Sveriges Skolkuratorers Förening FORTBILDNINGSDAGAR 8-9 oktober 2007 Nacka. SKOLSOCIALT ARBETE och FÖREBYGGANDETS KONST

Transkript

1 Sveriges Skolkuratorers Förening FORTBILDNINGSDAGAR 8-9 oktober 2007 Nacka 1 SKOLSOCIALT ARBETE och FÖREBYGGANDETS KONST Lars Flodin Ordförande Sveriges Skolledarförbund Författaren Per Nilsson inleder sin bok Solprinsen från år 2002 med orden Du, kom och sätt dig här. Det är huvudpersonen Jonatan själv som för ordet. Han beskriver för sin flickvän vad som hände under några veckor i nian. "Du, kom och sätt dej här", börjar romanen uppfordrande, och därmed etableras en intimt förtrolig berättarsituation med ett jag och ett du. Jonatan är en typisk representant för tonåringens svängningar mellan olika känslolägen, vilket gestaltas i en uppbruten skildring, där fantasi och verklighet går i varandra. Olika stillägen bidrar till att fånga komplexiteten i huvudpersonens tillvaro: "innerst inne är vi tusentals mil från varandra / nakna och hjälplösa i vinterstormen", konstaterar den ensamme Jonatan på det poetiskt rytmiska sätt som en stor del av romanen är skriven på. Det är ingen tuff romanhjälte som har ordet i Nilssons ungdomsroman. Jonatans historia utgår från ett underläge, från den utsattes och mobbades position. Sitt tonårsliv ser han som ett enda misslyckande, och han önskar att ungdomstiden ska gå över, snabbt som en förkylning. Jonatan tycks dela Hjalmar Söderbergs uppfattning att det är "för djävligt" att vara ung. Som romanhjälte leder han också tankarna till Holden Caulfield i J D Salingers inflytelserika ungdomsskildring "Räddaren i nöden". Det finns samma klangbotten i båda dessa skildringar om två 16-åringar som förenas i sitt avståndstagande till vuxenvärlden. Vad de också har gemensamt är kärleken till en lillasyster som står för det äkta och friskt oskuldsfulla i livet. Vidare delar de känslan för språket och berättandet. Genom att sätta ord på sina tillkortakommanden kan de bättre hantera sina svårigheter Jag vill inleda med att tacka för inbjudan att delta i Sveriges Skolkuratorers Förenings årliga konferens Skolsocialt Arbete och Förebyggandets Konst. Jag representerar Sveriges Skolledarförbund och vårt förbund är intresserat av alla skolfrågor och det är värdefullt att få delta när en grupp med en så viktig specialistfunktion som skolkuratorer har, träffas.

2 Sveriges Skolledarförbund är ett SACO-förbund. Vi har medlemmar - framför allt rektorer och biträdande rektorer liksom många skolchefer. Förbundet organiserar skolledare inom kommun, stat och landsting liksom friskolor. Vi har även medlemmar i Skolverket, Myndigheten för skolutveckling, departement och på andra håll. Kanske även en eller annan medlem här i lokalen. Vi samverkan med LR och Lärarförbundet i många frågor särskilt då det gäller avtalsförhandlingar. Mitt bidrag till den här dagen blir av naturliga skäl utifrån ett skolledningsperspektiv baserat dels på egna erfarenheter både som rektor och skolchef och som fackordförande. Vid en tillbakablick på och 1980-talet ser vi att läget var relativt gott i fråga om resurser inom skolans värld det gäller antalet skolledare, antalet lärare och även antalet specialistfunktioner som skolläkare, skolsköterskor, skolpsykologer och skolkuratorer. Skolledare hade en hyfsad möjlighet att hinna med sitt arbete, lärare hade större möjligheter att hjälpa elever med behov av särskilt stöd, eleverna hade bättre till tillgång till skolhälsovård med fler hälsoundersökningar, det fanns anställda skolpsykologer som arbetade aktivt med de elever som hade den svåraste livs- och skolsituationen och inte minst det fanns i de allra flesta kommuner tillgång till skolkuratorer, som med sitt arbete bidrog till att eleverna fick en tryggare, mer meningsfull och mer harmonisk skolgång. Under 1990-talet hände så någonting och vi fick lära oss ord som budgetsanering och stålbad. Sveriges ekonomi var i obalans och skulle rättas till. Det innebar i klartext mindre pengar till skolan för att bedriva samma verksamhet ja, i verkligheten mer verksamhet eftersom det samtidigt började komma krav från politiker och brukare på högre kvalitet och mer individuellt inriktad verksamhet. Det säger sig självt att det inte fungerade och det var framför allt eleverna som fick sitta emellan. Det är till stor del detta som är orsaken till många tonåringars svårigheter idag att läsa, skriva och räkna på ett bra sätt. Det blev också allt färre vuxna i skolan i sina olika befattningar genom att tjänster drogs in eller att man fick större ansvarsområden. I dag är läget något bättre och kommunerna satsar på många håll lite mer på skolan låt oss hoppas det fortsätter. Det borde också bli så eftersom kommunerna nu har mer pengar än någonsin tidigare. För att återgå till rektorsjobbet ett ögonblick så är det fantastiskt att vara rektor om förutsättningarna är de rätta att få vara med och påverka unga människors lärande, utbildning och personliga utveckling och att få leda en engagerad personalgrupp som arbetar mot samma mål. Men nu har rektor sällan rätt förutsättningar i sitt jobb, vilket tydligt framgår av en undersökning som Sveriges Skolledarförbund genomfört nyligen. Undersökningen visar bl.a. att rektor i genomsnitt har direkt personalansvar för 42 anställda. I många fall handlar det emellertid om många fler. Det genomsnittliga antalet elever på den verksamhet som rektor ansvarar för är 422 stycken. - Det innebär att rektor har en orimlig arbetsbörda. Det är omöjligt att som ensam chef ansvara för kvalitetsarbete, resultatuppföljning, elevvård, arbetsmiljösatsningar 2

3 och långsiktig planering samtidigt som rektor ska hinna med akuta och dagliga ärenden, verksamhetsbesök, utvecklingssamtal, individuell lönesättning med lönesamtal och därtill ansvara för budget och samverkan med fackliga organisationer m.m. Varje skola är dessutom en myndighet och skall föra diarium och ansvara för elevers rättssäkerhet t.ex. i samband med betygsättning och elevvårdsinsatser. Förbundets krav är att en rektors direkta personalansvar ska omfatta maximalt 25 anställda. På många håll saknas också viktiga specialistfunktioner exempelvis kuratorer vilket gör rektors uppgift och elevernas situation än svårare. Det innebär att rektor och lärare ofta blir tvungna att ta sig an elevvårdsarbetet utan att ha rätt utbildning och rätt erfarenhet. Rektor blir med andra ord även kurator och får ta hela ansvaret för kontakter med föräldrar, socialförvaltning, polis, andra myndigheter osv. I det sammanhanget är det intressant att fråga sig - vad händer med sekretessen när ingen kurator finns och kuratorsuppgifter ändå utförs av någon annan? Att rektor har för mycket att göra är ett faktum och det finns till och med forskningsresultat som visar att det finns ett negativt samband mellan rektors engagemang i elevvårdsfrågor och elevers kunskapsinhämtande. Den svenske forskaren Lennart Grosin menar emellertid att det gäller att inta en försiktig attityd till ett resonemang i termer av orsak och verkan. Det är med all sannolikhet inte så att rektorers engagemang i elevvårdsfrågor i sig har negativ inverkan på elevers studieresultat. Den mest rimliga tolkningen är troligtvis istället den att allt för mycket elevvårdsarbete från rektors sida tar ifrån rektor andra viktiga arbetsuppgifter och det kan det kanske ligga något i. Förstå mig rätt rektor ska inte avstå från att engagera sig i elevvårdsarbete men det måste finnas en god tillgång på personal inom elevhälsan. Elevvårdsarbetet i sin helhet blir annars lidande och kvaliteten på beslut i elevvårdskonferenser (EVK) riskerar att bli lägre. Jag vill citera Sveriges Skolkuratorers Förenings hemsida som uttrycker det hela på ett bra sätt: Skolkuratorn med sin specialkompetens utgör ett värdefullt stöd för rektor och skolans personal i arbetet med att nå de uppsatta målen. Varje skola är en myndighet med ansvar att garantera elevers rättssäkerhet och för att tillse att inte minst beslut i elevvårdsärenden är väl underbyggda och då krävs att skolan har god kompetens i elevvårdsfrågor. Rektor har ett särskilt ansvar för utformningen av undervisningen och elevvårdsverksamheten, så att eleverna får det särskilda stöd och den särskilda hjälp de behöver. Skolkuratorsyrket är ett fängslande och fascinerande yrke, där man dagligen möter barn, ungdomar och alla yrkeskategorier inom skolan. Arbete är omväxlande och man stor frihet att planera självständigt. Möjligheterna att åstadkomma viktiga förändringar och känslan av meningsfullhet för unga människor är stora. Läroplanerna, Lpo 94 och Lpf 94, betonar skolans uppgift att främja förståelse för andra människor och förmåga till inlevelse. Ingen i skolan ska utsättas för mobbning och tendenser till trakasserier skall aktivt bekämpas. Främlingsfientlighet och intolerans måste mötas med kunskap, öppen diskussion och aktiva insatser. 3

4 Vi hörde att det var för djävligt att vara ung i början av 1900-talet och det är än svårare idag inte minst blir barn och unga vuxna så fort nu för tiden. Och vuxensamhället tar inte sitt ansvar utan marknadsför allt inom droger och sex och mobbning helt öppet. 4 Samhället tar inte sitt ansvar. Inte minst vimlar det av exempel på kränkningar i dokusåpor, i kvällspressen, i den politiska världen, i bloggar, i idrottsvärlden, falska SMS och mail och kanske foto och film tagna med mobiltelefoner, som sprids på nätet. Det kan gälla kritik och angrepp i fråga om åsikter, utseende, kläder, sätt att tala och uppträda, intelligens ja, vad som helst. Händelser som våra barn och ungdomar bevittnar och som oftast inte resulterar i någon påföljd över huvud taget för förövaren och då är det inte konstigt om barn och ungdomar praktiserar detta mot varandra. Inte sällan leder det till att unga människor drabbas av nedstämdhet och ibland även till tankar på självmord. Då är det viktigt att det finns någon att tala med bäst någon utomstående särskilt om det inte funkar hemma med mamma och pappa. Det är här elevhälsan kommer in med sin mycket viktiga uppgift att vara en motvikt till allt negativt och hjälpa unga människor att hitta en trygg egen identitet. Och då behövs det fler kuratorer. I dag går det nästan barn i genomsnitt på en skolkurator och det är orimligt. Det gör att kuratorn alltför lite kan ägna sig åt bl.a. uppsökande och förebyggande verksamhet. Jag har själv haft glädjen och nöjet att som rektor arbeta tillsammans med duktiga kuratorer i flera kommuner under och 1990-talet och sett vilken kraft det blir i elevvårdsarbetet när förutsättningarna är goda. Och hur bra kvaliteten i verksamheten blir när välutbildade och kompetenta vuxna med tillit till varandra arbetar med elevernas bästa för ögonen. I Finland träder en ny barnskyddslag i kraft vid årsskiftet. Därmed stärks barnens rätt till skolkurator. Där pågår också intensiva diskussioner om behörighetskrav på den som får arbeta som skolkurator. Vi i Sverige måste noga följa utvecklingen i Finland och i andra föregångsländer. Jag fortsätter med att citera politikern Karin Granbom: Att på allvar bekämpa mobbning innebär att många enskilda mänskliga tragedier kan undvikas men också att långsiktigt förebygga många samhällsproblem. Lägger vi inte kraft och pengar på att förstärka skolornas möjligheter att hantera problemen blir vi längre fram tvungna att avsätta mycket större summor till barn- och ungdomspsykiatri, ungdomshem och kriminalvård. Att agera kraftfullt mot mobbning är alltså både ekonomiskt och medmänskligt motiverat. Jag avslutar med att läsa upp det pressmeddelande vårt förbund gick ut med i januari 2007 i ett angeläget ärende.

5 5 Sveriges Skolledarförbund PRESSMEDDELANDE Rätt att förbättra elevhälsan! Barnombudsmannen kräver kurator på alla skolor. Barn som mår dåligt får inte tillräckligt med hjälp i skolan. Det anser Barnombudsmannen Lena Nyberg. Hon vill att skolhälsovården/elevhälsan moderniseras och kräver att skollagen ändras. BO vill att det skrivs in i skollagen att varje skolenhet måste ha en kurator och psykolog, inte bara skolsköterska och skolläkare som idag är obligatoriska. De problem som ökar allra mest bland våra barn är de psykiska problemen. Då måste vi garantera att man tidigt i skolan kan möta dem med kurator och psykolog. - Sveriges Skolledarförbund stöder barnombudsmannens krav på förbättrad elevhälsa och ökad tillgång till kuratorer och psykologer. Alltför många barn lever i otrygghet och mår dåligt och får inte det stöd de borde få, säger Sveriges Skolledarförbund. - De stora nedskärningarna i skolan under 1990-talet ledde till att många kuratorsoch psykologtjänster drogs in och de har inte ersatts i den utsträckning som behövs. Många barn och ungdomar drabbas av psykiska problem, som måste behandlas tidigt. Om inte så sker kan livslånga lidanden bli följden. - Att barns och ungdomars förmåga till inlärning ökar när man mår bra är också ett skäl att stödja BO:s krav på att den nya skollagen ska föreskriva tillgång till kuratorer och psykologer på alla skolenheter, framhåller Sveriges Skolledarförbund. Men det är samtidigt viktigt att inte resurserna för skolsköterskor och skolläkare minskar. Det måste finnas starka elevvårdsteam på skolorna där alla olika funktioner ingår, så att skolan kan bedriva ett effektivt elevvårdsarbete.