HVS-test för skattning av nedbrytningseffekter från den tunga trafikens belastning

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "HVS-test för skattning av nedbrytningseffekter från den tunga trafikens belastning"

Transkript

1 VTI notat Utgivningsår HVS-test för skattning av nedbrytningseffekter från den tunga trafikens belastning SE14, SE18 och SE20 Håkan Arvidsson

2

3 Förord I denna publikation (byggrapport) redovisas utfall av konstruktionerna testade under 2013 och 2014 i projektet HVS skattläggning. De tre konstruktionerna är benämnda SE14, SE18 och SE20. Projektledare för testerna har varit Sigurdur Erlingsson. Övriga deltagare har varit: Tomas Halldin, Henrik Hellman, Håkan Carlsson, Carl Söderberg, Fredrik Gustafsson, Håkan Arvidsson samt forskningschef Björn Kalman. Deltagarna har varit inblandade i planering, byggande, mätning och instrumentering samt test (i varierande del). TACK alla. Linköping, september 2014 Håkan Arvidsson VTI notat Diarienr: 2013/

4 Process för kvalitetsgranskning Intern peer review har genomförts 26 september 2014 av Professor Sigurdur Erlingsson. Håkan Arvidsson har genomfört justeringar av slutligt rapportmanus. Projektledarens närmaste chef, Björn Kalman, har därefter granskat och godkänt publikationen för publicering 27 november De slutsatser och rekommendationer som uttrycks är författarens egna och speglar inte nödvändigtvis myndigheten VTI:s uppfattning. Process for quality review Internal peer review was performed on 26 September 2014 by Professor Sigurdur Erlingsson. Håkan Arvidsson has made alterations to the final manuscript of the report. The research director of the project manager Björn Kalman examined and approved the report for publication on 27 November The conclusions and recommendations expressed are the author s and do not necessarily reflect VTI s opinion as an authority. Tryckt på VTI, Linköping, 2014 VTI notat

5 Innehållsförteckning Sammanfattning... 5 Summary Inledning Syfte Mätningar och resultat Beskrivning av HVS Tekniska data Belastningsschema Instrumentering Avbrott SE Obundna lager Bitumenbundna lager Mätningar, försök SE SE Obundna lager Bitumenbundna lager Mätningar, försök SE SE Obundna lager Bitumenbundna lager Mätningar, försök SE Kostnader Diskussion och slutsatser Resultatsammanfattning Referenser Bilaga A: Sammanställning av testkonstruktioner VTI notat

6 VTI notat

7 HVS-test för skattning av nedbrytningseffekter från den tunga trafikens belastning av Håkan Arvidsson VTI, Statens väg- och transportforskningsinstitut Linköping Sammanfattning I denna rapport beskrivs önskemål och utfall för testerna av vägkonstruktionerna som studerades i projekt HVS skattläggning. Projektet syftade till att kvantifiera nedbrytning i form av spårbildning vid olika lastnivåer för typiska svenska vägkonstruktioner, nya som äldre. Syftet var att ta fram ett underlag som kan användas för att bedöma kostnaden för nedbrytning av vägar från den tunga trafiken. Tre konstruktioner testades med tre lastnivåer (40 kn, 50 kn och 60 kn). För att eventuellt minska på testmatrisen var tanken att återanvända tidigare försök belastade med 60 kilonewton (kn). Tre konstruktioner har byggts med målet att vara kopior av tidigare konstruktioner. Utfallet av byggandet blev inte helt som önskat, särskilt var skillnaden i bärighet (plattbelastning) stor för de tunnare, äldre strukturerna. För den tjockaste, mest moderna, strukturen bedömdes att skillnaden i bärighet mellan den äldre och den nyare konstruktionen (SE14) låg inom den naturliga variationen. SE14 belastades först med 40 kn i överfarter och sedan med 50 kn i ytterligare överfarter. Totalt för SE14 blev det 1,2 miljoner överfarter. Det totala spårdjupet blev ca 6 millimeter. För mellankonstruktionen (SE18) var belastningen 40 kn i överfarter, 50 kn i överfarter och 60 kn i överfarter. Totalt för SE18 blev det 1,2 miljoner överfarter. Spårdjupet efter test var drygt 11 millimeter. Den tunnaste konstruktionen (SE20) belastades med 40 kn i överfarter, 50 kn i överfarter och med 60 kn i överfarter. Totalt för SE20 blev det 0,75 miljoner överfarter. Konstruktionen hade då ett spårdjup på cirka 21 millimeter. VTI notat

8 6 VTI

9 HVS-test for estimation of deterioration of roads from heavy traffic loads by Håkan Arvidsson The Swedish National Road and Transport Research Institute (VTI) SE Linköping Summary This report describes the aim and outcome of the constructions made to estimate deterioration/degradation of roads from the load of heavy traffic. The purpose was to study three constructions with three different wheel-loads (40 kn, 50 kn and 60 kn which corresponds to axle-loads of 8 tons, 10 tons and 12 tons). To minimize the test matrix the idea was to copy older test constructions tested with the wheel-load 60 kilonewton (kn). The outcome was not to full content, especially did the thinner, older constructions differ in the bearing capacity (static plate loading). For the most modern construction (SE14), with totally of 625 millimetre of super structure including 111 millimetre of asphalt layers, that was compared with SE10 and SE11 the differences was acceptable. The wheel load was 40 kn in passes and 50 kn for another passes, in total 1.2 million passes. Total rut depth became approximately 6 millimetre. The medium construction (SE18) had a super structure of 349 millimetre including 100 millimetre of asphalt layers and it was compared with SE06. The wheel load was 40 kn in passes, 50 kn for passes and 60 kn in passes, in total 1.2 million passes. Total rut depth became just over 11 millimetre. The thinnest construction (SE20) had a super structure of 310 millimetre including 70 millimetre of asphalt layer and it was compared with SE02. The wheel load was 40 kn in passes, 50 kn for passes and 60 kn in passes, in total 0.75 million passes. Total rut depth became almost 21 millimetre. VTI notat

10 8 VTI

11 1 Inledning Föreliggande rapport beskriver de konstruktioner som testats på VTI med Heavy Vehicle Simulator, HVS, för att tillhandahålla ett underlag för att beräkna de marginalkostnader som uppstår på våra vägar till följd av den tunga trafikens belastning. HVS-utrustningen är mobil men under denna tidsperiod har försöken utförts i VTI:s provhallar. Fullskaliga vägöverbyggnader har byggts i dessa hallar på en undergrund av (finkornig) sand och utsatts för accelererad belastning med lastbilshjul. Fokus vid försöken har legat på spårdjupsutvecklingen men konstruktionerna har även instrumenterats för att kunna följa hur konstruktionernas egenskaper förändras med hjälp av responsmätningar. VTI notat

12 2 Syfte Syftet med dessa försök var att studera nedbrytningen av svenska vägar med fokus på spårbildning orsakat av tunga fordons belastning. Resultaten utgör ett underlag för marginalkostnadsberäkningar av den tunga trafiken. Marginalkostnadsberäkningarna ingår i ett regeringsuppdrag till TEK (Jan-Eric Nilsson). Ansvarig för HVS-försöken var Sigurdur Erlingsson, VBA. Ett antal typiska konstruktioner med tre olika belastningsnivåer ansågs lämpligt för att studera nedbrytning på svenska vägar. För att minska på försöksmatrisen har försökskonstruktioner med tidigare huvudbelastning på 60 kn (axellast 12 ton) upprepats. Upprepningen innebär att tidigare konstruktioner har kopieras i möjligaste mån. 2.1 Mätningar och resultat Utöver de mätningar som gjorts för att dokumentera (och eventuellt styra) konstruktionerna (som nivåer och plattbelastning) har fallviktsmätningar utförts före och efter HVS-försök responsmätningar utförts under försökets gång spårdjupsutveckling mätts med laserbalk (laserprofilometer). Resultat från responsmätningar är inte helt utvärderade och relativt komplexa därför redovisas de ej här. Fallviktsdata redovisas ej heller i denna rapport. Laboratorieanalyser har gjorts enligt gällande europastandarder som VTI:s väglaboratorium är ackrediterade för, framför allt har analyser gjorts angående kornstorleksfördelning och bindemedelshalt. De s.k. fältmätningarnas densitetsmätning med isotopmätare och statisk plattbelastning har följt Vägverksmetoder (Trafikverket). 10 VTI

13 3 Beskrivning av HVS Allmänt För att skapa hjullaster som ska generera nedbrytning av konstruktionerna användes VTI:s HVS (Heavy Vehicle Simulator). HVS-försök är en accelererad provning då realistiskt antal axelöverfarter från tung trafik kan simuleras på kort tid. HVS:en använder riktiga lastbilshjul och kan generera realistiska laster (hjullast 3-11 kn vilket motsvarar axellaster 6-22 ton). Figur 1. HVS ute på gården före inkörning i testhallen. Foto: H Arvidsson, VTI. Försöken beskrivna i detta dokument är utförda i VTI:s provvägshallar. Hallarna består av betongbassänger som är 15 m långa, 5 m breda och 3 m djupa. VTI har tillgång till två sådana hallar. Normalt byggs vägkonstruktionerna (överbyggnaderna med ca 0,5 m tjocklek) på terrass-/undergrundsmaterial bestående av sand eller siltig sand. I provbassängerna finns möjlighet till att sätta grundvatten till önskad nivå. Den vanligaste beläggningstemperaturen är 10 C men kan varieras. De flesta försöken börjar med förbelastning som innebär relativt låg last med jämn sidlägesfördelning. Sedan vidtar huvudförsöket där förutsättningarna är bestämda efter försökets syfte, ofta 60 kn hjullast med parhjul och ringtryck 800 kpa samt normalfördelat sidläge och hastighet 11 km/h. Vid vissa intervall utförs s.k. responsmätning då data samlas från instrumenteringen. Responsmätningen kan ha samma förutsättningar som huvudförsöket men kan också ha helt andra lastförutsättningar. VTI notat

14 Figur 2 Principskiss av HVS. Illustration: Ny Teknik. 3.1 Tekniska data Tabell 1 Tekniska data, HVS. Längd Bredd Höjd Vikt Kraftkälla Belastning, last Belastning, riktning Hjulkonfiguration Ringtryck Hastighet Kapacitet Testyta, längd Testytan, bredd Sidlägesvariation Klimat 23 m 3,7 m 4,2 m Ca 50 ton 3-fas 400 V, 125 A kn (motsvarar axellaster 6-22 ton) Två (eller en riktning) Parhjul (dimension 295/80R22,5) Super Single (dimension 425/65R22,5) kpa Max 12 km/h Ca överfarter/dygn 6 m med konstant hastighet och last, totalt 8 m 0,3 1,25 m 0-35 cm åt båda hållen från centrumlinjen. Ofta normalfördelning C i klimatkammare ( cold box ) eller naturlig temperatur 12 VTI

15 HVS drivs av hydraulik vars pumpar drivs elektriskt. Elektriciteten tas helst externt men kan om det behövs alstras via en V10 dieselmotor med en kraftfull generator som finns ombord. Varje dygn (efter ca överfarter) utförs service under ca 2 timmar. Därutöver genomförs mer utförlig service vecko- och månadsvis. 3.2 Belastningsschema Testerna har börjat med belastningar med 30 kn som förbelastning med s.k. Super Single-hjul med jämn sidofördelning (±35 cm från centrumlinjen). Efter förbelastningen byttes det till parhjul med normalfördelning på sidläget. Planen var att om konstruktionerna efterliknat sina föregångare skulle de belastas med 40 kn i ca belastningar eller tills linjär spårutveckling erhållits 50 kn i ca belastningar eller tills linjär spårutveckling erhållits. Då en del konstruktioner inte helt och fullt gått att kopiera (tjocklekar, materialtyper och bärighet) så har vissa konstruktioner även belastats med 60 kn. 3.3 Instrumentering Beroende på behov och syfte kan konstruktionerna instrumenteras mer eller mindre omfattande. Mininivå är oftast lasermätning av ett antal tvärprofillinjer för beräkning av spårdjup. Mätare/givare som kan användas är: Trådtöjningsgivare Horisontella rörelser i underkant av asfaltlager εmu-spolar Deformationer i lager, mellan två spolar, induktion Tryckdosor Mäter (jord-)tryck (Soil Pressure Coils), två typer: Nottingham och pizzaspadar Fuktgivare Volymetrisk fukthaltsmätning, i huvudsak för förändring av vatteninnehåll. TDR-mätare som använder dielektricitetkonstanten i materialen. Grundvattenrör Inmätning av grundvattennivå Temperaturgivare Temperatur i olika lager, normalt i asfaltslagret Laserbalk Tvärprofil och spårdjup från ytan Fixstänger Rörelser och deformationer mot fixstänger. Stängerna kan fixeras på viss nivå i konstruktionen och mätning görs från ytan eller genom bassängbotten. Undviks ofta numera. Exempel på instrumentering visas i Figur 3. VTI notat

16 Djup, m Längdsektion, m ABT16, 70/100, 48 mm + AG 22, 160/220, 53 mm 0,1 0,2 0,3 0,4 0,5 0,6 0,7 0,8 0,9 1 Figur 3 Instrumentering SE18. I princip alla instrument är placerade i centrumlinjen Respons Under huvudförsöket loggas data för temperatur och fuktinnehåll i princip kontinuerligt. Tvärprofil brukar mätas regelbundet, t.ex. var 3:e dygn eller var :e passage. Vid vissa tillfällen under vissa förutsättningar samlas data in från de flesta givarna under så kallad responsmätning. Under en fullständig responsmätning varieras hjulkonfiguration och ringtryck hjullaster beläggningstemperatur sidlägen (t.ex. centrumlinje, +15 cm och distribution över hela bredden) eventuellt grundvattennivå. En fullständig respons görs kanske en eller två gånger under ett försök. De fullständiga mätningarna kan kompletteras med s.k. reducerad respons som ofta har samma hjullast och konfiguration som huvudföröket samt två sidlägen. 3.4 Avbrott Bärlager (BYA) 108 mm Förstärkningslager (BYA) 142 mm Instrumentering HVS SE18 Ny sisand Undergrund: sisa Beläggningsyta Bärlageryta Förstärkningslageryt a Terrassyta Asf.töjn tvärs, ASG Asf.töjn. Längs, ASG Vert.spänning, SPC Deform. (Emuspolar) Temperaturgivare Under våren 2014 uppstod ett haveri i ett par hydraulpumpar som orsakade ett stillestånd på 9 veckor. Det var under slutfasen för SE17 (test i annat projekt, se bilaga A). Profil Gammal terras 14 VTI

17 4 SE14 Sverigeförsök 14 (SE14) är tänkt att vara en kopia av SE11 som var en upprepning av SE10, Wiman (2010). SE14 belastades i belastningar med 40 kn och belastningar med 50 kn. Testet utfördes under tiden med avbrott under tiden för test av SE15. Vid byggandet av SE14 siktades det på utfall från SE11. Testerna har börjat med belastningar med 30 kn som förbelastning med s.k. Super Single-hjul med jämn sidofördelning. Efter förbelastningen byttes det till parhjul med normalfördelning på sidläget. Konstruktionen med tjocklekar beskrivs i Tabell 2 Tabell 2 Tjocklekar, överbyggnad SE14 (jämfört med SE10 och SE11). Lager Planerade tjocklekar (SE10) [mm] Verkliga tjocklekar [mm] SE10 SE11 SE14 Slitlager ABT Ag-lager AG Krossat bärlager Krossat förstärkningslager Beläggning totalt Obundet totalt Överbyggnad totalt Allt material till SE14, liksom för SE10 och SE11, har köpts från Skärlundatäkten i Norrköpings kommun, Östergötland. 4.1 Obundna lager Den översta metern av undergrunden består av siltig sand (med finkornhalt ca 25 %) som ligger på den för HVS-försök ursprungliga finsanden (finkornhalt ca 4 %) som har en mäktighet på ca 1,5 m. Kornstorleksfördelning för terrassmaterialen redovisas i Figur 4. Densitet, vattenkvot och bärighet för undergrunden redovisas i Tabell 3. VTI notat

18 Passerande 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% siltig Sand, övre metern finsand, undre skiktet 0% 0,0625 0,125 0,25 0, Kornstorlek, mm Figur 4 Undergrundsmaterial för SE14, SE11 och SE10. Tabell 3 Undergrundsdata för SE14 (jämfört med SE10 och SE11). Egenskap SE10 SE11 SE14 Referensdensitet, [Mg/m³] modifierad Proctor Optimal vattenkvot, [%] modifierad Proctor Torr skrymdensitet in situ [Mg/m³] Isotopmätning Vattenkvot in situ [%] Isotopmätning 1,82 1,82 1, ,65 ± 0,025 12) 1,63 ± 0,018 12) 1,69 ± 0,032 12) 15 ± 0,4 12) 12 ± 0,9 12) 13 ± 1,8 12) Packningsgrad [%] 91 ± 1,4 12) 90 ± 1,0 12) 93 ± 1,8 12) Ev1 Statisk plattbelastning [Mg/m³] 14 ± 2,5 6) 21 ± 3,5 6) 23 ± 2,9 3) Ev2 Statisk plattbelastning [Mg/m³] 48 ± 5,9 6) 52 ± 5,3 6) 63 ± 3,2 3) Ev2/Ev1 Statisk plattbelastning 3,5 ± 0,3 6) 2,5 ± 0,3 6) 2,7 ± 0,2 3) 3) 3 punkter, 6) 6 punkter, 12) 12 punkter Kornstorleksfördelning för förstärkningslager visas i Figur 5 och för bärlager i Figur 6. Densitet, vattenkvot och bärighet för översta obundna lagret, bärlagret, redovisas i Tabell 4. Då kornkurvor (nästan) och ursprung för SE11 och SE14 är lika antas proctorresultaten, som är underlag för packningsgrad, också vara lika. 16 VTI

19 Passerande 100% 90% 80% 70% SE10 Förstlager 0/90 SE 11 Först.lager 0/90 SE14 Först.lager 0/90 Först.lager, TRVKB 10 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% 0,0625 0,125 0,25 0, Kornstorlek, mm Figur 5 Kornkurvor för förstärkningslager SE14 jämfört med SE10 och SE11. VTI notat

20 Passerande 100% 90% 80% 70% SE10 Bärlager SE11 Bärlager SE14 Bärlager Bärlager 0/32 TRVKB 10, på väg 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% 0,0625 0,125 0,25 0, Kornstorlek, mm Figur 6 Kornkurvor för bärlager SE14 jämfört med SE10 och SE11. Tabell 4 Analys och mätresultat för krossat bärlager SE14 (jämfört med SE10 och SE11). Medelvärde ± standardavvikelse. Egenskap SE10 SE11 SE14 Referensdensitet, [Mg/m³] modifierad Proctor Optimal vattenkvot, [%] modifierad Proctor Torr skrymdensitet in situ [Mg/m³] Isotopmätning Vattenkvot in situ [%] Isotopmätning 2,19 2,21 2,21* 5,0 4,2 4,2* 2,02 ± 0,040 12) 2,08 ± 0,052 12) 2,04 ± 0,050 12) 6,5 ± 0,6 12) 6,7 ± 0,6 12) 4,5 ± 0,5 12) Packningsgrad [%] 92 ± 1,8 12) 94 ± 2,4 12) 92 ± 2,3 12) Ev1 Statisk plattbelastning [Mg/m³] 67 ± 8,0 6) 80 ± 13,2 6) 82 ± 11,1 4) Ev2 Statisk plattbelastning [Mg/m³] 152 ± 9,0 6) 163 ± 11,2 6) 156 ± 12,1 4) Ev2/Ev1 Statisk plattbelastning 2,3 ± 0,4 6) 2,1 ± 0,4 6) 1,9 ± 0,1 4) 4) 4 punkter, 6) 6 punkter, 12) 12 punkter, *SE14 antas ha samma resultat som SE Bitumenbundna lager Resultat för de bitumenbundna lagren som består bundet bärlager: AG32 och slitlager ABT16, redovisas i Tabell 5, Figur 7 och Figur VTI

21 Passerande Tabell 5 Bindemedelshalter för bundet bärlager och slitlager. SE10 SE11 SE14 Slitlager, ABT16 6,3 % 6,1 % 6,4 % Bundet bärlager, AG32 4,4 % 4,4 % 4,1 % 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% SE14 AG32 SE11 AG32 SE10 AG32 AG 32, TRVKB 10 0% 0,0625 0,125 0,25 0, ,6 8 11, ,4 32 Kornstorlek, mm Figur 7 Kornstorleksfördelning för AG32. VTI notat

22 Passerande 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% SE14 ABT16 SE11 ABT16 SE10 ABT16 ABT 16, TRVKB 10 0% 0,0625 0,125 0,25 0, ,6 8 11, ,4 32 Kornstorlek, mm Figur 8 Kornstorleksfördelning för slitlager. 4.3 Mätningar, försök SE Instrumentering Konstruktionen har instrumenterats med deformationsmätare (εmu-spolar) och mätare för vertikalspänning (tryckdosor, SPC) i de obundna lagren samt med asfalttöjningsgivare (trådtöjningsgivare, ASG) i underkant av undre asfaltslagret. Instrumenteringen illustreras i Figur VTI

23 Figur 9 Instrumentering av SE14. Tabell för lastfall och sidolägen för planerad responsmätning redovisas i Tabell 6. Resultat för responsmätning redovisas inte i denna rapport. Tidpunkter och omfattning redovisas i Tabell 7. VTI notat

24 Tabell 6 Responsmätningsschema för SE14. Singelhjul Nummer Ringtryck Last Hastighet Position i tvärled (cm)* Beläggnings- (kpa) (kn) (km/h) 0-15 distribution temp. ( o C) S x +10 S x +10 S x +10 S x +10 S x +10 S x +10 S x +10 S x +10 S x +10 S x +10 S x +10 S x +10 S x +10 S x +10 S x +10 Parhjul Nummer Ringtryck Last Hastighet Position i tvärled (cm)* Beläggnings- (kpa) (kn) (km/h) 0-15 distribution temp. ( o C) P x x +10 P x x +10 P x x +10 P x x +10 P x x +10 P x x +10 P x x +10 P x x +10 P x +10 Parhjul Nummer Ringtryck Last Hastighet Position i tvärled (cm)* Beläggnings- (kpa) (kn) (km/h) 0-15 distribution temp. ( o C) P x x +10 P x x +10 P x x +10 P x x +10 *) Position i tvärled: 0 = Centrumlinjen Tvärfördelning singelhjul: från -35 till +35 cm i 5 cm steg Tvärfördelning parhjul: från -25 till +25 cm i 5 cm steg Reducerad respons 1 ggr per vecka enligt P93 respektive P10 4 överfarter per lastfall och koppling 22 VTI

25 4.3.2 Fallvikt Fallviktsmätningar har utförts före och efter HVS-test. Resultat från dessa mätningar redovisas inte i denna rapport Spårdjup Spårdjup har mätts i fem linjer fördelade längs teststräckan med laserbalk. Resultat redovisas från SE14-testet i form av spårdjupsutveckling i Tabell 7 och i Figur 10. Redovisat spårdjup är medelvärde av 5 linjer. Tabell 7 Resultattabell spårdjup med datum och last. HVS-test SE14 Spårdjup (mm) Datum Passager Mätn.nr. Medel Last Hjulkonfiguration Respons Kommentar ,72 30 kn SuperSingle Preload SuperSingle Fullständig SuperSingle Fullständig Parhjul Fullständig ,43 40 kn Parhjul Fullständig ,61 40 kn Parhjul, 800 kpa ,63 40 kn Parhjul, 800 kpa ,89 40 kn Parhjul, 800 kpa ,02 40 kn Parhjul, 800 kpa ,15 40 kn Parhjul, 800 kpa Reducerad P ,25 40 kn Parhjul, 800 kpa ,38 40 kn Parhjul, 800 kpa ,52 40 kn Parhjul, 800 kpa ,68 40 kn Parhjul, 800 kpa ,84 40 kn Parhjul, 800 kpa ,97 40 kn Parhjul, 800 kpa ,02 40 kn Parhjul, 800 kpa Reducerad P ,12 40 kn Parhjul, 800 kpa ,26 40 kn Parhjul, 800 kpa ,68 40 kn Parhjul, 800 kpa ,63 40 kn Parhjul, 800 kpa ,84 40 kn Parhjul, 800 kpa kn Parhjul, 800 kpa Reducerad P ,00 40 kn Parhjul, 800 kpa SE15 testades 21/8-6/ ,59 50 kn Parhjul, 800 kpa ,73 50 kn Parhjul, 800 kpa ,80 50 kn Parhjul, 800 kpa kn Parhjul, 800 kpa ,91 50 kn Parhjul, 800 kpa ,89 50 kn Parhjul, 800 kpa ,07 50 kn Parhjul, 800 kpa ,11 50 kn Parhjul, 800 kpa ,24 50 kn Parhjul, 800 kpa ,31 50 kn Parhjul, 800 kpa kn Parhjul, 800 kpa Reducerad P ,60 50 kn Parhjul, 800 kpa ,61 50 kn Parhjul, 800 kpa ,77 50 kn Parhjul, 800 kpa ,86 50 kn Parhjul, 800 kpa kn Parhjul, 800 kpa Reducerad P ,12 50 kn Parhjul, 800 kpa ,42 50 kn Parhjul, 800 kpa ,42 50 kn Parhjul, 800 kpa ,71 50 kn Parhjul, 800 kpa Parhjul Fullständig Parhjul Fullständig VTI notat

26 Figur 10 Spårdjup för SE Vattenhalt Vattenhalter (volymetrisk) under testet redovisas i Figur 11. Svag minskning (knappt 1 %) av fukt i terrassen under testperioderna, i förstärknings- och bärlager är den i princip konstant. Figur 11Vattenhalter i obundna lager för SE VTI

27 5 SE18 Sverigeförsök 18 (SE18) är tänkt att vara en kopia av SE06, Wiman (2006). SE18 har belastas i ca belastningar med 40 kn och i ca belastningar med 50 kn samt som avslutning i 60 kn i ca överfarter. Totalt 1,235 miljoner överfarter. Under förbelastningen ( överfarter) användes parhjul som i resten av testet. Testet utfördes under tiden Konstruktionen med tjocklekar beskrivs i Tabell 8. Tabell 8 Överbyggnadstjocklekar för SE18 (jämfört med SE06). Lager Planerade tjocklekar, SE06 [mm] Verkliga tjocklekar [mm] SE06 SE18 Slitlager Ag-lager Krossat bärlager Förstärkningslager, sandigt grus Beläggning totalt Obundet totalt Överbyggnad totalt Obundna lager Undergrunden för SE18 består av den för HVS-försök ursprungliga finsanden (finkornhalt ca 4 %) som har en mäktighet på ca 1,5 m, ovanpå den ligger ca 1 m siltig sand (finkornhalt ca 25 %) och överst ligger ca 0,3 m siltig sand (finkornhalt ca 18 %), Figur 12. Det översta lagret behövdes då överbyggnaden för SE18 är relativt tunn och den övre nivån av konstruktionen skulle hamna nära den för SE14. För SE06 bestod terrassmaterialet enbart av finsand. De båda skikten med siltig Sand kommer från Kolbyttemon i Linköpings kommun, Östergötland. Packningsdata med isotopmätare har ej utförts för SE18 då kalibrering av utrustningen sammanföll med byggandet av konstruktionen. Bärighet för undergrunden redovisas i Tabell 9. VTI notat

28 Passerande 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% SE18 Terrass (ny sand) siltig Sand, gammal terrass finsand, undre skiktet 0% 0,0625 0,125 0,25 0, Kornstorlek, mm Figur 12 Undergrundsmaterial för SE18. Tabell 9 Undergrundsdata för SE18 (jämfört med SE06). Medelvärde ± standardavvikelse. Egenskap SE06 SE18 Referensdensitet, [Mg/m³] modifierad Proctor Optimal vattenkvot, [%] modifierad Proctor Torr skrymdensitet in situ [Mg/m³] Isotopmätning Vattenkvot in situ [%] Isotopmätning 1, ,74 ± 0,016 12) 10 ± 0,8 12) Packningsgrad [%] 101 ± 0,9 12) Ev1 Statisk plattbelastning [Mg/m³] 36 ± 6,6 6) 14 ± 1,5 4) Ev2 Statisk plattbelastning [Mg/m³] 107 ± 9,5 6) 43 ± 3,9 4) Ev2/Ev1 Statisk plattbelastning 3,0 ± 0,5 6) 3,0 ± 0,2 4) 4) 4 punkter, 6) 6 punkter, 12) 12 punkter 26 VTI

29 Passerande Passerande 100% 90% 80% 70% 60% Önskemål 1, SE06 Önskemål 2, SE02 Utfall, SE18 Maxkrav FL, BYA 50% 40% 30% 20% 10% 0% 0,0625 0,125 0,25 0, Kornstorlek, mm Figur 13 Kornstorleksfördelning för förstärkningslager i jämförelse med SE06 (och SE02) samt med kraven i BYA (Vägverket) från 1980-talet. Det sandiga Grus som ligger som förstärkningslager, Figur 13, kommer från Kolbyttemon i Linköpings kommun, Östergötland. Vid utläggning av förstärkningslagret lades det först för tunt (57 cm tjockt, pga. missförstånd) med normal packning. Därefter justerades lagertjockleken med ny packning. Då både förstärkningslager och inlagt terrassmaterial var relativt vått (pga. väderlek) och innehöll siltlinser blev förstärkningslagrets yta kladdig och svårpackad. 100% 90% 80% 70% Önskemål, SE06 Utfall, SE18 Bärlager 0/32, TRVKB 10, På väg 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% 0,0625 0,125 0,25 0, Kornstorlek, mm Figur 14 Kornstorleksfördelning för bärlager i jämförelse med SE06 samt med kraven i TRVKB 10 för provtagning på utlagt material på väg. VTI notat

30 Bärlagret består av en blandning av krossad Morän, från Gubborp, och krossat berg, från Kolmetorp, båda täkterna finns i Motala kommun, Östergötland. Se Figur 14. För SE06 kom troligtvis båda materialslagen från Gubborp. Wiman (2006). Packningsdata med isotopmätare har ej utförts för SE18 då kalibrering av utrustningen sammanföll med byggandet av konstruktionen. Bärighet utförd med statisk plattbelastning redovisas i Tabell 10. Tabell 10 Analys och mätresultat för krossat bärlager SE18 (jämfört med SE06). Medelvärde ± standardavvikelse. Egenskap SE06 SE18 Referensdensitet, [Mg/m³] modifierad Proctor Optimal vattenkvot, [%] modifierad Proctor Torr skrymdensitet in situ [Mg/m³] Isotopmätning Vattenkvot in situ [%] Isotopmätning 2,35 4,5 2,26 ± 0,041 12) 4,5 ± 0,4 12) Packningsgrad [%] 96 ± 1,7 12) Ev1 Statisk plattbelastning [Mg/m³] 78 ± 16,0 6) 43 ± 8,4 4) Ev2 Statisk plattbelastning [Mg/m³] 191 ± 16,4 6) 105 ± 8,1 4) Ev2/Ev1 Statisk plattbelastning 2,5 ± 0,3 6) 2,5 ± 0,3 4) 4) 4 punkter, 6) 6 punkter, 12) 12 punkter 5.2 Bitumenbundna lager Asfalten är levererad från Skanskas asfaltverk i Vällsta, Upplands Väsby i Stockholm beställd via NCC. Asfaltering skedde Asfaltering under vinterperioden då många asfaltverk är stängda ledde till den (relativt) avlägsna leverantören (ca 230 km). Det bundna bärlagret är en AG 22 med 160/220 bitumen. Leveransuppgifter ger att stenmaterialet är ett helkrossat material med korndensitet 2,78 Mg/m³, Flisighetsindex < 20, micro-deval < 10, Los Angeles < 25 och kulkvarn < 10. Enligt receptet är bindemedelshalten 4,2 % och Marshallhålrummet 4,5 % (skrymdensitet 2,475 och kompakt 2,591) Tillsatt: Wetfix 0,3 %, asfaltgranulat 30 %. Mjukpunkt 58,0 C. Produktionskontroll utförd av NCC ger en bindemedelshalt på 4,2 %. Kornkurva för AG:n redovisas i Figur VTI

31 Passerande 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% SE18 AG22, Produktionskontroll AG22, Receptvärden SE06 AG22 AG22, TRVKB 10 0% 0,0625 0,125 0,25 0, ,6 8 11, ,4 32 Kornstorlek, mm Figur 15 Kornkurva för AG 22. Produktionskontroll jämfört med recept, SE06 och krav. Slitlagret är ABT 16 med 70/100 bitumen. Leveransuppgifter ger att stenmaterialet är ett helkrossat material med korndensitet 2,78 Mg/m³, Flisighetsindex < 20, micro-deval < 10, Los Angeles < 25 och kulkvarn < 14. Enligt receptet är bindemedelshalten 5,8 % och Marshallhålrummet 2,3 % (skrymdensitet 2,469 och kompakt 2,527) Tillsatt: Wetfix 0,3 %, asfaltgranulat 20 %. Mjukpunkt 58,0 C Produktionskontroll utförd av NCC ger en bindemedelshalt på 5,9 %. Kornkurva för slitlagret redovisas i Figur 16. VTI notat

32 Passerande 100% 90% 80% 70% SE18 ABT16, Produktionskontroll ABT16, Receptvärden SE06 ABT16 ABT 16, TRVKB 10 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% 0,0625 0,125 0,25 0, ,6 8 11, ,4 32 Kornstorlek, mm Figur 16 Kornkurva för ABT 16. Produktionskontroll jämfört med recept, SE06 och krav. 5.3 Mätningar, försök SE Instrumentering Konstruktionen har instrumenterat med deformationsmätare (εmu-spolar) och mätare för vertikalspänning (tryckdosor, SPC) i de obundna lagren samt med asfalttöjningsgivare (trådtöjningsgivare, ASG) i underkant av undre asfaltslagret. Instrumenteringen illustreras i Figur VTI

33 Figur 17 Instrumentering för SE18. Tabell för lastfall och sidolägen för planerad responsmätning redovisas i Tabell 11. Resultat för responsmätning redovisas inte i denna rapport. Tidpunkter och omfattning redovisas i Tabell 12. VTI notat

34 Tabell 11 Responsmätningsschema för SE18. Parhjul Nummer Ringtryck Last Hastighet Position i tvärled (cm)* Beläggnings- (kpa) (kn) (km/h) 0-15 distribution temp. ( o C) P x x +10 P x x +10 P x x +10 P x x +10 P x x +10 P x x +10 P x x +10 P x x +10 P x +10 P x x +10 P x x +10 P x x +10 P x x +10 *) Position i tvärled: 0 = Centrumlinjen Tvärfördelning parhjul: från -25 till +25 cm i 5 cm steg Reducerad respons 1 ggr per vecka enligt P93 -P11 4 överfarter per lastfall och koppling Fallvikt Fallviktsmätningar har utförts före HVS-test. Resultat från dessa mätningar redovisas inte i denna rapport Spårdjup Spårdjup har mätts i fem linjer fördelade längs teststräckan med laserbalk. Resultat redovisas från SE18-testet i form av spårdjupsutveckling i Tabell 12 och i Figur 18. Redovisat spårdjup är medelvärde av 5 linjer. 32 VTI

35 Tabell 12 Resultattabell spårdjup med datum och last. HVS-test SE18 Spårdjup (mm) Spårdjup (mm) Datum Passager Mätn.nr. Medel Last Hjulkonfiguration Respons Kommentar ,19 30 kn Parhjul Preload Parhjul Fullständig med parhjul ,66 40 kn Parhjul, 800 kpa ,11 40 kn Parhjul, 800 kpa ,48 40 kn Parhjul, 800 kpa ,17 40 kn Parhjul, 800 kpa ,11 40 kn Parhjul, 800 kpa ,19 40 kn Parhjul, 800 kpa ,49 40 kn Parhjul, 800 kpa ,56 40 kn Parhjul, 800 kpa Reducerad P93, P10, P16 och P ,73 40 kn Parhjul, 800 kpa ,14 40 kn Parhjul, 800 kpa ,50 40 kn Parhjul, 800 kpa Reducerad P93, P10, P16 och P ,83 40 kn Parhjul, 800 kpa ,91 40 kn Parhjul, 800 kpa ,22 40 kn Parhjul, 800 kpa Reducerad P93, P10, P16 och P ,26 40 kn Parhjul, 800 kpa ,38 50 kn Parhjul, 800 kpa ,02 50 kn Parhjul, 800 kpa ,11 50 kn Parhjul, 800 kpa Reducerad P93, P10, P16 och P ,28 50 kn Parhjul, 800 kpa ,53 50 kn Parhjul, 800 kpa ,56 50 kn Parhjul, 800 kpa ,81 50 kn Parhjul, 800 kpa Reducerad P93, P10, P16 och P ,06 50 kn Parhjul, 800 kpa ,12 50 kn Parhjul, 800 kpa ,34 50 kn Parhjul, 800 kpa Reducerad P93, P10, P16 och P ,67 50 kn Parhjul, 800 kpa ,76 50 kn Parhjul, 800 kpa ,82 50 kn Parhjul, 800 kpa ,17 50 kn Parhjul, 800 kpa ,46 60 kn Parhjul, 800 kpa ,69 60 kn Parhjul, 800 kpa Reducerad P93, P10, P16 och P ,91 60 kn Parhjul, 800 kpa ,23 60 kn Parhjul, 800 kpa ,29 60 kn Parhjul, 800 kpa ,15 60 kn Parhjul, 800 kpa ,79 60 kn Parhjul, 800 kpa Reducerad P93, P10, P16 och P ,96 60 kn Parhjul, 800 kpa ,32 60 kn Parhjul, 800 kpa ,44 60 kn Parhjul, 800 kpa VTI notat

36 Figur 18 Spårdjup för SE Vattenhalt Vattenhalter i konstruktionen är i princip konstanta under testet, en liten minskning dock i förstärkningslager och terrass, ca 0,5 %, Figur 19. Figur 19 Vattenhaltsmätning i obundna lager för SE18. Under perioden mitten av mars till början av april loggades inte fukt (streckat). 34 VTI

37 6 SE20 Sverigeförsök 20 (SE20) är byggd för att vara en kopia av SE02, Wiman (2001). SE20 har belastats i ca belastningar med 40 kn och i ca belastningar med 50 kn samt ca belastningar i 60 kn. Med förbelastning (20 000) ger det totalt belastningar. Under förbelastningen ( överfarter) med jämn sidofördelning användes parhjul, som i resten av testet. Testet utfördes under tiden Konstruktionen med tjocklekar beskrivs i Tabell 13. Tabell 13 Överbyggnadstjocklekar för SE20 (jämfört med SE02). Lager Planerade tjocklekar SE02 Verkliga tjocklekar SE02 SE20 Slitlager Krossat bärlager Förstärkningslager, sandigt grus Beläggning totalt Obundet totalt Överbyggnad totalt Obundna lager Undergrunden för SE20 består av den för HVS-försök ursprungliga finsanden (finkornhalt ca 4 %) som har en mäktighet på ca 1,5 m, ovanpå den ligger ca 1,3 m siltig sand (finkornhalt ca 20 %). Höjden på terrassytan har ökat med ca 5 cm jämfört med SE18 då överbyggnaden här är något tunnare. Kornstorleksfördelning visas i Figur 20. För SE02 bestod terrassmaterialet enbart av finsand. De båda skikten med siltig sand kommer från Kolbyttemon i Linköpings kommun, Östergötland. Packningsdata med isotopmätare har ej utförts för SE20 då utrustningen var upptagen i andra projekt. Bärighetsdata för terrassen för SE20 redovisas i Tabell 14. VTI notat

38 Passerande 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% Finsand 'undre terrassmtrl' siltig Sand, tidigare konstr. Utfall SE18 Utfall SE20 0% 0,0625 0,125 0,25 0, Kornstorlek, mm Figur 20 Undergrundsmaterial för SE20. Tabell 14 Undergrundsdata för SE20 (jämfört med SE02). med antalet punkter Medelvärde ± standardavvikelse Egenskap SE02 SE20 Referensdensitet, [Mg/m³] modifierad Proctor Optimal vattenkvot, [%] modifierad Proctor Torr skrymdensitet in situ [Mg/m³] Isotopmätning Vattenkvot in situ [%] Isotopmätning 1, ,67 ± 0,03 6) 8,5 ± 0,7 6) Packningsgrad [%] 97,5 ± 1,9 6) Ev1 Statisk plattbelastning [Mg/m³] 25 ± 0,8 3) 15 ± 0,4 4) Ev2 Statisk plattbelastning [Mg/m³] 86 ± 1,4 3) 48 ± 0,3 4) Ev2/Ev1 Statisk plattbelastning 3,5 ± 0,1 3) 3,1 ± 0,1 4) 3) 3 punkter, 4) 4 punkter, 6) 6 punkter, 36 VTI

39 Passerande Passerande 100% 90% 80% 70% 60% Önskemål 1, SE06 Önskemål 2, SE02 Utfall, SE18 Utfall, SE20 Maxkrav FL, BYA 50% 40% 30% 20% 10% 0% 0,0625 0,125 0,25 0, Kornstorlek, mm Figur 21 Kornstorleksfördelning för förstärkningslager i jämförelse med SE02 (samt SE18 och SE06) samt med kraven i BYA (Vägverket) från 1980-talet. Det sandiga Grus som ligger som förstärkningslager kommer från Kolbyttemon i Linköpings kommun, Östergötland, se Figur % 90% 80% 70% Önskemål, SE02 Utfall, SE20 Bärlager 0/32, TRVKB 10, På väg 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% 0,0625 0,125 0,25 0, Kornstorlek, mm Figur 22 Kornstorleksfördelning för bärlager i jämförelse med SE02 samt med kraven i TRVKB 10 för provtagning på utlagt material på väg. VTI notat

40 Bärlagret, Figur 22, består av en blandning av krossad Morän, från Gubborp, och krossat berg, från Kolmetorp, båda täkterna finns i Motala kommun, Östergötland. För SE02 kom troligtvis båda materialslagen från Gubborp. Wiman (2001). Packningsdata med isotopmätare har ej utförts för SE20 då utrustningen var upptagen i andra projekt. Bärighetsdata för översta obundna lagret för SE20 redovisas i Tabell 15. Tabell 15 Analys och mätresultat för krossat bärlager SE20 (jämfört med SE02). med antalet punkter Medelvärde ± standardavvikelse Egenskap SE02 SE20 Referensdensitet, [Mg/m³] modifierad Proctor Optimal vattenkvot, [%] modifierad Proctor Torr skrymdensitet in situ [Mg/m³] Isotopmätning Vattenkvot in situ [%] Isotopmätning 2,35 4,5 2,26 ± 0,03 8) 6,6 ± 0,2 8) Packningsgrad [%] 96,3 ± 1,1 8) Ev1 Statisk plattbelastning [Mg/m³] 75 ± 7,4 5) 29 ± 5,4 4) Ev2 Statisk plattbelastning [Mg/m³] 174 ± 8,4 5) 74 ± 3,0 4) Ev2/Ev1 Statisk plattbelastning 2,4 ± 0,2 5) 2,5 ± 0,4 4) 4) 4 punkter, 5) 5 punkter, 8) 8 punkter 6.2 Bitumenbundna lager Asfalten är levererad från NCC:s asfaltverk i Skärlunda utanför Norrköping, Östergötland. Slitlagret är ABT 16 med 70/100 bitumen. Produktionskontroll utförd av NCC ger en bindemedelshalt på 6,1 % (6,3 % för SE02). Kornkurva för slitlagret redovisas i Figur VTI

41 Passerande 100% 90% 80% 70% SE20 ABT16, Produktionskontroll ABT16, Receptvärden SE02 ABT16 ABT 16, TRVKB 10 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% 0,0625 0,125 0,25 0, ,6 8 11, ,4 32 Kornstorlek, mm Figur 23 Kornkurva för ABT 16. Produktionskontroll jämfört med recept, SE02 och krav. 6.3 Mätningar, försök SE Instrumentering Konstruktionen har instrumenterat med deformationsmätare (εmu-spolar) och mätare för vertikalspänning (tryckdosor, SPC) i de obundna lagren samt med asfalttöjningsgivare (trådtöjningsgivare, ASG) i underkant av undre asfaltslagret. Instrumenteringen illustreras i Figur 24. VTI notat

42 Figur 24 Instrumentering för SE20. Tabell för lastfall och sidolägen för planerad responsmätning redovisas i Tabell 16. Resultat för responsmätning redovisas inte i denna rapport. Tidpunkter och omfattning redovisas i Tabell VTI

43 Tabell 16 Responsmätningsschema för SE20. Parhjul Nummer Ringtryck Last Hastighet Position i tvärled (cm)* Beläggnings- (kpa) (kn) (km/h) 0-15 distribution temp. ( o C) P x x +10 P x x +10 P x x +10 P x x +10 P x x +10 P x x +10 P x x +10 P x x +10 P x +10 P x x +10 P x x +10 P x x +10 P x x +10 *) Position i tvärled: 0 = Centrumlinjen Tvärfördelning parhjul: från -25 till +25 cm i 5 cm steg Reducerad respons 1 ggr per vecka enligt P93 -P11 4 överfarter per lastfall och koppling Fallvikt Fallviktsmätningar har utförts före och efter HVS-test. Resultat från dessa mätningar redovisas inte i denna rapport Spårdjup Spårdjup har mätts i fem linjer fördelade längs teststräckan med laserbalk. Resultat redovisas från SE20-testet i form av spårdjupsutveckling i Tabell 17 och i Figur 25. Redovisat spårdjup är medelvärde av 5 linjer. VTI notat

44 Tabell 17 Resultattabell spårdjup med datum och last HVS-test SE20 Spårdjup (mm) Spårdjup (mm) Datum Passager Mätn.nr. Medel Last Hjulkonfiguration Respons Kommentar Nollmätning # ,30 Nollmätning # ,99 30 kn Parhjul Preload ,16 40 kn Parhjul, 800 kpa ,98 40 kn Parhjul, 800 kpa ,81 40 kn Parhjul, 800 kpa ,41 40 kn Parhjul, 800 kpa ,01 40 kn Parhjul, 800 kpa Parhjul, 800 kpa Reducerad P93, P10, P16 & P ,10 40 kn Parhjul, 800 kpa ,68 40 kn Parhjul, 800 kpa ,42 40 kn Parhjul, 800 kpa ,00 40 kn Parhjul, 800 kpa ,75 40 kn Parhjul, 800 kpa ,24 40 kn Parhjul, 800 kpa ,66 40 kn Parhjul, 800 kpa ,89 40 kn Parhjul, 800 kpa ,30 40 kn Parhjul, 800 kpa Reducerad P93, P10, P16 & P ,13 50 kn Parhjul, 800 kpa ,62 50 kn Parhjul, 800 kpa Reducerad P93, P10, P16 & P ,70 50 kn Parhjul, 800 kpa ,39 50 kn Parhjul, 800 kpa ,96 50 kn Parhjul, 800 kpa ,34 50 kn Parhjul, 800 kpa Reducerad P93, P10, P16 & P ,22 60 kn Parhjul, 800 kpa ,47 60 kn Parhjul, 800 kpa ,25 60 kn Parhjul, 800 kpa ,44 60 kn Parhjul, 800 kpa ,72 60 kn Parhjul, 800 kpa Reducerad P93, P10, P16 & P ,54 60 kn Parhjul, 800 kpa ,93 60 kn Parhjul, 800 kpa 42 VTI

45 Figur 25 Spårdjup för SE Vattenhalt Vattenhalter i de obundna lagren under test SE20 redovisas i Figur 26. Fukthalten minskar något ( 1 %) i terrassen under testet samtidigt ökar den i motsvarande grad i överbyggnaden. Figur 26 Vatteninnehåll i obundna lager för SE20 VTI notat

46 7 Kostnader Utöver de resurser under byggskedet som VTI:s personal tillhandhåller så har externa resurser köpts in form av material, maskinhjälp och byggkomptens. I bygghjälpen har även rivning av tidigare konstruktion ingått. VTI har planerat byggandet, utfört bygghandräckning, mätningar (t.ex. avvägningar, bärighet och packning) och har instrumenterat konstruktionerna. Externa kostnader redovisas i Tabell 18. Mängderna som anges är levererade mängder, inte exakt de mängder som krävts för konstruktionslagren. Tabell 18 Externa kostnader exklusive moms för SE14, SE18 och SE20. Produkt/ Moment SE14 SE18 SE20 Byggande obundet kr (Peab) kr (Peab) kr (Peab) Terrass-material kr (NCC) Förstärknings-lager Bärlager Asfaltering kr (NCC) (Mtrl: kr + Frakt: kr; 70,5 ton) kr (NCC) (Mtrl: kr + Frakt: 800 kr; 17,1 ton) kr (NCC) (inkl AG och slitlager) (Mtrl: kr + Frakt: kr; 35,3 ton) kr (NCC) (Mtrl: 900 kr + Frakt: kr; 15,5 ton) kr (NCC) (Mtrl: 600 kr + Frakt: kr; 16,8 ton) kr (NCC) * (inkl AG och slitlager) kr (NCC) (Mtrl: 700 kr + Frakt: 600 kr; 12,0 ton) kr (NCC) (Mtrl: 1400 kr + Frakt: kr; 24,1 ton) kr (NCC) (Mtrl: kr + Frakt: kr; 14,9 ton) kr (NCC) (inkl slitlager) Totalt kr kr kr * Byggande under vinter, av SE18, då många asfaltverk är stängda, krävde transport av asfalt från Stockholm 44 VTI

47 8 Diskussion och slutsatser Det finns, helt naturligt, vissa skillnader mellan de i detta projekt byggda konstruktionerna och de ursprungliga. Skillnaderna beror på att det delvis är olika personer hos VTI och hjälpande entreprenörer år 2014 mot år tidigare och att vissa materialparametrar ej går att återskapa fullt ut. Skillnader på bärighet (plattbelastning) mellan SE06 och SE18 är stor. SE18 uppvisar för konstruktionen rimliga värden på terrass och på bärlagret för den relativt tunna överbyggnaden. Det är snarast så att SE06 uppvisar onormalt höga plattbelastningsvärden som kan bero på att terrassen efter tidigare försök eventuellt inte hade luckrats innan byggandet av överbyggnaden. Samma förhållande gäller även för SE02 och SE20. I övrigt får nog skillnaderna anses ligga inom den naturliga variationen. Eventuella avvikelser från förväntat resultat [Erlingsson, 2014] för SE18 kanske kan förklaras av relativt lång period mellan färdigställandet av konstruktionen ( ) och teststart ( ). Visst bekymmer vid byggandet av förstärkningslagret kan spela in. Asfaltering under vintertid med lång transport kanske också kan spela in. Vid utvärdering kan man behöva ta hänsyn till fuktinnehåll i konstruktionen. 8.1 Resultatsammanfattning Här sammanfattas resultat från byggande och test, Tabell 19. Permanenta deformationer, dvs. spårdjupet beror på många faktorer: t.ex. lagertjocklekar, packning/bärighet (styvhet och stabilitet), materialegenskaper (kornform, kornstorleksfördelning och vattenkvot) samt belastningshistorik. Tabell 19 Resultatsammanfattning HVS Konstruktion Överbyggnad Bundna lager Totalt antal överfarter Totalt medelspårdjup SE mm 111 mm ,7 mm SE mm 100 mm ,4 mm SE mm 70 mm ,9 mm VTI notat

48 Referenser Wiman L., Accelerated load testing of pavements: HVS-NORDIC tests in Sweden 1999, VTI rapport 477A Wiman L., Accelerated load testing of pavements: HVS-NORDIC tests at VTI Sweden , VTI rapport 544A Wiman L., Accelererad provning av vägkonstruktioner: referensöverbyggnad enligt ATB Väg, VTI rapport 628 Erlingsson, S., oktober Muntlig kommunikation SS-EN 933-1, Ballast Geometriska egenskaper Del 1: Bestämning av kornstorleksfördelning Siktning SS-EN , Vägmaterial Asfaltmassor Provningsmetoder för varmblandad asfalt Del 1: Löslig bindemedelshalt SS-EN , Vägmaterial Asfaltmassor Provningsmetod för varmblandad asfalt Del 2: Bestämning av kornstorleksfördelning VVMB 605 Bestämning av densitet och vattenkvot med isotopmätare. Vägverket Publikation 1993:26 VVMB 606 Bestämning av bärighetsegenskaper med statisk plattbelastning. Vägverket Publikation 1993:19 TRVKB 10 Obundna lager, Trafikverket publikation 2011: VTI

49 Bilaga A Sida 1(1) Sammanställning av testkonstruktioner De konstruktioner och test som genomförts under perioden listas nedan med HVS-namn (t.ex. SE12 som är det 12:e svenska försöket), projektledare, syfte, år, kapitelhänvisning och eventuell publicering. SE12 Håkan Arvidsson Obundet, LA 2010 VTI notat SE13 Håkan Arvidsson Obundet, LA II 2012 VTI notat SE14 Sigurdur Erlingsson HVS skattläggning 2013 kap. 4 SE15 Fredrik Hellman Grå-grön stad 2013 SE16 Dina Kuttah Improving low-volume roads 2013 SE17 Fredrik Hellman Grå-grön stad II 2014 SE18 Sigurdur Erlingsson HVS skattläggning II 2014 kap. 5 SE19 Dina Kuttah Improving low-volume roads II 2014 SE20 Sigurdur Erlingsson HVS skattläggning III 2014 kap. 6 SE21 Fredrik Hellman Grå-grön stad III 2014 VTI notat

50

51 VTI, Statens väg- och transportforskningsinstitut, är ett oberoende och internationellt framstående forskningsinstitut inom transportsektorn. Huvuduppgiften är att bedriva forskning och utveckling kring infrastruktur, trafik och transporter. Kvalitetssystemet och miljöledningssystemet är ISO-certifierat enligt ISO 9001 respektive Vissa provningsmetoder är dessutom ackrediterade av Swedac. VTI har omkring 200 medarbetare och finns i Linköping (huvudkontor), Stockholm, Göteborg, Borlänge och Lund. The Swedish National Road and Transport Research Institute (VTI), is an independent and internationally prominent research institute in the transport sector. Its principal task is to conduct research and development related to infrastructure, traffic and transport. The institute holds the quality management systems certificate ISO 9001 and the environmental management systems certificate ISO Some of its test methods are also certified by Swedac. VTI has about 200 employees and is located in Linköping (head office), Stockholm, Gothenburg, Borlänge and Lund. HUVUDKONTOR/HEAD OFFICE LINKÖPING POST/MAIL SE LINKÖPING TEL +46(0) BORLÄNGE POST/MAIL BOX 92 SE BORLÄNGE TEL +46(0) STOCKHOLM POST/MAIL BOX SE STOCKHOLM TEL +46(0) GÖTEBORG POST/MAIL BOX 8072 SE GÖTEBORG TEL +46(0) LUND POST/MAIL Medicon Village SE LUND TEL +46(0)

Accelererad provning av vägkonstruktioner

Accelererad provning av vägkonstruktioner VTI rapport 628 Utgivningsår 2010 www.vti.se/publikationer Accelererad provning av vägkonstruktioner Referensöverbyggnad enligt ATB Väg Leif G Wiman Utgivare: Publikation: VTI rapport 628 Utgivningsår:

Läs mer

Grå-Gröna systemlösningar för hållbara städer. HVS och fältförsök. Fredrik Hellman VTI

Grå-Gröna systemlösningar för hållbara städer. HVS och fältförsök. Fredrik Hellman VTI Grå-Gröna systemlösningar för hållbara städer HVS och fältförsök Fredrik Hellman VTI Introduktion HVS och Fallvikt Syftet Undersöka hållfasthet och hållbarhet av nya överbyggnadskonstruktioner (dränerande

Läs mer

Prov med krossad betong på Stenebyvägen i Göteborg

Prov med krossad betong på Stenebyvägen i Göteborg VTI notat 68 21 VTI notat 68-21 Prov med krossad betong på Stenebyvägen i Göteborg Lägesrapport 21 Författare FoU-enhet Projektnummer 6611 Projektnamn Uppdragsgivare Distribution Håkan Carlsson Väg- och

Läs mer

Ringanalys bitumen. Viskositet. VTI notat 2-2015 Utgivningsår 2015. Emelie Karlsson Leif Viman. www.vti.se/publikationer

Ringanalys bitumen. Viskositet. VTI notat 2-2015 Utgivningsår 2015. Emelie Karlsson Leif Viman. www.vti.se/publikationer VTI notat 2-2015 Utgivningsår 2015 www.vti.se/publikationer Ringanalys bitumen Viskositet Emelie Karlsson Leif Viman VTI notat 2-2015 Ringanalys bitumen Viskositet VTI notat 2-2015 Ringanalys bitumen

Läs mer

OBS I Finland användes namnet Gilsonite för Uintaite

OBS I Finland användes namnet Gilsonite för Uintaite NVF/Finska avdelningen Utskott 33 - asfaltbeläggningar FÖRBUNDSUTSKOTTSMÖTET 17. JUNI 22 PÅ NÅDENDAL SPA Jari Pihlajamäki Den eviga asfaltbeläggningen mot utmattningen? - erfarenheter från testsektioner

Läs mer

Motiv till provningsmetoder och kravnivåer

Motiv till provningsmetoder och kravnivåer Metoddagen 2016 Motiv för kravställande Klas Hermelin Trafikverket Krav på obundna lager Motiv till provningsmetoder och kravnivåer 2 2016-02-12 Kvalitetssäkring av obundna lager vid byggande Materialkvalitet

Läs mer

Materialtyp Jordartsgrupp enligt SGF 81 respektive grupp Tilläggsvillkor Exempel på jordarter 1 Bergtyp 1 och 2

Materialtyp Jordartsgrupp enligt SGF 81 respektive grupp Tilläggsvillkor Exempel på jordarter 1 Bergtyp 1 och 2 Dimensionering av överbyggnad Överbyggnadskonstruktioner med marksten som slitlager används för trafikytor upp till och med km/h. Förutsättningar som gäller vid dimensionering är geologi, trafiklast och

Läs mer

Håkan Arvidsson, 013-20 43 57, hakan.arvidsson@vti.se

Håkan Arvidsson, 013-20 43 57, hakan.arvidsson@vti.se Prislista Laboratorieprovning Vägmaterial 2015 * Obundna material Håkan Arvidsson, 013-20 43 57, hakan.arvidsson@vti.se Provberedning (neddelning, krossning m.m.) Petrografisk beskrivning bergartsbestämning

Läs mer

DIMENSIONERING MARKBETONG

DIMENSIONERING MARKBETONG DIMENSIONERING MARKBETONG Dimensionering av överbyggnad Överbyggnadskonstruktioner med marksten som slitlager används för trafikytor upp till och med 5 km/h. Förutsättningar som gäller vid dimensionering

Läs mer

Dimensionering av lågtrafikerade vägar

Dimensionering av lågtrafikerade vägar publikation 2009:7 Dimensionering av lågtrafikerade vägar DK1 VVMB 302 Titel: Publikationsnummer: 2009:7 Utgivningsdatum: Februari 2009 Utgivare: Vägverket Kontaktperson: Tomas Winnerholt ISSN-nummer:1401-9612

Läs mer

Stålarmering av väg E6 Ljungskile, Bratteforsån Lyckorna

Stålarmering av väg E6 Ljungskile, Bratteforsån Lyckorna VTI notat 33 2003 VTI notat 33-2003 Stålarmering av väg E6 Ljungskile, Bratteforsån Lyckorna Töjning (

Läs mer

Jämförelse mellan Los Angeles-värde och nedbrytning från hjullast

Jämförelse mellan Los Angeles-värde och nedbrytning från hjullast VTI notat 4-211 Utgivningsår 211 www.vti.se/publikationer Jämförelse mellan Los Angeles-värde och nedbrytning från hjullast Håkan Arvidsson Förord Detta projekt har finansierats av Trafikverket (från

Läs mer

Återvinning av MJOG/MJAG i varmblandad asfalt (halvvarmt i varmt)

Återvinning av MJOG/MJAG i varmblandad asfalt (halvvarmt i varmt) VTI notat 18-2015 Utgivningsår 2015 www.vti.se/publikationer Återvinning av MJOG/MJAG i varmblandad asfalt (halvvarmt i varmt) Malmtransportväg Kaunisvaara Svappavaara (MaKS) VTI notat 18-2015 Återvinning

Läs mer

Framtida vägkonstruktioner NVF specialistseminarium ton på väg

Framtida vägkonstruktioner NVF specialistseminarium ton på väg E4 Sundsvall Framtida vägkonstruktioner NVF specialistseminarium 2016 74 ton på väg Mats Wendel mats.wendel@peab.se Upplägg SBUF-projekt Alternativa beläggningskonstruktioner - Rv40 Ulricehamn - Etapp

Läs mer

Energiförbrukning och kvalité

Energiförbrukning och kvalité 1 Energiförbrukning och kvalité hos olika vägkonstruktioner och beläggningar 2 1 Presentationen baseras på: Examensarbete vid KTH 1995 Examensarbete Högskolan Dalarna 1995 och1997 Examensarbete Högskolan

Läs mer

Metoddagen 11 februari, 2010

Metoddagen 11 februari, 2010 Metoddagen 11 februari, 2010 Ändringar i VVTBT Bitumenbundna lager 2009,rev1 Pereric Westergren, VGtav Större förändringar Samtliga kalkylvärden är flyttade från VVTBT till Vägverkets Regler för reglering

Läs mer

Dränerande markstenskonstrukti oner för hantering av dagvatten i urban miljö

Dränerande markstenskonstrukti oner för hantering av dagvatten i urban miljö Dränerande markstenskonstrukti oner för hantering av dagvatten i urban miljö Fredrik Hellman, VTI fredrik.hellman@vti.se Projektfakta Undersökningarna är del av ett Vinnova projekt: Klimatsäkrade systemlösningar

Läs mer

Asfaltgranulat som obundet material

Asfaltgranulat som obundet material Asfaltgranulat som obundet material 1 Skanska Teknik Väg & Asfalt Laboratoriechef Skanska Vägtekniskt Centrum Väst 6 produktionslabb (4 ackred) Huvudlaboratorium Gunnilse FoU (2 doktorander) Största uppdragsgivare

Läs mer

Laboratoriets kundbilaga Metodnamn Benämning i rapport Metodavsteg

Laboratoriets kundbilaga Metodnamn Benämning i rapport Metodavsteg Laboratoriets kundbilaga Metodnamn Benämning i rapport Metodavsteg SS-EN 933-3:2012 Bestämning av kornform - Flisighetsindex SS-EN 933-4:2012 Bestämning av kornform - LT-index SS-EN 933-5/A1:2004 Bestämning

Läs mer

Nya metoder och hjälpmedel för kvalitetsuppföljning

Nya metoder och hjälpmedel för kvalitetsuppföljning 2010-01-21 Asfaltdagen, Oslo 2010 1 Nya metoder och hjälpmedel för kvalitetsuppföljning Aktuellt om beläggningar Miljöfrågor Provning och kontroll av beläggningar Fältmätningar Hur ska vi kontrollera insatsmaterial,

Läs mer

Svenska vägutformningsmetoder PMS-Objekt

Svenska vägutformningsmetoder PMS-Objekt Svenska vägutformningsmetoder PMS-Objekt 1 Allmänt dimensionering Rationellt system för att fastställa typ, mängd och dimensioner av material eller delar av ett specificerat system, baserat på ekonomiska

Läs mer

Omfattning 2015-11-03. Asfaltbeläggningar. Utbildning BEUM 27 aug 2015 Göteborg. Johanna Thorsenius, Trafikverket. Kort om asfalt. Regelverk och krav

Omfattning 2015-11-03. Asfaltbeläggningar. Utbildning BEUM 27 aug 2015 Göteborg. Johanna Thorsenius, Trafikverket. Kort om asfalt. Regelverk och krav Asfaltbeläggningar ur besiktningsmannens synvinkel Utbildning BEUM 27 aug 2015 Göteborg Johanna Thorsenius, Trafikverket Omfattning Kort om asfalt Ingående material Tillverkning Utläggning Regelverk och

Läs mer

AD dagen Regelverk ballastmaterial. Klas Hermelin Trafikverket

AD dagen Regelverk ballastmaterial. Klas Hermelin Trafikverket AD dagen 2014 Regelverk ballastmaterial Klas Hermelin Trafikverket Nya kravdokument för material från TRV Nytt namn Identifikations nr Gammalt namn Obundna lager för vägkonstruktioner TDOK 2013:0530 TRVKB

Läs mer

Peter Gustafsson Peab Asfalt AB

Peter Gustafsson Peab Asfalt AB Peter Gustafsson Peab Asfalt AB Hur gör vi idag? Hur ser dagens teknik ut? 42 000 m 2 motorväg 3 lager 50 mm AG 22 160/220 50 mm ABb 16 70/100 (Trafikeras i 8 månader) 35 mm ABS 16 50/70 84 provkroppar

Läs mer

Trafikverkets variant implementerad i PMS Objekt

Trafikverkets variant implementerad i PMS Objekt Trafikverkets variant implementerad i PMS Objekt AH1908 Anläggning 2 Foto: Glenn Lundmark och 2 Trafikverket 3 Dimensioneringsklass väljs utgående från projektets förutsättningar vad gäller total trafik,

Läs mer

Rapporter från Trafikverket och Transportstyrelsen om tyngre och längre fordon på det allmänna vägnätet. (N2014/3453/TE, N2014/3454/TE)

Rapporter från Trafikverket och Transportstyrelsen om tyngre och längre fordon på det allmänna vägnätet. (N2014/3453/TE, N2014/3454/TE) 2014-10-16 Sida 1 av 5 Näringsdepartementet 103 33 STOCKHOLM Rapporter från Trafikverket och Transportstyrelsen om tyngre och längre fordon på det allmänna vägnätet. (N2014/3453/TE, N2014/3454/TE) Statens

Läs mer

TEKNISK HANDBOK DEL 2 - ANLÄGGNING. Bilaga 1

TEKNISK HANDBOK DEL 2 - ANLÄGGNING. Bilaga 1 TEKNISK HANDBOK DEL 2 - ANLÄGGNING Krav, toleranser och provningsmetoder vid utförande av varmblandade massabeläggningar, bundet bärlager, gjutasfalt och ytbehandling. 2014-03-03 Sidan 2 (7) INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Läs mer

Undersökning av mekaniska egenskaper hos tunna beläggningar av MJAB

Undersökning av mekaniska egenskaper hos tunna beläggningar av MJAB VTI notat 2-2006 Utgivningsår 2006 www.vti.se/publikationer Undersökning av mekaniska egenskaper hos tunna beläggningar av MJAB Etapp I Torbjörn Jacobson Hassan Hakim Safwat Said Förord På uppdrag av

Läs mer

Försök med asfaltåtervinning i Stockholm Asfaltgranulat som bärlager på GC-vägar Varm återvinning som slitlager på vägar/gator Lägesrapport 2001

Försök med asfaltåtervinning i Stockholm Asfaltgranulat som bärlager på GC-vägar Varm återvinning som slitlager på vägar/gator Lägesrapport 2001 VTI notat 4 2002 VTI notat 4-2002 Försök med asfaltåtervinning i Stockholm Asfaltgranulat som bärlager på GC-vägar Varm återvinning som slitlager på vägar/gator Lägesrapport 2001 Författare FoU-enhet Projektnummer

Läs mer

Laboratoriets kundbilaga Metodnamn Benämning i rapport Metodavsteg

Laboratoriets kundbilaga Metodnamn Benämning i rapport Metodavsteg Laboratoriets kundbilaga Metodnamn Benämning i rapport Metodavsteg SS-EN 933-1:2012 Bestämning av kornstorleksfördelning - Siktning SS-EN 933-1 Kornfördelning Manuell skakning görs endast vid egenkontrollen

Läs mer

Vägavsnitt med hyttsten och hyttsand

Vägavsnitt med hyttsten och hyttsand VTI notat 16-28 Utgivningsår 28 www.vti.se/publikationer Vägavsnitt med hyttsten och hyttsand Inventering genom provbelastning Håkan Carlsson Förord VTI har av SSAB Merox AB fått i uppdrag att inventera

Läs mer

Slaggasfalt, delrapport A

Slaggasfalt, delrapport A VTI notat 10-2015 Utgivningsår 2015 www.vti.se/publikationer Slaggasfalt, delrapport A Ballastegenskaper och slitageegenskaper enligt Prall VTI notat 10-2015 Slaggasfalt, delrapport A Ballastegenskaper

Läs mer

Typblad, kontrollblad, bindemedel och konstruktionstyper för bitumenbundna lager

Typblad, kontrollblad, bindemedel och konstruktionstyper för bitumenbundna lager 1 I I1 Typblad, kontrollblad, bindemedel och konstruktionstyper för bitumenbundna lager Innehållsförteckning I TYPBLAD, KONTROLLBLAD, BINDEMEDEL OCH KONSTRUKTIONSTYPER FÖR BITUMENBUNDNA LAGER... 1 I1 Innehållsförteckning...1

Läs mer

Lab-provning av bullerdämpande asfalt (E4 Rotebro) Dubbeldrän.

Lab-provning av bullerdämpande asfalt (E4 Rotebro) Dubbeldrän. Upplägg Förprovning och proportionering Provytor Utvärdering beläggning Tillverkning Lab-provning av bullerdämpande asfalt (E4 Rotebro) Dubbeldrän. Utläggning Resultat av bullermätning E4 Sundsvall Iakttagelse

Läs mer

Statistisk acceptanskontroll

Statistisk acceptanskontroll Publikation 1994:41 Statistisk acceptanskontroll BILAGA 1 Exempel på kontrollförfaranden Metodbeskrivning 908:1994 B1 Exempel på kontrollförfaranden... 5 B1.1 Nivåkontroll av terrassyta, exempel... 5 B1.1.1

Läs mer

Marknadskontroll av byggprodukter, slutrapport för produktgruppen Stenrik asfalt

Marknadskontroll av byggprodukter, slutrapport för produktgruppen Stenrik asfalt Marknadskontroll av byggprodukter, slutrapport för produktgruppen Stenrik asfalt maj 2015 2 Marknadskontroll av byggprodukter, slutrapport för produktgruppen Stenrik asfal Marknadskontroll av byggprodukter,

Läs mer

Dränerande hårdgjorda ytor i stadsmiljö - nedbrytningstester med HVS-utrustning hos VTI

Dränerande hårdgjorda ytor i stadsmiljö - nedbrytningstester med HVS-utrustning hos VTI Dnr 2012-01271 ID 12832 Dränerande hårdgjorda ytor i stadsmiljö - nedbrytningstester med HVS-utrustning hos VTI Ett SBUF-projekt som ingår i Vinnovaprogrammet Hållbara attraktiva städer Deltagande i SBUF-projektet:

Läs mer

SS-EN Produktstandarder (lägesrapport) Ballast och obundna lager. Jämförande provning, Ballast (Ringanalys)

SS-EN Produktstandarder (lägesrapport) Ballast och obundna lager. Jämförande provning, Ballast (Ringanalys) Metoddagen 2015 Metodutskottet Ballast och Obundna lager Ringanalyser AMA krav och Metodbeskrivningar Klas Hermelin Trafikverket Håkan Arvidsson VTI SS-EN Produktstandarder (lägesrapport) Ballast och obundna

Läs mer

Presentation Kenneth Lind

Presentation Kenneth Lind TMALL 0141 Presentation v 1.0 2015-01-24 NVF Specialistseminarium Solna 2015-01-22 Kenneth Lind Trafikverket Investering/Vägteknik Bra återvinning kräver bra regelverk Presentation Kenneth Lind Trafikverket

Läs mer

Hållfasthetstillväxt hos ballast av krossad betong.

Hållfasthetstillväxt hos ballast av krossad betong. VTI notat 69-2000 VTI notat 69 2000 Hållfasthetstillväxt hos ballast av krossad betong. Erfarenheter från laboratoriemätningar och provvägsförsök i Sverige. Bild: Jörgen Svensson, VTI Författare FoU-enhet

Läs mer

Grågröna systemlösningar för hållbara städer

Grågröna systemlösningar för hållbara städer Grågröna systemlösningar för hållbara städer Kontrollrutin för naturstens- och markbetongöverbyggnader i trafikklass G/C, 0, 1 och 2 i urban miljö Program: Vinnova Utmaningsdriven innovation Hållbara attraktiva

Läs mer

Egenskap Provningsmetod Utgåva Fält

Egenskap Provningsmetod Utgåva Fält Krocklaboratoriet Uniform provisions concerning the approval of restraining devices for child occupants of power-driven vehicles. ( child restraint systems ) ECE Regulation 44 Inkluderar ej dammprovning,

Läs mer

Hur väl kan makrotextur indikera risk för låg friktion?

Hur väl kan makrotextur indikera risk för låg friktion? Hur väl kan makrotextur indikera risk för låg friktion? Asfaltdagarna 2013-11-20/21, Malmö och Stockholm Thomas Lundberg, Drift och Underhåll thomas.lundberg@vti.se Översikt av presentation Projektdeltagare

Läs mer

Seismik. Nils Ryden, Peab / LTH. Nils Rydén, Peab / Lunds Tekniska Högskola

Seismik. Nils Ryden, Peab / LTH. Nils Rydén, Peab / Lunds Tekniska Högskola Seismik Nils Ryden, Peab / LTH Nils Rydén, Peab / Lunds Tekniska Högskola MetodgruppenVTI 091015 Nils Ryden, Peab / LTH Disposition VTI 091015 Bakgrund ljudvågor och styvhetsmodul Mätning i fält Mätning

Läs mer

Inverkan av köld och vatten på glimmerhaltiga bärlager

Inverkan av köld och vatten på glimmerhaltiga bärlager VTI notat 2-2008 Utgivningsår 2008 www.vti.se/publikationer Inverkan av köld och vatten på glimmerhaltiga bärlager Håkan Arvidsson Karl-Johan Loorents Förord Denna studie har utförts på VTI under hösten

Läs mer

Grågröna systemlösningar för hållbara städer

Grågröna systemlösningar för hållbara städer Grågröna systemlösningar för hållbara städer Överbyggnad med naturstens- och markbetongbeläggning Förenklad dimensioneringsberäkning för trafikklass G/C, 0, 1 och 2 i urban miljö Program: Vinnova Utmaningsdriven

Läs mer

Att skapa hållbara vägar och gator

Att skapa hållbara vägar och gator Att skapa hållbara vägar och gator -Mitt land är inte så rikt att det har råd med dåliga vägar Vilhelm Erövraren, 1066 Illustration från Ted Stridsberg, Keolis Johan Granlund, chef vägteknik Vilhelm var

Läs mer

Grågröna systemlösningar för hållbara städer

Grågröna systemlösningar för hållbara städer Grågröna systemlösningar för hållbara städer Kontrollrutin för naturstens- och markbetongöverbyggnader i trafikklass G/C, 0, 1 och 2 i urban miljö Program: Vinnova Utmaningsdriven innovation Hållbara attraktiva

Läs mer

Mätning av bränsleförbrukning på asfalt- och betongbeläggning norr om Uppsala

Mätning av bränsleförbrukning på asfalt- och betongbeläggning norr om Uppsala VTI notat 31-2008 Utgivningsår 2009 www.vti.se/publikationer Mätning av bränsleförbrukning på asfalt- och betongbeläggning norr om Uppsala Per Jonsson Bengt-Åke Hultqvist Förord Under hösten 2007 gav

Läs mer

TEKNISK HANDBOK DEL 2 - ANLÄGGNING. Bilaga 1

TEKNISK HANDBOK DEL 2 - ANLÄGGNING. Bilaga 1 TEKNISK HANDBOK DEL 2 - ANLÄGGNING Krav, toleranser och provningsmetoder vid utförande av asfaltbeläggningar, gjutasfalt och ytbehandling. 2015-04-22 Sidan 2 (7) INNEHÅLLSFÖRTECKNING SIDAN 01 ALLMÄNT...

Läs mer

Metodgruppens Ballastutskott Sida 1 (5) 2014-02-05

Metodgruppens Ballastutskott Sida 1 (5) 2014-02-05 Metodgruppens Ballastutskott Sida 1 (5) Minnesanteckningar från möte med Metodgruppens Ballastutskott Tid:, kl. 09:30-16:00 Plats: Scandic Järva Krog, värd Trafikverket Närvarande: Klas Hermelin Trafikverket

Läs mer

Dokumentation från Asfaltdagarna 2008. Ola Sandahl, PEAB Asfalt. Varför skall man klistra? Klistring, Skarvar. Typer av klister.

Dokumentation från Asfaltdagarna 2008. Ola Sandahl, PEAB Asfalt. Varför skall man klistra? Klistring, Skarvar. Typer av klister. Klistring, Skarvar Varför skall man klistra? Yta till bild på startsidan Vidhäftning till underliggande beläggning samverkande konstruktion Vidhäftning för att kunna packa massan Membran för att täta mellan

Läs mer

PROJEKTERINGS-PM GEOTEKNIK

PROJEKTERINGS-PM GEOTEKNIK Ludvika Kommun Gamla bangolfanläggningen, Ludvika Uppdragsnummer 2417881000 S wec o Södra Mariegatan 18E Box 1902 SE-791 19 Falun, Sverige Telefon +46 (0)23 46400 Fax +46 (0)23 46401 www.sweco.se S w ec

Läs mer

PM GEOTEKNIK TÅSTORP 7:7 M.FL FALKÖPINGS KOMMUN JÖNKÖPING GEOTEKNIK SWECO CIVIL ÖVERSIKTLIG GEOTEKNISK UNDERSÖKNING INFÖR DETALJPLAN

PM GEOTEKNIK TÅSTORP 7:7 M.FL FALKÖPINGS KOMMUN JÖNKÖPING GEOTEKNIK SWECO CIVIL ÖVERSIKTLIG GEOTEKNISK UNDERSÖKNING INFÖR DETALJPLAN FALKÖPINGS KOMMUN UPPDRAGSNUMMER 2204112000 ÖVERSIKTLIG GEOTEKNISK UNDERSÖKNING INFÖR DETALJPLAN 2014-04-25 JÖNKÖPING GEOTEKNIK UPRÄTTAD AV: GRANSKAD AV: SWECO CIVIL JOSEFINE LINDBERG BJÖRN PETTERSSON

Läs mer

METODDAGEN. 14 mars 2004. Implementering av Europastandard och CE-märkning för ballast. Hur fungerar det med nya CEN-standarderna?

METODDAGEN. 14 mars 2004. Implementering av Europastandard och CE-märkning för ballast. Hur fungerar det med nya CEN-standarderna? METODDAGEN 14 mars 2004 Implementering av Europastandard och CE-märkning för ballast Hur fungerar det med nya CEN-standarderna? Jan Bida, SBMI Lotta Liedberg, SP Implementering av Europastandard inom bergmaterialindustrin

Läs mer

Inriktningsdokument METODGRUPPEN för provning och kontroll av vägmaterial och vägytor

Inriktningsdokument METODGRUPPEN för provning och kontroll av vägmaterial och vägytor Inriktningsdokument METODGRUPPEN för provning och kontroll av vägmaterial och vägytor Metodgruppen för provning och kontroll av vägmaterial och vägytor - inriktningsdokument Inledning Provnings- och mätmetoder

Läs mer

Av: Karl Öhman Datum: 2012-01-30 Telefon: 0733 84 71 10. Erfarenhetsåterföring av halvvarma massor SBUF projekt 12269

Av: Karl Öhman Datum: 2012-01-30 Telefon: 0733 84 71 10. Erfarenhetsåterföring av halvvarma massor SBUF projekt 12269 Av: Karl Öhman Datum: 2012-01-30 Telefon: 0733 84 71 10 Erfarenhetsåterföring av halvvarma massor SBUF projekt 12269 Förord Halvvarma beläggningsmassor används i stor utsträckning på det låg- och medeltrafikerade

Läs mer

VÄLKOMMEN TILL CRAMO

VÄLKOMMEN TILL CRAMO VÄLKOMMEN TILL CRAMO Bandgående dumprar Lastar från 1 ton till 4 ton. Minsta bredd 930 mm. Dessa maskiner underlättar materialtransporter där det är krav på lågt marktryck samt där framkomligheten är begränsad.

Läs mer

TORSBY KOMMUN KV STÄDET 2 PLANERADE BOSTADSHUS GEOTEKNISK UTREDNING TEKNISK PM GEOTEKNIK. Örebro 2015-07-29. WSP Box 8094 700 08 Örebro

TORSBY KOMMUN KV STÄDET 2 PLANERADE BOSTADSHUS GEOTEKNISK UTREDNING TEKNISK PM GEOTEKNIK. Örebro 2015-07-29. WSP Box 8094 700 08 Örebro TORSBY KOMMUN KV STÄDET 2 PLANERADE BOSTADSHUS GEOTEKNISK UTREDNING TEKNISK PM GEOTEKNIK Örebro WSP Box 8094 700 08 Örebro Lars O Johansson tfn; 010/722 50 00 2 TORSBY KOMMUN KV STÄDET 2 PLANERADE BOSTADSHUS

Läs mer

EXAMENSARBETE. Vältning och packning vid asfaltbeläggning

EXAMENSARBETE. Vältning och packning vid asfaltbeläggning EXAMENSARBETE 09:001 YTH Vältning och packning vid asfaltbeläggning Luleå tekniska universitet Yrkestekniska utbildningar - Yrkeshögskoleutbildningar Bygg- och anläggning Institutionen för Samhällsbyggnad

Läs mer

Prov med olika överbyggnadstyper

Prov med olika överbyggnadstyper VTI notat 25-2005 Utgivningsår 2005 www.vti.se/publikationer Prov med olika överbyggnadstyper Observationssträckor på väg E6, Fastarp Heberg Resultatrapport efter 7 års uppföljning 1996 2003 Leif G Wiman

Läs mer

Utvärdering av massabeläggning med mjukgjord bitumen, MJAB och MJAG

Utvärdering av massabeläggning med mjukgjord bitumen, MJAB och MJAG VTI notat 4-2006 Utgivningsår 2006 www.vti.se/publikationer Utvärdering av massabeläggning med mjukgjord bitumen, MJAB och MJAG Etapp II Safwat Said Hassan Hakim Torbjörn Jacobson Förord På uppdrag av

Läs mer

Uppläggning. Uppföljning av SS-EN-metoder för ballast. Kalibrering. Kalibrering och kontroll av utrustning. Revidering av EN 932-5 Kalibrering

Uppläggning. Uppföljning av SS-EN-metoder för ballast. Kalibrering. Kalibrering och kontroll av utrustning. Revidering av EN 932-5 Kalibrering Uppföljning av SS-EN-metoder för ballast Uppläggning Revidering av EN 932-5 Kalibrering Metoddagen 12 februari 28 Revidering av EN 933-8 SE-provning Henrik Broms Några synpunkter på mekanisk provning Kalibrering

Läs mer

ASFALTBELÄGGNING OCH -MASSA

ASFALTBELÄGGNING OCH -MASSA sid 1 (5) ASFALTBELÄGGNING OCH -MASSA Bestämning av bindemedelshalt enligt förbränningsmetoden Bituminous pavement and mixture. Determination of binder content by combustion. 1. ORIENTERING 2. SAMMANFATTNING

Läs mer

Glimmer i bergmaterial för vägbyggnation

Glimmer i bergmaterial för vägbyggnation VTI notat 27 2013 Utgivningsår 2013 www.vti.se/publikationer Glimmer i bergmaterial för vägbyggnation En kunskapsöversikt Fredrik Hellman Förord Projektet Glimmer i obundna material förstudie har finansierats

Läs mer

Aktuellt om provningsmetoder

Aktuellt om provningsmetoder Vattenfall Research and Development AB Ballastdagen den 13 mars 2014 Aktuellt om provningsmetoder Henrik Broms Henrik Broms Konsult AB Metodgruppen för provning och kontroll av vägmaterial och vägytor

Läs mer

NVF-seminarium Val av beläggning. Hur svårt kan det vara? 2013-01-31. Johann Rollén, Pontarius AB. Målsättning: Högpresterande hamnbeläggningar?

NVF-seminarium Val av beläggning. Hur svårt kan det vara? 2013-01-31. Johann Rollén, Pontarius AB. Målsättning: Högpresterande hamnbeläggningar? NVF-seminarium Val av beläggning. Hur svårt kan det vara? 2013-01-31 Johann Rollén, Pontarius AB Målsättning: Högpresterande hamnbeläggningar? 1 Att skapa förutsättningar för effektiv containerhantering

Läs mer

Beskrivning av VTI-metod för bärighetsklassificering av svenska flygfältsbanor

Beskrivning av VTI-metod för bärighetsklassificering av svenska flygfältsbanor VTI notat 15-2004 VTI notat 15 2004 Beskrivning av VTI-metod för bärighetsklassificering av svenska flygfältsbanor Foto: Håkan Carlsson, VTI Författare FoU-enhet Projektnummer 60750 Projektnamn Uppdragsgivare

Läs mer

Presentation MinBaS dagen

Presentation MinBaS dagen MinBaS Mineral Ballast Sten MinBaS Innovation - VINNOVA Presentation MinBaS dagen 18 mars 2015 Hållbar bergmaterial- och mineralförsörjning, HBMF ett projekt inom MinBaS Innovation, Björn Lagerblad CBI,

Läs mer

Undersökning av bergkvalité vid Ytterviken 17:

Undersökning av bergkvalité vid Ytterviken 17: PM Undersökning av bergkvalité vid Ytterviken 17:32 2016-05-31 PM Undersökning av bergkvalité vid Ytterviken 17:32 KUND Luleå kommun KONSULT WSP Samhällsbyggnad Smedjegatan 24 972 31 Luleå Besök: Smedjegatan

Läs mer

Bostäder vid Vällkullevägen inom Kullbäckstorp 2:2 mfl. Bahatin Gündüz 010 505 47 81 bahatin.gunduz@afconsult.com

Bostäder vid Vällkullevägen inom Kullbäckstorp 2:2 mfl. Bahatin Gündüz 010 505 47 81 bahatin.gunduz@afconsult.com Härryda kommun Bostäder vid Vällkullevägen inom Kullbäckstorp 2:2 mfl. Teknisk PM Geoteknik Underlag för detaljplan 2012-06-29 Handläggare: i samråd med: Bahatin Gündüz 010 505 47 81 bahatin.gunduz@afconsult.com

Läs mer

Polymermodifierade bindemedel i asfaltbeläggning - erfarenheter i Sverige

Polymermodifierade bindemedel i asfaltbeläggning - erfarenheter i Sverige Specialistseminarium PMB 1 Polymermodifierade bindemedel i asfaltbeläggning - erfarenheter i Sverige Användning Arbetsmiljö Egenskaper Provvägar Torbjörn Jacobson, VGtav Specialistseminarium PMB 2 Polymermodifierat

Läs mer

STENMATERIAL. Bestämning av kulkvarnsvärde. FAS Metod 259-02 Sid 1 (5)

STENMATERIAL. Bestämning av kulkvarnsvärde. FAS Metod 259-02 Sid 1 (5) Sid 1 (5) STENMATERIAL Bestämning av kulkvarnsvärde. Mineral aggregates. Determination of the resistance to wear by abrasion from studded tyres - Nordic test. 2. SAMMANFATTNING 3. UTRUSTNING 4. PROVBEREDNING

Läs mer

Ballastutskottets medlemmar. Ballastutskottet. Aktiviteter. Aktiviteter (forts)

Ballastutskottets medlemmar. Ballastutskottet. Aktiviteter. Aktiviteter (forts) Ballastutskottet Metoddagen 11 februari 21 Henrik Broms Henrik Broms Konsult AB Ballastutskottets medlemmar Klas Hermelin,VV, ordförande Leif Viman, VTI, sekreterare Peter Andersson, Swerock Jan Bida,

Läs mer

Förstärkning av vägkonstruktion med stålnätsarmering

Förstärkning av vägkonstruktion med stålnätsarmering VTI rapport 820 Utgivningsår 2014 www.vti.se/publikationer Förstärkning av vägkonstruktion med stålnätsarmering 12 års uppföljning av väg E6 Ljungskile Safwat F. Said Håkan Carlsson Hassan Hakim Utgivare:

Läs mer

ÖVERSIKTLIG GEOTEKNISK UNDERSÖKNING

ÖVERSIKTLIG GEOTEKNISK UNDERSÖKNING UPPLANDS-BRO KOMMUN KUNGSÄNGENS - TIBBLE 1:21 OCH 1:41 PLANERADE BOSTÄDER I GRÖNA DALEN ÖVERSIKTLIG GEOTEKNISK UNDERSÖKNING PM NR 1 BETR. MARK- OCH GRUNDLÄGGNINGSFÖRHÅLLANDEN PLANERINGSUNDERLAG Stockholm

Läs mer

Fakta om asfaltbeläggningar i Sverige

Fakta om asfaltbeläggningar i Sverige Energisnåla asfaltbeläggningar Torbjörn Jacobson Trafikverket Fakta om asfaltbeläggningar i Sverige Användning per år: Ca 7 miljoner ton varmblandad asfaltmassa Ca 0,7 miljoner ton kall och halvvarm asfaltmassa

Läs mer

Metoddagen 2007 Provtagning i fält

Metoddagen 2007 Provtagning i fält Metoddagen 2007 Vägverket Produktion Beläggning Mansour Ahadi Chef avdelning Industri Nöjd Medarbetare Index (NMI) Vägverket Fråga: Jag känner mig trygg när jag arbetar på väg 2004 1,2 2005 1,3 2006 3,5

Läs mer

Överbyggnadsbeskrivning

Överbyggnadsbeskrivning 2016/06/28 13:53 1/12 Överbyggnadsbeskrivning Överbyggnadsbeskrivning Använd funktionen för att definiera/modifiera vägens överbyggnad. Funktionen kan också användas för Rehabiliteringsprojekt rehabilitering.

Läs mer

CANNINGOMRÅDET STRÖMSTAD KOMMUN. Sammanfattning av översiktlig geoteknisk undersökning. PM, Geoteknik

CANNINGOMRÅDET STRÖMSTAD KOMMUN. Sammanfattning av översiktlig geoteknisk undersökning. PM, Geoteknik PM Vår referens/nr 139223 CANNINGOMRÅDET STRÖMSTAD KOMMUN Sammanfattning av översiktlig geoteknisk undersökning PM, Geoteknik G:\\GoI\Uppdrag Gbg\139223 Canningområdet\Text\Canningområdet PM sammanfattning

Läs mer

Presentation Kenneth Lind

Presentation Kenneth Lind Metoddagen 2014 Kenneth Lind Investering Teknik o Miljö Vägteknik AMA Anläggning 13 Presentation Kenneth Lind Trafikverket / Investering / Teknik- och Miljö/ Vägteknik Borlänge - Specialist Asfalt och

Läs mer

PERMANENTA DEFORMATIONER I FINKORNIGA UNDERGRUNDSMATERIAL

PERMANENTA DEFORMATIONER I FINKORNIGA UNDERGRUNDSMATERIAL PERMANENTA DEFORMATIONER I FINKORNIGA UNDERGRUNDSMATERIAL FÖRORD Samband som beskriver vägars nedbrytning ingår som en viktig del i system för underhåll av vägar. Den spårbildning som sker på vägarna utgör

Läs mer

Geoteknisk undersökning Inför byggande av butikslokal på Kv Ödlan, Luleå Kommun. Uppdragsnummer: 229303-03. Uppdragsansvarig: Nyström, Birgitta

Geoteknisk undersökning Inför byggande av butikslokal på Kv Ödlan, Luleå Kommun. Uppdragsnummer: 229303-03. Uppdragsansvarig: Nyström, Birgitta 1(7) Geoteknisk undersökning Inför byggande av butikslokal på Kv Ödlan, Luleå Kommun 2011-05-23 Uppdragsnummer: 229303-03 Uppdragsansvarig: Nyström, Birgitta Handläggare Kvalitetsgranskning Birgitta Nyström

Läs mer

Provvägsförsök på E4 Huskvarna med bullerreducerande asfaltbeläggning

Provvägsförsök på E4 Huskvarna med bullerreducerande asfaltbeläggning VTI rapport 842 Utgivningsår 2015 www.vti.se/publikationer Provvägsförsök på E4 Huskvarna med bullerreducerande asfaltbeläggning VTI rapport 842 Provvägsförsök på E4 Huskvarna med bullerreducerande asfaltbeläggning

Läs mer

SYDÖSTRA KUMMELNÄS (OMRÅDE G)

SYDÖSTRA KUMMELNÄS (OMRÅDE G) NACKA KOMMUN SYDÖSTRA KUMMELNÄS (OMRÅDE G) Befintlig överbyggnad väg PM nr 2 Geoteknik. 2011-04-07 rev 110504 Beställare Nacka kommun Konsult WSP Samhällsbyggnad 121 88 Stockholm-Globen Besök: Arenavägen

Läs mer

1 Bakgrund/syfte Område Geologi Befintlig byggnation... 3

1 Bakgrund/syfte Område Geologi Befintlig byggnation... 3 Geoteknik PM Handläggare Mikael Johansson Tel +46 10 505 04 42 Date 2016-02-19 Uppdragsnr 588965 Mobil +46 72 219 15 48 Albyberg Etapp 2 E-mail mikael.a.johansson@afconsult.com PM Geoteknik Innehåll 1

Läs mer

Provväg Riksväg 26 Skultorp

Provväg Riksväg 26 Skultorp VTI notat 33-2015 Utgivningsår 2016 www.vti.se/publikationer Provväg Riksväg 26 Skultorp Uppföljning av provsträckor med aktiv design VTI notat 33-2015 Provväg Riksväg 26 Skultorp. Uppföljning av provsträckor

Läs mer

NYTILLVERKAD ASFALT MED PMB OCH ÅTERVUNNEN ASFALT

NYTILLVERKAD ASFALT MED PMB OCH ÅTERVUNNEN ASFALT NYTILLVERKAD ASFALT MED PMB OCH ÅTERVUNNEN ASFALT - vad händer i Europa? Krister Persson Total Bitumen Nordic VEM ÄR JAG? Krister Persson Deputy Bitumen Manager, TOTAL Nordic - Arbetar med kunder i Danmark,

Läs mer

2012-05-16. Geoteknisk deklaration Fastighet GD034 Uppdragsnummer: 232457. Uppdragsansvarig: Maja Örberg. Handläggare. Kvalitetsgranskning

2012-05-16. Geoteknisk deklaration Fastighet GD034 Uppdragsnummer: 232457. Uppdragsansvarig: Maja Örberg. Handläggare. Kvalitetsgranskning 01 1(5) 2012-05-16 Geoteknisk deklaration Fastighet GD034 Uppdragsnummer: 232457 Uppdragsansvarig: Maja Örberg Handläggare Kvalitetsgranskning Katarina Sandahl 010-452 32 23 Eric Carlsson 010-452 21 55

Läs mer

Homogenitetsmätning med laser

Homogenitetsmätning med laser Uppdraget Syfte: En metod behövs för att objektivt kunna avgöra ytans kvalitet vid nybyggnads- och underhållsobjekt. Homogenitetsmätning med laser Metoddagen 7 februari 2013 Thomas Lundberg, Drift och

Läs mer

Presentation Kenneth Lind

Presentation Kenneth Lind Metoddagen 2015-02-05 Nyheter Trafikverkets kravdokument TMALL 0141 Presentation v 1.0 Kenneth Lind Trafikverket Investering/ Teknik o Miljö Vägteknik Presentation Kenneth Lind Trafikverket / Investering

Läs mer

Asfaltdagen 2016 Torsten Nordgren

Asfaltdagen 2016 Torsten Nordgren ASFALTDAGRNA 2016 Vikten av samverkan i utvecklingsarbetet TORSTEN NORDGREN TRAFIKVERKET Underhåll Vägsystem Tillstånd Väg Nationell specialist och projektledare för utvecklingsprojekt inom beläggning

Läs mer

Produktstandarder för ballast. Reviderade provningsstandarder. EN Bestämning av kornstorleksfördelning genom siktning

Produktstandarder för ballast. Reviderade provningsstandarder. EN Bestämning av kornstorleksfördelning genom siktning Produktstandarder för ballast Ballast aktuella metoder Metoddagen den 9 februari 212 Henrik Broms Henrik Broms Konsult AB Reviderade produktstandarder, publiceras tidigast hösten 212 EN1343 Ballast för

Läs mer

Disposition. Aktuellt om SS-EN provningsmetoder för ballast. 5-årsöversyn av produktstandarder för ballast pågår revideringen klar 2010?

Disposition. Aktuellt om SS-EN provningsmetoder för ballast. 5-årsöversyn av produktstandarder för ballast pågår revideringen klar 2010? Disposition Aktuellt om SS-EN provningsmetoder för ballast Metoddagen den 5 februari 2009 Henrik Broms Samordning av produktstandarder (ballast för bl a asfalt och obundna material) Ny kategori för kulkvarnsvärde

Läs mer

Kontrollrutin för markbeläggning

Kontrollrutin för markbeläggning Version 4 2014 12 08 GAKJ Kurt Johansson, STEN Kontrollrutin för markbeläggning 2. 1. Trafikklass 5. Slitlager 5. Sättsand Fogsand 2. Obundet bärlager 1. 4. Förstärkningslager 6. Förstärkningslager justering

Läs mer

3 Dimensionering. 3.1 Indelning och anvisningar

3 Dimensionering. 3.1 Indelning och anvisningar 3 Dimensionering Markbeläggningars överbyggnad skall dimensioneras för att klara de belastningar som kan komma att uppstå under konstruktionens hela livslängd. Dimensionering kommer att kunna göras via

Läs mer

Mät- och ersättningsregler för underhållsbeläggningar

Mät- och ersättningsregler för underhållsbeläggningar Mät- och ersättningsregler för underhållsbeläggningar 1 Inledning Dessa mät- och ersättningsregler är framtagna för att användas vid upphandling av underhållsbeläggningar enligt en modell som är framtagen

Läs mer

Asfaltdagen 2013, Hvordan møter man. miljøutfordringene på belegningssiden i Sverige. Torbjörn Jacobson Trafikverket

Asfaltdagen 2013, Hvordan møter man. miljøutfordringene på belegningssiden i Sverige. Torbjörn Jacobson Trafikverket Asfaltdagen 2013, Oslo Hvordan møter man klima- og miljøutfordringene på belegningssiden i Sverige Torbjörn Jacobson Trafikverket Specialist inom p vägteknik och beläggningar Fakta Trafikverket k Bygga,

Läs mer

MinBaS Område 2 Rapport nr 2:17

MinBaS Område 2 Rapport nr 2:17 MinBaS Område 2 Rapport nr 2:17 Alternativ ballast i betong - Krossat berg som ballast till betong - Packningsstudie av krossgrus Hans-Erik Gram Eva Attenius Alternativ ballast i betong - Krossat berg

Läs mer

Töjningskriterier tunna beläggningar

Töjningskriterier tunna beläggningar VTI notat 30 2000 VTI notat 30-2001 Töjningskriterier tunna beläggningar Författare FoU-enhet Projektnummer 60629 Projektnamn Uppdragsgivare Distribution Håkan Jansson Safwat Said Väg och banteknik Töjningskriterier

Läs mer