Handlingsprogram LSO Beslutad:

Transkript

1 Handlingsprogram LSO 2014 Beslutad:

2

3 Innehållsförteckning INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 INLEDNING 2 VÄRENDS RÄDDNINGSTJÄNST 3 Operativ organisation 4 PROGRAM FÖR FÖREBYGGANDE VERKSAMHET 7 FÖREBYGGANDE VERKSAMHET 7 Rengöring (sotning) och brandskyddskontroll 8 Delegationer 8 Riskhantering 8 Externutbildning och information 9 Samverkan i brandförebyggande frågor 10 Olycksutredning och utvärdering av insats 10 PROGRAM FÖR RÄDDNINGSTJÄNST 11 Förmåga och resurser för räddningsinsats 11 Samverkan vid kris 13 SAMVERKAN 14 MÅL FÖR DEN FÖREBYGGANDE OCH OPERATIVA VERKSAMHETEN 15 Målområden 17 UPPFÖLJNING OCH UTVÄRDERING AV HANDLINGSPROGRAMMET 20 BILAGA 1 21 Avtal, överenskommelser och samverkansparter 21 1

4 Inledning Detta är Värends räddningstjänsts tredje handlingsprogram sedan lag (2003:778) om skydd mot olyckor (LSO) trädde i kraft den 1 januari Denna handling innehåller båda handlingsprogrammen enligt 3 kap. 3 och 8 i LSO, det vill säga program för förebyggande och operativ verksamheten. De aktuella programmen har i vissa avseende en lägre detaljeringsgrad jämfört med tidigare versioner. Två kompletterande dokument finns knutna till handlingsprogrammen. Flera hänvisningar görs till dessa dokument i handlingsprogrammet som stöd för den som söker mer detaljerad information: Operativa riktlinjer. Här presenteras detaljer om till exempel fordon, utrustning och mål/aktiviteter ska fortsättningsvis finnas i förbundets Operativa riktlinjer och ledningssystem som beslutas av förbundets räddningschef. Statistik och riskanalys Statistikbilagan är uppdaterad med ny statistik från de senaste åren. Vissa områden har utgått och ersatts med andra mer aktuella områden. Riskanalysen i bilagan är från Analysen kommer att ses över och vara uppdaterad till nästa handlingsprogram. Berith Swalander Jörgen Gertsson Joakim Karlsson Ordförande Förbundschef Räddningschef Hans Svensson Projektledare/Brandingenjör 2

5 Värends räddningstjänst Räddningstjänstens organisation har drygt tvåhundra medarbetare varav ungefär 75 % utgörs av brandmän och befäl i beredskap (deltid). Utöver detta finns cirka trettio personer knutna till förbundets tre räddningsvärn. Räddningstjänsten är specialiserad inom flera områden men bärande är att alla delar verkar i olyckans alla skeden före, under och efter. Skyddsenheten svarar för att det bedrivs tillsyn, utbildning samt information till allmänheten. Den operativa funktionen svarar för utryckningsverksamheten. I funktionen ingår personalplanering samt drift och underhåll. Kanslifunktionen svarar för personal, ekonomi, löner. Förbundsledningen utgörs av förbundschef samt räddningschef Förbundsledning Adm. stöd Processer 3

6 Operativ organisation Räddningstjänstens operativa organisation består av en heltid- och en deltidsstyrka i Växjö samt sju deltidsstyrkor i andra tätorter. Utöver detta finns två räddningsvärn samt en frivillig styrka (V:a Torsås). I kartan nedan visas räddningsstationernas placering och stationernas insatszoner, dvs det område som styrkan i första hand opererar inom vid larm. 4

7 Ledningsfunktioner Ledningen utgörs av styrkeledare (SL), en insatsledare (IL) samt en räddningschef i beredskap (RCB). Nedan presenteras befattningshavarnas funktioner i samband med insats och om de är utsedda av räddningschefen att vara räddningsledare. Ytterligare detaljer om ledningsnivåer finns i förbundets Operativa riktlinjer. Befattning Räddningschef i beredskap (RCB) Funktion, ledningsnivå och övrigt RCB utgörs av en person som ersätter räddningschef efter ordinarie arbetstid, 3 kap. 16 i LSO. Kan utse räddningsledare och är själv behörig som räddningsledare. Svarar normalt för den normativa och strategiska ledningen i förbundet. Inställelse normalt till brandstationen i Växjö. Insatsledare (IL) IL utgörs av en person i tjänst på brandstationen i Växjö. Behörig som räddningsledare, 3 kap. 9 i FSO. Svara normalt för den operativa ledningen i förbundet samt samverkan med andra myndigheter och organisationer. Styrkeledare (SL) SL utgörs av personer som är knutna till stationernas räddningsstyrkor (hel- och deltid). Behöriga som räddningsledare, 3 kap. 9 i FSO. Svarar normalt för ledning av enskild enhet samt vid behov samordning av enheter. Inom förbundet finns beslut om vilka medarbetare som är förordnade till RCB och räddningsledare. 5

8 Kompetens för operativ personal I tabellen nedan presenteras den operativa personalens lägsta utbildningsnivå för respektive befattning. Befattning Behörighet Lägsta utbildningsnivå som räddningsledare Räddningschef i beredskap Ja Räddningsledare, kurs B eller Brandmästarexamen (RCB) Insatsledare (IL) Ja Räddningsledare, kurs B eller Brandmästarexamen Styrkeledare Heltid (SLH) Ja Räddningsledare, kurs A eller Brandförmansexamen Styrkeledare Deltid (SLD) Ja Räddningsledare, kurs A eller Brandförmansexamen, deltid Brandman Heltid (BmH) Nej SMO 1, Brandmansexamen eller annan specialistkompetens i kombination med Utbildning för räddningsinsats Brandman Deltid (BmD) Nej Utbildning för räddningsinsats eller brandmandeltidsexamen Räddningsvärn Nej Kurs i arbetsledning arbetsledare Räddningsvärnsman Nej Preparand utbildning Detaljer om kompetens för operativ personal finns i Operativa riktlinjer. 1 Utbildningen Skydd mot olyckor (SMO), genomförs av Myndigheten för Samhällsskydd och beredskap. Utbildningen är en 2-årig eftergymnasial utbildning. 6

9 Program för förebyggande verksamhet Förebyggande verksamhet En viktig del i den förebyggande verksamheten är arbetet i skedet före olyckan. Skyddsenheten ansvarar för att det genomförs tillsyn enligt lagen (2003:778) om skydd mot olyckor (LSO) och lagen (2010:1011) om brandfarliga och explosiva varor (LBE), beslutar om tillstånd till hantering av brandfarliga och explosiva varor och genomför utbildning, rådgivning och information till allmänheten. Inom enheten hanteras även olycksinformation till allmänheten samt remisser angående kommunala planer, byggnadsverksamhet, ordningslagen och lagen om alkoholhaltiga drycker. Tillstånd enligt lagen om brandfarliga och explosiva varor Värends räddningstjänst svarar för Alvesta och Växjö kommuners handläggning och beslut i tillståndsärenden enligt lagen om brandfarliga och explosiva varor. Tillsyn enligt LSO och LBE Räddningstjänstens tillsynsverksamhet fastställs i en årlig tillsynsplan som antas av direktionen för Värends Räddningstjänst. Planen grundas på SOU 2002:10. Räddningstjänstens tillsynsresurser ska fokuseras på angelägna objekt och ska efter behandling av de inkomna skriftliga redogörelserna för brandskyddet (SRVFS 2003:10) fastställa tidpunkt för tillsyn och intervall för inlämnande av ny redogörelse. Övriga verksamheter ska det också utövas tillsyn på. Urvalet bland dessa kan vara temabetonat. Kompetens För att tjänstgöra som tillsynsförrättare enligt LSO och LBE inom Värends räddningstjänstförbund ska förrättaren ha lägst examen från MSB:s kurs Tillsyn och olycksförebyggande - enklare objekt, kurs A eller annan likvärdig utbildning. Räddningstjänsten ska upprätthålla brandingenjörskompetens för tillsynsverksamheten. Rådgivning och remisser Räddningstjänsten samverkar med kommunernas byggnadsnämnder som sakkunniga i brandskydd vid byggsamråd och tillsyner enligt Plan- och bygglagen. Räddningstjänsten är remissinstans för planärenden enligt PBL. Vid dessa remisser bevakas allmänna risk- och skyddsfrågor som t.ex. skyddsavstånd till farligt godsleder, industrier mm samt räddningstjänstens insatsmöjligheter. Övriga remisser kommer bl.a. från polismyndigheten i samband med tillståndsgivning enligt ordningslagen. Kommunernas socialförvaltningar efterfrågar yttranden från räddningstjänsten i samband med tillståndsgivning för utskänkning av alkohol. Förutom formella remisser från t.ex. myndigheter bidrar skyddsenheten dagligen med rådgivning via telefon till allmänheten. 7

10 Rengöring (sotning) och brandskyddskontroll Enligt lagen om skydd mot olyckor är sotning och brandskyddskontroll kommunens (Värends Räddningstjänsts) ansvar. För den skull har Värends Räddningstjänst träffat avtal med sotningsentreprenör för utförandet av rengöring och brandskyddskontroll i Växjö och Alvesta kommuner. Frister för rengöring Direktionen för Värends Räddningstjänst beslutade om frister för rengöring. De ansluter helt till Statens Räddningsverks allmänna råd 2004:5. Medgivanden om egensotning Med lagen om skydd mot olyckor följer möjligheten för den enskilde att få utföra rengöringen själv genom ett dispensinstitut i lagens 3 kapitel 4. Sådant medgivande får endast ges om rengöringen utförs på ett från brandskyddssynpunkt betryggande sätt Brandskyddskontroll Brandskyddskontroll av eldningsanläggningar med tillhörande rökkanaler skall utföras med de frister som anges i SRV:s föreskrifter om rengöring och brandskyddskontroll, SRVFS 2005:9. Kompetens För att få utföra brandskyddskontroll skall kontrollanten inneha skorstensfejarteknikerexamen eller motsvarande äldre eller högre utbildning inom området. Delegationer Tillsynsförrättare, skorstensfejarmästaren och brandskyddskontrollanter har direktionens delegation på att fatta beslut i tillsyns- och tillståndsärenden i enlighet med beslutad delegationsordning. Riskhantering Båda kommunerna har riskhanteringsgrupper (RHG) som räddningstjänsten medverkar i. Genom denna medverkan finns goda möjligheter för rådgivning och nätverksbyggande inom räddningstjänstens kompetensområde. Räddningstjänsten deltar i arbetet med kommunala risk- och sårbarhetsanalyser (RSA). 8

11 Risk och sårbarhetsanalys (RSA) 2011 I bilden nedan sammanfattas RSA-processen i Växjö och Alvesta kommuner. Externutbildning och information Räddningstjänsten genomför utbildning och information till näringsliv, omsorg/sjukvård, organisationer och allmänheten inom Växjö och Alvesta kommuner. Utbildningarna genomförs med tyngdpunkt på brandsäkerhet. Räddningstjänstens utbildningsverksamhet bedrivs huvudsakligen på räddningstjänstens övningsanläggning Nothemmet. Alla sexåringar i kommunerna inbjuds till Bamses Brandskola. Räddningstjänsten samarbetar med den kommunala vuxenskolan genom utbildning till invandrargrupper i brandskydd. 9

12 För polisstudenterna på Växjö universitet genomförs en särskild brandutbildning. Genom denna tidiga koppling till räddningstjänstens verksamhet finns goda förutsättningar för en bra och positiv start när det gäller de båda myndigheternas samverkan vid olyckshändelser. Räddningstjänstens externutbildning och information ska beskrivas i en utbildnings- och informationsplan. Planen kommer att fastställas av förbundschef eller räddningschef i samband med beslut om budget och verksamhetsplan. Räddningstjänsten samverkar med brandskyddsföreningen i Kronoberg i utbildnings- och informationsaktiviteter. Samverkan i brandförebyggande frågor Räddningstjänsten ingår i en regional grupp med representation från sydöstra Sverige. I Kronobergs län finns en motsvarande grupp. Grupperna träffas regelbundet för att delge varandra erfarenheter inom det brandförebyggande området. Olycksutredning och utvärdering av insats Enligt 3 kap 10 i Lagen om skydd mot olyckor skall kommunen se till att alla olyckor som föranlett räddningsinsats utreds och utvärderas i skälig omfattning. Detta för att förhindra att en likadan olycka inträffar igen och för att göra räddningsinsatserna effektivare. Inom Värends Räddningstjänst är insatsrapporten grunden i utredningsarbetet. En insatsrapport skrivs efter varje insats av räddningsledaren och i den redogörs för orsakerna till olyckan och hur insatsen genomförts. Den som har ansvar för olycksutredningar ska följa upp insatsrapporterna. Vid större olyckor till exempel olyckor där någon har omkommit, omfattande bränder, större utsläpp av farligt ämne, stora trafikolyckor, insatser där egen personal har skadats m.m. skall en särskild utredning göras. Denna utredning skall gå in djupare på orsakerna till olyckan och hur insatsen har genomförts samt ge förslag till förbättringar. Slutsatserna från utredningen ska spridas internt. De kan gälla rutiner, utrustning och utbildning med mera. Utredningarna ska också delges övriga som kan vidta åtgärder för att förhindra liknande olyckor. Exempel på sådana är kommuner, landsting, länsstyrelse, polis, Trafikverket, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, Boverket, fastighetsägare, näringsliv med flera. 10

13 Program för räddningstjänst Förmåga och resurser för räddningsinsats Nedan redovisas räddningstjänstens primära insatsförmågor, det vill säga de viktigaste förmågorna med avseende på risk (sannolikhet för olycka och dess konsekvenser). Förmåga Brand i byggnad Brand ej i byggnad Transportolycka (vägtrafik, järnväg, flyg) Vattenlivräddning Kemikalieolycka Ledning FIP (Förstainsats person) Nivå Basförmåga 1. Utvändig släckning (ej rökdykning) 2. Brand i normal riskmiljö 3. Brand i objekt med hög riskmiljö 1. Låg omfattning 2. Medel omfattning 3. Större omfattning Basförmåga 1. Trafikolycka, ej fastklämd 2. Trafikolycka, fastklämd 3. Tung räddning 2 1. Enstaka nödställd nära land 2. Enstaka nödställd ej nära land 3. Flera nödställda Basförmåga 1. Mindre utsläpp 2. Större utsläpp 1. En insatt styrka 2. Två insatta styrkor 3. Tre eller fler insatta styrkor med stort samverkansbehov 4. Extraordinär händelse 1. Bas FIP Närmare beskrivning av räddningstjänstens nivåer och förmågor samt lokalisering av därtill kopplade resurser beskrivs i Operativa riktlinjer. 2 Delad resurs inom G-län 11

14 Utrymning av byggnader med hjälp av räddningstjänstens stegutrustning Enligt Boverkets byggregler BBR 2012 får utrymning från fönster med hjälp av räddningstjänsten tillgodoräknas som en av utrymningsvägarna för byggnader i verksamhetsklasserna 1 (Industri, kontor med mera) och 3 (bostäder). I nedanstående tabell anges räddningstjänstens förmåga och uppskattade insatstider för respektive tätort. Förmågan anges som den högsta höjden till underkant fönster. Med insatstid avses tiden från det att larm inkommit till räddningstjänsten till dess att räddningsarbetet har påbörjats, BBR 5:13. Bilden nedan illustrerar händelsekedjan från att brand uppstår till dess räddningstjänstarbetet påbörjas. I Operativa riktlinjer redovisas mer detaljer om insatstider och förmågor. Brand uppstår Larm inkommer till SOS Räddningstjänst en åker till larmadressen Branden upptäcks Larm inkommer till räddningstjänsten Räddningstjänstarbetet påbörjas Insatstid Tätort Bedömd insatstid (t) i minuter Förmåga Växjö Understiger normalt 10 minuter. I stadens ytterområden ska 23 meter samråd alltid ske med räddningstjänsten. Rottne 10< t meter Braås 10< t meter Ingelstad 10< t meter Lammhult 10< t meter Alvesta 10< t meter Vislanda 10< t meter Moheda 10< t meter 12

15 Samverkan vid kris Räddningstjänstens roll i kommunernas planer för extraordinära händelser enligt LEH Räddningstjänsten ska medverka i Växjö och Alvesta kommuners krisorganisationer. Krisorganisationerna beskrivs i kommunernas planer för hantering av kriser och extraordinära händelser. Räddningstjänstens medverkar på likartat sätt i båda kommunerna genom närvaro av räddningschef eller ett samverkansbefäl. Pågående räddningstjänstinsatser som är personalkrävande kan påverka räddningstjänstens möjligheter till medverkan. Räddningschef i beredskap har möjlighet att larma båda kommunernas krisledningsorganisationer. Räddningstjänstens lokaler ska kunna användas som alternativa ledningsplatser. Krissamverkan Kronoberg Inom länet finns en samverkansgrupp bestående av Länsstyrelsen, kommunerna och deras räddningstjänster, polisen, landstinget och SOS Alarm. Gruppen har vid en allvarlig händelse till uppgift att få till stånd en samordnad och gemensamt definierad hantering av en allvarlig händelse. Krissamverkan är uppdelad i två faser: Gsam (första fasen) då organisationernas beredskapsfunktioner sammankallas för bedömning av läget och eventuellt beslut om att Samverkansstab (andra fasen) ska sammankallas för gemensam eller samordnad hantering av händelsen. 13

16 Samverkan Överenskommelser finns med så väl räddningstjänster inom och utom Kronobergs län som frivilliga organisationer. I bilaga 1 finns en sammanställning på överenskommelser och avtal. 14

17 Mål för den förebyggande och operativa verksamheten Räddningstjänsten arbetar kontinuerligt med att utveckla ledningssystemet ur de fyra perspektiven i Balanserad styrning. Bakgrunden till arbetet är ett uttalat behov av synliggöra och föra ut vision, strategier och mål samt även skapa ett koncept för återkommande och systematiskt arbete med vision och strategier. I vardagen ska systemet visa vilka arbetsområden som är prioriterade och vilka mått som ska användas för uppföljning och vilka mål som gäller (t.ex. X antal genomförda kurser). I bilden nedan illustreras ledningssystemet med dess olika perspektiv och nivåer från vision och strategier till mål och mått. För att illustrera räddningstjänstens del i den offentliga förvaltningen och de pålagor som finns från andra myndigheter har en bas lagts till med hänvisning till bland annat lag om skydd mot olyckor (LSO) och MSB:s nationella visioner och mål. 15

18 Ett tryggt och olycksfritt samhälle - för alla Vision & Strategier Aktiva i samhället Engagerat medarbetar- och ledarskap Beredskap för framtiden Perspektiv Dem vi är till för Ekonomi Utveckling Interna processer och Medarbetare Framgångs- faktorer Högt förtroende och ett bra bemötande Stärka den enskildes förmåga Snabba och effektiva insatser Budget i balans Vara förutseende och våga prova nya metoder Delegera och skapa utmaningar Styrsystem med uppföljnings bara mål Rätt kompetens Mått och mål Mått och målförslag i årlig verksamhets plan Nationella mål (LSO) 1 kap. 1 Bestämmelserna i denna lag syftar till att i hela landet bereda människors liv och hälsa samt egendom och miljö ett med hänsyn till de lokala förhållandena tillfredställande och likvärdigt skydd mot olyckor. 1 kap. 3 Räddningstjänsten skall planeras och organiseras så att räddningsinsatserna kan påbörjas inom godtagbar tid och genomföras påeffektivt sätt. MSB:s nationella visioner och mål Övrig lagstiftning m.m. 16

19 Målområden Nedan följer ett antal målområden, enligt 3 och 8 i 3 kap. LSO, som har direkt koppling till mål i förbundets årliga verksamhetsplaner. Medarbetare - Rätt kompetens Förutom krav på formell behöriget för vissa befattningar så som räddningsledare m.m. ställer LSO 3 kap. 14 krav på kompetens för personal inom räddningstjänsten: Den personal som för kommunens räkning har att utföra förebyggande verksamhet, att planera, leda, genomföra och följa upp räddningsinsatser samt utöva tillsyn skall genom utbildning och erfarenhet ha den kompetens som behövs. Exempel på ett identifierat målområde är förmågan att förmedla ett förebyggande budskap. Dem vi är till för - Högt förtroende och ett bra bemötande I MSB:s tillsynshandbok finns ett avsnitt som på ett tydligt sätt beskriver de krav som det allmänna ställer på tillsynsförrättaren men som bör vara rättesnöre för all personal inom räddningstjänsten: Den som företräder en myndighet ska också vara mån om allmänhetens förtroende för myndigheten. Detta innebär att en anställd ska agera på sådant sätt att allmänhetens förtroende för myndigheten inte skadas. En offentligt anställd ska inte ens kunna misstänkas för att låta sig påverkas av ovidkommande önskemål eller hänsyn i sitt arbete. Man ska alltid vara medveten om att man i sin tjänst företräder det allmänna... Ett bra bemötande är viktigt för att upprätthålla förtroendet för myndigheten. Att tjänstemannen uppträder sakligt, korrekt, seriöst och lyssnande är särskilt viktigt i sådan granskande och kontrollerande verksamhet som tillsyn. Värends räddningstjänsten har låtit undersöka ett verksamhetsområde från allmänheten har räddningstjänsten deltagit i en enkätstudie som genomförts av SKL 2011 (Nöjd Kund-Index, Företagsklimat) om företagarnas bedömning av servicen inom myndighetsområdet vid brandtillsyn. Vid denna undersökning erhöll Värends räddningstjänst 68 poäng på en skala Under 2010 lät Värends räddningstjänst genomföra en studie [1] om kundnöjdhet i samband med räddningsinsats. Den visade att Värends Räddningstjänst har ett bra bemötande men att information till de drabbade efter insatsen bör förbättras. Exempel på identifierade målområden är: Den skadelidandes uppfattning och förtroende efter insats, Uppföljning och utvärdering av kundens uppfattning om tillsynsbesöken och Generellt bemötande (t.ex. genom medborgarundersökning eller motsvarande). Dem vi är till för - Stärka den enskildes förmåga Räddningstjänsten har krav på sig genom LSO att stärka den enskildes förmåga. MSB antog år 2010 en nationell vision för brandskyddsområdet Ingen ska omkomma eller skadas allvarligt till följd av brand. Utöver visionen definierades ett antal mål fram till 2020: 17

20 Antalet döda och svårt skadade vid bränder i bostadsmiljö ska minskas med minst en tredjedel till år Medvetenheten hos enskilda om brandrisker och hur man ska agera i händelse av brand ska öka. Andelen fungerande brandvarnare och brandskyddsutrustning i bostäder ska öka. Denna vision och mål är således något Värends räddningstjänst behöver förhålla sig till genom riktade åtgärder med efterföljande av uppföljningar och utvärderingar. Uppföljning och utvärdering på det lokala planet är främst möjlig för de två sistnämnda målen. Beträffande målet om antalet döda och svårt skadade är det svårt att säga något om trender eftersom antalet per år generellt är för lågt på lokal nivå. Skyddsnivåerna hos allmänheten inom Växjö och Alvesta kommuner har undersökts under 2003 och 2010, se i Statistik och riskanalys 2014 för detaljer. Förutom nämnda nationella mål har exempelvis följande målområden identifierats: Genomförda HÄFA 3 - tillfällen, Genomförda informations- och utbildningstillfällen, Genomförda åtgärder mot riskgrupper och Uppföljning av tillsynsplan. Dem vi är till för - Snabba och effektiva insatser Enligt LSO ska räddningstjänsten planeras och organiseras så att räddningsinsatserna kan påbörjas inom godtagbar tid och genomföras på ett effektivt sätt. För att förbundet ska kunna upprätthålla en god beredskap inom hela sitt geografiska område är rekrytering av deltidsbrandmän en viktig fråga i dagsläget och i framtiden. Genom åren har rekryteringen försvårats genom att bland annat arbetstillfällen på mindre orter försvunnit. Värends räddningstjänstförbund arbetar aktivt med denna fråga och kommer sannolikt göra så åren framöver. Räddningstjänstens insatstider påverkas av samhällsutvecklingen. Bland annat har Växjö stad vuxit påtagligt både geografiskt och befolkningsmässigt de senaste åren. Räddningstjänsten behöver förhålla sig till kommunens Översiktplanering för Växjö stad (2012) som bland annat innefattar tre större utbyggnadsområden. En annan aspekt på samhällsutvecklingen är Boverkets byggregler som i vissa fall medger att byggnader (t.ex. bostäder) projekteras med en utrymningsväg som ska betjänas av räddningstjänsten. Detta ställer krav på räddningstjänstens insatstider och förmåga (t.ex. tillgång på höjdfordon), även på mindre orter. 3 HÄFA=Händelsebaserat Förebyggande Arbete. Exempel: brandskyddsinformation till grannar efter en brand i ett flerfamiljshus. 18

21 I en nationell jämförelse (SKL:s Trygghet och säkerhet) om responstid vid räddningstjänstinsatser år framkom att responstiden i både Växjö och Alvesta kommun under samtliga år legat under riksgenomsnittet, se i Statistik och riskanalys 2014 för detaljer. Räddningstjänstens Operativa riktlinjer innehåller detaljer om räddningstjänstens förmågor och resurser. Riktlinjerna är ett komplement till detta handlingsprogram. Förbundet har för avsikt att under innevarande politiska mandatperiod fortsätta utveckla riktlinjerna. Det fortsatta arbetet i riktlinjerna kommer bland annat vara på förmåga och uthållighet vid flera samtidiga insatser alternativt en enda mycket resurskrävande insats. Under rubriken Förmåga och resurser för räddningsinsats beskrivs räddningstjänstens förmågor och resurser översiktligt. Räddningstjänstens FIP 4 verksamhet har haft en positiv effekt på räddningstjänstens ankomsttider i de insatsområden (Alvesta och Ingelstad) som bemannats med FIP. Räddningstjänsten har därför för avsikt att utveckla FIP verksamheten till fler orter inom förbundet. I Statistik och riskanalys 2014 går det att läsa mer om ankomsttider för FIP. Exempel på övriga identifierade målområden är: Kvalitén på övningar och förmåga (personlig och för organisationen), Uppföljning och utvärdering av insatser och Incidenter och underhållsarbete (erfarenhetsåterföring, checklistor materiell m.m.) 4 FIP=Förstainsats person. Person som bemannar eget fordon och kör direkt till olycksplatsen. 19

22 Uppföljning och utvärdering av handlingsprogrammet Uppföljning och utvärdering av handlingsprogrammet sker i olika sammanhang där grunden är att handlingsprogrammet skall revideras minst en gång per mandatperiod. Förutom denna regelbundna revision kan givetvis handlingsprogrammet revideras så ofta som behövs p.g.a. ändrade förhållanden och/eller politisk styrning av verksamheten. Uppföljning och utvärdering sker varje år i samband med framtagande av verksamhetsplan (VP) för nästkommande år då avstämning sker att planerade mål och aktiviteter överensstämmer med handlingsprogrammets övergripande mål- och riktlinjer. Medlemskommunerna ser över och uppdaterar den kommunala risk- och sårbarhetsanalysen (RSA) en gång per mandatperiod. Normalt sett fasställs risk- och sårbarhetsanalysen tidigt på våren efter att ny mandatperiod startat. Hösten 2014 är valår och under 2015 kommer information och utbildning av räddningstjänstförbundets tillträdande direktion att genomföras och i denna process kommer även handlingsprogrammet att behandlas. Nästa revision av handlingsprogrammen kommer därmed att fastställas i slutet av 2015 och gälla under mandatperioden som sträcker sig till och med

23 Bilaga 1 Avtal, överenskommelser och samverkansparter Alarmering mm Samarbetsavtal alarmering mm SOS Alarm AB 2010 Service level agreement (SLA) ZeRaCom SOS Alarm AB 2010 Tilläggstjänst Webbkarta, resurser på digital karta SOS Alarm AB 2011 Detaljerad information vid larm Niscayah InsatsCenter Samverkan Avtal om medverkan i räddningstjänst Räddningstjänsterna Kronobergs län 2006 Samverkansavtal IVPA & övrig assistans Landstinget Kronoberg 2013 Frivilligt räddningsvärn V.a Torsås frivilliga räddningsvärn 2013 Överenskommelse om samverkan Sjöräddningssällskapet RS Kronoberg 2013 Ingripanden vid behov av bärhjälp Växjö och Alvesta kommuner, Omsorgen 2013 Avtal om medverkan i räddningstjänst Värnamo kommun 2005 Samverkansavtal Älmhults kommun 2004 Avtal om hjälp vid kommunal räddningstjänst Sävjö kommun 2007 Avtal om insatser vid nödlarm Kristianstads kommun 2002 Avtal om tillaga och portionsförpacka mat Landstinget Kronoberg, Landstingsservice 2005 Restvärde, sanering och arbetsjordning av kontaktledning Försäkringsbranschens restvärdesräddning AB 2014 Överenskommelse om länssamverkan vid räddningsinsats, olycka med tunga fordon Överenskommelse om länssamverkan vid räddningsinsats, CBRNE Överenskommelse om länssamverkan vid räddningsinsats, stor skadeplats Överenskommelse om Samverkan inom Krissamverkan Kronoberg Räddningstjänsterna Kronobergs län Räddningstjänsterna Kronobergs län Räddningstjänsterna Kronobergs län Länsstyrelsen i Kronobergs län Sotning mm Avtal om sotning mm - Växjö Sotningsdistrikt Micael Hvirf 1991, 1996 Avtal om rengöring och brandskyddskontroll i Alvesta kommun, förlängning Växjö Sotningsdistrikt AB 2007, 2012 Originalhandlingar förvaras på brandstationen i Växjö. 21

24