tiskt tillsammans kan förändra en hel det fram till Men då måste vi acceptera att våra kunskaper verkligen kommer fram. Vi måste också från

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "tiskt tillsammans kan förändra en hel det fram till 2020. Men då måste vi acceptera att våra kunskaper verkligen kommer fram. Vi måste också från"

Transkript

1 Referat av föredrag från konferens i Lund arrangerad av Schizofreniföreningen i Skåne i samarbete med Vuxenskolan i Skåne. Jimmie Trevett, andre vice ordförande RSMH. Det har varit många goda ord och tankar här under den här dagen. Jag har ju förmånen att få prata utifrån att själv haft en psykos. En tjej inom RSMH i Lund berättade att förr var konferenserna så att först kom läkare och sedan professorer och sedan politiker och sedan fick hon och hennes kollegor sjunga en sång eller läsa en dikt. De fick på det viset berätta om sina erfarenheter och därmed förgylla dagen. Hon ser ju fram emot det omvända att brukarna håller konferens och sedan får professionen sjunga en sång. Det är roligt att det idag är andra tider. Det är positivt. Man pratar mycket om brukarnas erfarenheter och patienters kunskaper. Glädjande att man från Österlen lyfter fram återhämtningsinriktat arbetssätt. Det är RSMH, vårt förbund som sedan några år med viss framgång säljer utbildningar i bemötande återhämtningsinriktat arbete. Får det genomslag i Sverige så tror jag att vi är på rätt väg. Vad betyder det? Jo den kunskapen som patienter själva har om sitt eget liv, sina erfarenheter av vård och insatser i kommuner och anhörigas och närstående erfarenheters skall användas. Om det tas tillvara och väger lika tungt som den objektiva kunskapen man får genom man får genom att läsa böcker, delta i utbildning och arbete. Tillåts denna subjektiva kunskap att väga lika tungt och ibland kanske tyngre som vid medicinering så kan det vara så att då når man bättre resultat. Då sätter man sig ner och kommer överens. Istället för som vi hörde här från Malmö att man vet från personalen vad man lider av och vad man behöver. Men det är ju inte alltid som man vet vad Kalle och Lisa vill ha och behöver för hjälp. Den återhämtningsforskning som finns säger att de svar som patienter och anhöriga har inte alltid är desamma som professionen har. Om tio år och om den subjektiva kunskapen beaktas mer då tror jag att vi kan få en bättre vardag för de som har lite svårare psykiska problem. Det här gäller en bredare grupp än bara dem som har schizofreni och liknande psykoser och RSMH organiserar ju alla med psykiska problem. Den här utbildningen kan man köpa från RSMH och det görs även i stor omfattning. För varje sådan här utbildning är det en person med egen erfarenhet som får berätta sin historia. Vad har hänt i mitt liv? Vad har jag varit med om? Hur skulle jag vilja ha det? Det ger ju ett annat perspektiv än det som har funnits innan. Sen kan man ju säga att om man frågar allmänheten om vad man vill sat- 1

2 sa på så kommer ofta psykiatrin längst ner. Spontant framför man annat inom sjukvården än psykiatri. Jag tror inte att vi är där idag att vi prioriterat upp psykiatrin tillräckligt. Politiker och tjänstemän är en del av allmänheten och tar naturligtvis intryck från vad man svarar i sådana här enkäter. Det finns även en diskriminering och ett utanförskap av oss som har haft lite svårare psykiska problem. Diskrimineringen ligger på flera nivåer. Det är inte bara att man inte blir sedd eller tillfrågad i tillräckligt stor utsträckning om vad man vill ha för hjälp utan det ligger även i hur man organiserar vård och hjälp och vad man satsar på. Även om Fredrik Reinfeldt säger att man borde satsa på psykiatrin så vet vi efter vad vi hörde här i förmiddags att det inte riktigt når fram till brukarna. Vi hoppas på en mera konkret satsning. Jag tycker att RSMH skall samverka med Region, kommuner m fl. i denna utveckling och gärna tillsammans med Schizofreniföreningarna. Vi har en gemensam god grund för att förändra och utveckla vården. Man kan inte heller blunda för att det är en kraftig diskriminering. Ni känner till att det pågår ett riksprojekt för att ändra attityder och minska stigmatisering som heter Hjärnkoll. Om man frågar allmänheten om man vill arbeta tillsammans med någon som har psykisk funktionsnedsättning så svarar var fjärde svensk att det kan man inte tänka sig. Det är ju tur att man i riksdag, regering och på andra arbetsplatser inte känner sina kamrater så väl. Frågar man någon som skall bli pappa om man kan tänka sig att barnen vistas tillsammans med någon med psykiska funktionshinder så är det tre av fyra som svarar nej. Det finns ju även medier som spelar på fördomen om farligheten för att sälja sina tidningar. Det nya honnörsordet för RSMH är återhämtning. Återhämtning är möjlig, det vet vi nu, även för de som drabbats av schizofreni. En tredjedel kan återhämta sig och leva utan mediciner och med ett arbete. En tredjedel återhämtar sig mycket socialt men behöver medicin och olika insatser. En tredjedel har en sämre prognos. Mot denna bakgrund är det viktigt att man när man får kotakt med vården får ett hopp. En annan sak som RSMH har testat är något som vi kallar svikthus. Vi har drivit ett försök och det har utvärderats med mycket goda resultat. Tyvärr har man i Mölndal där försöket gjordes inte ansett sig kunna fortsätta verksamheten. Det finns emellertid andra kommuner som visat intresse. Det är ett ställe som man kan komma till om man behöver när det svajar. Det har minskat antalet inläggningar och det har stärkt den psykiska hälsan och varit kostnadsbesparande. I modellen ingår att några som återhämtat sig skall kunna arbeta där. Vi hoppas inom RSMH kunna utveckla denna modell på andra ställen i Sverige. Alla kan inte utföra traditionellt arbete på en öppen marknad. Man har länge sagt om Lisa och Pelle att dom är så sjuka att de inte kan eller skall testa grejer eller ha utmaningar. Man skall vara väldigt försiktig med dem. Men man skall testa olika saker och pröva vad man kan. Det ger bättre resultat. Något som vore bra är att vi i t ex Skåne försöker ge dem som inte klarar ett vanligt arbete en bra vardag. Socialstyrelsen har i sina undersökningar funnit att hälften i den- 2

3 na grupp inte har en fungerande vardag. Det kan leda till inläggningar. Alla måste ha något att stiga upp till på morgonen. För de som insjuknar i unga år och som härigenom får en dålig ekonomi borde få en liten ekonomisk stimulans om de stiger upp och deltar i något. I New York gav man unga vuxna några dollar om dagen som de fick göra vad de ville med. Eftersom de har en så dålig ekonomisk grund gjorde detta att man mådde bättre och behövde mindre sjukvård. Nu får vi se om detta även gäller i Stockholm. Det finns många saker som man kan tänka sig men jag tycker att det är viktigt att öka samarbetet med vården och förslaget om informerat samtycke till behandlig i frivillig vård låter bra. Jag brukar tala om vårdöverenskommelser. Om man är en känd patient inom psykiatrin så skulle man kunna skriva en vårdöverenskommelse med vårdgivare och närstående om hur man vill bli bemött och behandlad nästa gång man insjuknar. Så här vill jag bli behandlad i den fortsatta öppenvården. Man skriver det tillsamman och så får man var sitt exemplar. Även anhöriga/närstående bör ha ett exemplar för att trygga situationen för maka/make, barn etc. Det visar sig att ju mer inflytande man har över sin medicinering desto bättre blir resultatet. Det gäller förmodligen även andra insatser. Lars Jacobsson sa idag att psykiatrin inte får kosta hur mycket som helst och det är sant. Idag verkar det emellertid som om man vill lösa allt med KBT. Följer du det här schemat på en eftermiddag så har du inte längre en social fobi. Det blir lite för enkelt ibland. Jag tycker att man måste individanpassa behandlingsinsatserna. RSMH arbetar mycket med att få till stånd olika alternativ för olika individer. Det här med återhämtningsperspektivet. Det är bättre att ha två kompisar än noll. Därför kan träffpunkter på olika håll i Skåne vara viktiga. Kaffekoppen skall vi värna om för där sker möten. Det är positivt att komma till ett otvunget ställe när du inte orkar arbeta. Ibland måste man ligga hemma i soffan och återhämta sig efter svåra psykisk problem. Jag höll ett föredrag en gång i Trelleborg tror jag att det var. Då sa jag att ibland får man låta disken stå. Efter en och en halv timma fick jag frågan. Hur länge skall man låta disken stå? Ibland får man prioritera om och då kanske man behöver stöd. Lägenheter kan se ut som efter bombnedslag. Men det är inte så annorlunda än alla oss andra. Vi behöver samma saker. Två kompisar kanske kan få stöd på den här träffpunkten som är så betydelsefull för återhämtningen. Sen vill man ju gärna gå på MFF och så kostar det pengar som man inte har. Såhär kan det vara. Det finns många idéer och tankar hos RSMH och hos IFS m fl. Vi skall ta vara på våra erfarenheter. Vi har ändå kommit en bit på väg. Vår ordförande Jan Olof kommer från Umeå. Han brukar säga att vi blev kommunmedborgare Vi blev accepterade, vi fanns. Många har farit illa i den här processen med samhällsintegration. Men vi är inte framme ännu. Det finns fortfarande konstiga uppfattningar om oss och vi får inte tillräckligt stöd. Och det verkar vi vara överens om. Jag tror att vi fak- 3

4 tiskt tillsammans kan förändra en hel det fram till Men då måste vi acceptera att våra kunskaper verkligen kommer fram. Vi måste också från våra organisationer vara beredda på att leverera något och tänka igenom hur vi deltar i den här processen på bästa sätt. Det är inte självklart att man får vara med och bestämma för att man finns utan man måste tänka igenom hur man kan göra detta på bästa sätt. Det har ju varit många frågor i luften idag. Men jag tycker att en årlig somatisk undersökning borde var en självklarhet och det har vi stridit för i många år. För den gruppen som mår allra sämst och som inte tar sig till läkaren eller där man inte orkar eller vågar se att den psykiska hälsan sätter ner den fysiska hälsan. På något sätt borde man kunna ha en obligatorisk årlig hälsoundersökning på ett bra sätt för en grupp som har det väldigt svårt. Vår inställning till mediciner är ju att man gett mediciner till för många, för mycket och alltför länge. Det har ju utvecklats till idag så att man sänkt doser osv. Men det är ju allvarliga saker man behandlas för och de finns svåra medicinska biverkningar och man får svårigheter. Jag tror att det står fel i FASS om vilka biverkningar som finns. Jag tror inte att man frågar i tillräckligt stor utsträckning och då blir de ju inte rapporterade. Siffrorna i FASS är förmodligen fel. När jag ser på mina kompisar här i Lund så tycker jag att det är en väldig överrepresentation av vissa biverkningar jämfört med vad FASS anger. Om man rapporterar biverkningar på det sättet att patienten fyller i ett papper och anger sina biverkningar också så kan bilden bli en annan. Jag tror at vi har missat detta. Följden blir att den enskildes medicinering blir fel och att man inte byter när man kan hitta andra bättre preparat för att man inte uppmärksammar alla biverkningar. Det är faktiskt så illa att när man har mått dåligt då låter man kanske disken stå och då är det inte det första man tänker på att uppsöka en läkare för sina fysiska åkommor. Tandhälsan försämras ju också av många mediciner och många låter det gå länge innan man tar tag i de problemen. Jag tror på att den kompetens som människor har med många års erfarenhet av att ha haft kontakt med psykiatrin för att man har mått dåligt i själen. Den erfarenheten skulle kunna komma till gagn på arbetsmarknaden. Den skulle kunna vara en resurs. Om vi skall kunna vara med så måste vi kunna säga att vi har de här problemen. Det bästa sättet att förändra attityder och bemötande är arbete. Om det sen heter lönearbete eller lönebidrag är ovidkommande. Lönebidrag är för övrigt en bra form för att stödja personer med psykiska funktionsnedsättningar att komma i arbete. Kanske borde RSMH hjälpa till under t ex psykiatrins dagar eller kanske borde vi ha en attityddag där vi gör något för att ändra attityderna. Det är ett långsiktigt arbete. Det känns nära inpå och kanske kan vi göra ett attityduppdrag tillsammans med sjukvården. Det finns brister i attityder även inom vården. Det kan behövas en förändring över hela linjen. Det behövs samarbete om detta, kanske en dag om året. Det krävs ju förändringar om man skall vara välkommen i utbildningar och arbeten. En yngre tjej praktiserade hos oss och hon sa att hon hade en kompis som skulle börja skolan ner på S:t Lars men hon visste inte om hon vågade gå på den skolan för där var ju en massa galningar i närheten. Det finns ju sådana uppfatt- 4

5 ningar kvar. För att minska stigmatisering och diskriminering är det viktigt att arbeta med att ändra attityder. När det gäller tvång inom psykiatrin kan man inte säga att inget tvång behövs. Men vi inom RSMH tycker att man skall skilja mellan att tvångsomhänderta och tvångsbehandling. Tvångsomhändertagande bör inte automatiskt innebära tvångsbehandling. Vi tycker att man skall ställa upp krav som måste tillgodoses innan man tar till tvångsbehandling. Det är en traumatisk upplevelse att ha blivit utsatt för tvång och när man blivit utsatt för tvång bör det vara självklart att man ser detta som ett trauma för patienten. Situationen bör diskuteras med patienten. Man bör skilja mellan att tvångsomhändertas och kanske skall det vara ett juridiskt beslut att tvångsbehandla en person. Lagarna ses nu över och vi får väl se om det kan komma en förändring. Miljön inom psykiatrin är viktig och i Lund är nu en förändring på gång med en flytt från S:t Lars. Jag tror att det är viktigt med t ex egna rum och även miljön i övrigt har stor betydelse. Psykiatrin ha ju varit kvar länge i gamla lokaler i Lund. Jag tror att det är väsentligt att alla erbjuds en meningsfull dag. Vilka frågar man då om vilket innehåll vi behöver. Jo man skall fråga patienterna hur man skall utforma den dagen. Återigen brukarinflytande och ett återhämtningsperspektiv. Sätt er ner och diskutera med en grupp som har erfarenhet om man skall göra något nytt i er kommun. När det gäller anhöriga och närstående är det i de allra flesta fall vettigt att de finns med på banan oavsett ålder. Nätverket kring en person behövs när den får psykiska problem men det kan finnas fall där man inte vill ha någon anhörig eller närstående som stöd men i de allra flesta fall är det lämpligt. Jag har själv varit med om psykos och jag hade kanske inte behövt hjälp av psykolog etc. Jag fick en obalans i min hjärna någon gång på åttiotalet och den finns kvar. Jag tar fortfarande medicin mot den och det hjälper mig. Jag är förvånad varför jag inte har fått berätta för vården varför jag fick en psykos på åttiotalet. Vad orsakerna var. Man konstaterade psykos och den skulle medicineras. Ann-Sofie här från Lund har talat mycket om psykosbearbetning. På samma sätt som man bearbetar ett trauma vid t ex tvångsomhändertagande så måste man få bearbeta sin psykos. Det är nog vettigt och jag har inte fått göra det. Jag hade behövt någon att prata med om vad var det som hände? Om jag hade fått detta på åttiotalet så tror jag att jag hade mått bättre. Men jag ha ju fått använda mina kompisar från RSMH. Vi berättar ju vad som har hänt i våra liv för varandra. Idag vet jag vad som var orsaken för jag har fått bearbeta det själv och idag har jag återhämtat mig lite grann och får nu var med på sådana här konferenser och utbildningar. Tack för mig. 5

Samhället i övrigt Brukare/anhöriga Riksdag/regering Anders Åkesson Karin Olsson

Samhället i övrigt Brukare/anhöriga Riksdag/regering Anders Åkesson Karin Olsson Referat från konferens 110412. Situationen för de som drabbats av allvarlig psykisk sjukdom/funktionsnedsättning och deras anhöriga tiden fram mot 2020. Bilaga 1 Program för konferensen. Bilaga 2: Överdödlighet,

Läs mer

Dålig psykisk hälsa är vanligare bland förtidspensionärer, arbetslösa och studerande än bland personer som arbetar. Andelen med dålig psykisk hälsa

Dålig psykisk hälsa är vanligare bland förtidspensionärer, arbetslösa och studerande än bland personer som arbetar. Andelen med dålig psykisk hälsa Referat av föredrag från konferens 110412 i Lund arrangerad av Schizofreniföreningen i Skåne i samarbete med Vuxenskolan i Skåne. Anders Åkesson (Mp) Regionråd, vice ordförande i Hälso- och sjukvårdsnämnden

Läs mer

Återhämtningsinriktat arbetssätt

Återhämtningsinriktat arbetssätt Återhämtningsinriktat arbetssätt Vad hindrar och vad stöder återhämtning? Hur organiserar vi våra verksamheter för att stödja människors återhämtning? VAD MENAR VI MED ÅTERHÄMTNING? Återhämtning beskrivs

Läs mer

Boka en ambassadör från (H)järnkoll

Boka en ambassadör från (H)järnkoll Boka en ambassadör från (H)järnkoll Ambassadörerna har egna erfarenheter av psykisk ohälsa och berättar gärna om hur det är. Boka din egen ambassadör och slå hål på fördomar och öka dina kunskaper. Du

Läs mer

PSYKISK OHÄLSA HOS ÄLDRE

PSYKISK OHÄLSA HOS ÄLDRE SLSO P s y k i a t r i n S ö d r a PSYKISK OHÄLSA HOS ÄLDRE om psykiska problem hos äldre och dess bemötande inom Psykiatrin Södra layout/illustration: So I fo soifo@home.se Produktion: R L P 08-722 01

Läs mer

Riktlinjer för stöd till anhöriga

Riktlinjer för stöd till anhöriga Riktlinjer för stöd till anhöriga Upprättad 2014-08-28 1 Innehåll Riktlinjer för anhörigstöd/stöd till närstående... 2 Inledning... 2 De som omfattas av stöd till anhöriga... 2 Syftet med stöd till anhöriga...

Läs mer

Psykisk ohälsa attityder, kunskap och beteende

Psykisk ohälsa attityder, kunskap och beteende Psykisk ohälsa attityder, kunskap och beteende Befolkningsundersökning 2009 och 2010 Uppsala län Bakgrund Regeringen har gett i uppdrag till Handisam att i samarbete med Nationell samverkan för psykisk

Läs mer

RAPPORT. Datum 2012-02-10. Slutrapport från arbetsgruppen Kroppslig hälsa hos personer med omfattande och allvarlig psykisk sjukdom

RAPPORT. Datum 2012-02-10. Slutrapport från arbetsgruppen Kroppslig hälsa hos personer med omfattande och allvarlig psykisk sjukdom Strategisk plan för den psykiatriska vården i Skåne Kroppslig hälsa hos personer med allvarig och omfattande psykisk sjukdom Emelie Sundén Hälso- och sjukvårdsstrateg 040-675 31 29, 040-675 31 26 emelie.sunden@skane.se

Läs mer

Vuxna med kognitiv funktionsnedsättning och psykisk sjukdom

Vuxna med kognitiv funktionsnedsättning och psykisk sjukdom Vuxna med kognitiv funktionsnedsättning och psykisk sjukdom Lund 2013-06-03 Lena Nylander, överläkare, med dr Psykiatri Skåne lena.nylander@skane.se Lena Nylander 2013 1 Sårbarhet för psykisk sjukdom Vuxna

Läs mer

Evidens. vård och utbildning

Evidens. vård och utbildning Evidens vård och utbildning För en optimal behandling krävs ett nära och individuellt upplägg runt varje individ. Där anhöriga, öppenvården och kommunen är engagerade i ett bärande samarbete. Evidens

Läs mer

NSPH Nationell Samverkan för f Psykisk HälsaH www.nsph.se. NSPHiG Lokalt nätverkn www.nsphig.se

NSPH Nationell Samverkan för f Psykisk HälsaH www.nsph.se. NSPHiG Lokalt nätverkn www.nsphig.se NSPH Nationell Samverkan för f Psykisk HälsaH www.nsph.se NSPHiG Lokalt nätverkn www.nsphig.se Medlemsorganisationer Riksförbundet Attention Riksförbundet för hjälp åt narkotika och läkemedelsberoende

Läs mer

Föreningar för dig som har erfarenhet av psykisk ohälsa eller psykisk funktionsnedsättning.

Föreningar för dig som har erfarenhet av psykisk ohälsa eller psykisk funktionsnedsättning. På din sida Föreningar för dig som har erfarenhet av psykisk ohälsa eller psykisk funktionsnedsättning. Information och kontaktuppgifter för patienter, närstående och medarbetare. Plats för egna anteckningar

Läs mer

Mötesplatser för kunskap

Mötesplatser för kunskap Täby kommuns anhörigstöd Mötesplatser för kunskap taby.se/anhorigstod Täby kommuns anhörigstöd riktar sig till dig som vårdar eller stödjer en närstående som inte klarar vardagen på egen hand. Du ska bo

Läs mer

Schizofreniförbundet

Schizofreniförbundet Schizofreniförbundet Ögon av Mats Konradsson Under de senaste veckorna hade hon känt sig konstig. Hon hade svårt att sova och kände sig orolig utan att veta varför. Men en natt hände det någonting. Utan

Läs mer

Riksförbundet Ångestsyndromsällskapet ÅSS

Riksförbundet Ångestsyndromsällskapet ÅSS Intressepolitiskt Program Antaget av ÅSS Förbundstyrelse i februari 2013 Riksförbundet Ångestsyndromsällskapet ÅSS Inledning Förbundet ÅSS är en rikstäckande organisation. Medlemmar är lokalföreningar

Läs mer

Närståendepolicy Psykiatrin antar utmaningen

Närståendepolicy Psykiatrin antar utmaningen Närståendepolicy Policy för närståendes delaktighet i vuxenpsykiatrisk vård Psykiatrin antar utmaningen Under de senaste tjugofem åren har det pågått ett målmedvetet arbete med att minska den psykiatriska

Läs mer

Utbildning för psykologer i psykofarmakologi

Utbildning för psykologer i psykofarmakologi Utbildning för psykologer i psykofarmakologi Bakgrund Collskog Konferenser AB har under flera år arrangerat konferenser och fortbildningskurser för bl. a. psykologer. 2011 gavs en kurs i psykofarmakologi

Läs mer

Att leva med schizofreni - möt Marcus

Att leva med schizofreni - möt Marcus Artikel publicerad på Doktorn.com 2011-01-13 Att leva med schizofreni - möt Marcus Att ha en psykisk sjukdom kan vara mycket påfrestande för individen liksom för hela familjen. Ofta behöver man få medicinsk

Läs mer

DET BEROR PÅ Annemi Skerfving Institutionen för Socialt arbete Stockholm Centrum för psykiatriforskning KI och SLL

DET BEROR PÅ Annemi Skerfving Institutionen för Socialt arbete Stockholm Centrum för psykiatriforskning KI och SLL DET BEROR PÅ Annemi Skerfving Institutionen för Socialt arbete Stockholm Centrum för psykiatriforskning KI och SLL Olika perspektiv i synen på barnen Riskperspektiv en riskgrupp för psykisk ohälsa, missbruk

Läs mer

Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Lättläst version

Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Lättläst version Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Lättläst version Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Här är konventionen omskriven till lättläst. Allt viktigt

Läs mer

Motion av Raymond Wigg och Helene Sigfridsson (MP) om resurser för att utveckla en hälsofrämjande psykiatri

Motion av Raymond Wigg och Helene Sigfridsson (MP) om resurser för att utveckla en hälsofrämjande psykiatri MOTION 2010-08-23 Motion av Raymond Wigg och Helene Sigfridsson (MP) om resurser för att utveckla en hälsofrämjande psykiatri I Sverige gör vi i allmänhet stor skillnad mellan psykisk och fysisk ohälsa.

Läs mer

Verksamhetsberättelse Social Rehab 2011

Verksamhetsberättelse Social Rehab 2011 Verksamhetsberättelse Social Rehab 2011 Fastställd av socialnämnden 2012-03-21, 58 SOCIAL REHAB VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2011 Personal Personalen på Social Rehab består av 2,0 tjänst arbetsterapeut. Arbetsuppgifter

Läs mer

Strategisk plan för den psykiatriska vården i Skåne Slutrapport. Kroppslig hälsa. hos personer med omfattande och allvarlig psykisk sjukdom

Strategisk plan för den psykiatriska vården i Skåne Slutrapport. Kroppslig hälsa. hos personer med omfattande och allvarlig psykisk sjukdom Strategisk plan för den psykiatriska vården i Skåne Slutrapport Kroppslig hälsa hos personer med omfattande och allvarlig psykisk sjukdom Hälso- och sjukvårdsavdelningen Mars 2012 Slutrapport från arbetsgruppen

Läs mer

Arbetsliv. Er partner: Anneli Jäderholm. (C)Fotograf Agneta Viklund

Arbetsliv. Er partner: Anneli Jäderholm. (C)Fotograf Agneta Viklund Arbetsliv Er partner: Anneli Jäderholm (C)Fotograf Agneta Viklund År 2006 Attitydambassadör Anneli Jäderholm Kampanjen drivs av Handisam i samarbete med Nationell Samverkan för Psykisk Hälsa NSPH. Samverkanspartners:

Läs mer

VISA VÄGAR. 28 maj 2015 ABF-huset,Stockholm

VISA VÄGAR. 28 maj 2015 ABF-huset,Stockholm VISA VÄGAR 2015 28 maj 2015 ABF-huset,Stockholm Arrangörer Konferensen arrangeras av NSPH i samarbete med PRIO-samordningen (Regeringskansliet), Sveriges Kommuner och Landsting (SKL), Socialstyrelsen,

Läs mer

Den bärande idén för den Rättspsykiatriska vården i Västra Götaland. Vård och rehabilitering Ett liv utan återfall i brott. Frances Hagelbäck Hansson

Den bärande idén för den Rättspsykiatriska vården i Västra Götaland. Vård och rehabilitering Ett liv utan återfall i brott. Frances Hagelbäck Hansson Den bärande idén för den Rättspsykiatriska vården i Västra Götaland Vård och rehabilitering Ett liv utan återfall i brott Frances Hagelbäck Hansson Bakgrund 1998 2004 omfattande utredning om rättspsykiatri

Läs mer

Vad innebär lagändringen?

Vad innebär lagändringen? Stöd d till anhöriga Vad innebär lagändringen? Vellinge den 19 november 2009 Britta Mellfors Äldreenheten, Socialstyrelsen Disposition Nya lagtexten. - Vad är nytt och vad står det för? Vem är anhörig?

Läs mer

uidenpsykiatriguidenp

uidenpsykiatriguidenp sykiatriguidenpsykiatri uidenpsykiatriguidenp ykiatriguidenpsykiatrig idenpsykiatriguidenpsy iatriguidenpsykiatrigui enpsykiatriguidenpsyki Psykiatriguiden Denna broschyr är till för dig som är psykiskt

Läs mer

Lagarbetet inom styrelsen. LIBRA i Skåne maj 2014

Lagarbetet inom styrelsen. LIBRA i Skåne maj 2014 Lagarbetet inom styrelsen LIBRA i Skåne maj 2014 Syfte och mål med styrelsearbetet Målgrupp: personer med affektiva sjukdomar (egentlig depression och bipolär sjukdom), deras närstående samt övriga intresserade

Läs mer

Resultatanalys av enkäten Prioriteringar i vården

Resultatanalys av enkäten Prioriteringar i vården Resultatanalys av enkäten Prioriteringar i vården Andra delen; tema Demokrati och legitimitet av Per Rosén Landstinget i Östergötland 2005-12-02 Vem ska bestämma? Hälso- och sjukvården står inför stora

Läs mer

Frågor och svar om hälso- och sjukvården i Östergötland.

Frågor och svar om hälso- och sjukvården i Östergötland. Frågor och svar om hälso- och sjukvården i Östergötland. Frågor och svar om hälso- och sjukvården! Vad tycker ni socialdemokrater är viktigast med sjukvården i framtiden? Vi socialdemokrater i Östergötland

Läs mer

Ett erbjudande om stöd till familjer från människor, som inte fördömer utan förstår

Ett erbjudande om stöd till familjer från människor, som inte fördömer utan förstår Ett erbjudande om stöd till familjer från människor, som inte fördömer utan förstår F A M I L J E Familjeklubbar är självhjälpsgrupper för familjer där målsättningen är högre livskvalitet utan missbruk.

Läs mer

Studiehandledning för kursen Samhällsbaserad psykiatri, 100 poäng. Författare: Inger Andersson Höglund och Britt Hedman Ahlström.

Studiehandledning för kursen Samhällsbaserad psykiatri, 100 poäng. Författare: Inger Andersson Höglund och Britt Hedman Ahlström. Studiehandledning för kursen Samhällsbaserad psykiatri, 100 poäng. Studiehandledningen utgår från boken Samhällsbaserad psykiatri 2012 Studiehandledningen får kopieras. För mer information kontakta: Anja

Läs mer

Det finns minnen som inte lämnar någon ro

Det finns minnen som inte lämnar någon ro Det finns minnen som inte lämnar någon ro Posttraumatiskt stressyndrom Information till patienter och anhöriga Har du varit med om en livshotande eller livsförändrande händelse? Så omskakande eller grym

Läs mer

Landstingets program om integration LÄTT LÄST

Landstingets program om integration LÄTT LÄST Landstingets program om integration LÄTT LÄST Alla har rätt till ett gott liv De flesta av oss uppskattar en god hälsa. Oftast tycker vi att den goda hälsan är självklar ända tills något händer. Hälsa

Läs mer

KRISTIANSTAD - STATISTIK 2010

KRISTIANSTAD - STATISTIK 2010 KRISTIANSTAD - STATISTIK 2010 Bilden visar klientflödet i PO - verksamheten. Totalt under 2010 handlade det om 1 98 klienter 2010-01-01 = Totalt antal pågående ärende Pågående från tidigare år = Ärenden

Läs mer

Stockholms stads program för stöd till anhöriga 2012-2016

Stockholms stads program för stöd till anhöriga 2012-2016 Stockholms stads program för stöd till anhöriga 2012-2016 KF, februari 2013 Dnr 325-1035/2012 www.stockholm.se Stockholms stads program för stöd till anhöriga 2012-2016 Februari 2013 Stockholms stads program

Läs mer

Handlingsplan psykiatrisk ohälsa

Handlingsplan psykiatrisk ohälsa SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sida Socialberedningen Sammanträdesdatum 2014-11-12 64/71 44./. Bilaga. Handlingsplan psykiatrisk ohälsa I Norrbottens län finns sedan hösten 2013 en överenskommelse om samarbete

Läs mer

Datum 2010-08-09 Dnr 1001694. Ökad rekrytering i Region Skåne av personer med. psykisk funktionsnedsättning som står långt från arbetsmarknaden

Datum 2010-08-09 Dnr 1001694. Ökad rekrytering i Region Skåne av personer med. psykisk funktionsnedsättning som står långt från arbetsmarknaden 044-309 30 90 margot.nilsson@skane.se BESLUTSFÖRSLAG Datum 2010-08-09 Dnr 1001694 1 (6) Ökad rekrytering i av personer med psykisk funktionsnedsättning som står långt från arbetsmarknaden Ordförandens

Läs mer

Anhörigstöd - en skyldighet

Anhörigstöd - en skyldighet Anhörigstöd Anhörigstöd - en skyldighet Sedan 2009 ska alla socialnämnder erbjuda stöd för att underlätta för de personer som: - vårdar en närstående som är långvarigt sjuk eller äldre - stödjer en närstående

Läs mer

Ungdomars kommentarer om psykisk ohälsa Våren 2013

Ungdomars kommentarer om psykisk ohälsa Våren 2013 Ungdomars kommentarer om psykisk ohälsa Våren 2013 Önskas mer information om hur Landstinget Kronoberg arbetar med kontaktklasser eller om innehållet i denna rapport, kontakta: Susann Swärd Barnsättsstrateg

Läs mer

... KVALITETSPLAN FÖR KUNG SAGAS ELEVER ...

... KVALITETSPLAN FÖR KUNG SAGAS ELEVER ... KVALITETSPLAN FÖR KUNG SAGAS ELEVER 1 Vi på Kung Saga gymnasium har som mål att arbeta med att ni elever ska få en bra förberedelse för ert vuxenliv, det tycker vi är det viktigaste. Andra mål som vi arbetar

Läs mer

Projekt BRA-grupper - för att öka det sociala innehållet för äldre i ordinärt boende 2011-2012

Projekt BRA-grupper - för att öka det sociala innehållet för äldre i ordinärt boende 2011-2012 Vård- och omsorgsförvaltningen Projekt BRA-grupper - för att öka det sociala innehållet för äldre i ordinärt boende 2011-2012 Slutrapport Mölndals stad December 2012 Lotta Malm Projektledare Projekt BRA-grupper

Läs mer

Att möta ungdomar med Aspergers syndrom i samtal

Att möta ungdomar med Aspergers syndrom i samtal Att möta ungdomar med Aspergers syndrom i samtal Marie Julin, specialpedagog Diana Lorenz, socionom Autismforum 2010-04-12 Marie Julin och Diana Lorenz 1 Huvudkriterier för Aspergers syndrom Enligt DSM-IV-TR

Läs mer

Remiss Socialt arbete med personer med funktionshinder

Remiss Socialt arbete med personer med funktionshinder Sundbyberg 2007-05-18 Vår referens: Anna-Lena Jacobsson Diarienummer 07-158 Socialstyrelsen 106 30 Stockholm Ange diarienummer vid all korrespondens Remiss Socialt arbete med personer med funktionshinder

Läs mer

Barnen och sjukdomen. Barn som anhörig till allvarligt sjuk förälder BARNEN OCH SJUKDOMEN 1

Barnen och sjukdomen. Barn som anhörig till allvarligt sjuk förälder BARNEN OCH SJUKDOMEN 1 Barnen och sjukdomen Barn som anhörig till allvarligt sjuk förälder BARNEN OCH SJUKDOMEN 1 I familjer där förälder eller annan vuxen drabbats av svår sjukdom eller skada blir situationen för barnen extra

Läs mer

bildarkivet.se, fotograf Stephan Berglund

bildarkivet.se, fotograf Stephan Berglund bildarkivet.se, fotograf Stephan Berglund Så vill vi ha Flens kommuns äldreomsorg i framtiden 2008 2012 Är du intresserad av en god äldreomsorg i Flen? Vi politiker hoppas att du som bor i Flens kommun

Läs mer

Korta utbildningar i Bemötande Återhämtning Brukarinflytande Empowerment RSMH UTBILDNING

Korta utbildningar i Bemötande Återhämtning Brukarinflytande Empowerment RSMH UTBILDNING Catrin Fryklund Korta utbildningar i Bemötande Återhämtning Brukarinflytande Empowerment RSMH UTBILDNING Bemötande våra värderingars ansikte Hur viktigt är ditt bemötande i ditt arbete? Helt avgörande

Läs mer

Modellområde Vänersborg

Modellområde Vänersborg Modellområde Vänersborg Att möta barn och ungas psykiska hälsa med en helhet Skoldatatekskonferens 29 sep 2011 Modellområde Målet är att barn och ungdomar i området ska må bra /ha en god psykisk hälsa

Läs mer

EN ALLDELES EGEN VÄG TILLBAKA TILL ARBETE. Projekt Norrsken - Summering 2010 2013

EN ALLDELES EGEN VÄG TILLBAKA TILL ARBETE. Projekt Norrsken - Summering 2010 2013 EN ALLDELES EGEN VÄG TILLBAKA TILL ARBETE Projekt Norrsken - Summering 2010 2013 PROJEKT NORRSKEN FAKTA PROJEKT NORRSKEN DELTAGARES RESA FAKTA NÅGRA DELTAGARES RESA I PROJEKTET PROJEKTTID: 1 september

Läs mer

Denna broschyr är till för Dig som är psykiskt långtidssjuk eller psykiskt funktionshindrad och Dina närstående. PERSTORP

Denna broschyr är till för Dig som är psykiskt långtidssjuk eller psykiskt funktionshindrad och Dina närstående. PERSTORP Psykiatriguiden Denna broschyr är till för Dig som är psykiskt långtidssjuk eller psykiskt funktionshindrad och Dina närstående. PERSTORP 2 Innehållsförteckning Bruksanvisning... 4 Akutpsykiatri... 4 Primävård...

Läs mer

det psykologiska perspektivet

det psykologiska perspektivet För den som lider av psykisk ohälsa finns en rad behandlingsmetoder, främst olika former av samtalsoch läkemedelsbehandling. Ofta används en kombination. Grundläggande är att man har med sig både det medicinska,

Läs mer

EN ALLDELES EGEN VÄG TILLBAKA TILL ARBETE. Projekt Norrsken - Summering 2010 2014

EN ALLDELES EGEN VÄG TILLBAKA TILL ARBETE. Projekt Norrsken - Summering 2010 2014 EN ALLDELES EGEN VÄG TILLBAKA TILL ARBETE Projekt Norrsken - Summering 2010 2014 PROJEKT NORRSKEN FAKTA FAKTA PROJEKTTID: 1 september 2010 31 augusti 2014 Vänder sig till kvinnor och män i Piteå och Arvidsjaur

Läs mer

Inledningsanförande av Bengt Westerberg på konferensen Hälsa för personer med utvecklingsstörning som åldras 2014-11-19

Inledningsanförande av Bengt Westerberg på konferensen Hälsa för personer med utvecklingsstörning som åldras 2014-11-19 Inledningsanförande av Bengt Westerberg på konferensen Hälsa för personer med utvecklingsstörning som åldras 2014-11-19 För några decennier sedan var det få barn med svår utvecklingsstörning som nådde

Läs mer

En broschyr om Tvångssyndrom

En broschyr om Tvångssyndrom En broschyr om Tvångssyndrom Riksförbundet för Social och Mental Hälsa Förekomst Tvångssyndrom är en form av psykiska besvär som över 2 % av befolkningen har. Man talar därför om det som en folksjukdom.

Läs mer

Psykologiska konsekvenser av elolycksfall

Psykologiska konsekvenser av elolycksfall Elsäkerhetsdagen 14 oktober 2015 Psykologiska konsekvenser av elolycksfall Sara Thomée, psykolog och forskare Arbets- och miljömedicin Sahlgrenska Universitetssjukhuset sara.thomee@amm.gu.se Arbets- och

Läs mer

Framtidens trygghet 14 maj kl. 11 16 på Marint centrum

Framtidens trygghet 14 maj kl. 11 16 på Marint centrum Framtidens trygghet 14 maj kl. 11 16 på Marint centrum Framtidens trygghet en mässa anordnad av socialförvaltningen Hur vill du att socialförvaltningen ska arbeta i framtiden? Det är viktigt för oss att

Läs mer

Lidköping, Sockerbruket 071109

Lidköping, Sockerbruket 071109 Arbetsgruppen Regionalt handlingsprogram Barn och ungas kultur och fritid -------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------- Lidköping,

Läs mer

Barn som närstående. När någon i familjen blir svårt sjuk eller skadad

Barn som närstående. När någon i familjen blir svårt sjuk eller skadad Barn som närstående När någon i familjen blir svårt sjuk eller skadad Barn har, enligt hälso- och sjukvårdslagen (HSL) och patientsäkerhetslagen (6 kap. 5) rätt till information och stöd för egen del då

Läs mer

Barn o ungas psykiska ohälsa. Hur kan familjerna få stöd?

Barn o ungas psykiska ohälsa. Hur kan familjerna få stöd? Barn o ungas psykiska ohälsa Hur kan familjerna få stöd? Ylva Benderix leg psykoterapeut, dr i vårdvetenskap 1 Psykisk ohälsa bland unga undersöktes under 2013 av Socialstyrelsen. Barn och unga`s hälsa,

Läs mer

Utbildning för psykologer i psykofarmakologi

Utbildning för psykologer i psykofarmakologi Utbildning för psykologer i psykofarmakologi Bakgrund Collskog Konferenser AB har under flera år arrangerat konferenser och fortbildningskurser för bl. a. psykologer. 2011 gavs en kurs i psykofarmakologi

Läs mer

GAMIAN-EUROPA ALLEUROPEISK UNDERSÖKNING OM FYSISK OCH PSYKISK HÄLSA

GAMIAN-EUROPA ALLEUROPEISK UNDERSÖKNING OM FYSISK OCH PSYKISK HÄLSA GAMIAN-EUROPA ALLEUROPEISK UNDERSÖKNING OM FYSISK OCH PSYKISK HÄLSA Vi vill uppmana dig att delta i detta ursprungliga forskningsprojekt. Du ska bara delta om du vill det. Om du väljer att inte delta kommer

Läs mer

Starrbäckens vision Vi vill utveckla barns förståelse för att alla människor är lika mycket värda oavsett dom olikheter som finns.

Starrbäckens vision Vi vill utveckla barns förståelse för att alla människor är lika mycket värda oavsett dom olikheter som finns. Starrbäckens vision Vi vill utveckla barns förståelse för att alla människor är lika mycket värda oavsett dom olikheter som finns. Inledning Den 1:a April 2006 trädde lagen om förbud mot diskriminering,

Läs mer

Hälso- och sjukvården och socialtjänsten har ett gemensamt ansvar Socialtjänsten ska omedelbart ta kontakt med sjukvården vid misstanke på psykisk

Hälso- och sjukvården och socialtjänsten har ett gemensamt ansvar Socialtjänsten ska omedelbart ta kontakt med sjukvården vid misstanke på psykisk Hälso- och sjukvården och socialtjänsten har ett gemensamt ansvar Socialtjänsten ska omedelbart ta kontakt med sjukvården vid misstanke på psykisk eller somatisk sjukdom Missbruk/beroende och psykisk störning

Läs mer

Regeringens uppdrag till SBU inom psykiatrin

Regeringens uppdrag till SBU inom psykiatrin Regeringens uppdrag till SBU inom psykiatrin Diagnostik av förstämningssyndrom Diagnostik och behandling av ADHD och autismspektrumtillstånd (AST) Implementering av psykiatriska riktlinjer och evidensbaserad

Läs mer

Medlemsblad. Frost på gräset Dimma på ån Gula träd vid vägen Var kom kylan ifrån?

Medlemsblad. Frost på gräset Dimma på ån Gula träd vid vägen Var kom kylan ifrån? Medlemsblad för medlemmar i IFS Uppsala Frost på gräset Dimma på ån Gula träd vid vägen Var kom kylan ifrån? IFS telefonnummer för frågor och rådgivning: 0700 40 11 11 De med psykisk ohälsa behöver vårt

Läs mer

Simrishamn - Sjöbo Skurup Tomelilla - Ystad

Simrishamn - Sjöbo Skurup Tomelilla - Ystad Simrishamn - Sjöbo Skurup Tomelilla - Ystad Samverkan i sydöstra Skåne SÖSK Hur det hela började. När vi tog våra första steg Miltonprojekt SÖSK 2006-2008 Kartläggning av vuxna med psykiska funktionshinder

Läs mer

Stort 30-års jubileum 1983-2013

Stort 30-års jubileum 1983-2013 RSMH Mittpunkten Malmö RIKSFÖRBUNDET FÖR SOCIAL OCH MENTAL HÄLSA Stort 30-års jubileum 1983-2013 Vi är alla människor, ej bara diagnoser Inflytande - Återhämtning - Självbestämmande Välkomna på konferens,

Läs mer

Rådet för stöd och samordning efter flodvågskatastrofen 2005-06-02

Rådet för stöd och samordning efter flodvågskatastrofen 2005-06-02 Rådet för stöd och samordning efter flodvågskatastrofen Rapport 2005-06-02 Johan Järnesund 08-440 14 32 Johan.jarnesund@rsos.se Undersökning av det psykologiska/psykosociala stöd som erbjudits drabbade

Läs mer

Studiehandledning till Psykiatri av Inger Andersson Höglund, Britt Hedman Ahlström Bonnier Utbildning.

Studiehandledning till Psykiatri av Inger Andersson Höglund, Britt Hedman Ahlström Bonnier Utbildning. Studiehandledning till Psykiatri av Inger Andersson Höglund, Britt Hedman Ahlström Bonnier Utbildning. Studieenheter utgår från målen för kursen. Studiehandledningen hjälper den studerande att nå målen

Läs mer

Vägverket Samhälle och trafik 781 87 Borlänge

Vägverket Samhälle och trafik 781 87 Borlänge 2007-03-13 Vägverket Samhälle och trafik 781 87 Borlänge Angående Föreskrifter om medicinska krav för innehav av körkort m.m. (Remiss 1 (1) 2007-01-04, Beteckning: TR65A 2006:19692) Riksförbundet för Social

Läs mer

Hur kan man planera framtiden för sitt kroniskt sjuka barn?

Hur kan man planera framtiden för sitt kroniskt sjuka barn? Hur kan man planera framtiden för sitt kroniskt sjuka barn? Karin Sparring Björkstén Karin.Sparring-Bjorksten@sll.se Med Dr Överläkare, Specialist i psykiatri och geriatrik Skäms inte! Schizofreni är ingens

Läs mer

Projekt Psykisk ohälsa

Projekt Psykisk ohälsa Projekt Psykisk ohälsa Projekt Organisation Ort Redovisning 1.Starttande av allaktivitetshus IFSAP Kungälv- Kungälv 2 år - 1998 och lantgård Stenungsund 2. Uppsökande verksamhet Arbete och Lycksele 2 år

Läs mer

Att skapa trygghet i mötet med brukaren

Att skapa trygghet i mötet med brukaren NATIONELL VÄRDEGRUND Utbildning med Egon Rommedahl Att skapa trygghet i mötet med brukaren November 2014 Instruktioner till träff 2, Hösten 2014, Värdighetsgarantierna i Mölndal stad. Del 1 Att skapa trygghet

Läs mer

2014-04-24. Misa Fridhemsplan. Markus, 31 år. När är man redo att arbeta?

2014-04-24. Misa Fridhemsplan. Markus, 31 år. När är man redo att arbeta? Misa Fridhemsplan Med rätt stöd kan alla som vill delta i arbetslivet. Diagnoser/tillstånd/socialmedicinska arbetshinder: Psykoser, social fobi, schizofreni, personlighetsstörning, bipolära tillstånd,

Läs mer

Arbete för förändrade attityder och värderingar samt ökad kunskap om psykisk ohälsa, Jönköpings län i samverkan med Hjärnkoll

Arbete för förändrade attityder och värderingar samt ökad kunskap om psykisk ohälsa, Jönköpings län i samverkan med Hjärnkoll MISSIV 2013-05-28 LJ 2013/41 Förvaltningsnamn Avsändare Landstingsstyrelsen Arbete för förändrade attityder och värderingar samt ökad kunskap om psykisk ohälsa, Jönköpings län i samverkan med Hjärnkoll

Läs mer

Sjuka i onödan? Hur friska är personer med funktionsnedsättning? Ylva Arnhof

Sjuka i onödan? Hur friska är personer med funktionsnedsättning? Ylva Arnhof Sjuka i onödan? Hur friska är personer med funktionsnedsättning? Ylva Arnhof Sjuka i onödan? Hur friska är personer med funktionsnedsättning? Detta är en lättläst version av rapporten Onödig ohälsa Hälsoläget

Läs mer

Lokal överenskommelse om samarbete inom området psykisk ohälsa mellan Piteå kommun och Piteå närsjukvårdsområde 2015 2017

Lokal överenskommelse om samarbete inom området psykisk ohälsa mellan Piteå kommun och Piteå närsjukvårdsområde 2015 2017 Lokal överenskommelse om samarbete inom området psykisk ohälsa mellan Piteå kommun och Piteå närsjukvårdsområde 2015 2017 Norrbottens läns landsting och Norrbottens 14 kommuner har sedan 2013/2014 gemensamma

Läs mer

KULTUR OCH HÄLSA FÖR SENIORER

KULTUR OCH HÄLSA FÖR SENIORER KULTUR OCH HÄLSA FÖR SENIORER Dikt av Bengt Bratt för att illustrera hur vi definierar kultur när vi arbetar med kultur och hälsa. Kultur är att arbeta, bo och bygga. Kultur är skrattet och gråten tillsammans.

Läs mer

Levnadsvillkoren försf. rsämras... Mårten Gerle Sakkunnig psykiatrisk hälso- och sjukvård marten.gerle@socialstyrelsen.se

Levnadsvillkoren försf. rsämras... Mårten Gerle Sakkunnig psykiatrisk hälso- och sjukvård marten.gerle@socialstyrelsen.se Levnadsvillkoren försf rsämras... Mårten Gerle Sakkunnig psykiatrisk hälso- och sjukvård marten.gerle@socialstyrelsen.se ... även efter dödend den Lise-Lotte Nilsson och Bengt Lögdberg konstaterar att

Läs mer

Modell för sammanhållet stöd till personer med psykisk funktionsnedsättning i Kalmar län

Modell för sammanhållet stöd till personer med psykisk funktionsnedsättning i Kalmar län Modell för sammanhållet stöd till personer med psykisk funktionsnedsättning i Kalmar län Beslut har våren 2010 tagits av nämnder och styrelser i samtliga Kalmar läns kommuner och i landstinget om att modellen

Läs mer

Information till patienter och närstående Broschyren lämnas ut av hälso- och sjukvårdspersonal. Behandling av psykossjukdom

Information till patienter och närstående Broschyren lämnas ut av hälso- och sjukvårdspersonal. Behandling av psykossjukdom Information till patienter och närstående Broschyren lämnas ut av hälso- och sjukvårdspersonal Behandling av psykossjukdom INNEHÅLL Psykos schizofreni 5 Vad ÄR EN PSYKOS? Vem drabbas och varför? Vad går

Läs mer

Riktlinje för stöd till Anhöriga som vårdar eller stödjer en närstående

Riktlinje för stöd till Anhöriga som vårdar eller stödjer en närstående Riktlinje för stöd till Anhöriga som vårdar eller stödjer en närstående Socialförvaltningen Vård och Omsorg 2012-04-10 Innehåll 1 Bakgrund 5 2 Direkt stöd till anhöriga i Arboga kommun 6 2.1 Information...

Läs mer

Värdighetsgarantier. inom Vård och omsorg

Värdighetsgarantier. inom Vård och omsorg Värdighetsgarantier inom Vård och omsorg Om Hjo kommuns värdighetsgarantier Värdighetsgarantierna för Vård och Omsorg är garantier som mer konkret talar om vad brukarna inom Vård och Omsorg i Hjo kommun

Läs mer

Demokrati & delaktighet

Demokrati & delaktighet Demokrati & delaktighet Inledning OBS! Hela föreläsningen ska hålla på i 45 minuter. Samla gruppen och sitt gärna i en ring så att alla hör och ser dig som föreläsare. Första gången du träffar gruppen:

Läs mer

Vad krävs för att beakta barns behov av information, råd och stöd?

Vad krävs för att beakta barns behov av information, råd och stöd? Vad krävs för att beakta barns behov av information, råd och stöd? Utveckling av barn- och föräldrastöd vid Beroendecentrum Stockholm (BCS) Barn och unga i familjer med missbruk 2 december 2013 Christina

Läs mer

Barn som anhöriga. Nora Kathy, Pernilla Arvidsson, Christoffer Eliasson

Barn som anhöriga. Nora Kathy, Pernilla Arvidsson, Christoffer Eliasson Barn som anhöriga Nora Kathy, Pernilla Arvidsson, Christoffer Eliasson Kunskapscentrum för Barnhälsovård Fortbildning Kunskaps- och informationsspridning Stöd till verksamheter Externa föreläsningar Samverkan

Läs mer

Akutpsykiatrisk vård. 8 9 februari 2012, Stockholm

Akutpsykiatrisk vård. 8 9 februari 2012, Stockholm Akutpsykiatrisk vård Akutpsykiatriska bedömningar och diagnossättning Missbrukets fysiologi behandling och risker med abstinens! Suicidriskbedömning hur kan du bedöma hur allvarligt det är? Samtalsteknik

Läs mer

Värdig äldreomsorg Västeråsmoderaternas äldreprogram för 2014-2018

Värdig äldreomsorg Västeråsmoderaternas äldreprogram för 2014-2018 Värdig äldreomsorg Västeråsmoderaternas äldreprogram för 2014-2018 1 Värdig äldreomsorg Västeråsarna blir allt äldre. Tack vare sjukvården kan vi bota allt fler sjukdomar och många får möjligheten att

Läs mer

Identifiera dina kompetenser

Identifiera dina kompetenser Sida: 1 av 8 Identifiera dina kompetenser Har du erfarenheter från ett yrke och vill veta hur du kan använda dina erfarenheter från ditt yrkesliv i Sverige? Genom att göra en självskattning får du en bild

Läs mer

Sahlgrenska Universitetssjukhuset. Välkommen till Kardiologisk Vårdavdelning 13 Information till patient och närstående

Sahlgrenska Universitetssjukhuset. Välkommen till Kardiologisk Vårdavdelning 13 Information till patient och närstående Sahlgrenska Universitetssjukhuset Välkommen till Kardiologisk Vårdavdelning 13 Information till patient och närstående Välkommen till Kardiologisk Vårdavdelning 13 Område 6 Med detta informationshäfte

Läs mer

Råd till föräldrar. Att vara barn och anhörig när ett SYSKON i familjen är sjuk

Råd till föräldrar. Att vara barn och anhörig när ett SYSKON i familjen är sjuk Råd till föräldrar Att vara barn och anhörig när ett SYSKON i familjen är sjuk I familjer där en förälder, syskon eller annan vuxen drabbats av svår sjukdom eller skada blir situationen för barnen extra

Läs mer

Återhämtning - en introduktion

Återhämtning - en introduktion - en introduktion Återhämtning från allvarliga psykiska problem Luleå 24 april 2012 Alain Topor FoU-enheten. Psykiatri Södra Stockholm Institutionen för Socialt Arbete. Stockholms Universitet alain.topor@socarb.su.se

Läs mer

Etiska riktlinjer för hjärt-lungräddning (HLR)

Etiska riktlinjer för hjärt-lungräddning (HLR) Etiska riktlinjer för hjärt-lungräddning (HLR) 2015-03-20 M. Karlsson Marit Karlsson Med dr överläkare LAH Linköping SLS Delegation för medicinsk etik Vår tids utmaning 1. Vi kan idag (alltmer) förlänga

Läs mer

I skuggan av REVA Papperslösas hälsa och tillgång till sjukvård

I skuggan av REVA Papperslösas hälsa och tillgång till sjukvård I skuggan av REVA Papperslösas hälsa och tillgång till sjukvård Region skånes policy 2008 2011! Vuxna fd asylsökande, så kallade gömda, får rätt till omedelbar vård och vård/ tandvård som inte kan anstå,

Läs mer

Palliativ vård 2013. Datum: 2 3 december 2013, Stockholm

Palliativ vård 2013. Datum: 2 3 december 2013, Stockholm Palliativ vård 2013 Symtomkontroll och symtomlindring smärta och andnöd Brytpunkt, etik och etiska dilemman Det svåra samtalet att våga prata om döendet och döden med patienter och anhöriga Så får du teamarbetet

Läs mer

Samarbete ses ofta som den form som ska stödja människor med sammansatt

Samarbete ses ofta som den form som ska stödja människor med sammansatt Samarbete och ökat förtroende SAMARBETE OCH ÖKAT FÖRTROENDE MARIE FRIDOLF Samarbete ses ofta som den form som ska stödja människor med sammansatt proble matik så att de återfår arbetsförmågan (Andersson

Läs mer

Ledarnas Chefsbarometer 2012. Chefen och jämställdhet

Ledarnas Chefsbarometer 2012. Chefen och jämställdhet Ledarnas Chefsbarometer 2012 Chefen och jämställdhet Innehåll Inledning... 2 Rapporten i korthet... 3 Jämställda arbetsplatser?... 4 Chefens chef är en man såväl i privat som offentlig sektor... 5 En chef,

Läs mer

Samverkansrutin Demens

Samverkansrutin Demens Samverkansrutin Demens I Vellinge kommun Samverkan mellan kommun, primärvård och specialistvård Lokal samverkansrutin Bakgrund: Demenssjukdomar är sjukdomar som leder till kraftiga försämringar i människans

Läs mer