Revisionsrapport Grundläggande granskning 2016

Transkript

1 Kommunfullmäktige Revisionsrapport Grundläggande granskning 2016 Kommunrevisionen har vid sitt möte den 27 februari 2017 antagit bifogad revisionsrapport. Granskningens syfte har varit att ge revisorerna underlag för ansvarsprövningen genom att översiktligt granska all verksamhet i enlighet med kommunallagen och God revisionssed 1. Granskningen har avsett kommunstyrelsen och samtliga nämnder. Granskningsrapporten översänds för kännedom. 1 (1) Datum För revisorerna i Kungsbacka kommun Birgitta Litsegård Kommunrevisionens ordförande Christine Lindeberg Vice ordförande kommunrevisionen 1 Kommunrevisionen har under 2016 utöver den grundläggande granskningen genomfört flera fördjupade granskningar och granskningar inom redovisningsrevision som ligger till grund för ansvarsprövningen. uniform KUB100 v 1.0, Kommunrevision Kungsbacka kommun Kungsbacka Besöksadress Stadshuset Telefon vx Fax kommunrevision@kungsbacka.se

2 Revisionsrapport 2016 Genomförd på uppdrag av revisorerna Februari 2017 Kungsbacka kommun Grundläggande granskning 2016

3 Innehållsförteckning Sammanfattning Inledning Bakgrund Syfte och revisionsfrågor Avgränsningar Revisionskriterier Ansvarig nämnd Metod och genomförande Kungsbacka kommuns styrmodell Kungsbackamodellen Uppföljning och rapportering Intern kontroll Kommunstyrelsen Kommunstyrelsens styrning och arbete med kommunfullmäktiges mål och direktiv Uppföljning och rapportering Intern kontroll Vår bedömning Byggnadsnämnden Nämndens styrning och arbete med kommunfullmäktiges mål och direktiv Uppföljning och rapportering Intern kontroll Vår bedömning Nämnden för fritid och folkhälsa Nämndens styrning och arbete med kommunfullmäktiges mål och direktiv Uppföljning och rapportering Intern kontroll Vår bedömning Nämnden för funktionsstöd Nämndens styrning och arbete med kommunfullmäktiges mål och direktiv Uppföljning och rapportering Intern kontroll Vår bedömning Nämnden för förskola och grundskola Nämndens styrning och arbete med kommunfullmäktiges mål och direktiv Uppföljning och rapportering Intern kontroll Vår bedömning Nämnden för gymnasie- och vuxenutbildning Nämndens styrning och arbete med kommunfullmäktiges mål och direktiv Uppföljning och rapportering Intern kontroll Vår bedömning Nämnden för individ- och familjeomsorg

4 9.1. Nämndens styrning och arbete med kommunfullmäktiges mål och direktiv Uppföljning och rapportering Intern kontroll Vår bedömning Nämnden för kultur och turism Nämndens styrning och arbete med kommunfullmäktiges mål och direktiv Uppföljning och rapportering Intern kontroll Vår bedömning Nämnden för miljö- och hälsoskydd Nämndens styrning och arbete med kommunfullmäktiges mål och direktiv Uppföljning och rapportering Intern kontroll Vår bedömning Nämnden för teknik Nämndens styrning och arbete med kommunfullmäktiges mål och direktiv Uppföljning och rapportering Intern kontroll Vår bedömning Nämnden för service Nämndens styrning och arbete med kommunfullmäktiges mål och direktiv Uppföljning och rapportering Intern kontroll Vår bedömning Nämnden för vård och omsorg Nämndens styrning och arbete med kommunfullmäktiges mål och direktiv Uppföljning och rapportering Intern kontroll Vår bedömning Överförmyndarnämnden Nämndens styrning och arbete med kommunfullmäktiges mål och direktiv Uppföljning och rapportering Intern kontroll Vår bedömning Samlad bedömning Slutsatser Bedömning utifrån revisionsfrågorna Identifierade förbättringsområden och rekommendationer Bilaga 1: Bakgrund till granskningen Bilaga 2: Revisionskriterier Bilaga 3: Källförteckning Bilaga 4: Översikt över kommunfullmäktiges adresserade mål 2

5 Sammanfattning På uppdrag av de förtroendevalda revisorerna i Kungsbacka kommun har EY genomfört en grundläggande granskning. Syftet med den grundläggande granskningen är att ge revisorerna underlag för ansvarsprövningen genom att översiktligt granska all verksamhet i enlighet med kommunallagen och God revisionssed. Kommunrevisionen har under 2016 även genomfört flera fördjupade granskningar och granskningar inom ramen för redovisningsrevisionen som ligger till grund för ansvarsprövningen. Granskningen visar att kommunfullmäktige för 2016 antagit 17 prioriterade mål. De 17 prioriterade målen är riktade till en eller flera nämnder. Av granskningen framkommer att kommunstyrelsen och nämnderna i olika omfattning arbetat med kommunfullmäktiges mål under året. Därtill har kommunstyrelsen och nämnderna i olika omfattning utarbetat egna resultatmål utifrån kommunfullmäktiges prioriterade mål. I granskningen framkommer dock att det för vissa mål i kommunstyrelsens delårsrapport per augusti inte på ett tydligt sätt går att följa hur styrelsen bedömt måluppfyllelsen. Detta avser särskilt de mål där mätetalen till målen inte framgår eller prognosen är att mätetalen inte kommer att uppnås. Kommunstyrelsen och nämnderna har under året i varierande omfattning erhållit uppföljningar vad gäller ekonomi och verksamhet. Kommunstyrelsen och nämnderna har behandlat respektive delårsrapport per augusti där det utöver ekonomiuppföljning även finns en uppföljning av kommunfullmäktiges prioriterade mål. Av kommunens ekonomiska styrprinciper framkommer att kommunens samlade uppföljning och prognos per april samt delårsrapport per augusti ska lämnas till kommunfullmäktige. Utifrån protokoll framkommer att kommunstyrelsen inte lämnat uppföljning och prognos per april till kommunfullmäktige. Kommunstyrelsen är ansvarig för det kommunövergripande arbetet med intern kontroll. Granskningen visar att kommunstyrelsen och nämnderna i nämndbudget 2016 utarbetat internkontrollplaner. I granskningen konstateras att kommunstyrelsen och nämnderna i stort följer de anvisningar som finns för arbetet med intern kontroll i kommunen. Kommunrevisionen har dock i tidigare granskningar bedömt att det saknas en tydlig modell för arbetet med intern kontroll i kommunen som inkluderar krav på riskidentifiering, riskvärdering och riskhantering. Därtill saknas krav som innebar att nämnderna tar hänsyn till samtliga risker som har en hög sannolikhet att inträffa och kan innebära en allvarlig konsekvens för verksamhet och ekonomi. Under granskningen har vi identifierat vissa förbättringsområden och våra rekommendationer framgår nedan. Kommunstyrelsen bör säkerställa att uppföljning och prognos per april lämnas till kommunfullmäktige i enlighet med de ekonomiska styrprinciperna. Kommunstyrelsen bör utveckla analysen och beskrivningen av vad som ligger till grund för den prognostiserade måluppfyllelsen för respektive mål. Kommunstyrelsen bör utveckla de kommunövergripande anvisningarna för intern kontroll i enlighet med kommunrevisionens tidigare rekommendationer. 3

6 1. Inledning 1.1. Bakgrund Kommunrevisionens uppgift är att ge kommunfullmäktige underlag till den årliga ansvarsprövningen. Bakgrunden till denna granskning beskrivs närmare i bilaga Syfte och revisionsfrågor Syftet med granskningen är att ge revisorerna underlag för ansvarsprövningen genom att översiktligt granska all verksamhet i enlighet med kommunallagen och God revisionssed 1. Granskningen syftar till att besvara följande revisionsfrågor: Har kommunstyrelsen och nämnderna säkerställt att verksamheten styrs utifrån de mål och riktlinjer som kommunfullmäktige bestämt? Har kommunstyrelsen och nämnderna säkerställt en tillräcklig uppföljning och rapportering? Det vill säga i enlighet med kraven i kommunens styrmodell. Har kommunstyrelsen och nämnderna säkerställt en tillräcklig intern kontroll? Det vill säga i enlighet med kraven i kommunallagen samt kommunala anvisningar Avgränsningar Granskningen avser verksamhetsår 2016 och avgränsas i enlighet med ställda revisionsfrågor. Granskningen omfattar inte granskning av säkerhet i redovisningssystem. Detta granskar revisorerna i den löpande granskningen som är den del av redovisningsrevisionen. Granskningen omfattar inte heller kommunstyrelsens och nämndernas måluppfyllelse per helår utan utgår från kommunstyrelsen och nämndernas delårsrapporter per augusti Revisionskriterier Med revisionskriterier avses bedömningsgrunder som används i granskningen som utgångspunkt för analys, bedömningar och slutsatser. Revisionskriterierna för denna granskning framgår av bilaga två Ansvarig nämnd Granskningen avser kommunstyrelsen, byggnadsnämnden, nämnden för fritid och folkhälsa, nämnden för funktionsstöd, nämnden för förskola och grundskola, nämnden för gymnasie- och vuxenutbildning, nämnden för individ och familjeomsorg, nämnden för kultur och turism, nämnden för miljö- och hälsoskydd, nämnden för teknik, nämnden för service, nämnden för vård och omsorg samt överförmyndarnämnden. 2 1 Kommunrevisionen har under 2016 utöver den grundläggande granskningen genomfört flera fördjupade granskningar och granskningar inom ramen för redovisningsrevisionen som ligger till grund för ansvarsprövningen. 2 Krisledningsnämnden och valnämnden ingår inte i granskningen. 4

7 1.6. Metod och genomförande Granskningen har genomförts genom löpande insamling av fakta och iakttagelser. Insamling sker genom att revisorerna: Löpande tar del av grundläggande dokument såsom mål- och budgetdokument, ekonomioch verksamhetsrapporter, delårsrapporter bokslut och protokoll. Löpande för en dialog med kommunstyrelse, nämnder och tjänstemän. Inom ramen för föreliggande granskning har en uppföljning av kommunfullmäktiges prioriterade mål till kommunstyrelsen och nämnderna genomförts. Utgångspunkten för uppföljningen är styrelse och nämndernas delårsrapporter per augusti I delårsrapporterna beskrivs bland annat hur styrelse och nämnder arbetar med att uppfylla kommunfullmäktiges mål under året. De noteringar som framkommit vid uppföljningen av målen beskrivs i anslutning till den nämnd som har samordningsansvar för målet. I anslutning till uppföljningen under respektive nämnd kommenteras endast de mål där en notering görs. Med notering avses att: Målet kommenteras inte i kommunstyrelsens/nämndens delårsrapport. Målet prognostiseras att inte uppfyllas i kommunstyrelsens/nämndens delårsrapport. Mätetalet till målet följs inte upp, framkommer inte, nås inte eller är inte möjligt att prognostisera i kommunstyrelsens/nämndens delårsrapport. Mätetalet till målet prognostiseras att inte nås i kommunstyrelsens/nämndens delårsrapport. I bilaga 4 framkommer en översikt avseende samordnande och adresserade nämnder. Protokollgranskning Inom ramen för denna granskning har en genomgång av kommunstyrelsens och nämndernas samtliga protokoll samt mål- och ekonomiuppföljningar avseende 2016 genomförts. Protokollgranskningen har i huvudsak syftat till att följa hur kommunstyrelsen och nämnderna arbetar med styrning, uppföljning och kontroll samt att granska tydlighet i protokoll och beslutsunderlag. Dialoger Kommunrevisionen har inom ramen för den grundläggande granskningen genomfört dialoger med kommunstyrelsen, nämnden för förskola och grundskola, nämnden för gymnasie- och vuxenutbildning, nämnden för fritid och folkhälsa, nämnden för funktionsstöd, nämnden för kultur och turism samt överförmyndarnämnden. Till dialogerna har respektive presidium i kommunstyrelsen och nämnderna tillsammans med aktuell förvaltningschef bjudits in. Dialogerna har utgått från kommunrevisionens risk- och väsentlighetsanalys samt övriga iakttagelser som uppmärksammats under året. Vid dialogerna har presidierna även haft möjlighet att lyfta väsentliga frågor under året. Samtliga som deltagit i dialogerna har beretts tillfälle att sakfelsgranska rapporten. 5

8 2. Kungsbacka kommuns styrmodell 2.1. Kungsbackamodellen Kungsbacka kommuns vision antogs av kommunfullmäktige den 13 oktober 2005 och ska vara vägledande för den långsiktiga utvecklingen av kommunen. Visionen beskriver hur kommunen ska möta medborgarnas behov av arbete, boende, trygghet, utbildning och upplevelser samt hur kommunen ska få företag att etablera sig i kommunen och få staden att växa. Kommunfullmäktige antog i juni 2016 en ny vision för kommunen kallad Vision Visionen ligger till grund för målarbetet från och med Sedan 2009 arbetar kommunstyrelsen och nämnderna utifrån en särskild målkedja/styrmodell i kommunen. Styrmodellen benämns Kungsbackamodellen och beskrivs övergripande nedan: Figur: Kungsbacka kommuns styrmodell, Kungsbackamodellen Kommunfullmäktiges prioriterade mål och nämndernas resultatmål Målkedjan utgår från kommunens vision som ska återspeglas i kommunfullmäktiges prioriterade mål. De prioriterade målen antas årligen av kommunfullmäktige. Kommunfullmäktige har för antagit 17 prioriterade mål. Målen riktar sig antingen till samtliga nämnder alternativt enskilda nämnder. När ett mål riktar sig till flera nämnder finns angivet en nämnd som är utsedd att vara samordningsansvarig. Samordnande nämnder ansvarar enligt kommunbudget 2016 för att 3 : Arbetet med målet samordnas inom kommunen. Sammanställa vad samtliga nämnder gör för att bidra till måluppfyllelse. Följa upp arbetet och göra en samlad analys. Bidra aktivt med underlag för utveckling och förbättring av målet. Kommunfullmäktige kan även adressera mål till nämnder vilket innebär att nämnderna ansvarar för att: 3 Av kommunrevisionens Granskning av samverkan och förebyggande arbete för att motverka psykisk ohälsa bland barn och unga (2015) framkom att det inte var helt tydligt vad samordningsansvar för kommunfullmäktiges mål innebär. 6

9 Aktivt arbete med att bidra till måluppfyllelse. Samverka med övriga berörda nämnder. Enligt kommunbudget för 2016 är kommunfullmäktiges prioriterade mål formulerade som den effekt som önskas att uppnås, till exempel att Kungsbacka ska vara känd som en företagsvänlig kommun. Till varje mål finns mätetal som syftar till att följa upp målen. Vid bedömning av måluppfyllelse i samband med delårsrapport och årsredovisning vägs utfallen utifrån mätetalen och övriga insatser samman för att prognostisera måluppfyllelsen. Nämnderna har enligt Styrhandboken möjlighet att styra verksamheterna med resultatmål. I nämndernas resultatmål har respektive nämnd översatt kommunfullmäktiges prioriterade mål till sin verksamhet. Utöver att bryta ned kommunfullmäktiges mål kan nämnderna även välja att utarbeta egna mål utöver det som kommunfullmäktige angett. Både de mål som nämnderna brutit ned och själva utarbetat kallas för resultatmål. Resultatmålen ska enligt styrhandboken kunna mätas och följas upp Kommunfullmäktiges och nämndernas inriktningar och direktiv Utöver mål har kommunfullmäktige och nämnderna möjlighet att utarbeta inriktningar och direktiv. Med inriktning avses enligt styrhandboken verksamheternas förhållningssätt gentemot kommuninvånarna. Kommunfullmäktige har beslutat att kommunens värdegrund BITT 4 ska utgöra kommunens strategiska inriktning. Samtliga verksamheter ska enligt styrhandboken arbeta utifrån värdegrunden. Nämnderna har utifrån styrmodellen möjlighet att utveckla formuleringarna i värdegrunden och anpassa dem till den egna verksamheten. Av styrhandboken framkommer att nämnderna kan betona det som utifrån värdegrunden anses viktigast i den egna verksamheten eller göra inriktningen mer konkret. Kommunfullmäktige och nämnderna har även möjlighet att formulera direktiv. Av styrhandboken framkommer att ett direktiv är en konkret uppgift som ska lösas under året. Direktiven lämnas till respektive förvaltningschef som ansvarar för att åtgärder utarbetas så att direktiven kan genomföras inom en till två år Genomförandeplaner och överenskommelser Förvaltningarna ska utifrån nämndernas budgetar - där bland annat mål, inriktningar och direktiv framgår - utarbeta genomförandeplaner samt överenskommelser mellan chef och medarbetare. Genomförandeplanerna ska beskriva hur de politiskt fastställda målen och övriga utvecklingsinsatser ska genomföras och uppnås. Genomförandeplanerna ska enligt styrhandboken brytas ned i tydliga aktiviteter som ska genomföras under året. Förvaltningarna ska utarbeta genomförandeplanerna i samband med förvaltningsbudgeten. Aktiviteterna i genomförandeplanen ska därefter vid behov brytas ned och skrivas in i de överenskommelser som görs mellan medarbetare och närmaste chef Uppföljning och rapportering Av Anvisning för nämnd- och förvaltningsbudget 2016 framkommer att kommunbudgeten ska följas upp i samband med kommunens årsredovisning samt den samlade uppföljningsrapporten per april och delårsrapporten per augusti. 4 BITT står för Bemötande, Inflytande, Tillgänglighet och Trygghet. 7

10 I den samlade uppföljningsrapporten per april, kallad Uppföljning och prognos, sker en uppföljning och prognos av kommunstyrelsens och nämndernas ekonomi. Vad gäller kommunfullmäktiges mål sker endast en genomgång av om målen är omhändertagna av respektive adresserad nämnd i uppföljningsrapporten per april. I delårsrapporten per augusti genomförs däremot en uppföljning av både ekonomi och mål. Den samlade uppföljningsrapporten per april samt delårsrapporten per augusti ska enligt ekonomistyrprinciperna som framgår i kommunbudget 2016 lämnas till kommunstyrelsen och kommunfullmäktige. Kommunstyrelsens och nämndernas egna budgetar ska enligt anvisningar för nämnd- och förvaltningsbudget 2016 följas upp i samband med nämndernas uppföljningsrapport per april, delårsrapport per augusti samt i respektive årsredovisning. Kommunstyrelsen och nämnderna kan enligt ekonomistyrningsprinciperna själva besluta om ytterligare uppföljning under året. Av riktlinjerna framkommer inga krav på att styrelsens och nämndernas uppföljningsrapport per april ska behandlas av respektive nämnd. Kommunstyrelsen och nämnderna ska däremot behandla respektive delårsrapport per augusti samt årsredovisning Intern kontroll Av kommunens anvisningar för intern kontroll och styrhandboken framkommer att respektive nämnd i samband med nämndbudgeten ska ange några väsentliga risker i den egna verksamheten. Enligt anvisningarna ska några risker avse verksamhetsområdet och några ekonomiområdet. Riskerna ska kompletteras med förslag på åtgärder och/eller kontrollaktiviteter som bidrar till att minska att de identifierade riskerna uppstår. Därtill framkommer att åtgärderna och kontrollaktiviteterna ska sammanfattas i en tabell i nämndbudgeten. Vidare framkommer att nämndernas internkontrollplaner bör bygga på en risk- och väsentlighetsanalys. I risk- och väsentlighetsanalysen bör enligt anvisningarna en skala om 0-4 tillämpas avseende sannolikhet och konsekvens. Kommunrevisionen har i samband med Granskning av intern kontroll (2014), Granskning av intern kontroll och skyddet mot oegentligheter (2014) samt Uppföljning av 2014 års granskningar (2016) granskat arbetet med intern kontroll i kommunen och identifierat ett antal utvecklingsområden (se avsnitt 3.3 för mer information). 8

11 3. Kommunstyrelsen Kommunstyrelsen är enligt reglementet kommunens ledande politiska förvaltningsorgan och har helhetsansvar för kommunens verksamheter, utveckling och ekonomiska ställning. Kommunstyrelsen ska leda arbetet med och samordna utformningen av övergripande och strategiska mål, riktlinjer och ramar för styrningen av hela den kommunala verksamheten. Under 2016 har kommunstyrelsen haft elva sammanträden Kommunstyrelsens styrning och arbete med kommunfullmäktiges mål och direktiv Kommunfullmäktige har för 2016 adresserat tretton prioriterade mål till kommunstyrelsen. Kommunstyrelsen har samordningsansvar för tio av dessa mål. Styrelsen har utifrån kommunfullmäktiges mål utarbetat tre resultatmål. Vid vår uppföljning av de mål kommunstyrelsen har samordningsansvar för framkommer följande noteringar baserat på kommunstyrelsens delårsrapport: Prioriterat mål Andelen invånare som upplever att de har inflytande ska öka. Andelen som upplever ett gott bemötande och god tillgänglighet i kontakt med kommunen ska öka. Notering Till målet finns ett mätetal. Mätetalet framkommer inte i kommunstyrelsens delårsrapport. Till målet finns tre mätetal. Mätetalen framkommer inte i kommunstyrelsens delårsrapport. Prognos i samlad delårsrapport 5 Användningen av farliga kemikalier i kommunens verksamheter ska minska. Andelen invånare som upplever att de är trygga ska öka. Kungsbacka ska vara känd som en företagsvänlig kommun. Antalet resor med kollektivtrafik ska öka. Till målet finns ett mätetal. Det framkommer ingen uppföljning och och/eller prognos av mätetalet i kommunstyrelsens delårsrapport. Kommunstyrelsen hänvisar till den samlade delårsrapporten där prognosen är att mätetalet uppnås. Till målet finns ett mätetal. Mätetalet framkommer inte i kommunstyrelsens delårsrapport. Till målet finns två mätetal som följs upp i kommunstyrelsens delårsrapport. Inget av de två mätetalen kommer att uppnås. Prognos är inte möjlig för två av de sex mätetal som finns kopplade till målet. För 5 Prognos i samlad delårsrapport visar den prognostiserade måluppfyllelsen för målet som framkommer i kommunens samlade delårsrapport per augusti. 9

12 övriga fyra mätetal är prognosen att mätetalen kommer att uppnås. Utsläpp av koldioxid från kommunens tjänsteresor ska varje år minska med 2,5 %. Kungsbacka kommun ska vara och upplevas som en attraktiv arbetsplats. Årets resultat ska uppgå till minst 1,5 procent av skatter och avgifter. Till målet finns ett mätetal. Det framkommer ingen uppföljning och och/eller prognos av mätetalet i kommunstyrelsens delårsrapport. Kommunstyrelsen hänvisar till den samlade delårsrapporten där prognosen är att mätetalet uppnås. Till målet finns fyra mätetal. Det framkommer ingen uppföljning och och/eller prognos av mätetalen i kommunstyrelsens delårsrapport. Målet framkommer inte i kommunstyrelsens delårsrapport utan följs upp i den samlade delårsrapporten. Soliditeten ska vara minst oförändrad jämfört med föregående år. Målet framkommer inte i kommunstyrelsens delårsrapport utan följs upp i den samlade delårsrapporten. Förklaring: Målet kommer att uppnås (grön) och målet är på väg att uppnås (gul). Utöver kommunfullmäktiges prioriterade mål finns totalt tre direktiv som avser kommunstyrelsen. Vi kan konstatera att samtliga direktiv följs upp i delårsrapporten per augusti Uppföljning och rapportering Kommunstyrelsen har under 2016 fått ta del av ekonomiska uppföljningar som avser kommunstyrelsen per mars, april och augusti. Av ekonomiuppföljningen per mars framkommer en uppföljning av kommunstyrelsens två budgetramar. Uppföljningsrapporten per april innehåller en samlad ekonomiuppföljning för kommunen som helhet samt en genomgång av om kommunstyrelsen och nämnderna omhändertagit de prioriterade målen. Av delårsrapporten per augusti framkommer en samlad uppföljning och prognos avseende både ekonomi och mål. Utöver nämnda uppföljningar ska kommunstyrelsen få en samlad uppföljning av ekonomi och mål genom årsbokslutet Kommunstyrelsen tog del av ekonomiuppföljningen per mars vid sammanträdet i april. Av uppföljningen framkommer ett prognostiserat utfall för helåret vad gäller kommunstyrelsens verksamhet i enlighet med budget. För övrig verksamhet (kollektivtrafik, färdtjänst och medlemsavgifter) prognostiserades en positiv budgetavvikelse om 6,8 miljoner kronor (mnkr). Vid sammanträdet erhöll kommunstyrelsen även en ekonomisk prognos för kommunfullmäktige. Prognosen visade ett utfall för helåret i enlighet med budget. Kommunstyrelsen beslutade att godkänna uppföljningarna. Under sammanträdet i maj behandlade kommunstyrelsen kommunens samlade uppföljning och prognos per april I uppföljningsrapporten framkommer ett prognostiserat positivt resultat om 127 mnkr för kommunen som helhet. I uppföljningsrapporten framgår vidare att kommunfullmäktiges prioriterade mål omhändertagits av respektive adresserad nämnd. 10

13 Kommunstyrelsen beslutade att godkänna uppföljningsrapporten per april. Utifrån protokoll framkommer inte att kommunstyrelsen lämnat uppföljning och prognos per april till kommunfullmäktige. Vid sammanträdet i september behandlade kommunstyrelsen kommunens samlade delårsrapport samt den egna delårsrapporten per augusti. Av den samlade delårsrapporten framkommer ett positivt resultat om 94 mnkr. Kommunstyrelsens egen delårsrapport visade på ett positivt resultat om cirka 31 mnkr. Kommunstyrelsen beslutade att godkänna den egna delårsrapporten samt föreslå till kommunfullmäktige att godkänna kommunens samlade delårsrapport. Kommunfullmäktige beslutade att godkänna delårsrapporten vid sammanträdet i oktober. Under sammanträdet i maj beslutade kommunstyrelsen att till kommunfullmäktige föreslå att fastställa bland annat kommunbudget 2017, plan för samt Vision Kommunfullmäktige antog budget, plan och vision vid sammanträdet i juni. Därtill beslutade kommunstyrelsen vid sammanträdet i november att godkänna styrelsens budget för Kommunstyrelsen har vid varje sammanträde under året fått information avseende aktuella händelser i nämnder och kommunala bolag. Vid dialog med kommunstyrelsens presidium framkommer att kommunstyrelsens arbetsutskott årligen träffar presidierna i nämnderna inom ramen för budgetberedningen. Därtill var ett av målen med omorganiseringen i kommunen under 2016 att utveckla kommunstyrelsens uppsiktsplikt genom inrättandet av kommunledningskontoret. Vid sammanträdet i september behandlade kommunstyrelsen även delårsrapporterna för Eksta Bostadsaktiebolag och stiftelsen Tjolöholm Resultat av genomförd dialog Under kommunrevisionens dialog med presidiet i kommunstyrelsen samt biträdande kommundirektör framkom följande utmaningar och information: Det är en utmaning att ordna bostäder till nyanlända. Kommunen har beställt modulhus för att klara kraven på att få fram bostäder. Migrationsverkets skuld till kommunen för flyktingmottagandet ökar. Ansvaret för integrationsarbetet har placerats på kommunledningskontoret. Den höga inflyttningen till kommunen skapar utmaningar i form av samhällsplanering vad gäller bland annat skolor, äldreboenden och infrastruktur Intern kontroll Kommunstyrelsen har fastställt en internkontrollplan för 2016 som framkommer i styrelsens budget. Av internkontrollplanen framkommer fyra kontroller inom verksamhetsområdet som bland annat avser efterlevnad av nämndbeslut, diarieföring och delegationsordning. Därtill framkommer fyra kontroller inom ekonomiområdet som bland annat avser attestordningen, inköp och representation. Kommunstyrelsen är ansvarig för det kommunövergripande arbetet med intern kontroll. Kommunrevisionen genomförde under 2014 två fördjupade granskningar som avsåg kommunstyrelsens arbete med intern kontroll. Av granskningarna framkom bland annat att de kommun- 11

14 gemensamma anvisningarna för intern kontroll inte tydliggjorde organisation, ansvar och praktiskt upplägg för internkontrollarbetet. En tydlig struktur i internkontrollarbetet bedömdes i granskningarna som en förutsättning för att kunna säkerställa en tillräcklig intern kontroll. Under 2016 genomförde kommunrevisionen en uppföljning av 2014 års granskningar. Uppföljningen visade att kommunstyrelsen inte beaktat kommunrevisionens rekommendationer vad gäller att skapa en tydlig modell för arbetet med intern kontroll som inkluderar krav på riskidentifiering, riskvärdering och riskhantering. Därtill visade uppföljningen att det fortsatt saknades krav som innebar att nämnderna tar hänsyn till samtliga risker som har en hög sannolikhet att inträffa och kan innebära en allvarlig konsekvens för verksamhet och ekonomi Vår bedömning Kommunfullmäktige har för 2016 adresserat tretton prioriterade mål och tre direktiv till kommunstyrelsen. Av delårsrapporten per augusti framkommer att kommunstyrelsen i olika omfattning arbetat med samtliga mål och direktiv under året. Vi noterar att det finns mätetal kopplat till målen som inte framkommer och följs upp i kommunstyrelsens delårsrapport men som framkommer i den samlade delårsrapporten. För vissa mål finns en hänvisning från kommunstyrelsens delårsrapport till den samlade delårsrapporten, medan detta saknas för andra. Kommunstyrelsens rapportering av måluppfyllelsen kan enligt vår bedömning tydliggöras. Vår bedömning är dock att kommunstyrelsen i stort har säkerställt att verksamheten styrs utifrån de mål som kommunfullmäktige beslutat. Granskningen visar att kommunstyrelsen erhållit ekonomiska uppföljningar per mars, april och augusti. Kommunstyrelsen har även behandlat den samlade uppföljningsrapporten per april samt delårsrapporten per augusti. Utifrån protokoll framkommer att kommunstyrelsen inte lämnat uppföljning och prognos per april till kommunfullmäktige. Enligt de ekonomiska styrprinciperna ska uppföljning och prognos lämnas till både kommunstyrelsen och kommunfullmäktige. Enligt vår bedömning bör kommunstyrelsen säkerställa att uppföljning och prognos lämnas till kommunfullmäktige i enlighet med de ekonomiska styrprinciperna. Vår bedömning är ändock att kommunstyrelsen i allt väsentligt har säkerställt en tillräcklig uppföljning och rapportering i enlighet med kraven i kommunens styrmodell. Vi noterar att det för vissa mål i kommunstyrelsens delårsrapport inte på ett tydligt sätt går att följa hur styrelsen bedömt måluppfyllelsen. Detta avser särskilt de mål där mätetalen inte framgår eller prognosen är att mätetalen inte kommer att uppnås. Enligt vår bedömning bör kommunstyrelsen utveckla analysen och beskrivningen av vad som ligger till grund för den prognostiserade måluppfyllnaden för respektive mål. Detta skulle enligt vår mening tydliggöra hur kommunstyrelsen bedömer måluppfyllelsen. Kommunstyrelsen har fastställt en intern kontrollplan för Av kommunens anvisningar för intern kontroll framkommer att respektive nämnd i nämndbudgeten ska ange väsentliga risker i den egna verksamheten. Enligt anvisningarna ska några risker avse verksamhetsområdet och några ekonomiområdet. Riskerna ska kompletteras med förslag på åtgärder och/eller kontrollaktiviteter som bidrar till att minska att de identifierade riskerna inträffar. Utifrån årets och tidigare granskningar framgår att det saknas en tydlig modell för arbetet med intern kontroll i kommunen som inkluderar krav på riskidentifiering, riskvärdering och riskhantering. Därtill saknas krav som innebar att nämnderna tar hänsyn till samtliga risker som har en hög sannolikhet att inträffa och kan innebära en allvarlig konsekvens för verksamhet och ekonomi. Vi konstaterar att kommunstyrelsen följer de befintliga anvisningar som finns för arbetet med 12

15 intern kontroll i kommunen. Vår bedömning är dock, i enlighet med tidigare granskningar, att de kommungemensamma anvisningarna behöver utvecklas. Kommunstyrelsen har under 2016 haft elva sammanträden. Av granskningen framkommer att samtliga sammanträden har protokollförts. Vår bedömning är att de protokoll och beslutsunderlag vi tagit del av i allt väsentligt är tydliga. 13

16 4. Byggnadsnämnden Byggnadsnämnden ansvarar enligt reglemente för kommunens uppgifter inom plan- och byggnadsväsendet. Detta innebär att nämnden framförallt ansvarar för frågor om förhandsbesked, bygglov och rivningslov. Nämnden utövar även tillsyn över byggnadsverksamheten och prövar frågor om olovligt byggande. Under 2016 har nämnden haft tolv sammanträden Nämndens styrning och arbete med kommunfullmäktiges mål och direktiv Kommunfullmäktige har för 2016 adresserat nio prioriterade mål till nämnden. Nämnden har inget samordningsansvar för dessa mål. Byggnadsnämnden har utifrån kommunfullmäktiges mål utarbetat sex resultatmål. Vi kan konstatera att nämnden utifrån beskrivningar i nämndens delårsrapport i olika omfattning arbetat med kommunfullmäktiges samtliga nio mål under året. Utöver kommunfullmäktiges prioriterade mål finns totalt åtta direktiv som avser byggnadsnämnden. Vi kan konstatera att sju av åtta direktiv följs upp i delårsrapporten per augusti. Byggnadsnämndens direktiv till förvaltningen om att utvärdera förstudie för intelligenta plankartor i detaljplaner saknas i nämndens delårsrapport Uppföljning och rapportering Byggnadsnämnden har under 2016 fått ta del av ekonomiska uppföljningar genom delårsrapporterna per april och augusti. I delårsrapporten per augusti framkommer även en uppföljning av de nio prioriterade mål som kommunfullmäktige adresserat till nämnden. Under året har nämnden vid varje sammanträde erhållit verksamhetsinformation från förvaltningen genom den stående punkten på dagordningen Information från förvaltningen. Nämnden har bland annat fått verksamhetsinformation i form av ärendestatus, rekryteringsarbete, upphävda beslut, avslutade ärenden, aktuella planer och program samt bygglovsprocessen. Under sammanträdet i maj behandlade nämnden uppföljning och prognos per april. Av uppföljningen framkommer ett prognostiserat resultat i enlighet med budget. Nämnden beslutade att godkänna uppföljningen per april. Vid sammanträdet i juli beslutade nämnden att uppmana kommunstyrelsen att ge byggnadsnämnden i uppdrag att påbörja arbetet med en ny översiktsplan. Av protokoll framkommer att byggnadsnämnden anser att den nuvarande översiktsplanen inte helt möter de behov som finns i kommunen. Vidare framkommer att arbetet med en ny översiktsplan beräknas ta flera år varpå byggnadsnämnden ansåg att arbetet snarast bör påbörjas. Byggnadsnämnden behandlade under sammanträdet i september nämndens delårsrapport per augusti. För perioden till och med augusti framkommer ett negativt resultat om cirka 4 mnkr. Av delårsrapporten framkommer dock ett prognostiserat nollresultat för helåret. Nämnden beslutade att godkänna delårsrapporten per augusti. Under sammanträdet i oktober beslutade nämnden att godkänna nämndbudget Intern kontroll Byggnadsnämnden har fastställt en internkontrollplan för 2016 som framkommer i nämndens budget. Av internkontrollplanen framkommer fyra kontroller inom verksamhetsområdet som 14

17 bland annat avser digital information, åtkomst till känsliga uppgifter samt otydlighet i styrdokument. Därtill framkommer två kontroller inom ekonomiområdet som avser konjunktursvängningar och arbetsmarknad. Inom ramen för kommunrevisionens Uppföljning av 2014 års granskningar (2016) framkom att ledningsgruppen i förvaltningen utarbetar nämndens riskanalys och internkontrollplan Vår bedömning Kommunfullmäktige har för 2016 adresserat nio prioriterade mål till byggnadsnämnden. Därtill finns åtta direktiv riktade till förvaltningen. Av delårsrapporten per augusti framkommer att byggnadsnämnden i olika omfattning arbetat med samtliga mål under året. Vi noterar dock att det i delårsrapporten inte framkommer någon uppföljning för ett direktiv riktat till nämnden. Vår bedömning är dock att byggnadsnämnden i stort har säkerställt att verksamheten styrs utifrån de mål som kommunfullmäktige beslutat. Byggnadsnämnden har återkommande under året erhållit verksamhetsuppföljning i form av bland annat information om ärendestatus, rekryteringsarbete, upphävda beslut och avslutade ärenden. Nämnden har därtill behandlat uppföljningsrapporten per april samt delårsrapporten per augusti. Mot bakgrund av detta är vår bedömning att byggnadsnämnden i allt väsentligt säkerställt en tillräcklig uppföljning och rapportering. Granskningen visar att byggnadsnämnden fastställt en internkontrollplan för Av internkontrollplanen framkommer risker och kontroller inom ekonomi- samt verksamhetsområdet. Enligt kommunens anvisningar för intern kontroll ska nämnderna utarbeta en internkontrollplan som innehåller några risker och kontroller inom ekonomi- samt verksamhetsområdet. Vi kan konstatera att byggnadsnämnden följer kommunens anvisningar för intern kontroll. Vår bedömning är dock, i enlighet med tidigare granskningar, att de kommungemensamma anvisningarna behöver utvecklas. Byggnadsnämnden har under 2016 haft tolv sammanträden. Av granskningen framkommer att samtliga sammanträden har protokollförts. Vår bedömning är att de protokoll och beslutsunderlag vi tagit del av i allt väsentligt är tydliga. 15

18 5. Nämnden för fritid och folkhälsa Nämnden för fritid och folkhälsa ansvarar enligt reglementet för att driva och utveckla kommunens bad-, idrotts-, frilufts- och fritidsverksamhet. Därtill ansvarar nämnden för att samordna, driva och utveckla kommunens folkhälsoarbete samt det brotts- och drogförebyggande arbetet. Nämnden har under året haft elva sammanträden Nämndens styrning och arbete med kommunfullmäktiges mål och direktiv Kommunfullmäktige har för 2016 adresserat nio prioriterade mål till nämnden. Nämnden har samordningsansvar för tre av dessa mål. Nämnden för fritid och folkhälsa har utifrån kommunfullmäktiges mål utarbetat sju resultatmål. Vid vår uppföljning av de mål nämnden har samordningsansvar för framkommer följande noteringar baserat på nämndens delårsrapport per augusti: Prioriterat mål Användningen av droger bland ungdomar ska minska i kommunen. Notering Till målet finns tre mätetal som bygger på LUPP-undersökningen 6. Prognos är inte möjlig för de tre mätetalen på grund av att undersökningen senarelagts till Det framkommer dock en övergripande beskrivning av genomförda aktiviteter för att nå målet. Prognos i samlad delårsrapport Andelen av kommunens invånare som är nöjda med sitt kultur- och fritidsliv ska öka. Förklaring: Målet kommer uppnås (grön). Till målet finns fyra mätetal som bygger på statistik från Statistiska centralbyrån och LUPP-undersökningen. Prognos är inte möjlig för de fyra mätetalen i nämndens delårsrapport. Det framkommer dock en övergripande beskrivning av genomförda aktiviteter för att nå målet. Utöver kommunfullmäktiges prioriterade mål finns totalt fem direktiv som avser nämnden för fritid och folkhälsa. Vi kan konstatera att samtliga direktiv följs upp i delårsrapporten per augusti Uppföljning och rapportering Nämnden för fritid och folkhälsa har under 2016 fått ta del av ekonomiska uppföljningar genom information om prognos mot budget vid sammanträdet i april, delårsrapporten per augusti samt en ekonomisk lägesrapport vid sammanträdet i december. I delårsrapporten per augusti framkommer även en uppföljning av de nio prioriterade mål som kommunfullmäktige adresserat till nämnden. Under året har nämnden vid varje sammanträde erhållit information från förvaltningen genom den stående punkten på dagordningen Information. Nämnden har bland annat 6 Lokal uppföljning av ungdomspolitiken (LUPP) är en enkät riktad till unga som syftar till att få kunskap om ungas situation, erfarenheter och synpunkter. 16

19 fått information om kvalitetsarbetet, fritidsverksamheten, integrationsarbetet, bidragssystemet, arbetet med barnkonventionen, förenings- och idrottslokaler samt komponentavskrivning. Vid sammanträdet i april erhöll nämnden information om prognos mot budget för Av kommunens samlade uppföljning och prognos framkommer ett prognostiserat underskott om cirka 1 mnkr för helåret. Anledningen till underskottet beror på utbetalningar av extra bidrag. Nämnden beslutade att notera informationen. Under sammanträdet i september behandlade nämnden delårsrapporten per augusti. Av delårsrapporten framkommer ett prognostiserat underskott mot helåret om cirka 3,5 mnkr. Enligt delårsrapporten beror cirka 3 mnkr av underskottet på införandet av komponentavskrivning i kommunen vilket ökat nämndens kostnader för avskrivningar. Vidare framkommer att resterande underskott om 0,5 mnkr beror på extra utbetalningar av föreningsbidrag samt ökade kostnader för fjärrvärme. Nämnden beslutade att av kommunstyrelsen begära att det prognostiserade underskottet godkändes samt att lägga delårsrapporten till handlingarna. Vid sammanträdet i september beslutade nämnden att godkänna nämndbudget för Resultat av genomförd dialog Under kommunrevisionens dialog med nämndens ordförande och förvaltningschef framkom följande utmaningar och information: Arbetet med att motverka psykisk ohälsa bland barn och unga är en utmaning. Det är en utmaning att tillse att föreningslokaler och anläggningar för idrott beaktas i kommunens arbete med samhällsplanering. Nämndens ordförande lyfter att nämnden inte fattar beslut om förvaltningens budget, vilket eventuellt hade varit önskvärt. Det finns en rutin för kontroll av föreningsbidrag som ska säkerställa att korrekt föreningsbidrag utbetalas. Det största stödet till föreningar utgörs av subventionerade lokaler Intern kontroll Nämnden för fritid och folkhälsa har fastställt en internkontrollplan för 2016 som framkommer i nämndens budget. Av internkontrollplanen framkommer fyra kontroller inom verksamhetsområdet som bland annat avser personuppgiftslagen, kontroll av teknisk utrustning i sim- och idrottshallar samt arbetsmiljö. Därtill framkommer fyra kontroller inom ekonomiområdet som bland annat avser avtalstrohet, föreningsbidrag samt attestrutiner. Vid kommunrevisionens dialog med nämndens ordförande och förvaltningschef framkommer att nämnden erhåller en redovisning av arbetet med intern kontroll i samband med nämndbudgeten. Vidare framkommer att arbetet med riskanalys och internkontroll är ett utvecklingsområde för förvaltningen Vår bedömning Kommunfullmäktige har för 2016 adresserat nio prioriterade mål till nämnden för fritid och folkhälsa. Därtill finns fem direktiv riktade till förvaltningen. Av delårsrapporten per augusti framkommer att nämnden i olika omfattning arbetat med samtliga mål och direktiv under året. Vår bedömning är att nämnden för fritid och folkhälsa i stort har säkerställt att verksamheten styrs 17

20 utifrån de mål som kommunfullmäktige beslutat. Vi noterar dock att den samlade prognosen för två av de mål nämnden har samordningsansvar för är att målen kommer att uppnås Detta trots att de mätetal som ligger till grund för målen inte var möjliga att mäta under året. Av delårsrapporten framkommer dock övergripande beskrivningar av ett antal aktiviteter som genomförts för att nå målen. Nämnden för fritid och folkhälsa har återkommande under året erhållit verksamhetsuppföljning i form av bland annat information om kvalitetsarbetet, fritidsverksamheten, integrationsarbetet, bidragssystemet och arbetet med barnkonventionen. Nämnden har därtill fått information om prognos mot budget 2016 samt behandlat delårsrapporten per augusti. Mot bakgrund av detta är vår bedömning att nämnden för fritid och folkhälsa i allt väsentligt säkerställt en tillräcklig uppföljning och rapportering. Granskningen visar att nämnden för fritid och folkhälsa fastställt en internkontrollplan för Av internkontrollplanen framkommer risker och kontroller inom ekonomi- samt verksamhetsområdet. Enligt kommunens anvisningar för intern kontroll ska nämnderna utarbeta en internkontrollplan som innehåller några risker och kontroller inom ekonomi- samt verksamhetsområdet. Vi kan konstatera att nämnden för fritid och folkhälsa följer kommunens anvisningar för intern kontroll. Vår bedömning är dock, i enlighet med tidigare granskningar, att de kommungemensamma anvisningarna behöver utvecklas. Nämnden för fritid och folkhälsa har under 2016 haft elva sammanträden. Av granskningen framkommer att samtliga sammanträden har protokollförts. Vår bedömning är att de protokoll och beslutsunderlag vi tagit del av i allt väsentligt är tydliga. 18

21 6. Nämnden för funktionsstöd Nämnden för funktionsstöd ansvarar enligt reglemente för att tillhandahålla kommunens lagstadgade skyldigheter avseende vissa omsorger, insatser och vård för personer med funktionshinder. Därtill ansvarar nämnden för sysselsättning och arbetsträning för personer i yrkesverksam ålder med psykiskt funktionshinder. Nämnden har under året haft elva sammanträden Nämndens styrning och arbete med kommunfullmäktiges mål och direktiv Kommunfullmäktige har för 2016 adresserat nio prioriterade mål till nämnden. Nämnden har inget samordningsansvar för dessa mål. Nämnden för funktionsstöd har utifrån kommunfullmäktiges mål utarbetat två resultatmål. Vi kan konstatera att nämnden utifrån beskrivningar i nämndens delårsrapport per augusti i olika omfattning arbetat med kommunfullmäktiges samtliga nio mål under året. Utöver kommunfullmäktiges prioriterade mål finns totalt nio direktiv som avser nämnden för funktionsstöd. Vi kan konstatera att samtliga direktiv följs upp i delårsrapporten per augusti Uppföljning och rapportering Nämnden för funktionsstöd har under 2016 fått ta del av ekonomiska uppföljningar per mars, april, maj, augusti och oktober. I delårsrapporten per augusti framkommer även en uppföljning av de nio prioriterade mål som kommunfullmäktige adresserat till nämnden. Under året har nämnden vid varje sammanträde erhållit information från förvaltningen genom den stående punkten på dagordningen Information. Nämnden har bland annat fått information om rekrytering, sjukfrånvaro, lokaler och bostäder, kvalitetsledningssystem, arbetsmiljöprojekt, hygienrutiner och verksamhetssystem. Därtill har nämnden vid ett antal sammanträden haft särskilda teman såsom kompetensförsörjning och alkoholhandläggning. Under dessa möten har nämnden erhållit fördjupad information inom respektive område. Under sammanträdet i april erhöll nämnden en ekonomisk uppföljning per mars. Av uppföljningen framkommer ett underskott för perioden om cirka 1,7 mnkr. Det prognostiserade underskottet för helåret uppgick till cirka 8 mnkr. Nämnden beslutade att notera informationen. Vid sammanträdet i maj behandlade erhöll nämnden en ekonomisk uppföljning per april. Av uppföljningen framkommer ett underskott för perioden om cirka 3 mnkr. Det beräknade underskottet för helåret uppgick till cirka 9,3 mnkr. Kommunstyrelsen beslutade med anledning av underskottet att bevilja nämnden för funktionsstöd ett tilläggsanslag om 6 mnkr. Nämnden beslutade att notera informationen om uppföljningen. Under sammanträdet i juni fick nämnden en ekonomisk uppföljning per maj. Av uppföljningen framkommer ett underskott om cirka 4,9 mnkr för perioden. Nämnden beslutade att notera informationen. Nämnden behandlade delårsrapporten per augusti vid sammanträdet i september. Det prognostiserade underskottet för helåret uppgick till cirka 1,5 mnkr. Nämnden beslutade att notera informationen. Av nämndens ekonomiuppföljning per oktober som nämnden erhöll vid sammanträdet i november framkommer ett prognostiserat överskott för helåret om cirka 2 mnkr. Nämnden beslutade att notera informationen. 19

22 Under sammanträdet i oktober beslutade nämnden att godkänna nämndbudget Resultat av genomförd dialog Under kommunrevisionens dialog med nämndens presidium och förvaltningschef framkom följande utmaningar och information: Kompetensförsörjning är en av nämndens stora utmaningar, framförallt personliga assistenter. Sjukskrivningstalen inom vissa enheter vad gäller personlig assistans uppgår till cirka 50 procent av ordinarie arbetstid. Förvaltningen har deltagit i ett projekt som syftar till att koppla överenskommelser mellan chef och medarbetare till löneprocessen. Det är ett utvecklingsområde att validera kompetensen hos befintlig personal. Förvaltningschefen har fått i uppdrag att utvärdera sammanslagningen av förvaltningen för funktionsstöd samt individ- och familjeomsorg under hösten Enligt förvaltningschefen är det dock för tidigt att utvärdera sammanslagningen. Detta ska ske tillsammans med kultur och turism Intern kontroll I nämnden för funktionsstöds nämndbudget för 2016 framkommer en beskrivning av nämndens intern- och egenkontrollplan. Av beskrivningen framkommer att nämnden i maj 2015 antog en reviderad intern- och egenkontrollplan. Internkontrollen delas in i nio områden, bland annat säkerhet, ekonomi, miljö, processer, fastigheter och utbildning. I intern- och egenkontrollplanen framkommer enligt beskrivningen granskningsområde, kontrollansvarig, metod och frekvens, mottagare av kontrollen samt tidsplan för kontrollutförandet. Vid kommunrevisionens dialog med nämndens presidium samt förvaltningschef framkommer att nämnden inte är delaktig i arbetet med riskanalys och intern kontroll Vår bedömning Kommunfullmäktige har för 2016 adresserat nio prioriterade mål till nämnden för funktionsstöd. Därtill finns nio direktiv riktade till förvaltningen. Av delårsrapporten per augusti framkommer att nämnden i olika omfattning arbetat med samtliga mål och direktiv under året. Vår bedömning är att nämnden för funktionsstöd i stort har säkerställt att verksamheten styrs utifrån de mål som kommunfullmäktige beslutat. Nämnden för funktionsstöd har återkommande under året erhållit verksamhetsuppföljning i form av bland annat information om rekrytering, sjukfrånvaro, lokaler och bostäder, kvalitetsledningssystem, arbetsmiljöprojekt och hygienrutiner. Nämnden har erhållit ekonomiuppföljningar samt behandlat delårsrapporten per augusti. Mot bakgrund av detta är vår bedömning att nämnden för funktionsstöd i allt väsentligt säkerställt en tillräcklig uppföljning och rapportering. Granskningen visar att nämnden för funktionsstöd fastställt en internkontrollplan för 2016 som beskrivs i nämndbudgeten. Av beskrivningen framkommer att internkontrollplanen består av risker och kontroller inom bland annat ekonomi- samt verksamhetsområdet. Enligt kommunens anvisningar för intern kontroll ska nämnderna utarbeta en internkontrollplan som innehåller 20

23 några risker och kontroller inom ekonomi- samt verksamhetsområdet. Vi kan konstatera att nämnden för funktionsstöd följer kommunens anvisningar för intern kontroll. Vår bedömning är dock, i enlighet med tidigare granskningar, att de kommungemensamma anvisningarna behöver utvecklas. Nämnden för funktionsstöd har under 2016 haft elva sammanträden. Av granskningen framkommer att samtliga sammanträden har protokollförts. Vår bedömning är att de protokoll och beslutsunderlag vi tagit del av i allt väsentligt är tydliga. 21

24 7. Nämnden för förskola och grundskola Nämnden för förskola och grundskola ansvarar enligt reglemente för det offentliga skolväsendet för barn och elever inom förskola, grundskola, grundsärskola, fritidshem och annan pedagogisk verksamhet. Nämnden har under 2016 haft elva sammanträden Nämndens styrning och arbete med kommunfullmäktiges mål och direktiv Kommunfullmäktige har för 2016 adresserat elva prioriterade mål till nämnden förskola och grundskola. Nämnden har samordningsansvar för ett av dessa mål. Nämnden för förskola och grundskola har utifrån kommunfullmäktiges mål utarbetat tre resultatmål. Vid vår uppföljning av det mål nämnden har samordningsansvar för framkommer följande notering baserat på nämndens delårsrapport per augusti: Prioriterat mål Notering Prognos i samlad delårsrapport Våra utbildningar ska vara bland de bästa i landet. Förklaring: Målet är på väg att uppnås (gul). Till målet finns totalt fem mätetal varav tre avser nämndens ansvarsområde. Ett av mätetalen prognostiseras att uppnås för helåret och två mätetal prognostiseras att inte uppfyllas. Resterande två mätetal avser nämnden för gymnasie- och vuxenutbildning där ett mätetal prognostiseras att uppfyllas och ett ej att uppfyllas. Utöver kommunfullmäktiges prioriterade mål finns totalt tretton direktiv som avser nämnden för förskola och grundskola. Vi kan konstatera att samtliga direktiv följs upp i delårsrapporten per augusti Uppföljning och rapportering Vid kommunrevisionens dialog med nämndens presidium framkommer att nämnden får ta del av månadsvisa ekonomiska uppföljningar. Utifrån protokoll framkommer att nämnden fått ta del av ekonomiska uppföljningar per augusti och oktober. I delårsrapporten per augusti framkommer även en uppföljning av de elva prioriterade mål som kommunfullmäktige adresserat till nämnden. Nämnden har under året återkommande erhållit information från förvaltningen. Nämnden har bland annat fått information om kommunens nya vision, anställningsformer, arbetet med nyanlända, jämställdhetsarbete, personal och lärarlönesatsning. Förvaltningschefen informerade vid sammanträdet i april nämnden om förvaltningens genomförandeplaner. Av protokoll framkommer att de mål och direktiv förvaltningen erhållit från politiken är omhändertagna. Av protokoll framkommer inte om nämnden fått information om uppföljning och prognos per april. I kommunens samlade rapport avseende uppföljning och prognos per april framkommer vad gäller nämnden för förskola och grundskola ett prognostiserat nollresultat för helåret. 22

25 Under sammanträdet i september behandlade nämnden delårsrapporten per augusti. Av delårsrapporten framkommer ett prognostiserat nollresultat för helåret. Nämnden beslutade att notera informationen. Vid sammanträdet i oktober erhöll nämnden en ekonomiuppföljning per september. Enligt ekonomiuppföljningen prognostiserade nämnden en budget i balans för helåret. Nämnden beslutade att anteckna informationen. Nämnden beslutade att godkänna nämndbudget 2017 vid sammanträdet i oktober Resultat av genomförd dialog Under kommunrevisionens dialog med nämndens presidium, förvaltningschef och verksamhetscontroller framkom följande utmaningar och information: Gapet mellan de elever som klarar grundskolan och de som inte gör har ökat något. Enligt förvaltningschefen sker aktiviteter för att hantera utmaningen. Det finns en brist på behörig personal inom vissa ämnen i skolan. Denna riskerar enligt förvaltningschefen att blir större de kommande åren eftersom de inte kommer finnas utbildad personal i den omfattning som krävs för att täcka behoven. Under våren har nämndens presidium genomfört möten med byggnadsnämnden, nämnden för individ- och familjeomsorg samt kommunstyrelsens arbetsutskott för att samtala om samverkan avseende nyanlända. Förvaltningen har fått i uppdrag att följa upp elever som går ut gymnasiet i Kungsbacka tillsammans med förvaltningen för gymnasie- och vuxenutbildning. Kommunens modell och arbetssätt avseende ramtilldelning till nämnderna bör ses över. Processen för hur nämnder ska äska medel bör enligt presidiet ses över Intern kontroll Nämnden för förskola och grundskola har fastställt en internkontrollplan för 2016 som framkommer i nämndens budget. Av internkontrollplanen framkommer tre kontroller inom verksamhetsområdet som avser undervisnings- och timplaner, särskilt stöd samt efterlevnad till gällande lagstiftning. Därtill framkommer två kontroller inom ekonomiområdet som avser ekonomiuppföljning och skolskjutsregler. Internkontrollplanen är även utformad som en riskanalys där varje kontroll har värderats utifrån en skala om 0-4. Vid kommunrevisionens dialog med nämndens presidium framkommer att nämnden inte är delaktig i arbetet med riskanalys och intern kontroll. Enligt presidiet erhåller nämnden en presentation av internkontrollplanen i samband med arbetet med nämndbudget. Nämndens andre vice ordförande anser att det finns ett behov för nämnden att vara mer delaktig i detta arbete medan ordföranden anser att detta är en arbetsuppgift för förvaltningen Vår bedömning Kommunfullmäktige har för 2016 adresserat elva prioriterade mål till nämnden för förskola och grundskola. Därtill finns tretton direktiv riktade till nämnden. Av delårsrapporten per augusti framkommer att nämnden i olika omfattning arbetat med samtliga mål och direktiv under året. 23

26 Vår bedömning är att nämnden för förskola och grundskola i stort har säkerställt att verksamheten styrs utifrån de mål som kommunfullmäktige beslutat. Nämnden för förskola och grundskola har återkommande under året erhållit verksamhetsuppföljning i form av bland annat information om kommunens nya vision, anställningsformer, arbetet med nyanlända, jämställdhetsarbete och personal. Utifrån protokoll framkommer att nämnden fått ta del av ekonomiska uppföljningar per augusti och oktober. Vår bedömning är dock att nämnden för förskola och grundskola i allt väsentligt säkerställt en tillräcklig uppföljning och rapportering. Granskningen visar att nämnden för förskola och grundskola fastställt en internkontrollplan för Av internkontrollplanen framkommer risker och kontroller inom ekonomi- samt verksamhetsområdet. Enligt kommunens anvisningar för intern kontroll ska nämnderna utarbeta en internkontrollplan som innehåller några risker och kontroller inom ekonomi- samt verksamhetsområdet. Vi kan konstatera att nämnden för förskola och grundskola följer kommunens anvisningar för intern kontroll. Vår bedömning är dock, i enlighet med tidigare granskningar, att de kommungemensamma anvisningarna behöver utvecklas. Nämnden för förskola och grundskola har under 2016 haft elva sammanträden. Av granskningen framkommer att samtliga sammanträden har protokollförts. Enligt nämndens presidium erhåller nämnden månadsvisa ekonomiska uppföljningar. Vi noterar utifrån protokoll att det inte är möjligt att följa att nämnden fått ta del av månadsvisa ekonomiska uppföljningar. Det är enligt vår bedömning av stor vikt att det utifrån protokoll går att följa den ekonomiska uppföljning nämnden erhåller. Vår bedömning är dock att de protokoll och beslutsunderlag vi tagit del av i allt väsentligt är tydliga. 24

27 8. Nämnden för gymnasie- och vuxenutbildning Nämnden för gymnasie- och vuxenutbildning ansvarar enligt reglemente för kommunens utbildning avseende gymnasieskola och gymnasiesärskola. Nämnden ansvarar även för elevhälsan samt uppgifter inom skolväsendet för vuxna. Vidare ansvarar nämnden för etablering av nyanlända och arbetsliv. Därtill ansvarar nämnden för av kommunen anordnade yrkeshögskoleutbildningar. Nämnden har under 2016 haft nio sammanträden Nämndens styrning och arbete med kommunfullmäktiges mål och direktiv Kommunfullmäktige har för 2016 adresserat tretton prioriterade mål till nämnden. Nämnden har inget samordningsansvar för dessa mål. Nämnden för gymnasie- och vuxenutbildning har utifrån kommunfullmäktiges mål utarbetat åtta resultatmål. Vi kan konstatera att nämnden utifrån beskrivningar i nämndens delårsrapport per augusti i olika omfattning arbetat med kommunfullmäktiges samtliga tretton mål under året. Vi noterar att kommunfullmäktige adresserat målet om att andelen av kommunens invånare som är nöjda med sitt kultur- och fritidsliv ska öka till nämnden. I nämndens delårsrapport per augusti framkommer att nämnden bedömt att målet inte är aktuellt för verksamheten sedan ansvaret för Kulturskolan överfördes till nämnden för kultur och turism. Utöver kommunfullmäktiges prioriterade mål finns totalt elva direktiv som avser nämnden för gymnasie- och vuxenutbildning. Vi kan konstatera att samtliga direktiv följs upp i nämndens delårsrapport per augusti Uppföljning och rapportering Nämnden för gymnasie- och vuxenutbildning har under 2016 fått ta del av ekonomiska uppföljningar per mars, april och augusti. I delårsrapporten per augusti framkommer även en uppföljning av de tretton prioriterade mål som kommunfullmäktige adresserat till nämnden. Under året har nämnden återkommande erhållit information från förvaltningen. Nämnden har bland annat fått information om förvaltningens arbete med ny vision, yrkeshögskolan, rekrytering, lönerevision, en anmälan till Skolinspektionen samt elevansökningar till skolor. Därtill har nämnden under sammanträdet i oktober haft integration som tema. Under sammanträdet i april erhöll nämnden en ekonomiuppföljning per mars. Av ekonomiuppföljningen framkommer ett prognostiserat underskott för helåret om cirka 7 mnkr. Nämnden beslutade att notera informationen. Vid sammanträdet i maj fick nämnden information om den ekonomiska prognosen per april. Av protokoll framkommer inga närmare uppgifter avseende den ekonomiska prognosen. Nämnden behandlade delårsrapporten per augusti vid sammanträdet i september. Av delårsrapporten framkommer ett prognostiserat underskott för helåret om cirka 8 mnkr. Enligt delårsrapporten beror den negativa prognosen på ett prognostiserat underskott i gymnasieverksamheten. Nämnden beslutade att lägga delårsrapporten till handlingarna samt finansiera det prognostiserade underskottet ur nämndens resultatfond. Nämnden godkände nämndbudget 2017 under sammanträdet i oktober. 25

28 Resultat av genomförd dialog Under kommunrevisionens dialog med nämndens ordförande samt förvaltningschef framkom följande utmaningar och information: Det är en utmaning att etablera en god samverkan i kommunen inom ramen för arbetet med att ta emot nyanlända. Det finns ett stort behov av utbildningar inom Yrkeshögskolan i kommunen. Arbetsbelastningen för rektorer i kommunen är hög. Det finns ett behov av att stärka det pedagogiska ledarskapet. Arbetsmiljöverket har riktat kritik mot nämnden mot bakgrund av att förvaltningen saknar en vision. Arbetet med att utöva det kommunala aktivitetsansvaret 7 behöver utvecklas Intern kontroll Nämnden för gymnasie- och vuxenutbildning har fastställt en internkontrollplan för 2016 som framkommer i nämndens budget. Av internkontrollplanen framkommer två kontroller inom verksamhetsområdet som avser personuppgifter samt återrapportering av beslut fattade på delegation. Därtill framkommer två kontroller inom ekonomiområdet som avser granskning av leverantörsfakturor samt följsamhet mot kommunens ramavtal och attestreglemente. Vid kommunrevisionens dialog med nämndens ordförande och förvaltningschef framkommer att nämnden vid de årliga måldagarna genomför en omvärldsanalys för att bland annat identifiera risker och utmaningar Vår bedömning Kommunfullmäktige har för 2016 adresserat tretton prioriterade mål till nämnden för gymnasieoch vuxenutbildning. Därtill finns elva direktiv riktade till förvaltningen. Av delårsrapporten per augusti framkommer att nämnden i olika omfattning arbetat med samtliga mål och direktiv under året. Vår bedömning är att nämnden för gymnasie- och vuxenutbildning i stort har säkerställt att verksamheten styrs utifrån de mål som kommunfullmäktige beslutat. Nämnden för gymnasie- och vuxenutbildning har återkommande under året erhållit verksamhetsuppföljning i form av bland annat information om förvaltningens arbete med ny vision, yrkeshögskolan, rekrytering, lönerevision samt en anmälan till Skolinspektionen. Nämnden har därtill behandlat uppföljningsrapporten per april samt delårsrapporten per augusti. Mot bakgrund av detta är vår bedömning att nämnden för gymnasie- och vuxenutbildning i allt väsentligt säkerställt en tillräcklig uppföljning och rapportering. Granskningen visar att nämnden för gymnasie- och vuxenutbildning fastställt en internkontrollplan för Av internkontrollplanen framkommer risker och kontroller inom ekonomisamt verksamhetsområdet. Enligt kommunens anvisningar för intern kontroll ska nämnderna utarbeta en internkontrollplan som innehåller några risker och kontroller inom ekonomi- samt verksamhetsområdet. Vi kan konstatera att nämnden för gymnasie- och vuxenutbildning följer 7 Det kommunala aktivitetsansvaret innebär att kommuner ska hålla sig informerade om hur ungdomar är sysselsatta. 26

29 kommunens anvisningar för intern kontroll. Vår bedömning är dock, i enlighet med tidigare granskningar, att de kommungemensamma anvisningarna behöver utvecklas. Nämnden för gymnasie- och vuxenutbildning har under 2016 haft nio sammanträden. Av granskningen framkommer att samtliga sammanträden har protokollförts. Vår bedömning är att de protokoll och beslutsunderlag vi tagit del av i allt väsentligt är tydliga. 27

30 9. Nämnden för individ- och familjeomsorg Nämnden för individ- och familjeomsorg ansvarar enligt reglemente för ekonomiskt bistånd, stöd vid hemlöshet, familjerätt, missbruks- och beroendevård, social barn- och ungdomsvård, familjerådgivning samt stöd till medling vid ungdomsbrott. Nämnden har under 2016 haft elva sammanträden Nämndens styrning och arbete med kommunfullmäktiges mål och direktiv Kommunfullmäktige har för 2016 adresserat tio prioriterade mål till nämnden. Nämnden har samordningsansvar för ett av dessa mål. Nämnden för individ- och familjeomsorg har utifrån kommunfullmäktiges mål utarbetat femton resultatmål. Vid vår uppföljning av det mål nämnden har samordningsansvar för framkommer följande notering baserat på nämndens delårsrapport per augusti: Prioriterat mål Notering Prognos i samlad delårsrapport Andelen hushåll med försörjningsstöd ska minska Förklaring: Målet uppnås ej (röd). Till målet finns två mätetal. Det ena mätetalet prognostiseras att ej uppnås och för det andra mätetalet är prognos inte möjlig. Utöver kommunfullmäktiges prioriterade mål finns totalt sex direktiv som avser nämnden för individ- och familjeomsorg. Vi kan konstatera att samtliga direktiv följs upp i delårsrapporten per augusti Uppföljning och rapportering Nämnden för individ- och familjeomsorg har under 2016 fått ta del av ekonomiska uppföljningar per mars, april, maj, augusti och oktober. I delårsrapporten per augusti framkommer även en uppföljning av de tio prioriterade mål som kommunfullmäktige adresserat till nämnden. Under året har nämnden återkommande erhållit information från förvaltningen. Nämnden har bland annat fått information om stöd till utsatta EU-migranter, rekrytering, förändringar i reglemente, bostadssituationen för nämndens målgrupp, utredningar kring barn och unga, förvaltningens verksamhetsidé samt verksamhetssystem. Därtill har nämnden under vissa sammanträden haft teman, till exempel om rekryteringsläget avseende socialsekreterare. Under sammanträdet i mars erhöll nämnden en ekonomiuppföljning per februari. Av uppföljningen framkommer ett överskott för perioden om cirka 2,9 mnkr. För helåret prognostiserades dock ett underskott om cirka 9 mnkr varav verksamheten ensamkommande prognostiserade ett underskott om 10,3 mnkr. Nämnden gav förvaltningen i uppdrag att utarbeta en handlingsplan för att hantera det prognostiserade underskottet. Vid sammanträdet i april fick nämnden en ekonomiuppföljning per mars. Det prognostiserade underskottet i verksamheten ensamkommande uppgick till 10,6 mnkr. Nämnden gav förvaltningen i uppdrag att upprätta en handlingsplan för att hantera underskottet i verksamheten ensamkommande. Handlingsplanen antogs på sammanträdet i juni. Av handlingsplanen framkommer att de statliga ersättningarna inte täcker nämndens faktiska kostnader för boende, utredningar och 28

31 uppstartskostnader. Vidare framkommer att underskottet i verksamheten till stora delar kvarstår från hösten 2015 då bland annat ogynnsamma avtal om platser tecknades. 8 I handlingsplanen framkommer förslag på åtgärder för att minska underskottet med cirka 3 mnkr. Enligt handlingsplanen har nämnden få möjligheter att under 2016 minska underskottet. Därtill framkommer i handlingsplanen en plan för Av planen framkommer ett fortsatt underskott under 2017 som varierar beroende på hur ersättningarna från staten utvecklas. Nämnden behandlade uppföljningsrapporten per april vid sammanträdet i maj. Av uppföljningen framkommer för perioden ett överskott om totalt 2,3 mnkr. Prognosen mot helåret visade dock ett underskott för verksamheten ensamkommande om 10,6 mnkr. Nämnden beslutade att notera informationen. Den ekonomiska uppföljningen per maj visade på ett överskott för helåret om totalt 1,2 mnkr. Nämnden beslutade att notera informationen. Under sammanträdet i september behandlade nämnden delårsrapporten per augusti. Av delårsrapporten framkommer ett underskott för perioden om 13,5 mnkr. Enheten ensamkommande redovisade ett prognostiserat underskott om 10,7 mnkr. Nämnden beslutade att notera informationen. Vid årets sista ekonomiska uppföljning per oktober redovisade nämnden för perioden ett underskott om totalt 28,9 mnkr. Budgetavvikelsen avser främst underskott inom enheten ensamkommande. Av protokoll framkommer att avvikelsen främst beror på avvecklingskostnader för boenden, placeringar som blivit dyrare än beräknat, ökad ärendemängd samt att personalbrist föranlett att konsulter anlitats vilket medfört extra kostnader. Nämnden beslutade att notera informationen Intern kontroll Nämnden för individ- och familjeomsorg har fastställt en internkontrollplan för 2016 som framkommer i nämndens budget. Av internkontrollplanen framkommer fyra kontroller inom verksamhetsområdet som bland annat avser handläggning, delegering och avvikelsehantering. Därtill framkommer tre kontroller inom ekonomiområdet som avser granskning av leverantörsfakturor, följsamhet mot kommunens ramavtal samt återsökning av medel för flyktingmottagandet. Utöver internkontrollplanen som framkommer i nämndens budget har förvaltningen utarbetat en mer omfattande internkontrollplan. Av internkontrollplanen framkommer totalt nio kontrollområden, bland annat avseende anmälan och rapportering, utbetalningar, journalgranskning, avvikelserapportering och kvalitetsuppföljning. Vidare framkommer att resultatet av genomförda kontroller ska rapporteras till förvaltningsledningen. Utvecklingsledaren vid förvaltningen är ansvarig för analys och sammanställning av utförda kontroller Vår bedömning Kommunfullmäktige har för 2016 adresserat tio prioriterade mål till nämnden för individ- och familjeomsorg. Därtill finns sex direktiv riktade till förvaltningen. Av delårsrapporten per augusti framkommer att nämnden i olika omfattning arbetat med samtliga mål och direktiv under året. 8 För 2015 uppgick underskottet i enheten ensamkommande till 16 mnkr. 29

32 Vår bedömning är att nämnden för individ- och familjeomsorg i stort har säkerställt att verksamheten styrs utifrån de mål som kommunfullmäktige beslutat. Vi noterar att målet om att andelen hushåll med försörjningsstöd ska minska prognostiserades att inte uppfyllas för helåret per augusti. Nämnden för individ- och familjeomsorg har återkommande under året erhållit verksamhetsuppföljning i form av bland annat information om stöd till utsatta EU-migranter, rekrytering, förändringar i reglemente, bostadssituationen för nämndens målgrupp, utredningar kring barn och unga samt förvaltningens verksamhetsidé. Nämnden har därtill behandlat uppföljningsrapporten per april samt delårsrapporten per augusti. Mot bakgrund av detta är vår bedömning att nämnden för individ- och familjeomsorg i allt väsentligt säkerställt en tillräcklig uppföljning och rapportering. Vi noterar att nämnden för perioden januari-oktober redovisade ett underskott om cirka 28,9 mnkr. Av protokoll framkommer att budgetavvikelsen främst avsåg underskott inom enheten för ensamkommande. Nämnden antog i juni en handlingsplan för enheten ensamkommande i syfte att nå en ekonomi i balans. Av handlingsplanen framkom besparingsåtgärder för 2016 med cirka 3 mnkr. Vi kan konstatera att underskottet inom enheten ensamkommande ökade väsentligt under året. Vi noterar vidare utifrån nämndens protokoll att det inte är möjligt att följa om nämnden signalerat underskottet till kommunstyrelsen i enlighet med de ekonomiska styrprinciperna. Enligt uppgift har dock förvaltningschefen under året informerat kommundirektören om underskottet inom enheten ensamkommande. Därtill har representanter från individ- och familjeomsorg enligt uppgift besökt kommunstyrelsens arbetsutskott för att diskutera underskottet. Enligt vår mening är det av stor vikt att det i protokoll går att följa hur nämnden hanterar underskott utifrån de ekonomiska styrprinciperna. Granskningen visar att nämnden för individ- och familjeomsorg fastställt en internkontrollplan för Av internkontrollplanen framkommer risker och kontroller inom ekonomi- samt verksamhetsområdet. Enligt kommunens anvisningar för intern kontroll ska nämnderna utarbeta en internkontrollplan som innehåller några risker och kontroller inom ekonomi- samt verksamhetsområdet. Vi kan konstatera att nämnden för individ- och familjeomsorg följer kommunens anvisningar för intern kontroll. Vår bedömning är dock, i enlighet med tidigare granskningar, att de kommungemensamma anvisningarna behöver utvecklas. Nämnden för individ- och familjeomsorg har under 2016 haft elva sammanträden. Av granskningen framkommer att samtliga sammanträden har protokollförts. Vår bedömning är att de protokoll och beslutsunderlag vi tagit del av i allt väsentligt är tydliga. 30

33 10. Nämnden för kultur och turism Nämnden för kultur och turism ansvarar enligt reglemente för att förvalta, driva och utveckla kommunens kultur- och turistverksamhet. Därtill ansvarar nämnden för den kommunala kulturskolan. Nämnden har under 2016 haft tio sammanträden Nämndens styrning och arbete med kommunfullmäktiges mål och direktiv Kommunfullmäktige har för 2016 adresserat tio prioriterade mål till nämnden. Nämnden har inget samordningsansvar för dessa mål. Nämnden för kultur och turism har utifrån kommunfullmäktiges mål utarbetat fjorton resultatmål. Vi kan konstatera att nämnden utifrån beskrivningar i nämndens delårsrapport i olika omfattning arbetat med kommunfullmäktiges samtliga tio mål under året. Utöver kommunfullmäktiges prioriterade mål finns totalt sju direktiv som avser nämnden för kultur och turism. Vi kan konstatera att samtliga direktiv följs upp i delårsrapporten per augusti Uppföljning och rapportering Nämnden för kultur och turism har under 2016 fått ta del av ekonomiska uppföljningar per april, augusti samt en ekonomisk lägesrapport i december. I delårsrapporten per augusti framkommer även en uppföljning av de tio prioriterade mål som kommunfullmäktige adresserat till nämnden. Under året har nämnden återkommande erhållit information från förvaltningen. Nämnden har bland annat fått information om offentlig utekonst, biblioteksplan, kulturskolan, sommaraktiviteter, turismstrategi, Kungsbacka teater och genomförd medarbetarenkät. Vid sammanträdet i maj erhöll nämnden information avseende budget och prognos per april. Av den samlade delårsrapporten framkommer ett prognostiserat underskott för helåret om 1,5 mnkr. Avvikelsen förklaras av utvecklingsprojekt samt extra bidrag för inkluderande verksamhet. Nämnden beslutade att notera informationen. Under sammanträdet i september behandlade nämnden delårsrapport per augusti. Av delårsrapporten framkommer ett prognostiserat underskott för helåret om 1,9 mnkr. Nämnden beslutade att finansiera underskottet med medel ur resultatfonden. Därtill beslutade nämnden vid sammanträdet att godkänna nämndbudget Nämnden erhöll under sammanträdet i december en ekonomisk lägesrapport. Av protokoll framkommer inga närmare beskrivningar avseende resultatet av den ekonomiska lägesrapporten. Nämnden beslutade att notera informationen Resultat av genomförd dialog Under kommunrevisionens dialog med ordföranden i nämnden för kultur och turism samt förvaltningschef framkom följande utmaningar och information: Sammanslagningen av förvaltningarna kultur och turism samt fritid och folkhälsa har skapat utmaningar i form av att följa upp ekonomin. Av förvaltningens budget avser 80 mnkr kulturverksamheten och 110 mnkr fritidsverksamheten. 31

34 Den nuvarande styrmodellen innebär att det finns ett stort fokus på kommunfullmäktiges prioriterade mål. Det finns ett behov av att se över hur den verksamhet som inte avser kommunfullmäktiges mål ska följas upp under året. Nämnden fick från 1 januari 2016 ansvar för Kulturskolan. Läsförståelsen bland barn och unga i kommunen minskar Intern kontroll Nämnden för kultur och turism har fastställt en internkontrollplan för 2016 som framkommer i nämndens budget. Av internkontrollplanen framkommer två kontroller inom verksamhetsområdet som avser hantering av e-post och telefonkontakter samt arbetsbelastning. Därtill framkommer två kontroller inom ekonomiområdet som avser rutiner vid intern och extern representation samt kontanthantering. Vid kommunrevisionens dialog med nämndens ordförande och förvaltningschef framkommer att ordföranden anser att nämnden är delaktig i arbetet med riskanalys som ligger till grund för nämndens internkontrollplan Vår bedömning Kommunfullmäktige har för 2016 adresserat tio prioriterade mål till nämnden för kultur och turism. Därtill finns sju direktiv riktade till förvaltningen. Av delårsrapporten per augusti framkommer att nämnden i olika omfattning arbetat med samtliga mål och direktiv under året. Vår bedömning är att nämnden för kultur och turism i stort har säkerställt att verksamheten styrs utifrån de mål som kommunfullmäktige beslutat. Nämnden för kultur och turism har återkommande under året erhållit verksamhetsuppföljning i form av bland annat information om offentlig utekonst, biblioteksplan, kulturskolan, sommaraktiviteter, turismstrategi och Kungsbacka teater. Nämnden har därtill erhållit information avseende budget och prognos per april samt behandlat delårsrapporten per augusti. Mot bakgrund av detta är vår bedömning att nämnden för kultur och turism i allt väsentligt säkerställt en tillräcklig uppföljning och rapportering. Granskningen visar att nämnden för kultur och turism fastställt en internkontrollplan för Av internkontrollplanen framkommer risker och kontroller inom ekonomi- samt verksamhetsområdet. Enligt kommunens anvisningar för intern kontroll ska nämnderna utarbeta en internkontrollplan som innehåller några risker och kontroller inom ekonomi- samt verksamhetsområdet. Vi kan konstatera att nämnden för kultur och turism följer kommunens anvisningar för intern kontroll. Vår bedömning är dock, i enlighet med tidigare granskningar, att de kommungemensamma anvisningarna behöver utvecklas. Nämnden för kultur och turism har under 2016 haft tio sammanträden. Av granskningen framkommer att samtliga sammanträden har protokollförts. Vår bedömning är att de protokoll och beslutsunderlag vi tagit del av i allt väsentligt är tydliga. 32

35 11. Nämnden för miljö- och hälsoskydd Nämnden för miljö- och hälsoskydd ansvarar enligt reglemente för prövning och tillsyn enligt bland annat miljöbalken, livsmedelslagen samt lagen om handel med vissa receptfria läkemedel. Nämnden ska även medverka i planering av miljö- och hälsoskyddsfrågor samt utöva tillsyn avseende efterlevnad av strandskyddet. Under 2016 har nämnden haft elva sammanträden Nämndens styrning och arbete med kommunfullmäktiges mål och direktiv Kommunfullmäktige har för 2016 adresserat åtta prioriterade mål till nämnden. Nämnden har inget samordningsansvar för dessa mål. Nämnden för miljö- och hälsoskydd har utifrån kommunfullmäktiges mål utarbetat två resultatmål. Vi kan konstatera att nämnden utifrån beskrivningar i nämndens delårsrapport i olika omfattning arbetat med kommunfullmäktiges samtliga åtta mål under året. Utöver kommunfullmäktiges prioriterade mål finns totalt sex direktiv som avser nämnden för miljö- och hälsoskydd. Vi kan konstatera att samtliga direktiv följs upp i delårsrapporten per augusti Uppföljning och rapportering Nämnden för miljö- och hälsoskydd har under 2016 fått ta del av ekonomiska uppföljningar per februari, mars, april, maj, juli, augusti, september, oktober och november. I delårsrapporten per augusti framkommer även en uppföljning av de åtta prioriterade mål som kommunfullmäktige adresserat till nämnden. Under året har nämnden återkommande erhållit information från förvaltningen. Nämnden har bland annat fått information om miljösamverkan, bekämpningsmedel, radon, avloppstillsyn, deponier, kustvattenområden, vindkraftpark, arbetssätt samt kommunfullmäktiges mål om att minska användningen av farliga kemikalier. Nämndens uppföljningsrapport per april avsåg under 2016 per sista mars. Av protokoll framkommer att omorganisation från 1 april i kommunen medfört att förvaltningen istället valt att utarbeta en uppföljningsrapport per sista mars. Uppföljningsrapporten visar ett underskott för perioden om cirka 1 mnkr. Nämnden beslutade att notera informationen. Under sammanträdet i september behandlade nämnden delårsrapporten per augusti. Av delårsrapporten framkommer ett prognostiserat underskott för helåret om cirka 1 mnkr. Enligt delårsrapporten är verksamheten Hälsoskydd Inne underfinansierad 9. Nämnden beslutade att notera informationen. Vid sammanträdet i oktober behandlade nämnden nämndbudget för Nämnden beslutade att återremittera förslaget till förvaltningen för slutförande och återuppta ärendet på sammanträdet i november. Nämnden beslutade att godkänna nämndbudgeten för 2017 på sammanträdet i november. 9 Kommunfullmäktige beslutade att i 2017 års budget utöka nämndens ram med 1,5 mnkr utan särskilda villkor. I Uppföljning av 2014 års granskningar (2016) framkommer att budgetökningen syftar till att skapa mer rimliga förutsättningar för att bedriva verksamheten. 33

36 11.3. Intern kontroll Nämnden för miljö- och hälsoskydd har fastställt en internkontrollplan för 2016 som framkommer i nämndens budget. Av internkontrollplanen framkommer fyra kontroller inom verksamhetsområdet som bland annat avser tillsynsplan, korrekt debitering och prognos för intäkter. Därtill framkommer två kontroller inom ekonomiområdet som avser granskning av leverantörsfakturor samt följsamhet mot kommunens ramavtal. Inom ramen för kommunrevisionens Uppföljning av 2014 års granskningar (2016) framkom att förvaltningens ledningsgrupp genomför en riskanalys som ligger till grund för internkontrollplanen. Riskanalysen dokumenteras dock inte. Vidare framkom av uppföljningen att förvaltningen utarbetat en övergripande riskbedömning avseende katastrofberedskap Vår bedömning Kommunfullmäktige har för 2016 adresserat åtta prioriterade mål till nämnden för miljö- och hälsoskydd. Därtill finns sex direktiv riktade till förvaltningen. Av delårsrapporten per augusti framkommer att nämnden i olika omfattning arbetat med samtliga mål och direktiv under året. Vår bedömning är att nämnden för miljö- och hälsoskydd i stort har säkerställt att verksamheten styrs utifrån de mål som kommunfullmäktige beslutat. Nämnden för miljö- och hälsoskydd har återkommande under året erhållit verksamhetsuppföljning i form av bland annat information om miljösamverkan, bekämpningsmedel, radon, avloppstillsyn, deponier och kustvattenområden. Nämnden har därtill erhållit information avseende uppföljningsrapport per mars samt delårsrapporten per augusti. Mot bakgrund av detta är vår bedömning att nämnden för miljö- och hälsoskydd i allt väsentligt säkerställt en tillräcklig uppföljning och rapportering. Granskningen visar att nämnden för miljö- och hälsoskydd fastställt en internkontrollplan för Av internkontrollplanen framkommer risker och kontroller inom ekonomi- samt verksamhetsområdet. Enligt kommunens anvisningar för intern kontroll ska nämnderna utarbeta en internkontrollplan som innehåller några risker och kontroller inom ekonomi- samt verksamhetsområdet. Vi kan konstatera att nämnden för miljö- och hälsoskydd följer kommunens anvisningar för intern kontroll. Vår bedömning är dock, i enlighet med tidigare granskningar, att de kommungemensamma anvisningarna behöver utvecklas. Nämnden för miljö- och hälsoskydd har under 2016 haft elva sammanträden. Av granskningen framkommer att samtliga sammanträden har protokollförts. Vår bedömning är att de protokoll och beslutsunderlag vi tagit del av i allt väsentligt är tydliga. 34

37 12. Nämnden för teknik Nämnden för teknik ansvarar enligt reglemente för kommunens uppgifter inom bland annat gatu- och väghållning, vatten- och avloppsförsörjning, renhållning, avfallshantering samt återvinning. Därtill ska nämnden verka för en god försörjning och planering av kommunens infrastruktur. Nämnden har under 2016 haft tio sammanträden Nämndens styrning och arbete med kommunfullmäktiges mål och direktiv Kommunfullmäktige har för 2016 adresserat nio prioriterade mål till nämnden. Nämnden har inget samordningsansvar för dessa mål. Nämnden för teknik har utifrån kommunfullmäktiges mål utarbetat totalt sju resultatmål. Därtill har nämnden utarbetat elva egna resultatmål för verksamheten. Vi kan konstatera att nämnden utifrån beskrivningar i nämndens delårsrapport i olika omfattning arbetat med kommunfullmäktiges samtliga nio mål under året. Utöver kommunfullmäktiges prioriterade mål finns totalt elva direktiv som avser nämnden för teknik. Vi kan konstatera att samtliga direktiv följs upp i delårsrapporten per augusti Uppföljning och rapportering Nämnden för teknik har under 2016 fått ta del av ekonomiska uppföljningar per februari, mars, april, maj, augusti och oktober. I delårsrapporten per augusti framkommer därtill en uppföljning av de nio prioriterade mål som kommunfullmäktige adresserat till nämnden. Under året har nämnden återkommande erhållit information från förvaltningen. Nämnden har bland annat fått information om deponier, rekrytering, kartor, fordonspolicy, sanering, vattentäkter, badhus, parkering, återvinningscentraler, belysning vid lekparker samt gatubelysning. Nämnden erhöll under sammanträdet i maj en ekonomisk uppföljning per april. Av kommunens samlade delårsrapport framkommer att nämnden prognostiserade ett nollresultat för helåret. Nämnden beslutade att notera informationen. Under sammanträdet i september behandlade nämnden delårsrapporten per augusti. Av delårsrapporten framkommer ett prognostiserat överskott för helåret om cirka 3,5 mnkr mot bakgrund av framförallt minskade kapitalkostnader 10. Nämnden beslutade att godkänna delårsrapporten. Vid sammanträdet beslutade nämnden även att godkänna nämndbudget för Förvaltningen har under 2016 påbörjat ett arbete med att utarbeta en dokumenthanteringsplan. Ett utkast på dokumenthanteringsplan finns upprättat. Förvaltningen inväntar ett kommungemensamt arbete kring översyn av dokumenthanteringsplaner innan tekniks dokumenthanteringsplan kan färdigställas Resultat av genomförd dialog Kommunrevisionen har under året genomfört en dialog med presidiet i nämnden för teknik samt förvaltningschef i syfte att följa upp vilka åtgärder nämnden vidtagit med anledning av revisionens uppföljande granskning av ärendehantering och diarieföring. Under dialogen framkom följande information: 10 Med kapitalkostnader avses bland annat räntor och avskrivningar. 35

38 Det pågår ett arbete med att utarbeta en dokumenthanteringsplan. Det har anställts en registrator i förvaltningen. Förvaltningens handläggare har fått utbildning i dokumenthanteringssystemet Lex. Nämndens eget stickprov vad gäller diarieföring visar att det finns utvecklingsområden vad gäller framförallt formalia, till exempel att ärenden inte avslutats Intern kontroll Nämnden för teknik har fastställt en internkontrollplan för 2016 som framkommer i nämndens budget. Enligt förvaltningschefen baseras internkontrollplanen på den plan för intern kontroll som utarbetades 2014 samt en omvärldsanalys som genomfördes inför Av internkontrollplanen för 2016 framkommer tre kontroller inom verksamhetsområdet som avser översvämningar, bemanning och förtroende. Därtill framkommer två kontroller inom ekonomiområdet som avser granskning av leverantörsfakturor samt följsamhet mot kommunens ramavtal. Inför arbetet med budget 2017 genomfördes en workshop med chefer och stab på förvaltningen. Syftet med workshopen var att identifiera och bedöma de mest väsentliga riskerna utifrån verksamhet och ekonomi. Enligt förvaltningschefen låg resultatet av workshopen till grund för arbetet med intern kontroll för Vår bedömning Kommunfullmäktige har för 2016 adresserat nio prioriterade mål till nämnden för teknik. Därtill finns elva direktiv riktade till förvaltningen. Av delårsrapporten per augusti framkommer att nämnden i olika omfattning arbetat med samtliga mål och direktiv under året. Vår bedömning är att nämnden för teknik i stort har säkerställt att verksamheten styrs utifrån de mål som kommunfullmäktige beslutat. Nämnden för teknik har återkommande under året erhållit verksamhetsuppföljning i form av bland annat information om deponier, rekrytering, kartor, fordonspolicy, sanering, vattentäkter, badhus och parkeringar. Nämnden har därtill erhållit information avseende ekonomiuppföljning per april samt behandlat delårsrapporten per augusti. Mot bakgrund av detta är vår bedömning att nämnden för teknik i allt väsentligt säkerställt en tillräcklig uppföljning och rapportering. Granskningen visar att nämnden för teknik fastställt en internkontrollplan för Av internkontrollplanen framkommer risker och kontroller inom ekonomi- samt verksamhetsområdet. Enligt kommunens anvisningar för intern kontroll ska nämnderna utarbeta en internkontrollplan som innehåller några risker och kontroller inom ekonomi- samt verksamhetsområdet. Vi kan konstatera att nämnden för teknik följer kommunens anvisningar för intern kontroll. Vår bedömning är dock, i enlighet med tidigare granskningar, att de kommungemensamma anvisningarna behöver utvecklas. Nämnden för teknik har under 2016 haft tio sammanträden. Av granskningen framkommer att samtliga sammanträden har protokollförts. Vår bedömning är att de protokoll och beslutsunderlag vi tagit del av i allt väsentligt är tydliga. 36

39 13. Nämnden för service Nämnden för service ansvarar enligt reglemente för bland annat ny-, till- och ombyggnad av lokaler, måltidsproduktion, lokalvård, upphandling, IT samt kommunens kundcenter. Därtill ansvarar nämnden för bostadsförmedling och konsumentrådgivning. Nämnden har under 2016 haft tio sammanträden Nämndens styrning och arbete med kommunfullmäktiges mål och direktiv Kommunfullmäktige har för 2016 adresserat tio prioriterade mål till nämnden för service. Nämnden har samordningsansvar för två av dessa mål. Nämnden för service har utifrån kommunfullmäktiges mål utarbetat ett resultatmål. Vid vår uppföljning av de mål nämnden har samordningsansvar för framkommer följande notering baserat på nämndens delårsrapport per augusti: Prioriterat mål Energianvändningen i kommunens lokaler ska minska. Förklaring: Målet är på väg att uppnås (gul). Notering Till målet finns ett mätetal. Av nämndens delårsrapport framkommer att mätetalet ej kommer att uppnås för helåret. Prognos i samlad delårsrapport Utöver kommunfullmäktiges prioriterade mål finns totalt tolv direktiv som avser nämnden för service. Vi kan konstatera att inga direktiv följs upp i delårsrapporten per augusti Uppföljning och rapportering Nämnden för service har under 2016 fått ta del av ekonomiska uppföljningar per mars, april, augusti och oktober. I delårsrapporten per augusti framkommer därtill en uppföljning av de tio prioriterade mål som kommunfullmäktige adresserat till nämnden. Under året har nämnden återkommande erhållit information från förvaltningen. Nämnden har bland annat fått information om arbetsmiljöansvar, organisation, pågående upphandlingar, komponentavskrivning, lokalplanering, solceller, pågående lokalprojekt och det nya badhuset. Vid sammanträdet i slutet av april fick nämnden information om uppföljningsrapport per april samt ekonomiuppföljning per mars. Enligt kommunens samlade uppföljningsrapport per april prognostiserade nämnden ett positivt resultat för helåret om cirka 4 mnkr. Under sammanträdet i juni fick nämnden en ekonomiuppföljning per maj. Av protokoll framkommer ingen beskrivning avseende resultat och prognos. Nämnden behandlade delårsrapporten per augusti vid sammanträdet i september. Av delårsrapporten framkommer ett prognostiserat överskott för helåret om cirka 8,1 mnkr för service fastigheter samt 3,2 mnkr för övrig verksamhet. Nämnden beslutade att godkänna delårsrapporten. Under sammanträdet i oktober fick nämnden en ekonomisk uppföljning per oktober. Av protokoll framkommer ingen beskrivning avseende resultat och prognos. Nämnden beslutade att godkänna nämnbudget 2017 vid sammanträdet i oktober. 37

40 13.3. Intern kontroll Nämnden för service har fastställt en internkontrollplan för 2016 som framkommer i nämndens budget. Av internkontrollplanen framkommer tre kontroller inom verksamhetsområdet som avser brandrisk i kommunens lokaler, driftstopp i kommunens administrativa system samt epidemier. Därtill framkommer två kontroller inom ekonomiområdet som avser granskning av leverantörsfakturor samt följsamhet mot kommunens ramavtal. Inom ramen för kommunrevisionens Uppföljning av 2014 års granskningar (2016) framkom att ekonomichefen vid förvaltningen identifierat de ekonomiska risker som återfinns i nämndens internkontrollplan. Vidare framkom att verksamhetsriskerna arbetats fram i förvaltningens ledningsgrupp. Därtill framgick att riskidentifieringen inte dokumenterats utan genomförts muntligen i ledningsgruppen. Förvaltningschefen och ekonomichefen uppgav i uppföljningen att det är ett utvecklingsområde att skapa en tydligare struktur och systematik i arbetet med riskidentifiering och värdering av risker Vår bedömning Kommunfullmäktige har för 2016 adresserat tio prioriterade mål till nämnden för service. Därtill finns tolv direktiv riktade till förvaltningen. Av delårsrapporten per augusti framkommer att nämnden i olika omfattning arbetat med samtliga mål och direktiv under året. Vår bedömning är att nämnden för service i stort har säkerställt att verksamheten styrs utifrån de mål som kommunfullmäktige beslutat. Vi noterar dock att det inte framkommer någon uppföljning av kommunfullmäktiges och nämndens direktiv i delårsrapporten par augusti. Nämnden för service har återkommande under året erhållit verksamhetsuppföljning i form av bland annat information om arbetsmiljöansvar, organisation, pågående upphandlingar, komponentavskrivning och lokalplanering. Nämnden har därtill erhållit information avseende ekonomiuppföljning per april samt behandlat delårsrapporten per augusti. Mot bakgrund av detta är vår bedömning att nämnden för service i allt väsentligt säkerställt en tillräcklig uppföljning och rapportering. Granskningen visar att nämnden för service fastställt en internkontrollplan för Av internkontrollplanen framkommer risker och kontroller inom ekonomi- samt verksamhetsområdet. Enligt kommunens anvisningar för intern kontroll ska nämnderna utarbeta en internkontrollplan som innehåller några risker och kontroller inom ekonomi- samt verksamhetsområdet. Vi kan konstatera att nämnden för service följer kommunens anvisningar för intern kontroll. Vår bedömning är dock, i enlighet med tidigare granskningar, att de kommungemensamma anvisningarna behöver utvecklas. Nämnden för service har under 2016 haft tio sammanträden. Av granskningen framkommer att samtliga sammanträden har protokollförts. Vår bedömning är att de protokoll och beslutsunderlag vi tagit del av i allt väsentligt är tydliga. 38

41 14. Nämnden för vård och omsorg Nämnden för vård och omsorg ansvarar enligt reglemente bland annat för kommunens skyldigheter avseende insatser vad gäller service och omsorg enligt socialtjänstlagen. Därtill ansvarar nämnden för myndighetsutövning inom bland annat särskilt boende, hemtjänst, dagomsorg, korttidsplatser och hemsjukvård. Nämnden har under 2016 haft elva sammanträden Nämndens styrning och arbete med kommunfullmäktiges mål och direktiv Kommunfullmäktige har för 2016 adresserat nio prioriterade mål till nämnden. Nämnden har inget samordningsansvar för dessa mål. Nämnden för vård och omsorg har utifrån kommunfullmäktiges mål utarbetat fyra resultatmål. Vi kan konstatera att nämnden utifrån beskrivningar i nämndens delårsrapport i olika omfattning arbetat med kommunfullmäktiges samtliga åtta mål under året. Utöver kommunfullmäktiges prioriterade mål finns totalt fyra direktiv som avser nämnden för vård och omsorg. Vi kan konstatera att samtliga direktiv följs upp i delårsrapporten per augusti Uppföljning och rapportering Nämnden för vård och omsorg har under 2016 fått ta del av ekonomiska uppföljningar per mars, april, maj, augusti och oktober. I delårsrapporten per augusti framkommer även en uppföljning av de nio prioriterade mål som kommunfullmäktige adresserat till nämnden. Under året har nämnden återkommande erhållit information från förvaltningen. Nämnden har bland annat fått information om rekrytering, sjukfrånvaro, utvecklingsprojekt, taxor och avgifter, hälso- och sjukvårdsstrategi, aktuell lagstiftning samt genomförda planeringsdagar. Därtill har nämnden under vissa sammanträden haft teman, till exempel om hemsjukvård, kompetensförsörjning och boendeformer. Av ekonomiuppföljningen per mars som nämnden erhöll i april framkommer ett positivt resultat för perioden om cirka 3,6 mnkr. Den prognostiserade prognosen för helåret var ett nollresultat. Nämnden beslutade att anteckna informationen. Under sammanträdet i maj behandlade nämnden ekonomiuppföljning per april. Av ekonomiuppföljningen framkommer ett positivt resultat för perioden om cirka 1 mnkr. Prognosen för helåret var ett nollresultat. Nämnden beslutade att notera informationen. Vid sammanträdet i juni behandlade nämnden ekonomiuppföljningen per maj. Resultatet för perioden var positivt och uppgick till 1,6 mnkr. Prognosen för helåret visade ett negativt resultat om cirka 1,5 mnkr. Nämnden beslutade att anteckna informationen. Nämnden behandlade delårsrapporten per augusti på sammanträdet i september. Av delårsrapporten framkommer en prognostiserad negativ budgetavvikelse om 16 mnkr. Nämnden beslutade att godkänna delårsrapporten. Under sammanträdet i oktober erhöll nämnden en ekonomiuppföljning per september. Av protokoll framkommer ingen närmare information om ekonomiuppföljningen. Nämnden beslutade att notera informationen. Vid sammanträdet i november uppgick resultatet för perioden januari-oktober till - 21 mnkr. Av uppföljningen framkommer att verksamheterna äldreboende redovisar ett underskott om cirka 9,4 mnkr, myndighetsutövning cirka 7,9 mnkr, kvarboende cirka 4,7 mnkr samt hemsjukvård 39

42 och rehabilitering cirka 4,6 mnkr. Underskottet inom äldreomsorgen avsåg enligt uppföljningen ökad vårdtyngd, hög personalomsättning samt införandet av önskad sysselsättningsgrad för medarbetarna. Underskottet inom myndighetsutövning avsåg ökat antal hemtjänsttimmar och hemtjänstbrukare. Underskotten inom kvarboende samt hemsjukvård och rehabilitering avsåg bland annat svårigheter att klara bemanningen under sommaren. Nämnden beslutade att anteckna informationen. Nämnden beslutade att godkänna nämndbudget 2017 under sammanträdet i september Intern kontroll Nämnden för vård och omsorg har fastställt en internkontrollplan för 2016 som framkommer i nämndens budget. Av internkontrollplanen framkommer tolv kontroller inom verksamhetsområdet som bland annat avser utrymningsrutiner, handläggningsrutiner, avvikelsehantering och dokumentation. Därtill framkommer fyra kontroller inom ekonomiområdet som bland annat avser följsamhet mot kommunens ramavtal samt utbetalning av lönekostnader. Enligt verksamhetschef för stöd och styrning vid förvaltningen genomförde nämnden mellan kontroller och granskningar kopplat till ledningssystemet för kvalitet. Sammanfattning, analys och bedömning av utförda kontroller och granskningar rapporterades till nämnden vid två tillfällen per år samt i en samlad årsrapport. Under 2015 fick nämnden ett utökat uppdrag för bland annat brukare under 65 år vilket innebar att arbetsmängden kopplat till kontrollerna och granskningarna inte längre upplevdes hanterbar. Detta medförde enligt verksamhetschefen för stöd och styrning att det under 2016 inte genomförts några kontroller och granskningar kopplat till ledningssystemet för kvalitet Vår bedömning Kommunfullmäktige har för 2016 adresserat nio prioriterade mål till nämnden för vård och omsorg. Därtill finns fyra direktiv riktade till förvaltningen. Av delårsrapporten per augusti framkommer att nämnden i olika omfattning arbetat med samtliga mål och direktiv under året. Vår bedömning är att nämnden för vård och omsorg i stort har säkerställt att verksamheten styrs utifrån de mål som kommunfullmäktige beslutat. Nämnden för vård och omsorg har återkommande under året erhållit verksamhetsuppföljning i form av bland annat information om rekrytering, sjukfrånvaro, utvecklingsprojekt, taxor och avgifter, hälso- och sjukvårdsstrategi samt aktuell lagstiftning. Nämnden har därtill erhållit information avseende ekonomiuppföljning per mars, april, maj, augusti och oktober. Nämnden behandlade delårsrapporten per augusti i september. Mot bakgrund av detta är vår bedömning att nämnden för vård och omsorg i allt väsentligt säkerställt en tillräcklig uppföljning och rapportering. Vi noterar att nämnden redovisar ett underskott om totalt 21 mnkr för perioden januari till oktober Av de ekonomiska styrprinciperna framkommer att förvaltningschefen vid befarat underskott ska utarbeta förslag till åtgärder som ska föreläggas nämnden. Nämnderna är enligt de ekonomiska styrprinciperna skyldiga att fatta beslut om åtgärder så att ramen inte överskrids. Om nämnderna trots detta inte anser klara sig inom tilldelad ram ska omedelbar rapportering ske till kommunstyrelsen. Utifrån protokoll kan vi inte följa att nämnden för vård och omsorg fattat beslut om åtgärder för att hantera det befarade underskottet. Vi noterar vidare utifrån nämndens protokoll att det inte är möjligt att följa om nämnden signalerat underskottet till kommunstyrelsen i enlighet med de ekonomiska styrprinciperna. Enligt vår 40

43 mening är det av stor vikt att det i protokoll går att följa hur nämnden hanterar underskott utifrån de ekonomiska styrprinciperna. Granskningen visar att nämnden för vård och omsorg fastställt en internkontrollplan för Av internkontrollplanen framkommer risker och kontroller inom ekonomi- samt verksamhetsområdet. Enligt kommunens anvisningar för intern kontroll ska nämnderna utarbeta en internkontrollplan som innehåller några risker och kontroller inom ekonomi- samt verksamhetsområdet. Vi kan konstatera att nämnden för vård och omsorg följer kommunens anvisningar för intern kontroll. Vår bedömning är dock, i enlighet med tidigare granskningar, att de kommungemensamma anvisningarna behöver utvecklas. Nämnden för vård och omsorg har under 2016 haft elva sammanträden. Av granskningen framkommer att samtliga sammanträden har protokollförts. Vår bedömning är att de protokoll och beslutsunderlag vi tagit del av i allt väsentligt är tydliga. 41

44 15. Överförmyndarnämnden Överförmyndarnämnden ansvarar enligt reglemente för överförmynderiverksamhet i enlighet med lag om överförmyndare och överförmyndarnämnd. Nämnden har under 2016 haft tio sammanträden Nämndens styrning och arbete med kommunfullmäktiges mål och direktiv Kommunfullmäktige har för 2016 adresserat sju prioriterade mål till nämnden. Nämnden har inget samordningsansvar för dessa mål. Överförmyndarnämnden har utifrån kommunfullmäktiges mål utarbetat tre resultatmål. Vi kan konstatera att nämnden utifrån beskrivningar i nämndens delårsrapport i olika omfattning arbetat med kommunfullmäktiges samtliga sju mål under året. Utöver kommunfullmäktiges prioriterade mål finns totalt tre direktiv som avser överförmyndarnämnden. Vi kan konstatera att inga av de tre direktiven följs upp i nämndens delårsrapport per augusti. Enligt nämnden berör de tre direktiven inte nämnden då all verksamhet sker inom ramen för avtalet med de samverkande kommunerna inom överförmyndare i samverkan Uppföljning och rapportering Överförmyndarnämnden har under 2016 fått ta del av ekonomiska uppföljningar per april och augusti. I delårsrapporten per augusti framkommer därtill en uppföljning av de sju prioriterade mål som kommunfullmäktige adresserat till nämnden. Under året har nämnden återkommande erhållit information från förvaltningen. Nämnden har bland annat fått information avseende statistik över ensamkommande barn, rekrytering, information om överförmyndare i samverkan, kvartalsrapport för överförmyndare i samverkan samt processer och rutiner i förvaltningen. Vid sammanträdet i maj behandlade nämnden uppföljning och prognos per april. Av uppföljningsrapporten framkommer ett prognostiserat underskott för helåret om cirka 400 tkr för överförmyndare i samverkan. Av det prognostiserade underskottet skulle Kungsbacka bekosta en andel av underskottet om 37 procent 11. Nämnden beslutade att notera informationen samt att begära en utökning av den ekonomiska ramen om 197 tkr. Under sammanträdet i september fick nämnden information om delårsrapporten per augusti. Av delårsrapporten framkommer ett prognostiserat överskott för helåret om cirka 3 mnkr. Nämnden beslutade att godkänna delårsrapporten samt återta ansökan om en utökning av den ekonomiska ramen som nämnden beslutade i maj. Överförmyndarnämnden beslutade att godkänna nämndbudget 2017 under sammanträdet i november Resultat av genomförd dialog Under kommunrevisionens dialog med presidiet i överförmyndarnämnden samt nämndsekreterare framkom följande utmaningar och information: 11 Kungsbackas andel i överförmyndare i samverkan uppgår enligt samverkansavtalet till 37 procent. Andelen är baserad på invånarantalet per

45 Nämnden har återkommande under året diskuterat omorganiseringen till överförmyndare i samverkan. Personal som tidigare arbetade i Kungsbacka och som började på förvaltningen i Mölndal har slutat vilket inneburit att lokalkännedomen om Kungsbacka minskat. Det finns enligt nämnden utvecklingsområden vad gäller till exempel kommunikationen med förvaltningen i Mölndal. Nämnden får ingen redovisning av ärenden som fattats på delegation av förvaltningen 12. Utifrån protokoll framkommer ingen redovisning av delegationsbeslut. Vissa gode män väljer att avsluta sina uppdrag i Kungsbacka och ta uppdrag i Varberg på grund av att ersättningen där är högre. Överförmyndarnämnden har under året genomfört möten med nämnden för individ- och familjeomsorg i syfte att etablera samverkan inom ramen för mottagandet av nyanlända Intern kontroll Överförmyndarnämnden antog vid sammanträdet i februari en intern kontrollplan för Internkontrollplanen bygger på en plan för intern kontroll som överförmyndare i samverkan utarbetat. Vid sammanträdet i februari beslutade nämnden att anpassa planen för intern kontroll till de anvisningar som finns i Kungsbacka för internkontrollarbetet. Av nämndens internkontrollplan framkommer en kontroll inom verksamhetsområdet som avser avtalsefterlevnad. Därtill framkommer en kontroll inom ekonomiområdet som avser budgethantering Vår bedömning Kommunfullmäktige har för 2016 adresserat sju prioriterade mål till överförmyndarnämnden. Därtill finns tre direktiv riktade till nämnden. Av delårsrapporten per augusti framkommer att nämnden i olika omfattning arbetat med samtliga mål under året. Vår bedömning är att överförmyndarnämnden i stort har säkerställt att verksamheten styrs utifrån de mål som kommunfullmäktige beslutat. Vi noterar dock att det inte framkommer någon uppföljning av de tre direktiv kommunfullmäktige riktat till överförmyndarnämnden i delårsrapporten. Överförmyndarnämnden har återkommande under året erhållit verksamhetsuppföljning i form av bland annat information om ensamkommande barn, rekrytering, överförmyndare i samverkan samt processer och rutiner i förvaltningen. Nämnden har därtill erhållit information avseende uppföljning och prognos per april samt behandlat delårsrapporten per augusti. Mot bakgrund av detta är vår bedömning att överförmyndarnämnden i allt väsentligt säkerställt en tillräcklig uppföljning och rapportering. Vi noterar dock att nämnden inte erhåller en redovisning av delegationsbeslut. I enlighet med föräldrabalken behöver inte beslut som fattas enligt balken anmälas till överförmyndarnämnden. Vad gäller övriga ärenden uppges att inga delegationsbeslut fattats. Granskningen visar att överförmyndarnämnden fastställt en internkontrollplan för Nämndens internkontrollplan bygger på överförmyndare i samverkans plan för intern kontroll. Vi noterar att överförmyndarnämndens internkontrollplan enbart innehåller en risk och kontroll inom verksamhet- och ekonomiområdet. Enligt kommunens anvisningar för intern kontroll ska nämnderna utarbeta en internkontrollplan som innehåller några risker och kontroller inom 12 Enligt föräldrabalken 19 kap. 14 behöver inte beslut som fattas enligt balken anmälas för nämnden eller överförmyndare. 43

46 ekonomi- samt verksamhetsområdet. Mot bakgrund av detta kan vi konstatera att överförmyndarnämnden inte följer kommunens anvisningar för intern kontroll. Vår bedömning är dock, i enlighet med tidigare granskningar, att de kommungemensamma anvisningarna behöver utvecklas. Överförmyndarnämnden har under 2016 haft tio sammanträden. Av granskningen framkommer att samtliga sammanträden har protokollförts. Vår bedömning är att de protokoll och beslutsunderlag vi tagit del av i allt väsentligt är tydliga. 44

47 16. Samlad bedömning Slutsatser Vår sammanfattande bedömning är att kommunstyrelsen och nämnderna utifrån vad som framkommit i den grundläggande granskningen i stort har säkerställt en tillräcklig uppföljning och rapportering samt att verksamheten styrs utifrån de mål och riktlinjer som kommunfullmäktige beslutat. Det finns dock utvecklingsområden främst avseende att säkerställa en tillräcklig intern kontroll utifrån kraven i kommunallagen samt kommunrevisionens tidigare granskningar avseende intern kontroll Bedömning utifrån revisionsfrågorna Revisionsfrågor Har kommunstyrelsen och nämnderna säkerställt att verksamheten styrs utifrån de mål och riktlinjer som kommunfullmäktige bestämt? Har kommunstyrelsen och nämnderna säkerställt en tillräcklig uppföljning och rapportering? Det vill säga i enlighet med kraven i kommunens styrmodell. Bedömning Granskningen visar att kommunstyrelsen och nämnderna i olika omfattning arbetat med kommunfullmäktiges prioriterade mål och direktiv under året. Kommunstyrelsen och nämnderna har även brutit ned de prioriterade målen i resultatmål. Vi noterar att det finns mätetal kopplat till målen som inte framkommer och följs upp i kommunstyrelsens delårsrapport men som framkommer i den samlade delårsrapporten. För vissa mål finns en hänvisning från kommunstyrelsens delårsrapport till den samlade delårsrapporten, medan detta saknas för andra. Kommunstyrelsens rapportering av måluppfyllelsen kan enligt vår bedömning tydliggöras. Vår bedömning är dock att kommunstyrelsen och nämnderna i stort säkerställt att verksamheten styrs utifrån de mål och riktlinjer som kommunfullmäktige beslutat. Vi konstaterar att de direktiv som avser nämnden för service samt överförmyndarnämnden inte följs upp i respektive nämnds delårsrapport per augusti. Kommunstyrelsen och nämnderna har under året erhållit uppföljningar vad gäller ekonomi och verksamhet. Kommunstyrelsen och nämnderna har även behandlat respektive delårsrapport per augusti där det finns en uppföljning av mål och ekonomi. Utifrån protokoll framkommer att kommunstyrelsen inte lämnat uppföljning och prognos per april till kommunfullmäktige. Enligt de ekonomiska styrprinciperna ska uppföljning och prognos lämnas till både kommunstyrelsen och kommunfullmäktige. Enligt vår bedömning bör kommunstyrelsen säkerställa att uppföljning och prognos per april lämnas till kommunfullmäktige i enlighet med de ekonomiska styrprinciperna. Vår bedömning är dock att kommunstyrelsen och nämnderna i allt väsentligt har säkerställt en tillräcklig 45

48 uppföljning och rapportering i enlighet med kraven i kommunens styrmodell. Vi noterar att det för vissa mål i kommunstyrelsens delårsrapport inte på ett tydligt sätt går att följa hur styrelsen bedömt måluppfyllelsen. Detta avser särskilt de mål där mätetalen inte framgår eller prognosen är att mätetalen inte kommer att uppnås. Enligt vår bedömning bör kommunstyrelsen utveckla analysen och beskrivningen av vad som ligger till grund för den prognostiserade måluppfyllnaden för respektive mål. Detta skulle enligt vår mening tydliggöra hur kommunstyrelsen bedömer måluppfyllelsen. Nämnden för individ- och familjeomsorg samt nämnden för vård och omsorg redovisade under 2016 underskott inom vissa verksamheter. Vi noterar att det utifrån protokoll inte är möjligt att följa om nämnderna signalerat underskottet till kommunstyrelsen enligt de ekonomiska styrprinciperna. Enligt vår mening är det av stor vikt att det i protokoll går att följa hur nämnderna hanterar underskott utifrån de ekonomiska styrprinciperna. Har kommunstyrelsen och nämnderna säkerställt en tillräcklig intern kontroll? Det vill säga i enlighet med kraven i kommunallagen samt kommunala anvisningar. Kommunstyrelsen är ansvarig för det kommunövergripande arbetet med intern kontroll. Kommunstyrelsen och nämnderna har i nämndbudget 2016 utarbetat internkontrollplaner. Vi konstaterar att kommunstyrelsen och nämnderna i stort följer de anvisningar som finns för arbetet med intern kontroll i kommunen. Kommunrevisionen har dock i tidigare granskningar bedömt att det saknas en tydlig modell för arbetet med intern kontroll i kommunen som inkluderar krav på riskidentifiering, riskvärdering och riskhantering. Därtill saknas krav som innebar att nämnderna tar hänsyn till samtliga risker som har en hög sannolikhet att inträffa och kan innebära en allvarlig konsekvens för verksamhet och ekonomi. Mot bakgrund av detta är vår bedömning, i enlighet med tidigare granskningar, att de kommungemensamma anvisningarna behöver utvecklas Identifierade förbättringsområden och rekommendationer Under granskningen har vi identifierat vissa förbättringsområden och våra rekommendationer framgår nedan. Kommunstyrelsen bör säkerställa att uppföljning och prognos per april lämnas till kommunfullmäktige i enlighet med de ekonomiska styrprinciperna. Kommunstyrelsen bör utveckla analysen och beskrivningen av vad som ligger till grund för den prognostiserade måluppfyllelsen för respektive mål. 46

49 Kommunstyrelsen bör utveckla de kommunövergripande anvisningarna för intern kontroll i enlighet med kommunrevisionens tidigare rekommendationer. Göteborg den 27 februari 2017 Ludwig Reismer Verksamhetsrevisor Ernst & Young AB Mikaela Bengtsson Certifierad kommunal yrkesrevisor Ernst & Young AB Hans Gavin Certifierad kommunal yrkesrevisor Kvalitetssäkrare Ernst & Young AB 47

50 Bilaga 1: Bakgrund till granskningen Kommunrevisionens uppgift är att ge kommunfullmäktige underlag till den årliga ansvarsprövningen. Enligt kommunallagen 9 kap. 9 ska revisorerna årligen granska all verksamhet som bedrivs inom nämndernas ansvarsområden i den omfattning som följer av God revisionssed. Styrelse och nämnders ansvar för verksamheten regleras bland annat i kommunallagen 6 kap 7. Där framgår att nämnderna ska se till att verksamheten bedrivs i enlighet med de mål och riktlinjer som kommunfullmäktige beslutat, att de interna kontrollen är tillräcklig och att verksamheten bedrivs på ett i övrigt tillfredställande sätt. Enligt God revisionssed i kommunal verksamhet ska den grundläggande granskningen bland annat ge underlag för att bedöma styrelsens och nämndernas styrning, uppföljning och kontroll samt måluppfyllelse. Enligt God revisionssed handlar den grundläggande granskningen bland annat om frågor avseende hur styrelse och nämnder har: Enligt God revisionssed ska den grundläggande granskningen bland annat ge underlag för att bedöma styrelsens och nämndernas styrning, uppföljning, kontroll och måluppfyllelse. Därtill ska enligt god revisionssed den grundläggande granskningen bland annat avse frågor om hur styrelse och nämnder har: Tolkat mål och uppdrag från kommunfullmäktige och brutit ned dessa så att de fungerar som styrsignaler till verksamheten. Genomfört en egen riskanalys. Uppföljning och rapportering av verksamhetens resultat samt beslut om åtgärder vid eventuella avvikelser. Ekonomistyrning samt ekonomisk uppföljning och rapportering. Ett systematiskt arbete med sin interna kontroll avseende såväl verksamhet som redovisning. Tydliga beslutsunderlag och protokoll. 48

51 Bilaga 2: Revisionskriterier Kommunallagen Av kommunallagen 6 kap 1 framkommer att kommunstyrelsen ska leda och samordna förvaltningen av kommunens angelägenheter och ha uppsikt över nämndernas verksamhet. Enligt 6 kap 7 kommunallagen har nämnderna ansvar för att var och en inom sitt område se till att verksamheten bedrivs i enlighet med de mål och riktlinjer som fullmäktige har bestämt samt de föreskrifter som gäller för verksamheten. Likaså skall nämnderna se till att den interna kontrollen är tillräcklig och att verksamheten bedrivs på ett övrigt tillfredställande sätt. Kommunens styrmodell Kommunens styrmodell utgår från kommunens vision som ska återspeglas i kommunfullmäktiges prioriterade mål. De prioriterade målen antas årligen av kommunfullmäktige och ska omfatta hela det kommunala uppdraget. Målen riktas till kommunstyrelsen och nämnderna som ska bidra till att målen uppnås. Kommunstyrelsen och nämnderna har möjlighet att konkretisera målen samt anta egna mål för verksamheten (se avsnitt 2 för mer information om kommunens styrmodell). God revisionssed i kommunal verksamhet Revisorerna ska enligt kommunallagen fullgöra sin granskning i enlighet med god revisionssed. God revisionssed beskriver de principer och tillvägagångssätt som ska beaktas vid genomförandet av revision i kommuner, landstings och regioner. Den senaste versionen av God revisionssed utformades 2014 och utgår från den lagstiftning som gäller från 1 januari Kommunfullmäktiges mål och uppdrag Kommunfullmäktige i Kungsbacka antar prioriterade mål som adresseras till kommunstyrelsen och nämnderna. Kommunstyrelsen och nämnderna ska bidra till att målen uppnås. Ekonomistyrprinciper Av ekonomistyrprinciperna framkommer att förvaltningschef vid befarat underskott ska utarbeta förslag på åtgärder som ska föreläggas nämnden. Nämnden är skyldig att fatta beslut om åtgärder så att ramen inte överskrids. Om nämnden trots detta inte anser klara sig inom tilldelad ram ska omedelbar rapportering ske till kommunstyrelsen. Av ekonomistyrprinciperna framkommer vidare att uppföljning och prognos per april samt delårsrapport per augusti ska lämnas till kommunstyrelsen och kommunfullmäktige. 49

52 Bilaga 3: Källförteckning Dialoger Dialog med ordförande samt förvaltningschef, nämnden för gymnasie- och vuxenutbildning, Dialog med ordförande samt förvaltningschef, nämnden för kultur och turism, Dialog med ordförande, vice ordförande och förvaltningschef, nämnden för funktionsstöd, Dialog med ordföranden samt förvaltningschef, nämnden för fritid och folkhälsa, Dialog med presidiet samt förvaltningschef, nämnden för teknik, Dialog med ordföranden, andre vice ordföranden, förvaltningschef samt verksamhetscontroller, nämnden för förskola och grundskola, Dialog med ordföranden, förste vice ordförande, biträdande kommundirektör samt specialist intern kontroll, kommunstyrelsen, Dialog med överförmyndarnämndens presidium samt nämndsekreterare, Dokumentförteckning Anvisningar för nämnd och förvaltningsbudget Ekonomistyrprinciper Protokoll från kommunfullmäktige, Kommunbudget Kungsbacka kommuns delårsrapport per augusti Uppföljning och prognos per april Kommunbudget Det här är Kungsbacka kommuns styrmodell (Styrhandboken). Reglementen Byggnadsnämnden, Nämnden för fritid och folkhälsa, Nämnden för funktionsstöd, Nämnden för förskola och grundskola, Nämnden för gymnasie- och vuxenutbildning, Nämnden för individ- och familjeomsorg, Kommunstyrelsen, Nämnden för kultur och turism, Nämnden för miljö- och hälsoskydd, Nämnden för service, Nämnden för teknik, Nämnden för vård och omsorg, Överförmyndarnämnden,

53 Nämndbudgetar 2016 Delårsrapporter per augusti 2016 Nämndbudget, byggnadsnämnden Delårsrapport, byggnadsnämnden Nämndbudget, fritid och folkhälsa Delårsrapport, fritid och folkhälsa Nämndbudget, funktionsstöd Delårsrapport, funktionsstöd Nämndbudget, förskola och grundskola Delårsrapport, förskola och grundskola Nämndbudget, gymnasie- och vuxenutbildning Delårsrapport, gymnasie- och vuxenutbildning Nämndbudget, individ och familjeomsorg Delårsrapport, individ och familjeomsorg Nämndbudget, kommunstyrelsen Delårsrapport, kommunstyrelsen Nämndbudget, kultur och turism Delårsrapport, kultur och turism Nämndbudget, miljö- och hälsoskydd Delårsrapport, miljö- och hälsoskydd Nämndbudget, service Delårsrapport, service Nämndbudget, teknik Delårsrapport, teknik Nämndbudget, vård och omsorg Delårsrapport, vård och omsorg Nämndbudget, överförmyndarnämnden Delårsrapport, överförmyndarnämnden Protokoll från kommunstyrelsen och nämnderna Kommunstyrelsen Byggnadsnämnden Fritid och folkhälsa Funktionsstöd Kultur och turism Teknik Service Miljö- och hälsoskydd

54 Förskola och grundskola Gymnasie- och vuxenutbildning Vård och omsorg Individ- och familjeomsorg Överförmyndarnämnden

55 Bilaga 4: Översikt över kommunfullmäktiges adresserade mål Nämnder med samordningsansvar, respektive adresserade nämnder (2016) KS MH Tek BN FS VoO KT FF FG GV IFO Ser ÖF Andelen invånare som upplever att de har inflytande ska öka S A A A A A A A A A A A A Andelen som upplever ett gott bemötande och god tillgänglighet i kontakt med kommunen ska öka S A A A A A A A A A A A A Andelen invånare som upplever förutsättningar för god livskvalitet ska öka. A A A A A A A S A A A A A Användningen av droger bland ungdomar ska minska A A S A A A Användningen av farliga kemikalier i kommunens verksamheter ska minska S A Andelen invånare som upplever att de är trygga ska öka S A A A A A A A A A A A A Kungsbacka ska vara känd som en företagsvänlig kommun S A A A A A A A A Andelen hushåll med försörjningsstöd ska minska A A S Antalet resor med kollektivtrafiken ska öka S A A Energianvändningen i kommunens lokaler ska minska A A A A A A A A A A A S A Andel inköpta certifierade ekologiska livsmedel ska öka A A A S Utsläpp av koldioxid från kommunens tjänsteresor ska varje år minska med 2,5 procent S A A A A A A A A A A A A Våra utbildningar ska vara bland de bästa i landet S A Kungsbacka kommun ska vara och upplevas som en attraktiv arbetsplats S A A A A A A A A A A A A Andelen av kommunens invånare som är nöjda med sitt kulturoch fritidsliv ska öka A A A S A Årets resultat ska uppgå till minst 1,5 procent av skatter och statsbidrag S Soliditeten ska vara minst oförändrad jämfört med föregående år. S Figur: Samordningsansvar (S) och adresserad nämnd (A). 53

56 Kommunfullmäktige Revisionsrapport Granskning avseende hemsjukvård för mest sjuka äldre Kommunrevisionen har vid sitt möte den 27 februari 2017 antagit bifogad revisionsrapport. Granskningens syfte har varit att bedöma om kommunen och Region Halland har inrättat ändamålsenliga arbets- och samverkansformer samt rutiner för informationsöverföring i syfte att säkerställa vårdkedjan och hemsjukvården för de mest sjuka äldre. 1 (1) Datum Granskningsrapporten översänds för kännedom. För revisorerna i Kungsbacka kommun Birgitta Litsegård Kommunrevisionens ordförande Christine Lindeberg Vice ordförande kommunrevisionen uniform KUB100 v 1.0, Kommunrevision Kungsbacka kommun Kungsbacka Besöksadress Stadshuset Telefon vx Fax kommunrevision@kungsbacka.se

57 Revisionsrapport 2016 Genomförd på uppdrag av revisorerna Januari 2017 Kungsbacka kommun Granskning avseende hemsjukvård för de mest sjuka äldre

58 Sammanfattning På uppdrag av de förtroendevalda revisorerna i Kungsbacka kommun har EY granskat hemsjukvården för de mest sjuka äldre. Syftet har varit att bedöma om nämnden för vård- och omsorg och Region Halland har inrättat ändamålsenliga arbets- och samverkansformer samt rutiner för informationsöverföring i syfte att säkerställa vårdkedjan och hemsjukvården för de mest sjuka äldre. Granskningen är en del av en samgranskning som genomförs i flera kommuner och i region Halland. Granskningen visar att nämnden i allt väsentligt har säkerställt en ändamålsenlig organisation avseende hemsjukvård, men att det finns vissa utvecklingsområden. Nämnden följer upp hemsjukvården och ett antal nyckeltal inom ramen för ordinarie uppföljning. Granskningen visar däremot att nämnden inte har följt upp hur överenskommelsen med regionen har påverkat verksamhetens ekonomi. Det finns behov av att utveckla såväl uppföljning som indikatorer. Granskningen visar även att arbetsbelastningen för sjuksköterskor inom hemsjukvård upplevs som tung. Bakgrunden är att vården i hemmet har blivit mer avancerad, att sjukskrivningar och omsättning av medarbetare har ökat samt att delegering till medarbetare inom hemtjänsten inte görs i tillräcklig omfattning. Det finns dokumenterade former, riktlinjer och rutiner som reglerar samverkan mellan region och kommun. Granskningen visar att efterlevnaden till regleringarna varierar mellan olika personer och parter. Exempelvis upplevs bedömningen av vem som ska skrivas in som hemsjukvårdspatient som personberoende. Vårdcentralernas medarbetare deltar i begränsad utsträckning i vårdplaneringar. Läkarmedverkan upplevs som problematisk på kvällar och helger. Informationsöverföringen mellan kommun och region upplevs vara ett förbättringsområde. Granskningen visar att informationsöverföringen är särskilt problematisk avseende läkemedelslistor och epikriser. Utifrån granskningen har vi identifierat vissa förbättringsområden och våra rekommendationer framgår nedan. Vi rekommenderar nämnden för vård och omsorg att: Följa personalutvecklingen inom hemsjukvården Utveckla uppföljningen av hemsjukvården avseende ekonomi och volym Utveckla uppföljningen av hur hemsjukvårdens uppdrag påverkar hemtjänsten Fortsatt följa att avvikelser inom vårdkedjan rapporteras i enlighet med fastställda rutiner Påtala aktuella samverkansbrister i den gemensamma nämnden i syfte att säkerställa en patientsäker vård Säkerställa att bedömningen av vilka patienter som ska tillhöra hemsjukvården kvalitetssäkras i syfte att säkerställa en likvärdig vård 1

59 Innehåll 1. Inledning Bakgrund Syfte och revisionsfråga Revisionskriterier Avgränsning Metod Nämnden för vård och omsorg Hemsjukvård inom kvarboende Hemsjukvårdspatienter Bemanning Rutiner och riktlinjer Samverkan Vår bedömning Styrning och uppföljning av hemsjukvården Målstyrning Uppföljning av hemsjukvården Vår bedömning Samverkan med Region Halland Inskrivning i hemsjukvården Läkarmedverkan Motverkande av återinskrivning vid sjukhus Informationsöverföring Avvikelsehantering Gemensam nämnd och andra samverkansgrupper Ekonomisk ersättning och betalningsansvar Vår bedömning Samlad bedömning Bedömning mot revisionsfrågan Slutsats och identifierade förbättringsområden Rekommendationer Bilaga 1. Revisionskriterier Bilaga 2. Kontrollmål Bilaga 3. Dokumentförteckning Bilaga 4. Resultat av enkätundersökning

60 1. Inledning 1.1. Bakgrund Överenskommelsen om hemsjukvård i Halland gäller från 1 januari Överenskommelsen innebär att regionen ansvarar för slutenvård och läkarinsatser inom bland annat hemsjukvården. Övriga insatser till och med sjuksköterskenivå tillgodoses av kommunen. Fram till 2015 reglerades samverkan mellan region och hemsjukvård på annat sätt. Kommunen tillhandahöll då hemsjukvård till palliativa patienter, svårt sjuka barn samt patienter med biståndsbeslut för en viss nivå av omsorgsinsatser. Kommunens insatser gjordes via så kallade tjänsteköp/avrop från regionen. Många personer får stöd av hemtjänst/hemsjukvård för att klara av att bo hemma så långt möjligt. Vårdcentralerna har en viktig roll för de patienter som inte omfattas av hemsjukvård eller andra stödinsatser. Vårdcentralernas läkare ansvarar för vård av samtliga patienter, oavsett om de omfattas av hemsjukvård eller inte. En väl fungerande vårdkedja är en förutsättning för att uppnå syftet med hemsjukvårdsreformen. Vård av äldre i samverkan med kommunerna har varit i fokus under lång tid. Fokus har bland annat varit på säkert samarbete mellan huvudmän som är väsentligt för en effektiv vårdprocess. Region och kommun möter ofta samma personer/patienter i primärvård, hemsjukvård, sjukhusvård och hemtjänst. Det förekommer att personer som vårdas på sjukhus blir kvar på sjukhuset trots att behandlingen är avslutad. Kommunerna övertar efter en tid betalningsansvaret för dessa patienter. Kommunens betalningsansvar för viss hälso- och sjukvård regleras i lagstiftning. I lagen regleras även aktiviteter under vårdtiden, exempelvis inskrivningsmeddelanden, framtagande av vårdplaner och utskrivningsmeddelande. Det är således viktigt att regionen planerar för en utskrivning i tid och kallar till vårdplanering. Kommunen måste vara flexibel i sitt arbetssätt för att snabbt kunna ordna servicen då patienten blir utskriven. En fungerande hemsjukvård och samverkan möjliggör för personer med vård- och omvårdnadsbehov att så lång möjligt kunna få sin vård där denne bor utan att behöva förflyttningar mellan huvudmän. Mot bakgrund av ovanstående har kommunrevisionen i samband med sin risk- och väsentlighetsanalys beslutat att ge EY i uppdrag att genomföra en granskning av kommunens arbete med de mest sjuka äldre i ordinärt boende. Granskningen är en del av en samgranskning som genomförs i flera kommuner och i region Halland Syfte och revisionsfråga Syftet med granskningen är att bedöma om kommunen och Region Halland har inrättat ändamålsenliga arbets- och samverkansformer samt rutiner för informationsöverföring i syfte att säkerställa vårdkedjan och hemsjukvården för de mest sjuka äldre. 3

61 Denna del av granskningen ska utgå från kommunens uppdrag och ansvar för styrning, uppföljning och samverkan. Den ska också granska risk för brister i kommunikation som kan påverka den äldre negativt, såväl mellan som inom huvudmännen. Detta omfattar också att analysera att gränssnitt/ansvarsgränser är tydliga mellan regionen och kommunen. I granskningen besvaras följande revisionsfråga: Har nämnden för vård och omsorg säkerställt att vårdkedjan och hemsjukvården för de mest sjuka äldre fungerar på ett tillfredställande sätt? Granskningen inriktas enligt de kontrollområden och kontrollmål som framgår av den projektplan som tagits fram gemensamt med revisionen i Region Halland. Kontrollmålen redovisas i bilaga Revisionskriterier Med revisionskriterier avses de bedömningsgrunder som bildar underlag för revisionens analyser, slutsatser och bedömningar. Revisionskriterierna i denna granskning utgörs av: Kommunallagen (SFS 1991:900) 6 kap. 7 som reglerar styrelsers och nämnders uppdrag Socialtjänstlag (SFS 2001:453) 5 kap. 4-5 som reglerar socialtjänstens omsorg om äldre människor Hälso- och sjukvårdslagen (1982: 763) Kommunala mål och riktlinjer Styrande dokument och avtal mellan kommun och region Halland Dessa beskrivs närmare i bilaga Avgränsning Granskningen omfattar vårdkedjan och hemsjukvården för de mest sjuka äldre i ordinärt boende. Granskningen avser nämnden för vård och omsorg. Granskningen är avgränsad till samverkan mellan hemsjukvård och hemtjänsten i egen regi Metod Granskningen har genomförts genom dokumentstudier och intervjuer. Intervjufrågor har utarbetas utifrån syfte och revisionsfråga. Samtliga intervjuade har beretts tillfälle att faktagranska rapporten. Källförteckning framgår av bilaga 3. Som en del av samgranskningen har även en webenkät genomförts (utförd av projektmedarbetare på PwC). Resultatet av enkäten redovisas i bilaga 4. 4

62 2. Nämnden för vård och omsorg I detta avsnitt beskrivs nämndens organisation. I Kungsbacka kommun ansvarar nämnden för vård och omsorg för att fullgöra kommunens skyldigheter enligt socialtjänst- och hälso- och sjukvårdslagen. I anslutning till den nya överenskommelsen om hemsjukvård i region Halland reviderades nämndens reglemente 1. Kommunens ansvar gäller som tidigare nämnt upp till sjuksköterskenivå. I enlighet med hälso- och sjukvårdslagen har nämnden utsett förvaltningschefen till verksamhetschef för den kommunala hälso- och sjukvården. Förvaltningschefen har det samlade ledningsansvaret för hemsjukvården och för säkerställandet av att patienters behov av trygghet, kontinuitet, samordning och säkerhet i hemsjukvård tillgodoses. Kommunen har även en medicinskt ansvarig sjuksköterska (MAS) och medicinskt ansvarig för rehabilitering (MAR). Förvaltningsledningen har beslutat om dokument som tydliggör roll- och ansvarsfördelning för nämnd, verksamhetschef, MAS och MAR. Hemsjukvård och hemtjänst leds av två verksamhetschefer. Inom myndighetsutövningen finns ett vårdplaneringsteam som omfattar biståndshandläggare, sjuksköterskor och rehabiliteringspersonal. Vårdplaneringsteamet leds av enhetschef för myndighetsavdelningen, enhetschef för sjuksköterskor och enhetschef för rehabilitering (rehab). Enligt verksamhetschef för myndighetsutövning är syftet med vårdplaneringsteamet att stärka kvaliteten för den enskilde genom att möjliggöra planeringen av vård- och omsorgsinsatser enligt IBIC-modellen 2. Arbetet utifrån modellen ska medföra att individens samlade vård- och omsorgsbehov tillgodoses samt säkerställa att rätt vård- och omsorgsinsatser ges från början. I nedanstående organisationsbild redovisas de för granskningen mest väsentliga enheterna/funktionerna. Nämnden för vård och omsorg Förvaltning Kvarboende Hemsjukvård Myndighetsutövning Kvalitet, utveckling och säkerhet Hemtjänst Hemsjukvård kvarboende Biståndshandläggare MAS/MAR Rehab Vårdplaneringsteam 1 Överenskommelse om hemsjukvård i Region Halland 2015 fastställer att kommunen övertar ansvaret för all planerad hälso- och sjukvård på primärvårdnivå och specialiserad somatisk vårdnivå som med bibehållen patientsäkerhet kan utföras i den enskildes hem och som utförs av sjuksköterska, sjukgymnast och fysioterapeut. 2 IBIC står för Individens behov i centrum. Modellen är framtagen av Socialstyrelsen. 5

63 3. Hemsjukvård inom kvarboende I detta avsnitt hemsjukvårdens organisation och bemanning. Därtill beskrivs rutiner samt samverkan Hemsjukvårdspatienter Hemsjukvård inom kvarboende ansvarar för patienter 3. Bland patienterna återfinns individer som tillhör gruppen mest sjuka äldre 4. Dessa patienter kräver omfattande insatser. Behovet av insatser kan förändras snabbt och akuta hembesök uppges vara vanligt förekommande. De intervjuade påtalar att gruppen prioriteras och att kommunen har god förmåga att bedriva kvalitativ vård och omsorg till de mest sjuka äldre. Däremot uppges det finnas en risk för att patienter som inte inkluderas i gruppen får vänta något längre på insatser. Intervjuade sjuksköterskor uppger att om fler insatser delegerades till undersköterskor skulle fördröjd vård kunna undvikas i högre utsträckning Bemanning Hemsjukvård inom kvarboende utförs av så kallade hemsjukvårdsteam. Teamen består av sjuksköterskor, fysioterapeuter och arbetsterapeuter som ansvarar för olika geografiska områden. Varje vårdtagare tilldelas en patientansvarig sjuksköterska (PAS). Hemsjukvården är bemannad dygnet runt men antalet sjuksköterskor är färre under natt- och helgtid jämfört med dagtid. Enligt uppgift från verksamhetschef för kvarboende har personalomsättningen och sjukskrivningar ökat sedan kommunen övertog ansvaret för hemsjukvården. Enligt verksamhetschefen finns behov av att säkerställa att förvaltningen kan rekrytera och behålla medarbetare inom hemsjukvården. I intervjuer har framförts att arbetsbelastningen inom hemsjukvården har blivit mer ansträngd eftersom allt mer avancerad vård utförs i hemmet Rutiner och riktlinjer Av dokumentstudier framgår att det finns flera riktlinjer och rutiner för hemsjukvårdens arbete (se källförteckning). Dessa ska enligt uppgift fungera som stöd för arbetet. Samtliga rutiner och riktlinjer finns tillgängliga för personalen via ett digitalt processverktyg benämnt KUL (kvalitativt, utvecklande och lärande arbetssätt). Enligt intervjuade sjuksköterskor finns vissa inaktuella rutiner i KUL. MAS uppger i intervju att arbete pågår med att se över och uppdatera rutinerna Samverkan Hemsjukvårdens medarbetare samverkar i olika fora. Hemsjukvårdsteamen träffas regelbundet i syfte att samverka för bättre och mer sammanhållen vård. Av intervjuer framgår även att regelbundna arbetsplatsträffar bidrar till att främja utveckling av hemsjukvården. Bland 3 Uppgift från förvaltningen ianuari Med begreppet mest sjuka äldre avses enligt Socialstyrelsen personer som har antingen 25 eller fler timmar hemtjänst per månad, bor i särskilt boende och/eller har omfattande sjukvårdsinsatser. Källa: 6

64 annat återkopplas rapporterade vårdkedjeavvikelser. MAS och sjuksköterskor samverkar enligt uppgift kontinuerligt. Förvaltningschefen uppger i intervju att det inför överenskommelsen med regionen ansågs finnas stora möjligheter att öka samordningen av insatser mellan hemsjukvård och hemtjänst. Under intervjuer framkommer att vissa insatser som kan överlåtas till hemtjänsten utförs av legitimerad personal. Intervjuade sjuksköterskor framhåller att delegeringen är personberoende och att det finns flera aspekter som hindrar delegering. Den allt mer avancerade vården som utförs i hemmet ställer exempelvis andra krav på kunskaper hos såväl sjuksköterskor som undersköterskor. Den ökade arbetsbelastningen beskrivs som ett hinder för att genomföra utbildningar för undersköterskor. Den stora personalomsättningen inom hemtjänsten uppges medföra att det finns svårigheter att få en samlad bild av undersköterskornas kompetens. Under intervju med presidiet för nämnden för vård och omsorg framkommer att det finns en ambition att inrätta ett så kallat hemtagningsteam inom ramen för hemsjukvården. Teamet ska bestå av både legitimerad personal, omsorgspersonal och biståndshandläggare som ska ta emot patienten i hemmet efter vård inom slutenvården. Syftet med ett hemgångsteam är säkerställa rätt vård och omsorg från direkt vid ankomst. Nämnden uppger att det för tillfället inte finns ekonomiska medel att införa ett sådant team. Inför 2017 års budget har medel avsatts för att testa en pilotvariant Vår bedömning Nämnden för vård och omsorg ansvarar för att hemsjukvården inom kvarboende utförs i enlighet med lagar och överenskommelse med region Halland. Granskningen visar att det pågår arbete med att uppdatera riktlinjer och rutiner för hemsjukvården. Medarbetare inom hemsjukvården samverkar internt, med hemtjänst och med myndighetsutövningen. Granskningen visar att arbetsbelastningen för sjuksköterskor upplevs som tung. Bakgrunden är att vården i hemmet har blivit mer avancerad, att sjukskrivningar och omsättning av medarbetare har ökat samt att delegering till medarbetare inom hemtjänsten inte görs i tillräcklig omfattning. Vi bedömer utifrån ovanstående att nämnden har tillsett att hemsjukvården i huvudsak är organiserad på ett ändamålsenligt sätt. Med hänvisning till vad som framkommit kring arbetsbelastning bedömer vi att nämnden för vård och omsorg bör följa utvecklingen och vid behov säkerställa att tillräckliga åtgärder vidtas för att säkerställa kompetensförsörjningen inom hemsjukvård och hemtjänst. 7

65 4. Styrning och uppföljning av hemsjukvården I detta avsnitt beskrivs hur nämnden för vård och omsorg styr och följer upp arbetet med hemsjukvård inom ramen för Kungsbacka kommuns målstyrningsmodell. Avsnittet kopplas till kontrollmålen avseende att uppföljning och utvärdering av vårdkedjan sker systematiskt och hemsjukvårdens utveckling följs och utvärderas systematiskt avseende effekter, volymer och ekonomi Målstyrning Kungsbacka kommuns målstyrningsmodell utgår från en vision som består av sex prioriteringar. Utifrån visionen fastställer kommunfullmäktige (KF) mål, inriktningar och direktiv som respektive nämnd utifrån sitt ansvarsområde konkretiserar till mätbara resultatmål, inriktning och direktiv för förvaltningens arbete. Utifrån antagen nämndbudget fastställs förvaltningsbudgeten som innehåller genomförandeplaner på förvaltningsnivå, verksamhetsnivå och enhetsnivå. Nämnden har inte antagit några specifika resultatmål för hemsjukvården. Däremot finns övergripande mål för förvaltningen som delvis kopplats till hemsjukvården genom olika indikatorer. Dessa redovisas i nedanstående tabell: Resultatmål Vård & Omsorg ska arbeta utifrån ett hälsofrämjande förhållningssätt. Vård & Omsorg ska följa nationella kvalitetsregister för att säkerställa en god och säker omsorg och vård. Mätning Antalet kunder med minst en uppföljning vid identifierad risk och planerad åtgärd av den totala mängden kunder som har omsorgsinsatser (kvarboende) och som registrerats i Senior Alert Andel palliativa kunder som registrerats i palliativa registret. Minst 5 % förbättringar av indikatorerna i palliativa registret: smärtskattning, munhälsa, brytpunktssamtal, ångest Öka antalet registreringar i BPSD-registret, beteendemässiga 5 Granskningen visar att det saknas kvalitetsdeklarationer för hemsjukvården. Det finns däremot för hemtjänsten och äldreboende. Nämnden för vård och omsorg har antagit ett kvalitetsledningssystem, som beskriver ansvarsfördelning, planering och uppföljning samt andra processer som ska leda till en god patientsäkerhet inom kommunen Uppföljning av hemsjukvården Nämnden följer upp hemsjukvården inom ramen för ordinarie uppföljning vid delår- och årsbokslut. I delårsrapporten per augusti 2016 redovisas två för granskningen relevanta 5 Senior Alert, palliativa registret samt BPSD-registret är så kallade nationella kvalitetsregister. I dessa registreras exempelvis skattningar av patientens risk för fall eller undernäring. I BPSD-registret skattas beteendemässiga och psykiska symtom vid demens. 8

66 nyckeltal; kostnaden för utskrivningsbara patienter och andelen oplanerade återinskrivningar. Vid en översiktlig protokollgranskning framgår att nämnden även löpande följer upp kostnader för utskrivningsklara patienter. Kostnaden för utskrivningsklara patienter har enligt delårsrapporten per augusti ökat enligt nedan: 2013: knappt kronor 2014: 1,2 miljoner kronor 2015: 1,6 miljoner kronor 6 Orsaken till ökningen uppges vara att nämnden har renodlat och omstrukturerat de kommunala korttidsplatserna samtidigt som kön till särskilt boende har växt under året. Det har enligt uppgift medfört att flödet av patienter har stoppats upp mellan hemtjänst, korttids/växelvård och särskilt boende. Som konsekvens har fler utskrivningsklara patienter vistats längre på sjukhus vilket i sin tur lett till ökade kostnader. Enligt delårsrapporten har nämnden strävat efter att ställa om verksamheten under året i syfte att förbereda för kommande lagförslag. Lagförslaget innebär att kommunen får färre dagar för att förbereda mottagandet av utskrivningsklara patienter. I delårsrapporten anges även att andelen oplanerade återinskrivningar 7 har minskat från 17,7 (2013), 17 (2014) till 15,1 (2015). Orsaken anses vara en effekt av det projekt om läkarmedverkan som kommunen deltar i. Då hemsjukvården har tillgång till läkare för hembesök och rådgivning skickar kommunens sjuksköterskor numera mer sällan in patienter dagtid till sjukhus. Nämnden antar årligen en patientsäkerhetsberättelse. I denna redovisas mål, strategier och resultat av arbetet med patientsäkerhet. Av patientsäkerhetsberättelsen för 2015 framgår bland annat att 119 vårdkedjeavvikelser dokumenterats (att jämföra med 104 avvikelser för 2014). Avvikelserna avser bristande följsamhet till riktlinje för samordnad vårdplanering samt bristande informationsöverföring inom läkemedels- och rehabiliteringsområdet. De inrapporterade avvikelserna bedöms ha orsakat eller skulle kunna orsakat den enskilde skada. Enligt MAS bedömning i rapporten sker ett stort kompenserande arbete i förvaltningen för att inte patienterna ska komma till skada. I intervjuer framgår att sjuksköterskor exempelvis ägnar åtskillig tid åt att kontakta slutenvård eller primärvård kring felaktiga läkemedelslistor så att patienten får rätt medicin i rätt tid. Av patientsäkerhetsberättelsen framgår även att det finns behov av att ta fram fler indikatorer för att kunna utvärdera och utveckla kommunens uppföljning av hemsjukvården. Intervjuad förvaltningschef uppger att det finns oklarheter i hur kostnader för hemsjukvården ska följas upp. Vi har i granskningen inte funnit att nämnden följt upp hur överenskommelsen har påverkat verksamhetens ekonomi eller volymer. I flertalet intervjuer framförs att fler avancerade uppgifter utförs i ordinärt boende samtidigt som den ekonomiska kompensationen 6 Med utskrivningsklar patient avses en patient som vårdas inom slutenvården efter att denna är bedömd att vara medicinskt färdigbehandlad. 7 Med oplanerad återinskrivning avses när en patient blir återinlagd på samma vårdenhet inom slutenvård som den tidigare skrevs ut ifrån. 9

67 från regionen beskrivs som otillräcklig. Av intervju med enhetschefer för hemtjänsten framkommer att det saknas uppföljning av hur mycket tid delegerade hälso- och sjukvårdsinsatser tar i anspråk. Enhetscheferna påtalar att hemtjänstens prognostiserade underskott delvis kan förklaras av hemtjänsten inte blir ekonomiskt kompenserad för de delegerade insatserna. Vi noterar i en översiktlig protokollgranskning att nämnden löpande under 2016 mottagit information om pågående arbete inom ramen för regional samverkan. I september 2016 informerades nämnden exempelvis om att region Halland och de halländska kommunerna arbetar för att ta fram en överenskommelse avseende trygg och effektiv vård och omsorg. Vid sammanträdet i oktober mottog nämnden information om Trygg hemgång, ett särskilt arbetssätt riktat mot patienter med högst risk för återinläggning på sjukhus Vår bedömning Nämnden för vård och omsorg ansvarar för att säkerställa att verksamheten bedrivs i enlighet med de mål och riktlinjer KF beslutat samt de föreskrifter som gäller för verksamheten. Granskningen visar att nämnden för vård och omsorg inte har fastställt specifika resultatmål för arbetet med hemsjukvård. Däremot har nämnden beslutat att följa ett antal nyckeltal kopplade till nämndens övergripande mål. Nämnden följer dels upp hemsjukvården inom ramen för delår- och årsrapport, dels i den årliga patientsäkerhetsberättelsen. Vi har i granskningen inte sett att nämnden har följt upp hur överenskommelsen har påverkat verksamhetens ekonomi. I granskningen har framkommit att det finns behov av att utveckla indikatorer och uppföljning kopplat till hemsjukvården. Vi bedömer utifrån ovanstående att nämnden i huvudsak styr och följer upp verksamheten på ett ändamålsenligt sätt. Vi anser dock att nämnden kan utveckla sin uppföljning av hemsjukvården avseende exempelvis ekonomi och volym. Vi anser även att nämnden kan utveckla sin uppföljning av hur hemsjukvårdens uppdrag och verksamhet påverkar hemtjänsten. 10

68 5. Samverkan med Region Halland Detta avsnitt beskriver riktlinjer och rutiner för vårdkedjan med fokus på ansvarsfördelning mellan slutenvård, primärvård och kommun. Avsnittet belyser även informationsöverföring och rutiner för att hantera avvikelser. Det kopplas till kontrollmålen avseende om det finns aktuella riktlinjer och rutiner för vårdkedjan, om det finns tillgång till avtal läkarresurs och om det finns en fungerande organisation/samverkansformer på övergripande nivå Inskrivning i hemsjukvården Patienter som inte kan ta sig till vårdcentral på egen hand och som har behov av sammanhängande vård ska enligt avtal skrivas in i hemsjukvården. Principen benämns som tröskelprincipen. I genomförda intervjuer framkommer att bedömning enligt tröskelprincipen i praktiken upplevs som otydlig. Det råder samstämmig uppfattning bland de intervjuade att avtalet lämnar utrymme för individuella tolkningar. Enskilda medarbetares bedömning avgör om en patient skrivs in i hemsjukvården. Inom ramen för granskningen har en web-enkät genomförts (se bilaga 4). I nedanstående diagram redovisas resultatet på frågan om definitionen för när en patient ska bli hemsjukvårdspatient är tydlig. Resultatet visar att majoriteten av respondenterna upplever att definitionen för en hemsjukvårdspatient är helt eller delvis otydlig. 50,0% 40,0% 35,85% 43,40% 30,0% 20,0% 10,0% 0,0% 16,98% 3,77% Ja (n=19) Delvis (n=23) Nej (n=9) Vet ej (n=2) Tabell 1. Resultat från enkätundersökning vid frågan: Definitionen för när en patient ska bli en hemsjukvårdspatient är tydlig Intervjuad enhetschef för rehab påtalar även att gränsdragningen mellan kommunen och regionens ansvar för rehabiliterings- och habiliteringsinsatser i vissa fall är otydlig. Enligt uppgift har kommunen utfört rehabiliteringsinsatser i hemmet på begäran av Närsjukvården i Kungsbacka trots att patienten bedöms kunna ta sig till vårdcentral. Inskrivning i hemsjukvården föregås av vårdplanering. Vid vårdplanering deltar både regionens och kommunens sjukvårdspersonal tillsammans med biståndshandläggare för att tillsammans med patienten planera kring fortsatta vård- och omsorgsinsatser. Vid vårdplanering upprättas en individuell vårdplan. Denna vårdplan ska säkerställa övergången mellan specialistnivå och primärvårdsnivå. Vårdplanen redogör för vem som ansvarar för patienternas insatser samt när och hur insatserna ska utföras. Till stöd för arbetet finns regiongemensamma riktlinjer och rutiner 8. 8 Riktlinje för samordnad vårdplanering vid in- och utskrivning från sjukhus inom region Halland med stöd av 11

69 Tidigare nämnda enkätundersökning visar att riktlinjer och rutiner är välkända bland medarbetarna inom hemsjukvården. Däremot visar enkätundersökningen att dessa dokument inte efterlevs i lika hög utsträckning. Av genomförda intervjuer framgår att arbete med vårdplanering initierad från slutenvården fungerar bra. Arbetet med vårdplanering initierad från patienternas listade vårdcentraler upplevs fungera mindre bra. Som exempel återges att primärvårdens personal sällan deltar vid vårdplaneringen. Det anses försvåra arbetet Läkarmedverkan Regionen ska enligt avtal avsätta nödvändiga läkarresurser för att erbjuda patientsäker hemsjukvård i ordinärt boende. I dokumentet Uppdragsbeskrivning för Vårdval Halland 2016 förtydligas primärvårdsenheternas ansvar 9. Det framgår bland annat att läkare ska utföra hembesök hos patienter som på grund av allvarlig sjukdom, inklusive palliativt skede, inte kan ta sig till mottagning utan stora problem 10. Vidare anges att patientens listade vårdcentral ska erbjuda god tillgänglighet till kommunens sjuksköterskor. Läkare ska kunna nås via telefon inom tio minuter samt erbjuda hembesök inom ett dygn efter samråd med kommunsjuksköterska. Det råder samstämmig uppfattning bland de intervjuade att läkarmedverkan inte fungerar fullt tillfredställande. Dels upplevs det finnas ett visst motstånd från primärvårdsläkare att genomföra hembesök hos patienter, dels uppges det vara svårt att få kontakt med läkare via telefon vid angelägna patientfall. Enligt uppgift saknar primärvården fast telefontid och hemsjukvården har inte tillgång till direktlinje till primärvårdsenheter. Sedan ingår Kungsbacka kommun i pilotprojektet Läkarmedverkan i hemsjukvård. Inom ramen för projektet har kommunen tillgång till så kallad hemsjukvårdsläkare som arbetar uteslutande mot den kommunala hemsjukvården. Hemsjukvårdsläkaren övertar inte primärvårdsläkarnas ansvar men kan utföra vissa insatser under begränsad tid med patientens godkännande. Enligt uppgift arbetar en hemsjukvårdsläkare mot kommunen dagtid måndag till fredag. De intervjuade påtalar att läkarmedverkan har förbättrats sedan projektet startade men att den behöver fortsatt stärkas. Läkarmedverkan anses vara en viktig del i arbetet för att motverka undvikbara återinskrivningar. I intervjuer uppges att de flesta undvikbara återinskrivningar till sjukhus sker under jourtid eller på helger. Vid dessa tidpunkter uppges det vara svårare att få kontakt med läkare Motverkande av återinskrivning vid sjukhus Vårdcentral, slutenvård och kommun ska samverka för att säkra övergången från en vårdinstans till en annan. Exempelvis ska kommunen genomföra ett kontaktsamtal inom 24 timmar efter utskrivning från slutenvården. Syftet är att motverka att patienter återinskrivs på sjukhus. Meddix. (Rutin för vårdplanering initierad av slutenvården), Riktlinjer för vårdplanering Hemsjukvård och enstaka hembesök. (Rutin för vårdplanering initierad av primärvården eller legitimeras personal inom kommunen) 9 Lokala avtal mellan Kungsbacka kommun och primärvårdsenheter i Kungsbacka som specificerar läkares tillgänglighet mot kommunen och patienter har inte slutits. 10 Med palliativt skede menas vård i livets slut. 12

70 Trygg hemgång är som tidigare nämnt ett särskilt arbetssätt riktat mot patienter med högst risk för återinläggning på sjukhus. Arbetssättet är gemensamt för regionen. Intervjuad förvaltningschef uppger att arbete pågår med att stärka lokala rutiner för arbete med Trygg hemgång. Patienter som skrivs ut från sjukhus ges vid behov fortsatt vård inom ordinärt boende och inom särskilt boende, däribland korttidsboende. Den vård som ges på korttidsboende är tänkt att fungera som en övergång mellan exempelvis slutenvård och hemsjukvård/hemtjänst. I granskningen har framkommit att Kungsbacka kommun har brist på korttidsplatser. Enligt intervjuad chef för myndighetsutövningen kan platsbristen leda till att patienter på korttidsboenden skickas hem tidigare än motiverat för att ge plats till nya patienter. Enligt myndighetschefen kan det medföra risk för att hemsjukvårdsteamen inte har beredskap att utföra hemsjukvård i tillräcklig omfattning vilket i sin tur kan leda till en återinskrivning i slutenvården. Presidiet för nämnden för vård och omsorg uppger i intervju att bristen på korttidsplatser är känd och att arbete pågår tillsammans med kommunens ansvariga för lokalförsörjning i syfte att finna lösningar. Enhetschef för rehab uppger i granskningen att tillgång till hjälpmedel är viktig för att undvika återinskrivning av patienter. Ansvaret för att tillgodose kommunernas behov av hjälpmedel är fördelat till Hjälpmedelscentralen (HMC) i Halland. Enligt enhetschefen utförs inte HMC:s uppdrag på ett ändamålsenligt sätt vilket medför att kommunen stundvis har svårt att tillgodose patienters behov av hjälpmedel 11. Enligt uppgift tillgodoser inte HMC kommunens behov av hjälpmedel och följer inte heller den servicenivå som är reglerad i hemsjukvårdsavtalet. Stödet av tekniker och konsulenter upplevs som ineffektivt. Därtill uppges att HMC:s tillgänglighet på telefon brister. Det medför svårigheter för kommunens medarbetare som ofta behöver konsultera HMC kring patienters akuta behov. För att undvika återinskrivning har enheten för rehab organiserat ett buffertförråd av hjälpmedel. Nämnden har tagit del ovanstående svårigheter i bland annat Patientsäkerhetsberättelsen för 2015 (fastställd av ) Informationsöverföring Informationsöverföring kring enskilda patienter sker mellan slutenvård, primärvård och hemsjukvård. Informationsöverföringen mellan slutenvård och kommun (hemsjukvården) sker i ett regiongemensamt system benämnt Meddix och regleras i en gemensam riktlinje 12. I intervjuer framgår att informationsöverföringen mellan verksamheter och vårdnivåer beskrivs som ett utvecklingsområde. Enligt uppgift är informationen som överförs inte alltid tillräcklig och i vissa fall felaktig. I intervjuer framförs att det är särskilt problematiskt med 11 HMC:s uppdrag regleras av Hjälpmedelsnämnden, en samverkansnämnd mellan Region Halland och Hallands kommuner. Nämnden ingår formellt i Region Hallands organisation. Hjälpmedelsnämnden har enligt enhetschef för rehab givit HMC i uppdrag att tillhandahålla hjälpmedel inom 5 arbetsdagar. Det står dock i konflikt med det åtagande som rehab har att tillgodose patienternas behov av hjälpmedel vid utskrivning från sjukhus. 12 Riktlinje för samordnad vårdplanering vid in- och utskrivning från sjukhus inom region Halland med stöd av Meddix. 13

71 läkemedelslistor och epikriser vid utskrivning från sjukhus 13. Det är enligt uppgift vanligt förekommande att läkemedelslistor inte är korrekta och att det saknas epikriser/uppdaterade epikriser. Vid en översiktlig protokollgranskning noterar vi att nämnden i juni 2016 tagit del av information om pågående arbete med att förbättra kommunikationen kring läkemedelslistor för utskrivningsklara patienter. Informationsöverföring till och från patientens listade vårdcentral upplevs enligt intervjuade sjuksköterskor fungera i varierande utsträckning. Enligt riktlinje ska överrapportering mellan primärvården och kommunen ske via fax 14. Enligt intervjuade sjuksköterskor förekommer att informationsöverföringen sker muntligt och att denna inte dokumenteras. Intervjuad förvaltningschef påtalar att det i avtalet saknas en överenskommelse om att kommun och region automatiskt får tillgång till varandras vårddokumentation. I dagsläget används IT-stödet Nationell patientöversikt (NPÖ) som ger möjlighet att ta del av annan vårdgivares journaldokumentation under förutsättning att patient lämnat medgivande. Förvaltningschefen uppger att det borde vara den vårdenhet som vårdar patienten som tillfrågar patienten om medgivande. Enligt uppgift saknas riktlinjer för detta. Otydligheter kring arbetet med NPÖ har enligt intervjuade medfört att vissa vårdinsatser har blivit fördröjda. I intervjuer uppges att informationsöverföringen inom kommunen fungerar tillfredställande. Granskningen visar att det finns dokumenterat stöd för roller, ansvar och arbetssätt avseende journaldokumentation i IT-verktyget Magna Cura Avvikelsehantering Kungsbacka kommun har en dokumenterad rutin för avvikelsehantering. I rutinen ingår flödesbeskrivning av avvikelsehantering inom nedanstående områden: Hälso- och sjukvårdsavvikelser och sociala avvikelser Vårdkedjeavvikelser Avvikelser medicintekniska produkter Organisationsavvikelser Rutinen innehåller även angivelser för hur avvikelser ska analyseras och återkopplas i verksamheten. Av genomförda intervjuer framkommer att den interna avvikelsehanteringen upplevs fungera väl. Intervjuade enhetschefer uppger att det är få återkommande rapporterade avvikelser inom hemtjänst och rehabilitering. Avvikelser sker däremot kopplade till vårdkedjan. I intervjuer framkommer att verksamheten inte alltid dokumenterar avvikelserna. Det råder samsyn bland de intervjuade att rapporteringen av avvikelser kopplade till slutenvård och primärvård stundtals upplevs som tandlös. Enligt uppgift har kommunen påtalat brister vid flera tillfällen utan att åtgärder har vidtagits. Enligt MAS kan det dröja lång tid innan slutenvård eller 13 Med epikris avses en sammanfattande beskrivning av genomförd vård. 14 Riktlinje för vårdplanering Hemsjukvård i öppenvård och enstaka hembesök 14

72 primärvård besvarar rapporterade avvikelser. Som tidigare nämnt redovisas avvikelser ibland annat i den årliga patientsäkerhetsberättelsen som antas av nämnden Gemensam nämnd och andra samverkansgrupper Region och kommuner samverkar i den gemensamma nämnden för hemsjukvård och hjälpmedel. Den gemensamma nämnden ska bland annat utarbeta indikatorer för uppföljning, fortlöpande analysera och följa upp hemsjukvården och föreslå satsningar på utveckling och kompetens. I den gemensamma nämnden finns representanter från regionen och samtliga halländska kommuner. Beslutsfattande tjänstemän i regionen och de halländska kommunerna samverkar i en strategisk respektive flera taktiska grupper. I dessa grupper diskuteras bland annat frågor kring patientsäkerhet. I flera intervjuer framgår att det ofta saknas företrädare från primärvården med tillräckligt mandat. Kommunens MAS träffar regelbundet läkare inom primärvård och slutenvård samt deltar i ett nätverk med andra MAS Ekonomisk ersättning och betalningsansvar Överenskommelsen mellan regionen och Kungsbacka kommun fastställer att kommunen ansvarar för finansiering av hemsjukvården. Regionen ska ersätta kommunen med ett bestämt belopp. Omräkning av beloppet kan i stort endast ske om en förskjutning i vårdnivåer medför att mer avancerad vård än tidigare flyttas från sjukvården till hemsjukvården. Kommunen tar inte ut patientavgift för kommunal hemsjukvård. Enligt intervjuad förvaltningschef diskuterades inte denna möjlighet när överenskommelsen slöts. Patientavgift tas däremot ut vid besök på vårdcentral. Förvaltningschefen menar att avgifter bör hanteras på samma sätt oavsett vårdgivare. Som tidigare nämnt har kommunen betalningsansvar för viss vård på sjukhus. Betalningsansvaret uppstår när patienten är utskrivningsklar och kommunen inte tagit emot patienten Vår bedömning I granskningen har framkommit att det finns dokumenterade former, riktlinjer och rutiner som reglerar samverkan mellan region och kommun. Granskningen visar att bedömningen av vem som ska skrivas in som hemsjukvårdspatient upplevs som personberoende. Vårdcentralernas medarbetare deltar i begränsad utsträckning i vårdplaneringar. Läkarmedverkan upplevs som problematisk på kvällar och helger. Informationsöverföringen mellan kommun och region upplevs vara ett förbättringsområde som i dagsläget tar mycket tid i anspråk. Granskningen visar att informationsöverföringen är särskilt problematisk avseende läkemedelslistor och epikriser. Även om avvikelser dokumenteras upplevs avvikelsehanteringen som tandlös i 15 Betalningsansvaret för den somatiska vården inträder tidigast fem vardagar efter det att kallelse till vårdplanering sänts, och tidigast 30 dagar för den psykiatriska vården 15. Specifika bestämmelser om betalningsansvar inom geriatriken saknas. 15

73 relation till regionen. Nämnden följer upp verksamheten i delårsrapporter samt patientsäkerhetsberättelse. Nämnden deltar i gemensam nämnd tillsammans med regionen. Utifrån ovanstående bedömer vi att nämnden har säkerställt att kommunen samverkar med regionen. Mot bakgrund av vad som framkommit kring samverkan bedömer vi att nämnden fortsatt bör påtala aktuella samverkansbrister i syfte att säkerställa patientsäker vård- och omsorg. Vi anser även att nämnden bör säkerställa att bedömningen av vilka patienter som ska tillhöra hemsjukvården kvalitetssäkras i syfte att säkerställa en likvärdig vård. Vi bedömer även att nämnden bör följa att avvikelser inom vårdkedjan rapporteras i enlighet med fastställda rutiner. 16

74 6. Samlad bedömning I detta kapitel ges en samlad bedömning utifrån granskningens syfte och revisionsfråga Bedömning mot revisionsfrågan Revisionsfråga Har nämnden för vård och omsorg säkerställt att vårdkedjan och hemsjukvården för de mest sjuka äldre fungerar på ett tillfredställande sätt? Svar på revisionsfrågan Nämnden har tillsett att hemsjukvården i huvudsak är organiserad på ett ändamålsenligt sätt. Med hänvisning till vad som framkommit kring arbetsbelastning bedömer vi att nämnden för vård och omsorg bör följa utvecklingen och vid behov säkerställa att tillräckliga åtgärder vidtas för att säkerställa kompetensförsörjningen inom hemsjukvård och hemtjänst. Nämnden styr verksamheten genom övergripande mål och nyckeltal. Uppföljning görs inom ramen för delår- och årsrapport samt i den årliga patientsäkerhetsberättelsen. Vi anser att nämnden kan utveckla sin uppföljning av hemsjukvården avseende exempelvis ekonomi och volymer. Vi anser även att nämnden kan utveckla sin uppföljning av hur hemsjukvårdens verksamhet påverkar hemtjänsten. Hemsjukvården samverkar med regionen i flera fora och med stöd av dokumenterade riktlinjer. Samverkan brister avseende exempelvis läkemedelslistor vid utskrivning från slutenvård och i vårdplanering med vårdcentraler. Vi bedömer att nämnden bör följa att avvikelser inom vårdkedjan rapporteras i enlighet med fastställda rutiner. Vi bedömer även att nämnden fortsatt bör följa och påtala aktuella samverkansbrister i den gemensamma nämnden i syfte att säkerställa en patientsäker vård. Vi anser även att nämnden bör säkerställa att bedömningen av vilka patienter som ska tillhöra hemsjukvården kvalitetssäkras i syfte att säkerställa en likvärdig vård Slutsats och identifierade förbättringsområden Granskningens syfte har varit att bedöma om kommunen och Region Halland har inrättat ändamålsenliga arbets- och samverkansformer samt rutiner för informationsöverföring i syfte att säkerställa vårdkedjan för de mest sjuka äldre. Utifrån granskningens syfte och revisionsfrågor, uppställda revisionskriterier och grunderna för ansvarsprövning bedömer vi att nämnden för vård och omsorg i Kungsbacka kommun i allt väsentligt har säkerställt en 17

75 ändamålsenlig organisation avseende hemsjukvård, men att det finns vissa utvecklingsområden Rekommendationer Utifrån granskningen har vi identifierat vissa förbättringsområden och våra rekommendationer framgår nedan. Vi rekommenderar nämnden för vård och omsorg att: Följa personalutvecklingen inom hemsjukvården Utveckla uppföljningen av hemsjukvården avseende ekonomi och volym Utveckla uppföljningen av hur hemsjukvårdens uppdrag påverkar hemtjänsten Fortsatt följa att avvikelser inom vårdkedjan rapporteras i enlighet med fastställda rutiner Påtala aktuella samverkansbrister i den gemensamma nämnden i syfte att säkerställa en patientsäker vård Säkerställa att bedömningen av vilka patienter som ska tillhöra hemsjukvården kvalitetssäkras i syfte att säkerställa en likvärdig vård Göteborg den 31 januari 2017 Maria Carlsrud Felander Verksamhetsrevisor Ernst & Young AB Mikaela Bengtsson Certifierad kommunal yrkesrevisor Kvalitetssäkrare Ernst & Young AB 18

76 Bilaga 1. Revisionskriterier Kommunallagen (SFS 1991:900) Enligt 6 kap 7 kommunallagen har nämnderna ansvar för att var och en inom sitt område se till att verksamheten bedrivs i enlighet med de mål och riktlinjer som fullmäktige har bestämt samt de föreskrifter som gäller för verksamheten. Likaså skall nämnderna se till att den interna kontrollen är tillräcklig och att verksamheten bedrivs på ett övrigt tillfredställande sätt. Socialtjänstlag (SFS 2001:453) I Socialtjänstlagen 5 kap. 4 står att socialtjänstens omsorg om äldre ska inriktas på att äldre personer får leva ett värdigt liv och känna välbefinnande. Socialtjänstlagens andra kapitel reglerar kommunens ansvar för socialtjänsten inom sitt område. Hälso- och sjukvårdslagen (1982: 763) Hälso- sjukvårdslagen reglerar åtgärder för att medicinskt förebygga, utreda och behandla sjukdomar och skador. Enligt hälso- och sjukvårdslagen 18 ska varje kommun erbjuda en god hälso- och sjukvård åt dem som efter beslut av kommunen bor på exempelvis äldreboenden. I hälso- sjukvårdslagen 31 står att kvaliteten i verksamheten inom hälsooch sjukvård systematiskt och fortlöpande ska utvecklas och säkras. Kommunala mål och riktlinjer I nämndens budget för 2016 framgår att Vård & Omsorg ska arbeta utifrån ett hälsofrämjande förhållningssätt samt att Vård & Omsorg ska följa nationella kvalitetsregister för att säkerställa en god och säker omsorg och vård. I övrigt saknas mer specifika mål kopplat till hemsjukvård. Styrande dokument och avtal mellan kommun och region Halland Överenskommelse om hemsjukvården i Halland

77 Bilaga 2. Kontrollmål Avtal/överenskommelser avseende hemsjukvård och samverkan. Kontrollmål Kommentar Det finns aktuellt avtal avseende Läkarmedverkan Ja Tillgång till avtalad läkarresurs/ specialistkompetens Ja, det finns tillgång till läkarresurs. Av granskningen framgår att tillgången till resursen varierar och att kommunens medarbetare stundvis har svårt att få kontakt med avtalad resurs. Det finns rutiner för hantering av avvikelser från ingångna avtal och överenskommelser Ja Fungerande organisation/samverkansformer som stödjer hemsjukvården och dess utveckling Kontrollmål Kommentar Det finns fungerande organisation/samverkansformer på övergripande nivå Det finns fungerande organisation/samverkansformer på verksamhetsnivå Rutiner och riktlinjer för vårdkedjan: Kontrollmål Ja Ja Kommentar Aktuella rutiner/riktlinjer finns för informationsöverföringen mellan aktörerna Aktuella rutiner/riktlinjer finns för att undvika återinskrivning till sjukhus Aktuella rutiner/riktlinjer finns vårdplanering Ja Ja Ja Aktuella rutiner/riktlinjer finns för hantering av avvikelser från fastställda rutiner. Ja Uppföljning och utvärdering Kontrollmål Kommentar Uppföljning och utvärdering av vårdkedjan sker systematiskt. Ja Hemsjukvårdens utveckling följs upp och utvärderas systematiskt avseende: - effekter - volymer - ekonomi Ja. Granskningen visar att nämnden kan utveckla sin uppföljning av hur hemsjukvårdens utveckling påverkar övrig verksamhet, exempelvis hemtjänsten. 20

78 Bilaga 3. Dokumentförteckning Kommunspecifika dokument Delårsrapport 2016 Instruktion för Inskrivning/utskrivning och dokumentation i Hemsjukvården Nämndbudget 2016 Patientsäkerhetsberättelse Förvaltningen för Vård & Omsorg Kungsbacka kommun 2015 Protokoll från nämnden för vård och omsorg, 2016 Riktlinje gällande avvikelser inom egen regi Riktlinje för delegering av medicinska och rehabiliterande arbetsuppgifter Riktlinje för hälso- och sjukvårdsdokumentation i Vård & Omsorg, Kungsbacka Kommun Riktlinje för skyddsåtgärder Riktlinje riskanalys Rutin för anmälningsskyldighet enligt Lex Maria Rutin för samverkan mellan Kungsbacka kommun och Närsjukvården i Kungsbacka Övergripande ansvarsfördelning i Vård & Omsorg Övriga dokument Anna och Lars hälsa en förbyggande vård i Halland Bilagor till Överenskommelse om hemsjukvården i Halland 2015 Nu startar pilotprojektet Läkarmedverkan i hemsjukvård i Kungsbacka och i Halmstad [arbetsdokument] Rehabilitering och habilitering Bilaga till överenskommelse om hemsjukvården i Halland 2015 avseende arbetsterapi och fysioterapi Riktlinje för samordnad vårdplanering vid in- och utskrivning från sjukhus inom Region Halland med stöd av Meddix Riktlinjer för vårdplanring Hemsjukvård i öppenvård och enstaka hembesök Rutin Kommunala akutläkemedelsförråd Samordnad vårdplanering Trygg hemgång Överenskommelse om hemsjukvården i Halland 2015 Intervjuer har genomförts med: Förvaltningschef vård- och omsorg Verksamhetschef hemsjukvård samt enhetschef hemsjukvård (gruppintervju) Urval sjuksköterskor hemsjukvård (gruppintervju) MAS (Medicinskt ansvarig sjuksköterska) Chef för myndighetsutövning Enhetschefer hemtjänst i kommunal regi (gruppintervju) Presidiet för nämnden för vård och omsorg 21

79 Bilaga 4. Resultat av enkätundersökning Enkätundersökningen är utförd av PWC som del av samgranskningen. Antal svar: 59 Bakgrundsfrågor Jag arbetar inom följande kommun: 100,0% 100,00% 90,0% 80,0% 70,0% 60,0% 50,0% 40,0% 30,0% 20,0% 10,0% 0,0% Falkenberg (n=0) Halmstad (n=0) Hylte (n=0) Kungsbacka (n=59) Laholm (n=0) Varberg (n=0) 22

80 100,0% 90,0% 80,0% 70,0% 60,0% 50,0% 40,0% 30,0% 20,0% 10,0% 0,0% 10,17% Min roll är: 27,12% 61,02% 1,69% Övergripande avtal och överenskommelse 100,0% 90,0% 80,0% 70,0% 60,0% 50,0% 40,0% 30,0% 20,0% 10,0% 0,0% Avtal och överenskommelser avseende hemsjukvården är kända i min organisation. 67,92% 24,53% 3,77% 3,77% Ja (n=36) Delvis (n=13) Nej (n=2) Vet ej (n=2) 23

81 100,0% 90,0% 80,0% 70,0% 60,0% 50,0% 40,0% 30,0% 20,0% 10,0% 0,0% Ansvarsgränserna/rollfördelningen mellan hemsjukvårdens och primärvårdens personal är tydlig. 33,96% 47,17% 13,21% 5,66% Ja (n=18) Delvis (n=25) Nej (n=7) Vet ej (n=3) 100,0% 90,0% 80,0% 70,0% 60,0% 50,0% 40,0% 30,0% 20,0% 10,0% 0,0% Tydligheten avseende ansvarsgränser och rollfördelning har förändrats sedan kommunaliseringen av hemsjukvården. 41,51% 22,64% 7,55% 28,30% Ja (n=22) Delvis (n=12) Nej (n=4) Vet ej (n=15) 24

82 100,0% 90,0% 80,0% 70,0% 60,0% 50,0% 40,0% 30,0% 20,0% 10,0% 0,0% Definitionen för när en patient ska bli en hemsjukvårdspatient är tydlig 35,85% 43,40% 16,98% 3,77% Ja (n=19) Delvis (n=23) Nej (n=9) Vet ej (n=2) 100,0% 90,0% 80,0% 70,0% 60,0% 50,0% 40,0% 30,0% 20,0% 10,0% 0,0% Vi har system och rutiner för hantering av avvikelser från fastställda avtal och överenskommelser. 71,70% 11,32% 1,89% 15,09% Ja (n=38) Delvis (n=6) Nej (n=1) Vet ej (n=8) 25

83 100,0% 90,0% 80,0% 70,0% 60,0% 50,0% 40,0% 30,0% 20,0% 10,0% 0,0% Om du svarat ja på frågan ovan. Är din uppfattning att rutinerna efterlevs? 43,18% 47,73% 2,27% 6,82% Ja (n=19) Delvis (n=21) Nej (n=1) Vet ej (n=3) Riktlinjer och rutiner för vårdkedjan 100,0% 90,0% 80,0% 70,0% 60,0% 50,0% 40,0% 30,0% 20,0% 10,0% 0,0% Vi har rutiner att följa när en patient blir aktuell för inskrivning i hemsjukvården. 98,08% 1,92% Ja (n=51) Nej (n=0) Vet ej (n=1) 26

84 100,0% 90,0% 80,0% 70,0% 60,0% 50,0% 40,0% 30,0% 20,0% 10,0% 0,0% Om ja, är din uppfattning att dessa efterlevs? 76,47% 23,53% Ja (n=39) Delvis (n=12) Nej (n=0) 100,0% 90,0% 80,0% 70,0% 60,0% 50,0% 40,0% 30,0% 20,0% 10,0% 0,0% Vi har riktlinjer/rutiner för informationsöverföring mellan aktörerna (ex. sjukhus/primärvård/hemsjukvård/hemtjänst). 90,38% 3,85% 5,77% Ja (n=47) Nej (n=2) Vet ej (n=3) 27

85 100,0% 90,0% 80,0% 70,0% 60,0% 50,0% 40,0% 30,0% 20,0% 10,0% 0,0% Om ja, är din uppfattning att dessa efterlevs? 55,56% 33,33% 11,11% Ja (n=15) Delvis (n=25) Nej (n=5) 100,0% 90,0% 80,0% 70,0% 60,0% 50,0% 40,0% 30,0% 20,0% 10,0% 0,0% Vi har riktlinjer/rutiner för vårdplanering. 94,23% 5,77% Ja (n=49) Nej (n=0) Vet ej (n=3) 28

86 100,0% 90,0% 80,0% 70,0% 60,0% 50,0% 40,0% 30,0% 20,0% 10,0% 0,0% Om ja, är din uppfattning att dessa efterlevs? 88,00% 12,00% Ja (n=44) Delvis (n=6) Nej (n=0) 100,0% 90,0% 80,0% 70,0% 60,0% 50,0% 40,0% 30,0% 20,0% 10,0% 0,0% Vi bedriver ett aktivt arbete för att minska/undvika återinskrivning till sjukhus. 65,38% 17,31% 1,92% 15,38% Ja (n=34) Delvis (n=9) Nej (n=1) Vet ej (n=8) 29

87 100,0% 90,0% 80,0% 70,0% 60,0% 50,0% 40,0% 30,0% 20,0% 10,0% 0,0% Vi har fungerande rutiner för att förhindra att avvikelser inträffar beträffande hemsjukvårdspatienterna. 53,85% 32,69% 1,92% 11,54% Ja (n=28) Delvis (n=17) Nej (n=1) Vet ej (n=6) 100,0% 90,0% 80,0% 70,0% 60,0% 50,0% 40,0% 30,0% 20,0% 10,0% 0,0% Vi har fungerande rutiner när avvikelser och fel inträffar beträffande hemsjukvårdspatienterna. 69,23% 23,08% 1,92% 5,77% Ja (n=36) Delvis (n=12) Nej (n=1) Vet ej (n=3) Samverkan och samarbete 30

88 100,0% 90,0% 80,0% 70,0% 60,0% 50,0% 40,0% 30,0% 20,0% 10,0% 0,0% Samarbetet mellan hemsjukvårdens och primärvårdens personal fungerar bra. 25,49% 56,86% 5,88% 11,76% Ja (n=13) Delvis (n=29) Nej (n=3) Vet ej (n=6) 100,0% 90,0% 80,0% 70,0% 60,0% 50,0% 40,0% 30,0% 20,0% 10,0% 0,0% Samarbetet mellan hemsjukvårdens personal och biståndshandläggare fungerar bra. 52,94% 29,41% 3,92% 13,73% Ja (n=27) Delvis (n=15) Nej (n=2) Vet ej (n=7) 31

89 100,0% 90,0% 80,0% 70,0% 60,0% 50,0% 40,0% 30,0% 20,0% 10,0% 0,0% Samarbetet mellan hemsjukvårdens personal och hemtjänstens personal fungerar bra. 47,06% 37,25% 15,69% Ja (n=24) Delvis (n=19) Nej (n=0) Vet ej (n=8) 100,0% 90,0% 80,0% 70,0% 60,0% 50,0% 40,0% 30,0% 20,0% 10,0% 0,0% Vi arbetar i team kring hemsjukvårdspatienten. 62,75% 35,29% 1,96% Ja (n=32) Delvis (n=18) Nej (n=1) Vet ej (n=0) 32

90 100,0% 90,0% 80,0% 70,0% 60,0% 50,0% 40,0% 30,0% 20,0% 10,0% 0,0% Informationsöverföringen mellan olika verksamheter/vårdnivåer fungerar bra. 25,49% 58,82% 7,84% 7,84% Ja (n=13) Delvis (n=30) Nej (n=4) Vet ej (n=4) 100,0% 90,0% 80,0% 70,0% 60,0% 50,0% 40,0% 30,0% 20,0% 10,0% 0,0% Regionen uppfyller sina skyldigheter att tillhandahålla läkare till hemsjukvården i tillräcklig omfattning. 27,45% 15,69% 5,88% 50,98% Ja (n=14) Delvis (n=8) Nej (n=3) Vet ej (n=26) 33

91 100,0% 90,0% 80,0% 70,0% 60,0% 50,0% 40,0% 30,0% 20,0% 10,0% 0,0% Hemsjukvården får tillräckligt stöd i form av specialistfunktioner, t.ex. vårdhygien och smittskydd. 19,61% 21,57% 5,88% 52,94% Ja (n=10) Delvis (n=11) Nej (n=3) Vet ej (n=27) 100,0% 90,0% 80,0% 70,0% 60,0% 50,0% 40,0% 30,0% 20,0% 10,0% 0,0% 27,45% Det finns en hög kontinuitet för hemsjukvårdspatienten. 37,25% 19,61% 15,69% Ja (n=14) Delvis (n=19) Nej (n=10) Vet ej (n=8) 34

92 100,0% 90,0% 80,0% 70,0% 60,0% 50,0% 40,0% 30,0% 20,0% 10,0% 0,0% Anser du att samarbetet mellan olika yrkesgrupper och vårdnivåer har förändrats sedan kommunaliseringen av hemsjukvården. 23,53% 19,61% 25,49% 31,37% Ja (n=12) Delvis (n=10) Nej (n=13) Vet ej (n=16) 35

93 KUNGSBACKA KOMMUN Kommunfullmäktige PROTOKOLLSUTDRAG Datum Svar på interpellation från Maria Rasmussen (V) till nämnden för Fritids & Folkhälsas ordförande Peter Söderberg (M) om Sjöaremossen KS/2017: Beslut Kommunfullmäktige bordlägger interpellationen. Sammanfattning Maria Rasmussen (V) har inkommit med en interpellation till nämnden för Fritid & Folkhälsas ordförande Peter Söderberg (M) om Sjöaremossen. Interpellationen anmäldes vid kommunfullmäktiges sammanträde den 7 februari Beslutsunderlag Kommunfullmäktige, , 20 Svar på interpellation från Peter Söderberg Interpellation från Maria Rasmussen (V), Yrkanden Per Ödman (M) yrkar att kommunfullmäktige bordlägger interpellationen. Proposition Ordförande Per Ödman (M) ställer proposition på eget yrkande om kommunfullmäktige kan bordlägga interpellationen, och finner att kommunfullmäktige bifaller det. Expedierat/bestyrkt

94 KUNGSBACKA KOMMUN Kommunfullmäktige PROTOKOLLSUTDRAG Datum Interpellation från Maria Rasmussen (V) till nämnden för Fritids & Folkhälsas ordförande Peter Söderberg (M) om Sjöaremossen KS/2017: Beslut Interpellationen får ställas och besvaras vid nästkommande sammanträde av Peter Söderberg (M). Sammanfattning Maria Rasmussen (V) har inkommit med en interpellation till nämnden för Fritids & Folkhälsas ordförande Peter Söderberg (M) om Sjöaremossen. Beslutsunderlag Interpellation från Maria Rasmussen (V), Proposition Ordförande Per Ödman (M) ställer proposition på om interpellationen får ställas och besvaras på nästkommande sammanträde av Peter Söderberg (M), och finner att kommunfullmäktige bifaller det. Beslutet skickas till Peter Söderberg (M) Expedierat/bestyrkt

95 Svar på interpellation Interpellation till Peter Söderberg, Ordförande nämnden för fritid och folkhälsa: Sjöaremossen Vi i Vänsterpartiet är stolta över Frillesås bandyklubb och anser att det är av stor vikt att Kungsbacka kommun även erbjuder möjligheter till vintersporter utomhus. Till skillnad mot det beslut som togs av nämnden för fritid och folkhälsa anser Vänsterpartiet att Kungsbacka ska ha ett fortsatt ansvar för drift och kapitalkostnader för anläggningen Sjöaremossen tillsammans med Varbergs kommun. I underlag för nämndens beslut framkommer det att det är viktigt att mångfald av idrottsaktiviteter erbjuds i kommunen och att särskild hänsyn bör tas till Frillesås bandyklubb förutsättningar för fortsatt verksamhet. Avslutningsvis nämns i underlaget att det är ett allt lägre deltagande inom bandysporten. Värt att nämnas i sammanhanget är att snittantalet åskådare till matcherna har ökat och att ett publikrekord slogs på annandagen 2016, när Frillesås BK mötte Kungälv. Önskar med bakgrund av detta ställa följande frågor: * På vilket sätt anser nämnden att beslutet att avsluta åtaganden för Sjöaremossen isbana främjar mångfalden av Kungsbacka kommuns idrottsaktiviteter? Svar: Nämnden för Fritid & Folkhälsa beslutade i maj 2016 att fasa ut åtagandena i Sjöaremossens isbana. I beslutet anges att speciellt hänsyn ska tas till Frillesås BKs förutsättningar och att förändringen ska ske i samråd med Varbergs kommun. Nämnden strävar efter likabehandling och jämställhet mellan olika sporter. Därför krävs det en anpassning av kommunens bidrag. Därför pågår nu diskussioner mellan kommunerna om en lösning. Nämnden fattade ett beslut att avsluta att ge Varbergs kommun bidrag för investeringar i deras isbana. Fritids ändamål är att stötta föreningslivet. Att ta bort ett bidrag till Varbergs kommun innebär inte att vi inte fortsättningsvis stöttar föreningslivet, vilket i detta fall innebär Frillesås Bandyklubb. * Många elever från Kungsbacka kommuns skolor besöker Sjöaremossen under varje säsong. Hur påverkar beslutet dessa elever? Svar: De skolor som har åkt till Sjöaremossen med sina elever, har betalat entréavgift till Varbergs kommun. Om skolorna fortsättningsvis vill åka till Sjöaremossen, så får de betala den avgift som Varbergs kommun sätter som entréavgift

96 * Hur ser planeringen ut för att erbjuda Frillesås bandyklubb förutsättningar för fortsatt verksamhet? Svar: Förutsättningarna kommer inte att se annorlunda ut än vad de gjort hittills. Man hyr att visst antal is tidstimmar av Varbergs kommun. På samma sätt som vi stöttar andra föreningar med lokalbidrag, så kommer vi fortsättningsvis att stötta FBK på samma sätt. * När det i underlaget nämns att det är ett färre antal utövare av sporten, har då deltagare i allmänhetens istid och de hundratals åskådare som troget tar sig till Frillesås BK:s matcher exkluderats? Svar: Man kan inte blanda ihop bandysporten som FBK bedriver med antal åskådare eller att allmänheten åker skridsko på Sjöaremossen. Allmänheten åker skridsko enligt de villkor som Varbergs kommun ställer i form av entréavgifter. Åskådare betalar entréavgifter enligt de regler som gäller för Varbergs isbana. Tack på förhand Kungsbacka Maria Rasmussen Ledamot, Vänsterpartiet Tack själv för interpellationen: Peter Söderberg (M) Ordf. Fritid o Folkhälsa Kungsbacka kommun peter.soderberg@kungsbacka.se

97

98

99

100 Redogörelse för revisionen år 2016 Granskning av lokalförsörjningsprocessen och hyresavtal En lokalförsörjningsprocess ska tydliggöra hur kommunen ska arbeta med att förse de kommunala verksamheterna med lokaler. Granskningen visade att det finns ett antal utvecklingsområden vad gäller samverkan i lokalförsörjningsprocessen i Kungsbacka kommun. Det saknas styrdokument som beskriver hur hyresavtal ska utformas och följas upp. Kommunstyrelsen rekommenderades att tillse att det upprättas konsekvensanalyser som utgör beslutsunderlag vid omprioritering av förvaltningarnas lokalbehov. Kommunstyrelsen rekommenderades också att tillse att det sker en återkoppling till berörd nämnd avseende beslut om omprioritering av förvaltningarnas lokalbehov. Nämnden för service rekommenderades b.la. att tydliggöra vad en verksamhetsanpassning av en lokal innebär samt tillse att gränsdragningslistor som tydliggör ansvaret för hyrda lokaler mellan hyresvärd och hyresgäst upprättas för samtliga interna hyresavtal. Granskning av Kungsbacka direkt Granskningen visade att det finns ett antal utvecklingsområden vad gäller arbetssätt och samverkan avseende Kungsbacka direkt. Ett av utvecklingsområdena som framkom är att det är otydligt vilken uppdragsbeskrivning som är gällande mellan förvaltningen för plan och bygg samt förvaltningen för service. Vidare framkom att det saknas riktlinjer och rutiner som beskriver hur samverkan ska bedrivas mellan Kungsbacka direkt och förvaltningarna. Förvaltningarna utarbetar inte alltid rutinbeskrivningar och checklistor inför kundcentrets övertagande av nya arbetsuppgifter. Detta har medfört att kundcentret inte kan utföra arbetsuppgifterna på ett tillfredställande sätt. I granskningen lämnades ett antal rekommendationer. Nämnden för service rekommenderades b.la. tillse att det tydliggörs hur samverkan med förvaltningarna ska bedrivas. Nämnden för service, byggnadsnämnden samt nämnden för miljö- och hälsoskydd rekommenderades tillse att det finns rutinbeskrivningar och checklistor inför kundcentrets övertagande av nya arbetsuppgifter. Granskning av hemsjukvård Granskningen visade att nämnden för vård och omsorg i allt väsentligt har säkerställt en ändamålsenlig organisation avseende hemsjukvård, men att det finns vissa utvecklingsområden. Nämnden följer upp hemsjukvården och ett antal nyckeltal inom ramen för ordinarie uppföljning. Granskningen visar däremot att nämnden inte har följt upp hur överenskommelsen med regionen har påverkat verksamhetens ekonomi och att det finns behov av att utveckla såväl uppföljning som indikatorer. I granskningen rekommenderades nämnden för vård och omsorg b.la. att utveckla uppföljningen av hemsjukvården avseende ekonomi, volym och uppföljningen av hur hemsjukvårdens uppdrag påverkar hemtjänsten. Nämnden rekommenderades också att påtala aktuella samverkansbrister i den gemensamma nämnden i syfte att säkerställa en patientsäker vård. Granskning av familjehem Granskningen visade att nämnden för individ- och familjeomsorg har vissa brister i sin styrning, uppföljning och kontroll av familjehemsvården avseende utredning, stöd och uppföljning. I dagsläget gör inte nämnden för individ och familjeomsorg regelbundna uppföljningar av upphandlad verksamhet vilket är i strid med aktuella regelverk och avtal. Det saknas övergripande uppföljning och egenkontroll avseende arbetet med familjehem. Nämnden rekommenderas därför b.la. att tillse att referenser inhämtas och dokumenteras i samband med utredning av familjehem samt att den löpande uppföljningen av familjehem och placeringar dokumenteras i enlighet med krav i aktuella regelverk. Vidare rekommenderades nämnden b.la. säkerställa en ändamålsenlig uppföljning och kontroll av konsulentstödda familjehem utifrån kraven i aktuella regelverk och de egna avtalen. Granskning av VA-försörjning Granskningen visade att det finns ett antal utvecklingsområden vad gäller VA-försörjningen i Kungsbacka kommun. För att uppnå en långsiktighet i VA-försörjningen är det väsentligt att tillse att det finns planer för de viktigaste delarna inom VA-verksamheten. Kommunen saknar väsentliga planer och kan därför inte analysera underhålls- och investeringsbehov på ett tillfredsställande sätt. I granskningen rekommenderades nämnden för teknik b.la. att säkerställa att väsentliga styrdokument upprättas för VAverksamheten, säkerställa ett systematiskt arbetssätt för att analysera underhålls- och investeringsbehov av nuvarande VAanläggning samt kommande VA-utbyggnad. Granskning av delårsbokslutet 2016 Enligt kommunallagen ska det finnas en uppföljning av målen som har betydelse för god ekonomisk hushållning. Kommunfullmäktige har antagit ett antal mål, både verksamhetsmål och finansiella mål. I granskningen görs bedömningen att kommunen bör utveckla en samlad bedömning och analys av målen för god ekonomisk hushållning. Vidare framkom att kommunen

101 inte följer lag om kommunal redovisning kap 5 4, Pensionsutbetalningar. Kommunen redovisar mnkr som avsättning i balansräkningen i stället för som en upplysning utanför balansräkningen. Kommunens redovisning av pensioner innebär också att delårsresultat om 134 mnkr är 43 mnkr högre redovisat än om lagen följts. Den sammanfattande bedömningen var att delårsrapporten beaktat ovanstående iakttagelser och i huvudsak ger en rättvisande bild av kommunens resultat och verksamhet. Löpande granskning 2016 Som ett led i årets redovisningsrevision har en löpande granskning av intern kontroll genomförts. Den sammanfattande bedömningen var att den interna kontrollen kan förstärkas inom vissa områden. Bokslutsgranskning 2016 I granskningen framkom att kommunen gör vissa avsteg från lagkrav och rekommendationer, främst avseende att kommunen inte följer lag om kommunal redovisning, kap 5 4, pensionsutbetalningar. Kommunen redovisar mnkr som avsättning i balansräkningen i stället för som en upplysning utanför balansräkningen. Den samlade bedömningen i granskningen är att kommunen har en god ekonomisk hushållning. Kommunstyrelsen bör dock utveckla sin bedömning av god ekonomisk hushållning så att även de verksamhetsmässiga målen som fullmäktige fastställt inkluderas i bedömningen. Grundläggande granskning 2016 Syftet med den grundläggande granskningen är att ge revisorerna underlag för ansvarsprövningen genom att översiktligt granska all verksamhet i enlighet med kommunallagen och God revisionssed. Kommunrevisionen har under 2016 även genomfört flera fördjupade granskningar och granskningar inom ramen för redovisningsrevisionen som ligger till grund för ansvarsprövningen, vilka har sammanfattats ovan. Den sammanfattande bedömningen i granskningen är att kommunstyrelsen och nämnderna utifrån vad som framkom i den grundläggande granskningen i stort har säkerställt en tillräcklig uppföljning och rapportering samt att verksamheten styrs utifrån de mål och riktlinjer som kommunfullmäktige beslutat. Det finns dock utvecklingsområden främst avseende att säkerställa en tillräcklig intern kontroll utifrån kraven i kommunallagen samt kommunrevisionens tidigare granskningar avseende intern kontroll. I granskningen lämnas rekommendationer till kommunstyrelsen. Samtliga rapporter har löpande redovisats till kommunfullmäktige och finns att läsa på

102 Revisionsrapport 2016 Genomförd på uppdrag av kommunens revisorer i Kungsbacka kommun Kungsbacka kommun Granskning av bokslut

103 Innehåll 1. Inledning Måluppföljning och bedömning av god ekonomisk hushållning God ekonomisk hushållning Finansiella mål Verksamhetsmässiga mål Avstämning av balanskravet Bedömning av måluppfyllelsen Kommentar till resultaträkningen Analys resultaträkning Återställande av deponier Kommentar till balansräkning Materiella anläggningstillgångar Exploateringsområden Avsättning för pensioner Fordran på Migrationsverket Ersättning för mervärdesskatt för HVB för ensamkommande barn Överföring av vattenområden i Kullaviks hamn Avgiftsfinansierad verksamhet

104 1. Inledning Vi har granskat kommunens årsredovisnings resultat- och balansräkningar med nothänvisningar, kassaflödesanalyser, driftsredovisning och investeringsredovisning. Revisionen har utförts enligt god revisionssed i kommunal verksamhet. Kommunen följer inte Lag om kommunal redovisning kap 5 4, Pensionsutbetalningar. Kommunen redovisar mnkr som avsättning i balansräkningen vilket i enlighet med lagstiftningen istället skall redovisas som en ansvarsförbindelse. Kommunen har i årsredovisningen på ett tydligt sätt upplyst om avsteget mot gällande lagstiftning och även lämnat upplysning om avstegets effekter på resultat- och balansräkning. Kommunens redovisning av pensioner innebär också att årets resultat är 63 mnkr högre redovisat än om lagen efterlevts. Vår bedömning är att den felaktiga redovisningen är av betydande storlek och att räkenskaperna därför inte ger en rättvisande bild, i enlighet med gällande lagstiftning, om inte rättelse sker. Vår bedömning är att granskat material i övrigt överensstämmer med lagen om kommunal redovisning. Däremot framgår det av årsredovisningen och i denna rapport att kommunen gör ett antal avsteg från Rådet för kommunal redovisning (RKR) rekommendationer. Beaktat detta är ändå vår bedömning att kommunen i allt väsentligt upprättat bokslut och årsredovisning enligt god redovisningssed. Efter utförd revision avseende räkenskapsåret 2016 lämnas härmed följande bokslutsrapport där de väsentligaste iakttagelserna för en bedömning av kommunens bokslut år 2016 kommenteras. I denna rapport sammanfattas våra väsentligaste iakttagelser från granskningen i avvikelseform. Syftet med rapporten är att uppmärksamma förhållanden som bör åtgärdas samt att ge förslag till förbättringar. Baserat på de revisionsåtgärder som genomförts har inget framkommit som tyder på att det skulle föreligga väsentliga brister i kommunens interna kontroll. Observera att vår granskning av den interna kontrollen inte omfattat en fullständig genomgång i syfte att kartlägga alla tänkbara brister. Rapporten har lästs av personalen på ekonomienheten. Granskningen har gjorts med utgångspunkt från det utkast till årsredovisning som erhållits den 3 mars I årsredovisningen redovisas ett resultat på 89 mnkr och ett eget kapital om mnkr för kommunen. Motsvarande siffror för koncernen är 108 mnkr och mnkr. 2

105 2. Måluppföljning och bedömning av god ekonomisk hushållning 2.1. God ekonomisk hushållning Från och med 2006 gäller för samtliga kommuner att: Kommunfullmäktige ska fastställa mål för god ekonomisk hushållning Uppföljning av dessa mål ska göras i delårsrapport och årsredovisning Kommunens revisorer ska granska och bedöma måluppfyllelsen Syftet med dessa krav är att politikerna med hjälp av målstyrning och måluppföljning ska styra kommunen mot ändamålsenlighet och effektivitet. Mål för god ekonomisk hushållning omfattar både finansiella mål och verksamhetsmål. Det är endast av fullmäktige fastställda mål inom ramen för god ekonomisk hushållning som är obligatoriska att utvärdera och bedöma i delårsrapport och årsbokslut. Initialt är det kommunstyrelsen som i förvaltningsberättelsen ska utvärdera uppfyllelsen av de mål kommunfullmäktige fastställt. Därefter ska revisorerna på basis av kommunstyrelsens utvärdering samt sin egen granskning av delårsrapport och årsredovisning bedöma uppfyllelsen av de mål som kommunfullmäktige fastställt. Balanskravet, det vill säga kravet på balans mellan intäkter och kostnader, är centralt för god ekonomisk hushållning. Sett över en inte allt för lång tid måste kommunerna och landstingen ha balans mellan intäkter och kostnader för att nå en god ekonomisk hushållning. Avstämning av balanskravet ska göras i delårsrapport och årsredovisning. I Kungsbacka kommuns budget för 2016 framgår att kommunens definition av god ekonomisk hushållning är att behålla den höga nivå som finns idag och att inte försämra ekonomin. Enstaka år kan det finnas verksamhet eller ekonomiska nyckeltal som försämras därför bör en bedömning ske över en rullande femårsperiod. Under avsnittet om god ekonomisk hushållning i budget 2016 konstateras också att; Vår styrmodell bygger på att vi har en vision och ett antal mål som fullmäktige anger. För 2016 är dessa 17 stycken. Femton av dem avser verksamheten och två avser ekonomin. Vi har även inriktningar och direktiv. För att bedöma om kommunen lever upp till god ekonomisk hushållning redovisas i årsredovisning 2016 ett antal nyckeltal som ska spegla en del av kommunens basverksamhet samt en uppföljning av de två finansiella målen som fullmäktige antagit. Nyckeltalen avser: Andel elever i årskurs 9 som uppnått målen i alla ämnen, kommunala skolor 3

106 Andel folkbokförda elever med fullföljd gymnasieutbildning inom 4 år Andel hushåll i kommunen med försörjningsstöd Andel som uppger att det känns tryggt att bo i särskilt boende Andel som uppger att det känns tryggt att bo hemma med stöd från hemtjänsten Andel invånare med faktisk tillgång till bredband via fiber eller fiber-lan Utifrån resultatet av dessa nyckeltal och de två finansiella målen som fullmäktige beslutat om bedöms att Kungsbacka har en god ekonomisk hushållning. Kommunen gör i årsredovisningen vidare en analys av fullmäktiges 17 prioriterade mål och gör bedömningen att det är 5 mål som anses uppfyllda, 9 mål som inte uppfyllts men där kommunen är på rätt väg, 2 mål som inte kan anses uppfyllda och 1 mål som inte kan bedömas. Uppföljningen av de 15 verksamhetsmässiga målen ligger dock inte till grund för kommunens bedömning av god ekonomisk hushållning Finansiella mål Två finansiella mål anges i budget för 2016: Årets resultat ska uppgå till minst 1,5 procent av skatter och statsbidrag Soliditeten ska vara minst oförändrad jämfört med föregående år Av årsredovisningen framgår att verksamhetens resultat uppgår till 2,1 procent av skatter och statsbidrag. Målet är därmed uppfyllt. Vidare framgår av årsredovisningen att soliditeten likt föregående år uppgår till 28 procent. Målet är därmed uppfyllt Verksamhetsmässiga mål Kommunfullmäktige har antagit 15 verksamhetsmässiga mål. I årsredovisningen finns en uppföljning och bedömning av måluppfyllelsen av dessa. Bedömningen görs utifrån en tregradig skala (uppnått, inte uppnåtts men på rätt väg eller inte uppnått). Av årsredovisningen för 2016 framgår att: Tre av verksamhetsmålen anses ha uppnåtts. Nio av verksamhetsmålen anses inte ha uppnåtts men bedömning görs att kommunen är på rätt väg. Två av verksamhetsmålen anses inte ha uppnåtts. Ett mål inte är möjligt att följa upp. De mål som inte uppnåtts avser mål om ökat inflytande och trygg kommun. Målet som inte är möjligt att följa upp avser minskad användning av droger. Orsaken till att målet inte kan följas upp är att mätningen som görs tillsammans med GR är framflyttad till

107 Som ovan nämnt ligger dessa mål dock inte till grund för bedömning av god ekonomisk hushållning Avstämning av balanskravet Det lagstadgade balanskravet innebär att de löpande intäkterna ska täcka de löpande kostnaderna. Vid avstämning av balanskravet får realisationsvinster inte medräknas. Avstämning mot balanskravet: Mnkr 2016 Årets resultat enligt resultaträkningen 88,6 Justering för realisationsvinster Pensionsförpliktelser intjänade före ,0-62,6 Positivt balansresultat 22,0 Kommunen uppfyller därmed balanskravet Bedömning av måluppfyllelsen Vi har översiktligt, enligt kommunallagen 9 a, granskat om resultatet är förenligt med fullmäktiges beslut om mål och riktlinjer för god ekonomisk hushållning. Vi kan konstatera att det finns en uppföljning av samtliga av fullmäktiges 17 prioriterade mål i årsredovisningen. De 15 verksamhetsmässiga målen ligger dock inte till grund för kommunstyrelsens bedömning av god ekonomisk hushållning. Kommunens bedömning baseras istället på ett antal nyckeltal för verksamheten tillsammans med resultatet av de två finansiella målen. Utifrån avsnittet om god ekonomisk hushållning i budget 2016 gör vi tolkningen att både de två finansiella målen och de 15 verksamhetsmässiga målen som fastställts av fullmäktige inkluderas i kommunens definition av god ekonomisk hushållning. Kommunstyrelsen bör enligt vår bedömning utveckla sin bedömning av god ekonomisk hushållning så att även de verksamhetsmässiga målen inkluderas i bedömningen. Vi kan dock konstatera att majoriteten av de verksamhetsmässiga målen antingen är uppfyllda alternativt anses inte ha uppnåtts men bedömning görs att kommunen är på rätt väg. Mot bakgrund av detta samt kommunstyrelsens egen bedömning delar vi styrelsens bedömning att god ekonomisk hushållning uppnåtts. 5

108 3. Kommentar till resultaträkningen 3.1. Analys resultaträkning Resultaträkningen har granskats utifrån vår genomgång av väsentliga rutiner, kontoanalyser, verifikationsgranskning samt jämförelse mot utfall föregående år och budget. Kommunen redovisar ett resultat för år 2016 om 88,6 mnkr, vilket är 34,3 mnkr högre än budget I årsredovisningen återfinns kommunens resultatanalys Återställande av deponier Kommunen har utifrån ett uppdrag från Länsstyrelsen identifierat 9 tillkommande deponier där åtgärder krävs för återställande. Med underlag från en extern värdering har kostnaden för dessa bedömts till 38 mnkr, vilket motsvarar avsatt belopp för För en av deponierna, Svinholmen, är undersökningen ännu inte färdigställd. Bland avsatt belopp finns därför enbart kostnader för kontroll och provtagning, 2,6 mnkr. Kommunen upplyser i årsredovisningen om att ytterligare avsättningar kan bli aktuella för Svinholmen när undersökningen är klar. Vi noterar att den avsättning som gjordes till deponi Barnamossen föregående år minskat med under året ianspråktagna kostnader, 1,8 mnkr. Ursprungligt avsatt belopp om 69 mnkr hänförs till en extern värdering som angav ett spann mellan mnkr utifrån framtida händelser. Vi rekommenderar kommunen att följa utvecklingen av deponin noga och i de fall förutsättningar förändras göra erforderliga justeringar. 6

109 4. Kommentar till balansräkning 4.1. Materiella anläggningstillgångar Enligt Rådet för kommunal redovisnings rekommendation 11.4 Materiella anläggningstillgångar ska komponentavskrivning tillämpas från och med Komponentavskrivning innebär att betydande komponenter i en anläggningstillgång ska redovisas var för sig för att förbrukning och nyttjandeperiod ska kunna beaktas och bedömas för enskilda komponenter. Kommunen tillämpar från och med 2016 komponentavskrivning för fastigheter. Tillämpning för gata och väg är planerad att genomföras under Kommunen lämnar i årsredovisningen upplysning om status för arbetet med komponentavskrivning varifrån också avsteget från rekommendationen framgår Exploateringsområden Exploateringsområden uppgår till 51,2 mnkr i årsbokslutet. Kommunens bedömning är att inget nedskrivningsbehov föreligger för dessa områden. Enligt Rådet för kommunal redovisnings rekommendationer ska försäljningar inom exploateringsverksamheten vanligtvis intäktsföras i samband med att äganderätten övergår till köparen. Kommunrevisionen har tidigare år framfört åsikten att kommunen måste ha välgrundade skäl för att inte intäktsredovisa fastighetsförsäljningar innan exploateringen är färdigställd och slutredovisning sker. Vi har under 2016 följt kommunens hantering i samband med de exploateringsprojekt som pågår och projekt som har slutredovisats. Vi kan konstatera att delredovising i år har skett av två projekt, vilket inneburit att en vinst om 12 mnkr har redovisats över resultatet. Intäkterna avser projekt Björkris bostadsområde och Kolla parkstad etapp 2. Enligt uppgift från kommunen finns det i bokslutet inga ytterligare exploateringsområden som borde intäktsföras. Vår granskning har inte heller identifierat något sådant behov Avsättning för pensioner Pensionsskulden ska enligt den kommunala redovisningslagen redovisas enligt den så kallade blandmodellen, vilket innebär att endast pensioner intjänade från 1998 ska skuldföras. Tidigare intjänade pensioner ska tas upp som ansvarsförbindelse och inte skuldredovisas i balansräkningen. Från och med 2004 så redovisar kommunen hela pensionsförpliktelsen i balansräkningen. Denna hantering är därmed inte i linje med den kommunala redovisningslagen. Kommunen har i årsredovisningen på ett tydligt sätt upplyst om avsteget mot gällande lagstiftning och även lämnat upplysning om avstegets effekter på resultat- och balansräkning. Vår bedömning är att den felaktiga redovisningen är av betydande storlek och att räkenskaperna därför inte ger en rättvisande bild, i enlighet med gällande lagstiftning, om inte rättelse sker. 7

110 4.4. Fordran på Migrationsverket Kommunen har i årsbokslutet en fordran på Migrationsverket om 78,4 mnkr. Kommunen har i samband med bokslutsarbetet gått igenom återsökta kostnader för att säkerställa att fordran inte är för högt upptagen. Som stöd för sina antaganden har tidigare historik över återbetalning använts. Kommunen bedömer i dagsläget fordran på Migrationsverket som säker Ersättning för mervärdesskatt för HVB för ensamkommande barn Med anledning av en dom i högsta förvaltningsdomstolen fanns i bokslutet 2015 osäkerhet avseende vilka av kommunens kostnader för HVB för ensamkommande barn som utgjorde underlag för mervärdeskatteersättning. Kommunen har under 2016 gått igenom sina kostnader och säkerställt att de hanterats i enligt med gällande lagstiftning. Utifrån översynen har rättningar gjorts under året som föranlett ökade investeringsutgifter om 8,4 mnkr och driftskostnader om 1,1 mnkr Överföring av vattenområden i Kullaviks hamn I bokslutet 2015 fanns en tvist om ca 7 mnkr avseende överföring av vattenområden i Kullaviks hamn samt om ersättning till fastighetsägarna. I bokslutet 2016 är tvisten löst då kommunen förbundit sig att köpa den aktuella marken. Hanteringen kommer enligt uppgift inte föranleda någon kostnad för kommunen i och med det markvärde som erhålls Avgiftsfinansierad verksamhet Kommunen har i årsbokslutet bokat upp en fordran avseende underuttag mot avgiftskollektivet om 4,4 mnkr (renhållning 2,4 mnkr, VA 1,6 mnkr och bredband 0,4 mnkr). Hanteringen är inte i linje med Rådet för kommunal redovisnings idéskrift, Redovisning av affärsverksamhet, som anger att ett underuttag inte ska bokföras som tillgång då kommunen inte har den kontroll över framtida inkomster som tillgångsdefinitionen kräver. Ett belopp motsvarande uppbokad fordran borde istället ha kostnadsförts. I övrigt har inga andra väsentliga noteringar framkommit i samband med vår granskning. Göteborg den 8 mars 2017 Hans Gavin Auktoriserad revisor och certifierad kommunal yrkesrevisor Ernst & Young AB Marcus Gustafson Certifierad kommunal yrkesrevisor Ernst & Young AB 8

111 Kommunfullmäktige Kommunstyrelsen Revisionsrapport Granskning av bokslut Kommunrevisionen har vid sitt möte den 8 mars 2017 antagit bifogad revisionsrapport. EY har på uppdrag av kommunrevisionen genomfört en granskning av kommunens årsredovisning, resultat- och balansräkningar med nothänvisningar, kassaflödesanalyser, driftsredovisning samt investeringsredovisning. I bifogad rapport sammanfattas de väsentligaste iakttagelserna från granskningen i avvikelseform. 1 (1) Datum Granskningsrapporten översänds för kännedom. För revisorerna i Kungsbacka kommun Birgitta Litsegård Kommunrevisionens ordförande Christine Lindeberg Vice ordförande kommunrevisionen uniform KUB100 v 1.0, Kommunrevision Kungsbacka kommun Kungsbacka Besöksadress Stadshuset Telefon vx Fax kommunrevision@kungsbacka.se

112 KUNGSBACKA KOMMUN Kommunstyrelsen PROTOKOLLSUTDRAG Datum Kungsbacka kommuns årsredovisning 2016 KS/2016: Förslag till beslut i kommunfullmäktige Kommunfullmäktige godkänner årsredovisning 2016 för Kungsbacka kommun. Sammanfattning Kungsbacka kommuns resultat för 2016 blev 89 miljoner överskott. Det är 35 miljoner kronor bättre än budgeterat. Verksamheterna klarade sig sammantaget inom tilldelad budgetram. En stor post som bokförts är den avsättning på 38 miljoner kronor som krävs för att återställa ett antal deponier i kommunen. Investeringarna höll sig inom planerad ram och landade på 387 miljoner kronor. Den största delen, 159 miljoner avser investeringar i lokaler och 93 miljoner har använts för den avgiftsfinansierade verksamheten. Inga nya lån har tagits upp under verksamhetsåret. Ärendet bereddes av kommunstyrelsens arbetsutskott den 7 mars Beslutsunderlag Kommunstyrelsens arbetsutskott, , 84 Årsredovisning 2016 för Kungsbacka kommun Tjänsteskrivelse, Proposition Ordförande Hans Forsberg (M) finner att det finns ett förslag till beslut, det vill säga arbetsutskottets förslag, och att kommunstyrelsen bifaller det. Beslutet skickas till Kommunledningskontoret; Ekonomi, Revisionen. Expedierat/bestyrkt

113 KUNGSBACKA KOMMUN Kommunstyrelsen PROTOKOLLSUTDRAG Datum Expedierat/bestyrkt

114 KUNGSBACKA KOMMUN Kommunstyrelsens arbetsutskott PROTOKOLLSUTDRAG Datum Kungsbacka kommuns årsredovisning KS/2016: Förslag till beslut i kommunfullmäktige Kommunfullmäktige godkänner årsredovisning 2016 för Kungsbacka kommun. Sammanfattning Kungsbacka kommuns resultat för 2016 blev 89 miljoner kronor i överskott. Det är 35 miljoner kronor bättre än vad förvaltningen har budgeterat. Verksamheterna klarade sig sammantaget inom tilldelad budgetram. En stor post som bokförts är den avsättning på 38 miljoner kronor som krävs för att återställa ett antal deponier i kommunen. Investeringarna höll sig inom planerad ram och landade på 387 miljoner kronor. Den största delen, 159 miljoner avser investeringar i lokaler och 93 miljoner har använts för den avgiftsfinansierade verksamheten. Inga nya lån har tagits upp under verksamhetsåret. Kommunstyrelsens arbetsutskott informerades i ärendet på sina sammanträden den 31 januari, 37 och den 28 februari, 60. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse, Årsredovisning 2016 för Kungsbacka kommun Beslutet skickas till Kommunledningskontoret; Ekonomi, Revisionen. Expedierat/bestyrkt

115 TJÄNSTESKRIVELSE Datum Diarienummer KS/2016:627 Årsredovisning 2016 Kungsbacka kommun Förslag till beslut Årsredovisning 2016 för Kungsbacka kommun godkänns. Sammanfattning Kommunens resultat för 2016 blev 89 miljoner kronor. Det är 35 miljoner bättre än vad vi budgeterat. Verksamheterna klarade sig sammantaget inom tilldelad budgetram. En stor post som bokförts är den avsättning på 38 miljoner som krävs för att återställa ett antal deponier i kommunen. Investeringarna höll sig inom planerad ram och landade på 387 miljoner. Den största delen, 159 miljoner avser investeringar i lokaler och 93 miljoner har använts för den avgiftsfinansierade verksamheten. Inga nya lån har tagits upp under verksamhetsåret. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse, Årsredovisning 2016 för Kungsbacka kommun Beslutet skickas till KLK-ekonomi Revisionen Gunilla Josefsson Ekonomichef Kommunledningskontoret Gunilla Josefsson gunilla.josefsson@kungsbacka.se 1 (1) Kungsbacka kommun Kungsbacka Besöksadress Stadshuset, Storgatan 37 Telefon

116 Årsredovisning 2016

117 Kungsbacka 2017 Kommunledningskontoret Redaktör Hannah Björk Omslagsfoto Per Pixel Petersson Grafisk formgivning Typsnitt Frutiger och Caslon 2 Årsredovisning Kungsbacka kommun 2016

118 Innehåll Kungsbacka här växer framtiden! 4 Året i korthet 6 Vår politiska organisation 8 Kommunfullmäktiges styrning 10 Miljön vinnare när kommunen samordnar transporter 12 Bra betyg när invånarna tycker till 14 Invånar dialoger visar vägen 15 Synpunktshantering för ständig förbättring 16 Det här lovar vi 17 Vi jämför oss med andra kommuner 18 Så har vi arbetat med vår värdegrund 22 Estetisk tolkning av hållbarhet 24 Vision Prioriterade mål och direktiv 27 Integration i praktik och kultur 34 Barn och utbildning 36 En verksamhet efter barnens behov utvecklar förskolan 40 Stöd och omsorg 42 Bygga, bo och miljötillsyn 46 Fritid, kultur och turism 50 Arbete och näringsliv 54 Klimatsmart tryckeri hittade hem i Fjärås 56 Miljöbokslut 58 Från Bräckan till havet 64 Attraktiv arbetsgivare 66 En bra arbetsplats för alla 69 Förvaltningsberättelse 70 Redovisningsprinciper 71 Ekonomisk översikt 73 God ekonomisk hushållning 74 Ekonomisk analys 75 Omvärlden 79 Investeringar 80 Exploatering 82 Nämndsredovisning 84 Vatten och avlopp 92 Avfall och återvinning 94 Kungsbacka bredband 95 Resultaträkning Kassaflödesanalys 96 Balansräkning 97 Noter 98 Revisionsberättelse 106 Revisorernas redogörelse 106 Fem år i sammandrag 108 Årsredovisning Kungsbacka kommun

119 Kungsbacka här växer framtiden! Vi kan se tillbaka på ännu ett händelserikt år. Det har hänt mycket i och utanför vår kommun som påverkat oss. I juni tog kommunfullmäktige beslut om ny vision för Kungsbacka kommun, Vision Den nya visionen ska vara långsiktig och stå för våra gemensamma värden och hur vi ser på framtiden. Detta för att skapa ETT Kungsbacka för invånare, företagare och våra medarbetare. Vår förhoppning är att den ska bidra till att skapa engagemang och delaktighet. I Kungsbacka växer framtiden. Tema hållbarhet Temat på årsredovisningen 2016 är hållbarhet. För att tydliggöra det verksamheterna gör i social, ekonomisk eller ekologisk hållbarhet, fick de i uppdrag att redovisa sitt arbete i en särskild faktaruta, Så har vi jobbat med hållbarhet, i den här årsredovisningen. Det är väldigt upplyftande att ta del av lösningar som visar på beredskap och vilja att konkret ta itu med hållbarhetsfrämjande åtgärder. Som kemikalieplanen och dess handbok för kemikaliesanering av förskolor, eller vår fordonspark som till allt högre grad går på ickefossila bränslen, för att ta några exempel. Behov av bostäder och utveckling av staden En stor utmaning för Sverige och Kungsbacka har varit och är bristen på bostäder. Under våren beslutades om ett ökat mål för bostadsbyggande. Ambitionen är att kommunen under en kortare period, fem år, ökar bostadsbyggandet till bostäder per år. Utmaningen kräver ett ökat samarbete olika aktörer emellan, prioriteringar och nytänkande kring lösningar. Behovet av bostäder är stort för alla grupper i samhället, inte minst för de nyanlända som kommer till Kungsbacka. Under året har mottagandet av ensamkommande barn och ungdomar återgått till en mer normal nivå. Mottagandet av nyanlända som fått uppehållstillstånd har däremot gått i motsatt riktning. Den största utmaningen har varit att erbjuda bostäder och med stora ansträngningar har vi klarat att bosätta cirka 200 personer. Det handlar både om bostäder i befintliga hyresbestånd och i andra former såsom tillfälliga boenden i kommunala lokaler och uthyrning från privatpersoner. Vad gäller behovet av nya boenden för våra äldre, så är det stort och kommunstyrelsen har beslutat att planera för äldreboenden i Särö och Björkris. Stadens utveckling tog ett stort steg i oktober med första spadtaget för nya stadsdelen Valand. Stadsdelen kommer att knyta ihop innerstaden med övriga staden så att Kungsbacka blir en hel stad! Staden utvecklas också kraftigt i nordost med en planerad stationsbyggnad i Hede och bostäder i Björkris, Tölö och Voxlöv. Under året löstes den utdragna tvisten om markfrågan i Kullaviks hamn. Parterna i tvisten, fastighetsägare, Kungsbacka kommun och Kullaviks hamn, är nöjda med utfallet som innebär att kommunen köpte vattenområden i anslutning till hamnanläggningen varvid hamnen får nyttjanderätt för områdena. Det säkrar möjligheterna till båtplatser i Kullaviks hamn. Ett gott företagsklimat Vi vill vara en attraktiv kommun för företag och entreprenörer. För att nå högre än idag så har vi gjort ett antal satsningar under året och dessa fortsätter. Vi har förstärkt vår näringslivsenhet för att möjliggöra mer fokus på företagens behov, stödja den växande besöksnäringen och tillsammans med fastighetsägare och handlare, utveckla staden Kungsbacka. Vi arbetar intensivt med arbetsplatskultur och bemötande inom våra myndighetsdelar. Vi ska stå för ett gott bemötande och det ska vara lätt att göra rätt. 4 Årsredovisning Kungsbacka kommun 2016

120 Internt förbättringsarbete Kungsbacka kommun ska, i alla lägen skapa nytta för våra invånare och företag. Därför utvecklar vi ständigt kommunens organisation och arbetssätt. Viktiga områden under det gångna året har varit att arbeta med vår kultur och den är också i fokus under nästa år. Våra ledord är Vi välkomnar, vi levererar, vi samarbetar och vi tänker nytt. Ledar skapet är ett annat fokusområde och hittills har knappt 200 av kommunens 300 chefer genomgått vårt gemensamma program Leda i utveckling. Ett gott ledarskap är en viktig faktor för att vara en attraktiv arbetsplats. Hållbar utveckling Vi behöver tänka och agera hållbart i alla perspektiv; ekonomi, socialt och inom miljöområdet. Som ett led i att bli mer hållbara, beslutade kommunfullmäktige att underteckna Borgmästaravtalet för klimat och energi. Det är ett samarbete mellan nästan städer, byar och kommuner i framförallt Europa. Borgmästaravtalet kom till för att sprida kunskap och ge vägledning i arbetet med att möta de klimatutmaningar vi står inför. I och med undertecknandet åtar sig Kungsbacka att minska utsläppen av koldioxid (eller andra växthusgaser om man så väljer) i kommunen med minst 40 procent till år 2030, framförallt genom förbättrad energi effektivitet och användning av förnyelsebara energikällor samt att öka vår klimattålighet genom att anpassa oss till klimatförändringarnas följder. I november genomförde vi en omvärldsdag för politiker och tjänstemän med temat hållbara städer för att få kunskap och inspiration till hur man kan tänka mer hållbart i stadsutvecklingen. Slutligen ett tack! I dagens föränderliga värld med stor påverkan från omvärlden så har Kungsbacka kommuns anställda åstadkommit mycket under året och hanterat nya händelser och förutsättningar med stor professionalitet. Vi fortsätter att utvecklas som en attraktiv kommun och arbetsplats med satsningar på en god arbetsmiljö, kompetensutveckling och innovation. I Kungsbacka arbetar människor som vill, vågar och kan! Vi vill därför rikta ett stort tack till kommunens medarbetare och förtroendevalda för ert engagemang och goda arbete. Alla har vi gemensamt bidragit till kommunens framgång. Hans Forsberg Kommunstyrelsens ordförande Ann-Charlotte Järnström Kommundirektör Årsredovisning Kungsbacka kommun

121 ÅRET I KORTHET Året i korthet Årets resultat +89 miljoner... vilket är 34 miljoner bättre än vi hade budgeterat för. Det goda resultatet beror till stor del på att en del större investeringar i framför allt lokaler, har blivit senarelagda. Nämnderna klarar sig totalt sett inom budgetram. Läs mer på sidan 70. God ekonomisk hushållning 28 % Vi bygger för framtiden Vi 387 investerade under 2016 miljoner i bland annat nya skolor och särskilda boenden, samt gator och vägar. Läs mer på sidan 82. Kungsbacka kommun har en fortsatt stark soliditet på 28 procent. Vi bedömer att Kungsbacka har en god ekonomisk hushållning. Läs mer på sidan 32. Hög målsättning på byggande av bostäder Våra medarbetare Så många var anställda i kommunen Den genomsnittliga anställda är en kvinna på 45 år som har en sysselsättningsgrad på 93 procent. Läs mer på sid 66. För att möta den allt större efterfrågan på bostäder, bestämdes att tillfälligt öka takten på bostadsbyggandet. Under fem år ska bostäder i olika upplåtelseformer byggas. Läs mer på sidan 4. 6 Årsredovisning Kungsbacka kommun 2016

122 ÅRET I KORTHET Under 2016 blev vi invånare KLIMAT OCH LUFT VATTEN LEVANDE LANDSKAP EN GOD BEBYGGD MILJÖ Diagrammet visar hur antalet invånare vuxit de senaste fem åren Vi sprängde vallen på invånare! Befolkningstillväxten var personer, vilket motsvarar 1,6 procent. Läs mer på sid 46. Våra mål och satsningar inom miljöområdet kan du läsa om i Miljöbokslutet på sidan 58. Vart gick skattepengarna? Förskola & Grundskola 42,1 kr Vård & Omsorg 19,6 kr Gymnasie & Vuxenutbildning 9,9 kr Funktionsstöd 9,4 kr Individ & Familjeomsorg 5,3 kr Kollektivtrafik, räddningstjänst, medlemsavgifter 2,9 kr Fritid & Folkhälsa 2,8 kr Kommungemensamma kostnader och politisk verksamhet 2,8 kr Teknik skattefinansierat 2,6 kr Kultur & Turism 2 kr Byggnadsnämnden 0,4 kr Miljö & Hälsoskydd 0,3 kr Varje hundralapp som betalades i skatt till Kungsbacka kommun under 2016 användes till verksamheterna på det sätt som visas här.

123 POLITIK OCH ORGANISATION Vår politiska organisation Den politiska organisationen i Kungsbacka kommun består av kommunfullmäktige, kommunstyrelsen och 14 nämnder. Kommunstyrelsen och elva av nämnderna har förvaltningar som sköter det dagliga arbetet. Utöver detta finns ett vilande bolag, S:ta Gertrud. Kommunalförbund Vi ingår i Göteborgsregionens kommunalförbund (GR) och har vår räddnings tjänst i Räddningstjänstförbundet Storgöteborg. Entreprenadföretag Kungsbacka kommun köper verksamhet från olika entreprenadföretag. Kommunfullmäktige sammanträder en gång per månad. Mötena sänds live på kommunens webbplats. Kommunfullmäktige Politikerna i kommunfullmäktige har det högsta ansvaret för den kommunala verksamheten. De beslutar om vilka mål man ska ha för samhällsutvecklingen och samhällsbyggandet i kommunen, vilken service kommunens invånare ska få och hur pengarna i kommunens budget ska användas. Kommunfullmäktige kontrollerar också att den kommunala verksamheten sköts på ett riktigt sätt. Till sin hjälp har de kommunrevisionen. Kommunstyrelsen Politikerna i kommunstyrelsen planerar, leder och samordnar kommunens verksamhet och ekonomi. Kommunstyrelsen och nämnderna genomför det som kommunfullmäktige beslutat om. De politiska nämnderna Varje politisk nämnd fattar beslut om vilka tjänster och vilken service man ska erbjuda kommuninvånarna inom det område som man ansvarar för, till exempel inom förskola, grundskola och äldreomsorg. Kommunala bolag och en stiftelse Kungsbacka kommun har ett bostadsbolag, Eksta Bostads AB och en stiftelse för Tjolöholm slott. Utöver det finns ett delägt bolag, Hallwan AB, vars syfte är att ta hand om den frekvens som kommunerna fått från Post- och telestyrelsen för bredbandskommunikation via radiolänk. Hallwan AB är beslutat att likvideras under 2017 och frekvenstillstånden kommer att fördelas till respektive kommun. Gemensamma nämnder Kungsbacka kommun samverkar med Region Halland och de övriga hallandskommunerna i Patientnämnden och i Hjälpmedelsnämnden. Tillsammans med Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, Region Halland och hallandskommunerna samverkar kommunen i Samordningsförbundet i Halland. Kommunalråd Hans Forsberg (M) Fredrik Hansson (C) Eva Borg (S) Ulrika Landergren (L) Kommunfullmäktige Moderaterna (M) 21 Centerpartiet (C) 7 Liberalerna (L) 6 Kristdemokraterna (KD) 2 Socialdemokraterna (S) 10 Sverigedemokraterna (SD) 5 Miljöpartiet (MP) 4 Kungsbackaborna (KB) 3 Vänsterpartiet (V) 2 Oberoende ledamot 1 8 Årsredovisning Kungsbacka kommun 2016

124 POLITIK OCH ORGANISATION Kungsbackas kommunstyrelse ordförande Hans Forsberg (M) 1:e vice ordförande Fredrik Hansson (C) 2:e vice ordförande Eva Borg (S) Lisa Andersson (M) Thure Sandén (M) Anders Ekström (M) Kalle Sundvall (M) Marianne Kierkemann (M) Peter Söderberg (M) Kristina Karlsson (C) Ulrika Landergren (L) Johan Tolinsson (S) James Kujansuu ( ) Emma Vildstrand (MP) Roger Larsson (KB) Kommunfullmäktige Kommunrevision Bolag och stiftelse Valberedning Kommunstyrelse Gymnasie & Vuxenutbildning Plan & Bygg Service Fritid & Folkhälsa Miljö & Hälsoskydd Krisledningsnämnd Funktionsstöd Valnämnd Schematiskt ser Kungsbackas politiska organisation ut så här. Vård & Omsorg Teknik Individ & Familjeomsorg Kultur & Turism Förskola & Grundskola Överförmyndarnämnd Årsredovisning Kungsbacka kommun

125 POLITIK OCH ORGANISATION Kommunfullmäktiges styrning Målstyrning Kommunfullmäktige styr nämnderna genom mål och medel. För Eksta bostads AB finns ägardirektiv och för Stiftelsen Tjolöholms slott finns stadgar som är fastställda. Fullmäktige tilldelar varje nämnd en ekonomisk ram och fastställer prioriterade mål som adresseras till de olika nämnderna. För 2016 har fullmäktige beslutat om 17 prioriterade mål varav två avser ekonomin. Varje nämnd kan konkretisera de prioriterade målen genom att bryta ner dem till resultatmål för nämnden. En nämnd kan även lägga till egna resultatmål som är specifika för det uppdrag som ligger inom nämndens ansvarsområde. Hur förvaltningarna arbetar med målen beskrivs i genomförandeplaner som är en del av förvaltningsbudgeten. På detta sätt säkerställs att de politiska prioriteringarna får genomslag i verksamheterna och den röda tråden från våra förtroendevalda till invånarna i Kungsbacka blir tydlig. Inriktningar och direktiv Utöver prioriterade mål styr kommunfullmäktige med inriktningar och direktiv. Inriktning Kungsbacka har antagit en värdegrund som benämns Bitt. Bitt står för Bemötande, inflytande och tillgänglighet. Detta tillsammans skapar trygghet. En redovisning av Bitt finns på sidan 14 och 15. Direktiv Fullmäktige kan utfärda direktiv till nämnderna. För 2016 har fullmäktige beslutat om fyra direktiv: Handlingar ska vara lätt tillgängliga. Arbete eller utbildning ska erbjudas innan försörjningsstöd Vi ska kunna erbjuda praktikplatser Åtgärdsprogram för ett värdskap i toppklass Redovisning av direktiven finns på sidorna Övergripande planer och program Utöver fullmäktiges prioriterade mål, inriktningar och direktiv som beslutas i samband med budgeten finns ytterligare mål- och styrdokument. Dessa uttrycker fullmäktiges ambitioner för ett antal sakfrågeområden och är riktade till fler än en nämnd. Exempel på sådana dokument är: Översiktsplan Mål för bostadsbyggande Ny mark för näringslivet, handlingsplan Policy för konkurrensprövning Ekonomistyrning Nämnderna har ansvar för att hålla sina nettokostnader inom tilldelad ram. Nämnderna upprättar rutiner för budgetuppföljning och intern kontroll. Första budgetuppföljningen som sker efter ett tertial, redovisas till kommunstyrelsen och andra tertialet redovisas till kommunfullmäktige. För att ha en smidig hantering av de avvikelser som uppstår vid årsskiftet finns ett system för resultatfonder. Principen är att alla överskott och underskott tas med i en resultatfond. Fonden redovisas sidoordnat i en not till det egna kapitalet. Uttag ur fonden får endast ske för kostnader som inte är driftskostnadshöjande. Kvalitetsuppföljning Fullmäktiges mål följs upp genom att samtliga adresserade nämnder lämnar en kvalitativ redovisning på hur de fördelat resurser och arbetat för att bidra till att uppfylla de övergripande prioriterande målen. På kommunövergripande nivå görs en kvantitativ mätning av respektive mål. Då vi ofta använder undersökningar som även kan påverkas av omvärldsfaktorer utanför vår kontroll är det nödvändigt att göra en avvägning mellan vad som berättas i den kvalitativa uppföljningen från respektive nämnd och det utfall den kvantitativa uppföljningen visar när bedömning av måluppfyllelse görs. Resultat utöver mål, inriktningar och direktiv redovisas genom verksamhetsnyckeltal. Många av dessa redovisar uppnådda effekter för dem vi är till för. Varje nämnd beslutar vilka nyckeltal som är väsentliga att redovisa för fullmäktige och vilka som enbart ska redovisas för den egna nämnden. En mer detaljerad redovisning om hur vi arbetar med inriktningar och Bitt återfinns i respektive nämnds årsredovisning. Det finns även uppföljning av kommunens kvalitet i korthet som beskriver hur vi står oss jämfört andra kommuner på sidorna Vi har ett system för ständiga förbättringar där synpunktshantering och kvalitetsdeklarationer ingår. En översiktlig redovisning om hur väl vi lever upp till de utfästelser som vi ger i deklarationerna och vårt arbete med synpunktshantering finns på sidan 11. En mer detaljerad redovisning finns i respektive nämnds årsredovisning. 10 Årsredovisning Kungsbacka kommun 2016

126 POLITIK OCH ORGANISATION Vision Kommunfullmäktiges prioriterade mål Kommunfullmäktiges strategiska inriktningar Kommunfullmäktiges direktiv Uppföljning analys av verksamheten analys av hur omvärlden påverkat oss förslag förändringsområden Nämndernas resultatmål Nämndernas strategiska inriktningar Nämndernas direktiv Uppföljning analys av verksamheten analys av hur omvärlden påverkat oss förslag förändringsområden Förvaltningarnas och verksamheternas genomförandeplaner och överenskommelser Uppföljning analys av verksamheten analys av hur omvärlden påverkat oss förslag förändringsområden Modellen visar hur Kungsbacka styrs. Foto: Ciprian Gorga Årsredovisning Kungsbacka kommun

127 REPORTAGE Miljön vinnare när kommunen samordnar transporter Miljövänligare, effektivare och säkrare. Med samordnad varudistribution kommer antalet transporter av mat och material till Kungsbackas verksamheter minst att halveras. Text: Monica Wessman Foto: Hannah Björk Samordnad varudistribution innebär att olika leverantörer kör sina varor till en samlastningscentral. Där lastas sedan de olika varorna tillsammans, så att allt som ska levereras till någon av kommunens arbetsplatser körs ut samtidigt istället för med flera olika transporter. Färre lastbilar runt skolan I Björkrisskolans kök arbetar Lisette Jansson, som redan märkt en tydlig förbättring sedan den samordnade varudistributionen körde igång. Förut fick vi fem leveranser i veckan och transporterna kom på olika tider och olika dagar. Ibland Detta är samordnad varudistribution Alla leverantörer kör sina varor till en samlastningscentral. Alla skolor, förskolor och äldreboenden får en samlad leverans med alla leverantörers varor vid ett tillfälle i veckan. Samtliga leveranser sker med fordon som drivs med biogas. Vinsten är minskad miljöpåverkan, bättre arbetsmiljö och trafiksäkerhet, samt bättre förutsättningar för små lokala leverantörer. kunde de till och med komma mitt under lunchen, och det var inte så bra. När projektet med samordnad varudistribution pågick fick vi vara med och påverka och säga vilken tid på dagen det passade bäst för oss att få varorna levererade. Nu kommer leveransen bara en dag i veckan, och alltid vid samma tid. Det har hittills bara diffat på fem minuter, så det fungerar fantastiskt bra. Det allra bästa är förstås att det är färre lastbilar och mindre tung trafik nu. Det märks stor skillnad, det gör miljön säkrare här vid skolan ton per år Inom Kungsbacka kommun transporteras varje år ton livsmedel och 500 ton annat gods till kommunens verksamheter. Alla transporter har tidigare utförts av olika leverantörer, vilket har inneburit mycket tung trafik till skolor, förskolor och äldreboenden. Att minska den tunga trafiken och den miljöpåverkan trafikens utsläpp ger, har därför funnits på den politiska agendan i flera år. Ytterligare en nytta med samordnad varudistribution var att med färre leveranstillfällen skapa en bättre och tryggare arbetsmiljö för medarbetarna. I upphandlingen av leverantör ställde kommunen dessutom som krav att alla lastbilar skulle drivas av biogas för att ytterligare minska påverkan på miljön. Bättre förutsättningar för lokala leverantörer Avtal tecknades till sist med Postnord, till vars omlastningscentral alla leverantörer nu kör sina varor. Varorna lastas sedan om och körs 12 Årsredovisning Kungsbacka kommun 2016

128 Köket på Björkris förskola och skola får leverans av matvaror tidigt en morgon. Förväntansfulla skolbarn och kökspersonal tar emot leveransen. ut av Postnord enligt en uträknad rutt. Detta har också inneburit att små lokala leverantörer får bättre förutsättningar vid upphandlingar eftersom de nu bara behöver leverera till omlastningscentralen istället för till kommunens alla enheter. Satsningen har fått stort genomslag i media, och stämmer väl in med kommunfullmäktiges förväntningar om att införandet skulle bidra till att starta en positiv miljötrend i samhället, där kommunen stärkt sin miljöprofil. Satsningen utökas Den samordnade varudistributionen till kommunens verksamheter består inledningsvis av livsmedel, cirka ton årligen. Under första halvan av 2017 kommer satsningen utökas till att även omfatta leveranser av andra varugrupper såsom städartiklar, läromedel och kontorsmaterial, cirka 500 ton. Årsredovisning Kungsbacka kommun

129 KVALITETSARBETE Bra betyg när invånarna tycker till Varje år tar SCB tempen på vad Kungsbackas invånare tycker om sin kommun och motsvarande i andra kommuner hamnade vi på fjärde plats av 136 kommuner vad gäller att bo och leva men visst har vi en del att jobba på vad gäller bostäder, grundskola, inflytande, stöd för utsatta och äldreomsorg. Invånarna i Kungsbacka tycker att kommunen är en bra plats att leva och bo på. Det framgår av Nöjd- Region-Index (NRI). Kungsbackas invånare har i många år varit en bra bit över riksgenomsnittet av Sveriges kommuner och placeras sig på delad fjärde plats av de 136 kommuner som deltagit i undersökningen. Det är speciellt utbildnings- och arbetsmöjligheter som invånarna ser positivt på och som har haft en positiv trend. Nio av tio kan rekommendera Kungsbacka som boendeort vilket är bland de högsta värdena i landet. För att invånarna ska bli mer nöjda behövs detaljplaner som medger ökat bostadsbyggande i olika boendeformer. Ungdomar och nyanlända har bland flera andra grupper svårt att hitta bostäder. Sådana detaljplaner arbetas för närvarande fram eller genomförs, bland annat Väster om ån i innerstan, Björkris, Aranäs, Tölö och Kläppa i Åsa. Fortsatt viktigt med trygghet Precis som övriga Sverige upplever Kungsbackas invånare att tryggheten minskar. Kungsbacka ligger på en högre nivå av trygghet än genomsnittet av övriga kommuner och är på en delad sextonde plats av de medverkande kommunerna i undersökningen. I Kungsbacka ser vi tryggheten som en viktig del i att leva och bo och kommer att fortsätta förbättra tryggheten, bland annat i vår Överenskommelse polis och kommun, ÖPK, som i januari presenterade 2016 års medborgarlöften. Kommunens verksamheter är bra Invånarna är generellt nöjda med kommunens verksamheter som mäts med Nöjd-Medborgar-Index (NMI). Speciellt verksamheter som vatten och avlopp men även gymnasieskolan och våra kultursatsningar uppskattas av invånarna. Invånarnas nöjdhet med kommunens verksamheter är på nionde plats i jämförelse med övriga medverkande kommuner. Verksamheter som skulle kunna förbättras för att ytterligare höja helhetsintrycket är grundskolan, gator, gång- och cykelvägar, stöd för utsatta personer och äldreomsorgen. Vill bli bättre på bemötande och tillgänglighet Kommunens bemötande och tillgänglighet upplever Kungsbackas invånare ungefär som övriga medverkande kommuners invånare i undersökningen. Trenden har dock varit negativ de senaste åren samtidigt som detta är ett prioriterat område och en viktig del i kommunens värdegrund Bitt (Bemötande, inflytande, tillgänglighet som skapar trygghet). Under 2016 har vi inlett ett omfattande och långsiktigt arbete med att utveckla vår interna arbetsplatskultur som på sikt förväntas bidra till bättre bemötande och tillgänglighet för invånarna. Inflytande och påverkan är viktiga för en fungerande demokrati Invånare anser sig ha möjlighet till inflytande om kommunens verksamheter i högre grad än genomsnittet för övriga kommuner som mäts med Nöjd-Inflytande-Index (NII). Men vi har haft sjunkande resultat på detta område under flera år som vi tar på stort allvar. Det är framför allt möjligheten att få kontakt med kommunens politiker som är lägre än genomsnittet i undersökningen. I frågor om påverkan och förtroende ligger vi högre än genomsnittet men har en negativ trend. Vi har en hög ambition inom detta område och planerar att kraftsamla för en förbättring. Vi har redan påbörjat och kommer ytterligare intensifiera arbetet med att förbättra möjligheter för invånarnas inflytande genom bland annat fler invånardialoger, bättre synpunktshantering, ny invånarpanel och fler arenor där invånare kan få kontakt med politiker. Vi planerar även för bättre och mer enhetlig kommunikationsplan för kommunen tillsammans med digitala former för dialog med invånarna. 14 Årsredovisning Kungsbacka kommun 2016

130 KVALITETSARBETE Invånardialoger visar vägen Engagemang och strävan efter inflytande är något vi vill ta vara på. Under 2016 hade vi invånardialoger i vitt skilda ämnen som engagerade invånarna och utvecklade olika verksamheter allt från stadsbyggnad till vad eleverna äter i skolrestaurangen. Om undersökningen Vi vill veta vad invånarna tycker om Kungsbacka kommun. Därför ger vi i uppdrag åt Statistiska Centralbyrån, SCB, att undersöka det. Resultatet presenteras i den årliga Medborgarundersökningen. Resultaten redovisas med SCB:s analysmodell Nöjd-Kund-Index, NKI. Frågorna besvaras på 10-gradiga skalor, där 1 är lägsta betyg och 10 är högsta betyg. Fråge områdenas resultat redovisas som betygsindex, vilka kan variera mellan 0 och 100. Betygsindex under 40 klassas som inte godkänt. Gränsen för nöjd går vid 55, och 75 eller högre tolkas som mycket nöjd. Nöjd-region-index, NRI Rekommendation att flytta till Kungsbacka Utfall Kungsbacka Utfall Medel Lägsta Utfall Högsta Utfall Trygghetsmätning tillsammans med polisen som resulterade i medborgarlöften. 2. Invånardialog med ungdomar om värderingar i förhållande till omsorgsyrket 3. Invånardialog på Fyren kring nyanländas önskemål om fritidssysselsättning. 4. Biblioteken anordnade invånardialog kring området Väster om ån. 5. Invånardialog om människors användning och upplevelse av de platser och grönområden inom Kungsbacka stad som är tillgängliga för allmänheten som mynnade ut i en sociotopkarta 6. Service kring Hede Station 7. Vid etablerande av nya boenden för flyktingmottagning och ensamkommande barn. 8. Även dialoger i form av matråd inom skolan och omsorgsförvaltningarna Trygghet Arbetsmöjligheter Bostäder Utbildningsmöjligheter Nöjd-medborgarindex, NMI Bemötande och tillgänglighet Vatten och avlopp Nöjd-inflytande-index, NMI Information Påverkan Representanter från Polisen och Kungsbacka kommun genomför trygghetsundersökning via en enkät på webben och invånardialoger. De frågar invånare i Kullavik om hur tryggheten i kommunen upplevs. Foto: Hannah Björk Årsredovisning Kungsbacka kommun

131 KVALITETSARBETE Synpunktshantering för ständig förbättring Invånarnas synpunkter är viktiga för vår ständiga förbättring. Antalet synpunkter har ökat med 75 procent 2016 och vi fortsätter satsningen med att utveckla dialogen med invånarna. Och invånarnas idéer, klagomål och förslag ger effekt! Ständig förbättring Genom att systematiskt använda inkomna synpunkter kan vi ständigt förbättra våra processer och även förutsättningar för kommunen att leverera en god kostnadseffektiv service. Synpunktshanteringen på kommunens webbplats ska förenkla för våra invånare, brukare och andra intressenter att felanmäla, klaga, lämna förslag till förbättringar eller ge oss beröm. Tillsammans med våra kvalitetsdeklarationer ingår synpunktshanteringen i ett system för ständiga förbättringar. Synpunkter om fritidsaktiviteter och trafik Flertalet av de synpunkterna under året handlar, precis som tidigare år, om behovet av idrottshallar, parkourhall, nya längre och belysta motionsspår och att bygga fler utegym och ytor för spontanaktiviteter. Flera synpunkter handlar också om ny simhall. Som en följd av inlämnade synpunkter planeras nu en gymnastikoch parkourhall att stå klar våren Belysning på aktivitetsytan i Fors sätts upp under våren Två nya utegym, ett i Vallda och ett i Onsala, planeras under En ny simhall med byggstart planeras till Teknikområdet står för en stor del av synpunkterna som handlar om trafik och park, trafiksäkerhet, parkering samt avfall och återvinning. Många synpunkter gäller områden som inte ligger inom kommunens ansvar, utan till exempel tillhör Trafikverket, vägföreningar eller Förpacknings- och tidningsinsamlingen. Ökning av antal synpunkter och felanmälningar Inkomna synpunkter har ökat med 75 procent från föregående år. De flesta nämnder är med i ökningen men främst Förskola & Grundskola som inte haft så många tidigare år, Kommunstyrelsen, Vård & Omsorg som arbetat aktivt med synpunktshanteringen. Vård & Omsorg har bland annat bifogat en ny talong i anslutning till sina kvalitetsdeklarationer som underlättat för de som vill lämna en synpunkt. Under året har vi påbörjat ett förbättringsarbete med synpunktshanteringen som utgör en viktig del för invånarnas inflytande. Under hösten genomfördes bland annat en kampanj via sociala medier för att öka intresset för invånarna att lämna synpunkter. Vid mötesplatser dit invånare kommer för att träffa kommunen på olika sätt, fanns en affisch med uppmaning att lämna synpunkter. På vår hemsida finns det länkar till synpunktshanteringen så att invånarna enkelt kan ge en synpunkt när de använder eller letar efter information eller någon av våra tjänster. Förslag till förbättring varav anonyma Varav politiska Varav obesvarade Klagomål Förvaltning Beröm Totalt Fritid & Folkhälsa Förskola & Grundskola Gymnasie & Vuxenutbildning Individ & Familjeomsorg Kommunstyrelsen Kultur & Turism Miljö & Hälsoskydd Plan & Bygg Service Teknik Vård & Omsorg Totalt Årsredovisning Kungsbacka kommun 2016

132 KVALITETSARBETE Det här lovar vi Många synpunkter handlar om ytor för idrotts- och fritidsaktiviteter. Kampanjen för att lämna en synpunkt har även skapat uppmärksamhet för felanmälan som också ökat mer för Antal ställda frågor via synpunktshanteringen ligger dock relativt konstant. Flest synpunkter inom teknik och fritid Teknik och Fritid & Folkhälsa står fortsatt för överlägset flest synpunkter med 60 procent. Hos flera verksamheter som inte får så många synpunkter till sig finns istället en naturlig och vardaglig kontakt mellan kommunen och den enskilde då synpunkter eller frågor löpande diskuteras och fångas upp. Andelen klagomål, beröm och förbättringsförslag är totalt sett som tidigare år och ungefär hälften av synpunkterna är förbättringsförslag. Våra kvalitetsdeklarationer talar om vad invånarna och de som använder våra tjänster kan förvänta sig av oss. De ska tydligt beskriva vad vi lovar. Deklarationerna är en viktig del i kommunens kvalitetsarbete och ett effektivt förbättringsverktyg för verksamheten. 91 av 107 uppnådda I Kungsbacka har vi 107 kvalitetsdeklarationer 2016 uppdelat på tio av våra nämnder. Så här har vi uppfyllt våra kvalitetsdeklarationer under året: 14 Delvis uppnådda 2 Ej uppnådda Antal uppnådda kvalitetsdeklarationer har ökat till 85 procent var andelen 79 procent och 2014 var den 82 procent. De ej uppnådda kvalitetsdeklarationerna är två stycken för 2016: Miljö & Hälsoskydd: har inte lyckats skicka skriftlig rapport inom 15 arbetsdagar över vad som framkom vid tillsynsbesök från myndigheten. Förklaringen är att flera fall varit komplicerade samt personalbrist. Teknik: har inte åtgärdat belysningsstolpar som är ur funktion inom tre veckor. Orsaken är att upphandlad entreprenör inte genomförde avtalade uppgifter till fullo varför avtalet sades upp under året. En ny upphandling genomförs våren 2017 och en del områden kommer att genomföras i egen regi. Vi ger svar på synpunkter Kommunen har åtagit sig att svara på synpunkter inom tio arbetsdagar vilket vi till störst del gör. Antal obesvarade synpunkter minskar. Andelen obesvarade synpunkter efter 10 dagar av de inkomna synpunkter som ska besvaras är cirka 25 procent vilket kan jämföras med cirka 40 procent för år En förbättring även om det inte är acceptabelt. Orsaken förklaras ofta som tidsbrist. Det har funnits brister i system och rutiner som nu håller på att förbättras. Totalt: 107 stycken kvalitetsdeklarationer 91 Uppnådda Årsredovisning Kungsbacka kommun

133 KVALITETSARBETE Vi jämför oss med andra kommuner När vi jämför oss, får vi ett mått på kvaliteten på den service vi levererar till invånarna års undersökning visar en förbättring mot föregående år. En majoritet av de undersökta områdena placerar oss i Sverigetoppen. Foto: Emelie Danielsson Kommunens kvalitet i korthet är ett verktyg för att jämföra kommuner med varandra och beskriver kommunernas kvalitet ur ett invånarperspektiv. Undersökningen genomförs av Sveriges Kommuner och Landsting, SKL. För närvarande deltar 250 av Sveriges 290 kommuner i detta jämförelsenätverk. Den ger alltså en bra bild av så gott som hela Sverige. Kommunens kvalitet undersöks årligen för fem områden: Tillgänglighet Trygghet Delaktighet och information Effektivitet Samhällsutveckling Inom respektive område finns ett antal frågor som var och en har jämförts med resultatet för andra kommuner. För att ge en snabb och enkel överblick över hur Kungsbacka står sig jämfört andra kommuner har vi delat upp utfallet i fyra betygsgrupper, från mörkgrönt till rött (se förklaring i högerspalten). Resultaten kan ge ett bra stöd för våra förtroendevalda att få en sammanfattande översiktlig bild av kommunens kvalitet i jämförelse med andra kommuner. Redovisningen är även ett bra underlag i dialogen med invånarna. Här redovisas en sammanställning över samtliga frågor som tillhör respektive betygsgrupp. Kungsbacka tillhör de 25 procent av kommunerna som fått bäst resultat på måttet. Kungsbacka tillhör den näst bästa gruppen. Kungsbacka tillhör den näst sämsta gruppen. Kungsbacka tillhör de 25 procent av kommunerna som fått sämst resultat på måttet. 18 Årsredovisning Kungsbacka kommun 2016

134 KVALITETSARBETE antal frågor Kungsbackas totala resultat Kungsbacka har en mycket god kvalitet i jämförelse med andra kommuner. Av totalt 40 frågor placerar vi oss i bästa gruppen med 24 av frågorna vilket är en förbättring i jämförelse med tidigare år. Vi har färre frågor i näst bästa- och näst sämsta gruppen. Däremot har vi försämrat oss i förhållande till tidigare genom att ha fler frågor, sju stycken, i sämsta gruppen. Resultat per område I följande spalter redovisas hur frågorna bedöms i förhållande till andra kommuner inom respektive område. Under varje diagram ser du vilka frågor som ingår per område. Tillgänglighet antal frågor Tillgänglighet, e-post Bemötande, telefon Öppettider utöver vardagar 8 17 på bibliotek, simhall och återvinningscentral Plats på förskola på önskat datum Väntetid förskola för de som ej fått plats på önskat datum Väntetid försörjningsstöd Tillgänglighet, telefon Väntetid särskilt boende Tillgänglighet handlar om hur lätt invånare kan komma i kontakt med kommunen för att till exempel ställa en fråga. Då vi till 98 procent lyckas besvara frågor inom två dagar placerar vi oss i den bästa gruppen. Det kan även handla om väntetiden på beslut om försörjningsstöd, som för 2016 är 22 dagar vilket är en förbättring från sämsta till näst sämsta gruppen. Kungsbacka placerar sig i bästa gruppen med 4 av 8 frågor. Vi minskar samtidigt med 1 i näst bästa gruppen så att vi totalt sett i de två bästa grupperna minskar. Samtidigt har vi ökat med en fråga i sämsta gruppen. Hit hör tillgänglighet via telefon där vi försämrat oss från näst bästa gruppen till den sämsta. Vi arbetar aktivt med denna fråga genom vår värdegrund och i vårt förändringsarbete för bättre arbetsplatskultur. Hit hör även väntetiden till särskilt boende som gått från näst sämsta till sämsta gruppen i år med 108 dagar. Detta är kända problem som främst handlar om planprocesser för byggnationer av nya boenden som det planeras insatser till att förbättra. Flera bibliotek i kommunen har meröppet, det vill säga öppettider utöver vardagar klockan 8 till 17. Foto: Hannah Björk Årsredovisning Kungsbacka kommun

135 KVALITETSARBETE Trygghet antal frågor antal frågor Delaktighet och information antal frågor Effektivitet Antal barn och personal i förskola Trygghet invånare, index Personalkontinuitet i hemtjänst Kungsbacka har en fråga i bästa gruppen om antal planerade barn i förhållande till personal inom förskolan, som är 4,9 barn per medarbetare. I näst bästa gruppen finns fråga om trygghetsindex från SCB:s Medborgarundersökning som sjunkit från bästa gruppen föregående år. I sämsta gruppen har vi en fråga om personalkontinuitet inom hemtjänsten. Medelvärdet för Kungsbackas hemtjänsttagare vad gäller antal anställda som de möter under en 14-dagarsperiod är 19 stycken. Medelvärdet för övriga kommuner i undersökningen är 15, där den bästa kommunen har 7 och den sämsta 26 stycken. I årets mätning kring trygghet är det en fråga mindre. Många kommuner hade svårt att ta fram uppgifter om faktiskt antal barn i förhållande till personal i skolan, varför frågan ströks. Webbinformation Delaktighet invånare, index Inflytande invånare, index På området Delaktighet och information placerar sig Kungsbacka i bästa gruppen med två frågor: om kommunens webb-information till invånarna och om hur väl kommunen möjliggör för att delta i kommunens utveckling. Det är en förbättring från näst bästa gruppen år Vad gäller fråga om SCB:s Medborgarundersökning Nöjd-Inflytande- Index placerar vi oss precis som 2015 i näst bästa gruppen. Under året har vi förbättrat vår process för att få in synpunkter från invånare och genomfört flera invånardialoger som sannolikt bidragit till det positiva resultatet. Elever i årskurs 6 med godkända betyg Elever i årskurs 3 som klarat de nationella proven Elever i årskurs 9 med behörighet till yrkesprogram Elevers syn på skola och undervisning, årskurs 8 Kostnad per betygspoäng i grundskolan Gymnasieelever som tagit examen inom 4 år Kostnad per elev i gymnasieskola Kvalitet, särskilt boende Kostnad särskilt boende äldreomsorg Brukare nöjda med särskilt boende Omsorgs- och serviceutbud hemtjänst Brukare nöjda med sin hemtjänst Ungdomar som inte återkommit till socialtjänst inom ett år efter insats Kvalitet, LSS grupp- och serviceboende Kostnad hemtjänst äldreomsorg Kostnad per barn i förskola I perspektivet kommunens effektivitet har Kungsbacka 9 av 16 frågor i bästa gruppen vilket är en förbättring från föregående år. De områden där vi förbättrat oss är om elevers syn på skolan och undervisningen i årskurs 8, kostnad per brukare och kvalitetsindex för särskilt boende och andel brukare som är nöjda med sin hemtjänst. Sämsta gruppen har ökat med två frågor, kostnad per brukare i hemtjänsten (som har ändringar i sin mätmetod så att den inte är helt jämförbar mot tidigare år) och kostnad per barn i förskolan. Det är 20 Årsredovisning Kungsbacka kommun 2016

136 KVALITETSARBETE tveksamt om frågor om kostnad per elev eller brukare i olika verksamheter visar något om effektiviteten när man inte har med kvalitetsaspekten. Dessa frågor ligger inte till grund för förändrings- eller förbättringsarbete i Kungsbacka utan att vi tar med vilken kvalitet som levereras. Vi kan konstatera att Kungsbacka står sig väl vad gäller effektiviteten i jämförelse med andra kommuner. Samhällsutveckling antal frågor Förvärvsarbetande invånare år Invånare som under året fått ekonomiskt bistånd Antal nya företag Att bo och leva i kommunen Sjukpenningtal Återvunnet material av hushållsavfall Miljöbilar i kommunal verksamhet Ekologiska livsmedel i kommunens kök Företagsklimat, enligt undersökningen Insikt Som samhällsutvecklare är Kungsbacka bra i jämförelse med andra och har totalt 8 av 9 frågor i bästa eller näst bästa gruppen. Det är frågor som berör andel förvärvsarbetande av befolkningen, hur många som fått försörjningsstöd, antal nystartade företag, återvunnet hushållsavfall, andel miljöbilar i kommunens organisation och andel ekonomiska livsmedel m.m. Endast en fråga är i sämsta gruppen och det är SKL:s Insiktsmätning om företagsklimatet. Ett område som uppmärksammats sen några år tillbaka och under året har enheten för näringslivsarbete förstärkts med förhoppning om bättre resultat i framtiden. Inom området effektivitet mäts bland annat hur väl elever i årskurs 3 klarar de nationella proven. Foto: Hannah Björk Årsredovisning Kungsbacka kommun

137 KVALITETSARBETE Så har vi arbetat med vår värdegrund Vi som arbetar i Kungsbacka kommun ska ge ett gott bemötande och ge möjligheter för kommuninvånarna att ha inflytande över hur vi utför våra tjänster. Vi ska vara tillgängliga för kommuninvånarna. På detta sätt skapar vi trygghet. Detta är Bitt vår värdegrund. Vår värdegrund Bitt ska genomsyra hela organisationen på alla nivåer. Den återfinns bland kommunfullmäktiges prioriterade mål och den omsätts till praktik på våra arbetsplatser. Alla medarbetare förväntas känna till och arbeta utifrån värdegrunden. Alla chefer har i uppdrag att arbeta med Bitt i sina verksamheter. Även om vi fortfarande har bra värden i förhållande till övriga riket så har nyckeltalen över tid stagnerat vilket vi tar på stort allvar. Därför har vi under året påbörjat ett övergripande utvecklingsarbete där målet är att etablera ett gemensamt förhållningssätt som ökar kundfokus. Det förstärker värdegrunden Bitt som inriktning i all kommunal service och myndighetsutövning. Insatser under 2016 Under året genomfördes en omorganisation av kommunledningen för att bilda ett nytt kommunledningskontor. Syftet är att skapa förutsättningar att fokusera mer på strategiska frågor och att leda, samordna och följa upp hela kommunens verksamhet och utveckla professionella stödprocesser. Vi ska jobba mer gemensamt och likartat i kommunen vi blir ett Kungsbacka inleddes en satsning på ett förhållningssätt som vägleder i dagliga beslut, prioriteringar och agerande för invånares, näringslivets och besökares bästa, och som leder oss mot vision Arbetet bygger även vidare på det politiskt beslutade direktivet om värdskap i toppklass. Vid ledardagen 2016 presenterades resultatet i form av fyra hörnstenar: Vi välkomnar Vi levererar Vi samarbetar Vi tänker nytt Hörnstenarna ska stärka och utveckla vår arbetsplatskultur. I många av våra verksamheter finns ett medvetet och systematiskt arbete utifrån värdegrunden och en stark vilja hos våra anställda att ge ett gott bemötande tillsammans med god service. Här är några exempel: Skolor Ett ständigt pågående arbete är att utveckla vårt sätt att göra barn och elever mer medvetna och medskapande i sin utbildning. På varje förskoleenhet och skolenhet upprättas årligen planer mot kränkande behandling. Tillsammans med den information vi får från brukarenkäten ger detta ett gott underlag för dialoger och för rektors/ förskolechefs analys och beslut om förbättringsarbete. Elevernas upplevelse av delaktighet och inflytande har minskat sedan förra året, framförallt i årskurs 5 och 8. Det handlar både om upplevelsen av att lärarna tar hänsyn till elevernas åsikter och att de kan påverka hur de ska arbeta i skolan och med vad. Vård & Omsorg En central strategi inom Vård & Omsorg för att förbättra kundernas inflytande är införandet av arbetssättet Individens behov i centrum, IBIC. Alla utredningar och biståndsbeslut inom förvaltningen för Vård & Omsorg görs nu utifrån socialstyrelsen arbetsmodell och tar hänsyn till varje kunds unika situation och förmåga. Under året har förvaltningen för första gången även undersökt hur målgruppen av kunder under 65 år upplever verksamheten. Såväl äldre som yngre kunder upplever till mycket stor del (98 respektive 91 procent) att de får ett gott bemötande av personalen. Och andelen som sammantaget är mycket eller ganska nöjda med sitt särskilda boende respektive hemtjänst, uppgår till 89 respektive 92 procent. Individ & Familjeomsorg och Funktionsstöd Efter sammanslagningen av förvaltningarna för Individ & Familjeomsorg och Funktionsstöd den 1 januari 2016 fanns ett behov av att skapa ett gemensamt förhållningssätt som genomsyrar hela förvaltningen. Vi har många olika verksamheter och arbetsplatser ute på boenden, hemma hos personer eller på kontor. Men ytterst arbetar vi alla för samma sak och behöver ha en gemensam bild för ögonen när vi går till jobbet. Resultatet blev vår verksamhetsidé: "Vi finns till för dem som behöver stöd i sin livssituation. Genom delaktighet och omtanke vill vi skapa möjlighet till förändring och livskvalitet". Verksamheten för ensamkommande har under 2016 gjort ett arbete med att konkretisera och anpassa vår värdegrund till verksamheten på våra boenden. Det resulterade i dokumentet Bitt blir praxis. 22 Årsredovisning Kungsbacka kommun 2016

138 KVALITETSARBETE Pilarnas riktning anger trenden sett över 3 år. Pilarnas färg indikerar kommunens värden i förhållande till övriga kommuner i Sverige. Grön pil Vi ligger över rikssnittet. Vi använder nyckeltalen nedan för att följa upp arbetet med Bitt. Pilarnas riktning anger trenden sett över tre år. Pilarnas färg indikerar kommunens värden i förhållande till övriga kommuner i Sverige. Gul pil Vi ligger lika med rikssnittet eller att det inte går att jämföra med riket. Röd pil Vi ligger under rikssnittet. Detta mäter vi Utfall 2012 Utfall 2013 Utfall 2014 Utfall 2015 Utfall 2016 Riket 2016 Kommentar Nöjd-Medborgar-Index, NMI Kungsbacka ligger på delad 9:e plats. Nöjdhet med bemötandet vid kontakt med kommunen Nöjdhet med servicen vid kontakt med kommunen Andel som uppfattar att de får ett gott bemötande vid telefonkontakt Möjlighet till information om verksamheten genom personliga möten Möjlighet att framföra synpunkter genom personliga möten Hur upplever invånarna att de har inflytande över kommunens verksamhet? Hur väl kommunen möjliggör för invånarna att delta i kommunens utveckling Hur god kommunens webbinformation är till invånarna 6,6 7,0 6,6 6,7 6,6 6,6 82 % av våra invånare upplever ett gott eller mycket gott bemötande. 6,6 6,8 6,5 6,5 6,4 6,4 80 % upplever ett gott eller mycket gott bemötande men trenden är vikande. 80 % 89 % 94 % 100 % 100 % 98 % 100 % upplever gott eller mycket gott bemötande. 6,1 6,0 6,3 6,3 6,1 iu* 32 % svarar mycket bra, 46% bra, vilkert innebär ökningar. Trenden totalt är dock vikande. Personliga möten ersätts på senare år med digitala lösningar som ökar tillgängligheten. 6,1 6,0 6,2 6,2 6,1 iu* 31% (18%) svarar mycket bra, 45%( 25%) bra och 24% (12 %) ger oss underkänt. Större andel nöjda än Personliga möten ersätts på senare år med digitala lösningar som ökar tillgängligheten Över medel men försämring. Åtgärder planeras. 51 % 51 % 69 % 61 % 81 % 56 % Bland de 15 bästa kommunerna % 87 % 86 % 86 % 82 % 76 % Resultatet redovisas som procent av maxpoäng och visar hur lätt det är att hitta efterfrågad information. Antal inlämnade synpunkter iu* Utvecklat processen och genomfört kommunikationsinsats som gett effekt. Finns behov av förbättring, flera nämndområden behöver bättre systematik för att få in synpunkter. Information om vår tillgänglighet 5, ,9 5,8 iu* Andelen mycket nöjda är ungefär lika stor som icke nöjda, 22 %. 55 % är nöjda. Efterfrågestyrda öppettider 6,3 6,2 6,4 6,4 6,2 iu* Fler är nöjda, 32 %, än missnöjda, 21 %. Förväntningarna i samhället ökar också samtidigt som digitaliseringen ger mer möjligheter. Andel invånare som skickar in en enkel fråga via e-post får svar inom två arbetsdagar Andel invånare som får kontakt med handläggare via telefon för att få svar på en enkel fråga Hur trygga känner sig invånarna i kommunen? *iu = ingen uppgift 59 % 69 % 98 % 87 % 95 % 86 % God förbättring över tid som sannolikt beror på införandet av Kungsbacka direkt. 42% 42% 56% 50% 46% 52% Negativ trend där vi i år sjunker under riksgenomsnittet. Vi planerar för kraftfulla åtgärder På delad 14:e plats. Trenden i samhället är negativ med upplevd ökad otrygghet. Årsredovisning Kungsbacka kommun

139 REPORTAGE Estetisk tolkning av hållbarhet En radiodänga med ny text på svenska om växthuseffekten? Det är fullkomligt normalt på en naturkunskapslektion. I alla fall om man är estetelev på Aranäsgymnasiet. Text och foto: Hannah Björk En lektion i naturkunskap kan vara lärorik, faktaspäckad och fullkomligt skittråkig för sextonåriga gymnasister. Men Aranäsgymnasiets elever på estetiska programmet får under förstaläraren Jessica Rehnqvists ledning pröva nya vägar. De får använda sina kreativa sidor och det de är bäst på, menar Jessica Rehnqvist. På så sätt blir det både kul och lärorikt. Skola med hållbarhetsprofil Hon är en av landets få lärare i miljökunskap och ansvarig för Aranäsgymnasiets hållbarhetsprofil. Kungsbackas båda gymnasier, Aranäs och Elof Lindälv, är certifierade enligt Skolverkets utmärkelse Skola för hållbar utveckling. Det innebär att lärandet sker med demokratiska arbetssätt, kritiska förhållningssätt i ämnesövergripande samarbeten, med pedagogisk variation och delaktighet från eleverna. Dagens naturkunskapslektion uppfyller samtliga kriterier. Efter en kort genomgång i klassrummet, sprids eleverna ut i grupparbeten. Estetprogrammet har fem grenar: dans, bild, media, teater och musik. Eleverna använder sig av sin specialisering för att gestalta miljöproblem. Bruno Mars blir låt om växthuseffekt Framför ett notställ hittar vi Anna Falk och Maja Silén, två tredjedelar av gruppen SAM. Till Siri Gallegos pianotoner övar de den låt om växthuseffekten som de skrivit. Du har säkert hört melodin på radio I m yours med Bruno Mars. Det tog lite tid innan vi kom igång och fick till meningarna, säger Siri Gallego. Vi ville nästan nöta in i de som lyssnar vad problemen beror på och få in lösningar i texten till vad man kan göra åt situationen, menar Anna Falk. Kring en stor bild av världsrymden, med jorden i centrum, solen i ena hörnet och månen i andra, trängs bildeleverna. Det ska bli ett brädspel med frågor om ekonomisk, social och ekologisk hållbarhet, beskriver Hanna Bartholdsson. Frågorna har olika färger grön, orange eller röda beroende på svårighetsgrad, säger Annie Brant och tar ett exempel på en svår fråga: Vilken är den kemiska beteckningen för fotosyntesen? Film om dyster framtid Även film är ett medium för att lyfta klimathotet. Iförd lösskägg, hatt och rock ska Elin Fjellström gestalta en man som i en dyster framtid ska förklara för sina barnbarn varför världen ser ut som den gör med smältande isar, utrotade djurarter och kallare klimat på grund av påverkad Gulfström. Filmen handlar om en gammal gubbe som levt ett omiljövänligt liv. Han kör en stor bil, äter mycket kött, stänger inte dörren till kylen ordentligt och tar långa, varma duschar, beskriver Elin Fjellström och Alice Edblom. Ronja Alfredsson, bildelev, ägnar sig åt research för sin krönika. Många färger innehåller kadmium trots att de är farliga. Och en del material innehåller plaster som ger farliga ångor, förklarar hon initierat. Blev utställning i stadshuset Jessica Rehnqvist har testat upplägget i andra program. Teknikerna har till exempel tittat på hur Kungsbacka kan bli ett mer hållbart samhälle, ett arbete som resulterat i en utställning i stadshusets foajé, och samhällsklassen skriver reportage. Kurserna måste uppfylla nationella mål. Skolverket talar om vad eleverna måste kunna, men inte hur de ska lära sig. Så det ger oss lärare ganska fria händer. Jag tror att de lär mer för livet och utvecklas som människor genom att reflektera och agera. En del får upp en gnista och tycker att det är kul och vill lära sig mer. På så sätt blir även själva lärandet hållbart, reflekterar Jessica Rehnqvist. Skola för hållbar utveckling Hållbar utveckling inrymmer en ekologisk, ekonomisk och social dimension. Utmärkelsen gäller i tre år och kan förlängas. Ett lärande för hållbar utveckling karakteriseras av: demokratiska arbetssätt kritiska förhållningssätt ämnesövergripande samarbeten mångfald av pedagogiska metoder delaktighet och inflytande från eleverna (Fakta: Skolverket) 24 Årsredovisning Kungsbacka kommun 2016

140 REPORTAGE»Han kör en stor bil, äter mycket kött, stänger inte dörren till kylen ordentligt och tar långa, varma duschar.«elin Fjellström ikläder sig rollen som äldre man med dålig miljömedvetenhet. Kasper Böhnke hittar roliga vinklar med kameran. Ronja Alfredsson, bildelev, ägnar sig åt research för sin krönika. Längst till höger: Siri Gallego, Anna Falk och Maja Silén har i arbetet med tema hållbarhet skrivit en ny låttext. Årsredovisning Kungsbacka kommun

141 VISION Vision 2030 Visionen är en ledstjärna för kommunens långsiktiga utveckling. Den beskriver hur vi vill att det ska vara i Kungsbacka kommun år 2030, och lyfter fram viktiga utvecklingsområden för framtiden. I Kungsbacka växer framtiden I Kungsbacka skapar vi det goda livet tillsammans. Vi är öppna, trygga och nytänkande. Varje människas potential tas till vara och näringslivet blomstrar. Här växer du hela livet. Kungsbacka är en naturskön och dynamisk tillväxtkommun. Hit är alla lika välkomna, och möjligheterna till utveckling är goda för både individen, gruppen, föreningen och företaget. Den valfrihet, mångfald och livskvalitet som präglar vardagen här lockar ständigt nya invånare. Växtkraften ger oss mer resurser till den gemensamma välfärden så att alla kan utvecklas och leva det goda livet, hela livet. Vi växer i regionen genom att planera och bygga strategiskt. Samhället utvecklas på ett hållbart sätt: socialt, ekologiskt och ekonomiskt. Vi lever inte över naturens tillgångar. Mångfald, puls och nära till naturen Kungsbacka är en sammanhållen, grönskande och lättillgänglig stad med tydlig profil och egen identitet. Staden växer och blir ett mer framträdande nav i kommunen. Här finns attraktiva bostäder för alla smaker, som möter behoven hos olika generationer och livsstilar. Mångfalden speglas i den inspirerande byggnadsmiljön där tradition möter innovation och där mötesplatserna är många. Utbudet av affärer, kultur och nöjen är stort. Staden är lättillgänglig och har goda kommunikationer med kommunens orter och omvärld. Välplanerad infrastruktur och lättillgänglig kollektivtrafik minimerar transporternas miljöpåverkan. Hav, öppna landskap och skogsbygd vi förvaltar våra fantastiska naturmiljöer så att även kommande generationer ska kunna njuta av den välgörande naturen, mitt i vardagen. Västsveriges bästa företagsklimat Kungsbacka kommun är känd för sitt goda värdskap och är det självklara valet för företag som vill etablera sig i Västsverige. Vi har det bästa klimatet för entreprenörer. Här är det lika naturligt att starta företag som att vara anställd. Entreprenörslusten väcks till liv redan i skolan, och samarbetet mellan skola, akademi och näringsliv utvecklar företagsamheten i hela kommunen. Vi utvecklas hela livet I våra skolor utvecklar var och en sin fulla kapacitet i en kreativ miljö där alla tar ansvar, visar respekt och bryr sig om varandra. Alla elever lämnar skolan med god kompetens, god självkänsla och stark framtidstro. Livslångt lärande är en självklarhet. När vi växer som människor utvecklas både näringslivet och samhället i stort. Aktiviteter som engagerar, inspirerar och berikar livet Här har alla ett rikt fritids- och kulturliv med både bredd och spets. Mångfalden av aktiviteter, upplevelser och gemenskaper främjar hälsa, välmående och kreativitet. Framåt anda, mångfald och öppenhet spirar i nätverk och föreningar. Vi är delaktiga i samhällets utveckling och får spännande saker att hända. Den nytänkande kvalitetskommunen Kungsbacka kommun möter utmaningar med mod, nytänkande och samarbete. Vi löser vårt uppdrag på ett innovativt sätt som överträffar invånarnas förväntningar, och är en förebild för andra. Här jobbar människor som vill, vågar och kan. Staden, landet, handeln, kulturlivet och naturen lockar turister och besökare till hela kommunen. 26 Årsredovisning Kungsbacka kommun 2016

142 PRIORITERADE MÅL OCH DIREKTIV Prioriterade mål och direktiv Med utgångspunkt från visionen har kommunfullmäktige beslutat om 17 prioriterade mål*. De beskriver vad vi ska uppnå och kan ses som den övergripande strategin för utvecklingen av kommunen som helhet. Direktiv är kommunfullmäktiges sätt att exakt beskriva en uppgift som ska utföras av en nämnd under ett eller två år. Sammanfattande måluppföljning för 2016 Jämfört med tidigare år är det färre mål som uppnås, då flera av olika skäl faller på målsnöret : exempelvis målet om ekologiska livsmedel, minskad energianvändning och minskat försörjningsstöd. För målet om minskad användning av droger har mätningen som genomförs i samarbete med Göteborgsregionen skjutits fram till nästa år. Här nedan kan du läsa mer om respektive mål. Kan ej mätas Uppnås Uppnås ej 9 På rätt väg Ökat inflytande Andelen invånare som upplever att de har inflytande ska öka Utfall 2014 Utfall 2015 Utfall 2016 Mål SCB:s medborgarundersökning, kvalitetsfaktor NII. Sammanvägt Nöjd-Inflytande-Index, NII, med betygsindex 0 100, för hur invånarna bedömer möjligheterna till inflytande i Kungsbacka kommun. Vi har inte nått målet Invånare har inflytande på många sätt i Kungsbacka. Eleverna tycker till i klassråd, elevråd och matråd, föräldrarna bjuds till föräldramöten. I omsorgsförvaltningarna finns brukarråd eller individuella handlingsplaner i samarbete med individen eller närstående. Viktigast är kanske den dialog som löpande sker mellan kommun och invånare i olika sammanhang. Synpunktshanteringen är en viktig kanal för inflytande och dialog liksom invånardialoger vid förändringar och samhällsplanering. Under året har vi skapat ett nytt forum för barns och elevers delaktighet, som kallas Åsiktsmaskinen. Det är en digital mötesplats där barn och elever kan vara med och påverka. Vi ser allvarligt på att målet inte uppnås i år. Vi arbetar intensivt med en rad insatser för att vända trenden, bland annat har vi påbörjat en kartläggning för att se över de kanaler och metoder vi har för inflytande och dialog med våra invånare. Syftet är att göra det enklare att påverka men också att på ett tydligare sätt berätta för våra invånare hur resultatet blivit av de dialoger som genomförts. Vi utvecklar även vår synpunktshantering som är en viktig del för invånarnas inflytande och som ger kommunen underlag till verksamhetsutveckling. Under hösten genomfördes bland annat en kampanj via sociala medier för att öka intresset för invånarna att ge synpunkter. Bemötande och tillgänglighet Andelen som upplever ett gott bemötande och god tillgänglighet i kontakt med kommunen ska öka Utfall 2014 Utfall 2015 Utfall 2016 Mål SCB:s medborgarundersökning, kvalitetsfaktor Bemötande & Tillgänglighet. Sammanvägt betygsindex 0 100, för hur invånarna bedömer bemötande och tillgänglighet i Kungsbacka kommun Insikt, SKL:s servicemätning av kommunernas myndighetsutövning för företag. Kvalitetsfaktor Bemötande. Sammanvägt betygsindex 0 100, för hur invånarna bedömer bemötandet i Kungsbacka kommun Insikt, SKL:s servicemätning av kommunernas myndighetsutövning för företag. Kvalitetsfaktor Tillgänglighet, betygsskala Vi har inte nått målet men är på rätt väg Målet är en viktig del i vår värdegrund och har därför hög prioritet. Utifrån en vikande trend i några år har vi infört flera olika insatser som nu förhoppningsvis ger en positiv utveckling. Under 2016 har vi påbörjat ett utvecklingsarbete för att närma oss kommunens vision om ett värdskap i toppklass. Resultatet är programmet 100 % välkommen som riktar sig mot såväl medarbetare som chefer. Vi har även etablerat nya arbetssättet kundcentrerad verksamhetsutveckling. Syftet är att kommunens tjänster och service ska utvecklas mer utifrån kundens perspektiv för att bättre tillgodose invånarnas, näringslivets och besökares förväntningar om bland annat tillgänglighet och bemötande. Vår fortsatta utveckling av e-tjänster skapar tillgänglighet för invånaren dygnet runt. God livskvalitet Andelen invånare som upplever förutsättningar för god livskvalitet ska öka Utfall 2014 Utfall 2015 Utfall 2016 Mål % 94% 94% SCB:s medborgarundersökning. Egen tilläggsfråga: Hur nöjd är du på det hela taget med det liv du lever? Fyrgradig skala från Inte alls nöjd till Mycket nöjd som redovisas i procent efter sammanslagning av andel som är Nöjda och Mycket nöjda. 82% 84% 78% SCB:s medborgarundersökning. Egen tilläggsfråga: Hur bedömer du ditt allmänna hälsotillstånd? Femgradig skala från Mycket dåligt till Mycket bra, som redovisas i procent efter sammanslagning av andel som gett betyg 4 5. Vi har nått målet Invånarna i Kungsbacka är generellt nöjda med sin livssituation och har god hälsa vilket kommunen bidrar med på flera olika sätt. Ett exempel är gruppbostaden BoDa med integrerad daglig verksamhet som innebär att vi lokalt kan erbjuda boende för behövande inom kommunens gränser. Gymnasieskolan erbjuder flexibilitet vad gäller olika utbildningar, studieupplägg och arbetsinriktade åtgärder. Vi arbetar systematiskt för att förebygga frånvaro och studieavbrott vilket resulterat i att fler tar gymnasieexamen som i sin tur bidrar positivt till livskvalitet. På egna ben är en satsning för att få fler elever att gå eller cykla till skolan. Målet är ökad fysisk aktivitet för barnen och minskad biltrafik runt skolan. *Målen är satta utifrån vår tidigare vision som du hittar i Kommunbudgeten. Årsredovisning Kungsbacka kommun

143 PRIORITERADE MÅL OCH DIREKTIV Minskad användning av droger Användning av droger bland ungdomar ska minska Utfall 2014 Utfall 2015 Utfall 2016 Mål % 87 % 87 % 89 % Luppen* vart tredje år. Andel av ungdomarna i årskurs 8 som uppger att de inte konsumerar alkohol. 90 % 90 % 90 % 93 % Luppen* vart tredje år. Andel av ungdomarna i årskurs 8 som uppger att de inte röker. 86 % 86 % 86 % 90 % Luppen* vart tredje år. Andel av ungdomar i årskurs 2 på gymnasiet som uppger att de inte använt narkotika. * Luppen, Lokal uppföljning av ungdomspolitiken, är en enkät från Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor som genomförs vart tredje år. Frågorna är utformade så att ungdomarna självskattar sig i frågor om levnadsförhållanden, till exempel om hur ofta de brukar alkohol. Svarsalternativen är aldrig, någon gång per år, någon gång i månaden, en gång i veckan, flera gånger i veckan och varje dag. Vi vet att kommunens egna ungdomsenkät, som genomförs de år Luppen inte görs, visar ett högre resultat. Skillnaden kan bero på att ungdomsenkäten skickas hem till målsman medan Luppen fylls i under skoltid. Därför har vi inför 2016 valt att endast rikta in oss på mätningarna enligt Luppen. Värdena under Utfall i tabellen är senast kända från år Mätmetoden för detta mål är under utveckling för att bättre komplettera Luppen. Mätningen av målet som genomförs tillsammans med Göteborgsregionen är framflyttad till 2017 varför målet inte kan bedömas. Området har uppmärksammats under året då flera myndigheter rapporterat ett oroande mörkertal samt att det finns god tillgång till narkotika i kommunen. Kommunen och Polisen samarbetar med insatser på både grund- och gymnasieskolor, till exempel med kontroll av ungdomar som misstänks bruka droger. Skolförvaltningarna fortsätter aktivt att arbeta drogförebyggande utifrån vår drogpolicy med tillhörande handlingsplan. Ökad samverkan mellan olika kommunala aktörer har gett resultat genom att vi nått fler ungdomar i ett tidigt stadie i deras missbruk, bland annat via Vändpunkten. Utbildning i Ansvarsfull alkoholservering har genomförts liksom dopningsförebyggande arbete med utbildningen 100 % ren hård träning för gympersonal. Trygg kommun Andelen invånare som upplever att de är trygga ska öka Utfall 2014 Utfall 2015 Utfall 2016 Mål SCB:s medborgarundersökning, kvalitetsfaktor Trygghet. Sammanvägt betygsindex 0 100, för hur invånarna bedömer tryggheten i Kungsbacka kommun. Vi har inte nått målet Enligt SCB:s medborgarundersökning har den generella upplevda tryggheten i Kungsbacka minskat under Kungsbacka följer den nationella utvecklingen och flera västsvenska kommuner har liknande nedgång. Vi har en högt ställda mål för trygghet, vilket tillsammans med omvärldsfaktorer på både lokal, nationell och internationell nivå påverkar upplevelsen och resultatet negativt. Kungsbacka är ändå bland landets tryggaste kommuner enligt undersökningen vilket är viktigt att komma ihåg. Den upplevda tryggheten stämmer inte alltid överens med den faktiska tryggheten. Brottsstatistiken i kommunen har utvecklats åt rätt håll de senaste tio åren och även Till exempel minskar bostadsinbrotten i nästan hela kommunen. Även om vi inte når vårt höga mål har vi gjort en rad insatser som bidragit till tryggheten i kommunen, bland annat invånardialog och medborgarlöfte tillsammans med polisen. Varje år ger Polisen och Kungsbacka kommunen ett gemensamt medborgarlöfte för att öka tryggheten. Stimulerande kultur och fritid Andelen av kommunens invånare som är nöjda med sitt kultur- och fritidsliv ska öka Utfall 2014 Utfall 2015 Utfall 2016 Mål % 90 % 89 % 90 % SCB:s medborgarundersökning. Egen tilläggsfråga med tiogradig skala: Hur nöjd är du med din fritid? Redovisas i procent efter sammanslagning av andel som gett betyg % 78 % 79 % 84 % Ungdomsenkäten, årskurs 8. Andelen av ungdomarna som är nöjda med sin fritid. 88 % 88 % 88 % 95 % Luppen vart tredje år. Andelen av ungdomarna i årskurs 8 som är nöjda med sin fritid. Utfallet baseras på den senaste Lupp-undersökningen 2013 vilket innebär att utfallet för följande år är identiskt med % 78 % 77 % 79 % SCB:s medborgarundersökning. 10-gradig skala utifrån frågan Hur ser du på möjligheterna till att kunna utöva fritidsintressen, till exempel sport, kultur, friluftsliv, föreningsliv? som redovisas i procent efter sammanslagning av andel som gett betyg Vi har inte nått målet men är på rätt väg Möjligheterna att utöva sina fritidsintressen har legat stilla de senaste åren med en marginell minskning 2016 dock på en hög nivå som ligger över rikssnittet. En orsak till målets utveckling kan vara att vi än så länge har en liten tätort i förhållande till invånarantalet vilket begränsar serviceutbudet samtidigt som vi växer kraftigt. Vi har också en till ytan stor kommun. I samband med vår bostadsexpansion är det viktigt att förutsättningarna i form av exempelvis kultur och fritidsanläggningar, mötesplatser och utbud, växer i samma omfattning och i anslutning till nybyggnation. Vi bör fundera på hur och var vi placerar kommunal service kopplad till kultur och fritidsutbudet. Vårt arbete där ungdomar får möjlighet att själva vara delaktiga i att skapa och utveckla sina fritidsintressen, har utvecklats positivt under året. Vi arbetar även aktivt med förebyggande insatser riktade till pensionärer i kommunen. Många invånare är aktiva i idrottsföreningar, vilket innebär att det finns goda förutsättningar samt starkt främjande strukturer och miljöer i kommunen varför målet sammantaget bedöms vara på rätt väg även om det inte uppnås i år. 28 Årsredovisning Kungsbacka kommun 2016

144 PRIORITERADE MÅL OCH DIREKTIV Företagsvänlig kommun Kungsbacka ska vara känd som en företagsvänlig kommun Minskat försörjningsstöd Andelen hushåll med försörjnings stöd ska minska Fler ska åka kollektivt Antalet resor med kollektivtrafiken ska öka Utfall 2014 Utfall 2015 Utfall 2016 Mål Insikt, SKL:s servicemätning av kommunernas myndighetsutövning för företag. Nöjd kundindex utifrån sammanvägt betygsindex 0 100, för hur företag i kommunen bedömer Kungsbacka kommuns myndighetsutövning, vilken är en viktig del av företagsklimatet. 3,3 3,4 3,1 3,6 Svenskt Näringslivs attitydundersökning av kommuners och däribland Kungsbacka kommuns företagsklimat. Medelvärde utifrån skala 1 6, där företag bedömer företagsklimatet i Kungsbacka kommun. Insikt, resultatet bygger på ärenden från I Svenskt Näringslivs attitydundersökning är det frågan om det sammafattande omdömet som avses. Vi har inte nått målet men är på rätt väg Näringslivet i Kungsbacka växer och representerar ett mycket stort antal branscher. För att möta ett expansivt näringsliv och variationen i företagens behov genomförs flera insatser. För att underlätta för företagen och för snabbare hantering, har e-tjänster utvecklats och införts under året för bland annat bygglov, planbesked och serveringstillstånd. Miljö & Hälso skydd har startat ett utvecklingsarbete för bättre kommunikation. Kommunen med årliga stora inköp har börjat med tidiga leverantörsdialoger för att få in fler anbud och bättre upphandlingsunderlag som även gynnar mindre företag. Vi har satt igång insatser för att utveckla ett värdskap i toppklass, fokusera dialogen kring möjligheter och snabba på ärendehanteringen. Näringslivsenheten har förstärkts för att öka servicen till företag men också för att leda,stödja och följa upp insatserna för att nå målet varför målet i år bedöms vara på rätt väg. Utfall 2014 Utfall 2015 Utfall 2016 Mål ,3 % 2,3 % 2,3 % 2 % Andel hushåll med försörjningsstöd. 25,5 % 23 % 22,6 % 24 % Andel hushåll med långvarigt försörjningsstöd av totala andelen hushåll med försörjningsstöd. Med långvarigt försörjningsstöd avses längre än 10 månader. Vi har inte nått målet men är på rätt väg Andelen hushåll som får försörjningsstöd ligger kvar på samma nivå som föregående år vilket innebär att den höga ambitionen med målvärdet inte uppnås i år. Kungsbacka har lägst andel hushåll med försörjningsstöd av kommunerna i Halland och jämförbara kommuner inom Göteborgsregionen. Under året har vi bland annat fokuserat på gruppen som har ett långvarigt försörjningsstöd. Detta har bidragit till att minska gruppen från 195 år 2015 till 160 år Detta trots ökat mottagandet av nyanlända där en del inte klarar sin försörjning på egen hand med den statliga etableringsersättningen vilket delvis beror på att i vi har höga boendekostnader i Kungsbacka och att etableringsersättning inte beviljas till barn nummer 4 i en familj. Dessutom kan utbetalningen av etableringsersättningen dra ut på tiden, speciellt för anhörigkommande familjer som inte täcks av det generella statsbidraget då kommunen ansvarar för försörjningen. Många nyanlända är i stort behov av till exempel tandvård vilket inte täcks av statsbidragen utan av kommunens försörjningsstöd. Vi kan se att våra insatser och samverkan med andra myndigheter ger resultat varför målet bedöms vara på rätt väg även om det inte uppnås i år. Utfall 2014 Utfall 2015 Utfall 2016 Mål Pendeltåg Blå Express Lokal busstrafik Stadstrafik Öresundståg Totalt antal resor. Vi har nått målet Det totala resandet har ökat jämfört med 2015 och målet att antalet kollektivresor ska öka, uppnås efter flera års satsningar. I juni 2015 ersatte dubbelriktad trafik med ändhållplatser den gamla strukturen med ringlinjer för kollektivtrafiken i Kungsbacka centrum vilket bidragit till en ökning av resandet med 34 procent. Från och med april 2016 erbjuder Kungsbacka kommun seniorkort för fria resor till alla som fyllt 65 år. Sedan 2015 kan alla gymnasieelever resa fritt kollektivt till både skola och fritidsaktiviteter. Förhoppningsvis bidrar det till goda vanor att åka kollektivt även senare i livet. Under 2016 genomfördes en undersökning för att ta reda på i vilken utsträckning våra ungdomar använder skol- och fritidskorten. Undersökningen visade att 83 procent av ungdomarna använder skolkortet 4 5 dagar i veckan medan fritidskorten används av 43 procent minst 3 dagar i veckan. 47 procent av ungdomarna uppger att de reser mer med kollektivtrafiken sedan de fått fritidskortet. Kommunen har en nära kontakt med näringslivet i Kungsbacka. Foto: Ciprian Gorga Årsredovisning Kungsbacka kommun

145 PRIORITERADE MÅL OCH DIREKTIV Minskad energianvändning Energianvändningen i kommunens lokaler ska minska Utfall 2014 Utfall 2015 Utfall 2016 Mål Den totala mängden tillförd energi, kwh/m², graddagskorrigerad. Vi har inte nått målet men är på rätt väg Mätningen under året visar på minskad användning av el, olja och fjärrkyla medan fjärrvärme ligger på oförändrad nivå. Vi är nära men når inte riktigt målnivån för i år. Under året har vi bland annat satsat på konvertering av oljepannor till förnybara alternativ på Fjordskolan och Gamla Kullaviksskolan, installation av kvadratmeter solpaneler för egenproducerad solel, ombyggnad av ventilation med behovsanpassad styrning av koldioxid- och temperaturnivåer. Vi har organiserat vår driftorganisation så att den i högra grad kan arbeta med energioptimering. Ekologiska livsmedel Andel inköpta certifierade ekologiska livsmedel ska öka Utfall 2014 Utfall 2015 Utfall 2016 Mål % 27% 29% 30% Andel inköpta miljömärkta livsmedel i kronor i förhållande till totalt inköpta livsmedel. Vi har inte nått målet men är på rätt väg Om vi endast ser till ekologiska livsmedel inom skolan så är den andelen över 30 procent och något under för omsorgsnämnderna. En förklaring till att målet inte uppnås handlar om högre priser för ekologiska livsmedel. Vi arbetar för att skapa medvetenhet i organisationen men även inom skolan där frågor om ekologiskt mat, miljö och hälsa genomsyrar pedagogiken i ämnen som hemoch konsumentkunskap. Minska farliga kemikalier Användningen av farliga kemikalier i kommunens verksamheter ska minska Utfall 2014 Utfall 2015 Utfall 2016 Mål % 7% 1% 10% Andelen inköpta ej miljömärkta rengöringsmedel. Vi har nått målet Målet att minska farliga kemikalier är omfattande men mätningen för året riktar endast in sig på rengöringsmedel inom Lokalvården som medför att det uppnås med stor marginal användningen av icke miljömärkta rengöringsmedel var 1 procent. Flera års arbete med att se över produktsortiment, förbrukning och användningsmetoder har gett ett mycket gott resultat. Mätningarna utvidgas till fler områden i budget för 2017 som innebär en större utmaning eftersom användningen av icke miljömärkta rengöringsmedel totalt i kommunen ligger på 29 procent. Vi har utvecklat en kemikalieplan för kommunen. I den har vi identifierat viktiga prioriterade åtgärderför kommunens kemikaliearbete. Kungsbacka har deltagit i Länsstyrelsens arbete med att revidera det regionala åtgärdsprogrammet för miljökvalitetsmålen, med fokus på målet om giftfri miljö. I det uppdaterade åtgärdsprogrammet för Hallands län finns nu åtgärder riktade mot barns miljöer och kemikaliekrav i offentlig upphandling, vilket ligger i linje med åtgärderna i kemikalieplanen. Lokalvård miljödiplomerades I skolmatsalar och på boenden ska det bli mer ekologiska livsmedel. Foto: Hannah Björk 30 Årsredovisning Kungsbacka kommun 2016

146 PRIORITERADE MÅL OCH DIREKTIV Minskade koldioxidutsläpp Utsläpp av koldioxid från kommunens tjänsteresor ska varje år minska med 2,5 % Utfall 2014 Utfall 2015 Utfall 2016 Mål ,9% 2,6% -1,7% -2,5% Resandestatistik flyg- och tågresor från leverantör. Egen mätning för egen bil i tjänsten och resande med tjänstebilar. Vi har inte nått målet men är på rätt väg Koldioxidutsläppen från kommunens tjänsteresor har minskat med 1,7 procent jämfört med Målet om en minskning av utsläppen med 2,5 procent uppnås därmed inte. Vi har för hög andel tjänsteresor med privat bil, där vi inte kan ha kontroll över om resandet sker med miljöbil eller ej. Vi kommer se över våra riktlinjer för resa med privat bil samt se över tillgängligheten till våra bilpooler och cyklar för att komma tillrätta med problemet. Antalet flygresor fortsätter att öka och står nu för 10 procent av de totala koldioxidutsläppen från kommunens tjänsteresor, vilket bidrar till att målet inte uppnås. De flesta tjänsteresor utanför kommunen, men inom regionen, sker med tåg, som har mycket låga koldioxidutsläpp. Möten över nätet med Skype eller via telefon ökar, vilket sparar tid och leder till färre resor. Vi arbetar även aktivt med att rutt optimera vår dagliga bilkörning för att få ner reslängden och koldioxidutsläppen. En positiv trend är att utsläppen från tjänstebilarna 2016 minskat med 5,6 procent vilket är en effekt av att kommunen 2015 anställde en fordonsansvarig som arbetar med omställning till en mer miljövänlig fordons flotta med fler el- och gasbilar. Bra utbildningar Våra utbildningar ska vara bland de bästa i landet Utfall 2014 Utfall 2015 Utfall 2016 Mål * Placering sammanvägt resultat i SKL:s Öppna jämförelser, grundskola. Rankingplats bland Sveriges 190 kommuner utifrån sju mått på elevers måluppfyllelse av kunskapsresultat. *Sättet att beräkna värden i det totala sammanvägda resultatet för rankingplacering är ny för 2014 vilket innebär att den inte är helt jämförbar med tidigare år. 225,7 237* 240,6 229 Genomsnittligt meritvärde i årskurs 9. Meritvärdet utgörs av summan av de 16 bästa betygen i elevens slutbetyg och kan max vara ,1 % 85,2 % 87,2 % 100 % Andel elever i årskurs 9 som når målen i alla ämnen. 94,1 % 91,2 % 88,7 % 100 % Andel elever med gymnasieexamen. Gäller elever i kommunens egna skolor. 85,4 % 86,6 % 86 % Andelen elever med slutbetyg från gymnasieskolan efter fyra år. Gäller elever i kommunens egna skolor. Vi har inte nått målet men är på rätt väg Vi har en hög målsättning om bra utbildningar. Även om målet inte uppnås går utvecklingen åt rätt håll. Betygen inom grundskolan för 2016 är högre än tidigare vilket innebär fler behöriga till gymnasiet och att det genomsnittliga meritvärdet och andelen som nått de nationella målen för utbildningen har ökat. Pojkarnas resultat i förhållande till flickornas är något bättre än tidigare. En hög andel av eleverna på högskoleförberedande gymnasieprogram, 91,3 procent, tar examen inom tre år. På yrkesprogrammen är motsvarande siffra 83,3 procent. Andelen med grundläggande behörighet till högskoleutbildning är 73,6 procent vilket är en nedgång från förra året men det placerar ändå oss på plats 25 i riket. Studerande inom vuxenutbildningen, SFI och svenska som andraspråk, är nöjda med sina studier och når i hög grad kursmålen. Vi satsar vidare på att minska gapet mellan elevernas prestation och den kapacitet de egentligen har, genom att fokusera på de nationella kraven genom hela skolgången. Detta gör vi bland annat genom fortsatt utveckling av det goda ledarskapet och utformning av den pedagogiska miljön. Attraktiv arbetsplats Kungsbacka kommun ska vara och upplevas som en attraktiv arbetsplats Utfall 2014 Utfall 2015 Utfall 2016 Mål ,3 7,3 7 7,5 Motiverad Medarbetare, MMI. Index utifrån fyra frågor i medarbetarenkäten om motivation, skala * 87 Jämix, antal poäng av max 180. Jämix är ett jämställdhetsindex som beräknas utifrån nio nyckeltal med skala % 71 % 74 % 77 % Andel heltidsanställda. 11 % 11,4 % 10,7 % 9,6 % Andel arbetstid som utförs av timavlönade. * Jämix för år 2016 lanseras först i april varför senast kända utfall skrivs in från år Vi har inte nått målet men är på rätt väg Utifrån nuvarande mätning och med hänsyn till de insatser som genomförs ser vi att målet, som inte uppnås 2016, är på rätt väg. Vi tror att ett gott och entusiasmerande ledarskap får anställda att vilja, våga och kunna göra ett bra arbete för invånarnas bästa. Därför har vi fortsatt med flera ledarutvecklingsinsatser för att utveckla chefer och ledare så de kan leda framgångsrik verksamhet. Leda i utveckling är en del av ledarutvecklingsprogrammet som fokuserar på det personliga ledarskapet. Under 2016 deltog 175 chefer i programmet. Vårt arbete med att ta fram en gemensam arbetsplatskultur har kännetecknats av hög delaktighet från våra medarbetare via medarbetarpanel, workshops, fokusgrupper och dialogtillfällen. I löneöversynen 2016 gjordes flera strategiska prioriteringar utifrån både jämställdhetsperspektiv samt rekryteringsoch marknadsläge. En viktig del är att kunna erbjuda heltidsanställning vilket också ökat Årsredovisning Kungsbacka kommun

147 PRIORITERADE MÅL OCH DIREKTIV Resultat Årets resultat ska uppgå till minst 1,5 procent av skatter och statsbidrag Utfall 2014 Utfall 2015 Utfall 2016 Mål ,6% 2,5% 2,1% 1,5% Resultatets andel av skatter och statsbidrag. Vi har nått målet Målvärdet är ett resultat på 1,5 procent av skatter och statsbidrag. Årets resultat innebär att vi hamnar på 2,1 procent vilket motsvarar ett överskott om 89 miljoner kronor. Resultatet hänförs bland annat från planerade investeringar som inte har genomförts enligt plan. I resultatet ingår även ett statsbidrag på 15 miljoner kronor från Boverket för ökat bostadsbyggande. Soliditet Soliditeten ska vara minst oförändrad jämfört med föregående år. Utfall 2014 Utfall 2015 Utfall 2016 Mål % 28% 28% 28% Eget kapitalet i förhållande till summa skulder. Vi har nått målet Soliditeten är fortsatt 28 procent. Vi har klarat de senaste årens investeringar med nästan oförändrad låneskuld. Det beror på de senaste årens starka resultat. Det viktigaste när man tittar på soliditet i en kommun, är dess riktning. Soliditeten visar hur stor procent av våra tillgångar som är finansierade utan lån. Motsatsen kan uttrycka hur skuldsatta vi är. Vi bedömer att Kungsbacka har en god ekonomisk hushållning. DIREKTIV Tillgänglighet av handlingar Kommunen ska förbättra sin digitala informationshantering och bli snabbare på att lämna ut handlingar. För att tydligt trycka på denna utveckling lägger kommunfullmäktige ett direktiv att samtliga nämnder ska uppdatera sina dokumenthanteringsplaner. De uppdaterade dokumenthanteringsplanerna ska vara anpassade till processorienterad informationshantering och tillvarata digitaliseringens möjligheter. Nämnderna ska säkerställa att dokumenthanteringsplanen är känd och förankrad hos dem de berör. Och att dessa personer har den kunskap som krävs för att vi ska ha våra handlingar lätt tillgängliga och att vi följer regelverk för utlämnande av allmänna handlingar. Direktivet är delvis uppnått Arbete är i gång med att ta fram de kommunövergripande dokumenthanteringsplanerna. Ett par processer återstår innan arbetet kan färdigställas vilket kommer att ske under första halvåret Detta ligger till grund för de dokumenthanteringsplaner som respektive nämnd tar fram för sin verksamhet. Nämndernas arbete fortskrider men de har kommit olika långt i sin utveckling. Några nämnder påbörjar ett mer ingående arbete under 2017, någon nämnd befinner sig i slutskedet och beräknas vara klar i början av 2017 medan arbetet även pågår under 2017 för övriga nämnder. Kolla parkstad är Kungsbackas största bostads projekt hittills. Foto: Hannah Björk 32 Årsredovisning Kungsbacka kommun 2016

148 PRIORITERADE MÅL OCH DIREKTIV DIREKTIV Värdskap i toppklass Medarbetare i Kungsbacka kommun ska ge ett gott bemötande och ge möjligheter för kommuninvånarna att ha inflytande över hur tjänster utförs. De ska vara tillgängliga för kommuninvånarna. På detta sätt skapas trygghet. Detta är Bitt kommunens värdegrund. Vi vill förbättra kommunens bemötande emot invånarna, därför vill vi att varje möte som sker i kommunen skall vara ett möte i toppklass enligt Bitt. Varje ledare och medarbetare är värdar för dessa möten. Därför ger vi direktiv till kommundirektören att ta fram ett åtgärdsprogram för att samordna organisationen så att värdskap i toppklass uppnås. Nämnderna har att förhålla sig till kommundirektörens åtgärdsprogram. Värdskap i toppklass är ett förhållningsätt som har sin utgångspunkt i varje medarbetares val av beteende och attityd kopplat till beslut och agerande i kontaktögonblicket med en medborgare eller kollega vilket är i linje med kommundirektörens ledarvision. Vi vet alla varför vi går till jobbet! Vi har roligt! Vi har kundens fokus och skapar nytta i allt vi gör. Vi litar på att alla gör sitt jobb och gör sitt bästa, vi vill varandras väl! DIREKTIV Försörjningsstöd Nämnden för Individ & Familjeomsorg ska säkerställa att arbete eller utbildning alltid erbjudits innan försörjningsstöd betalas ut. Försörjningsstöd ska inte beviljas i de fall som sökande avböjer erbjudande om rimlig sysselsättning. Direktivet är uppnått Direktivet är uppnått då det alltid görs en grundlig utredning vid nyansökan om försörjningsstöd där frågorna kring erbjudande om arbete och utbildning undersöks. Detta följs sedan aktivt upp av den socialsekreterare som har det fortsatta ansvaret i handläggningen av ärendet. En ansökan om försörjningsstöd avslås alltid då sökande inte bedöms aktivt arbetssökande eller tackar nej till sysselsättning, om särskilda skäl att bevilja inte finns, vilket är relativt sällsynt. Vi genomför insatser i form av vägledning, arbetsträning samt arbetslivsförberedande insatser av individuell samt grupporienterad karaktär som syftar till att stärka individens möjligheter att nå egen försörjning. DIREKTIV Praktikplatser Samtliga förvaltningar ska ha beredskap att kunna ställa praktikplatser till förfogande för arbetssökande i Kungsbacka kommun. Direktivet är uppnått Samtliga förvaltningar tar emot praktikanter, både arbetssökande och studerande i olika former. Praktikplatsernas inriktning är viktig för att få ett inflöde av ny kunskap från högskolor och andra utbildningsinstitutioner till våra verksamheter. Vi kan se behov av större fokus enligt direktivets intention och få en bättre balans med fler praktikanter som är arbetssökande och nyanlända. Under året har vi tagit fram ett förslag om nytt arbetssätt för praktikplatser. Genom att samordna alla förvaltningars arbete med praktikplatser i en gemensam plattform erbjuds en väg in för praktikanter oavsett vilken typ av praktik som erbjuds och efterfrågas. Vi tar emot praktikanter, både arbets sökande och studerande i olika former. Foto: Jessica Nilsson Direktivet är uppnått Kungsbacka kommun har i vision 2030 uttalat en riktning där varje möte med kommunen ska upplevas som ett möte i toppklass. Under 2016 har därför ett kommungemensamt utvecklingsarbete påbörjats. Det långsiktiga målet är att etablera ett gemensamt förhållningssätt som ger vägledning i beslut och agerande, för invånare, näringslivets och besökares bästa. Målet är att nå ökat kundfokus. Vårt sätt att agera och möta varandra som kollegor inom kommunen, har påverkan på hur väl vi lyckas skapa möten i toppklass med våra invånare. Värdskapet är därför en central del i de fyra hörnstenarna som vi bygger vår arbetsplatskultur på Vi välkomnar, vi levererar, vi samarbetar, vi tänker nytt. Årsredovisning Kungsbacka kommun

149 REPORTAGE Integration i praktik och kultur Text: Kristina Axelsson Kan bilmekande och filmskapande bidra till integration? Förvaltningen för Kultur & Fritid har i hög grad engagerat sig i mottagandet av nyanlända. På Kulturkarusellen kan jag träna svenska, lära känna andra och lära mig nya saker, säger Esmatullah Hussaine. Integration är viktig för social hållbarhet. En av Kulturskolans insats för ökad integration är Kulturkarusellen. Det är en kurs där ungdomar från olika kulturer och bakgrunder skapar tillsammans. Kursen riktar sig till svenska, nyanlända och asylsökande ungdomar i åldern 13 till 20 år. Eleverna får under sexveckorsperioder prova på fyra av Kulturskolans olika ämnen; film, konst, musik och teater under ett läsår. Det krävs inga förkunskaper. Jag var väldigt spänd på hur det skulle gå och tänkte att det skulle bli jättesvårt med språket. Istället har det varit så härligt! Många fina möten har uppstått. Man blir alldeles varm i hjärtat, säger Cecilia Winge, teaterlärare. Eftersom film som konstform är universell blir det lätt att kommunicera genom bilden, ljudet och uttrycket och man förstår varandra väldigt snabbt, säger Charlotte Berglin, filmlärare. Träna språket och lära känna människor Esmatullah Hussaine, 15 år, från Afghanistan är en av filmeleverna. På Kulturkarusellen kan jag träna svenska, lära känna andra och lära mig nya saker, säger han. Jag har lärt känna flera nya vänner här som kommer från andra länder, säger Malva Eriksson, 12 år. Det roligaste har varit att lära mig mer om film, eftersom jag är teaterintresserad och vill prova på hur det känns att stå framför en kamera. Sista gången för höstterminen träffas alla för gemensam avslutning på Kulturhuset Fyren. Det blir fika, filmpremiär för filmerna eleverna arbetat med under hösten och sedan teaterövningar med mycket skratt. Språkcaféer på Fyren Språkcaféerna på Kulturhuset Fyren startade i april Det är en social mötesplats där nyanlända får möjlighet att träna svenska och lära känna olika delar av närsamhället. Under hösten 2016 har det bland annat varit grillning, konstvisning, bokmingel, dialogcafé, konstvisning och besök av olika föreningar och av kommunens flyktingguide. Språk caféerna har varit mycket välbesökta. Marie Björk är en av bibliotekarierna som håller i språkcaféerna. Hon menar att det finns flera orsaker till att de nått ut så bra med språkcaféerna. Valet av plats, det personliga mötet från personalens sida, att deltagarna är medskapande, att nyanlända och medspråkare är lika viktiga och att det blivit en social mötesplats för alla i kommunen är de viktigaste orsakerna till varför vi lyckats, säger Marie. Lite snack och mycket verkstad I en verkstad i Åsa samlas ungdomar från Sverige, Syrien, Afghanistan och Palestina för att jobba med ett gemensamt projekt att renovera en gammal Volvo 740. Trots olika bakgrunder har de alla ett bilintresse som förenar. Projektet heter Lite snack och mycket verkstad. Ungdomskonsulent Marianne Bartholdsson drog igång projektet med filmaren Edvin Öberg och har Region Halland som medfinansiär. Hela arbetet och ungdomarnas 34 Årsredovisning Kungsbacka kommun 2016

150 »Vårt mål är att det ska bli en sjuhelsikes bil!«emil Sundberg, 21 år, är med i föreningen Ung Garage. I en verkstad i Åsa samlas ungdomar från Sverige, Syrien, Afghanistan och Palestina för att renovera en gammal Volvo 740. Foto: Siv Öberg möten filmas. Resultatet ska bli en film och ett utbildningsmaterial som ska spridas via AV-centralerna, som ett exempel på hur man kan jobba med integration. Det handlar om att ta vara på ungas egna intressen och initiativ och se det som är gemensamt, snarare än olikheterna, säger Marianne Bartholdsson som är projektledare. Ungefär tio ungdomar deltar i projektet. Alla får med sig ett kompetensbrev när projektet är avslutat. Målet: en sjuhelsikes bil Emil Sundberg, 21 år, är med i föreningen Ung Garage. De håller till i verkstadslokalen som Kungsbacka kommun tillhandahåller. Nu öppnar de upp för nya medlemmar i föreningen. Det ska bli kul att samarbeta med nya människor, lära ut det jag kan och samtidigt själv lära mig något, säger han. Vårt mål är att det ska bli en sjuhelsikes bil och jag hoppas att vår förening ska växa, säger han. Jag jobbade som bilmekaniker i Afghanistan, säger Alireza Sherzad, 15 år. Där hade jag inte så mycket fritid. Nu får jag jobba med bilar för att det är kul och samtidigt lära känna nya människor. Roba, 19 år, är från Palestina. Hon läser teknikprogrammet på Kunskapsgymnasiet och vill bli arkitekt. Hon fick höra om projektet på ett av språkcaféerna på Fyren. Jag tycker om att lära mig nya saker och jag vill lära mig att själv kunna reparera min bil, säger hon. Årsredovisning Kungsbacka kommun

151 VÅR VERKSAMHET Barn och utbildning Förändring och utveckling är något som präglar all utbildning i Kungsbacka kommun. Vår verksamhet har högt ställda krav. Målet är en skola i världsklass. Så här ska vi nå dit. From great to excellent Inom ramen för From great to excellent pågår flera insatser för att nå kommunfullmäktiges mål om en skola i världsklass. Fokus är på en likvärdig skola och att minska gapet mellan elevernas kapacitet och det vi lyckas få dem att prestera. Utvecklingsarbetet sker både på regional nivå i Halland och lokalt hos oss i Kungsbacka. Den engelska benämningen From great to excellent kommer från att vi inspirerats av erfarenheter som gjorts i Kanada där man genomfört en framgångsrik skolutvecklingsresa. En idé inom utvecklingsarbetet är en innovationsfond som lanseras i början av Med fonden vill vi stimulera våra medarbetare att med utgångspunkt från analys av vad som behövs, ta fram kreativa lösningar för att öka måluppfyllelsen och minska gapet. Lovskola för att nå målen Under 2016 har vi genomfört lovskola under loven, utom jullov, för elever i årskurs 8 och 9 som riskerar att inte få något betyg i ämnena matematik, svenska eller engelska. Lovskolan har också omfattat nyanlända elever som behöver läsa svenska som andraspråk. Skolverkets satsning på matematik och läsning Matematiklyftet är en utvecklingsinsats för lärare och förskollärare. Läslyftet är en fortbildningssatsning inom läsförståelse och skrivförmåga. Vi har deltagare i de båda satsningarna för att kompetensutveckla personal och höja elevernas kunskaper. Våra modersmålslärares deltagande i Läslyftet uppmärksammandes av Skolverket som en positiv insats. Förskola i förändring Vi har under året minskat barngruppernas storlek på förskolorna. Vi har också satsat på förstelärare i förskolan som ett led att höja kvaliteten 36 Årsredovisning Kungsbacka kommun 2016

152 VÅR VERKSAMHET Grundskola och gymnasiet är en betydande del av Kungsbackas verksamheter. Utvecklingen av förskolan har lett till minskade barngrupper och i grundskolan eftersträvar vi att minska glappet mellan elevers kapacitet och prestation. Foto: Hannah Björk i verksamheten och lägga en bra grund för barnens vidare lärande. Nyanlända elever Våra ledord i arbetet med mottagandet är integration, inkludering, tilltro och samarbete, värdegrund och måluppfyllelse. Vi vill nå detta genom att eleverna kommer till skolor och klasser i hela kommunen. Varje elev ska få det stöd hen behöver i den egna skolan. Två gymnasieskolor i en På grund av bekymmer med lokalerna flyttade Beda Hallbergs gymnasium in på Aranäsgymnasiet under höstterminen. Beda Hallbergs gymnasium fortsätter att vara en egen skola med sin egna pedagogiska profil, men i samma lokal som Aranäsgymnasiet. Kompetenscentrum Vid årsskiftet flyttades Yrkeshögskolan organisatoriskt från Aranäsgymnasiet till Kompetenscentrum. I maj tillkom enheten för Etablering som en femte enhet i verksamheten. Unga skoltrötta får hjälp I september invigdes Söderbro. Där kan ungdomar som funderar på att avbryta sina gymnasiestudier eller som inte går i skolan få stöd. Verksamhet bedrivs i samverkan mellan kommunen och Arbetsförmedlingen, utifrån den lokala överenskommelse som formulerats enligt direktiv från Delegationen för Unga till Arbete. Ny upphandling av vuxenutbildningen Under våren fattade nämnden för Gymnasie & Vuxenutbildning beslut om ny upphandling av vuxenutbildningen som rör samtliga gymnasiala, teoretiska kurser, yrkeskurser inom vård och omsorg samt handel och administration, svenska för invandrare, och svenska som andraspråk på grundläggande nivå. Årsredovisning Kungsbacka kommun

153 VÅR VERKSAMHET Nyckeltal Förskola & Grundskola Utfall 2014 Utfall 2015 Utfall 2016 Riket 2015 Andel elever i årskurs 9 som uppnått målen i alla ämnen, kommunala skolor. 87,1 % 85,2 % 87,2 % 75,3 % Andel elever i årskurs 9 behöriga till gymnasieskolan, kommunala skolor. Genomsnittligt meritvärde i årskurs 9, kommunala skolor. 93,5 % 91,5 % 92,9 % 84,1 % 225, ,6 220,3 Resultatindex grundskola Effektivitetsindex grundskola Gymnasie & Vuxenutbildning Utfall 2014 Utfall 2015 Utfall 2016 Riket 2015 Andel folkbokförda gymnasieelever i kommunens egna skolor. Lärartäthet i gymnasieskolan, antal elever per lärare, heltidstjänst. Andel folkbokförda elever med fullföljd gymnasieutbildning inom 4 år. Genomsnittligt betygspoäng i kommunens gymnasieskolor. 66,6 % 64 % 65,4 % 52,2 % 12,2 12,1 12,2 11,9 87,8 % 85,8 % 80 % 78,6 % 14 13,8 13, ,9 % Andel elever i årskurs 9 behöriga till gymnasieskolan. Foto: Hannah Björk 38 Årsredovisning Kungsbacka kommun 2016

154 VÅR VERKSAMHET Kostnad och fördelning för respektive nämnd inom barn och utbildning Gymnasie & Vuxenutbildnings verksamhet kostade 550 miljoner under Kostnaderna fördelades på det sätt som visas i diagrammet Flykting 2% Arbetsmarknadsåtgärder 3% Gemensam verksamhet 7% Vuxenutbildning 7% Gemensam Korttidstillsyn LSS verksamhet 19% (0,4%) Grundsärskola 2% Gymnasieskola 81% Förskola & Grundskolas verksamhet kostade 2 miljarder under Kostnaderna fördelades på det sätt som visas i diagrammet Förskoleklass och grundskola 41% Nämnd- och styrelseverksamhet (0,1%) Förskola 31% Fritidshem 7% Så har vi arbetat med hållbarhet Behålla och rekrytera För att kunna erbjuda en god utbildning är det avgörande att vi kan behålla, kompetensutveckla och rekrytera medarbetare. Under året har våra skolledare i olika sammanhang fördjupat sig i faktorer som är viktigt för ett hållbart arbetsliv. Vi har skapat en ny funktion, enhetschefer, med syfte att stödja skolledare och ge dem bättre förutsättningar att vara pedagogiska ledare och stöd för sin personal. Stöd till sociala företag Vi arbetar aktivt med att samordna, stötta och verksamhetsutveckla sociala företag, vilka har som mål att genom arbete och delaktighet integrera människor i samhälle och arbetsliv. Personer som berörs har ofta någon form av arbetshinder och är anställda med olika former av statligt stöd. Arbetsträning i dessa verksamheter har visat sig fungera särskilt bra för människor som varit borta från arbetsmarknaden under en längre tid. Integration på riktigt Att vara flyktingguide eller språkvän är ett sätt för svenskar att träffa invandrare eller flyktingar. Genom att mötas och lära känna varandra får vi integration på riktigt. I detta integrationsarbete samarbetar vi med Studieförbundet Vuxenskolan. Så har omvärlden påverkat oss Mindre barn grupper i förskolan Under 2016 förändrades organisationen i förskolan. 200 avdelningar blev drygt 350 barngrupper vilket innebär ökad kvalitet i mötet mellan pedagog och barn. Kommunen fick statsbidrag riktat till förskolan som användes i detta förändringsarbete. Vi fick även statsbidrag riktat till lågstadiet vilket bidragit till att mer personal har kunnat anställas i förskoleklass och årskurs 1 3. Lärarlönelyftet Lärarlönelyftet är en statlig lönesatsning som innebär en extra löneökning till särskilt kvalificerade lärare, förskollärare och fritidspedagoger. Syftet med bidraget är att höja läraryrkets attraktionskraft och därigenom förbättra resultaten i skolan. Kommunen har dessutom gjort en egen satsning på lärarlöner utöver stats bidraget. Nyanlända elever i skolan Migrationen till Sverige ökade stort under hösten 2015 men har under 2016 avtagit. Under läsåret har därför tillströmningen av antalet nyanlända minskat i Kungsbackas skolor jämfört med föregående läsår. Trots minskningen av nyanlända elever i år har det stora antalet som kom förra året påverkat kommunens skolverksamhet. Detta har bland annat resulterat i uppstart av Introduktionsprogrammets Språkintroduktion på Aranäsgymnasiet och Beda Hallbergs Gymnasium. Årsredovisning Kungsbacka kommun

155 REPORTAGE En verksamhet efter barnens behov utvecklar förskolan När barnens bästa får styra, blir det mindre barngrupper i förskolan. Resultatet? Trygga barn och lugnare arbetsmiljö för pedagogerna. Det ger en hållbar grund för livslångt lärande. Text och foto: Hannah Björk Katarina Skoogsberg är förskolechef för Björkris förskola och har tillsammans med sina medarbetare under 2016 utvecklat en verksamhet där barnen vistas i mindre grupper under större delen av dagen. På Björkris förskola har de tidigare fem avdelningarna gjorts om till nio barngrupper. Nu när det är färre barn per grupp så ser vi att barnen stannar kvar längre i leken. Tidigare sökte barnen pedagogernas bekräftelse istället för att leka. De barn som är lite mer försiktiga tar också mer plats i gruppen och vågar skapa lekkontakter, säger Katarina. Vår schemaläggning av personalen var traditionellt styrd med personal i treskift. Det innebar till exempel en hög belastning vid mellanmålet eftersom personal gick hem samtidigt som antalet barn var ungefär detsamma. Idag går den första personalen hem klockan 15 vilket har bidragit till minskad stress hos personalen. Även den som slutade, upplevde tidigare att det var stressande att lämna sina kollegor. Delaktighet viktigt Katarina framhåller att ett förändringsarbete inte är en spikrak väg, det finns utmaningar att möta men en central del det senaste året har varit fokus på vad som är bäst för barnen. Att all personal varit delaktig från första början har också varit betydelsefullt. Nu när det är färre antal barn per grupp så ser vi att barnen stannar kvar längre i leken. Jag kan som förskolechef initiera och beskriva hur vi kan göra en förändring men det måste finnas förståelse och vilja hos pedagogerna. Vi har ändrat och brutit traditioner i förskolan, förutom ändrade skift så har våra arbetslag ändrats. Tidigare bestod dessa av tre pedagoger i en egen barngrupp men nu arbetar pedagogerna två och två och de kan arbeta i vilken barngrupp som helst. Katarina berättar att pedagogerna upplever en förbättrad arbetsmiljö genom minskad ljudnivå, färre relationer och att de nu tar ut sina raster under dagtid och inte som tidigare i samband med passets avslut. Några pedagoger har funderat över varför inte förändringen 40 Årsredovisning Kungsbacka kommun 2016

156 REPORTAGE Förskola i förändring. Björkris har under 2016 utvecklat en verksamhet där barnen vistas i mindre grupper under större delen av dagen. genomförts tidigare. Det nya arbetssättet har uppskattats av föräldrarna och pedagogerna har fått positiv respons. Vi kan så klart inte slå oss till ro nu utan vi kommer fortsätta att justera och prövar oss fram, barngrupperna förändras ju över tid och en väl sammansatt barngrupp är en central del i arbetet, avslutar Katarina. Stort intresse från andra Förskola & Grundskola fick 27 miljoner kronor i statsbidrag för att minska gruppstorlekarna i förskolan och detta har varit en del i arbetet med Förskola i förändring. Kopp- lingen till statsbidraget har skapat stort intresse hos andra kommuner och flera har varit på studiebesök. I höstas var även SKL, Sveriges kommuner och landsting i Kungsbacka för att få veta mer och vi är nu inbjudna till 2017 års skolriksdag för att hålla seminarium om vårt arbete, berättar Annika Lovén, controller inom Förskola & Grundskola. Vårt arbete har helt klart ett hållbarhetsperspektiv; i förskolan läggs grunden för det livslånga lärandet och med en verksamhet utformad efter det som forskningen lyfter som viktigt för barnen skapar vi de bästa förutsättningarna för detta. Katarina Skoogsberg är förskolechef på Björkris förskola. Årsredovisning Kungsbacka kommun

157 VÅR VERKSAMHET Stöd och omsorg Foto: Ciprian Gorga Mycket av vårt fokus 2016 riktades mot rekrytering och bemanning för att möta ökat behov av hemtjänst och hemsjukvård, bland annat genom särskild lönesatsning på undersköterskor. En förvaltning med två nämnder Förvaltningarna för Funktionsstöd och Individ & Familjeomsorg slogs i januari 2016 samman till en förvaltningen för Individ & Familjeomsorg. Ingen förändring har skett i den politiska styrningen. Nya boenden Tre nya gruppbostäder invigdes i september. Gruppbostaden BoDa i Gällinge har uppmärksammats hos andra kommuner och är banbrytande för sin anpassning och utformning för att skapa det bästa boendet för personer med autism. Daglig verksamhet ökar För andra året i rad ökar antal deltagare i daglig verksamhet. En anledning till ökningen är att fler personer blir hänvisade till oss från Arbetsförmedlingen vilket kan vara en följd av färre okvalificerade arbeten. Antalet deltagare är nu cirka 200 vilket innebär att verksamheten är i behov av ytterligare verksamhetslokaler. E-tjänster och kundcenter Individ & Familjeomsorg har under året infört förvaltningens första e-tjänster. E-tjänsterna riktar sig till kommunens krögare som vill ansökan om nya och/eller hantera befintliga serveringstillstånd. Som ett steg för att öka tillgängligheten för invånarna har Individ & Familjeomsorg under våren anslutits till Kungsbacka direkt. Kungsbacka direkts uppdrag är att svara på information som finns på webbplatsen samt att hantera de enkla faderskapen, det vill säga att faderskapet måste bekräftas när föräldrarna inte är gifta. Ett arbete pågår för att involvera kundcentret i ytterligare ärenden. Verksamheten för Myndighetsutövning, stöd och behandling har under året samordnat mottagningen för att invånare i behov av stöd eller hjälp, lättare ska komma i kontakt med rätt person och få rätt stöd snabbare. Kompetensförsörjning Vård & Omsorg har under 2016 haft fortsatt stora bekymmer med höga sjuktal och svårigheter att rekrytera och behålla personal. Förvaltningen har startat flera stora satsningar som till exempel en omfattande rekryteringskampanj, ett samarbete med bland annat förvaltningen för Vård 42 Årsredovisning Kungsbacka kommun 2016

158 VÅR VERKSAMHET & Omsorg och bemanningsenheten gällande såväl praktiksamordning, sommarpersonal, timavlönad och fast personal. Ökande volymer fler behöver vår hjälp Under 2016 har antalet kunder inom hemtjänsten ökat med drygt 50. Antalet timmar har ökat med , vilket motsvarar en ökning med drygt 6 procent. En av förklaringarna till de ökande volymerna är att det råder brist på lägenheter i särskilt boende. Förseningar i lokalplanen innebär att bristen kan bestå i flera år. Behovet av kommunal hälso- och sjukvård har också ökat. Antalet inskrivna patienter uppgick i slutet av 2016 till cirka 1800, vilket motsvarar en ökning med 10 procent på årsbasis. Volymökningarna har varit större än den anslagna budgetramen, vilket har lett till en hårt pressad situation med kostnadseffektiviseringar i kombination med svårigheter att bemanna. Kunddriven verksamhetsutveckling I projektet Attraktivare boenden har fokusgrupper med kunder, enkäter till anhöriga samt workshops med medarbetare genomförts för att skapa en bild av Vad som gör ett boende attraktivt? En rad faktorer som majoriteten ansåg vara betydelsefullt, har identifierats. En arbetsmodell har testats i pilotprojekt på två äldreboende och breddinförande har påbörjats. Arbetsmodellen genomsyras av Socialstyrelsens värdegrund att omsorg om äldre ska inriktas på att äldre personer får leva ett värdigt liv och känna välbefinnande. Ett annat exempel är digitala teknik träffar som erbjudits på kommunens träffpunkter. De är en särskild satsning för att öka kunskapen om hur man kan använda den nya tekniken i smarta telefoner och surfplattor. Träffarna har tagit sin utgångspunkt i besökarnas egna frågor och funderingar och anpassat informationen till den utrustning besökarna själva använder. De digitala träffpunkterna tilldelades första pris på förvaltningens kvalitetsdag i september. Årsarbetstid och önskad sysselsättningsgrad Under 2016 har Vård & Omsorg genomfört ett omfattande arbete för att öka andelen heltidsanställda. Satsningen på 100 procent önskad sysselsättningsgrad möjliggörs genom så kallad årsarbetstid, det vill säga att arbetstiden kan förläggas olika under olika delar av året. Medarbetarna har reagerat på införandet vilket lett till beslutet att genomlysa årsarbetstidens konsekvenser och effekter. Kompetensförsörjning i fokus Personalomsättning har ökat inom flera kategorier; undersköterskor, sjuksköterskor och enhetschefer. Vård & Omsorg har drivit ett omfattande strategiskt arbete inom Vårdoch omsorgscollege med att erbjuda praktikplatser, uppmärksamma årets handledare, synas på gymnasiemässor och andra event. En invånardialog har genomförts med fokus på unga och rekryteringskampanjer har genomförts både med fokus på sommarvikarier och tillsvidareanställd Under 2016 har antalet kunder inom hemtjänsten ökat med drygt 50. Foto: Ciprian Gorga personal. Särskilda lönesatsningar gjordes också gentemot bland annat undersköterskor. Trots detta har verksamheterna många vakanser och ökande övertid. Bibehållen god och säker vård Under året har förvaltningen för första gången undersökt hur målgruppen brukare under 65 år upplever verksamhetens service. Såväl äldre som yngre brukare upplever till mycket stor del (98 respektive 91 procent) att de får ett gott bemötande. Och andelen som sammantaget är mycket eller ganska nöjda med sitt särskilda boende respektive hemtjänst, uppgår till 89 respektive 92 procent. Årsredovisning Kungsbacka kommun

159 VÅR VERKSAMHET Nyckeltal Individ & Familjeomsorg Utfall 2014 Utfall 2015 Utfall 2016 Riket 2015 Försörjningsstöd, kostnad i kronor per invånare. Barn och ungdom, kostnad i kronor per invånare 0 20 år. Vuxen, kostnad i kronor per invånare över 21 år. Andel personer av befintlig befolkning med insats/stöd. Andel barn och ungdomar i befolkningen med insats/stöd. Andel vuxna av befolkningen med insats/stöd. Andel hushåll i kommunen med försörjningsstöd. Genomsnittlig bidragstid för vuxnas försörjningsstöd, antal månader ,8 % 4,6 % 4,8 % 5 % 5,2 % 6,5 % 1,2 % 0,8 % 0,7 % 2,3 % 2,3 % 2,3 % 5,6 % 5,5 5,4 5,2 6,8 2,3 % Andel hushåll i kommunen med försörjningsstöd. 205 Funktionsstöd Utfall 2014 Utfall 2015 Utfall 2016 Riket 2015 Antal personer med daglig verksamhet. Antal personer med stöd i någon form genom nämnden för Funktionsstöd ingen uppgift 718 personer har daglig verksamhet. Vård & Omsorg Utfall 2014 Utfall 2015 Utfall 2016 Riket 2015 Antal personer (kunder) i verksamheten över 65 år Antal timmar hemtjänst Andel som sammantaget är mycket eller ganska nöjda med sitt särskilda boende. Andel som sammantaget är mycket eller ganska nöjda med sin hemtjänst. Andel som uppger att personalen bemöter dem på ett bra sätt i hemtjänsten. Andel som uppger att personalen bemöter dem på ett bra sätt i särskilt boende. Andel som uppger att det känns mycket tryggt att bo hemma med stöd från hemtjänsten. Andel som uppger att det känns mycket tryggt att bo i särskilt boende. 81 % 86 % 89 % 82 % 91 % 91 % 92 % 89 % 98 % 98 % 98 % 97 % 97 % 96 % 98 % 94 % 87 % 89 % 87 % 86 % 86 % 91 % 92 % 89 % 92 % är mycket eller ganska nöjda med sin hemtjänst. 44 Årsredovisning Kungsbacka kommun 2016

160 VÅR VERKSAMHET Kostnad och fördelning för respektive nämnd inom stöd och omsorg Individ & Familjeomsorgs verksamhet kostade 434 miljoner under Kostnaderna fördelades på det sätt som visas i diagrammet. Köpt verksamhet funktionsstöd 8% Myndighetsutövning 7% Institutionsvård 5% Öppna insatser, familjehemsvård 18% Försörjningsstöd 10% Gemensam verksamhet 1% Ensamkommande 51% Vård & Omsorgs verksamhet kostade 1,36 miljarder under Kostnaderna fördelades på det sätt som visas i diagrammet. Nämnd (0,1%) Bostadsanpassning 1% Gemensam verksamhet 7% Hemsjukvård och Rehabilitering 10% Särskilt boende 44% Förebyggande verksamhet (kvarboende) 2% Ledsagar- och avlösarservice, Köpt verksamhet 4% kontaktstöd 1% Socialpsykiatriskt Daglig stöd 2% verksamhet 9% Gemensam verksamhet 20% Övrig verksamhet (0,2%) Boende enligt LSS/SoL 31% Korttidsvistelse LSS/SoL och stödfamilj 6% Personlig assistans 27% Hemtjänst och larm 36% Funktionsstöds verksamhet kostade 462 miljoner under Kostnaderna fördelades på det sätt som visas i diagrammet. Så har vi jobbat med hållbarhet Social konsekvensbeskrivning Individ & Familjeomsorg har medverkat i att göra en social konsekvensbeskrivning i samband med framtagandet av en detaljplan för utbyggnaden av Kungsmässan. Arbetsgruppen tog samtidigt fram en handbok för arbetet med sociala konsekvensbeskrivningar. Boenden i tätorterna Bostäder med särskild service planeras och byggs även i tätorterna i kommunen. Detta kan ge möjlighet för några av våra klienter att kunna bo kvar på hemorten. Deltar i Nya en dörr in Representanter från Individ & Familje omsorg deltar i både styrgrupp och funktionsgrupp för Nya en dörr in. Där drivs främst frågor som rör det förebyggande arbetet och social hållbarhet. Ett exempel är frågan om att starta en familjecentral i Kungsbacka. Medverkar i Brå Vi deltar i Brottsförebyggande rådet, Brå, där kommunens förvaltningar och Polisen samverkar kring frågor om att öka tryggheten och minska brottsligheten i Kungsbacka. Förebyggande hembesök Äldre som ännu inte haft någon kontakt med Vård & Omsorg, erbjuds förebyggande hembesök. Då uppmärksammas friskfaktorer för hälsa med kost och motion och information ges om att förhindra fall i hemmet. De äldre får även tips om olika verksamheter och ideella organisationer. Så påverkade omvärlden oss Ensamkommande barn Antalet ensamkommande barn som kom till Sverige under året minskade drastiskt jämfört med rekordåret Migrationsverket konstaterar i årets sista prognos att den internationella flyktingkrisen fortsätter men att det är svårare för flyktingar att ta sig till Sverige på grund av en mer restriktiv flyktingpolitik. De otydliga prognoserna från Migrationsverket har inneburit utmaningar för verksamheten att anpassa organisationen men också möjliggjort för enheterna att fokusera på ett kvalitativt integrationsarbete. Stort behov av nya bostäder I Kungsbacka finns ett stort behov av lägenheter med låg hyra för personer som står utanför den reguljära bostadsmarknaden eller är i behov av ett särskilt boende. Tillgång till lägenheter är i många fall en nyckel fråga för att den enskilda individen snabbare ska komma tillbaka till en mer vardaglig och självförsörjande tillvaro. Bostadsbristen resulterar bland annat i ökade kostnader för utdragna institutionsplaceringar och dyra köpta platser på stödboenden. Kompetensförsörjning Konkurrensen om erfarna socionomer är stor över hela landet. Det märks även i Kungsbacka. Även bristen på erfarna arbetsterapeuter, fysioterapeuter, undersköterskor och sjuksköterskor har under året varit stor, vilket har resulterat i att bemanningssituationen har fått lösas med höga konsultkostnader till följd. Även inom personlig assistans och på kommunens boenden med särskild service har problemen med rekrytering varit påtagliga. Årsredovisning Kungsbacka kommun

161 VÅR VERKSAMHET Bygga, bo och miljötillsyn Arbete med en ny gång- och cykelledsplan har pågått under året och blir färdig under Foto: Ciprian Gorga 2016 sprängde vi vallen invånarmässigt. Det innebär också att vi trappar upp takten på bostadsbyggandet tillfälligt genom att planera för nya bostadsområden Ökat bostadsbyggande Kungsbacka är sedan länge en av Västsveriges mest expansiva kommun. Bostadsbyggandet har årligen omfattat runt 500 bostäder. Under de senaste åren har kommunen en planering som innebär att en hög andel av byggandet sker i Kungsbacka stad. Under 2016 ökade efterfrågan på bostäder, vilket medförde en allt mer besvärande bostadsbrist. Denna utveckling resulterade i att kommunfullmäktige fattade beslut om att under en femårsperiod öka bostadsbyggandet med 50 procent. Kommunens förvaltningar arbetar nu intensivt med att växla upp planeringen så att den nya mycket höga målsättningen kan nås redan under För att nå målen för bostadsbyggandet så prioriteras projekt som har ett snabbt genomförande eller omfattar stor volym. Ett direkt resultat av bostadspolitikens nya inriktning är bland annat att Eksta Bostads AB har fått en mer aktiv roll, modulbostäder i Åsa och Anneberg, Aranäs 4 samt att bostadsområdena i nordöstra staden prioriteras. I denna del av staden planeras för uppemot bostäder med byggstart i Björkris 2 redan under Sedan följer Voxlövs nya stadsdel, Tölö ängar 3 och Tölö ängar syd samtliga med planerad byggstart 2020/2021. Byggboom 2016 har varit ett år av stark tillväxt för byggsektorn i Kungsbacka vilket har påverkat Plan & Byggs alla verksamheter. Antalet ärenden i byggnadsnämndens arbetsutskott ökade med 52 procent. Förvaltningen har varit en viktig funktion för att skapa nya boenden för nyanlända, i samarbete med andra förvaltningar. Brist på rätt kompetenser Allmänt stor brist nationellt på kompetenser inom byggsektorn och samtidigt stora planerade infrastruktur- och bostadsprojekt i Västsverige driver på den mycket goda arbetsmarknaden för medarbetare på förvaltningen. Det är svårt att rekrytera arkitekter och ingenjörer. Detta gör det svårt för oss att fullt ut anpassa resurser och produktion i takt med efterfrågan. Vi förenklar våra arbets processer Målet för ökat bostadsbyggande har lett till att vi har arbetat fram en ny process från tidig planförfrågan till 46 Årsredovisning Kungsbacka kommun 2016

162 VÅR VERKSAMHET byggstart. Vi har infört En väg in för planbesked och förändrat arbetssätten inom bygglovhandläggningen. Detta för att säkerställa en snabbare och effektivare handläggning av bygglov med bibehållen rättssäkerhet och tidigt kunna återkoppla till våra kunder. Vi skapade en tillsynsgrupp för att effektivisera och prioritera tillsynsärenden. Bakgrunden är JO:s granskning av verksamheten under Mätverksamheten har blivit en egen enhet med egen chef. Ökad säkerhet för dricksvatten Om något skulle hända med vår egen eller grannkommunen Mölndals vattenförsörjning, finns nu en reservvattenledning mellan kommunerna som säkerställer tillgången till dricksvatten. Teknik har också ett ökat fokus på att planera underhåll och förbättring av befintligt ledningsnät och pumpstationer, och har under året sökt efter läckor framför allt i Kullavik. Vattenverket i Fjärås bräcka har under året klassats som riksintresse för vattenförsörjning av Havs- och vattenmyndigheten, Hav. Ny VA-plan kommer Det har också varit ett stort ansökningstryck från VA-föreningar som vill ansluta sig till det kommunala nätet vilket gör att antalet VA-kunder ökar snabbare än befolkningsutvecklingen. Arbetet med en VA-plan, i samarbete mellan olika förvaltningar, för Kungsbacka kommun har påbörjats. Ökad trygghet för oskyddade trafikanter Arbete med en ny gång- och cykelledsplan har pågått under året och blir färdig under Vi har också gjort en omprioritering för snöröjningen där vissa gång- och cykelstråk nu ska prioriteras högre. För att ytterligare öka känslan av trygghet har Teknik infört systematiskt arbete med barnkonventionen och klotterbekämpning, bland annat med en egen klotterbil, och arbetat med att öka trafiksäkerheten i korsningen Kungsgatan Varlavägen. Skydd mot översvämning Samråd och arbete med översvämningsskydd i Kolla fortgår, en satsning för att vi på ett säkert sätt ska kunna föra staden närmare vattnet och utveckla miljön längs Kungsbackaån. Detta blir en förbättring jämfört med nuläget, då vi vid höga nivåer i Kungsbackaån får rycka ut och placera tillfälliga översvämningsskydd i området. Vi märker allt mer av klimatförändringar då havsnivån och ökade regnmängder kan medföra problem för vår infrastruktur. Stadsutvecklingsprojekt Under året påbörjades flera stadsutvecklingsprojekt i Kungsbacka. Bland annat Väster om ån och en ny stadsdel i Aranäs, utveckling av kvarteret S:ta Gertrud, utveckling av Kungsgärdet och utredning om småbåtshamn längs Kungsbackaån. Snabba bostadsprojekt Under våren ombads Eksta Bostads AB om att inkomma med förslag till ett antal prioriterade bostadsprojekt. Dessa innebar byggstart av ett antal bostäder redan under 2016 och Dessa projekt har rullat på under året tillsammans med ytterligare projekt. Andra beslut under året som ökar på bostadsbyggandet är bland andra förslag till detaljplaner i Åsa, planprogram för Annebergs centrum, planprogram för ett nytt bostadsområde i Tölö och lokalprogram för Aranäs stadsdel etapp 4. Kommunstyrelsen har beslutat om förvärv av mark för att bygga två gruppboenden, och om lokalisering av ett nytt äldreboende. Satsning på infrastruktur När staden växer så krävs mer infrastruktur. Under året har kommunen i flera sammanhang och till olika forum, skrivit om vikten av en utbyggd västkustbana och betydelsen Med stadsutvecklingsprojektet Väster om ån bildas ett stråk som förbinder Kungsbacka innerstad med Kungsmässan. av denna för ett växande Kungsbacka och Halland. Våra insatser har gjort att Trafikverket nu genomför en så kallad åtgärdsvalsstudie av sträckan. För vår befolkning är det viktigt att infrastrukturen fungerar och en del i att förbättra den är en utbyggd station i Hede. Under året genomfördes en förstudie och vi gjorde en överenskommelse med Region Halland om genomförandet. Kommunen har fått statliga bidrag för att kunna utveckla stationen som ska stå klar Årsredovisning Kungsbacka kommun

163 VÅR VERKSAMHET Nyckeltal Plan & Bygg Utfall 2014 Utfall 2015 Utfall 2016 Beviljade bygglov, antalet nya en- och tvåbostadshus Beviljade bygglov för verksamheter, nybyggnad Beviljade bygglov, antalet lägenheter i flerbostadshus Handläggningstid för bygglov, en- och tvåbostadshus, veckor Husutstakningar Antal beviljade bygglov under 2016 Nybyggnadskartor Upprättade detaljplaner Upprättade detaljplaner med enkelt planförfarande Handläggningstid mindre än eller lika med 9 veckor Upphävda beslut i överklagade bygglovsärenden % 69% 76% 34% 24,5% 31% 81% Teknik Utfall 2014 Utfall 2015 Utfall 2016 Andel hushåll som väljer abonnemanget Matavfall blir biogas 77% 79% 81% Hushållsavfall, kilo per person Andel hushåll som abonnerar på Matavfall blir biogas Återfört slam från reningsverk till kretsloppet, ton Den gröna kilen handlar om att tillvarata den gröna kilen, Sandsjöbacka- Änggårdsbergen- Slottsskogen. Foto: Björn Ackre 48 Årsredovisning Kungsbacka kommun 2016

164 VÅR VERKSAMHET Kostnad och fördelning för respektive nämnd inom bygga, bo och miljötillsyn Plan & Byggs verksamhet kostade 50 miljoner under Kostnaderna fördelades på det sätt som visas i diagrammet Kartavdelningen 21% Planavdelningen 21% Administration (0,1%) Bygglov 58% Tekniks verksamhet kostade 141 miljoner under Kostnaderna fördelades på det sätt som visas i diagrammet Planering 13% Gemensam verksamhet 7% Vägbelysning 9% Parkverksamhet 18% Nämnd- och styrelseverksamhet 1% Färdtjänst/ riksfärdtjänst 1% Gator, vägar och parkering 51% Miljö & Hälsoskydds verksamhet kostade 24 miljoner under Kostnaderna fördelades på det sätt som visas i diagrammet Miljöskydd 19% Naturvård 6% Hälsoskydd ute 21% Nämnd 3% Gemensam verksamhet 23% Hälsoskydd inne 17% Livsmedel 11% Vattenvårdsförbund (0,4%) Så har vi arbetat med hållbarhet Den gröna kilen Miljö & Hälsoskydd ingår i ett projekt med Mölndal, Göteborg och Göteborgsregionen, GR, som handlar om att tillvarata den gröna kilen, Sandsjöbacka-Änggårdsbergen-Slottsskogen. Kilen har ett stort värde för både den ekologiska och den sociala hållbarheten. Sociala konsekvensbeskrivningar Plan & Bygg har deltagit i invånardialoger vid mottagandet av nyanlända, utvecklat metod för sociala konsekvensbeskrivningar i planer och arbetat med Brottsförebyggande rådet (Brå). Mer inflytande om lokaler Vi vill ta ännu större hänsyn till våra invånares och medarbetares tankar om utformning av lokaler, till exempel i arbetet med den nya Bräckaskolan där personal och elever är med på ett tidigt stadium för att beskriva sin drömskola med utemiljö och matsal. Effektivare avfallshantering Teknik har ID-märkt alla avfallskärl för att kunna effektivisera avfallshanteringen och optimera rutterna som avfallsfordonen tar. Arbete för att minska avfall Vi har arbetat för att minska mängden avfall till avlopp genom informationsinsatser, till exempel en utställning på Fyrens bibliotek. Projekt för att underlätta integrering Vi har deltagit i pilotprojektet Regionalt snabbspår för VAingenjörer. Det syftade till att matcha vårt kompetensbehov med den kompetens som finns hos ingenjörer som är nya i Sverige. Så påverkade omvärlden oss Säkert dricksvatten ett riksintresse Bristande säkerhet vad gäller dricksvattnet kan få stora konsekvenser för befolkningen och därför har Havs- och vattenmyndigheten klassat vattenverket i Fjärås Bräcka som riksintresse för vattenförsörjning. Stora infrastrukturprojekt i regionen I Göteborgsområdet pågår och planeras stora infrastruktur- och bostadsprojekt. Det ger en stor efterfrågan på kompetens inom byggsektorn, vilket gör det svårare för oss att rekrytera rätt kompetens till de förvaltningar där den kompetensen krävs. Många vill ansluta till kommunalt vatten och avlopp 2016 har det varit ett stort ansökningstryck från VA-föreningar som vill ansluta sig till det kommunala nätet. Då antalet VA-kunder ökar snabbare än beräknat räcker inte reningsverkens kapacitet till i samma grad som det var planerat. Kungsbacka kommun har därför inlett ett långsiktigt arbete med att hantera detta och övrig samhällsplanering inom VA-området. Årsredovisning Kungsbacka kommun

165 VÅR VERKSAMHET bild från idrottshall Fritid, kultur och turism Omkring barn och ungdomar i åldrarna 7 till 20 år har varit aktiva i främst idrottsföreningar. Foto: Ciprian Gorga Årets gymnastikkommun 2016 öppnade idrottshallarna på fredagar för spontanidrottande ungdomar. Evenemangen var många och Kulturskolan fyllde ett halvsekel. Unga aktiviteter Vi arbetar hela tiden för att skapa en meningsfull fritid för alla invånare. På fredagar har ungdomar genom Idrott hela livet kunnat spontanidrotta i en idrottshall. Genom Barbro betalar har fler ungdomar än någonsin röstat på förslag som de vill ska leda till ett bredare fritidsutbud. Sveriges ungdomsråd la sin årliga konferens In real life, IRL, i Kungsbacka. Under fyra dagar samlades 120 ungdomar från hela landet för att diskutera flyktingsituationer och utövade på så sätt sitt inflytande. Under året har vi utökat vår simundervisning så att även nyanlända fått möjlighet att lära sig simma. Folkhälsoarbete Fritid & Folkhälsa har samordningsansvar för kommunfullmäktiges direktiv Främja god psykisk hälsa där tjejer är en prioriterad grupp. I november arrangerade vi en utbildningsdag för tjänstemän och politiker om metoder för att arbeta med psykisk hälsa. Vi har genomfört tre Cope föräldrastödskurser för föräldrar med barn 3 11 år. Under hösten har en kurs för nyanlända föräldrar påbörjats i samarbete med Rädda Barnen och Studiefrämjandet. På biblioteken anordnades i oktober en dyslexivecka. Vår överenskommelse mellan polis och kommun, ÖPK, har resulterat i tryggare motionsslingor, aktiviteter i Badhusparken och olika brottsförebyggande informations insatser för att öka upplevelsen av trygghet. Den hälsofrämjande verksamheten En frisk generation som riktar sig till familjer har haft 62 aktiva deltagare under året. Syftet är att inspirera barnfamiljer och ge dem verktyg och metoder till en hälsosam livsstil. Den främsta målgruppen för verksamheten är familjer med barn 4 12 år. Föreningsverksamhet Omkring barn och ungdomar i åldrarna 7 20 år har varit aktiva i främst idrottsföreningar. Med hjälp av det tillfälliga bidra-

166 VÅR VERKSAMHET get för inkluderande verksamhet kunde föreningarna bland mycket annat anordna slöjdcaféer, guidningar och visningar i kommunen, få med nyanlända i olika idrottsföreningar, kulturutbyten, språkträning, dansundervisning, konserter, teaterföreställningar och föredrag. Anläggningar Kungsbacka blev utsedd till årets gymnastikkommun 2016 av Svenska Gymnastikförbundet. Vi bygger en ny gymnastik-, parkour- och klätteranläggning på Energigatan i Varla. Arbetet med att göra om Kullaviks bibliotek till kommunens tredje meröppna inleddes. Vi har förbättrat Smarholmens badplats med bättre parkeringsplatser, gångstigar och skyltning. Handikappramperna har bytts ut i Smarholmen och Torstensvik. Evenemang Musikfestivalen Change drog större publik än tidigare, omkring personer. Vi firade två födelsedagar, Kulturskolan fyllde 50 år i november och simhallen firade 30 år. På Kungsbacka Teater avnjöts allt från fars till klassisk musik. Under året har fler föreställningar än tidigare år haft externa producenter. Vi medverkade till att Gothia Cup, Aranäs open och Tölt on Ice genomfördes. Föreläsningar på biblioteken med bland andra Agnes Wold, Clara Henry och bröderna Norberg. Ungdomsarrangemangen School s out & Urban summer i centrala Kungsbacka. Premiär för Tubecon i Kungsbacka, ett arrangemang med kända personer med Youtube som arena för att nå sina fans. Lanbit anordnades i maj med utökad satsning på e-sport med totalt 500 deltagare. Under hösten lockade Lanbit Light 300 personer. Kulturföreningen Den kulturella byrån anordnade med stöd av Kultur & Fritid en kulturfestival med gästspel från flera andra föreningar. På besöksmålet Äskhult anordnade vi en byggnadsvårdsdag med 600 gäster. Webbplatsen för Äskhults by gjordes om med ny grafisk profil. I år har vi också kunnat erbjuda fler guidningar på bättre tider för besökarna. Djurgården Stättared kommer efter en längre politisk debatt att fortsätta utvecklas för att vara ett viktigt besöksmål i Kungsbacka. Utredningar och styrdokument Region Hallands Kulturplan togs fram i samarbete mellan de halländska kommunerna och dess invånare via invånardialoger. Vi har tagit fram en ny turismstrategi tillsammans med näringslivsenheten och en referensgrupp av representanter från turistnäringen och föreningar genomfördes för första gången Tubecon i Kungsbacka, ett arrangemang med kända personer med Youtube som arena för att nå sina fans.

167 VÅR VERKSAMHET Nyckeltal Kultur & Turism Utfall 2014 Utfall 2015 Utfall 2016 Antal fysiska besök i förvaltningens publika lokaler per invånare. Antal webbesök på förvaltningens hemsidor per invånare. Fritid & Folkhälsa Utfall 2014 Utfall 2015 Utfall 2016 Andel barn och ungdomar som är medlemmar i en idrotts- och hälsocertifierad förening Antal ungdomar som röstar på Barbro-betalar förslag Antal ungdomar engagerade i intressegrupper Antal föräldrar som årligen deltar i föräldrastödsprogerammet COPE 9,8 9,7 9,4 5,5 5, % 40 % 52 % ungdomar röstade på Barbrobetalar-förslag under ungdomar var engagerade i olika intressegrupper. 600 gäster besökte byggnadsvårdsdagen i juni på besöksmålet Äskhult. 52 Årsredovisning Kungsbacka kommun 2016

168 VÅR VERKSAMHET Kostnad och fördelning för respektive nämnd inom fritid, kultur och turism Fritid & Folkhälsas verksamhet kostade 152 miljoner under Kostnaderna fördelades på det sätt som visas i diagrammet. Nämnd (0,4%) Folkhälsa 4% Fritidsgårdar 13% Demokratiarbete (0,2%) Allmän fritidsverksamhet 8% Gemensam verksamhet 6% Fritidsanläggningar 69% Kultur & Turisms verksamhet kostade 96 miljoner under Kostnaderna fördelades på det sätt som visas i diagrammet. Bibliotek 31% Nämnd 1% Allmän kultur 31% Turism 9% Bidrag 3% Kulturskolan 26% Så har vi jobbat med hållbarhet För föräldrar Vi erbjuder föräldrastödsutbildning och föreläsningar för föräldrar med syfte att stärka deras roll. Ökad trygghet Vi jobbar drogförebyggande, men också med trygghetsvandringar och trivselvärdar. Vi hjälper våra invånare med medie- och informationskunnighet och att ta till sig kunskap och information via nätet på ett säkert sätt. Sociala aspekter Vi har medverkat i arbetet med sociala konsekvensbeskrivningar och formulerat yttranden över kommunens detalj- och översiktsplaner. Hälsocertifiering Arbetet med att skapa en tryggare föreningsmiljö har resulterat i att 22 föreningar har Idrotts- och hälsocertifierats, vilket innebär att 6500 barn och ungdomar är med i en certifierad förening. Synpunkter Vi dokumenterar synpunkter, både skriftliga och muntliga. På flera publika anläggningar har vi haft digitala nöjdhetsmätare som vi använder i vårt förbättringsarbete. Med barn och unga i fokus Vi har under året utbildat kommunanställda och politiker i Barnkonventionen. Två Barbrobetalarkampanjer, ungdomarnas förslag till förbättringar, har genomförts under året. Fördelar vi resurser rätt? Vi gör en kartläggning om hur jämställt vi fördelar våra resurser. Så påverkade omvärlden oss Nyhetsflöde med låg källkritik Källkritik på internet har länge varit en omdebatterad fråga. Falsk information på sociala medier ger utrymme för spekulationer, ryktesspridning och odemokratiska värderingar. Kultur & Fritid arbetar för att på olika sätt främja god källkritik och kunskap om digital teknik och medier, främst genom bibliotekens fokusområde medieoch informationskunnighet. Den digitala klyftan En halv miljon svenskar använder inte internet. De får därmed inte del av det informationsflöde som finns där. Många samhällstjänster har också blivit digitala, och tillgång till internet är en demokratisk förutsättning idag. Därför föreslår Utredningen för en nationell biblioteksstrategi att landets bibliotekarier ska hjälpa befolkningen i ett digitalt kompetenslyft. I Kungsbacka har olika satsningar gjorts på området, bland annat anordnades E-medborgarveckan på kommunens bibliotek under hösten Infopoints istället för turistbyråer Tidigare var turistbyråerna viktiga för besökare men idag finns många fler kanaler att finna information om en turistattraktion. Branschorganisationen Visita har därför initierat ett koncept med enklare, men bemannade, turistbyråer, Infopoints. Kommunen har under året anordnat aktiviteter för att stärka relationer mellan företagare som driver Infopoints. Studier har visat att när infopoints-ägarna blir ambassadörer för hela kommunen tjänar både turistnäringen i kommunen och den enskilde näringsidkaren på detta. Årsredovisning Kungsbacka kommun

169 VÅR VERKSAMHET Arbete och näringsliv Kungsbacka är ett attraktivt etableringsalternativ i Västsverige och näringslivet växer. Växte gjorde även näringslivsenheten för att öka kontaktytorna mellan kommun och näringsliv. För Västsveriges bästa företagsklimat Kungsbacka jobbar för att vara en företagsvänlig kommun, med Västsveriges bästa företagsklimat. För att nå dit och möta ett växande näringslivs behov växlar vi upp. Näringslivsenheten har förstärkts från två personer till fem. I teamet ingår en näringslivschef och fyra utvecklare, bland annat för företagsklimat, besöksnäring och platsutveckling Kungsbacka stad. Näringslivsenheten får mer resurser för att stödja övriga enheter inom kommunen som har kontaktytor med näringslivet och därmed är viktiga delar i näringslivsarbetet. Värdskap i toppklass 2016 lades grunden för 100 procent välkommen, vårt program för att utveckla ett värdskap i toppklass, där förvaltningarna Plan & Bygg samt Kultur & Fritid är piloter. Programmet går ut på att chefer och medarbetare ska ha kundfokus och engagemang som får personer och företag som kommer i kontakt med oss ska känna sig välkomna. Det handlar om en god service och möjlighetsfokuserad dialog. 54 Årsredovisning Kungsbacka kommun 2016

170 VÅR VERKSAMHET Nya verksamhetsområden på gång Kungsbacka är ett attraktivt etableringsalternativ i Västsverige och det befintliga näringslivet växer. För att delvis tillgodose behovet hos både befintliga och nya företagare i Kungsbacka har en detaljplan för verksamhetsområdet Duvehed i Fjärås stationssamhälle antagits och en planläggning av verksamhetsområdet Rya i Frillesås har påbörjats. Så har vi jobbat med hållbarhet Matchning av kompetens Genom att förmedla det kompetensbehov som företag har matchar kommun dessa behov med arbetssökande. Det handlar om samarbete mellan företag och kommun för att underlätta arbetssökandes etablering på arbetsmarknaden och tillgodose företagens kompetensbehov. Hållbara företag Hela kommunens näringslivsarbete har fokus på att göra det enklare att starta, driva och utveckla företag i Kungsbacka. Vi arbetar också för att möta företagens expansionsoch kompetensbehov. Utöver det erbjuder vi företagsstöd tillsammans med våra samarbetspartners. Trimma ditt företag för tillväxt var ett sådant tillfälle då företag i Kungsbacka fick information om hur de kan tänka för att växa på ett ekonomiskt hållbart sätt. Rådgivning om energieffektivitet Tillsammans med Länsstyrelsen Halland har vi arrangerat en träff om hur företag kan sänka sina energikostnader och bli mer energieffektiva. Kungsbacka frukostklubb har också under rubriken Hållbarhet den enda vägen till långsiktig lönsamhet, erbjudit företag kunskap om hur ett systematiskt arbete i hållbarhetsfrågor leder till konkurrensfördelar och ökad lönsamhet. Arbetslöshet i Kungsbacka i förhållande till hela landet Kungsbacka år 2,7 3,1 Riket år 6,1 7,6 Kungsbacka år 4,2 5,5 Riket år 8,1 11,7 Så påverkade omvärlden oss Kompetensbrist för företagen I Göteborgs arbetsmarknadsregion finns planer på bostadsbyggande, kontor, handel, infrastruktur och logistik för miljarder kronor fram till Den höga investeringstakten skapar många möjligheter för regionens befolkning, näringslivet och tillväxten, men det är också mycket som ska genomföras samtidigt. Därför finns en risk för flaskhalsar och kompetensbrist inom både bygg och anläggning. Även om de största planerade projekten genomförs i Göteborg kommer den förväntade kompetensbristen i arbetsmarknadsregionen att påverka Kungsbacka under byggboomen. Också IT- och telekombranschen i Västsverige har ett stort behov av att rekrytera och prognoserna spår att kompetensbristen kommer att förvärras även inom den här branschen. Regionen växer och har hög sysselsättning Göteborgsregionens starka konjunktur har stärkts ytterligare senaste kvartalet. Det har resulterat i att fler nya och välbetalda jobb skapats och en minskande arbetslöshet. Jobbtillväxten i Göteborgsregionen har nu legat runt tre procent tre kvartal i rad. Ökningen senaste kvartalet var högre i än i både Malmöregionen och Stockholmsregionen. Arbetslösheten i Göteborgsregionen fortsätter att vara lägst bland Sveriges storstadsregioner. Här utmärker sig Kungsbacka som en kommun med låg arbetslöshet. Det som är mindre positivt är att arbetslösheten bland utrikes födda är högre och att den här gruppen har svårare att etablera sig på arbetsmarknaden. Årsredovisning Kungsbacka kommun

171 REPORTAGE Klimatsmart tryckeri hittade hem i Fjärås Hållbarhet och miljöengagemang ligger transfertryckeriet Hot Screen varmt om hjärtat. När de flyttade sin produktion till Fjärås 2016 passade de på att se över hela produktionskedjan och byggde ett av världens mest moderna och miljösmarta industritransfertryckeri. Hot Screen är ett företag som grundades Det drivs idag av Anna och Fredrik Skanselid och deras 30 engagerade medarbetare. De har sin bas i Fjärås där all tillverkning av värmetransfer sker. De tar fram tryck att fästa på textila plagg till återförsäljare. Och det är alltifrån tryck till yrkeskläder, sportkläder till profilkläder hos företag. Hållbarhet in i minsta detalj Tidigare låg Hot Screen i Kungsbacka i lokaler som inte var byggda för produktionsverksamhet av det slaget. De hade 40 grader inne i tryckeriet och blåste ut 160 gradig luft i taket istället för att ta tillvara på överskottsvärmen från produktionen för att ta några exempel. När Kungsbacka kommun erbjöd dem möjligheten till tomtmark i Fjärås, perfekt belägen vid E6:an, valde de att börja om och göra rätt från början. Miljöengagemanget har alltid varit stort och nu blev fokus att anpassa lokalerna efter verksamheten och inte tvärtom. Målet var att få en bra arbetsmiljö och samtidigt få så lite energispill som möjligt. De besökte referensanläggningar i Tyskland och sedan ritade Fredrik och hans pappa upp ett av Europas energismartaste transfertryckeri. Varje steg är noggrant planerat så att produktionen lämnar minsta möjliga klimatavtryck. De tar nu vara på överskottsvärme från produktionen och är helt självförsörjande av värme och varmvatten till hela fastigheten. Alla maskiner är också köpta ur ett hållbarhetsperspektiv och de har automatiserat en stor del av produktionen som tidigare var slitsamt att utföra. Men det som Fredrik är mest stolt över är deras eget reningsverk för processvattnet. Detta var något som de tidigare släppte ut i avloppsystemet och efter reningsprocessen nu så är det nästintill drickbart. Det långsiktiga målet är att bli helt klimatneutrala, säger Fredrik Skanselid, vd på Hot Screen. Flytten möjliggjorde expansion Tack vare flytten och de stora produktionsytorna har de haft möjlighet att skala upp verksamheten för att möta kundefterfrågan och fastigheten är nu tre gånger så stor som den gamla. Våra kunder är oerhört miljömedvetna och vi har en unik produkt som gör oss attraktiva, en storskalig produktion med miljöegenskaper i världsklass, säger Fredrik. De har ökat omsättningen med 20 procent per år tre år i rad och tittar redan på hur de ska kunna expandera ytterligare. Men trots teknik och processer i toppklass så menar han att det är medarbetarna som är deras största tillgång, där alla är serviceinriktade, ställer upp och tar stort ansvar. 56 Årsredovisning Kungsbacka kommun 2016

172 REPORTAGE Exempel på företag i Kungsbacka med profil inom hållbarhet Eksta bostadsbolag som till stor del bygger passivhus, till exempel äldreboendet Blåvingevägen i Vallda Heberg med solceller och biobränsleanläggning för att minimera energiåtgång. Knappen second handbutik som drivs av funktionsvarierade personer i daglig verksamhet. Tar emot, sorterar och säljer kläder och prylar. Tuvan ekolivs vinnare av Kungsbackas miljöpris Säljer närproducerade, ekologiska och solidariska livsmedel. Saddler tillverkar accessoarer i läder och strävar efter att i så stor utsträckning som möjligt jobba med hållbara material och produktionssätt. Erikshjälpen second handbutik som drivs av volontärer. Överskottet går till sociala och humanitära insatser i Kungsbacka och utlandet. Kungsbacka golfklubb jobbar utifrån Golf Environment Organizations, GEO, miljömål samt miljö- och kvalitetssystem för att ta tillvara på banans variationsrika karaktär. Berit & Elvy rawfoodcafé med majoritet ekologiska råvaror. Röda korsets second handbutik tar emot, sorterar och säljer husgeråd, kläder och leksaker. Drivs av ideella krafter. Ekstadbyggda boendet Blåvingevägen i Vallda Heberg har solceller och biobränsle anläggning för att minimera energiåtgång. På second hand-butiken Knappen tar man emot, sorterar och säljer kläder och prylar. Tuvan ekolivs fick utmärkelsen Kungsbackas miljöpris 2016 Årsredovisning Kungsbacka kommun

173 MILJÖBOKSLUT Gräsänder vid Kungsbackaån en förmiddag i maj. Foto: Madeleine Thyrsson Miljöbokslut Det övergripande nationella miljömålet, generationsmålet, ger en riktning för den samhällsomställning som behöver ske för att miljökvalitetsmålen ska kunna nås. I målet står att arbetet med att lösa de svenska miljöproblemen inte ska ske på bekostnad av att vi exporterar miljö- och hälsoproblem till andra länder. Miljökvalitetsmålen beskriver det tillstånd i den svenska miljön som miljöarbetet ska leda till. Det finns även preciseringar av miljökvalitetsmålen. De förtydligar målen och används i det löpande uppföljningsarbetet av de nationella miljökvalitetsmålen. Riksdagens definition av generationsmålet "Det övergripande målet för miljöpolitiken är att till nästa generation lämna över ett samhälle där de stora miljöproblemen är lösta, utan att orsaka ökade miljö- och hälsoproblem utanför Sveriges gränser." Hur vi arbetar med miljömålsättningar Kungsbacka sätt att ta hand om miljö- och energimålsättningar beslutas årligen i kommunens budget och redovisas under rubriken Samhällsutvecklings- och miljömål under avsnittet kommunfullmäktiges prioriterade mål. För 2016 anges fem mål som verkar för de nationella miljökvalitetsmålen: Fler ska åka kollektivt Minskad energianvändning Större andel ekologiska livsmedel Minska farliga kemikalier Minskade koldioxidutsläpp Bokslutet stöd i budgetarbetet Följande sidor visar på styrkor och svagheter inom kommunens miljöarbete. Allt vi gör får inte plats, vi visar olika exempel. Miljöbokslutet ska vara ett stöd till budgetarbetet för nästkommande år. Under respektive avsnitt kan du också läsa om de nationella miljömål som ligger till grund för vårt arbete: Klimat och luft Vatten Levande landskap En god bebyggd miljö Klimat och luft, Vatten, Levande landskap och En god bebyggd miljö 58 Årsredovisning Kungsbacka kommun 2016

174 MILJÖBOKSLUT Klimat och luft Ökad klimattålighet Kommunen har skrivit under Borgmästaravtalet för Klimat och energi där vi åtar oss att minska utsläppen av koldioxid med minst 40 procent till 2030 samt att öka vår klimat tålighet genom att anpassa kommunen efter klimatförändringarnas följder. Under hösten införde vi en samlastningscentral för kommunens varuleveranser. Med samordnad varudistribution halverar vi transporterna av varor i kommunen. Mindre utsläpp med fossilfria fordon Under 2016 blev alla våra bilpoolsfordon helt fossilfria. Övergången till biogas gör att koldioxidutsläppen minskade med 24 ton per år, vilket motsvarar utsläppen från en medelstor personbil som kör mil. Vi startade också en särskild elbilspool som medarbetarna i första hand ska boka upp sig på. Kommunen har köpt 56 fordon under 2016 där övervägande delen är fossilfri. Det är framför allt de tyngre arbetsfordonen som fortfarande drivs av fossila bränslen. Vi har också satt krav på att fordon för insamling av hushållsavfall endast får gå på fossilfria bränslen. Många medarbetare använder egen bil i tjänsten. Under 2016 mer än tidigare: 15 procent av utsläppen från alla tjänsteresor kommer från medarbetares egna bilar. På egna ben Kommunen deltar i ett projekt, På egna ben, som är en utmaning för elever i årskurs 4 6 som handlar om att ta sig till skolan genom att cykla, gå eller åka kollektivt och skippa de ofta korta bilresorna. Utmaningen är uppbyggd som en spännande poängjakt där klassen engageras i att tävla om fina priser. Under de veckor som På egna ben pågår samlar eleverna på sig mängder av kunskap genom övningar om miljö, hälsa och trafiksäkerhet. Laddstationer på utvalda platser Kommunen ansökte och fick ett bidrag från Klimatklivet för att bygga laddstationer för våra elfordon på utvalda platser i kommunen. Mer ekologiskt och vegetariskt! Kommunens målsättning är att erbjuda en hög kvalitet på de livsmedel vi serverar. Vi försöker öka andelen ekologiska livsmedel, och också minska svinnet. Vi ser över menyer och recept och utbildar våra kockar i vegetarisk matlagning. Cykelvägar och nära till kollektivtrafik Kommunen har i sin planering stor följsamhet till kommunens översiktsplan vars huvudinriktning är att bygga nära kollektivtrafik. Bilarna i vår bilpool drivs nu med förnybara drivmedel. Nationella miljömål Begränsad klimatpåverkan Koldioxid och andra så kallade växthusgaser som vi människor släpper ut i atmosfären från olika verksamheter gör att det globala klimatet förändras och blir varmare. Förbränning av fossila bränslen som till exempel olja, kol och naturgas i el- och värmetillförsel, industriprocesser samt transporter svarar för det största bidraget till klimatförändringen både i Sverige och i övriga världen. Frisk luft Att andas in luftföroreningar påverkar hälsan negativt. För många människor bidrar föroreningar i luften även till förkortad livslängd. De luftföroreningar som är skadligast för hälsan är inandningsbara partiklar, marknära ozon och vissa kolväten. Skyddande ozonskikt Ozonskiktet i atmosfären skyddar livet på jorden genom att filtrera bort en stor del av den skadliga UV-strålningen från solen. Därför innebär det en fara när ozonskiktet tunnas ut. Hos människor ökar risken för till exempel hudcancer, nedsatt immunförsvar och ögonsjukdomen starr. Sedan år 1987 finns ett internationellt avtal som kallas Montrealprotokollet. Avtalet ställer krav på deltagande länder att förbjuda och begränsa användningen av ozonned brytande ämnen. Åtgärderna har varit mycket framgångsrika. Årsredovisning Kungsbacka kommun

175 MILJÖBOKSLUT Vatten Plan för kommunens vattendrag Vi arbetar nu fram en vattenplan. Den ska skapa en förvaltningsövergripande samsyn kring vatten och avlopp. Vi ska uppfylla de krav som finns i EU:s vattendirektiv, om en god ekologisk och kemisk status i kommunens vattendrag, sjöar och havsområden. Vi har under tre år fått statliga LOVA-medel för delar av detta arbete. Vi har kontrollerat dagvattenutsläpp för att säkra god badvattenkvalitet. Reservvatten från Mölndal Vi har gjort en riskanalys på vattenverk och vattenledningsnät och samtidigt fortsatt samarbetet inom Göteborgs regionen som bland annat innebär en reservvattenledning mellan Kungsbacka och Mölndal. Privata avloppsanläggningar bidrar till fosforutsläpp Utsläpp av fosfor i våra sjöar och vattendrag är en starkt bidragande orsak till övergödning. En undersökning visar att andelen nyanlagda privata avloppsanläggningar som inte fungerar är förvånansvärt stor. Därför har tillsynen utvecklats. Besök följs numera upp mer frekvent för att hitta felaktigt utförda anläggningar. Med den erfarenheten kommunen har av arbete med enskilda avlopp har vi fått hjälpa till att ta fram en Tillsammans med Kungsbacka vattevårdförbund har kommunen åtgärdat så kallade vägtrummor. Vägtrummorna är de tunnlar under vägar som fisk ska kunna simma genom. nationell handledning för enskilda avlopp som Havs- och vattenmyndigheten ansvarar för. Tillsyn av mindre jordbruk och hästgårdar Inom vår miljötillsyn av lantbruk har fokus legat på mindre jordbruk och hästgårdar, och information om gödselhantering och hantering av bekämpningsmedel. Förbättrade vandringsvägar för havsöringen Vi har i samarbete med Kungsbacka vattenvårdsförbund åtgärdat flera vandringshinder för fisk i små bäckar i Kungsbackaåns avrinningsområde. Det har i de flesta fall handlat om att förbättra så kallade vägtrummor som försvårat för fisk, till exempel havsöring, att vandra uppströms. Övriga insatser Vi deltar i projekt och samarbeten som handlar om att minska mikroplaster och läkemedelsrester i hav och vattendrag. Inventering av avloppsledningsnät pågår för att minska mängden tillskottsvatten, till exempel regnvatten, till reningsverken. Vi finansierar kalkning för att minska försurningsproblemen i sjöar och vattendrag. Nationella miljömål Grundvatten av god kvalitet Grundvattnet är viktigt som dricksvatten. Det påverkar också miljön för växter och djur i ytvattnet. Utsläpp av miljöfarliga ämnen förorenar grundvattnet. Särskilt i jordbruksområden i södra Sverige förekommer bekämpningsmedel i grundvattnet. Även natriumklorid vanligt salt från vägar som har saltats på vintern har kommit ut i grundvattnet. Levande sjöar och vattendrag Sjöar och vattendrag utsätts för påverkan från många håll, från skogsbruk, jordbruk, industrier och vattenkraftverk. Många växt- och djurarter är beroende av att vattendrag får flöda fritt, och att vattenståndet kan variera naturligt. Ingen övergödning Övergödning drabbar landområden såväl som sjöar, vattendrag och hav. Problemen finns framför allt i södra Sverige, men tecken på övergödning finns även i fjällområdena. Bara naturlig försurning Skogsmark, sjöar och vattendrag är i många fall naturligt sura. Nedfall av försurande ämnen har dock lett till en accelererad försurning. Försurningen påverkar växter och djur och bidrar till ökad korrosion, det vill säga att material vittrar sönder. Även människans hälsa kan påverkas negativt, exempelvis av dricksvatten från försurade brunnar. 60 Årsredovisning Kungsbacka kommun 2016

176 MILJÖBOKSLUT Levande landskap Naturresurs jordbruksmark Kommunen hade under året en informationsträff tillsammans med Lantbrukarnas riksförbund, LRF, och föreningen Den goda Jorden för att diskutera naturresursen jordbruksmark. Ekosystemtjänster Kungsbacka har, tillsammans med sex andra kommuner inom Göteborgsregionen, under 2016 startat ett GR-lett projekt som handlar om ekosystemtjänster. Ekosystemtjänster är produkter och tjänster från naturens ekosystem som bidrar till vårt välbefinnande. Ett vanligt exempel är bins pollinering av grödor. Utan pollineringen skulle lantbrukarnas skördar bli betydligt mindre. I vissa fall väljer man att mäta ekosystemtjänster utifrån dess ekonomiska värde. Syftet med projektet är att öka och sprida kunskap om ekosystemtjänster till en bred målgrupp som arbetar med fysisk planering. Samordnade transporter gynnar lokala leverantörer Införandet av samordnad varudistribution ökar möjligheterna för lokala producenter att bli leverantörer av livsmedel till kommunen. Nationella miljömål Ett rikt odlingslandskap Naturvärdena i dagens odlingslandskap är resultatet av hur det har brukats av människan under flera tusen år. En stor del av våra växt- och djurarter finns i slåtteroch betesmarker samt i åker- och vägrenar, åkerholmar, våtmarker och andra småbiotoper. Myllrande våtmarker Ett stort antal växter och djur är beroende av våtmarker. Sedan början av 1800-talet har cirka en fjärdedel av våtmarksarealen torrlagts och förstörts. Kvarvarande våtmarker är mer eller mindre påverkade av markavvattning, kvävenedfall och att de inte längre hävdas med slåtter eller bete. Ett rikt växt- och djurliv Sveriges mångfald av växter och djur lever i en mosaik av olika miljöer, från odlad mark, skogar och fjäll till våtmarker, vattendrag, sjöar och hav. Många arter och naturtyper riskerar att försvinna på sikt, då landskapen blir alltmer fragmenterade och då äldre brukningsmetoder inom jord- och skogsbruk som gynnade många arter har blivit sällsynta. Näringsämnen som fosfor och kväve från bland annat lantbruk och reningsverk, och kommersiellt fiske är negativt för flera marina miljöer. Bins pollinering är ett exempel på en ekosystemtjänst. Det vill säga, en naturlig process i ett ekosystem som bidrar till vår existens och vårt välbefinnande. Creative commons-licens: Yossi chamo Levande skogar Över hälften av Sveriges yta är täckt av skog. Den största delen består av barrskog, men i söder breder lummig lövskog ut sig. Skogens utseende och vilka träd som dominerar påverkas av vårt klimat och vår historia. Årsredovisning Kungsbacka kommun

177 MILJÖBOKSLUT En god bebyggd miljö Kemikalieplan för Kungsbacka I arbetet med en kemikalieplan för Kungsbacka har även en handbok för att stödja förskolor att kemikaliesanera tagits fram. Vi tog beslut om att gå med i kampanjen ModUpp2020, med målet att 50 procent av våra upphandlade produkter ska klara kraven motsvarande etablerade miljömärkningar år Vår upphandlingsenhet har under 2016 förstärkt sin miljö- och kemikaliekompetens. Material med minsta miljöpåverkan När vi planerar för att bygga nytt ser vi till att material och produkter används med minsta miljöpåverkan genom att stämma av våra val med databasen SundaHus. Vi kontrollerar också att lokalernas inredning är miljöanpassad och följer märkningen Giftfri förskola och Möbelfakta. Miljömärkta kemikalier Under 2016 fortsatte vi att byta våra rengöringsmedel till miljömärkta alternativ. Vi har nu 1 procent icke miljömärkta kemikalier inom Lokalvård. De övriga kemikalier som används är inte klassade som miljöfarliga, till exempel desinfektionsmedel och handsprit. Radonmätning i lägenheter Vårt tillsynsarbete inom hälsoskydd har inriktats mot radonkontroll i hyresfastigheter och bostadsrättsföreningar. Arbetet började med informationsseminarier och mätning i 100-tals bostäder. Kommunens mål är att i stort sett alla ska ha en aktuell radonmätning. Hur mycket mat slängs? Varje år mäter våra kök hur mycket mat som slängs. Andelen ligger stadigt mellan 5 och 6 procent. Resultatet 2016 var 5,3 procent. Det totala svinnet har stadigt minskat sedan mätningarna påbörjades och hamnade på 9,4 procent. Gemensam avfallsplan Kommunen har tillsammans med Göteborgsregionens kommunalförbund, GR, kommit överens om en gemensam avfallsplan med mål att minimera avfall och förbättra för återanvändning och återvinning. Kemikalier inom omsorgen En kartläggning har genomförts för att identifiera vilka kemikalier som har störst användning inom Vård & Omsorg. Den enskilt största produkten är handsprit som används i allt vårdarbete för att säkra god hygien och som har liten miljöpåverkan. Miljöbron Som partner till organisationen Miljöbron har kommunen möjlighet att ta hjälp för att utveckla vårt miljö- och hållbarhetsarbete. Övriga insatser Vi har inlett ett arbete med en ny kretsloppspark. Kalkat avloppsslam har använts i jordbruk. Det är bra gödning och bidrar till återanvändning av fosfor. Översvämningsskyddet längs Kungsbackaån har förstärkts. Två bytardagar har fått invånare att byta varor med varandra för att minska konsumtionen av nya varor. Vi har märkt upp avfallskärl för att effektivisera avfallshantering och optimera avfallsfordons rutter. Golvmattor i våra verksamheter som innehåller miljögiftet ftalater har kartlagts. Nationella miljömål God bebyggd miljö Boende och livsstilar påverkar miljön på många sätt, exempelvis uppvärmning av bostäder, resor till arbete och fritidsaktiviteter eller avfallssortering. Bebyggelsen står bland annat för nära 40 procent av den totala energianvändningen i Sverige och avfallet behöver minska och användas mer som resurs. Säker strålmiljö I människans naturliga miljö har det alltid funnits strålning. Strålningen kommer från rymden, solen och från naturligt radioaktiva ämnen i marken och vår egen kropp. Vi har utvecklat metoder för att skapa och dra nytta av strålning inom forskning, sjukvård och industri, till exempel genom att använda röntgenteknik och genom att använda uran i kärnkraftsreaktorer. Giftfri miljö Farliga kemiska ämnen i produkter, varor och byggnader riskerar att hamna i miljön, och kan tas upp av växter, djur och människor. För många ämnen är halterna i miljön för höga och orsakar problem för människor och miljö. Till exempel ger kadmium i vår föda upphov till benskörhet hos äldre. PCB och bromerade flamskyddsmedel förekommer i bröstmjölk. På vissa platser, till exempel där industrier och bensinstationer har legat, finns stora mängder föroreningar i marken. 62 Årsredovisning Kungsbacka kommun 2016

178 MILJÖBOKSLUT Färgglada holkar och insektshotell i Kungsbackaskogen Med inspiration från Slottsskogen i Göteborg och en vilja att skapa en grönare stad genomförde vi naturvårdsprojektet Holken. Projektet som är ett samarbete mellan enheten för Trafik & Park och elever på två grundskolor i kommunen ska med bland annat insektshotell och fågelholkar skapa ett grönare Kungsbacka. Foto: Leon Martini Hallå där Anna Hallin, utvecklare för hållbarhetsfrågor varför behöver Kungsbacka en kemikalieplan? Vi lever i ett samhälle där kemikalier finns överallt. Många av dem är bra och underlättar våra liv, men en del ämnen kan vara skadliga för vår hälsa och miljön. Dessa måste vi minska eller ta bort helt från våra verksamheter. Med kemikalieplanen får vi en tydlig riktning i arbetet. Vad innehåller kemikalieplanen? Vi har definierat vilka icke önskvärda egenskaper ämnen har som vi ska fasa ut. Vi ska till exempel få bort ämnen som kan vara cancerframkallande eller hormonstörande. Barns miljöer är ett prioriterat område och vi kommer att satsa på förskolan. Vi ska också prioritera kemiska, hygieniska och kosmetiska produkter, till exempel färg, rengöringsmedel och tvål, och byta ut de produkter som innehåller farliga ämnen. Vilka åtgärder innehåller planen? För att få koll på vilka kemikalier som finns i kommunen kommer vi att införa ett IT-stöd där alla verksamheter ska dokumentera sina kemiska produkter. När vi bygger nytt eller underhåller befintliga byggnader ska vi välja produkter som kan användas under lång tid utan negativ påverkan. Vi ska också ställa krav vid inköp av varor och vid alla upphandlingar undvika de värsta ämnena. Eftersom förskolorna är ett fokusområde har vi tagit fram ett vägledningsmaterial som omsätter kemikalieplanen i praktiken. Där får förskolorna bland annat råd kring hur de rensar ut bland plastleksaker och hur de ska tänka vid matlagning till barnen. Kommungemensamt kommer vi att starta ett kemikalieråd som ska stötta och samordna arbetet. Vad blir nästa steg? Kemikalieplanen ska upp till kommunfullmäktige för beslut under våren. Så fort beslutet är fattat hoppas jag att vi kan komma igång med det fortsatta arbetet så fort som möjligt. Årsredovisning Kungsbacka kommun

179 Vy över Fjärås Bräcka och Naturum. Foto: Per Pixel Petersson Från Bräckan till havet 160 liter vatten så mycket använder genomsnittsinvånaren i Kungsbacka under ett dygn. De flesta får sitt vatten från Fjärås bräcka och när det använts och renats släpps det ut i Kungsbackafjorden personer får dricksvatten av hög kvalitet från vattenverket på Fjärås bräcka. Under 2016 producerades 5,3 miljoner kubikmeter vatten, varav 3,2 miljoner var infiltrerat sjövatten. Vi har det bra i Kungsbacka jämfört med en del andra kommuner. Förutom att Lygnern är stor och ger oss gott om råvatten är vattnet också av hög kvalitet, säger Fredrik Ryberg, drifttekniker. Vattnet renas genom bräckan och med UV-ljus Fjärås bräcka renar Kungsbackas blivande dricksvatten. Efter att man pumpat upp vatten från Lygnern till sex infiltrationsbassänger, filtreras vattnet genom bräckan. De flesta humusämnena, det vill säga resterna av organiskt material som inte brutits ner, fastnar i sanden under de två månader som filtreringen tar. Vattnet som därefter pumpas upp har samma karaktär som grundvatten. Vattnet passerar genom ett UV-aggregat. Därefter tillsätts lut innan vattnet rinner vidare ut i det 75 mil långa ledningsnätet. Luten höjer vattnets ph-värde och behövs för att skydda ledningarna mot korrosion. UV-ljuset är en extra säkerhet som tar död på mikroorganismer. Det tar till exempel död på parasiten cryptosporidium som Östersund hade problem med 2011, då många invånare blev sjuka i magåkommor, säger Angelica Taube, drifttekniker. För att kontrollera dricksvattnets kvalitet tar man regelbundet prover. Det finns också möjlighet att använda klor som ett extra skydd, men hittills har man aldrig behövt göra det. Vatten ingenting försvinner, allt finns kvar Vi använder rent dricksvatten till många saker; vi dricker, tvättar, diskar, duschar och spolar i våra toaletter. Det smutsiga vattnet som åker ut ur våra hus kallas för spillvatten eller i dagligt tal avloppsvatten. Det mesta av det hamnar på något av våra kommunala reningsverk dit personer är anslutna. Hammargård är det största renings- 64 Årsredovisning Kungsbacka kommun 2016

180 REPORTAGE Vattnets väg från Bräckan till kranen 1. Vi hämtar vatten från Lygnern på 20 meters djup. 2. Vi pumpar vattnet i ett rör genom åsen till sex dammar på västra sidan. 3. Under cirka två månader filtreras vattnet från Lygnern naturligt ned genom sandlagren i åsen. Det ger ett rent och fint vatten av grundvattenkaraktär. 4. Vi pumpar upp det filtrerade Lygnernvattnet tillsammans med grundvatten. 5. Vattnet passerar genom ultraviolett ljus för att ta bort eventuella bakterier och parasiter mil ledningar för ut friskt och gott dricksvatten till Kungsbackas vattenkranar. verket med ungefär anslutna personer. Spillvattnet som kommer in till Hammargård går igenom ett galler där allt skräp fastnar, till exempel tops och snuspåsar. Därefter leds vattnet genom ett sandfilter och sedan renas det biologiskt med bakterier. Kemikalier tillsätts bara vid behov. Slammet sjunker ner och vattnet går igenom ytterligare ett sandfilter innan det släpps ut i Kungsbackafjorden. Ingenting försvinner härifrån, utan allt tas om hand. Slammet som blir över innehåller mull, fosfor och kväve och det kan jordbrukarna använda som gödning på sina åkrar, säger Charlotte Bourghardt, miljöingenjör. Rent tekniskt går det att rena avloppsvatten så att det går att dricka, men det gör vi inte på Hammargård. Vattnet som släpps ut härifrån har samma kvalitet som badvatten, men innehåller fler bakterier. Bakterierna dör snabbt, eftersom havet är stort och vattnet salt och bakterier trivs bäst tillsammans, säger Charlotte. Viktigt med rening i enskilda avlopp De invånare som inte har möjlighet att ansluta till det kommunala ledningsnätet får ordna vatten och avlopp själva. Egna dricksvattenbrunnar har oftast goda möjligheter att få tjänligt dricksvatten, men det är viktigt att man som fastighetsägare regelbundet tar prover på vattnet i sin brunn. I Kungsbacka finns det ungefär enskilda avlopp. Varje år gör kommunen tillsyn på cirka 500 avlopp. Då får fastighetsägarna i ett första steg svara på frågor om sitt avlopp och i ett andra steg besöker kommunen fastigheten för att kontrollera avloppet. Det är viktigt att de enskilda avloppen fungerar som de ska så att inte orenat avloppsvatten kommer ut i närmiljön. Avloppsvatten som rinner ut orenat bidrar till övergödning av vattendrag, sjöar och kustvatten. De utgör också en hälsorisk eftersom det innehåller smittämnen som kan hamna i dricksvattnet hos dem som tar sitt vatten från egen brunn eller i badvatten, säger Annelie Johansson, miljö- och hälsoskyddsinspektör. Funkar fosforfällorna? Ett av ämnena som bidrar till övergödning, fosfor, kan man fånga upp genom en fosforfälla i sin avloppsanläggning. Kungsbacka deltog 2016 i ett projekt att utvärdera fällorna, och gjorde då upptäckten att dessa sällan fungerar som det var tänkt. Antingen var de felaktigt installerade eller så var filtret inte utbytt med rätt tidsintervall. Årsredovisning Kungsbacka kommun

181 VÅRA MEDARBETARE Attraktiv arbetsgivare Vi syntes på spårvagnar i Göteborg och bussar i Kungsbacka, Mölndal och Varberg. Budskapet var Flytta på en kompis och syftet var att få nya medarbetare till yrken som vi har svårt att rekrytera till. Lågt räknat nådde vi drygt människor med annonser för undersköterskor, planarkitekter, specialpedagoger och ingenjörer som var några av de yrken vi sökte. Och det bara på annonserna i sociala medier som Facebook, Instagram och Linkedin. Kampanjen Flytta på en kompis syntes även under fyra veckor på och i kollektivtrafiken i Kungsbacka, Göteborg, Mölndal och Varberg. Kampanjen var Kungsbacka kommuns första i syfte att rekrytera nya medarbetare. Svårigheten att rekrytera är ett nationellt problem och är en utmaning för kommunen. Bristen på utbildad personal och den ökande konkurrensen har inneburit ökad rörlighet och högre lönenivåer vid nyrekrytering. Detta får konsekvenser ekonomiskt men skapar också en löneglidning som inte är önskvärd. Kungsbacka har en stark arbetsmarknad, med låg arbetslöshet vilket gör utmaningen än större. Vi vet att vi i Kungsbacka har stora konkurrensfördelar tack vare att vi har gott rykte om oss att vara en ekonomiskt och politiskt stabil kommun. Dessutom är vi inte för stora, utan som medarbetare blir man sedd och kan påverka, menar Jesper Edlind, HR- & kommunikationschef. Dessutom gick startskottet för det länge planerade Instagramkontot Jobba i Kungsbacka kommun. Varje vecka tar en medarbetare med följarna, i skrivande stund knappt 500 personer, i sin arbetsvardag. Attrahera en utmaning Vi har medverkat på rekryteringsträffar, mässor, besökt gymnasieskolor och högskolor. Inom flera förvaltningar har chefer och medarbetare gemensamt arbetat hur vi kan möta kompetensförsörjning och bli en mer attraktiv arbetsplats. Arbetet med att ta fram handlingsplaner och vidta åtgärder har påbörjats. Våra medarbetare Antal anställda per förvaltning 2016 Kultur & Fritid 230 Förskola & Grundskola 2664 Gymnasie & Vuxenutbildning 499 Individ & Familjeomsorg 888 Kommunledningskontor 64 Miljö & Hälsoskydd 45 Plan & Bygg 65 Service 784 Teknik 158 Vård & Omsorg 1274 Jämfört med 2015 har antalet anställda ökat med 8,8 procent. Andelen anställda kvinnor och män är oförändrat jämfört med Antalet anställda har påverkats något inom alla förvaltningar då det verksamhetsnära stödet flyttats från Service ut till förvaltningarna. Störst ökning av antal medarbetare har Teknik som ökat med 18 procent. Medelåldern hos kommunens medarbetare är 45 år, lägst medelålder och flest medarbetare under 30 år finns inom Individ & Familjeomsorg medan de tekniska förvaltningarna har en högre medelålder och flest medarbetare över 60 år. Nytt kommunledningskontor Det verksamhetsnära stödet personal, ekonomi och kommunikation flyttade från Service ut till förvaltningarna. Ett nytt kommunledningskontor bildades som innebär att viktigare funktioner som tidigare varit utspridda, organiserades samman med syfte med att på ett effektivare sätt leda, styra, samordna och stödja. Önskad sysselsättningsgrad Alla förvaltningar arbetar med önskad sysselsättningsgrad, dialog mellan chef och medarbetare förs i uppföljningssamtal och/eller via enkäter. Inom de flesta verksamheter kan vi tillgodose medarbetarnas önskemål och där man inte löser medarbetarnas önskningar inom ramen för ordinarie arbetsplats ser man på andra lösningar. Inom förskolan finns kombitjänster där både lokalvård och måltidsuppgifter ingår i tjänsten. Tillämpningen av årsarbetstid och införande av flexibla scheman i kombination med önskad sysselsättningsgrad har varit ett sätt att möta medarbetarnas önskemål. 66 Årsredovisning Kungsbacka kommun 2016

182 VÅRA MEDARBETARE Flytta på en undersköterska! Känner du en undersköterska, en lokalvårdare eller kanske en ingenjör som vill komma vidare i yrkeslivet? Tipsa om Kungsbacka. Vi växer och behöver bli fler. Se våra lediga jobb under #kungsbackaväxer eller på kungsbacka.se/jobb. Vi finns också på Facebook och Linkedin! Kampanjen Flytta på en kompis syntes på Facebook, Instagram och Linkedin, och under fyra veckor på och i kollektivtrafiken i Kungsbacka, Göteborg, Mölndal och Varberg. Årsredovisning Kungsbacka kommun

183 VÅRA MEDARBETARE Andel anställda på heltid 100 Kvinnor Män Genomsnitt % 69% 66% % 72% 74% % 69% 71% 2016 Andelen kvinnor som arbetar heltid har ökat, medan andelen män som arbetar heltid ligger på samma nivå som tidigare. Den största ökningen av andel heltidsanställda har skett inom befattningarna undersköterska, stödbiträde, personlig assistent, elevassistent och kock. Löneöversyn I löneöversynen 2016 gjordes flera strategiska prioriteringar utifrån både jämställdhetsperspektiv samt rekryterings- och marknadsläge. Flera grupper fick ett justerat löneläge. Bland dessa grupper utmärker sig lärargrupperna som prioriterades med både lokala och nationella medel (nationella lärarlönesatsningen). Andra grupper som prioriterades inom kommunen var socionomer inom socialsekreterargruppen, bibliotekarier, kommunsjuksköterskor, fysioterapeuter samt arbetsterapeuter. Under hösten gjordes ett omtag angående arbetsvärdering av kommunens samtliga befattningar vilken lägger grunden till ökad kvalitet i framtida års löneanalys där vi ser att det finns ett återstående arbete gällande perspektivet likvärdiga arbeten. Arbetsmiljö Inom arbetsmiljöområdet har vi skapat gemensamma strukturer och processer för det systematiska arbetsmiljöarbetet i ett digitalt stöd. Tre förvaltningar har påbörjat införandet Övriga förvaltningar kommer att implementera verktyget Färre frågor till medarbetarna 2016 års medarbetarenkät genomgick en stor förändring i omfattning jämfört med tidigare års enkät. Antalet frågor minskades med nästan två tredjedelar. Enkäten syftar till att få veta mer om medarbetarnas attityd till Kungsbacka kommun som arbetsgivare och medarbetarnas upplevelse av kommunen som en attraktiv arbetsplats. På varje arbetsplats arbetar chefer och medarbetare med verksamhetsutveckling ur ett arbetsmiljöperspektiv utifrån resultatet i enkäten. Hållbart arbetsliv För att sänka sjukfrånvaron har ett samarbete mellan Kungsbacka som arbetsgivare, företagshälsovården och hälso- och sjukvården påbörjats under året. Samarbetet innebär att vi utifrån våra olika uppdrag och roller som arbetsgivare och vårdgivare ska samordna våra insatser för att undvika eller förkorta sjukskrivning. Ett systemstöd för arbetet med arbetslivsinriktad rehabilitering, Adato, har införts. En webbaserad utbildning riktad till alla chefer togs fram som följdes upp med workshop. Digitaliseringen av arbetet innebär ökad möjlighet till uppföljning av sjukfrånvarokostnader, prognoser samt åtgärder. Införandet bidrar till en snabbare återgång till arbetet, att effektivisera arbetet för cheferna, samt en kvalitetssäkring av arbetet med arbetslivsinriktad rehabilitering. Personalkostnader i förhållande till övriga kostnader Personalkostnader 56% år 27% Sjukfrånvaro 2016 Antalet sjukfrånvarodagar i snitt per anställd: 22 6,4 % Pensionskostnader 2% Anställdas ålder 2016 Över 60 år 11% Under 30 år 13% år 29% Övriga kostnader 42% år 20% Total sjukfrånvaro ligger på ungefär samma nivå som år Det är främst inom kvinnodominerade verksamheter sjukfrånvaron är hög: Vård & Omsorg, 8,9 % Individ & Familjeomsorg, 8 % De höga sjuktalen till trots har båda förvaltningarna minskat sin sjukfrånvaro något jämfört med Kungsbacka kommun har en lägre sjukfrånvaro än övriga kommuner i GR-regionen, där är den genomsnittliga sjukfrånvaron är 8,4 procent. 68 Årsredovisning Kungsbacka kommun 2016

184 VÅRA MEDARBETARE En bra arbetsplats för alla I Kungsbacka satsar vi på ett utbildningspaket för chefer och ledare att utvecklas i den anda vi förespråkar med en bra arbetsplatskultur och med vår vision som ledstjärna. Ledarskap Under året har ett flertal utbildningar genomförts med syfte att utveckla chefer och ledare så att de kan leda en framgångsrik verksamhet. Leda i utveckling är en del av ledarutvecklingsprogrammet som fokuserar på det personliga ledarskapet. Under 2016 deltog 175 chefer i programmet som samtliga chefer ska genomgå. I stort sett alla förvaltningar arbetar med det nära ledarskapet vilket innebär att ge cheferna förutsättningar att bedriva ett utvecklande ledarskap och ha en nära dialog med sina medarbetare. Som stöd i det arbetet ser man över arbetsorganisationen och använder sig av Kungsbackaledaren som är kommunens utbildningspaket för chefer. Syftet är att stärka kompetens och förmåga att hantera frågor som ligger i chefsuppdraget. Kungsbackaledaren Bas är en sammanhållande och grundläggande utbildning i att leda i en politiskt styrd verksamhet, chefsansvar och arbetsgivaransvar. Den är en obligatorisk del av introduktionen för chefer. Kungsbackas interna Mentorprogram är ett sätt för organisationen att utveckla såväl mentor som adept och öka stödet för nya chefer i det vardagliga ledarskapet. Det ger också ett utbyte av erfarenhet mellan våra verksamheter. Jag vill bli chef är ett orienteringsprogram för medarbetare som är potentiella chefer. Syftet med programmet är att stärka medve- tenheten om uppdraget som chef. Medarbetare söker själva ett chefsjobb efter orienteringsprogrammet. Erfarenheten är att flertalet av de som sökt också har ett chefsjobb inom två år. Arbetsplatskultur Arbetet med arbetsplatskulturen fick en egen visuell identitet. Vi bygger vår arbetsplatskultur på hörnstenarna Vi välkomnar, vi levererar, vi samarbetar, vi tänker nytt. Arbetet med att ta fram en gemensam arbetsplatskultur har inneburit hög delaktighet från våra medarbetare via medarbetarpanel, workshops, fokusgrupper och dialogtillfällen. Ledardagen var startskottet för arbetet med att förankra och komma igång med dialogen om hur vi ska omsätta Kungsbackas nya vision och arbetsplatskultur i handling. Alla förvaltningar har i någon form fortsatt dialogen kring arbetsplatskulturen. Rekryteringscenter och bemanningscenter Alla förvaltningar använder Rekryteringscenter vid rekrytering av chefer och specialistbefattningar. För att kvalitetssäkra urvalsprocessen vid chefsrekrytering har ett arbete pågått under 2016 som resulterat i att processen vid chefsrekrytering fortsättningsvis kommer att utgå från Kungsbackaledaren med definierade ledarkriterier. Vi bygger upp ett kommungemensamt bemanningscenter, som rekryterar och förmedlar korttidsvikarier. Bemanningscenter hanterar korttidsvikariat för förvaltningarna Service och Individ & familjeomsorg. Under 2017 går även Förskola & Grundskola samt Vård & Omsorg in i bemanningscentret. Det är en väg in till arbete för medarbetare som kan börja som timvikarie och sedan gå vidare in i en längre anställning. Praktikplatser och bemanningscenter är viktiga ingångar för att bredda rekryteringsunderlaget samt nå nya medarbetare. Samtal vid anställningens avslut Avslutningssamtal med chef genomförs när en medarbetare slutar sin tjänst. Genom samtalet vill vi göra ett bra avslut av anställningen. Samtalen ger oss som arbetsgivare del av erfarenheter som kan hjälpa oss med utveckling av verksamhet och ledarskap. Vi kan kartlägga den kompetens som försvinner och planera för att överföra uppgifterna i arbetsgruppen eller för ersättaren. Årsredovisning Kungsbacka kommun

185 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Förvaltningsberättelse I förvaltningsberättelsen beskriver vi det ekonomiska resultatet och hur det har utvecklats. Vi redovisar även det ekonomiska resultatet för respektive nämnd. Vi startar med att beskriva vilka former vi driver verksamhet i och därefter kommer våra redovisningsprinciper Den kommunala verksamheten Vår verksamhet bedrivs i huvudsak i egen regi. För bostadsförsörjningen har vi ett bolag, Eksta Bostads AB. Bolaget ingår i vår koncernsammanställning. Utöver Eksta Bostads AB har vi en stiftelse som äger och driver Tjolöholms slott. Tjolöholm har en omsättning på 25 miljoner. Resultatet 2016 var 176 tusen kronor. Räddningstjänst har vi inte i egen regi utan i ett kommunalförbund, Räddningstjänstförbundet Storgöteborg, som vi äger tillsammans med Göteborgs kommun, Mölndals kommun, Härryda kommun samt Partille och Lerums kommuner. Vår andel i förbundet är 9,05 procent. Resultatet var 3,3 miljoner. Övriga bolag Hallwan AB är ett bolag som ägs tillsammans med kommunerna Hylte, Laholm och Halmstad. Bolaget bildades för att ha hand om den frekvens som kommunerna fått från Post- och telestyrelsen för bredbandskommunikation via radiolänk. Beslut har fattats att likvidera bolaget och flytta över tillstånden till respektive kommun när bolaget upphört. Hallwan AB har en omslutning på cirka kronor. Vi har även ett vilande bolag, Fastighets AB S:ta Gertrud. Entreprenadföretag Särskilda boenden inom Vård & Omsorg är den verksamhet inom kommunen som har flest driftentreprenader. 44 procent av permanenta platser inom äldreboende drivs i entreprenadform: Humana AB driver äldreboende på Blåvingevägen 33 i Vallda och Ekhaga. Aleris AB driver Kolla äldreboende. Vardaga driver Vickans äldreboende. Individ & Familjeomsorg har också upphandlat driftentreprenader. 86 boendeplatser för ensamkommande flyktingbarn drivs i entreprenadform: Positivum AB driver 32 boendeplatser på Positivum Furuhäll, Positivum Anneberg och på Positivum Landa. Hero Sverige AB driver 54 boendeplatser i Onsala och 24 platser i Vallda. 70 Årsredovisning Kungsbacka kommun 2016

186 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Redovisningsprinciper Kommunens redovisning används som en grund för framtida beslut och när ansvar ska utkrävas. Den ska förmedla en rätt visande bild av det ekonomiska resultatet. Här nedan beskriver vi de regler som vi följt när vi redovisar resultaten. Den kommunala redovisningen regleras genom lagen om kommunal redovisning. Den stadgar bland annat att bokföring och redovisning ska fullgöras enligt god redovisningssed, vilket definieras som praxis hos en kvalitativt representativ krets av bokföringsskyldiga. Lagstiftningen kompletteras med rekommendationer från Rådet för kommunal redovisning, RKR. Kungsbacka kommun följer lagen och rekommendationerna med några undantag. Till exempel räknas upplupen amortering på utlämnade lån inte som kortfristig fordran. De övriga undantagen kan du läsa om under respektive rubrik nedan. Regeringen tillsatte 2014 en utredning för att se över lagen om kommunal redovisning. Under 2016 överlämnades utredningen till regeringen och under året har ett remissförfarande pågått. Enligt planeringen kommer ett riksdagsbeslut tas under 2017 och den nya lagen kommer gälla från och med Pensioner Enligt lagen ska redovisningen av pensionsåtagandet ske enligt blandmodellen, det vill säga att intjänade pensioner före 1998 inte ska redovisas som en skuld utan som en avsättning. Kungsbacka kommuns pensionsåtagande redovisas sedan 2007 enligt den så kallade fullfonderingsmodellen, det vill säga att pensioner intjänade både före och efter 1998 redovisas som skuld i balansräkningen. Motiven för fullfondering är att det ger en mer rättvisande bild av kommunens finansiella ställning och att de grundläggande principerna om öppen och tydlig redovisning följs på ett bättre sätt. Utredningen om en ny kommunal redovisningslag föreslår att blandmodellen ska avskaffas och att pensionerna ska redovisas enligt fullfonderingsmodellen. Pensionsåtagandet uppfyller de av Rådet för kommunal redovisning, rek nr 10.2, definierade villkoren för avsättningar, även om denna rekommendation inte omfattar redovisning av pensioner. Det finns en befintlig förpliktelse som en följd av inträffade händelser, det är troligt att ett utflöde av resurser kommer att krävas för att reglera förpliktelsen och det går att göra en tillförlitlig uppskattning av beloppet. Avsättningens storlek baserar vi på KPA pensions beräkning, gjord enligt RIPS07. Den avgiftsbestämda delen redovisas som kortfristig skuld. Vid utbetalning beräknas ålderspension till förtroendevalda och pensionsförmån till chefspersonal av KPA och ingår i redovisad avsättning. Pensionsförmåner till förtroendevalda enligt det nya avtalet OPK-KL har beräknats av KPA och redovisas som avsättning. Visstidspensioner enligt tidigare avtal som inte lösts ut redovisas som ansvarsförbindelse. Avsättningar Avsättningen för Barnamossens deponi har tagits upp till det belopp som bedöms krävas för att reglera förpliktelsen. Beloppet baseras på en kostnadsbedömning för sluttäckning gjord Under 2016 har kostnadsbedömningar gjorts på ytterligare nedlagda kommunala deponier i Kungsbacka kommun. Kostnader för dessa är bokförda under året och uppgår till 38 miljoner kronor. Avskrivningar Vi använder nominell metod för beräkning av avskrivningar, det vill säga linjär avskrivning på ursprungligt anskaffningsvärde. Huvudprincipen är att avskrivning påbörjas månaden efter att tillgången tas i bruk. Nyttjandeperioden bestämmer vi efter en bedömning av hur länge tillgången beräknas användas för sitt ändamål. Som vägledning använder vi Sveriges kommuner och landstings, SKL, skrift om avskrivningstider. Huvudsakligen tillämpas följande avskrivningstider: Maskiner och inventarier över kronor 3, 5, 10 år Fastigheter och anläggningar 20 och 33 år Mark och konst ingen avskrivning Komponentavskrivning Ett förtydligat krav på komponentavskrivning gjordes av Rådet för kommunal redovisning, RKR, i december Övergången Årsredovisning Kungsbacka kommun

187 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE till komponentavskrivning sker i Kungsbacka etappvis. Under 2016 har komponentindelning införts för lokaler och fritidsanläggningar. Befintliga tillgångar samt nya investeringar i lokaler och fritidsanläggningar har bedömts utifrån beräknad nyttjandeperiod. Under 2017 kommer komponentindelning införas för investeringar i infrastruktur. Gränsdragning mellan kostnad och investeringar För gränsdragning mellan investering och drift tillämpar vi att nyttjandeperioden ska överstiga tre år och en beloppsgräns om kronor. För gränsdragning mellan investering och underhåll gäller att när en anläggningstillgång eller komponent i en anläggning byts ut eller nyanskaffas redovisas det som en investering. Kostnader för akut underhåll, åtgärder för skadegörelser samt måleriarbeten definieras som återställande av en byggdel, och redovisas som driftkostnad vid anskaffningen. Anläggningstillgångar Anläggningstillgångar har i balansräkningen till och med 2009 tagits upp till anskaffningsvärde efter avdrag för investeringsbidrag och verkställda avskrivningar. Från och med 2010 redovisas investeringsinkomster med avdrag för periodiserade intäkter som långfristig skuld. Periodisering av investeringsinkomster görs över samma tid som motsvarande anläggningstillgång. Lånekostnader Vi räknar in lånekostnader i tillgångars anskaffningsvärde. Ränta under byggtid, kreditivränta, tillämpas för projekt över 5 miljoner kronor, som pågår under mer än ett kalenderår. Kreditivränta beräknas med samma räntesats, kommunens Skulpturen Kulram vid Kulturhuset Fyren är gjord av Kenneth Andersson Konstnären ser kulramen som en symbol för ett sunt och realistiskt ekonomiskt tänkande samtidigt som det är en kul-ram. Källa: halland.se internränta, som 2016 är 2,5 procent för både utgifter och inkomster. Motivet är att internräntan bättre avspeglar kommunens kostnader över tiden och är mer fast än marknadsräntan. Om marknadsräntor skulle användas måste olika räntesatser tillämpas för tillgodohavanden och skulder. Under 2016 har kreditivränta om netto 1,2 miljoner kronor inräknats i tillgångars anskaffningsvärde. Bidrag till statlig infrastruktur Under 2011 har kommunfullmäktige fattat beslut om att lämna bidrag till statlig infrastruktur i samband med byggandet av Åsa station. Bidraget ska fördelas över 25 år. I resultaträkningen redovisas upplösning av det beslutade bidraget med ett belopp motsvarande en tjugofemtedel per år. Leasing Kommunens leasingavtal har vi betraktat som operationella och de redovisas inte via balansräkningen. En inventering har gjorts av leasingavtalen. Av redovisningen framgår att av totalt 992 avtal har 940 klassificerats som operationella och 52 som finansiella. Nuvärdet av minimileaseavgifterna för de finansiella avtalet är cirka 4,5 miljoner. Från och med 2017 kommer nya avtal som klassificeras som finansiell leasing att redovisas via balansräkningen. Jämförelsestörande poster De poster som vi i tilläggsupplysningarna redovisat som jämförelsestörande har bedömts att på ett tydligt sätt påverka jämförelsen med motsvarande poster tidigare år. Någon beloppsgräns har inte fastställts eftersom exempelvis skillnaden mellan vad som är jämförelsestörande i finansiella kostnader skiljer sig från vad som är jämförelsestörande i verksamhetens kostnader. Sammanställd redovisning koncernredovisning Den sammanställda redovisningen omfattar enbart kommunens och Eksta Bostads AB:s verksamhet. Eksta Bostads AB har 2014 infört komponentavskrivning för samtliga anläggningstillgångar. Undantagsregeln om företag vars verksamhet är av obetydlig omfattning har tillämpats för de övriga koncernföretagen, Stiftelsen Tjolöholm, Fastighets AB S:ta Gertrud, HallWan och Kungsbacka Innerstad AB. 72 Årsredovisning Kungsbacka kommun 2016

188 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Ekonomisk översikt Både kommunen och koncernen Kungsbacka kommun har ett positivt resultat för I den ekonomiska översikten beskriver vi årets resultat i kommunen och koncernen Positivt resultat för kommunen Miljoner kronor Budget Bokslut Avvikelse Nettokostnader Skatt och stadsbidrag Finansnetto Resultat Årets resultat för kommunen visar ett överskott på 89 miljoner. Resultatet är bättre än budget. I budgeten hade vi räknat med ett överskott på 54 miljoner. Ett flertal anledningar till avvikelsen finns, både positiva och negativa. Nämndernas avvikelser Verksamheterna klarade sig sammantaget inom tilldelad budgetram. Den största negativa avvikelsen har nämnden för Individ & Familjeomsorg. Av den totala avvikelsen på 21 miljoner för nämnden avsåg 16 av dessa mottagandet av ensamkommande barn. En annan nämnd som haft bekymmer att hålla sig inom tilldelad ram är nämnden för Vård & Omsorg som backade knappt 2 procent. Läs mer om de olika nämnderna resultat på sidan 86 och framåt. Deponier som måste återställas Under året har nämnden för Teknik tagit fram en rapport där en bedömning gjorts över hur mycket det kostar att säkerställa att ett antal deponier som finns i kommunen inte läcker eller förorenar på annat sätt. Beloppet som uppgår till 38 miljoner har kostnadsförts I beloppet är inte den fullständiga kostnaden för återställande av deponin på Svinholmen fastställd. Undersökning av hur stort det beloppet kan bli fortsätter under 2017 och då kan det bli aktuellt med ytterligare kostnadsuppbokningar. Andra poster som kan nämnas Det finns några poster som påverkat på ett positivt sätt och det är bland annat ett särskilt statsbidrag från Boverket på 15 miljoner. Statsbidraget kunde sökas av de kommuner som har en byggnation av bostäder. Kostnader för flykting mottagandet Den totala nettokostnaden för mottagande av ensamkommande barn och asylsökande var 40 miljoner. Vi har fått 8 miljoner i statsbidrag för tillfälligt stöd till kommuner och landsting med anledning av flyktingsituationen. Positivt resultat även för koncernen Miljoner kronor 2016 Kungsbacka kommun 89 Eksta Bostads AB 19 Årets resultat 108 För vårt bostadsbolag Eksta Bostads AB blev det också ett överskott vilket gör att koncernen Kungsbacka gjorde ett positivt resultat på 108 miljoner. Det som är särskilt tydligt är att finansnettot i koncernen förbättrats med 6 miljoner trots att koncernens låneskuld ökad med nästan 230 miljoner. Det låga ränteläget har gynnat oss. I koncernen räknas bara Eksta Bostads AB in eftersom undantagsregeln tillämpats för Stiftelsen Tjolöholm, Hallwan AB samt Fastighets AB S:ta Gertrud. Under våren 2016 avvecklades Kungsbacka Innerstads AB och under hösten beslutades att likvidera Hallwan AB. Hallwan AB är ett bolag som ägts tillsammans med kommunerna Hylte, Laholm och Halmstad. Bolaget bildades för att ha hand om den frekvens som kommunerna fått från Post- och telestyrelsen för bredbandskommunikation via radiolänk. Tillstånden kommer att föras över till respektive kommun när bolaget upphört. Balanskravsresultat Enligt kommunallagen har kommunerna ett balanskrav, det vill säga intäkterna måste överstiga kostnaderna. Om kostnaderna överstiger intäkterna ska det negativa resultatet regleras och det redovisade egna kapitalet återställas under de närmast följande tre åren. Vid avstämningen av balanskravet i Kungsbacka kommun justeras resultatet med två poster: pensionsförpliktelser som är intjänade innan 1998 och realisationsvinster vid försäljning av anläggningstillgångar. Efter justeringar uppgår resultatet till 22 miljoner kronor. Miljoner Årets resultat Pensionsförpliktelser före Realisationsvinster Balanskravsresultat Öronmärkt för framtida pensioner Årsredovisning Kungsbacka kommun

189 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE God ekonomisk hushållning Vår definition av god ekonomisk hushållning innebär att vi ska behålla den höga nivå som vi har idag och att inte försämra ekonomin. Enstaka år kan det finnas verksamheter eller ekonomiska nyckeltal som försämras och därför gör vi bedömningen över en femårsperiod. Att hitta nyckeltal som visar den totala kvaliteten på vår verksamhet är inte möjligt utan vi har bedömt verksamhetens utveckling utifrån följande nyckeltal som på något sätt speglar en del av vår basverksamhet Verksamhetens utveckling Grundskola Andel elever i årskurs 9 som uppnått målen i alla ämnen, kommunala skolor (procent) 87, ,1 85,2 87,2 Vår grundskoleverksamhet håller en hög nivå jämfört andra kommuner och vår egen utveckling håller sig på en konstant hög nivå över femårsperioden. Vi kommer att fortsätta det intensiva arbete som pågår med att minska gapet mellan elevernas potential/kapacitet och det vi får dem att prestera. Gymnasieskola Andel folkbokförda elever med fullföljd gymnasie utbildning inom 4 år (procent) ,8 85,8 80 Gymnasieskolan har för 2016 ett mindre bra resultat i andelen elever som klarar sin utbildning på 4 år. Man har tidigare legat på en högre nivå. Rikets siffra 2015 var 78,6. Förvaltningen kommer att analysera orsakerna under Vård och omsorg Andel som uppger att det känns tryggt att bo i särskilt boende. (procent) Andel som uppger att det känns tryggt att bo hemma med stöd från hemtjänsten. (procent) Inom hemtjänst och särskilt boende är siffrorna ökande. Individ & Familjeomsorg Andel hushåll i kommunen med försörjningsstöd (procent) 2,8 2,5 2,3 2,3 2,3 Vi ligger på en konstant nivå på andelen hushåll som uppbär försörjningsstöd de sista tre åren i mätperioden och har från 2012 minskat med 0,5 procentenheter. Teknik Andel invånare med faktisk tillgång till bredband via fiber eller fiber-lan (procent) 10,3 17, ,5 - Vi har ökat andelen med tillgång till bredband rejält men vi ligger fortfarande en bit under rikets genomsnitt som var 60,8 procent Ekonomins utveckling Finansiella nyckeltal Resultatets andel av 3,5 2,5 4,6 2,6 2,1 skatter och statsbidrag (procent) Soliditet (procent) Målet som är satt för resultatet är att det ska överstiga 1,5 procent av skatter och statsbidrag. Under hela femårsperioden har resultatet överstigit målet med god marginal. Resultatnivån har inneburit att vi kunnat finansiera en del av våra investeringar utan nya lån. Under perioden har låneskulden minskat med 100 miljoner som till viss del beror på en bra resultatnivå men som också beror på att 300 miljoner som varit placerade i en räntefond upplösts Total investeringsnivå under femårsperioden är drygt 2 miljarder. Resultatnivån har hjälpt till att förstärka vår soliditet som ökat från 23 procent till 28 under en period av fem år. Vi bedömer att Kungsbacka har en god ekonomisk hushållning. 74 Årsredovisning Kungsbacka kommun 2016

190 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Ekonomisk analys Det ekonomiska resultatet har under det senaste fem åren varit positiva. Vi har under perioden haft en ökning av både kostnaderna och intäkterna i kommunen. I den ekonomiska analysen beskriver vi hur vår ekonomiska ställning har utvecklats under perioden. Resultatutveckling Resultatet har under en femårsperiod varit på rätt sida gränsen om vad som kan bedömas som ett godtagbart resultat. Tittar man lite närmare på anledningarna kan en del härledas till tillfälliga poster. Framförallt så har det blivit intäkter som räddat resultatet. Framförallt är det återbetalning av medel från AFA Försäkring och reavinster under ett flertal år. Årets resultat (miljoner kronor) 2015 Reavinst på 55 miljoner kronor. Till detta kom återbetalning från AFA Försäkring på 26 miljoner och vi satte av 58 miljoner för täckning av deponin på Barnamossen En stor kostnad var 38 miljoner som avsattes för täckning av deponier. Att resultatet blev bättre än förväntat beror till viss del på att den buffert vi hade för oförutsett inte användes. Vi fick dessutom 15 miljoner från Boverket och 8 miljoner i statsbidrag för tillfälligt stöd till kommuner och landsting med anledning av flyktingsituationen Utveckling av intäkter och kostnader Miljoner kronor Verksamhetens intäkter Jämförelsestörande intäkter Verksamhetens kostnader Jämförelsestörande kostnader Avskrivningar Jämförelsestörande Verksamhetens nettokostnader Verksamhetens nettokostnader i procent av skatter och statsbidrag 95,8 96,7 95,0 96,9 97, En återbetalning av AFA Försäkrings-pengar och försäljningsintäkt bättrade på resultatet med 93 miljoner Ytterligare en återbetalning från AFA Försäkring. Vi hade också försäljningsintäkter på sammanlagt 149 miljoner. En stor räntekostnad på 147 miljoner kronor uppstod på grund av att diskonteringsräntan som används för att beräkna pensionsskulden sänktes Reavinst på 55 miljoner förbättrade resultatet detta år. Verksamhetens intäkter har ökat mycket de senaste åren. Ökningen mellan 2015 och 2016 motsvarar 25 procent. Av ökningen på 224 miljoner kronor är 132 miljoner intäkter från Migrationsverket för flyktingmottagande. Andra intäkter som ökar är intäkter från Skolverket för riktade statsbidrag inom skolan. Även verksamhetens kostnader ökar mellan åren. Kostnadsökningarna beror delvis på ökningar som är kopplade till löneökningar och ökade volymer beroende på befolkningsökningar. De ovanligt stora kostnadsökningarna från 2014 fram till 2016 beror på flyktingmottagandet samt kostnader kopplade till de riktade statsbidragen till skolan. Årsredovisning Kungsbacka kommun

191 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Belopp i miljoner Avgiftsbaserad pension, ,5 procent Ny förmånsbaserad pension, efter 1998 Gammal förmånsbaserad pension, före Pensionskostnader Pensionskostnaderna består av tre delar. Den första är en direkt kostnad på 4,5 procent på utbetald lön till alla anställda som är 21 år eller äldre. Den andra delen avser en kostnad för en förmånsbaserad pension för de personer som tjänar över 7,5 gånger inkomstbasbeloppet. Den tredje delen avser förändringen av den gamla skulden som intjänats för Förändringar i den skulden beror på basbeloppsförändringar, ränteuppräkningar samt aktualiseringar. Diskonteringsränteförändring 147 Summa Pensionskostnad Pensionskostnad/skatter och statsbidrag 6,0% 8,9% 3,8% 4,0% 4,0% Redovisning enligt fullfondsmodell Pensionsutbetalningar till de som redan avgått med pension belastar inte vårt resultat eftersom vi redan kostnadsfört dem vid intjänandet. Så blir det när vi redovisar enligt fullfondsmodell. För 2016 innebär det att vi inte behövt belasta vårt resultat med 63 miljoner. Skatteintäkter och generella statsbidrag Skatteintäkter och generella statsbidrag ökade med 6,2 procent. Det är den största ökningen på den senaste femårsperioden. Kostnaderna ökade med 6,9 procent och är även den största under perioden. Ökning i procent Skatter och statsbidrag 1,8 5,4 2,2 4,5 6,2 Nettokostnader 0,8 2,1 4,5 6,6 6,9 76 Årsredovisning Kungsbacka kommun 2016

192 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Balansräkningen I balansräkningen kan man se hur solida vi är, det vill säga om skulderna är rimliga i förhållande till våra tillgångar. Ett av våra finansiella mål är hur soliditeten utvecklas. Soliditeten visar hur stort det egna kapitalet är i förhållande till våra tillgångar. Det viktigaste när man tittar på soliditet i en kommun är dess riktning. Eftersom våra tillgångar inte värderas till marknadsvärdet utan är upptagna till bokfört värde i de flesta fall, är inte nivån lika intressant som riktningen. Soliditeten Soliditeten visar hur stor procent av våra tillgångar som är finansierade utan lån. Motsatsen kan uttrycka hur skuldsatta vi är. Tillgångar Våra totala tillgångar har ökat med 365 miljoner. Den största delen av detta är nya investeringar som gjorts, men vi har även ökat vår insats i Kommuninvest AB med 17 miljoner. Omsättningstillgångarna ökade med 60 miljoner. Sett i relation till våra kortfristiga skulder har kassalikviditeten procentuellt ökat från 72 procent till 73 procent. Vid årets slut fanns en fordran på Migrationsverket på 78 miljoner kronor. Skulder Kommunens skulder består i stora drag av skulder till banken, skulder för våra pensioner samt avsättningar som vi gjort för att kunna säkerställa mark som vi har gamla deponier på. Låneskuld Investeringsnivån höll sig på en nivå där vi inte behövde låna utan kunde klara detta med egna medel. Låneskulden är oförändrat 550 miljoner. Skulden per invånare minskar och ligger på kronor Låneskuld Total skuld i miljoner * 550 Skuld per invånare (kronor) Alla kommuner, vägt medel (kronor) *låneskulden den 31 dec 2015 var i redovisningen 450 miljoner. Precis innan nyår amorterades 100 miljoner för att sedan nyupplånas i början av Den naturliga jämförelsen vid sådana här analyser bör vara med en skuld på 550 miljoner. Skulden har en genomsnittlig bindningstid på 1,4 år och en snittränta på 1,8 procent. Pensionsskuld miljoner kronor Intjänade efter Intjänade före Summa Vi har en skuld till våra anställda för kommande pensioner. En del av skulden avser det som intjänats före Denna skuld kommer att minska allt eftersom pension betalas ut och den kommer inte att öka annat än vid basbeloppsförändringar, räntejusteringar och aktualiseringar. Aktualiseringsgraden är i dagsläget 95 procent. En annan del av pensionsskulden avser nyintjänad skuld för de anställda som har en lön som överstiger 7,5 gånger basbeloppet. Denna skuld stiger eftersom fler och fler av våra anställda kommer upp i lön motsvarande 7,5 gånger basbeloppet. Bland annat har lönelyftet för lärare påverkat skuldökningen och det beror på att många av de som fått ett lyft ligger i den lönenivån som påverkas mest steg skulden med 149 miljoner utöver vanlig ökning eftersom diskonteringsräntan sänktes. Avsättningar Under året har ytterligare avsättning gjorts för att säkerställa att vi kan täcka de deponier som finns i kommunen. En avsättning på 38 miljoner har gjorts men det är osäkert om detta kommer att räcka då bedömningen av hur mycket deponin på Svinholmen kommer att kosta inte är klar. Vi har tidigare avsatt medel för att täcka Barnamossens deponi och totalt har vi nu 105 miljoner avsatta för deponier i kommunen. Läs mer om vilka deponier vi har avsatt medel för i avsnittet om Avfall och återvinning. Årsredovisning Kungsbacka kommun

193 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Risker Finansiella risker Kommunens låneportfölj har spridning på förfallodagarna enligt diagrammet. Den genomsnittliga räntesatsen är 1,68 procent. Två lån på tillsammans 150 miljoner kronor har rörlig ränta. Resterande lån är så kallade fasträntelån. Inga derivat eller andra ränteprodukter finns. 450 miljoner är upptagna hos Kommuninvest och 100 miljoner finns hos Handelsbanken. Ett lån på 100 miljoner kronor som förföll i februari 2017 har refinansierats med samma belopp och 5 års bindningstid. Kommunens låneskuld uppställd efter förfallotid miljoner kronor De borgensåtaganden med högst risk är de 15 miljoner som kommunen har mot föreningar. I de flesta fall finns säkerhet i form av pantbrev i föreningarnas fastigheter men det finns några fall där vi inte har någon säkerhet eller något värde som går att realisera vid betalningssvårigheter. Risken för kostnader i samband med hyresgarantier är svår att bedöma men hittills har vi inte behövt infria något åtagande. Övriga borgensåtaganden bedöms i dagsläget inte vara någon risk då pantbrev eller liknande ligger som säkerhet. De borgensåtaganden som gäller Eksta kan inte anses vara någon risk, då det är kommunen som äger hela bolaget. Viten och rättstvister En inventering över pågående viteshot och rättstvister har gjorts och sammanlagt finns det tvistiga belopp på knappt 1 miljon kronor. En friskola har överklagat vårt beslut om avslag på tilläggsbelopp på 0,3 miljoner till förvaltningsrätten. Individ & Familjeomsorg har bestridit en faktura från region Halland på 0,6 miljoner kronor. Känslighetsanalys Kommunens ekonomi påverkas av ett flertal faktorer. En förenklad kalkyl kan göras för att få en uppfattning om hur stor påverkan de olika faktorerna har på kommunens ekonomi år 1 2 år 2 3 år 3 4 år 4 5 år 5 6 år Borgensåtaganden Borgensåtagandena har ökat med 123 miljoner. Det är åtagandet mot Eksta Bostads AB som ökat med 129 miljoner kronor. Övriga borgensåtaganden har minskat med drygt 6 miljoner varav den största minskningen på nästan 5 miljoner är mot Mönster AB. Förändring i procent Effekt i miljoner Prisförändring 1 20 Ränteförändring 1 6 Ränteförändring, pensionsskulden Justering av skattesatsen 10 öre 20 Löneökning 1 29 Taxor och avgifter för den skattefinansierade verksamheten 1 2 Kommunen har förutom ovan nämnda borgensåtaganden även åtaganden för cirka 50 hyresgarantier. Hyresgarantierna är utformade som enkel borgen, det innebär att kommunen blir betalningsskyldig först sedan hyresvärden uttömt alla möjligheter att driva in skulden. 78 Årsredovisning Kungsbacka kommun 2016

194 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Omvärlden Den svenska ekonomin Den svenska ekonomin avslutade fjolåret starkt. Kanske mest glädjande var att exporten tog ny fart efter en svag utveckling under första halvåret. Inför framtiden ser det ljust ut för industrin. I januari månads Konjunkturbarometer ser efterfrågeläget bättre ut än på flera år, produktionsplanerna är tydligt uppåtriktade och orderingången utvecklas klart positivt. Det senare understryks också i SCB:s statistik. Även Swedbanks Inköpschefsindex för industrin är positiv, i januari månad nåddes det högsta värdet sedan hösten Även för tjänstesektorn och för näringslivet i stort är signalerna inför framtiden uttalat positiva. BNP beräknas 2016 ha ökat med 3,5 procent. Skottår och ett relativt stort antal arbetsdagar gör att nivån blir extra hög. Justerat för effekterna av en ändrad kalender begränsas tillväxten till 3,2 procent men också det ett högt tillväxttal. Ekonomin i Göteborgsregionens kommuner Tabellen visar resultatet i kronor per invånare. Resultaten är preliminära då inte varje kommun har haft politisk behandling av Årsredovisningen för 2016 ännu. Jämförelsen haltar eftersom det finns ett antal specialposter att ta hänsyn till. Trots detta så är det detta resultat som respektive kommun har att ta med sig in i För närmare analys av de olika kommunernas resultat hänvisas till respektive kommun Lilla Edet Alingsås Kungälv Öckerö Ale Kungsbacka Tjörn Partille Lerum Härryda Mölndal Stenungsund Årsredovisning Kungsbacka kommun

195 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Investeringar Under 2016 har Kungsbacka kommun investerat för 387 miljoner kronor. Under året har det inte bara byggts, utan kommunen har också köpt fastigheter till olika verksamhetsändamål. I kommande planeringsperiod har kommunen en fortsatt hög investeringsvolym och det planeras för stora utbyggnader i lokaler och infrastruktur, däribland ett nytt badhus och nya Furulidskolan. Investeringarna delas in i lokaler, exploateringar, löpande årliga investeringar, övriga investeringar samt investeringar inom den avgiftsfinansierade verksamheten. Löpande årliga investeringar är nämndernas återinvesteringar i främst inventarier. Övriga investeringar är av engångskaraktär till exempelvis satsningar på infrastruktur. Inves- teringar inom avgiftsfinansierade verksamheten är sådana investeringar som ska finansieras genom verksamhetens intäkter i form av avgifter från kunderna, bland annat vatten- och avloppsavgifter. 387 miljoner 2016 Under 2016 investerade Kungsbacka kommun för netto 387 miljoner kronor. Brutto uppgick investeringarna till 525 miljoner kronor. Investeringsbudgeten för 2016 uppgick till 537 miljoner vilket innebär en avvikelse på 150 miljoner kronor mellan nettoinvesteringar och investeringsbudgeten. Den stora budgetavvikelsen beror främst på försenade projekt inom lokalförsörjning och infrastruktur. Nettoutgifter miljoner kronor Utfall 2015 Utfall 2016 Budget 2016 Avvikelse 2016 Löpande årliga investeringar Lokalinvesteringar Övriga investeringar Exploateringar Avgiftsfinansierad verksamhet Netto samtliga investeringar I oktober tog elever ur årskurs tre de första spadtagen för nya Furulidsskolan i Vallda. Den nya skolan kommer att ha plats för 300 elever och ska stå färdig till skolstarten i augusti Årsredovisning Kungsbacka kommun 2016

196 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Stora investeringsprojekt under 2016 miljoner kronor Bokslut 2016 Utfall tom 2016 Budget totalt Ny Furulidskola Nya Furulidskolan började byggas under året, och ska vara färdigställd BoDa Under 2016 blev BoDa färdigt, ett boende och daglig verksamhet för personer med ett omfattande vårdbehov. Reservvatten Mölndal Anneberg Kungsbacka bredband Under året har en reservvattenledning mellan Kungsbacka och Mölndal anlagts. Projektet har slutförts Utbyggnad av fibernät har under 2016 pågått i flera villaområden i kommunen. Tölö ängar förskola En förskola med fyra avdelningar i nybyggda Tölö ängar. Beräknas vara färdigställt hösten BoDa Gällinge är ett unikt projekt där boende och daglig verksamhet för personer med funktionsnedsättning kombineras. Lägenheterna och de övriga lokalerna är anpassade individuellt efter de boendes behov, i allt från detaljer som mörkläggningsmöjligheter till placeringen i närheten av skog och natur. Andra kommuner och organisationer har visat stort intresse för projektet. Årsredovisning Kungsbacka kommun

197 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Exploatering Kommunens exploateringsverksamhet anskaffar, utvecklar och iordning ställer mark för bostads- och verksamhetsområden. Exploateringsprojekten sträcker sig över flera år, vilket gör att slutredovisning för många av projekten ligger flera år framåt i tiden. Exploateringsverksamheten miljoner kronor Ingående balans Inkomster 2016 Utgifter 2016 Resultat 2016 Omklassificeringar till anläggningstillgångar Utgående balans Björkris bostadsområde Kolla Parkstad etapp Kolla Parkstad etapp Kvarteret Valand Aranäs stadsdel etapp Äskatorp Verksamhetsområden Övriga exploateringsområden Summa exploateringsresultat Björkris I Björkris exploateras ett bostadsområde med cirka 500 bostäder samt förskola och skola. Området innehåller såväl hyresrätter som bostadsrätter och äganderätter. Samtliga kvarter i området är sålda och inflyttning pågår sedan våren Under 2016 har försäljningen av den sista tomten redovisats och 2017 kommer de sista kvarteren och anläggningarna att byggas i området. Kolla parkstad Kolla parkstad är det största bostadsprojektet i Kungsbackas historia. Området kommer att innehålla hyresrätter, bostadsrätter och äganderätter. Här byggs radhus, kedjehus och flerfamiljshus. Utbyggnad av gator och annan infrastruktur påbörjades hösten 2011 och pågår fortfarande i båda etapperna. För 2016 delredovisades en tomtförsäljning i etapp 2. Aranäs stadsdel etapp 3 Aranäs stadsdel etapp 3 är en utbyggnad med cirka 275 bostäder och 500 parkeringsplatser i södra Kungsbacka stad. Avtal har tecknats med exploatör. Detaljplanen beräknas klar 2017 då projektering och utbyggnad kan påbörjas. Verksamhetsområden Planering pågår för flera verksamhetsområden bland annat Duvehed, Frillesås Rya, Äskatorp samt Mariedalskrysset. Inom flera av verksamhetsområdena har det under året pågått arbete med planprogram och förberedelser av lämpliga etableringar. Övriga exploateringsområden Övriga områden i kommunen där kommunen planerar för och har startat exploatering är bland andra Särö centrum och Annebergs centrum. 82 Årsredovisning Kungsbacka kommun 2016

198 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Undert 2017 byggs de sista kvarteren i projektet Björkris. Kvarteret Valand är första delen i projektet Väster om ån, som är det hittills största stadsomvandlingsprojektet i Kungsbacka. Aranäs stadsdel byggs i flera etapper. Etapp 3 påbörjas Kolla parkstad det största bostadsprojektet i Kungsbackas historia. Årsredovisning Kungsbacka kommun