Årsredovisning. Nässjö kommun

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Årsredovisning. Nässjö kommun"

Transkript

1 Årsredovisning Nässjö kommun 2012

2 Snyggbild

3 ÅRSREDOVISNINGENS OLIKA AVSNITT INLEDNING I det första avsnittet ger kommunstyrelsens ordförande sin syn på det gångna året. Vidare redovisas vad medborgarna får för sina skattepengar och hur detta finansieras. Här finns en översikt i siffror för de fem senaste åren och avsnittet avslutas med en schematisk beskrivning av kommunens organisation. VÅRA STRATEGIOMRÅDEN Nässjö kommun har under flera år arbetat mot en vision för Nässjö år För att förtydliga utvecklingsarbetets mål har visionen brutits ned i fem strategiskt viktiga arbetsområden: näringsliv, attraktivitet/identitet, kompetens, kommunikationer och offentlig service. Visioner för respektive arbetsområde har arbetats fram för att nå det övergripande målet och beskrivs i de därpå kommande sidorna. (Under hösten 2012 antog kommunen en ny vision med sikte på Det är dock vision 2014 som satt mest prägel på 2012 års arbete.) FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Det tredje avsnittet innehåller förvaltningsberättelsen som enligt kapitel 4 i den kommunala redovisningslagen ska upprättas i årsredovisningen. Förvaltningsberättelsen utgår från måluppfyllelse för kommunens övergripande styrkort, den så kallade styrpilen (internt benämnd Pilen), som redovisas uppdelat på de fyra perspektiven Ekonomi, Medarbetare, Medborgare och Verksamhet/utveckling. Parallellt med målen inom styrpilens fyra perspektiv ingår också hållbar utveckling som ett horisontellt styrkort, där måluppfyllelsen redovisas på samma sätt som målen inom styrpilen. RÄKENSKAPER Avsnitt fyra redogör för det ekonomiska utfallet av kommunens och koncernens verksamhet (resultaträkning), den ekonomiska ställningen vid årets slut (balansräkning) och verksamhetens finansiering (kassaflödesanalys). Dessutom återfinns noter som ger ytterligare förklaringar till poster som återfinns i ovan uppräknade modeller. Därefter redovisas utfallet för drifts- och investeringsbudgeten och till sist redogörs för vilka redovisningsprinciper som gäller, samt förklaringar av ekonomiska termer. VERKSAMHETSBERÄTTELSER I sista avsnittet beskrivs kommunens verksamhet mer utförligt per nämnd. Nämnderna (kommunstyrelse, barn- och utbildningsnämnd, individ- och familjeomsorgsnämnd, kulturoch fritidsnämnd, miljö- och byggnadsnämnd, omsorgsnämnd, teknisk servicenämnd, övriga styrelser/nämnder) beskriver kostnadsutvecklingen under året, redovisar måluppfyllelse, händelser under året som gått, samt ger sin syn på framtiden.

4 Innehållsförteckning 5 Inledning KS ordförande har ordet 5 Vad används skattepengarna till? 6 Ekonomi i sammandrag 7 Nässjö kommuns organisation 8 9 Våra strategiområden Styrmodell tar sikte mot visionen 9 Näringsliv 10 Attraktivitet/identitet 12 Kommunikationer 14 Kompetens 16 Offentlig service Förvaltningsberättelse Pilen visar riktningen 20 Ekonomi i fokus 22 Medborgare i fokus 28 Medarbetare i fokus 32 Verksamhet och utveckling i fokus 40 Hållbar utveckling i fokus 42 Räkenskaper Resultaträkning 54 Balansräkning 55 Kassaflödessanalys 56 Noter 57 Driftsredovisning 62 Investeringsredovisning 63 Tillämpade redovisningsprinciper 64 Begreppsförklaringar Verksamhetsberättelser Kommunstyrelse 68 Barn- och utbildningsnämnd 78 Individ- och familjeomsorgsnämnd 90 Kultur- och fritidsnämnd 96 Miljö- och byggnadsnämnd 102 Omsorgsnämnd 112 Teknisk servicenämnd 120 Övriga styrelser & nämnder 132 Sammanställd redovisning 138 Revisionsberättelse 144

5 2012 ett år med generellt bra verksamhet och goda siffror Så har åter ett år gått och vårsolen börjar sprida värme på dagarna. Om vi ser tillbaka på 2012 vad har då hänt i diversebutiken Nässjö kommun? Det är naturligt att ta avstamp i hur det ser i vår omvärld eftersom vi mer och mer lever i en globaliserad värld som vi måste förhålla oss till. Stagnerar tillväxten så påverkar det oss på ett eller annat sätt. Just nu ser det ganska dystert ut under åtminstone de närmaste åren. Men allt är ju inte hugget i sten utan staten har ett antal vägval som kan få olika konsekvenser. Ser vi på utfallet av 2012 års taxering, så släpar länet efter riksgenomsnittet och Nässjö kommun, tillsammans med några andra höglandskommuner, har oroväckande låg ökning! I vårt fall har ökningen mellan inkomståren 2010 och 2011 varit blygsamma 1,15 procent! Detta kräver en noggrann analys. När det gäller antalet Nässjöbor var vi 15 stycken fler per den sista december 2012 jämfört med föregående år, totalt invånare. Annars har året genomsyrats av arbetet för vår nya vision, som antogs av kommunfullmäktige under hösten. Vision 2030 tål att upprepas tycker jag: Nu hjärnvägars! Med glädje och fiffighet vässar vi Smålands höjdpunkt. Nässjö världens rum för människor och möten. Jag tycker den i sin korta form säger allt det som vi vill stå för i Nässjö! Vi ska ta tillvara klurighet och möjligheter genom att ha en öppen och tolerant attityd. För övrigt så har året präglats av att fortsätta bygget av en attraktiv kommun att bo och leva i. Men det är lätt att mitt uppe i allt det förändringsarbete som pågår glömma bort allt vardagsarbete som pågår i skolor, inom den dagliga verksamheten, hemtjänsten, på idrottsanläggningar osv. Ett litet smakprov på den otroliga bredd som finns i en kommun fick vi i samband med den arbetsplatsmässa som arrangerades i höstas inom ramen för vår satsning på Medarbetaråret. Stora delar av Pigalle-huset förvandlades några dagar till en plats för utbyte medarbetare emellan. Vilken kreativitet dessutom! När det gäller det ekonomiska utfallet så ligger det klart över budget, om man rensar det från extraordinära intäkter. Främst beror det på att nämnderna sammantaget klarar att hålla sina anslag. Särskilt nöjd är jag med äldreomsorgen, som lämnar ett överskott! Det saknas dock inte utmaningar inför framtiden jag tänker på de stora investeringsbehoven. Men som nå n sade: Det mesta är ogjort! Inledning Bo Zander (S) Kommunstyrelsens ordförande Foto: Hasse Bengtsson KS ordförande har ordet I 5

6 VAD ANVÄNDS SKATTEPENGARNA TILL? Inledning Så här får kommunen sina pengar Kommunens viktigaste intäkter är kommunalskatt, statsbidrag och avgifter. Kommunens största inkomstkälla är kommunalskatt. Under 2012 fick Nässjö kommun in drygt 1 miljard (1074,1 mkr) i skatteintäkter. För att alla svenska kommuner ska ha möjlighet att tillhandahålla en likvärdig service till sina kommunmedborgare, oavsett förutsättningar, finns ett utjämningssystem mellan kommunerna. Utjämningssystemet och fastighetsavgiften gav 2012 kommunen intäkter på 347,8 mkr. De olika verksamheterna fick in intäkter på 325,9 mkr, främst bestående av avgifter, försäljning och bidrag. och så här fördelas kostnaderna Den absolut största delen av kommunens kostnader utgörs av personalkostnader. Kommunen har också kostnader för bland annat köp av verksamhet, lokalkostnader och utbetalning av olika bidrag. Intäkter Kostnader Generella statsbidrag och utjämning Verksamhetens intäkter Bidrag Avskrivningar Övrigt Köp av verksamheter och entreprenader Lokalkostnader Personalkostnader Skatteintäkter En hundralapp i skatt fördelning Skattesatsen uppgick inkomståret 2012 till 21,45 procent. Detta innebär att för varje hundralapp i kommunalt beskattningsbar inkomst betalas 21,45 kronor i skatt till kommunen. Så här mycket av 100 kr i kommunalskatt går till de olika verksamheterna: Verksamhet Antal kr Omsorg om äldre och funktionshindrade Utbildningsverksamhet Förskola och skolbarnomsorg Infrastruktur, skydd mm Individ- och familjeomsorg Fritidsverksamhet Kulturverksamhet Politisk verksamhet Särskilt riktade insatser 35 kr 32 kr 12 kr 7 kr 7 kr 2 kr 2 kr 2 kr 1 kr Sammanlagt 100 kr 6 I Vad används skattepengarna till?

7 EKONOMI I SAMMANDRAG År Folkmängd (1/11) Inledning Utdebitering 21,45 21,78 21,78 21,78 21,43 Skatteintäkter och generella statsbidrag (mkr) 1 421, , , , ,0 Skatteintäkter och generella statsbidrag per invånare i kronor Nettokostnad (mkr) 1 372, , , , ,6 Nettokostnader per invånare i kronor Nettokostnader i procent av skatteintäkter och generella statsbidrag (%) 96,5 98,4 98,1 96,7 98,4 Årets resultat (mkr) 46,1 16,7 20,3 35,8 12,1 Antal anställda i november inkl timanställda Antal tillsvidareanställda i november Löner/arvoden (mkr) 765,4 745,1 732,8 708,3 693,3 Lagstadgade arbetsgivaravgifter 225,9 223,5 219,8 212,1 218,6 Övriga personalkostnader * 105,5 105,3 96,3 88,1 99,6 Investeringar (mkr) netto 93,9 79,3 55,9 15,9 56,7 Pensionsskuld (mkr) 69,8 69,4 61,5 56,6 54,7 Låneskuld (mkr)** 160,0 160,0 96,8 158,6 349,6 Totala tillgångar (mkr) 1 088, ,0 938, , ,7 Eget kapital (mkr) 669,6 636,6 619,9 599,6 563,8 Soliditet (%) 61,5 61,4 66,0 57,9 49,6 * Kostnadsersättningar, avtalsförsäkringar, kollektivavtalade pensioner och personalsociala kostnader ** Örnen i Nässjö AB har löst lån på 191 mkr under 2009 Ekonomi i sammandrag I

8 NÄSSJÖ KOMMUNS ORGANISATION Politisk organisation Inledning Kommunfullmäktige Valberedning 7+2* Revision 9 Förvaltningar Kommunstyrelsen Utskott 1 Utskott 11 - Styrelse för Nässjö lärcenter 13 Valnämnden 7 Kommunledningskontoret Parlamentariska nämnden 7+2* Överförmyndarnämnden 3 Barn- och utbildningsnämnden 11 Gymnasieutskott Utskott förskola och grundskola Barn- och utbildningsförvaltningen Omsorgsnämnden Utskott 9 Socialförvaltningen Individ- och familjeomsorgsnämnden 7 Tekniska servicenämnden 9 Tekniska serviceförvaltningen Kultur- och fritidsnämnden 9 Kultur- och fritidsförvaltningen Miljö- och byggnadsnämnden 9 Miljö- och byggkontoret Siffrorna anger antal ledamöter. * insynsplatser Mätningskontoret I Nässjö kommuns organisation

9 Nässjö kommun ska vara en ur alla aspekter välmående kommun med ett befolkningsunderlag som orkar bära en jämn och långsiktig utveckling. Nässjö kommun ska därtill vara en naturlig tummelplats för krafter för en expansiv utveckling av det efterindustriella samhället. Det ska också finnas tid och rum för en demokratisk process och plats för mänskliga möten. Ur Nässjö kommuns Vision 2014 strategiområden Våra Styrmodell tar sikte mot visionen Allt framgångsrikt utvecklingsarbete kräver genomtänkt planering. Nässjö kommun har sedan början av talet arbetat på ett metodiskt och strukturerat sätt med att utveckla kommunens möjligheter inom en handfull olika områden. År 2000 antog kommunfullmäktige en långsiktig vision för hur livet i Nässjö kommun ska te sig år Denna vision kan du läsa här ovan. År 2012 blev dock året då det var dags för kommunen att anta en ny vision med sikte mot nya horisonter år Vision 2030, som antogs i oktober, ersätter den tidigare visionen och arbetet med att ta fram en handlingsplan för att förverkliga visionen initieras under Du kan läsa om Vision 2030 bland annat på sidorna 5 och 12. Utifrån vision 2014 har fem arbetsområden utkristalliserats som väldigt viktiga för kommunens fortsatta utveckling: Näringsliv, Attraktivitet/identitet, Kompetens, Kommunikationer och Offentlig service. Varje år genomförs ett flertal aktiviteter inom samtliga kommunala förvaltningar som på olika sätt strävar mot den övergripande visionen och de fem strategiskt viktiga områdena. På de följande sidorna kan du läsa mer om några av de händelser under 2012 som bidrar till att ta oss närmare målet. Sedan 2008 använder vi också så kallad balanserad styrning i vår verksamhet. Det innebär att vi sätter konkreta mål inom de fyra perspektiven medborgare, ekonomi, medarbetare och verksamhet/utveckling. Du hittar den övergripande uppföljningen från sidan 20. Utöver detta har vi även ett horisontellt styrkort där vi följer upp vårt arbete med hållbar utveckling. Uppföljningen av arbetet med hållbar utveckling hittar du från sidan 42. Vision 2014 / Vision 2030 Visionen anger ett idealtillstånd - så som vi vill att Nässjö kommun ska vara vid en viss tidpunkt. Strategiområden Strategiområdena konkretiserar visionen och visar inom vilka områden Nässjö kommun bör fortsätta utvecklas för att nå den övergripande visionen. Styrpilen Styrpilen är en metod för balanserat måloch uppföljningsarbete där fokus ligger på verksamhetens resultat. Styrpilen är också den metod som används i det vardagliga arbetet vilket hjälper oss att arbeta mot samma mål - och vision. Styrmodell tar sikte mot visionen I

10 Våra strategiområden Näringsliv Nässjö kommun ska vara en kommun i vilken ett varierat och mångfacetterat näringsliv trivs och utvecklas. Ett öppet klimat och ett fritänkande sinnelag, stöttat av professionella krafter, ger alla företag mod och möjlighet till expansiva framtidssatsningar ett mönster och en struktur som lockar nya intressenter. Ur Vision 2014/Näringsliv Nätverk och kluster ger framgång I Nässjö kommun finns sedan många år en tradition av samverkan mellan företag i olika konstellationer och det offentliga i ett gemensamt utvecklingsarbetet genom OneDoor-metoden. Både avseende när befintliga företag och nyetableringar ska utvecklas. Några goda exempel på utveckling är Logkomp-projektet inom Logistic Park Nässjö, där 33 utbildningar och fyra nätverk har genomförts för att lyfta företagens konkurrenskraft och The Railway Town som lyfter fram Nässjöföretagens samlade och breda kompetens inom järnvägsområdet. Centrumgruppens arbete för utveckling av stadskärnan i Nässjö är en annan viktig satsning där kommun, näringsidkare och fastighetsägare samverkar över gränserna. Vid höstens näringslivsträff var temat företagsutveckling. Värd var ITAB, NPP och QPC och deras representanter bjöd åhörarna på tankar och inspiration kring frågor som tillväxtresor, målsättningar och utveckling. Nässjö Näringsliv med VD Claes Johansson i spetsen presenterade bland annat flera viktiga klustersatsningar: Handelsplatsutveckling, Kontorslandskapet, Logistic Park Nässjö och The Railway Town (se nedan). Han berättade också om investeringar upp emot en kvarts miljard som planeras till Nässjö framöver som alla genomförs enligt OneDoor-metoden. The Railway Town Ett trettiotal företag och cirka 600 personer är aktiva inom någon del av järnvägsbranschen i Nässjö kommunen. Detta är språngbrädan för klustret The Railway Town som numera också är ett varumärkesskyddat namn. Detta var utgångspunkten i oktober när ett sjuttiotal personer och specialinbjudna aktörer med koppling till järnvägssektorn samlades kring ett inspirations- och informationsmöte om The Railway Town. Under mötet släppte Joakim Stenqvist, VD på Nässjöföretaget Svensk Järnvägsteknik, nyheten om att tack vare ett samarbete med andra Nässjöföretag har man lyckats ta hem ett jobb värt 150 miljoner kronor, när växlar och spår ska bytas på sträckan mellan Alvesta och Älmhult. Till projektet The Railway town finns en idé- och en referensgrupp där kommundirektör Jan Sundman ingår som representant för Nässjö kommuns ledning. Närmare 200 personer samlades i ITAB:s nybyggda lagerytor på näringslivsträffen, hösten I Näringsliv

11 Ett starkare centrum Att internationella och nationella butiks- och restaurangkedjor är nyfikna på Nässjö betyder mycket för kommunen och dess invånare. Tillsammans blir stora och små aktörer, lokala och globala, starkare när den totala mixen av varor och tjänster breddas. I Nässjö centrum slog butikskedjan H&M upp dörrarna i april och om man ska utgår från det stora antalet besökare på premiärdagen så var detta en efterlängtad etablering. Apoteket AB är en annan kedja som kom till Nässjö under året! Årets företagare: Förebild och ambassadör Våra strategiområden Det var Patrik Sandstedt på Sandstedt El AB som blev utsedd till Årets företagare Vinnaren utses av organisationen Företagarna, i samarbete med Nässjö kommun och Nässjö Näringsliv AB. Priset delades ut i samband med kommunfullmäktiges sammanträde i juni. På bilden syns Claes Johansson (Nässjö Näringsliv AB) Susanne Samuelsson (Företagarna), Patrik Sandstedt (Sandstedt El AB) och Margareta Carlsson (Företagarna). Ur juryns motivering: Patrik Sandstedt är en god förebild och ambassadör för företagare. Han har byggt ett företag med god lönsamhet, där besluten vilar på genomtänkta planer. Periodvis har företagaren tagit in extern kompetens, bland annat ekonomisk sådan vid företagsförvärv, och personer med olika kompetenser har kompletterat företagets ledningsgrupp i tillväxtarbetet. Företagaren har inte bara en ambition, han genomför även en expansion på flera orter. Nu finns företaget i Nässjö, Jönköping och Habo. Företagaren har breddat sitt kundutbud på ett starkt sätt och har numera inte bara elinstallationer utan även larm, industriservice och tele- och datanät. Nyckeltal Nyckeltal Förvärvsarbetande dagsbefolkning 2011 * Antal Procent Jord-, skogsbruk & fiske Tillverkning och utvinning Energiproduktion, miljöverksamhet 88 1 Byggverksamhet Handel Transport och magasinering Hotell- och restaurangverksamhet Information och kommunikation Finans- och försäkringsverksamhet 60 0 Fastighetsverksamhet Företagstjänster Offentlig förvaltning och försvar Utbildning Vård och omsorg; sociala tjänster Kulturella och personliga tjänster m.m Okänd verksamhet Samtliga * Samtliga arbetande personer, oavsett bostadsort. Näringsliv I

12 Våra strategiområden Attraktivitet/ identitet Borta bra men hemma bäst - är varje kommuninvånares självklara syn på hembygden. På hemmaplan finns en god säker livsmiljö, bra bostäder och möjlighet till individuell och hälsofrämjande rekreation. Både liten som stor har goda kunskaper om, och en stark förankring i kommunen, vilket skapar trivsel, trygghet och en vilja till engagemang. Ur Vision 2014/Attraktivitet/identitet Nu hjärnvägars! Strategiområden med tankar bakom Den 25 oktober 2012 antog kommunfullmäktige i Nässjö kommun en ny vision för kommunen Vision Nu hjärnvägars! Med glädje och fiffighet vässar vi Smålands höjdpunkt. Nässjö 2030 världens rum för människor och möten. Bakom visionen finns många insamlade tankar, idéer, drömmar och ambitioner från människor runt om i kommunen. Eftersom den tidigare visionen - Vision upplevdes som alltför lång beslutades att Vision 2030 ska vara kort och kärnfullt formulerad men ändå mer innehållsrik än en slogan. Den skulle vara fri från kanslisvenska och orden skulle inte kännas uttjatade eller överanvända. Visionen skulle kännas inkluderande, kunna tilltala alla, och gärna vara en smula utmanande. Den skulle både vara framåtsyftande och ge en bild eller känsla av det ideala tillståndet år Nässjö kommun vill attrahera familjen och entreprenören till en kommun som befinner sig i gränslandet mellan stad och landsbygd. Detta är en plats som kan erbjuda närhet, utrymme, trivsel, upplevelser - bland annat. Visionen för Nässjö 2030 kan leda fram till en kommun som erbjuder glädje, vackra platser, närhet till naturen, ro och rörelse, stimulerande möten, tillgänglighet, öppenhet, en smidig boenderesa med attraktiva boendemiljöer, fiffighet, en kommunikativ knutpunkt, växande, goda upplevelser på livets resa. Till Vision 2014 har fem strategiområden varit kopplade: näringsliv, kompetens, offentlig service, attraktivitet/identitet och kommunikationer. Dessa ter sig som nyckelområden även för det fortsatta arbetet, om än med någon mindre modifiering. Till Vision 2030 kopplas följande politikområden: Attraktivitet Kommunikationer Näringsliv och kompetens Välfärd Genom att fokusera kommunens utvecklingsresurser särskilt inom dessa områden ökar möjligheterna att nå fram till den föreslagna visionen. Arbetet med Vision 2030 fortsätter under 2013 genom att titta på hur kommunen ska jobba konkret för att visionen ska bli verklighet. I Attraktivitet/identitet

13 Invigning av Stinsen Arena Under Folkfestveckan i oktober 2012 invigdes den nybyggda Stinsen Arena på Skogsvallen i Nässjö. Invigningsveckan inleddes med en premiärkonsert där Nässjökören Mixemble underhöll tillsammans med artister som Dregen, Nicke Borg, Anna Jobrant med flera. De biljetterna sålde slut och det blev en premiärkonsert med hög stämning, musik och glädje. Några dagar senare, den 11 oktober, gick den officiella invigningen av stapeln. Nu var arenan förvandlad till en hall med konstfrusen is och den röda mattan hade rullats ut. Det var en välfylld arena som fick se kommunstyrelsens ordförande Bo Zander (S) ta emot en symbolisk nyckel till Stinsen Arena. Barn och ungdomar från Nässjö IF, Nässjö HC och Nässjö konståkningsklubb susade i full fart över isen och spräckte invigningsbandet. Fyrverkerier sprakade och Kulturskolans sambaorkester rockade loss. När röken från fyrverkerierna lagt sig visade Nässjö konståkningsklubb upp ett fint konståkningsprogram. Invigningen avslutades med att en premiärmatch i bandy mellan Nässjö och Vetlanda spelades! Våra strategiområden Rådhusgatan tar form Under hösten har ombyggnationen av Rådhusgatan i centrala Nässjö varit påtaglig. Stora delar av gatan har varit en arbetsplats, helt avstängd för fordonstrafik. Den första etappen har nu blivit klar och resterande arbete, med att skapa en gångfartsgata där bilisterna tar sig fram på de gåendes villkor, fortsätter under Målet är att skapa en tryggare och trivsammare miljö. Ombyggnationen är också en del i att förverkliga den stadskärnevision som kommunfullmäktige antog Nyckeltal Nyckeltal Bygglovärenden 38 Bygganmälan Kultur & fritid Bibliotekslån Besök simhallen Besök konsthallen Bygga & bo Antal sålda bostadstomter Miljö & bygg Bygglovärenden Nässjö turistbyrå Betjänade besök Telefonärenden E-postärenden Bygganmälningar Attraktivitet/identitet I

14 Våra strategiområden Kommunikationer I vår region transporteras såväl människa, vara som tanke enkelt och smidigt. Vårt kommunövergripande bredbandsnät länkar samman och öppnar nya möjligheter. Såväl vägsom järnvägsnät i våra trakter är utvecklat och har en god prestanda som borgar för snabba och miljövänliga transporter både lokalt och regionalt. God kollektivtrafikstandard för hela kommunen bidrar till att skapa en hel kommun. Ur Vision 2014/Kommunikationer Foto: Pressbild, Vägverket Tillgänglighet, tillväxt och planering Investeringar i bättre vägar och järnvägar bidrar till ökad tillgänglighet, men vad innebär ökad tillgänglighet för en stad eller region i fråga om tillväxtmöjligheter? Och hur kan kommunen planera för att ta tillvara denna tillväxtmöjlighet? De här frågorna försöker vi tillsammans med bland annat Internationella Handelshögskolan i Jönköping att hitta svar på inom det så kallade TTP-projektet. Ännu är inga beslut fattade om byggande av en Götalandsbana, en framtida snabbtågsbana som binder ihop Stockholm och Göteborg. Men om en sådan snabbtågsbana ska byggas innebär det inte bara en enorm miljardinvestering. En snabbtågsbana skulle också medföra stor påverkan på och ge nya förutsättningar för näringsliv, arbetsmarknad och bostadsmarknad i och runt omkring det stråk som banan utgör. på tillväxtmöjligheterna. Resecentrum blir då navet i staden som människor kommer till och åker ifrån när man ska till sina studier, arbeten, fritidsaktiviteter etc. En viktig slutsats är att stora delar av staden närmast Resecentrum idag är en outnyttjad resurs där en stor utvecklingspotential finns för boende, arbetsplatser, tjänsteverksamheter och fritidsanläggningar i ett samhälle där befolkningen blir alltmer rörlig och rör sig i en större arbetsmarknadsregion än tidigare. TTP-projektet Nässjö kommun deltar i projektet TTP (Tillgänglighet, Tillväxt, Planering) som bedrivs av Internationella handelshögskolan i Jönköping i samarbete med Regionförbundet Östsam, Regionförbundet i Jönköpings län, Sjuhärads kommunalförbund samt i tillväxtfrågor även med Tillväxtverket och Trafikverket. Projektet har arbetat fram en modell för att kunna beräkna vad en förbättrad tillgänglighet, genom tillkomsten av Götalandsbanan, skulle få för betydelse för tillväxt av arbetsplatser, befolkning, köpkraft och sysselsättning. Modellen kan visa vilken betydelse Götalandsbanan skulle kunna få för till exempel Nässjö om man utgår från att Jönköping är en station på banan. I projektets planeringsfas har Nässjö ingått som ett av tre praktikfall där projektet undersökt hur kommunen kan planera Nässjö stadskärna för att ta tillvara I Kommunikationer

15 Ny huvudman för kollektivtrafiken En ny kollektivtrafiklagstiftning gör att landstinget från den 1 januari 2012 är huvudman och ägare av länstrafiken. Förändringen innebär även en skatteväxling från kommunerna till landstinget från och med Under 2012 tog länstrafiken fram ett trafikförsörjningsprogram. Programmet omfattar fem centrala målsättningar som ska vara uppnådda till år 2025, nämligen: Resandemål 60 procents resandeökning. Kundnöjdhet 65 procent (av alla tillfrågade länsinvånare) ska vara nöjda eller mycket nöjda, 80 procent av resenärerna samt 92 procent av färdtjänst- och sjukresenärerna. Tillgänglighet för funktionsnedsatta fler ska kunna resa med allmän kollektivtrafik genom tillgänglighetshöjande åtgärder. Självfinansieringsgrad den upphandlade trafiken är självfinansierad till cirka 50 procent. Miljö/hållbart samhälle all kollektivtrafik drivs med förnyelsebara drivmedel och trafikens totala energiförbrukning/km minskar med minst 20 procent. Trafikförsörjningsprogrammet omfattar även strategier för att uppnå målen. Det handlar om samhällsplanering och regional tillväxt, infrastruktur och roller med förslag på angelägna åtgärder av kommunerna, Regionförbundet och Trafikverket. Ett principiellt trafikutbud redovisas som innebär dubbelturer (dt) från kommuncentra till läns- och högskolecentra, 24 dt mellan närliggande kommuncentra samt orter med invånare eller fler, dt för orter med invånare samt ett lägsta basutbud om 3 dt eller anropsstyrd trafik för övriga orter och landsbygden. Motsvarande turtäthet eftersträvas för trafik till angränsande län. Avsnittet tar också upp restider och stopp, bytespunkter, hållplatser och terminaler samt serviceresor och bussgods. Därutöver fastslås att i de starka stråken prioriteras hög turtäthet, korta restider samt möjligheter till resor över länsgränserna. Av de åtgärder som trafikförsörjningsprogrammet lyfter fram för att kunna uppnå målen finns bland annat en punkt om nödvändiga investeringar i järnvägsnätet för att klara beräknad resandeökning med tåg. Dessa berör banorna (Falköping) Jönköping Nässjö samt Jönköping Värnamo. Andra åtgärder rör tillgänglighets- och miljöfrågor. Våra strategiområden Nyckeltal Nyckeltal Antal parkeringstillstånd för miljöfordon Antal miljöfordon 2012 * Kommunledningskontor Barn- och utbildningsförvaltning Kultur- och fritidsförvaltning Miljö- och byggförvaltning/ mätningskontor Teknisk serviceförvaltning Sociaförvaltning ** 42 ** * Från och med 2011 har endast fordon som uppfyller miljökraven i förordning (2009:1) om miljö- och trafiksäkerhetskrav i myndigheters bilar och bilresor räknats som miljöfordon. Tidigare räknades alla fordon som uppfyllde miljöklass ** Summorna av dåvarande omsorgsförvaltningens och individ- och familjeomsorgsförvaltningens antal miljöfordon har slagits ihop. Kommunikationer I 5

16 Våra strategiområden Kompetens Kunskap är nyckeln till framgång. Samtliga ungdomar i kommunen stöttas och lotsas till individuellt anpassade studier - ingen lämnas och hamnar på efterkälken. Ett brett utbud av eftergymnasiala utbildningar i närområdet breddar både den enskildes valmöjligheter och vår bygds konkurrensmöjligheter. Ur Vision 2014/Kompetens Nysatsningar leder framåt Lärandet som process består av en lång kedja där många aktörer ska samverka med varandra för att uppställda mål, gällande till exempel kunskaper och betyg, ska kunna uppnås. Det är alltid med eleven och lärandet i centrum som all utveckling och förnyelse måste utgå. Inom Nässjö kommuns verksamheter för barn, skola och vuxenutbildning har det pågått ett intensivt arbete 2012 för att nysatsa och åstadkomma positiva förändringar på kort och lång sikt. Det är alltid roligt när det är dags att inviga nya hus och invigningen av den nybyggda förskolan i Sandsjöfors var så klart en av dessa glädjens dagar för Nässjö kommun. Den fortsatta satsningen på digital lärmiljö i skolan är ett annat viktigt område att lyfta fram: från och med höstterminen 2012 får till exempel alla elever i årskurs ett på Brinellgymnasiet tillgång till en så kallad en-till-en dator. Under hösten har Skolinspektionens reguljära tillsyn av skolverksamheten i kommunen stått i fokus. Tillsynen har stor betydelse för skolornas systematiska kvalitets- och utvecklingsarbete. halvårs intensivt arbete med underlag, analys och sammanställning. Utredningen omfattar grundskolan och fritidshemmen med fokus på kommunens tätort inklusive Brinellgymnasiet samt den norra kommundelen. Målsättningen för utredningen, och allt arbete inom barn- och utbildningsförvaltningen, är att alla elever har rätt att lyckas utifrån sina förutsättningar. Utredningen var utställd på kommunens medborgarkontor och Stadsbiblioteket samt tillgänglig via nassjo.se. Remisstiden var till 17 december. Invigning av järnvägsutbildningen Framtidens grundskola Den 10 oktober presenterade barn- och utbildningsförvaltningen utredningen Framtidens grundskola i Nässjö kommun ökat lärande i en effektiv organisation, efter ett Behovet av järnvägstekniker är stort de närmaste tio åren. I april invigdes den nya järnvägsutbildningen vid Brinellgymnasiet och dess nybyggda lokaler. Infrastrukturminister Catharina Elmsäter-Svärd fanns på plats liksom SJ:s och Infranords ordförande Jan Sundling, landshövding Minoo Akhtarzand och inte minst 96-årige Lennart Aktiestinsen Israelsson, som donerat pengar till bygget av Rallarskolan. 6 I Kompetens

17 Vuxenutbildning och Lean förbättringsledare Nässjö har under året satt sig rejält på utbildningskartan genom flera nya satsningar inom både högskolan och yrkeshögskolan. Fler vuxna än någonsin har under året valt att söka sig till såväl gymnasiala utbildningar som yrkeshögskola och högskola i Nässjö. Arbetsmarknaden för de som utbildar sig inom yrkeshögskolan fortsätter att se ljus ut, då efterfrågan på kvalificerad arbetsskraft är fortsatt stor. Nyckeltal Nyckeltal En helt ny yrkeshögskoleutbildning inom Lean förbättringsledare har även startat under året. Utbildningen Lean förbättringsledare är unik och den enda i sitt slag i Sverige. Utbildningen leder till en kvalificerad yrkeshögskoleexamen. Den kommunala vuxenutbildningen har även detta år haft ett bra samarbete med Höglandskommunerna där Nässjö haft en samordningsroll inom yrkesvux. Våra strategiområden Nässjö Lärcenter * 2012 Fristående högskolekurser 48 Högskoleprogram 83 Lokalt campus 56 Öppna föreläsningar 119 Övriga aktiviteter 23 Uppdragskurser 18 KY-YH 213 Kommunal vuxenutbildning / SFI / SV 687 / 386 / 8 * Antal elever Förskola * Februari Maj Augusti December * Antal inskrivna barn Grundskola Andel elever behöriga till gymnasieskola Nässjö 86,1 - * 86,6 87,0 87,2 Samtliga kommuner 73,4-89,9 88,2 88,9 Genomsnittligt meritvärde Nässjö 192,3 198,3 201,1 195,3 195,8 Samtliga kommuner 211,4 210,6 209,6 209,6 209,3 Andel elever som nått målen i samtliga ämnen Nässjö 75,0 74,7 72,8 69,9 73,8 Samtliga kommuner 77,4 77,3 76,6 77,0 76,6 * behöriga till gymnasiet är från läsåret indelat i fyra delar. För Nässjö är siffrorna: Yrkesprogrammet 86,1 procent / Estetiskt program 85,1 procent / Ekonomi och samhällsprogrammet 82,7 procent / Naturvetenskapligt och tekniskt program 79,7 procent. Gymnasieskola Genomsnittligt betygspoäng för elever med slutbetyg Nässjö 14,5 14,6 14,8 14,6 14,6 Samtliga kommuner 14,0 14,1 14,0 14,1 14,0 Andel elever med grundläggande behörighet till högskolan Nässjö 95,0 91,0 97,0 96,0 98,0 Samtliga kommuner 86,7 87,0 87,0 90,0 89,0 Andel elever som nått slutbetyg efter fyra år Nässjö 83,6 82,0 82,4 81,6 82,6 Samtliga kommuner 76,7 76,0 76,0 75,9 75,8 Kompetens I

18 Våra strategiområden Offentlig service Nässjö kommun är en organisation där alla anställda utför sitt arbete på ett professionellt sätt och med kundens/medborgarens bästa för ögonen. Det är god kvalitet på de tjänster/service vi levererar. Vi uppmuntrar en öppen diskussion och ser gärna att människor engagerar sig med tankar, idéer och faktiskt arbete och tar ansvar för kommunens utveckling. Ur Vision 2014/Offentlig service Grattis till medborgarna! Den 22 november invigdes medborgarnas hus på Rådhusgatan 20 i centrala Nässjö och vi fick anledning att gratulera medborgarna. Nu finns kommunala verksamheter, Arbetsförmedlingen, Pensionsmyndigheten och Skatteverket i ett och samma hus. Arbetet med att förverkliga medborgarnas hus har varit en lång process. Redan 2011 byggdes medborgarkontorets befintliga lokaler på Rådhusgatan 20 om för att anpassas till det planerade framtida medborgarhuset. Samma år flyttade även Nässjö turistbyrå från sina tidigare lokaler i Resecentrum till det blivande medborgarhuset. Vår förhoppning är så klart att medborgarna ska se fördelarna och bli de stora vinnarna med det här konceptet, avslutar han. Under 2012 slutfördes ombyggnationen. Sista etappen innebar en total ombyggnad av husets entré för att möjliggöra en ingång för alla till de olika verksamheter och myndigheter som finns representerade i huset. Medborgarnas hus i Nässjö är en symbol för offentlig samvekan och service. Jag hoppas att initiativet kan spridas vidare både inom och utanför länet, sa landshövding Minoo Akhtarzand i samband med att hon höll tal och klippte band vid invigningen av medborgarnas hus den 22 november. De kommunala verksamheterna De kommunala verksamheter som ryms i huset är medborgarkontoret i Nässjö, Konsument Höglandets budget- och skuldrådgivning, Vägledningscentrum och Nässjö turistbyrå. Med en gemensam ingång har vi skapat förutsättningar för de kommunala verksamheterna att samverka med myndigheterna i huset, berättar medborgarkontorschef Lars Stridh. Han poängterar att målet med ett medborgarhus är att den enskilda medborgaren ska uppleva en ökad tillgänglighet. I Offentlig service

19 Ny arbetsmarknadsenhet etablerad Arbetet med att bygga upp en ny arbetsmarknadsenhet inom socialförvaltningen påbörjades Enheten finns lokaliserad i samma hus som Nässjö Näringsliv, på Karlagatan 3 i Nässjö. Syftet med enheten är att ge personer med arbetsförmåga extra stöd för att kunna söka arbete via Arbetsförmedlingen. Målet är att coacha varje individ utifrån sina specifika behov. Vi kartlägger förmågor utifrån etablerade metoder och erbjuder både gruppaktiviteter och enskilda samtal under inledningsvis en fyramånadersperiod. Därefter utvärderar vi och ser hur vi kan gå vidare, berättar Susanne Rundqvist, chef för arbetsmarknadsenheten. Våra strategiområden Tillgängliga busshållsplatser Under 2012 har ett flertal busshållsplatser tillgänglighetsanpassats för att göra det möjligt för fler personer med funktionsnedsättning att nyttja kollektivtrafiken. Upphöjning av gångbanan, utbyte av kantstöd till höga avrundade betongkantstenar, utbredning av gångbanan, upprustning med taktila plattor, försänkning av kantstenar från gångbanan till körbanan samt borttagning av asfaltsyta är exempel på anpassningar som gjorts för att öka tillgängligheten. Arbetet med tillgängliga busshållsplatser kommer att fortsätta under Nyckeltal Nyckeltal Antal besök: Januari Februari Mars April Maj Juni Juli Augusti September Oktober November December Totalt Medborgarkontor Betjänade ärenden Konsument Höglandet Konsumentrådgivning -ärenden Budget- och skuldrådgivning -ärenden Offentlig service I

20 Förvaltningsberättelse Sammanfattning av resultat PILEN VISAR RIKTNINGEN Nässjö kommun har med god hjälp av styrsystemet Pilen kunnat få en röd tråd som visar riktningen samt en sammanhållen process från kommunens vision via mål i planer och budget till uppföljning i årsredovisning. Den långsiktiga målsättningen är att varje medarbetare i kommunen kan koppla sina målsättningar och resultat, utifrån ett personligt styrkort, till kommunens och respektive nämnds mål och resultat i Pilen. Vi är en god bit på väg, strukturen är numera välkänd och använd och medarbetaråret har tagit oss en bra bit på vägen men innan målsättningen kan nås fullt ut återstår mycket insatser i form av dialog och införande av stödsystem. Stödsystemet Stratsys handlades upp i slutet av 2012 och kommer att införas under God ekonomi ger god verksamhet För 2012 visar resultatutvecklingen en blandad bild. Det finns ett fortsatt stort behov av ytterligare förbättrade resultat inom många områden. Det är bara genom ständigt pågående utvecklingsarbete som det är möjligt att kombinera god verksamhet med god ekonomi. En god ekonomi är också en absolut förutsättning för en god verksamhet. Något motsatsförhållande finns inte mellan verksamhet och ekonomi, utan de är olika sidor av samma mynt. Därför innehåller styrmodellen fyra perspektiv: ekonomi, medarbetare, medborgare och verksamhet/utveckling. För att något ska vara värdefullt i det långa perspektivet måste det också vara hållbart över en längre tid. Därför finns ett särskilt styrkort där fokus sätts på hållbar utveckling utifrån tre utvalda områden: energi och klimat, trygghet och säkerhet samt hälsa och livskvalitet. Från år 2013 ingår hållbar utveckling som ett eget perspektiv i det ordinarie styrkortet. God ekonomisk hushållning Omvärldsförutsättningarna för kommunens finansiella utveckling har under året varit bekymmersam. Skuldkrisen i södra Europa och delar av resten av världen har dämpat utvecklingen av efterfrågan i världsekonomin. Skatteintäktsprognoserna har försämrats för varje prognos som kommunen har fått från Sveriges Kommuner och Landsting. Ständigt ökade kostnader inom det sociala området belastar också kommunens ekonomi. När vi nu summerar året så är det ändå tillfredsställande att nämndernas samlade totala resultat mot budget blev positivt med drygt 6 miljoner kronor och att det intensiva arbete som utförts i nämnderna och förvaltningarna i stort sett gett efterfrågad effekt. Tillsammans med den återbetalning som kommunen erhöll från AFA på 29 miljoner kronor, uppgår kommunens samlade resultat till drygt 46 miljoner kronor, vilket kan jämföras med beslutad budget på sex miljoner kronor. Uppställda mål beträffande självfinansieringsgrad för våra investeringar har uppnåtts. Det är dock viktigt att poängtera att, med beaktande av beslutad investeringsplan för kommande år och budgeterade framtida resultatnivåer så kommer inte självfinansieringsgraden att kunna behållas. Med tanke på osäkerheten kring utvecklingen av ekonomin i världen och i Sverige, så är det stora utmaningar som väntar kommunen under kommande år. Attraktiv arbetsgivare - en nyckelfråga För kommunens medarbetare visar resultatuppföljningen tyvärr på en negativ utveckling gällande några viktiga mätningar som medarbetarindex, ledarindex och sjukfrånvaro. I Pilen visar riktningen

Korta fakta 2014. Nässjö kommun

Korta fakta 2014. Nässjö kommun Korta fakta 2014 Nässjö kommun Yta Framsida foto: Hasse Bengtsson och Nässjö kommun Nässjö kommun ligger i Jönköpings län och omfattar 933 kvadratkilometer. Nässjöbygden har en ca 4 000 år gammal historia.

Läs mer

Delårsrapport 31 augusti 2011

Delårsrapport 31 augusti 2011 Datum 29 september 2011 Till Revisionen Från Susanne Svensson Angående Granskning av delårsrapport 31 augusti 2011 1 Inledning 1.1 Syfte På uppdrag av de förtroendevalda revisorerna har vi översiktligt

Läs mer

NU HJÄRN- VÄGARS. Korta fakta. Nässjö kommun 2015

NU HJÄRN- VÄGARS. Korta fakta. Nässjö kommun 2015 NU HJÄRN- VÄGARS Korta fakta Nässjö kommun 2015 Om kommunen Nässjö kommun ligger i Jönköpings län och omfattar 990 kvadratkilometer. Nässjöbygden har en ca 4 000 år gammal historia. Järnvägens ankomst

Läs mer

(antal) M 8 C 5 FP 2 KD 2 MP 2 400

(antal) M 8 C 5 FP 2 KD 2 MP 2 400 Kommunfakta Antal invånare 1 januari (antal) 12000 Antal äldre, historik och prognos (antal) 3000 11900 2500 11800 11700 2000 1500 1000 80 år- 65-79 år 11600 500 11500 20022003200420052006200720082009201020112012

Läs mer

Sammanfattning av kommunens ekonomi

Sammanfattning av kommunens ekonomi Sammanfattning av kommunens ekonomi 2 Sunne KOMMUN zhur mycket kostar kommunens verksamheter? zuppfyllde kommunen sina kvalitetsmål? zvad är på gång i kommunen? zhar Sunne en bra ekonomi? Det här är en

Läs mer

Vision, mål och budget i korthet ViVVfdfdsa

Vision, mål och budget i korthet ViVVfdfdsa Vision, mål och budget i korthet ViVVfdfdsa Vision, mål och budget i korthet Arboga kommuns mål- och budgetdokument för år 2015 heter Strategisk- och ekonomisk plan 2015-2017 och antogs av kommunfullmäktige

Läs mer

Årsredovisning. Nässjö kommun. Foto: Christer Wedin

Årsredovisning. Nässjö kommun. Foto: Christer Wedin Årsredovisning Nässjö kommun 2011 Foto: Christer Wedin Snyggbild ÅRSREDOVISNINGENS OLIKA AVSNITT INLEDNING I det första avsnittet ger kommunstyrelsens ordförande sin syn på det gångna året. Vidare redovisas

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport* Granskning av delårsrapport Tyresö kommun September 2007 Anders Hägg Frida Enocksson Jonas Eriksson *connectedthinking Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning...3 2 Inledning...5

Läs mer

bokslutskommuniké 2012

bokslutskommuniké 2012 bokslutskommuniké 2012 Bokslutskommunikéns syfte är att ge en snabb, kortfattad och övergripande bild av 2012 års utfall. Förändringar kan komma att ske gentemot slutligt fastställd årsredovisning. Kommunikén

Läs mer

Du anmäler ditt deltagande till dialogmöte den 16 april på denna länk. Anmäl dig senast 20120409.

Du anmäler ditt deltagande till dialogmöte den 16 april på denna länk. Anmäl dig senast 20120409. Information i mail Medborgarbudget I Europa och i Sverige har det de senaste åren utvecklats en metod som kallas medborgarbudget. Nu vill Piteå kommun göra ett försök där ni som Piteåpanel får delge era

Läs mer

Månadsuppföljning januari juli 2015

Månadsuppföljning januari juli 2015 Resultatet uppgår till 47 Mkr för juli månad. Nettokostnaderna har t.o.m. juli tagit i anspråk 57 % av årsbudgeten. Riktpunkten är 58 %. Hittills under året har kommunen investerat för 103 Mkr. Fyra av

Läs mer

Delårsrapport Uppföljningsrapport SEPTEMBER

Delårsrapport Uppföljningsrapport SEPTEMBER Delårsrapport Uppföljningsrapport SEPTEMBER 2014 l Resultat januari september 281 mnkr (-72 mnkr) l Nettokostnadsökning 3,9 % (3,0 %) l Skatter och statsbidrag 6,0 % (2,2 %) l Helårsprognos 250 mnkr (-178

Läs mer

Granskning av årsredovisning 2009

Granskning av årsredovisning 2009 Revisionsrapport 2010-04-16 Bert Hedberg, certifierad kommunal revisor Oscar Hjelte Innehållsförteckning 1 Sammanfattning...3 2 Inledning...4 2.3 Bakgrund...4 2.4 Revisionsfråga och metod...4 3 Granskningsresultat...5

Läs mer

BEFOLKNING # SÄVSJÖ KOMMUN

BEFOLKNING # SÄVSJÖ KOMMUN BEFOLKNING # Folkmängdsförändring - Befolkningens åldersfördelning 9 9 Andel 7 7 9 + Ålder Folkmängd den december Folkmängdsförändring från Ålder uell fördelning År Folkmängd Födelsenettnetto Flyttnings-

Läs mer

Revisionsrapport. Piteå kommun. Granskning av årsredovisning 2011. Per Ståhlberg Certifierad kommunal revisor. Johan Lidström

Revisionsrapport. Piteå kommun. Granskning av årsredovisning 2011. Per Ståhlberg Certifierad kommunal revisor. Johan Lidström Revisionsrapport Granskning av årsredovisning 2011 Piteå kommun Per Ståhlberg Certifierad kommunal revisor Johan Lidström Mars 2012 Innehållsförteckning 1 Sammanfattning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2

Läs mer

Så gick det. för Håbo 2010. Håbo kommun sammanfattning av årsredovisningen 2010. Hur mycket kostade kommunens verksamheter? Har Håbo en bra ekonomi?

Så gick det. för Håbo 2010. Håbo kommun sammanfattning av årsredovisningen 2010. Hur mycket kostade kommunens verksamheter? Har Håbo en bra ekonomi? Så gick det för Håbo 2010 Håbo kommun sammanfattning av årsredovisningen 2010 Hur mycket kostade kommunens verksamheter? Har Håbo en bra ekonomi? Uppfyllde kommunen sina mål? Detta är en sammanfattning

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2013 Övertorneå kommun Anna Carlénius Revisionskonsult Per Ståhlberg Certifierad kommunal revisor Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning

Läs mer

ÅRsReDOVisNiNG 2011 Kortversion kil.se

ÅRsReDOVisNiNG 2011 Kortversion kil.se ÅRSREDOVISNING 2011 Kortversion kil.se Så gick det för 2011 Så använde vi skattepengarna 2011 Vi fick mycket pengar över i år igen Så ser vi på framtiden för Kil Sammanfattning av s årsredovisning 2011

Läs mer

Kommunrapport 1 Befolkning, arbetsmarknad, ekonomi

Kommunrapport 1 Befolkning, arbetsmarknad, ekonomi Fokus: Högsby Län: Kalmar län (ovägt medel) Kommungruppering: Pendlingskommuner (ovägt medel) Kommunrapport 1 Befolkning, arbetsmarknad, ekonomi Diagrammen baseras på data från Kommun- och landstingsdatabasen

Läs mer

En sammanfattning av årsredovisningen för 2014

En sammanfattning av årsredovisningen för 2014 Kortversion av Gislaveds kommuns årsredovisning 2014: En sammanfattning av årsredovisningen för 2014 Den kommunala verksamheten i Gislaved kostar 1443 miljoner kronor och utförs av 2530 medarbetare (vilket

Läs mer

BEFOLKNING # SÄVSJÖ KOMMUN

BEFOLKNING # SÄVSJÖ KOMMUN Andel BEFOLKNING # Folkmängdsförändring -13 Befolkningens åldersfördelning 13 11 11 1 9 1 9 1 1 1 7 1 1 1 3 7 9 1+ Ålder Folkmängd den 31 december 13 Folkmängdsförändring från Ålder uell fördelning År

Läs mer

Revisionsrapport. Nerikes Brandkår. Granskning av årsredovisning 2013 2014-03-06. Anders Pålhed (1)

Revisionsrapport. Nerikes Brandkår. Granskning av årsredovisning 2013 2014-03-06. Anders Pålhed (1) Revisionsrapport Granskning av årsredovisning 2013 Nerikes Brandkår 2014-03-06 Anders Pålhed (1) 1. Sammanfattning... 3 2. Inledning... 5 3. Syfte... 5 3.1 Metod... 6 4. Granskning av årsredovisningen...

Läs mer

Delårsrapport 2007-08-31

Delårsrapport 2007-08-31 Revisionsrapport* Delårsrapport 2007-08-31 Vänersborgs kommun 2007-10-18 Marianne Wolmebrandt Certifierad kommunal revisor Henrik Bergh *connectedthinking Innehållsförteckning 1 Sammanfattning...3 2 Inledning...3

Läs mer

ÅRSREDOVISNING 2014. Kortversion KIL.SE

ÅRSREDOVISNING 2014. Kortversion KIL.SE ÅRSREDOVISNING 2014 Kortversion KIL.SE SÅ HÄR GICK DET FÖR KILS KOMMUN 2014 Så här använde vi skattepengarna Nämndernas resultat och verksamhet Vad händer 2015? VIKTIGA HÄNDELSER 2014 Sannerudsskolan

Läs mer

BEFOLKNING 1 ANEBY KOMMUN

BEFOLKNING 1 ANEBY KOMMUN BEFOLKNING Folkmängdsförändring - Befolkningens åldersfördelning 7 7 + Ålder Andel Folkmängd den december Folkmängdsförändring från Ålder uell fördelning År Folkmängd Födelsenettnetto Flyttnings- Kv M

Läs mer

Granskning av årsredovisning 2012

Granskning av årsredovisning 2012 www.pwc.se Caroline Liljebjörn 6 maj 2013 Granskning av årsredovisning 2012 Räddningstjänstförbundet Emmaboda- Torsås Innehållsförteckning 1. Sammanfattning... 1 2. Inledning... 2 2.1. Bakgrund... 2 2.2.

Läs mer

BEFOLKNING # VETLANDA KOMMUN

BEFOLKNING # VETLANDA KOMMUN BEFOLKNING # Folkmängdsförändring - Befolkningens åldersfördelning 7 9 + Ålder Andel Folkmängd den december Folkmängdsförändring från Ålder uell fördelning År Folkmängd Födelsenettnetto Flyttnings- Kv

Läs mer

Dina pengar är en kortversion av Härryda kommuns årsredovisning 2008

Dina pengar är en kortversion av Härryda kommuns årsredovisning 2008 Dina pengar är en kortversion av Härryda kommuns årsredovisning 08 UR HÄRRYDA KOMMUNS ÅRSREDOVISNING 08 UR HÄRRYDA KOMMUNS ÅRSREDOVISNING 08 Omsättning 08 Västsveriges bästa boendekommun Årets resultat

Läs mer

Årsredovisning. Nässjö kommun. med Nässjös vision 2030 i sikte

Årsredovisning. Nässjö kommun. med Nässjös vision 2030 i sikte Årsredovisning Nässjö kommun 2013 med Nässjös vision 2030 i sikte 2013 Vision för Lövhult Medarbetaråret Nya bostäder Nya digitala skyltar i city Hemtagningsteamet Påbörjad byggnation av nya förskolor

Läs mer

BEFOLKNING 3 MULLSJÖ KOMMUN

BEFOLKNING 3 MULLSJÖ KOMMUN BEFOLKNING Folkmängdsförändring - Befolkningens åldersfördelning 9 9 9 + Ålder Andel Folkmängd den december Folkmängdsförändring från Ålder uell fördelning År Folkmängd Födelsenettnetto Flyttnings- Kv

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2007-08-31

Granskning av delårsrapport 2007-08-31 Granskning av delårsrapport 2007-08-31 Granskningsrapport 1/2007 Oktober 2007 Ernst & Young AB Per Pehrson Innehållsförteckning 1 SAMMANFATTNING...3 2 INLEDNING...4 2.1 Syfte... 4 2.2 Metod... 4 2.3 Avgränsningar...

Läs mer

Kommunens strategiska mål

Kommunens strategiska mål Kommunens strategiska mål Nya mål har tagits fram för perioden 2012 2015. Strukturen är indelad i yttre respektive inre mål: Hållbar utveckling En hållbar utveckling förutsätter aktiva åtgärder för att

Läs mer

Policy. God ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv 1

Policy. God ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv 1 Policy God ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv 1 Innehåll Bakgrund 3 God ekonomisk hushållning 3 Mål och måluppfyllelse för god ekonomisk hushållning 3 Finansiella mål och riktlinjer 3 Mål

Läs mer

BEFOLKNING 7 JÖNKÖPINGS KOMMUN

BEFOLKNING 7 JÖNKÖPINGS KOMMUN Andel BEFOLKNING 7 Folkmängdsförändring -1 Befolkningens åldersfördelning 1 13 13 13 1 1 1 1 1 11 11 11 7 9 11 13 1 3 7 9 1+ Ålder Folkmängd den 31 december 1 Folkmängdsförändring från Ålder uell fördelning

Läs mer

Kommunfakta. 1 Kils kommuns organisation... 2 Ekonomisk översikt 3 Resultatbudget 4 Finansieringsbudget 4 Sammandrag per nämnd/styrelse 5

Kommunfakta. 1 Kils kommuns organisation... 2 Ekonomisk översikt 3 Resultatbudget 4 Finansieringsbudget 4 Sammandrag per nämnd/styrelse 5 Innehållsförteckning Innehållsförteckning Kommunfakta. 1 Kils kommuns organisation.... 2 Ekonomisk översikt 3 Resultatbudget 4 Finansieringsbudget 4 Sammandrag per nämnd/styrelse 5 Nämndernas budgetar

Läs mer

3. Budget 2016-2019 för Nordanstigs kommun. 4. Politiska inriktningar och ambitioner för Nordanstigs kommun. 6. Information och övriga ärenden.

3. Budget 2016-2019 för Nordanstigs kommun. 4. Politiska inriktningar och ambitioner för Nordanstigs kommun. 6. Information och övriga ärenden. NORDANSTIGS KOMMUN Kommunstyrelsens ledningsutskott KALLELSE Till ledamöter Ersättare och övriga får kallelsen för kännedom. Utskottens presidier och företrädare för de partier som inte har en ledamotplats

Läs mer

Bokslutsprognos 2013-10-31

Bokslutsprognos 2013-10-31 1(4) Kommunstyrelsens förvaltning Handläggare Chris Tevell/Maria Åhström Tfn 0142-850 22 Kommunstyrelsen Bokslutsprognos 2013-10-31 Sammanfattning Budgeterat resultat enligt mål och budget för år 2013

Läs mer

Ett ökat bostadsbyggande Näringsliv och arbetsmarknad Barnomsorg och skola

Ett ökat bostadsbyggande Näringsliv och arbetsmarknad Barnomsorg och skola Faktablad 2007-05-21 Falköpings kommuns budget 2008-2011 Utveckling tillväxt - välfärd Falköpings kommun bygger idag för utveckling, tillväxt och välfärd. Den budget som allianspartierna presenterar innehåller

Läs mer

BEFOLKNING # EKSJÖ KOMMUN

BEFOLKNING # EKSJÖ KOMMUN Andel BEFOLKNING # Folkmängdsförändring -13 Befolkningens åldersfördelning 13 1 1 1 1 3 1 1 1 1 1 1 1 3 7 9 1+ Ålder Folkmängd den 31 december 13 Folkmängdsförändring från Ålder uell fördelning År Folkmängd

Läs mer

Folkmängd 2010 110 488Källa: Antal invånare i kommunen.

Folkmängd 2010 110 488Källa: Antal invånare i kommunen. BEFOLKNING Folkmängd 2010 110 488Källa: SCB Antal invånare i kommunen. Befolkningstillväxt Källa: SCB / Svenskt Näringsliv Prognos befolkningstillväxt SCB Prognos 2035: Tillväxt: 130 705 18% Befolkning

Läs mer

BEFOLKNING # VETLANDA KOMMUN

BEFOLKNING # VETLANDA KOMMUN Andel BEFOLKNING # Folkmängdsförändring -13 Befolkningens åldersfördelning 13 3 3 1 1 1 1 3 7 9 1+ Ålder Folkmängd den 31 december 13 Folkmängdsförändring från Ålder uell fördelning År Folkmängd Födelsenettnetto

Läs mer

(antal) M 8 C 5 FP-LIB 2 KD 2 MP 2 400

(antal) M 8 C 5 FP-LIB 2 KD 2 MP 2 400 Kommunfakta Antal invånare 1 januari (antal) Antal äldre, historik och prognos (antal) 12000 11900 11800 11700 11600 11500 2002 2004 2006 2008 2010 2012 3000 2500 2000 1500 1000 500 0 80 år- 65-79 år 2000

Läs mer

Vansbro kommun. Årsredovisning 2014. Detta är en bilaga från Vansbro kommun

Vansbro kommun. Årsredovisning 2014. Detta är en bilaga från Vansbro kommun Vansbro kommun Årsredovisning 2014 Detta är en bilaga från Vansbro kommun De här sidorna är en sammanfattning av kommunens årsredovisning för 2014. Hur gick det med Vansbros ekonomi? Uppfyllde vi målen?

Läs mer

BEFOLKNING # TRANÅS KOMMUN

BEFOLKNING # TRANÅS KOMMUN Andel BEFOLKNING # Folkmängdsförändring -13 Befolkningens åldersfördelning 13 1 3 1 1 1 1 17 9 17 17 7 17 17 1 1 1 3 7 9 1+ Ålder Folkmängd den 31 december 13 Folkmängdsförändring från Ålder uell fördelning

Läs mer

Revisionsrapport. Götene kommun. Granskning av årsredovisning 2011. Hans Axelsson Anna Teodorsson

Revisionsrapport. Götene kommun. Granskning av årsredovisning 2011. Hans Axelsson Anna Teodorsson Revisionsrapport Granskning av årsredovisning 011 Götene kommun Hans Axelsson Anna Teodorsson mars 01 Innehållsförteckning 1 Sammanfattning Inledning.1 Bakgrund. Revisionsfråga och metod 3 Granskningsresultat

Läs mer

30 APRIL 2011 VILHELMINA KOMMUN

30 APRIL 2011 VILHELMINA KOMMUN 30 APRIL 2011 VILHELMINA KOMMUN VILHELMINA KOMMUN Kommunstyrelsen, 912 81 VILHELMINA Besöksadress: Förvaltningshuset, Torget 6 Växel: 0940-14 000 e-post: vilhelmina.kommun@vilhelmina.se VILHELMINA KOMMUN

Läs mer

Kommunrapport 1 Befolkning, arbetsmarknad, ekonomi

Kommunrapport 1 Befolkning, arbetsmarknad, ekonomi Fokus: Älmhult Län: Kronobergs län (ovägt medel) Kommungruppering: Kommuner i tätbefolkad region (ovägt medel) Kommunrapport 1 Befolkning, arbetsmarknad, ekonomi Diagrammen baseras på data från Kommun-

Läs mer

BEFOLKNING # TRANÅS KOMMUN

BEFOLKNING # TRANÅS KOMMUN Andel BEFOLKNING # Folkmängdsförändring -1 Befolkningens åldersfördelning 1 1 1 1 1 17 17 17 7 9 11 13 1 3 7 9 1+ Ålder Folkmängd den 31 december 1 Folkmängdsförändring från Ålder uell fördelning År Folkmängd

Läs mer

Månadsuppföljning. April 2012

Månadsuppföljning. April 2012 A Månadsuppföljning April 2012 2 Månadsuppföljning 1 januari 30 april 2012 Skatteunderlagsprognosen per april pekar mot ett överskott om ca 3,2 mkr för skatteintäkterna. Det är slutavräkningarna både för

Läs mer

Lerums Kommun. Granskning av bokslut 2010-12-31 2011-03-17 "%M =U ERNST ÅYOUNG. Revisionsrapport 2010 Genomförd på uppdrag av revisorerna

Lerums Kommun. Granskning av bokslut 2010-12-31 2011-03-17 %M =U ERNST ÅYOUNG. Revisionsrapport 2010 Genomförd på uppdrag av revisorerna Revisionsrapport 2010 Genomförd på uppdrag av revisorerna LERUMS KOMMUN Sektor hfrasupporr 2011-03-17 "%M /Vendetyp Lerums Kommun Granskning av bokslut 2010-12-31 =U ERNST ÅYOUNG Qualityln Everything We

Läs mer

BEFOLKNING 9 VÄRNAMO KOMMUN

BEFOLKNING 9 VÄRNAMO KOMMUN Andel BEFOLKNING 9 Folkmängdsförändring -13 Befolkningens åldersfördelning 13 33 33 33 3 3 3 3 3 1 1 1 3 7 9 1+ Ålder Folkmängd den 31 december 13 Folkmängdsförändring från Ålder uell fördelning År Folkmängd

Läs mer

Delårsrapport April 2015. Kommunfullmäktige

Delårsrapport April 2015. Kommunfullmäktige Delårsrapport April Kommunfullmäktige Förvaltningsberättelse Delårsbokslut Resultatanalys Periodens resultat uppgår till 25,2 mkr, vilket även var resultatet motsvarande period föregående år. Verksamhetens

Läs mer

BEFOLKNING 5 GISLAVEDS KOMMUN

BEFOLKNING 5 GISLAVEDS KOMMUN Andel BEFOLKNING Folkmängdsförändring -1 Befolkningens åldersfördelning 1 9 9 9 9 7 9 11 13 1 3 7 9 1+ Ålder Folkmängd den 31 december 1 Folkmängdsförändring från Ålder uell fördelning År Folkmängd Födelsenettnetto

Läs mer

Månadsuppföljning. Maj 2012

Månadsuppföljning. Maj 2012 A Månadsuppföljning Maj 2012 2 Månadsuppföljning 1 januari 31 maj 2012 Skatteunderlagsprognosen per april pekar mot ett överskott om ca 3,2 mkr för skatteintäkterna. Det är slutavräkningarna både för 2011

Läs mer

Budget 2005. Resultaträkning Budget 2005 Budget 2004 Bokslut 2003 Verksamhetens nettokostnader -435,0-432,1-421,0

Budget 2005. Resultaträkning Budget 2005 Budget 2004 Bokslut 2003 Verksamhetens nettokostnader -435,0-432,1-421,0 Budget 2005 De senaste årens goda tillväxt avseende kommunens skatteintäkter har avstannat. Bidragen från kostnadsutjämningssytemen har minskat, dock har de statliga bidragen ökat. Samtidigt har kommunens

Läs mer

Granskning av årsredovisning 2010

Granskning av årsredovisning 2010 2010 Revisionsrapport April 2011 Karin Jäderbrink Matti Leskelä Innehållsförteckning 1 Sammanfattning... 3 2 Inledning... 4 2.1 Bakgrund... 4 2.2 Revisionsfråga och metod... 4 3 Granskningsresultat...

Läs mer

LIVSKVALITET KARLSTAD 100 000

LIVSKVALITET KARLSTAD 100 000 Antagen av kommunfullmäktige i januari 2008. Bygger vidare på kommunfullmäktiges utvecklingsprogram från 1998. VISION FÖR KARLSTADS KOMMUN Karlstads kommun, 651 84 Karlstad LIVSKVALITET KARLSTAD 100 000

Läs mer

Utvecklingsplan 2016-2018 Kommunens styrmodell och mål för mandatperioden

Utvecklingsplan 2016-2018 Kommunens styrmodell och mål för mandatperioden Utvecklingsplan 2016-2018 Kommunens styrmodell och mål för mandatperioden Förslag 2015-02-25 Inledning Dokumentet innehåller dels en beskrivning av kommunens reviderade styrmodell och dels förslag till

Läs mer

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning 1(1) Gäller från Diarienummer 2013-01-01 2013/586 040 Antagen: kommunstyrelsen 2013-11-18 139. Riktlinjer för god ekonomisk hushållning Se bilaga 1(5) Datum 2013-05-29 Riktlinjer för god ekonomisk hushållning

Läs mer

Årets resultat och budgetavvikelser

Årets resultat och budgetavvikelser Årets resultat och budgetavvikelser Årets första uppföljning för perioden januari april med årsprognos visar på ett resultat på 25,2 mnkr vilket är 20,2 mnkr bättre än budget. Avvikelser mellan prognos

Läs mer

Vision och mål för Åstorps kommun

Vision och mål för Åstorps kommun Vision och mål för Åstorps kommun Kommunens vision, fokusområden och mål med perspektiv på år 2020 Beslutat av Kommunfullmäktige 2012-10-29 Dnr 2012/171 Postadress: 265 80 Åstorp Gatuadress: Storgatan

Läs mer

Det goda livet finns i Norrköping EN VISION FÖR 2030

Det goda livet finns i Norrköping EN VISION FÖR 2030 Det goda livet finns i Norrköping EN VISION FÖR 2030 Diarienummer: KS-504/2008 I Norrköping finns det goda livet. Här finns möjligheter till ett berikande liv för människor i alla åldrar med möjligheter

Läs mer

www.pwc.se Regionförbundet Örebro Jämförande analys maj 2013

www.pwc.se Regionförbundet Örebro Jämförande analys maj 2013 www.pwc.se Jämförande analys Ni vet redan mycket Mycket är lika Vi gör några nedslag 2 När vi blickar framåt Den möjliga utvecklingen Den önskvärda utvecklingen Den troliga utvecklingen Örebro 2013 Tiden

Läs mer

Revisionsrapport 2012 Genomförd på uppdrag av revisorerna. Strängnäs kommun. Granskning av delårsrapport per 31 augusti 2012

Revisionsrapport 2012 Genomförd på uppdrag av revisorerna. Strängnäs kommun. Granskning av delårsrapport per 31 augusti 2012 Revisionsrapport 2012 Genomförd på uppdrag av revisorerna Strängnäs kommun Granskning av delårsrapport per 31 augusti 2012 Innehållsförteckning 1 SAMMANFATTNING... 3 2 INLEDNING... 5 2.1 Bakgrund... 5

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2013 Alvesta kommun Kristina Lindhe Caroline Liljebjörn 10 september 2013 Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2

Läs mer

Granskning av delårsrapport, redovisning och intern kontroll 2013

Granskning av delårsrapport, redovisning och intern kontroll 2013 Revisionsrapport Cecilia Axelsson Granskning av delårsrapport, redovisning och intern kontroll 2013 Gästrike Räddningstjänst Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Delårsrapport

Läs mer

samt tandvård. De har även hand om kultur, kollektivtrafik och regional utveckling. Dessa ansvarsområden omfattar en större

samt tandvård. De har även hand om kultur, kollektivtrafik och regional utveckling. Dessa ansvarsområden omfattar en större Månadsrapport Januari 2015 Månadsrapport Juli 2015 Månadsrapport Februari 2015 Månadsrapport Augusti 2015 Månadsrapport Mars 2015 Månadsrapport September 2015 Månadsrapport April 2015 Månadsrapport Oktober

Läs mer

Ledningsenheten 2005-10-28 1 (7) Landstingsfullmäktiges finansplan 2006 (08)

Ledningsenheten 2005-10-28 1 (7) Landstingsfullmäktiges finansplan 2006 (08) Ledningsenheten 2005-10-28 1 (7) Landstingsfullmäktiges finansplan 2006 (08) LANDSTINGET KRONOBERG 2005-10-28 2 (7) 1 Finansiella ramar Finansiering av tidigare beslutade driftkostnadsramar föreslås grundat

Läs mer

Årsredovisning 2006 och överföring av drifts respektive investeringsresultat 05.150 04

Årsredovisning 2006 och överföring av drifts respektive investeringsresultat 05.150 04 Barn och utbildningsnämnden 2007 02 22 29 52 Kommunstyrelsen, skolchef, adm chef, chef ek enheten Årsredovisning 2006 och överföring av drifts respektive investeringsresultat 05.150 04 Barn och utbildningsnämndens

Läs mer

Var kommmer kommunens pengar i från? miljoner kronor och andel i procent 2012

Var kommmer kommunens pengar i från? miljoner kronor och andel i procent 2012 Var kommmer kommunens pengar i från? miljoner kronor och andel i procent 2012 1 Verksamhetens intäkter Skatteintäkter Generella statsbidrag och utjämning Mnkr; 207,4; 24% Mnkr; 170,4; 20% Mnkr; 488,5;

Läs mer

Resultatutjämningsreserv införande i Eslövs kommun

Resultatutjämningsreserv införande i Eslövs kommun KS.2013.0361 2013-08-16 Tomas Nilsson Kommunfullmäktige Resultatutjämningsreserv införande i Eslövs kommun Ärendebeskrivning Riksdagen har beslutat, prop.2011/12:172, att ge möjlighet för kommuner och

Läs mer

Framtid Ånge Strategi för utveckling i Ånge kommun 2014 2020

Framtid Ånge Strategi för utveckling i Ånge kommun 2014 2020 Framtid Ånge Strategi för utveckling i Ånge kommun 2014 2020 Antagen av Kommunfullmäktige den 17 juni 2013 Framtid Ånge Strategi för utveckling i Ånge kommun 2014 2020 Strategin är framtagen i bred samverkan

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2012 Kalix kommun Conny Erkheikki Auktoriserad revisor Anna Carlénius Revisionskonsult 12 november 2012 Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2.1

Läs mer

Vansbro kommun i korthet 2013

Vansbro kommun i korthet 2013 Vansbro kommun i korthet 2013 De här sidorna är en sammanfattning av kommunens årsredovisning för 2013. Sammanfattningen handlar i stora drag om fyra frågor som är viktiga för alla som bor i Vansbro kommun

Läs mer

Granskning av kommunens delårsrapport per 2007-08-31

Granskning av kommunens delårsrapport per 2007-08-31 Revisionsrapport* Granskning av kommunens delårsrapport per 2007-08-31 Oxelösunds kommun 2007-09-26 Matti Leskelä Pär Lindberg *connectedthinking Innehållsförteckning 1 Inledning...1 1.1 Bakgrund...1 1.2

Läs mer

FINANSIERING BUDGET 2009 OCH 2010 MED PLAN FÖR 2011-2012

FINANSIERING BUDGET 2009 OCH 2010 MED PLAN FÖR 2011-2012 FINANSIERING BUDGET 2009 OCH 2010 MED PLAN FÖR 2011-2012 EKONOMISK SAMMANFATTNING 2009-2012 Sammandrag driftbudget 2009-2012 Belopp netto tkr Bokslut Budget Budget Budget Plan Plan 2007 2008 2009 2010

Läs mer

Utbildningsnämnden Nämndsbudget 2014-2016

Utbildningsnämnden Nämndsbudget 2014-2016 Nämndsbudget 2014-2016 Innehållsförteckning LÅNGSIKTIG HÅLLBAR UTVECKLING... 3 VÄRDEGRUND... 3 BRUKARE... 4 VISION... 4 VERKSAMHETSIDÉ... 4 ÖVERGRIPANDE BRUKARMÅL... 5 PERSONAL... 5 VISION... 5 VERKSAMHETSIDÉ...

Läs mer

Strategisk plan 2015-2018

Strategisk plan 2015-2018 Strategisk plan 2015-2018 1 Strategisk plan 2015-2018 Strategisk plan för mandatperioden 2015-2018 Fastställt av: Fullmäktige 2015-06-22 52 Produktion: Kommunledningskontoret Dnr: MK KS 2015/00217 Bilder:

Läs mer

Underlag för diskussion - Budget 2016 samt Plan 2017-2018 nämnd - version 1. Utbildningsnämnd

Underlag för diskussion - Budget 2016 samt Plan 2017-2018 nämnd - version 1. Utbildningsnämnd Underlag för diskussion - Budget 2016 samt Plan 2017-2018 nämnd - version 1 Utbildningsnämnd 1 Resultatbudget Resultatbudget Utfall 2014 Budget 2015 Intäkter 89,0 68,6 Personalkostnader -224,7-216,0 Övriga

Läs mer

Delårsrapport 2 2014-08-31

Delårsrapport 2 2014-08-31 Delårsrapport 2 2014-08-31 Nu skriver Nu skriver Pajala morgondagens historia. I hjärtat av Tornedalen kombineras storslagen natur med unik drivkraft. Här finns ett positivt företagsklimat, en kraftigt

Läs mer

Tyresö kommun. Delårsrapport april Prognos för 2015 2015-05-28

Tyresö kommun. Delårsrapport april Prognos för 2015 2015-05-28 Tyresö kommun Delårsrapport april Prognos för 2015 2015-05-28 Uppföljning strategiska mål Livskvalitet - den attraktiva kommunen Visionen om Tyresö som den mest attraktiva kommunen i Stockholmsregionen

Läs mer

Revisionsrapport. Delårsrapport 2009. Vallentuna kommun 2009-11-05. Carin Hultgren. Certifierad kommunal yrkesrevisor.

Revisionsrapport. Delårsrapport 2009. Vallentuna kommun 2009-11-05. Carin Hultgren. Certifierad kommunal yrkesrevisor. Revisionsrapport Delårsrapport 2009 Vallentuna kommun 2009-11-05 Carin Hultgren Certifierad kommunal yrkesrevisor Frida Enocksson Innehållsförteckning 1 Sammanfattning...1 2 Inledning...2 2.1 Bakgrund...2

Läs mer

10 ordinarie ledamöter jämte 5 tjänstgörande ersättare samt 3 icke tjänstgörande ersättare enligt bifogad närvarolista.

10 ordinarie ledamöter jämte 5 tjänstgörande ersättare samt 3 icke tjänstgörande ersättare enligt bifogad närvarolista. Kommunstyrelsen 2011-05-10 95 Plats och tid Hjernet, 2011-05-10 kl 13.00-14.55 Beslutande 10 ordinarie ledamöter jämte 5 tjänstgörande ersättare samt 3 icke tjänstgörande ersättare enligt bifogad närvarolista.

Läs mer

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL. Bokslutsberedningen. Morokulien 2015-03-25 17:00-17:30 Beslutande

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL. Bokslutsberedningen. Morokulien 2015-03-25 17:00-17:30 Beslutande 1(7) Plats och tid KS-salen 08:00-16:00 Morokulien 2015-03-25 17:00-17:30 Beslutande Hans Nilsson (HEL) Björn Källman (HEL) 26 Johanna Söderberg (C) Hans-Peter Jessen (S) 26 Dan Säterman (S), tjänstgörande

Läs mer

Revisionen har via KPMG genomfört en granskning av kommunens bokslut per 2013-12-31.

Revisionen har via KPMG genomfört en granskning av kommunens bokslut per 2013-12-31. Revisorerna i Nordanstigs kommun Nordanstigs kommun Kommunstyrelsen För kännedom: Kommunfullmäktiges presidium 2013-04-14 Revisionsrapport Granskning av bokslut per 2013-12-31 Revisionen har via KPMG genomfört

Läs mer

Centerpartiets förslag till Mål och budget 2012 2014

Centerpartiets förslag till Mål och budget 2012 2014 Centerpartiets förslag till Mål och budget 2012 2014 Effekter av regeringens budgetproposition Budgetförslaget ansluter till de, av kommunledningskontoret, framräknade förändringar som beror på yttre faktorer,

Läs mer

Granskning av årsredovisning 2009

Granskning av årsredovisning 2009 Revisionsrapport April 2010 Robert Heed Åke Andersson Rolf Hammar Certifierad kommunal revisor Innehållsförteckning 1 Sammanfattning... 3 2 Inledning... 5 2.3 Bakgrund... 5 2.4 Revisionsfråga och metod...

Läs mer

Övergripande nyckeltal

Övergripande nyckeltal Övergripande nyckeltal 21. Invånare totalt, antal (Index (basår=100)) Antal invånare totalt den 31/12. Källa: SCB. Kolada N01951. Det är ett positivt flyttningsnetto som gör att befolkningen ökar i Falun.

Läs mer

Jämförelse av kostnadsläge, (liknande strukturkommuner, all verksamhet) tkr per invånare 2006

Jämförelse av kostnadsläge, (liknande strukturkommuner, all verksamhet) tkr per invånare 2006 Bilaga 1 Jämförelse av kostnadsläge, (liknande strukturkommuner, all verksamhet) tkr per invånare 2006 Kommun Folkmängd Därav andel, % Utdebitering Procentuell skillnad mellan redovisad kostnad och strukturkostnad

Läs mer

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv samt avsättning till resultatutjämningsreserv för åren 2010-2012

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv samt avsättning till resultatutjämningsreserv för åren 2010-2012 4 november 2013 KS-2013/1409.189 1 (9) HANDLÄGGARE Ralph Strandqvist 08-535 302 59 ralph.strandqvist@huddinge.se Kommunstyrelsen Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv samt

Läs mer

Periodrapport Maj 2015

Periodrapport Maj 2015 Periodrapport Maj 2015 Ekonomi l Resultat januari maj -20 mnkr (26 mnkr) l Nettokostnadsökning 7,7 % (2,8 %) l Skatter och statsbidrag 4,5 % (5,3 %) l Helårsprognos 170 mnkr (246 mnkr) Omvärldsanalys I

Läs mer

MÅNADSUPPFÖLJNING APRIL 2011

MÅNADSUPPFÖLJNING APRIL 2011 1 (5) EKONOMIKONTORET MÅNADSUPPFÖLJNING APRIL 2011 Dokumentnamn April 2 (5) SAMMANFATTNING AV PROGNOS APRIL 2011 Övergripande April månads uppföljning pekar på en negativ avvikelse mot budget om 4,4 mnkr.

Läs mer

2011-08-30. Delårsbokslut 2011 Januari-juni med helårsprognos

2011-08-30. Delårsbokslut 2011 Januari-juni med helårsprognos 2011-08-30 Delårsbokslut 2011 Januari-juni med helårsprognos 2 Förvaltningsberättelse Delårsrapporten Enligt kommunala redovisningslagen(krl) ska delårsrapporten omfatta minst sex och högst åtta månader.

Läs mer

DISKUSSIONS- och INFORMATIONSPUNKT BUDGET- FÖRUTSÄTTNINGAR 2016-2018

DISKUSSIONS- och INFORMATIONSPUNKT BUDGET- FÖRUTSÄTTNINGAR 2016-2018 Ärende 18 DISKUSSIONS- och INFORMATIONSPUNKT BUDGET- FÖRUTSÄTTNINGAR 2016-2018 Budgetsamordnare Monica Karlsson Biträdande kommunchef Kjell Fransson Läget i världen Återhämning men ingen högkonjunktur

Läs mer

Revisionsrapport. Nerikes Brandkår. Granskning av Delårsrapport januari-juli 2013 2013-09-20. Ref Anders Pålhed (1)

Revisionsrapport. Nerikes Brandkår. Granskning av Delårsrapport januari-juli 2013 2013-09-20. Ref Anders Pålhed (1) Revisionsrapport Granskning av Delårsrapport januari-juli 2013 Nerikes Brandkår 2013-09-20 Ref Anders Pålhed (1) Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 2 1. Sammanfattning... 3 2. Inledning... 4

Läs mer

Den totala kommunalskatten i Norrköping är oförändrad år 2015.

Den totala kommunalskatten i Norrköping är oförändrad år 2015. FS 2014:10 2014-12-19 FOKUS: STATISTIK Kommunalskatten 2015 Den totala kommunalskatten i Norrköping är oförändrad år 2015. Norrköping på 64:e plats av 290 kommuner. Den nya organisationen Region Östergötland,

Läs mer

Månadsrapport november 2013

Månadsrapport november 2013 Månadsrapport november Ekonomiskt resultat -11-30 140,5 mkr Resultatanalys Det ekonomiska resultatet i månadsbokslutet uppgår till 140,5 mkr. I resultatet ingår följande jämförelsestörande poster förändrad

Läs mer

Riktlinjer för resultatutjämningsreserv. Avsättning för åren 2010-2012

Riktlinjer för resultatutjämningsreserv. Avsättning för åren 2010-2012 FÖRFATTNINGSSAMLING (8.1.23) Riktlinjer för resultatutjämningsreserv Avsättning för åren 2010-2012 Dokumenttyp Riktlinjer Ämnesområde Ekonomi - Resultatutjämningsreserv Ägare/ansvarig Elisabet Persson

Läs mer

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv (RUR)

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv (RUR) TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning Urban Sparre 2013-11-21 KS 2013/0865 Kommunfullmäktige Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv (RUR) Förslag till beslut

Läs mer

Delårsrapport 1 år 2012 för Eskilstuna kommun

Delårsrapport 1 år 2012 för Eskilstuna kommun Kommunstyrelsen 2012-05-18 1 (5) Kommunledningskontoret Ekonomi och kvalitet KSKF/2012:182 Anders Rehnman 016-710 14 67 Kommunstyrelsen Delårsrapport 1 år 2012 för Eskilstuna kommun Förslag till beslut

Läs mer