BESLUT. Ärendet Föreläggande mot Västerås kommun med stöd av 13kap. 8 socialtjänstlagen

Transkript

1 1-1 inspektionenförvårdochomsorg Avdelningmitt Ann-CharlottaBrandett BESLUT y9-a Dnr /20141(24) Västerås stad Individ- och familjenämnden Västerås Ärendet Föreläggande mot Västerås kommun med stöd av 13kap. 8 socialtjänstlagen (2001:453), SoL Beslut Inspektionen för vård och omsorg (IVO) förelägger med stöd av 13 kap. 8 SoL Västerås kommun att senast den 12 september 2014 vid vite om kr säkerställa att, när det gäller barn och unga, ställningstagandetill utredning enligt 11 kap. 1 SoL sker utan dröjsmål och om synnerliga skäl inte finns, senast inom fjorton dagar, utredningar enligt 11 kap. 1 SoL genomförs skyndsamt och om särskilda skäl inte finns, avslutas senast inom fyra månader, beslut om förlängd utredningstid fattas inom fyra månader och endast då det finns särskilda skäl för det, vård- och genomförandeplaner upprättas i samband med att barn och unga placeras utanför hemmet, familjehem utreds och beslut om medgivande att ta emot barn för stadigvarande vård och fostran i ett enskilt hem fattas innan placeringen verkställs. IVO ställer därutöver krav på nämnden att säkerställa att: utredning inleds av vad som genom ansökan, anmälan eller på annat sätt har kommit till nämndens kännedom och som kan föranleda någon åtgärd av nämnden, en bedömning av om förutsättningarna i det tilltänkta hemmet svarar mot de behov som barnet eller den unge har görs inför nämndens beslut om vård i familjehem. dokumentationen av förhandsbedömningar visar när en ansökan eller en anmälan kommer in till nämnden samt när beslut att inleda respektive inte inleda utredning har fattats, Inspektionen för vård och omsorg Telefon Fax Box 423 registrator@ivo.se Org nr OREBRO

2 Inspektionen för vård och omsorg Dnr /2014 2(24) dokumentationen av ett beslut utvisar uppgift om när (år, månad och dag) beslutet har fattats. IVO föreläggerdessutom Västeråskommun att senast den 12 september 2014 komma in med en redovisning av de åtgärder som vidtagits med anledning av ovanstående krav. Av redovisningen ska framgå: vilka åtgärder nämnden har vidtagit alternativt avser att vidta, tidpunkt för och omfattning av de genomförda eller planerade åtgärderna (i de fall personal berörs ange vilka), hur nämnden säkerställer att vidtagna åtgärder får önskad effekt. IVO kommer därefter att vid inspektion kontrollera att de redovisade åtgärdema genomförts och fått avsedd effekt. Bakgrund Tidigare tillsynsärenden och beslut I september 2011 genomförde Socialstyrelsen en verksamhetstillsyn (drir /2011) då det inkommit upprepade klagomål från enskilda till Socialstyrelsenrörande handläggning och dokumentation av barnavårdsärenden. Socialstyrelsen konstaterade i beslut den 25 november 2011 att det förelåg omfattande brister gällande bl.a. förhandsbedömningar och skyndsamhet i utredningar. Socialstyrelsen bedömde i beslut den 17 februari 2012 att de åtgärder som nämnden vidtagit eller planerade att vidta sammantaget var relevanta. Bl.a. redovisade nämnden att egenkontroller skulle genomföras samt att genomgång och revidering av processer, rutiner och checklistor skulle genomföras. Den 23 maj 2012 inkom en anmälan till Socialstyrelsen om att det fanns ett antal ofördelade ärenden hos nämnden. Socialstyrelsen genomförde den 13juni och den 14 november 2012 inspektioner (dnr /2012). Tillsynen omfattade nämndens handläggning av förhandsbedömningar,utredningar och familjehemsvård. Två klagomål utgjorde del av underlaget. I beslut den 13 december 2013 ställde IVO krav på nämnden bl.a. i fråga om att utan dröjsmål ta ställning till inkomna orosanmälningar, skyndsamhet i utredningar och att utredningar slutförs inom lagstadgad tid om det inte fmns särskilda skäl, utredning och medgivande av familjehem före placering samt att det fmns vårdoch genomförandeplaner i samband med placeringar. IVO har i ett annat tillsynsärende (dnr /2013) utrett sex olika klagomålsärenden gällande placerade barn. Vid granskningen fann IVO flera brister i handläggningen. De brister som uppdagades var delvis

3 Inspektionen för vård och omsorg Dnr /2014 3(24) samma som i ärendet som redogörs för ovan, men även att dokumentation av skyddsbedömningar saknades. I ytterligare ett tillsynsärende (dnr )konstaterade IVO liknande brister som de som redovisats ovan. Utöver det konstaterade IVO att nämnden måste säkerställa att de barn och ungdomar som utsätter sin hälsa och utveckling för en påtaglig risk erhåller den vård de har rätt till, får det skydd de är i behov av samt att ansökan om omhändertagande enligt bestämmelsema i lagen med särskilda bestämmelser om vård av unga (LVU) görs då kriterierna för detta är uppfyllda. Nämnden har mellan den 31januari och den 5 maj 2014 i de tre senast beskrivna ärendena kommit in med redovisningar av vidtagna åtgärder. Av redovisningen i januari framgår bl.a. följande (dnr /2012). Mer resurser styrdes tiii socialkontoret fr.o.m Som ett 1edi uppbyggnaden av ett ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete har ett par stödfunktioner tillsatts, strateg och utvecklare. Varje enhet kommer att bilda s.k. kvalitetsgrupper och dessa ska genomgå en kortare introduktion/utbildningunder februari Ett nytt intranät är under uppbyggnad. Under 2013 påbörjades en genomgång och uppdatering av arbetsprocesser,rutiner och checklistor. Det uppdaterade materialet kommer successivt att läggas ut på intranätet. Under 2013 genomfördes vissa egenkontrollerpå uppdrag av myndighetschefen och vissa utvecklingsområdenvisade sig. Likväl som det fanns förbättringsområden påvisade resu1tateten1igtnämnden hög kvalitet och rättssäkerhet. Vidare redovisades att månadsvisa egenkontroller skulle göras. Utifrån egenkontrollernaunder 2013 beslutade myndighetschefen om vissa åtgärder. Enheterna arbetar bl.a. med kollegiespegling och gruppvägledning som komplement till individuell vägledning I mars 2014 (dnr /2013) redovisade nämnden därutöver att resultatet av planerade åtgärder kommer att redovisas i mars månad för barn- och ungdomskontorets ledningsgrupp och därefter för samtlig personal. Egenkontroller har genomförts. Samtliga medarbetare ska vid arbetsplatsträff (APT) få återkoppling och rutiner för hantering vid utredning av medgivande och hur dokumentationsskyldigheten tillämpas ska gås igenom. I en kartläggning angående handläggarnas utbildningsbehov framkom att det saknas grundläggande kunskap om handläggning och dokumentation samt kunskaper om behovet kopplat till insatser och insatsers utfall, varför utbildningsinsatser planeras innan sommaren I redovisning inkommen i maj 2014 (dnr /2013) anförde nämnden att under våren 2014 har olika handlingsplaner upprättats, bl.a. om hur verksamhetens processer, checklistor och rutiner ska hanteras och implementeras i verksamheten. Konsulenterna ska göramå-

4 Inspektionen för vård och omsorg Dnr /2014 4(24) nadsvisa egenkontroller av förhandsbedömningar, utredningar, överväganden/omprövning samt umgängesbegränsningar. Resultatet ska dokumenteras och lämnas till enhetschef. Resultatet ska gås igenom på barn- och ungdomskontorets ledningsgrupp och därefter på nästkommande APT. En av konsulenterna ska sammanställa resultatet och rapportera till myndighetschefen. Aktuell tillsyn Mot bakgrund av tidigare tillsyner beslutade IVO att göra en ny inspektion av nämndens individ- och familj eomsorg på barn- och familjeområdet. Inspektioner genomfördes den 31 mars-1 april samt den 15 och den 29 april Underlag Inspektionsprotokoll från inspektionerna Granskning av tio ärenden rörande familjehemsplacerade barn samt kopior av handlingarna. Granskning av sjutton pågående barnavårdsutredningar samt kopior av handlingar i sex av utredningarna. Granskning av tolv förhandsbedömningar slutförda under februari och mars 2014 samt kopior av fem av förhandsbedömningarna. Granskning av elva utredningar avslutade under i huvudsak januari och februari 2014 samt kopior av handlingar i fem av utredningarna. Granskning av tre andra ärenden (uppföljning av ej verkställda beslut, IVO:s dnr /2013, /2013 och /2013) Granskning av nio ärenden gällande uppföljning av insatser samt kopior av handlingar i ett av ärendena. Tjänsteanteckningar från telefonsamtal med socialsekreterare och konsulent Tillsynsmyndighetens beslut och handlingar i ärenden med dnr /2011, /2012, /2013 samt /2013. Yttranden från nämndens representanter i samband med kommunicering av underlaget

5 Inspektionen för vård och omsorg Dnr /2014 5(24) Redovisning av tillsyn Förhandsbedömningar som avslutats med beslut om att inte inleda utredning Dokumentationsgranskningen visar att nämnden i hälften av de granskade förhandsbedömningarna inom fjorton dagar från det att anmälan inkom har beslutat att inte inleda utredning. I hälften av förhandsbedömningarna har tiden för beslut att inte inleda utredning varierat mellan 15 dagar upp till en månad efter att anmälan inkom. I samtliga granskade förhandsbedömningar finns dokumenterad skyddsbedömning. I hälften av förhandsbedömningarna saknas datum för nämndens skyddsbedönming. Under en förhandsbedömning har socialjouren gjort hembesök hos familj en. Förhandsbedömningar i inledda utredningar Sammanlagt granskades vid inspektionen 28 ärenden där nämnden beslutat att inleda utredning. I två av ärendena fanns flera utredningar inledda avseende samma barn, varför sammanlagt 30 utredningar granskades avseende förhands- och skyddsbedönmingar, utredningstider samt skyndsamhet i utredningsförfarandet. I en ca en fjärdedel av ärendena har nämnden inte fattat beslut om att inleda utredning inom 14 dagar. Tiden varierar mellan 16 dagar och drygt en månad. I några ärenden framgår inte av dokumentationen när ansökan/anmälan kom in alternativt när utredning inleddes. Nästan en tredjedel av de granskade skyddsbedömningarna hade gjorts samma dag eller dagen efter att anmälan inkom. Några skyddsbedömningar hade gjorts två till tre dagar efter att anmälan kom in. I drygt en tredjedel av de akter nämnden tagit fram inför inspektionen saknades skyddsbedömningar. Några skyddsbedömningar var inte daterade. Utredningstider Vid telefonsamtal med företrädare för nämnden i juni 2014 uppgav denna att hon under hösten 2013 och våren 2014 granskat beslut om förlängd utredningstid. Enligt hennes uppfattning har det i de flesta fall inte funnits särskilda skäl att förlänga utredningstiderna. Av listor nämnden kommit in med framgår att den 4 mars 2014 pågick totalt 457 utredningar varav drygt 70 hade pågått mer än fyra månader. Av 173 utredningar som hade avslutats under januari och februari 2014 hade knappt 50 pågått mer än fyra månader. En socialsekreterare kontaktade IVO innan inspektionen och uppgav bl.a. att handläggarna blivit beordrade att lägga pågående utredningar åt

6 Inspektionen för vård och omsorg Dnr /2014 6(24) sidan för att i stället ägna sig åt akuta utredningar. De utredningar som skulle läggas åt sidan skulle snart passera fyra månaders utredningstid om de inte redan hade gjort det. Handläggarna hade framfört olust och frustration över detta. Under senare delen av maj 2014 kontaktade socialsekreteraren på nytt IVO och berättade att prioriteringarna blivit än hårdare och att utredningar förlängdes utan laglig grund. Vid intervju med handläggare under inspektionen uppgav dessa bl.a. att det tog tid innan ärenden fördelades och ärendemängden hade ökat. I början av december 2013 började utredningar att läggas på hög och personal uppmanades till övertid. Handläggama uppgav att de var bekymrade över att arbetsledningen uppmanade dem att lägga pågående utredningar åt sidan, vilket medförde stress och oro. Motivationsarbete hanns inte med under utredningstiden och många utredningar avslutades därför utan insats. Vid inspektionen tog IVO del av ett e- postmeddelande ställt till samtliga handläggare från myndighetschefen. I meddelandet framgår att "vi inte kan lämna barn i utsatta situationer i sticket och det är därför nödvändigt att prioritera bland de pågående utredningarna" samt att "i första hand tänker vi att det som måste vänta är utredningar som behöver skrivas, som är i slutskedet och där vi vet att läget är under kontroll för barnen". Ledningen bekräftade vid inspektionen att handläggare hade uppmanats att arbeta med mer akuta ärenden, även om det innebar att utredningstiderna överskreds. Vid granskningen av dokumentationen framgick att en del utredningar hade avslutats inom fyra månader och ca en tredjedel var vid inspektionen fortfarandepågående och hade pågått i mindre än fyra månader. Ett fåtal pågående utredningar hade pågått i fyra månader och några dagar vid inspektionen. Beslut om förlängd utredningstid fanns inte. Avseende några ärenden fanns beslut om förlängd utredning för viss tid. I ett fall motiverades beslutet med att konsultationsdokument från skolan inte inkommit och handläggare fick inte tag på läraren. I ett fall hade utredningen pågått i nästan fem månader när beslut om förlängd utredningstid fattades pga. av att det kommit in en ny orosanmälan efter att utredningen hade pågått i fyra månader. En utredning förlängdes två dagar efter att utredningstidenpågått i fyra månader. En utredning förlängdes för att handläggare inte lyckats få kontakt med skolan. Av journalanteckningar framgår att ett försök hade gjorts under utredningstiden ca 20 dagar innan utredningen hade pågått i fyra månader. I ett fall hade utredningen förlängts tre gånger. I den akt som fanns tillgänglig för granskning vid inspektionen framgår inte motiveringarna till besluten. Vid intervju med handläggare uppgav dessa att en socialsekreterare fick uppdraget att genomföra en utredning då det var 20 dagar kvar av utredningstiden. Under mer än tre månader hade ingenting gjorts i ären-

7 Inspektionen för vård och omsorg Dnr /2014 7(24) det. Handläggaren träffade aldrig familjen under utredningen. Ärendet avsåg ett barn fött som hade varit placerat tillsammans med sina föräldrar eller ensam i perioder sedan födseln. Av den granskade dokumentationen framgår att det förekommit våld och missbruk i familjen. Skyndsamhet i utredningsförfarandet I en tredjedel av utredningarna tog det från ca en månad upp till nästan två månader innan de första utredande åtgärderna vidtogs efter att utredningen hade inletts. I ett ärende var den första händelsen i ärendet att nämnden omedelbart ornhändertogbarnet enligt LVU, vilket skedde 17 dagar efter att utredningen hade inletts. I en tredjedel av utredningarna gick det mellan tre veckor och nästan två månader mellan de utredande åtgärderna som vidtogs i utredningarna. Några av de nämnda ärendena rörde våld mot barn eller omsorgsbrister. I ett av ärendena rörande misstänkt våld mot barn, inleddes utredning 16 dagar efter att anmälan inkom. Första utredande åtgärd vidtogs efter en månad. Sammanlagt hade nämnden fyra kontakter med familjen under fyra månader. Därefter beslutades om förlängd utredningstid. I ett annat ärende rörande misstänkt våld mot barn togs första utredande kontakt 17 dagar efter att utredning inletts. Ett ärende rörde omsorgsbrister gällande ett treårigt barn. Första utredande åtgärd gjordes drygt en månad efter att utredning inletts. Ett par ärenden rörde tonåringar med drogproblem och annat nedbrytande beteende. I ett av dessa ärenden inleddes utredning 25 dagar efter att anmälan inkom. Första utredande åtgärd vidtogs drygt två månader efter inkommen anmälan. I det andra ärendet skedde första träffen med ungdomen en månad och tio dagar efter inkommen anmälan samt med föräldrarna ytterligare en vecka senare.

8 Inspektionen för vård och omsorg Dnr /2014 8(24) Bedömningar och motiveringar Förhandsbedömningar somavslutatsmedbeslutom att inteinledautredning En anmälan från skolan rörde ett 15-årigt barn som hotat och rånat andra barn. I anmälan framkom att det fanns flera andra anmälningar rörande barnet. Utredning inleddes inte då barnet inte var känt av socialtjänsten sedan tidigare och då barnet uppfattat situationen på annat sätt. en anmälan framkom bl.a. uppgifter om att en kvinna blivit illa misshandlad av sin sambo i hemmet, samtidigt som kvinnans barn befann sig där. Beslut att inte inleda utredning fattades knappt en månad efter att anmälan inkom. Under förhandsbedömningen uppgav kvinnan att hon brutit med sambon, barnens pappa kände ingen oro för barnen och barnen hade inte bevittnat våldet. Av förhandsbedömningen framgår även uppgift om att. Beslut om att inte inleda utredning motiveras med att inget av barnen bevittnat våldet, att kvinnan brutit kontakten med sambon samt att inga insatser efterfrågades. en anmälan framkom uppgifter om att en ung tonårspojke misstänktes för misshandel. Utredning inleddes inte då nämnden bedömde att det som framstod som bekymmersamt för barnet handlade om skolfrågor och att insatser från socialtjänsten inte bedömdes vara aktuella. Ett garn hade enligt en anmälan varit utsatt för och utsatt andra barn för sexuella lekar. Liknande uppgifter hade även tidigare kommit in till nämnden. Under förhandsbedömningen pratade nämnden endast med barnets ena vårdnadshavare då det inte gick att få tag på den andra. )ch det "framkommer inga behov av insatser eller stöd och hjälp", inleddes inte utredning I en anmälan från skolan inkom oro gällande att ett -årigt barn inte fick sina grundläggande behov tillgodosedda hos sin förälder. Bamet var trött, sov på en madrass hos ena förälderns partner och det saknades pengar till kläder och mat. Bedömningen var att uppgiftema var oroväckande och att det varit en svår situation för familjen den senaste tiden. Familjen önskade inte stöd från socialtjänsten. Utredning inleddes inte.

9 Inspektionen för vård och omsorg Dnr /2014 9(24) Förhandsbedömningar somavslutatsmedbeslutatt inledautredning I en anmälan rörande våld mot sjuårigt barn dröjde nämnden 17 dagar med att inleda utredning. I ett ärende rörande ett barn fött där psykiatrin anmält att den ena föräldern mådde psykiskt dåligt och den andre föräldern hade svårt att dölja sin ilska, dröjde nämnden 27 dagar med att inieda utredning. I ett ärende rörande en -årig flicka dröjde nämnden 25 dagar med att inleda utredning Flickan hade enligt anmälaren ett självskadebeteende, ett vagabonderande och ett sexuellt utagerande beteende. Dessutom fanns brister i hennes hemmiljö. Utredningar En utredning gällande ett elvaårigt bam inleddes efter en anmälan från skolan. En utredning gällande ett )arn inleddes mot bakgrund av anmälan från bland annat polis om misstänkt våld i familjen och missbruk hos föräldrar. Barnet hade varit aktuellt för flera utredningar hos socialtjänsten. Den tidigare oron handlade framför allt om föräldrarnasnussbruksproblenasamt våld mot mamman och barnen.

10 Inspektionen för vård och omsorg Dnr / (24) Utredningen pågick i sju månader och två veckor och avslutades med insats i form av familjebehandling i hemmet. Farniljeherns- och jourhernsutredningar Vid inspektionen granskades nio familjehemsplaceringarmed fokus på om nämnden gjort utredningar innan samt lämnat medgivande till placeringen i samband med att barnet placerades i familje- respektive jourhemmet. Utredningar fanns avseende två tredjedelar av familje- och jourhemmen. I två fall var utredningarna inte fårdigställda och avseende ett familjehem saknades utredning helt (placering hos släkting) vid tiden för placeringen. Avseende ett par jourhem avslutades utredningarna några dagar efter att barn hade placerats i hemmen. I ett fall godkände nämnden familjehemmet ca fem månader efter att barnet hade placerats där. I mer än hälften av ärendena saknades beslut om godkännande av familjehemmen från nämnden. I nästan alla fall, varav hälften avsåg placering i familjehem, saknades s.k. matchningsutredning. Vid intervju under inspektionen uppgav ledningen att alla familjehem är utredda men det finns inte alltid dokumenterat i akten. Det finns också matchningsutredningar.nämnden har godkänt de stadigvarande placeringarna. Vad gällde frågan om medgivande till stadigvarande placering i familjehem uppgav ledningen att det uppstått dröjsmål gällande släktingplaceringarpga. att det varit ett stort tryck. Granskning av uppföljning placeringar Vid inspektionen granskades nio placeringsärenden med fokus på förekomst av vård- och genomförandeplaner samt övervägande och omprövning. Handläggare uppgav vid inspektionen att placerade barn i samband med placering måste byta handläggare. Handläggarna ifrågasatte därför hur barnen ska våga prata och knyta an. Handläggarna uppgav att de inte hann ha en tät kontakt med de placerade barnen. Vård- och genomförandeplaner vid placering I ett ärende placerades en pojke på ett hem för vård eller boende (HVB) den Vårdplanupprättades der men

11 Inspektionen för vård och omsorg Dnr / (24) var inte undertecknad av någon. Genomförandeplan saknades. Avseende en pojke som var placerad på HVB sedan 2012 fanns en odaterad vårdplan. Det fanns tre genomförandeplaner,varav två var daterade. Vård- och genomförandeplanernasaknade underskrifter. Därutöver fanns avseende hälften av barnen som placerats utanför hemmet vårdoch genomförandeplaner som i vissa fall inte var daterade och som saknade underskrifter. Ett barn hade varit placerat i omgångar sedan slutet av 2011 och de andra placerades under I ett fall, som avsåg placering enligt LVU, saknades både vård- och genomförandeplaner. I ett av de fallen omhändertogs barnet omedelbart. En vårdplan upprättades enligt händelseförteckningen drygt tre veckor efter omhändertagandet. Övervägande och omprövning vid placering Två av de granskade placeringarna hade pågått mindre än sex månader. I övrigt granskades tre placeringar avseende övervägande och omprövning, vilket skett inom sex månader i alla tre ärendena. Dokumentation Vid granskning av journalhandlingar framgår i en journal exempelvis att ett polisförhör genomförts den 6 mars Anteckningen har förts in i journalen den 13 mars I enjournal avseende ett annat barn har ett samtal genomförts med barnet och dess föräldrar den 14 mars 2014 och anteckningen har förts in i journalen den 21 mars Fler exempel finns i andrajournaler. Vid kontakt med företrädare för nämnden i juni 2014 uppgav denna att hon trodde att anteckningarna låses när de förs in och att det hos handläggare kan finnas minnesanteckningar i t.ex. ett kollegieblock, men hon visste inte hur de olika handläggarna gjorde. En utredning avslutades enligt händelseförteckning den 18 november Enligt journalanteckningarna avslutades utredningen den 15januari Kontakt med socialsekreterare IVO har vid tre tillfälen under ärendets handläggning haft kontakt med en socialsekreterare vid nämnden. Det första samtalet ägde rum innan inspektionen och socialsekreterarenuppgav då att det fanns ett antal ärenden som denna ansåg vara misskötta. Efter inspektionen uppgav socialsekreteraren att handläggarna gjort en anmälan till Arbetsmiljöverket den 4 april Socialsekreteraren uppgav bl.a. att det inte finns någon plan för hur de ärenden som ligger ofördelade ska hanteras. Dessutom var flera handläggare på väg att sluta.

12 Inspektionen för vård och omsorg Dnr / (24) I telefonsamtal den 19 maj 2014 uppgav socialsekreteraren att arbetet med bristerna, t.ex. antalet ofördelade ärenden, inte går åt rätt håll. Socialsekreteraren upplevde att ledningen inte tar problemen på allvar. Denna vecka skulle sex handläggare sluta och de visste inte vem som skulle ta över deras ärenden. Såvitt socialsekreteraren visste var ingen ny personal på väg in, inte ens till hösten. I en nyligen genomförd enkät svarade ca 85 procent av handläggarna att de övervägde att sluta och att de inte klarar av rättssäkerheten. Socialsekreteraren var mycket bekymrad över situationen. Intervjuer och samtal vid inspektion den 31 mars-1 april 2014 Intervju/samtal med ledningen Vid det inledande samtalet uppgav ledningen bl.a. följande. Det fanns många nya och oerfarna handläggare. Det saknades grundkompetens i exempelvis handläggning och dokumentation. Man kunde inte "följa den röda tråden" i dokumentationen. Om politikerna godkänner det ville myndighetschefen förstärka organisationen med fler arbetsledare nära handläggarna. Arbetsledarna behöver vara delaktiga i utvecklingsarbetet så att även handläggarna involveras. Jämfört med andra kommuner låg socialsekreterarna i Västerås lite över snittet vad gäller löner. De hade också en relativt hög ingångslön. Man hade vidare jämfört ärendebelastningenhos handläggarna med handläggare i andra kommuner och kommit fram till att Västerås låg i underkant. Valje måndag fick handläggarna hjälp att prioritera bland sina ärenden. Intervju med handläggare Sex handläggare intervjuades i grupp. De uppgav, utöver vad som redovisats tidigare, bl.a. följande. Många handläggare slutade och under 2013 byttes arbetsledningen ut. Handläggarna hann inte med sitt arbete och även relativt nyanställda kunde vara ensamma om att utreda svåra ärenden. Handläggarna berättade om en e-postlåda, "myndighetslåda", som glömdes bort en tid. I den fanns ca 100 ärenden som var upp till sex månader gamla. Intervju med konsulent (arbetsledare)/utvecklare Konsulenten uppgav under intervjun att hon under 2013 gjorde egenkontroller, t.ex. saknades dokument och beslut om förlängd utredningstid. Rapporterna överlämnades till myndighetschefen. Konsulenten visste inte om rapporterna kom till nämndens eller handläggarnas kännedom. Enligt konsulenten kunde de kvarstående bristerna delvis bero på personalomsättningen, både bland handläggare och bland chefer.

13 Inspektionen för vård och omsorg Dnr / (24) Samtalmedledningeneftergenomfördinspektion Ledningen uppgav, efter att IVO lämnat en kort redogörelse för vad som framkommit vid inspektionen, att det saknades rutiner på flera områden. Verksamheten var skör och det blev rörigt när ledningspersonal försvann. Det var svårt och tog tid att rekrytera enhetschefer och personal. Man hade tagit in konsulter från bemanningsföretag. Ärenden förblev ofördelade då det inte fanns handläggare att fördela dem till. Handläggare fick hjälp att prioritera och de hade möjlighet att få kvalificerad övertid. Ledningen uppgav att egenkontroller och stickprover skulle genomföras. Checklistor för egenkontroll skulle tas fram och dessa skulle bli kända för alla handläggare. Tidigare egenkontroller gjordes för att ledningen skulle få en bild av hur det fungerade i verksamheten. Dessa stannade hos myndighetschefen och gjordes inte på uppdrag av nämnden. I april 2014 skulle checklistor för egenkontroll samt rutiner för rättssäkerhet fårdigställas. Avseende "myndighetslådan" hade en lex Sarah-rapport gjorts. Alla inkomna uppgifter hade hanterats. Nämnden kom den 8 april 2014 in med en lex Sarah-anmälan. Anmälan har hanterats i IVO:s ärende med dnr /2014. Intervju med konsulenter Den 15 april 2014 genomfördes en intervju med fem konsulenter. Dessa uppgav sammanfattningsvis följande. Grundbemanningen av handläggare var tillfyllest, men det var sårbart vid exempelvis omorganisationer eller frånvaro. Det skulle behövas ett antal "husvikarier". Enligt konsulentema var det svårt att rekrytera, men inom kort skulle de ha sex konsulter med erfarenhet på plats. Konsulentema ansåg att enhetema var för stora vilket innebar att det blev svårt med styrningen och det var oklart vem som hade ansvar för vad. Det fanns en grundstruktur för nyanställda, men det borde göras mer för dem. Enligt konsulenterna hade egenkontrollerna "runnit ut i sanden" och det saknades rutiner för det mesta. Om det fanns rutiner var det oklart var de fanns. En del rutiner farms på intranätet, men handläggare visste inte var de skulle hitta dem. Enligt konsulenterna kommer en utbildning i handläggning och dokumentation för handläggama inte att rätta till de brister som finns. Handläggarna kände enligt konsulenterna en osäkerhet över sitt ansvar, vilket innebar att konsulentemas stöd efterfrågades mer. Det fanns vid inspektionstillfållet heller ingen chef på mottagning/utredning som kunde stötta konsulenterna. Konsulenterna uttryckte att de inte hann med att både finnas i vardagen och delta i utvecklingsarbetet. Omorga-

14 Inspektionen för vård och omsorg Dnr / (24) nisationer påverkade det dagliga arbetet och inför en kommande omorganisation, med en ny och gemensam mottagningsenhet för hela IFO, hade ingen riskanalys gjorts. Vid inspektionen den 31 mars-1 april fanns 24 ofördelade ärenden. Vid intervjun den 15 april uppgav konsulenterna att det fanns 28 ofördelade ärenden (sammanlagt 17 familjer) samt ytterligare tio familjer och därmed minst lika många ärenden som den 28 april skulle fördelas på en ny konsult. Konsulenterna uppgav att de var bekymrade inför sommaren. Intervju/samtal med myndighetschefen Den 29 april 2014 intervjuades myndighetschefen som uppgav att situationen behövde styras upp med en långsiktig och fungerande planering. Det behövde också finnas signaler för när det inte fungerar som det ska. Hon trodde inte att det behövdes fler socialsekreterare i grundbemanningen för att nämnden ska klara av sitt uppdrag, utan det behövdes en bättre systematik med bra introduktion av nyanställda och fler konsulenter i arbetsledningen. Vid en jämförelse mellan faktisk arbetstid och upplevd arbetstid framkom att handläggarna inte arbetade mer än vad de skulle utan att det handlade om känslan av att inte räcka till. Kommunicering Vid kommuniceringhar nämnden bl.a. uppgett följande. Den uppkomna situationen tas på största allvar av såväl ansvariga chefer som den politiska ledningen. Det är ett bekymmer att det finns flera vakanta tjänster. Rekryteringpågår löpande liksom kontakter med bemanningsföretag i syfte att hyra in konsulter. Under mars 2014 fick medarbetarna återkoppling efter de egenkontroller som genomförts tidigare. Enligt nänmden är det viktigt att skapa en lärande organisation där man ser avvikelser som ett lärande. Inför omorganisationenmed ny och gemensam mottagningsenhet har riskanalyser gjorts löpande tillsammans med fackliga företrädare och HR-konsult.

15 Inspektionen för vård och omsorg Dnr / (24) Skälen för beslutet Tillämpliga bestämmelser 13 lagen (1990:52) med särskilda bestämmelser om vård av unga, LVU 1 kap. 2, 5 kap. 11, 6 kap. 6 och 8, 11kap. 1, 1 a, 2, 3 och 5 samt 13 kap. 8 socialtjänstlagen (2001:453), SoL 5 kap. 1 och 4 Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (SOSFS 2006:5) om dokumentation vid handläggning av ärenden och genomförande av insatser enligt SoL, LVU, LVM och LSS 5 kap. 1 Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (SOSFS 2012:11) om socialnämndens ansvar för barn och unga i familjehem, jourhem eller hem för vård eller boende Bedömning Förhandsbedömningar Av 11kap. 1 a andra stycket SoL framgår att beslut att inleda eller inte inleda utredning ska, om det inte finns synnerliga skäl, fattas inom fjorton dagar efter det att anmälan har kommit in till nämnden. Bestämmelsen föranleddes av att regeringen ansåg att det inte räckte med rekommendationer utan att det behövdes en tydlig gräns för när beslut om att inleda eller inte inleda utredning måste fattas. Regeringen konstaterade att det rör sig om allvarliga situationer när ett barn misstänks fara illa eller far illa. I sammanhanget underströks även att två veckor är en övre tidsgräns och att det är allvaret i anmälan som ska avgöra hur snabbt beslut om utredning måste fattas. I normalfallet bör det ta kortare tid än fjorton dagar och vissa fall bör beslut fattas omgående (prop. 2012/13:10 s. 59). IVO:s granskning har visat att nämnden endast i hälften av de granskade förhandsbedömningarnahar fattat beslut att inte inleda utredning inomlagstadgadtid. I övrigaforhandsbedömningar har tidenforbeslut att inteinledautredningvarieratmellan15 och29 dagar. I de flestaav de granskadeutredningsärendenahar nämndenfattatbeslutatt inleda utredning inom lagstadgad tid. I ca en fjärdedel av ärendena har nämndens beslut att inleda utredning dröjt mellan 16 dagar och drygt en månad. I några ärenden kan det inte bedömas när utredning inleddes då det inte framgår av dokumentationen när anmälan/ansökan kom in alternativt när utredning inleddes. Det anförda påvisar att det finns brister i nämndens hantering av inkomna anmälningar,både vad avser nämndens skyldighet att ta ställning till inkomna anmälningar inom fjorton dagar, men även avseende

16 Inspektionen för vård och omsorg Dnr / (24) dokumentation av datum som är avgörande för att det ska vara möjligt att bedöma om förhandsbedömningarnagörs i tid. Utredningstider En utredning av om socialnämnden behöver ingripa till ett barns skydd eller stöd ska, enligt 11 kap. 2 SoL, bedrivas skyndsamt och vara slutförd senast inom fyra månader. Finns det särskilda skäl får socialnämnden besluta att förlänga utredningen för viss tid. Av relevanta förarbeten (prop. 1996/97:124 s. 180) framgår att en förlängning av tiden kan bli aktuell i sådana fall då t.ex. en barnpsykiatrisk utredning eller en polisutredning i ett fall av övergrepp mot barn inte kan slutföras inom den föreskrivna tiden. I Socialstyrelsenshandbok Barn och unga i socialtjänsten, s. 40, förtydligas att det bara är sådana förhållanden som socialtjänsten inte själv råder över som kan vara skäl för förlängning. Av den dokumentationsgranskning som gjordes vid inspektionen kan IVO konstatera att ett fåtal utredningar som var pågående hade pågått i fyra månader och några dagar utan att beslut hade fattats om förlängd utredningstid. En av utredningarna hade förlängts två dagar efter att den hade pågått i fyra månader. I några ärenden fanns beslut om förlängd utredning för viss tid. I ett fall motiverades beslutet med att konsultationsdokument från skolan inte inkommit och handläggare fick inte tag på läraren. I ett fall hade utredningen pågått i nästan fem månader när beslut om förlängd utredningstid fattades pga. av att det kommit in en ny orosanmälan efter att utredningen hade pågått i fyra månader. En utredning förlängdes för att handläggare inte lyckats få kontakt med barnets skola. Ett försök hade gjorts ca 20 dagar innan utredningen hade pågått i fyra månader. En utredning hade förlängts tre gånger. I de handlingar som fanns tillgängliga för IVO vid inspektionen framgick inte motiveringarna till dessa beslut. Under tillsynen har framkommit uppgifter om att utredningar förlängs utan att det finns giltiga skäl för det samt att handläggare beordrats att lägga utredningar åt sidan för att prioritera mer akuta utredningar. Detta har enligt lämnade uppgifter skapat frustration, stress och oro hos handläggarna. Gällande en utredning lämnades uppgifter om att den fick förlängastrots att ingenting hade gjorts i ärendet på tre månader. Det är en brist att nämnden inte avslutat utredningarna inom fyra månader eller, om det finmits särskilda skäl, fattat beslut om att förlänga utredningarna för viss tid, innan utredningstiden överskridits. De skäl som angetts som förlängning är heller inte alltid tillräckliga då nämnden med exempelvis bättre planering av utredningstiden borde ha kunnat få till stånd de kontakter som behövdes för utredningen. IVO har sett fiera exempel på beslutsmotiveringar som inte kan anses utgöra särskilda skäl för att förlänga utredningen för viss tid.

17 Inspektionen för vård och omsorg Dnr / (24) Skyndsamhet i utredningsförfarandet Tillsynen visar att det i flera av nänmdens utredningar förflutit mellan tre veckor upp till nästan två månader mellan utredningsinsatserna. I flera utredningar tog det dessutom lång tid innan de första utredande åtgärderna vidtogs. I ett ärende var den första händelsen i ärendet att nämnden omedelbart omhändertog barnet enligt LVU, vilket skedde 17 dagar efter att utredningen hade inletts. Handläggarna framförde vid inspektionen att de inte hann med, att antalet ärenden ökade och att det tog tid innan ärendena fördelades. Vid inspektionen fanns 24 ofördelade ärenden och två veckor senare hade antalet ökat, enligt uppgift från konsulenterna. IVO konstaterar att skyndsamhetskravet i 11kap. 2 SoL inte enbart innebär att en utredning ska vara klar inom fyra månader utan även att utredningsförfarandeti sig ska ske skyndsamt. Understrykas ska även allvaret i anmälningarna, bl.a. har flera av de utredningar som nämns ovan rört misstanke om våld mot barn eller omsorgsbrister. Med hänsyn till detta är dröjsmålen extra anmärkningsvärda. Det är en brist att nämnden inte lever upp till kravet på skyndsamhet i utredningarna. Bedömningar och motiveringar Skyddsbedömningar När en anmälan enligt 11 kap. 1 SoL rör barn eller unga ska socialnämnden genast göra en bedömning av om barnet eller den unge är i behov av omedelbart skydd. En sådan bedömning ska dokumenteras. Detta framgår av 11 kap. 1 a SoL. I förarbeten till bestämmelsen betonas att skyddsbedömningen ska göras samma dag som anmälan kommer in eller senast dagen efter om anmälan kommer in sent på dagen (prop. 2012/13:10 s. 60). IVO konstaterar att i samtliga granskade förandsbedömningar,där nämnden beslutat att inte inleda utredning, fanns dokumenterad skyddsbedömning I ärenden när nämnden beslutat att inleda utredning saknades i drygt hälften av ärendena skyddsbedömningar i den granskade dokumentationen, dvs. personakten. Några skyddsbedömningar var inte daterade. Vidare framgick att några skyddsbedömningarhade gjorts två till tre dagar efter att anmälan kom in till nämnden. IVO konstaterar att det finns brister i nämndens hantering av skyddsbedömningar. Avsaknaden av daterade skyddsbedömningar gör att det inte går att avgöra om skyddsbedönmingarnahar gjorts genast. Det är även anmärkningsvärt att det i flera akter inte gick att finna skyddsbedömningar i de fall nämnden hade inlett utredning, men det kan inte uteslutas att skyddsbedömningarna finns i dokumentation som inte fanns tillgänglig för IVO vid inspektionen. Att tre skyddsbedömningar

18 Inspektionen för vård och omsorg Dnr / (24) hade gjorts två till tre dagar efter att anmälan kom in till nämnden är en brist, då nämnden i dessa fall inte genast kan anses ha tagit ställning till barnens behov av omedelbart skydd. IVO har i ärende med dnr /2013 funnit samma brist och i beslut den 20 februari 2014 ställt krav på nämnden i detta avseende. Nämnden har därefter kommit in med redovisning av vidtagna åtgärder, se det ärendet. Eftersom IVO:s granskning i viss mån avser skyddsbedömningar som gjordes eller borde ha gjorts innan kravet ställdes, avstår IVO från att ställa krav på åtgärd i detta avseende. Förhandsbedömningar Av 11 kap. 1 SoL följer att socialnämnden utan dröj smål ska inleda utredning av vad som genom ansökan, anmälan eller på annat sätt har kommit till nämndens kännedom och som kan föranleda någon åtgärd av nämnden. IVO konstaterar att kravet för att inleda en utredning inte är särskilt högt ställt. IVO anser att det flnns flera exempel på förhandsbedönmingar där det framkommer uppgifter som är så oroväckande att utredning skulle ha inletts. Som exempel kan nämnas två anmälningar rörande tonårspojkar som misstänks för bl.a. misshandel där nämnden inte inlett utredning pga. att barnet i det ena fallet inte var känt av socialtjänsten sedan tidigare och i det andra fallet bedömde nämnden att det handlade om skolfrågor. Ett annat exempel avser ett barn som enligt anmälan varit utsatt för och utsatt andra barn tör sexuella handlingar. Nämnden inledde inte utredning efter att bara ha pratat med den ena vårdnadshavaren då den andra inte gick att få tag på. Det är en brist att nämnden inte inlett utredning av vad som framkommit i dessa anmälningar. Stöd och skydd för barn Barnets bästa ska enligt 1 kap. 2 SoL särskilt beaktas och vid beslut eller andra åtgärder som rör vård- eller behandlingsinsatser för barn ska vad som är bäst för barnet vara avgörande. När det gäller barn har nämnden ett långtgående utredningsansvar. Samtidigt får en utredning inte göras mer omfattande än vad som är motiverat av omständigheterna i ärendet. En utredning måste dock vara så omfattande att den kan leda till ett sakligt korrekt beslut. Vid intervju med handläggare uppgav dessa att en socialsekreterare flck uppdraget att genomföra en utredning då det var 20 dagar kvar av utredningstiden. Under mer än tre månader hade ingenting gjorts i ärendet och handläggaren träffade inte familjen under utredningen. Ärendet avsåg ett barn fött Barnet hade varit placerat tillsammans med sina föräldrar eller ensam i perioder sedan födseln pga. våld och missbruk i familjen. 1

19 Inspektionen för vård och omsorg Dm / (24). Om detta ärende hade handlagts skyndsamt hade barnet kunnat åtnjuta det ytterligare stöd och skydd det hade kunnat vara i behov av tidigare än vad som blev fallet. Eftersom en förälder inte längre samtyckte till familjehemsplaceringen av barnet, har också familjens rättssäkerhet allvarligt åsidosatts genom nämndens fördröjda handläggning av ärendet. I en anmälan rörande våld mot ett sjuårigt barn dröjde nämnden 17 dagar med att inleda utredning. I ett ärende rörande ett barn fött där psykiatrin anmält att den ena föräldem mådde psykiskt dåligt och den andre föräldem hade svårt att dölja sin ilska, dröjde nämnden 27 dagar med att inleda utredning. I ett ärende rörande en -årig flicka dröjde nämnden 25 dagar med att inleda utredning. Flickan hade bl.a. ett självskadebeteende och det fanns brister i hennes hemmiljö. IVO har ovan konstaterat att nämnden bmstit i kravet på skyndsamhet i utredningar. Flera av de utredningarna har rört våld mot barn eller omsorgsbrister. Av de uppgifter som i övrigt redovisats framgår att det rör sig om utsatta barn vars situation inte har utretts inom rimlig tid. IVO anser att nämnden inte har agerat till stöd och skydd för dessa barn i sådan utsträckning att det kan anses att nämnden fullföljt sina skyldigheter gentemot dem. Detta är en allvarlig brist. IVO har i ärende med dnr /2013 funnit brister av liknande karaktär och i beslut den 10 mars 2014 ställt krav på nämnden i detta avseende. Nämnden har därefter kommit in med redovisning av vidtagna åtgärder, se det ärendet. Eftersom dessa åtgärder redovisats efter IVO:s inspektion avstår IVO från att ställa krav på åtgärd i detta avseende. Uppgifter om våld Det är socialtjänstens uppgift att verka för att den som utsatts för brott och dennes närstående får hjälp. Socialnämndens ansvar för brottsoffer tydliggörs i 5 kap. 11 SoL, där det framgår att socialnämnden särskilt ska beakta att kvinnor som är eller har varit utsatta för våld eller andra övergrepp av närstående kan vara i behov av stöd eller hjälp för att förändra sin situation. Vidare ska nämnden också särskilt beakta att ett barn som bevittnat våld m.m. av eller mot närstående är offer för brott och ansvara för att barnet får det stöd och den hjälp som barnet behöver. I förarbetena (prop. 2006/07:38 s. 23 ff) framhålls hur viktigt det är att brottsoffer, och då framför allt kvinnor som utsätts eller har utsatts för våld eller andra övergrepp av närstående samt barn som bevittnar våld, får det stöd och den hjälp de behöver.

20 Inspektionen för vård och omsorg Dnr / (24) Begreppet kännedom om att ett barn kan ha bevittnat våld innebär inte att socialnämnden måste vara säker på att barnet bevittnat våld (Våld Handbok om socialnämndens ansvarför våldsutsatta kvinnor och barn som bevittnat våld, Socialstyrelsen, s. 111). Det räcker med att omständigheterna i det enskilda fallet pekar på att så kan vara fallet. Att ett barn befaras ha bevittnat våld av eller mot en närstående vuxen torde innebära att en utredning behöver inledas för att klarlägga vilka behov barnet kan ha av stöd eller hjälp. IVO:s uppfattning är att nämnden, utom i rena undantagsfall, ska inleda utredning då uppgifter inkommit om misstänkt våld mot barn eller närstående till barnet, eller i situationer där barn kan ha bevittnat våld mot närstående. WO konstaterar att nämnden i de allra flesta av de granskade ärendena där det förekommit våld i nära relationer har inlett utredning. I ett fall, där en kvinna utsatts för våld av sin sambo, har nämnden inte inlett utredning avseende hennes barn. IVO anser att det inte kunde uteslutas att barnen eller kvinnan kan ha varit i behov av stöd eller hjälp. IVO anser därför att utredning borde ha inletts i detta fall. Även om barnen inte bevittnat det våld som föranledde anmälan, vill IVO ändå betona vikten av att uppmärksamma och utreda situationen för barn som kan ha bevittnat våld, eller känner till att en förälder blivit utsatt för våld. IVO har konstaterat brister vad gäller skyndsamhet i utredningarna. Flera av de utredningarna har rört våld mot barn och våld inom familjen. IVO anser att det är särskilt anmärkningsvärt att nämnden, i de utredningar som inletts efter uppgifter om våld, inte bedrivit utredningarna tillräckligt kraftfullt då det i vissa fall varit lång tid mellan utredningsåtgärderna. Familjehemsplaceringar Av 6 kap. 6 SoL följer att ett barn inte utan socialnämndens medgivande eller beslut om vård får tas emot för stadigvarande vård och fostran i ett enskilt hem som inte tillhör någon av föräldrarna eller någon annan som har vårdnaden om honom eller henne. Socialnämnden får inte lämna medgivande eller fatta beslut om vård utan att förhållandena i det enskilda hemmet och förutsättningarna för vård i hemmet är utredda av socialnämnd Socialnämnden får inte placera ett barn i ett sådant enskilt hem som vid upprepade tillfällen tar emot barn för tillfållig vård och fostran (jourhem) om inte förhållandena i det enskilda hemmet och förutsättningarna för vård i det är utredda av socialnämnd. Enligt 5 kap. 1 SOSFS 2012:11 ska nämnden, inför beslut om vård i familj ehem eller hem för vård eller boende, göra en bedömning av om förutsättningarna i det tilltänkta hemmet svarar mot de behov som bar-

21 Inspektionen för vård och omsorg Dnr / (24) net eller den unge har (s.k. matchningsutredning) Bedömningen ska redovisas i ett underlag till beslut. I ett av nio fall saknades familjehems- eller jourhemsutredning. I några fall var de inte fårdigställda när barnen placerades. S.k. matchningsutredning saknades i de flesta fall som avsåg placering i familjehem. IVO konstaterar att det finns brister avseende familjehems-,jourhemsoch matchningsutredningar då detta i vissa fall saknas eller i vart fall saknades då barnet placerades i familje- eller jourhemmet IVO kan konstatera att de uppgifter ledningen lämnat inte stämmer överens med vad IVO uppmärksammade vid inspektionen, vilket är anmärkningsvärt. Vård- och genomfärandeplaner Enligt 11 kap. 3 SoL ska, när någon behöver vårdas i ett hem för vård eller boende eller i ett familjehem, en plan upprättas för den vård som socialnämnden avser att anordna (vårdplan). För barn och unga som vårdas i ett hem för vård eller boende eller i ett familjehem ska en plan upprättas över hur vården ska genomföras (genomförandeplan). I förarbetena till bestämmelsen om vårdplan (prop. 2000/01:80 s. 106) anförs att planen förutsätts bli undertecknad av vårdnadshavaren, barnet när han eller hon är över 15 år, vårdgivaren samt handläggande tjänsteman hos den socialnämnd som beslutar om placeringen. Alla som berörs av vårdplaneringen blir på så sätt införstådda med vad som förväntas av just honom eller henne. Flera av de vård- och genomförandeplanersom granskades var inte daterade eller undertecknade. Vad gäller dateringarna går det inte att avgöra om planerna har upprättats innan eller i nära anslutning till placeringen. Då flera av dokumenten helt saknade underskrifter, kan den enskildes delaktighet i planen ifrågasättas. I ett fall saknades genomförandeplan, vilket är en brist. I ett fall upprättades vårdplan ca två veckor efter att ungdomen placerades på ett HVB. I ett fall, som avsåg placering enligt LVU, saknades både vård- och genomförandeplaner. IVO konstaterar sammanfattningsvis att det finns brister i nämndens hantering av vård- och genomförandeplaneroch det är särskilt anmärkningsvärt att det i vissa fall helt saknas vård- och genomförandeplaner. Övervägande och omprövning vid placeringar Av 6 kap. 8 SoL följer att när ett barn vårdas med stöd av denna lag i ett annat hem än det egna, ska nämnden minst en gång var sjätte månad överväga om vården fortfarandebehövs och hur vården bör inriktas och utformas. När barn vårdas med stöd av LVU ska vården enligt 2 LVU övervägas var sjätte månad, vilket framgår av 13 LVU. 1samma be-

22 Inspektionen för vård och omsorg Dnr / (24) stämmelse framgår att vård enligt 3 LVU ska omprövas var sjätte månad. I de granskade ärendena hade nämnden övervägt alternativt omprövat vården i rätt tid. IVO anser att nämnden i detta avseende följt lagstiftningen. Övriga iakttagelser Dokumentation Av 11kap. 5 SoL framgår att handläggning av ärenden som rör enskilda samt genomförande av beslut om stödinsatser, vård och behandling ska dokumenteras. Dokumentationen ska utvisa beslut och åtgärder som vidtas i ärendet samt faktiska omständigheter och händelser av betydelse. Enligt 5 kap. 1 SOSFS 2006:5 ska handläggningen av ett ärende dokumenteras fortlöpande. Av 5 kap. 4 SOSFS 2006:5 framgår att dokumentationen av ett beslut bl.a. ska innehålla uppgifter om när (år, månad, dag) beslutet har fattats. IVO:s tillsyn visar att en granskad utredning enligt händelseförteckning avslutades den 18 november Enligt journalanteckningarna avslutades utredningen den 15januari Det går därför inte att avgöra när utredningen avslutades, vilket är en brist. Avseende flera utredningar går det inte att bedöma om förhandsbedömningarnaskett i tid då det av dokumentationen inte kan utläsas när anmälan/ansökan kom in alternativt när beslut om att inleda utredning fattades. Dokumentationsgranskningen har vidare visat att anteckningar i journal i vissa fall kan ha förts in i efterhand, så långt som upp till en vecka efter aktuell händelse. Det kan inte uteslutas att anteckningar inte har tillförts akten utan dröjsmål och att dokumentationen i dessa fall inte gjorts fortlöpande. Hembesök En utredning enligt 11 kap. 1 SoL föregås av en förhandsbedömning, vilket innebär att nämnden tar ställning till om uppgiftema i t.ex. en anmälan kan föranleda någon åtgärd av nämnden. Utredning bör alltså inte vidtas om det redan från början står klart att nämnden inte kan eller inte bör vidta några åtgärder. (prop. 1979/80:1 s. 562). I samma proposition framgår att hembesök bör ses som en utredningsåtgärd (a prop. s. 400). Justitieombudsmannen(JO) har i flera beslut uttalat sig om hembesök i samband med nämndens handläggning, se bl.a. JO:s beslut ärenden med dnr , och IVO anser att hembesök som sker på nämndens initiativ är en åtgärd som av den enskilde kan uppfattas som starkt integritetskränkande. Nämnden behöver väga det intrång i den personliga integriteten ett hembesök kan tänkas medföra mot de intressen nämnden ska tillgo-