ENERGI- & KLIMATSTRATEGI

Transkript

1 ENERGI- & KLIMATSTRATEGI Energi- och klimatprogram strategi

2 ENERGI- & KLIMATSTRATEGI Innehållsförteckning Sammanfattning sid 5 Bakgrund växthuseffekten och klimatförändringarna sid 6 organisation av klimatarbetet sid 7 lagen om kommunal energiplanering sid 8 kommunala styrmedel sid 9 Inventering sid 10 geografi och befolkning sid 10 näringsliv sid 10 energi sid 10 kommunikationer och infrastruktur sid 15 Prognos sid 16 vad kan göras i Timrå kommun? sid 16 Näringslivet sid 17 Offentlig sektor sid 18 Civilsamhället sid 20 Summering sid 20 Mål sid 21 Nationella klimatmål sid 21 Regionala klimatmål sid 21 Länsmål för det nationella miljömålet begränsad klimatpåverkan sid 22 Länsmål för det nationella miljömålet god bebyggd miljö sid 22 Länets klimat- och energistrategi sid 22 Klimatstrategins koppling till mål i andra styrdokument sid 23 Beskrivning av kommunens övergripande mål/visioner för klimatarbetet sid 24 Beskrivning av mätbara mål som syftar till att nå de övergripande målen sid 25 Avgränsning sid 26 Inriktning på åtgärder sid 26 Uppföljning sid 27 Hur följs energi- och klimatstrategin upp? sid 27 Bilagor 1. Beskrivning av åtgärder och ansvarsfördelning 2. Samrådsredogörelse Energi- och klimatstrategi

3 ENERGI- & KLIMATSTRATEGI Sammanfattning Timrå kommun har som övergripande mål att skapa en god livsmiljö för nuvarande och framtida invånare i kommunen. För att fortsätta att utvecklas mot det målet krävs engagemang på både det lokala, nationella och globala planet, inte minst på energi- och klimatområdet. Detta dokument utgör Timrå kommuns energi- och klimatstrategi för perioden Dokumentet syftar till att formulera just en strategi med utgångsläge, mål och konkreta åtgärder för att kommunen med energin som språngbräda ska fortsätta att utvecklas mot ett hållbart samhälle ur social, ekologisk och ekonomisk synvinkel. Syftet med detta program är alltså inte att anpassa samhället till klimatförändringen utan istället att minska själva klimatförändringen i sig. För anpassning till klimatförändringen kommer Timrå kommun att ta fram en klimatanpassningsplan. Problematiken kommer även att belysas i kommunens övergripande översiktplan och länets risk- och sårbarhetsanalys. Timrå kommun ligger strategiskt vid Bottenhavet, mellan Härnösands och Sundsvalls kommun. I kommunen finns ett mångfacetterat näringsliv, dominerat av mindre privata företag och tung industri. Läget vid havet, med närhet till E4:an, järnvägen, flygplatsen och regionens hamnstruktur, har även skapat gynnsamma förutsättningar för logistikverksamhet. I kommunen produceras betydande mängder energi. Bergeforsens vattenkraftstation producerar årligen ca 750 GWh/år samtidigt som pappersmassafabriken Östrand i huvudsak drivs av grön el producerat av restprodukter från papperstillverkningen. Det överskott av värme pappersmassatillverkningen skapar värmer upp stora delar av Timrå tätort via ett väl utbyggt fjärrvärmenät. Hur kan då Timrå kommun arbeta för att ytterligare effektivisera energianvändningen och minska utsläppen av växthusgaser? Inom kommunens geografiska område domineras både energianvändningen och utsläppsstatistiken av tung industri och transportnäring. Avgörande åtgärder måste därför formuleras tillsammans med delar av näringslivet samt leda till långsiktiga satsningar på hållbara infrastrukturlösningar. För att ställa om samhället mot långsiktig hållbarhet krävs även att allmänheten informeras och engageras i energi- och klimatfrågor. Sammantaget ska detta program och strategidokument formulera åtgärder som ska genomföras såväl inom offentlig sektor, som inom näringsliv och av Timrås samhällsmedborgare. Med utgångspunkt i nationella miljömål, preciserade regionalt i Västernorrland och lokalt i Timrå kommun, ska följande övergripande visioner eftersträvas: vision 1: Energianvändningen inom Timrå kommun ska kännetecknas av effektivitet och uthållighet ur ett långsiktigt ekologiskt perspektiv. Detta innebär bland annat en effektiv användning av energi och en successiv urfasning av fossila bränslen till förmån för förnyelsebara sådana. vision 2: Timrå kommuns näringsliv ska kännetecknas av energieffektiva lösningar för produktion, service och transporter. vision 3: Invånarna i Timrå kommun ska ha fullgoda kunskaper om hur de själva kan minska energianvändningen, använda sig mer av förnyelsebara energikällor och minska utsläppen av växthusgaser. vision 4: Kommunen som organisation ska genomföra energieffektiviserande åtgärder i sina egna fastigheter, bolag och verksamheter och på detta sätt utgöra ett föredöme för det övriga samhället. Dessa fyra visioner på energi- och klimatområdet bryts i detta dokument ner till 12 stycken mål inom olika sakområden samt 17 st konkreta åtgärdsprogram för att nå målen. Vid ett effektivt genomförande kommer kommunen att efter 2014 ha tagit ytterligare avgörande steg mot ett hållbart samhälle lokalt såväl som globalt. 5

4 Bakgrund Den negativa klimatpåverkan som utsläppen av växthusgaser till atmosfären ger upphov till påverkar hela vår planet. Energi- och klimatfrågan är därför en av de största utmaningar som världen och Timrå kommun står inför. växthuseffekten och klimatförändringar Växthuseffekten innebär enkelt uttryckt att gaser i atmosfären håller kvar en del av den värme som utstrålas från jordytan. Atmosfärens naturliga växthuseffekt är en förutsättning för livet på jorden och utan den skulle det vara nästan 35 grader kallare vid jordytan än det är idag. Det som skiljer den klimatförändring vi idag upplever från denna naturliga effekt är att människans utsläpp förändrar atmosfärens kemi och därigenom förstärker växthuseffekten. Växthusgaser som vattenånga och koldioxid finns naturligt i jordens atmosfär. Gaserna hindrar inte solljuset från att nå ner till jordytan och där värma upp den, men de fångar effektivt upp utgående värmestrålning och reflekterar värme tillbaka mot jorden. På detta sätt håller växthusgaserna kvar värmen kring jorden. Andra växthusgaser är metan, dikväveoxid (lustgas) och fluorerade gaser (bl a så kallade freoner). I en rapport som tagits fram våren 2007 framgår det att den globala medeltemperaturen ökat med i genomsnitt 0,74 grader de senaste 100 åren. Under perioden har elva av de varmaste åren sedan 1850 inträffat. Klimatförändringen kan innebära en rad konsekvenser för Sveriges del. Modelleringar visar på en generell nederbördsökning i hela landet med den största ökningen i norra och västra Sverige. Även antalet tillfällen med intensiv nederbörd bedöms öka. Mest ökar nederbörden i norra och västra Sverige. Detta ger en ökad risk för översvämningar längs kuster samt längs sjöar och vattendrag. Förändringar i nederbörd liksom ökad avdunstning kan även leda till ökad sommartorka i södra Sverige. Detta dokument behandlar om hur konsekvenserna av klimatförändringarna ska hanteras i samhället, utan istället om hur själva klimatpåverkan kan minska. För att kunna jämföra gaser räknar man om bidraget från varje enskild gas till den mängd koldioxid (så kalllade koldioxidekvivalenter ) som har samma inverkan på klimatet. Förbränningen av fossila bränslen (kol, olja och naturgas) ger upphov till koldioxid som står för 80 procent av växthusgaserna. Övriga växthusgaser är mer potenta som växthusgaser men utsläppen är betydligt mindre än för koldioxid. Källorna till de andra växthusgaserna är främst jordbruket (metan och lustgas), avfallsdeponier (metan), förbränning (lustgas) medan de fluorerade gaserna i huvudsak kommer från kyl- och frysutrustning, högspänningsbrytare och aluminiumproduktion. Halterna av växthusgaser ökar i atmosfären, främst på grund av vår förbränning av fossila bränslen. Ökade halter leder till en förstärkt växthuseffekt med ökad temperatur som följd. I Sverige har växthusgasutsläppen minskat gradvis inom bostads- och servicesektorn sedan Orsaken är övergången från uppvärmning med olja till fjärrvärme, värmepumpar och biobränslen. Även utsläppen från jordbruk och avfallsdeponier minskar. Inom jordbruket beror nedgången på att antalet djurenheter minskar. Inom avfallssektorn har också utsläppen minskat vilket beror på en minskning av mängden deponerat material. Att det har minskat beror på att deponeringsförbud och deponeringsskatt införts samt att metangas tas tillvara ur deponierna. Nedgångarna uppvägs dock till en del av en pågående ökning av vägtrafikens utsläpp. Framför allt tilltar de tunga godstransporterna i omfattning. Även utsläppen från vissa industribranscher ökar. För mer information om hur klimatet kan komma att förändras i framtiden i vår region se Sveriges klimat i framtiden på SMHIs hem-sida. cmp/jsp/polopoly.jsp?d=8785&l=sv 6

5 ENERGI- & KLIMATSTRATEGI organisation av klimatarbetet Klimatfrågan har en tydlig koppling till kommunikationer, sysselsättning och näringslivsutveckling. En av förutsättningarna för ett konkurrenskraftigt näringsliv och samhällsliv är att verksamheter inom Timrå kommun fortsätter att ställa om till förnyelsebara energikällor och minska energianvändningen. Energi- och klimat är nyckelfrågor för en fortsatt strävan mot en hållbar samhällsutveckling. Genom att upprätta denna energioch klimatstrategi visar Timrå kommun sig beredd att ta ansvaret för att nå de nationella och regionala klimatmålen. Men vad krävs för att Timrå kommuns energianvändning och samhällsutveckling ska bli uthållig i det långa perspektivet? För att besvara den frågan krävs först och främst att begreppet kommun preciseras. Naturligtvis krävs att kommunen som juridisk enhet dvs den offentliga administrationen och verksamheterna som bedrivs i offentlig regi arbetar in ett energiperspektiv i sin verksamhet och går före i energiomställningen. Men detta är inte tillräckligt! Med Timrå kommun menar vi i fortsättningen av detta dokument och i det arbete och de åtgärder som ska följa den geografiska enhet som angränsar till kommunerna Sundsvall och Härnösand; det är samhället Timrå som ska bli uthålligt! Timrå är sedan 1997 en ekokommun. Prefixet eko står inte endast för att kretsloppstänkandet och grundläggande ekologi ska vara vägledande för kommunens verksamheter. Det står även för att ekonomisk tillväxt ska främjas och föras i samklang med en hållbar samhällsutveckling. Ekonomisk utveckling och ekologisk balans ska således förenas i en och samma utvecklingsstrategi. För att leva upp till denna utvecklingsstrategi avser detta styrdokument att precisera hur Timrå kommun ska arbeta med energifrågor under de närmaste åren. Energi- och klimatstrategin kommer att utgöra kommunens energiplan. Kommunfullmäktige beslutar om energi- och klimatstrategin, men för att nå en långsiktigt hållbar energiförsörjning måste alla invånare och företag involveras i klimatarbetet. För att nå en hållbar samhällsutveckling konkretiseras energi- och klimatstrategins mål genom åtgärdsplaner för både offentlig sektor, näringsliv och civilsamhälle. Den arbetsgrupp som har arbetat fram strategin har haft representanter från samhällslivets tre grundpelare. Förutom tjänstemän på kommunala förvaltningar och verksamheter har representanter från elnäts-, vattenkrafts- och fjärrvärmenätsägaren E.ON medverkat. En av kommunens största producent och konsument av energi, massafabriken i Östrand, SCA Graphic Sundsvall AB har också medverkat. För att mobilisera och engagera medborgare i kommunen har även Studiefrämjandet medverkat. Som paraplyorganisation för många föreningar och studiecirklar i Timrå kommer Studiefrämjandet verka för att föra ut klimatkompetens och engagemang till dels de egna medlemsföreningarna, dels till föreningsliv och allmänhet i stort i Timrå. I arbetet har även en HSB och en av deras medlemsföreningar deltagit samt Sundsvall-Härnösand Airport som bedriver flygplatsverksamhet i kommunen. 7

6 Energi- och klimatstrategin är uppbyggd i två delar. Dels en mer omfattande faktadel med bakgrundsinformation om kommunen och nulägesbeskrivning. Dels en mer kortfattat beslutsdel som sammanfattar Timrå kommuns övergripande mål och visioner samt de viktigaste åtgärderna för att nå fram till dessa mål. I den senare delen ingår även information om hur kommunen skall arbeta med att följa upp strategin. Kommunstyrelsen har det övergripande ansvaret för framtagandet av en energi- och klimatstrategi och som ett första steg upprättades våren 2008 en intern organisation bestående av en styrgrupp samt en arbetsgrupp. Arbetsgruppen består av olika sakkunniga personer inom områden som bl a fastigheter, gator, energi, transporter, översiktsplanering, miljö, folkbildning samt näringsliv. Styrgrupp för arbetet är miljö- och folkhälsoberedningen. Beredningen är ett utskott till kommunstyrelsen, där kommunalråd och vice kommunalråd sitter, tillsammans med oppositionsrådet och representanter från kommunens samtliga nämnder. Ett utkast till energi- och klimatstrategi har i september 2009 remitterats till kommunens nämnder och styrelser samt till andra berörda organisationer. Det har även funnits möjlighet för andra intresserade att ta del av dokumentet och lämna synpunkter under samrådstiden. Samrådsredogörelsen finns som bilaga till strategin. lagen om kommunal energiplanering En kommun, som politisk organisation betraktat, kan på flera sätt styra energianvändning och energitillförsel. Den kan agera utifrån sina roller som offentlig aktör, informatör, fastighetsägare, arbetsgivare eller som ägare till ett energibolag. Kommunen som offentlig aktör kan även samla allmänhet och näringsliv och gemensamt formulera mål på energi- och klimatområdet. Ett sätt att strategiskt påverka utvecklingen är att göra upp en energiplan. Enligt Lagen om kommunal energiplanering (1977:439) ska varje kommun ha en aktuell plan för tillförsel, distribution och användning av energi. Planen fastläggs av kommunalfullmäktige. En klimatstrategi kan med fördel göra anspråk på att utgöra kommunens energiplan och därigenom uppfylla lagens syfte. Det är viktigt att sätta upp mål i planen och att målen konkretiseras i projekt och åtgärder. Ett annat mål med energiplanering är bättre ekonomi i kommunal och privat verksamhet som en direkt effekt av t ex energieffektiviseringsåtgärder. Vid den senaste ändringen av lagen om kommunal energiplanering har krav ställts på bedömning av om energiplanen innebär betydande miljöpåverkan (enligt 6 kap och 22 miljöbalken). Av 11 i miljöbalken framgår att när en myndighet eller kommun upprättar eller ändrar en plan eller ett program, som krävs i lag eller annan författning, skall myndigheten eller kommunen göra en miljöbedömning av planen, programmet eller ändringen, om dess genomförande kan antas medföra en betydande miljöpåverkan. Syftet med miljöbedömningen är att integrera miljöaspekter i planen eller programmet så att en hållbar utveckling främjas. Energi- och klimatstrategin bedöms inte medföra en betydande miljöpåverkan varför någon miljöbedömning inte behöver göras. 8

7 ENERGI- & KLIMATSTRATEGI kommunala styrmedel Kommunens politiska organisation har en viktig roll att spela inom energi- och klimatarbetet genom fysisk planering, energiplanering, tillsyn samt drift av tekniska anläggningar. Den kommunala organisationen har även goda möjligheter att påverka utvecklingen genom information, utbildning och rådgivning. Samhällsplanering spelar en viktig roll om vi ska nå energi- och klimatmålen och därmed minska klimatförändringen. Översikts- och detaljplaner påverkar energianvändningen bl a genom att styra lokaliseringen av ny bebyggelse med avseende på hur den placeras i terrängen och vilka möjligheter för kollektivtrafik som skapas. Kommunen kan också via exploateringsavtal gentemot expoloatörer villkora vilka uppvärmningssystem som kan accepteras inom ett område. Utöver det är även avfallsplanering en en viktig del i klimatarbetet. Möjligheten att omvandla hushållsavfall och avloppsslam till biogas kan dels minska mängden deponerat material och i stället utvinna energi ur avfall, dels kan restprodukter återföras till kretsloppet i form av gödningsmedel. Transporter utgör en stor del av klimatpåverkande utsläpp i Timrå kommun. Kostnader spelar en avgörande roll vid val av bränslen och transportslag. Kommunens politiska organisation har liten möjlighet att påverka lagstiftning, bränslepriser och skatter, några av de faktorer som styr vår bränsleanvändning och därmed också våra utsläpp av koldioxid. Tillsammans med medborgare och näringsidkare kan kommunen som offentlig part arbeta för mer miljövänliga transporter. Med hjälp av den fysiska planeringen och i samarbete med näringslivet kan exempelvis infrastruktur lokaliseras så att miljöstörande transporter minimeras. Genom att vara en förmedlare av kunskap och information kan tjänstemän och politiker dessutom kommunicera möjliga bidrag som medborgare och näringsliv kan söka från andra offentliga myndigheter. Ett sådant exempel inom energiområdet är bidrag för konvertering från direktverkande elvärme till annan uppvärmning t ex fjärrvärme. Vidare kan kommunen använda miljöförvaltningens tillsyn mot verksamheter för att minska företagens klimatpåverkan. Detta kan ske genom att kontrollera att miljöbalken efterlevs. Inom ramen för tillståndsprövning kan krav ställas på låga utsläpp av växthusgaser och genom en aktiv tillsynsutövning kan miljöinspektörer verka för minskade utsläpp. Kommunen kan även som offentlig aktör i samarbete med andra aktörer arbeta aktivt med informationsspridning och folkbildning. Kommunen som organisation betraktat bidrar dessutom till en betydande del av den geografiska kommunens totala utsläpp av växthusgaser. Genom att se över energiförbrukning, tjänsteresor, transporter samt inom ramen för upphandling ställa klimatkrav, kan organisationen själv minska den egna klimatpåverkan avsevärt. Viktigast av allt är dock att kommunpolitiker och tjänstemän, i samverkan med näringsliv och föreningsliv, kan finna nya former för att minska klimatpåverkan, effektivisera energianvändningen och gemensamt utveckla samhället i hållbar riktning. Det kanske viktigaste bidraget i detta strategidokument är de former för samverkan och gemensam satsning som de tre parterna har presterat. 9

8 Inventering geografi och befolkning Timrå kommun ligger vid Indalsälvens utlopp i Bottenhavet mellan Sundsvall i söder och Härnösand i norr. Det strategiska läget tillsammans med väl utvecklade kommunikationer gör området till ett betydande servicecentrum för hela Norrland. Tabell 1: Timrå i siffror Folkmängd 2009: personer Yta: 787 km2 Antal småhus: st Varav fritidshus: 924 st näringsliv Timrå har en lång industriell historia där skogen betytt mycket för utvecklingen. Skogsindustrin utgör även idag stommen i näringslivet, men under de senaste decennierna har det successivt etablerats företag med annan branschinriktning. Den viktiga skogsnäringen balanseras alltmer av en blandad mängd små och medelstora företag. Kommunens strategiska läge vid Bottenhavet, med hamn, flygplats, järnväg som 2011 knyts samman med Botniabanan och en europaväg som passerar, gör kommunen till ett naturligt logistikcentrum. Det innebär samtidigt att stora delar av den lokala energiförbrukningen och utsläppsstatistiken styrs av industri- och transportnäringens utveckling. Om näringslivsklimatet beskrivs i termer av sysselsättning kan konstateras att Timrå kommun är den största arbetsgivaren med ca 1300 anställda. Det finns, bortsett från den kommunala organisationen, få anställda inom offentlig service. Näringslivet är i övrigt uppbyggt kring industriell verksamhet inom olika områden. Massafabriken SCA Östrand har omkring 440 anställda. Andra stora privata arbetsgivare är Permobil och Samhall AB med tillsammans ca 300 anställda. För övrigt kännetecknas näringslivet av en mängd små företag med 5 till 75 anställda verksamma inom olika branscher. Jämfört med länet och riket som helhet är det främst den höga andelen arbetstillfällen inom tillverkning, utvinning och kommunikation som är utmärkade. Förhållandevis låg andel verksamma finns inom finansiell verksamhet och företagstjänster. energi När mål och åtgärdsprogram ska formuleras på energioch klimatområdet krävs först och främst en nulägesbeskrivning som bakgrund. Det är mot denna nulägesbeskrivning som mål ska ställas och åtgärder utvärderas. När energianvändningen och utsläpp av växthusgaser ställs samman för Timrå kommun är två saker direkt i ögonfallande. För det första domineras energianvändningen och utsläppsstatistiken av den industriella verksamheten. För det andra kan det direkt konstateras att det i historiska data framförallt är konjunkturen som styr mängden använd energi och utsläppsnivåerna. Service 3% Energianvändning 2006 Timrå Hushåll 6% Transporter 6% Industri 85% Figur 1: Energianvändning i Timrå 2006, angivet i % och uppdelat på sektorerna industri, transporter, hushåll och service. 10

9 ENERGI- & KLIMATSTRATEGI Slutlig användning Timrå procent (SCB) 100% 80% 60% 40% 20% Transporter Hushåll Service Industri 0% Figur 2: Energianvändning i Timrå 1990, 1995 och mellan , angivet i % och uppdelat på sektorerna industri, transporter, hushåll och service. Koldioxidutsläpp Timrå kg/invånare (SCB) Industri Transporter Service Hushåll Energi Totalt Figur 3: Koldioxidutsläpp i Timrå beräknat på antalet kilo CO 2 i utsläpp per år/invånare under åren 1990, 1995 och mellan All data till figur 1-4 är inhämtad från SCB, och framtagen med samma källor för alla kommuner. Detta möjliggör jämförelser mellan kommuner inom länet och även inom riket. Datum när data har hämtats från SCB: s hemsida, är: Det finns källor som inte täcks in i materialet. Dessa är främst småskaliga värmeanläggningar och reningsverkens produktion av biogaser. Alternativa transportbränslen såsom etanol finns ingen tillgänglig statistik att tillgå. Inte heller omvandling inom stålverk och raffinaderier ingår i balansen. I statistiken från SCB framgår inte hur effektiv energianvändningen är eftersom förlusterna i den slutliga energianvändningen inte frånräknas. 11

10 100% 80% 60% 40% 20% 0% Bruttotillförsel Timrå procent (SCB) 1% 1% 1% 2% 1% 0% 0% 2% 8% 6% 12% 21% 14% 8% 9% 9% 74% 76% 69% 61% 73% 79% 76% 69% 17% 17% 18% 16% 11% 13% 15% 20% Övrigt El Biobränsle Fossilt Figur 4: Energianvändning i % fördelat på bränsleslagen fossilt, biobränsle, el och övrigt. I Västernorrland är energianvändningen mer än dubbelt så stor som i riket i genomsnitt. Det har naturligtvis sin grund i den energiintensiva industrisektorns dominans i länet. Men detta är i sig inte per definition av onda; större delen av industrins energianvändning utgörs nämligen av biobränsle. Detta är särskilt påtagligt i Timrå. Kommunens möjlighet att ställa upp mål och åtgärdsprogram i en energi- och klimatstrategi påverkas naturligtvis av industri- och transportsektorns dominans vad gäller energianvändning och utsläpp av växthusgaser. För att hantera dessa förutsättningar i energi- och klimatstrategin krävs följande: a) Mål för transport och industri bör skiljas från de mål som berör service och hushåll. Om inte detta görs blir det svårt att utvärdera om målen har uppfyllts med hjälp av den statistik som SCB har att erbjuda. b) Övergripande mål som avser att uppnå en viss procentuell energi- eller utsläppsminskning under ett specifikt tidsintervall bör formuleras med stor försiktighet. Utfallet styrs i stor utsträckning av industri- och transportsektorn vars verksamhet framförallt regleras av nationella och globala konjunktursvängningar. c) För att en åtgärdsplan ska bli framgångsrik i termer av sammanlagd energianvändning och sammanlagda utsläpp av växthusgaser krävs att åtgärder och insatser formuleras med och riktas mot industri- och transsportsektorn. fjärrvärme Timrå kommun har ett, i jämförelse med många andra svenska kommuner, väl utbyggt fjärrvärmenät. Restprodukter från trä- och massaindustrin är det dominerande bränslet i fjärrvärmenätet. I Timrå började spillvärmen från massaindustrin att användas i fjärrvärmenätet redan på mitten av 1980-talet. I Timrå finns fjärrvärmenäten Vivsta-Sörberge, Bergeforsen och Söråker. Årsförbrukningen är ca 77 GWh. Huvuddelen, 68 GWh, förbrukas i Vivsta-Sörberge och i det nätet används nästan uteslutande spillvärme från massafabriken i Östrand, SCA Graphic Sundsvall AB, vars sodapanna eldas med restprodukter från massaindustrin. Söråker har haft fjärrvärme sedan 1970-talet medan fjärrvärmenätet i Bergeforsen byggdes ut och startades upp

11 ENERGI- & KLIMATSTRATEGI Under hösten 2001 konverterades panncentralerna i Söråker och Bergeforsen från el med olja som spetslast till pellets. Detta möjliggjordes med stöd från det lokala investeringsprogrammet. Efter konvertering till pellets används anläggningarnas elpannor numera enbart som spetsenergi samt under sommarmånaderna. Konverteringen av de båda panncentralerna medförde att 600 m 3 olja ersattes med biobränsle beslutade kommunfullmäktige att bygga ut fjärrvärmenätet i centrala Vivsta och Sörberge. Det baserades till 50 % på spillvärme från massafabriken SCA Östrand. I oktober 1985 togs spillvärmecentralen i drift. Inriktningen var att i första hand ansluta flerfamiljshus och större kunder. Från mitten av 80-talet fram till idag har produktionen utvecklats innebärande att ca 80 % av värmen numera består av spillvärme. E.ON Värme Timrå AB och SCA Östrand har ett långsiktigt avtal gällande värmeleverans till fjärrvärmenätet i Timrå. Detta tryggar värmeförsörjningen samtidigt som nyttjandet av spillvärmen bidrar till en miljövänlig uppvärmning av bostäder och företag. Idag är flertalet av de större byggnaderna i Vivsta anslutna till fjärrvärmenätet. Nyvivsta, Tallnäs, Södra Lundvallen, nedre Vivstavarv och Timrådalen har senare anslutits till fjärrvärmenätet. Arbete med att ansluta fler fastigheter i det centrala fjärrvärmenätet görs i den utsträckning som det är ekonomiskt försvarbart. Fjärrvärmen inom Timrå kommun drivs idag av E.ON Värme Timrå AB. Bolaget ägs till 91 % av E.ON och till 9 % av Timrå kommun. el I kommunen produceras el med vattenkraft, under ett normalår ca 760 GWh. Merparten (747 GWh/år) produceras vid Bergeforsens kraftstation som ägs av Vattenfall (60%) och E.ON (40%), resterande del står Rundbacken (8 GWh/år) och Lagfors kraftstationer (3 GWh/år) för, vilka båda ägs av E.ON. Dessa ger värdefulla tillskott av förnybar och utsläppsfri el. I Rundbacken pågår ett effektiviseringsprojekt som innebär att en större del av tillflödets fallhöjd kan komma att utnyttjas samt att en ny turbin installeras i kraftverket. Den årliga produktionen i kraftverket kommer om utbyggnadsplanerna fullföljs därmed att öka med 8 GWh till totalt 15 GWh. Drifttagning är planerad till Åtgärden tillståndsprövas av miljödomstolen och har betydande miljöpåverkan på omgivningen runt vattenkraftverket. Effektiviseringen av Rundbackens kraftverk ligger därför inte inom ramen för satsningar i detta program. E.ON ansvarar för eldistributionen i kommunen, både det regionala och lokala elnätet. Cirka kunder är anslutna till näten, från lägenheter till energiintensiv industri. Under åren genomförs stora investeringar för att öka leveranssäkerheten på landsbygden. Den enskilt största elanvändningen står SCA Östrands massafabrik för. Fabriken produceras samtidigt grön elektricitet, vilket gör att nettoanvändningen är omkring noll idag. SCA har investerat i en ny sodapanna med tillhörande ny mottrycksturbin 2006, vilka innebär att fabriken i stort sett är självförsörjande på elkraftsidan. I fastigheter och anläggningar som ägs av kommunen förbrukades ,1 GWh el. Här har konverteringar från eluppvärmning till uppvärmning med fjärrvärme eller biobränsle gjorts vid ett antal projekt bl a i Timrådalens och Bergeforsens förskolor. biobränsle I Timrå har biobränsle ersatt fossila bränslen och eluppvärmning i ett flertal projekt och kommunen har i dag 8 st egna biobränsleanläggningar vid bl a skolor och idrottsanläggningar. Spillvärmen som används i fjärrvärmenätet i kommunen produceras till cirka 90 % av biobränsle. Övriga fjärrvärmecentraler, Söråker och Bergeforsen, eldas sedan hösten 2001 med biobränsle. 13

12 vindkraft Boverket har beviljat 50 % statsbidrag för vindkraftsplanering i Timrå kommun och planen har antagits av kommunfullmäktige i april Planen utgör en tematisk del till översiktsplanen och visar på förutsättningar och möjligheter för att lokalisera större vindkraftsparker inom kommunen. Det finns enligt vindkarteringar fem möjliga lägen för vindkraftsparker i kommunens inland. Inom dessa områden arbetar Timrå kommun aktivt för att främja vindkraftsetablering. Samtliga områden ligger i skogsmark som ägs av SCA. Även vid kusten finns områden med lämpliga vindstyrkor för vindkraft, men med hänsyn till befintlig och framtida bebyggelse rekommenderas inte några vindkraftsparker vid kommunens kustområden. Inflygningszonerna till Midlanda flygplats begränsar också möjligheterna för småskaliga vindkraftverk i dess närhet. I kommunen finns inte de allra bästa vindlägena i länet och det saknas riksintresseområden för vindkraft. Politiskt har dock kommunen ställt sig positiv till lokalisering av mindre vindkraftverk. biogaskombinat Timrå kommun har beslutat att delfinansiera en förstudie för etablerandet av ett biogaskombinat i Sundsvallsregionen. Satsningen görs tillsammans med MittSverige Vatten AB, Sundsvalls Energi AB, Svenska Cellulosa AB (SCA), Härnösands och Sundsvalls kommuner. Förstudien visar att en regional anläggning för biogasproduktion, lokaliserad i Sundsvall, kan bli lönsam under förutsättning att tillräckliga mängder organiskt hushållsavfall kan säkras. En investering i en komplett rötningsanläggning med gasuppgradering och slamtorkning beräknas uppgå till Mkr och kan då producera 3-3,8 MNm³ metan/år 1, vilket motsvarar Gwh. Med ett antaget gaspris på 8 kr/nm³ beräknas återbetalningstiden för anläggningen att bli omkring 10 år. Den planerade anläggningen ska förutom hushållsavfall kunna röta slam från reningsverken i kommunerna samt ta emot rötningssubstrat med hög metanolhalt från Ortvikens pappersbruk. En viktig förutsättning för att anläggningen ska bli lönsam är att tillräckliga mängder organiskts hushållsavfall kan säkras. Matavfall från hushåll utgör den absolut viktigaste råvaran i rötningsprocessen. Beräkningen av lönsamhet är gjord med antaganden om ton hushållsavfall per år tillsammans med slam från reningsverken och andra substrat. I dagsläget finns 6000 ton hushållsavfall att tillgå från närområdet. Resterande del måste fraktas från kommuner och verksamheter utanför Sundsvallsregionen. Det biogaskombinat som planeras avser att sluta kretsloppet genom att ta tillvara resterna från rötningen och återföra det till skogsbruket i form av näringsrik gödsel 2. solenergi Antalet enskilda individer som investerar i solenergi, framförallt paneler för varmvatten, ökar. Förutom initiativ från enskilda kommuninvånare utgör Laggarbergs skola ett pilotprojekt där man förutom pelletspannan på 400 kw försåg byggnaden med 24 m² solpaneler. Under 2009 investerade Brf Örnen, en av kommunens största bostadsrättsföreningar, i solenergi. I en första etapp har föreningen under 2009 investerat i 300 m² solpaneler på fastigheternas tak. Varmvattnet från panelerna kommer att gå ut på fjärrvärmenätet och den mängd energi som levereras ut på nätet kommer föreningen till del genom motsvarande reducering av fjärrvärmekostnaden. I en andra etapp avser föreningen att investera i 200 m² solceller för att producera el som ska täcka förbrukningen i föreningens allmänna utrymmen. Elen levereras ut på elnätet och föreningens elräkning reduceras med motsvarande värde på den el som levererats ut. Tillsammans med kommunen avser Brf Örnen att göra anläggningen till ett demonstrationsobjekt för solenergi i Västernorrland. 1 Nm3 =normalkubikmeter 2 För vidare läsning, se Biogas i Sundsvall. Förstudie, juni

13 ENERGI- & KLIMATSTRATEGI fossila bränslen Precis som i övriga landet har oljeanvändningen minskat i Timrå. Idag används bara 20 m 3 olja för spetsvärmning i kommunens verksamhetslokaler. Den åtgärd som reducerat den största mängden olja är ombyggnationen av massafabriken SCA Östrands bark- och oljepanna. Ombyggnationen utfördes år Med hjälp av det lokala investeringsprogrammet ökade biobränslekapaciteten påtagligt när hela m 3 olja ersattes med biobränsle, vilket motsvarar villors uppvärmning. SCA-koncernen syftar till att investera ytterligare i Östrandsfabriken. Inom ramen för ett nytt miljötillstånd 3, med utökad produktionsvolym, ingår en satsning på en ny mesaugn som möjliggör att allt ordinarie fossilt bränsle ersätts med biobränsle i processen. Ytterligare ca: m³ olja kan därmed tas bort ur ordinarie drift. Det utbyggda fjärrvärmenätet i Vivsta, som värms med överskottvärme från Östrandsfabriken, har dessutom en effekt motsvarande ca m 3 olja. När det gäller naturgas och kol så används det inte till uppvärmning inom kommunen. Det återstår att ersätta den mycket begränsade del av oljeeldning som finns i producerande anläggningar och hos hushåll. kommunikationer och infrastruktur Timrå kommun och centralorten Timrå är strategiskt belägen intill viktiga nationella kommunikationsstråk. Väg E4 går rakt igenom tätorterna Timrå och Sörberge. Ostkustbanans nuvarande sträckning går igenom Timrå, Sörberge, Bergeforsen och Söråker. Midlanda flygplats ca 9 km norr om tätorten ligger nära E4. I Söråker finns en hamn som förväntas expandera de närmaste åren. Lokalt finns ett delvis utbyggt gång- och cykelvägsnät mellan olika tätorter och bostadsområden. I översiktsplanen beskrivs ett sammanhängande nätverk av cykeloch gångvägar med prioritet att åtgärda felande länkar och skapa trafiksäkra stråk för ökad tillgänglighet med inriktning mot att sammanbinda kommunens större tätorter. För tillfället arbetar kommunen tillsammans med privata entreprenörer för att skapa en kombiterminalverksamhet i anslutning till Söråkers hamn. Inom en area av tre kilometer finns alla de fyra transportslagen etablerade: en hamn, en järnväg som ansluts till Botniabanan 2011, europavägen E4 och Sundsvall-Härnösand Airport. Genom att etablera en kombiterminal i direkt anslutning till järnväg och väg, och med spårburen koppling till hamnen, syftar parterna till att utveckla ett logistiskt centrum som möjliggör effektiv omlastning av gods. I förlängningen innebär det att mer gods kan transporteras med fartyg och tåg medan mindre gods transporteras med lastbil. Lokalt kan det innebära ökad energiförbrukning och utsläpp, men nationellt och globalt möjliggör effektiva logistikcentra att järnväg samt fartyg ersätter transporter på väg. Den viktigaste infrastrukturfrågan för framtiden är lokaliseringen av en ny sträckning av Ostkustbanan genom kommunen. Enligt prognoser beräknas ca 70 tåg/vardagsdygn att passera Timrå år 2020, efter att Botniabanan/Ostkustbanan är färdigställd år När järnvägstrafiken kommer igång på den nya Botniabanan kommer det dock inte att finnas någon ny sträckning av Ostkustbanan genom Timrå. Den befintliga banan som nu rustas upp kommer att nyttjas minst 20 år framåt i tiden. För att Timrå ska kunna nyttja tåg för person- och godstrafik på ett rationellt och optimalt sätt krävs en nydragning. Den nuvarande sträckningen medför inte några tidsvinster i jämförelse med bil och buss på sträckan Sundsvall-Timrå-Härnösand. Genomförd upprustning, med nytt stationsområde, möjliggör dock redan fr o m augusti 2011 regelbunden persontrafik med lokaltåg och X2000 till och från Timrå. Under vardagar beräknas tågtrafiken uppgå till turer med stopp i Timrå. Utbudet av kollektivtrafik med buss är bra mellan Timrå centrum och Sundsvall. Övriga mindre tätorter runt Timrå har sämre utbud. För den långväga kollektivtrafik som bedrivs av länstrafikbolagen finns busslinjer längs norrlandskusten mellan Sundsvall-Umeå-Luleå med hållplats i Timrå. Därutöver finns kommersiellt drivna bussförbindelser till Stockholm. Den långväga busstrafiken mellan Sundsvall och Umeå kommer att minska kraftigt när persontågtrafiken startar. Flygutbudet från Sundsvall-Härnösand Airport tillhandahåller flera dagliga turer till och från Stockholm. Det finns även direkta flygförbindelser till Luleå och Göteborg, men med få avgångar/ankomster. Antalet passagerare till och från flygplatsen har minskat från 3 Ansökan har lämnats in under

14 ca år 1997 till ca år 2009, en minskning med ca 46 %. För att bevara näringslivsstrukturen i regionen krävs en fungerande flygplats, som möjliggör för affärsresande att snabbt ta sig till andra svenska städer och ut i Europa. En fungerande flygplats är av högsta politiska prioritet och en viktig beståndsdel i Timrås logistikcentra. Sundsvall-Härnösand Airport har satsat offensivt under de senaste åren, inte minst på miljöområdet. Flygplatsen är numera klimatneutral och kompenserar för alla CO 2 -utsläpp genom att köpa andelar i internationella klimatprojekt där motsvarande mängd CO 2 minskas på andra platser i världen. Flera bensindrivna fordon har även bytts ut till elfordon, en stor ombyggnad av den befintliga pelletspannan har även gjorts under 2008 för att optimera driften och dessutom har en ny sandlada byggts som har möjliggjort en stängning av den oljeeldade panna som tidigare använts för att värma sanden före utläggning på banan. Vid flygplatsen är dessutom flertalet inflygningar s k gröna inflygningar, vilket innebär att flygplanen glidflyger in för landning. Detta ger effekter i form av minskat buller, samt besparing av bränsle och därmed CO 2 -utsläpp. arbetspendling Timrå kommun är den av länets kommuner som har den största in- och utpendlingen till och från arbetsplatser. Enligt uppgifter från 2006 är det fler kommuninvånare som har sitt arbetsställe utanför hemkommunen än i hemkommunen. Ca 3900 arbetar i den egna kommunen och ca 4150 utanför kommunen. Drygt 3800 arbetar i Sundsvalls kommun, ca 250 i Härnösands kommun och 70 i länets övriga kommuner. Inpendlingen till kommunen uppgår till knappt 1700 personer och där inpendlingen är störst från Sundsvall med knappt 1500 personer och från Härnösand med ca 170 personer. Inpendlingen från länets övriga kommuner understiger 40 personer. Det betyder att Timrå kommun i stor utsträckning är en boendekommun, vilket innebär att det är viktigt med bra kommunikationer mellan framför allt Sundsvall och Timrå, men även till Härnösand. När persontrafiken på Ostkustbanan/Botniabanan startar 2011 kan det bli början på en viss förändring av pendlingsmönster. På grund av ogynnsamma restider mellan Timrå, Härnösand och Sundsvall, i jämförelse med buss och bil, krävs dock omfattande satsningar för att öka kollektivtrafikresandet i framtiden. Kollektivtrafiken har en mindre påverkan på vår omgivning jämfört med privattrafik, både på närmiljön och globalt. När man väljer att resa kollektivt istället för med egen bil minskar man sin negativa påverkan på buller, luftföroreningar och utsläpp av växthusgaser. Jämfört med en personbil så släpper en persons bussresa på samma sträcka ut ungefär hälften så mycket koldioxid. Prognos vad kan göras i timrå kommun? Timrå kommun har genomfört ett antal avgörande insatser för att effektivisera energianvändningen och begränsa de globala klimatförändringarna. De mest avgörande torde vara utbyggnaden av fjärrvärmenätet och avvecklingen av oljeanvändningen på pappersmassabruket Östrand. Att Östrands förbränning av biobränsle även resulterar i spillvärme som används i det centrala fjärrvärmenätet är naturligtvis också en lösning som för med sig god energieffektivitet och stora miljövinster. I många avseenden profiterar Timrå kommun och dess invånare idag på de insatser som planerades och genomfördes på och 90-talen. Vad återstår då att göra i Timrå kommun? På vilka områden bör energiinsatser planeras för att Timrå ska fortsätta att utvecklas i riktning mot ett hållbart samhälle? För att kommunen som geografisk enhet ska bli uthållig krävs att insatser formuleras inom och riktas mot de tre grundläggande samhällssektorerna: näringsliv, offentlig sektor och civilsamhälle 16

15 ENERGI- & KLIMATSTRATEGI Näringslivet Förutom de tyngre industrierna har Timrå ett sprudlande näringsliv bestående av många mindre industrier och serviceverksamheter. De utgör tillsammans grunden för samhällslivet i Timrå. Det är inom det lokala näringslivet som arbetstillfällena och skatteunderlaget skapas. Om inte ett gott näringslivsklimat och tillväxtmöjligheter upprätthålls hotas grunden för den goda livsmiljön som kommunen har att erbjuda. För att försäkra att Timrås näringsliv utvecklas positivt och förblir stommen i den goda samhällsutvecklingen krävs att företag anpassar sin energianvändning till framtidens krav. Det är avgörande för företagens konkurrenskraft att de ställer om och energieffektiviserar sin verksamhet och i möjligaste mån ersätter fossila bränslen med förnyelsebara sådana. Investeringar i förnyelsebara bränslen och energieffektiviseringar tenderar även, förutom miljövinsten, att stärka företagens ekonomiska position. Ett exempel på ett positivt arbete som pågår regionalt är att LRF, Lantbrukarnas Riksförbund, i Västernorrland arbetar kontinuerligt för att minska jord- och skogsbrukets utsläpp. Bl a har JTI, institutet för jordbruks och miljöteknik, i uppdrag att kartlägga potentialen för jordbrukets energieffektivisering. Ett av de större projekten för lantbrukare i Timrå och Sundsvall är att utveckla hela potentialen för bioenergi. Fokus ligger på att stödja utveckling och leverans av biobränsle eller färdig värme. Detta har resulterat i att flera lantbrukare levererar flisved till Hemab i Härnösand. För att företagen ska ha goda framtida förutsättningar krävs även att kommunen och staten, i samarbete med privata aktörer, försäkrar det lokala näringslivet konkurrenskraftiga infrastrukturlösningar som reducerar användningen av fossila bränslen inom samtliga fyra transportslag: väg, järnväg, flyg och sjöfart. för att klara av detta bör följande områden prioriteras: En fortsatt utbyggnad av fjärrvärme till kommersiella lokaler. En nydragning av Ostkustbanan som möjliggör en mer effektiv hantering av person- och godstransporter en sådan prioritering kan möjligtvis drivas fram under nästkommande strategiperiod och infrastruktursplan. En fortsatt prioritering av miljö- och utsläppsfrågor för Sundsvall-Härnösand Airport. Muddring och uppgradering av Söråkers hamn som reducerar behovet av lastbilstransporter i regionen. En utveckling av logistikcentra med kombiterminal som möjliggör en effektiv överflyttning av gods mellan de fyra transportslagen. En företagarsatsning på energianalyser som belyser olämpliga energilösningar i produktionsoch stödprocesser och föreslår åtgärder. En fortsatt satsning på miljöcertifiering av företag. En fortsatt energieffektivisering och satsning på bioenergi inom jordbruk och matproduktion. 17

16 Sammantaget bör dessa insatser, tillsammans med beslut som tas ute i de olika företagen och ett förändrat beteende hos dem som köper varor och tjänster, kunna minska den specifika energianvändningen med 15 % till år 2014 i jämförelse med Naturligtvis kan vissa lokala satsningar föra med sig ökad energianvändning och högre utsläpp. Därav bör energianvändning mätas som specifik sådan, det vill säga att den relateras till antalet producerade enheter. Även koldioxidutsläpp kan öka lokalt exempelvis om ett logistikcentra med kombiterminalverksamhet byggs upp. Det leder till att exempelvis lastbilstrafiken till och från Timrå ökar. Men, om ett väl fungerande logistikcentra med kombiterminal byggs upp, då innebär det att överflyttning av gods underlättas mellan framförallt väg, järnväg och sjöfart. I förlängningen leder utvecklandet av sådana kombiterminaler med möjlighet till containerhantering till att mer gods fraktas med sjöfart och järnväg, vilket leder till en global minskning av koldioxidutsläpp och en mer energieffektiv svensk transportsektor. Offentlig sektor I Timrå kommun finns inga större offentliga verk eller myndigheter; de offentliga institutionerna utgörs endast av primärvårdens verksamhet samt av den verksamhet som bedrivs i kommunal regi. Kommunens politiskt styrda verksamhet sysselsätter ca: 1300 personer och är den i särklass största arbetsgivaren inom den geografiska enheten Timrå kommun. Inom den kommunala verksamheten har energieffektiviseringar och konvertering till ickefossila energikällor prioriterats, allt enligt den föregående energiplanen som la fast de politiska prioriteringarna för åren Alla kommunalt ägda fastigheter, utom en, har konverterats från olja och direkt eluppvärmning. Det kommunala bostadsbolaget Timråbo har dessutom genomfört ett omfattande energieffektiviseringsprogram som reducerat energianvändningen med 3434 MWh på tre år. Inom den kommunala verksamheten leasas även sedan 2006 endast miljöbilar. Om ett par år består merparten av bilparken av miljöbilar enligt den statliga definitionen, så till vida inte särskilda avsteg har gjorts (för exempelvis fyrhjulsdrivna bilar). Den nuvarande avfallsplanen i Timrå kommer under 2013 att ersättas av en ny plan. I den nya planen krävs mål för rötning av matavfall och avloppsslam för att producera biogas för användning som drivmedel till bilar (mer om biogaskombinatet går att läsa under avsnitt 3.3). I den nuvarande avfallsplanen berörs detta redan genom målet att 35 % av matavfall från hushåll, 18

17 ENERGI- & KLIMATSTRATEGI restauranger, storkök, livsmedelsindustrier och butiker ska återvinnas genom biologisk behandling För att ytterligare stärka den offentliga verksamheten krävs det dock att energianvändningen i den kommunala verksamheten minskar ytterligare. Elanvändningen för gatu- och vägbelysningen skulle kunna minskas med uppskattningsvis 45 % till 2015, vilket kräver investeringar i energieffektiv belysningsteknik. Detta kan ske dels genom åtgärder riktade direkt mot den kommunala verksamheten. Dels genom åtgärder som riktar sig mot det samhällsbyggande verksamheter som den offentliga verksamheten är inbegripen i. Avgörande aktiviteter bedöms kunna göras inom följande områden: Genom att satsa på sparsam körning för alla som kör bil i tjänsten kan de offentliga verksamheterna minska bränsleförbrukningen och utsläppen från fossila bränslen avsevärt. Energioptimering av alla kommunala verksamhetslokaler skulle kunna sänka den kommunala verksamhetens normalårskorrelerade energianvändning med 5 % till år Genom att arbeta aktivt med beteendeförändring kan energianvändningen minska avsevärt inom kommunens olika offentliga verksamheter. Ett första steg är naturligtvis att öka hyresgästernas energimedvetande. Ytterligare satsningar måste göras för att öka kollektivtrafikresandet och för att byta ut det fossila bränslet som i dagsläget används i busstrafiken. Timrå kommun som politisk organisation bör delta aktivt för att utveckla produktion av biogas i regionen och för att etablera ett biogastankställe i Timrå. Biogasen bör framställas av bl a hushållsavfall och slam som avvattnats i Lögdö slamlaguner. Inga kommunalt ägda verksamhetslokaler bör värmas upp med direktverkande el vid utgången av Det kommunala bostadsbolaget bör vid utgången av 2011 ha konverterat samtliga fastigheter som fortfarande värms upp med direktverkande el. Det kommunala bostadsbolaget bör kunna minska sin energianvändning mätt i kwh/m² med ytterligare 20 % fram till 2018 jämfört med För att skapa en framtida bebyggelsestruktur med energisnål och klimatvänlig infrastruktur krävs att instrument tas fram som integrerar energi- och klimatbedömningar i den fysiska planeringen. Inköpen i kommunen ska vid utgången av 2014 vara anpassade till nya riktlinjer om hållbara inköp. Exempelvis ska 10 % av alla inköpta matvaror vara ekologiska eller närproducerade. Sammantaget kan dessa satsningar leda till att den offentliga sektorn minskar sin energianvändning med 15 % vid utgången av 2014 i jämförelse med Dessutom bör kollektivtrafikresandet kunna öka med 10 % under perioden

18 Civilsamhället Den enhet som ska bli uthållig eller hållbar Timrå kommun består förutom företag och offentlig sektor av alla enskilda medborgare som bor inom kommunens geografiska gränser. Om energianvändningen ska minska och utsläppen av växthusgaser begränsas då krävs det att alla dessa individer gör aktiva val. Det krävs kunskap om och intresse i klimatfrågan för att välja kollektivtrafik i stället för egen bil, förnyelsebara bränslen för uppvärmning av husen och konsumtionsartiklar som minskar energianvändning och begränsar negativ miljöpåverkan. Hur skapas sådan kunskap och ett sådant intresse? Folkbildning är ett klassiskt instrument för att främja intresserade, engagerade och kunniga medborgare som deltar aktivt i samhällslivet. För att klara av den utmaning vi står inför, med förändrat klimat och sviktande tillgångar på det fossila bränslet som förklarar mycket av västvärldens ekonomiska tillväxt under de senaste 150 åren, krävs en storsatsning på information, dialog och delaktighet. Vi tror att det är möjligt genom att arbeta med erfarenhetsbaserad inlärning. Energi- och klimatfrågan måste relateras till vardagen och alla de små beslut som vi tar dagligen och som påverkar vår miljö både lokalt, nationellt och globalt. Timrå kommun bör satsa på följande för att främja engagerade medborgare som vill och har möjlighet att göra aktiva val som är positiva för såväl den lokala som den globala miljön: Att aktivt arbeta tillsammans med civilsamhället föreningar, organisationer, företag och individuella personer kring klimatcentrerad folkbildning. Att i ökad utsträckning arbeta med energi- och klimatfrågor i Timrås skolor så att elever får en fullgod kunskap kring energislag, energianvändning, det förändrade klimatet och hur samhället, företag och enskilda kan bidra till att minska negativ klimatpåverkan. Att arbeta med miljödiplomering i föreningar och småföretag. Att årligen genomföra arrangemang riktat mot allmänheten om lokal och global miljöpåverkan, och koppla detta till de 16 miljömål som Sverige och Timrå kommun arbetar med. Att arbeta med energi- och klimatrådgivning riktad mot allmänheten, organisationer, föreningar och företag, för att främja miljövänliga energival och minskad energianvändning. Att i övrigt uppmuntra till flertal övriga folkbildningsinsatser såsom studiebesök, demonstrationsanläggningar, studiecirklar, kampanjer m m. Om dessa insatser genomförs bör följande kunna uppnås: Användningen av fossila bränslen inom bostadssektorn borde, från en redan idag låg nivå, ytterligare kunna halveras. Under perioden bör elanvändningen per person, av den el som går till hushåll, successivt kunna minska. Antalet resor med kollektiv trafik under perioden borde kunna öka med 10 %. År 2014 borde 20 % av hela den geografiska kommunens bilpark kunna bestå av miljöbilar. Under åren bör allmänhetens kunskap, intresse och engagemang i energi- och klimatfrågor successivt kunna stärkas. Summering Med utgångspunkt i kommunens näringslivsstruktur, geografiska kvaliteter och tidigare satsningar på energi- och klimatområdet finns det således omfattande åtgärder som kan vidtas. Om näringsliv, offentlig sektor och civilsamhälle lyckas samverka kring de åtgärder som skissats ovan kan kommunen som helhet på ett avgörande sätt bidra till att nationella och regionala miljömål nås, och på det viset bidra till att minska den globala klimatpåverkan. 20

19 ENERGI- & KLIMATSTRATEGI Mål Det svenska klimatarbetet bedrivs på flera nivåer. Inom EU och på global, nationell, regional och kommunal nivå. I juni 2006 antog riksdagen propositionen Nationell klimatpolitik i global samverkan (prop. 2005/06:172). Där fastställs att det nationella klimatmålet som antogs för klimatpolitiken år 2002, ligger fast. Det innebär att de svenska utsläppen av växthusgaser under perioden ska ligga på en nivå som är fyra procent lägre än utsläppen år nationella klimatmål För att nå de i propositionen uppställda målen finns det nationella miljökvalitetsmålet begränsad klimatpåverkan som består av mål på både lång och kort sikt. Det långsiktiga svenska klimatmålet utgår från att utsläppen på sikt ska vara jämt fördelade mellan jordens invånare. På lång sikt ska de svenska utsläppen av växthusgaser därför minska till en nivå lägre än 4,5 ton koldioxidekvivalenter per invånare och år. Riksgenomsnittet för utsläpp var år 2003 cirka 7,9 ton per svensk och år. I Timrå ligger utsläpp per invånare på drygt 8 ton 2006, se figur 3. Internationell samverkan är avgörande för att det långsiktiga nationella målet ska nås. I propositionen En sammanhållen klimat- och energipolitik 2009 (prop. 2008/2009:162) framgår att det kortsiktiga målet, att de svenska utsläppen av växthusgaser som medelvärde för perioden ska vara fyra procent lägre än utsläppen år 1990, ligger fast. Målet ska nås genom inhemska åtgärder, utan användning av utsläppskrediter via vare sig flexibla mekanismer eller kompensation för upptag i så kallade kolsänkor (upptag av koldioxid i växande skog). När den klimat- och energipolitiska propositionen hanterades av riksdagen den 16 juni 2009 lades följande långsiktiga mål fast: År 2020 ska utsläppen av växthusgaser vara 40 % lägre än basåret 1990, vilket motsvarar 20 miljoner ton lägre koldioxidutsläpp. År 2020 ska uppvärmning med fossila bränslen vara avvecklad. År 2030 ska Sverige ha en fordonsflotta som är oberoende av fossila bränslen. År 2050 ska Sverige ha en hållbar och resurseffektiv energiförsörjning utan nettoutsläpp av växthusgaser i atmosfären. regionala klimatmål Förutom de nationella klimatmålen finns också regionala mål. Den av länsstyrelsen framtagna Regionala miljömål för Västernorrland betonar särskilt fem så kallade profilmål för Västernorrland. För att uppnå det nationella målet begränsad klimatpåverkan har länsstyrelsen fastställt ett antal länsmål. För Timrås energi- och klimatstrategi är även vissa av länsstyrelsens mål gällande god bebyggd miljö av intresse. Målen presenteras på nästa sida. 21

20 Länsmål för det nationella miljömålet begränsad klimatpåverkan De nationella målen har i Västernorrland brutits ned till mål som påverkar utsläppen av växthusgaser och elförbrukning 4. målen eftersträvar bland annat till att: 1. Minska utsläppen av växthusgaser mätt som koldioxidekvivalenter från fasta anläggningar och minska utsläppen av perfluorkarboner. 2. Fastighetsuppvärmningen, energiomvandlingen och energianvändningen vid industriproduktion ska bli koldioxidneutral. 3. Minska förbrukningen av eldningsolja. 4. Minska den specifika elförbrukningen. 5. Förbrukningen av fossila bränslen ska ligga kvar på samma nivå men avvecklas i takt med att alternativa drivmedel får större genomslag. 6. Ersätta fossila drivmedel med biodrivmedel. Länsmål för det nationella miljömålet god bebyggd miljö Mål 2 - Senast 2010 ska fysisk planering och samhällsbyggande i Västernorrlands län grundas på planer, program eller strategier för: Hur bebyggelsestrukturen kan utvecklas för att främja resurssnål och miljöanpassad energianvändning. Målet gäller främst inom transport och uppvärmning och kan ske med ett varierat utbud av bostäder, arbetsplatser, service och kultur kopplat till ett väl utbyggd kommunikationsnät. Hur energianvändningen ska effektiviseras, hur förnybara energiresurser ska tas till vara och hur utbyggnad av produktionsanläggningar för fjärrvärme, solenergi, biobränsle och vindkraft ska främjas. Mål 3 - Senast 2015 ska en hållbar regionförstoring ha uppnåtts och senast 2010 beskrivs transportsystemen i aktuella kommunala översiktsplanera. Länets klimat- och energistrategi Västernorrlands klimat- och energistrategi färdigställdes under I strategin finns mål för åren 2012, 2020 och För utförligare information gå till Länsstyrelsen Västernorrlands hemsida 22