Årsredovisning. Nässjö kommun. Foto: Christer Wedin

Transkript

1 Årsredovisning Nässjö kommun 2011 Foto: Christer Wedin

2 Snyggbild

3 ÅRSREDOVISNINGENS OLIKA AVSNITT INLEDNING I det första avsnittet ger kommunstyrelsens ordförande sin syn på det gångna året. Vidare redovisas vad medborgarna får för sina skattepengar och hur detta finansieras. Här finns en översikt i siffror för de fem senaste åren och avsnittet avslutas med en schematisk beskrivning av kommunens organisation. VÅRA STRATEGIOMRÅDEN Här beskrivs den vision som antagits av kommunfullmäktige för hur livet i Nässjö kommun ska te sig lagom till Nässjö stads 100-årsjubileum För att förtydliga utvecklingsarbetets mål har visionen brutits ned i fem strategiskt viktiga arbetsområden: näringsliv, attraktivitet/identitet, kompetens, kommunikationer och offentlig service. Visioner för respektive arbetsområde har arbetats fram för att nå det övergripande målet och beskrivs i de därpå kommande sidorna. FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Det tredje avsnittet innehåller förvaltningsberättelsen som enligt kapitel 4 i den kommunala redovisningslagen ska upprättas i årsredovisningen. Förvaltningsberättelsen utgår från måluppfyllelse för kommunens övergripande styrkort, den så kallade styrpilen (internt benämnd Pilen), som redovisas uppdelat på de fyra perspektiven Ekonomi, Medarbetare, Medborgare och Verksamhet/utveckling. Parallellt med målen inom styrpilens fyra perspektiv ingår också hållbar utveckling som ett horisontellt styrkort, där måluppfyllelsen redovisas på samma sätt som målen inom styrpilen. RÄKENSKAPER Avsnitt fyra redogör för det ekonomiska utfallet av kommunens och koncernens verksamhet (resultaträkning), den ekonomiska ställningen vid årets slut (balansräkning) och verksamhetens finansiering (kassaflödesanalys). Dessutom återfinns noter som ger ytterligare förklaringar till poster som återfinns i ovan uppräknade modeller. Därefter redovisas utfallet för drifts- och investeringsbudgeten och till sist redogörs för vilka redovisningsprinciper som gäller, samt förklaringar av ekonomiska termer. VERKSAMHETSBERÄTTELSER I sista avsnittet beskrivs kommunens verksamhet mer utförligt per nämnd. Nämnderna (kommunstyrelse, barn- och utbildningsnämnd, individ- och familjeomsorgsnämnd, kulturoch fritidsnämnd, miljö- och byggnadsnämnd, omsorgsnämnd, teknisk servicenämnd, övriga styrelser/nämnder) beskriver kostnadsutvecklingen under året, redovisar måluppfyllelse, händelser under året som gått, samt ger sin syn på framtiden.

4 Innehållsförteckning 5 Inledning KS ordförande har ordet 5 Vad används skattepengarna till? 6 Ekonomi i sammandrag 7 Nässjö kommuns organisation 8 9 Våra strategiområden Styrmodell tar sikte mot visionen 9 Näringsliv 10 Attraktivitet/Identitet 12 Kommunikationer 14 Kompetens 16 Offentlig service Förvaltningsberättelse Pilen den röda tråden i vårt arbete 20 Ekonomi 22 Medborgare 32 Medarbetare 36 Verksamhet och utveckling 44 Hållbar utveckling 46 Räkenskaper Resultaträkning 58 Balansräkning 59 Kassaflödessanalys 60 Noter 61 Driftsredovisning 67 Investeringsredovisning 68 Tillämpade redovisningsprinciper 69 Begreppsförklaringar Verksamhetsberättelser Kommunstyrelse 72 Barn- och utbildningsnämnd 82 Individ- och familjeomsorgsnämnd 92 Kultur- och fritidsnämnd 100 Miljö- och byggnadsnämnd 106 Omsorgsnämnd 116 Teknisk servicenämnd 122 Övriga styrelser & nämnder 137 Sammanställd redovisning 143 Revisionsberättelse 146

5 FRAMTIDEN ÄR SVÅRBEDÖMD det kan vi vara säkra på! Förra året vid den här tidpunkten såg det ljusare ut än på länge och det skrev jag också i förordet till det dåvarande bokslutet Men redan framåt försommaren tornade orosmolnen upp. Av detta kan man dra slutsatsen att vi lever i en tid med snabba förändringar, inte minst mot bakgrund av den finansiella krisen i Europa, som ingalunda nått sin kulmen. Sverige är ett relativt litet land som är mycket exportberoende och krisen påverkar oss i hög grad. För Nässjö kommun kan jag konstatera att vi 2011 gjort ett bättre resultat än budget och att de flesta finansiella målen uppnåtts. Det känns bra, särskilt som kvaliteten i verksamheterna har varit god, trots strama budgetanslag. Vi kunde under 2011 se att vi åter blev några fler Nässjöbor. Det är för tidigt att dra några långtgående slutsatser av detta men visst är det spännande att fundera kring siffrorna. Var minskningen 2010 endast ett hack i kurvan för att återgå till den stadiga utveckling som förevarit sedan flera år tillbaka? Ett viktigt område att fokusera på är det fortsatta byggandet av en attraktiv kommun att bo och leva i. Därigenom får vi resurser för ökad välfärd. Vi ser nu att detta långsiktiga arbete bär frukt främst genom att antalet evenemang och kulturaktiviteter stadigt ökat. Vi arbetar med både stad och land genom utveckling av stadskärnan för ökad handel och av de mindre tätorterna genom särskilda utvecklingsprogram. Främst på landsbygden och i de mindre orterna är EU:s så kallade Leader-samarbete ett viktigt verktyg. Året har annars genomsyrats av förberedelserna för en ny vision för Nässjö kommun med sikte på år Genom särskilda idékaféer gavs allmänheten möjlighet att delta i visionsarbetet under sensommaren och början av hösten. Utifrån tre olika scenarion diskuterades Nässjös framtida utveckling: Det spårar ur, Det tuffar på och Vi växlar upp. Symboliken är ju klockren. Det är viktigt med en ny vision eftersom vår nu gällande vision tar sikte på 2014 och där är vi snart! På tal om År 2014 fyller Nässjö kommun 100 år och förberedelserna är från i år i full gång, under ledning av en jubileumskommitté. Under hösten 2011 såldes det terminalbolag som Nässjö kommun ägt tillsammans med Nässjö Åkeri AB till statliga Jernhusen AB. Nässjö kommun hade fullgjort sitt uppdrag med att skapa förutsättningar för kombiterminalverksamhet i Gamlarp. Det var nu dags för marknaden att ta över och driva verksamheten. Ett annat mycket omfattande arbete som bedrivits under året har varit att arbeta fram nya ägardirektiv för bostadsbolaget Linden. Skälet till detta var harmonisera svensk lagstiftning med EU:s regelverk. Ett år går fort när jag skriver detta syns åter snödropparna på gräsmattan runt knuten och visst var 2011 det snabbaste hittills, eller? Avslutningsvis vill jag tacka all personal för de insatser som lagts ner för att bereda och verkställa de beslut som fattas av oss politiker i olika organ. Utan engagerade och motiverade medarbetare står sig en organisation slätt. Inledning Bo Zander (S) Kommunstyrelsens ordförande Foto: Hasse Bengtsson KS ordförande har ordet I 5

6 VAD ANVÄNDS SKATTEPENGARNA TILL? Inledning Så här får kommunen sina pengar Kommunens viktigaste intäkter är kommunalskatt, kommunal utjämning och avgifter. Kommunens största inkomstkälla är kommunalskatt. Under 2011 fick Nässjö kommun in drygt 1 miljard (1060,5 mkr) i skatteintäkter. För att alla svenska kommuner ska ha möjlighet att tillhandahålla en likvärdig service till sina kommunmedborgare, oavsett förutsättningar, finns ett utjämningssystem mellan kommunerna. Utjämningssystemet och fastighetsavgiften gav 2011 kommunen intäkter på 346,8 mkr. De olika verksamheterna fick in intäkter på 309,5 mkr, främst bestående av avgifter, försäljning och bidrag. och så här fördelas kostnaderna Den absolut största delen av kommunens kostnader utgörs av personalkostnader. Kommunen har också kostnader för bl.a. köp av verksamhet, lokalkostnader och utbetalning av olika bidrag. Intäkter Kostnader Generella statsbidrag och utjämning Verksamhetens intäkter Avskrivningar Övrigt Bidrag Köp av verksamheter och entreprenader Lokalkostnader Personalkostnader Skatteintäkter En hundralapp i skatt fördelning Skattesatsen uppgick 2011 till 21,78 procent i Nässjö kommun. Detta innebär att för varje hundralapp i kommunalt beskattningsbar inkomst betalas 21,78 kronor i skatt till kommunen. Så här mycket av 100 kr i kommunalskatt går till de olika verksamheterna: Verksamhet Antal kr Omsorg om äldre och funktionshindrade Utbildningsverksamhet Förskola och skolbarnomsorg Infrastruktur, skydd mm Individ- och familjeomsorg Fritidsverksamhet Kulturverksamhet Politisk verksamhet Särskilt riktade insatser 34 kr 32 kr 12 kr 8 kr 7 kr 2 kr 2 kr 2 kr 1 kr Sammanlagt 100 kr 6 I Vad används skattepengarna till?

7 EKONOMI I SAMMANDRAG År Folkmängd (1/11) Inledning Utdebitering 21,78 21,78 21,78 21,43 21,43 Skatteintäkter och generella statsbidrag (mkr) 1 407, , , , ,5 Skatteintäkter och generella statsbidrag per invånare i kronor Nettokostnad (mkr) 1 384, , , , ,6 Nettokostnader per invånare i kronor Nettokostnader i procent av skatteintäkter och generella statsbidrag (%) 98,4 98,1 96,7 98,4 98,9 Årets resultat (mkr) 16,7 20,3 35,8 12,1 15,6 Antal anställda i november inkl timanställda* Antal tillsvidareanställda i november Löner/arvoden (mkr) 745,1 732,8 708,3 693,3 670,1 Lagstadgade arbetsgivaravgifter 223,5 219,8 212,1 218,6 213,8 Övriga personalkostnader ** 105,3 96,3 88,1 99,6 Investeringar (mkr) netto 79,3 55,9 15,9 56,7 64,7 Pensionsskuld (mkr) 69,4 61,5 56,6 54,7 52,1 Låneskuld (mkr)*** 160,0 96,8 158,6 349,6 350,6 Totala tillgångar (mkr) 1 037,0 938, , , ,5 Eget kapital (mkr) 636,6 619,9 599,6 563,8 551,7 Soliditet (%) 61,4 66,0 57,9 49,6 49,5 * år redovisas antal anställda i december ** Kostnadsersättningar, avtalsförsäkringar, kollektivavtalade pensioner och personalsociala kostnader *** Örnen i Nässjö AB har löst lån på 191 mkr under 2009 Ekonomi i sammandrag I

8 NÄSSJÖ KOMMUNS ORGANISATION Politisk organisation Inledning Kommunfullmäktige Valberedning 7+2* Revision 9 Förvaltningar Kommunstyrelsen Utskott 1 Utskott 11 - Styrelse för Nässjö lärcenter 13 Valnämnden 7 Kommunledningskontoret Parlamentariska nämnden 7+2* Överförmyndarnämnden 3 Barn- och utbildningsnämnden 11 Gymnasieutskott Utskott förskola och grundskola Barn- och utbildningsförvaltningen Omsorgsnämnden Utskott 9 Omsorgsförvaltningen Individ- och familjeomsorgsnämnden 7 Individ- och familjeomsorgsförvaltningen Tekniska servicenämnden 9 Tekniska serviceförvaltningen Kultur- och fritidsnämnden 9 Kultur- och fritidsförvaltningen Miljö- och byggnadsnämnden 9 Miljö- och byggkontoret Siffrorna anger antal ledamöter. * insynsplatser Mätningskontoret I Nässjö kommuns organisation

9 Nässjö kommun ska vara en ur alla aspekter välmående kommun med ett befolkningsunderlag som orkar bära en jämn och långsiktig utveckling. Nässjö kommun ska därtill vara en naturlig tummelplats för krafter för en expansiv utveckling av det efterindustriella samhället. Det ska också finnas tid och rum för en demokratisk process och plats för mänskliga möten. Ur Nässjö kommuns Vision 2014 strategiområden Våra Styrmodell tar sikte mot visionen Allt framgångsrikt utvecklingsarbete kräver genomtänkt planering. Nässjö kommun har sedan början av talet arbetat på ett metodiskt och strukturerat sätt med att utveckla kommunens möjligheter inom en handfull olika områden. År 2000 antog kommunfullmäktige en långsiktig vision för hur livet i Nässjö kommun ska te sig lagom till Nässjö stads 100-årsjubileum Denna vision kan du läsa här ovan. Utifrån visionen har fem arbetsområden utkristalliserats som väldigt viktiga för kommunens fortsatta utveckling: Näringsliv, Attraktivitet/identitet, Kompetens, Kommunikationer och Offentlig service. Varje år genomförs ett flertal aktiviteter inom samtliga kommunala förvaltningar som på olika sätt strävar mot den övergripande visionen och de fem strategiskt viktiga områdena. På de följande sidorna kan du läsa mer om några av de händelser under 2011 som bidrar till att ta oss närmare målet. Sedan 2008 använder vi också så kallad balanserad styrning i vår verksamhet. Det innebär att vi sätter konkreta mål inom de fyra perspektiven medborgare, ekonomi, medarbetare och verksamhet/utveckling. Du hittar den övergripande uppföljningen från sidan 20. Utöver detta har vi även ett horisontellt styrkort där vi följer upp vårt arbete med hållbar utveckling. Uppföljningen av arbetet med hållbar utveckling hittar du från sidan 46. Vision 2014 Visionen anger ett idealtillstånd - så som vi vill att Nässjö kommun ska vara vid en viss tidpunkt. Strategiområden Strategiområdena konkretiserar visionen och visar inom vilka områden Nässjö kommun bör fortsätta utvecklas för att nå den övergripande visionen. Styrpilen Styrpilen är en metod för balanserat måloch uppföljningsarbete där fokus ligger på verksamhetens resultat. Styrpilen är också den metod som används i det vardagliga arbetet vilket hjälper oss att arbeta mot samma mål - och vision. Styrmodell tar sikte mot visionen I

10 Våra strategiområden Näringsliv Nässjö kommun ska vara en kommun i vilken ett varierat och mångfacetterat näringsliv trivs och utvecklas. Ett öppet klimat och ett fritänkande sinnelag, stöttat av professionella krafter, ger alla företag mod och möjlighet till expansiva framtidssatsningar ett mönster och en struktur som lockar nya intressenter. Ur Vision 2014/Näringsliv Framgångsrikt näringsliv Det finns ett väl utvecklat näringsliv i Nässjö kommun, inte minst inom tillverkningsindustrin. I början av 2011 fick kommunen chans att visa upp några av de många verksamheter som finns i samband med landshövdingens besök. Viktiga frågor för näringslivet är kompetensförsörjningen och att det finns en utvecklad infrastruktur. Dessa frågor upplever jag att kommunen är duktig på sade landshövding Minoo Akhtarzand som gjorde ett besök i Nässjö kommun i januari Kluster lyfter fram företagen I besöket ingick ett möte på Träcentrum samt en tur till företagsklustret Logistic Park i Nässjö där Claes Johansson, VD Nässjö Näringsliv AB, presenterade de företagsetableringar som finns i området. Delegationen hann också med ett studiebesök hos kontorsmöbelföretaget Ragnars AB (som är ett av de många företag som ingår i Nässjö Näringslivs klustersatsning Kontorslandskapet). Ragnars finns sedan ett och ett halvt år etablerade i Forserum. Från att ha varit framförallt underleverantör, har företaget sedan millennieskiftet tagit steget till att bli en möbeltillverkare med egen design. Om skrivbord, hyllor och hurtsar i premiumsegmentet berättade bland andra VD Claes Skogman. Ragnars har haft äran att leverera kontorsinredning till exempelvis svenska ambassaden, House of Sweden, i Washington. Senaste storordern levererades i december till mediekoncernen Schibstedt - som beställt arbetsplatser. Träindustrin är väldigt viktig för kommunen och hela länet och det är alltid lika roligt att komma ut och möta dessa kreativa företag och företagare sade Minoo Akhtarzand. Claes Skogman, Ragnars AB, Jan Sundman, kommundirektör och Minoo Akhtarzand, landshövding. I Näringsliv

11 Handelsplatsutveckling och storbyggen I en levande och trivsam stad finns naturligtvis ett varierat utbud av butiker. Beskedet hösten 2011 om att H&M etablerar sig i Nässjö centrum (dörrarna till den nya butiken slås upp i april 2012) väckte därmed stor glädje. Lindex byggde om och flyttade till nya lokaler 2011 och deras butik är en av landets fräschaste. Axfoods nyinvestering med utökad yta är också mycket positiv säger Nässjö Näringslivs VD Claes Johansson. På näringslivssidan i övrigt märks exempelvis framgångarna för Ragnars, Expodul, Ceos satsningar och även Forserums Verktygs kommande utveckling. Det finns även flera storbyggen i Nässjö som initierats 2011; Itab vill växa från 400 mkr i omsättning till 600 mkr och med en utbyggnad med ytterligare kvm lokalyta. Vi har också Jysk, vars e-handel för hela Sverige driver utveckling i Nässjö, både gällande personal och yta. Årets företagare: ett IT-företag i tillväxt Våra strategiområden 2011 års utmärkelse till Årets företagare tilldelades Johan Schelin och Petter Jacobs, som driver JSC it-partner. JSC it-partner var ett av Dagens Industris Gasellföretag 2009 och är ett företag som är både snabbväxande och lönsamt. Jan Sundman, kommundirektör, Claes Johansson, VD Nässjö Näringsliv, Johan Schelin och Petter Jacobs, Kurt Johansson, ordf. fullmäktige och Bo Zander, ordf. kommunstyrelsen. Ur juryns motivering: Årets företagare har byggt ett tjänsteföretag inom IT med god lönsamhet, där besluten vilar på företagsstrategier från företagets styrelsearbete. Ett styrelsearbete som under flera tidsperioder haft olika externa resurspersoner delaktiga för att bredda företagets kompetens. Under en utvecklingsfas breddades kundbasen ordentligt och man införde handdatorsystem för uppföljning varpå lönsamheten tredubblades. Verksamheten genomsyras av företagets tre kärnvärden; kunskap, ärlighet och långsiktighet. Personalen trivs i företaget och profileras på företagets hemsida och vid rekryteringar används personalens nätverk för att rekrytera nytt. Nyckeltal Nyckeltal Förvärvsarbetande dagsbefolkning 2010 * Antal Procent Jord-, skogsbruk & fiske 359 2,8 Tillverkning och utvinning Energiproduktion, miljöverksamhet 88 0,7 Byggverksamhet Handel ,3 Transport och magasinering ,9 Hotell- och restaurangverksamhet 178 1,4 Information och kommunikation 109 0,9 Finans- och försäkringsverksamhet 62 0,5 Fastighetsverksamhet 150 1,2 Företagstjänster Offentlig förvaltning och försvar Utbildning Vård och omsorg; sociala tjänster ,6 Kulturella och personliga tjänster m.m ,6 Okänd verksamhet 200 1,6 Samtliga * samtliga arbetande personer, oavsett bostadsort Näringsliv I

12 Våra strategiområden Attraktivitet/ identitet Borta bra men hemma bäst - är varje kommuninvånares självklara syn på hembygden. På hemmaplan finns en god säker livsmiljö, bra bostäder och möjlighet till individuell och hälsofrämjande rekreation. Både liten som stor har goda kunskaper om, och en stark förankring i kommunen, vilket skapar trivsel, trygghet och en vilja till engagemang. Ur Vision 2014/Attraktivitet/identitet Kick-off för en ny vision! Den 14 januari 2011 genomförde ett trettiotal förtroendevalda och tjänstemän i Nässjö kommun en kick-off som uppstart på arbetet för en ny vision för Nässjö med sikte på år Vid kick-offen ägnades dagen åt tillbakablickar och att fundera över nuläget och den nuvarande vision Arbetet för denna vision påbörjades år Hur såg omvärlden och Nässjö ut då, när den visionen förankrades? Hur ser situationen ut idag? Har visionen haft någon betydelse? Visionens andra steg Några månader senare togs det andra steget i visionsarbetet men då med fokus på framtiden. Vilka bilder har vi av framtiden för Nässjö? Vilka skeenden tror vi tar oss dit? Utgångspunkten var att ett av de tre huvudscenarierna nedan kan inträffa. Scenarierna beskrevs utifrån ett möjligt invånarantal år Det tuffar på ungefär som idag. Cirka invånare. Vi spårar ur invånare eller mindre. Vi växlar upp invånare eller mer. Frågorna som diskuterades i grupper, var sedan: Vi befinner oss på 2030-talet och blickar tillbaka. Vad var det som gjorde att vi hamnade där vi hamnade? Vilka beslut fattades? Vad inträffade i vår omvärld och vad var det som hände i Nässjö? Diskussionerna var politikernas och tjänstemännens kunskapsunderlag inför de kommande samtalen med invånarna i Nässjö kommun. Idékaféer för allmänheten Under hösten bjöds allmänheten in till idékaféer. Vid sju tillfällen, på olika platser runt om i kommunen, fick invånarna chansen att komma med idéer och diskutera hur de vill att kommunen ska se ut år 2030 samt hur de vill att det ska vara att leva, bo och verka här. Den som inte har kunnat komma på idékaféerna har haft möjlighet att göra sin röst hörd genom att fylla i en idékupong och skicka in, alternativt fylla i ett formulär på Sammanställning pågår Arbetet med att sammanställa alla tankar och idéer till Vision 2030 kommer att ske under Innan visionen antas av kommunfullmäktige kommer den att gå ut på remiss. Visionsfoldern, med idékupong, delades ut till alla hushåll i Nässjö kommun i augusti I Attraktivitet/identitet

13 Framtid och utveckling i Bodafors Under våren 2011 bildades en lokal utvecklingsgrupp i Bodafors. Målet var att gruppen, tillsammans med företrädare från Nässjö kommun, skulle arbeta fram ett utvecklingsprogram för Bodafors. - Vi ville få in tankar och idéer om vad som är viktigt för att Bodafors ska vara en attraktiv plats att bo på, förklarar projektledare Martin Lidhamn. För att så många som möjligt skulle få komma till tals genomfördes en enkätundersökning, förslagslåda sattes upp på medborgarkontoret och barn och ungdomar engagerades genom ett skolprojekt. Även en trygghetsvandring genomfördes. Resultatet av det insamlade materialet utgjorde underlag för analysen av området som senare ledde fram till utvecklingsprogrammet. Det rör sig om mötesplatser, trafikåtgärder, belysning och marknadsföring. Under 2010 togs ett liknande program fram för Forserum. Ny bild Våra strategiområden Aktiviteterna i programmet är uppdelade på fysiska, mjuka och organisatoriska åtgärder och fördelas på kort och lång sikt. Ny belysning i centrala Nässjö Sträckan från järnvägsstationen till Carl Petersons plats vid Stadsparken i Nässjö fick under hösten 2011 ny belysning. Förutom nya belysningsstolpar och lampor har även tre skulpturer och fontänen på Stortorget belysts. De tre skulpturerna finns utmed den aktuella sträckan i ett skulpturstråk som avslutas med en samling skulpturer i Stadsparken i anslutning till Kulturhuset Pigalle. Nyckeltal Nyckeltal Bygglovärenden 38 Bygganmälan Kultur & fritid Bibliotekslån Besök simhallen Besök konsthallen Bygga & bo Antal sålda bostadstomter 8 23 Miljö & bygg Bygglovärenden Nässjö turistbyrå Betjänade besök Telefonärenden E-postärenden Bygganmälan Attraktivitet/identitet I

14 Våra strategiområden Kommunikationer I vår region transporteras såväl människa, vara som tanke enkelt och smidigt. Vårt kommunövergripande bredbandsnät länkar samman och öppnar nya möjligheter. Såväl vägsom järnvägsnät i våra trakter är utvecklat och har en god prestanda som borgar för snabba och miljövänliga transporter både lokalt och regionalt. God kollektivtrafikstandard för hela kommunen bidrar till att skapa en hel kommun. Ur Vision 2014/Kommunikationer Foto: Pressbild, Vägverket Nya vägar ger nya möjligheter Vägnätets beskaffenhet har stor betydelse för transporter av gods och människor. I och med att nya väg 31 öppnades för trafik den 31 augusti 2011 fick resande mellan Nässjö och Jönköping tillgång till en upprustad riksväg som är mer trafiksäker än tidigare och som innebär flera minuter kortare körtid mellan städerna. Det var med pompa och ståt som den nya vägen mellan Nässjö och Jönköping invigdes av landshövdingen och med representanter från kommunledningarna i Nässjö och Jönköping, Trafikverket med flera. Trafiksäkerheten i fokus på riksvägen Nya riksväg 31 mellan Jönköping och Nässjö är ombyggd, men består även av en drygt sju kilometer lång sträcka som är helt nybyggd. Hela den nyinvigda vägsträckan är en 14 meter bred väg med mitträcke och sidoräcken, en så kallad mötesfri väg. Det finns viltstängsel utmed hela sträckan. Tre trafikplatser förbinder Öggestorp, Tenhult och Rogberga med vägen. Detta underlättar för både jobb- och fritidsresenärer. Den nya vägsträckan effektiviserar och underlättar för arbetspendling och tillväxt sade Nässjös kommunalråd Bo Zander (S) som var en av invigningstalarna. cykeltrafik en planskild korsning via en ny tunnel. (Under våren 2012 fortsätter arbetet genom att en ny gång och cykelväg ska byggas utmed den gamla delen av Björnbärsvägen och anslutas till den nya tunneln.) Kollektivtrafik i länet och mellan länen Östgötapendeln (mellan Jönköping och Norrköping via Nässjö) startade i december 2010 men under 2011 började trafiken rulla på allvar. Numera går det halvtimmestrafik, dagtid, mellan Jönköping och Nässjö på Jönköpingsbanan. Östgötapendeln är ett samarbete mellan ÖstgötaTrafiken och Jönköpings Länstrafik med syfte att förbättra möjligheterna till kollektiva resor i och mellan länen. Entreprenör är Arriva, som ägs av Deutsche Bahn. Nya förbindelser i Nässjö tätort I Nässjö tätort öppnades också Björnbärsvägens nya del (Tranbärsstigen- Anneforsvägen) under Den nya vägdelen är 900 meter och har en bredd av 9 meter. Björnbärsvägen är en anslutningsväg till det nya bostadsområdet Ledet. De östra delarna av Nässjö stad har nu fått en bättre förbindelse med riksväg 31/40 och med vägen mot Solberga. Utöver bättre framkomlighet för biltrafik har gång- och I Kommunikationer

15 Fortsatt utvecklingsarbete Höglandsterminalen I början av hösten 2011 träffades alla berörda parter för att signera de slutliga papper som krävdes för att Nässjö kommuns och Transabs försäljning av Höglandsterminalen till Jernhusen skulle kunna genomföras. Det är tillfredsställande att detta är slutfört och nu ser vi fram emot fortsatt utveckling på terminalen sade kommundirektör Jan Sundman, Nässjö kommun. Terminal av nationell betydelse Denna affär är av stor betydelse för Nässjö och regionen men även nationellt sade Bo Zander, kommunalråd (S). Totalt har parterna träffat överenskommelser som innebär en investering om 100 miljoner kronor i Nässjö. Transab och Nässjö kommun har utvecklat Höglandsterminalen på ett mycket bra sätt och den har stor potential. Köpet är strategiskt rätt utifrån vår målsättning att erbjuda marknaden ett nätverk av kombiterminaler som är öppna för alla aktörer sade Olle Huusko, affärsområdeschef på Jernhusen som sedan tidigare äger bland annat kombiterminalen i Jönköping. Det känns mycket bra att Jernhusen nu tar över terminalen i Nässjö i syfte att utveckla den vidare. Kommunens utgångspunkt har varit att hitta en långsiktig ägare som är beredd att investera i en öppen terminal och som har kapacitet att vara en stark samverkanspart till hamnar, rederier, tågoperatörer och varuägare. Jag är mycket nöjd med denna affär och ser också fram emot utökad samverkan och medfinansiering från Trafikverket och EU i den kommande investeringen sade Nässjös kommunalråd Bo Zander. Nyckeltal Nyckeltal Antal parkeringstillstånd för miljöfordon I och med de investeringar som planeras finns möjlighet att få till en modern kombiterminal i Nässjö. Trafiken på Höglandsterminalen är den fjärde största i Sverige och anläggningen, som är en så kallad kombitermimal, har kontakt med i princip hela Europa. Fortsatt utveckling Under 2011 har ytterligare ett tåguppställningsspår byggts öster om det så kallade Rustaspåret på östra sidan om kombiterminalen. I anslutning till kombiterminalen finns nu två lastspår på västra sidan, ett utdragsspår norrut och två uppställnings-/lastspår på östra sidan. Efter Jernhusens tillträde till kombiterminalen har en så kallad Gudrunbrygga byggts, vilken gör det möjligt att angöra kombiterminalen med ellok. Kommunens utgångspunkt har varit att hitta en långsiktig ägare som är beredd att investera i en öppen terminal och som har kapacitet att vara en stark samverkanspart till hamnar, rederier, tågoperatörer och varuägare. Våra strategiområden Antal miljöfordon 2011 * Kommunledningskontor Barn- och utbildningsförvaltning Kultur- och fritidsförvaltning Miljö- och byggförvaltning/ mätningskontor Teknisk serviceförvaltning Omsorgsförvaltning Individ- och familjeomsorg * Från och med 2011 har endast fordon som uppfyller miljökraven i förordning (2009:1) om miljö- och trafiksäkerhetskrav i myndigheters bilar och bilresor räknats som miljöfordon. Tidigare räknades alla fordon som uppfyllde miljöklass Kommunikationer I 5

16 Våra strategiområden Kompetens Kunskap är nyckeln till framgång. Samtliga ungdomar i kommunen stöttas och lotsas till individuellt anpassade studier - ingen lämnas och hamnar på efterkälken. Ett brett utbud av eftergymnasiala utbildningar i närområdet breddar både den enskildes valmöjligheter och vår bygds konkurrensmöjligheter. Ur Vision 2014/Kompetens Förändringar i skolans värld Kunskap är det vassa verktyg som aldrig är tungt att bära i livets ryggsäck. På utbildningsfronten hände det många saker förra året både inom skolans och vuxenutbildningens värld, såväl som med allmänheten som målgrupp var ett år då det var dags att gå från ord till handling när det gällde förändring i skolans värld. I och med att den nya skollagen trädde i kraft år 2011 finns all lagstiftning som rör skolans verksamhet numera samlad i en gemensam lag. Parallellt infördes 2011 en ny läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet samt grundsärskolan. Även gymnasiet fick en ny läroplan. Kursplanerna är också nya, liksom betygssystemet. Den förändrade gymnasieskolan, Gy11, har yrkesförberedande program eller högskoleförberedande program. Det är nya antagningskrav och nya inriktningar. Ämnet historia ingår i alla progam. Under 2011 invigdes en nybyggd förskola med fritidshem i Fredriksdal. Runnerydsskolan och Handskerydsskolan fick beviljat medel från Skolverkets matematikprojekt. Rektorer och förskolechefer deltog i utbildningen Ett utmanande ledarskap som genomfördes tillsammans med Linnéuniversitetet i Växjö. Hösten 2011 genomfördes också en uppföljning av fjolårets utbildningssatsning gällande barns utsatthet på internet. Fokus denna gång var på hur sociala medier påverkar vår vardag på både bra och mindre bra sätt. Både elever, lärare och vårdnadshavare deltog. Unikt gymnasium med järnvägsutbildning Brinellgymnasiet har beviljats att starta ett fjärde år på försök på teknikprogrammet. Dessutom tog man under året det första spadtaget till nya lokaler för sina järnvägsutbildningar i Stinsens rallarskola där skolans järnvägsutbildningar till stor del kommer att hållas. Vår gymnasieskola är unik i sitt erbjudande om utbildningar för både bantekniker, signaltekniker och eltekniker inom järnväg. Vuxenutbildning nya Nässjöakademin Nässjö har under året satt sig rejält på utbildningskartan genom flera nya satsningar inom både gymnasiet, högskolan och yrkeshögskolan. Fler människor än någonsin har under året valt att utbilda sig inom yrkeshögskola och högskola i Nässjö. Kommunens eftergymnasiala utbildningar samlas sedan hösten 2011 under det nya namnet Nässjöakademin. Nässjöakademin har under året haft ett högskoleprogram och sex olika yrkeshögskoleprogram igång och är därmed en av de största YH-anordnarna i Småland. Arbetsmarknaden för de som utbildar sig inom yrkeshögskolan fortsätter att se ljus ut, då efterfrågan på kvalificerad yrkeskraft i närområdet är fortsatt stor. En helt ny yrkeshögskoleutbildning inom ombyggnad och renovering har även startat under året. Utbildningen ger bygghantverkare spetskompetens för att arbeta med ombyggnad och renovering av hus och lägenheter byggda under senare delen av 1900-talet och är den enda utbildningen i sitt slag i landet. Även övriga delar av vuxenutbildningen i Nässjö har haft många elever. Fler elever än någonsin har studerat på Nässjö lärcenter inom grundvux, gymnasievux och SFI. Nässjö lärcenter har även under året dragit igång flera samarbetsprojekt inom lärande och integration tillsammans med övriga höglandskommuner. 6 I Kompetens

17 Vetgirig tisdag en lyckad satsning! Kunskapspåfyllning kan man få på många sätt. Med allmänheten som målgrupp har Kulturhuset Pigalles satsning på föredragsserien Vetgirig tisdag fallit väl ut. Under 2011 arrangerades 19 föreläsningar som behandlade allt från stresshantering till att ge åhörarna mer kunskap om kriminallitteratur. Flera av föredragen har arrangerats i samarbete Nyckeltal Nyckeltal Nässjö Lärcenter * 2011 Fristående högskolekurser 53 Högskoleprogram 92 Lokalt campus 38 Öppna föreläsningar 113 Övriga aktiviteter 86 Uppdragskurser 18 KY-YH 246 Kommunal vuxenutbildning / SFI / SV 568 / 322 / 7 med exempelvis Studieförbundet Vuxenskolan, ABF och Folkuniversitetet. Föredragen har generellt sett varit välbesökta, många har varit fullsatta. Man kan konstatera att vissa ämnen intresserar mer än andra och att friskvård och hälsa är ett ämne som lockar många besökare. Förskola * Februari Maj Augusti December * Antal inskrivna barn Våra strategiområden * Antal elever Grundskola Andel elever behöriga till gymnasieskola Nässjö - * 86,6 87,0 87,2 90,0 Samtliga kommuner - 89,9 88,2 88,9 89,0 Genomsnittligt meritvärde Nässjö 198,3 201,1 195,3 195,8 200,1 Samtliga kommuner 210,6 209,6 209,6 209,3 207,3 Andel elever som nått målen i samtliga ämnen Nässjö 74,7 72,8 69,9 73,8 75,6 Samtliga kommuner 77,3 76,6 77,0 76,6 76,1 * behöriga till gymnasiet är från läsåret indelat i fyra delar. För Nässjö är siffrorna: Yrkesprogrammet 86,1 procent / Estetiskt program 85,1 procent / Ekonomi och samhällsprogrammet 82,7 procent / Naturvetenskapligt och tekniskt program 79,7 procent. Gymnasieskola Genomsnittligt betygspoäng för elever med slutbetyg Nässjö 14,6 14,8 14,6 14,6 14,4 Samtliga kommuner 14, , ,1 Andel elever med grundläggande behörighet till högskolan Nässjö 91,0 97,0 96,0 98,0 95,0 Samtliga kommuner 87,0 87,0 90,0 89,0 89,0 Andel elever som nått slutbetyg efter fyra år Nässjö 82,0 82,4 81,6 82,6 79,0 Samtliga kommuner 76,0 76,0 75,9 75,8 76,0 Kompetens I

18 Våra strategiområden Offentlig service Nässjö kommun är en organisation där alla anställda utför sitt arbete på ett professionellt sätt och med kundens/medborgarens bästa för ögonen. Det är god kvalitet på de tjänster/service vi levererar. Vi uppmuntrar en öppen diskussion och ser gärna att människor engagerar sig med tankar, idéer och faktiskt arbete och tar ansvar för kommunens utveckling. Ur Vision 2014/Offentlig service Cityvärdar till Resecentrum Ett samarbete mellan Nässjö kommun, Jernhusen, Jönköpings Länstrafik och Trafikverket gjorde det möjligt att finansiera tre nya Cityvärdar i Nässjö. Cityvärdarna, som ger god service, trygghet och trivsel runt Nässjö station, började sitt arbete i oktober Cityvärdarna ger service till nässjöbor, resenärer och turister. De ska genom sin närvaro och kontakt med resenärer, besökare och stadsbor skapa ett trivsamt och tryggt stationsområde och citykärna. Projektet pågår till att börja med ett år. Trygghet i fokus - Tusentals resenärer passerar dagligen Nässjö Resecentrum och det är viktigt att de som väljer att kliva av eller på i Nässjö får ett positivt intryck av vår station och vår stadskärna där stationen är en viktig mötesplats. Jag är övertygad om att närvaron av Cityvärdar på stationen och i dess omedelbara närhet bidrar till en positiv anda och en trivsammare och tryggare miljö för resenärer och besökare, säger Jan Sundman, kommundirektör Nässjö kommun. Cityvärdarna i Nässjö ska vara en länk mellan resenären, trafikföretagen, ordningsvakter och övriga aktörer på stationen. De kan även svara på frågor direkt på plats då det exempelvis uppstår störningar i trafiken. Tanken är att Cityvärdarna ska kunna erbjuda resenärerna en trivsam och säker miljö när de ska till/från tågen och i samband med byten mellan tåg och tåg/buss. Tryggheten skapas både genom att det kan bli en bättre ordning men också genom att det finns en person som kan svara på frågor för att underlätta resan. I Offentlig service

19 Första steget mot ett nytt servicekontor i Nässjö Medborgarkontoret i Nässjö hittar du tillsammans med Nässjö turistbyrå i nyligen ombyggda lokaler på Rådhusgatan 20 i Nässjö. Lokalerna var inflyttningsklara i november Med en gemensam servicedisk är kommunen rustad att ta emot såväl invånare som turister och svara på frågor, ge tips och råd. Ombyggnationen är det första steget i arbetet för det nya servicekontoret i Nässjö. I ett andra steg kommer servicekontoret att byggas ihop med en gemensam ingång till Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, Skatteverket och Pensionsmyndigheten. Våra strategiområden Nässjö kommun i din mobiltelefon Under 2011 har arbetet med en minivariant av en mobilanpassad webbsajt för nassjo.se pågått för fullt. Mobilversionen av nassjo.se passar alla smartphones och läsplattor. Den mobila sajten ska ses som ett pilotprojekt där nyheter, evenemang, sevärdheter och lediga jobb i Nässjö kommun enkelt kan läsas i mobilen. Surfa in på via webbläsaren i din mobil, välj OK på frågan som dyker upp, så skickas du till den mobilanpassade sajten. Under 2011 blev det även möjligt att i mobilen, via appen Din skolmat, söka fram matsedlarna för alla förskolor, grundskolor och Brinellgymnasiet i Nässjö kommun. Nyckeltal Nyckeltal Medborgarkontor Betjänade ärenden Konsumentvägledning Konsumentrådgivning -ärenden kontakter Budget- och skuldrådgivning -ärenden Antal besök på nassjo.se Januari Februari Mars April Maj Juni Juli Augusti September Oktober November December Totalt Offentlig service I

20 Förvaltningsberättelse Sammanfattning av resultat PILEN - DEN RÖDA TRÅDEN I VÅRT ARBETE Nässjö kommun har med god hjälp av styrsystemet Pilen kunnat få en röd tråd och en sammanhållen process från kommunens vision via mål i planer och budget till uppföljning i årsredovisning. Den långsiktiga målsättningen är att varje medarbetare i kommunen kan koppla sina målsättningar och resultat, utifrån ett personligt styrkort, till kommunens och respektive nämnds mål och resultat i Pilen. Vi är en god bit på väg, strukturen är numera välkänd och använd, men innan målsättningen kan nås fullt ut återstår mycket insatser i form av dialog och införande av stödsystem. God ekonomi ger god verksamhet För 2011 visar många resultat en positiv utveckling jämfört med tidigare. Samtidigt finns det naturligtvis ett fortsatt stort behov av ytterligare förbättrade resultat inom många områden. Det är bara genom ett ständigt pågående utvecklingsarbete som det är möjligt att kombinera en god verksamhet med en god ekonomi. En god ekonomi är också en absolut förutsättning för en god verksamhet. Därför innehåller styrmodellen fyra olika perspektiv: ekonomi, medarbetare, medborgare och verksamhet/utveckling. För att något ska vara värdefullt i det långa perspektivet måste det vara hållbart över en längre tid. Därför finns ett särskilt styrkort där fokus sätts på hållbar utveckling utifrån tre utvalda områden: energi och klimat, trygghet och säkerhet samt hälsa och livskvalitet. Från år 2013 kommer hållbar utveckling att ingå som ett eget perspektiv i det ordinarie styrkortet. God ekonomisk hushållning Omvärldsförutsättningarna för kommunens finansiella utveckling såg från början av året relativt goda ut, men förändrades snabbt till det sämre under våren när skuldkrisen i Grekland blev akut. Skatteintäktsprognoserna försämrades kraftigt för varje prognos som kommunen fick från Sveriges Kommuner och Landsting, samtidigt som nämnderna, främst omsorgsnämnden och individ- och familjeomsorgsnämnden, prognostiserade ett samlat underskott på över 20 miljoner kronor. När vi nu summerar året så är det tillfredsställande att det arbete som utförts i nämnderna och förvaltningarna i stort gett effekt. Kommunens samlade resultat på 16,7 miljoner kronor kan jämföras med beslutad budget på 10,8 miljoner kronor. Uppställda mål beträffande soliditet och självfinansieringsgrad har uppnåtts. Det är dock viktigt att poängtera att, med beaktande av beslutad investeringsplan för kommande år, nuvarande resultatnivå inte är tillräcklig om självfinansieringsgraden och soliditetsnivån fortsättningsvis ska kunna behållas. Med tanke på skuldkrisen i Euroländerna och dess förmodade effekt på konjunkturutvecklingen och skatteunderlagsutvecklingen, är det stora utmaningar som väntar kommunen under kommande år. En attraktiv arbetsgivare För kommunens medarbetare visar resultatuppföljningen på en positiv utveckling gällande några viktiga mätningar som medarbetarindex, ledarindex och sjukfrånvaro. Alla måtten visar en positiv utveckling, och jämfört med andra kommuner som gör samma mätning står vi oss väl. En viktig faktor är upplevelsen av delaktighet och sammanhang. Pilen är ett viktigt hjälpmedel för att kunna uppnå detta, och ett fortsatt framgångsrikt arbete med modellen, i kombination med många andra åtgärder, blir av avgörande betydelse för I Pilen - den röda tråden i vårt arbete

21 Förvaltningsberättelse att kommunen ska kunna vara en fortsatt attraktiv arbetsgivare. Konkurrensen på arbetsmarknaden är stor och cirka 25 procent av våra anställda kommer att gå i pension under den närmaste tioårsperioden. För att Nässjö kommun ska kunna fortsätta leverera skola, vård, omsorg, teknisk service och andra välfärdstjänster av högsta kvalitet måste vi få våra kompetenta medarbetare att vilja stanna kvar, samtidigt som vi lockar de unga att söka sig till oss. Dialog med medborgarna Dialogen med kommunens medborgare sker på många olika sätt och på olika arenor. Av den medborgarenkät som skickats ut till invånare kan vi notera en svag ökning av indextalet nöjd medborgare. Befolkningsutvecklingen har varit svagt positiv med en ökning under 2011 på +28 invånare. För perioden första november 2010 till första november 2011, som är avgörande brytpunkt för skatteunderlaget, är ökningen + 67 invånare. Utmaningen kommande år, grundat på resultatet av medborgarundersökningen, blir främst att få igång nybyggnation av moderna attraktiva bostäder. vilket torde förbättra möjligheterna till utveckling av terminalen. Processen med att skapa ett medborgarnas hus tillsammans med de statliga myndigheterna har kommit långt. Genomförda utvecklingsprogram i Forserum och Bodafors med ett engagerat deltagande från invånare och samhällsföreningar. Utvecklingen av olika evenemang i stadskärnan, inte minst i Kulturhuset Pigalle, med en mycket positiv utveckling av antalet besökare. Det ökade intresset av kommunens webbplats och nu också möjlighet att ha den som en applikation i mobiltelefonen med kraftigt antal ökat besöksantal 2011 som resultat. Listan kan göras lång, och detta var några exempel på aktiviteter som har varit i fokus under Ett pågående utvecklingsarbete Det är svårt att dra några generella slutsatser om måluppfyllelsen för perspektivet verksamhet/utveckling, främst beroende på att det finns ett behov av att utveckla både målen och mätbara indikatorer. Många aktiviteter kan dock nämnas. Utvecklingsarbetet för förbättrade resultat i grundskolan, där vi kan skönja svagt förbättrade resultat. Arbetet med utvecklingen av stadskärnan och stadsparken där kommunen, i nära samarbete med fastighetsägare och köpmän, har bildat en gemensam organisation med en omfattande handlingsplan. Försäljningen av Höglandets Terminal AB till Jernhusen Holding AB, Jan Sundman kommundirektör Pilen - den röda tråden i vårt arbete I

22 Förvaltningsberättelse Ekonomi EKONOMI I FOKUS Målet för kommunal verksamhet är inte att skapa vinst, utan att hushålla med de ekonomiska resurserna enligt god ekonomisk hushållning. En god ekonomisk hushållning skapas genom att verksamheten drivs ändamålsenligt och effektivt samt med en finansiering som långsiktigt garanterar verksamheten. Begreppet god ekonomisk hushållning innefattar såväl verksamhetsmässiga som finansiella mål. De finansiella målen tar sikte på kommunens finansiella ställning och utveckling. Kommunfullmäktige har beslutat om fyra finansiella mål som ska spegla god ekonomisk hushållning i Nässjö kommun. Mål Resultatmål Indikator Utfallskommentar God ekonomisk hushållning. Soliditet ska vara minst 50 %. Egen skattekraftsutveckling, minst i nivå med länssnittet. Soliditeten var drygt 61 % vid utgången av Nässjö kommuns skattekraft mätt i skattekronor per invånare uppgår till kr enligt slutligt taxeringsutfall för 2011, vilket är en ökning med 1,5 % mot föregående år, då motsvarande siffra var kr. Utfallet för länet var kr, vilket är en ökning med 1,7 % jämfört med förra året ( kr). Länets kommuner ökar i skattekraft som andel av medel från 92,9 % till 93,4 %. Nässjö ökar inte fullt så mycket, från 89,1 % till 89,3 %. Resultatnivå minst 1,5 % av skatter och bidrag. Årets resultat blev ca 1,2 % av skatter och bidrag (16,7 miljoner kronor av ca miljoner kronor). Självfinansieringsgrad av investeringar >70 %. Självfinansieringsgraden har under 2011 varit ca 75 %. Ökat fokus på verksamhetens resultat och effekter. Jämför nyckeltal med andra jämförbara kommuner med samma struktur när det gäller kvantitet och kvalitet. Standardkostnaden ska ligga i intervallet +/- 10 procent. Redovisade kostnader för 2010 ligger inom intervallet +/- 10 % för förskola/barnomsorg, grundskola, gymnasieskola och äldreomsorg. Kostnaderna för individ- och familjeomsorg ligger 28 % över standardkostnaden. I Ekonomi i fokus Målet uppnått Målet delvis uppnått Målet ej uppnått

23 Förvaltningsberättelse Fortfarande uppförsbacke Den senaste tiden har oron för den globala tillväxten på nytt gjort sig påmind. Kina har för första gången på åtta år sänkt sitt tillväxtmål, de positiva överraskningarna från Europa har avtagit och de dämpade tillväxtutsikterna består. Det stigande oljepriset utgör ytterligare ett hot mot konjunkturutvecklingen. Statistik från SCB visar att svensk konjunktur tappat fart. Både arbetslöshet och produktionen i tjänstesektorn har visat sämre siffror än väntat. Under 2011 års sista kvartal var tillväxten klart svagare än beräknat. Sedan tidigare vet vi att exporten stött på svårigheter när oron i statsskuldskrisens spår fortsatt. Huvudscenariot hos de flesta konjunkturbedömare är ändå att svackan blir kort och att ekonomin åter tar fart mot slutet av året. En konjunkturförsämring betyder att sysselsättningen, liksom produktionen i tjänstesektorn, bromsar in kraftigt i år och att arbetslösheten i Sverige börjar stiga. På hemmaplan händer otroligt mycket Nässjös stadskärna håller på att genomgå en förändring som ett viktigt led i det pågående arbetet för att göra stadskärnan mer attraktiv. Många fastighetsägare är involverade och arbetar aktivt för att locka till sig nya butikskedjor, allt för att skapa en levande atmosfär i centrum. Framåt kommer stadskärnan förskönas genom belysning av befintliga skulpturer samt utplacering av fler skulpturer ur Axel Wallenbergs samling. På Skogsvallen pågår arbetet med att bygga en ishall. Föregående år iordningställdes isbädden och under våren och sommaren 2012 kommer byggnaden att uppföras. I hallen kommer även större arrangemang att kunna anordnas. I Kulturhuset Pigalle har programverksamheten utvecklats och man har varit framgångsrik både vad gäller nöjesarrangemang och utställningar. Huset sprudlar av aktivitet både under dag- och kvällstid. Försvagningen i konjunkturen under 2009 drabbade framför allt ungdomar, men också övriga som var på väg in på arbetsmarknaden. Men ännu syns ingen riktig ljusning. Arbetslösheten i riket (andel i procent av befolkningen år) har från december 2010 till december 2011 har legat kvar på oförändrad nivå, 4,7 procent. Motsvarande siffra för Nässjö var 3,9 procent i december 2010 och 3,8 procent i december Nässjö kommun arbetar aktivt inom arbetsmarknadsavdelningen för att öka de arbetslösas anställningsbarhet och har under året haft hög beläggning på samtliga enheter. Kommunen har handlagt mellan 80 och 100 ärenden, personer som är aktuella för praktikplatser eller arbetsprövning. I dessa frågor samarbetar avdelningen med arbetsförmedlingen och privata coachföretag. Arbetsmarknad och befolkningsutveckling är nära förknippade med varandra. Målet är att kommunens befolkning ska öka i sakta och stadig takt. Mellan sista december 2010 och sista december 2011 ökade antalet kommuninvånare med 28 personer. Året dessförinnan minskade befolkningen med 150 personer. Nässjö kommuns befolkning uppgick till personer den 31 december Befolkningssammansättningen påverkar starkt en kommuns kostnader. I Nässjö kommun är andelen personer i arbetsför ålder (18-64 år) lägre än i den svenska genomsnittskommunen, samtidigt som andelen personer över 80 år är högre. Kommuninvånarens genomsnittsålder är 42 år, samma nivå som föregående år. Troligen kommer genomsnittsåldern att stiga under kommande år, då antalet personer över 65 år väntas öka, medan antalet barn däremot inte förväntas öka i samma takt. Kommunens målstyrningsarbete, benämnt Pilen, har varit framgångsrikt och skapat en gemensam plattform för planering, uppföljning och utvärdering av hela kommunkoncernen. Varje nämnd och bolag ska utifrån det koncernövergripande styrkortet arbeta fram nyckeltal och en handlingsplan för sin verksamhet. Dessa följs sedan upp i delårsbokslutet och årsbokslutet. Under respektive nämnd finns måluppfyllelse beskriven utifrån perspektiven medborgare, ekonomi, medarbetare och verksamhet/utveckling. Årets resultat Nässjö kommuns resultat för 2011 är plus 16,7 miljoner kronor, trots de dystra prognoserna som verksamheterna redovisat under året. Nässjö kommun har pensionskostnader för såväl gårdagens som dagens anställda. Den ena delen utgörs av pensionsrätt intjänad före Den kallas ansvarsförbindelse och redovisas som en upplysningspost. Den andra delen består av pensionsrätt som byggts upp från 1998 och framåt, och avsättning till denna görs årligen. Ansvarsförbindelsen ökade kraftigt mellan 2006 och 2007 till följd av nya antaganden för beräkningen. Ansvarsförbindelsen ökade med 67 miljoner kronor 2011 och uppgår till 776,4 miljoner kronor inklusive löneskatt. En fullfonderingsmodell, där även ansvarsförbindelsen belastar ekonomin, skulle innebära ett negativt eget kapital på 139,8 miljoner kronor. För 2010 var motsvarade beräkning 89,7 miljoner kronor. Avsättningen till framtida pensioner för pensionsvalet uppgick till 41,7 miljoner kronor. Pensionskostnader för förändring i kommunens balansräkning uppgår till 6,1 miljoner kronor. De löpande pensionerna, det vill säga de pensioner som utbetalts under 2011, uppgick till 42,5 miljoner kronor. Detta betyder att kommunen sammantaget har kostnader för pensioner på cirka 90 miljoner kronor. Ekonomi i fokus I