PHRENICUS. Färre får LSS. Nya regionala vårdprogram. Kraftfulla reaktioner på dödsskjutning , S NUMMER PSYKOSER, S
|
|
- Niklas Ekström
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 PHRENICUS PSYKOSER, S EN TIDNING UTGIVEN AV INTRESSEFÖRBUNDET FÖR PERSONER MED SCHIZOFRENI OCH LIKNANDE PSYKOSER, SCHIZOFRENIFÖRBUNDET, S NUMMER Färre får LSS Kraftfulla reaktioner på dödsskjutning Nya regionala vårdprogram SCHIZOFRENIFÖRBUNDET 1/2009 1
2 inledare Tidningen Phrenicus ges ut av Schizofreniförbundet. Tidningen ska spegla förbundets själ.vi vill skildra situationen för anhöriga och personer med psykisk sjukdom och dess följder. Phren är det grekiska ordet för själ. Phrenicus är också namnet på en nerv som finns i mellangärdet. Phrenicus utkommer fyra gånger om året och skickas till förbundets medlemmar. Nästa nummer kommer i maj Gästskribenter ansvarar själva för sina åsikter.redaktionen ansvarar inte för, och tar sig friheten att redigera i, insänt material. Citera oss gärna men glöm inte att ange källan. ANSVARIG UTGIVARE Rakel Lundgren, tel REDAKTIONSKOMMITTÉ Birgitta Andersson, IFS Norrköping Barbro Benjaminsson, IFS Göteborg Per Torell, IFS Lund Kristina Kleinert, förbundskansliet REDAKTÖR Annica Holmberg, Burson-Marsteller ADRESS Schizofreniförbundet Hantverkarg. 3G, Stockholm Tel Fax office@schizofreniforbundet.se OMSLAG Foto: UPPLAGA 5000 exemplar MANUSSTOPP Nr 2/2009: 17 april 2009 TRYCK Papertalk AB Stockholm Det nya året hade knappt fötts förrän återigen en dödsskjutning inträffade vid hämtning av en person med psykisk sjukdom. Den tragiska händelsen i Trelleborg väckte avsky och genljöd i hela landet. Schizofreniförbundet har i pressmeddelande krävt att en haverikommission tillsätts. Det kan inte vara tillåtet att skjuta någon som är sjuk! Ett nytt år har kommit en bit på väg och nya löften skall infrias. Regeringen har i dagarna givit nya uppdrag och pengar till b la NSPH (Nationell Samverkan för Psykisk Hälsa), ett nätverk i vilket förbundet är med. 24 miljoners satsningen under tre år är till för att förändra attityder till personer med psykiska funktionsnedsättningar. Första året skall ett program för genomförandet tas fram. Handikappinstitutet har fått i uppdrag att föra ut information om hjälpmedel för personer med psykiska funktionsnedsättningar. Hela 45 miljoner under tre år. Inom detta område är Schizofreniförbundet och RSMH föregångare. Redan 2001 deltog dessa två förbund i ett projekt för att ta fram och kartlägga passande hjälpmedel för målgruppen. Men som det ofta brukar vara så har det varit trögt med acceptansen. Efterfrågan har dock ökat och det verkar vara läge att slå ett slag för hjälpmedel för vår grupp. Ett exempel på hjälpmedel, bolltäcket, finns beskrivet i denna tidning. Ett nytt regionalt vårdprogram för Stockholm presenteras på ett stort uppslag. Där beskrivs och rekommenderas åtgärder som är specifika för psykossjukdomar. Det är nödvändig information till anhöriga och själverfarna. Vi vill veta vad man kan göra och hur? Vad kan vi efterfråga? Om det inte finns något att anknyta till så är det inte lätt att kräva heller. En stor utredning, som tillsattes redan 2003, LSS-kommittén kom med slutrapport och sina förslag i slutet av december förra året. Schizofreniförbundet har lämnat sitt remissvar och det är inte odelat positivt. Inom förbundet hade vi hoppats väldigt mycket på denna utredning. Men den visar tydligt att samhället står handfallet inför de många uttryck som psykiska funktionsnedsättningar tar. För att kunna tillgodogöra sig stödsystemets alla möjligheter skall man själv kunna ta initiativ för att överhuvudtaget kunna göra en ansökan. Detta innebär i praktiken att LSS diskriminerar och utestänger vår grupp. Endast 3000 personer i personkrets tre har fått insatser enligt LSS. Jämför detta med att målgruppen bedömdes vara personer när personkretsen tillkom. Nej LSS fungerar inte som rättighetslagstiftning för Schizofreniförbundets målgrupp och utestängningen får allvarliga konsekvenser. Det måste till en gedigen utredning för att komma till skott med denna allvarliga fråga. När denna tidning når medlemmarna är årsmötet i de flesta föreningar över och nya tag tas inför ett nytt verksamhetsår. Föreningarna och medlemmarna behövs mer än någonsin. Anhörigas och själverfarnas engagemang efterfrågas allt mer i arbetet med utvecklingen av psykiatrin och kommunens omsorg. Rakel Lundgren förbundsordförande 2 SCHIZOFRENIFÖRBUNDET 1/2009
3 I januari i år sköt polisen i skånska Trelleborg ihjäl en 57-årig man med psykisk funktionsnedsättning. Dödsskjutningen skedde i mannens hem efter att han själv ringt SOS-Alarm och berättat att han hade skjutvapen hemma. Polisen bedömde situationen som allvarlig och skickade flera patruller till hans hus. Händelsen har framkallat starka reaktioner. Utdrag ur öppet brev från Schizofreniföreningen i Skåne: Enligt uppgift från socialtjänsten i Trelleborg var personen som sköts till döds okänd för dem. Detta trots allvarlig psykisk funktionsnedsättning, täta polishämtningar och inläggningar i psykiatrin samt störande beteende i bostadsområdet? Han hade vistats i kommunen sedan våren 2008 och med polisens hjälp förts till sluten psykiatrisk vård många gånger sedan inflyttningen, men skrivits ut eller permitterats efter några få dagar. Uppenbart var hans problem desamma efter utskrivningen som före. Han hade uppfattats störande och hotfull av grannar i bostadsområdet och det hade där t o m utlöst en diskussion om att bilda en förening av grannar med uppgift att verka för att han skulle få adekvat behandling och att problemen därmed skulle kunna upphöra. Det är mycket anmärkningsvärt att socialtjänsten under dessa förutsättningar inte kände till Foto: Schizofreniföreningen i Skåne JO-anmäler socialtjänsten mannens existens. Det visar på brister i den uppsökande verksamheten och i samverkan med psykiatrin. Det är klart att brister i polisens agerande under kvällen kan vara en bidragande orsak till det tragiska dödsfallet. Personer med psykisk funktionsnedsättning har ofta en uppskattande attityd till polisen. Poliser har många gånger visat en förmåga att samtala med dem utifrån medmänsklig respekt, empati och livserfarenhet. Något som hittills gjort att tillvägagångssätt och resultat som i Böste kunnat undvikas. I juli 2008 inträffade emellertid en hämtning av en person med psykisk funktionsnedsättning i Lund där polisen ställde upp något som liknar insatsstyrka för ett mindre krig; 12 poliser i full utrustning, en hundförare, två ambulanspersonal, sammanlagt 15 personer. Efter att man börjat tala med personen följde han med frivilligt. Vi ettiden på natten i Böste hade polisen samlat en liknande styrka minus hundförare och ambulans. Vi noterar detta som ett nytt sätt från polisen att organisera sina resurser vid insatser som rör personer med psykisk funktionsnedsättning. Detta sätt att demonstrera resurser verkar starkt provocerande på många med psykisk funktionsnedsättning och kan leda till att vi får fler liknande situationer som i Böste. Vi är angelägna att tala med polisledningen om bästa sättet att genomföra insatser för personer med psykisk funktionsnedsättning så att minsta möjliga våld uppstår. Det grundläggande ansvaret för det inträffade ligger inte bara hos polisen, utan också i de brister som funnits under lång tid hos socialtjänsten i Trelleborg och i den nödvändiga samverkan med psykiatrin. Det inträffade är en stor tragedi för mannens familj och vänner, men vi får inte heller glömma de inblandade polismännen vars liv för lång tid framöver hamnat i en tragisk karusell av utredningar och anklagelser som kanske kommer att prägla hela deras fortsatta liv. Mot denna bakgrund är det viktigt att vi får en diskussion mellan socialtjänst, psykiatri, polis, SOS-Alarm och representanter för brukar - och anhörigorganisationer för att förhindra att något likande händer igen och att vi får ett bemötande av personer med allvarlig psykisk funktionsnedsättning i kris som grundas på humanitet, kunskap och förståelse. Harald Wilhelmsson Ordförande Schizofreniföreningen Skåne Schizofreniförbundets uppmaning till Regeringen: Tillsätt en HAVERIKOMMISSION! Schizofreniförbundet anser att Regeringen bör tillsätta en HAVERIKOMMISSION snarast med uppdrag att granska de senaste årens dödsskjutningar i samband med polishämtning. Vi vill ha åtgärder som förhindrar dödsskjutningar av patienter från psykiatrin. Återigen har en mycket tragisk händelse med dödlig utgång inträffat i samband med att polisen skulle återföra en patient till vård. Detta får inte hända igen! Nu måste alla goda krafter samverka för att förhindra framtida liknande tragedier. Schizofreniförbundet föreslår även en översyn av: Samarbetet mellan polis, psykiatri och socialtjänst Utbildning av polisen om psykoser och dess problematik Översyn av polisens utrustning SCHIZOFRENIFÖRBUNDET 1/2009 3
4 Tema: Det nya regionala vårdprogrammet Schiz hizofr ofreni och andra a psykossjukdomar en resumé av innehållet Det nya reviderade vårdprogrammet för schizofreni och andra psykossjukdomar publicerades i maj Det är en uppdatering och omarbetning av det första vårdprogrammet om patienter med psykos, speciellt schizofreni, som publicerades Behandlingsrekommendationerna i vårdprogrammet gäller likväl barnoch ungdomspsykiatrin som vuxenpsykiatrin. Bakgrund Psykossjukdomar, speciellt schizofreni, är ofta långvariga sjukdomar som påverkar alla aspekter av livet, både för den drabbade och för hans/hennes närstående. Personer som drabbas är oftast unga och sjukdomen innebär social isolering och arbetsoförmåga för flertalet av dem som drabbas. Det senaste decenniet har kunskapen ökat betydligt om vilka behandlingsstrategier, både farmakologiska och psykosociala, som motverkar ett ogynnsamt långtidsförlopp. Som regel leder en kombination av farmaka och psykosociala insatser till ett optimalt behandlingsresultat vilket förutsätter ett nära samarbete mellan socialtjänsten och psykiatrin. Syftet med vårdprogrammet Syftet med vårdprogrammet är att beskriva och rekommendera åtgärder som är specifika för psykossjukdomarnas olika faser. Rekommendationerna baseras på behandlingar, utredningar och psykosociala interventioner som visat sig reducera eller eliminera sjukdomssymtom, bidra till återhämtning och social funktion samt att förhindra återinsjuknande i psykossjukdom. Dessutom finns rekommendationer Foto: Christina Norberg har fotograferat Lena Flyckt för hur vården bör struktureras och organiseras för att vidmakthålla ett evidensbaserat arbetssätt både för nyinsjuknade och långvarigt sjuka psykospatienter. Behandlarallians utgör basen Begreppet behandlarallians introduceras redan i första kapitlet. Grunden för all behandling och rehabilitering är att en tillitsfull kontakt etableras mellan behandlare och patient. Förutom ett respektfullt empatiskt bemötande är det också viktigt att patientens önskemål blir en grundval för vårdplanen. Närstående, som ofta får ta en stor del av behandlings- och stödansvaret, bör också vara allierade i planeringen. En god allians förbättrar både kortoch långtidsutfall för patienter med psykossjukdomar och föreslås därför som kvalitetsindikator. Etablering av allians är en särskild utmaning vid psykos, speciellt schizofreni. Det ligger ofta i sjukdomens natur att patienten inte upplever ett behov av vård, än mindre att medicinera regelbundet. Därför är det ofta en mödosam och långvarig process att få patienten att knyta an och känna förtroende. Om tidsnöd, okänsliga rutiner och brist på tålamod leder till att läkare och personal ger upp alternativt tillgriper tvång kan det få till följd att patienten känner sig kränkt och negativt inställd till vården. Resultatet blir inte sällan återinsjuknanden och ett sämre förlopp. Många patienter och anhöriga har vittnat om betydelsen av att ha mött en person inom vården som visat förståelse och förmedlat trygghet. Behandlingsrekommendationer Forskning har givit stöd för fasspecifika behandlings- utredningsoch stödåtgärder vid psykossjukdom. Dessa gäller både för nyinsjuknade och för långtidssjuka patienter. 4 SCHIZOFRENIFÖRBUNDET 1/2009
5 Tema: Det nya regionala vårdprogrammet Faserna benämns påföljande sätt: Prodromalfas (risktillstånd för psykos, eller förebud innan återinsjuknande). Den sociala funktionsnivån börjar försämras men inga eller subtila psykossymtom. Perioden av obehandlad psykos (Duration of untreated psychosis; DUP). Tidsintervallet mellan de första psykossymptomen och aktiv behandling. Den akuta fasen av psykossjukdom. Den period patienten har akuta psykossymtom eller psykotiska symtom som påverkar beteende och funktion. Stabiliseringsfasen. Perioden då den aktiva behandlingen givit symtomlindring men risken för återinsjuknande och suicidförsök är förhöjd. Perioden kan pågå från ett halvår till cirka ett år efter den akuta fasen med stora interindividuella skillnader. Den stabila remissions- och återhämtningsfasen. Tidpunkten efter stabiliseringsfasen då patienten kan påbörja rehabilitering, eventuell arbetsträning. Risk för återinsjuknande är lägre och stresstålighet något högre. Målsättningen och behandlingsrekommendationerna skiljer sig åt mellan faserna. Evidensbaserad vård För att uppnå de behandlingsmål som beskrivs under respektive fas krävs anpassning av den psykiatriska vården och dess arbetssätt. Multiprofessionellt team (ACT; Assertive Community Treatment) med intensiv Case-Management. Behandlingsmetoden, som har evidensgradering 1, innebär att behandlingsansvaret ligger inom ett öppenvårdsbaserat team bestående av specialutbildade och tränade personer, Case-Managers, med ansvar för patienternas hela livssituation. Teamet bör alltså omfatta personer både från psykiatrin och kommunen. Till teamet bör också resurspersoner som psykiater, psykolog, kurator och arbetsterapeut vara knutna. Arbetsinriktad rehabilitering. En av de viktigaste rehabiliteringsmetoderna är en meningsfull sysselsättning. Det förutsätter ett nära samarbete med försäkringskassa, eventuell arbetsgivare och andra samhälleliga rehabiliteringsinstanser. Familjeinterventioner. Familj och närstående bör aktivt göras delaktiga i behandlingen. De blir ofta delaktiga i att behandlingen fullföljs. Psykopedagogiska insatser som utbildning och information, social färdighetsträning och kognitiv träning. Dessa metoder bör finnas tillgängliga inom teamet för patienter med långvariga psykostillstånd. Läkemedelsbehandling Antipsykotiska läkemedel har en väl dokumenterad effekt i behandlingen av psykossjukdom, både i akut fas och som underhållsbehandling. Biverkningar förekommer för alla tillgängliga läkemedel men skiljer sig sinsemellan. Valet av läkemedel baserar sig på tidigare val med gott resultat, patientens önskemål, läkemedlets biverknings- och effektprofil, interaktion med annan samtidig medicinering och eventuell samsjuklighet hos patienten (somatisk neurologisk eller annan psykiatrisk sjukdom). Metabolt syndrom LÄKSAKS:s expertgrupp för psykiatrisk läkemedelsbehandling varnar för ökad risk för metabolt syndrom vid behandling med antipsykosläkemedel, speciellt olanzapin och klozapin. De förordar regelbundna kontroller av vikt, midjemått, blodsocker och blodfetter hos patienter som står på dessa preparat. Patienter med psykossjukdom blir oftare sjuka och de har en avsevärt högre dödlighet i hjärtinfarkt och komplikationer orsakade av diabetes jämfört med befolkningen i övrigt. Övervikt med BMI > 30 finns hos 35% av patienterna med schizofreni jämfört med 10% hos befolkningen. Psykiatrin har ett ansvar för upptäckt av tidiga tecken till metabolt syndrom men vid manifest somatisk sjukdom bör patienten hjälpas till en kontakt med primärvården. Vård-programmet innehåller detaljerade riktlinjer för uppföljning av somatiska komplikationer till läkemedelsbehandling och/ eller förändrad livsstil. Stigmatisering Schizofrenisjukdomens funktionsnedsättning är inte enbart en effekt av dess svårighetsgrad utan även samhällets beredskap att acceptera och integrera personer med sjukdomen i samhället. Återgång i arbete är en av de viktigaste rehabiliteringsåtgärderna varför arbetsplatser bör motiveras eller kanske åläggas att ta emot personer med psykiska funktionshinder. Vårdprogrammet i dess helhet finns att läsa på: Medicinska-program-ochkunskapsstod/Regionala-vardprogram/ Schizofreni-och-andrapsykossjukdomar/ TEXT: LENA FLYCKT, DOC, SPECIALIST I ALLMÄNPSYKIATRI ANSVARIG FÖR PROGRAMOMRÅDE PSYKOSSJUKDOMAR INOM CENTRUM FÖR PSYKIATRIFORSKNING (CFP) HUVUDFÖRFATTARE TILL VÅRDPROGRAMMET SCHIZOFRENI OCH ANDRA PSYKOSSJUKDOMAR. ANSVARIG FÖR VÅRDUTVECKLINGSENHETEN FÖR IMPLEMENTERING AV VÅRDPROGRAMMET. KAROLINSKA INSTITUTET, INSTITUTIONEN FÖR KLINISK NEURO SCHIZOFRENIFÖRBUNDET 1/2009 5
6 LSS-kommittén lämnade sitt slutbetänkande Möjlighet att leva som andra i höstas. Schizofreniförbundet anser att det saknas viktiga perspektiv i LSS-kommitténs utredning. Knäckfrågan är varför så få personer med psykisk funktionsnedsättning får LSS-insatser. LSS en möjlighet för andra Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) är en viktig lag. Den är till för dem som har de största behoven. LSS-insatser ger större trygghet. De kan man inte minska ner eller förändra som man kan göra med insatser enligt Socialtjänstlagen. Insatser enligt LSS är ofta avgiftsfria. Eftersatt målgrupp När lagen kom till räknade man med att mellan och personer med psykisk funktionsnedsättning behövde stöd enligt lagen. Men det är bara personer som får insatser idag. Alltfler får LSS-insatser, men inte vår målgrupp. Den minskar. Regeringen gav LSS-kommittén i uppdrag att beskriva varför så få personer med psykisk funktionsnedsättning får LSS-insatser. Schizofreniförbundet tycker inte att utredningen har gjort det ordentligt. Komplicerade bedömningar Man måste passera många hinder innan man får LSS-insatser. Det krävs att man är aktiv och själv ansöker. Det kan vara mycket svårt och upprörande att sitta framför en handläggare och berätta om sina svårigheter och erfarenheter av psykisk sjukdom. LSS-insatserna har inte anpassats för personer med psykisk funktionsnedsättning. Det gör att det inte finns LSS-insatser som passar eller som ens går att söka. Handläggarna har också svårt att ta till vara personens beskrivning av sina behov. Handläggarna måste dessutom göra komplicerade bedömningar och tolkningar om hur stora problem individen har, om de är långvariga, varaktiga och om de ger stora svårigheter i vardagen. Aktiverande insatser Personer med psykisk funktionsnedsättning behöver många gånger aktiverande och motiverande insatser. Domstolarna har bestämt att såna behov inte ger rätt till personlig assistans. Dessutom är det många personer som inte vet hur man överklagar socialtjänstens eller domstolarnas beslut. Det är inte konstigt att så få når fram för vägen till LSSinsatser är både lång och krokig. Daglig sysselsättning Innebär LSS-kommitténs förslag några positiva förändringar för vår målgrupp? Jo, det finns ett och annat. Mest positivt är förslaget att personer med psykisk funktionsnedsättning ska få daglig sysselsättning enligt LSS. Det har vi väntat länge på! Vi känner viss oro inför att man måste vara beviljad aktivitets- eller sjukersättning för att få daglig sysselsättning. Vad händer om det tar lång tid innan man får ett beslut från Försäkringskassan? Måste man vänta innan man får daglig sysselsättning då? Boendestöd LSS-kommittén föreslår också att personlig service med boendestöd ska bli en LSS-insats. Om man har en psykisk funktionsnedsättning så är det mycket svårt att få personlig assistans. Därför är boendestödet ett viktigt vardagsstöd. Med ett utvecklat boendestöd kan fler få möjlighet att bo kvar i eget boende. Personlig service ska vara skilt från boende- 6 SCHIZOFRENIFÖRBUNDET 1/2009
7 stöd, som en egen insats. Tillsyn och uppföljningar måste också fungera så att boenden inte utvecklas till institutioner. Stöd för hjälpmedel Hjälpmedel måste bli ett självklart stöd för personer med psykiska funktionsnedsättningar. LSSkommittén bollar tillbaka frågan till regeringen. Vi vill att man tar tag i frågan ordentligt. Vi föreslår att hjälpmedel läggs till som en insats i LSS. Vill att staten tar över Schizofreniförbundet anser att LSS ska finnas kvar som rättighetslagstiftning. Samtidigt ser vi ju att det nästan är omöjligt för personer med psykisk funktionsnedsättning att få tillgång till insatserna. Därför har vi frångått den viktiga principen att kommunen ska ha huvudansvaret för stöd och omsorg. Vi vill att staten tar över LSS i stället. Vi hoppas att det kan ge LSS-systemet större rättvisa, stadga, likvärdighet och effektivitet för vår målgrupp. Inte samma rättigheter LSS-kommittén gör många ekonomiska överväganden i sin utredning. Man har däremot inte gjort någon analys av vilka konsekvenser det har fått för personer med psykisk funktionsnedsättning att stå utanför lagen. Målgruppen har sparat pengar åt LSS-systemet. Det har lett till att individen har fått sämre ekonomi och levnadsvillkor. Dessa dolda kostnader och konsekvenser borde redovisas. Personer med psykiska funktionsnedsättningar har inte samma rättigheter som andra grupper i LSS personkrets har. Uteslutningen av vår målgrupp ur LSS är ett handikappolitiskt misslyckande. Schizofreniförbundet anser inte att LSS fungerar som rättighetslag för personer med psykisk funktionsnedsättning. LSS är en möjlighet för andra. TEXT: ULLABRITT ZOANNOS FOTO: KRISTINA KLEINERT SNART ÄR VÅR PLATTFORM färdig, den lanseras på kongressen maj. Vi får en plats i det världsomspännande nätet, the world wide webb, exklusiv för Schizofreniförbundet men tillgänglig enligt alla internationella riktlinjer. Vår nya hemsida är kvalificerad för en slagkraftig kommunikation, MEN det är på oss det beror! Nya hemsidan blir klar i maj! Schizofreniförbundets policyprogram listar viktiga uppgifter. Ökad medvetenhet är ett uppdrag som ideligen genererar frågor om HUR. Krossa fördomarna, hugg huvudet av rädslan, visa människan bakom diagnosen - uppdraget är stort och viktigt. Hur skall vi genomföra det? Webbredaktionen har en del idéer men är öppen för tips och kontakt. Alla föreningar får egna sidor utan kostnad. Från och med april månad kan vi börja inmatning av texter och bilder. Kontakta webbredaktionen, Kristina Kleinert för handledning. TEXT: KRISTINA KLEINERT FOTO: Mitt Bolltäcke Bolltäcke är ett så kallat kognitivt hjälpmedel. Det hjälper till så att man somnar/sover bättre utan sömnmedel. Och det är gratis - man går till sin arbetsterapeut/kontaktperson och ber om ett, så får man det. Nu är det dock inte så i ALLA landsting, men man kan bara fråga! Sov gott önskar Khai Chau i Eskilstuna khai67@hotmail.com SCHIZOFRENIFÖRBUNDET 1/2009 7
8 POSTTIDNING B SCHIZOFRENIFÖRBUNDET Hantverkargatan 3G Stockholm Gästskribent: Lena Svensson De dansbegåvade! I kroppen visar du hur du mår och hur du ser på dig själv. Att gå hukande och inte våga möta blicken på dina medmänniskor visar att du inte tycker om dig själv. Att titta upp och våga möta blicken mot dina medmänniskor är ett första steg att känna dig lika mycket värd som andra människor. Det är en början att känna sitt människovärde att möta blicken och möta människors blick. Promenera är en bra inkörsport att röra på sig. Om du börjar röra på dig lite stärks självkänslan. Det är ett viktigt steg att tycka om sig själv. Med promenader kan man utforska naturens växlingar och observera mera. Man blir medveten om sig själv och sin omgivning. Något som är bra är att gå till en sjukgymnast för sitt välmående. Man ska ta hand omsig själv som man vore sitt eget barn. Genom att möta blicken får du styrka och självkänsla. Genom att möta blicken får du styrka och självkänsla. Genom att möta blicken på dina medmänniskor kan ni ge varandra styrka och förståelse. Tittar du ner i backen missar du väldigt mycket. Jag vet, för jag har tittat ner i backen mycket. Tittar du upp och intresserar dig för din omgivning så känns världen roligare och mer LSS intressant. en möjlighet för andra. Det är bra att se sig själv framför en spegel och få syn påsig själv. Börjar man värdesätta sig själv vill man också vara rädd om sig själv och ta hand om sig själv. Du börjar reagera när någon behandlar dig illa. När du börjar känna ditt människovärde kan ingen trampa på dig. Vi har alla något att bidra med i världen och vi är alla unika och värdefulla. 8 SCHIZOFRENIFÖRBUNDET 1/2009 Foto:
-Stöd för styrning och ledning
-Stöd för styrning och ledning Första nationella riktlinjerna inom området Lyfter fram evidensbaserade och utvärderade behandlingar och metoder inom vård och omsorg för personer med schizofreni Ett underlag
Läs merHur kan en psykossjukdom yttra sig vad gäller symtom och funktion? Aktuell vård/behandling/stöd och bemötande samt nationella riktlinjer.
Psykossjukdom Hur kan en psykossjukdom yttra sig vad gäller symtom och funktion? Aktuell vård/behandling/stöd och bemötande samt nationella riktlinjer. 9.00-11.45 Ett liv med schizofrenisjukdom. Bemötande-Attityder.
Läs merSTÖD OCH SERVICE FRÅN HANDIKAPPFÖRVALTNINGEN
Stöd & Service STÖD OCH SERVICE FRÅN HANDIKAPPFÖRVALTNINGEN STÖD OCH SERVICE till dig som har en psykisk funktionsnedsättning -Team Psykiatri- STÖD OCH SERVICE till dig som har en intellektuell funktionsnedsättning
Läs merNationella riktlinjer för vård och stöd vid schizofreni och schizofreniliknande tillstånd Lena Flyckt
Nationella riktlinjer för vård och stöd vid schizofreni och schizofreniliknande tillstånd 2017 Lena Flyckt Vad används nationella riktlinjer till? Exempel på användningsområden: beslut om resursfördelning
Läs merÖverenskommelse mellan kommunerna i Jönköpings län och Region Jönköpings län om samarbete kring personer med psykisk funktionsnedsättning
Överenskommelse mellan kommunerna i Jönköpings län och Region Jönköpings län om samarbete kring personer med psykisk funktionsnedsättning Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) och Socialtjänstlagen (SoL) föreskriver
Läs merPsykosociala insatser vid schizofreni eller liknande psykoser. Stöd för dig i dina kontakter med vården och omsorgen
Psykosociala insatser vid schizofreni eller liknande psykoser Stöd för dig i dina kontakter med vården och omsorgen Rekommendationer ur Socialstyrelsens nationella riktlinjer Du får gärna citera Socialstyrelsens
Läs merAntagen av Samverkansnämnden 2013-12-06
Politisk viljeinriktning för Vård och insatser vid depression, ångest och schizofreni i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Nationella utvärdering 2013 Antagen av Samverkansnämnden 2013-12-06
Läs mer, S NUMMER 4 DECEMBER 2006. Läkarbrist ger lång väntan på vård. Psykiatrisamordnaren kräver mer pengar till psykiatrin
PHRENICUS EN TIDNING UTGIVEN AV INTRESSEFÖRBUNDET FÖR PERSONER MED SCHIZOFRENI OCH LIKNANDE PSYKOSER,, SCHIZOFRENIFÖRBUNDET, S NUMMER 4 DECEMBER 2006 Läkarbrist ger lång väntan på vård Psykiatrisamordnaren
Läs merFöredrag vid The 11th Community Mental Health (CMH)Conference Lund 3-4 juni Harald Wilhelmsson Ordförande Schizofreniföreningen i Skåne.
Föredrag vid The 11th Community Mental Health (CMH)Conference Lund 3-4 juni 2013. Harald Wilhelmsson Ordförande Schizofreniföreningen i Skåne. . Några viktiga beslut av Sveriges Riksdag för allvarligt
Läs merVälkommen till STÖD & SERVICE. - insatser enligt LSS i Landskrona stad
Välkommen till STÖD & SERVICE - insatser enligt LSS i Landskrona stad STÖD & SERVICE - ger dig med funktionsnedsättning en möjlighet att leva som andra Här hittar du information om vilket stöd och vilken
Läs merStöd & Service. Funktionsstödsförvaltningen
Stöd & Service Funktionsstödsförvaltningen STÖD OCH SERVICE FRÅN FUNKTIONSSTÖDSFÖRVALTNINGEN Vi vill att denna broschyr ska ge dig en bild av de insatser som Funktionsstödsförvaltnigen kan erbjuda dig
Läs merLAG OM STÖD OCH SERVICE TILL VISSA FUNKTIONSHINDRADE - LSS
LAG OM STÖD OCH SERVICE TILL VISSA FUNKTIONSHINDRADE - LSS HAGFORS KOMMUN MÅLET MED LAGEN OM STÖD OCH SERVICE TILL VISSA FUNKTIONSHINDRADE, LSS, ÄR ATT DEN ENSKILDE FÅR MÖJLIGHET ATT LEVA SOM ANDRA LSS
Läs merLSS är en lag. LSS betyder Lagen om stöd och service åt vissa funktionshindrade.
LSS LSS är en lag. LSS betyder Lagen om stöd och service åt vissa funktionshindrade. I LSS står att människor med stora och varaktiga funktionshinder har rätt till hjälp. Det står också att människor som
Läs merVälkommen! Hur kan vi tillsammans göra mer för patienter med allvarlig psykisk sjukdom och fysisk ohälsa?
Välkommen! Hur kan vi tillsammans göra mer för patienter med allvarlig psykisk sjukdom och fysisk ohälsa? 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Andel patienter med BMI > 30 Ja Nej Andel som saknar
Läs merBilaga 1. Ansvar för boende, sociala insatser och hälso- och sjukvård i andra boendeformer än ordinärt boende
Bilaga 1 Bilaga 1 Ansvar för boende, sociala insatser och hälso- och sjukvård i andra boendeformer än ordinärt boende Psykiskt funktionshindrade kan ibland behöva stödinsatser i form av annat boende än
Läs merNationella riktlinjer för psykosociala insatser vid schizofreni och schizofreniliknande. Publicerades 3 februari
Nationella riktlinjer för psykosociala insatser vid schizofreni och schizofreniliknande tillstånd 2011 Publicerades 3 februari Vad är riktlinjerna? Rekommendationer på gruppnivå Stöd till styrning och
Läs merLag om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS.
Nordmalings kommun 914 81 NORDMALING Tfn 0930-140 00 www.nordmaling.se Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS. Lagen börjar med personkretsen. Det är de personer som har rätt till hjälp.
Läs merSamordnad Rehabillitering
Samordnad Rehabillitering Pia Rydell Verksamhetschef Psykiatri Psykos 2013-05-28 Psykiatri psykos En av 6 VUP verksamheter inom SU Startades 1/1 2011 Största psykoskliniken i Sverige 2 Vilka är vi? Ungefär
Läs merLSS-Lagen om särskilt stöd och service till vissa funktionshindrade
Socialförvaltningen LSS-Lagen om särskilt stöd och service till vissa funktionshindrade En lag om rätten att leva som andra Genom LSS kan personer med omfattande funktionshinder få möjlighet till stöd
Läs merVerktyg för tillämpning av regionalt vårdprogram: schizofreni och andra psykossjukdomar (rev )
Verktyg för tillämpning av regionalt vårdprogram: schizofreni och andra psykossjukdomar (rev. 20081122) Syfte: Mål: att underlätta tillämpningen på verksamhetsnivå av det nya (2008) regionala vårdprogrammet
Läs merKontaktperson, ledsagare och avlösare i hemmet
Kontaktperson, ledsagare och avlösare i hemmet Du kan hjälpa och stödja Som kontaktperson, ledsagare och avlösare i hemmet kan du hjälpa och stödja personer med funktionsnedsättningar så att de kan leva
Läs merMöta personer med psykossjukdom Nils Sjöström Verksamhetsutvecklare Psykiatri Psykos Sahlgrenska Universitetssjukhuset
Möta personer med psykossjukdom Nils Sjöström Verksamhetsutvecklare Psykiatri Psykos Sahlgrenska Universitetssjukhuset Sahlgrenska universitetssjukhusets värdegrund PSYKIATRI PSYKOS I KORTHET - 2017 1
Läs merLSS Information för personer med funktionsnedsättning
LSS Information för personer med funktionsnedsättning Information från Socialkontoret i Danderyd om insatser enligt Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS LSS Lagen om stöd och service
Läs merLagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS. Hälso- och sjukvårdslagen, HSL
Juridik för handläggare inom barn- och ungdomsvården Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS Hälso- och sjukvårdslagen, HSL 2010-04-22 BasUt SoL Hjälpbehövande medborgare Soc tjänsten
Läs merStigma vid schizofreni och andra psykossjukdomar
Stigma vid schizofreni och andra psykossjukdomar SOPHIAHEMMETS HÖGSKOLA, STOCKHOLM 14 OKTOBER 2015 Stigma Att vara annorlunda Kroppsligt funktionsnedsättning Missbruk Att tillhöra en annan grupp är majoriteten
Läs merSamordnad behandling och stöd till personer med psykossjukdom och beroendesjukdom
Samordnad behandling och stöd till personer med psykossjukdom och beroendesjukdom Gunilla Cruce Socionom, Dr Med Vet POM-teamet & Vårdalinstitutet Samsjuklighet förekomst någon gång under livet ECA-studien
Läs mer* Ledsagarservice * Korttidstillsyn för skolungdomar * Kontaktperson * Boende i familjehem eller i bostad med särskild service för
* Ledsagarservice Ledsagare är en person som är anställd av kommunen och som kan följa med ex till badhus, affär, läkare, bio och promenader. Servicen skall anpassas efter den enskildes behov. Den som
Läs merInformation om LSS. (Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade)
Information om LSS (Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade) Vad är LSS? LSS är en rättighetslag som genom tio olika insatser ska garantera personer, som har omfattande och varaktig funktionsnedsättning,
Läs merStöd i vardagen från Omvårdnad Gävle
OMVÅRDNAD GÄVLE Stöd i vardagen från Omvårdnad Gävle enligt lag om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) Mer information och ansökan Om du har frågor eller vill ansöka om stöd, ring 026-17
Läs mer➎ Om kommuner, landsting och beslutsfattare. Kunskap kan ge makt och inflytande. Vem bestämmer vad?
➎ Om kommuner, landsting och beslutsfattare 32 Kunskap kan ge makt och inflytande. Vem bestämmer vad? Så mycket har skrivits och sagts om långtidssjukskrivna den senaste tiden. Man kan känna sig utpekad.
Läs merSocial sektor. Leva som andra. - information om LSS - Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade
Social sektor Leva som andra - information om LSS - Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade Vad är LSS? LSS betyder lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade. Det är en lag
Läs merLSS-omsorgen. Det här kan du som har funktionsnedsättning
LSS-omsorgen Det här kan du som har funktionsnedsättning få hjälp med Genom LSS (lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade) kan personer med omfattande funktionsnedsättningar få möjlighet
Läs merNationella riktlinjer för psykosociala insatser vid schizofreni eller schizofreniliknande tillstånd
Nationella riktlinjer för psykosociala insatser vid schizofreni eller schizofreniliknande tillstånd GAP-analys 2012-01-20 för att identifiera och åtgärda gapet mellan befintlig och önskad situation Rekommendationer
Läs merLSS. Till Dig som nu läser denna broschyr! Lag om stöd och service. till vissa funktionshindrade
Till Dig som nu läser denna broschyr! Lagen vänder sig till personer i alla åldersgrupper och med olika funktionshinder och livssituationer. Lag om stöd och service LSS till vissa funktionshindrade Lagen
Läs merInformation om LSS. Version 5.1 20150804 Vård- och omsorg
Information om LSS Version 5.1 20150804 Vård- och omsorg Om LSS Lagen om Stöd och Service till vissa funktionshindrade (LSS) är en rättighetslag som garanterar personer med omfattande varaktiga funktionshinder
Läs merStöd och service till pensionärer och personer med funktionsnedsättningar i Norrköping
Stöd och service till pensionärer och personer med funktionsnedsättningar i Norrköping Det är vård- och omsorgsnämnden som har ansvar för kommunens äldre- och handikappomsorg. Vård- och omsorgsnämnden
Läs merAgneta Ahlström Beatrice Larsson Carl-Johan Bexell Hösten 2009
Agneta Ahlström Beatrice Larsson Carl-Johan Bexell Hösten 2009 Din nya granne Två bostäder med särskild service för personer med psykisk funktionsnedsättning Mentalsjukhus 1826 skapades det första Mentalsjukhuset
Läs merPolicy: Bostad och stöd i bostaden
Riksförbundet FUB, för barn, unga och vuxna med utvecklingsstörning Policy: Bostad och stöd i bostaden Allmänna principer: Enligt lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS, ska den enskilde
Läs merLSS Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade
LSS Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS, är en rättighetslag. De som tillhör någon av lagens tre personkretsar kan få rätt till
Läs merBistånd och insatser enligt SoL och LSS
Bistånd och insatser enligt SoL och LSS Vad innehåller broschyren? I denna broschyr finner du information om det stöd och de insatser Strängnäs kommun har att erbjuda enligt socialtjänstlagen (SoL) för
Läs merOmsorg om funktionshindrade. Information och stödformer
Omsorg om funktionshindrade Information och stödformer Vård och omsorg om de som lever med funktionshinder Det handlar egentligen inte om människor med särskilda behov utan om människor med alldeles vanliga
Läs merInformation om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS)
LSS handläggare Information om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) är en rättighetslag med tio insatser som ska garantera att
Läs mer2006-11-16. Samordningsförbundet Göteborg Centrum Verksamhetsplan med budget 2007-2009
1 Samordningsförbundet Göteborg Centrum Verksamhetsplan med budget 2007-2009 1 2 Verksamhetsplan - budget Samordningsförbundet Göteborg Centrum 2007 2009 Övergripande mål Förbundets ändamål är att inom
Läs merTill Moderaterna Folkpartiet Centerpartiet Kristdemokraterna Socialdemokraterna Miljöpartiet Vänsterpartiet Sverigedemokraterna
Till Moderaterna Folkpartiet Centerpartiet Kristdemokraterna Socialdemokraterna Miljöpartiet Vänsterpartiet Sverigedemokraterna Inledning av Schizofreniförbundets elektroniska valstuga 2014. Lite information
Läs merRiktlinjer för boendestöd till vuxna personer med funktionsnedsättning
Riktlinjer för boendestöd till vuxna personer med funktionsnedsättning Bistånd enligt socialtjänstlagen (SoL) 4 kap 1 Fastställda av vård- och omsorgsnämnden 2015-05-13, 45, Dnr VON 2015/103 Innehållsförteckning
Läs merKommunala Handikapprådet i Falun lämnar synpunkter på
1 FALU KOMMUN KOMMUNALA HANDIKAPPRÅDET 2009-01-29 Kommunala Handikapprådet i Falun lämnar synpunkter på Slutbetänkande av LSS-kommittén SOU 2008:77 Möjlighet att leva som andra, Ny lag om stöd och service
Läs merDenna broschyr är till för Dig som är psykiskt långtidssjuk eller psykiskt funktionshindrad och Dina närstående. PERSTORP
Psykiatriguiden Denna broschyr är till för Dig som är psykiskt långtidssjuk eller psykiskt funktionshindrad och Dina närstående. PERSTORP 2 Innehållsförteckning Bruksanvisning... 4 Akutpsykiatri... 4 Primävård...
Läs merIMR-programmet. sjukdomshantering och återhämtning. 1 projektet Bättre psykosvård
IMR-programmet sjukdomshantering och återhämtning 1 projektet Bättre psykosvård 2 Vad är IMR-programmet? IMR-programmet är ett utbildningsprogram för den som har en psykisk sjukdom. Genom att lära sig
Läs merStöd till personer med funktionsnedsättning
Stöd till personer med funktionsnedsättning i Lessebo kommun Stöd till personer med funktionsnedsättning Omsorgen om personer med funktionsnedsättning (OF) erbjuder en rad olika stöd till personer med
Läs merHemstöd. För dig med en psykisk funktionsnedsättning
Hemstöd För dig med en psykisk funktionsnedsättning 1 INNEHÅLL HEMSTÖD...3 Ansökan Beslut Kontaktman Avgift SYSSELSÄTTNING...5 Avgift TRYGGHETSLARM... 6 Ansökan, beslut och avgift SÄRSKILT BOENDE... 7
Läs merEtiskt förhållningssätt mellan landsting och kommun. Vi vill samverka för att människor ska få god vård- och omsorg på rätt vårdnivå.
Etiskt förhållningssätt mellan landsting och kommun Vi vill samverka för att människor ska få god vård- och omsorg på rätt vårdnivå. Vi ska ha respekt för varandras uppdrag! Vilket innebär vi har förtroende
Läs merNationella riktlinjer för antipsykotisk läkemedelsbehandling vid schizofreni och schizofreniliknande tillstånd
Nationella riktlinjer för antipsykotisk läkemedelsbehandling vid schizofreni och schizofreniliknande tillstånd Vetenskapligt underlag Bilaga Slutlig version Förord Socialstyrelsen har i detta dokument
Läs merInformationsbroschyr till dig som har ett funktionshinder.
Informationsbroschyr till dig som har ett funktionshinder. Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS Lagen om stöd och service åt vissa funktionshindrade (LSS) är en rättighetslag som
Läs merNationella riktlinjer för vård och stöd vid schizofreni och schizofreniliknande tillstånd
Nationella riktlinjer för vård och stöd vid schizofreni och schizofreniliknande tillstånd Sofia von Malortie Hälsan är inte jämlikt fördelad Den etiska plattformen för prioriteringar inom hälso- och sjukvården
Läs merPsykisk funktionsnedsättning
Ärendenr 1 (6) Handlingstyp Överenskommelse Psykisk funktionsnedsättning Överenskommelse mellan Hälso- och sjukvårdsnämnden och avseende samverkan kring barn, unga och vuxna personer med psykiska funktionsnedsättningar
Läs merLSS Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade
LSS Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade www.filipstad.se LSS Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) ger rätt till särskilt stöd och service som människor kan behöva
Läs merLSS. Här kan du läsa om... Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade
Här kan du läsa om... LSS Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade "Det rör sig inte om människor med särskilda behov, utan om människor med alldeles vanliga, normala behov som måste tillgodoses
Läs merInformation om. LSS- Lagen. stöd och service till vissa. funktionshindrade. Telefonnummer: LSS-handläggare Tina Persson 0240-66 0178
Telefonnummer: LSS-handläggare Tina Persson 0240-66 0178 Avdelningschef LSS Agneta Stabforsmo 0240-66 03 25 SMEDJEBACKENS KOMMUN Socialförvaltningen LSS-avdelningen Information om LSS- Lagen om När Du
Läs merVilka rättigheter har Esther och vilka skyldigheter har vi?
Vilka rättigheter har Esther och vilka skyldigheter har vi? Flera lagar som styr O Socialtjänstlagen - SoL O Hälso- och sjukvårdslagen- HSL O Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade LSS
Läs merStöd i Sundbyberg. För dig som är vuxen och har en funktionsnedsättning SOCIAL- OCH ARBETSMARKNADSFÖRVALTNINGEN
Stöd i Sundbyberg För dig som är vuxen och har en funktionsnedsättning SOCIAL- OCH ARBETSMARKNADSFÖRVALTNINGEN Vem kan få stöd? Det finns en lag som kallas LSS. Det står för Lagen om stöd och service till
Läs merInsatsen kontaktperson enligt lag om stöd och service till vissa funktionshindrade
Socialförvaltningen Insatsen kontaktperson enligt lag om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) Tjänstedeklaration Beslutad av omsorgsnämnden 2011-12-15, 148. Övertagen av socialnämnden 2012-09-01.
Läs merAnsvarsfördelning och konsultationer mellan primärvård och specialistpsykiatri. Ulf Svensson, chefläkaravdelningen
Ansvarsfördelning och konsultationer mellan primärvård och specialistpsykiatri. Förtydliga vårdnivåer Syfte Underlag för konsultationsarbetet mellan primärvård och vuxenpsykiatri. Effektivare remissflöden
Läs merRiksförbundet Ångestsyndromsällskapet ÅSS
Intressepolitiskt Program Antaget av ÅSS Förbundstyrelse i februari 2013 Riksförbundet Ångestsyndromsällskapet ÅSS Inledning Förbundet ÅSS är en rikstäckande organisation. Medlemmar är lokalföreningar
Läs merServicebostad VAD ÄR DET? VÅRD- OCH OMSORGSKONTORET
Servicebostad VAD ÄR DET? VÅRD- OCH OMSORGSKONTORET Vad är en servicebostad? Här får du information om vad en servicebostad är och hur det kan fungera att bo i en servicebostad. Här får du veta vilka rättigheter
Läs merStöd till personer med funktionsnedsättning. i Lessebo kommun
Stöd till personer med funktionsnedsättning i Lessebo kommun Omsorgen om personer med funktionsnedsättning Omsorgen om personer med funktionsnedsättning (OF) erbjuder en rad olika stöd till personer med
Läs merÖverenskommelse om samarbete kring personer med psykisk funktionsnedsättning
MISSIV 2015-08-28 RJL 2015/1138 Kommunalt forum Överenskommelse om samarbete kring personer med psykisk funktionsnedsättning Ledningsgruppen för samverkan Region Jönköpings län och kommun överlämnar bilagd
Läs merNationella riktlinjer. Depression och ångestsjukdom Versionen för förtroendevalda
Nationella riktlinjer Depression och ångestsjukdom Versionen för förtroendevalda Hälso- och sjukvårdspolitikerns uppgift Identifiera behov Finansiera Prioritera mellan grupper/områden Fördela resurser
Läs merEtt dokument framtaget av IFS Centrala Stockholms Erfarenhetsgrupp.
Tillgänglighet Ett dokument framtaget av IFS Centrala Stockholms Erfarenhetsgrupp. 1 Detta dokument är framtaget av delar av IFS/CS styrelse, två av dem är representanter i funktionshindersråd, tillsammans
Läs merStöd i Sollentuna. Information till dig som är vuxen och har en funktionsnedsättning. Senast uppdaterad:
Stöd i Sollentuna Information till dig som är vuxen och har en funktionsnedsättning Senast uppdaterad: 2016-09-08 Innehåll Vem kan få hjälp och stöd enligt LSS Så här gör du för att ansöka Ledsagarservice
Läs merHandlingsplan psykiatrisk ohälsa
SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sida Socialberedningen Sammanträdesdatum 2014-11-12 64/71 44./. Bilaga. Handlingsplan psykiatrisk ohälsa I Norrbottens län finns sedan hösten 2013 en överenskommelse om samarbete
Läs merOm du får ett negativt beslut kan du överklaga. För mer information, ring mottagningsgruppen på 011-15 27 37.
Hemtjänst i Norrköping Det är vård- och omsorgsnämnden som har ansvar för kommunens äldre- och handikappomsorg. Vård- och omsorgsnämnden erbjuder stöd, omsorg och omvårdnad i livets olika skeden. I vård-
Läs merDemensförbundet. Bakgrund 2009-02-06. Socialdepartementet 103 33 STOCKHOLM
1 Demensförbundet 2009-02-06 Socialdepartementet 103 33 STOCKHOLM Yttrande över LSS-kommitténs slutbetänkande Möjlighet att leva som andra - Ny lag om stöd och service till vissa personer med funktionsnedsättning
Läs merStöd till dig som söker Socialpsykiatrin. i Danderyds kommun
Stöd till dig som söker Socialpsykiatrin i Danderyds kommun 1 Individ- och familjeomsorgens vuxenavdelning Hos oss arbetar två socialsekreterare och en gruppledare som beslutar om bistånd till personer
Läs merStockholms stads program för stöd till anhöriga 2012-2016
Stockholms stads program för stöd till anhöriga 2012-2016 KF, februari 2013 Dnr 325-1035/2012 www.stockholm.se Stockholms stads program för stöd till anhöriga 2012-2016 Februari 2013 Stockholms stads program
Läs merEnkätsammanställning projektet Bättre psykosvård
Enkätsammanställning projektet Bättre psykosvård 2014 En rapport om de nationella riktlinjerna för psykossociala insatser vid schizofreni och schiziofreniliknande tillstånd Innehåll FÖRORD 2 FÖRKORTNINGAR
Läs merPHRENICUS EN TIDNING UTGIVEN AV INTRESSEFÖRBUNDET FÖR PERSONER MED SCHIZOFRENI OCH LIKNANDE PSYKOSER, SCHIZOFRENIFÖRBUNDET NUMMER 2 2009
PHRENICUS EN TIDNING UTGIVEN AV INTRESSEFÖRBUNDET FÖR PERSONER MED SCHIZOFRENI OCH LIKNANDE PSYKOSER, SCHIZOFRENIFÖRBUNDET NUMMER 2 2009 PHRENICUS, 2/ 2009 1 inledare Tidningen Phrenicus ges ut av Schizofreniförbundet.
Läs merGruppbostad VAD ÄR DET? VÅRD- OCH OMSORGSKONTORET
Gruppbostad VAD ÄR DET? VÅRD- OCH OMSORGSKONTORET Vad är en gruppbostad? Här får du information om vad en gruppbostad är och hur det kan fungera att bo i en gruppbostad. Här får du veta vilka rättighet
Läs merHJÄLP OCH STÖD. för dig som är äldre eller har funktionsnedsättning
HJÄLP OCH STÖD för dig som är äldre eller har funktionsnedsättning 1 Lomma kommun har ansvar för att du som bor eller vistas i kommunen, får det stöd och den hjälp du behöver, allt enligt Socialtjänstlagen
Läs merRundabordssamtal. i samband med ADHES Janssen. Janssen-Cilag AB
Rundabordssamtal i samband med ADHES Janssen Janssen-Cilag AB Vad är schizofreni? Schizofreni är en svårt funktionsnedsättande psykisk sjukdom som drabbar en av hundra människor någon gång under livet.
Läs merStockholms stad program för stöd till anhöriga
159/2012 SoN dnr 3.1-098/2012 ÄN dnr070303- Stockholms stad program för stöd till anhöriga 2012-2016 Förslag maj 2012 SOCIALFÖRVALTNINGEN ÄLDREFÖRVALTNINGEN Inledning Många anhöriga utför ett omfattande
Läs merLokal överenskommelse om samarbete inom området psykisk ohälsa mellan Piteå kommun och Piteå närsjukvårdsområde 2015 2017
Lokal överenskommelse om samarbete inom området psykisk ohälsa mellan Piteå kommun och Piteå närsjukvårdsområde 2015 2017 Norrbottens läns landsting och Norrbottens 14 kommuner har sedan 2013/2014 gemensamma
Läs merKunskap är nyckeln. Solbohöjden Dagverksamhet och hemtjänst för personer med minnessvikt
Kunskap är nyckeln Bemötande vad skall man tänka på i mötet med demenssjuka och deras anhöriga/närstående Trine Johansson Silviasjuksköterska Enhetschef Solbohöjdens dagverksamhet och hemtjänst för personer
Läs merACT-teamet i Malmö. Processledare Gunilla Cruce Socionom, dr med vet
ACT-teamet i Malmö Processledare Gunilla Cruce Socionom, dr med vet Bakgrund Samordningsbehov Stor andel med psykossjukdomar bland hemlösa Personer med omfattande behov av behandling och stöd Arbetsgrupp:
Läs merStöd och service till personer med funktionsnedsättning enligt LSS
Stöd och service till personer med funktionsnedsättning enligt LSS Stöd och service till personer med funktionsnedsättning 2 Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) har kommit till
Läs merVård- och stödsamordning
17-11- 20 Vård- och stödsamordning Liselotte Sjögren, projektledare VOSS Kurator Affektiv Mottagning 2 Agenda: Vad är VOSS? Bakgrund/utveckling av metoden Hur går det till? Hur jobbar vi med VOSS i länet?
Läs mertiskt tillsammans kan förändra en hel det fram till 2020. Men då måste vi acceptera att våra kunskaper verkligen kommer fram. Vi måste också från
Referat av föredrag från konferens 110412 i Lund arrangerad av Schizofreniföreningen i Skåne i samarbete med Vuxenskolan i Skåne. Jimmie Trevett, andre vice ordförande RSMH. Det har varit många goda ord
Läs merLärandemål för PTP inom vuxenpsykiatri
Lärandemål för PTP inom vuxenpsykiatri Lärandemålen eftersträvas under PTP-året och kan anpassas/revideras för att bättre passa dig och din tjänstgöring. De ska inte användas som en checklista. Definiera
Läs merLSS lagen om rätten att leva som andra. För dig som vill veta mer om stöd och service för personer med funktionsnedsättning
LSS lagen om rätten att leva som andra För dig som vill veta mer om stöd och service för personer med funktionsnedsättning Alla personer med någon form av funktionsnedsättning som bor i Bräcke kommun skall
Läs merI l) ~ landstinget 103 33 STOCKHOLM
I l) ~ landstinget DALARNA 237 Datum BeleckningJdiarienr 1(6) Ert datum Er beteckning Socialdepartementet 103 33 STOCKHOLM Yttrande över betänkandet "Möjlighet att leva som andra. Ny lag om stöd och service
Läs merHur påverkar lagar och förordningar Esther och det dagliga arbete?
Hur påverkar lagar och förordningar Esther och det dagliga arbete? Flera lagar som styr Socialtjänstlagen - SoL Hälso- och sjukvårdslagen- HSL Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade LSS
Läs merLSS. Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade
LSS Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade Innehåll Sida Vad är LSS?... 3 Insatser enligt LSS... 4 De tio insatserna... 6 Övrigt... 8 Vad är LSS? Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade,
Läs merHur kan samhället hjälpa personer med psykos att hitta vägen tillbaka? Hinder och möjligheter? Stockholm 28 maj
Hur kan samhället hjälpa personer med psykos att hitta vägen tillbaka? Hinder och möjligheter? Stockholm 28 maj 2009 ingmarie.wieselgren@skl.se www.skl.se/psykiskhalsa www.psyksam.se Vem är samhället?
Läs merLSS. Lag om Stöd och Service till vissa funktionshindrade för dig som bor i Huddinge kommun.
LSS Lag om Stöd och Service till vissa funktionshindrade för dig som bor i Huddinge kommun. Vart vänder jag mig? Du som bor i Huddinge kommun och har stora funktionsnedsättningar kan vända dig till biståndskansliet
Läs merGunilla Cruce Processledare ACT-teamet i Malmö. Programtrogen ACT i Sverige går det?
Gunilla Cruce Processledare ACT-teamet i Malmö Programtrogen ACT i Sverige går det? och Sociala Resursförvaltningen Malmö stad, VO vuxenpsykiatri, Malmö och Integrerad Närsjukvård Malmö Driftsansvar Område
Läs merFörteckning över fördjupningsområden vid utbildnings- och introduktionsanställning
Förteckning över fördjupningsområden vid utbildnings- och introduktionsanställning Denna vägledning kan ses som ett stöd vid framtagandet av medarbetarens utbildnings- och introduktionsplan. Förslag på
Läs merBehandling vid samsjuklighet
Behandling vid samsjuklighet Beroende, missbruk psykisk sjukdom Riktlinjer för missbruk och beroende 2015 Göteborg 160831 Agneta Öjehagen Professor, socionom, leg.psykoterapeut Avdelningen psykiatri Institutionen
Läs merEtt gott och självständigt liv. Stöd och service enligt LSS-lagen. Linköpings kommun linkoping.se
Ett gott och självständigt liv Stöd och service enligt LSS-lagen Linköpings kommun linkoping.se Stöd och service enligt LSS-lagen Du som har stora och varaktiga funktionsnedsättningar har enligt lag rätt
Läs merCase management enligt ACT
Case management enligt ACT NLL i samverkan med Luleå och Bodens kommuner. 6 utsågs att få gå Case management-utbildning. Till deras stöd och hjälp utsågs 6 specialister. Integrerad behandling missbruk
Läs merLSS. Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade
LSS Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade LSS Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade Vad är LSS? Lagen om stöd och service till vissa människor med funktionsnedsättning, är
Läs merKOMMUNAL HÄLSO- OCH SJUKVÅRD OCH REHABILITERING HÄLSO- OCH SJUKVÅRD
HÄLSO-, SJUKVÅRD & REHABILITERING HÄLSO- & SJUKVÅRD OCH REHAB I FALKENBERGS KOMMUN KOMMUNAL HÄLSO- OCH SJUKVÅRD OCH REHABILITERING Syftet med denna broschyr är att ge en översikt över kommunens hälso-
Läs mer