Adressen är Mäster Samuelsgatan 56, plan 3 och vi kommer att ha dörrvakt kl Vid försening ring Susanne Gester på

Transkript

1 lteknik Medlemsblad för Svenska elektro- och dataingenjörers riksförening nr 5 /oktober /2004 Detta nummer kommer endast elektroniskt och har anpassats för läsning på skärm. INNEHÅLL 1 Höstmötet den 3 november Missa inte karriärkvällarna i november 2 SER-seminarium: Introduktion till EMC 3 Inbjudan till IT-säkerhetsföredrag 17 november Notiser 4 Studiebesök på Flir Systems 24 november Om Teknikåttatävlingen 5 IT-ceum. Det nya svenska datamuseet i Linköping 6 SER-frågan: Har du deltagit i någon e-learning utbildning? Höstmötet den 3 november Höstmötet äger i år rum på Ekonomi & Teknik Förlag, onsdagen den 3 november kl Adressen är Mäster Samuelsgatan 56, plan 3 och vi kommer att ha dörrvakt kl Vid försening ring Susanne Gester på Mötet tar upp sedvanliga ärenden såsom medlemsavgiftens storlek samt budget för Intresseanmälan önskas senast den 31/10 till kansliet, gärna per e-post till ser@ser.se eller via hemsidan Efter mötet bjuder SER på smörgås med dryck och därefter kommer Adam Edström, chefredaktör på Elektroniktidningen, att hålla en dragning med temat: Från nyhet till tidning. Adam tillbringade våren 2004 som gästredaktör på den amerikanska affärstidningen Fortunes redaktion i New York. Han kommer att resonera kring följande intressanta frågor: Var får journalisterna allt ifrån? Hur väljer de vad som ska komma in i tidningen? Hur kan en viss händelse resultera i en stor nyhet medan en annan kanske lika viktig händelse bara blir en notis? Resonerar amerikanska journalister annorlunda än svenska? Är rentav svenska journalister mer teknikkunniga än de amerikanska kollegorna? Välkomna att deltaga, lyssna, lära och vara med i diskussionen! Missa inte karriärkvällarna i november Som vi skrev i förra numret arrangerar SER tillsammans med E- och D-sektionen på KTH ett par träffar i november där praktiska karriärtips kommer att förmedlas. Det är erfarna SER-medlemmar från stora och små företag, med internationell och forskningserfarenhet som kommer att berätta om hur de har satt och uppnått sina mål. Men framför allt skall det vara ett forum för E och D-teknologer där de kan ställa alla de frågor som de funderar över. Tisdag 9/11, kl i sektionssalen Tolvan (Osquars backe 12) på KTH, anmälan senast den 3/11. Tisdag 23/11, kl i Electrum Kista, Institutionen för Mikroelektronik och IT, trapphus C, våning 3. Adress Isafjordsgatan eller Kistagången 16. Anmälan senast den 16/11. SER bjuder på smörgås med dryck. Anmäl dig via ser@ser.se eller på Välkomna med både frågor och svar! SER Stockholm tel: ser@ser.se Besök oss på: Ansvarig utgivare: Aleksander Marlevi

2 2 SER-seminarium: Introduktion till EMC SER inbjuder till halvdagsseminarium om EMC den 9 november, Seminariet genomförs i samarbete med EMC Services, Mölndal, och Chalmers Industrihögskola, Göteborg. Målgrupp: Seminariet riktar sig främst till yrkesverksamma ingenjörer, teknikchefer, teknikprojektledare med flera, som har behov av en professionell introduktion eller uppdatering i EMC-frågor. OB S! Deltagarantalet är begränsat. Studerande: Även studerande vid teknisk högskola (motsv) inbjuds att delta i mån av plats (se anmälan nedan). Bristen på kännedom om EMC är idag ett problem inom konstruktion och tillverkning. Det finns ett gott utbud av kurser för specialister inom elektronik, t ex konstruktörer. Däremot har många andra berörda liten eller ingen kunskap om vad som krävs i deras företag för att klara EMC-kraven. Med detta seminarium vänder vi oss till dem som behöver en kortare introduktion för att t ex kunna bedöma hur de skall hantera olika EMC-frågor i sin verksamhet, eller behöver fräscha upp sina kunskaper i ämnet. Behovet finns också långt utanför de traditionella tillverkarna av elektronikprodukter. Snart sagt alla företag är idag berörda av EMC, eftersom det i så gott som alla produkter, maskiner och anläggningar ingår elektriska kretsar och elektronik! Seminariet tar upp: Varför EMC? Krav och regler Att driva EMC i projekt och företag Teknikexempel i system, apparater och kretskort. Seminariet genomförs av: Ulf Nilsson, EMC Services, Mölndal, ämnesansvarig Karl Erik Olofsson, SER, programansvarig. Plats och tid Chalmers Lindholmen, Norra Älvstranden, Göteborg. Hus Jupiter, konferensrum Jupiter, plan 5. Tisdag 9 november 2004, kl Villkor: Kompendium och fika ingår. Anmälan är bindande. Avgiften faktureras i samband med kallelse ca 10 dagar före seminariet. Kallelse kommer med e-post. Avgift: Full avgift 900 kr SER-medlem 430 kr Studerande vid teknisk högskola (eller motsv) kan i mån av plats delta gratis. Bekräftelse meddelas ca 10 dagar före seminariet. Anmälan senast 25 oktober till ser@ser.se med följande uppgifter: Ämne/Subject: Anmälan EMC-seminarium Namn E-postadress dit kallelsen skall gå Telefonummer Ange ett av följande alternativ: 1. Medlem i SER 2. Önskar bli medlem i SER (årsavgiften 470 kr betalas separat) 3. Ej medlem i SER 4. Studerande vid teknisk högskola eller motsv. Namn och adress dit faktura/inbetalningskort skall sändas. Information: Karl Erik Olofsson, keo@ieee.org, tel

3 3 Inbjudan till IT-säkerhetsföredrag 17 november IT-säkerhet ett växande problem som alla kan göra något åt! Vi läser dagligen om industrispionage på Ericsson, dataintrång på sjukhus och virus som härjar på Internet. Samtidigt blir vi mer och mer beroende av datorer för att sköta bankärenden, betala maten på ICA, eller bli röntgade på sjukhus. Datorer finns överallt idag, fast vi inte alltid ser dem. Virusattacker kommer allt oftare, anti-virusföretagen hinner trots 24-timmarsjour knappt med att undersöka virusen och skapa motmedel. Nya typer av virus kan infektera miljontals datorer inom en timme. Hemmaanvändare och företag hinner knappt med att uppdatera sin virusprogram, en del struntar till och med i att skydda sig, det fungerar ju tillräckligt bra ändå Frågan är alltså om, och hur vi som användare kan öka säkerheten genom olika former av åtgärder, och hur det kan gå till. Om detta viktiga ämne kommer vår fd ordf Margaretha Eriksson att prata. Hon har arbetat inom säkerhetsmedvetna företag som IBM, AstraZeneca och FMV och delar med sig av sina bästa säkerhetstips. Onsdagen den 17 november, kl på Ekonomi & Teknik Förlag, Mäster Samuelsgatan 56, 3 tr, dörrvakt (vid försening ring Susanne Gester på ). Anmälan önskas senast 15/11, via hemsidan eller per e-post till ser@ser.se. Välkomna! NOTISER Young Engineers Seminar november Det är fortfarande möjligt att anmäla intresse för seminariet i Bryssel. Lära sig mer om EU och knyta internationella kontakter. För mer info se Glöm inte att anmäla aktuell e-postadress, enklast via hemsidan (klicka på cirkeln adressändring centralt på startsidan) eller maila till ser@ser.se. Nyhetsbrevet och annan information kommer nu att distribueras på detta sätt. Glöm inte heller att du som SER-medlem måste ha ett speciellt nummer, som du får från kansliet, för att få tillgång till Elektroniktidningens artikelarkiv. Inloggning till webbmatrikeln SERs adressregister har hittills varit tillgängligt för vem som helst. Styrelsen har nyligen beslutat att åtkomst av registret framöver skall vara begränsat till SERs medlemmar och därför krävs inloggning. Anledningen till detta är bland annat att minimera risken för att våra medlemmar utsätts för sk. spam. Passa på att kontrollera dina uppgifter i registret. Målet är att tillhandahålla ett verktyg för våra medlemmar att nätverka. Givetvis är deltagande i adressregistret frivilligt. När du från hemsidan går in på sök medlem kommer det upp en ruta där du ska fylla i förnamn och medlemsnummer, som du bl a finner vid adressen på Elektroniktidningen och Telekom idag. Därefter är det fritt fram att söka som tidigare. Kontakta gärna kansliet (ser@ser.se) om du har problem med inloggningen eller vill ändra dina uppgifter i adressregistret. CHRISTER BENGTSSON, styrelseledamot SER, christer@bengtsson.com

4 4 Studiebesök på Flir Systems 24 november Bengt Jervmo, chef för systemutvecklingen, Hans Hallin, applikationsingenjör och Lise-Lotte Bergenholm, personalchef, kommer att ta hand om oss. Studiebesöket inleds med en presentation av företaget och de två affärsverksamheterna, ca 45 min. Sedan demonstreras några produkter och vi får också möjlighet att testa själva, ca 45 min. Studiebesöket avslutas med att FLIR bjuder på öl och macka. Här presenterar FLIR företaget: FLIR Systems är med över levererade kameror världsledande inom design, tillverkning och marknadsföring av infraröda kameror. Företaget är noterat på Nasdaq-börsen. Företaget är uppdelat i två divisioner som följd av produkternas användningsområden. Termografidivisionen utvecklar, tillverkar och marknadsför temperaturmätande infraröda kameror för kommersiella tillämpningar. Utveckling och tillverkning sker framför allt i Danderyd. Marknadsföring och försäljning sker via Danderyd, Boston och dotter- och försäljningsbolag och distributörer i ett stort antal länder. FLIR Termografi har en omsättning på 1 miljard kronor och 370 anställda varav 200 finns i Danderyd. FLIRs termografiprodukter används inom förebyggande underhåll, forskning och utveckling och automatisering/oem. FLIRs imagingprodukter används av säkerhets- och miljöorganisationer, polisen, räddningstjänsten och militären för övervaknings- och sökuppdrag. Mediaföretag använder produkterna för elektronisk nyhetsövervakning. I Danderyd finns det ca 100 medarbetare som arbetar med imaging produkter. Onsdagen de 24 november kl på Flir Systems, Rinkebyvägen 19 i Danderyd Deltagarantalet är begränsat. Anmälan senast tosdag 18/11, via hemsidan eller per e-post till ser@ser.se. På FLIRs webbsida finns vägbeskrivning och karta: hos oss/ adress & vägbeskrivning. Om Teknikåttatävlingen Från flera håll har på senare tid framförts farhågor för att svensk industri kommer att få problem med försörjningen av utbildade medarbetare. Till exempel har antalet sökande till IT-relaterade utbildningar minskat drastiskt under några år. Nu svänger pendeln tillbaka i industrin, men det finns inte tillräckligt många inne i utbildningssystemet, för att kunna täcka behovet på kort sikt när efterfrågan ökar igen. Ordentliga rekryteringsinsatser kommer att krävas långsiktigt, om vi ska kunna behålla industriarbeten i Sverige. Ett långsiktigt och uthålligt rekryteringsprojekt är tävlingen Teknikåttan, som drivs sedan tolv år tillbaka av entusiaster vid tolv högskolor i landet. Enligt en nyligen publicerad rapport från AMS kommer Sverige att lida brist på ingenjörer och tekniker. Man räknar med att 2015, då de sista fyrtiotalisterna går i pension, blir det en brist på ca personer. Vidare är antalet fyraåringar i år knappt , medan trettonåringarna är nära en ovanligt stor demografisk dynamik! Detta betyder att 2020 kommer vi att ha drygt tjugoåringar i arbetslivet eller i högre studier, vilket är endast 70% av antalet om sju år! Vi måste alltså stimulera en större andel av våra unga flickor och pojkar att bli forskare, ingenjörer och tekniker men också att bli lärare, som kan ta hand om dem som nu är fyra, så att en mycket större andel av dem väljer naturvetenskap och teknik. Speciellt måste vi

5 5 eftersträva en jämnare könsfördelning inom många områden. Ett mycket uthålligt projekt med denna strävan är den årliga tävlingen i naturvetenskap och teknik, Teknikåttan, som just påbörjat sin trettonde säsong. Tävlingens första omgång i februari i år engagerade åttondeklassare det är drygt Foto: Lars Olsson 40% av populationen. Tävlingen består av tre nationella delar. Den första omgången är en uttagningstävling med flervalsfrågor, där alla klasser som vill vara med tävlar ute i skolorna. Alla i klassen ska delta. Efter en omgång med regionfinaler återstår 12 klasser, som träffas på en av högskolorna för att göra upp om prispengarna i riksfinalen. Logikkretsar från Riksfinalen Drygt 50 tävlingsfrågor per år konstrueras av lärare från högskolorna. Uttagningstävlingen består av flervalsfrågor, medan region- och riksfinalerna har flera öppna frågor, som ger upphov till resonerande svar. Dessutom ingår en klassuppgift, som hela klassen hjälps åt att lösa hemma. Klassuppgiften till årets riksfinal var att man skulle illustrera några logiska funktioner med enkla elektriska kretsar och skriva en liten berättelse där dessa funktioner ingick. Detta är en avancerad uppgift, som visade på en fantastisk kreativitet hos landets åttondeklassare. Alla frågorna (sedan 1995) med svar och kommentarer finns på tävlingens hemsida färdiga att användas i undervisningen. Där finns också en sökmotor som ska göra de idag ca 400 frågorna lättare tillgängliga för lärare och elever. Denna kan antingen söka direkt på ledord i frågorna, eller i ett av flera så kallade kunskapsnät, varav några exempel finns på nätet i dag. Tanken med detta är att Teknikåttans frågor ska bli ett intresseväckande kompletterande undervisningsmaterial, att användas av både lärare och elever. Teknikåttan är alltså mycket mer än bara en tävling i naturvetenskap och teknik. Vi ger lärarna stöd och inspiration i deras svåra arbete att göra synligt för flickor och pojkar i åttan, att det finns intressanta och roliga områden att fördjupa sig inom. LARS OLSSON, ordförande i Teknikåttans arbetsutskott, lars.olsson@de.lth.se De tolv universiteten och högskolorna i Teknikåttan är: Luleå tekniska universitet, Umeå universitet, Högskolan i Dalarna, Karlstads universitet, Uppsala universitet, Mälardalens högskola, Kungliga tekniska högskolan, Högskolan Trollhättan/Uddevalla, Chalmers, Linköpings tekniska högskola, Växjö universitet och Lunds tekniska högskola. IT-ceum. Det nya svenska datamuseet i Linköping Det har gått snart femtio år mellan den sterila datorhallen och det Internetuppkopplade kylskåpet eller bredbandsboxen vi ser i annonserna. Sverige är nu ett annat land i många avseenden och en av de stora samhällsomvandlande krafterna har varit informationstekniken. Denna fredliga revolution i Sverige är bara delvis beskriven. Det är en teknisk utveckling som förvandlat och genomsyrat arbetslivet för snart sagt alla yrkesverksamma. Den finns där i vår vardag och på vår fritid, ofta märker vi den inte där den sitter i bilar, hissar och vitvaror. Vill vi förstå vår samtid måste vi också förstå den samhällsgestaltande kraften i informationstekniken, dess historia, drivkrafter och konsekvenser. Om detta vill IT-ceum berätta.

6 6 I ett samarbete mellan Marknadsbolaget i Linköping och Linköpings universitet drivs sedan drygt två år ett projekt för att skapa ett svenskt datamuseum i Linköping. Projektet finansieras för närvarande med ett anslag från Westman-Wernerska stiftelsen och har även erhållit stöd av Saab. IT-ceums uppgift är att bevara och levandegöra historien i form av tekniken, människorna bakom den, användarnas perspektiv och drivkrafterna. I ett första skede kommer en datahistorisk utställning att öppnas i Mjärdevi Center den 9 december Denna har som arbetstitel 50 år med datatekniken i Sverige. En speciell visning planeras för SERs och Dataföreningens medlemmar. Utställningen vill visa ett tvärsnitt över fem, nästan sex decennier av datateknikutveckling och datoranvändning i Sverige som ska kunna väcka besökarnas nyfikenhet och vilja att reflektera över teknikens roll i samhället. Viktigt är också kopplingen till de starka samhällsförändrande krafter som datatekniken innehåller samt den betydelse som enskilda individer haft i denna utveckling. Projektet syftar även till att stärka kunskapen om Sveriges långa tradition inom datateknikområdet, att stimulera ungdomar till studier inom naturvetenskap och teknik och att förmedla en bättre (själv)bild av Sverige som IT-nation. Det finns en startpunkt. Den 9 december 1954 tecknade Saab i Linköping avtal med statliga Matematikmaskinnämnden (MMN) om att få bygga en egen kopia av experimentdatorn BESK, landets första generella datamaskin som fanns hos KTH i Stockholm. Avtalet innebar starten för en viktig del av den kommersiella datorindustrin i Sverige. Från IBM, MMN, Saab, Facit och Standard Radio och Telefon AB (SRT) går det att följa ett allt mer finfördelat grenverk av företag och personer som kommit att forma betydande delar av svensk IT-industri. Saab var ett av de första svenska företag som kommersialiserade datatekniken. Det som började med flygplan och robotar blev en språngbräda för inhemsk datorindustri. - Flera av Östergötlands orter utöver Linköping har spelat, och spelar, viktiga roller som starka IT-orter. Facit i Åtvidaberg och Luxor i Motala är företag vars betydelse sträcker sig långt utanför kommunernas gränser. För att dokumentera IT-samhällets nybyggarår på 40-, 50- och 60-talen har arbetet med IT-ceum startat. Mycket kan gå förlorat om inte arbetet med att samla in och bevara den svenska datahistoriens fysiska avtryck inleds redan i dag. Det gäller också människors minnen. Mycket lite har gjorts för att fånga de levande berättelserna från de som var med. Men det måste göras nu. Snart är det för sent. IT-ceum satsar på att ta detta ansvar. Mer info finns på: MAGNUS JOHANSSON, Informationsavdelningen, LiU STURE HÄGGLUND, styrelseledamot, SER, StuHa@ida.liu.se SER-frågan: Har du deltagit i någon e-learning utbildning? Svara på Resultatet i nästa Elteknik. På förra frågan Bör bilar i Sverige programmeras till 130 km/tim? svarade 47st: 15% ja; 85% nej.