Miljökonsekvensbeskrivning för detaljplan för en kraftvärme- och biogasanläggning vid Högbytorp, Upplands-Bro kommun

Transkript

1 Handläggare: Anna-Karin Hjalmarsson Miljökonsekvensbeskrivning för detaljplan för en kraftvärme- och biogasanläggning vid Högbytorp, Upplands-Bro kommun

2 SAMMANFATTNING E.ON Värme Sverige AB och E.ON Gas Sverige AB planerar att gemensamt bygga en anläggning i nära anslutning till Ragn-Sells avfalls- och kretsloppsanläggning vid Högbytorp. Anläggningen kommer att bestå dels av en kraftvärmeanläggning för samtidig produktion av fjärrvärme och el, dels av en biogasanläggning för produktion av fordonsgas. Genom att samlokalisera en biogasanläggning med en avfallsförbränningsanläggning kan flera synergieffekter uppnås. Det gäller bland annat insamling av avfall, återanvändning av processvatten och värme samt skyddsåtgärder för att minska risk för omgivningspåverkan. Anläggningen tar tillvara energin ur avfall genom förbränning i kraftvärmeanläggningen och rötning i biogasanläggningen, avfall som annars inte återanvänds eller återvinns på annat sätt. Den nya kraftvärmeanläggningen möjliggör en sammankoppling av de idag separata fjärrvärmenäten i Järfälla, Upplands-Bro och Håbo kommuner. Sammankopplingen innebär att flera äldre och mindre lämpligt lokaliserade anläggningar kan avvecklas. Den planerade anläggningen erbjuder goda samordningsfördelar med Ragn-Sells verksamhet genom att avfall, som kan utgöra bränsle vid förbränning eller råvara vid rötning i de planerade anläggningarna, redan hanteras på Högbytorp och att också restprodukterna från avfallsförbränningen kan omhändertas där. Det i sin tur innebär ett minskat transportbehov. Dessutom kan deponigas från Högbytorps deponiområden utnyttjas under hela året i den planerade anläggningen. E.ON har fått tillstånd från Mark och miljödomstolen i Nacka att uppföra och driva en kraftvärme- och biogasanläggning enligt miljöbalken (miljödom daterad med rättelse ). Området för den planerade anläggningen är inte planlagt. Detaljplanen har föregåtts av ett planprogram för hela Högbytorpsområdet. Planområdet avgränsas av E18 i sydväst och väg 269 samt fastigheten Klöv och Lilla Ullevi 1:10 i öster. Norr om planområdet finns Ragn-Sells befintliga avfalls- och kretsloppsanläggning. Verksamheten inom detaljplanerområdet kommer att medföra utsläpp till luft, dels genom transporter till och från anläggningen, dels genom själva verksamheten. Den planerade kraftvärmeanläggningen kommer att ersätta drift i befintliga och mer centralt belägna enheter för produktion av fjärrvärme. Biogas från biogasanläggningen kommer att ersätta fossila drivmedel. Utsläppen från produktionsanläggningen inklusive transporter till och från anläggningen kommer inte att medföra att luftkvalitetsnormerna kommer att överskridas. Anläggningen kommer att byggas för att begränsa risken för luktstörningar genom olika typer av skyddsåtgärder, bland annat genom sluten hantering av inkommande avfall och råvaror. Ljudnivån från verksamheten inklusive transporter inom anläggningen kommer att uppfylla gällande riktvärden för buller. Vägtrafiken till och från anläggningen på allmänna vägar medför varken att riktvärde för ekvivalent ljudnivå eller maximal nivå överskrids. 2

3 3 Vid förväntad drift kommer inget utsläpp att ske till recipient från den planerade kraftvärme- och biogasanläggningen på grund av att anläggningen utformas så att vatten som uppkommer från anläggningen kan återföras till olika processdelar i såväl normalfall som maxfall. Som beräkningsfall för miljökonsekvensbedömningen har ett maxfall bedömts. Då går allt dagvatten från hårdgjorda ytor till recipient via dammen. Dessutom beräknas en viss del renat rökgaskondensat gå till recipient via dammen. Sammantaget bedöms den planerade kraftvärme- och biogasanläggningen vid Högbytorp inte medföra några negativa miljökonsekvenser för Brobäcken, Natura 2000-området, Broviken eller vattenförekomsten Mälaren-Görväln. Metalltillskottet från anläggningen bedöms rymmas inom dagens naturliga variationer. Bedömningen för vart och ett av de kriterier som är relevanta för recipienten är att det inte kvalitativt försämras även i händelse av kontrollerat utsläpp från den planerade anläggningen. Den planerade anläggningen bedöms inte äventyra recipientsystemets kvalitet, status eller värden på annat sätt. Den planerade verksamheten bedöms inte medföra att varken de nationella, regionala eller lokala miljömålen överskrids. Den planerade biogasanläggningen kommer att kunna ta emot det matavfall som ska samlas in i enlighet med nationella och regionala målsättningar. Globalt sett kommer den planerade anläggningen att innebära betydligt mindre utsläpp av växthusgaser jämfört med nollalternativet, cirka ton koldioxidekvivalenter lägre per år.

4 4 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 INLEDNING Bakgrund och syfte Planförhållanden Översiktsplan Planområde för ny detaljplan Övriga planer Lokalisering och områdesbeskrivning OMFATTNING OCH AVGRÄNSNINGAR I MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNINGEN VERKSAMHETSBESKRIVNING Den planerade kraftvärme- och biogasanläggningen vid Högbytorp Nollalternativ Alternativa lokaliseringar MILJÖKONSEKVENSER Väg- och transportaspekter Luftkvalitet Vattenmiljö Buller Landskapsbild Miljörisker Naturvärden och friluftsliv Kulturvärden Riksintressen Spridning biogödsel Resurshushållning ÖVERENSSTÄMMELSE MED MILJÖMÅL (NATIONELLA, REGIONALA OCH LOKALA)... 31

5 5 5.1 Nationella miljömål Regionala miljömål SAMLAD MILJÖKONSEKVENSBEDÖMNING UPPFÖLJNING SAMRÅD REFERENSER... 37

6 1 Inledning MKB Bakgrund och syfte E.ON bedriver fjärrvärmeverksamhet i såväl de nordöstra som nordvästra delarna av Storstockholmsregionen. I nordvästra regionen driver E.ON fjärrvärmeverksamheten i Kungsängen, Bro, Bålsta och Järfälla, där det finns behov av att modernisera och effektivisera energiförsörjningen. E.ON är en ledande fordonsgasaktör i Sverige och Stockholmsområdet är ett prioriterat expansionsområde. E.ON Värme Sverige AB och E.ON Gas Sverige AB planerar därför att gemensamt bygga en anläggning i Högbytorp. Anläggningen kommer att bestå dels av en kraftvärmeanläggning för samtidig produktion av fjärrvärme och el, dels av en biogasanläggning för produktion av fordonsgas. Anläggningen tar tillvara energin ur avfall genom förbränning i kraftvärmeanläggningen och rötning i biogasanläggningen. Avfallet är sådant som annars inte återanvänds eller återvinns på annat sätt. Genom att samlokalisera en biogasanläggning med en avfallsförbränningsanläggning kan flera synergieffekter uppnås. Det gäller bland annat insamling av avfall, återanvändning av värme och skyddsåtgärder för att minska risk för omgivningspåverkan. Den nya kraftvärmeanläggningen möjliggör en sammankoppling av de idag separata fjärrvärmenäten i Järfälla, Upplands-Bro och Håbo kommuner. Sammankopplingen innebär att flera äldre och mindre lämpligt lokaliserade anläggningar kan avvecklas. Den planerade anläggningen erbjuder goda samordningsfördelar med Ragn-Sells befintliga verksamhet genom att avfall, som kan utgöra bränsle vid förbränning eller råvara vid rötning i de planerade anläggningarna, redan hanteras på Högbytorp. Restprodukterna från avfallsförbränningen kan även omhändertas där, vilket i sin tur innebär ett minskat transportbehov. Dessutom kan deponigas från Högbytorps deponiområden utnyttjas under hela året i den planerade anläggningen. E.ON har fått tillstånd från Mark och miljödomstolen i Nacka att uppföra och driva en kraftvärme- och biogasanläggning enligt miljöbalken (miljödom daterad med rättelse ). I kommunfullmäktige formulerades ett uppdrag att ta fram förslag till detaljplan för etapp 1 (kraftvärme-/energianläggning). Syftet med detaljplanen är att möjliggöra etableringen av en ny kraftvärme- och biogasanläggning vid Högbytorp. 1.2 Planförhållanden Översiktsplan Planområdet är i kommunens översiktsplan, ÖP 2010 (antagen ) angivet som ett föreslaget verksamhetsområde med pågående planuppdrag. I den

7 7 tidigare översiktsplanen, ÖP 2000, anges området som möjligt för att lokalisera miljö- och energiföretag Planområde för ny detaljplan Högbytorpsområdet är ännu inte planlagt, men Ragn-Sells verksamhet har tillstånd enligt Miljöbalken. E.ONs planerade anläggning är intill den befintliga avfalls- och kretsloppsanläggningen. Detaljplanen har föregåtts av ett planprogram för hela Högbytorpsområdet, se Figur 1. Programområdet omfattades av Högbytorps avfalls- och kretsloppsanläggning samt Sätra gård, ett besöks- och informationscenter. Dessutom finns skogs- och jordbruksmark inom området. Beslut fattades om att dela in det fortsatta arbetet med detaljplanering i etapper, se Figur 1. Den första etappen utgör området för den planerade kraftvärme- och biogasanläggningen. Övriga etapper utgör delområden för Ragn-Sells befintliga verksamhet med planerade utökningar. Figur 1 Planerad indelning av detaljplaneetapper enligt planprogrammet där området DPL 1 är området för den planerade kraftvärme- och biogasanläggningen, utdrag ur Planprogrammet för Högbytorp, 2010 Enligt beslut i kommunfullmäktige har samhällsbyggnadschefen fått i uppdrag att ta fram förslag till detaljplan för etapp 1 (kraftvärme- /energianläggning). Figur 2 visar planområdets utbredning.

8 8 Figur 2 Planområdets utbredning Planområdet omfattar delar av fastigheterna Bro-Önsta 2:10 samt Klöv och Lilla Ullevi 1:7, som ägs av Erik Sellberg, Gertrud Jackson och Kristina Östlund. Fastigheterna förvaltas av Fastighets AB Väderholmen. E.ON har förvärvat del av Bro-Önsta 2: Övriga planer Tillväxtkontoret fick den 22 februari 2012 (KS SBU 5) i uppdrag att ta fram förslag till detaljplan för fastigheterna Bro-Önsta 2:11 m.fl, numera Bro-Önsta 2:11. Svensk galopp AB har förvärvat del av fastigheten Bro-Önsta 2:11. Syftet med detaljplanen är att möjliggöra etablering av en hästsportanläggning och en flytt av Svensk Galopps tränings- och tävlingsanläggning i Täby till Önsta gård i Bro. Detaljplaneförslaget har ställts ut för granskning.

9 9 Figur 3 Övriga planer angränsande till planområdet Enligt översiktsplanen finns förslag till nya verksamhetsområden runt Bro trafikplats. De föreslagna områdena är dels Klöv verksamhetsområde, ett nytt mindre verksamhetsområde väster om trafikplatsen, dels utökning i riktning nordost av det befintliga verksamhetsområdet Skällsta, öster om trafikplatsen. För områdena Kärrängen och Klöv har Tillväxtkontoret fått i uppdrag att ta fram ett planprogram för att utreda lämpligheten av planläggning för verksamheter. 1.3 Lokalisering och områdesbeskrivning Planområdet är beläget cirka 3 km från Bro centrum mellan E18 och väg 269 med infart från väg 269, se Figur 4. I direkt anslutning till den planerade anläggningen i nordost ligger Högbytorp avfalls- och kretsloppsanläggning som drivs av Ragn-Sells. Till denna verksamhet kommer avfall av olika slag med lastbil. Inga andra verksamheter finns i närområdet. För övrigt omges området av skogs- och åkermark. Åkermarken är bevuxen med salix längs med E18. Avståndet till närmaste permanenta bostäder är cirka meter åt sydost.

10 10 Området för den planerade anläggningen tillhör Sätrabäckens avrinningsområde som via Brobäcken slutligen mynnar ut i Broviken i Mälaren, vilket är ett Natura 2000-område. Figur 4 Den planerade kraftvärme- och biogasanläggningen med omgivningar Geotekniska förhållanden och markföroreningar Marken är kuperad och skogsbevuxen. Platsen ligger i huvudsak på fast mark och har goda grundläggningsförhållanden. Hela området för den planerade anläggningen är utanför områden som har utnyttjats för Ragn-Sells verksamhet. Därför bedöms inte marken innehålla några föroreningar. Dagvatten I Figur 5 visar ytavrinning med strömningsriktningar och vattendelare i det planerade området för kraftvärme- och biogasanläggningen. Grundvattenströmningarna för området är i princip samma riktningar som för ytvattnet. Hela den planerade kraftvärme- och biogasanläggningen ligger på samma sida vattendelaren närmast E18. Avrinningen från den planerade anslutningsvägen till området kommer också

11 11 att ske mot Sätrabäcken. Vidare ligger vattendelaren mellan Ragn-Sells befintliga verksamhet och E.ONs planerade anläggning. E18 Figur 5 Ytvatten avrinning inom delar av Högbytorp (Tyréns, 2006) Det renade process- och dagvattnet från kraftvärme- och biogasanläggningen kommer att anslutas till befintliga dikningsföretag (Önsta Lång och Kärrängens dikningsföretag). Enligt granskningshandlingarna för detaljplan för galopp och hästsportsanläggningen kommer dikningsföretagen inom detta planområde att upplösas och flyttas över till kommunens verksamhet. Vattnet från kraftvärme- och biogasanläggningen rinner vidare till Sätrabäcken och därefter till Broviken i Mälaren, se Figur 6.

12 12 Figur 6 Avrinningsväg från den planerade kraftvärme- och biogasanläggningen till vattenrecipient Området för den planerade verksamheten ligger utanför Östra Mälarens vattenskyddsområde. Eventuellt överskott av renat avloppsvatten från anläggningen, som utgörs av renat dag- och processavloppsvatten, kommer dock att rinna genom vattenskyddsområdet. Den planerade verksamheten anses därmed vara inom den sekundära skyddszonen för vattenskyddsområdet. För Östra Mälarens vattenskyddsområde gäller skyddsföreskrifter enligt beslut av Länsstyrelsen i Stockholms län daterade Riksintressen Området för den planerade anläggningen avvattnas mot Broviken, ett Natura område cirka 5 km söder om området. Det övergripande syftet med Natura området är att upprätthålla en gynnsam bevarandestatus för nate- eller och

13 13 dybladsvegetation. Dessutom är Brovikarnas mjukbottenområden viktiga yngelkammare för fisk och sällsynta vattenväxter. Broängarna, som ingår i Natura 2000-området, är ett naturreservat och ett våtmarksområde vid Mälaren, en av Stockholms läns fågelrikaste platser, med omkring 225 observerade fågelarter. Förutom fågellivet är floran i hagmarkerna skyddsvärd. Bro riksintresseområde för kulturmiljövård domineras av Bro kyrka och herrgårdsmiljön. Av lokalt intresse är Önsta gård och BroGård. Önsta gård är en välbevarad mindre herrgård i gustaviansk stil från tidigt 1800-tal. På gården ligger socknens största järnåldersgravfält. I områdets södra del återstår en rest av en av Sveriges äldsta landsvägar. Hela denna ålderdomliga miljö har stora upplevelsekvaliteter och är unik i länet. Den centrala delen av Mälaren inklusive Norra Björkfjärdens övärld omfattas av riksintresse för friluftslivet. Mälaren är ett riksintresse för fiske. Vidare utgör E18 riksintresse för väg. 2 Omfattning och avgränsningar i miljökonsekvensbeskrivningen Den planerade verksamheten antas enligt förordning 1998:905 3, medföra betydande miljöpåverkan och därmed ska en miljökonsekvensbeskrivning alltid upprättas. I tillståndsansökan för miljöfarlig verksamhet enligt kap 9 i miljöbalken har därför en miljökonsekvensbeskrivning tagits fram. Föreliggande miljökonsekvensbeskrivning har upprättats enligt kraven i den äldre plan- och bygglagen (ÄPBL) 5 kap 18, SFS 1987:10. De miljöaspekter som har definierats som viktiga att belysa utifrån detaljplanens intentioner är: Väg- och transportaspekter Luftkvalitet Vattenmiljö Buller Landskapsbild Natur-, kultur- och rekreationsvärden Miljörisker Riksintressen Resurshushållning

14 3 Verksamhetsbeskrivning MKB Den planerade kraftvärme- och biogasanläggningen vid Högbytorp Ny planerad verksamhet innebär att det byggs en kraftvärmeanläggning i Upplands- Bro och att fjärrvärmenätet i Järfälla och de olika näten i Upplands-Bro och Håbo kommuner kopplas samman. Den planerade verksamheten innebär att samtliga E.ONs panncentraler i Bro och Kungsängen avvecklas. Det blir vidare möjligt att ansluta både befintlig och ny bebyggelse till fjärrvärmenätet. Därtill kommer den nya anläggningen även innebära tillskott av lokalt producerad el. Den planerade anläggningen kommer att bestå dels av en kraftvärmeanläggning för samtidig produktion av fjärrvärme och el, dels av en biogasanläggning för produktion av fordonsgas. En möjlig utformning av den planerade kraftvärme- och biogasanläggningen visas i Figur 7.

15 15 Figur 7 Möjlig utformning av den planerade kraftvärme- och biogasanläggningen vid Högbytorp (Ramböll/Sweco) Kraftvärmeanläggningen I kraftvärmeanläggningen produceras fjärrvärme och el samtidigt. Kraftvärmeanläggningen kommer bland annat att bestå av mottagningshall, ångpanna, turbin, rökgasreningssystem och rökgaskondensering som huvudsakliga enheter. De bränslen som i huvudsak är aktuella är hushållsavfall och verksamhetsavfall. Det kommer även att vara möjligt att elda trädbränslen i anläggningen. Principiellt schema för panna, rökgasrening och rökgaskondensering visas i Figur 8.

16 16 Figur 8 Enkel schematisk anläggningsbeskrivning av kraftvärmeanläggningen med reningsutrustning Avfallet kommer i huvudsak att tömmas direkt i bunkrarna i mottagningshallen. Behov kan komma att uppstå att lagra avfall under perioder när behovet av fjärrvärme är lågt och när pannan stängs av för underhåll. Finns behov att lagra hushållsavfall kommer det att lagras inplastat i balar på bränsleplan. För att minska utsläppen av svavel och andra försurande ämnen kommer anläggningen att förses med våttorr eller torr rökgasrening där kalk tillsätts för att reducera utsläppen av försurande ämnen. Stoftet i rökgaserna från pannan kommer att avskiljas med ett slangfilter. För att begränsa utsläppen av kvicksilver och andra tungmetaller samt dioxiner kommer aktivt kol doseras före slangfiltret. För att ytterligare rena utsläppen i rökgaserna kommer även ett efterföljande vått skrubbersteg att installeras, en så kallad polerskrubber. Allt vatten från skrubbern återanvänds i processen, inget avloppsflöde uppstår. Bildade kväveoxider kommer att reduceras med tillsats av ammoniak i vattenlösning med en selektiv icke-katalytisk rening. För att utnyttja bränslet maximalt utrustas kraftvärmeanläggningen med en rökgaskondensor för att ta till vara ytterligare energi ur rökgaserna. I samband med detta sker en viss avskiljning av föroreningar ur rökgaserna och det som avskiljs i rökgaskondensorn hamnar i rökgaskondensatet. Rökgaskondensatet kommer att renas i en reningsutrustning med flera reningssteg. Allt rökgaskondensat kommer normalt att återanvändas inom anläggningen. För att svara mot el- och värmebehovet planeras den totalt tillförda bränsleeffekten till pannan att vara mellan 95 och 120 MW. Avfallsmängden kan maximalt komma att bli ton per år, normalt förväntas förbrukningen vara cirka ton per år. Den årliga produktionen förväntas bli cirka 360 GWh fjärrvärme och 150 GWh el per år. Som jämförelse var fjärrvärmeproduktionen GWh och elanvändningen GWh i Sverige år 2010 (Energimyndighetens statistik).

17 17 Biogasanläggning Biogasanläggningen kommer att bestå av utrustning för mottagning, förbehandling och rötning av avfall, rening och uppgradering av biogas, utrustning för uppgradering och högtryckskomprimering för distribution av fordonsgas samt lagring av biogödsel. Råvarorna kommer i huvudsak att bestå av matavfall från hushåll (källsorterat organiskt hushållsavfall), restauranger och verksamheter, organiskt avfall från industrier, gödsel, restprodukter från växtodling och grödor. De avfallsslag som är aktuella följer vad som krävs för att kunna certifiera biogödseln som en produkt från anläggningen. Mottagning av råvaror sker i mottagningshallen, som är sammanbyggd med mottagningshallen för kraftvärmeanläggningen. All hantering av råvaror kommer att vara sluten. Biogödseln återförs till lantbruket. En möjlig utformning av biogasanläggningen visas i Figur 7 och Figur 9 visar ett principiellt flödesschema för biogasanläggningen. Figur 9 Principiellt flödesschema för biogasanläggningen Biogasanläggningen beräknas ta emot maximalt ton råvaror per år vid fullt utbyggd anläggning. Biogasproduktionen från dessa råvaror beräknas till cirka 90 GWh per år. Den biogödsel som återstår efter rötningsprocessen innehåller alla de näringsämnen som fanns i inkommande råvaror. Biogödsel ska därför återföras till åkermark som gödselmedel och ersätter då användning av konstgödsel. Den årliga produktionen av biogödsel bedöms till cirka ton (vattentillsats i processen gör att gödselmängden är större än mängden råvaror). Som jämförelse var Sveriges drivmedelsanvändning för transporter totalt GWh år 2010, därav var GWh förnybart (600 GWh biogas) (Energimyndighetens statistik).

18 18 Som jämförelse till avfallsmängderna som kommer att behandlas i anläggningen var den totala mängden behandlat hushållsavfall i Sverige år 2010 cirka 460 kg per person (Avfall Sverige). Gemensamma delar Det kommer att finnas en utjämnings- och avskiljningsdamm som är gemensam för kraftvärme- och biogasanläggningen för att ta emot dagvatten och eventuellt överskott av processavloppsvatten. Renat vatten från dammen kommer att återanvändas i den planerade anläggningen och normalt kommer inget vatten att släppas ut till recipient från anläggningen. Utjämnings- och avskiljningsdammen kommer att dimensioneras för att kunna lagra släckvatten från en eventuell brandbekämpning. Som bas för dimensioneringen av dammen har valts ett 10-årsregn. Avfall från den planerade anläggningen Branschspecifikt avfall från kraftvärmeanläggningen kommer att utgöras av slagg och rökgasreningsprodukt. Slagg och aska kan komma att omhändertas vid Ragn- Sells anläggning vid Högbytorp. Det uppkommer inget branschspecifikt avfall från biogasanläggningen. Icke branschspecifikt avfall kommer att sorteras och hanteras enligt gällande regler. Där så är lämpligt kan avfall komma att omhändertas i den planerade anläggningen för förbränning eller rötning (dispens kommer att erhållas från att transportera bort hushållsavfall) eller omhändertas i till exempel Ragn-Sells anläggning vid Högbytorp. 3.2 Nollalternativ Nollalternativet innebär att det inte kommer att byggas en kraftvärme- och biogasanläggning vid Högbytorp. Området kommer då att förbli ett obebyggt skogsparti. Nollalternativet är att fortsätta med befintliga anläggningar och rusta upp värmepumpsanläggningen i Slammertorp. Det blir inte aktuellt att sammanbinda de olika fjärrvärmenäten. På grund av begränsningar i produktionskapaciteten och höga produktionskostnader, kommer det heller inte bli möjligt att öka anslutningen av nya kunder i någon större utsträckning. Ingen produktion av fordonsgas och biogödsel kommer att ske i nollalternativet. 3.3 Alternativa lokaliseringar För att identifiera möjliga lokaliseringsalternativ har E.ON bland annat studerat översiktsplaner i de kommuner som den planerade anläggningen är tänkt att leverera fjärrvärme till. Möjligheter att utöka befintliga anläggningar i de aktuella

19 19 kommunerna har också studerats, men det saknas tillräckligt utrymme på samtliga nuvarande lokaliseringar. De platser som identifierats redovisas i Figur 10. Draget Högbytorp Bro-Vallby 1:9 Brunna Norrboda Pettersborg Västra Slammertorp Säbyverket Ur Översiktskartan Copyright Lantmäteriverket, Gävle Medgivande MEDGIV Figur 10 Alternativa lokaliseringar för en kraftvärme- och biogasanläggning De alternativ som är de mest lämpliga är alternativen i anslutning till Högbytorp och i anslutning till Dragets trafikplats vid Bålsta (se Lokaliseringsutredning för en kraftvärme- och biogasanläggning i nordvästra storstockholmsregionen, ). E.ON anser att lokaliseringen vid Högbytorp är mer fördelaktigt än lokaliseringen i närhet av Dragets trafikplats i Bålsta. Miljömässigt bedöms fördelarna vara att lokalisering i anslutning till Högbytorpsområdet ger möjligheter till samarbete med Ragn-Sells verksamhet genom att avfall, som kan utgöra bränsle vid förbränning och råvara vid rötning i de planerade anläggningarna, redan hanteras på Högbytorp och att också restprodukterna från avfallsförbränningen omhändertas där. Det i sin tur innebär ett mindre behov av transporter till och från avfallsbehandlingsanläggningen. Dessutom kan deponigas från Högbytorps deponiområden utnyttjas under hela året i den planerade anläggningen. I området finns redan likartad verksamhet. Lokalisering vid Högbytorp innebär även tekniska och ekonomiska fördelar. Hur man kommit fram till bästa lokaliseringen i anslutning till Högbytorp redovisas i planprogram för Högbytorp.

20 4 Miljökonsekvenser MKB Väg- och transportaspekter Det finns goda möjligheter för vägtransporter till anläggningen, då området ligger i anslutning till E18. Det krävs en ny väganslutning från väg 269 till det planerade anläggningsområdet för kraftvärme- och biogasanläggningen. Trafikverket har utrett en ny avfart från väg 269 till Högbytorpsområdet som ska vara gemensam för Ragn- Sells verksamhet och E.ONs planerade verksamhet (Förstudie, väg 269, Trafikverket). Den planerade avfarten är något söder om den befintliga avfarten till Ragn-Sells verksamhet. Planerad ny avfart från väg 269 till E.ON och Ragn-Sells Ny anslutningsväg till E.ON Figur 11 Planerad ny infartsväg från väg 269 till Högbytorpsområdet och vidare till den planerade kraftvärme- och biogasanläggningen

21 21 Transporter till och från anläggningen kommer att ske med lastbil. Mest transportkrävande är bränslen och råvaror till anläggningen och fordonsgas och biogödsel från anläggningen. Med de förutsättningar som antagits bedöms transporterna på allmänna vägar för den planerade verksamheten bli cirka lastbilar enkel väg per år. Därtill kommer transporter av förbränningsrester från kraftvärmeanläggningen inom området till Ragn-Sells område, cirka lastbilar enkel väg inom området. Dessa transporter kan komma att ske på annat sätt, till exempel med transportband. Idag hanteras avfall vid Ragn-Sells verksamhet som skulle kunna utgöra bränsle i kraftvärmeanläggningen och råvaror till biogasanläggningen. Ragn-Sells sorterar ut avfallsbränslen ur inkommande avfall som sedan transporteras vidare till avfallsförbränningsanläggningar. Omlastning sker även av avfall, som kommer med små lastbilar från lokal insamling, till stora lastbilar (containerbilar med släp) för vidare transport till avfallsförbränningsanläggningar. Ragn-Sells tar idag hand om komposterbart material i en öppen kompost vid Högbytorp. Detta material skulle kunna användas som råvara till biogasanläggningen. Vidare avpaketerar och bearbetar Ragn-Sells idag rötbart material som transporteras vidare som råvaror till biogasanläggningar. Om dessa material, istället för att gå till Ragn-Sells anläggning, transporteras till E.ONs planerade anläggning som bränsle och som råvaror till biogasanläggningen, blir transportbehovet totalt till Högbytorpsområdet betydligt mindre, cirka transporter enkel väg per år. E.ON har gjort en uppskattning av förväntade transportavstånd (som redovisas i bilaga B2 till tillståndsansökan enligt miljöbalken). Antaganden om transporter har använts för att beräkna utsläpp från transporter i ett räkneexempel. I räkneexemplet ingår att alla transporter sker med lastbil till anläggningen samt att cirka ton även transporteras med båt. Dessa beräkningar är baserade på att inget av det bränneller rötbara material som idag går till Ragn-Sells, istället går till kraftvärme- och biogasanläggningen. I Figur 12 redovisas de beräknade koldioxidutsläppen från transporter i relation till den totala påverkan på växthuseffekten. Utsläppen från transporter beräknas utgöra mindre än 10 procent av utsläppen från förbränning i kraftvärmeanläggningen. Totalt beräknas den planerade verksamheten medföra ett minskat bidrag till växthuseffekten. I Figur 13 redovisas motsvarande påverkan på växthuseffekten från nollalternativet.

22 Ton koldioxidekvivalenter per år MKB Utsläpp från förbränning i anläggningarna Utsläpp från transporter Fordonsgas ersätter bensin Biogödsel ersätter konstgödsel Elproduktion, minskade utsläpp i andra anläggningar Nettobidrag från planerad verksamhet Figur 12 Beräknade påverkan på växthuseffekten från den planerade verksamheten i det planerade sammankopplade fjärrvärmenätet, ton koldioxidekvivalenter per år Figur 13 Beräknade påverkan på växthuseffekten från nollalternativet från anläggningar i det planerade sammankopplade fjärrvärmenätet, ton koldioxidekvivalenter per år Förutsättningar för att ansluta ett industrispår från Mälarbanan till Högbytorp har studerats översiktligt av både E.ON och Ragn-Sells. Studierna visar att det inte är möjligt att inrymma en rangerbangård med tillhörande område för omlastning norr om E18 utan mycket stora ingrepp i naturen och att det skulle innebära mycket höga kostnader att gå fram med ett industrispår hela vägen till Högbytorp. Däremot kan det vara möjligt att gå fram med ett industrispår till ett rangerområde direkt söder om E18 (Önsta) och där omlasta till lastbil för vidare transport till kraftvärme- och biogasanläggningen samt till Ragn-Sells verksamhet. Investeringskostnader för

23 Ton koldioxid per år MKB 23 denna typ av industrispår är mycket höga. Varken E.ON eller Ragn-Sells har idag några planer på att bygga en spåranslutning. Transportkostnader med järnväg kan vara konkurrenskraftiga om transportavstånden överstiger cirka 150 km, men det beror på ett antal faktorer i den totala transportkedjan. I de antaganden som E.ON har tagit fram för den planerade anläggningen bedöms transportavståndet vara större än cirka 100 km för drygt ton av totalt tusen ton material som beräknas att transporteras till eller från anläggningsområdet. I Figur 14 redovisas jämförelse av beräkningsexempel utan järnvägstransporter respektive där transporter över cirka 100 km istället sker med järnväg. Antalet bilar bedöms vara likvärdigt eftersom det krävs omlastning till bil för sista delsträckan till anläggningen vid järnvägstransporter. Räkneexemplet ger att om längre transporter med lastbil ersätts med järnvägstransporter blir utsläppen av koldioxid cirka ton lägre per år. Detta i relation till den beräknade totala utsläppen av koldioxidekvivalenter för projektet, en nettominskning av utsläppen med cirka ton per år (se även Figur 12). Resultaten som visas i Figur 14 är baserade på att inget av det bränn- eller rötbara material som idag går till Ragn-Sells, istället går till kraftvärme- och biogasanläggningen. Om det sker ett samarbete med Ragn-Sells blir effekten av en eventuell järnväg mindre Fartyg Väg Inga järnvägstransporter Med järnvägstransporter Figur 14 Koldioxidutsläpp från transporter till och från anläggningen, jämförelse av beräkningsexempel utan järnvägstransporter respektive där långväga vägtransporter istället sker med järnväg Det finns idag två verksamheter med industrispår som är lokaliserade relativt nära Högbytorp (Önsta), dels Coops rikslager i Bro, dels Benders i Bålsta. Dessa verksamheter önskar utveckla sina respektive industrispår. Möjligheter finns att i framtiden utnyttja dessa anläggningar för transporter till kraftvärme- och biogasanläggningen. Figur 15 visar att utsläppen från biltransporter från järnväg till anläggningen ökar med avståndet från anläggningen. Skillnaden är dock försumbar, upp till 30 ton koldioxid per år i jämförelse med de totala utsläppen som redovisats i Figur 14, cirka ton koldioxid per år från vägtransporter i beräkningsexemplet med att längre vägtransporter istället sker med järnväg.

24 Ton koldioxidutsläpp per år MKB Figur 15 Önsta Coop Bro Benders Bålsta Grov uppskattning av utsläpp från biltransporter från alternativa placeringar av bangård till den planerade anläggningen 4.2 Luftkvalitet Luftföroreningar kan skada människors hälsa, påverka mark, växter, luft och vatten samt skada kulturminnen. Regeringen har utfärdat luftkvalitetsförordningen om miljökvalitetsnormer för utomhusluft. Miljökvalitetsnormer anger en förorenings- eller störningsnivå som människor får utsättas för utan fara för olägenhet av betydelse eller som naturen kan belastas med utan fara för påtagliga olägenheter. Miljökvalitetsnormerna för utomhusluft gäller för hela landet. Normerna kan även ses som styrmedel för att på sikt nå miljökvalitetsmålen. Det finns idag normer för: kvävedioxid, svaveldioxid, kolmonoxid, bly, bensen, partiklar (PM10 och PM2,5), ozon, benso(a)pyren, arsenik, kadmium och nickel. Faktaruta Inandningsbara partiklar PM10 Partiklar mindre än 10 µm PM2,5 Partiklar mindre än 2,5 µm Nuläget Det sker inga mätningar av luftkvaliteten i Upplands-Bro kommun utan SLB-Analys gör modellberäkningar baserade på resultat från olika mätstationer i Stockholms län. Hur kommer den planerade verksamheten att påverka luftkvaliteten? För att bedöma påverkan från den planerade kraftvärme- och biogasanläggningen på luftkvaliteten i området har spridningsberäkningar utförts av SLB-Analys.

25 25 Beräkningar har gjorts för kvävedioxid (NO 2 ), svaveldioxid (SO 2 ) och partiklar (PM10). En bedömning av halten av små partiklar (PM2,5) har även utförts. Dessa parametrar har studerats för att det har bedömts som en risk att de skulle kunna påverka uppfyllandet av respektive miljökvalitetsnormer. Övriga utsläpp bedöms vara så små att de inte påverkar övriga miljökvalitetsnormer för utsläpp till luft. Spridningsberäkningar för utsläpp av partiklar, kväveoxider och svaveldioxid till luft från den planerade verksamheten visar att miljökvalitetsnormerna för luft för dessa ämnen inte kommer att överskridas. Kommer den planerade verksamheten att medföra luktstörningar? Största riskerna för lukt som har identifierats är hantering och lagring av avfallsbränslen och råvaror. Hushållsavfall utgör den största risken för luktstörning och risk för nedskräpning mm. Anläggningen kommer att byggas för att begränsa risken för att luktstörningar och nedskräpning ska förekomma, bland annat genom sluten hantering av inkommande avfall och råvaror. Det kommer även att finnas rutiner och egenkontroll som begränsar risken att störningar uppkommer. Dålig omsättning i avfallsbunkern är ett exempel på driftsförhållanden som kan förebyggas genom driftrutiner som säkerställer god omsättning. Mottagningshallen för avfallsbränslen till kraftvärmeanläggningen och råvaror till biogasanläggningen kommer att ventileras så att ett mindre undertryck förhindrar att illaluktande ämnen släpps ut då portar eller dörrar öppnas. Även luft från mottagnings- och hygieniseringstankar kommer att tas om hand för luktreduktion. Ventilationsluften kommer att användas som förbränningsluft till pannan. När pannan inte är i drift kommer andra luktbegränsade åtgärder att vidtas, exempelvis kolfilter. Om det uppstår behov att lagra brännbart hushållsavfall, kommer det att lagras i inplastade balar. Verksamhetsavfall kommer att lagras med spridningsskydd för att förhindra kringblåsning. Samtliga steg i de delar av biogasanläggningen där det produceras biogas är slutna dels för att förhindra att lukt uppkommer men främst för att få maximal gasproduktion. Biogasbildningen sker i syrefri miljö, varför slutna tankar är en förutsättning för metanbildningen. Alla illaluktande luftströmmar från biogasanläggningen kommer att tas om hand för reduktion av illaluktande ämnen genom förbränning i kraftvärmeanläggningen. När inte pannan är i drift kommer andra typer av åtgärder att vidtas för att minska risken för luktstörningar, exempelvis kolfilter. För att följa upp hur lukt upplevs i omgivningen planerar E.ON och Ragn-Sells att gemensamt utföra luktbesvärsutredningar. Ragn-Sells har tidigare utfört luktbesvärsutredningar. I samband med den planerade kraftvärme- och biogasanläggningen kommer Ragn-Sells och E.ON att genomföra ytterligare en luktbesvärsutredning innan E.ONs anläggning har byggts. När E.ONs planerade kraftvärme- och biogasanläggning tagits i drift kommer en ny utredning att genomföras.

26 4.3 Vattenmiljö Nuläge Det betraktade recipientsystemet kan schematiskt delas in i tre delar; Brobäcken, Broviken och Mälaren. Bäcken består av två armar, Sätrabäcken och Önstabäcken, som rinner samman till Brobäcken strax söder om Bro samhälle och mynnar i Broviken, Mälaren. Bro Hofs golfbana vid Brovikens strand har genomfört omfattande arbeten under senare år, bland annat återmeandring av tidigare uträtade vattendrag. Västra och Östra Broviken utgör ett sammanhängande område av grunda mjukbottnar, bladvassområden och angränsande strandängar. De höga naturvärdena har resulterat i att området är utpekat som riksintresse för naturvården, naturreservat samt Natura 2000-område. Natura 2000-området Broviken inrättades 1998 och klassificeras som naturligt eutrofa sjöar med nate- eller dybladsvegetation. Broviken ingår i vattenförekomsten Mälaren Görväln som har en god ekologisk status. Bedömningen av den kemiska statusen har enligt preliminära bedömningar under hösten 2013 förändrats från god status till att den inte uppnår god kemisk status. Bedömningen av den ekologiska statusen baseras på kvalitetsfaktorerna bottenfauna, växtplankton och vattenkemi och allmänna förhållanden. (VISS, 2013). Mälaren-Görväln ingår även i Östra Mälarens vattenskyddsområde. 26 Hur kommer den planerade verksamheten att påverka vattenkvaliteten? Vid normal drift kommer inget utsläpp att ske till recipient från den planerade kraftvärme- och biogasanläggningen på grund av att anläggningen utformas så att vatten som uppkommer från anläggningen kan återföras till processen. Som beräkningsfall för miljökonsekvensbedömningen har ett värsta fall bedömts. Då går allt dagvatten från hårdgjorda ytor och viss del renat rökgaskondensat till recipient via en utjämnings- och avskiljningsdamm. IVL har gjort bedömningar av påverkan på recipienten (IVL 2011 och 2013). Sammantaget bedöms den planerade kraftvärme- och biogasanläggningen vid Högbytorp inte medföra några negativa miljökonsekvenser för Brobäcken, Broviken eller Mälaren. Metalltillskottet från anläggningen bedöms rymmas inom dagens naturliga variationer. Bedömningen för vart och ett av de kriterier som är relevanta för recipienten är att det inte kvalitativt försämras även i händelse av kontrollerat utsläpp från den planerade anläggningen. Den planerade anläggningen bedöms inte äventyra recipientsystemets kvalitet, status eller värden på annat sätt, se Tabell 1.

27 27 Tabell 1 Sammanfattning av bedömning av relevanta värdeaspekter för den planerade kraftvärme- och biogasanläggningen (IVL, 2011 och 2013) 4.4 Buller WSP har genomfört en ljudutredning för att bedöma påverkan från den planerade anläggningen. Nuläge Det dominerande bidraget till ljudmiljön i den planerade anläggningens närhet är trafikbuller från E18 och från länsväg 269 som trafikeras med cirka respektive fordon per dygn. Hur kommer den planerade verksamheten att påverka bullernivån? Beräkningarna av ljudpåverkan visar att den planerade kraftvärme- och biogasanläggningen uppfyller Naturvårdsverkets riktlinjer för externt industribuller från nyetablerad industri vid närmaste bostäder. Transporter till och från anläggningen bidrar inte till att öka det ekvivalenta ljudnivåbidraget vid bostäder, utom vid två bostäder nära länsväg 269 där nivån ökar med en knapp decibel. Transporterna bidrar inte heller till att öka de maximala ljudnivåerna vid bostäder. Bedömningen utgår från att allt material till kraftvärme- och biogasanläggningen kommer specifikt till denna anläggning utan samarbete med Ragn-Sells beträffande tillförsel av bränslen och råvaror som ändå omhändertas vid Högbytorp. Ju mer utbrett ett eventuellt samarbete blir med Ragn-Sells för leverans av bränslen och råvaror desto färre ytterligare transporter krävs för den planerade kraftvärme- och biogasanläggningen. Det innebär att det ekvivalenta ljudbidraget från trafiken, på de allmänna vägarna, till och från den planerade anläggningen kan komma att vara uppemot 4 decibel lägre med samarbete med Ragn-Sells jämfört med utan samarbete.

28 4.5 Landskapsbild Högbytorps avfallsanläggning, E18 och energiskogsodlingen påverkar idag upplevelsen av landskapet i stor utsträckning. Kommunen bedömer att den föreslagna kraftvärme- och biogasanläggningen kan anpassas till landskapet förutsatt att främst pannbyggnaden med tillhörande kontorsdel får en omsorgsfullt bearbetad gestaltning. Det är främst från E18 som man kommer att uppfatta anläggningen med de synliga byggnaderna som främst utgörs av pannbyggnad med tillhörande kontors- och kontrollrumsdel samt skorsten. Bakom denna på en högre marknivå syns övre delen av ackumulatortank. Bränslelager och tankar för biogödsel döljs helt av vegetation. På längre håll, såsom Bro tätort, är det främst skorstenen som kommer vara synlig på grund av att vegetation och naturformationer döljer resterande delar av anläggningen. Det ställer krav på tydliga former som hinner uppfattas under den korta tiden. En alltför småskalig detaljrikedom går inte fram på långt håll. Det krävs därför ganska kraftfulla tag utan att det blir monotont i det nära perspektivet. Anläggningen får dock inte uppfattas som alltför spektakulär så att den kan komma att utgöra ett trafikstörande inslag. Den befintliga skogen inom planområdet kommer att behållas i största möjliga utsträckning och utnyttjas som avskärmning mot E18. Det görs med hänsyn till landskapsbilden och för att skärma av strålkastare från fordon som kör inom området så att de inte bländar mötande trafik på E18. En bred trädridå behålls mellan E18 och den interna transportvägen. Den är som smalast cirka 40 meter. Transportvägen planeras även att sänkas utifrån befintlig marknivå vilket motverkar risk för bländning. Energiskogsodlingen mellan väg och anläggning kommer med jämna mellanrum att skördas och kan inte ses som en permanent avskärmning. Där landskapet måste schaktas ur bearbetas skärningar, stödmurar och branter som landskapselement för att undvika sprängytor och sårigheter Miljörisker En miljöriskanalys har genomförts av RS Miljökonsulter för den planerade kraftvärme- och biogasanläggningen. Syftet med miljöriskanalysen är att utreda om miljöriskerna inom den planerade anläggningen är acceptabla. Analysen innebär en systematisk identifiering och bedömning av riskerna för miljöolyckor som kan orsakas av de planerade verksamheterna. Med miljöolyckor avses här onormala händelser som på ett påtagligt sätt medför en påverkan på miljön eller på människor utanför verksamheten. En inledande grovanalys utfördes för anläggningen och inga händelser med höga eller medelhöga risknivåer har identifierats. Miljöriskerna för den planerade anläggningen kan därför sägas vara tolerabla. Resultatet av den fördjupade analysen pekar också på att samtliga analyserade scenarier innebär låga risknivåer.

29 29 Ett antal skadeförebyggande och skadebegränsande åtgärder har planerats. Några av de viktigaste är: Beredskapsplan för hur en brand, kemikaliespill utsläpp av miljöfarliga ämnen i samband med trafikolyckor mm kommer att finnas framtagen när anläggningen tas i drift. Personalen kommer att vara utbildad beträffande agerande före, under och efter olyckor. Tillräckligt antal personer inom verksamheten kommer att med kort varsel kunna starta en insats. Brandskyddet inom samtliga delar av verksamheterna kommer att utformas så att säkra verksamheter skapas. Det kan innebära vattensprinkler, brandlarm, gnistsläckningssystem, brandsektionering m m. Avfallet på bränsleplan kommer att lagras i limpor med tillräckligt avstånd mellan dessa. Spridning av brand till andra delar av lagret kan då förhindras och räddningstjänstens insats möjliggörs. Om brand uppkommer kan maskiner användas för att sära på avfallet i limporna. Lastmaskiner med förare för omdisponering av avfallshögar ska finnas att tillgå med kort varsel. Lagringsytorna är hårdgjorda. En utjämnings- och avskiljningsdamm på cirka m 3 planeras. Hit kommer dagvatten och processavloppsvatten att ledas och behandlas. Dammen kommer att vara avstängningsbar för att förhindra utlopp av vatten vid eventuella incidenter. Om en släckningsinsats startas kommer dammen att kunna användas för uttag av brandvatten. Dammen kommer också att ta emot det släckvatten som rinner av från ytorna. Utformningen av nya infarten från väg 269 är viktig ur olyckssynpunkt. Riskerna kommer att beaktas vid utformningen. Hastighetsbegränsning, ljussignaler, skyltning mm kan övervägas. Kemikalier inom verksamheterna som förvaras i större mängder och som kan ge negativa miljöeffekter förses med invallningar eller är dubbelmantlade. Läckage från biogödsellager och rötkammare kommer att tas om hand med hjälp av vallar eller liknande. Anläggningen berörs inte av lagen (SFS 1999:381) om åtgärder för att förebygga och begränsa följderna av allvarliga kemikalieolyckor ( Sevesolagen ). Olyckshändelserna som har identifierats inom den planerade anläggningen bedöms ha en lokal karaktär och bedöms inte beröra annan verksamhet på ett sådant sätt att sekundära olyckor kan inträffa. Olyckshändelser i den angränsande avfallsanläggningen har inte heller bedömts kunna leda till dominoeffekter vid kraftvärme- och biogasanläggningen. Farligt godsolycka på E18 har också analyserats beträffande dominoeffekter och bedöms som en acceptabel risk. Med dominoeffekter avses dels olyckshändelser inom en verksamhet som påverkar omgivningen och som där leder till sekundära olyckor, dels motsvarande effekter i andra riktningen.

30 4.7 Naturvärden och friluftsliv Inga naturvärden av större betydelse berörs. Lokaliseringen innebär inte någon påverkan på rekreation och friluftsliv, varken i form av ianspråktagen mark eller i form av störningar. Området ligger inte i närheten av naturreservat eller ekologiskt känsligt område. Högbytorp tillhör Sätrabäckens avrinningsområde. Sätrabäcken går samman med Brobäcken och mynnar slutligen ut i Broviken i Mälaren, vilket är ett Natura 2000-område Kulturvärden Lokaliseringen påverkar en fornlämning (en äldre vägbank) som kommer att korsas av anläggningens tillfartsväg. Inga kända kulturvärden finns inom området för den planerade kraftvärme- och biogasanläggningen. I samband med planarbetet beslutades att länsstyrelsen skulle göra en arkeologisk utredning. Resultaten från den arkeologiska utredningen slutredovisades i Länsstyrelsens meddelande daterat I utredningen av området för detaljplanen framkom det inte några arkeologiska lämningar som kräver vidare arkeologiska åtgärder. 4.9 Riksintressen Området för den planerade anläggningen avvattnas mot Broviken, ett Natura område. Den ökade belastningen av kväve och fosfor som kan komma att uppkomma från den planerade kraftvärme- och biogasanläggningen är helt obetydlig och ryms inom de naturliga variationerna. Användningen av biogödsel som gödningsmedel på åkermark kommer att ersätta andra typer av gödningsmedel som används idag. De regelverk som finns beträffande gödsling kommer att säkerställa att läckage av närsalter inte kommer att öka. Därför bedöms inte skyddsvärdena i Natura området att påverkas. Bedömningen visar även att eventuellt föroreningstillskott från den planerade kraftvärme- och biogasanläggningen inte strider mot intentionerna i vattenskyddsområdet. Den planerade anläggningen bedöms inte heller påverka något av riksintressena för E18, fiske eller friluftsliv Spridning biogödsel Biogödsel produceras i den planerade biogasanläggningen. Den producerade biogödseln i biogasanläggningen används för att ersätta konstgödsel. Den areal som behövs för spridning av biogödseln beror på näringsinnehållet i inkommande material till biogasanläggningen. All den näring som finns i det organiska materialet som tillsätts biogasanläggningen finns kvar i biogödseln. Biogödseln innehåller även

31 31 kol som bidrar till att halten organiskt material i jorden ökas, och jordens kvalitet förbättras. För en näringsrik biogödsel krävs cirka ha åkermark för avsättning av hela mängden från den planerade biogasanläggningen. En genomgång av tillgängliga spridningsarealer visar att huvudparten av all biogödsel kan avsättas inom km från anläggningen och resterande del inom 30 km från anläggningen. Spridning av biogödseln kommer att ske enligt de regler som gäller för spridning av organiska gödselmedel. Därmed vidtas de försiktighetsåtgärder som finns för att minska riskerna med läckage till luft och vatten för exempelvis skyddszoner till vattendrag, begränsningar i tillåtna givor av fosfor och kväve samt snabb nedmyllning. Hänsyn tas också till nitratkänsliga områden samt till fosforklassningen i de områden som bedömts som aktuella för spridning av biogödsel från den planerade anläggningen. Biogödseln avses att certifieras i enlighet med certifieringssystemet SPCR 120, Certifierad återvinning Resurshushållning Det planerade projektet innebär hushållning med naturresurser genom att avfall kan återanvändas som bränsle i en kraftvärmeanläggning för produktion av fjärrvärme och el och som råvara en biogasanläggning för produktion av fordonsgas och biogödsel. I den planerade kraftvärmeanläggningen kommer rökgaskondensering att installeras för att ytterligare ta tillvara energin i rökgaserna. Genom vattenrening av kondensatet från rökgaskondensering i kraftvärmeanläggningen och rening av övrigt processavloppsvatten tillsammans med dagvatten från hårdgjorda ytor, kan allt vatten återanvändas i den planerade anläggningen. Användningen av kommunalt vatten kan därmed minskas. Den planerade anläggningen innebär att biogas kan ersätta fossila drivmedel. En produktion av 90 GWh fordonsgas räcker till cirka personbilar som kör cirka mil per år. Näringsinnehållet i det avfall som används som råvara i biogasanläggningen återförs till åkermark i form av biogödsel. Biogödsel ersätter därmed mineralgödsel vilket innebär minskad energiåtgång för produktion av kvävegödsel samt att förbrukning av den ändliga resursen fosfor minskar. 5 Överensstämmelse med miljömål (nationella, regionala och lokala) Den planerade verksamheten bedöms inte försvåra att varken de nationella, regionala eller lokala miljömålen uppfylls. Bland annat beräknas den planerade anläggningen att innebära betydligt mindre utsläpp av växthusgaser jämfört med nollalternativet ur ett globalt perspektiv, cirka ton koldioxidekvivalenter per år.