Tekniken i skolan. En ny kursplan på gång

Transkript

1 Tekniken i skolan NYHETSBREV FÖR TEKNIKÄMNET I FÖRSKOLA OCH SKOLA NR 3 OKTOBER 2009 ÅRGÅNG 15 En ny kursplan på gång TEXT: CLAES KLASANDER, CETIS Ny kursplan innebär ny struktur. Foto: Claes Klasander Efter ett intensivt förberedelsearbete har nu Skolverket kallat samman de sjutton ämnesgrupper som ska revidera grundskolans kursplaner. Även för andra skolformer ska dokumenten förändras. Under hösten ska det nya förslaget för teknikämnet växa fram i en öppen process. Men redan under våren var CETIS aktivt i detta spännande arbete. I våras höll CETIS tillsammans med de flesta av landets lärarutbildningar tretton regionala träffar där sammanlagt 350 lärare deltog i ett erfarenhetsutbyte. Detta gav god insikt i vad som pågår i teknikämnet ute i landet och hur man ser på framtida möjligheter. Samråd om teknik Därutöver var CETIS ansvarig för ett av de samråd som Skolverket bjöd in till under våren inför kursplanerevisionen. På en kursgård i Östergötland samlade vi lärarutbildare och verksamma lärare vid två tillfällen. Avsikten med de två samrådsträffarna var att gemensamt fundera över den nuvarande kursplanen, dess styrkor och svagheter, tydlighet eller otydlighet etc. Ytterligare frågor berörde syften, mål och innehåll för ämnet i relation till timplaneutrymmet. Här framkom flera förslag som är värda att diskutera vidare. Diskussioner kring kursplan när samrådet träffas. Foto: Katarina Blomqvist Internationellt inflöde Dessutom var Vicki Compton från Nya Zeeland inbjuden som gästtalare. Hon höll ett föredrag om progressionen i bedömningskriterier i den nya nyzeeländska kursplanen i teknik och den forskning som de genomfört för att understödja och utveckla denna. En tredje träff Den 7-8 oktober kommer denna samrådsgrupp att träffas igen för att ge sitt remissvar till det första förslaget från Skolverkets ämnesgrupp för teknik. Till ämnesgrupperna är det även kopplat en inre referensgrupp bestående av ca 20 personer, samt ett antal skolor ute i landet. Även dessa kommer att ge åsikter till ämnesgruppens förslag. Ytterligare en remissrunda kommer att klaras av innan det är dags för ämnesgrupperna att lämna sina slutgiltiga förslag till Skolverket den 14 december. Parallellt med kursplanerevisionen ska det även tas fram ett kommentarmaterial. I vår lämnar så Skolverket över sitt förslag till regeringen. På Skolverkets hemsida kan ni följa processen kring SKOLA

2 För säkerhets skull en gång till TEXT: THOMAS GINNER, FÖRESTÅNDARE, CETIS Vi är omgivna av och hanterar teknik en stor del av dygnets tjugofyra timmar. Det tekniklandskap vi skall vistas i och hantera kräver helt andra insikter och förmågor än för låt säga 100 år sedan. Trots detta måste kunskapsområdets självklara plats i skolan ständigt försvaras. På sidan 4 i detta nummer rapporterar Jonas Hallström från den s.k. PATT 22-konferensen i Delft, Holland. I diskussionen fanns två frågor värda att kommentera ur ett svenskt perspektiv. Och det ger mig anledning att påminna om vad Tor- Ragnar Gerholm, professor i kärnfysik, skrev redan I arbetet med Lpo 94 försvarade och motiverade han kraftfullt den kursplan som då skrevs fram. Teknik är inte naturvetenskap Så tog t.ex. några av konferensdeltagarna i Delft upp frågan om teknikens och teknikämnets relation till naturvetenskapen. Det tycks som om teknikundervisningen i några länder åter glidit in i och blivit en del av naturvetenskapen, framför allt fysik. För de flesta var det nog ganska självklart att teknik och naturvetenskap kunskapsteoretiskt är två skilda områden även om det naturligtvis finns åtskilliga sambandsytor. Men det intressanta är att frågan åter dök upp i Delft, efter att under flera år ha känts avklarad. För svensk del har Gerholms inlägg i olika sammanhang spelat en viktig roll i dessa sammanhang. I uppsatssamlingen Attityder till tekniken (red Per Sörbom) skriver han redan 1978 i Teknikens reifikation : Först och främst måste man göra klart för sig att naturvetenskap och teknik ingalunda är några mer eller mindre synonyma begrepp. De är tvärtom två helt skilda strömningar i västerländsk tradition: fundamentalt olika, i många avseenden diametralt motsatta, för att inte säga antagonistiskt inställda till varandra. Problemlösning? En annan klassiker som dök upp i Delft-diskussionen var idén att teknik är problemlösning. Den stötte på patrull hos flera av deltagarna, nu liksom tidigare. Självklart är problemlösning en del av teknisk verksamhet men att göra detta till något slags huvudnummer leder galet. Det var nog de flesta också överens om. Även här var Gerholm tidigt ute. I samma uppsats från 1978 finner vi följande: Teknik uppfattas numera som konsten att lösa problem. Jag undrar det. Politiker och pantlånare, psykologer och präster, ja t.o.m. professorer, alla löser de problem men mera sällan med teknikens hjälp. Och tekniker sysslar väl inte bara med att lösa problem? Ett självklart konstaterande kan tyckas. Professor Marc de Vries, Delft University och ansvarig för konferensen i Delft, hävdar t.o.m. att i de länder där kunskapsområdet nu sitter trångt har man betonat just problemlösning och design and make alltför starkt. I Sverige har vi kunnat hålla ut för dessa blindskär men konferensdiskussionen visar att kunskapsområdets karaktär ständigt måste erövras. Thomas Ginner Foto: Christina Wallnér Tekniken i skolan ges ut av CETIS, Centrum för tekniken i skolan, vid Linköpings universitet. Nyhetsbrevet utkommer fyra gånger per år med en upplaga på ca 9000 exemplar. Redaktör: Claes Klasander, CETIS Postadress: Linköpings universitet Campus Norrköping NORRKÖPING e-post: claes.klasander@cetis.liu.se Telefon: Ansvarig utgivare: Thomas Ginner e-post: thomas.ginner@cetis.liu.se Tryck: VTT Grafiska, Vimmerby ANNONSBOKNING Rekvisitör: Hans Ehrnborg Postadress: Repslagaregatan 33 B LINKÖPING e-post: hans.ehrnborg@cetis.liu.se Telefon: Mobil: Aktuella priser med mera finns på PRENUMERATION Beställ ditt eget exemplar gratis från CETIS hemsida KONTAKT Projektledare: Eva Skogman Telefon: e-post: eva.skogman@cetis.liu.se 2

3 Ett hopp från Trampolinen till industrin TEXT OCH FOTO: KATARINA BLOMQVIST, CETIS de punkter där maskinen hållit fast röret när det sänktes ner i färgbadet, tillägger hon. Ester, Alexandra och Anna har upptäckt industrin. Vad kan ett besök på Alvenius industrier väcka för tankar om teknik? Det kan några av eleverna på Internationella Engelska skolan i Eskilstuna berätta. Klass 8D är med i Trampolinen, ett projekt inom Östsvenska Handelskammaren vars syfte är att intressera fl er ungdomar i grundskolan för teknik inom industrin och därmed också för jobb inom området. Företagen i Trampolinen adopterar en klass i åk 7 och följer den sedan till och med åk 9. Klassen har gjort ett besök på Alvenius Industrier som bland annat producerar rör och kopplingar till vattenledningar och snökanoner. För en industri med kunder över hela världen betyder det att rören ska transporteras. Detta har väckt tankar hos eleverna. Rör på väg Rören måste vara anpassade efter tågvagnarna, det hade jag inte tänkt på tidigare, säger Ester Wikström. De ska ju ända till Sahara och då kan rören inte vara hur långa som helst. Därför tillverkar de kopplingarna också, så att olika rördelar kan sättas ihop. Ester har med sig några klasskamrater och träffar mig och studievägledaren Hanna Valldén för att berätta lite om sin uppfattning om Trampolinen i undervisningen. Det är flera moment som jag inte har tänkt på förut. Det är bra att se i praktiken hur maskinerna arbetar och fungerar, inte bara läsa om det, säger Ester. Det var så häftigt att se vad en maskin kan göra, fortsätter Anna Gyllhamn. Hon berättar om hur rören tillverkas i olika dimensioner för olika ändamål. Rören var överraskande lätta! De var svarvade liksom för att inte väga så mycket. Det var också spännande att se hur maskiner sänkte ner rören i olika färgbad. Rören var varma, inte färgen som de doppades i. En del av rören fick man måla för hand på Internationella Engelska skolan Nya yrkesroller Hanna Valldén, övergripande ansvarig på skolan för projektet, är glad över att eleverna fått chansen att vara med i Trampolinen. Det är en sådan förmån att få med konkreta bitar i undervisningen. Plötsligt kan de se sig i yrkesroller de tidigare inte ens visste fanns. Det här ger en djupare insikt i hur industrier fungerar. Jag ser att eleverna går och tittar i taket på rören och säkert också funderar på hur rörsystemet fungerar. Eleverna har förstått att i många fall måste man skapa en teknisk lösning för en annan teknisk lösning. Jag hade inte funderat så mycket på produktion förut. Det var väldigt kul att komma till ett företag som gör saker som behövs, berättar Anna vidare. Jag har också lärt mig att det är teamarbete som gäller, alla hjälper ju varandra inom olika arbetsuppgifter på företaget. Inför gymnasievalet Trampolinen ger också möjlighet att få ett vidare perspektiv på gymnasievalet som närmar sig. Här kan man se att arbetsmöjligheter finns runtom i världen. Förut tänkte jag bara på en industri som stor, smutsig och bullrig, säger Alexandra Metz. Det stämmer ju inte riktigt. Om vi inte hade varit på Alvenius hade jag aldrig funderat på att välja en gymnasieutbildning med inriktning mot industrin. Nu kommer jag att tänka lite mer inför valet. Det var jätteroligt att vår klass blev utvald till projektet och fick vara med om det här, avslutar Alexandra. Har din skola ett samverkansprojekt med omvärlden? På får du råd och tips från Helena Sagar vid Göteborgs universitet. 3

4 Forskning både här och där TEXT: JONAS HALLSTRÖM, CETIS, DOCENT VID LINKÖPINGS UNIVERSITET Den teknikdidaktiska forskningen går framåt. För femte gången anordnade CETIS sitt sommarseminarium för teknikdidaktiska forskare vid Rockelstad slott i juni. Flera av dem som var med där, deltog även i konferensen Pupils Attitudes Towards Technology, PATT 22, i Delft, Holland, i augusti. Årets sommarseminarium kunde räkna in femton deltagare från stora delar av landet, plus en internationell föreläsare från Nya Zeeland. Konstruktiva diskussioner Utgångspunkterna för sommarseminariet var att både bidra med konstruktiva synpunkter och kommentarer till de medhavda texter som flera av deltagarna presenterade och att fortsätta forma en grupp av välinformerade teknikdidaktiska forskare. Vistelsen på Rockelstad innebar en bra balans mellan stimulerande teknikdidaktiska diskussioner och mer informella samtal. I seminariet deltog dels forskarstuderande i teknikdidaktik från forskarskolorna FontD (Linköpings universitet), CUL (Göteborgs universitet) och TUFF (Stockholms universitet, KTH och Högskolan i Gävle), dels seniora forskare med teknikdidaktiska forskningsintressen. PATT om ett starkare teknikämne En stor grupp svenska teknikdidaktiska forskare hade tagit sig till PATT-konferensen i Delft för att delta och presentera sina texter, framför allt från forskarskolan TUFF, men också från FontD och CETIS. Svenskarna var således en av de största nationsgrupperna. Konferensens tema denna gång handlade om hur man kan stärka teknikämnets ställning i läro- och kursplaner världen över. Presentationerna var indelade utifrån sex olika sätt att ta sig an denna problematik: Att söka strategiska ämnesövergripande allianser, Att utbilda lärare för ett hållbart teknikämne, Utbildningsvetenskaplig forskning som stöder teknikdidaktiken, Att främja teknikämnet hos allmänheten, Att söka politiskt understöd, Andra strategier. Många olika infallsvinklar Under den fyra dygn långa konferensen var programmet späckat med uppemot 50 presentationer. De svenska bidragen behandlade allt från historiska och filosofiska perspektiv på teknikämnet, via bedömning av tekniska förmågor till elevers lärande och attityder till teknik. Den konstruktiva miljön gav utrymme för synpunkter på det presenterade och det fanns rum för allt från rena presentationer och forskningsförslag till färdiga texter. Sammantaget gav allt detta en god bild av den teknikdidaktiska forskning som just nu görs på många håll i världen. 4

5 SÖK UTMÄRKELSEN ÅRETS TEKNIKUTBILDNING 2010 VÅREN 2010 utser Teknikföretagen 25 grundskolor som får utmärkelsen Årets Teknikutbildning och kronor till ett teknikprojekt. Skriv en ansökan och skicka den till oss senast den 10 december ÅRETS TEKNIKUTBILDNING är Teknikföretagens utmärkelse för att uppmuntra och belöna framstående teknikundervisning samt tekniska och naturvetenskapliga utbildningar. 5

6 Lantbruk och teknik i lärarutbildningen TEXT: INGRID JÖNSSON Kan bondens vardag med plöjning, mjölkning, sådd, produktion och kalvning vara något för teknikundervisning i grundskolan? Absolut, menar Ingrid Jönsson, barn och ungdomskommunikatör för LRF Skolkontakten i Skåne. Här visar hon fördelarna med lantbruket i lärarutbildningen. Tillsammans med Malmö högskola har vi under många år jobbat med att ta in lantbruk i lärarutbildningen, också då med en praktisk del. Utbildningsavsnittet är upplagt i tre delar: en förberedande föreläsning i klassrummet, därefter dagen på gården och slutligen en efterträff då studenterna berättar om sina erfarenheter och lämnar in en rapport. Förbered med historik Jag börjar med lite tillbakablick till lantbrukets begynnelse. Svedjebruket, brytande av ny mark, rationalisering genom tiderna, nya redskap ur teknikens synvinkel en svindlande utveckling från skära och lie till dagens makalösa tröskor! Det är lätt att göra dagens lantbruk spännande genom att peka på GPS, växelplogar, hydraulik, elektronik, robotar (i mjölkstall t.ex.) m.m. Det här är inte längre Sörgården, det är en helt annan värld av växter, djur och teknik. Som avslutning på dagens föreläsning får de med sig LRF-skolkontaktens material och lite goda råd och förmaningar inför gårdsbesöken. Besöket på gården Studenterna får adresser till gårdar och två och två åker de ut till dessa. Där får de möjlighet att praktiskt delta under dagen. Helt i linje med Besök en lantgård! Både LRF och de flesta stora mejeriföretagen kan hjälpa till. Information fi nns på deras hemsidor. Där kan du ofta också hitta annat skolmaterial kring bondens arbete. Foto: Ingrid Jönsson vad som anges i läroplanen där det framgår att praktiskt pröva är ett sätt att närma sig teknikens frågor och mål. Och mitt i alltihop står vår hjälte bonden! Han eller hon som bemästrar hela det här otroliga företaget där man inte bara klarar av att sköta en massa hektar, utan även på bästa sätt tar hand om djur. Här produceras också förstklassiga livsmedel och råvaror med hjälp av dagens teknik. Studenterna är ofta delaktiga i dagens sysslor, diskuterar med lantbrukaren och får uppleva och pröva lantbrukets tekniska lösningar. Archimedes skruv och kohalsband När man tänker lantbruk och teknik tänker man kanske på gårdens stora maskiner. Men det som fastnar hos studenter kan lika gärna vara hur en utgödslingsanordning fungerar eller hur spannmål förflyttas i en kvarnanläggning med hjälp av transportörer eller spannmålsskruvar av Archimedestyp. Hos bonden får man ofta se flera exempel på hur datastyrd teknik kan användas, t.ex. hur datachipet i ett kohalsband styr hur mycket kraftfoder en ko får per dag, eller hur färddatorn i en tröska, som är kopplad till en GPS, registrerar skörd i kilo per hektar. Vad fi nns på gården? Under dagen kan bonden visa hur mjölkning går till, studenterna får mestadels också pröva att mjölka, vilket i sig kräver en viss teknik! Från det att mjölken lämnar juvret hålls den kall tills den lämnar gården i mjölkbilen. Varför inte fundera vidare på hur mjölken till sist hamnar i butiken och hur många tekniska lösningar som behövs för den hanteringen! Studenterna lägger ofta märke till vilken tusenkonstnär en bonde är, vilket stort ansvar man har för djur och åkrar, samt hur mycket man jobbar när man är bonde. De har kanske ett eget slakteri, producerar egna livsmedel, driver en gårdsbutik, har ett vindkraftverk eller en halmpanna. Beroende på om gården har djur, skog eller åkermark använder säkert bonden olika typer av teknik. Och så spännande det kan vara att Skörda eller plöja? Olika tekniker gäller. Foto: Katarina Blomqvist 6

7 fundera på vad man lär sig på just lantgården i jämförelse med en industri. Eller vad som är gemensamt! Knyt ihop säcken När vi åter träffas på högskolan för att knyta ihop säcken brukar alla vara jättenöjda med dagen på gården. Alla får berätta om eller visa bilder från sina besök. Jag fyller i där det behövs för att ge dem bilden av den helhet de sedan bär med sig. Varje gång brukar jag kunna konstatera att studenterna har fått ett utökat språkförråd. Den här dagen är något så betydelsefullt i deras utbildning jag skulle nästan vilja säga i deras liv. Det slår nästan aldrig fel. Att få den här kopplingen till en gård och en lantbrukare betyder att de kan se med nya ögon på svenskt lantbruk och att de, när den tiden kommer, kan finna användning för det i sin undervisning. Vi som arbetar med de här kontakterna tycker att det är angeläget. Vi vill gärna sprida vårt arbetssätt och visa på hur lantbruket kan bidra till undervisningen i teknik inom lärarutbildningen. Kom och träffa CETIS på Skolforum, Älvsjömässan den oktober. Vi är där tillsammans med nationella resurscentrum för kemi, biologi och fysik. För mer information: Har din skola en bra tekniksal? Våra läsare efterlyser goda exempel på tekniksalar runt om i landet. Hör av dig till oss på CETIS och skicka gärna med bilder! katarina.blomqvist@liu.se Teknik - lek och rörelse TEXT: ANNE-MARIE VON OTTER, ENHETEN FÖR ÄMNESDIDAKTIK, GÖTEBORGS UNIVERSITET Anne-Marie von Otter arbetar med teknik, lek och rörelse på lärarutbildningen vid Göteborgs universitet. Det hela började med att hon en dag funderade på hur man skulle kunna skapa en teknikförståelse med alla sinnen. Svaret på den frågan var att kombinera teknik och idrott! Min ursprungsfråga var om man kan förklara stabilitet med hjälp av en lek? Vilken disciplin är bra på detta? Dansen så klart, att stå på tå och snurra är svårt. De flesta av oss ramlar efter en kort stund. Min första övning föll på plats: Härma en ballerina i 30 sekunder. Vad behövs för att du inte skall ramla och vad händer om du blundar? Hur får man något roterade och högt stabilt? Detta blev sedan ingången när jag skulle introducera konstruktion och låta eleverna bygga först ett torn av papper och sedan t.ex. en koja på skolgården. Foto: Christina Wallnér Lappleken Som ett alternativ till den vanliga undervisningen har jag använt mig av en lek som syftar till att skapa förståelse för olika moment i flera ämnen. Man använder lappar, några eller flera, beroende på vad man vill med sitt lektionspass. Här sätter bara fantasin stopp. På lapparna finns uppgifter med teknikanknytning på ena sidan, på andra sidan är de numrerade. Det kan vara allt från att alla ska slå en råbandsknop till att gruppen ska göra en stabil konstruktion med sina egna kroppar. Lägg ut de antal lappar som du vill använda ute eller inne med siffersidan upp, huller om buller, ungefär som ett memory. Ju större mellanrum det är mellan lapparna ju mer får eleverna röra på sig. Dela in dem i grupper om max fem stycken. Alla kan inte börja på nr ett, utan nästa grupp kan börja på nummer tio och så vidare. Detta går att variera i det oändliga. Min erfarenhet är att eleverna gärna gör denna lek flera gånger med samma innehåll då de kommer fram till olika lösningar. Något för alla åldrar Jag har använt detta koncept i alla åldrar och det har fungerat. Förutom att eleverna har roligt så får de en förståelse för vissa moment på ett annat sätt. En form av variation kan vara att vistas i olika miljöer, skolgården, skogen, fotbollsplanen, idrottshallen etc. Man kan också välja att skriva en text på olika språk för att på så sätt få en språkträning. När jag har haft de allra minsta barnen som inte kan läsa har jag använt bilder istället för ord. Mitt intryck är att kombinationen teknik och rörelse fungerar för olika typer att teknikuppgifter. Som en slutlig knorr så är det skönt att ha något i bakfickan då solen skiner, salen är upptagen, den första snön har kommit, eller att en konflikt skall redas ut. Anne-Marie von Otters lappar med övningar hittar du på 7

8 Returadress: Centrum för Tekniken i Skolan Linköpings Universitet Campus Norrköping Norrköping TEKNIK DIREKT Bonnier utbildning, 2009 Börjesson m.fl Häftad, 240 sidor ISBN ISBN Priser inklusive moms: Teknik Direkt 229 kr Lärarhandledning 995 kr På spaning efter teknisk bildning Liber förlag, 2009 Åke Ingerman, Karin Wagner, Ann-Sofi e Axelsson (red.) Häftad, 255 sid ISBN: Pris: ca 212 kr, inkl. moms Tretton författare från olika akademiska discipliner gör tillsammans en Varför är mjölken vit? och andra vardagsmysterier Alfabeta Bokförlag AB Håkan Borgström Inbunden, 72 sid ISBN: Pris: Ca 141 kr, inkl. moms I den här boken kan man läsa om vetenskapliga upptäckter och fiffiga uppfinningar. När vi fått upp ögonen för föremålen omkring oss Inspirerande teknikprojekt för skolans senare del Erik Johan Ljungbergs utbildningsfond, 2005 Tobias Mårtensson Häftad, 20 sidor Beställs genom Erik Johan Ljungbergs utbildningsfond Åsgatan 22, Falun eller Pris: Ca 100 kr, exkl moms Boktips Teknik Direkt är en omarbetning av Bonniers Teknik för åk 6-9. Studieboken innehåller nio rikt illustrerade kapitel med texter som rör människans förhållande till teknik förr, nu och inför framtiden. Även teknikens relation till samhälle och natur tas upp. Här finner man uppslag med frågor och utmaningar, praktiska uppgifter och ordlistor. I lärarhandledningen, med tillhörande CD, finns bl.a. planeringsförslag, fler uppgifter samt lösningar till faktabokens uppgifter. tankeväckande skildring av begreppet teknisk bildning. Här diskuteras genusattityder, experternas roll i beslutsprocesser, pedagogiska ambitioner i tv-program, teknikämnet i skolan, science centers och ingenjörens roll förr och nu. Författarna lyfter frågan om inte både individ och samhälle skulle gynnas av ett mer bildat förhållningssätt till teknik. Boken vänder sig främst till tekniklärare och yrkesverksamma ingenjörer. blir vi lätt nyfikna på hur de faktiskt fungerar. Visste du t.ex. att tandkräm inte är en ny uppfinning. Redan den gamle greken Hippokrates rekommenderade för över tvåtusen år sedan att använda tandpulver. Här får du också reda på hur tandkräm kan vara randig. Varför bubblar det i läsken och hur fungerar din mp3- spelare. Och var försiktig när du får ett kärleksbrev via e-posten, det kan vara ett datavirus! Materialet är framtaget för elever i åk 7-9. Här får eleverna hjälp med hur de lägger upp sitt arbetssätt i projektform och vad rapporten ska innehålla och hur den redovisas. Uppgifterna i boken består av en praktisk och teoretisk del. Här får du också tips om vilken gymnasieinriktning du väljer om något av projekten är intressant. Projekten innehåller bl.a. husbyggen, papperstillverkning, webbdesign, smyckestillverkning och elektronik. BPORTO BETALT PORT PAYÉ Fler nya boktips fi nns på 8