Tekniken i skolan. Utställningen

Transkript

1 Tekniken i skolan NYHETSBREV FÖR TEKNIKÄMNET I FÖRSKOLA OCH SKOLA NR 2 MAJ 2011 ÅRGÅNG 17 Lusten övervinner allt TEXT: LISA JOHANSSON, VERKSAMHETSCHEF, FENOMENALEN, GOTLANDS MUSEUM Efter en inspirerande föreläsning av Michael Lindgren hade jag bestämt mig. Fenomenalen skulle ha en utställning om Christoffer Polhem. Utifrån föreläsningsanteckningarna utkristalliserades ett fl ertal interaktiva stationer. Idén var född och nu började det verkliga arbetet. Att förverkliga den föddes Christoffer Polhammar, senare Polhem, på Gotland. Nu har vi, 350 år senare, invigt utställningen om en man med säregna förmågor och en vilja att förverkliga sina idéer. Vilket han gjorde, trots svåra förutsättningar, då han försörjde sig själv från tolv års ålder. För Fenomenalen är Polhem en förebild. Kunde han så kan du! Utställningen Utställningen är baserad på Polhems idéer och maskiner. Man kan tänka att 350-åringar kan kännas lite mossiga, och att översätta Polhems liv och leverne till en spännande, modern och lustfylld utställning var en utmaning. Men vi tog oss an den och jag tycker att vi lyckades. För att skapa utställningen H.K.H Kronprinsessan Victoria och H.K.H Prins Daniel öppnar polhemslåset och inviger därmed utställningen. Foto: Fenomenalen behövdes många fantastiska medarbetares hårda slit. Allt i utställningen är inte direkta kopior på sådant Polhem själv gjort, utan flera stationer har tagits fram utifrån hans sätt att arbeta och tänka. Kronprinsessan låser upp Eftersom Sverige 2011 firar att det är 350 år sedan denne innovatör föddes, skedde under närvaro av Kronprinsessparet två händelser i Visby fredagen den 15 april. Först gick startskottet för Forts. s. 3

2 Fortbildning som ketchup TEXT: THOMAS GINNER, FÖRESTÅNDARE, CETIS Tyvärr ser det ut att bli precis som med ketchupfl askan. Först kommer ingenting, sedan ingenting och ingenting. Sedan skall alltför mycket göras på allt för kort tid. Regeringen, som tidigare klagat på lärarutbildningens kvalité, lägger nu ut fortbildningsmedel på ett sätt som knappast främjar kvalité och genomtänkta utbildningssatsningar. I mer än tio år har CETIS med siffror kunnat visa på behovet av utbildade tekniklärare och det är enormt. Mer än 60% av de lärare som undervisar i teknik saknar i princip helt utbildning i ämnet. En sådan stor brist rättar man inte till på en höst. Det är väl heller inte tanken med de medel som nu skall förbrukas under nästa termin och möjligen kommande vårtermin. Men det är i alla fall för mycket pengar i relation till vad utbildningssystemet på kort tid kan klara av på ett acceptabelt sätt. Vi har en mördande erfarenhet av den sortens penningfördelande verkningsgraden blir låg. Men ansvariga kan naturligtvis säga att man satsat flera hundra miljoner på fortbildning. För att tekniken skall bli lika viktig som andra ämnen kan man självklart argumentera för nationella prov, egen timplan och mycket annat. Men då måste man t.ex. vara övertygad om att nationella prov är ett bra sätt att utveckla undervisningen i ett ämne. Bristen på utbildade lärare är enligt min mening det allvarligaste problemet och kräver en genomtänkt insats. Istället för ett slags spontanskvättande borde en långsiktig fortbildningsplan upprättas. Det gäller säkert alla ämnen men här fokuserar vi på teknik och det är nog ett av de mest akuta bristämnena. Hur stora undervisningsvolymer kan det tänkas handla om i grundskolan? Hur mycket lärarkraft kan man räkna med att det går åt, stadie för stadie. Hur många lärare finns det idag, som har en acceptabel utbildning i teknik i relation till de behörighetskrav som nu gäller? Hur många måste utifrån en sådan överslagsberäkning i så fall utbildas? Denna genomgång borde sedan resultera i en handlingsplan, som sträcker sig över ett antal år och involverar landets lärarutbildningar. Det skulle inge både förtroende och ge både skolor och lärosäten ett planeringsutrymme. Ett ständigt improviserande leder bara till cynism och trötthet. CETIS skulle kunna ta på sig ett ganska stort ansvar i ett detta arbete. Det kanske t.o.m skulle kunna ses som en typisk uppgift för ett nationellt resurscentrum! Thomas Ginner Foto: Christina Wallnér Tekniken i skolan ges ut av CETIS, Centrum för tekniken i skolan, vid Linköpings universitet. Nyhetsbrevet utkommer fyra gånger per år med en upplaga på ca 9000 exemplar. Redaktör: Claes Klasander, CETIS Postadress: Linköpings universitet Campus Norrköping NORRKÖPING e-post: claes.klasander@liu.se Telefon: Ansvarig utgivare: Thomas Ginner e-post: thomas.ginner@liu.se Tryck: Elanders Sverige AB ANNONSBOKNING Rekvisitör: Katarina Blomqvist Postadress: CETIS Linköpings universitet Norrköping e-post: katarina.blomqvist@liu.se Telefon: Mobil: Aktuella priser med mera finns på PRENUMERATION Beställ ditt eget exemplar gratis från CETIS hemsida KONTAKT Projektledare: Eva Skogman Telefon: e-post: eva.skogman@liu.se 2

3 Forts. från s. 1 det nationella projektet Polhem350, som bl.a. Sveriges Ingenjörer, länsstyrelsen på Gotland och även CETIS, initierat. Föreläsningar och inspirerande tal blickade framåt, mot en spännande framtid, med Polhems citat i bakgrunden: Lusten övervinner allt. Så, efter en vandring i solen, en kort Polhemsgata, från Almedalen till Gotlands museum, invigdes vår utställ- ning Polhem. En bättre dag kunde man inte önska sig. Kronprinsessparet strålade i kapp med solen, Polhem och alla fantastiska gäster. 350-åringens arbete och ungdomarnas idéer inspirerade oss alla och när dagen var slut konstaterade vi att: Det här är bara början! Nu börjar Polhemsåret och vi tänker ta tillvara var enda minut av det! Polhemssmycket Foto: Fenomenalen Polhem i skolan! I slutet av maj öppnar CETIS sin nya sajt Där fi nner du bl.a. undervisningsuppslag med Polhem i centrum. Är du en av Sveriges 10 bästa tekniklärare? För mer information om tävlingen: och om höstens regionala teknikkonferenser Polhemsknutar : Foto: Håkan Flank 3

4 Vetenskapens Hus satsar på fortbildning i teknik TEXT OCH FOTO: KATARINA BLOMQVIST, CETIS - Utbildade tekniklärare är en förutsättning för bra undervisning. Ämnet är eftersatt och nu satsar vi på teknik med allt från den enskilda skolan till samverkan mellan skola och näringsliv, säger Lena Gumaelius, föreståndare för Vetenskapens Hus. Med nästan 17 miljoner kronor i plånboken förbereder sig Vetenskapens Hus för att från hösten 2011 utbilda 1000 högstadielärare från 20 olika skolor. Helt nya högskolekurser utvecklas på KTH och fem stockholmskommuner ingår i Tekniklyftet. Struktur och förutsättningar Med de medel vi fått ska vi utbilda skolans hela personal, inte bara tekniklärare. Vi tror på betydelsen av samverkan mellan alla ämnen. Därför bygger vi en struktur kring hur vi ska jobba med teknikämnet i skolan. Vi hoppas detta ska ge lärare kunskap och möjligheter att föra in det moderna teknikämnet i skolan. En förstudie tillsammans med lärare och skolledare våren 2010 blev upptakten till projektet. Med hjälp av medel från ESF, Europeiska socialfonden, genomfördes studien. I den undersöktes vad som behövs och hur bättre förutsättningar kan skapas för tekniklärarna. Ett hundratal lärare deltog i förstudien och tack vare resultatet kunde en ny ansökan till ESF skickas, vilket resulterade i den budget man nu har till Tekniklyftet. Viktig uppföljning inför framtiden Under två och ett halvt år ska Tekniklyftet pågå, naturligtvis med förhoppning att strukturen som byggs ska finnas kvar i framtiden. Under arbetets gång kommer också en doktorand följa arbetet genom utvärdering och forskning. Frågeställningar som t.ex. Blir lärare mer inspirerade? och Förändras lärares attityd till teknik? utvärderas under projektets och kursernas gång. Här undersöks effekten av det förändrade arbetssättet direkt. Lena Gumaelius betonar också vikten av en tydlig plats för teknikämnet och därmed kommer fler förstå varför man bör läsa teknik. Utökade poäng och koppling till kursplan Kurserna här på KTH kommer att bestå av 15 hp, och minst en lärare per skola blir behörig med 30 hp. Det är en Lena Gumaelius, Vetenskapens Hus stor förändring till det bättre, vanligast är att lärarna har en 7,5 hp kurs med sig. Vi samverkar med Stockholms universitet, från näringslivet har vi Matena, Atlas Copco, Scania och AstraZeneca, samt de fyra Science Centers som ligger i vår region. Dessutom har vi knutit Deutsche Museum i München till oss, och vi hoppas på fler internationella kontakter. Fortbildningarna är kopplade till kursplanen och kommer att innehålla bland annat teknikdidaktik, industriella system, mekanik och hållfasthetslära, teknikens historia samt teknik och etik. Hur ska en tekniksal vara utrustad? TEXT: PETHER SUNDSTRÖM, LINKÖPINGS UNIVERSITET Det är inte den lättaste fråga att svara på. Så klart handlar det om vilken verksamhet som bedrivs men också vilken årskurs eleverna går i. Kort förslag Förvaring av utrustning är viktig. Här gäller det att ha ordning på materialet så att eleverna hittar vad de behöver. Använd gärna rullbara hurtsar för att det ska vara lätt att ta fram det som behövs för tillfället. Hurtsar är lätta att ställa undan igen. Att förvara verktyg i verktygslådor är smart. De gör att salen kan anpassas och möbleras om vid behov eftersom inte verktygen hänger på väggarna och begränsar möjligheterna. Många eluttag är bra. Eleverna slipper då vänta på varandra om de är flera som samtidigt ska jobba med el. Säkerheten är naturligtvis utomordentligt viktig! Förstahjälpenlåda med plåster, förband och ögonskölj måste finnas, och glöm inte skyddsglasögon och hörselskydd. Vad tycker du? Vilka erfarenheter har du av en väl fungerande tekniksal? Hör av dig till oss på CETIS med dina åsikter! cetis@cetis.liu.se 4

5 Konsten att urskilja tekniska system TEXT OCH FOTO: KATARINA BLOMQVIST, CETIS Vilka teknikkunskaper behöver unga inför framtiden, och hur kan undervisningen i teknik hjälpa dem att utveckla dessa kunskaper? I sin avhandling, Att urskilja tekniska system didaktiska dimensioner i grundskolan, svarar Maria Svensson på några grundläggande frågor. Marias intresse för de ungas relation till teknik har resulterat i en avhandling som också visar hur komplicerad teknikundervisningen är. Teknikläraren har en stor uppgift framför sig vid t.ex. undervisningen om tekniska system. Hur åstadkommer man ett faktiskt lärande för eleven? Kursplanen ger inga tydliga direktiv för hur läraren kan bygga upp undervisningen. Tekniska system finns överallt, vilka tekniska system har du undersökt? Jag har avgränsat mina studier till några stora tekniska system, där förståelsen för tekniken i samhället i stort är viktig. Det rör alltså transport-, energi- och informationssystem. Undervisningen om tekniska system handlar mycket om tankemodeller och inte fysiska föremål. Många lärare kanske har lättare att undervisa kring föremål som går att titta på, kanske plocka isär eller använda. En orsak till att unga har svårt att beskriva tekniska system är att systemen som helhet inte alltid går att se. Dessa system kan de unga behöva lärarens hjälp att synliggöra, för att skapa en bättre förståelse för hur systemen och tekniken fungerar. Vad har du tittat på när det gäller hur unga uppfattar tekniska system? Jag har genom att låta de unga beskriva system utifrån föremål (mobiltelefonen, glödlampan och bananen) och system som helhet (mobiltelefonsystemet, elsystemet och banantransportsystemet) funnit tre dimensioner av tekniska system: resurs energi, materia eller information som förflyttar sig i systemet, intention vilka behov som systemet avser att uppfylla och struk- tur systemets inre uppbyggnad och förhållande till omgivningen. Dimensionerna är vad de unga uppfattar som kännetecknande för tekniska system. Inom varje dimension finns också ett antal aspekter som är kritiska för förståelsen av tekniska system. Är det viktigt att undervisa om tekniska system? Vad som framkommit är, att när unga beskriver betydelsen av tekniska system utgår de från att det berör dem personligen. Svaren att de kan bli bättre brukare, förstå konsekvenser av brukandet och dessutom bli engagerade samhällsmedborgare med användbara kunskaper, visar att det är viktigt. Maria visar också att kunskapen kring teknikämnet måste utvecklas för att kunna besvara frågor kring vad som är viktigt att undervisa om och på vilket sätt man ska undervisa för att skapa förutsättningar för elever att utveckla sin förståelse. Vad vet de unga om tekniska system? De kan ofta beskriva vad och hur de använder tekniska föremål i sin vardag, men det visar sig att de har svårt att beskriva de system som föremålen är en del av. Här behövs träning. Det vanligaste sättet att beskriva relationen mellan föremål och system är som en linjär modell komponenter radas upp för att se till att en resurs (energi, materia, information) levereras i ett från till perspektiv. Det är ovanligare att de unga beskriver relationen som en vävliknande modell, där systemet bildar en väv av komponenter och relationer. Den senare modellen är lite mer komplicerad. Maria berättar också att de tekniska systemen som lärandeobjekt erbjuder Maria Svensson en möjlighet att urskilja både föremål som delar, och som helheter där föremålen och delarna är integrerade med varandra. Har du kommit fram till något som lärare bör ta hänsyn till vid undervisning? Genom att bli medveten om ungas uppfattning om tekniska system och teorier om tekniska system, finns förutsättningar för att utveckla undervisningen. Vi behöver ständigt utveckla en bättre förståelse för tekniska system. Vilket innebär att vi behöver utvärdera och utveckla undervisningen. Det behövs också kunskaper kring hur man ska bygga upp undervisningen så att lärandemöjligheter skapas. För att åstadkomma det behöver undervisningssekvenser utvecklas och testas i samarbete med tekniklärare. Detta ser jag som en möjlig fortsättning på min forskning, att bidra med ytterligare kunskaper om tekniska system som en del av teknikundervisningen. Jag tror att en satsning på undervisningen om tekniska system kommer gynna både elever och samhälle på lång sikt. 5

6 Succé för 4D Frame och teknikdidaktik TEXT: KATARINA BLOMQVIST, CETIS Vi lärare i skolans teknikgrupp träffade pedagogen Mariana Back på Tekniska museet, för att bli inspirerade och stimulera vår kreativitet kring Teknikämnet. Där lärde vi också känna det nya materialet 4D Frame som museet använder i sin barnverkstad. Början på ett samarbete Detta blev inget mindre än ett framgångsrikt möte på flera sätt, och ett tecken på att ett material utvecklat i Sydkorea får barn i Sverige, från förskoleklass och upp till åk 9, att känna glädje och kreativitet. Det första mötet på Tekniska museet följdes också upp av en introduktionskurs i materialet. Efter introduktionskursen presenterade vi materialet på en workshop i Hagfors. Det och vår kontakt med Mariana Back mynnade ut i ett erbjudande att genomföra en studieresa till Sydkorea. En fantastisk möjlighet som fyra av oss lärare, Ingela Blomberg, Kerstin Hollsten, Eva Eriksson och Carolina Lehikonen, tackade ja till. Med många studiebesök och ett uppdrag som domare i ett nationellt mästerskap för 4D Frame, inspirerades vi att starta ett projekt kring 4D Frame: 2 Connect. Foto: Ann-Christin Hollsten Det som började med ett studiebesök på Tekniska museet gick vidare till ett mästerskap i Sydkorea och projektet 2 Connect. Ann- Christin Hollsten, förskollärare och utvecklingspedagog berättar om hur samarbetet kring materialet 4D Frame med Karlstad universitet och Sydkorea blev verklighet för lärare och elever vid Älvstrandens Bildningscentrum. Teknikdidaktik och forskning För att utveckla ett forskningssamarbete med Sydkorea kopplades Karlstads universitet in. Det gav projektet den forskningslegitimitet man önskade och därmed också förutsättning att söka medel för forskningssamarbetet med Sydkorea från STINT, Stiftelsen för internationalisering av högre utbildning. I projektet ligger tonvikten på teknikdidaktik vilket är passande då projektledaren Veronica Bjurulf, Karlstads universitet, forskar inom området. Mål och syfte är att få fler elever intresserade av teknik och därmed skapa möjligheter för dem att söka till de tekniska utbildningar som finns inom kommunen. - Vårt tvååriga samarbete i projektet 2 Connect med Sydkorea mynnar ut i att vi under vårt första år främst utbyter didaktiska idéer och tankar. Andra året är fokuserat på didaktisk forskning. I klassrummet 2 Connect startar på allvar i höst och nu arbetar vi i klassrummet med olika typer av problemlösningar. Det som framkommer då drar vi lärdomar av inför projektet. Ann-Christin Hollsten berättar vidare att en mycket intressant iakttagelse är att barn med koncentrationsproblem lyckats väldigt bra. En av pojkarna blev färdig med sin uppgift väldigt snabbt och kunde hjälpa andra att bygga. Kopplat till teknikämnet har vi pratat om kraft och rörelse där eleverna konstruerar och tillämpar enkel mekanik. Vi har pratat om tekniska lösningar och förklarat begrepp och tekniska ord som vi då kunnat tilllämpa genom att faktiskt visa vad orden betyder. Vi har också pratat om teknisk utveckling och vetenskapliga framsteg. Det känns som vi har sått ett frö till ett tekniskt intresse hos våra elever genom att arbeta med 4D Frame. Planeter och farkoster i 4D Frame Foto: Carolina Lehikonen. 6

7 Teknikföretagen delar ut kronor till Årets Teknikprojekt på 25 grundskolor i hela landet Teknikföretagen satsar genom utmärkelsen Årets Teknikutbildning sammanlagt 25 miljoner kronor för att lyfta teknikämnet och tekniska utbildningar i Sverige. Vi gör det bland annat genom att ge kronor till Årets Teknikprojekt på 25 grundskolor i hela landet. Har din skola idéer på ett teknikprojekt ni vill förverkliga? Läs mer om Årets Teknikutbildning och tidigare vinnare på Grattis! Följande grundskolor har fått Årets Teknikutbildning 2011 för sina projekt Region Syd Haganässkolan, Åstorp Pauliskolan, Helsingborg Hjärups skola, Hjärup Tottarps skola, Staffanstorp Bjärnums skola, Bjärnum Region Öst Centralskolan, Nässjö Talavidskolan, Jönköping Ingatorpsskolan, Ingatorp Värgårdsskolan, Kisa Skatelövsskolan, Grimslöv Region Norr Renforsskolan, Vindeln Bureskolan, Bureå Norsjöskolan, Norsjö Kövra Byskola, Oviken Svenstaviks skola, Svenstavik Region Mitt Snäckeskolan, Hällefors Börje skola, Uppsala Viktor Rydbergs samskola, Djursholm Gyttorpskolan, Gyttorp Noretskolan, Mora Region Väst The English School Gothenburg, Västra Frölunda Hössna Skola, Ulricehamn Kungsmarksskolan, Munkedal Åsaskolan, Åsa Önums friskola, Vara 7

8 Returadress: Centrum för Tekniken i Skolan Linköpings Universitet Campus Norrköping Norrköping B Boktips Den lärande staden Liber, 2010 Mats Lieberg, Suzanne De Laval, Petter Åkerblom (red). Häftad, 270 sidor ISBN: Pris: Ca 236 kr, inkl. moms Miljöer som kunskapskälla har alltid varit aktuella, både i skolvärlden och för det privata syftet. Skolan och skolgården är viktiga platser för barn, men det är även staden dess parker, torg och skolvägar. Här lär och leker barn och olika förmågor utvecklas. Stadslandskapet är betydelsefullt för lärande och författarna ställer frågan hur ett fysiskt landskap kan ses som en del av lärandet och tvärtom. Skruvade bilar Bokförlaget Max Ström, 2010 Matt Master Inbunden 128 sidor ISBN: Pris: Ca 94 kr, inkl. moms Bildesigners har genom tiderna hittat på nya modeller och konceptbilar. Många gånger borde idéerna ha stannat på ritborden. Allt från amfibiebilar till bilar drivna av kärnreaktorer med omöjlig design finns i denna lilla bok som ger upphov till fantasi och skratt. Här finns lysande idéer från 30-talets Helicron till 2000-talets Honda, gjord av äggvita. Stålboken SSAB, 2009 Mauritz Magnusson Häftad, 42 sidor Pris: gratis skolmaterial Beställs hos utbudet.se Stålboken beskriver stålets olika egenskaper och vilka användningsområden som finns. Här visas stålets alla kvalitéer. Det kan t.ex. vara hårt, mjukt, segt eller sprött, tjockt eller tunt eller superstarkt för att stå emot tuffa tag. Stålboken förklarar hur det går till att producera stål och visar stålet som kretsloppsmaterial. PORTO BETALT PORT PAYÉ Ut ur mörkret Athena fi lm, 2011 Manus Jan Garnert Producerad av Göran Gunér DVD, 27 min Pris: 100 kr, inkl. moms, Beställ på ange rabattkod 12 En film om en mörkare tid, innan fotogenlampan och det elektriska ljuset fanns. Idag är dessa livsvillkor närmast svåra att ta till sig. Mörkret fanns där även om den öppna härden och lysstickan gav ljus. Här vittnar Årstafrun om en tid när mörkret rådde över ljuset. Fler boktips fi nns på 8