KALLELSE/UNDERRÄTTELSE. Nämnden för Service. Sammanträde klockan 08:30 Kungsbackarummet

Transkript

1 KALLELSE/UNDERRÄTTELSE Upprättad Nämnden för Service Sammanträde klockan 08:30 Kungsbackarummet Ärende Beteckning Förslag till beslut 1. Val av protokolljusterare James Kujansuu (-) Victoria Carlsson (M) 2. Yttrande till Mark- & miljööverdomstolen, Svea hovrätt, över överklagande av bygglov 3. Återlämning av godsmagasin i Åsa till Kommunledningskontoret (Åsa 4:118) 4. Sammanträde om skuldsanering som organiseras av Konsumentverket 5. Svar på motion om fossilfritt Kungsbacka Hyra av paviljonger till skolverksamhet, Tingberget SE/2014:76 SE/2017:132 SE/2017:133 SE/2017:67 SE/2017:130 Nämnden för Service godkänner yttrande, daterat , samt beslutar att översända det till Mark- och miljööverdomstolen, Svea hovrätt. Service Fastigheter återlämnar byggnaden på fastigheten Åsa 4:118 till Kommunledningskontoret för vidare avgörande om: 1) Eventuell avyttring eller dylikt eller förvaltning 2) Att skjuta till särskilda ekonomiska medel för upprutning och förvaltning om det alternativet väljs. 3) Om ny finansiering inte finns, avgöra om bevarande av kulturmiljön går före åtgärder i befintlig miljö enligt Kemikalieplanen t ex tillskapande av giftfri förskola. En representant från nämnden för Service väljs ut för att åka på sammanträdet. Motionen anses besvarad med hänsyn till kommunens åtagande i anslutning till Borgmästaravtalet. Enhetschefen för Serviceområde Fastigheter får i uppdrag att underteckna nytt hyresavtal för moduler avseende Tingberget. Klara Svensson Service Direkt: klara.svensson@kungsbacka.se Kungsbacka kommun Kungsbacka Besöksadress Stadshuset, Storgatan 37 Telefon:

2 KUNGSBACKA KOMMUN 2 (2) Ärende Beteckning Förslag till beslut 7. Redovisning av inkomna skrivelser SE/2017:137,SE/201 4:76,SE/2016:112,SE /2016:86,SE/2017:10 2,SE/2017:104,SE/20 17:127,SE/2017:134, SE/2017:135 Informationen noteras i protokollet. 8. Redovisning av delegeringsbeslut SE/2017:136,SE/201 7:103,SE/2017:108,S E/2017:128 Redovisning av beslut som fattats av förvaltningen på delegation för nämnden noteras i protokollet. 9. Barnkonsekvensanalys SE/2017:124 Informationen noteras i protokollet. 10. Lokalprojekt SE/2017: Information om arbetet med hållbarhet 12. Återrapportering ModUpp Information om bostadsförmedlingen 14. Ekonomisk redovisning Fredrik Hansson Ordförande Klara Svensson Sekreterare

3 TJÄNSTESKRIVELSE Datum Diarienummer SE/2017:132 Återlämning av godsmagasin i Åsa, Åsa 4:118, till Kommunledningskontoret Förslag till beslut Service Fastigheter återlämnar byggnaden på fastigheten Åsa 4:118 till Kommunledningskontoret för vidare avgörande om: 1) Eventuell avyttring eller dylikt eller förvaltning 2) Att skjuta till särskilda ekonomiska medel för upprutning och förvaltning om det alternativet väljs. 3) Om ny finansiering inte finns, avgöra om bevarande av kulturmiljön går före åtgärder i befintlig miljö enligt Kemikalieplanen t ex tillskapande av giftfri förskola. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse, Beslutet skickas till Kommunledningskontoret, Mark & Exploatering Beskrivning av ärendet Fastigheten är bebyggd med ett gammalt godsmagasin för järnvägen intill den gamla banvallen som går genom Åsa. Huset har inte varit uthyrt på många år. Fastigheter har aktivt sökt efter hyresgäster genom åren utan att lyckas, senast under våren 2017 genom ett allmänt upprop i media. Ingen är beredd att betala för att hyra lokalen som den är eller för att rusta upp det och hyra det med ett korttidsavtal. Vi har fått indikationer på att det möjligen kan finnas någon intressent som vill köpa byggnaden om den styckas av eller hyrs ut med ett långtidskontrakt där avskrivningen på den höga investeringen för upprustning kan göras på många år. Service - Fastigheter Ulrika Granfors ulrika.granfors@kungsbacka.se 1 (2) Kungsbacka kommun Kungsbacka Besöksadress Stadshuset, Storgatan 37 Telefon

4 KUNGSBACKA KOMMUN 2 (2) Byggnaden är B-klassad i byggnadsinventeringen som Länsstyrelsen i Halland gjort. Klass B definieras som: Objektsvärde. Regionalt intresse. Omistlig. Kommunantikvariens kommentar är att byggnaden har så högt kulturhistoriskt värde att den bör skyddas i detaljplan eller områdesplan. Standarden är mycket låg och skicket eftersatt vilket gör att det krävs en totalrenovering och standardhöjning för att kunna användas. Enbart yttre åtgärder för att återställa tak och fasader o dylikt har beräknats till drygt 1.2 Mkr. Detta är vad som minst krävs, och det dessutom ganska omgående, då byggnaden idag förfular omgivningen och dessutom riskerar att bli en säkerhetsrisk. Många klagomål inkommer. Service Fastigheter har ansökt om rivningslov men kommer med stor sannolikhet inte beviljas detta enligt Bygglovsavdelningens bedömning. Den höga kostnaden för standardhöjning och renovering kommer medföra att ingen förvaltning i kommunen bedöms kunna betala erforderlig självkostnadshyra. Det finns heller ingen efterfrågan på lokalen från förvaltningarna i dag eller på sikt. Trots att det är allmänt känt att byggnaden finns som en resurs för samhället har inte heller någon privat intressent visat sig vara beredd att göra den ekonomiska satsning som krävs. Service Fastigheter återlämnar därför fastigheten till Kommunledningskontoret för dels bedömning om framtida användning dels finansiering utanför internhyressystemet som inte omfattar denna byggnad. Service Fastigheter återlämnar därför fastigheten till Kommunledningskontoret för bedömning av: 1)framtida användning 2)finansiering av erforderliga insatser utanför internhyressystemet, som denna byggnad ju inte omfattas av, i det fall byggnaden ska bevaras. Vi bedömer att omprioritering av resurser inom internhyressystemet t ex avseende underhållsåtgärder på skolor, förskolor o dylikt inte är möjlig till förmån för denna byggnad utan att underhållet på de andra byggnader då blir eftersatta. Om detta ändå beslutas föreslår vi att resurser för att bevara denna kulturmiljö ställs mot resurser att förbättra förskolemiljön enligt riktlinjerna i Kemikalieplanen. Ulrika Granfors Verksamhetschef Fastigheter

5 Nya rekommendationer och uppdrag mot överskuldsättning: Hur påverkar det din verksamhet? Landets kommuner spelar en central roll i arbetet mot överskuldsättning. Från och med den 1 januari finns nya rekommendationer för den kommunala budget- och skuldrådgivningen på plats. Samtidigt tar regeringen genom sin strategi för överskuldsättning, ett grepp om hur kommun, civilsamhälle och stat kan samarbeta för att minska risken att personer får problem med skulder. Konsumentverket hälsar dig varmt välkommen till en konferens för att diskutera hur kommunernas budget- och skuldrådgivning kan leva upp till de nya rekommendationerna. Rekommendationerna har tagits fram av Konsumentverket i samråd med andra myndigheter på uppdrag av regeringen. Målet är att de ska bidra till en effektivare hjälp för personer som behöver få ordning på sin ekonomi. Men vilka utmaningar innebär rekommendationerna för den kommunala budget- och skuldrådgivningen? Hur möter andra kommuner invånarnas behov av stöd i budget- och skuldfrågor? Och vilken roll spelar kommunerna i det gemensamma arbetet mot överskuldsättning? Under konferensen informerar vi om vad de nya rekommendationerna innebär i praktiken och hur kommunerna berörs av regeringens strategi mot överskuldsättning. Förhoppningen är att eftermiddagen ska inspirera dig till att utveckla er betydelsefulla verksamhet. Välkommen! Cecilia Tisell Generaldirektör Konsumentverket När: 31 maj, kl. 13:00 16:30 Var: Myntkabinettet, Slottsbacken 6, Sthlm Inbjudna: Ansvariga chefer för den kommunala budget- och skuldrådgivningen Läs mer: Regeringens strategi mot överskuldsättning (.pdf) Rekommendationer för den kommunala budget- och skuldrådgivning (.pdf) Anmälan: Skickas senast den 1 maj till: karin.nordenson@konsumentverket.se Har du frågor? Hör av dig till Karin Nordenson,

6 Dagordning onsdag den 31 maj :00 Välkommen och inledning av eftermiddagen Konsumentverket inleder dagen tillsammans med Finansdepartementet och berättar om regeringens strategi för överskuldsättning och behoven av rekommendationer för den kommunala budget- och skuldverksamheten. Finansdepartementet Finansmarknads- och konsumentministern Prome 2015 Fördjupad samverkan mot överskuldsättning Regeringen har gett Kronofogden, Finansinspektionen och Konsumentverket uppdraget att, i samverkan med andra relevanta aktörer, ta fram förslag på hur vi genom en fördjupad samverkan kan minska överskuldsättningen bland enskilda. Lokalsamhället har en central funktion i att stödja personer som har problem med sin ekonomi. Hur kan kommunens olika insatser, tillsammans med civila samhället och kyrkan, gemensamt bidra till att människor får den hjälp de behöver? Nya rekommendationer för budgetoch skuldrådgivning Konsumentverket presenterar de nya rekommendationerna och ger exempel på hur olika kommuner har utvecklat budget- och skuldrådgivningen i sin kommun i linje med rekommendationerna. Strategi mot överskuldsättning En växande kreditmarknad har ökat därmed också ökat möjligheterna att samtidigt har marknadsföringen blivit m mer varierade. Det har gjort det svårare fö erbjuds. Dessutom har många bristande Om en konsument tar ett lån utan att k mycket allvarliga. En betalningsanmär värsta fall vara första steget mot översk En granskning från Riksrevisionen vis personer de senaste fem åren. Så m Statistiska centralbyrån en ekono Kronofogdemyndighetens register fi skuld på drygt 70 miljarder kronor. som förekommit i Kronofogdemy utredningen Överskuldsättning i kre Överskuldsättning är ett stort pr drabbas. Problem med skulder kan vilket även kan drabba anhöriga, in För att vända utvecklingen och regeringen att det krävs aktiva åtg Därför presenterar regeringen, e strategi mot överskuldsättning till att dels motverka att enskild problem med skulder att fö sammanfattningsvis sikte på att öka kunskaperna om kon uppnå en mer ansvarsfull förbättra hanteringen av bidra till ett aktivt och e uppnå ett skuldsanerin svårast skuldsatta, och särskild hänsyn ska tas 14:45 Kaffe och mingel Paneldiskussion Vilken betydelse har de nya rekommendationerna för att åstadkomma en kvalitativ budget- och skuldrådgivning? Vilka utmaningar innebär de för kommunen? Kan de leda till ett likvärdigt arbete nationellt? Paneldiskussion och frågor i plenum. I panelen deltar representanter från Kronofogdemyndigheten, Socialstyrelsen och Konsumentverket samt Sveriges Kommuner och Landsting (SKL), Budget- och skuldrådgivarnas förening och verksamhetsansvarig chef från Göteborg. Rekommendationer för d budget- och skuldrådgivn 16:30 Avslutning

7 TJÄNSTESKRIVELSE Datum Diarienummer SE/2017:67 Svar på motion om fossilfritt Kungsbacka 2025 Förslag till beslut Motionen anses besvarad med hänsyn till kommunens åtagande i anslutning till Borgmästaravtalet. Sammanfattning Kungsbackaborna har i en motion yrkat på att kommunen: - Skyndsamt tar fram en plan för ett fossilfritt Kungsbacka, där alla alternativ för framdrivning av kommunens fordon samt des underleverantörer skall medtages inte minst vätgas. - Lokalt tillverkad energi ska premieras. - Tillser att upprättande av infrastruktur underlättas både vad avseende laddstolpar och vätgasstationer. - Verkar som föredöme och utvärderar både batteridrivna fordon samt vätgasfordon. - Vid nyanskaffning av samtliga fordon som av Kungsbacka kommun och dess underleverantörer ska vara fossilfria senast utgången av Kommunen har i december 2016 skrivit på Borgmästaravtalet i vilket kommunen åtar sig att ta fram en begränsnings- och en anpassningsplan för klimatåtgärder. I begränsningsplanen som till stor del liknar en Energi- och klimatplan ska kommunen redovisa åtgärder som begränsar och minska kommunens utsläpp av klimatgaser. Kommunen har två år på sig att ta fram planerna och åtagandet gäller hela kommunen som geografiskt område. Motionärens förslag är sådana förslag som är i linje med de åtgärder som omfattas av en begränsningsplan enligt Borgmästaravtalet. Planen kommer att behandlas politiskt. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse, Beslutet skickas till Kommunstyrelsen Kungsbackaborna ( KB ) Service Lars Nyström lars.nystrom@kungsbacka.se 1 (2) Kungsbacka kommun Kungsbacka Besöksadress Stadshuset, Storgatan 37 Telefon

8 KUNGSBACKA KOMMUN 2 (2) Lars Nyström Förvaltningschef

9 TJÄNSTESKRIVELSE Datum Diarienummer SE/2017:130 Hyra paviljonger avseende skolverksamhet Tingberget Förslag till beslut Enhetschefen för Serviceområde Fastigheter får i uppdrag att underteckna nytt hyresavtal för moduler avseende Tingberget Sammanfattning SE Upphandling har haft förfrågningsunderlag ute avseende hyra av paviljonger avsedda för skolverksamhet för Tingberget och Varlaskolan om ca 500 kvm (LOA) på Tingberget. Anbuden har nu inkommit och vi avser att tilldela en av leverantörerna detta. Hyresavtalet följer Kungsbackas kommun standard mall avseende hyresavtal för paviljonger. Hyresavtalet avser ett femårigt hyresavtal med möjlighet till 1åriga förlängningar. Beslutet skickas till SE Fredrik Wallman Fredrik Wallman Enhetschef Service Fredrik Wallman fredrik.wallman@kungsbacka.se 1 (1) Kungsbacka kommun Kungsbacka Besöksadress Stadshuset, Storgatan 37 Telefon

10 TJÄNSTESKRIVELSE Datum Diarienummer SE/2017:137 Redovisning av inkomna skrivelser april Förslag till beslut Informationen noteras i protokollet Sammanfattning Se Sammanställning av inkomna skrivelser. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse, Klara Svensson Nämndsekreterare Service Klara Svensson klara.svensson@kungsbacka.se 1 (1) Kungsbacka kommun Kungsbacka Besöksadress Stadshuset, Storgatan 37 Telefon

11 Inkomna skrivelser Utskrivet: :37 Utskrivet av: Klara Svensson Beskrivning Inkom Tillhör ärende Ärendemening (Individ & Familjeomsorg) - Bilaga 1- Återkoppling till nämnden av Se Fastigheters bedömning av FS nämndens lokalplan SE/2017:134 (Nämnden för Individ & Familjeomsorg) - Återkoppling till nämnden om status över lokalplanen (Individ & Familjeomsorg) - Bilaga 2 - Lokalplan för nämnden för Funktionsstöd (Individ & Familjeomsorg) - Återkoppling till nämnden av Se Fastigheters bedömning av nämndens lokalplan (Kommunfullmäktige) - (Beslut 32) - Kemikalieplan för Kungsbacka kommun (Kommunfullmäktige) - (Beslut 47) - Revisionsberättelse 2016 för Kungsbacka kommun och fråga om ansvarsfrihet (Kommunfullmäktige) - (Beslut 48) - Årsredovisning 2016 för Kungsbacka kommun SE/2017: SE/2017: SE/2017:104 Kemikalieplan Kungsbacka kommun, med åtgärdsplan för förskolan - Antagen av Kommunfullmäktige SE/2017:135 Årsredovisning 2016 för Kungsbacka kommun SE/2017:135 Årsredovisning 2016 för Kungsbacka kommun (Kommunfullmäktige) - (Beslut 53) - Svar på motion från Carita Boulwén (SD) om regelverk om miniminivå på fri- och lekytor för de kommunala förskolorna (Kommunrevisionen) - Redogörelse för revisionen 2016 SE/2016:112 SE/2017:135 Motion om regelverk om miniminivå på fri- och lekytor för de kommunala förskolorna (SD) Årsredovisning 2016 för Kungsbacka kommun (Kommunrevisionen) - Revisionsrapport Kungsbacka kommun - Grundläggande granskning 2016 (Kommunrevisionen) - Revisionsrapport Kungsbacka kommun Granskning av bokslut SE/2017:102 (Kommunrevisionen) - Revisionsrapport Kungsbacka kommun - Grundläggande granskning SE/2017:135 Årsredovisning 2016 för Kungsbacka kommun

12 (Kungsbackaborna) (Motion) Flytt av den bruna serveringskiosken på Kungsbacka torg (Nämnden för Individ & Familjeomsorg) - (Beslut 42) - Omvärlds- och nulägesanalys avseende ensamkommande barn SE/2017:127 Begäran om yttrande: Motion- om den bruna serveringskiosken på Kungsbacka torg SE (Nämnden för Individ & Familjeomsorg) - (Beslut 40) - Återkoppling till nämnden om status över lokalplanen SE/2017:134 (Nämnden för Individ & Familjeomsorg) - Återkoppling till nämnden om status över lokalplanen (Svea Hovrätt) - (Underrättelse) - (Målnr ) - (Dirarienr ) - Bygglov för nybyggnad av förskola på fastigheterna Kolla 5:21 och 5:5 (Svea Hovrätt) Begärt anstånd beviljat - Kolla 5:21 & 5:5 (Vänersborgs tingsrätt) - Dom i överklagan - Länstyrelsens Hallands beslut (målnr 62317) - (Ärendenr ) - Fors 1:230 Kemikalieplan för Kungsbacka kommun - Antagen av Kommunfullmäktige KSAU 101 Motion från Roger Larsson (KB) och Agnetha Ernegård (KB) om flytt av den bruna serveringskiosken på Kungsbacka torg På väg mot en giftfri förskola - Antagen av Kommunfullmäktige Tjänsteskrivelse - Svar på motion (SD) om regelverk avseende miniminivå för fri- och lekytor vid de kommunala förskolorna Årsredovisning 2016 Kungsbacka kommun (slutversion) SE/2014:76 Överklagande - beviljat bygglov - Kolla 5:21 och 5:5, Kungsbacka kommun SE/2014: SE/2016:86 Fastighet: Fors 1:230 - Ändrad användning SE/2017:104 Kemikalieplan Kungsbacka kommun, med åtgärdsplan för förskolan - Antagen av Kommunfullmäktige SE/2017:127 Begäran om yttrande: Motion- om den bruna serveringskiosken på Kungsbacka torg SE/2017:104 Kemikalieplan Kungsbacka kommun, med åtgärdsplan för förskolan - Antagen av Kommunfullmäktige SE/2016:112 Motion om regelverk om miniminivå på fri- och lekytor för de kommunala förskolorna (SD) SE/2017:135 Årsredovisning 2016 för Kungsbacka kommun

13 KUNGSBACKA KOMMUN Kommunfullmäktige PROTOKOLLSUTDRAG Datum Svar på motion från Carita Boulwén (SD) om regelverk om miniminivå på fri- och lekytor för de kommunala förskolorna KS/2016: Beslut Motionen anses besvarad med hänvisning till följande. 1. Kungsbacka kommun har dokumenterade projekteringsanvisningar som tillsammans med den samlade, breda kompetens som finns i kommunen redan säkrar de utomhusmiljöer för fri- och lekytor som skapas i Kungsbacka utan att några gränsvärden behöver fastställas 2. Beprövad erfarenhet visar att 10 kvadratmeter per barn ger en god inomhusmiljö och är den standard som kommunen har haft i flera år. Tillsammans med nämnden för Förskola & Grundskolas rumsprogram fungerar förvaltningen för Service, Affärsområde Fastigheters projekteringsanvisningar som riktlinjer för inomhusmiljön. Sammanfattning Carita Boulwén (SD) har inkommit med en motion som anmäldes till kommunfullmäktige den 16 juni I motionen föreslås kommunfullmäktige att ge lämplig nämnd i uppdrag att utreda förutsättningar, kostnader och möjligheter för att ta fram ett regelverk för dels miniminivå på friyta för lek och utevistelse på de kommunala förskolorna och dels ta fram regelverk kring miniminivå på lekyta inomhus för barn. Vidare önskar motionären en utredning om det finns liknande regelverk i någon annan kommun. Ärendet behandlades av nämnden för Service den 26 oktober, av nämnden för Förskola & Grundskola den 27 oktober 2016, av kommunstyrelsens arbetsutskott den 28 februari och av kommunstyrelsen den 14 mars Beslutsunderlag Expedierat/bestyrkt

14 KUNGSBACKA KOMMUN Kommunfullmäktige PROTOKOLLSUTDRAG Datum Kommunstyrelsen, , 70 Kommunstyrelsens arbetsutskott, , 65 Kommunledningskontorets tjänsteskrivelse, Nämnden för Förskola & Grundskola, , 88 Förvaltningen för Förskola & Grundskolas tjänsteskrivelse, Nämnden för Service, , 80 Förvaltningen för Services tjänsteskrivelse, Motion, Yrkanden Carita Boulwén (SD) och Roger Larsson (KB) yrkar bifall till motionen. Proposition Ordförande Per Ödman (M) finner att det finns två förslag till beslut, det vill säga kommunstyrelsens förslag om att motionen anses besvarad och Carita Boulwéns (SD) m.fl. yrkande om bifall till motionen. Ordföranden redovisar sitt förslag till propositionsordning och som kommunfullmäktige godkänner. Ordföranden ställer förslagen mot varandra och finner att kommunfullmäktige bifaller kommunstyrelsens förlag. Beslutet skickas till Carita Boulwén (SD), Nämnden för Förskola & Grundskola, Nämnden för Service Expedierat/bestyrkt

15 Revisionsrapport 2016 Genomförd på uppdrag av revisorerna Februari 2017 Kungsbacka kommun Grundläggande granskning 2016

16 Innehållsförteckning Sammanfattning Inledning Bakgrund Syfte och revisionsfrågor Avgränsningar Revisionskriterier Ansvarig nämnd Metod och genomförande Kungsbacka kommuns styrmodell Kungsbackamodellen Uppföljning och rapportering Intern kontroll Kommunstyrelsen Kommunstyrelsens styrning och arbete med kommunfullmäktiges mål och direktiv Uppföljning och rapportering Intern kontroll Vår bedömning Byggnadsnämnden Nämndens styrning och arbete med kommunfullmäktiges mål och direktiv Uppföljning och rapportering Intern kontroll Vår bedömning Nämnden för fritid och folkhälsa Nämndens styrning och arbete med kommunfullmäktiges mål och direktiv Uppföljning och rapportering Intern kontroll Vår bedömning Nämnden för funktionsstöd Nämndens styrning och arbete med kommunfullmäktiges mål och direktiv Uppföljning och rapportering Intern kontroll Vår bedömning Nämnden för förskola och grundskola Nämndens styrning och arbete med kommunfullmäktiges mål och direktiv Uppföljning och rapportering Intern kontroll Vår bedömning Nämnden för gymnasie- och vuxenutbildning Nämndens styrning och arbete med kommunfullmäktiges mål och direktiv Uppföljning och rapportering Intern kontroll Vår bedömning Nämnden för individ- och familjeomsorg

17 9.1. Nämndens styrning och arbete med kommunfullmäktiges mål och direktiv Uppföljning och rapportering Intern kontroll Vår bedömning Nämnden för kultur och turism Nämndens styrning och arbete med kommunfullmäktiges mål och direktiv Uppföljning och rapportering Intern kontroll Vår bedömning Nämnden för miljö- och hälsoskydd Nämndens styrning och arbete med kommunfullmäktiges mål och direktiv Uppföljning och rapportering Intern kontroll Vår bedömning Nämnden för teknik Nämndens styrning och arbete med kommunfullmäktiges mål och direktiv Uppföljning och rapportering Intern kontroll Vår bedömning Nämnden för service Nämndens styrning och arbete med kommunfullmäktiges mål och direktiv Uppföljning och rapportering Intern kontroll Vår bedömning Nämnden för vård och omsorg Nämndens styrning och arbete med kommunfullmäktiges mål och direktiv Uppföljning och rapportering Intern kontroll Vår bedömning Överförmyndarnämnden Nämndens styrning och arbete med kommunfullmäktiges mål och direktiv Uppföljning och rapportering Intern kontroll Vår bedömning Samlad bedömning Slutsatser Bedömning utifrån revisionsfrågorna Identifierade förbättringsområden och rekommendationer Bilaga 1: Bakgrund till granskningen Bilaga 2: Revisionskriterier Bilaga 3: Källförteckning Bilaga 4: Översikt över kommunfullmäktiges adresserade mål 2

18 Sammanfattning På uppdrag av de förtroendevalda revisorerna i Kungsbacka kommun har EY genomfört en grundläggande granskning. Syftet med den grundläggande granskningen är att ge revisorerna underlag för ansvarsprövningen genom att översiktligt granska all verksamhet i enlighet med kommunallagen och God revisionssed. Kommunrevisionen har under 2016 även genomfört flera fördjupade granskningar och granskningar inom ramen för redovisningsrevisionen som ligger till grund för ansvarsprövningen. Granskningen visar att kommunfullmäktige för 2016 antagit 17 prioriterade mål. De 17 prioriterade målen är riktade till en eller flera nämnder. Av granskningen framkommer att kommunstyrelsen och nämnderna i olika omfattning arbetat med kommunfullmäktiges mål under året. Därtill har kommunstyrelsen och nämnderna i olika omfattning utarbetat egna resultatmål utifrån kommunfullmäktiges prioriterade mål. I granskningen framkommer dock att det för vissa mål i kommunstyrelsens delårsrapport per augusti inte på ett tydligt sätt går att följa hur styrelsen bedömt måluppfyllelsen. Detta avser särskilt de mål där mätetalen till målen inte framgår eller prognosen är att mätetalen inte kommer att uppnås. Kommunstyrelsen och nämnderna har under året i varierande omfattning erhållit uppföljningar vad gäller ekonomi och verksamhet. Kommunstyrelsen och nämnderna har behandlat respektive delårsrapport per augusti där det utöver ekonomiuppföljning även finns en uppföljning av kommunfullmäktiges prioriterade mål. Av kommunens ekonomiska styrprinciper framkommer att kommunens samlade uppföljning och prognos per april samt delårsrapport per augusti ska lämnas till kommunfullmäktige. Utifrån protokoll framkommer att kommunstyrelsen inte lämnat uppföljning och prognos per april till kommunfullmäktige. Kommunstyrelsen är ansvarig för det kommunövergripande arbetet med intern kontroll. Granskningen visar att kommunstyrelsen och nämnderna i nämndbudget 2016 utarbetat internkontrollplaner. I granskningen konstateras att kommunstyrelsen och nämnderna i stort följer de anvisningar som finns för arbetet med intern kontroll i kommunen. Kommunrevisionen har dock i tidigare granskningar bedömt att det saknas en tydlig modell för arbetet med intern kontroll i kommunen som inkluderar krav på riskidentifiering, riskvärdering och riskhantering. Därtill saknas krav som innebar att nämnderna tar hänsyn till samtliga risker som har en hög sannolikhet att inträffa och kan innebära en allvarlig konsekvens för verksamhet och ekonomi. Under granskningen har vi identifierat vissa förbättringsområden och våra rekommendationer framgår nedan. Kommunstyrelsen bör säkerställa att uppföljning och prognos per april lämnas till kommunfullmäktige i enlighet med de ekonomiska styrprinciperna. Kommunstyrelsen bör utveckla analysen och beskrivningen av vad som ligger till grund för den prognostiserade måluppfyllelsen för respektive mål. Kommunstyrelsen bör utveckla de kommunövergripande anvisningarna för intern kontroll i enlighet med kommunrevisionens tidigare rekommendationer. 3

19 1. Inledning 1.1. Bakgrund Kommunrevisionens uppgift är att ge kommunfullmäktige underlag till den årliga ansvarsprövningen. Bakgrunden till denna granskning beskrivs närmare i bilaga Syfte och revisionsfrågor Syftet med granskningen är att ge revisorerna underlag för ansvarsprövningen genom att översiktligt granska all verksamhet i enlighet med kommunallagen och God revisionssed 1. Granskningen syftar till att besvara följande revisionsfrågor: Har kommunstyrelsen och nämnderna säkerställt att verksamheten styrs utifrån de mål och riktlinjer som kommunfullmäktige bestämt? Har kommunstyrelsen och nämnderna säkerställt en tillräcklig uppföljning och rapportering? Det vill säga i enlighet med kraven i kommunens styrmodell. Har kommunstyrelsen och nämnderna säkerställt en tillräcklig intern kontroll? Det vill säga i enlighet med kraven i kommunallagen samt kommunala anvisningar Avgränsningar Granskningen avser verksamhetsår 2016 och avgränsas i enlighet med ställda revisionsfrågor. Granskningen omfattar inte granskning av säkerhet i redovisningssystem. Detta granskar revisorerna i den löpande granskningen som är den del av redovisningsrevisionen. Granskningen omfattar inte heller kommunstyrelsens och nämndernas måluppfyllelse per helår utan utgår från kommunstyrelsen och nämndernas delårsrapporter per augusti Revisionskriterier Med revisionskriterier avses bedömningsgrunder som används i granskningen som utgångspunkt för analys, bedömningar och slutsatser. Revisionskriterierna för denna granskning framgår av bilaga två Ansvarig nämnd Granskningen avser kommunstyrelsen, byggnadsnämnden, nämnden för fritid och folkhälsa, nämnden för funktionsstöd, nämnden för förskola och grundskola, nämnden för gymnasie- och vuxenutbildning, nämnden för individ och familjeomsorg, nämnden för kultur och turism, nämnden för miljö- och hälsoskydd, nämnden för teknik, nämnden för service, nämnden för vård och omsorg samt överförmyndarnämnden. 2 1 Kommunrevisionen har under 2016 utöver den grundläggande granskningen genomfört flera fördjupade granskningar och granskningar inom ramen för redovisningsrevisionen som ligger till grund för ansvarsprövningen. 2 Krisledningsnämnden och valnämnden ingår inte i granskningen. 4

20 1.6. Metod och genomförande Granskningen har genomförts genom löpande insamling av fakta och iakttagelser. Insamling sker genom att revisorerna: Löpande tar del av grundläggande dokument såsom mål- och budgetdokument, ekonomioch verksamhetsrapporter, delårsrapporter bokslut och protokoll. Löpande för en dialog med kommunstyrelse, nämnder och tjänstemän. Inom ramen för föreliggande granskning har en uppföljning av kommunfullmäktiges prioriterade mål till kommunstyrelsen och nämnderna genomförts. Utgångspunkten för uppföljningen är styrelse och nämndernas delårsrapporter per augusti I delårsrapporterna beskrivs bland annat hur styrelse och nämnder arbetar med att uppfylla kommunfullmäktiges mål under året. De noteringar som framkommit vid uppföljningen av målen beskrivs i anslutning till den nämnd som har samordningsansvar för målet. I anslutning till uppföljningen under respektive nämnd kommenteras endast de mål där en notering görs. Med notering avses att: Målet kommenteras inte i kommunstyrelsens/nämndens delårsrapport. Målet prognostiseras att inte uppfyllas i kommunstyrelsens/nämndens delårsrapport. Mätetalet till målet följs inte upp, framkommer inte, nås inte eller är inte möjligt att prognostisera i kommunstyrelsens/nämndens delårsrapport. Mätetalet till målet prognostiseras att inte nås i kommunstyrelsens/nämndens delårsrapport. I bilaga 4 framkommer en översikt avseende samordnande och adresserade nämnder. Protokollgranskning Inom ramen för denna granskning har en genomgång av kommunstyrelsens och nämndernas samtliga protokoll samt mål- och ekonomiuppföljningar avseende 2016 genomförts. Protokollgranskningen har i huvudsak syftat till att följa hur kommunstyrelsen och nämnderna arbetar med styrning, uppföljning och kontroll samt att granska tydlighet i protokoll och beslutsunderlag. Dialoger Kommunrevisionen har inom ramen för den grundläggande granskningen genomfört dialoger med kommunstyrelsen, nämnden för förskola och grundskola, nämnden för gymnasie- och vuxenutbildning, nämnden för fritid och folkhälsa, nämnden för funktionsstöd, nämnden för kultur och turism samt överförmyndarnämnden. Till dialogerna har respektive presidium i kommunstyrelsen och nämnderna tillsammans med aktuell förvaltningschef bjudits in. Dialogerna har utgått från kommunrevisionens risk- och väsentlighetsanalys samt övriga iakttagelser som uppmärksammats under året. Vid dialogerna har presidierna även haft möjlighet att lyfta väsentliga frågor under året. Samtliga som deltagit i dialogerna har beretts tillfälle att sakfelsgranska rapporten. 5

21 2. Kungsbacka kommuns styrmodell 2.1. Kungsbackamodellen Kungsbacka kommuns vision antogs av kommunfullmäktige den 13 oktober 2005 och ska vara vägledande för den långsiktiga utvecklingen av kommunen. Visionen beskriver hur kommunen ska möta medborgarnas behov av arbete, boende, trygghet, utbildning och upplevelser samt hur kommunen ska få företag att etablera sig i kommunen och få staden att växa. Kommunfullmäktige antog i juni 2016 en ny vision för kommunen kallad Vision Visionen ligger till grund för målarbetet från och med Sedan 2009 arbetar kommunstyrelsen och nämnderna utifrån en särskild målkedja/styrmodell i kommunen. Styrmodellen benämns Kungsbackamodellen och beskrivs övergripande nedan: Figur: Kungsbacka kommuns styrmodell, Kungsbackamodellen Kommunfullmäktiges prioriterade mål och nämndernas resultatmål Målkedjan utgår från kommunens vision som ska återspeglas i kommunfullmäktiges prioriterade mål. De prioriterade målen antas årligen av kommunfullmäktige. Kommunfullmäktige har för antagit 17 prioriterade mål. Målen riktar sig antingen till samtliga nämnder alternativt enskilda nämnder. När ett mål riktar sig till flera nämnder finns angivet en nämnd som är utsedd att vara samordningsansvarig. Samordnande nämnder ansvarar enligt kommunbudget 2016 för att 3 : Arbetet med målet samordnas inom kommunen. Sammanställa vad samtliga nämnder gör för att bidra till måluppfyllelse. Följa upp arbetet och göra en samlad analys. Bidra aktivt med underlag för utveckling och förbättring av målet. Kommunfullmäktige kan även adressera mål till nämnder vilket innebär att nämnderna ansvarar för att: 3 Av kommunrevisionens Granskning av samverkan och förebyggande arbete för att motverka psykisk ohälsa bland barn och unga (2015) framkom att det inte var helt tydligt vad samordningsansvar för kommunfullmäktiges mål innebär. 6

22 Aktivt arbete med att bidra till måluppfyllelse. Samverka med övriga berörda nämnder. Enligt kommunbudget för 2016 är kommunfullmäktiges prioriterade mål formulerade som den effekt som önskas att uppnås, till exempel att Kungsbacka ska vara känd som en företagsvänlig kommun. Till varje mål finns mätetal som syftar till att följa upp målen. Vid bedömning av måluppfyllelse i samband med delårsrapport och årsredovisning vägs utfallen utifrån mätetalen och övriga insatser samman för att prognostisera måluppfyllelsen. Nämnderna har enligt Styrhandboken möjlighet att styra verksamheterna med resultatmål. I nämndernas resultatmål har respektive nämnd översatt kommunfullmäktiges prioriterade mål till sin verksamhet. Utöver att bryta ned kommunfullmäktiges mål kan nämnderna även välja att utarbeta egna mål utöver det som kommunfullmäktige angett. Både de mål som nämnderna brutit ned och själva utarbetat kallas för resultatmål. Resultatmålen ska enligt styrhandboken kunna mätas och följas upp Kommunfullmäktiges och nämndernas inriktningar och direktiv Utöver mål har kommunfullmäktige och nämnderna möjlighet att utarbeta inriktningar och direktiv. Med inriktning avses enligt styrhandboken verksamheternas förhållningssätt gentemot kommuninvånarna. Kommunfullmäktige har beslutat att kommunens värdegrund BITT 4 ska utgöra kommunens strategiska inriktning. Samtliga verksamheter ska enligt styrhandboken arbeta utifrån värdegrunden. Nämnderna har utifrån styrmodellen möjlighet att utveckla formuleringarna i värdegrunden och anpassa dem till den egna verksamheten. Av styrhandboken framkommer att nämnderna kan betona det som utifrån värdegrunden anses viktigast i den egna verksamheten eller göra inriktningen mer konkret. Kommunfullmäktige och nämnderna har även möjlighet att formulera direktiv. Av styrhandboken framkommer att ett direktiv är en konkret uppgift som ska lösas under året. Direktiven lämnas till respektive förvaltningschef som ansvarar för att åtgärder utarbetas så att direktiven kan genomföras inom en till två år Genomförandeplaner och överenskommelser Förvaltningarna ska utifrån nämndernas budgetar - där bland annat mål, inriktningar och direktiv framgår - utarbeta genomförandeplaner samt överenskommelser mellan chef och medarbetare. Genomförandeplanerna ska beskriva hur de politiskt fastställda målen och övriga utvecklingsinsatser ska genomföras och uppnås. Genomförandeplanerna ska enligt styrhandboken brytas ned i tydliga aktiviteter som ska genomföras under året. Förvaltningarna ska utarbeta genomförandeplanerna i samband med förvaltningsbudgeten. Aktiviteterna i genomförandeplanen ska därefter vid behov brytas ned och skrivas in i de överenskommelser som görs mellan medarbetare och närmaste chef Uppföljning och rapportering Av Anvisning för nämnd- och förvaltningsbudget 2016 framkommer att kommunbudgeten ska följas upp i samband med kommunens årsredovisning samt den samlade uppföljningsrapporten per april och delårsrapporten per augusti. 4 BITT står för Bemötande, Inflytande, Tillgänglighet och Trygghet. 7

23 I den samlade uppföljningsrapporten per april, kallad Uppföljning och prognos, sker en uppföljning och prognos av kommunstyrelsens och nämndernas ekonomi. Vad gäller kommunfullmäktiges mål sker endast en genomgång av om målen är omhändertagna av respektive adresserad nämnd i uppföljningsrapporten per april. I delårsrapporten per augusti genomförs däremot en uppföljning av både ekonomi och mål. Den samlade uppföljningsrapporten per april samt delårsrapporten per augusti ska enligt ekonomistyrprinciperna som framgår i kommunbudget 2016 lämnas till kommunstyrelsen och kommunfullmäktige. Kommunstyrelsens och nämndernas egna budgetar ska enligt anvisningar för nämnd- och förvaltningsbudget 2016 följas upp i samband med nämndernas uppföljningsrapport per april, delårsrapport per augusti samt i respektive årsredovisning. Kommunstyrelsen och nämnderna kan enligt ekonomistyrningsprinciperna själva besluta om ytterligare uppföljning under året. Av riktlinjerna framkommer inga krav på att styrelsens och nämndernas uppföljningsrapport per april ska behandlas av respektive nämnd. Kommunstyrelsen och nämnderna ska däremot behandla respektive delårsrapport per augusti samt årsredovisning Intern kontroll Av kommunens anvisningar för intern kontroll och styrhandboken framkommer att respektive nämnd i samband med nämndbudgeten ska ange några väsentliga risker i den egna verksamheten. Enligt anvisningarna ska några risker avse verksamhetsområdet och några ekonomiområdet. Riskerna ska kompletteras med förslag på åtgärder och/eller kontrollaktiviteter som bidrar till att minska att de identifierade riskerna uppstår. Därtill framkommer att åtgärderna och kontrollaktiviteterna ska sammanfattas i en tabell i nämndbudgeten. Vidare framkommer att nämndernas internkontrollplaner bör bygga på en risk- och väsentlighetsanalys. I risk- och väsentlighetsanalysen bör enligt anvisningarna en skala om 0-4 tillämpas avseende sannolikhet och konsekvens. Kommunrevisionen har i samband med Granskning av intern kontroll (2014), Granskning av intern kontroll och skyddet mot oegentligheter (2014) samt Uppföljning av 2014 års granskningar (2016) granskat arbetet med intern kontroll i kommunen och identifierat ett antal utvecklingsområden (se avsnitt 3.3 för mer information). 8

24 3. Kommunstyrelsen Kommunstyrelsen är enligt reglementet kommunens ledande politiska förvaltningsorgan och har helhetsansvar för kommunens verksamheter, utveckling och ekonomiska ställning. Kommunstyrelsen ska leda arbetet med och samordna utformningen av övergripande och strategiska mål, riktlinjer och ramar för styrningen av hela den kommunala verksamheten. Under 2016 har kommunstyrelsen haft elva sammanträden Kommunstyrelsens styrning och arbete med kommunfullmäktiges mål och direktiv Kommunfullmäktige har för 2016 adresserat tretton prioriterade mål till kommunstyrelsen. Kommunstyrelsen har samordningsansvar för tio av dessa mål. Styrelsen har utifrån kommunfullmäktiges mål utarbetat tre resultatmål. Vid vår uppföljning av de mål kommunstyrelsen har samordningsansvar för framkommer följande noteringar baserat på kommunstyrelsens delårsrapport: Prioriterat mål Andelen invånare som upplever att de har inflytande ska öka. Andelen som upplever ett gott bemötande och god tillgänglighet i kontakt med kommunen ska öka. Notering Till målet finns ett mätetal. Mätetalet framkommer inte i kommunstyrelsens delårsrapport. Till målet finns tre mätetal. Mätetalen framkommer inte i kommunstyrelsens delårsrapport. Prognos i samlad delårsrapport 5 Användningen av farliga kemikalier i kommunens verksamheter ska minska. Andelen invånare som upplever att de är trygga ska öka. Kungsbacka ska vara känd som en företagsvänlig kommun. Antalet resor med kollektivtrafik ska öka. Till målet finns ett mätetal. Det framkommer ingen uppföljning och och/eller prognos av mätetalet i kommunstyrelsens delårsrapport. Kommunstyrelsen hänvisar till den samlade delårsrapporten där prognosen är att mätetalet uppnås. Till målet finns ett mätetal. Mätetalet framkommer inte i kommunstyrelsens delårsrapport. Till målet finns två mätetal som följs upp i kommunstyrelsens delårsrapport. Inget av de två mätetalen kommer att uppnås. Prognos är inte möjlig för två av de sex mätetal som finns kopplade till målet. För 5 Prognos i samlad delårsrapport visar den prognostiserade måluppfyllelsen för målet som framkommer i kommunens samlade delårsrapport per augusti. 9

25 övriga fyra mätetal är prognosen att mätetalen kommer att uppnås. Utsläpp av koldioxid från kommunens tjänsteresor ska varje år minska med 2,5 %. Kungsbacka kommun ska vara och upplevas som en attraktiv arbetsplats. Årets resultat ska uppgå till minst 1,5 procent av skatter och avgifter. Till målet finns ett mätetal. Det framkommer ingen uppföljning och och/eller prognos av mätetalet i kommunstyrelsens delårsrapport. Kommunstyrelsen hänvisar till den samlade delårsrapporten där prognosen är att mätetalet uppnås. Till målet finns fyra mätetal. Det framkommer ingen uppföljning och och/eller prognos av mätetalen i kommunstyrelsens delårsrapport. Målet framkommer inte i kommunstyrelsens delårsrapport utan följs upp i den samlade delårsrapporten. Soliditeten ska vara minst oförändrad jämfört med föregående år. Målet framkommer inte i kommunstyrelsens delårsrapport utan följs upp i den samlade delårsrapporten. Förklaring: Målet kommer att uppnås (grön) och målet är på väg att uppnås (gul). Utöver kommunfullmäktiges prioriterade mål finns totalt tre direktiv som avser kommunstyrelsen. Vi kan konstatera att samtliga direktiv följs upp i delårsrapporten per augusti Uppföljning och rapportering Kommunstyrelsen har under 2016 fått ta del av ekonomiska uppföljningar som avser kommunstyrelsen per mars, april och augusti. Av ekonomiuppföljningen per mars framkommer en uppföljning av kommunstyrelsens två budgetramar. Uppföljningsrapporten per april innehåller en samlad ekonomiuppföljning för kommunen som helhet samt en genomgång av om kommunstyrelsen och nämnderna omhändertagit de prioriterade målen. Av delårsrapporten per augusti framkommer en samlad uppföljning och prognos avseende både ekonomi och mål. Utöver nämnda uppföljningar ska kommunstyrelsen få en samlad uppföljning av ekonomi och mål genom årsbokslutet Kommunstyrelsen tog del av ekonomiuppföljningen per mars vid sammanträdet i april. Av uppföljningen framkommer ett prognostiserat utfall för helåret vad gäller kommunstyrelsens verksamhet i enlighet med budget. För övrig verksamhet (kollektivtrafik, färdtjänst och medlemsavgifter) prognostiserades en positiv budgetavvikelse om 6,8 miljoner kronor (mnkr). Vid sammanträdet erhöll kommunstyrelsen även en ekonomisk prognos för kommunfullmäktige. Prognosen visade ett utfall för helåret i enlighet med budget. Kommunstyrelsen beslutade att godkänna uppföljningarna. Under sammanträdet i maj behandlade kommunstyrelsen kommunens samlade uppföljning och prognos per april I uppföljningsrapporten framkommer ett prognostiserat positivt resultat om 127 mnkr för kommunen som helhet. I uppföljningsrapporten framgår vidare att kommunfullmäktiges prioriterade mål omhändertagits av respektive adresserad nämnd. 10

26 Kommunstyrelsen beslutade att godkänna uppföljningsrapporten per april. Utifrån protokoll framkommer inte att kommunstyrelsen lämnat uppföljning och prognos per april till kommunfullmäktige. Vid sammanträdet i september behandlade kommunstyrelsen kommunens samlade delårsrapport samt den egna delårsrapporten per augusti. Av den samlade delårsrapporten framkommer ett positivt resultat om 94 mnkr. Kommunstyrelsens egen delårsrapport visade på ett positivt resultat om cirka 31 mnkr. Kommunstyrelsen beslutade att godkänna den egna delårsrapporten samt föreslå till kommunfullmäktige att godkänna kommunens samlade delårsrapport. Kommunfullmäktige beslutade att godkänna delårsrapporten vid sammanträdet i oktober. Under sammanträdet i maj beslutade kommunstyrelsen att till kommunfullmäktige föreslå att fastställa bland annat kommunbudget 2017, plan för samt Vision Kommunfullmäktige antog budget, plan och vision vid sammanträdet i juni. Därtill beslutade kommunstyrelsen vid sammanträdet i november att godkänna styrelsens budget för Kommunstyrelsen har vid varje sammanträde under året fått information avseende aktuella händelser i nämnder och kommunala bolag. Vid dialog med kommunstyrelsens presidium framkommer att kommunstyrelsens arbetsutskott årligen träffar presidierna i nämnderna inom ramen för budgetberedningen. Därtill var ett av målen med omorganiseringen i kommunen under 2016 att utveckla kommunstyrelsens uppsiktsplikt genom inrättandet av kommunledningskontoret. Vid sammanträdet i september behandlade kommunstyrelsen även delårsrapporterna för Eksta Bostadsaktiebolag och stiftelsen Tjolöholm Resultat av genomförd dialog Under kommunrevisionens dialog med presidiet i kommunstyrelsen samt biträdande kommundirektör framkom följande utmaningar och information: Det är en utmaning att ordna bostäder till nyanlända. Kommunen har beställt modulhus för att klara kraven på att få fram bostäder. Migrationsverkets skuld till kommunen för flyktingmottagandet ökar. Ansvaret för integrationsarbetet har placerats på kommunledningskontoret. Den höga inflyttningen till kommunen skapar utmaningar i form av samhällsplanering vad gäller bland annat skolor, äldreboenden och infrastruktur Intern kontroll Kommunstyrelsen har fastställt en internkontrollplan för 2016 som framkommer i styrelsens budget. Av internkontrollplanen framkommer fyra kontroller inom verksamhetsområdet som bland annat avser efterlevnad av nämndbeslut, diarieföring och delegationsordning. Därtill framkommer fyra kontroller inom ekonomiområdet som bland annat avser attestordningen, inköp och representation. Kommunstyrelsen är ansvarig för det kommunövergripande arbetet med intern kontroll. Kommunrevisionen genomförde under 2014 två fördjupade granskningar som avsåg kommunstyrelsens arbete med intern kontroll. Av granskningarna framkom bland annat att de kommun- 11

27 gemensamma anvisningarna för intern kontroll inte tydliggjorde organisation, ansvar och praktiskt upplägg för internkontrollarbetet. En tydlig struktur i internkontrollarbetet bedömdes i granskningarna som en förutsättning för att kunna säkerställa en tillräcklig intern kontroll. Under 2016 genomförde kommunrevisionen en uppföljning av 2014 års granskningar. Uppföljningen visade att kommunstyrelsen inte beaktat kommunrevisionens rekommendationer vad gäller att skapa en tydlig modell för arbetet med intern kontroll som inkluderar krav på riskidentifiering, riskvärdering och riskhantering. Därtill visade uppföljningen att det fortsatt saknades krav som innebar att nämnderna tar hänsyn till samtliga risker som har en hög sannolikhet att inträffa och kan innebära en allvarlig konsekvens för verksamhet och ekonomi Vår bedömning Kommunfullmäktige har för 2016 adresserat tretton prioriterade mål och tre direktiv till kommunstyrelsen. Av delårsrapporten per augusti framkommer att kommunstyrelsen i olika omfattning arbetat med samtliga mål och direktiv under året. Vi noterar att det finns mätetal kopplat till målen som inte framkommer och följs upp i kommunstyrelsens delårsrapport men som framkommer i den samlade delårsrapporten. För vissa mål finns en hänvisning från kommunstyrelsens delårsrapport till den samlade delårsrapporten, medan detta saknas för andra. Kommunstyrelsens rapportering av måluppfyllelsen kan enligt vår bedömning tydliggöras. Vår bedömning är dock att kommunstyrelsen i stort har säkerställt att verksamheten styrs utifrån de mål som kommunfullmäktige beslutat. Granskningen visar att kommunstyrelsen erhållit ekonomiska uppföljningar per mars, april och augusti. Kommunstyrelsen har även behandlat den samlade uppföljningsrapporten per april samt delårsrapporten per augusti. Utifrån protokoll framkommer att kommunstyrelsen inte lämnat uppföljning och prognos per april till kommunfullmäktige. Enligt de ekonomiska styrprinciperna ska uppföljning och prognos lämnas till både kommunstyrelsen och kommunfullmäktige. Enligt vår bedömning bör kommunstyrelsen säkerställa att uppföljning och prognos lämnas till kommunfullmäktige i enlighet med de ekonomiska styrprinciperna. Vår bedömning är ändock att kommunstyrelsen i allt väsentligt har säkerställt en tillräcklig uppföljning och rapportering i enlighet med kraven i kommunens styrmodell. Vi noterar att det för vissa mål i kommunstyrelsens delårsrapport inte på ett tydligt sätt går att följa hur styrelsen bedömt måluppfyllelsen. Detta avser särskilt de mål där mätetalen inte framgår eller prognosen är att mätetalen inte kommer att uppnås. Enligt vår bedömning bör kommunstyrelsen utveckla analysen och beskrivningen av vad som ligger till grund för den prognostiserade måluppfyllnaden för respektive mål. Detta skulle enligt vår mening tydliggöra hur kommunstyrelsen bedömer måluppfyllelsen. Kommunstyrelsen har fastställt en intern kontrollplan för Av kommunens anvisningar för intern kontroll framkommer att respektive nämnd i nämndbudgeten ska ange väsentliga risker i den egna verksamheten. Enligt anvisningarna ska några risker avse verksamhetsområdet och några ekonomiområdet. Riskerna ska kompletteras med förslag på åtgärder och/eller kontrollaktiviteter som bidrar till att minska att de identifierade riskerna inträffar. Utifrån årets och tidigare granskningar framgår att det saknas en tydlig modell för arbetet med intern kontroll i kommunen som inkluderar krav på riskidentifiering, riskvärdering och riskhantering. Därtill saknas krav som innebar att nämnderna tar hänsyn till samtliga risker som har en hög sannolikhet att inträffa och kan innebära en allvarlig konsekvens för verksamhet och ekonomi. Vi konstaterar att kommunstyrelsen följer de befintliga anvisningar som finns för arbetet med 12

28 intern kontroll i kommunen. Vår bedömning är dock, i enlighet med tidigare granskningar, att de kommungemensamma anvisningarna behöver utvecklas. Kommunstyrelsen har under 2016 haft elva sammanträden. Av granskningen framkommer att samtliga sammanträden har protokollförts. Vår bedömning är att de protokoll och beslutsunderlag vi tagit del av i allt väsentligt är tydliga. 13

29 4. Byggnadsnämnden Byggnadsnämnden ansvarar enligt reglemente för kommunens uppgifter inom plan- och byggnadsväsendet. Detta innebär att nämnden framförallt ansvarar för frågor om förhandsbesked, bygglov och rivningslov. Nämnden utövar även tillsyn över byggnadsverksamheten och prövar frågor om olovligt byggande. Under 2016 har nämnden haft tolv sammanträden Nämndens styrning och arbete med kommunfullmäktiges mål och direktiv Kommunfullmäktige har för 2016 adresserat nio prioriterade mål till nämnden. Nämnden har inget samordningsansvar för dessa mål. Byggnadsnämnden har utifrån kommunfullmäktiges mål utarbetat sex resultatmål. Vi kan konstatera att nämnden utifrån beskrivningar i nämndens delårsrapport i olika omfattning arbetat med kommunfullmäktiges samtliga nio mål under året. Utöver kommunfullmäktiges prioriterade mål finns totalt åtta direktiv som avser byggnadsnämnden. Vi kan konstatera att sju av åtta direktiv följs upp i delårsrapporten per augusti. Byggnadsnämndens direktiv till förvaltningen om att utvärdera förstudie för intelligenta plankartor i detaljplaner saknas i nämndens delårsrapport Uppföljning och rapportering Byggnadsnämnden har under 2016 fått ta del av ekonomiska uppföljningar genom delårsrapporterna per april och augusti. I delårsrapporten per augusti framkommer även en uppföljning av de nio prioriterade mål som kommunfullmäktige adresserat till nämnden. Under året har nämnden vid varje sammanträde erhållit verksamhetsinformation från förvaltningen genom den stående punkten på dagordningen Information från förvaltningen. Nämnden har bland annat fått verksamhetsinformation i form av ärendestatus, rekryteringsarbete, upphävda beslut, avslutade ärenden, aktuella planer och program samt bygglovsprocessen. Under sammanträdet i maj behandlade nämnden uppföljning och prognos per april. Av uppföljningen framkommer ett prognostiserat resultat i enlighet med budget. Nämnden beslutade att godkänna uppföljningen per april. Vid sammanträdet i juli beslutade nämnden att uppmana kommunstyrelsen att ge byggnadsnämnden i uppdrag att påbörja arbetet med en ny översiktsplan. Av protokoll framkommer att byggnadsnämnden anser att den nuvarande översiktsplanen inte helt möter de behov som finns i kommunen. Vidare framkommer att arbetet med en ny översiktsplan beräknas ta flera år varpå byggnadsnämnden ansåg att arbetet snarast bör påbörjas. Byggnadsnämnden behandlade under sammanträdet i september nämndens delårsrapport per augusti. För perioden till och med augusti framkommer ett negativt resultat om cirka 4 mnkr. Av delårsrapporten framkommer dock ett prognostiserat nollresultat för helåret. Nämnden beslutade att godkänna delårsrapporten per augusti. Under sammanträdet i oktober beslutade nämnden att godkänna nämndbudget Intern kontroll Byggnadsnämnden har fastställt en internkontrollplan för 2016 som framkommer i nämndens budget. Av internkontrollplanen framkommer fyra kontroller inom verksamhetsområdet som 14

30 bland annat avser digital information, åtkomst till känsliga uppgifter samt otydlighet i styrdokument. Därtill framkommer två kontroller inom ekonomiområdet som avser konjunktursvängningar och arbetsmarknad. Inom ramen för kommunrevisionens Uppföljning av 2014 års granskningar (2016) framkom att ledningsgruppen i förvaltningen utarbetar nämndens riskanalys och internkontrollplan Vår bedömning Kommunfullmäktige har för 2016 adresserat nio prioriterade mål till byggnadsnämnden. Därtill finns åtta direktiv riktade till förvaltningen. Av delårsrapporten per augusti framkommer att byggnadsnämnden i olika omfattning arbetat med samtliga mål under året. Vi noterar dock att det i delårsrapporten inte framkommer någon uppföljning för ett direktiv riktat till nämnden. Vår bedömning är dock att byggnadsnämnden i stort har säkerställt att verksamheten styrs utifrån de mål som kommunfullmäktige beslutat. Byggnadsnämnden har återkommande under året erhållit verksamhetsuppföljning i form av bland annat information om ärendestatus, rekryteringsarbete, upphävda beslut och avslutade ärenden. Nämnden har därtill behandlat uppföljningsrapporten per april samt delårsrapporten per augusti. Mot bakgrund av detta är vår bedömning att byggnadsnämnden i allt väsentligt säkerställt en tillräcklig uppföljning och rapportering. Granskningen visar att byggnadsnämnden fastställt en internkontrollplan för Av internkontrollplanen framkommer risker och kontroller inom ekonomi- samt verksamhetsområdet. Enligt kommunens anvisningar för intern kontroll ska nämnderna utarbeta en internkontrollplan som innehåller några risker och kontroller inom ekonomi- samt verksamhetsområdet. Vi kan konstatera att byggnadsnämnden följer kommunens anvisningar för intern kontroll. Vår bedömning är dock, i enlighet med tidigare granskningar, att de kommungemensamma anvisningarna behöver utvecklas. Byggnadsnämnden har under 2016 haft tolv sammanträden. Av granskningen framkommer att samtliga sammanträden har protokollförts. Vår bedömning är att de protokoll och beslutsunderlag vi tagit del av i allt väsentligt är tydliga. 15

31 5. Nämnden för fritid och folkhälsa Nämnden för fritid och folkhälsa ansvarar enligt reglementet för att driva och utveckla kommunens bad-, idrotts-, frilufts- och fritidsverksamhet. Därtill ansvarar nämnden för att samordna, driva och utveckla kommunens folkhälsoarbete samt det brotts- och drogförebyggande arbetet. Nämnden har under året haft elva sammanträden Nämndens styrning och arbete med kommunfullmäktiges mål och direktiv Kommunfullmäktige har för 2016 adresserat nio prioriterade mål till nämnden. Nämnden har samordningsansvar för tre av dessa mål. Nämnden för fritid och folkhälsa har utifrån kommunfullmäktiges mål utarbetat sju resultatmål. Vid vår uppföljning av de mål nämnden har samordningsansvar för framkommer följande noteringar baserat på nämndens delårsrapport per augusti: Prioriterat mål Användningen av droger bland ungdomar ska minska i kommunen. Notering Till målet finns tre mätetal som bygger på LUPP-undersökningen 6. Prognos är inte möjlig för de tre mätetalen på grund av att undersökningen senarelagts till Det framkommer dock en övergripande beskrivning av genomförda aktiviteter för att nå målet. Prognos i samlad delårsrapport Andelen av kommunens invånare som är nöjda med sitt kultur- och fritidsliv ska öka. Förklaring: Målet kommer uppnås (grön). Till målet finns fyra mätetal som bygger på statistik från Statistiska centralbyrån och LUPP-undersökningen. Prognos är inte möjlig för de fyra mätetalen i nämndens delårsrapport. Det framkommer dock en övergripande beskrivning av genomförda aktiviteter för att nå målet. Utöver kommunfullmäktiges prioriterade mål finns totalt fem direktiv som avser nämnden för fritid och folkhälsa. Vi kan konstatera att samtliga direktiv följs upp i delårsrapporten per augusti Uppföljning och rapportering Nämnden för fritid och folkhälsa har under 2016 fått ta del av ekonomiska uppföljningar genom information om prognos mot budget vid sammanträdet i april, delårsrapporten per augusti samt en ekonomisk lägesrapport vid sammanträdet i december. I delårsrapporten per augusti framkommer även en uppföljning av de nio prioriterade mål som kommunfullmäktige adresserat till nämnden. Under året har nämnden vid varje sammanträde erhållit information från förvaltningen genom den stående punkten på dagordningen Information. Nämnden har bland annat 6 Lokal uppföljning av ungdomspolitiken (LUPP) är en enkät riktad till unga som syftar till att få kunskap om ungas situation, erfarenheter och synpunkter. 16

32 fått information om kvalitetsarbetet, fritidsverksamheten, integrationsarbetet, bidragssystemet, arbetet med barnkonventionen, förenings- och idrottslokaler samt komponentavskrivning. Vid sammanträdet i april erhöll nämnden information om prognos mot budget för Av kommunens samlade uppföljning och prognos framkommer ett prognostiserat underskott om cirka 1 mnkr för helåret. Anledningen till underskottet beror på utbetalningar av extra bidrag. Nämnden beslutade att notera informationen. Under sammanträdet i september behandlade nämnden delårsrapporten per augusti. Av delårsrapporten framkommer ett prognostiserat underskott mot helåret om cirka 3,5 mnkr. Enligt delårsrapporten beror cirka 3 mnkr av underskottet på införandet av komponentavskrivning i kommunen vilket ökat nämndens kostnader för avskrivningar. Vidare framkommer att resterande underskott om 0,5 mnkr beror på extra utbetalningar av föreningsbidrag samt ökade kostnader för fjärrvärme. Nämnden beslutade att av kommunstyrelsen begära att det prognostiserade underskottet godkändes samt att lägga delårsrapporten till handlingarna. Vid sammanträdet i september beslutade nämnden att godkänna nämndbudget för Resultat av genomförd dialog Under kommunrevisionens dialog med nämndens ordförande och förvaltningschef framkom följande utmaningar och information: Arbetet med att motverka psykisk ohälsa bland barn och unga är en utmaning. Det är en utmaning att tillse att föreningslokaler och anläggningar för idrott beaktas i kommunens arbete med samhällsplanering. Nämndens ordförande lyfter att nämnden inte fattar beslut om förvaltningens budget, vilket eventuellt hade varit önskvärt. Det finns en rutin för kontroll av föreningsbidrag som ska säkerställa att korrekt föreningsbidrag utbetalas. Det största stödet till föreningar utgörs av subventionerade lokaler Intern kontroll Nämnden för fritid och folkhälsa har fastställt en internkontrollplan för 2016 som framkommer i nämndens budget. Av internkontrollplanen framkommer fyra kontroller inom verksamhetsområdet som bland annat avser personuppgiftslagen, kontroll av teknisk utrustning i sim- och idrottshallar samt arbetsmiljö. Därtill framkommer fyra kontroller inom ekonomiområdet som bland annat avser avtalstrohet, föreningsbidrag samt attestrutiner. Vid kommunrevisionens dialog med nämndens ordförande och förvaltningschef framkommer att nämnden erhåller en redovisning av arbetet med intern kontroll i samband med nämndbudgeten. Vidare framkommer att arbetet med riskanalys och internkontroll är ett utvecklingsområde för förvaltningen Vår bedömning Kommunfullmäktige har för 2016 adresserat nio prioriterade mål till nämnden för fritid och folkhälsa. Därtill finns fem direktiv riktade till förvaltningen. Av delårsrapporten per augusti framkommer att nämnden i olika omfattning arbetat med samtliga mål och direktiv under året. Vår bedömning är att nämnden för fritid och folkhälsa i stort har säkerställt att verksamheten styrs 17

33 utifrån de mål som kommunfullmäktige beslutat. Vi noterar dock att den samlade prognosen för två av de mål nämnden har samordningsansvar för är att målen kommer att uppnås Detta trots att de mätetal som ligger till grund för målen inte var möjliga att mäta under året. Av delårsrapporten framkommer dock övergripande beskrivningar av ett antal aktiviteter som genomförts för att nå målen. Nämnden för fritid och folkhälsa har återkommande under året erhållit verksamhetsuppföljning i form av bland annat information om kvalitetsarbetet, fritidsverksamheten, integrationsarbetet, bidragssystemet och arbetet med barnkonventionen. Nämnden har därtill fått information om prognos mot budget 2016 samt behandlat delårsrapporten per augusti. Mot bakgrund av detta är vår bedömning att nämnden för fritid och folkhälsa i allt väsentligt säkerställt en tillräcklig uppföljning och rapportering. Granskningen visar att nämnden för fritid och folkhälsa fastställt en internkontrollplan för Av internkontrollplanen framkommer risker och kontroller inom ekonomi- samt verksamhetsområdet. Enligt kommunens anvisningar för intern kontroll ska nämnderna utarbeta en internkontrollplan som innehåller några risker och kontroller inom ekonomi- samt verksamhetsområdet. Vi kan konstatera att nämnden för fritid och folkhälsa följer kommunens anvisningar för intern kontroll. Vår bedömning är dock, i enlighet med tidigare granskningar, att de kommungemensamma anvisningarna behöver utvecklas. Nämnden för fritid och folkhälsa har under 2016 haft elva sammanträden. Av granskningen framkommer att samtliga sammanträden har protokollförts. Vår bedömning är att de protokoll och beslutsunderlag vi tagit del av i allt väsentligt är tydliga. 18

34 6. Nämnden för funktionsstöd Nämnden för funktionsstöd ansvarar enligt reglemente för att tillhandahålla kommunens lagstadgade skyldigheter avseende vissa omsorger, insatser och vård för personer med funktionshinder. Därtill ansvarar nämnden för sysselsättning och arbetsträning för personer i yrkesverksam ålder med psykiskt funktionshinder. Nämnden har under året haft elva sammanträden Nämndens styrning och arbete med kommunfullmäktiges mål och direktiv Kommunfullmäktige har för 2016 adresserat nio prioriterade mål till nämnden. Nämnden har inget samordningsansvar för dessa mål. Nämnden för funktionsstöd har utifrån kommunfullmäktiges mål utarbetat två resultatmål. Vi kan konstatera att nämnden utifrån beskrivningar i nämndens delårsrapport per augusti i olika omfattning arbetat med kommunfullmäktiges samtliga nio mål under året. Utöver kommunfullmäktiges prioriterade mål finns totalt nio direktiv som avser nämnden för funktionsstöd. Vi kan konstatera att samtliga direktiv följs upp i delårsrapporten per augusti Uppföljning och rapportering Nämnden för funktionsstöd har under 2016 fått ta del av ekonomiska uppföljningar per mars, april, maj, augusti och oktober. I delårsrapporten per augusti framkommer även en uppföljning av de nio prioriterade mål som kommunfullmäktige adresserat till nämnden. Under året har nämnden vid varje sammanträde erhållit information från förvaltningen genom den stående punkten på dagordningen Information. Nämnden har bland annat fått information om rekrytering, sjukfrånvaro, lokaler och bostäder, kvalitetsledningssystem, arbetsmiljöprojekt, hygienrutiner och verksamhetssystem. Därtill har nämnden vid ett antal sammanträden haft särskilda teman såsom kompetensförsörjning och alkoholhandläggning. Under dessa möten har nämnden erhållit fördjupad information inom respektive område. Under sammanträdet i april erhöll nämnden en ekonomisk uppföljning per mars. Av uppföljningen framkommer ett underskott för perioden om cirka 1,7 mnkr. Det prognostiserade underskottet för helåret uppgick till cirka 8 mnkr. Nämnden beslutade att notera informationen. Vid sammanträdet i maj behandlade erhöll nämnden en ekonomisk uppföljning per april. Av uppföljningen framkommer ett underskott för perioden om cirka 3 mnkr. Det beräknade underskottet för helåret uppgick till cirka 9,3 mnkr. Kommunstyrelsen beslutade med anledning av underskottet att bevilja nämnden för funktionsstöd ett tilläggsanslag om 6 mnkr. Nämnden beslutade att notera informationen om uppföljningen. Under sammanträdet i juni fick nämnden en ekonomisk uppföljning per maj. Av uppföljningen framkommer ett underskott om cirka 4,9 mnkr för perioden. Nämnden beslutade att notera informationen. Nämnden behandlade delårsrapporten per augusti vid sammanträdet i september. Det prognostiserade underskottet för helåret uppgick till cirka 1,5 mnkr. Nämnden beslutade att notera informationen. Av nämndens ekonomiuppföljning per oktober som nämnden erhöll vid sammanträdet i november framkommer ett prognostiserat överskott för helåret om cirka 2 mnkr. Nämnden beslutade att notera informationen. 19

35 Under sammanträdet i oktober beslutade nämnden att godkänna nämndbudget Resultat av genomförd dialog Under kommunrevisionens dialog med nämndens presidium och förvaltningschef framkom följande utmaningar och information: Kompetensförsörjning är en av nämndens stora utmaningar, framförallt personliga assistenter. Sjukskrivningstalen inom vissa enheter vad gäller personlig assistans uppgår till cirka 50 procent av ordinarie arbetstid. Förvaltningen har deltagit i ett projekt som syftar till att koppla överenskommelser mellan chef och medarbetare till löneprocessen. Det är ett utvecklingsområde att validera kompetensen hos befintlig personal. Förvaltningschefen har fått i uppdrag att utvärdera sammanslagningen av förvaltningen för funktionsstöd samt individ- och familjeomsorg under hösten Enligt förvaltningschefen är det dock för tidigt att utvärdera sammanslagningen. Detta ska ske tillsammans med kultur och turism Intern kontroll I nämnden för funktionsstöds nämndbudget för 2016 framkommer en beskrivning av nämndens intern- och egenkontrollplan. Av beskrivningen framkommer att nämnden i maj 2015 antog en reviderad intern- och egenkontrollplan. Internkontrollen delas in i nio områden, bland annat säkerhet, ekonomi, miljö, processer, fastigheter och utbildning. I intern- och egenkontrollplanen framkommer enligt beskrivningen granskningsområde, kontrollansvarig, metod och frekvens, mottagare av kontrollen samt tidsplan för kontrollutförandet. Vid kommunrevisionens dialog med nämndens presidium samt förvaltningschef framkommer att nämnden inte är delaktig i arbetet med riskanalys och intern kontroll Vår bedömning Kommunfullmäktige har för 2016 adresserat nio prioriterade mål till nämnden för funktionsstöd. Därtill finns nio direktiv riktade till förvaltningen. Av delårsrapporten per augusti framkommer att nämnden i olika omfattning arbetat med samtliga mål och direktiv under året. Vår bedömning är att nämnden för funktionsstöd i stort har säkerställt att verksamheten styrs utifrån de mål som kommunfullmäktige beslutat. Nämnden för funktionsstöd har återkommande under året erhållit verksamhetsuppföljning i form av bland annat information om rekrytering, sjukfrånvaro, lokaler och bostäder, kvalitetsledningssystem, arbetsmiljöprojekt och hygienrutiner. Nämnden har erhållit ekonomiuppföljningar samt behandlat delårsrapporten per augusti. Mot bakgrund av detta är vår bedömning att nämnden för funktionsstöd i allt väsentligt säkerställt en tillräcklig uppföljning och rapportering. Granskningen visar att nämnden för funktionsstöd fastställt en internkontrollplan för 2016 som beskrivs i nämndbudgeten. Av beskrivningen framkommer att internkontrollplanen består av risker och kontroller inom bland annat ekonomi- samt verksamhetsområdet. Enligt kommunens anvisningar för intern kontroll ska nämnderna utarbeta en internkontrollplan som innehåller 20

36 några risker och kontroller inom ekonomi- samt verksamhetsområdet. Vi kan konstatera att nämnden för funktionsstöd följer kommunens anvisningar för intern kontroll. Vår bedömning är dock, i enlighet med tidigare granskningar, att de kommungemensamma anvisningarna behöver utvecklas. Nämnden för funktionsstöd har under 2016 haft elva sammanträden. Av granskningen framkommer att samtliga sammanträden har protokollförts. Vår bedömning är att de protokoll och beslutsunderlag vi tagit del av i allt väsentligt är tydliga. 21

37 7. Nämnden för förskola och grundskola Nämnden för förskola och grundskola ansvarar enligt reglemente för det offentliga skolväsendet för barn och elever inom förskola, grundskola, grundsärskola, fritidshem och annan pedagogisk verksamhet. Nämnden har under 2016 haft elva sammanträden Nämndens styrning och arbete med kommunfullmäktiges mål och direktiv Kommunfullmäktige har för 2016 adresserat elva prioriterade mål till nämnden förskola och grundskola. Nämnden har samordningsansvar för ett av dessa mål. Nämnden för förskola och grundskola har utifrån kommunfullmäktiges mål utarbetat tre resultatmål. Vid vår uppföljning av det mål nämnden har samordningsansvar för framkommer följande notering baserat på nämndens delårsrapport per augusti: Prioriterat mål Notering Prognos i samlad delårsrapport Våra utbildningar ska vara bland de bästa i landet. Förklaring: Målet är på väg att uppnås (gul). Till målet finns totalt fem mätetal varav tre avser nämndens ansvarsområde. Ett av mätetalen prognostiseras att uppnås för helåret och två mätetal prognostiseras att inte uppfyllas. Resterande två mätetal avser nämnden för gymnasie- och vuxenutbildning där ett mätetal prognostiseras att uppfyllas och ett ej att uppfyllas. Utöver kommunfullmäktiges prioriterade mål finns totalt tretton direktiv som avser nämnden för förskola och grundskola. Vi kan konstatera att samtliga direktiv följs upp i delårsrapporten per augusti Uppföljning och rapportering Vid kommunrevisionens dialog med nämndens presidium framkommer att nämnden får ta del av månadsvisa ekonomiska uppföljningar. Utifrån protokoll framkommer att nämnden fått ta del av ekonomiska uppföljningar per augusti och oktober. I delårsrapporten per augusti framkommer även en uppföljning av de elva prioriterade mål som kommunfullmäktige adresserat till nämnden. Nämnden har under året återkommande erhållit information från förvaltningen. Nämnden har bland annat fått information om kommunens nya vision, anställningsformer, arbetet med nyanlända, jämställdhetsarbete, personal och lärarlönesatsning. Förvaltningschefen informerade vid sammanträdet i april nämnden om förvaltningens genomförandeplaner. Av protokoll framkommer att de mål och direktiv förvaltningen erhållit från politiken är omhändertagna. Av protokoll framkommer inte om nämnden fått information om uppföljning och prognos per april. I kommunens samlade rapport avseende uppföljning och prognos per april framkommer vad gäller nämnden för förskola och grundskola ett prognostiserat nollresultat för helåret. 22

38 Under sammanträdet i september behandlade nämnden delårsrapporten per augusti. Av delårsrapporten framkommer ett prognostiserat nollresultat för helåret. Nämnden beslutade att notera informationen. Vid sammanträdet i oktober erhöll nämnden en ekonomiuppföljning per september. Enligt ekonomiuppföljningen prognostiserade nämnden en budget i balans för helåret. Nämnden beslutade att anteckna informationen. Nämnden beslutade att godkänna nämndbudget 2017 vid sammanträdet i oktober Resultat av genomförd dialog Under kommunrevisionens dialog med nämndens presidium, förvaltningschef och verksamhetscontroller framkom följande utmaningar och information: Gapet mellan de elever som klarar grundskolan och de som inte gör har ökat något. Enligt förvaltningschefen sker aktiviteter för att hantera utmaningen. Det finns en brist på behörig personal inom vissa ämnen i skolan. Denna riskerar enligt förvaltningschefen att blir större de kommande åren eftersom de inte kommer finnas utbildad personal i den omfattning som krävs för att täcka behoven. Under våren har nämndens presidium genomfört möten med byggnadsnämnden, nämnden för individ- och familjeomsorg samt kommunstyrelsens arbetsutskott för att samtala om samverkan avseende nyanlända. Förvaltningen har fått i uppdrag att följa upp elever som går ut gymnasiet i Kungsbacka tillsammans med förvaltningen för gymnasie- och vuxenutbildning. Kommunens modell och arbetssätt avseende ramtilldelning till nämnderna bör ses över. Processen för hur nämnder ska äska medel bör enligt presidiet ses över Intern kontroll Nämnden för förskola och grundskola har fastställt en internkontrollplan för 2016 som framkommer i nämndens budget. Av internkontrollplanen framkommer tre kontroller inom verksamhetsområdet som avser undervisnings- och timplaner, särskilt stöd samt efterlevnad till gällande lagstiftning. Därtill framkommer två kontroller inom ekonomiområdet som avser ekonomiuppföljning och skolskjutsregler. Internkontrollplanen är även utformad som en riskanalys där varje kontroll har värderats utifrån en skala om 0-4. Vid kommunrevisionens dialog med nämndens presidium framkommer att nämnden inte är delaktig i arbetet med riskanalys och intern kontroll. Enligt presidiet erhåller nämnden en presentation av internkontrollplanen i samband med arbetet med nämndbudget. Nämndens andre vice ordförande anser att det finns ett behov för nämnden att vara mer delaktig i detta arbete medan ordföranden anser att detta är en arbetsuppgift för förvaltningen Vår bedömning Kommunfullmäktige har för 2016 adresserat elva prioriterade mål till nämnden för förskola och grundskola. Därtill finns tretton direktiv riktade till nämnden. Av delårsrapporten per augusti framkommer att nämnden i olika omfattning arbetat med samtliga mål och direktiv under året. 23

39 Vår bedömning är att nämnden för förskola och grundskola i stort har säkerställt att verksamheten styrs utifrån de mål som kommunfullmäktige beslutat. Nämnden för förskola och grundskola har återkommande under året erhållit verksamhetsuppföljning i form av bland annat information om kommunens nya vision, anställningsformer, arbetet med nyanlända, jämställdhetsarbete och personal. Utifrån protokoll framkommer att nämnden fått ta del av ekonomiska uppföljningar per augusti och oktober. Vår bedömning är dock att nämnden för förskola och grundskola i allt väsentligt säkerställt en tillräcklig uppföljning och rapportering. Granskningen visar att nämnden för förskola och grundskola fastställt en internkontrollplan för Av internkontrollplanen framkommer risker och kontroller inom ekonomi- samt verksamhetsområdet. Enligt kommunens anvisningar för intern kontroll ska nämnderna utarbeta en internkontrollplan som innehåller några risker och kontroller inom ekonomi- samt verksamhetsområdet. Vi kan konstatera att nämnden för förskola och grundskola följer kommunens anvisningar för intern kontroll. Vår bedömning är dock, i enlighet med tidigare granskningar, att de kommungemensamma anvisningarna behöver utvecklas. Nämnden för förskola och grundskola har under 2016 haft elva sammanträden. Av granskningen framkommer att samtliga sammanträden har protokollförts. Enligt nämndens presidium erhåller nämnden månadsvisa ekonomiska uppföljningar. Vi noterar utifrån protokoll att det inte är möjligt att följa att nämnden fått ta del av månadsvisa ekonomiska uppföljningar. Det är enligt vår bedömning av stor vikt att det utifrån protokoll går att följa den ekonomiska uppföljning nämnden erhåller. Vår bedömning är dock att de protokoll och beslutsunderlag vi tagit del av i allt väsentligt är tydliga. 24

40 8. Nämnden för gymnasie- och vuxenutbildning Nämnden för gymnasie- och vuxenutbildning ansvarar enligt reglemente för kommunens utbildning avseende gymnasieskola och gymnasiesärskola. Nämnden ansvarar även för elevhälsan samt uppgifter inom skolväsendet för vuxna. Vidare ansvarar nämnden för etablering av nyanlända och arbetsliv. Därtill ansvarar nämnden för av kommunen anordnade yrkeshögskoleutbildningar. Nämnden har under 2016 haft nio sammanträden Nämndens styrning och arbete med kommunfullmäktiges mål och direktiv Kommunfullmäktige har för 2016 adresserat tretton prioriterade mål till nämnden. Nämnden har inget samordningsansvar för dessa mål. Nämnden för gymnasie- och vuxenutbildning har utifrån kommunfullmäktiges mål utarbetat åtta resultatmål. Vi kan konstatera att nämnden utifrån beskrivningar i nämndens delårsrapport per augusti i olika omfattning arbetat med kommunfullmäktiges samtliga tretton mål under året. Vi noterar att kommunfullmäktige adresserat målet om att andelen av kommunens invånare som är nöjda med sitt kultur- och fritidsliv ska öka till nämnden. I nämndens delårsrapport per augusti framkommer att nämnden bedömt att målet inte är aktuellt för verksamheten sedan ansvaret för Kulturskolan överfördes till nämnden för kultur och turism. Utöver kommunfullmäktiges prioriterade mål finns totalt elva direktiv som avser nämnden för gymnasie- och vuxenutbildning. Vi kan konstatera att samtliga direktiv följs upp i nämndens delårsrapport per augusti Uppföljning och rapportering Nämnden för gymnasie- och vuxenutbildning har under 2016 fått ta del av ekonomiska uppföljningar per mars, april och augusti. I delårsrapporten per augusti framkommer även en uppföljning av de tretton prioriterade mål som kommunfullmäktige adresserat till nämnden. Under året har nämnden återkommande erhållit information från förvaltningen. Nämnden har bland annat fått information om förvaltningens arbete med ny vision, yrkeshögskolan, rekrytering, lönerevision, en anmälan till Skolinspektionen samt elevansökningar till skolor. Därtill har nämnden under sammanträdet i oktober haft integration som tema. Under sammanträdet i april erhöll nämnden en ekonomiuppföljning per mars. Av ekonomiuppföljningen framkommer ett prognostiserat underskott för helåret om cirka 7 mnkr. Nämnden beslutade att notera informationen. Vid sammanträdet i maj fick nämnden information om den ekonomiska prognosen per april. Av protokoll framkommer inga närmare uppgifter avseende den ekonomiska prognosen. Nämnden behandlade delårsrapporten per augusti vid sammanträdet i september. Av delårsrapporten framkommer ett prognostiserat underskott för helåret om cirka 8 mnkr. Enligt delårsrapporten beror den negativa prognosen på ett prognostiserat underskott i gymnasieverksamheten. Nämnden beslutade att lägga delårsrapporten till handlingarna samt finansiera det prognostiserade underskottet ur nämndens resultatfond. Nämnden godkände nämndbudget 2017 under sammanträdet i oktober. 25

41 Resultat av genomförd dialog Under kommunrevisionens dialog med nämndens ordförande samt förvaltningschef framkom följande utmaningar och information: Det är en utmaning att etablera en god samverkan i kommunen inom ramen för arbetet med att ta emot nyanlända. Det finns ett stort behov av utbildningar inom Yrkeshögskolan i kommunen. Arbetsbelastningen för rektorer i kommunen är hög. Det finns ett behov av att stärka det pedagogiska ledarskapet. Arbetsmiljöverket har riktat kritik mot nämnden mot bakgrund av att förvaltningen saknar en vision. Arbetet med att utöva det kommunala aktivitetsansvaret 7 behöver utvecklas Intern kontroll Nämnden för gymnasie- och vuxenutbildning har fastställt en internkontrollplan för 2016 som framkommer i nämndens budget. Av internkontrollplanen framkommer två kontroller inom verksamhetsområdet som avser personuppgifter samt återrapportering av beslut fattade på delegation. Därtill framkommer två kontroller inom ekonomiområdet som avser granskning av leverantörsfakturor samt följsamhet mot kommunens ramavtal och attestreglemente. Vid kommunrevisionens dialog med nämndens ordförande och förvaltningschef framkommer att nämnden vid de årliga måldagarna genomför en omvärldsanalys för att bland annat identifiera risker och utmaningar Vår bedömning Kommunfullmäktige har för 2016 adresserat tretton prioriterade mål till nämnden för gymnasieoch vuxenutbildning. Därtill finns elva direktiv riktade till förvaltningen. Av delårsrapporten per augusti framkommer att nämnden i olika omfattning arbetat med samtliga mål och direktiv under året. Vår bedömning är att nämnden för gymnasie- och vuxenutbildning i stort har säkerställt att verksamheten styrs utifrån de mål som kommunfullmäktige beslutat. Nämnden för gymnasie- och vuxenutbildning har återkommande under året erhållit verksamhetsuppföljning i form av bland annat information om förvaltningens arbete med ny vision, yrkeshögskolan, rekrytering, lönerevision samt en anmälan till Skolinspektionen. Nämnden har därtill behandlat uppföljningsrapporten per april samt delårsrapporten per augusti. Mot bakgrund av detta är vår bedömning att nämnden för gymnasie- och vuxenutbildning i allt väsentligt säkerställt en tillräcklig uppföljning och rapportering. Granskningen visar att nämnden för gymnasie- och vuxenutbildning fastställt en internkontrollplan för Av internkontrollplanen framkommer risker och kontroller inom ekonomisamt verksamhetsområdet. Enligt kommunens anvisningar för intern kontroll ska nämnderna utarbeta en internkontrollplan som innehåller några risker och kontroller inom ekonomi- samt verksamhetsområdet. Vi kan konstatera att nämnden för gymnasie- och vuxenutbildning följer 7 Det kommunala aktivitetsansvaret innebär att kommuner ska hålla sig informerade om hur ungdomar är sysselsatta. 26

42 kommunens anvisningar för intern kontroll. Vår bedömning är dock, i enlighet med tidigare granskningar, att de kommungemensamma anvisningarna behöver utvecklas. Nämnden för gymnasie- och vuxenutbildning har under 2016 haft nio sammanträden. Av granskningen framkommer att samtliga sammanträden har protokollförts. Vår bedömning är att de protokoll och beslutsunderlag vi tagit del av i allt väsentligt är tydliga. 27

43 9. Nämnden för individ- och familjeomsorg Nämnden för individ- och familjeomsorg ansvarar enligt reglemente för ekonomiskt bistånd, stöd vid hemlöshet, familjerätt, missbruks- och beroendevård, social barn- och ungdomsvård, familjerådgivning samt stöd till medling vid ungdomsbrott. Nämnden har under 2016 haft elva sammanträden Nämndens styrning och arbete med kommunfullmäktiges mål och direktiv Kommunfullmäktige har för 2016 adresserat tio prioriterade mål till nämnden. Nämnden har samordningsansvar för ett av dessa mål. Nämnden för individ- och familjeomsorg har utifrån kommunfullmäktiges mål utarbetat femton resultatmål. Vid vår uppföljning av det mål nämnden har samordningsansvar för framkommer följande notering baserat på nämndens delårsrapport per augusti: Prioriterat mål Notering Prognos i samlad delårsrapport Andelen hushåll med försörjningsstöd ska minska Förklaring: Målet uppnås ej (röd). Till målet finns två mätetal. Det ena mätetalet prognostiseras att ej uppnås och för det andra mätetalet är prognos inte möjlig. Utöver kommunfullmäktiges prioriterade mål finns totalt sex direktiv som avser nämnden för individ- och familjeomsorg. Vi kan konstatera att samtliga direktiv följs upp i delårsrapporten per augusti Uppföljning och rapportering Nämnden för individ- och familjeomsorg har under 2016 fått ta del av ekonomiska uppföljningar per mars, april, maj, augusti och oktober. I delårsrapporten per augusti framkommer även en uppföljning av de tio prioriterade mål som kommunfullmäktige adresserat till nämnden. Under året har nämnden återkommande erhållit information från förvaltningen. Nämnden har bland annat fått information om stöd till utsatta EU-migranter, rekrytering, förändringar i reglemente, bostadssituationen för nämndens målgrupp, utredningar kring barn och unga, förvaltningens verksamhetsidé samt verksamhetssystem. Därtill har nämnden under vissa sammanträden haft teman, till exempel om rekryteringsläget avseende socialsekreterare. Under sammanträdet i mars erhöll nämnden en ekonomiuppföljning per februari. Av uppföljningen framkommer ett överskott för perioden om cirka 2,9 mnkr. För helåret prognostiserades dock ett underskott om cirka 9 mnkr varav verksamheten ensamkommande prognostiserade ett underskott om 10,3 mnkr. Nämnden gav förvaltningen i uppdrag att utarbeta en handlingsplan för att hantera det prognostiserade underskottet. Vid sammanträdet i april fick nämnden en ekonomiuppföljning per mars. Det prognostiserade underskottet i verksamheten ensamkommande uppgick till 10,6 mnkr. Nämnden gav förvaltningen i uppdrag att upprätta en handlingsplan för att hantera underskottet i verksamheten ensamkommande. Handlingsplanen antogs på sammanträdet i juni. Av handlingsplanen framkommer att de statliga ersättningarna inte täcker nämndens faktiska kostnader för boende, utredningar och 28

44 uppstartskostnader. Vidare framkommer att underskottet i verksamheten till stora delar kvarstår från hösten 2015 då bland annat ogynnsamma avtal om platser tecknades. 8 I handlingsplanen framkommer förslag på åtgärder för att minska underskottet med cirka 3 mnkr. Enligt handlingsplanen har nämnden få möjligheter att under 2016 minska underskottet. Därtill framkommer i handlingsplanen en plan för Av planen framkommer ett fortsatt underskott under 2017 som varierar beroende på hur ersättningarna från staten utvecklas. Nämnden behandlade uppföljningsrapporten per april vid sammanträdet i maj. Av uppföljningen framkommer för perioden ett överskott om totalt 2,3 mnkr. Prognosen mot helåret visade dock ett underskott för verksamheten ensamkommande om 10,6 mnkr. Nämnden beslutade att notera informationen. Den ekonomiska uppföljningen per maj visade på ett överskott för helåret om totalt 1,2 mnkr. Nämnden beslutade att notera informationen. Under sammanträdet i september behandlade nämnden delårsrapporten per augusti. Av delårsrapporten framkommer ett underskott för perioden om 13,5 mnkr. Enheten ensamkommande redovisade ett prognostiserat underskott om 10,7 mnkr. Nämnden beslutade att notera informationen. Vid årets sista ekonomiska uppföljning per oktober redovisade nämnden för perioden ett underskott om totalt 28,9 mnkr. Budgetavvikelsen avser främst underskott inom enheten ensamkommande. Av protokoll framkommer att avvikelsen främst beror på avvecklingskostnader för boenden, placeringar som blivit dyrare än beräknat, ökad ärendemängd samt att personalbrist föranlett att konsulter anlitats vilket medfört extra kostnader. Nämnden beslutade att notera informationen Intern kontroll Nämnden för individ- och familjeomsorg har fastställt en internkontrollplan för 2016 som framkommer i nämndens budget. Av internkontrollplanen framkommer fyra kontroller inom verksamhetsområdet som bland annat avser handläggning, delegering och avvikelsehantering. Därtill framkommer tre kontroller inom ekonomiområdet som avser granskning av leverantörsfakturor, följsamhet mot kommunens ramavtal samt återsökning av medel för flyktingmottagandet. Utöver internkontrollplanen som framkommer i nämndens budget har förvaltningen utarbetat en mer omfattande internkontrollplan. Av internkontrollplanen framkommer totalt nio kontrollområden, bland annat avseende anmälan och rapportering, utbetalningar, journalgranskning, avvikelserapportering och kvalitetsuppföljning. Vidare framkommer att resultatet av genomförda kontroller ska rapporteras till förvaltningsledningen. Utvecklingsledaren vid förvaltningen är ansvarig för analys och sammanställning av utförda kontroller Vår bedömning Kommunfullmäktige har för 2016 adresserat tio prioriterade mål till nämnden för individ- och familjeomsorg. Därtill finns sex direktiv riktade till förvaltningen. Av delårsrapporten per augusti framkommer att nämnden i olika omfattning arbetat med samtliga mål och direktiv under året. 8 För 2015 uppgick underskottet i enheten ensamkommande till 16 mnkr. 29

45 Vår bedömning är att nämnden för individ- och familjeomsorg i stort har säkerställt att verksamheten styrs utifrån de mål som kommunfullmäktige beslutat. Vi noterar att målet om att andelen hushåll med försörjningsstöd ska minska prognostiserades att inte uppfyllas för helåret per augusti. Nämnden för individ- och familjeomsorg har återkommande under året erhållit verksamhetsuppföljning i form av bland annat information om stöd till utsatta EU-migranter, rekrytering, förändringar i reglemente, bostadssituationen för nämndens målgrupp, utredningar kring barn och unga samt förvaltningens verksamhetsidé. Nämnden har därtill behandlat uppföljningsrapporten per april samt delårsrapporten per augusti. Mot bakgrund av detta är vår bedömning att nämnden för individ- och familjeomsorg i allt väsentligt säkerställt en tillräcklig uppföljning och rapportering. Vi noterar att nämnden för perioden januari-oktober redovisade ett underskott om cirka 28,9 mnkr. Av protokoll framkommer att budgetavvikelsen främst avsåg underskott inom enheten för ensamkommande. Nämnden antog i juni en handlingsplan för enheten ensamkommande i syfte att nå en ekonomi i balans. Av handlingsplanen framkom besparingsåtgärder för 2016 med cirka 3 mnkr. Vi kan konstatera att underskottet inom enheten ensamkommande ökade väsentligt under året. Vi noterar vidare utifrån nämndens protokoll att det inte är möjligt att följa om nämnden signalerat underskottet till kommunstyrelsen i enlighet med de ekonomiska styrprinciperna. Enligt uppgift har dock förvaltningschefen under året informerat kommundirektören om underskottet inom enheten ensamkommande. Därtill har representanter från individ- och familjeomsorg enligt uppgift besökt kommunstyrelsens arbetsutskott för att diskutera underskottet. Enligt vår mening är det av stor vikt att det i protokoll går att följa hur nämnden hanterar underskott utifrån de ekonomiska styrprinciperna. Granskningen visar att nämnden för individ- och familjeomsorg fastställt en internkontrollplan för Av internkontrollplanen framkommer risker och kontroller inom ekonomi- samt verksamhetsområdet. Enligt kommunens anvisningar för intern kontroll ska nämnderna utarbeta en internkontrollplan som innehåller några risker och kontroller inom ekonomi- samt verksamhetsområdet. Vi kan konstatera att nämnden för individ- och familjeomsorg följer kommunens anvisningar för intern kontroll. Vår bedömning är dock, i enlighet med tidigare granskningar, att de kommungemensamma anvisningarna behöver utvecklas. Nämnden för individ- och familjeomsorg har under 2016 haft elva sammanträden. Av granskningen framkommer att samtliga sammanträden har protokollförts. Vår bedömning är att de protokoll och beslutsunderlag vi tagit del av i allt väsentligt är tydliga. 30

46 10. Nämnden för kultur och turism Nämnden för kultur och turism ansvarar enligt reglemente för att förvalta, driva och utveckla kommunens kultur- och turistverksamhet. Därtill ansvarar nämnden för den kommunala kulturskolan. Nämnden har under 2016 haft tio sammanträden Nämndens styrning och arbete med kommunfullmäktiges mål och direktiv Kommunfullmäktige har för 2016 adresserat tio prioriterade mål till nämnden. Nämnden har inget samordningsansvar för dessa mål. Nämnden för kultur och turism har utifrån kommunfullmäktiges mål utarbetat fjorton resultatmål. Vi kan konstatera att nämnden utifrån beskrivningar i nämndens delårsrapport i olika omfattning arbetat med kommunfullmäktiges samtliga tio mål under året. Utöver kommunfullmäktiges prioriterade mål finns totalt sju direktiv som avser nämnden för kultur och turism. Vi kan konstatera att samtliga direktiv följs upp i delårsrapporten per augusti Uppföljning och rapportering Nämnden för kultur och turism har under 2016 fått ta del av ekonomiska uppföljningar per april, augusti samt en ekonomisk lägesrapport i december. I delårsrapporten per augusti framkommer även en uppföljning av de tio prioriterade mål som kommunfullmäktige adresserat till nämnden. Under året har nämnden återkommande erhållit information från förvaltningen. Nämnden har bland annat fått information om offentlig utekonst, biblioteksplan, kulturskolan, sommaraktiviteter, turismstrategi, Kungsbacka teater och genomförd medarbetarenkät. Vid sammanträdet i maj erhöll nämnden information avseende budget och prognos per april. Av den samlade delårsrapporten framkommer ett prognostiserat underskott för helåret om 1,5 mnkr. Avvikelsen förklaras av utvecklingsprojekt samt extra bidrag för inkluderande verksamhet. Nämnden beslutade att notera informationen. Under sammanträdet i september behandlade nämnden delårsrapport per augusti. Av delårsrapporten framkommer ett prognostiserat underskott för helåret om 1,9 mnkr. Nämnden beslutade att finansiera underskottet med medel ur resultatfonden. Därtill beslutade nämnden vid sammanträdet att godkänna nämndbudget Nämnden erhöll under sammanträdet i december en ekonomisk lägesrapport. Av protokoll framkommer inga närmare beskrivningar avseende resultatet av den ekonomiska lägesrapporten. Nämnden beslutade att notera informationen Resultat av genomförd dialog Under kommunrevisionens dialog med ordföranden i nämnden för kultur och turism samt förvaltningschef framkom följande utmaningar och information: Sammanslagningen av förvaltningarna kultur och turism samt fritid och folkhälsa har skapat utmaningar i form av att följa upp ekonomin. Av förvaltningens budget avser 80 mnkr kulturverksamheten och 110 mnkr fritidsverksamheten. 31

47 Den nuvarande styrmodellen innebär att det finns ett stort fokus på kommunfullmäktiges prioriterade mål. Det finns ett behov av att se över hur den verksamhet som inte avser kommunfullmäktiges mål ska följas upp under året. Nämnden fick från 1 januari 2016 ansvar för Kulturskolan. Läsförståelsen bland barn och unga i kommunen minskar Intern kontroll Nämnden för kultur och turism har fastställt en internkontrollplan för 2016 som framkommer i nämndens budget. Av internkontrollplanen framkommer två kontroller inom verksamhetsområdet som avser hantering av e-post och telefonkontakter samt arbetsbelastning. Därtill framkommer två kontroller inom ekonomiområdet som avser rutiner vid intern och extern representation samt kontanthantering. Vid kommunrevisionens dialog med nämndens ordförande och förvaltningschef framkommer att ordföranden anser att nämnden är delaktig i arbetet med riskanalys som ligger till grund för nämndens internkontrollplan Vår bedömning Kommunfullmäktige har för 2016 adresserat tio prioriterade mål till nämnden för kultur och turism. Därtill finns sju direktiv riktade till förvaltningen. Av delårsrapporten per augusti framkommer att nämnden i olika omfattning arbetat med samtliga mål och direktiv under året. Vår bedömning är att nämnden för kultur och turism i stort har säkerställt att verksamheten styrs utifrån de mål som kommunfullmäktige beslutat. Nämnden för kultur och turism har återkommande under året erhållit verksamhetsuppföljning i form av bland annat information om offentlig utekonst, biblioteksplan, kulturskolan, sommaraktiviteter, turismstrategi och Kungsbacka teater. Nämnden har därtill erhållit information avseende budget och prognos per april samt behandlat delårsrapporten per augusti. Mot bakgrund av detta är vår bedömning att nämnden för kultur och turism i allt väsentligt säkerställt en tillräcklig uppföljning och rapportering. Granskningen visar att nämnden för kultur och turism fastställt en internkontrollplan för Av internkontrollplanen framkommer risker och kontroller inom ekonomi- samt verksamhetsområdet. Enligt kommunens anvisningar för intern kontroll ska nämnderna utarbeta en internkontrollplan som innehåller några risker och kontroller inom ekonomi- samt verksamhetsområdet. Vi kan konstatera att nämnden för kultur och turism följer kommunens anvisningar för intern kontroll. Vår bedömning är dock, i enlighet med tidigare granskningar, att de kommungemensamma anvisningarna behöver utvecklas. Nämnden för kultur och turism har under 2016 haft tio sammanträden. Av granskningen framkommer att samtliga sammanträden har protokollförts. Vår bedömning är att de protokoll och beslutsunderlag vi tagit del av i allt väsentligt är tydliga. 32

48 11. Nämnden för miljö- och hälsoskydd Nämnden för miljö- och hälsoskydd ansvarar enligt reglemente för prövning och tillsyn enligt bland annat miljöbalken, livsmedelslagen samt lagen om handel med vissa receptfria läkemedel. Nämnden ska även medverka i planering av miljö- och hälsoskyddsfrågor samt utöva tillsyn avseende efterlevnad av strandskyddet. Under 2016 har nämnden haft elva sammanträden Nämndens styrning och arbete med kommunfullmäktiges mål och direktiv Kommunfullmäktige har för 2016 adresserat åtta prioriterade mål till nämnden. Nämnden har inget samordningsansvar för dessa mål. Nämnden för miljö- och hälsoskydd har utifrån kommunfullmäktiges mål utarbetat två resultatmål. Vi kan konstatera att nämnden utifrån beskrivningar i nämndens delårsrapport i olika omfattning arbetat med kommunfullmäktiges samtliga åtta mål under året. Utöver kommunfullmäktiges prioriterade mål finns totalt sex direktiv som avser nämnden för miljö- och hälsoskydd. Vi kan konstatera att samtliga direktiv följs upp i delårsrapporten per augusti Uppföljning och rapportering Nämnden för miljö- och hälsoskydd har under 2016 fått ta del av ekonomiska uppföljningar per februari, mars, april, maj, juli, augusti, september, oktober och november. I delårsrapporten per augusti framkommer även en uppföljning av de åtta prioriterade mål som kommunfullmäktige adresserat till nämnden. Under året har nämnden återkommande erhållit information från förvaltningen. Nämnden har bland annat fått information om miljösamverkan, bekämpningsmedel, radon, avloppstillsyn, deponier, kustvattenområden, vindkraftpark, arbetssätt samt kommunfullmäktiges mål om att minska användningen av farliga kemikalier. Nämndens uppföljningsrapport per april avsåg under 2016 per sista mars. Av protokoll framkommer att omorganisation från 1 april i kommunen medfört att förvaltningen istället valt att utarbeta en uppföljningsrapport per sista mars. Uppföljningsrapporten visar ett underskott för perioden om cirka 1 mnkr. Nämnden beslutade att notera informationen. Under sammanträdet i september behandlade nämnden delårsrapporten per augusti. Av delårsrapporten framkommer ett prognostiserat underskott för helåret om cirka 1 mnkr. Enligt delårsrapporten är verksamheten Hälsoskydd Inne underfinansierad 9. Nämnden beslutade att notera informationen. Vid sammanträdet i oktober behandlade nämnden nämndbudget för Nämnden beslutade att återremittera förslaget till förvaltningen för slutförande och återuppta ärendet på sammanträdet i november. Nämnden beslutade att godkänna nämndbudgeten för 2017 på sammanträdet i november. 9 Kommunfullmäktige beslutade att i 2017 års budget utöka nämndens ram med 1,5 mnkr utan särskilda villkor. I Uppföljning av 2014 års granskningar (2016) framkommer att budgetökningen syftar till att skapa mer rimliga förutsättningar för att bedriva verksamheten. 33

49 11.3. Intern kontroll Nämnden för miljö- och hälsoskydd har fastställt en internkontrollplan för 2016 som framkommer i nämndens budget. Av internkontrollplanen framkommer fyra kontroller inom verksamhetsområdet som bland annat avser tillsynsplan, korrekt debitering och prognos för intäkter. Därtill framkommer två kontroller inom ekonomiområdet som avser granskning av leverantörsfakturor samt följsamhet mot kommunens ramavtal. Inom ramen för kommunrevisionens Uppföljning av 2014 års granskningar (2016) framkom att förvaltningens ledningsgrupp genomför en riskanalys som ligger till grund för internkontrollplanen. Riskanalysen dokumenteras dock inte. Vidare framkom av uppföljningen att förvaltningen utarbetat en övergripande riskbedömning avseende katastrofberedskap Vår bedömning Kommunfullmäktige har för 2016 adresserat åtta prioriterade mål till nämnden för miljö- och hälsoskydd. Därtill finns sex direktiv riktade till förvaltningen. Av delårsrapporten per augusti framkommer att nämnden i olika omfattning arbetat med samtliga mål och direktiv under året. Vår bedömning är att nämnden för miljö- och hälsoskydd i stort har säkerställt att verksamheten styrs utifrån de mål som kommunfullmäktige beslutat. Nämnden för miljö- och hälsoskydd har återkommande under året erhållit verksamhetsuppföljning i form av bland annat information om miljösamverkan, bekämpningsmedel, radon, avloppstillsyn, deponier och kustvattenområden. Nämnden har därtill erhållit information avseende uppföljningsrapport per mars samt delårsrapporten per augusti. Mot bakgrund av detta är vår bedömning att nämnden för miljö- och hälsoskydd i allt väsentligt säkerställt en tillräcklig uppföljning och rapportering. Granskningen visar att nämnden för miljö- och hälsoskydd fastställt en internkontrollplan för Av internkontrollplanen framkommer risker och kontroller inom ekonomi- samt verksamhetsområdet. Enligt kommunens anvisningar för intern kontroll ska nämnderna utarbeta en internkontrollplan som innehåller några risker och kontroller inom ekonomi- samt verksamhetsområdet. Vi kan konstatera att nämnden för miljö- och hälsoskydd följer kommunens anvisningar för intern kontroll. Vår bedömning är dock, i enlighet med tidigare granskningar, att de kommungemensamma anvisningarna behöver utvecklas. Nämnden för miljö- och hälsoskydd har under 2016 haft elva sammanträden. Av granskningen framkommer att samtliga sammanträden har protokollförts. Vår bedömning är att de protokoll och beslutsunderlag vi tagit del av i allt väsentligt är tydliga. 34

50 12. Nämnden för teknik Nämnden för teknik ansvarar enligt reglemente för kommunens uppgifter inom bland annat gatu- och väghållning, vatten- och avloppsförsörjning, renhållning, avfallshantering samt återvinning. Därtill ska nämnden verka för en god försörjning och planering av kommunens infrastruktur. Nämnden har under 2016 haft tio sammanträden Nämndens styrning och arbete med kommunfullmäktiges mål och direktiv Kommunfullmäktige har för 2016 adresserat nio prioriterade mål till nämnden. Nämnden har inget samordningsansvar för dessa mål. Nämnden för teknik har utifrån kommunfullmäktiges mål utarbetat totalt sju resultatmål. Därtill har nämnden utarbetat elva egna resultatmål för verksamheten. Vi kan konstatera att nämnden utifrån beskrivningar i nämndens delårsrapport i olika omfattning arbetat med kommunfullmäktiges samtliga nio mål under året. Utöver kommunfullmäktiges prioriterade mål finns totalt elva direktiv som avser nämnden för teknik. Vi kan konstatera att samtliga direktiv följs upp i delårsrapporten per augusti Uppföljning och rapportering Nämnden för teknik har under 2016 fått ta del av ekonomiska uppföljningar per februari, mars, april, maj, augusti och oktober. I delårsrapporten per augusti framkommer därtill en uppföljning av de nio prioriterade mål som kommunfullmäktige adresserat till nämnden. Under året har nämnden återkommande erhållit information från förvaltningen. Nämnden har bland annat fått information om deponier, rekrytering, kartor, fordonspolicy, sanering, vattentäkter, badhus, parkering, återvinningscentraler, belysning vid lekparker samt gatubelysning. Nämnden erhöll under sammanträdet i maj en ekonomisk uppföljning per april. Av kommunens samlade delårsrapport framkommer att nämnden prognostiserade ett nollresultat för helåret. Nämnden beslutade att notera informationen. Under sammanträdet i september behandlade nämnden delårsrapporten per augusti. Av delårsrapporten framkommer ett prognostiserat överskott för helåret om cirka 3,5 mnkr mot bakgrund av framförallt minskade kapitalkostnader 10. Nämnden beslutade att godkänna delårsrapporten. Vid sammanträdet beslutade nämnden även att godkänna nämndbudget för Förvaltningen har under 2016 påbörjat ett arbete med att utarbeta en dokumenthanteringsplan. Ett utkast på dokumenthanteringsplan finns upprättat. Förvaltningen inväntar ett kommungemensamt arbete kring översyn av dokumenthanteringsplaner innan tekniks dokumenthanteringsplan kan färdigställas Resultat av genomförd dialog Kommunrevisionen har under året genomfört en dialog med presidiet i nämnden för teknik samt förvaltningschef i syfte att följa upp vilka åtgärder nämnden vidtagit med anledning av revisionens uppföljande granskning av ärendehantering och diarieföring. Under dialogen framkom följande information: 10 Med kapitalkostnader avses bland annat räntor och avskrivningar. 35

51 Det pågår ett arbete med att utarbeta en dokumenthanteringsplan. Det har anställts en registrator i förvaltningen. Förvaltningens handläggare har fått utbildning i dokumenthanteringssystemet Lex. Nämndens eget stickprov vad gäller diarieföring visar att det finns utvecklingsområden vad gäller framförallt formalia, till exempel att ärenden inte avslutats Intern kontroll Nämnden för teknik har fastställt en internkontrollplan för 2016 som framkommer i nämndens budget. Enligt förvaltningschefen baseras internkontrollplanen på den plan för intern kontroll som utarbetades 2014 samt en omvärldsanalys som genomfördes inför Av internkontrollplanen för 2016 framkommer tre kontroller inom verksamhetsområdet som avser översvämningar, bemanning och förtroende. Därtill framkommer två kontroller inom ekonomiområdet som avser granskning av leverantörsfakturor samt följsamhet mot kommunens ramavtal. Inför arbetet med budget 2017 genomfördes en workshop med chefer och stab på förvaltningen. Syftet med workshopen var att identifiera och bedöma de mest väsentliga riskerna utifrån verksamhet och ekonomi. Enligt förvaltningschefen låg resultatet av workshopen till grund för arbetet med intern kontroll för Vår bedömning Kommunfullmäktige har för 2016 adresserat nio prioriterade mål till nämnden för teknik. Därtill finns elva direktiv riktade till förvaltningen. Av delårsrapporten per augusti framkommer att nämnden i olika omfattning arbetat med samtliga mål och direktiv under året. Vår bedömning är att nämnden för teknik i stort har säkerställt att verksamheten styrs utifrån de mål som kommunfullmäktige beslutat. Nämnden för teknik har återkommande under året erhållit verksamhetsuppföljning i form av bland annat information om deponier, rekrytering, kartor, fordonspolicy, sanering, vattentäkter, badhus och parkeringar. Nämnden har därtill erhållit information avseende ekonomiuppföljning per april samt behandlat delårsrapporten per augusti. Mot bakgrund av detta är vår bedömning att nämnden för teknik i allt väsentligt säkerställt en tillräcklig uppföljning och rapportering. Granskningen visar att nämnden för teknik fastställt en internkontrollplan för Av internkontrollplanen framkommer risker och kontroller inom ekonomi- samt verksamhetsområdet. Enligt kommunens anvisningar för intern kontroll ska nämnderna utarbeta en internkontrollplan som innehåller några risker och kontroller inom ekonomi- samt verksamhetsområdet. Vi kan konstatera att nämnden för teknik följer kommunens anvisningar för intern kontroll. Vår bedömning är dock, i enlighet med tidigare granskningar, att de kommungemensamma anvisningarna behöver utvecklas. Nämnden för teknik har under 2016 haft tio sammanträden. Av granskningen framkommer att samtliga sammanträden har protokollförts. Vår bedömning är att de protokoll och beslutsunderlag vi tagit del av i allt väsentligt är tydliga. 36

52 13. Nämnden för service Nämnden för service ansvarar enligt reglemente för bland annat ny-, till- och ombyggnad av lokaler, måltidsproduktion, lokalvård, upphandling, IT samt kommunens kundcenter. Därtill ansvarar nämnden för bostadsförmedling och konsumentrådgivning. Nämnden har under 2016 haft tio sammanträden Nämndens styrning och arbete med kommunfullmäktiges mål och direktiv Kommunfullmäktige har för 2016 adresserat tio prioriterade mål till nämnden för service. Nämnden har samordningsansvar för två av dessa mål. Nämnden för service har utifrån kommunfullmäktiges mål utarbetat ett resultatmål. Vid vår uppföljning av de mål nämnden har samordningsansvar för framkommer följande notering baserat på nämndens delårsrapport per augusti: Prioriterat mål Energianvändningen i kommunens lokaler ska minska. Förklaring: Målet är på väg att uppnås (gul). Notering Till målet finns ett mätetal. Av nämndens delårsrapport framkommer att mätetalet ej kommer att uppnås för helåret. Prognos i samlad delårsrapport Utöver kommunfullmäktiges prioriterade mål finns totalt tolv direktiv som avser nämnden för service. Vi kan konstatera att inga direktiv följs upp i delårsrapporten per augusti Uppföljning och rapportering Nämnden för service har under 2016 fått ta del av ekonomiska uppföljningar per mars, april, augusti och oktober. I delårsrapporten per augusti framkommer därtill en uppföljning av de tio prioriterade mål som kommunfullmäktige adresserat till nämnden. Under året har nämnden återkommande erhållit information från förvaltningen. Nämnden har bland annat fått information om arbetsmiljöansvar, organisation, pågående upphandlingar, komponentavskrivning, lokalplanering, solceller, pågående lokalprojekt och det nya badhuset. Vid sammanträdet i slutet av april fick nämnden information om uppföljningsrapport per april samt ekonomiuppföljning per mars. Enligt kommunens samlade uppföljningsrapport per april prognostiserade nämnden ett positivt resultat för helåret om cirka 4 mnkr. Under sammanträdet i juni fick nämnden en ekonomiuppföljning per maj. Av protokoll framkommer ingen beskrivning avseende resultat och prognos. Nämnden behandlade delårsrapporten per augusti vid sammanträdet i september. Av delårsrapporten framkommer ett prognostiserat överskott för helåret om cirka 8,1 mnkr för service fastigheter samt 3,2 mnkr för övrig verksamhet. Nämnden beslutade att godkänna delårsrapporten. Under sammanträdet i oktober fick nämnden en ekonomisk uppföljning per oktober. Av protokoll framkommer ingen beskrivning avseende resultat och prognos. Nämnden beslutade att godkänna nämnbudget 2017 vid sammanträdet i oktober. 37

53 13.3. Intern kontroll Nämnden för service har fastställt en internkontrollplan för 2016 som framkommer i nämndens budget. Av internkontrollplanen framkommer tre kontroller inom verksamhetsområdet som avser brandrisk i kommunens lokaler, driftstopp i kommunens administrativa system samt epidemier. Därtill framkommer två kontroller inom ekonomiområdet som avser granskning av leverantörsfakturor samt följsamhet mot kommunens ramavtal. Inom ramen för kommunrevisionens Uppföljning av 2014 års granskningar (2016) framkom att ekonomichefen vid förvaltningen identifierat de ekonomiska risker som återfinns i nämndens internkontrollplan. Vidare framkom att verksamhetsriskerna arbetats fram i förvaltningens ledningsgrupp. Därtill framgick att riskidentifieringen inte dokumenterats utan genomförts muntligen i ledningsgruppen. Förvaltningschefen och ekonomichefen uppgav i uppföljningen att det är ett utvecklingsområde att skapa en tydligare struktur och systematik i arbetet med riskidentifiering och värdering av risker Vår bedömning Kommunfullmäktige har för 2016 adresserat tio prioriterade mål till nämnden för service. Därtill finns tolv direktiv riktade till förvaltningen. Av delårsrapporten per augusti framkommer att nämnden i olika omfattning arbetat med samtliga mål och direktiv under året. Vår bedömning är att nämnden för service i stort har säkerställt att verksamheten styrs utifrån de mål som kommunfullmäktige beslutat. Vi noterar dock att det inte framkommer någon uppföljning av kommunfullmäktiges och nämndens direktiv i delårsrapporten par augusti. Nämnden för service har återkommande under året erhållit verksamhetsuppföljning i form av bland annat information om arbetsmiljöansvar, organisation, pågående upphandlingar, komponentavskrivning och lokalplanering. Nämnden har därtill erhållit information avseende ekonomiuppföljning per april samt behandlat delårsrapporten per augusti. Mot bakgrund av detta är vår bedömning att nämnden för service i allt väsentligt säkerställt en tillräcklig uppföljning och rapportering. Granskningen visar att nämnden för service fastställt en internkontrollplan för Av internkontrollplanen framkommer risker och kontroller inom ekonomi- samt verksamhetsområdet. Enligt kommunens anvisningar för intern kontroll ska nämnderna utarbeta en internkontrollplan som innehåller några risker och kontroller inom ekonomi- samt verksamhetsområdet. Vi kan konstatera att nämnden för service följer kommunens anvisningar för intern kontroll. Vår bedömning är dock, i enlighet med tidigare granskningar, att de kommungemensamma anvisningarna behöver utvecklas. Nämnden för service har under 2016 haft tio sammanträden. Av granskningen framkommer att samtliga sammanträden har protokollförts. Vår bedömning är att de protokoll och beslutsunderlag vi tagit del av i allt väsentligt är tydliga. 38

54 14. Nämnden för vård och omsorg Nämnden för vård och omsorg ansvarar enligt reglemente bland annat för kommunens skyldigheter avseende insatser vad gäller service och omsorg enligt socialtjänstlagen. Därtill ansvarar nämnden för myndighetsutövning inom bland annat särskilt boende, hemtjänst, dagomsorg, korttidsplatser och hemsjukvård. Nämnden har under 2016 haft elva sammanträden Nämndens styrning och arbete med kommunfullmäktiges mål och direktiv Kommunfullmäktige har för 2016 adresserat nio prioriterade mål till nämnden. Nämnden har inget samordningsansvar för dessa mål. Nämnden för vård och omsorg har utifrån kommunfullmäktiges mål utarbetat fyra resultatmål. Vi kan konstatera att nämnden utifrån beskrivningar i nämndens delårsrapport i olika omfattning arbetat med kommunfullmäktiges samtliga åtta mål under året. Utöver kommunfullmäktiges prioriterade mål finns totalt fyra direktiv som avser nämnden för vård och omsorg. Vi kan konstatera att samtliga direktiv följs upp i delårsrapporten per augusti Uppföljning och rapportering Nämnden för vård och omsorg har under 2016 fått ta del av ekonomiska uppföljningar per mars, april, maj, augusti och oktober. I delårsrapporten per augusti framkommer även en uppföljning av de nio prioriterade mål som kommunfullmäktige adresserat till nämnden. Under året har nämnden återkommande erhållit information från förvaltningen. Nämnden har bland annat fått information om rekrytering, sjukfrånvaro, utvecklingsprojekt, taxor och avgifter, hälso- och sjukvårdsstrategi, aktuell lagstiftning samt genomförda planeringsdagar. Därtill har nämnden under vissa sammanträden haft teman, till exempel om hemsjukvård, kompetensförsörjning och boendeformer. Av ekonomiuppföljningen per mars som nämnden erhöll i april framkommer ett positivt resultat för perioden om cirka 3,6 mnkr. Den prognostiserade prognosen för helåret var ett nollresultat. Nämnden beslutade att anteckna informationen. Under sammanträdet i maj behandlade nämnden ekonomiuppföljning per april. Av ekonomiuppföljningen framkommer ett positivt resultat för perioden om cirka 1 mnkr. Prognosen för helåret var ett nollresultat. Nämnden beslutade att notera informationen. Vid sammanträdet i juni behandlade nämnden ekonomiuppföljningen per maj. Resultatet för perioden var positivt och uppgick till 1,6 mnkr. Prognosen för helåret visade ett negativt resultat om cirka 1,5 mnkr. Nämnden beslutade att anteckna informationen. Nämnden behandlade delårsrapporten per augusti på sammanträdet i september. Av delårsrapporten framkommer en prognostiserad negativ budgetavvikelse om 16 mnkr. Nämnden beslutade att godkänna delårsrapporten. Under sammanträdet i oktober erhöll nämnden en ekonomiuppföljning per september. Av protokoll framkommer ingen närmare information om ekonomiuppföljningen. Nämnden beslutade att notera informationen. Vid sammanträdet i november uppgick resultatet för perioden januari-oktober till - 21 mnkr. Av uppföljningen framkommer att verksamheterna äldreboende redovisar ett underskott om cirka 9,4 mnkr, myndighetsutövning cirka 7,9 mnkr, kvarboende cirka 4,7 mnkr samt hemsjukvård 39

55 och rehabilitering cirka 4,6 mnkr. Underskottet inom äldreomsorgen avsåg enligt uppföljningen ökad vårdtyngd, hög personalomsättning samt införandet av önskad sysselsättningsgrad för medarbetarna. Underskottet inom myndighetsutövning avsåg ökat antal hemtjänsttimmar och hemtjänstbrukare. Underskotten inom kvarboende samt hemsjukvård och rehabilitering avsåg bland annat svårigheter att klara bemanningen under sommaren. Nämnden beslutade att anteckna informationen. Nämnden beslutade att godkänna nämndbudget 2017 under sammanträdet i september Intern kontroll Nämnden för vård och omsorg har fastställt en internkontrollplan för 2016 som framkommer i nämndens budget. Av internkontrollplanen framkommer tolv kontroller inom verksamhetsområdet som bland annat avser utrymningsrutiner, handläggningsrutiner, avvikelsehantering och dokumentation. Därtill framkommer fyra kontroller inom ekonomiområdet som bland annat avser följsamhet mot kommunens ramavtal samt utbetalning av lönekostnader. Enligt verksamhetschef för stöd och styrning vid förvaltningen genomförde nämnden mellan kontroller och granskningar kopplat till ledningssystemet för kvalitet. Sammanfattning, analys och bedömning av utförda kontroller och granskningar rapporterades till nämnden vid två tillfällen per år samt i en samlad årsrapport. Under 2015 fick nämnden ett utökat uppdrag för bland annat brukare under 65 år vilket innebar att arbetsmängden kopplat till kontrollerna och granskningarna inte längre upplevdes hanterbar. Detta medförde enligt verksamhetschefen för stöd och styrning att det under 2016 inte genomförts några kontroller och granskningar kopplat till ledningssystemet för kvalitet Vår bedömning Kommunfullmäktige har för 2016 adresserat nio prioriterade mål till nämnden för vård och omsorg. Därtill finns fyra direktiv riktade till förvaltningen. Av delårsrapporten per augusti framkommer att nämnden i olika omfattning arbetat med samtliga mål och direktiv under året. Vår bedömning är att nämnden för vård och omsorg i stort har säkerställt att verksamheten styrs utifrån de mål som kommunfullmäktige beslutat. Nämnden för vård och omsorg har återkommande under året erhållit verksamhetsuppföljning i form av bland annat information om rekrytering, sjukfrånvaro, utvecklingsprojekt, taxor och avgifter, hälso- och sjukvårdsstrategi samt aktuell lagstiftning. Nämnden har därtill erhållit information avseende ekonomiuppföljning per mars, april, maj, augusti och oktober. Nämnden behandlade delårsrapporten per augusti i september. Mot bakgrund av detta är vår bedömning att nämnden för vård och omsorg i allt väsentligt säkerställt en tillräcklig uppföljning och rapportering. Vi noterar att nämnden redovisar ett underskott om totalt 21 mnkr för perioden januari till oktober Av de ekonomiska styrprinciperna framkommer att förvaltningschefen vid befarat underskott ska utarbeta förslag till åtgärder som ska föreläggas nämnden. Nämnderna är enligt de ekonomiska styrprinciperna skyldiga att fatta beslut om åtgärder så att ramen inte överskrids. Om nämnderna trots detta inte anser klara sig inom tilldelad ram ska omedelbar rapportering ske till kommunstyrelsen. Utifrån protokoll kan vi inte följa att nämnden för vård och omsorg fattat beslut om åtgärder för att hantera det befarade underskottet. Vi noterar vidare utifrån nämndens protokoll att det inte är möjligt att följa om nämnden signalerat underskottet till kommunstyrelsen i enlighet med de ekonomiska styrprinciperna. Enligt vår 40

56 mening är det av stor vikt att det i protokoll går att följa hur nämnden hanterar underskott utifrån de ekonomiska styrprinciperna. Granskningen visar att nämnden för vård och omsorg fastställt en internkontrollplan för Av internkontrollplanen framkommer risker och kontroller inom ekonomi- samt verksamhetsområdet. Enligt kommunens anvisningar för intern kontroll ska nämnderna utarbeta en internkontrollplan som innehåller några risker och kontroller inom ekonomi- samt verksamhetsområdet. Vi kan konstatera att nämnden för vård och omsorg följer kommunens anvisningar för intern kontroll. Vår bedömning är dock, i enlighet med tidigare granskningar, att de kommungemensamma anvisningarna behöver utvecklas. Nämnden för vård och omsorg har under 2016 haft elva sammanträden. Av granskningen framkommer att samtliga sammanträden har protokollförts. Vår bedömning är att de protokoll och beslutsunderlag vi tagit del av i allt väsentligt är tydliga. 41

57 15. Överförmyndarnämnden Överförmyndarnämnden ansvarar enligt reglemente för överförmynderiverksamhet i enlighet med lag om överförmyndare och överförmyndarnämnd. Nämnden har under 2016 haft tio sammanträden Nämndens styrning och arbete med kommunfullmäktiges mål och direktiv Kommunfullmäktige har för 2016 adresserat sju prioriterade mål till nämnden. Nämnden har inget samordningsansvar för dessa mål. Överförmyndarnämnden har utifrån kommunfullmäktiges mål utarbetat tre resultatmål. Vi kan konstatera att nämnden utifrån beskrivningar i nämndens delårsrapport i olika omfattning arbetat med kommunfullmäktiges samtliga sju mål under året. Utöver kommunfullmäktiges prioriterade mål finns totalt tre direktiv som avser överförmyndarnämnden. Vi kan konstatera att inga av de tre direktiven följs upp i nämndens delårsrapport per augusti. Enligt nämnden berör de tre direktiven inte nämnden då all verksamhet sker inom ramen för avtalet med de samverkande kommunerna inom överförmyndare i samverkan Uppföljning och rapportering Överförmyndarnämnden har under 2016 fått ta del av ekonomiska uppföljningar per april och augusti. I delårsrapporten per augusti framkommer därtill en uppföljning av de sju prioriterade mål som kommunfullmäktige adresserat till nämnden. Under året har nämnden återkommande erhållit information från förvaltningen. Nämnden har bland annat fått information avseende statistik över ensamkommande barn, rekrytering, information om överförmyndare i samverkan, kvartalsrapport för överförmyndare i samverkan samt processer och rutiner i förvaltningen. Vid sammanträdet i maj behandlade nämnden uppföljning och prognos per april. Av uppföljningsrapporten framkommer ett prognostiserat underskott för helåret om cirka 400 tkr för överförmyndare i samverkan. Av det prognostiserade underskottet skulle Kungsbacka bekosta en andel av underskottet om 37 procent 11. Nämnden beslutade att notera informationen samt att begära en utökning av den ekonomiska ramen om 197 tkr. Under sammanträdet i september fick nämnden information om delårsrapporten per augusti. Av delårsrapporten framkommer ett prognostiserat överskott för helåret om cirka 3 mnkr. Nämnden beslutade att godkänna delårsrapporten samt återta ansökan om en utökning av den ekonomiska ramen som nämnden beslutade i maj. Överförmyndarnämnden beslutade att godkänna nämndbudget 2017 under sammanträdet i november Resultat av genomförd dialog Under kommunrevisionens dialog med presidiet i överförmyndarnämnden samt nämndsekreterare framkom följande utmaningar och information: 11 Kungsbackas andel i överförmyndare i samverkan uppgår enligt samverkansavtalet till 37 procent. Andelen är baserad på invånarantalet per

58 Nämnden har återkommande under året diskuterat omorganiseringen till överförmyndare i samverkan. Personal som tidigare arbetade i Kungsbacka och som började på förvaltningen i Mölndal har slutat vilket inneburit att lokalkännedomen om Kungsbacka minskat. Det finns enligt nämnden utvecklingsområden vad gäller till exempel kommunikationen med förvaltningen i Mölndal. Nämnden får ingen redovisning av ärenden som fattats på delegation av förvaltningen 12. Utifrån protokoll framkommer ingen redovisning av delegationsbeslut. Vissa gode män väljer att avsluta sina uppdrag i Kungsbacka och ta uppdrag i Varberg på grund av att ersättningen där är högre. Överförmyndarnämnden har under året genomfört möten med nämnden för individ- och familjeomsorg i syfte att etablera samverkan inom ramen för mottagandet av nyanlända Intern kontroll Överförmyndarnämnden antog vid sammanträdet i februari en intern kontrollplan för Internkontrollplanen bygger på en plan för intern kontroll som överförmyndare i samverkan utarbetat. Vid sammanträdet i februari beslutade nämnden att anpassa planen för intern kontroll till de anvisningar som finns i Kungsbacka för internkontrollarbetet. Av nämndens internkontrollplan framkommer en kontroll inom verksamhetsområdet som avser avtalsefterlevnad. Därtill framkommer en kontroll inom ekonomiområdet som avser budgethantering Vår bedömning Kommunfullmäktige har för 2016 adresserat sju prioriterade mål till överförmyndarnämnden. Därtill finns tre direktiv riktade till nämnden. Av delårsrapporten per augusti framkommer att nämnden i olika omfattning arbetat med samtliga mål under året. Vår bedömning är att överförmyndarnämnden i stort har säkerställt att verksamheten styrs utifrån de mål som kommunfullmäktige beslutat. Vi noterar dock att det inte framkommer någon uppföljning av de tre direktiv kommunfullmäktige riktat till överförmyndarnämnden i delårsrapporten. Överförmyndarnämnden har återkommande under året erhållit verksamhetsuppföljning i form av bland annat information om ensamkommande barn, rekrytering, överförmyndare i samverkan samt processer och rutiner i förvaltningen. Nämnden har därtill erhållit information avseende uppföljning och prognos per april samt behandlat delårsrapporten per augusti. Mot bakgrund av detta är vår bedömning att överförmyndarnämnden i allt väsentligt säkerställt en tillräcklig uppföljning och rapportering. Vi noterar dock att nämnden inte erhåller en redovisning av delegationsbeslut. I enlighet med föräldrabalken behöver inte beslut som fattas enligt balken anmälas till överförmyndarnämnden. Vad gäller övriga ärenden uppges att inga delegationsbeslut fattats. Granskningen visar att överförmyndarnämnden fastställt en internkontrollplan för Nämndens internkontrollplan bygger på överförmyndare i samverkans plan för intern kontroll. Vi noterar att överförmyndarnämndens internkontrollplan enbart innehåller en risk och kontroll inom verksamhet- och ekonomiområdet. Enligt kommunens anvisningar för intern kontroll ska nämnderna utarbeta en internkontrollplan som innehåller några risker och kontroller inom 12 Enligt föräldrabalken 19 kap. 14 behöver inte beslut som fattas enligt balken anmälas för nämnden eller överförmyndare. 43

59 ekonomi- samt verksamhetsområdet. Mot bakgrund av detta kan vi konstatera att överförmyndarnämnden inte följer kommunens anvisningar för intern kontroll. Vår bedömning är dock, i enlighet med tidigare granskningar, att de kommungemensamma anvisningarna behöver utvecklas. Överförmyndarnämnden har under 2016 haft tio sammanträden. Av granskningen framkommer att samtliga sammanträden har protokollförts. Vår bedömning är att de protokoll och beslutsunderlag vi tagit del av i allt väsentligt är tydliga. 44

60 16. Samlad bedömning Slutsatser Vår sammanfattande bedömning är att kommunstyrelsen och nämnderna utifrån vad som framkommit i den grundläggande granskningen i stort har säkerställt en tillräcklig uppföljning och rapportering samt att verksamheten styrs utifrån de mål och riktlinjer som kommunfullmäktige beslutat. Det finns dock utvecklingsområden främst avseende att säkerställa en tillräcklig intern kontroll utifrån kraven i kommunallagen samt kommunrevisionens tidigare granskningar avseende intern kontroll Bedömning utifrån revisionsfrågorna Revisionsfrågor Har kommunstyrelsen och nämnderna säkerställt att verksamheten styrs utifrån de mål och riktlinjer som kommunfullmäktige bestämt? Har kommunstyrelsen och nämnderna säkerställt en tillräcklig uppföljning och rapportering? Det vill säga i enlighet med kraven i kommunens styrmodell. Bedömning Granskningen visar att kommunstyrelsen och nämnderna i olika omfattning arbetat med kommunfullmäktiges prioriterade mål och direktiv under året. Kommunstyrelsen och nämnderna har även brutit ned de prioriterade målen i resultatmål. Vi noterar att det finns mätetal kopplat till målen som inte framkommer och följs upp i kommunstyrelsens delårsrapport men som framkommer i den samlade delårsrapporten. För vissa mål finns en hänvisning från kommunstyrelsens delårsrapport till den samlade delårsrapporten, medan detta saknas för andra. Kommunstyrelsens rapportering av måluppfyllelsen kan enligt vår bedömning tydliggöras. Vår bedömning är dock att kommunstyrelsen och nämnderna i stort säkerställt att verksamheten styrs utifrån de mål och riktlinjer som kommunfullmäktige beslutat. Vi konstaterar att de direktiv som avser nämnden för service samt överförmyndarnämnden inte följs upp i respektive nämnds delårsrapport per augusti. Kommunstyrelsen och nämnderna har under året erhållit uppföljningar vad gäller ekonomi och verksamhet. Kommunstyrelsen och nämnderna har även behandlat respektive delårsrapport per augusti där det finns en uppföljning av mål och ekonomi. Utifrån protokoll framkommer att kommunstyrelsen inte lämnat uppföljning och prognos per april till kommunfullmäktige. Enligt de ekonomiska styrprinciperna ska uppföljning och prognos lämnas till både kommunstyrelsen och kommunfullmäktige. Enligt vår bedömning bör kommunstyrelsen säkerställa att uppföljning och prognos per april lämnas till kommunfullmäktige i enlighet med de ekonomiska styrprinciperna. Vår bedömning är dock att kommunstyrelsen och nämnderna i allt väsentligt har säkerställt en tillräcklig 45

61 uppföljning och rapportering i enlighet med kraven i kommunens styrmodell. Vi noterar att det för vissa mål i kommunstyrelsens delårsrapport inte på ett tydligt sätt går att följa hur styrelsen bedömt måluppfyllelsen. Detta avser särskilt de mål där mätetalen inte framgår eller prognosen är att mätetalen inte kommer att uppnås. Enligt vår bedömning bör kommunstyrelsen utveckla analysen och beskrivningen av vad som ligger till grund för den prognostiserade måluppfyllnaden för respektive mål. Detta skulle enligt vår mening tydliggöra hur kommunstyrelsen bedömer måluppfyllelsen. Nämnden för individ- och familjeomsorg samt nämnden för vård och omsorg redovisade under 2016 underskott inom vissa verksamheter. Vi noterar att det utifrån protokoll inte är möjligt att följa om nämnderna signalerat underskottet till kommunstyrelsen enligt de ekonomiska styrprinciperna. Enligt vår mening är det av stor vikt att det i protokoll går att följa hur nämnderna hanterar underskott utifrån de ekonomiska styrprinciperna. Har kommunstyrelsen och nämnderna säkerställt en tillräcklig intern kontroll? Det vill säga i enlighet med kraven i kommunallagen samt kommunala anvisningar. Kommunstyrelsen är ansvarig för det kommunövergripande arbetet med intern kontroll. Kommunstyrelsen och nämnderna har i nämndbudget 2016 utarbetat internkontrollplaner. Vi konstaterar att kommunstyrelsen och nämnderna i stort följer de anvisningar som finns för arbetet med intern kontroll i kommunen. Kommunrevisionen har dock i tidigare granskningar bedömt att det saknas en tydlig modell för arbetet med intern kontroll i kommunen som inkluderar krav på riskidentifiering, riskvärdering och riskhantering. Därtill saknas krav som innebar att nämnderna tar hänsyn till samtliga risker som har en hög sannolikhet att inträffa och kan innebära en allvarlig konsekvens för verksamhet och ekonomi. Mot bakgrund av detta är vår bedömning, i enlighet med tidigare granskningar, att de kommungemensamma anvisningarna behöver utvecklas Identifierade förbättringsområden och rekommendationer Under granskningen har vi identifierat vissa förbättringsområden och våra rekommendationer framgår nedan. Kommunstyrelsen bör säkerställa att uppföljning och prognos per april lämnas till kommunfullmäktige i enlighet med de ekonomiska styrprinciperna. Kommunstyrelsen bör utveckla analysen och beskrivningen av vad som ligger till grund för den prognostiserade måluppfyllelsen för respektive mål. 46

62 Kommunstyrelsen bör utveckla de kommunövergripande anvisningarna för intern kontroll i enlighet med kommunrevisionens tidigare rekommendationer. Göteborg den 27 februari 2017 Ludwig Reismer Verksamhetsrevisor Ernst & Young AB Mikaela Bengtsson Certifierad kommunal yrkesrevisor Ernst & Young AB Hans Gavin Certifierad kommunal yrkesrevisor Kvalitetssäkrare Ernst & Young AB 47

63 Bilaga 1: Bakgrund till granskningen Kommunrevisionens uppgift är att ge kommunfullmäktige underlag till den årliga ansvarsprövningen. Enligt kommunallagen 9 kap. 9 ska revisorerna årligen granska all verksamhet som bedrivs inom nämndernas ansvarsområden i den omfattning som följer av God revisionssed. Styrelse och nämnders ansvar för verksamheten regleras bland annat i kommunallagen 6 kap 7. Där framgår att nämnderna ska se till att verksamheten bedrivs i enlighet med de mål och riktlinjer som kommunfullmäktige beslutat, att de interna kontrollen är tillräcklig och att verksamheten bedrivs på ett i övrigt tillfredställande sätt. Enligt God revisionssed i kommunal verksamhet ska den grundläggande granskningen bland annat ge underlag för att bedöma styrelsens och nämndernas styrning, uppföljning och kontroll samt måluppfyllelse. Enligt God revisionssed handlar den grundläggande granskningen bland annat om frågor avseende hur styrelse och nämnder har: Enligt God revisionssed ska den grundläggande granskningen bland annat ge underlag för att bedöma styrelsens och nämndernas styrning, uppföljning, kontroll och måluppfyllelse. Därtill ska enligt god revisionssed den grundläggande granskningen bland annat avse frågor om hur styrelse och nämnder har: Tolkat mål och uppdrag från kommunfullmäktige och brutit ned dessa så att de fungerar som styrsignaler till verksamheten. Genomfört en egen riskanalys. Uppföljning och rapportering av verksamhetens resultat samt beslut om åtgärder vid eventuella avvikelser. Ekonomistyrning samt ekonomisk uppföljning och rapportering. Ett systematiskt arbete med sin interna kontroll avseende såväl verksamhet som redovisning. Tydliga beslutsunderlag och protokoll. 48

64 Bilaga 2: Revisionskriterier Kommunallagen Av kommunallagen 6 kap 1 framkommer att kommunstyrelsen ska leda och samordna förvaltningen av kommunens angelägenheter och ha uppsikt över nämndernas verksamhet. Enligt 6 kap 7 kommunallagen har nämnderna ansvar för att var och en inom sitt område se till att verksamheten bedrivs i enlighet med de mål och riktlinjer som fullmäktige har bestämt samt de föreskrifter som gäller för verksamheten. Likaså skall nämnderna se till att den interna kontrollen är tillräcklig och att verksamheten bedrivs på ett övrigt tillfredställande sätt. Kommunens styrmodell Kommunens styrmodell utgår från kommunens vision som ska återspeglas i kommunfullmäktiges prioriterade mål. De prioriterade målen antas årligen av kommunfullmäktige och ska omfatta hela det kommunala uppdraget. Målen riktas till kommunstyrelsen och nämnderna som ska bidra till att målen uppnås. Kommunstyrelsen och nämnderna har möjlighet att konkretisera målen samt anta egna mål för verksamheten (se avsnitt 2 för mer information om kommunens styrmodell). God revisionssed i kommunal verksamhet Revisorerna ska enligt kommunallagen fullgöra sin granskning i enlighet med god revisionssed. God revisionssed beskriver de principer och tillvägagångssätt som ska beaktas vid genomförandet av revision i kommuner, landstings och regioner. Den senaste versionen av God revisionssed utformades 2014 och utgår från den lagstiftning som gäller från 1 januari Kommunfullmäktiges mål och uppdrag Kommunfullmäktige i Kungsbacka antar prioriterade mål som adresseras till kommunstyrelsen och nämnderna. Kommunstyrelsen och nämnderna ska bidra till att målen uppnås. Ekonomistyrprinciper Av ekonomistyrprinciperna framkommer att förvaltningschef vid befarat underskott ska utarbeta förslag på åtgärder som ska föreläggas nämnden. Nämnden är skyldig att fatta beslut om åtgärder så att ramen inte överskrids. Om nämnden trots detta inte anser klara sig inom tilldelad ram ska omedelbar rapportering ske till kommunstyrelsen. Av ekonomistyrprinciperna framkommer vidare att uppföljning och prognos per april samt delårsrapport per augusti ska lämnas till kommunstyrelsen och kommunfullmäktige. 49

65 Bilaga 3: Källförteckning Dialoger Dialog med ordförande samt förvaltningschef, nämnden för gymnasie- och vuxenutbildning, Dialog med ordförande samt förvaltningschef, nämnden för kultur och turism, Dialog med ordförande, vice ordförande och förvaltningschef, nämnden för funktionsstöd, Dialog med ordföranden samt förvaltningschef, nämnden för fritid och folkhälsa, Dialog med presidiet samt förvaltningschef, nämnden för teknik, Dialog med ordföranden, andre vice ordföranden, förvaltningschef samt verksamhetscontroller, nämnden för förskola och grundskola, Dialog med ordföranden, förste vice ordförande, biträdande kommundirektör samt specialist intern kontroll, kommunstyrelsen, Dialog med överförmyndarnämndens presidium samt nämndsekreterare, Dokumentförteckning Anvisningar för nämnd och förvaltningsbudget Ekonomistyrprinciper Protokoll från kommunfullmäktige, Kommunbudget Kungsbacka kommuns delårsrapport per augusti Uppföljning och prognos per april Kommunbudget Det här är Kungsbacka kommuns styrmodell (Styrhandboken). Reglementen Byggnadsnämnden, Nämnden för fritid och folkhälsa, Nämnden för funktionsstöd, Nämnden för förskola och grundskola, Nämnden för gymnasie- och vuxenutbildning, Nämnden för individ- och familjeomsorg, Kommunstyrelsen, Nämnden för kultur och turism, Nämnden för miljö- och hälsoskydd, Nämnden för service, Nämnden för teknik, Nämnden för vård och omsorg, Överförmyndarnämnden,

66 Nämndbudgetar 2016 Delårsrapporter per augusti 2016 Nämndbudget, byggnadsnämnden Delårsrapport, byggnadsnämnden Nämndbudget, fritid och folkhälsa Delårsrapport, fritid och folkhälsa Nämndbudget, funktionsstöd Delårsrapport, funktionsstöd Nämndbudget, förskola och grundskola Delårsrapport, förskola och grundskola Nämndbudget, gymnasie- och vuxenutbildning Delårsrapport, gymnasie- och vuxenutbildning Nämndbudget, individ och familjeomsorg Delårsrapport, individ och familjeomsorg Nämndbudget, kommunstyrelsen Delårsrapport, kommunstyrelsen Nämndbudget, kultur och turism Delårsrapport, kultur och turism Nämndbudget, miljö- och hälsoskydd Delårsrapport, miljö- och hälsoskydd Nämndbudget, service Delårsrapport, service Nämndbudget, teknik Delårsrapport, teknik Nämndbudget, vård och omsorg Delårsrapport, vård och omsorg Nämndbudget, överförmyndarnämnden Delårsrapport, överförmyndarnämnden Protokoll från kommunstyrelsen och nämnderna Kommunstyrelsen Byggnadsnämnden Fritid och folkhälsa Funktionsstöd Kultur och turism Teknik Service Miljö- och hälsoskydd

67 Förskola och grundskola Gymnasie- och vuxenutbildning Vård och omsorg Individ- och familjeomsorg Överförmyndarnämnden

68 Bilaga 4: Översikt över kommunfullmäktiges adresserade mål Nämnder med samordningsansvar, respektive adresserade nämnder (2016) KS MH Tek BN FS VoO KT FF FG GV IFO Ser ÖF Andelen invånare som upplever att de har inflytande ska öka S A A A A A A A A A A A A Andelen som upplever ett gott bemötande och god tillgänglighet i kontakt med kommunen ska öka S A A A A A A A A A A A A Andelen invånare som upplever förutsättningar för god livskvalitet ska öka. A A A A A A A S A A A A A Användningen av droger bland ungdomar ska minska A A S A A A Användningen av farliga kemikalier i kommunens verksamheter ska minska S A Andelen invånare som upplever att de är trygga ska öka S A A A A A A A A A A A A Kungsbacka ska vara känd som en företagsvänlig kommun S A A A A A A A A Andelen hushåll med försörjningsstöd ska minska A A S Antalet resor med kollektivtrafiken ska öka S A A Energianvändningen i kommunens lokaler ska minska A A A A A A A A A A A S A Andel inköpta certifierade ekologiska livsmedel ska öka A A A S Utsläpp av koldioxid från kommunens tjänsteresor ska varje år minska med 2,5 procent S A A A A A A A A A A A A Våra utbildningar ska vara bland de bästa i landet S A Kungsbacka kommun ska vara och upplevas som en attraktiv arbetsplats S A A A A A A A A A A A A Andelen av kommunens invånare som är nöjda med sitt kulturoch fritidsliv ska öka A A A S A Årets resultat ska uppgå till minst 1,5 procent av skatter och statsbidrag S Soliditeten ska vara minst oförändrad jämfört med föregående år. S Figur: Samordningsansvar (S) och adresserad nämnd (A). 53

69 KUNGSBACKA KOMMUN Kommunfullmäktige PROTOKOLLSUTDRAG Datum Kemikalieplan för Kungsbacka kommun KS/2016: Beslut Kommunfullmäktige antar Kemikalieplan för Kungsbacka kommun, daterad , med tillhörande åtgärdsplan för förskolan, På väg mot en giftfri förskola, daterad Sammanfattning Kommunledningskontoret har tagit fram ett förslag till en kemikalieplan för kommunen. Kemikalieplanen innehåller riktlinjer för hur Kungsbacka kommuns verksamheter kan arbeta med substitution av farliga kemikalier och definierar vilka typer av ämnen som bör undvikas. Planen innehåller åtgärder som syftar till att närma oss miljökvalitetsmålet Giftfri miljö. I kemikalieplanen är barns miljöer och kemiska, hygieniska och kosmetiska produkter prioriterade områden. Kemikalieplanen är ett styrande dokument för alla förvaltningar och kommunala bolag i Kungsbacka. Verksamheterna kommer dock att beröras olika mycket av åtgärderna beroende på verksamhetens art. Många av åtgärderna kommer att hamna under förvaltningen för Services ansvarsområde, och förvaltningen för Förskola & Grundskola spelar en viktig roll för att skapa en giftfri miljö i förskolorna. Andra verksamheter kommer främst att beröras av de kemikaliekrav som kommer att ställas vid upphandling av varor samt åtgärderna som rör hanteringen av faroklassificerade kemiska produkter. Kemikalieplanen och På väg mot en giftfri förskola har varit på remiss hos kommunens nämnder samt det kommunala bolaget Eksta Bostads AB. De inkomna synpunkterna har sammanställts i bifogad remissammanställning. Ärendet behandlades av kommunstyrelsens arbetsutskott den 7 februari och av kommunstyrelsen den 21 februari Yrkanden Expedierat/bestyrkt

70 KUNGSBACKA KOMMUN Kommunfullmäktige PROTOKOLLSUTDRAG Datum Fredrik Hansson (C), Britt Tönnberg (S) och Maria Losman (MP) yrkar bifall till kommunstyrelsens förslag. Proposition Ordförande Per Ödman (M) finner att det finns ett förslag till beslut, det vill säga kommunstyrelsens förslag, och att kommunfullmäktige bifaller det. Beslutsunderlag Kommunstyrelsen, , 48 Kommunstyrelsens arbetsutskott, , 53 Tjänsteskrivelse, Kemikalieplan för Kungsbacka kommun, daterad På väg mot en giftfri förskola, daterad Kemikalieplan, förkortad version, daterad Remissammanställning, Beslutet skickas till FH, FG, GV, FS, IF, KT, MH, PB, SE, TN, VO, Eksta Bostads AB. Expedierat/bestyrkt

71 Kemikalieplan För Kungsbacka kommun

72 Förord Farliga kemikalier i varor är ett växande problem. Mellan åren 1950 och 2000 ökade kemikalieproduktionen i världen mer än 500 gånger, till över 400 miljoner ton per år, och ökningen fortsätter utan några tecken på att mattas av. Vissa kemiska ämnen har visat sig vara farliga medan andra ämnen är ofarliga så vitt vi vet. För de flesta kemiska ämnen har vi för lite kunskap i dagsläget för att kunna bedöma deras farlighet 1. Produktionen av varor är en drivkraft för produktionen av kemikalier 2. Produktionen av kemikalier har varit en viktig orsak till den ökade materiella välfärden i världen, men den orsakar också stora hälsooch miljöproblem. Kunskapen om hur många och vilka kemiska ämnen som ingår i alla våra varor är låg. I dag finns det runt kemikalier registrerade i världen 3. Vi utsätts dagligen för tiotusentals olika ämnen från miljontals varor, och kombinationsmöjligheterna är nästan oändliga. Varorna kan vara leksaker, kläder, elektronik, kosmetika, livsmedel och de byggprodukter våra hus är tillverkade av. Vi exponeras i dag för ett betydligt större antal kemiska ämnen i vår vardag än tidigare. Ett av Kungsbacka kommuns prioriterade mål är att minska farliga kemikalier i kommunens verksamheter. Detta är ett oerhört angeläget område eftersom miljökvalitetsmålet Giftfri miljö är ett av de nationella miljömål som är svårast att uppnå, samtidigt som konsekvenserna för folkhälsa och miljö är stora. Kemikalieplanen är ett steg mot en mer giftfri kommun. Den ger en övergripande beskrivning av hur arbetet ska genomföras. I planen är barn prioriterade, eftersom de är särskilt känsliga för påverkan av farliga kemikalier. Skyddar vi barnen skyddar vi även deras framtida barn, och bidrar till ett långsiktigt folkhälsoarbete. Innehåll 1. Bakgrund Inledning Läsanvisning Syfte Avgränsningar Utgångspunkter Substitutionsprincipen och försiktighetsprincipen Ämnesgrupper att fasa ut i kommunens verksamheter Utfasningsämnen Hormonstörande ämnen Prioriterade riskminskningsämnen Prioriterade områden Barns miljöer Kemiska, hygieniska och kosmetiska produkter Åtgärder Dokumentation och substitution av kemiska produkter Införande av ett kommungemensamt kemikaliehanteringssystem Fasa ut kemiska produkter med utpekade ämnen Kemikaliekrav vid inköp Prioritera varor och produkter Välj rätt kravnivåer vid upphandling Övriga åtgärder för inköp Krav på byggnadsmaterial Ställ krav på kemikalieinnehåll vid ny- och ombyggnation Fasa ut farliga ämnen i befintliga byggnader Åtgärder för att minska barns exponering Vidta åtgärder för att minska barns exponering av farliga ämnen i förskolan Utbildning av förskolepersonal Inventera barns utemiljöer Inrätta ett kemikalieråd Bilagor Utfasningsämnen Prioriterade riskminskningsämnen Ordlista Alla åtgärder Kemikalieinspektionen, Handlingsplan för en giftfri vardag Kemikalieinspektionen, rapport 5/

73 1. Bakgrund 1.1 Inledning I regeringens proposition från 2013, På väg mot en giftfri vardag - plattform för kemikaliepolitiken, redovisar de sin strategi för att nå miljökvalitetsmålet Giftfri miljö. Enligt propositionen bör utfasning och substitution av särskilt farliga ämnen påskyndas, och det är viktigt att Sverige arbetar för att användningen av särskilt farliga ämnen fasas ut inom alla användningsområden där det är möjligt fick Kemikalieinspektionen, KEMI, extra medel och ett uppdrag att ta fram en strategi för att minska riskerna med kemikalier. Detta resulterade i Handlingsplan för en giftfri vardag som fokuserade på att skydda människans fortplantning och barns hälsa. Satsningen förlängdes sedan med ytterligare en femårsperiod, och samma fokus gäller för handlingsplanen för åren I den föreslår Kemikalieinspektionen nationella åtgärdsprogram inom områdena högfluorerade-, hormonstörandeoch allergiframkallande ämnen, som de anser är särskilt angelägna. I Kungsbacka lade Centerpartiet 2014 fram en proposition till kommunstyrelsen om en giftfri kommun. Utredningen av propositionen landade i ett förslag om att ta fram en kemikalieplan för Kungsbacka kommuns verksamheter, med ett extra fokus på barns exponering. Kommunstyrelsens arbetsutskott gav kommunstyrelsens förvaltning uppdraget att ta fram en kemikalieplan. 1.2 Läsanvisning I kemikalieplanen finns ett antal ord och begrepp som kan vara svåra att förstå. I slutet, bilaga 4.3, finns därför en ordlista som förklarar en del av de ord som används. Inledningsvis beskriver planen ett antal utgångspunkter för kommunens kemikaliearbete. Där definierar vi vilka ämnesegenskaper vi ska prioritera att fasa ut, och inom vilka områden vi ska fokusera extra mycket. De prioriterade ämnesegenskaperna finns också listade i bilaga 4.1 och 4.2 där det också framgår vilka risk- och skyddsfraser vi kan titta efter för att identifiera dem i kemiska produkter. Efter utgångspunkterna kommer åtgärderna som ska genomföras enligt planen. För varje åtgärd finns ansvarig förvaltning och tidplan angiven. 1.4 Avgränsningar Kemikalieplanen omfattar varor och kemiska produkter i kommunens verksamheter. Den omfattar inte föroreningar i mark, luft eller vatten. För att nå det nationella miljökvalitetsmålet Giftfri miljö behövs åtgärder inom många områden. Stora mängder farliga ämnen finns spridda i miljön genom att de ingår i redan producerade varor, byggnader och fasta konstruktioner. Farliga ämnen finns också i luften, vattnet och i förorenade områden orsakade av miljöfarlig verksamhet, olyckor eller dumpning av avfall. Från de förorenade områdena, varorna och byggnaderna sprids ämnen som kan påverka människors hälsa och miljön negativt. Spridningen kan ske genom läckage vid användning, avfallshantering och återvinning. Vid vissa förbrännings- och tillverkningsprocesser bildas ämnen som kan ha farliga egenskaper. Ett exempel är dioxiner som kan bildas vid förbränningsprocesser, till exempel sopförbränning, och vid tillverkning av kemikalier som innehåller klor. Sådana oavsiktligt bildade ämnen kan skapa problem, särskilt om de är svårnedbrytbara i miljön och anrikas i levande organismer. De kan bland annat skada den biologiska mångfalden och förorena livsmedel. Detta innebär att spridningen av vissa farliga ämnen kommer att fortsätta under lång tid framöver, även om nytillförseln helt skulle upphöra. Vissa ämnen transporteras långa sträckor via luft och vatten. Det gäller exempelvis kvicksilver, bromerade flamskyddsmedel och högfluorerade ämnen. Miljösituationen i Kungsbacka kommun påverkas alltså av kemikalieanvändningen i övriga världen, både genom handel och via långväga transporter av farliga ämnen i miljön. Mycket av detta kan vara svårt för kommunens verksamheter att påverka direkt, och kemikalieplanen avgränsas därför och omfattar inte befintliga föroreningar i mark, luft eller vatten. Det vi däremot kan påverka fullt ut är vilka varor och kemiska produkter vi köper, använder och bygger in i våra verksamheter. Dessa omfattas därför av planen, vilket också påverkar de utsläpp som sker när dessa varor produceras, används och omhändertas som avfall. 1.3 Syfte Kemikalieplanen pekar ut vilka typer av ämnen vi ska fasa ut inom kommunens verksamheter, och inom vilka områden vi ska lägga särskilt fokus. Syftet är att bidra till en giftfri miljö. Kemikalieplanen är en förutsättning för att kunna ställa relevanta och förankrade kemikaliekrav vid inköp och byggnation, och för att kunna samordna kommunens arbete med kemikaliefrågorna. Den är ett styrande dokument för alla förvaltningar och kommunala bolag i Kungsbacka. 4 5

74 2. Utgångspunkter 2.1 Substitutionsprincipen och försiktighetsprincipen I kommunens verksamheter ska vi fasa ut ämnen som har eller misstänks ha särskilt allvarliga egenskaper. Detta följer miljöbalkens krav enligt substitutionsprincipen och försiktighetsprincipen. Substitutionsprincipen finns i miljöbalkens hänsynsregler och kallas där produktvalsprincipen 4. Den innebär en skyldighet att undvika att använda eller sälja kemiska produkter som kan skada människors hälsa eller miljön om produkterna kan ersättas med mindre farliga produkter. Detta gäller också varor som innehåller eller har behandlats med en kemisk produkt. Substitutionsprincipen finns på global nivå genom Riodeklarationen om miljö och utveckling, och är med i flera EU-rättsakter. Försiktighetsprincipen är en internationell miljörättslig princip som innebär att vi måste agera redan vid risken för skador på människors hälsa och miljön. I Sverige är försiktighetsprincipen inskriven i en av miljöbalkens hänsynsregler 5. Försiktighetsprincipen innebär att vetenskaplig osäkerhet om risken för skada på människors hälsa eller miljön inte får hindra åtgärder i förebyggande syfte. 2.2 Ämnesgrupper att fasa ut i kommunens verksamheter I kommunens arbete med att minska förekomsten av farliga ämnen behöver vi peka ut vilka ämnesgrupper vi ska fokusera på. Att välja ut ett antal ämnen som är miljö- eller hälsofarliga skulle innebära en lista som ständigt behöver uppdateras, allt eftersom nya kemikalier framställs och kunskaperna om de ämnen vi redan har omkring oss ökar. Risken är att oönskade ämnen byts ut mot andra med samma eller lika skadliga egenskaper. Vi väljer därför att utgå ifrån ämnens egenskaper Utfasningsämnen I preciseringarna till miljömålet Giftfri miljö står det att användningen av särskilt farliga ämnen ska upphöra så långt det är möjligt. Kemikalieinspektionen kallar ämnen med dessa särskilt farliga egenskaper för utfasningsämnen. Utfasningsämnen ska fasas ut i Kungsbacka kommuns verksamheter. Ämnen som räknas som utfasningsämnen är: Cancerogena, mutagena eller reproduktionsstörande ämnen, så kallade CMR-ämnen 6, Persistenta, bioackumulerande och toxiska ämnen, så kallade PBT-ämnen, samt mycket persistenta och mycket bioackumulerande ämnen, så kallade vpvb-ämnen 7, Hormonstörande ämnen 8, Ozonnedbrytande ämnen 9, Kadmium, kvicksilver och bly samt deras föreningar, Ämnen som förs upp på kandidatförteckningen, även om de inte uppfyller kriterierna ovan. Detta kan i dagsläget vara allergiframkallande ämnen 10. På Kemikalieinspektionens hemsida, finns en databas som kallas PRIO. PRIO innehåller bland annat utfasningsämnen. Observera att det kan finnas ämnen som har utfasningsegenskaper men som inte finns med i databasen. Ämnen som är godkända som bekämpningsmedel finns till exempel inte i PRIO, utan hittas istället i bekämpningsmedelsregistret på Kemikalieinspektionens hemsida. Exempel på ett utfasningsämnen: Formaldehyd som är cancerframkallande. Formaldehyd har en lång rad av användningsområden, till exempel förekommer det i limmet i spånskivor och i textilier för att förhindra att de blir skrynkliga och för att fixera färg. Borsyra, som är reproduktionsstörande. Borsyra kan till exempel finnas i limmet i papp. Många av de bromerade flamskyddsmedlen, bland annat polybromerade difenyletrar, PBDE, som är mycket svårnedbrytbara, bioackumulerande och giftiga. De kan förekomma i plaster, textilier, möbler i offentlig miljö, skyddskläder och isoleringsmaterial. I elektrisk och elektronisk utrustning är PBDE i dag reglerade i EUs kemikalielagstiftning. SVHC-ämnen SVHC-ämnen, Substances of Very High Concern, är ämnen som inger mycket stora betänkligheter i Europas kemikalielagstiftning Reach. De är utfasningsämnen, och ska därmed fasas ut från kommunens verksamheter. Dessa ämnen är upptagna på kandidatförteckningen som europeiska kemikalieinspektionen, Echa, har tagit fram och som kan omfattas av tillståndskrav enligt Reach. Ämnen som tas upp på kandidatförteckningen är cancerogena eller fortplantningsstörande samt de som påverkar arvsmassan, så kallade CMR-ämnen, svårnedbrytbara miljögifter, som PBT- och vpvbämnen, eller sådana som har andra allvarliga egenskaper, till exempel hormonstörande eller allergiframkallande. Dessa räknas automatiskt som utfasningsämnen enligt Kemikalieinspektionen. Fördelen med SVHC-ämnen är att leverantören är skyldig att kunna redogöra för om sådana ingår i en vara i koncentrationer över 0,1 viktprocent enligt den europeiska kemikalielagstiftningen Reach. Detta gör att vi kan få ett underlag som gör att det är möjligt att undvika dem i våra varor. Nackdelen är att det är en omfattande, kostsam och långsam process att föra upp ämnen på kandidatförteckningen. Medlemsländerna tar fram underlag och nominerar ämnen till att föras upp på kandidatlistan, som uppdateras två gånger om året. I dagsläget, hösten 2016, är 169 ämnen uppförda på kandidatförteckningen. EU-kommissionen har dock som ambition att sätta upp alla relevanta SVHC-ämnen på kandidatlistan till Exempel på SVHC-ämnen på kandidatlistan: DEHP och flera andra ftalater är reproduktionsstörande. De kan förekomma i bland annat PVCplast. 4 SFS 1998:808 2 kap, 4 5 SFS 1998:808 2 kap, 3 6 Kategori 1A och 1B enligt CLP-förordningen (Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1272/2008 om klassificering, märkning och förpackning av ämnen och blandningar), eller kategori 1 och 2 enligt Kemikalieinspektionens föreskrifter, KIFS, 2005:7 om klassificering och märkning 7 Enligt kriterierna i Reach bilaga XIII 8 Se vidare avsnitt om hormonstörande ämnen på SIN-listan 9 Enligt förordning 2037/2000/EG 10 Kandidatförteckningen förklaras närmare i nästa avsnitt om SVHC-ämnen 6 7

75 2.2.2 Hormonstörande ämnen Kemikalieinspektionen klassar hormonstörande ämnen som utfasningsämnen. Hormonstörande är också en av de egenskaper som kvalificerar ett ämne att ses som särskilt farligt enligt EU:s gemensamma kemikalielagstiftning Reach, ett så kallat SVHC-ämne. I Kungsbacka kommuns verksamheter hanterar vi hormonstörande ämnen på SIN-listan som utfasningsämnen, och de ska därmed fasas ut så långt det är möjligt. SIN-listan står för Substitute It Now och är ett verktyg som flera kommuner och städer använder sig av. Den tas fram av Internationella kemikaliesekretariatet, ChemSec, ett samarbetsorgan för miljöorganisationer. Störningar på hormonsystemet på grund av exponering för vissa kemikalier kan bland annat leda till utvecklandet av vissa cancerformer, tidigarelagd pubertet, missbildade könsorgan, försämrad spermieproduktion, övervikt, diabetes samt beteendestörningar. 11 Hormonstörande ämnen finns överallt. Vi kommer i kontakt med dem genom vardagsprodukter som matförpackningar, kläder och leksaker. Trots att hormonstörande ämnen pekas ut som särskilt farliga i relevanta regelverk är det oklart hur de ska hanteras i praktiken. Det finns inga allmänt vedertagna kriterier för hormonstörande ämnen ännu, utan bedömningen görs från fall till fall. EU-kommissionen har våren 2016 tagit fram förslag på kriterier för identifiering av hormonstörande ämnen i växtskyddsmedel och biocider, men Kemikalieinspektionens bedömning av förslaget är att kriterierna riskerar att bli svåra att använda för att öka skyddet för hälsa och miljö. Eftersom arbetet med att ta fram EU-kriterier för hormonstörande ämnen inte är färdigt, och det kommer att ta tid innan tillräckligt många hormonstörande ämnen blivit uppförda på kandidatlistan när kriterierna väl är beslutade, använder vi i Kungsbacka oss av SIN-listan för att identifiera hormonstörande ämnen. Exempel på hormonstörande ämnen på SIN-listan: Bisfenol A, som är en beståndsdel i polykarbonatplast och i epoxilacken på insidan av många konservburkar och metalltuber. DINP, en ftalat som var vanlig att byta ut ftalaten DEHP mot runt år 2000 och åren därefter, när de negativa effekterna av DEHP blev kända Prioriterade riskminskningsämnen I Kungsbacka kommun ska prioriterade riskminskningsämnen undvikas så långt det är möjligt när det gäller barns miljöer eller användning som innebär direkta utsläpp. Prioriterade riskminskningsämnen är ämnen med egenskaper som bör ges särskild uppmärksamhet enligt Kemikalieinspektionen. Användaren behöver alltid se över risken för den tilltänkta användningen med dessa ämnen och göra en avvägning om de kan användas inom det aktuella området utan oacceptabla risker. Ämnen som ingår i denna kategori har följande egenskaper: Mycket hög akut giftighet 12 Allergiframkallande 13 CMR-ämnen, kategori 2 14 Hög kronisk giftighet 15 Potentiellt persistenta, bioackumulerande och toxiska ämnen, samt potentiellt mycket persistenta och mycket bioackumulerande ämnen 16 Miljöfarligt, långtidseffekter 17 Även prioriterade riskminskningsämnen finns i PRIO-databasen på Kemikalieinspektionens hemsida. Exempel på prioriterade riskminskningsämnen: Limonen, som är allergiframkallande och har långtidseffekter i miljön. Limonen används som doftämne i många rengöringsmedel och hygieniska produkter. 2.3 Prioriterade områden För att få fokus i kemikaliearbetet behöver vi lyfta fram prioriterade områden. Inom våra prioriterade områden ska vi undvika utfasningsämnen och prioriterade riskminskningsämnen så långt det är möjligt Barns miljöer Barn är en särskilt känslig grupp när det gäller exponeringen av farliga ämnen eftersom de påverkas mer än vuxna av kemikalier i sin närmiljö. Barn äter, dricker och andas mer än vuxna i förhållande till sin kroppsvikt, vilket leder till en ökad risk att de får i sig högre halter av de skadliga ämnena än vuxna människor. Dessutom har de ett beteende som gör att de exponeras mer. Barnens kroppar är under utveckling och störningar i utvecklingen kan få stora, livslånga konsekvenser. Enligt propositionen På väg mot en giftfri vardag behöver det ske en kraftig minskning av de hälsorisker som barn utsätts för genom att de exponeras för kemikalier. Våra barn tillbringar ofta en stor del av sin vakna tid på förskolan. Det är också en plats där man hittar högre halter av en rad skadliga ämnen jämfört med kontors- eller hemmamiljöer, troligtvis på grund av de material som finns i stora mängder på förskolorna. 18 Vi behöver därför göra allt vi kan för att förskolemiljöerna ska vara så säkra och hälsosamma som möjligt. 11 Kemikalieinspektionen, PM 16/12 12 Enligt CLP-förordningen eller KIFS 2005:7 13 Enligt CLP-förordningen eller KIFS 2005:7 14 Enligt CLP-förordningen eller kategori 3 enligt KIFS 2005:7 15 Enligt CLP-förordningen eller KIFS 2005:7 16 Enligt kriterierna i Reach bilaga XIII 17 Enligt CLP-förordningen eller KIFS 2005:7 18 Kemikalieinspektionen, rapport nr 8/13, Barns exponering för kemiska ämnen i förskolan 8 9

76 3. Åtgärder 3.1 Dokumentation och substitution av kemiska produkter Det finns krav på att dokumentera farliga kemiska produkter både i miljöbalken och i arbetsmiljölagstiftningen. Kravet i miljöbalken gäller anmälnings- och tillståndspliktiga verksamheter, men kravet enligt arbetsmiljölagstiftningen gäller alla verksamheter. 19 Farliga kemiska produkter innebär sådana som är märkningspliktiga enligt lagstiftningen, och därför är märkta med ett eller flera faropiktogram. Det finns också krav i miljöbalkens hänsynsregler om att undvika att använda kemiska produkter som kan innebära risker för människors hälsa eller miljön, om produkterna kan bytas ut mot mindre skadliga produkter. I kommunens verksamheter behöver vi vidta åtgärder för att arbeta med de här frågorna på ett strukturerat sätt Kemiska, hygieniska och kosmetiska produkter Det finns regler inom både miljöbalkens och arbetsmiljölagstiftningens område som rör kemiska produkter. Vi har krav på våra verksamheter att upprätta kemikalieförteckningar över märkningspliktiga kemiska produkter, och vi behöver göra riskbedömningar för dessa och byta ut dem mot sådana som är mindre farliga för hälsan eller miljön om det finns alternativ som fungerar. Det kan vara väldigt svårt att få reda på kemikalieinnehållet i varor, speciellt i äldre varor som vi redan har omkring oss. När det gäller kemiska, hygieniska och kosmetiska produkter finns det krav på att de ingående ämnena redovisas, och här har vi mycket större möjligheter att komma långt i vårt arbete att fasa ut farliga ämnen Införande av ett kommungemensamt kemikaliehanteringssystem En av åtgärderna enligt kemikalieplanen är att Kungsbacka kommun inför ett IT-baserat kemikaliehanteringssystem, som alla kommunens verksamheter ska kunna använda sig av. Alla verksamheter ska dokumentera och redovisa sin användning av farliga kemiska produkter med ingående ämnen senast 31 december Alla verksamheter ska också genomföra och dokumentera de riskbedömningar som krävs enligt miljö- och arbetsmiljölagstiftningen, och kemikaliehanteringssystemet ska erbjuda ett stöd i detta arbete. Eftersom de kemikaliehanteringssystem som finns på marknaden i dag bevakar bland annat kandidat-, begränsnings- och tillståndslistorna i Reach, utfasnings- och prioriterade riskminskningsämnen samt SIN-listan erbjuder de en hjälp i vårt substitutionsarbete, där vi om möjligt byter ut kemiska produkter mot mindre farliga. Delar av kommunens verksamheter använder redan i dag IT-baserade kemikaliehanteringssystem. Så länge de system som används fungerar för dokumentation, redovisning och riskbedömning samt kan identifiera ingående ämnen som är uppförda på de olika listorna enligt Reach, Kemikalieinspektionen eller ChemSec är det inte obligatoriskt att använda sig av det kommungemensamma systemet. Ansvar för införande och inköp av kemikaliehanteringssystem: Kommunledningskontoret Ansvar för att dokumentera kemiska produkter: Samtliga nämnder Fasa ut kemiska produkter med utpekade ämnen Enligt produktvalsprincipen i miljöbalkens hänsynsregler ska vi alla undvika produkter som kan vara skadliga för människor eller miljön om det går att ersätta dessa med produkter som är mindre farliga. I kommunens verksamheter ska vi i första hand byta ut kemiska produkter som innehåller ämnen som har någon av de utpekade egenskaperna i avsnitt 2.2. I detta arbete kommer kemikaliehanteringssystemet att vara till stor hjälp. Produktvalsprincipen i miljöbalken går längre än att bara gälla de produkter som innehåller de allra värsta ämnena. Går det till exempel att ersätta en märkningspliktig produkt med en som inte är märkningspliktig ligger detta i linje med produktvalsprincipen. Det samma gäller om det går att helt ersätta en produkt genom att använda andra metoder som inte kräver några kemiska produkter. I kommunens verksamheter ska vi arbeta enligt dessa principer så långt som möjligt. Ansvar: Samtliga nämnder 19 Arbetsmiljöverkets föreskrifter och allmänna råd om kemiska arbetsmiljörisker, AFS 2014:

77 3.2 Kemikaliekrav vid inköp Kemikalieinspektionen konstaterar att det behövs fler nationella insatser för att komplettera kemikalielagstiftning och internationella konventioner. De lyfter fram att företag, kommuner och privatpersoner kan påverka genom att ställa krav på leverantörer och genom att välja bort varor som kan innebära risker, även om regelverket inte ställer direkta krav. Kommunen är en stor upphandlare av varor och tjänster. När vi ställer miljökrav kan vi bidra till att uppfylla miljökvalitetsmålet Giftfri miljö genom att driva på både substitution och innovationer inom kemikalieområdet. Det är nödvändigt att de som ansvarar för kommunens upphandling av varor, kemiska produkter och tjänster vet hur de ska arbeta med frågan från behovs- och marknadsanalys via formulerade krav till uppföljning. Vid alla upphandlingar ska vi undvika ämnen i de prioriterade ämnesgrupperna så långt det är möjligt Prioritera varor och produkter För dessa prioriterade varor och produkter ska kommunen ställa mer långtgående krav på innehåll av prioriterade ämnen: Kemiska, hygieniska och kosmetiska produkter Byggvaror Leksaker och hobbymaterial Möbler, textilier och inredning Städtjänster Livsmedel och material som kommer i kontakt med livsmedel Elektriska och elektroniska produkter Riskerna med farliga ämnen i varor är bristfälligt reglerade jämfört med vad som gäller för kemiska produkter. Bristerna gäller både tillgången till information och villkoren för att få använda farliga ämnen i varor. För de flesta varugrupper finns det inga begränsningar för farliga eller särskilt farliga ämnen. För att samhällets insatser ska användas effektivt bör arbetet fokusera på vissa varugrupper. Prioriteringen bör ligga på sådana varugrupper som många människor kommer i kontakt med, i synnerhet särskilt känsliga grupper som barn, samt varugrupper som används i stora volymer och som genererar mycket avfall. Arbetet med varugrupper bör enligt regeringens strategi för en giftfri miljö, På väg mot en giftfri vardag, fokusera på byggprodukter och inredningar, elektriska och elektroniska produkter, textilier samt leksaker och andra varor avsedda för barn. För att åstadkomma en hög skyddsnivå för barn vad gäller kemikalieexponering bör särskilt farliga ämnen på sikt inte förekomma i kemiska produkter och varor som barn exponeras för. Livsmedel och dricksvatten tillhör de viktigaste exponeringsvägarna för ämnen som kan skada människors hälsa. Därför behövs särskilda insatser när det gäller material i kontakt med dricksvatten, livsmedelsförpackningar samt vissa ämnen som förekommer som föroreningar i livsmedel Välj rätt kravnivåer vid upphandling Miljöstyrningsrådet har haft i uppdrag att utveckla drivande hållbarhetskriterier. De kriterier som Miljö styrningsrådet tog fram, och som numera ligger under Upphandlingsmyndigheten, täcker dock inte alla områden. Det finns olika nivåer på de framtagna kraven: basnivå, avancerad nivå och spjutspetsnivå. Baskraven är mer ambitiösa än gällande lagstiftning. Tanken är att det ska gå att genomföra en miljöanpassad upphandling utan alltför stora resurser eller behov av speciell kompetens. Det finns god tillgång av varor och tjänster som uppfyller dessa krav. Kungsbacka använder sig i dag i stort av kraven på basnivå. Avancerad nivå omfattar krav som går längre än basnivån och kan kräva en större insats och kunskap. På spjutspetsnivå ställs ytterligare högre krav vad gäller miljö- och andra hållbarhetsaspekter och innebär att tillgången är mindre än för bas- och avancerade krav samt ställer högre krav på specialkompetens hos upphandlare. Konkurrensverket har på uppdrag från Regeringen tagit fram upphandlingskriterier för en giftfri förskola, som redovisades till Regeringskansliet den 4 maj Kriterier har efter en riskbedömning tagits fram inom områden som har anknytning till leka, äta och sova. Sedan tidigare finns kriterier framtagna för byggmaterial inklusive golv, städtjänster och kemtekniska produkter, livsmedel och elektronik. Vid all upphandling av varor ska information om innehåll av ämnen på EU:s kandidatlista begäras in. Ansvar: Service Inköp samt upphandlande förvaltning SVHC-ämnen ska inte förekomma i halter över 0,1 viktprocent, förutom i absoluta undantagsfall om det inte finns någon specifik vara eller produkt utan dessa ämnen, och det inte finns någon annan slags vara eller produkt som kan täcka behovet. Ansvar: Service Inköp samt upphandlande förvaltning För upphandlingsområden där det finns rekommenderade kriterier från Upphandlingsmyndigheten ska våra krav utgå från dessa. Om marknadsanalys visar att det är möjligt ska vi ställa krav på avancerad eller spjutspetsnivå, framför allt för prioriterade varor och produkter. Ansvar: Service Inköp samt upphandlande förvaltning För prioriterade varor och produkter där det finns kriterier för tredjepartscertifierad miljömärkning ska dessa kriterier om möjligt användas om de går längre än upphandlingsmyndighetens kriterier. Ansvar: Service Inköp samt upphandlande förvaltning Om den upphandlade varan eller produkten ska användas inom ett prioriterat område, men det saknas kriterier för miljömärkning inom området ska särskilda kriterier så långt det är möjligt tas fram för att säkerställa att utfasningsämnen och relevanta prioriterade riskminskningsämnen inte förekommer. Ansvar: Service Inköp samt upphandlande förvaltning Övriga åtgärder för inköp En systematisk uppföljning av ställda krav ska göras, i första hand inom prioriterade områden. Kemiska analyser kan vara kostsamma men är effektiva för att påvisa om oönskade kemiska ämnen finns i upphandlade och inköpta varor. Det är möjligt att i förfrågningsunderlag precisera att stickprov kommer att tas från det upphandlade sortimentet och att leverantören ska bekosta kemiska analyser av ett antal utpekade ämnen. Ansvar: Service Inköp Om uppföljning visar att kemikaliekraven inte uppfyllts på avtalat vis ska sanktioner vidtas enligt samma rutiner som vid andra avtalsbrott. Ansvar: Service Inköp Upphandlare och annan berörd personal i kommunens verksamheter ska erbjudas kompetensutveckling inom kemikalieområdet. Ansvar: Respektive förvaltning Om det finns likvärdiga varor i e-handeln, som kan bytas ut mot varandra utan att någon viktig funktion går förlorad, ska de varor som är sämre ur kemikaliesynpunkt tas bort så att det inte går att beställa dem. Detta kan till exempel innebära att icke miljömärkta produkter tas bort om det finns miljömärkta alternativ. Ansvar: Service Inköp Det ska framgå i e-handeln eller på annat lämpligt sätt vilka varor som är att föredra ur kemikalieperspektiv. Ansvar: Service Inköp 12 13

78 3.3 Krav på byggnadsmaterial Enligt Kemikalieinspektionen innehåller vår inomhusluft i storleksordningen ämnen, varav 500 kommer ifrån byggprodukter. 20 Det vi bygger in i våra hus får vi leva med under en lång tid. Vi dras fortfarande med följder av tidigare misstag, till exempel asbest i isolering, PCB i fasadfogar som läcker ut i närmiljön och påverkar barns utveckling, CFC i äldre isolering som påverkar ozonskikt och klimat och äldre plastmaterial med tungmetaller och mjukgörare som i dag är förbjudna. Vi måste ha kännedom om vilka ämnen vi bygger in i våra hus. Det kan visa sig att ämnen vi i dag tror är ofarliga längre fram visar sig ha farliga egenskaper, och då måste vi veta var någonstans dessa ämnen finns Ställ krav på kemikalieinnehåll vid ny- och ombyggnation När vi bygger nytt och när vi underhåller befintliga byggnader har vi ett ansvar för att välja produkter som ska kunna användas under mycket lång tid utan negativ påverkan på människor och miljö. Säkerhet för människor och miljö måste alltid gå före kortsiktiga ekonomiska vinster. Vid ny- och ombyggnation använder Kungsbacka kommun så långt det är möjligt produkter fria från utfasningsämnen, inklusive hormonstörande ämnen på SIN-listan, och prioriterade riskminskningsämnen. Produkter väljs om möjligt bort om det vid deras tillverkningsskede har förekommit mer än 2 procent av någon monomer som uppfyller något av kriterierna för utfasningsämnen. Vid ny- och ombyggnation använder Kungsbacka kommun inga produkter som har för ofullständig dokumentation för att kunna bedömas. För att en produkt ska räknas som fri från ett ämne krävs det att halten av ämnet är mindre än 0,1 viktprocent. Ansvar: Service Fastigheter Fasa ut farliga ämnen i befintliga byggnader Om det finns problematiska ämnen i befintliga byggnader kan dessa behöva fasas ut tidigare än enligt befintlig underhållsplan. Ett sådant område som kommunen har identifierat är golven i våra kommunägda förskolor. Ungefär 40 procent av golvytan består av plastmattor, som i stor utsträckning lades in under 80- och 90-talen. Detta innebär att de med största sannolikhet innehåller mjukgörande ftalater som vi i dag vet är hormon- och reproduktionsstörande. En prioriterad åtgärd är att byta ut dessa plastmattor under en femårsperiod, , vilket innebär en åtgärdstakt på tio förskolor om året. Golven byts i första hand ut mot linoleumgolv, och till ftalatfria plastmattor i utrymmen där vatten hanteras. För att verka för att även golven i de förskolor där kommunen hyr in lokalerna ska bytas ut mot ftalatfria alternativ ska vi först låta göra en kartläggning. Därefter ska en plan tas fram för utfasningen, beroende på omfattning och beräknad kostnad. Ansvar: Service Fastigheter 3.4 Åtgärder för att minska barns exponering I de kommunala förskolorna har kommunen stor möjlighet att genomföra åtgärder som minskar barnens exponering för oönskade ämnen. Undersökningar visar att halterna av vissa sådana ämnen, till exempel bromerade flamskyddsmedel och ftalater, är högre i förskolemiljöer än i hemmet. Detta beror troligtvis på att det finns mycket plast- och skumgummimaterial i förskolorna. Även om det vi köper och bygger in i våra förskolor i framtiden skulle ha ett innehåll som är fritt från farliga ämnen kommer vi inte att nå en mer giftfri förskola om vi inte vidtar åtgärder mot det material som finns i våra förskolor idag. Arbetet med en giftfri förskola kräver att flera olika förvaltningar och bolag i Kungsbacka arbetar tillsammans. Arbetet ska samordnas av kemikalierådet, se avsnitt Erik Gravenfors, Kemikalieinspektionen Vidta åtgärder för att minska barns exponering av farliga ämnen i förskolan För att konkretisera vad kemikalieplanen innebär för förskolorna behöver vi många gånger gå från att tala om ämnen med farliga egenskaper till att peka ut material som kan innehålla dessa farliga ämnen. I arbetet med kemikalieplanen har ett vägledningsmaterial tagits fram för att fasa ut olämpliga material i våra förskolor och för att införa bra rutiner som gör förskolorna mer giftfria. I vägledningsmaterialet På väg mot en giftfri förskola finns 34 åtgärder som ska genomföras. Ansvar och tidsplan för respektive åtgärd finns sist i vägledningsmaterialet. Ansvar: Förskola & Grundskola Utbildning av förskolepersonal När det gäller inflödet av varor och produkter som innehåller hormonstörande, hälso- och miljöfarliga kemikalier till våra verksamheter som påverkar barn och unga är upphandling och ramavtal starka styrmedel till en viss nivå. Vilka leksaker, varor och produkter som köps in beror också mycket på vad personalen väljer. Det är därför viktigt att inköparen har förståelse för vilka risker som finns i samband med valet av olika varor. Kunskap är också viktigt för att skapa ett långsiktigt tänkande, planerande och genomförande inom kommunens verksamheter som rör barn och unga. För att säkra att kunskapsnivåerna hos dem som arbetar med barns miljöer i kommunens förskolor är tillräckliga för att vi ska gå mot mer giftfria förskolor ska vi därför utbilda personalen på förskolorna. Samtliga förskolechefer och minst en pedagog på varje förskoleavdelning ska under 2017 få utbildning inom området giftfri förskola enligt kemikalieplanen. Det finns framtagna utbildningar inom området, bland annat sådana som kan anordnas på plats. Dessa har fördelen att deltagarna träffas i grupp och kan diskutera men också klämma och känna på olika material. Det finns också diverse webbutbildningar framtagna, som i flera fall är helt gratis att ta del av. Ansvar: Förskola & Grundskola 14 15

79 3.4.3 Inventera barns utemiljöer Platser för barn och unga utomhus har ofta material och produkter som inte är tillverkade för att vara lekmaterial från början. Detta kan till exempel vara gummidäck, slipers eller tryckimpregnerat trä. Fallskydd av så kallad gummiasfalt och konstgräsplaner kan också innehålla skadliga ämnen. För att få en överblick över förekomst av skadliga kemikalier i kommunens lekplatser ska en inventering av kommunägda lekplatser och förskolegårdar genomföras. Inventeringen ska identifiera och dokumentera i vilka material farliga kemikalier kan förekomma. Utifrån inventeringen ska en konkret handlingsplan tas fram för att fasa ut förekomsten av lekmaterial med farliga kemikalier. Handlingsplanen ska vara klar senast Ansvar för förskolornas utemiljöer: Service Fastigheter Ansvar för övriga kommunala lekplatser: Teknik 3.5 Inrätta ett kemikalieråd Kommunledningskontoret har samordningsansvar för arbetet med åtgärderna enligt kemikalieplanen. För att få en bred praktisk kompetens i arbetet med att fasa ut farliga ämnen i kommunens verksamheter ska ett kemikalieråd inrättas, med representanter från alla förvaltningar. Förvaltningarna för Förskola & Grundskola, Teknik, och Service med områdena Fastigheter, Lokalvård och Inköp har ett särskilt ansvar för att bidra med personella resurser till kemikalierådets arbete eftersom de ansvarar för eller påverkar de prioriterade områdena i denna plan. Kommunledningskontoret utser en samordningsansvarig för kemikalierådet, som leder arbetet. Kemikalierådets arbete ska anpassas efter verksamheternas behov, men kommer bland annat att bestå av följande arbetsuppgifter: Samordna och stötta kemikaliearbetet i förvaltningarna Ta fram material som stöd till förvaltningarna Samordna information och utbildning om kemikalieplanen och kemikaliefrågor som är relevanta för kommunens verksamheter Löpande följa upp arbetet med kemikalieplanen och revidera den vid behov, dock minst vart tredje år Delta i kunskapsutbyte och samverkan med andra kommuner och aktörer som arbetar med kemikaliefrågorna, nationellt och i regionen Samverka med och påverka kommunens leverantörer Varje verksamhet i kommunen har ett eget ansvar för sitt miljöarbete och för att följa lagstiftningen. Kemikalierådet har främst en rådgivande funktion. Ansvar för samordningsansvar: Kommunledningskontoret 4. Bilagor 4.1 Utfasningsämnen Egenskap Klassificering enligt CLPförordningen för att fastställa egenskapen, H=H-fras Klassificering enligt KIFS 2005:7 för att fastställa egenskapen, R=riskfras Cancerframkallande H350: Kan orsaka cancer R45: Kan ge cancer R49: Kan ge cancer vid inandning Mutagent H340: Kan orsaka genetiska defekter R46: Kan ge ärftliga genetiska skador Reproduktionstoxiskt Hormonstörande Särskilt farliga metaller PBT/vPvB Ozonstörande ämnen SVHC-ämnen H360: Kan skada fertiliteten eller det ofödda barnet Se aktuell SIN-lista Kadmium, kvicksilver och bly Persistenta, Bioackumulerande, Toxiska/mycket Persistenta, mycket bioackumulerande EUH059: Farligt för ozonskiktet H420: Skadar folkhälsan och miljön genom att förstöra ozonet i övre delen av atmosfären Ämnen som förs upp på kandidatlistan räknas automatiskt som utfasningsämnen, även om de faller under andra egenskapskriterier än ovan R60: Kan ge nedsatt fortplantningsförmåga R61: Kan ge fosterskador R59: Farligt för ozonskiktet Ansvar för att avsätta personella resurser: Samtliga verksamheter som berörs av denna plan 16 17

80 4.2 Prioriterade riskminskningsämnen 4.3 Ordlista Egenskap Mycket hög akut giftighet Allergiframkallande Hög kronisk giftighet Mutagent Miljöfarligt, långtidseffekter Potentiella PBT/vPvB Klassificering enligt CLP-förordningen för att fastställa egenskapen, H=H-fras H330: Dödlig vid inandning H310: Dödlig vid hudkontakt H300: Dödlig vid förtäring (Specifik organtoxicitet enstaka exponering) H370: Orsakar organskador H334: kan orsaka allergi- eller astmasymtom eller andningssvårigheter vid inandning. H317: Kan orsaka allergisk hudreaktion H372: Orsakar organskador genom lång eller upprepad exponering H341: Misstänks kunna orsaka genetiska defekter H410: Mycket giftig för vattenlevande organismer med långtidseffekter H413: Kan ge skadliga långtidseffekter på vattenlevande organismer Potentiellt persistenta, bioackumulerande, toxiska/mycket persistenta, mycket bioackumulerande Klassificering enligt KIFS 2005:7 för att fastställa egenskapen, R=riskfras R26: Mycket giftigt vid inandning R27: Mycket giftigt vid hudkontakt R28: Mycket giftigt vid förtäring R39/26: Mycket giftigt: risk för mycket allvarliga bestående hälsoskador vid inandning R39/27: Mycket giftigt: risk för mycket allvarliga bestående hälsoskador vid hudkontakt R39/28: Mycket giftigt: risk för mycket allvarliga bestående hälsoskador vid förtäring R42: Kan ge allergi vid inandning R43: Kan ge allergi vid hudkontakt R48/23: Giftigt: risk för allvarliga hälsoskador vid långvarig exponering genom inandning R48/24: Giftigt: risk för allvarliga hälsoskador vid långvarig exponering genom hudkontakt R48/25: Giftigt: risk för allvarliga hälsoskador vid långvarig exponering genom förtäring R68: Möjlig risk för bestående hälsoskador R50/53: Mycket giftigt för vattenlevande organismer, kan orsaka skadliga långtidseffekter i vattenmiljön R53: Kan orsaka skadliga långtidseffekter i vattenmiljön Bioackumulation - Anrikning av ämnen hos en biologisk organism. För att ett ämne ska kunna ge upphov till bioackumulation måste det vara fettlösligt eller svårnedbrytbart, ofta båda. Bromerade flamskyddsmedel - Vissa flamskyddsmedel är hälso- och miljöfarliga och en del är misstänkt hormonstörande. Det finns flera hundra olika flamskydds-medel, varav ett 70-tal som innehåller brom. De bromerade flamskyddsmedlen är de mest omdiskuterade. Flera av de farligaste flamskyddsmedlen är förbjudna i till exempel elektriska och elektroniska varor. CAS-nummer - Identitetsnummer för kemiska ämnen som tilldelats av Chemical Abstract Services (CAS). Omkring 23 miljoner föreningar har fått ett CAS-nummer hittills, och nya får ett nummer varje dag. Syftet är att förtydliga identitet på ämnen och till exempel göra databassökningar enklare, eftersom kemikalier ofta har många namn. ChemSec - Internationella kemikaliesekretariatet, ett samarbetsorgan för miljöorganisationer. Huvudfinansiär är den svenska regeringen. ChemSec står bakom SIN-listan. CLP-förordningen - Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1272/2008 av den 16 december 2008 om klassificering, märkning och förpackning av ämnen och blandningar. Förordningen ersätter det gamla systemet (KIFS 2005:7) från och med CMR-ämnen - Ämnen som klassificeras som cancerogena, mutagena eller reproduktionsstörande ämnen enligt KIFS 2015:7 eller CLP-förordningen. Dioxiner - Samlingsnamn för en grupp ämnen som bildas oavsiktligt vid förbränningsprocesser där ämnen som innehåller klor förekommer, till exempel vid sopförbränning och produktion av järn och stål. Dioxinernas egenskaper som giftiga, fettlösliga och långlivade gör dem mycket skadliga om de sprids i miljön. Försiktighetsprincipen - Princip som nämns i flera internationella miljökonventioner, i miljöbalken och andra regelverk. Det finns ingen exakt definition, utan principen är mer ett förhållningssätt, att i vissa lägen av försiktighetsskäl kunna agera utan exakta vetenskapliga bevis för att förhindra eventuella skador på människors hälsa och miljö. I miljöbalken är försiktighetsprincipen en del av hänsynsreglerna. H-fras eller riskfras - Klassificering av kemiska ämnen och blandningar som talar om på vilket sätt en kemisk produkt är farlig. Klassificeringen ligger till grund för den information om faran som ska förmedlas genom märkningen på förpackningen. I dag gäller två lagstiftningar för klassificering av kemiska ämnen parallellt, därför kan den gamla lagstiftningens riskfraser förekomma parallellt med den nya CLP-förordningens faroangivelser (H-fraser). Hormonstörande ämne - Ämne som påverkar hormonsystemet. Ämnen som stör balansen i kroppens hormonsystem kan ge upphov till en rad olika effekter som till exempel fortplantningsstörning eller missbildning, cancer, diabetes, hjärtkärl-sjukdomar, benskörhet och skador på immunsystemet och nervsystemet. Det kan ta lång tid mellan att någon utsätts för ämnet fram till att eventuella effekter på hälsan, som cancer, påverkan på ämnesomsättningen eller påverkan på människors förmåga att få barn, upptäcks. EU-kommissionen skulle ha tagit fram kriterier för hormonstörande ämnen senast i december Processen drog dock ut på tiden. Sveriges regering stämde i juni 2014 kommissionen på grund av dess underlåtenhet att ta fram kriterier. Europeiska unionens tribunal gav i december 2015 Sverige rätt i målet mellan Sverige och EU-kommissionen om kriterier för hormonstörande ämnen. Domen innebär att kommissionens agerande i frågan strider mot EU-fördraget. I juni 2016 lade EU-kommissionen fram ett förslag på kriterier för hur hormonstörande ämnen ska identifieras. Kraven på bevis för när ett ämne ska anses vara hormonstörande är mycket högt ställda, och kriterierna omfattar inte ämnen där det finns indikationer på att de är hormonstörande. Kriterierna begränsar sig till det mänskliga hälsoperspektivet och omfattar inte hur kemikalierna påverkar natur och ekosystem. Enligt Kemikalieinspektionen innebär förslaget att det finns risk för att begränsningar kan komma att införas först när skador redan uppstått

81 Att inte fler ämnen förts upp på kandidatförteckningen baserat på att de är hormonstörande beror sannolikt på att arbetet med att fastställa kriterier försenats. Fyra ämnen har hittills, hösten 2016, identifierats som Equivalent level of concern having probable serious effects to the environment (article 57 f), det vill säga förts upp på kandidatförteckningen på grund av sina hormonstörande egenskaper. Hänsynsreglerna - De allmänna hänsynsreglerna finns i kapitel 2 i miljöbalken och ska förebygga negativa effekter av verksamheter och öka miljöhänsynen. Reglerna lägger ett stort ansvar på varje verksamhetsutövare att se till att verksamheten inte skadar hälsa och miljö, att arbeta för att minska miljöpåverkan och att ha kunskap för att kunna uppfylla miljöbalkens krav. Försiktighetsprincipen, produktvalsprincipen och hushållningsprincipen ingår bland annat i de allmänna hänsynsreglerna. Högfluorerade ämnen - Ett samlingsbegrepp som omfattar både perfluorerade och polyfluorerade ämnen. Det är ämnen som inte förekommer naturligt i miljön, utan är framställda av oss människor. Perfluorerade ämnen är en grupp av organiska ämnen som kännetecknas av att de är fullständigt fluorerade, det vill säga att de innehåller en kolkedja där varje väteatom har ersatts med en fluoratom. Den kemiska bindningen mellan kol och fluor är en av de starkaste som finns. Man tror inte att de perfluorerade ämnena bryts ned alls i miljön. Polyfluorerade ämnen är mycket lika de perfluorerade ämnena, men är inte lika stabila och kan brytas ned. I miljön kan de brytas ned och övergå till att bli perfluorerade. PFAS står för per- och polyfluorerade alkylsubstanser, och har blivit en vanligt använd förkortning av dessa ämnen. PFAS har förmåga att bilda släta, vatten-, fett- och smutsavvisande ytor, och används bland annat i impregneringsmedel för kläder och textilier, rengöringsmedel, skidvallor och andra vaxer, bekämpningsmedel mot insekter, brandsläckningsskum, ytbehandling av livsmedelsförpackningar och vid tillverkning av fluorpolymerer som bland annat används i vattenavvisande kläder och i stekpannor och kastruller. Exempel på högfluorerade ämnen är perfluoroktansulfonat (PFOS) och perfluoroktansyra (PFOA). PFOS är ett så kallat PBT-ämne, det vill säga persistent, bioackumulerande, toxiskt. PFOA bryts inte heller ned i naturen, det är reproduktionsstörande och misstänks vara cancerframkallande för människan. Informationsplikten enligt artikel 33 i Reach - Alla som tillverkar, importerar eller säljer varor som innehåller mer än 0,1 viktprocent av ett ämne på kandidatlistan är skyldiga att tillhandahålla sina kunder sådan information att varan kan hanteras på ett säkert sätt. Denna information ska åtminstone omfatta ämnets namn. Yrkesmässiga kunder ska få informationen senast vid leverans och konsumenter på förfrågan inom 45 dagar. Sverige och fem andra EU-länder har tolkat haltgränsen 0,1 viktprocent i varor på följande sätt: halten av ett ämne i en vara ska beräknas som förhållandet mellan ämnets vikt och vikten hos individuella separerbara delar eller material som ingår i en vara. För en sammansatt vara, ska utgångspunkten således vara vikten hos de enskilda separerbara delar som innehåller ämnet och inte totalvikten hos den sammansatta varan. Kandidatförteckningen - En lista kopplad till Reach där ämnen som har särskilt hälso- och miljöfarliga egenskaper finns upptagna, så kallade SVHC-ämnen. Det är den europeiska kemikaliemyndigheten ECHA som står bakom listan som har funnits sedan oktober Ämnen med dessa egenskaper identifieras kontinuerligt och två gånger per år förs nya ämnen upp på listan. När ett ämne har tagits upp på Kandidatförteckningen ställer det vissa krav på företag som tillverkar, importerar eller använder ämnet när det gäller information, anmälan och tillstånd för ämnet. Ämnen från kandidatlistan förs succesivt över till bilaga XIV (i Reach) för att tillståndsprövas. På kemikaliemyndighetens ECHA:s hemsida, finns den uppdaterade listan. KIFS - Beteckning för Kemikalieinspektionens föreskrifter. KIFS 2005:7 om klassificering och märkning av kemiska produkter är en föreskrift som gäller parallellt med klassificerings- och märkningsförordningen CLP fram till den 1 juni I fråga om blandningar gäller en övergångsperiod fram till den 1 juni 2017 då märkningen måste göras enligt CLP-förordningen. Kemikalie - Enligt Svenska kemistsamfundets nomenklaturutskott 2001 är en kemikalie ett ämne, grundämne eller förening, eller en blandning av dessa, som används industriellt och kommersiellt, är makroskopiskt homogent samt inte är avsett att äta. Med makroskopiskt homogent menas att även blandningar kan räknas som kemikalier, om det inte uppenbart är två olika ämnen. Att en kemikalie inte ska vara avsedd att äta innebär, till exempel, att ättika som används i ett privat hushåll till inläggning inte är en kemikalie, men om den används för rengöring mot betalning är den det. Svenska akademins ordbok menar att en kemikalie måste framställas på kemisk väg medan Nationalencyklopedin menar att de framförallt framställs i laboratorier och industrier, vilket är distinktioner som inte görs av Kemistsamfundet. Kemisk produkt - Kemisk produkt definieras som ett ämne eller en blandning av två eller flera ämnen. Motsatsen är en vara enligt Reach-lagstiftningens definition. Kemisk produkt kan till exempel vara en målarfärg eller ett tvättmedel. Kemiskt ämne - Kemiskt grundämne och föreningar av grundämnen i naturlig eller tillverkad form. Kosmetisk (och hygienisk) produkt - Kosmetiska och hygieniska produkter är produkter som är avsedda att användas på kroppen eller i munnen. Det huvudsakliga syftet med produkterna ska vara att rengöra, parfymera eller skydda hud, slemhinnor och tänder. För dessa gäller speciell lagstiftning där bland annat ingående ämnen ska listas på förpackningen i ordning efter ingående mängd. Mutagen - En företeelse, till exempel ett kemiskt ämne, som orsakar mutationer hos en organism, det vill säga förändrar den genetiska informationen DNA. Märkningspliktig kemisk produkt - En kemisk produkt som är bedömd som farlig vid klassificering enligt Kemikalieinspektionens föreskrifter om klassificering och märkning av kemiska produkter (KIFS 2005:7) eller CLP-förordningen. En sådan produkt ska vara märkt med farosymbol och/eller risk- fras, alternativt faropiktogram och/eller faroangivelse. I produktens säkerhetsdatablad, avsnitt 2 Farliga egenskaper eller avsnitt 15 Gällande föreskrifter, ska det framgå om produkten är märkningspliktig. Bakgrunden till att informationen finns i antingen avsnitt 2 eller 15, är att lagstiftningen håller på att ändras och i dag gäller två lagstiftningar parallellt. PBT- och vpvb-ämnen - Persistenta bioackumulerande och toxiska ämnen, samt mycket persistenta och mycket bioackumulerande ämnen enligt Reach bilaga XIII. Persistent - Svårnedbrytbar. Prioriterat riskminskningsämne - Prioriterade riskminskningsämnen är ämnen som bör ges särskild uppmärksamhet. Ämnena måste alltid bedömas i den aktuella användningen och utifrån den risk som då kan uppkomma. Kriterierna för ämnen är framtagna mot bakgrund av vårt nationella miljömål för en Giftfri miljö och Reach. Reach - Europeisk ramlag för kemikalier som ersätter stora delar av de kemikalieregler som gällde före den 1 juni 2007 i EU och i Sverige. Reglerna finns i en EG- förordning och ska därför tillämpas direkt av företagen, utan att översättas i svenska regler. Reach står för Registration, Evaluation, Authorisation and Restriction of Chemicals. På svenska: Registrering, utvärdering, godkännande och begränsning av kemikalier. Förordningen trädde i kraft inom hela EU den 1 juni 2007, men är så omfattande att delar införs stegvis fram till

82 Reproduktionsstörande ämnen - Kemikalier som vid inandning, förtäring eller via hudkontakt kan orsaka andra än ärftliga skadeverkningar hos foster eller öka förekomsten av dem. De kan också försämra förökningsfunktionerna eller -förmågan hos män och kvinnor. SIN-listan - SIN står för Substitute It Now och är en förteckning över ämnen som är utvalda utifrån kriterierna för särskilt farliga ämnen (SVHC) i den europeiska lagstiftningen Reach. Där officiell klassificering saknas bygger listan på en grundlig genomgång av vetenskaplig litteratur. Bakom listan står Internationella Kemikaliesekretariatet, ChemSec. Syftet med listan är att hjälpa företag och organisationer att påskynda utfasningen av särskilt farliga ämnen samt minska riskerna kopplade till hanteringen av de farliga ämnen som vi fortsätter att använda. Listan har också granskats av oberoende experter. Trots att den inte är en officiell EU-publikation har SIN-listan flera gånger lyfts fram och rekommenderats av miljökommissionärer och andra ledande företrädare för EU-kommissionen. Den är baserad på vetenskaplig grund, uppdateras kontinuerligt utifrån ny kunskap och är dessutom framtagen som ett stöd för alla aktörer som vill undvika farliga ämnen. Listan uppdateras kontinuerligt: Substitution - Att byta ut en kemisk produkt, kemiskt ämne eller vara mot ett mindre riskabelt alternativ (annan produkt eller metod) som är likvärdigt för ändamålet. SVHC-ämnen - SVHC står för Substances of Very High Concern det vill säga ämnen som inger mycket allvarliga betänkligheter. På svenska används begreppet särskilt farliga ämnen. Det är ämnen som har vissa egenskaper. CMR-ämnen, PBT-ämnen och andra som inger stora betänkligheter (exempelvis hormonstörande ämnen). I Reach-lagstiftningen listas de i en kandidatförteckning och krav på information om innehåll gäller samt att de därmed kan bli föremål för tillståndsprövning genom Reach. Säkerhetsdatablad - Ett datablad som ger information och råd om säker hantering för farliga kemiska produkter. Informationen ges i 16 punkter, bland annat farliga egenskaper, sammansättning/information om beståndsdelar och toxikologisk information, som alltid måste finnas för hälso- och miljöfarliga kemiska produkter. Säkerhetsdatabladets innehåll och format är reglerat i Reach- förordningen. För de produkter som kräver säkerhetsdatablad ska tillverkare eller leverantör förse distributörer och yrkesmässiga med säkerhetsdatablad på svenska och hålla de uppdaterade med ny information. I och med att ingående ämnen blir registrerade enligt Reach blir råden i bladet bindande för användaren. Toxisk - Giftig. Utfasningsämne - Utfasningsämnen är utpekade av Kemikalieinspektionen som ämnen som har så allvarliga egenskaper att de inte bör användas. Kriterierna för utfasningsämnena är framtagna mot bakgrund av vårt nationella miljömål för en giftfri miljö och Reach. Vara - En vara definieras i Reach som ett föremål som under produktionen får en särskild form, yta eller design, vilken i större utsträckning än dess kemiska sammansättning avgör funktionen. Ett exempel på en sådan vara är gummihandtagen på en cykel. Hela cykeln är en sammansatt vara, där flera varor till exempel gummihandtagen, däcken och ramen sammanfogats. 4.4 Alla åtgärder Avsnitt Åtgärd Tidsplan Ansvar 3.1 Dokumentation och substitution av kemiska produkter Införande av ett kommungemensamt kemikaliehanteringssystem Anskaffande av systemet 2017 KLK Dokumentera och redovisa farliga 2018 Samtliga nämnder kemiska produkter i systemet* Fasa ut kemiska produkter med Kontinuerligt från Samtliga nämnder utpekade ämnen Kemikaliekrav vid inköp Prioritera varor och produkter Kontinuerligt från 2017 Service Inköp Välj rätt kravnivåer vid upphandling Kontinuerligt från Övriga åtgärder för inköp Systematisk uppföljning Kontinuerligt från 2017 Sanktioner vid avtalsbrott Kontinuerligt från 2017 Erbjuda kompetensutveckling för upphandlare och till exempel beställare Rensa bort sämre alternativ ur e-handeln Visa i e-handeln vilka varor som är att föredra ur kemikalieperspektiv 3.3 Krav på byggnadsmaterial Ställ krav på kemikalieinnehåll vid ny- och ombyggnation Fasa ut farliga ämnen i befintliga byggnader 3.4 Åtgärder för att minska barns exponering Vidta åtgärder för att minska barns exponering av farliga ämnen i förskolan Service Inköp Upphandlande förvaltning Service Inköp Service Inköp 2017 Respektive förvaltning Kontinuerligt från 2017 Kontinuerligt från 2017 Service Inköp Service Inköp Kontinuerligt från Service Fastigheter Service Fastigheter Se vägledningen Förskola & Grundskola Service Måltider, Lokalvård, Fastigheter Utbildning av förskolepersonal 2017 Förskola & Grundskola Inventera barns utemiljöer, upprätta handlingsplan 2018 Service Fastighet Teknik 3.5 Inrätta ett kemikalieråd 2017 KLK Berörda nämnder Revidera planen minst vart tredje år 2020 KLK *Eller dokumentera och redovisa farliga kemiska produkter på motsvarande sätt i annat system 22 23

83 Kemikalieplan för Kungsbacka kommun Ett av Kungsbacka kommuns prioriterade mål är att minska farliga kemikalier i kommunens verksamheter. Kemikalieplanen är ett steg mot en mer giftfri kommun. Den ger en övergripande beskrivning av hur arbetet ska genomföras. Planen pekar ut vilka typer av ämnen vi ska fasa ut och inom vilka områden vi ska lägga särskilt fokus. Vi prioriterar barnen Barn är extra känsliga för påverkan av farliga kemikalier. Skyddar vi barnen skyddar vi även deras framtida barn, och bidrar till ett långsiktigt folkhälsoarbete. Vi kommer att göra särskilda åtgärder inom förskolan, där många barn tillbringar mycket tid. Kemiska, hygieniska och kosmetiska produkter, till exempel rengöringsmedel, tvättmedel och diskmedel, ska prioriteras. Dessa produkter måste ha redovisning av innehållet om de är klassificerade som farliga, vilket gör det möjligt att identifiera och fasa ut farliga ämnen. Planen innehåller åtgärder Vi ska dokumentera och byta ut kemiska produkter. Vi ska ställa krav vid inköp av varor. Vi ska ställa krav på byggnadsmaterial. Vi ska minska barns exponering för kemiska ämnen. Vi ska inrätta ett kemikalieråd. Antagen av kommunfullmäktige Kommunledningskontoret Kungsbacka kommun Kungsbacka info@kungsbacka.se Produktion: Kommunledningskontoret och media@kungsbacka.se Foto: Hannah Björk

84 På väg mot en giftfri förskola

85 10 snabba tips för en mer giftfri förskola 1. Rensa bland mjuka plastleksaker och plocka bort de som känns hala eller klibbiga, luktar starkt eller är tillverkade före Plocka bort elektronik som inte är avsedd att användas som leksaker, till exempel mobiltelefoner, tangentbord och sladdar. Plocka också bort trasiga elektroniska leksaker, och de som är tillverkade före Rensa bland icke-leksaker och plocka bort till exempel byggmaterial, väskor och skor av konstskinn, oäkta metallsmycken och nycklar. 4. Undvik att ha mat i kontakt med plast, speciellt varm mat. 5. Ha rutiner för regelbunden städning och tvättning av textilier. Tvätta alltid nya textilier innan de används. 6. Byt ut madrasser av skumgummi samt med plastöverdrag av PVC, speciellt om de är tillverkade före Se till att det finns rutiner för att tvätta barnens händer. 8. Byt ut vinylhandskar. Om handskar behövs vid exempelvis blöjbyte, städning eller matlagning är nitrilhandskar ett bättre alternativ. 9. Välj oparfymerade och miljömärkta hygien- och rengöringsprodukter. Undvik antibakteriella produkter. 10. Tänk efter före inköp. Handla från det upphandlade sortimentet och välj miljömärkta produkter när det är möjligt. Om kemikalier Kemikalieproduktionen i världen ökar och drivs av produktionen av varor. Vi har för lite kunskap om många ämnen i dag för att kunna bedöma om de är farliga eller inte. Vi använder och omger oss dagligen med mängder av varor som innehåller kemikalier. Kemikalierna ger varorna vissa egenskaper, till exempel gör de plast mjukare och textilier flamsäkra eller vattenavstötande. Det är positiva egenskaper, men tyvärr kan vissa av kemikalierna som används också ha negativa effekter på människors hälsa och miljön. Vi vet att en del kemikalier är skadliga och de kan vara förbjudna, medan andra är ofarliga. Riskerna med de flesta ämnena är dock okända. Vi behöver därför vara försiktiga med vilka kemikalier vi använder och hur vi använder dem. Det är viktigt att tänka på att bara för att en kemisk produkt eller vara säljs innebär det inte att den är godkänd. Barn är känsligare Barn är känsligare för kemikalier än vad vuxna är. De har tunnare hud, och många organ och mekanismer i kroppen är inte färdigutvecklade. Barn exponeras också för kemikalier i högre grad än vuxna eftersom de äter och andas mer i förhållande till sin kroppsvikt. Deras beteende ökar också exponeringen då de gärna befinner sig bland dammet på golvet och utforskar saker genom att stoppa dem i munnen. Ämnen att undvika Lagstiftningen är komplicerad och tar tid att förändra. Det finns många ämnen som vi inte har tillräcklig kunskap om. Därför ska vi tillämpa försiktighetsprincipen och försöka välja de bästa alternativen ut miljö- och hälsosynpunkt. Några grupper av ämnen har pekats ut som riskfaktorer för barns hälsa och är vanligt förekommande i produkter i barns närhet. Det gäller bland annat ftalater, bromerade flamskyddsmedel, högfluorerade ämnen, bisfenoler, organofosfater, tungmetaller (bly, kvicksilver och kadmium), antibakteriella ämnen och doftämnen. Du kan läsa mer om dessa i slutet av vägledningen. Det är svårt att identifiera enskilda ämnen. Som tumregel bör du försöka att undvika de material och varor där dessa ämnen ofta förekommer. Det gäller framför allt PVC-plast, skumgummi, polykarbonatplast (glasliknande plast i till exempel dricksglas och tillbringare), elektronik, metallsmycken och metallkonserver. Vad gör Kungsbacka? Att minska farliga kemikalier i kommunens verksamheter är ett av kommunfullmäktiges prioriterade mål. För att staka ut vägen mot målet har kommunen tagit fram en kemikalieplan. Planen anger vilka typer av ämnen vi ska fasa ut i kommunens verksamheter. Den pekar ut barns miljöer som extra prioriterade. Enligt kemikalieplanen är förvaltningarna för Förskola & Grundskola och Service ansvariga för att åtgärderna i detta vägledningsmaterial genomförs, för att vi ska nå en mer giftfri förskola. Målgrupp I denna vägledning finns tips till dig som jobbar i förskolan om hur du kan minska farliga kemikalier i förskolan genom att rensa bland de saker som finns och vad du ska tänka på vid inköp. Vägledningen vänder sig även till Service Måltider när det gäller den mat som serveras, se avsnitt Äta, till Service Lokalvård när det gäller städning, se avsnitt Hygien och städning och till Service Fastigheter när det gäller fasta installationer i barns utemiljö, se avsnitt Leka ute samt golv, se avsnitt Lokaler och inredning. Lagstiftning Leksaker och andra varor som är avsedda för barn regleras i flera olika lagstiftningar som även skärpts i omgångar. När det gäller innehåll av kemikalier i leksaker regleras det i Reach-förordningen, Leksaksdirektivet och RoHs-direktivet (elektriska och elektroniska produkter). Kraven för kemikalieinnehåll är högre ställda för leksaker än för andra varor.

86 Leka 1. Rensa bland plastleksaker Rensa bort mjuka plastleksaker som känns hala eller klibbiga och de som luktar starkt. Rensa bort mjuka plastleksaker tillverkade före Plasten mjukgörs med ftalater, en grupp av ämnen där många är reproduktionsstörande samt misstänks vara hormonstörande. Rensa bort leksaker som inte är CE-märkta. Följ även åldersanvisningar på leksaker eftersom kraven på vad leksaker får innehålla är hårdare för barn upp till tre år. Tänk på att samtliga av dessa kriterier också gäller för uteleksaker. Plastleksaker kan innehålla tungmetaller och skadliga mjukgörare, till exempel ftalater. Nya plastleksaker är oftast bättre än gamla eftersom kemikaliekraven på leksaker har skärpts under åren. Hård plast är oftast bättre än mjuk. En mjukgjord PVC kan dock vara väldigt hård, till exempel bondgårdsdjur. Plast av typerna ABS, PE och PP, exempelvis Lego, Duplo, Plusplus och Nopper, är oftast bättre till leksaker och kan behållas. Det finns modernare mjuka plaster med förkortningarna TPR, TPE och EVA. Dessa är oftast bättre än mjukgjord PVC. Känns det svårt att kasta vissa leksaker som är fina och populära bland barnen? Fundera då på om ni kan behålla dem men bara ta fram dem ibland för att leka med korta stunder under uppsyn. De bör inte förvaras åtkomligt, speciellt inte på småbarnsavdelningar. Detta gäller även pedagogiskt lekmaterial som används under mer uppsyn och under kortare tid. Äldre Pippi-figurer behöver inte rensas bort, trots att de är mjuka. Fram till 2015 tillverkades Pippi-figurerna från Micki av TPR, thermoplastic rubber, som är ett syntetiskt gummi. Eftersom materialet är naturligt mjukt behövdes inga mjukgörare. I dag tillverkas figurerna av PVC med mjukgöraren DINCH, som är ett alternativ till ftalater. 2. Rensa bland leksaker som inte är leksaker Varor som inte är tillverkade för barn bör inte användas som leksaker om inte innehållet är ordentligt kontrollerat. Det ställs nämligen högre krav på varor som är avsedda för barn än på övriga varor. Byggmaterial, väskor och skor av konstskinn i PVC-plast, kromgarvat läder, oäkta metallsmycken, nycklar samt kvitton och biljetter är exempel på varor som kan innehålla ämnen som är skadliga för hälsa och miljö. Kläder och väskor i textil samt vegetabiliskt garvat läder, livsmedelsförpackningar i kartong eller saker från naturen är generellt bra alternativ. Var restriktiv med att ta emot saker från föräldrar eller andra. Granska varorna i enlighet med denna vägledning. Tänk på att du som mottagare tar på dig ansvaret för att kontrollera att det du tar emot är fritt från farliga kemikalier. 4. Släng gamla träleksaker med flagnande färg Träleksaker är generellt bra. Rensa bort äldre träleksaker med flagnande färg, eftersom kadmium och bly kan finnas i äldre färgpigment. 5. Utklädningssaker Rensa bort väskor, skor, skärp, masker och andra accessoarer eller utklädningskläder av mjuk plast, konstläder och metall. Väskor, skor och smycken är ofta kul att klä ut sig med, men de är inga leksaker och kan innehålla sådant som är förbjudet i leksaker. Gamla smycken och metalldetaljer på väskor kan till exempel innehålla bly och kadmium som kan vara skadligt om barnen stoppar sakerna i munnen. Var även restriktiv med användande av teatersmink. Tänk på att kosmetika ska ha en innehållsförteckning. Då är det möjligt att kontrollera vad det innehåller. Vid undersökningar har sminkprodukter för barn ofta visat sig innehålla ämnen som misstänks vara hormonstörande eller allergiframkallande. Naturskyddsföreningen gjorde 2015 en undersökning där de fann till exempel propylparaben, cyclomethicone, thiram och butylated hydroxytoluene (BHT) som misstänks ha hormonstörande egenskaper samt coumarin, geraniol, citronellol och limonene som är deklarationspliktiga enligt kosmetikaförordningen på grund av deras allergiframkallande egenskaper. Fakta om PVC PVC, polyvinylklorid, vinyl, är en av de vanligaste plastsorterna. Den återfinns i regnjackor, allvädersstövlar, leksaker, vax dukar, golv, vinyltapeter, byggnadsma terial, medicinsk utrustning med mera. Plasten i sig är hård men för att den ska bli mjuk så tillsätter man mjukgörare, oftast ftalater. Dessa frigörs lätt från plasten och vissa av dem kan till exempel skada fortplantningsförmågan. Ftalater finns i många plastsorter men de är van ligast i PVC som kan innehålla upp till 50 procent mjukgörare. PVC-plast kan också innehålla tungmetaller som är tillsatta som stabili satorer. Förutom att PVC kan läcka farliga kemikalier vid användning är PVC pro blematiskt ur hälso- och miljösynpunkt i alla led, det vill säga från tillverkning till avfallshantering. Framställning av PVC är en energikrävande klorkemisk process. Kvicksilver används ofta vid klorgastillverkningen och kloreten och dikloretan som används vid produktion av PVC-polymeren är klassade som carcinogena. Stabilisatorer krävs för att förhindra nedbrytning. Dessa kan vara till exempel tennorganiska föreningar och blystabilisatorer. Bly och kadmiumföreningar används inte längre i svensktillverkad PVC. Vid förbränning av PVC bildas dioxiner och furaner som är bland de farligaste ämnen vi känner till. Förbjudna ämnen 2007 förbjöds flera ftalater i leksaker. Ytterligare begränsningar av kemikalier i leksaker kom i juli 2013 då kemikaliekravet i Leksaksdirektivet trädde i kraft. Kemikaliekravet omfattar ämnen som är cancerframkallande, skadliga för arvsmassan och som kan störa fortplantningen, nitrosaminer och nitroserbara ämnen i produkter till barn under tre år samt produkter som är avsedda att stoppas i munnen, doftämnen som är allergiframkallande samt vissa grundämnen, främst metaller. Förutom de 55 doftämnen som är förbjudna finns ytterligare 11 doftämnen som måste namnges på leksaken. 3. Rensa bland elektronik Rensa bort elektronik som inte är avsedd att leka med, exempelvis mobiltelefoner, sladdar och tangentbord. Elektronik som inte är tillverkad för att användas som leksaker har inte lika hårda kemikaliekrav som riktiga leksaker och kan därför innehålla mer farliga ämnen, bland annat tungmetaller och flamskyddsmedel. Rensa även bort elektroniska leksaker som är tillverkade före 2006 då regelverket kring elektronik skärptes. Plocka även bort nyare elektroniska leksaker om de är trasiga, speciellt om elektroniken syns.

87 Pyssla 6. Pärlplattor och laminering Plastpärlor till pärlplattor tillverkas numera oftast av polyeten eller polyetylen som anses vara bättre plaster. Däremot ska du tänka på att inte stryka pärlplattor i samma rum som barnen är i samt att vädra ordentligt efteråt. Samma riktlinjer gäller för laminering. Laminera inte i samma rum som barnen befinner sig i. Fundera över om plastlaminering är nödvändigt. Kanske kan ni istället limma upp barnens alster på hårdare papp eller kartong. 7. Byt ut lekleror av plast Undvik lekleror och modellera av plast, till exempel Cernit-lera, eftersom de kan innehålla mjukgörande ämnen. Lekleror som ska härdas i ugn är ofta gjorda av PVC. Gör istället egna lekleror. 8. Rensa ut förkläden av PVC PVC-plast kan innehålla mjukgörande ämnen som ftalater. Använd gamla t-shirts som skydd när barnen pysslar och målar. Ett annat alternativ kan vara förkläden i polyesterväv eller nylon. Leka ute 10. Låt barnen vara ute mycket Vädra ofta och låt barnen leka utomhus så mycket det går. Utomhus är halten av farliga kemikalier oftast mycket lägre än inomhus. Det beror på att vi har många saker som innehåller kemikalier inomhus. 11. Se över lekutrustningen utomhus Rensa bort saker i utemiljön som inte är tillverkade som leksaker, till exempel byggmaterial och bildäck. Gamla bildäck kan innehålla många skadliga ämnen. De är inte lämpliga varken som lekmaterial, gungor eller odlingsbehållare. Byggmaterial som till exempel PVC-rör, isoleringsmaterial och kablar är olämpligt att ha på en förskola. Konstgräs och mjuka fallskydd innehåller en blandning av många ämnen och kan bland annat 9. Använd konstnärsmaterial avsett för barn Använd vattenbaserade och doftfria färger, pennor och lim avsedda för barn, om möjligt utan konserveringsmedel. Andra pennor innehåller ofta skadliga lösningsmedel och doftämnen. Färg, pennor, lim med mera räknas ofta inte som leksaker utan kemiska produkter och följer därmed en annan lagstiftning. Var därför extra noga vid inköp av dessa. De ska ha en innehållsförteckning samt vara vattenbaserade och helst inte innehålla konserveringsmedel, till exempel misstänks propyl- och butylparaben vara hormonstörande. På internet finns många tips om pysselmaterial du kan göra själv, till exempel fingerfärg, klister, slajm och trolldeg. innehålla återvunna bildäck. Det tillsätts även kemikalier vid gjutningen av fallskydden. Det kan vara svårt att veta vad fallskydden innehåller. Välj hellre alternativa material som sand eller bark som fallskydd. Tryckimpregnerat trä kan innehålla tungmetaller och ska inte användas till lekställningar, sittbänkar, sandlådor eller odlingslådor. Kreosotimpregnerat virke (stockar, telefonstolpar, järnvägsslipers med mera) innehåller cancerframkallande ämnen och ska inte finnas på förskolan. Äta 12. Välj ekologisk mat Genom att äta mer ekologisk mat minskar du mängden kemikalier du får i dig. Kemiska bekämpningsmedel får inte användas vid ekologisk produktion. Inte heller konstgödsel får användas inom det ekologiska jordbruket. Eftersom kadmium följer med som en förorening i konstgödsel innebär det att vi minskar mängden kadmium som tillförs kretsloppet och blir tillgängligt i vår miljö när vi väljer ekologiskt. Fisk från Östersjön bör inte serveras i förskolan eftersom den innehåller höga halter av flera miljögifter, så som dioxiner, PCB och kvicksilver. Barn bör inte äta ris eller risprodukter för ofta, och riskakor och risdryck ska inte serveras alls i förskolan enligt råd från Livsmedelsverket. Ris, och speciellt fullkornsris, kan innehålla arsenik. Livsmedelsverket rekommenderar att barn inte bör äta ris oftare än fyra gånger per vecka. Eftersom detta även omfattar mat som barn äter i hemmet bör ris och risprodukter inte serveras oftare än en till två gånger per vecka. 13. Spola i vattenkranen Spola alltid tills vattnet blir kallt innan du tar vatten till dryck eller matlagning. Använd aldrig varmt kranvatten till dryck eller matlagning. Koppar, bly och bakterier kan ansamlas i stillastående vattenledningar. 14. Undvik non-stickbeläggningar Välj rostfritt, gjutjärn, lättviktsgjutjärn eller kolstål samt miljömärkt bakplåtspapper, bakformar med mera. Non-stickbeläggningar, till exempel teflon, innehåller högfluorerade ämnen som är svårnedbrytbara och som ansamlas i kroppen. Även bakplåtspapper, mikropopcornpåsar, bakformar och liknande kan ha en non-stickbeläggning. Miljömärkta produkter innehåller inte högfluorerade ämnen. Det finns keramiska stekpannor som saluförs som alternativ till stekpannor med non-stick. Dessa slits dock fort och behöver bytas ofta. Köp ekologiskt Om det inte är möjligt att köpa in endast ekologiska livsmedel så bör du prioritera att köpa ekologisk frukt, eftersom dessa ofta äts direkt utan förädling eller tillagning. Undvik att köpa konventionellt odlade bananer, citrusfrukter och vindruvor samt russin, potatis och lök. Dessa grödor besprutas ofta kraftigt eller är sådana där man ofta hittar bekämpningsmedelsrester över gällande gränsvärden i produkten. Köp ekologiska eller svenska äpplen och päron. Svenska icke-ekologiska äpplen har i regel också bekämpningsmedelsrester, men här hittar man mycket lägre halter än de som produceras i andra länder inom och utanför EU. Efter frukt bör ekologiska mejeriprodukter och ekologiskt kött prioriteras. Världsnaturfonden, WWF har tagit fram en köttguide som hjälper konsumenter att göra kloka matval med hänsyn till naturen, klimatet och djurens välfärd.

88 15. Undvik plast ihop med mat Tillsatser i plast, till exempel ftalater, bisfenoler och tungmetaller, kan läcka ut till livsmedel som kommer i kontakt med plast. Framför allt upphettad plast släpper ifrån sig fler kemiska föreningar, men även plastmuggar, tillbringare med mera bör bytas ut. Glöm inte att även byta ut redskapen som används vid tillagning. Svarta köksredskap av polyamid (nylon) har ibland visat sig innehålla primära aromatiska aminer, som är cancerogena, trots att det är förbjudet. Använd hellre porslin, lättviktsporslin, glasporslin, glas, trä (tänk på slitage och byt eller slipa om det blir repigt) eller rostfritt stål vid förvaring, servering samt tillagning. Undvik även plastfolie av PVC. Polyeten, PE, är ett bättre alternativ. Eller ännu bättre, täck maten med glas eller metallock. Vanliga plastpåsar avsedda för livsmedel av polyeten anses vara ofarliga till förvaring av till exempel bröd, men eftersom de är tillverkade av fossil råvara är det klokt ur miljösynpunkt att minimera förbrukningen. Undvik även PVC (vinyl) om skyddshandskar används eftersom de kan innehålla hormonstörande ämnen som kan överföras till maten. Livsmedelsgodkända nitrilhandskar är ett bättre alternativ. Om det inte är möjligt att helt undvika plast i kontakt med mat så tänk på att använda plastprodukten till det den är avsedd för. En glasslåda eller crème fraicheburk är till exempel inte gjord för att förvara tomatsås i. Det sura innehållet kan göra att skadliga ämnen löses ut och vandrar över i maten. Värme, fett och salt är andra egenskaper hos maten som kan påverka vad plasten släpper ifrån sig. Vid utflykter kan det vara lockande att använda sig av plast eftersom det är lätt och tåligt. Ett bättre alternativ är muggar i rostfritt stål, som är dyrare i inköp men kan ha en nästan obegränsad livslängd. Det finns många produkter av pressad bambufiber på marknaden, men här gäller det att vara försiktig eftersom många innehåller melamin (plast) som bindemedel. Fråga leverantören om du är osäker. De är dessutom inte speciellt slagtåliga. Om plast används måste man försäkra sig om att det är en bättre plastsort, och att den till exempel är avsedd för feta och varma livsmedel om barnen ska dricka varm choklad ur plastmuggar. Undvik de här plastsorterna Plastsorter du i första hand ska undvika är PVC, polystyren och polykarbonat. Om plastprodukterna är märkta med en siffra inuti en triangel kan du identifiera dem: 3 står för PVC, 6 för polystyren och 7 för övriga plaster där polykarbonat ingår. Polykarbonat kan också vara märkt PC. Den är en klar, hård plast som ofta används till tillbringare och dricksglas i plast. 16. Undvik konservburkar och metalltuber Välj helst frysta varor eller kartongförpackningar. De flesta konservburkar och metalltuber har en plastbeläggning på insidan. Beläggningen är ofta av epoxiplast som innehåller bisfenol. Det finns numera även konserver som är märkta att de är fria från bisfenol och dessa kan givetvis köpas in. Produkter och material för kontakt med livsmedel, som är avsedda för barn upp till tre års ålder får inte innehålla bisfenol A. Eftersom maten på förskolan serveras till barn under tre år bör livsmedel i metallförpackning inte användas. 17. Använd aluminium på rätt sätt Undvik att tillaga, värma upp eller förvara sura livsmedel i kastruller, formar, dricksflaskor, folie och andra kärl av aluminium utan skyddande beläggning eftersom aluminium kan fällas ut i kontakt med sura livsmedel. Aluminium kan bland annat ha effekter på utvecklingen av centrala nervsystemet. Till sura livsmedel räknas exempelvis saft, juice, soppor och krämer eller mos av rabarber, bär och frukt, liksom soppor, såser och inläggningar av tomat och surkål. 18. Keramik Använd inte keramikkärl och emaljerade kärl till mat och dryck om du inte vet att de är säkra att använda till livsmedel. Bly och kadmium kan lösas ut från glasyr och färg. Det gäller särskilt sura livsmedel. Äldre keramik kan innehålla bly både i själva leran och i glasyren, samt kadmium i glasyren. Om tallrikarna är i gott skick ska du utan fara kunna använda dem, men om ytan verkar matt, porös och urfrätt bör du avstå från användning. I dag finns gränsvärden för hur mycket keramiken får släppa ifrån sig till livsmedel. Seriösa företag klarar dessa krav. Se upp med keramik som inte är avsedd att ha livsmedel i. Den behöver inte följa uppsatta gränsvärden. I Sverige har flera personer blyförgiftats under senare år efter att ha förvarat drycker i blyglaserade keramikkärl inköpta i Grekland, enligt Livsmedelsverket. Vila 19. Rensa bland madrasser och lekkuddar Rensa ut madrasser, dynor och lekkuddar som är tillverkade före Både skumfyllningen och överdragen till madrasser, dynor och lekkuddar kan innehålla mjukgörare, flamskyddsmedel och tungmetaller. Välj certifierade med Bra Miljöval, Svanen eller Oeko-tex vid inköp av nya madrasser, dynor och lekkuddar. Undvik, om möjligt, de av PVC eftersom även de sorter som är godkända ur hälsosynpunkt har skadliga effekter på miljön. Använd madrassöverdrag av tyg och tvätta dessa regelbundet. 20. Tvätta och vädra textilier och mjukdjur Tvätta nyinköpta textilier och mjukdjur innan de används. Nya textilier kan innehålla rester av processkemikalier från tillverkning, färgning och transport. Tvätta mjukdjur och textilier regelbundet eftersom miljögifter ansamlas i damm. Exempel på textilier i förskolan är filtar, frotté- och kuddöverdrag, tygleksaker, kuddar, gardiner, draperier, mattor och utklädningskläder.

89 Hygien och städning Lokaler och inredning 21. Tvätta händerna Det är viktigt att barnen tvättar händerna innan de äter. Kemikalier samlas i damm som lätt fastnar på barnens händer. Även efter att ha använt färg, lim och andra kemiska produkter samt efter att ha använt elektronik är det viktigt att tvätta händerna. 22. Välj miljömärkt och parfymfritt Genom att välja parfymfria produkter eller astma- och allergiförbundets märkning för både hygien och rengöring undviker du många allergiframkallande ämnen. Välj till exempel parfymfritt tvättmedel, diskmedel, tvål och hudkräm. Välj även miljömärkta produkter där det är möjligt. Svanen och Bra miljöval ställer krav på allergiframkallande ämnen, och tar hänsyn till miljö och hälsa under produktens hela livscykel. Rensa bort produkter som marknadsförs som antibakteriella. Rensa bort golvpolish som innehåller organofosfater. 23. Städa Ha ordentliga städrutiner som alla följer. Kemikalier som finns i inredning och andra varor hamnar i dammet. Städa i första hand när barnen inte är i lokalen eftersom damm rörs upp vid städningen. Vädra ordentligt efter städningen. Underlätta städning och håll ytorna fria från leksaker, exempelvis genom att ha lämplig förvaring för leksaker. I damm samlas mycket kemikalier, tänk därför på att dammet inte ska hamna i avloppet där de farliga kemikalierna kan vara svåra för reningsverket att hantera. Det är bättre att dammet hamnar i soporna. 24. På skötbordet Byt ut skötbordet om det har ett överdrag av PVC-plast (galon) om det inte är dokumenterat att det är ftalatfritt. Välj torra tvättlappar av papper istället för skumtvättlappar och våtservetter. Om handskar används vid blöjbyte så undvik vinylhandskar eftersom de innehåller ftalater som frigörs vid användning. Använd handskar av nitril, polyeten, latex eller neopren istället om handskar är nödvändigt. 25. Skölj eller torka av leksaker Genom att skölja eller torka av leksaker släpper de mest lättillgängliga kemikalierna. Alla nyinköpta leksaker bör därför sköljas eller torkas av innan användning. För att få bort både ytliga kemikalier och damm bör samtliga leksaker sköljas eller torkas av regelbundet. Om en nyinköpt vara har en stark doft bör den stå utomhus ett tag för att vädras innan den tas in till barnen. 26. Byt ut möbler av skumgummi och konstläder Byt ut gamla möbler från 70- och 80-talet som är gjorda av skumgummi. Äldre möbler av skumgummi och textil kan innehålla förbjudna flamskyddsmedel. Överdrag av exempelvis konstläder består ofta av PVC och kan innehålla hälsoskadliga ftalater så även dessa möbler bör bytas ut. Välj möbler som är fria från ftalater, skadliga flamskyddsmedel, tungmetaller och PVC vid inköp. Det finns numera Svanen-märkta möbler. 27. Välj rätt bord Undvik ljuddämpande bord med PVC. Om ljuddämpande bord behövs finns bord med miljömärkt linoleum. 28. Golv Äldre plastgolv består ofta av PVC som innehåller skadliga mjukgörare. Kungsbacka kommun planerar att byta ut samtliga PVC-golv i de kommunägda förskolorna till Byt ut textilier med specialfunktioner Byt ut tyger med specialfunktioner eftersom dessa egenskaper ofta beror på miljö- och hälsoskadliga kemikalier. Textilier behandlas ibland med kemikalier för att få vissa egenskaper, exempelvis bli smutsavvisande, antibakteriella och flamsäkra. Exempel på sådana kemikalier är högfluorerade ämnen och nanosilver. Vaxdukar av PVC kan innehålla skadliga mjukgörare och bör därför undvikas. Vaxdukar i bomull med yta av akrylatplast eller polyuretan är bättre alternativ om man ändå behöver en duk. Det bästa alternativet är att undvika vaxduk helt och istället torka av borden. Välj i första hand naturfiber, till exempel bomull, lin och ull, som är miljömärkta eller begagnade vid val av textilier. Fleecefiltar släpper ifrån sig mikroplaster när de tvättas. Mikroplasterna passerar reningsverken och skapar problem i miljön.

90 Inköp 30. Handla från det upphandlade sortimentet Det kan ibland vara lockande att handla utanför det upphandlade sortimentet, exempelvis om en produkt inte finns eller om priset är lågt. Tänk då på att du i så fall tar på dig ansvaret för att veta om produkten uppfyller alla krav som kommunen vill att inköpta produkter ska uppfylla. Dessutom gör du dig skyldig till avtalsbrott. Kommunens upphandlingsavdelning arbetar med att ställa miljö- och kemikaliekrav. I takt med att avtalen görs om kommer krav på bland annat leksaker och pysselmaterial att ställas enligt kemikalieplanen. De produkter som omfattas av upphandlingens krav är de som är märkta med symbolen tumme upp i e-handel. I e-handel finns även symbolen grönt löv. Den betyder att produkten kan ha en miljömärkning, men kan också betyda att produkten till exempel är nyckelhålsmärkt. Kontrollera vad märkningen innebär för just den produkt du ska köpa. Tredjepartscertifierade miljömärkningar är bra att ta hjälp av för att köpa in varor som är bättre för människor och miljö, eftersom det då finns en fristående part som tagit fram relevanta krav och också kontrollerar att kraven följs. Kungsbacka kommun arbetar för att öka andelen varor i det upphandlade sortimentet som klarar kraven för miljömärkning. Därför kommer det att komma ännu fler produkter som har både symbolerna tumme upp och grönt löv. När du köper in nytt material ska du i första hand välja dessa produkter. Ibland omfattas de varor du vill köpa av gamla avtal där det kanske inte ställts kemikaliekrav, och där det saknas miljömärkta produkter. Då kan det vara en bra tumregel att undvika plasterna PVC, polykarbonat och polystyren som kan innehålla ämnen med problematiska egenskaper. Välj om möjligt naturmaterial. Bomull och ull har till ex- empel fördelen att de inte brinner bra, och behöver därför inte behandlas med flamskyddsmedel. 31. Skapa en produktlista Det är lätt att glömma hur gammal en soffa är eller var en leksak köptes någonstans. För att öka medvetenheten och kunskapen om sakerna på förskolan är det en god idé att påbörja en förteckning eller pärm med information om produkter. Så fort något nytt köpts in kan det antecknas på listan. Exempelvis kan du ta med uppgifter om inköpsdatum, antal produkter (ofta köps flera saker av samma typ in samtidigt), material som ingår, inköpsställe eller leverantör och kommentar: eventuell miljömärkning, CE-märkning, uppgift om någon specifik kemikalie som ingår, till vad och hur ofta produkten används och så vidare. Självklart kan ni även göra detta för produkter som redan finns på förskolan. Hjälps åt att uppskatta ålder och annan information. Det underlättar för framtiden. Välj i första hand leksaker som är tillverkade i Sverige, Norden eller inom EU vid inköp av leksaker. EU ställer specifika kemikaliekrav även vid tillverkning av leksaker och därför är det mindre risk att leksakerna innehåller farliga ämnen. Kemikalier och avfall 32. Rensa bland kemiska produkter Rensa bort produkter som är gamla, inte används eller är märkningspliktiga. Mängden kemiska produkter på förskolan ska vara så begränsad som möjligt. De märkningspliktiga kemiska produkter som ni måste ha kvar får endast användas av vuxna och ska förvaras otillgängliga för barn. 33. Gör en kemikalieförteckning De märkningspliktiga kemiska produkter ni har kvar ska finnas listade i en kemikalieförteckning, och säkerhetsdatablad för produkterna ska finnas lätt tillgängligt. Om säkerhetsdatablad saknas fråga leverantören. Ett kemikaliesystem ska införas i kommunen under 2017 enligt kemikalieplanen. Fram till dess kan ni lista era kemiska produkter i en enkel kemikalieförteckning. Sortera avfall Efter utrensningen är det viktigt att avfallet tas om hand på rätt sätt. Plastleksaker, mjukdjur, textilier och kuddar ska sorteras som restavfall. Elektronik, till exempel mobiler, batteridrivna leksaker och andra elektroniska produkter ska sorteras som elavfall. Färger, lack, lim och andra kemiska produkter som är märkningspliktiga, det vill säga försedda med faropiktogram, ska sorteras som farligt avfall. 34. Hantera trasiga lågenergilampor rätt Om förskolan använder lågenergilampor med kvicksilver ska personalen känna till och ha rutiner för vad man ska göra om en lampa går sönder. Lågenergilampor och lysrör innehåller kvicksilver, som är mycket giftigt. Om en lampa med kvicksilver går sönder ska barnen direkt tas ut från rummet, och fönster eller dörrar ska öppnas för vädring. Samla upp resterna exempelvis med hjälp av ett styvt papper och torka ytorna i närheten med en fuktig trasa. Pappret, resterna av lampan och den fuktiga trasan läggs i en behållare som kan förslutas med tätt lock. Märk behållaren så att det framgår att den kan innehålla kvicksilver och lämna som miljöfarligt avfall. Märkning som varnar Om en produkt är märkt med någon av farosymbolerna nedan, läs in for ma tionen så att du kan skydda dig och hantera produkten på ett säkert sätt. Tänk på att de ska sorteras som farligt avfall. Våga fråga! För ämnen som finns på Reachförordningens kandidatförteckning gäller informationskravet. Det innebär att producenter och leverantörer har en skyldighet att ha kunskap om vad deras produkter innehåller och ska upplysa konsumenten om produkterna innehåller några av dessa ämnen.

91 Ämnen och kemikalier att undvika Ftalater Ftalater används framför allt som mjukgörare i olika plaster, främst i PVC som kan innehålla upp till 50 procent mjukgörare. De är inte bundna till plasten vilket gör att de läcker ur och sprids till luften och sedan dammet under lång tid. Man har kunnat uppmäta förhöjda halter i blod, bröstmjölk och urin hos människor. Flera av de ftalater som används har visat sig vara hormonstörande och reproduktionstoxiska. Vissa ftalater är därför förbjudna i leksaker och barnavårdsartiklar. Forskning har visat att det också finns en risk att barn utvecklar astma, luftvägsproblem och eksem vid exponering av ftalater. Ftalater kan till exempel finnas i plasttryck på kläder och plastleksaker som badankor och dockor. De finns också i golv, sandaler, parfym, regnkläder, kablar, färg, bordsdukar, tapet, lim och skönhetsprodukter; det är ett vanligt konserveringsmedel i schampo. Ju mjukare plastprodukten är desto mer mjukgörare finns det i den. Det kan finnas mycket ftalater i mjuka badleksaker som exempelvis uppblåbara badmadrasser och badbollar. Bromerade flamskyddsmedel Det finns ett stort antal olika flamskyddsmedel och många innehåller brom. Flamskyddsmedel blandas in i plaster och textilier för att hindra eller fördröja att de börja brinna. De bromerade flamskyddsmedlen bryts ner mycket långsamt i naturen. De är fettlösliga och ansamlas i våra kroppar. Studier har visat att vissa flamskyddsmedel kan vara hormonstörande, reproduktionsstörande, cancerframkallande och möjligen ge inlärningssvårigheter. Flamskyddsmedel finns exempelvis i elektronisk utrustning, leksaker, textilier och stoppade möbler. Flamskyddsmedel läcker ut från produkter, sprids i luften och ansamlas i damm. Bisfenoler Bisfenol A är den mest kända bisfenolen. Bisfenol A används bland annat för att framställa polykarbonat- och epoxiplast och kan förekomma i vattenflaskor, pipmuggar, tallrikar, förvaringskärl, leksaker, ytskikt i metallförpackningar, kopie- ringspapper, epoxylim och epoxyfärger. Bisfenol A misstänks vara hormonstörande och reproduktionsstörande. Sedan 2011 är bisfenol A förbjudet i nappflaskor och 2013 förbjöds det även i barnmatsförpackningar. Ibland ersätts bisfenol A av andra bisfenoler. De är inte reglerade på samma sätt men studier tyder på att de har liknande hormonstörande egenskaper som bisfenol A. Högfluorerade ämnen Högfluorerande ämnen används för att ge produkter vatten-, smuts- och fettavisande egenskaper. De kan finnas på vattenavvisande skaljackor och skor eller på smutsavvisande möbler och mattor. De kan även finnas på icke miljömärkt köksmaterial som bakplåtspapper, muffinsformar och husgeråd samt som nonstick-beläggning i grytor, stekpannor och bakformar. Högfluorerade ämnen bryts ner mycket långsamt i naturen och har även förmågan att ansamlas i kroppen. De är reproduktionsstörande och misstänkt cancerframkallande. PFOS och PFOA är exempel på ämnen som ingår i denna grupp. PFOS är sedan 2008 förbjuden i produkter som tillverkas i EU men för PFOA och andra varianter av högfluorerade ämnen finns inte samma restriktioner. Högfluorerande ämnen har varit uppmärksammade på senare tid eftersom de återfunnits i dricksvatten på flera ställen i Sverige. Organofosfater Organofosfater används som flamskyddsmedel i skummadrasser av polyuretan och som mjukgörare i PVC-plast. Det används också som insektsbekämpningsmedel och som tillsats i golvpolish. Flera organofosfater är cancerframkallande och misstänks kunna skada hjärnan och nervsystemet. I studier har man funnit högre halter av organofosfater på förskolor än i hemmiljö och forskarna drog slutsatsen att det beror på att det är vanligare att man använder golvpolish i förskolorna. Bly, kadmium och kvicksilver Trots regleringar kan man fortfarande hitta skadliga metaller i förskolemiljön. De kan finnas i smycken och metallföremål, leksaker och lekmaterial, elektronik, lysrör och lågenergilampor. Ämnena kan bland annat ge upphov till negativa effekter på nervsystemet och dess utveckling, benskörhet och skada på njurarna, påverka den mentala utvecklingen och inlärningsförmågan, reproduktionstoxiska effekter, påverkan på hjärtoch kärlsystemet samt cancer. Antibakteriella ämnen Antibakteriella ämnen kan förekomma i bland annat textilier, leksaker, datortangentbord, mattor, madrasser, skärbrädor och hygienartiklar. Varor och produkter som innehåller antibakteriella ämnen kan till exempel betecknas antimicrobial, for lasting freshness, hygienic protection eller treated against odour. Exempel på ämnen med antibakteriell funktion är triclosan och silverföreningar. Antibakteriella medel kan vara farliga för människors hälsa och miljön. En ökad användning av antibakteriella ämnen kan bidra till antibiotikaresistens hos bakterier, vilket är mycket allvarligt. Det kan leda till att antibiotika förlorar sin verkan och därför inte längre kan användas inom sjukvården. Parfym- och doftämnen Parfym- och doftämnen kan finnas i leksaker, lekmaterial, hygien- och rengöringsprodukter. Många parfymämnen är förbjudna i EU. Om det finns en allergiframkallande parfym i en leksak ska det finnas information om det. Om du vill läsa mer Du som är intresserad och vill veta mer om kemikalier, barn och förskolor kan besöka följande hemsidor där det finns mer information: Kemikalier i barns vardag, Kemikalieinspektionen Barns exponering för kemiska ämnen i förskolan, Kemikalieinspektionen Giftfri förskola, Upphandlingsmyndigheten Operation Giftfri förskola, Naturskyddsföreningen Håll Sverige Rent Kemikaliesmart förskola, Stockholms stad (här finns till exempel en webbutbildning)

92 CHECKLISTOR CHECKLISTOR Det här ska göras nu Uppföljning i slutet av Numreringen hänvisar till respektive avsnitt i vägledningen. Förskola Åtgärd Klart Ansvar Kommentar 1. Rensa bland plastleksaker 2. Rensa bland icke-leksaker 3. Rensa bland elektronik 4. Rensa bland träleksaker 5. Rensa bland utklädningskläder 6. Skapa rutin för strykning av pärlplattor och laminering 7. Byt ut lekleror av plast 8. Rensa bland konstnärsmaterial 9. Rensa ut förkläden av PVC 10. Skapa rutiner för att öka barnens utevistelse 14. Skapa rutin för att spola i vattenkranen innan vatten tas till dryck eller matlagning 20. Skapa rutin för tvätt av textilier 21. Skapa rutin för barnens handtvätt 22. Välj parfymfria och miljömärkta hygien- och rengöringsprodukter 23. Ta fram tydliga rutiner för städning av förskolor 25. Skapa rutin för tvätt av leksaker 30. Ta fram rutin för att handla från det upphandlade sortimentet 31. Skapa en produktlista 32. Rensa bland kemiska produkter 33. Gör en kemikalieförteckning 34. Ta fram rutin för hantering av trasiga lågenergilampor och lysrör Det här ska göras nu Uppföljning i slutet av Numreringen hänvisar till respektive avsnitt i vägledningen. Måltider Åtgärd Klart Ansvar Kommentar 12. Anpassa matsedeln för att undvika mat som kan innehålla farliga kemikalier (till exempel vissa hårt besprutade grödor, fisk från Östersjön och risprodukter) 13. Skapa rutin för att spola i vattenkranen innan vatten tas till dryck eller matlagning 14. Rensa bort och undvik husgeråd eller dylikt med non-stickbeläggning 16. Undvik livsmedel i konservburkar och metalltuber 17. Skapa en rutin för att använda aluminium till livsmedel på rätt sätt 18. Undvik keramikkärl om det inte är fastställt att de är säkra för livsmedel Lokalvård Åtgärd Klart Ansvar Kommentar 22. Välj parfymfria och miljömärkta hygien- och rengöringsprodukter 23. Ta fram tydliga rutiner för städning av förskolor

93 CHECKLISTOR Det här kan göras senare Vissa åtgärder kan behöva genomföras senare eftersom det kan ta tid att till exempel köpa in nytt material. Rensa bland plastleksaker Använd frågorna redan för att avgöra om plastleksaken ska sparas eller slängas. CE-märkning kan ibland sitta på förpackningen och inte på produkten. Vid nyinköp är detta därför viktig information att spara. Förskola Åtgärd Klart Ansvar Kommentar 11. Se över lekutrustning utomhus (lösa detaljer) 19. Rensa bland madrasser, lekkuddar med mera 24. Byt ut skötbord av PVC 26. Byt ut möbler av skumgummi och konstläder NEJ Är plasten mjukare än lego? JA 27. Undvik ljuddämpande bord med PVC-skiva 29. Byt ut textilier med specialfunktion JA/KANSKE Luktar den parfym eller plast? NEJ Är den hal, oljig eller klibbig? JA/KANSKE Fastigheter Åtgärd Klart Ansvar Kommentar 11. Se över lekutrustning utomhus (fast utrustning) KASTA! NEJ NEJ Är den CEmärkt? JA NEJ Luktar den parfym eller plast? JA/KANSKE KASTA! KASTA! KASTA! Är den inköpt efter 2007 NEJ JA KASTA! BEHÅLL!

94 Vägledning för att nå en mer giftfri förskola Att minska farliga kemikalier i kommunens verksamheter är ett av kommunfullmäktiges prioriterade mål, och miljöer där barn vistas är extra prioriterade. I den här vägledningen får du som jobbar i förskolan tips om hur du kan minska mängden farliga kemikalier i förskolan genom att rensa bland de saker som redan finns och vad du ska tänka på vid inköp. Vägledningen vänder sig även till förvaltningen för Service när det gäller den mat som serveras, städning, golv och fasta installationer i utemiljön. Vägledningen innehåller checklistor för åtgärder, både sådana som ska genomföras så snart som möjligt och sådana som kan utföras senare. Det finns också ett sorteringsschema som visar hur du ska tänka när du rensar bland plastleksaker. Antagen av kommunfullmäktige Kommunledningskontoret Kungsbacka kommun Kungsbacka info@kungsbacka.se Foto: Hannah Björk, Marie Carlsson, Adam Folcker, Cecilia Fors, Anna Rehnberg, Micki leksaker AB

95

96

97 KUNGSBACKA KOMMUN Kommunstyrelsens arbetsutskott PROTOKOLLSUTDRAG Datum Motion från Roger Larsson (KB) och Agnetha Ernegård (KB) om flytt av den bruna serveringskiosken på Kungsbacka torg KS/2017: Beslut Kommunstyrelsens arbetsutskott remitterar motionen till nämnden för Teknik och nämnden för Service för beredning. Sammanfattning Roger Larsson (KB) och Agnetha Ernegård (KB) har inkommit med en motion om flytt av den bruna serveringskiosken. Beslutsunderlag Motion från Roger Larsson (KB) och Agnetha Ernegård (KB), Yrkanden Fredrik Hansson (C) yrkar att motionen ska remitteras till nämnden för Teknik och nämnden för Service för beredning. Proposition Ordförande Fredrik Hansson (C) finner att det finns ett förslag till beslut, det vill säga eget yrkande om att remittera motionen till nämnden för Teknik och nämnden för Service för beredning. Beslutet skickas till Nämnden för Teknik, nämnden för Service. Expedierat/bestyrkt

98 TJÄNSTESKRIVELSE Datum Diarienummer FS/2016:118 Återkoppling till nämnden för Funktionsstöd av Service Fastigheters bedömning av nämndens lokalplan Förslag till beslut Nämnden antecknar förvaltningens redovisning av Se Fastigheters bedömning av nämndens lokalplan för Sammanfattning Service Fastigheter har i februari 2017 lämnat en preliminär bedömning av lokalplanen för med hänsyn taget till samtliga nämnders planer. Bedömningen har tagits fram av Se Fastigheter i samråd med den kommungemensamma lokalgruppen. Det finns skillnader mellan nämndens lokalplan och det förslag som Se Fastigheter nu går vidare till KSAU med. Skillnaderna redovisas för nämnden. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse, Beslutet skickas till Service Fastigheter Kommunledningskontoret Beskrivning av ärendet Nämnden för Funktionsstöds lokalplan för beslutades av nämnden i december I januari 2017 beslutade nämnden om en korrigering avseende ändring av planerade gruppbostäder i Fjärås till att istället bli enhet för korttidsboende. Se Fastigheter har i februari 2017 lämnat en preliminär bedömning av lokalplanen med hänsyn taget till övriga nämnders planer. Bedömningen har tagits fram av Se Fastigheter i samråd med den kommungemensamma lokalgruppen. I den gruppen ingår: fastighetschef, lokalplanerare, investeringscontroller, enhetschefer för lokalförsörjning och hyresadministration, specialist ekonomi på KLK, ekonom förvaltningen service och ekonomichef. Bedömningen resulterar i ett förslag till gemensam lokalplan som ska ligga till grund för KSAU s prioriteringar av nämndernas önskemål och i förlängningen utgöra en del av den kommunbudget Kommunfullmäktige ska besluta om. Individ & Familjeomsorg Bo Rundberg bo.rundberg@kungsbacka.se 1 (4) Kungsbacka kommun Kungsbacka Besöksadress Stadshuset, Storgatan 37 Telefon

99 KUNGSBACKA KOMMUN 2 (4) Bedömningen utgår från kommunens lokalpolicy: Kommunen ska genom aktiv lokalförsörjning tillhandahålla och bibehålla ändamålsenliga och kostnadseffektiva lokaler över tiden. Lösningsalternativen baseras på en så kallad fyrstegsmodell som i prioritetsordning innebär antingen: Inga åtgärder Nyttjande av vakanta eller befintliga lokaler genom omdisponering Ombyggnation Nybyggnation Följande bedömningar har gjorts. Förvaltningens bedömning av konsekvenser redovisas: Enhet Förslag i lokalplan Se Fastigheters bedömning Förvaltningens bedömning av konsekvenser Gruppbostad Sandlyckan 6 platser 2018 Klar redan 2017 OK Gruppbostad Smidesvägen 12 platser 2019 Klar våren 2019 OK Gruppbostad Kungsgärde 6 platser 2020 OK oklart när Ok, men samtidigt bevakas planeringen av Björkris, Voxlöv, Tölö Ängar III och Tölö Ängar Syd. Gruppbostad BoDa 2 6 platser 2021 Finns med 2021, ej grönmarkerad. Anges ej som belopp investering Utvecklingen bevakas Servicebostäder 10 lgh 2017 Grönmarkerad? Behov av servicelägenheter finns. Aranäs III? Byggstart 2018 Servicebostäder 10 lgh 2019 Ok, men ej grönmarkerad Utvecklingen bevakas. Tingberget? Finns med i exploateringsavtal Tingberget Servicebostäder 10 lgh 2021 Ej med i materialet. Utvecklingen bevakas. Björkris? Daglig verksamhet 14 platser 2017 Finns med, ej grönmarkerad? Behov av fler platser inom daglig verksamhet. Ev. utökning av verksamhet genom lokaler som ej tas i bruk av HVB ensamkommande. Se Fastigheter föreslår att möjligheten till alternativa användningar av befintliga lokaler ses över.

100 KUNGSBACKA KOMMUN 3 (4) Daglig verksamhet 14 platser 2019 Finns med 2019, ej grönmarkerad Daglig verksamhet, lokaler i anslutning till BoDa 2 Nya lokaler korttids 6 platser 2021 Finns med, ej grönmarkerad 16 platser Föreslogs av nämnden att byggas på Äppellunden istället för två enheter gruppbostad Finns inte med Istället föreslås två enheter gruppbostad byggas på Äppellunden Nya lokaler lägervistelse 6 platser 2018 Finns inte med utnyttja vakanta eller befintliga lokaler Utvecklingen bevakas. Se ovan. Utvecklingen bevakas Se beskrivning nedan Nuvarande lägerlokaler maximalt utnyttjade. Dessutom oklart med möjligheten att hyra lokaler Kuggaviken 2018 Anledningen till att nämnden i januari beslutade att korrigera sin lokalplan för var att det inom förvaltningen hade upptäckts att man med nuvarande utbyggnad av gruppbostäder riskerar att ha för många gruppbostäder Samtidigt finns ett tydligt formulerat behov/ önskemål om att ersätta de båda korttidsboendena Karsjö och Tölö korttids med en sammanhållen större enhet för korttids. Se Fastigheter anser att man ska bygga två enheter gruppbostäder på Äppellunden. Det skulle innebära stora samordningsmöjligheter att upphandla och genomföra byggnation av fyra likadana gruppbostäder; två på Smidesvägen och två på Äppellunden. Det skulle bl.a. innebära att hyrorna för lägenheterna kan hamna på en nivå som brukarna har större möjligheter att klara. Funktionsstöds analys av risken med att bygga två nya enheter gruppbostäder på Äppellunden: Om det byggs två nya enheter gruppbostäder om sex lägenheter vardera i Fjärås, på området Äppellunden, föreligger risk för att förvaltningen inte kommer att kunna fylla samtliga platser i september Under 2016, när gruppbostaden Prästgårdsängen öppnade i Fjärås, var det svårt att fylla platserna. Skälen var främst att brukare och deras företrädare hellre vill få plats på boendeenhet i Kungsbacka centralort. Handläggare tror att många vill vänta in färdigställandet av de båda gruppbostäderna på Smidesvägen. Om man enbart lyckas fylla det ena av de två gruppbostäderna på Äppellunden får man betala tomhyror med ;. årligen, enbart för de sex lägenheterna. Dessutom är hyran minst lika hög för gemensamhets- och personallokaler, samtidigt som kommunen inte kan tillgodoräkna sig de sex platserna gruppbostad inom ramen för det statliga kostnadsutjämningssystemet för LSS-verksamhet. Det bortfallet kan beräknas till cirka 5,1 miljoner.

101 KUNGSBACKA KOMMUN 4 (4) Att starta upp en gruppbostad tar tid: Rekryteringen av medarbetare startar cirka sex månader före uppstart. Att inte veta om erbjudna lägenheter kommer att accepteras kan innebära att verksamheten står med anställda medarbetare men ingen verksamhet i gruppbostaden. Driftkostnaden för en gruppbostad som Prästgårdsängen är 6,6 miljoner, varav lönekostnader utgör 90 % (exkl. overhead-kostnader). Vad gäller användningen av de två kommande gruppbostäderna på Äppellunden kan alternativa möjligheter vara att sälja platser till annan kommun eller att använda ena eller båda byggnaderna på Äppellunden tillfälligt för annan verksamhet. Dess tänkbara möjligheter är inte utredda/belysta. Se Fastigheter har nyligen ställt frågan till förvaltningen för Individ & Familjeomsorg hur förvaltningen ställer sig till en planering där både Smidesvägen och Äppellunden byggs för driftstart Förvaltningen utreder nu frågan. Oavsett när Äppellunden står klart för driftstart med sina två enheter gruppbostäder, behöver man inom kommunen samarbeta för att ha beredskap för alternativ användning av äppellundens lägenheter Se Fastigheter framhåller IF s ansvar för att hitta andra framkomliga vägar att expandera daglig verksamhet utan att nödvändigtvis behöva mer lokaler, t.ex. genom att hitta möjligheter till verksamhet inom dagens bestånd av kommunala lokaler. Förvaltningen för IF vidhåller att det fortfarande behövs en lösning på behovet av en utökning av lokaler för korttid och att kunna ha en effektivare, sammanhållen korttidsverksamhet. De två enhet som finns idag, Karsjö och Tölö korttid har så pass stora brister i lokalerna att de, med beaktande av fördelarna med en sammanhållen verksamhet, bör avvecklas och ersättas. Det finns idag inga praktiska möjligheter till expansion av korttidsverksamhet samtidigt som det inte finns någon lösning på de brister som finns med nuvarande lokaler. Korttidsverksamheten är en insats inom LSS lagstiftning som kommunen har skyldighet att verkställa när beslut om insats är fattat. Även denna verksamhet är en del av kostnadsutjämningssystemet för LSS och skillnaden mellan ett verkställt beslut 1/10 och ett inte verkställt beslut är kronor. De 140 verkställda besluten för korttidsboende 1/ innebär att Kungsbacka kan tillgodoräknas cirka 40 miljoner kronor i LSS kostnadsutjämningssystem Bo Rundberg Utvecklingsledare

102 Lokalplan Kungsbacka kommun Lokalplan Nämnden för Funktionsstöd

103 Nämnden för Funktionsstöd Kungsbacka kommun Innehållsförteckning 1 Allmänt om kommunens övergripande lokalplanering Lokalplan Nämndens lokalbehov...4 Lokalplan

104 Nämnden för Funktionsstöd Kungsbacka kommun 1 Allmänt om kommunens övergripande lokalplanering Kungsbacka kommun är en attraktiv tillväxtkommun, geografiskt placerad i en av Sveriges starkaste tillväxt- och arbetsmarknadsregioner. Antalet invånare ökar med i genomsnitt per år. Kommunen har en omfattande verksamhet som bedrivs i olika lokaler. Dessutom förmedlar kommunen olika slags boenden för grupper i samhället som har svårt att få bostad på vanligt sätt. Det kan handla om boenden för äldre, funktionsnedsättning, flyktingfamiljer, ensamkommande barn samt socialt utsatta personer. Kommunen både äger och hyr in lokaler och boenden. Varje år beslutar nämnderna om bedömt lokalbehov de kommande fem åren. Dessa behov sammanställs i en så kallad lokalplan som utgör del av kommunens flerårsbudget. I förekommande fall kan lokalbehoven behöva prioriteras och omfördelas mellan åren. Prioriteringsordningen baseras på nedanstående kriterier (de tre förstnämnda kriterierna har samma prioritet): Behov på grund av utökning i volym (utgår från kommungemensamma befolkningsprognoser) Behov på grund av myndighetskrav Behov på grund av arbetsmiljöskäl Behov på grund av verksamhetsanpassningar Lokalbehovens omsätts i olika lösningsalternativ som utgår från kommunens lokalpolicy: "Kommunen ska genom aktiv lokalförsörjning tillhandahålla och bibehålla ändamålsenliga och kostnadseffektiva lokaler över tiden". Lösningsalternativen baseras på en så kallad fyrstegsmodell som i prioritetsordning innebär antingen: Inga åtgärder Nyttjande av vakanta eller befintliga lokaler genom omdisponering Ombyggnation Nybyggnation Det är Serviceområde Fastigheter i samråd med den kommungemensamma lokalgruppen som ansvarar för sammanställningen och förslag till prioriteringen av lokalbehoven vilket sammanställs i ett förslag till en lokalplan. Lokalplanen blir sedan en del av kommunbudgeten som Kommunfullmäktige årligen fattar beslut om. Lokalplan

105 Nämnden för Funktionsstöd Kungsbacka kommun 2 Lokalplan Nämndens lokalbehov Grunden till socialtjänstens behov av bostäder med särskild service och bostäder för sin verksamhet: Socialtjänsten ska enligt 1 Socialtjänstlagen främja människors ekonomiska och sociala trygghet jämlikhet i levnadsvillkor aktiva deltagande i samhällslivet samt att frigöra och utveckla enskilda gruppers egna resurser och skapa verksamheter som bygger på respekt för människors självbestämmanderätt och integritet. I 5 kap 7 Socialtjänstlagen anges: Socialnämnden skall verka för att människor som av fysiska, psykiska eller andra skäl möter betydande svårigheter i sin livsföring får möjlighet att delta i samhällets gemenskap och att leva som andra. Socialnämnden skall medverka till att den enskilde får en meningsfull sysselsättning och får bo på ett sätt som är anpassat efter hans eller hennes behov av särskilt stöd. Kommunen skall inrätta bostäder med särskild service för dem som till följd av sådana svårigheter som avses i första stycket behöver ett sådant boende Ansvaret för lokalplaneringen slogs förvaltningarna för Funktionshinder och Individ & Familjeomsorg samman till en förvaltning, Förvaltningen för Individ & Familjeomsorg. De båda nämnderna Nämnden för Funktionsstöd och Nämnden för Individ & Familjeomsorg finns kvar som två nämnder. Ansvaret för olika verksamheter har fördelats mellan nämmnderna så att under Nämnden för Funktionsstöd sorterar verkställighet stöd i hemmet och sysselsättning, verkställighet boende, daglig verksamhet och korttid samt processledning och verksamhetsstöd. Under nämnden för Individ & Familjeomsorg sorterar myndighetsutövning (all) och utförande inom området Individ & Familjeomsorg samt verkställighet ensamkommande. Fördelningen innebär då att ansvaret för beviljandet av insatser och bistånd sorterar under IFOnämnden även för de beslut där verkställighet ligger under Nämnden för Funktionsstöd. Vid köp av platser externt för t.ex bostad med särskild service, daglig verksamhet eller korttidsboende ligger ingen del av processkedjan hos Funktionsstöd. Lokalplanen ska ses utifrån dessa omständigheter. Förvaltningen har en avsikt att man ska se de båda nämndernas lokalplaner tillsammans för att få helhetsbilden av behovet. Det finns många beröringspunkter mellan nämndernas två ansvarsområden. Strategiska utgångspunkter för lokalplaneringen Förvaltningens centrala administration ska hållas samman för att få en välfungerande samverkan i team med handläggare och enhetschefer. Bostäder med särskild service ska byggas ut för att komma ikapp behoven. Målet är att den brukare som har behov av bostad med särskild service ska kunna få behovet tillgodosett inom kommunen Lokalplan

106 Nämnden för Funktionsstöd Kungsbacka kommun och inom den skäliga tid som rättspraxis anger (vanligtvis runt ett år för att verkställa beslut om bostad med särskild service). En differentiering är nödvändig, så att kommunen kan tillhandahålla såväl gruppbostäder med stora stödinsatser, som servicebostäder och särskilt anpassade bostäder, till exempel som trapphusboenden, eller integrerade i bostadsområden på annat sätt. Planeringen ska anpassas till kända behov hos brukargruppen. Den ökande gruppen av personer med neuropsykiatriska funktionshinder innebär ett ökat behov av boendeplatser, främst för yngre personer. Behovet av gruppbostäder för personer med svår autism har ökat och behovet har tills vidare tillgodosetts genom öppnandet av BoDa Denna typ av bostäder kräver speciella anpassningar som innebär högre lokalkostnader. I slutet av planperioden bedöms ytterligare en enhet liknande BoDa behöva tillskapas. Boendeenheter tillskapas fortsättningsvis i större utsträckning utanför Kungsbacka centralort än tidigare, för att lättare kunna hitta mark för byggande av boendeenheter. Förvaltningen för Service anskaffar lokaler i samråd och samarbete med förvaltningen för Individ & Familjeomsorg. En förutsättning för att detta ska ske är att det finns medel för hyra av lokaler och drift av verksamheten i lokalerna. Ibland finns ett behov av att planera för anskaffning av lokaler utan att medel för hyra eller verksamhetsdrift är beslutat. Lokalplanering Utgångspunkter för lokalbehovsberäkning Behoven av lokaler grundas på fakta och uppgifter från olika källor Ansökningar till förvaltningens handläggare om insatser i form av boende, korttidsboende, daglig verksamhet, träningsboende, akutbostäder och referensboenden Bedömning av Kungsbacka kommuns verksamheter jämfört med kommuner av liknande storlek och karaktär Bedömning av behov per årskull i Kungsbacka boende över tid Uppgifter från andra aktörer, som särskolan, om hur många unga med omfattande behov av stöd som finns i åldersgrupperna Förvaltningens prognosarbete Bedömning av faktorer i omvärlden som påverkar behovet av lokaler och bostäder. Tidigare, fram till mitten av 00-talet hade förvaltningen nästan bara gruppbostäder och få servicebostäder för personer tillhörande personkretsen för LSS och personer med stöd enligt SoL/LSS med socialpsykiatriska funktionshinder. Gruppbostäder är en boendeform främst avsedd för personer med omfattande stödbehov. Hösten 2015 har förvaltningen 43 servicebostäder, (lägenheter). Det är bostäder avsedda för personer med mindre omfattande behov av stöd. I årets lokalplan för Nämnden för Funktionsstöd för förvaltningen fram behovet av lägenheter för att kunna aktualisera utflyttningar från bostäder med särskild service för de som inte har behov av det nära stödet som finns för servicelägenheter. Finns inga lägenheter att tillgå, kan inte de boende flytta från servicelägenheter, även om behovet av plats minskat eller rent av upphört. Öppnandet 2016 av sex nya gruppbostadslägenheter i Fjärås, Prästgårdsängen, en gruppbostad med sex lägenheter i Vallda Heberg, Munkhättevägen och sex lägenheter i Gällinge, BoDa, har inneburit Lokalplan

107 Nämnden för Funktionsstöd Kungsbacka kommun en förbättring av kösituationen till bostäder med särskild service. Hösten 2016 har förvaltningen en situation med sex ej verkställda beslut om bostad med särskild service. Utöver dessa personer finns det några till som inte har beslut om bostad med särskild service, men där planering påbörjats. Således behövs fortfarande en utbyggnad av gruppbostäder och servicebostäder, tills en jämvikt uppstår i behovet av och tillgången på bostäder. I slutet av planperioden och in på nästa planperiod beräknas behovet av nya bostäder med särskild service ligga på cirka en enhet om sex lägenheter årligen Det finns tydliga ekonomiska incitament för att förvaltningen ska verkställa sina beslut och åtaganden. Sedan ett par år finns en lagstiftning som innebär att en kommun som inte kan verkställa beslut om insatser till stöd för funktionshindrade riskerar att åläggas att betala en särskild avgift motsvarande kostnaden för den icke verkställda insatsen med minst kronor och högst 1 miljon kronor per ärende hade Kungsbacka kommun genom domar i förvaltningsrätten ålagts att betala 3,1 miljoner kronor, 2014 betalade Kungsbacka kommun inga särskilda avgifter för ej verkställda beslut och under perioden juni september 2016 har ett ärende kostat kommunen särskild avgift för ej verkställt beslut med krånonor/ månad, totalt cirka kronor. Dessutom finns för LSS-verksamhet ett ekonomiskt utjämningssystem som innebär att det kostar kommunen pengar att inte tillgodose brukarnas behov av insatser genom utbyggnad av till exempel bostäder med särskild service, lokaler för daglig verksamhet eller för korttidsboende, då kommunen i det fall man har relativt liten LSS-verksamhet, som i Kungsbackas fall, får betala till ett interkommunalt utjämningssystem. Kungsbacka kommun får 2016 betala 29 miljoner kronor till utjämningssystemet, baserat på 2014 års verksamhetsvolymer. I systemet beräknas en vuxenboendeplats (lägenhet) generera samma belopp som genomsnittskostnaden för en boendeplats i landet, vilket för 2015 var kronor och genomsnittskostnaden för en plats inom daglig verksamhet var kronor. Den 1 oktober varje år räknas kommunens boendeplatser för utjämningssystemet. Det innebär att det är viktigt att nya platser tas i drift före den 1 oktober. Utbyggnad av verksamhet är i det närmaste helt finansierad genom LSS-utjämningssystemet, och kommunen förlorar stora belopp på att inte bygga ut LSS-verksamheten. Detta gäller främst bostäder med särskild service. Förvaltningen har under 2000-talet tagit i bruk två gruppbostäder om totalt 14 lägenheter och tre enheter servicebostäder med totalt 27 lägenheter som lokaliserats i hyreshus. Tidigare gruppbostäder är byggda som friliggande fastigheter. Samverkan med andra aktörer kan vara aktuellt främst inom daglig verksamhet då det är ett viktigt inslag med samverkan med både förvaltningar, myndigheter och näringsliv. Förvaltningen har tillsammans med Förvaltningen för Service tagit fram generella underlag för utformningen av gruppbostäder och servicelägenheter. Dessutom har förvaltningen för Individ & Familjeomsorg har tagit fram riktlinjer för nya gruppbostäder. Nyckeltal för dimensionering Bostad med särskild service, gruppbostäder och servicelägenheter: Utbyggnaden av bostäder med särskild service har skett med cirka sex nya platser per år i genomsnitt över det senaste decenniet. Hösten 2016 har 6 personer bifallsbeslut om bostad med särskild service, där Funktionsstöd inte kan verkställa besluten. Det förekommer dock att personer tackar nej till erbjudande om bostad med särskild service, om man inte kan få erbjudande om en särskild önskad lokalisering. Lokalplan

108 Nämnden för Funktionsstöd Kungsbacka kommun Daglig verksamhet: Cirka sju nya brukare per år framräknat efter de senaste årens utökningar, vilket motsvarar cirka en ny enhet/verksamhet vartannat år. Det är dock erfarenhetsmässigt stora variationer mellan åren. De senaste åren har ökningen varit -5, +6, +17 och +17. Behoven av daglig verksamhet och bostäder med särskild service avseende unga med utvecklingsstörning, autism eller autismliknande tillstånd bedöms med relativt god säkerhet utifrån särskolans redovisning av antalet barn per årskull som går i särskolan. Den grupp som är svårare att prognostisera är brukare med neuropsykiatriska funktionshinder. Ökningen av antalet personer med den typen av funktionsnedsättningar, som aktualiserats hos Individ & Familjeomsorgen kan bland annat bero på svårigheter för målgruppen att komma in på den öppna arbetsmarknaden. För de kommande åren redovisar gymnasiesärskolan i Kungsbacka avgångsklasser och år År Aranäsgymnasiet Elof Lindälv Externa skolor Förklaring: Aranäsgymnasiet har gymnasiesärskolans individuella program och under de senaste 15 åren har i det närmaste hundra procent av eleverna ansökt om daglig verksamhet efter avslutade gymnasiestudier. På Elof Lindälv finns gymnasiesärskolans nationella program och de flesta avgångselever från programmet skrivs in på arbetsförmedlingen och får ofta en anställning med lönebidrag. Men även från detta program söker elever ibland daglig verksamhet, vilket varierar mellan åren. Skolan bedömer att under de kommande åren kommer procent av avgångseleverna behöva insatser med stöd av LSS, som t.ex daglig verksamhet. Kungsbackaelever som får sin gymnasiesärskoleutbildning på annan ort blir också i viss utsträckning aktuella för daglig verksamhet. Av dem som söker till daglig verksamhet ansöker senare en stor andel bostad med särskild service, gruppbostad eller servicelägenhet Gruppbostäder Gruppbostäder är boenden för personer med omfattande stödbehov på grund av fysiska eller socialpsykiatriska funktionshinder. Gruppbostäderna består av högst 6 lägenheter med tillhörande lokaler för gemensamma aktiviteter samt personalutrymmen. Behovet av gruppbostäder kan delvis bedömas av hur många boende på årsgrupp som bor i de cirka 200 bostäder med särskild service som Förvaltningen för Individ & Familjeomsorg anvisar plats till och driver verksamhet i. I åldersgruppen år bor drygt fem individer per årsgrupp i bostad med särskild service. För åldersgruppen år är siffran drygt fyra, för åldersgruppen år knappt fyra och för åldersgruppen år knappt två individer per årsgrupp. Vi ser alltså en ökning av antalet boende i bostäder med särskild service per årskull i de yngre kullarna. Därav gör vi bedömningen att vi kommer att ha ett behov av 6-7 nya platser per år i gruppbostäder och servicebostäder (LSS). Av ökningen är 2,5 platser föranlett av befolkningsökningen (vid en ökning Lokalplan

109 Nämnden för Funktionsstöd Kungsbacka kommun med 1000 invånare/ år och fyra platser vid en ökning med 1600 invånare/ år.) Följande redovisning av behov av och tillgång till platser inom gruppbostöder tar hänsyn till den information som finns hösten 2016 om väntade förseningar i färdigsgställande av planerade gruppbostäder Ej verkställda beslut vid årets ingång +6 Tillkommer nya behov under året +7 Avgår nya platser 0 Ej verkställda behov kvar till Ej verkställda beslut vid årets ingång +13 Tillkommer nya behov under året +6 Avgår nya platser, Sandlyckan -6 Avgår nya platser, Äppellunden -12 Ej verkställda behov kvar till Ej verkställda beslut kvar från Tillkommer nya behov under året +7 Avgår nya platser Smidesvägen -12 Överskott platser inför Överskott platser från Tillkommer nya behov under året +6 Avgår nya platser under året, Kungsgärde -6 Överskott platser inför Överskott platser från Tillkommer nya behov under året +7 Avgår nya platser som tillkommer under året,boda 2-6 Lokalplan

110 Nämnden för Funktionsstöd Kungsbacka kommun 2021 Överskott på platser inför Överskott på platser från Nya behov som tillkommer under året +6 Avgår nya platser son tillkommer under året 0 Ej verkställda behov kvar inför Lokalbehov gruppbostäder Löpnr Beskrivning Budget 2017 Plan 2018 Plan 2019 Plan 2020 Plan 2021 Plan Servicebostäder Gruppbostad Sandlyckan 6 Gruppbostad Smidesvägen 6 Gruppbostad Smidesvägen 6 Gruppbostad Äppellunden 6 Gruppbostad Äppellunden 6 Gruppbostad Kungsgärde 6 Gruppbostad BoDa 2 6 Summering: Servicebostäder är boenden för personer med mindre omfattande stödbehov på grund av fysiska eller socialpsykiatriska funktionshinder. Dessa bostäder kan med fördel tillskapas inom flerfamiljshus och behöver inte nödvändigtvis ligga samlade utan kan spridas ut över flera trapphus. Normalt sett placeras 9-10 servicebostäder inom ett område med en lokal för personalstöd i närheten. Servicebostäder är inplanerade i samband med utbyggnad av nya områden eller vid ombyggnad av befintliga områden. De områden som förvaltningen föreslagit placering av enheter med servicelägenheter är ombyggnadsområdet Tingberget och de båda nybyggnadsområdena Aranäs III och Björkris II. Över hela planperioden bedöms behovet vara lägenheter. Då lägenheterna kan ligga spridda i ett område, bedöms ev. överskott på servicelägenheter med säkerhet kunna användas inom förvaltningens övriga uppdrag att tillhandahålla lägenheter för olika grupper/ ändamål. Därför bör lokalplanen för Nämnden för Funktionsstöd beaktas sammantaget med lokalplanen för Individ & Familjeomsorg. Det händer ibland att personer som bor i servicebostäder utvecklar sin förmåga att klara sitt boende självständigt i så stor utsträckning att behovet av boende i servicebostad minskar och ibland upphör. Personer behöver ändå fortfarande en lämplig boendeform. Att personer bor kvar i servicelägenheter även om behovet av detta upphört innebär en misshushållning med resursen Lokalplan

111 Nämnden för Funktionsstöd Kungsbacka kommun servicelägenheter. För att inte detta ska uppstå behöver det finnas antingen träningslägenheter dit man kan flytta eller att förvaltningen tilldelas lägenheter för att skapa möjligheter till behövliga omflyttningar inom beståndet av bostäder med särskild service. Lokalbehov servicebostäder Löpnr Beskrivning Budget 2017 Plan 2018 Plan 2019 Plan 2020 Plan 2021 Plan 2022 Servicebostäder Kungsbacka 10 Servicebostäder Kungsbacka 10 Servicebostäder Kungsbacka 10 Summering: Daglig verksamhet Lokaler för daglig verksamhet är främst till för de boende i grupp- eller serviceboestäder. De är utformade för olika typer av verksamhet beroende på brukarnas möjligheter och behov. Daglig verksamhet har expanderat kraftigt under senare år och 2016 har man cirka 200 personer i sin verksamhet. Prognoserna över hur många nya brukare som man kan förvänta sig under verksamhetsåret, har visat sig vara osäkra. Under 2015 och 2016 har ökningen av nya deltagare uppgått till +17 båda åren mot prognostiserade +7 per år. Andra år har man inte haft någon ökning alls. Daglig verksamhet har haft höga enhetskostnader, till stor del beroende på att man anpassat verksamheten i riktning mot mindre enheter. Denna utveckling har förändrats senaste tre åren och nu sker utvecklingen i riktning mot större och personaleffektivare enheter. Men större enheter kräver också större ytor, för att inte skapa konflikter deltagarna emellan i grupperna. Större enheter kräver också mer hygienutrymmen, köksutrymmen etc. Lokalbehovet inom daglig verksamhet har till största delen tillgodosetts genom inhyrning av lokaler och nästan aldrig genom nybyggnation. Lokalbehov daglig verksamhet Löpnr Beskrivning Budget 2017 Plan 2018 Plan 2019 Plan 2020 Plan 2021 Plan 2022 Nya lokaler hyrs in, Järnvägsgatan? 14 Nya lokaler hyrs in 14 Nya lokaler hyrs in 14 Lokaler i anslutning till BoDa Korttidsvistelse Summering: Korttidsvistelse i form av korttidshem är en verksamhet avsedd att ge avlösning för föräldrar samt rekreation och miljöombyte för den enskilde (barn eller ungdom). Korttidsvistelse är en insats enligt Lag om särskilt stöd till vissa funktionshindrade (LSS) eller enligt Socialtjänstlagen. Korttidshem är vanligen en fristående byggnad med ett antal rum för de som bor/ övernattar, lokaler för aktiviteter, Lokalplan

112 Nämnden för Funktionsstöd Kungsbacka kommun gemensamt kök samt utrymmen för personal, som även övernattar. Korttidsvistelse beviljas med ett dubbelt syfte, dels att det ska ge en stimulans till den som deltar i korttdsvistelse, dels skall det utgöra en avlastning för föräldrar/ anhöriga. Korttidsviselse finns i olika former; förvaltningens egna korttidsverksamheter, lägervistelse eller stödfamilj. Inom lokalplanen redogörs för lokalbehoven inom kommunens egna verksamheter och för lägervistelse. Korttidsboende ska i största möjliga utsträckning tillgodoses genom verksamhet i egen regi och i första hand tillgodose behovet genom de resurser som kommunen har, med ett varierat och flexibelt utbud för olika behovsgrupper, funktionshinder, åldrar, kön, i form av vistelse i veckan, helger, och lägervistelser. Starkast är efterfrågan på korttidsboende på helger. Den viktigaste strategin för planering av korttidsboende bedöms vara att kunna täcka behovet av helgvistelser. Förvaltningen bedömer att det behövs en utbyggnad och effektivisering av förvaltningens egna verksamheter Karsjö och Tölö korttids. En samlokalisering av verksamheterna kombinerat med en ökad kapacitet bedöms innebära att man kan sänka enhetskostnaden inom verksamheten. En ny verksamhet med 4x4 platser skulle då ersätta korttidsboendena Karsjö och Tölö Korttids (8+4 platser). Lokaler som kan komma till användning kan vara antingen befintliga eller i form av nybyggnation. Lägervistelse: Under de senaste åren har en ny målgrupp, barn och unga med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar ökat avsevärt. Detta har medfört att lägerverksamheten i Kungsbacka kommun står inför stora utmaningar med växande barngrupper. Lägergårdarna är inte anpassade för den stora målgruppen då det saknas enskilda sovrum. Under våren har detta medfört att förvaltningen har stått inför en situation där nuvarande lägergårdar är fyllda och verksamheten har fått flytta ut en grupp. Under har det kommit fler grupper med barn och ungdomar som fått beslut, vilket medfört att förvaltningen har ytterligare behov av anpassade lokaler för att verkställa besluten. Man har till höga kostnader fått hyra lokaler på andra orter för att täcka det akuta behovet. Förvaltningen beaktar både befintliga och andra alternativa lokaler för att fylla behoven. Viktigt är att arbeta långsiktigt och söka hitta lokaler som fyller behoven under under en längre period framöver, trots att det är svårt att prognostisera behoven finns 20 grupper om 3-7 barn och ungdomar inom lägerverksamheten. Det finns ett stort behov av anpassade lägergårdar med egna rum för barnen och ungdomarna. Lägerverksamheten behöver nu en ny lokal. Lokalen ska rymma en grupp på tre till sex ungdomar och två till tre personal samt rum för personal med sovande jour. I vissa fall kan barnen och ungdomarna inte samlokaliseras och då behövs möjlighet att bedriva avskild verksamhet i exempelvis hus eller villa. Lokalbehov korttidsvistelse Löpnr Beskrivning Budget 2017 Plan 2018 Plan 2019 Plan 2020 Plan 2021 Plan 2022 Nya lokaler för korttids hyrs in 16 Lokaler för lägervistelse 6 Summering: 22 Lokalplan

113 Nämnden för Funktionsstöd Kungsbacka kommun En ny lokal föreslås hyras in, en lokal med 4x4 platser korttidshem. Lokalen skall ersätta Karsjö och Tölö korttid, och då blir nettotillskottet 4 platser. Behovet av lokaler för lägervistelse finns redan våren Övrigt Administrativa lokaler Efter sammanslagningen av förvaltningen för Funktionsstöd och förvaltningen för Individ & Familjeomsorg sitter förvaltningens adminsitrativa medarbetare (myndighetsutövning, administratörer och arbetsledare) i huvudsak fördelade på fyra större arbetsplatser; Teknikgatan, Borgmästaregatan 5, Nygatan (Lindens Torg) och Stadshuset. Planer finns för att koncentrera verksamheten till två lokaler, för att effektivisera verksamheten. Utöver dessa lokaler har förvaltningen kontorslokaler på Sjöallén 9D, daglig verksamhets administration, och på Sommarlustskolan, där Boendestöd har sina lokaler. Lokalerna på Sjöallén måste lämnas årsskiftet 2019/20 (byggnaden ska rivas). Planer finns att samla myndighetsfunktionen på den sammanslagna förvaltningen till stadshuset. men först måste stadshuset anpassas till den nya verksamheten genom ombyggnad med beaktande av säkerhet och sekretess. Lokalbehov övrigt Löpnr Beskrivning Budget 2017 Plan 2018 Plan 2019 Plan 2020 Plan 2021 Plan 2022 Summering: Behovet av administrativa lokaler är under hösten 2016 under översyn. Då planeringen pågår under hösten våren 2017, kan inte behovet av administrativa lokaler för planperioden beskrivas i detalj.se text under Lokalplan

114 TJÄNSTESKRIVELSE Datum Diarienummer IF/2016:201 Återkoppling till nämnden för Individ & Familjeomsorg av Service Fastigheters bedömning av nämndens lokalplan Förslag till beslut Nämnden antecknar förvaltningens redovisning av Service Fastigheters bedömning av nämnden för Individ & Familjeomsorgs lokalplan för Sammanfattning Service Fastigheter har i februari 2017 lämnat en preliminär bedömning av lokalplanen för med hänsyn taget till samtliga nämnders planer. Bedömningen har tagits fram av Se Fastigheter i samråd med den kommungemensamma lokalgruppen. Ser Fastigheters bedömning redovisas för nämnden Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse, Lokalplan Nämnden för Individ & Familjeomsorg Beslutet skickas till Se Fastigheter KLK Beskrivning av ärendet Nämnden för Individ & Familjeomsorgs lokalplan för beslutades av nämnden i december Service Fastigheter har i februari 2017 lämnat en preliminär bedömning av lokalplanen med hänsyn taget till övriga nämnders planer. Bedömningen har tagits fram av Se Fastigheter i samråd med den kommungemensamma lokalgruppen. I den gruppen ingår: fastighetschef, lokalplanerare, investeringscontroller, enhetschefer för lokalförsörjning och hyresadministration, specialist ekonomi Individ & Familjeomsorg Bo Rundberg bo.rundberg@kungsbacka.se 1 (2) Kungsbacka kommun Kungsbacka Besöksadress Stadshuset, Storgatan 37 Telefon

115 KUNGSBACKA KOMMUN 2 (2) på KLK, ekonom förvaltningen service och ekonomichef. Bedömningen resulterar i ett förslag till gemensam lokalplan som ska ligga till grund för KSAU s prioriteringar av nämndernas önskemål och i förlängningen utgöra en del av den kommunbudget Kommunfullmäktige ska besluta om. Bedömningen utgår från kommunens lokalpolicy: Kommunen ska genom aktiv lokalförsörjning tillhandahålla och bibehålla ändamålsenliga och kostnadseffektiva lokaler över tiden. Lösningsalternativen baseras på en så kallad fyrstegsmodell som i prioritetsordning innebär antingen: Inga åtgärder Nyttjande av vakanta eller befintliga lokaler genom omdisponering Ombyggnation Nybyggnation Nämndens lokalplan för anger behoven 2017 (i utgångsläget ej tillgodosedda behov) av olika typer av bostäder till följande: Träningsboende: 40 Toleransboende: 12 Akutboende: 7 Sett över tiden anges i lokalplanen att behoven bedöms vara 10 träningsboenden/ år och 5 akutboendeplatser/ år SE Fastigheter och KLK föreslår i den nu pågående planeringen av utbyggnadsområdet Kungsbacka NO (med ingående delarna Björkris etapp II, Voxlöv, Tölö Ängar II och Tölö Ängar Syd) att Kungsbacka kommun får disponera/ ges anvisningsrätt till 5 % av kommande hyreslägenheter. Då andelen hyresrätter kommer att utgöra 30 % av lägenhetsbeståndet innebär det 50 lägenheter vid en utbyggnad av 3000 bostäder. Hur dessa lägenheter skall användas/ disponeras är inte utrett men delar av de behov som anges i IFO lokalplan kommer att täckas av dessa lägenheter, liksom behov som hanteras i den särskilda bostadsanvisningsgruppen. Se Fastigheter bedömer i sin prioritering att år 2018 finns en planering för 70 stödboendelägenheter och 10 lägenheter som skall täcka behoven av träningsboenden, toleransboende och akutboende. Bo Rundberg Utvecklingsledare

116 KUNGSBACKA KOMMUN Nämnden för Individ & Familjeomsorg PROTOKOLLSUTDRAG Datum Återkoppling till nämnden om status över lokalplanen IF/2016: Beslut Nämnden antecknar förvaltningens redovisning av Service Fastigheters bedömning av nämnden för Individ & Familjeomsorgs lokalplan för Sammanfattning Service Fastigheter har i februari 2017 lämnat en preliminär bedömning av lokalplanen för med hänsyn taget till samtliga nämnders planer. Bedömningen har tagits fram av Service Fastigheter i samråd med den kommungemensamma lokalgruppen. Service Fastigheters bedömning redovisas för nämnden. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse, Lokalplan Nämnden för Individ & Familjeomsorg Beslutet skickas till Service Fastigheter Kommunledningskontoret Expedierat/bestyrkt

117 KUNGSBACKA KOMMUN Kommunfullmäktige PROTOKOLLSUTDRAG Datum Revisionsberättelse 2016 för Kungsbacka kommun och fråga om ansvarsfrihet KS/2016: Beslut Kommunfullmäktige beviljar styrelse och nämnder samt de enskilda förtroendevalda i dessa organ ansvarsfrihet för verksamhetsåret 2016 med hänvisning till vad revisorerna uttalat i revisionsberättelsen. Kommunfullmäktige lägger revisionsberättelsen till handlingarna. Beslutsunderlag Revisionsberättelse för Kungsbacka kommun 2016 Redogörelse för revisonen 2016 Granskning av bokslut Yrkanden Per Ödman (M) yrkar att kommunfullmäktige beviljar styrelse och nämnder samt de enskilda förtroendevalda i dessa organ ansvarsfrihet för verksamhetsåret 2016 med hänvisning till vad revisorerna uttalat i revisionsberättelsen samt att kommunfullmäktige lägger revisionsberättelsen till handlingarna. Proposition Ordförande Per Ödman (M) ställer proposition på eget förslag och finner att kommunfullmäktige bifaller det. Anteckning Expedierat/bestyrkt

118 KUNGSBACKA KOMMUN Kommunfullmäktige PROTOKOLLSUTDRAG Datum Det antecknas i protokollet att de ledamöter i kommunfullmäktige som även var ledamöter i aktuella nämnder och styrelse, inte deltar i beslutet om ansvarsfrihet i den del som angår ledamoten. Beslutet skickas till Samtliga nämnder, Kommunrevisionen Expedierat/bestyrkt

119 KUNGSBACKA KOMMUN Kommunfullmäktige PROTOKOLLSUTDRAG Datum Årsredovisning 2016 för Kungsbacka kommun KS/2016: Beslut Kommunfullmäktige godkänner årsredovisning 2016 för Kungsbacka kommun. Sammanfattning Kungsbacka kommuns resultat för 2016 blev 89 miljoner kronor i överskott. Det är 35 miljoner kronor bättre än budgeterat. Verksamheterna klarade sig sammantaget inom tilldelad budgetram. En stor post som bokförts är den avsättning på 38 miljoner kronor som krävs för att återställa ett antal deponier i kommunen. Investeringarna höll sig inom planerad ram och landade på 387 miljoner kronor. Den största delen, 159 miljoner avser investeringar i lokaler och 93 miljoner har använts för den avgiftsfinansierade verksamheten. Inga nya lån har tagits upp under verksamhetsåret. Ärendet bereddes av kommunstyrelsens arbetsutskott den 7 mars och av kommunstyrelsen den 21 mars Beslutsunderlag Kommunstyrelsen, , 52 Kommunstyrelsens arbetsutskott, , 84 Årsredovisning 2016 för Kungsbacka kommun Tjänsteskrivelse, Yrkanden Fredrik Hansson (C), Kristina Karlsson (C) och Niklas Mattsson (KD) yrkar bifall till kommunstyrelsens förslag. Expedierat/bestyrkt

120 KUNGSBACKA KOMMUN Kommunfullmäktige PROTOKOLLSUTDRAG Datum Proposition Ordförande Per Ödman (M) finner att det finns ett förslag till beslut, det vill säga kommunstyrelsens förslag, och att kommunfullmäktige bifaller det. Beslutet skickas till Kommunledningskontoret; Ekonomi, Revisionen Expedierat/bestyrkt

121 Redogörelse för revisionen år 2016 Granskning av lokalförsörjningsprocessen och hyresavtal En lokalförsörjningsprocess ska tydliggöra hur kommunen ska arbeta med att förse de kommunala verksamheterna med lokaler. Granskningen visade att det finns ett antal utvecklingsområden vad gäller samverkan i lokalförsörjningsprocessen i Kungsbacka kommun. Det saknas styrdokument som beskriver hur hyresavtal ska utformas och följas upp. Kommunstyrelsen rekommenderades att tillse att det upprättas konsekvensanalyser som utgör beslutsunderlag vid omprioritering av förvaltningarnas lokalbehov. Kommunstyrelsen rekommenderades också att tillse att det sker en återkoppling till berörd nämnd avseende beslut om omprioritering av förvaltningarnas lokalbehov. Nämnden för service rekommenderades b.la. att tydliggöra vad en verksamhetsanpassning av en lokal innebär samt tillse att gränsdragningslistor som tydliggör ansvaret för hyrda lokaler mellan hyresvärd och hyresgäst upprättas för samtliga interna hyresavtal. Granskning av Kungsbacka direkt Granskningen visade att det finns ett antal utvecklingsområden vad gäller arbetssätt och samverkan avseende Kungsbacka direkt. Ett av utvecklingsområdena som framkom är att det är otydligt vilken uppdragsbeskrivning som är gällande mellan förvaltningen för plan och bygg samt förvaltningen för service. Vidare framkom att det saknas riktlinjer och rutiner som beskriver hur samverkan ska bedrivas mellan Kungsbacka direkt och förvaltningarna. Förvaltningarna utarbetar inte alltid rutinbeskrivningar och checklistor inför kundcentrets övertagande av nya arbetsuppgifter. Detta har medfört att kundcentret inte kan utföra arbetsuppgifterna på ett tillfredställande sätt. I granskningen lämnades ett antal rekommendationer. Nämnden för service rekommenderades b.la. tillse att det tydliggörs hur samverkan med förvaltningarna ska bedrivas. Nämnden för service, byggnadsnämnden samt nämnden för miljö- och hälsoskydd rekommenderades tillse att det finns rutinbeskrivningar och checklistor inför kundcentrets övertagande av nya arbetsuppgifter. Granskning av hemsjukvård Granskningen visade att nämnden för vård och omsorg i allt väsentligt har säkerställt en ändamålsenlig organisation avseende hemsjukvård, men att det finns vissa utvecklingsområden. Nämnden följer upp hemsjukvården och ett antal nyckeltal inom ramen för ordinarie uppföljning. Granskningen visar däremot att nämnden inte har följt upp hur överenskommelsen med regionen har påverkat verksamhetens ekonomi och att det finns behov av att utveckla såväl uppföljning som indikatorer. I granskningen rekommenderades nämnden för vård och omsorg b.la. att utveckla uppföljningen av hemsjukvården avseende ekonomi, volym och uppföljningen av hur hemsjukvårdens uppdrag påverkar hemtjänsten. Nämnden rekommenderades också att påtala aktuella samverkansbrister i den gemensamma nämnden i syfte att säkerställa en patientsäker vård. Granskning av familjehem Granskningen visade att nämnden för individ- och familjeomsorg har vissa brister i sin styrning, uppföljning och kontroll av familjehemsvården avseende utredning, stöd och uppföljning. I dagsläget gör inte nämnden för individ och familjeomsorg regelbundna uppföljningar av upphandlad verksamhet vilket är i strid med aktuella regelverk och avtal. Det saknas övergripande uppföljning och egenkontroll avseende arbetet med familjehem. Nämnden rekommenderas därför b.la. att tillse att referenser inhämtas och dokumenteras i samband med utredning av familjehem samt att den löpande uppföljningen av familjehem och placeringar dokumenteras i enlighet med krav i aktuella regelverk. Vidare rekommenderades nämnden b.la. säkerställa en ändamålsenlig uppföljning och kontroll av konsulentstödda familjehem utifrån kraven i aktuella regelverk och de egna avtalen. Granskning av VA-försörjning Granskningen visade att det finns ett antal utvecklingsområden vad gäller VA-försörjningen i Kungsbacka kommun. För att uppnå en långsiktighet i VA-försörjningen är det väsentligt att tillse att det finns planer för de viktigaste delarna inom VA-verksamheten. Kommunen saknar väsentliga planer och kan därför inte analysera underhålls- och investeringsbehov på ett tillfredsställande sätt. I granskningen rekommenderades nämnden för teknik b.la. att säkerställa att väsentliga styrdokument upprättas för VAverksamheten, säkerställa ett systematiskt arbetssätt för att analysera underhålls- och investeringsbehov av nuvarande VAanläggning samt kommande VA-utbyggnad. Granskning av delårsbokslutet 2016 Enligt kommunallagen ska det finnas en uppföljning av målen som har betydelse för god ekonomisk hushållning. Kommunfullmäktige har antagit ett antal mål, både verksamhetsmål och finansiella mål. I granskningen görs bedömningen att kommunen bör utveckla en samlad bedömning och analys av målen för god ekonomisk hushållning. Vidare framkom att kommunen

122 inte följer lag om kommunal redovisning kap 5 4, Pensionsutbetalningar. Kommunen redovisar mnkr som avsättning i balansräkningen i stället för som en upplysning utanför balansräkningen. Kommunens redovisning av pensioner innebär också att delårsresultat om 134 mnkr är 43 mnkr högre redovisat än om lagen följts. Den sammanfattande bedömningen var att delårsrapporten beaktat ovanstående iakttagelser och i huvudsak ger en rättvisande bild av kommunens resultat och verksamhet. Löpande granskning 2016 Som ett led i årets redovisningsrevision har en löpande granskning av intern kontroll genomförts. Den sammanfattande bedömningen var att den interna kontrollen kan förstärkas inom vissa områden. Bokslutsgranskning 2016 I granskningen framkom att kommunen gör vissa avsteg från lagkrav och rekommendationer, främst avseende att kommunen inte följer lag om kommunal redovisning, kap 5 4, pensionsutbetalningar. Kommunen redovisar mnkr som avsättning i balansräkningen i stället för som en upplysning utanför balansräkningen. Den samlade bedömningen i granskningen är att kommunen har en god ekonomisk hushållning. Kommunstyrelsen bör dock utveckla sin bedömning av god ekonomisk hushållning så att även de verksamhetsmässiga målen som fullmäktige fastställt inkluderas i bedömningen. Grundläggande granskning 2016 Syftet med den grundläggande granskningen är att ge revisorerna underlag för ansvarsprövningen genom att översiktligt granska all verksamhet i enlighet med kommunallagen och God revisionssed. Kommunrevisionen har under 2016 även genomfört flera fördjupade granskningar och granskningar inom ramen för redovisningsrevisionen som ligger till grund för ansvarsprövningen, vilka har sammanfattats ovan. Den sammanfattande bedömningen i granskningen är att kommunstyrelsen och nämnderna utifrån vad som framkom i den grundläggande granskningen i stort har säkerställt en tillräcklig uppföljning och rapportering samt att verksamheten styrs utifrån de mål och riktlinjer som kommunfullmäktige beslutat. Det finns dock utvecklingsområden främst avseende att säkerställa en tillräcklig intern kontroll utifrån kraven i kommunallagen samt kommunrevisionens tidigare granskningar avseende intern kontroll. I granskningen lämnas rekommendationer till kommunstyrelsen. Samtliga rapporter har löpande redovisats till kommunfullmäktige och finns att läsa på

123 Revisionsrapport 2016 Genomförd på uppdrag av kommunens revisorer i Kungsbacka kommun Kungsbacka kommun Granskning av bokslut

124 Innehåll 1. Inledning Måluppföljning och bedömning av god ekonomisk hushållning God ekonomisk hushållning Finansiella mål Verksamhetsmässiga mål Avstämning av balanskravet Bedömning av måluppfyllelsen Kommentar till resultaträkningen Analys resultaträkning Återställande av deponier Kommentar till balansräkning Materiella anläggningstillgångar Exploateringsområden Avsättning för pensioner Fordran på Migrationsverket Ersättning för mervärdesskatt för HVB för ensamkommande barn Överföring av vattenområden i Kullaviks hamn Avgiftsfinansierad verksamhet

125 1. Inledning Vi har granskat kommunens årsredovisnings resultat- och balansräkningar med nothänvisningar, kassaflödesanalyser, driftsredovisning och investeringsredovisning. Revisionen har utförts enligt god revisionssed i kommunal verksamhet. Kommunen följer inte Lag om kommunal redovisning kap 5 4, Pensionsutbetalningar. Kommunen redovisar mnkr som avsättning i balansräkningen vilket i enlighet med lagstiftningen istället skall redovisas som en ansvarsförbindelse. Kommunen har i årsredovisningen på ett tydligt sätt upplyst om avsteget mot gällande lagstiftning och även lämnat upplysning om avstegets effekter på resultat- och balansräkning. Kommunens redovisning av pensioner innebär också att årets resultat är 63 mnkr högre redovisat än om lagen efterlevts. Vår bedömning är att den felaktiga redovisningen är av betydande storlek och att räkenskaperna därför inte ger en rättvisande bild, i enlighet med gällande lagstiftning, om inte rättelse sker. Vår bedömning är att granskat material i övrigt överensstämmer med lagen om kommunal redovisning. Däremot framgår det av årsredovisningen och i denna rapport att kommunen gör ett antal avsteg från Rådet för kommunal redovisning (RKR) rekommendationer. Beaktat detta är ändå vår bedömning att kommunen i allt väsentligt upprättat bokslut och årsredovisning enligt god redovisningssed. Efter utförd revision avseende räkenskapsåret 2016 lämnas härmed följande bokslutsrapport där de väsentligaste iakttagelserna för en bedömning av kommunens bokslut år 2016 kommenteras. I denna rapport sammanfattas våra väsentligaste iakttagelser från granskningen i avvikelseform. Syftet med rapporten är att uppmärksamma förhållanden som bör åtgärdas samt att ge förslag till förbättringar. Baserat på de revisionsåtgärder som genomförts har inget framkommit som tyder på att det skulle föreligga väsentliga brister i kommunens interna kontroll. Observera att vår granskning av den interna kontrollen inte omfattat en fullständig genomgång i syfte att kartlägga alla tänkbara brister. Rapporten har lästs av personalen på ekonomienheten. Granskningen har gjorts med utgångspunkt från det utkast till årsredovisning som erhållits den 3 mars I årsredovisningen redovisas ett resultat på 89 mnkr och ett eget kapital om mnkr för kommunen. Motsvarande siffror för koncernen är 108 mnkr och mnkr. 2

126 2. Måluppföljning och bedömning av god ekonomisk hushållning 2.1. God ekonomisk hushållning Från och med 2006 gäller för samtliga kommuner att: Kommunfullmäktige ska fastställa mål för god ekonomisk hushållning Uppföljning av dessa mål ska göras i delårsrapport och årsredovisning Kommunens revisorer ska granska och bedöma måluppfyllelsen Syftet med dessa krav är att politikerna med hjälp av målstyrning och måluppföljning ska styra kommunen mot ändamålsenlighet och effektivitet. Mål för god ekonomisk hushållning omfattar både finansiella mål och verksamhetsmål. Det är endast av fullmäktige fastställda mål inom ramen för god ekonomisk hushållning som är obligatoriska att utvärdera och bedöma i delårsrapport och årsbokslut. Initialt är det kommunstyrelsen som i förvaltningsberättelsen ska utvärdera uppfyllelsen av de mål kommunfullmäktige fastställt. Därefter ska revisorerna på basis av kommunstyrelsens utvärdering samt sin egen granskning av delårsrapport och årsredovisning bedöma uppfyllelsen av de mål som kommunfullmäktige fastställt. Balanskravet, det vill säga kravet på balans mellan intäkter och kostnader, är centralt för god ekonomisk hushållning. Sett över en inte allt för lång tid måste kommunerna och landstingen ha balans mellan intäkter och kostnader för att nå en god ekonomisk hushållning. Avstämning av balanskravet ska göras i delårsrapport och årsredovisning. I Kungsbacka kommuns budget för 2016 framgår att kommunens definition av god ekonomisk hushållning är att behålla den höga nivå som finns idag och att inte försämra ekonomin. Enstaka år kan det finnas verksamhet eller ekonomiska nyckeltal som försämras därför bör en bedömning ske över en rullande femårsperiod. Under avsnittet om god ekonomisk hushållning i budget 2016 konstateras också att; Vår styrmodell bygger på att vi har en vision och ett antal mål som fullmäktige anger. För 2016 är dessa 17 stycken. Femton av dem avser verksamheten och två avser ekonomin. Vi har även inriktningar och direktiv. För att bedöma om kommunen lever upp till god ekonomisk hushållning redovisas i årsredovisning 2016 ett antal nyckeltal som ska spegla en del av kommunens basverksamhet samt en uppföljning av de två finansiella målen som fullmäktige antagit. Nyckeltalen avser: Andel elever i årskurs 9 som uppnått målen i alla ämnen, kommunala skolor 3

127 Andel folkbokförda elever med fullföljd gymnasieutbildning inom 4 år Andel hushåll i kommunen med försörjningsstöd Andel som uppger att det känns tryggt att bo i särskilt boende Andel som uppger att det känns tryggt att bo hemma med stöd från hemtjänsten Andel invånare med faktisk tillgång till bredband via fiber eller fiber-lan Utifrån resultatet av dessa nyckeltal och de två finansiella målen som fullmäktige beslutat om bedöms att Kungsbacka har en god ekonomisk hushållning. Kommunen gör i årsredovisningen vidare en analys av fullmäktiges 17 prioriterade mål och gör bedömningen att det är 5 mål som anses uppfyllda, 9 mål som inte uppfyllts men där kommunen är på rätt väg, 2 mål som inte kan anses uppfyllda och 1 mål som inte kan bedömas. Uppföljningen av de 15 verksamhetsmässiga målen ligger dock inte till grund för kommunens bedömning av god ekonomisk hushållning Finansiella mål Två finansiella mål anges i budget för 2016: Årets resultat ska uppgå till minst 1,5 procent av skatter och statsbidrag Soliditeten ska vara minst oförändrad jämfört med föregående år Av årsredovisningen framgår att verksamhetens resultat uppgår till 2,1 procent av skatter och statsbidrag. Målet är därmed uppfyllt. Vidare framgår av årsredovisningen att soliditeten likt föregående år uppgår till 28 procent. Målet är därmed uppfyllt Verksamhetsmässiga mål Kommunfullmäktige har antagit 15 verksamhetsmässiga mål. I årsredovisningen finns en uppföljning och bedömning av måluppfyllelsen av dessa. Bedömningen görs utifrån en tregradig skala (uppnått, inte uppnåtts men på rätt väg eller inte uppnått). Av årsredovisningen för 2016 framgår att: Tre av verksamhetsmålen anses ha uppnåtts. Nio av verksamhetsmålen anses inte ha uppnåtts men bedömning görs att kommunen är på rätt väg. Två av verksamhetsmålen anses inte ha uppnåtts. Ett mål inte är möjligt att följa upp. De mål som inte uppnåtts avser mål om ökat inflytande och trygg kommun. Målet som inte är möjligt att följa upp avser minskad användning av droger. Orsaken till att målet inte kan följas upp är att mätningen som görs tillsammans med GR är framflyttad till

128 Som ovan nämnt ligger dessa mål dock inte till grund för bedömning av god ekonomisk hushållning Avstämning av balanskravet Det lagstadgade balanskravet innebär att de löpande intäkterna ska täcka de löpande kostnaderna. Vid avstämning av balanskravet får realisationsvinster inte medräknas. Avstämning mot balanskravet: Mnkr 2016 Årets resultat enligt resultaträkningen 88,6 Justering för realisationsvinster Pensionsförpliktelser intjänade före ,0-62,6 Positivt balansresultat 22,0 Kommunen uppfyller därmed balanskravet Bedömning av måluppfyllelsen Vi har översiktligt, enligt kommunallagen 9 a, granskat om resultatet är förenligt med fullmäktiges beslut om mål och riktlinjer för god ekonomisk hushållning. Vi kan konstatera att det finns en uppföljning av samtliga av fullmäktiges 17 prioriterade mål i årsredovisningen. De 15 verksamhetsmässiga målen ligger dock inte till grund för kommunstyrelsens bedömning av god ekonomisk hushållning. Kommunens bedömning baseras istället på ett antal nyckeltal för verksamheten tillsammans med resultatet av de två finansiella målen. Utifrån avsnittet om god ekonomisk hushållning i budget 2016 gör vi tolkningen att både de två finansiella målen och de 15 verksamhetsmässiga målen som fastställts av fullmäktige inkluderas i kommunens definition av god ekonomisk hushållning. Kommunstyrelsen bör enligt vår bedömning utveckla sin bedömning av god ekonomisk hushållning så att även de verksamhetsmässiga målen inkluderas i bedömningen. Vi kan dock konstatera att majoriteten av de verksamhetsmässiga målen antingen är uppfyllda alternativt anses inte ha uppnåtts men bedömning görs att kommunen är på rätt väg. Mot bakgrund av detta samt kommunstyrelsens egen bedömning delar vi styrelsens bedömning att god ekonomisk hushållning uppnåtts. 5

129 3. Kommentar till resultaträkningen 3.1. Analys resultaträkning Resultaträkningen har granskats utifrån vår genomgång av väsentliga rutiner, kontoanalyser, verifikationsgranskning samt jämförelse mot utfall föregående år och budget. Kommunen redovisar ett resultat för år 2016 om 88,6 mnkr, vilket är 34,3 mnkr högre än budget I årsredovisningen återfinns kommunens resultatanalys Återställande av deponier Kommunen har utifrån ett uppdrag från Länsstyrelsen identifierat 9 tillkommande deponier där åtgärder krävs för återställande. Med underlag från en extern värdering har kostnaden för dessa bedömts till 38 mnkr, vilket motsvarar avsatt belopp för För en av deponierna, Svinholmen, är undersökningen ännu inte färdigställd. Bland avsatt belopp finns därför enbart kostnader för kontroll och provtagning, 2,6 mnkr. Kommunen upplyser i årsredovisningen om att ytterligare avsättningar kan bli aktuella för Svinholmen när undersökningen är klar. Vi noterar att den avsättning som gjordes till deponi Barnamossen föregående år minskat med under året ianspråktagna kostnader, 1,8 mnkr. Ursprungligt avsatt belopp om 69 mnkr hänförs till en extern värdering som angav ett spann mellan mnkr utifrån framtida händelser. Vi rekommenderar kommunen att följa utvecklingen av deponin noga och i de fall förutsättningar förändras göra erforderliga justeringar. 6

130 4. Kommentar till balansräkning 4.1. Materiella anläggningstillgångar Enligt Rådet för kommunal redovisnings rekommendation 11.4 Materiella anläggningstillgångar ska komponentavskrivning tillämpas från och med Komponentavskrivning innebär att betydande komponenter i en anläggningstillgång ska redovisas var för sig för att förbrukning och nyttjandeperiod ska kunna beaktas och bedömas för enskilda komponenter. Kommunen tillämpar från och med 2016 komponentavskrivning för fastigheter. Tillämpning för gata och väg är planerad att genomföras under Kommunen lämnar i årsredovisningen upplysning om status för arbetet med komponentavskrivning varifrån också avsteget från rekommendationen framgår Exploateringsområden Exploateringsområden uppgår till 51,2 mnkr i årsbokslutet. Kommunens bedömning är att inget nedskrivningsbehov föreligger för dessa områden. Enligt Rådet för kommunal redovisnings rekommendationer ska försäljningar inom exploateringsverksamheten vanligtvis intäktsföras i samband med att äganderätten övergår till köparen. Kommunrevisionen har tidigare år framfört åsikten att kommunen måste ha välgrundade skäl för att inte intäktsredovisa fastighetsförsäljningar innan exploateringen är färdigställd och slutredovisning sker. Vi har under 2016 följt kommunens hantering i samband med de exploateringsprojekt som pågår och projekt som har slutredovisats. Vi kan konstatera att delredovising i år har skett av två projekt, vilket inneburit att en vinst om 12 mnkr har redovisats över resultatet. Intäkterna avser projekt Björkris bostadsområde och Kolla parkstad etapp 2. Enligt uppgift från kommunen finns det i bokslutet inga ytterligare exploateringsområden som borde intäktsföras. Vår granskning har inte heller identifierat något sådant behov Avsättning för pensioner Pensionsskulden ska enligt den kommunala redovisningslagen redovisas enligt den så kallade blandmodellen, vilket innebär att endast pensioner intjänade från 1998 ska skuldföras. Tidigare intjänade pensioner ska tas upp som ansvarsförbindelse och inte skuldredovisas i balansräkningen. Från och med 2004 så redovisar kommunen hela pensionsförpliktelsen i balansräkningen. Denna hantering är därmed inte i linje med den kommunala redovisningslagen. Kommunen har i årsredovisningen på ett tydligt sätt upplyst om avsteget mot gällande lagstiftning och även lämnat upplysning om avstegets effekter på resultat- och balansräkning. Vår bedömning är att den felaktiga redovisningen är av betydande storlek och att räkenskaperna därför inte ger en rättvisande bild, i enlighet med gällande lagstiftning, om inte rättelse sker. 7

131 4.4. Fordran på Migrationsverket Kommunen har i årsbokslutet en fordran på Migrationsverket om 78,4 mnkr. Kommunen har i samband med bokslutsarbetet gått igenom återsökta kostnader för att säkerställa att fordran inte är för högt upptagen. Som stöd för sina antaganden har tidigare historik över återbetalning använts. Kommunen bedömer i dagsläget fordran på Migrationsverket som säker Ersättning för mervärdesskatt för HVB för ensamkommande barn Med anledning av en dom i högsta förvaltningsdomstolen fanns i bokslutet 2015 osäkerhet avseende vilka av kommunens kostnader för HVB för ensamkommande barn som utgjorde underlag för mervärdeskatteersättning. Kommunen har under 2016 gått igenom sina kostnader och säkerställt att de hanterats i enligt med gällande lagstiftning. Utifrån översynen har rättningar gjorts under året som föranlett ökade investeringsutgifter om 8,4 mnkr och driftskostnader om 1,1 mnkr Överföring av vattenområden i Kullaviks hamn I bokslutet 2015 fanns en tvist om ca 7 mnkr avseende överföring av vattenområden i Kullaviks hamn samt om ersättning till fastighetsägarna. I bokslutet 2016 är tvisten löst då kommunen förbundit sig att köpa den aktuella marken. Hanteringen kommer enligt uppgift inte föranleda någon kostnad för kommunen i och med det markvärde som erhålls Avgiftsfinansierad verksamhet Kommunen har i årsbokslutet bokat upp en fordran avseende underuttag mot avgiftskollektivet om 4,4 mnkr (renhållning 2,4 mnkr, VA 1,6 mnkr och bredband 0,4 mnkr). Hanteringen är inte i linje med Rådet för kommunal redovisnings idéskrift, Redovisning av affärsverksamhet, som anger att ett underuttag inte ska bokföras som tillgång då kommunen inte har den kontroll över framtida inkomster som tillgångsdefinitionen kräver. Ett belopp motsvarande uppbokad fordran borde istället ha kostnadsförts. I övrigt har inga andra väsentliga noteringar framkommit i samband med vår granskning. Göteborg den 8 mars 2017 Hans Gavin Auktoriserad revisor och certifierad kommunal yrkesrevisor Ernst & Young AB Marcus Gustafson Certifierad kommunal yrkesrevisor Ernst & Young AB 8

132 Årsredovisning 2016

133 Kungsbacka 2017 Kommunledningskontoret Redaktör Hannah Björk Omslagsfoto Per Pixel Petersson Grafisk formgivning Typsnitt Frutiger och Caslon 2 Årsredovisning Kungsbacka kommun 2016

134 Innehåll Kungsbacka här växer framtiden! 4 Året i korthet 6 Vår politiska organisation 8 Kommunfullmäktiges styrning 10 Miljön vinnare när kommunen samordnar transporter 12 Bra betyg när invånarna tycker till 14 Invånar dialoger visar vägen 15 Synpunktshantering för ständig förbättring 16 Det här lovar vi 17 Vi jämför oss med andra kommuner 18 Så har vi arbetat med vår värdegrund 22 Estetisk tolkning av hållbarhet 24 Vision Prioriterade mål och direktiv 27 Integration i praktik och kultur 34 Barn och utbildning 36 En verksamhet efter barnens behov utvecklar förskolan 40 Stöd och omsorg 42 Bygga, bo och miljötillsyn 46 Fritid, kultur och turism 50 Arbete och näringsliv 54 Klimatsmart tryckeri hittade hem i Fjärås 56 Miljöbokslut 58 Från Bräckan till havet 64 Attraktiv arbetsgivare 66 En bra arbetsplats för alla 69 Förvaltningsberättelse 70 Redovisningsprinciper 71 Ekonomisk översikt 73 God ekonomisk hushållning 74 Ekonomisk analys 75 Omvärlden 79 Investeringar 80 Exploatering 82 Nämndsredovisning 84 Vatten och avlopp 92 Avfall och återvinning 94 Kungsbacka bredband 95 Resultaträkning Kassaflödesanalys 96 Balansräkning 97 Noter 98 Revisionsberättelse 106 Revisorernas redogörelse 106 Fem år i sammandrag 108 Årsredovisning Kungsbacka kommun

135 Kungsbacka här växer framtiden! Vi kan se tillbaka på ännu ett händelserikt år. Det har hänt mycket i och utanför vår kommun som påverkat oss. I juni tog kommunfullmäktige beslut om ny vision för Kungsbacka kommun, Vision Den nya visionen ska vara långsiktig och stå för våra gemensamma värden och hur vi ser på framtiden. Detta för att skapa ETT Kungsbacka för invånare, företagare och våra medarbetare. Vår förhoppning är att den ska bidra till att skapa engagemang och delaktighet. I Kungsbacka växer framtiden. Tema hållbarhet Temat på årsredovisningen 2016 är hållbarhet. För att tydliggöra det verksamheterna gör i social, ekonomisk eller ekologisk hållbarhet, fick de i uppdrag att redovisa sitt arbete i en särskild faktaruta, Så har vi jobbat med hållbarhet, i den här årsredovisningen. Det är väldigt upplyftande att ta del av lösningar som visar på beredskap och vilja att konkret ta itu med hållbarhetsfrämjande åtgärder. Som kemikalieplanen och dess handbok för kemikaliesanering av förskolor, eller vår fordonspark som till allt högre grad går på ickefossila bränslen, för att ta några exempel. Behov av bostäder och utveckling av staden En stor utmaning för Sverige och Kungsbacka har varit och är bristen på bostäder. Under våren beslutades om ett ökat mål för bostadsbyggande. Ambitionen är att kommunen under en kortare period, fem år, ökar bostadsbyggandet till bostäder per år. Utmaningen kräver ett ökat samarbete olika aktörer emellan, prioriteringar och nytänkande kring lösningar. Behovet av bostäder är stort för alla grupper i samhället, inte minst för de nyanlända som kommer till Kungsbacka. Under året har mottagandet av ensamkommande barn och ungdomar återgått till en mer normal nivå. Mottagandet av nyanlända som fått uppehållstillstånd har däremot gått i motsatt riktning. Den största utmaningen har varit att erbjuda bostäder och med stora ansträngningar har vi klarat att bosätta cirka 200 personer. Det handlar både om bostäder i befintliga hyresbestånd och i andra former såsom tillfälliga boenden i kommunala lokaler och uthyrning från privatpersoner. Vad gäller behovet av nya boenden för våra äldre, så är det stort och kommunstyrelsen har beslutat att planera för äldreboenden i Särö och Björkris. Stadens utveckling tog ett stort steg i oktober med första spadtaget för nya stadsdelen Valand. Stadsdelen kommer att knyta ihop innerstaden med övriga staden så att Kungsbacka blir en hel stad! Staden utvecklas också kraftigt i nordost med en planerad stationsbyggnad i Hede och bostäder i Björkris, Tölö och Voxlöv. Under året löstes den utdragna tvisten om markfrågan i Kullaviks hamn. Parterna i tvisten, fastighetsägare, Kungsbacka kommun och Kullaviks hamn, är nöjda med utfallet som innebär att kommunen köpte vattenområden i anslutning till hamnanläggningen varvid hamnen får nyttjanderätt för områdena. Det säkrar möjligheterna till båtplatser i Kullaviks hamn. Ett gott företagsklimat Vi vill vara en attraktiv kommun för företag och entreprenörer. För att nå högre än idag så har vi gjort ett antal satsningar under året och dessa fortsätter. Vi har förstärkt vår näringslivsenhet för att möjliggöra mer fokus på företagens behov, stödja den växande besöksnäringen och tillsammans med fastighetsägare och handlare, utveckla staden Kungsbacka. Vi arbetar intensivt med arbetsplatskultur och bemötande inom våra myndighetsdelar. Vi ska stå för ett gott bemötande och det ska vara lätt att göra rätt. 4 Årsredovisning Kungsbacka kommun 2016

136 Internt förbättringsarbete Kungsbacka kommun ska, i alla lägen skapa nytta för våra invånare och företag. Därför utvecklar vi ständigt kommunens organisation och arbetssätt. Viktiga områden under det gångna året har varit att arbeta med vår kultur och den är också i fokus under nästa år. Våra ledord är Vi välkomnar, vi levererar, vi samarbetar och vi tänker nytt. Ledar skapet är ett annat fokusområde och hittills har knappt 200 av kommunens 300 chefer genomgått vårt gemensamma program Leda i utveckling. Ett gott ledarskap är en viktig faktor för att vara en attraktiv arbetsplats. Hållbar utveckling Vi behöver tänka och agera hållbart i alla perspektiv; ekonomi, socialt och inom miljöområdet. Som ett led i att bli mer hållbara, beslutade kommunfullmäktige att underteckna Borgmästaravtalet för klimat och energi. Det är ett samarbete mellan nästan städer, byar och kommuner i framförallt Europa. Borgmästaravtalet kom till för att sprida kunskap och ge vägledning i arbetet med att möta de klimatutmaningar vi står inför. I och med undertecknandet åtar sig Kungsbacka att minska utsläppen av koldioxid (eller andra växthusgaser om man så väljer) i kommunen med minst 40 procent till år 2030, framförallt genom förbättrad energi effektivitet och användning av förnyelsebara energikällor samt att öka vår klimattålighet genom att anpassa oss till klimatförändringarnas följder. I november genomförde vi en omvärldsdag för politiker och tjänstemän med temat hållbara städer för att få kunskap och inspiration till hur man kan tänka mer hållbart i stadsutvecklingen. Slutligen ett tack! I dagens föränderliga värld med stor påverkan från omvärlden så har Kungsbacka kommuns anställda åstadkommit mycket under året och hanterat nya händelser och förutsättningar med stor professionalitet. Vi fortsätter att utvecklas som en attraktiv kommun och arbetsplats med satsningar på en god arbetsmiljö, kompetensutveckling och innovation. I Kungsbacka arbetar människor som vill, vågar och kan! Vi vill därför rikta ett stort tack till kommunens medarbetare och förtroendevalda för ert engagemang och goda arbete. Alla har vi gemensamt bidragit till kommunens framgång. Hans Forsberg Kommunstyrelsens ordförande Ann-Charlotte Järnström Kommundirektör Årsredovisning Kungsbacka kommun

137 ÅRET I KORTHET Året i korthet Årets resultat +89 miljoner... vilket är 34 miljoner bättre än vi hade budgeterat för. Det goda resultatet beror till stor del på att en del större investeringar i framför allt lokaler, har blivit senarelagda. Nämnderna klarar sig totalt sett inom budgetram. Läs mer på sidan 70. God ekonomisk hushållning 28 % Vi bygger för framtiden Vi 387 investerade under 2016 miljoner i bland annat nya skolor och särskilda boenden, samt gator och vägar. Läs mer på sidan 82. Kungsbacka kommun har en fortsatt stark soliditet på 28 procent. Vi bedömer att Kungsbacka har en god ekonomisk hushållning. Läs mer på sidan 32. Hög målsättning på byggande av bostäder Våra medarbetare Så många var anställda i kommunen Den genomsnittliga anställda är en kvinna på 45 år som har en sysselsättningsgrad på 93 procent. Läs mer på sid 66. För att möta den allt större efterfrågan på bostäder, bestämdes att tillfälligt öka takten på bostadsbyggandet. Under fem år ska bostäder i olika upplåtelseformer byggas. Läs mer på sidan 4. 6 Årsredovisning Kungsbacka kommun 2016

138 ÅRET I KORTHET Under 2016 blev vi invånare KLIMAT OCH LUFT VATTEN LEVANDE LANDSKAP EN GOD BEBYGGD MILJÖ Diagrammet visar hur antalet invånare vuxit de senaste fem åren Vi sprängde vallen på invånare! Befolkningstillväxten var personer, vilket motsvarar 1,6 procent. Läs mer på sid 46. Våra mål och satsningar inom miljöområdet kan du läsa om i Miljöbokslutet på sidan 58. Vart gick skattepengarna? Förskola & Grundskola 42,1 kr Vård & Omsorg 19,6 kr Gymnasie & Vuxenutbildning 9,9 kr Funktionsstöd 9,4 kr Individ & Familjeomsorg 5,3 kr Kollektivtrafik, räddningstjänst, medlemsavgifter 2,9 kr Fritid & Folkhälsa 2,8 kr Kommungemensamma kostnader och politisk verksamhet 2,8 kr Teknik skattefinansierat 2,6 kr Kultur & Turism 2 kr Byggnadsnämnden 0,4 kr Miljö & Hälsoskydd 0,3 kr Varje hundralapp som betalades i skatt till Kungsbacka kommun under 2016 användes till verksamheterna på det sätt som visas här.

139 POLITIK OCH ORGANISATION Vår politiska organisation Den politiska organisationen i Kungsbacka kommun består av kommunfullmäktige, kommunstyrelsen och 14 nämnder. Kommunstyrelsen och elva av nämnderna har förvaltningar som sköter det dagliga arbetet. respektive kommun. Utöver detta finns ett vilande bolag, S:ta Gertrud. Kommunalförbund Vi ingår i Göteborgsregionens kommunalförbund, GR, och har vår räddnings tjänst i Räddningstjänstförbundet Storgöteborg. Entreprenadföretag Kungsbacka kommun köper verksamhet från olika entreprenadföretag. Kommunfullmäktige sammanträder en gång per månad. Mötena sänds live på kommunens webbplats. Kommunfullmäktige Politikerna i kommunfullmäktige har det högsta ansvaret för den kommunala verksamheten. De beslutar om vilka mål man ska ha för samhällsutvecklingen och samhällsbyggandet i kommunen, vilken service kommunens invånare ska få och hur pengarna i kommunens budget ska användas. Kommunfullmäktige kontrollerar också att den kommunala verksamheten sköts på ett riktigt sätt. Till sin hjälp har de kommunrevisionen. Kommunstyrelsen Politikerna i kommunstyrelsen planerar, leder och samordnar kommunens verksamhet och ekonomi. Kommunstyrelsen och nämnderna genomför det som kommunfullmäktige beslutat om. De politiska nämnderna Varje politisk nämnd fattar beslut om vilka tjänster och vilken service man ska erbjuda kommuninvånarna inom det område som man ansvarar för, till exempel inom förskola, grundskola och äldreomsorg. Kommunala bolag och en stiftelse Kungsbacka kommun har ett bostadsbolag, Eksta Bostads AB och en stiftelse för Tjolöholm slott. Utöver det finns ett delägt bolag, Hallwan AB, vars syfte är att ta hand om den frekvens som kommunerna fått från Post- och telestyrelsen för bredbandskommunikation via radiolänk. Hallwan AB är beslutat att likvideras under 2017 och frekvenstillstånden kommer att fördelas till Gemensamma nämnder Kungsbacka kommun samverkar med Region Halland och de övriga hallandskommunerna i Patientnämnden och i Gemensam nämnd för hemsjukvård och hjälpmedel. Tillsammans med Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, Region Halland och hallandskommunerna samverkar kommunen i Samordningsförbundet i Halland. Kommunalråd Hans Forsberg (M) Fredrik Hansson (C) Eva Borg (S) Ulrika Landergren (L) Kommunfullmäktige Moderaterna (M) 21 Centerpartiet (C) 7 Liberalerna (L) 6 Kristdemokraterna (KD) 2 Socialdemokraterna (S) 10 Sverigedemokraterna (SD) 5 Miljöpartiet (MP) 4 Kungsbackaborna (KB) 3 Vänsterpartiet (V) 2 Oberoende ledamot 1 8 Årsredovisning Kungsbacka kommun 2016

140 POLITIK OCH ORGANISATION Kungsbackas kommunstyrelse ordförande Hans Forsberg (M) 1:e vice ordförande Fredrik Hansson (C) 2:e vice ordförande Eva Borg (S) Lisa Andersson (M) Thure Sandén (M) Anders Ekström (M) Kalle Sundvall (M) Marianne Kierkemann (M) Peter Söderberg (M) Kristina Karlsson (C) Ulrika Landergren (L) Johan Tolinsson (S) James Kujansuu ( ) Emma Vildstrand (MP) Roger Larsson (KB) Kommunfullmäktige Kommunrevision Bolag och stiftelse Valberedning Kommunstyrelse Gymnasie & Vuxenutbildning Plan & Bygg Service Fritid & Folkhälsa Miljö & Hälsoskydd Krisledningsnämnd Funktionsstöd Valnämnd Schematiskt ser Kungsbackas politiska organisation ut så här. Vård & Omsorg Teknik Individ & Familjeomsorg Kultur & Turism Förskola & Grundskola Överförmyndarnämnd Årsredovisning Kungsbacka kommun

141 POLITIK OCH ORGANISATION Kommunfullmäktiges styrning Målstyrning Kommunfullmäktige styr nämnderna genom mål och medel. För Eksta bostads AB finns ägardirektiv och för Stiftelsen Tjolöholms slott finns stadgar som är fastställda. Fullmäktige tilldelar varje nämnd en ekonomisk ram och fastställer prioriterade mål som adresseras till de olika nämnderna. För 2016 har fullmäktige beslutat om 17 prioriterade mål varav två avser ekonomin. Varje nämnd kan konkretisera de prioriterade målen genom att bryta ner dem till resultatmål för nämnden. En nämnd kan även lägga till egna resultatmål som är specifika för det uppdrag som ligger inom nämndens ansvarsområde. Hur förvaltningarna arbetar med målen beskrivs i genomförandeplaner som är en del av förvaltningsbudgeten. På detta sätt säkerställs att de politiska prioriteringarna får genomslag i verksamheterna och den röda tråden från våra förtroendevalda till invånarna i Kungsbacka blir tydlig. Inriktningar och direktiv Utöver prioriterade mål styr kommunfullmäktige med inriktningar och direktiv. Inriktning Kungsbacka har antagit en värdegrund som benämns Bitt. Bitt står för Bemötande, inflytande och tillgänglighet. Detta tillsammans skapar trygghet. En redovisning av Bitt finns på sidan 14 och 15. Direktiv Fullmäktige kan utfärda direktiv till nämnderna. För 2016 har fullmäktige beslutat om fyra direktiv: Handlingar ska vara lätt tillgängliga. Arbete eller utbildning ska erbjudas innan försörjningsstöd Vi ska kunna erbjuda praktikplatser Åtgärdsprogram för ett värdskap i toppklass Redovisning av direktiven finns på sidorna Övergripande planer och program Utöver fullmäktiges prioriterade mål, inriktningar och direktiv som beslutas i samband med budgeten finns ytterligare mål- och styrdokument. Dessa uttrycker fullmäktiges ambitioner för ett antal sakfrågeområden och är riktade till fler än en nämnd. Exempel på sådana dokument är: Översiktsplan Mål för bostadsbyggande Ny mark för näringslivet, handlingsplan Policy för konkurrensprövning Ekonomistyrning Nämnderna har ansvar för att hålla sina nettokostnader inom tilldelad ram. Nämnderna upprättar rutiner för budgetuppföljning och intern kontroll. Första budgetuppföljningen som sker efter ett tertial, redovisas till kommunstyrelsen och andra tertialet redovisas till kommunfullmäktige. För att ha en smidig hantering av de avvikelser som uppstår vid årsskiftet finns ett system för resultatfonder. Principen är att alla överskott och underskott tas med i en resultatfond. Fonden redovisas sidoordnat i en not till det egna kapitalet. Uttag ur fonden får endast ske för kostnader som inte är driftskostnadshöjande. Kvalitetsuppföljning Fullmäktiges mål följs upp genom att samtliga adresserade nämnder lämnar en kvalitativ redovisning på hur de fördelat resurser och arbetat för att bidra till att uppfylla de övergripande prioriterande målen. På kommunövergripande nivå görs en kvantitativ mätning av respektive mål. Då vi ofta använder undersökningar som även kan påverkas av omvärldsfaktorer utanför vår kontroll är det nödvändigt att göra en avvägning mellan vad som berättas i den kvalitativa uppföljningen från respektive nämnd och det utfall den kvantitativa uppföljningen visar när bedömning av måluppfyllelse görs. Resultat utöver mål, inriktningar och direktiv redovisas genom verksamhetsnyckeltal. Många av dessa redovisar uppnådda effekter för dem vi är till för. Varje nämnd beslutar vilka nyckeltal som är väsentliga att redovisa för fullmäktige och vilka som enbart ska redovisas för den egna nämnden. En mer detaljerad redovisning om hur vi arbetar med inriktningar och Bitt återfinns i respektive nämnds årsredovisning. Det finns även uppföljning av kommunens kvalitet i korthet som beskriver hur vi står oss jämfört andra kommuner på sidorna Vi har ett system för ständiga förbättringar där synpunktshantering och kvalitetsdeklarationer ingår. En översiktlig redovisning om hur väl vi lever upp till de utfästelser som vi ger i deklarationerna och vårt arbete med synpunktshantering finns på sidan 11. En mer detaljerad redovisning finns i respektive nämnds årsredovisning. 10 Årsredovisning Kungsbacka kommun 2016

142 POLITIK OCH ORGANISATION Vision Kommunfullmäktiges prioriterade mål Kommunfullmäktiges strategiska inriktningar Kommunfullmäktiges direktiv Uppföljning analys av verksamheten analys av hur omvärlden påverkat oss förslag förändringsområden Nämndernas resultatmål Nämndernas strategiska inriktningar Nämndernas direktiv Uppföljning analys av verksamheten analys av hur omvärlden påverkat oss förslag förändringsområden Förvaltningarnas och verksamheternas genomförandeplaner och överenskommelser Uppföljning analys av verksamheten analys av hur omvärlden påverkat oss förslag förändringsområden Modellen visar hur Kungsbacka styrs. Foto: Ciprian Gorga Årsredovisning Kungsbacka kommun

143 REPORTAGE Miljön vinnare när kommunen samordnar transporter Miljövänligare, effektivare och säkrare. Med samordnad varudistribution kommer antalet transporter av mat och material till Kungsbackas verksamheter minst att halveras. Text: Monica Wessman Foto: Hannah Björk Samordnad varudistribution innebär att olika leverantörer kör sina varor till en samlastningscentral. Där lastas sedan de olika varorna tillsammans, så att allt som ska levereras till någon av kommunens arbetsplatser körs ut samtidigt istället för med flera olika transporter. Färre lastbilar runt skolan I Björkrisskolans kök arbetar Lisette Jansson, som redan märkt en tydlig förbättring sedan den samordnade varudistributionen körde igång. Förut fick vi fem leveranser i veckan och transporterna kom på olika tider och olika dagar. Ibland Detta är samordnad varudistribution Alla leverantörer kör sina varor till en samlastningscentral. Alla skolor, förskolor och äldreboenden får en samlad leverans med alla leverantörers varor vid ett tillfälle i veckan. Samtliga leveranser sker med fordon som drivs med biogas. Vinsten är minskad miljöpåverkan, bättre arbetsmiljö och trafiksäkerhet, samt bättre förutsättningar för små lokala leverantörer. kunde de till och med komma mitt under lunchen, och det var inte så bra. När projektet med samordnad varudistribution pågick fick vi vara med och påverka och säga vilken tid på dagen det passade bäst för oss att få varorna levererade. Nu kommer leveransen bara en dag i veckan, och alltid vid samma tid. Det har hittills bara diffat på fem minuter, så det fungerar fantastiskt bra. Det allra bästa är förstås att det är färre lastbilar och mindre tung trafik nu. Det märks stor skillnad, det gör miljön säkrare här vid skolan ton per år Inom Kungsbacka kommun transporteras varje år ton livsmedel och 500 ton annat gods till kommunens verksamheter. Alla transporter har tidigare utförts av olika leverantörer, vilket har inneburit mycket tung trafik till skolor, förskolor och äldreboenden. Att minska den tunga trafiken och den miljöpåverkan trafikens utsläpp ger, har därför funnits på den politiska agendan i flera år. Ytterligare en nytta med samordnad varudistribution var att med färre leveranstillfällen skapa en bättre och tryggare arbetsmiljö för medarbetarna. I upphandlingen av leverantör ställde kommunen dessutom som krav att alla lastbilar skulle drivas av biogas för att ytterligare minska påverkan på miljön. Bättre förutsättningar för lokala leverantörer Avtal tecknades till sist med Postnord, till vars omlastningscentral alla leverantörer nu kör sina varor. Varorna lastas sedan om och körs 12 Årsredovisning Kungsbacka kommun 2016

144 Köket på Björkris förskola och skola får leverans av matvaror tidigt en morgon. Förväntansfulla skolbarn och kökspersonal tar emot leveransen. ut av Postnord enligt en uträknad rutt. Detta har också inneburit att små lokala leverantörer får bättre förutsättningar vid upphandlingar eftersom de nu bara behöver leverera till omlastningscentralen istället för till kommunens alla enheter. Satsningen har fått stort genomslag i media, och stämmer väl in med kommunfullmäktiges förväntningar om att införandet skulle bidra till att starta en positiv miljötrend i samhället, där kommunen stärkt sin miljöprofil. Satsningen utökas Den samordnade varudistributionen till kommunens verksamheter består inledningsvis av livsmedel, cirka ton årligen. Under första halvan av 2017 kommer satsningen utökas till att även omfatta leveranser av andra varugrupper såsom städartiklar, läromedel och kontorsmaterial, cirka 500 ton. Årsredovisning Kungsbacka kommun

145 KVALITETSARBETE Bra betyg när invånarna tycker till Varje år tar SCB tempen på vad Kungsbackas invånare tycker om sin kommun och motsvarande i andra kommuner hamnade vi på fjärde plats av 136 kommuner vad gäller att bo och leva men visst har vi en del att jobba på vad gäller bostäder, grundskola, inflytande, stöd för utsatta och äldreomsorg. Invånarna i Kungsbacka tycker att kommunen är en bra plats att leva och bo på. Det framgår av Nöjd- Region-Index (NRI). Kungsbackas invånare har i många år varit en bra bit över riksgenomsnittet av Sveriges kommuner och placeras sig på delad fjärde plats av de 136 kommuner som deltagit i undersökningen. Det är speciellt utbildnings- och arbetsmöjligheter som invånarna ser positivt på och som har haft en positiv trend. Nio av tio kan rekommendera Kungsbacka som boendeort vilket är bland de högsta värdena i landet. För att invånarna ska bli mer nöjda behövs detaljplaner som medger ökat bostadsbyggande i olika boendeformer. Ungdomar och nyanlända har bland flera andra grupper svårt att hitta bostäder. Sådana detaljplaner arbetas för närvarande fram eller genomförs, bland annat Väster om ån i innerstan, Björkris, Aranäs, Tölö och Kläppa i Åsa. Fortsatt viktigt med trygghet Precis som övriga Sverige upplever Kungsbackas invånare att tryggheten minskar. Kungsbacka ligger på en högre nivå av trygghet än genomsnittet av övriga kommuner och är på en delad sextonde plats av de medverkande kommunerna i undersökningen. I Kungsbacka ser vi tryggheten som en viktig del i att leva och bo och kommer att fortsätta förbättra tryggheten, bland annat i vår Överenskommelse polis och kommun, ÖPK, som i januari presenterade 2016 års medborgarlöften. Kommunens verksamheter är bra Invånarna är generellt nöjda med kommunens verksamheter som mäts med Nöjd-Medborgar-Index (NMI). Speciellt verksamheter som vatten och avlopp men även gymnasieskolan och våra kultursatsningar uppskattas av invånarna. Invånarnas nöjdhet med kommunens verksamheter är på nionde plats i jämförelse med övriga medverkande kommuner. Verksamheter som skulle kunna förbättras för att ytterligare höja helhetsintrycket är grundskolan, gator, gång- och cykelvägar, stöd för utsatta personer och äldreomsorgen. Vill bli bättre på bemötande och tillgänglighet Kommunens bemötande och tillgänglighet upplever Kungsbackas invånare ungefär som övriga medverkande kommuners invånare i undersökningen. Trenden har dock varit negativ de senaste åren samtidigt som detta är ett prioriterat område och en viktig del i kommunens värdegrund Bitt (Bemötande, inflytande, tillgänglighet som skapar trygghet). Under 2016 har vi inlett ett omfattande och långsiktigt arbete med att utveckla vår interna arbetsplatskultur som på sikt förväntas bidra till bättre bemötande och tillgänglighet för invånarna. Inflytande och påverkan är viktiga för en fungerande demokrati Invånare anser sig ha möjlighet till inflytande om kommunens verksamheter i högre grad än genomsnittet för övriga kommuner som mäts med Nöjd-Inflytande-Index (NII). Men vi har haft sjunkande resultat på detta område under flera år som vi tar på stort allvar. Det är framför allt möjligheten att få kontakt med kommunens politiker som är lägre än genomsnittet i undersökningen. I frågor om påverkan och förtroende ligger vi högre än genomsnittet men har en negativ trend. Vi har en hög ambition inom detta område och planerar att kraftsamla för en förbättring. Vi har redan påbörjat och kommer ytterligare intensifiera arbetet med att förbättra möjligheter för invånarnas inflytande genom bland annat fler invånardialoger, bättre synpunktshantering, ny invånarpanel och fler arenor där invånare kan få kontakt med politiker. Vi planerar även för bättre och mer enhetlig kommunikationsplan för kommunen tillsammans med digitala former för dialog med invånarna. 14 Årsredovisning Kungsbacka kommun 2016

146 KVALITETSARBETE Invånardialoger visar vägen Engagemang och strävan efter inflytande är något vi vill ta vara på. Under 2016 hade vi invånardialoger i vitt skilda ämnen som engagerade invånarna och utvecklade olika verksamheter allt från stadsbyggnad till vad eleverna äter i skolrestaurangen. Om undersökningen Vi vill veta vad invånarna tycker om Kungsbacka kommun. Därför ger vi i uppdrag åt Statistiska Centralbyrån, SCB, att undersöka det. Resultatet presenteras i den årliga Medborgarundersökningen. Resultaten redovisas med SCB:s analysmodell Nöjd-Kund-Index, NKI. Frågorna besvaras på 10-gradiga skalor, där 1 är lägsta betyg och 10 är högsta betyg. Fråge områdenas resultat redovisas som betygsindex, vilka kan variera mellan 0 och 100. Betygsindex under 40 klassas som inte godkänt. Gränsen för nöjd går vid 55, och 75 eller högre tolkas som mycket nöjd. Nöjd-region-index, NRI Rekommendation att flytta till Kungsbacka Utfall Kungsbacka Utfall Medel Lägsta Utfall Högsta Utfall Trygghetsmätning tillsammans med polisen som resulterade i medborgarlöften. 2. Invånardialog med ungdomar om värderingar i förhållande till omsorgsyrket 3. Invånardialog på Fyren kring nyanländas önskemål om fritidssysselsättning. 4. Biblioteken anordnade invånardialog kring området Väster om ån. 5. Invånardialog om människors användning och upplevelse av de platser och grönområden inom Kungsbacka stad som är tillgängliga för allmänheten som mynnade ut i en sociotopkarta 6. Service kring Hede Station 7. Vid etablerande av nya boenden för flyktingmottagning och ensamkommande barn. 8. Även dialoger i form av matråd inom skolan och omsorgsförvaltningarna Trygghet Arbetsmöjligheter Bostäder Utbildningsmöjligheter Nöjd-medborgarindex, NMI Bemötande och tillgänglighet Vatten och avlopp Nöjd-inflytande-index, NMI Information Påverkan Representanter från Polisen och Kungsbacka kommun genomför trygghetsundersökning via en enkät på webben och invånardialoger. De frågar invånare i Kullavik om hur tryggheten i kommunen upplevs. Foto: Hannah Björk Årsredovisning Kungsbacka kommun

147 KVALITETSARBETE Synpunktshantering för ständig förbättring Invånarnas synpunkter är viktiga för vår ständiga förbättring. Antalet synpunkter har ökat med 75 procent 2016 och vi fortsätter satsningen med att utveckla dialogen med invånarna. Och invånarnas idéer, klagomål och förslag ger effekt! Ständig förbättring Genom att systematiskt använda inkomna synpunkter kan vi ständigt förbättra våra processer och även förutsättningar för kommunen att leverera en god kostnadseffektiv service. Synpunktshanteringen på kommunens webbplats ska förenkla för våra invånare, brukare och andra intressenter att felanmäla, klaga, lämna förslag till förbättringar eller ge oss beröm. Tillsammans med våra kvalitetsdeklarationer ingår synpunktshanteringen i ett system för ständiga förbättringar. Synpunkter om fritidsaktiviteter och trafik Flertalet av de synpunkterna under året handlar, precis som tidigare år, om behovet av idrottshallar, parkourhall, nya längre och belysta motionsspår och att bygga fler utegym och ytor för spontanaktiviteter. Flera synpunkter handlar också om ny simhall. Som en följd av inlämnade synpunkter planeras nu en gymnastikoch parkourhall att stå klar våren Belysning på aktivitetsytan i Fors sätts upp under våren Två nya utegym, ett i Vallda och ett i Onsala, planeras under En ny simhall med byggstart planeras till Teknikområdet står för en stor del av synpunkterna som handlar om trafik och park, trafiksäkerhet, parkering samt avfall och återvinning. Många synpunkter gäller områden som inte ligger inom kommunens ansvar, utan till exempel tillhör Trafikverket, vägföreningar eller Förpacknings- och tidningsinsamlingen. Ökning av antal synpunkter och felanmälningar Inkomna synpunkter har ökat med 75 procent från föregående år. De flesta nämnder är med i ökningen men främst Förskola & Grundskola som inte haft så många tidigare år, Kommunstyrelsen, Vård & Omsorg som arbetat aktivt med synpunktshanteringen. Vård & Omsorg har bland annat bifogat en ny talong i anslutning till sina kvalitetsdeklarationer som underlättat för de som vill lämna en synpunkt. Under året har vi påbörjat ett förbättringsarbete med synpunktshanteringen som utgör en viktig del för invånarnas inflytande. Under hösten genomfördes bland annat en kampanj via sociala medier för att öka intresset för invånarna att lämna synpunkter. Vid mötesplatser dit invånare kommer för att träffa kommunen på olika sätt, fanns en affisch med uppmaning att lämna synpunkter. På vår hemsida finns det länkar till synpunktshanteringen så att invånarna enkelt kan ge en synpunkt när de använder eller letar efter information eller någon av våra tjänster. Förslag till förbättring varav anonyma Varav politiska Varav obesvarade Klagomål Förvaltning Beröm Totalt Fritid & Folkhälsa Förskola & Grundskola Gymnasie & Vuxenutbildning Individ & Familjeomsorg Kommunstyrelsen Kultur & Turism Miljö & Hälsoskydd Plan & Bygg Service Teknik Vård & Omsorg Totalt Årsredovisning Kungsbacka kommun 2016

148 KVALITETSARBETE Det här lovar vi Många synpunkter handlar om ytor för idrotts- och fritidsaktiviteter. Kampanjen för att lämna en synpunkt har även skapat uppmärksamhet för felanmälan som också ökat mer för Antal ställda frågor via synpunktshanteringen ligger dock relativt konstant. Flest synpunkter inom teknik och fritid Teknik och Fritid & Folkhälsa står fortsatt för överlägset flest synpunkter med 60 procent. Hos flera verksamheter som inte får så många synpunkter till sig finns istället en naturlig och vardaglig kontakt mellan kommunen och den enskilde då synpunkter eller frågor löpande diskuteras och fångas upp. Andelen klagomål, beröm och förbättringsförslag är totalt sett som tidigare år och ungefär hälften av synpunkterna är förbättringsförslag. Våra kvalitetsdeklarationer talar om vad invånarna och de som använder våra tjänster kan förvänta sig av oss. De ska tydligt beskriva vad vi lovar. Deklarationerna är en viktig del i kommunens kvalitetsarbete och ett effektivt förbättringsverktyg för verksamheten. 91 av 107 uppnådda I Kungsbacka har vi 107 kvalitetsdeklarationer 2016 uppdelat på tio av våra nämnder. Så här har vi uppfyllt våra kvalitetsdeklarationer under året: 14 Delvis uppnådda 2 Ej uppnådda Antal uppnådda kvalitetsdeklarationer har ökat till 85 procent var andelen 79 procent och 2014 var den 82 procent. De ej uppnådda kvalitetsdeklarationerna är två stycken för 2016: Miljö & Hälsoskydd: har inte lyckats skicka skriftlig rapport inom 15 arbetsdagar över vad som framkom vid tillsynsbesök från myndigheten. Förklaringen är att flera fall varit komplicerade samt personalbrist. Teknik: har inte åtgärdat belysningsstolpar som är ur funktion inom tre veckor. Orsaken är att upphandlad entreprenör inte genomförde avtalade uppgifter till fullo varför avtalet sades upp under året. En ny upphandling genomförs våren 2017 och en del områden kommer att genomföras i egen regi. Vi ger svar på synpunkter Kommunen har åtagit sig att svara på synpunkter inom tio arbetsdagar vilket vi till störst del gör. Antal obesvarade synpunkter minskar. Andelen obesvarade synpunkter efter 10 dagar av de inkomna synpunkter som ska besvaras är cirka 25 procent vilket kan jämföras med cirka 40 procent för år En förbättring även om det inte är acceptabelt. Orsaken förklaras ofta som tidsbrist. Det har funnits brister i system och rutiner som nu håller på att förbättras. Totalt: 107 stycken kvalitetsdeklarationer 91 Uppnådda Årsredovisning Kungsbacka kommun

149 KVALITETSARBETE Vi jämför oss med andra kommuner När vi jämför oss, får vi ett mått på kvaliteten på den service vi levererar till invånarna års undersökning visar en förbättring mot föregående år. En majoritet av de undersökta områdena placerar oss i Sverigetoppen. Foto: Emelie Danielsson Kommunens kvalitet i korthet är ett verktyg för att jämföra kommuner med varandra och beskriver kommunernas kvalitet ur ett invånarperspektiv. Undersökningen genomförs av Sveriges Kommuner och Landsting, SKL. För närvarande deltar 250 av Sveriges 290 kommuner i detta jämförelsenätverk. Den ger alltså en bra bild av så gott som hela Sverige. Kommunens kvalitet undersöks årligen för fem områden: Tillgänglighet Trygghet Delaktighet och information Effektivitet Samhällsutveckling Inom respektive område finns ett antal frågor som var och en har jämförts med resultatet för andra kommuner. För att ge en snabb och enkel överblick över hur Kungsbacka står sig jämfört andra kommuner har vi delat upp utfallet i fyra betygsgrupper, från mörkgrönt till rött (se förklaring i högerspalten). Resultaten kan ge ett bra stöd för våra förtroendevalda att få en sammanfattande översiktlig bild av kommunens kvalitet i jämförelse med andra kommuner. Redovisningen är även ett bra underlag i dialogen med invånarna. Här redovisas en sammanställning över samtliga frågor som tillhör respektive betygsgrupp. Kungsbacka tillhör de 25 procent av kommunerna som fått bäst resultat på måttet. Kungsbacka tillhör den näst bästa gruppen. Kungsbacka tillhör den näst sämsta gruppen. Kungsbacka tillhör de 25 procent av kommunerna som fått sämst resultat på måttet. 18 Årsredovisning Kungsbacka kommun 2016

150 KVALITETSARBETE antal frågor Kungsbackas totala resultat Kungsbacka har en mycket god kvalitet i jämförelse med andra kommuner. Av totalt 40 frågor placerar vi oss i bästa gruppen med 24 av frågorna vilket är en förbättring i jämförelse med tidigare år. Vi har färre frågor i näst bästa- och näst sämsta gruppen. Däremot har vi försämrat oss i förhållande till tidigare genom att ha fler frågor, sju stycken, i sämsta gruppen. Resultat per område I följande spalter redovisas hur frågorna bedöms i förhållande till andra kommuner inom respektive område. Under varje diagram ser du vilka frågor som ingår per område. Tillgänglighet antal frågor Tillgänglighet, e-post Bemötande, telefon Öppettider utöver vardagar 8 17 på bibliotek, simhall och återvinningscentral Plats på förskola på önskat datum Väntetid förskola för de som ej fått plats på önskat datum Väntetid försörjningsstöd Tillgänglighet, telefon Väntetid särskilt boende Tillgänglighet handlar om hur lätt invånare kan komma i kontakt med kommunen för att till exempel ställa en fråga. Då vi till 98 procent lyckas besvara frågor inom två dagar placerar vi oss i den bästa gruppen. Det kan även handla om väntetiden på beslut om försörjningsstöd, som för 2016 är 22 dagar vilket är en förbättring från sämsta till näst sämsta gruppen. Kungsbacka placerar sig i bästa gruppen med 4 av 8 frågor. Vi minskar samtidigt med 1 i näst bästa gruppen så att vi totalt sett i de två bästa grupperna minskar. Samtidigt har vi ökat med en fråga i sämsta gruppen. Hit hör tillgänglighet via telefon där vi försämrat oss från näst bästa gruppen till den sämsta. Vi arbetar aktivt med denna fråga genom vår värdegrund och i vårt förändringsarbete för bättre arbetsplatskultur. Hit hör även väntetiden till särskilt boende som gått från näst sämsta till sämsta gruppen i år med 108 dagar. Detta är kända problem som främst handlar om planprocesser för byggnationer av nya boenden som det planeras insatser till att förbättra. Flera bibliotek i kommunen har meröppet, det vill säga öppettider utöver vardagar klockan 8 till 17. Foto: Hannah Björk Årsredovisning Kungsbacka kommun

151 KVALITETSARBETE Trygghet antal frågor antal frågor Delaktighet och information antal frågor Effektivitet Antal barn och personal i förskola Trygghet invånare, index Personalkontinuitet i hemtjänst Kungsbacka har en fråga i bästa gruppen om antal planerade barn i förhållande till personal inom förskolan, som är 4,9 barn per medarbetare. I näst bästa gruppen finns fråga om trygghetsindex från SCB:s Medborgarundersökning som sjunkit från bästa gruppen föregående år. I sämsta gruppen har vi en fråga om personalkontinuitet inom hemtjänsten. Medelvärdet för Kungsbackas hemtjänsttagare vad gäller antal anställda som de möter under en 14-dagarsperiod är 19 stycken. Medelvärdet för övriga kommuner i undersökningen är 15, där den bästa kommunen har 7 och den sämsta 26 stycken. I årets mätning kring trygghet är det en fråga mindre. Många kommuner hade svårt att ta fram uppgifter om faktiskt antal barn i förhållande till personal i skolan, varför frågan ströks. Webbinformation Delaktighet invånare, index Inflytande invånare, index På området Delaktighet och information placerar sig Kungsbacka i bästa gruppen med två frågor: om kommunens webb-information till invånarna och om hur väl kommunen möjliggör för att delta i kommunens utveckling. Det är en förbättring från näst bästa gruppen år Vad gäller fråga om SCB:s Medborgarundersökning Nöjd-Inflytande- Index placerar vi oss precis som 2015 i näst bästa gruppen. Under året har vi förbättrat vår process för att få in synpunkter från invånare och genomfört flera invånardialoger som sannolikt bidragit till det positiva resultatet. Elever i årskurs 6 med godkända betyg Elever i årskurs 3 som klarat de nationella proven Elever i årskurs 9 med behörighet till yrkesprogram Elevers syn på skola och undervisning, årskurs 8 Kostnad per betygspoäng i grundskolan Gymnasieelever som tagit examen inom 4 år Kostnad per elev i gymnasieskola Kvalitet, särskilt boende Kostnad särskilt boende äldreomsorg Brukare nöjda med särskilt boende Omsorgs- och serviceutbud hemtjänst Brukare nöjda med sin hemtjänst Ungdomar som inte återkommit till socialtjänst inom ett år efter insats Kvalitet, LSS grupp- och serviceboende Kostnad hemtjänst äldreomsorg Kostnad per barn i förskola I perspektivet kommunens effektivitet har Kungsbacka 9 av 16 frågor i bästa gruppen vilket är en förbättring från föregående år. De områden där vi förbättrat oss är om elevers syn på skolan och undervisningen i årskurs 8, kostnad per brukare och kvalitetsindex för särskilt boende och andel brukare som är nöjda med sin hemtjänst. Sämsta gruppen har ökat med två frågor, kostnad per brukare i hemtjänsten (som har ändringar i sin mätmetod så att den inte är helt jämförbar mot tidigare år) och kostnad per barn i förskolan. Det är 20 Årsredovisning Kungsbacka kommun 2016

152 KVALITETSARBETE tveksamt om frågor om kostnad per elev eller brukare i olika verksamheter visar något om effektiviteten när man inte har med kvalitetsaspekten. Dessa frågor ligger inte till grund för förändrings- eller förbättringsarbete i Kungsbacka utan att vi tar med vilken kvalitet som levereras. Vi kan konstatera att Kungsbacka står sig väl vad gäller effektiviteten i jämförelse med andra kommuner. Samhällsutveckling antal frågor Förvärvsarbetande invånare år Invånare som under året fått ekonomiskt bistånd Antal nya företag Att bo och leva i kommunen Sjukpenningtal Återvunnet material av hushållsavfall Miljöbilar i kommunal verksamhet Ekologiska livsmedel i kommunens kök Företagsklimat, enligt undersökningen Insikt Som samhällsutvecklare är Kungsbacka bra i jämförelse med andra och har totalt 8 av 9 frågor i bästa eller näst bästa gruppen. Det är frågor som berör andel förvärvsarbetande av befolkningen, hur många som fått försörjningsstöd, antal nystartade företag, återvunnet hushållsavfall, andel miljöbilar i kommunens organisation och andel ekonomiska livsmedel m.m. Endast en fråga är i sämsta gruppen och det är SKL:s Insiktsmätning om företagsklimatet. Ett område som uppmärksammats sen några år tillbaka och under året har enheten för näringslivsarbete förstärkts med förhoppning om bättre resultat i framtiden. Inom området effektivitet mäts bland annat hur väl elever i årskurs 3 klarar de nationella proven. Foto: Hannah Björk Årsredovisning Kungsbacka kommun

153 KVALITETSARBETE Så har vi arbetat med vår värdegrund Vi som arbetar i Kungsbacka kommun ska ge ett gott bemötande och ge möjligheter för kommuninvånarna att ha inflytande över hur vi utför våra tjänster. Vi ska vara tillgängliga för kommuninvånarna. På detta sätt skapar vi trygghet. Detta är Bitt vår värdegrund. Vår värdegrund Bitt ska genomsyra hela organisationen på alla nivåer. Den återfinns bland kommunfullmäktiges prioriterade mål och den omsätts till praktik på våra arbetsplatser. Alla medarbetare förväntas känna till och arbeta utifrån värdegrunden. Alla chefer har i uppdrag att arbeta med Bitt i sina verksamheter. Även om vi fortfarande har bra värden i förhållande till övriga riket så har nyckeltalen över tid stagnerat vilket vi tar på stort allvar. Därför har vi under året påbörjat ett övergripande utvecklingsarbete där målet är att etablera ett gemensamt förhållningssätt som ökar kundfokus. Det förstärker värdegrunden Bitt som inriktning i all kommunal service och myndighetsutövning. Insatser under 2016 Under året genomfördes en omorganisation av kommunledningen för att bilda ett nytt kommunledningskontor. Syftet är att skapa förutsättningar att fokusera mer på strategiska frågor och att leda, samordna och följa upp hela kommunens verksamhet och utveckla professionella stödprocesser. Vi ska jobba mer gemensamt och likartat i kommunen vi blir ett Kungsbacka inleddes en satsning på ett förhållningssätt som vägleder i dagliga beslut, prioriteringar och agerande för invånares, näringslivets och besökares bästa, och som leder oss mot vision Arbetet bygger även vidare på det politiskt beslutade direktivet om värdskap i toppklass. Vid ledardagen 2016 presenterades resultatet i form av fyra hörnstenar: Vi välkomnar Vi levererar Vi samarbetar Vi tänker nytt Hörnstenarna ska stärka och utveckla vår arbetsplatskultur. I många av våra verksamheter finns ett medvetet och systematiskt arbete utifrån värdegrunden och en stark vilja hos våra anställda att ge ett gott bemötande tillsammans med god service. Här är några exempel: Skolor Ett ständigt pågående arbete är att utveckla vårt sätt att göra barn och elever mer medvetna och medskapande i sin utbildning. På varje förskoleenhet och skolenhet upprättas årligen planer mot kränkande behandling. Tillsammans med den information vi får från brukarenkäten ger detta ett gott underlag för dialoger och för rektors/ förskolechefs analys och beslut om förbättringsarbete. Elevernas upplevelse av delaktighet och inflytande har minskat sedan förra året, framförallt i årskurs 5 och 8. Det handlar både om upplevelsen av att lärarna tar hänsyn till elevernas åsikter och att de kan påverka hur de ska arbeta i skolan och med vad. Vård & Omsorg En central strategi inom Vård & Omsorg för att förbättra kundernas inflytande är införandet av arbetssättet Individens behov i centrum, IBIC. Alla utredningar och biståndsbeslut inom förvaltningen för Vård & Omsorg görs nu utifrån socialstyrelsen arbetsmodell och tar hänsyn till varje kunds unika situation och förmåga. Under året har förvaltningen för första gången även undersökt hur målgruppen av kunder under 65 år upplever verksamheten. Såväl äldre som yngre kunder upplever till mycket stor del (98 respektive 91 procent) att de får ett gott bemötande av personalen. Och andelen som sammantaget är mycket eller ganska nöjda med sitt särskilda boende respektive hemtjänst, uppgår till 89 respektive 92 procent. Individ & Familjeomsorg och Funktionsstöd Efter sammanslagningen av förvaltningarna för Individ & Familjeomsorg och Funktionsstöd den 1 januari 2016 fanns ett behov av att skapa ett gemensamt förhållningssätt som genomsyrar hela förvaltningen. Vi har många olika verksamheter och arbetsplatser ute på boenden, hemma hos personer eller på kontor. Men ytterst arbetar vi alla för samma sak och behöver ha en gemensam bild för ögonen när vi går till jobbet. Resultatet blev vår verksamhetsidé: "Vi finns till för dem som behöver stöd i sin livssituation. Genom delaktighet och omtanke vill vi skapa möjlighet till förändring och livskvalitet". Verksamheten för ensamkommande har under 2016 gjort ett arbete med att konkretisera och anpassa vår värdegrund till verksamheten på våra boenden. Det resulterade i dokumentet Bitt blir praxis. 22 Årsredovisning Kungsbacka kommun 2016

154 KVALITETSARBETE Pilarnas riktning anger trenden sett över 3 år. Pilarnas färg indikerar kommunens värden i förhållande till övriga kommuner i Sverige. Grön pil Vi ligger över rikssnittet. Vi använder nyckeltalen nedan för att följa upp arbetet med Bitt. Pilarnas riktning anger trenden sett över tre år. Pilarnas färg indikerar kommunens värden i förhållande till övriga kommuner i Sverige. Gul pil Vi ligger lika med rikssnittet eller att det inte går att jämföra med riket. Röd pil Vi ligger under rikssnittet. Detta mäter vi Utfall 2012 Utfall 2013 Utfall 2014 Utfall 2015 Utfall 2016 Riket 2016 Kommentar Nöjd-Medborgar-Index, NMI Kungsbacka ligger på delad 9:e plats. Nöjdhet med bemötandet vid kontakt med kommunen Nöjdhet med servicen vid kontakt med kommunen Andel som uppfattar att de får ett gott bemötande vid telefonkontakt Möjlighet till information om verksamheten genom personliga möten Möjlighet att framföra synpunkter genom personliga möten Hur upplever invånarna att de har inflytande över kommunens verksamhet? Hur väl kommunen möjliggör för invånarna att delta i kommunens utveckling Hur god kommunens webbinformation är till invånarna 6,6 7,0 6,6 6,7 6,6 6,6 82 % av våra invånare upplever ett gott eller mycket gott bemötande. 6,6 6,8 6,5 6,5 6,4 6,4 80 % upplever ett gott eller mycket gott bemötande men trenden är vikande. 80 % 89 % 94 % 100 % 100 % 98 % 100 % upplever gott eller mycket gott bemötande. 6,1 6,0 6,3 6,3 6,1 iu* 32 % svarar mycket bra, 46% bra, vilkert innebär ökningar. Trenden totalt är dock vikande. Personliga möten ersätts på senare år med digitala lösningar som ökar tillgängligheten. 6,1 6,0 6,2 6,2 6,1 iu* 31% (18%) svarar mycket bra, 45%( 25%) bra och 24% (12 %) ger oss underkänt. Större andel nöjda än Personliga möten ersätts på senare år med digitala lösningar som ökar tillgängligheten Över medel men försämring. Åtgärder planeras. 51 % 51 % 69 % 61 % 81 % 56 % Bland de 15 bästa kommunerna % 87 % 86 % 86 % 82 % 76 % Resultatet redovisas som procent av maxpoäng och visar hur lätt det är att hitta efterfrågad information. Antal inlämnade synpunkter iu* Utvecklat processen och genomfört kommunikationsinsats som gett effekt. Finns behov av förbättring, flera nämndområden behöver bättre systematik för att få in synpunkter. Information om vår tillgänglighet 5, ,9 5,8 iu* Andelen mycket nöjda är ungefär lika stor som icke nöjda, 22 %. 55 % är nöjda. Efterfrågestyrda öppettider 6,3 6,2 6,4 6,4 6,2 iu* Fler är nöjda, 32 %, än missnöjda, 21 %. Förväntningarna i samhället ökar också samtidigt som digitaliseringen ger mer möjligheter. Andel invånare som skickar in en enkel fråga via e-post får svar inom två arbetsdagar Andel invånare som får kontakt med handläggare via telefon för att få svar på en enkel fråga Hur trygga känner sig invånarna i kommunen? *iu = ingen uppgift 59 % 69 % 98 % 87 % 95 % 86 % God förbättring över tid som sannolikt beror på införandet av Kungsbacka direkt. 42% 42% 56% 50% 46% 52% Negativ trend där vi i år sjunker under riksgenomsnittet. Vi planerar för kraftfulla åtgärder På delad 14:e plats. Trenden i samhället är negativ med upplevd ökad otrygghet. Årsredovisning Kungsbacka kommun

155 REPORTAGE Estetisk tolkning av hållbarhet En radiodänga med ny text på svenska om växthuseffekten? Det är fullkomligt normalt på en naturkunskapslektion. I alla fall om man är estetelev på Aranäsgymnasiet. Text och foto: Hannah Björk En lektion i naturkunskap kan vara lärorik, faktaspäckad och fullkomligt skittråkig för sextonåriga gymnasister. Men Aranäsgymnasiets elever på estetiska programmet får under förstaläraren Jessica Rehnqvists ledning pröva nya vägar. De får använda sina kreativa sidor och det de är bäst på, menar Jessica Rehnqvist. På så sätt blir det både kul och lärorikt. Skola med hållbarhetsprofil Hon är en av landets få lärare i miljökunskap och ansvarig för Aranäsgymnasiets hållbarhetsprofil. Kungsbackas båda gymnasier, Aranäs och Elof Lindälv, är certifierade enligt Skolverkets utmärkelse Skola för hållbar utveckling. Det innebär att lärandet sker med demokratiska arbetssätt, kritiska förhållningssätt i ämnesövergripande samarbeten, med pedagogisk variation och delaktighet från eleverna. Dagens naturkunskapslektion uppfyller samtliga kriterier. Efter en kort genomgång i klassrummet, sprids eleverna ut i grupparbeten. Estetprogrammet har fem grenar: dans, bild, media, teater och musik. Eleverna använder sig av sin specialisering för att gestalta miljöproblem. Bruno Mars blir låt om växthuseffekt Framför ett notställ hittar vi Anna Falk och Maja Silén, två tredjedelar av gruppen SAM. Till Siri Gallegos pianotoner övar de den låt om växthuseffekten som de skrivit. Du har säkert hört melodin på radio I m yours med Bruno Mars. Det tog lite tid innan vi kom igång och fick till meningarna, säger Siri Gallego. Vi ville nästan nöta in i de som lyssnar vad problemen beror på och få in lösningar i texten till vad man kan göra åt situationen, menar Anna Falk. Kring en stor bild av världsrymden, med jorden i centrum, solen i ena hörnet och månen i andra, trängs bildeleverna. Det ska bli ett brädspel med frågor om ekonomisk, social och ekologisk hållbarhet, beskriver Hanna Bartholdsson. Frågorna har olika färger grön, orange eller röda beroende på svårighetsgrad, säger Annie Brant och tar ett exempel på en svår fråga: Vilken är den kemiska beteckningen för fotosyntesen? Film om dyster framtid Även film är ett medium för att lyfta klimathotet. Iförd lösskägg, hatt och rock ska Elin Fjellström gestalta en man som i en dyster framtid ska förklara för sina barnbarn varför världen ser ut som den gör med smältande isar, utrotade djurarter och kallare klimat på grund av påverkad Gulfström. Filmen handlar om en gammal gubbe som levt ett omiljövänligt liv. Han kör en stor bil, äter mycket kött, stänger inte dörren till kylen ordentligt och tar långa, varma duschar, beskriver Elin Fjellström och Alice Edblom. Ronja Alfredsson, bildelev, ägnar sig åt research för sin krönika. Många färger innehåller kadmium trots att de är farliga. Och en del material innehåller plaster som ger farliga ångor, förklarar hon initierat. Blev utställning i stadshuset Jessica Rehnqvist har testat upplägget i andra program. Teknikerna har till exempel tittat på hur Kungsbacka kan bli ett mer hållbart samhälle, ett arbete som resulterat i en utställning i stadshusets foajé, och samhällsklassen skriver reportage. Kurserna måste uppfylla nationella mål. Skolverket talar om vad eleverna måste kunna, men inte hur de ska lära sig. Så det ger oss lärare ganska fria händer. Jag tror att de lär mer för livet och utvecklas som människor genom att reflektera och agera. En del får upp en gnista och tycker att det är kul och vill lära sig mer. På så sätt blir även själva lärandet hållbart, reflekterar Jessica Rehnqvist. Skola för hållbar utveckling Hållbar utveckling inrymmer en ekologisk, ekonomisk och social dimension. Utmärkelsen gäller i tre år och kan förlängas. Ett lärande för hållbar utveckling karakteriseras av: demokratiska arbetssätt kritiska förhållningssätt ämnesövergripande samarbeten mångfald av pedagogiska metoder delaktighet och inflytande från eleverna (Fakta: Skolverket) 24 Årsredovisning Kungsbacka kommun 2016

156 REPORTAGE»Han kör en stor bil, äter mycket kött, stänger inte dörren till kylen ordentligt och tar långa, varma duschar.«elin Fjellström ikläder sig rollen som äldre man med dålig miljömedvetenhet. Kasper Böhnke hittar roliga vinklar med kameran. Ronja Alfredsson, bildelev, ägnar sig åt research för sin krönika. Längst till höger: Siri Gallego, Anna Falk och Maja Silén har i arbetet med tema hållbarhet skrivit en ny låttext. Årsredovisning Kungsbacka kommun

157 VISION Vision 2030 Visionen är en ledstjärna för kommunens långsiktiga utveckling. Den beskriver hur vi vill att det ska vara i Kungsbacka kommun år 2030, och lyfter fram viktiga utvecklingsområden för framtiden. I Kungsbacka växer framtiden I Kungsbacka skapar vi det goda livet tillsammans. Vi är öppna, trygga och nytänkande. Varje människas potential tas till vara och näringslivet blomstrar. Här växer du hela livet. Kungsbacka är en naturskön och dynamisk tillväxtkommun. Hit är alla lika välkomna, och möjligheterna till utveckling är goda för både individen, gruppen, föreningen och företaget. Den valfrihet, mångfald och livskvalitet som präglar vardagen här lockar ständigt nya invånare. Växtkraften ger oss mer resurser till den gemensamma välfärden så att alla kan utvecklas och leva det goda livet, hela livet. Vi växer i regionen genom att planera och bygga strategiskt. Samhället utvecklas på ett hållbart sätt: socialt, ekologiskt och ekonomiskt. Vi lever inte över naturens tillgångar. Mångfald, puls och nära till naturen Kungsbacka är en sammanhållen, grönskande och lättillgänglig stad med tydlig profil och egen identitet. Staden växer och blir ett mer framträdande nav i kommunen. Här finns attraktiva bostäder för alla smaker, som möter behoven hos olika generationer och livsstilar. Mångfalden speglas i den inspirerande byggnadsmiljön där tradition möter innovation och där mötesplatserna är många. Utbudet av affärer, kultur och nöjen är stort. Staden är lättillgänglig och har goda kommunikationer med kommunens orter och omvärld. Välplanerad infrastruktur och lättillgänglig kollektivtrafik minimerar transporternas miljöpåverkan. Hav, öppna landskap och skogsbygd vi förvaltar våra fantastiska naturmiljöer så att även kommande generationer ska kunna njuta av den välgörande naturen, mitt i vardagen. Västsveriges bästa företagsklimat Kungsbacka kommun är känd för sitt goda värdskap och är det självklara valet för företag som vill etablera sig i Västsverige. Vi har det bästa klimatet för entreprenörer. Här är det lika naturligt att starta företag som att vara anställd. Entreprenörslusten väcks till liv redan i skolan, och samarbetet mellan skola, akademi och näringsliv utvecklar företagsamheten i hela kommunen. Vi utvecklas hela livet I våra skolor utvecklar var och en sin fulla kapacitet i en kreativ miljö där alla tar ansvar, visar respekt och bryr sig om varandra. Alla elever lämnar skolan med god kompetens, god självkänsla och stark framtidstro. Livslångt lärande är en självklarhet. När vi växer som människor utvecklas både näringslivet och samhället i stort. Aktiviteter som engagerar, inspirerar och berikar livet Här har alla ett rikt fritids- och kulturliv med både bredd och spets. Mångfalden av aktiviteter, upplevelser och gemenskaper främjar hälsa, välmående och kreativitet. Framåt anda, mångfald och öppenhet spirar i nätverk och föreningar. Vi är delaktiga i samhällets utveckling och får spännande saker att hända. Den nytänkande kvalitetskommunen Kungsbacka kommun möter utmaningar med mod, nytänkande och samarbete. Vi löser vårt uppdrag på ett innovativt sätt som överträffar invånarnas förväntningar, och är en förebild för andra. Här jobbar människor som vill, vågar och kan. Staden, landet, handeln, kulturlivet och naturen lockar turister och besökare till hela kommunen. 26 Årsredovisning Kungsbacka kommun 2016

158 PRIORITERADE MÅL OCH DIREKTIV Prioriterade mål och direktiv Med utgångspunkt från visionen har kommunfullmäktige beslutat om 17 prioriterade mål*. De beskriver vad vi ska uppnå och kan ses som den övergripande strategin för utvecklingen av kommunen som helhet. Direktiv är kommunfullmäktiges sätt att exakt beskriva en uppgift som ska utföras av en nämnd under ett eller två år. Sammanfattande måluppföljning för 2016 Jämfört med tidigare år är det färre mål som uppnås, då flera av olika skäl faller på målsnöret : exempelvis målet om ekologiska livsmedel, minskad energianvändning och minskat försörjningsstöd. För målet om minskad användning av droger har mätningen som genomförs i samarbete med Göteborgsregionen skjutits fram till nästa år. Här nedan kan du läsa mer om respektive mål. Kan ej mätas Uppnås Uppnås ej 9 På rätt väg Ökat inflytande Andelen invånare som upplever att de har inflytande ska öka Utfall 2014 Utfall 2015 Utfall 2016 Mål SCB:s medborgarundersökning, kvalitetsfaktor NII. Sammanvägt Nöjd-Inflytande-Index, NII, med betygsindex 0 100, för hur invånarna bedömer möjligheterna till inflytande i Kungsbacka kommun. Vi har inte nått målet Invånare har inflytande på många sätt i Kungsbacka. Eleverna tycker till i klassråd, elevråd och matråd, föräldrarna bjuds till föräldramöten. I omsorgsförvaltningarna finns brukarråd eller individuella handlingsplaner i samarbete med individen eller närstående. Viktigast är kanske den dialog som löpande sker mellan kommun och invånare i olika sammanhang. Synpunktshanteringen är en viktig kanal för inflytande och dialog liksom invånardialoger vid förändringar och samhällsplanering. Under året har vi skapat ett nytt forum för barns och elevers delaktighet, som kallas Åsiktsmaskinen. Det är en digital mötesplats där barn och elever kan vara med och påverka. Vi ser allvarligt på att målet inte uppnås i år. Vi arbetar intensivt med en rad insatser för att vända trenden, bland annat har vi påbörjat en kartläggning för att se över de kanaler och metoder vi har för inflytande och dialog med våra invånare. Syftet är att göra det enklare att påverka men också att på ett tydligare sätt berätta för våra invånare hur resultatet blivit av de dialoger som genomförts. Vi utvecklar även vår synpunktshantering som är en viktig del för invånarnas inflytande och som ger kommunen underlag till verksamhetsutveckling. Under hösten genomfördes bland annat en kampanj via sociala medier för att öka intresset för invånarna att ge synpunkter. Bemötande och tillgänglighet Andelen som upplever ett gott bemötande och god tillgänglighet i kontakt med kommunen ska öka Utfall 2014 Utfall 2015 Utfall 2016 Mål SCB:s medborgarundersökning, kvalitetsfaktor Bemötande & Tillgänglighet. Sammanvägt betygsindex 0 100, för hur invånarna bedömer bemötande och tillgänglighet i Kungsbacka kommun Insikt, SKL:s servicemätning av kommunernas myndighetsutövning för företag. Kvalitetsfaktor Bemötande. Sammanvägt betygsindex 0 100, för hur invånarna bedömer bemötandet i Kungsbacka kommun Insikt, SKL:s servicemätning av kommunernas myndighetsutövning för företag. Kvalitetsfaktor Tillgänglighet, betygsskala Vi har inte nått målet men är på rätt väg Målet är en viktig del i vår värdegrund och har därför hög prioritet. Utifrån en vikande trend i några år har vi infört flera olika insatser som nu förhoppningsvis ger en positiv utveckling. Under 2016 har vi påbörjat ett utvecklingsarbete för att närma oss kommunens vision om ett värdskap i toppklass. Resultatet är programmet 100 % välkommen som riktar sig mot såväl medarbetare som chefer. Vi har även etablerat nya arbetssättet kundcentrerad verksamhetsutveckling. Syftet är att kommunens tjänster och service ska utvecklas mer utifrån kundens perspektiv för att bättre tillgodose invånarnas, näringslivets och besökares förväntningar om bland annat tillgänglighet och bemötande. Vår fortsatta utveckling av e-tjänster skapar tillgänglighet för invånaren dygnet runt. God livskvalitet Andelen invånare som upplever förutsättningar för god livskvalitet ska öka Utfall 2014 Utfall 2015 Utfall 2016 Mål % 94% 94% SCB:s medborgarundersökning. Egen tilläggsfråga: Hur nöjd är du på det hela taget med det liv du lever? Fyrgradig skala från Inte alls nöjd till Mycket nöjd som redovisas i procent efter sammanslagning av andel som är Nöjda och Mycket nöjda. 82% 84% 78% SCB:s medborgarundersökning. Egen tilläggsfråga: Hur bedömer du ditt allmänna hälsotillstånd? Femgradig skala från Mycket dåligt till Mycket bra, som redovisas i procent efter sammanslagning av andel som gett betyg 4 5. Vi har nått målet Invånarna i Kungsbacka är generellt nöjda med sin livssituation och har god hälsa vilket kommunen bidrar med på flera olika sätt. Ett exempel är gruppbostaden BoDa med integrerad daglig verksamhet som innebär att vi lokalt kan erbjuda boende för behövande inom kommunens gränser. Gymnasieskolan erbjuder flexibilitet vad gäller olika utbildningar, studieupplägg och arbetsinriktade åtgärder. Vi arbetar systematiskt för att förebygga frånvaro och studieavbrott vilket resulterat i att fler tar gymnasieexamen som i sin tur bidrar positivt till livskvalitet. På egna ben är en satsning för att få fler elever att gå eller cykla till skolan. Målet är ökad fysisk aktivitet för barnen och minskad biltrafik runt skolan. *Målen är satta utifrån vår tidigare vision som du hittar i Kommunbudgeten. Årsredovisning Kungsbacka kommun

159 PRIORITERADE MÅL OCH DIREKTIV Minskad användning av droger Användning av droger bland ungdomar ska minska Utfall 2014 Utfall 2015 Utfall 2016 Mål % 87 % 87 % 89 % Luppen* vart tredje år. Andel av ungdomarna i årskurs 8 som uppger att de inte konsumerar alkohol. 90 % 90 % 90 % 93 % Luppen* vart tredje år. Andel av ungdomarna i årskurs 8 som uppger att de inte röker. 86 % 86 % 86 % 90 % Luppen* vart tredje år. Andel av ungdomar i årskurs 2 på gymnasiet som uppger att de inte använt narkotika. * Luppen, Lokal uppföljning av ungdomspolitiken, är en enkät från Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor som genomförs vart tredje år. Frågorna är utformade så att ungdomarna självskattar sig i frågor om levnadsförhållanden, till exempel om hur ofta de brukar alkohol. Svarsalternativen är aldrig, någon gång per år, någon gång i månaden, en gång i veckan, flera gånger i veckan och varje dag. Vi vet att kommunens egna ungdomsenkät, som genomförs de år Luppen inte görs, visar ett högre resultat. Skillnaden kan bero på att ungdomsenkäten skickas hem till målsman medan Luppen fylls i under skoltid. Därför har vi inför 2016 valt att endast rikta in oss på mätningarna enligt Luppen. Värdena under Utfall i tabellen är senast kända från år Mätmetoden för detta mål är under utveckling för att bättre komplettera Luppen. Mätningen av målet som genomförs tillsammans med Göteborgsregionen är framflyttad till 2017 varför målet inte kan bedömas. Området har uppmärksammats under året då flera myndigheter rapporterat ett oroande mörkertal samt att det finns god tillgång till narkotika i kommunen. Kommunen och Polisen samarbetar med insatser på både grund- och gymnasieskolor, till exempel med kontroll av ungdomar som misstänks bruka droger. Skolförvaltningarna fortsätter aktivt att arbeta drogförebyggande utifrån vår drogpolicy med tillhörande handlingsplan. Ökad samverkan mellan olika kommunala aktörer har gett resultat genom att vi nått fler ungdomar i ett tidigt stadie i deras missbruk, bland annat via Vändpunkten. Utbildning i Ansvarsfull alkoholservering har genomförts liksom dopningsförebyggande arbete med utbildningen 100 % ren hård träning för gympersonal. Trygg kommun Andelen invånare som upplever att de är trygga ska öka Utfall 2014 Utfall 2015 Utfall 2016 Mål SCB:s medborgarundersökning, kvalitetsfaktor Trygghet. Sammanvägt betygsindex 0 100, för hur invånarna bedömer tryggheten i Kungsbacka kommun. Vi har inte nått målet Enligt SCB:s medborgarundersökning har den generella upplevda tryggheten i Kungsbacka minskat under Kungsbacka följer den nationella utvecklingen och flera västsvenska kommuner har liknande nedgång. Vi har en högt ställda mål för trygghet, vilket tillsammans med omvärldsfaktorer på både lokal, nationell och internationell nivå påverkar upplevelsen och resultatet negativt. Kungsbacka är ändå bland landets tryggaste kommuner enligt undersökningen vilket är viktigt att komma ihåg. Den upplevda tryggheten stämmer inte alltid överens med den faktiska tryggheten. Brottsstatistiken i kommunen har utvecklats åt rätt håll de senaste tio åren och även Till exempel minskar bostadsinbrotten i nästan hela kommunen. Även om vi inte når vårt höga mål har vi gjort en rad insatser som bidragit till tryggheten i kommunen, bland annat invånardialog och medborgarlöfte tillsammans med polisen. Varje år ger Polisen och Kungsbacka kommunen ett gemensamt medborgarlöfte för att öka tryggheten. Stimulerande kultur och fritid Andelen av kommunens invånare som är nöjda med sitt kultur- och fritidsliv ska öka Utfall 2014 Utfall 2015 Utfall 2016 Mål % 90 % 89 % 90 % SCB:s medborgarundersökning. Egen tilläggsfråga med tiogradig skala: Hur nöjd är du med din fritid? Redovisas i procent efter sammanslagning av andel som gett betyg % 78 % 79 % 84 % Ungdomsenkäten, årskurs 8. Andelen av ungdomarna som är nöjda med sin fritid. 88 % 88 % 88 % 95 % Luppen vart tredje år. Andelen av ungdomarna i årskurs 8 som är nöjda med sin fritid. Utfallet baseras på den senaste Lupp-undersökningen 2013 vilket innebär att utfallet för följande år är identiskt med % 78 % 77 % 79 % SCB:s medborgarundersökning. 10-gradig skala utifrån frågan Hur ser du på möjligheterna till att kunna utöva fritidsintressen, till exempel sport, kultur, friluftsliv, föreningsliv? som redovisas i procent efter sammanslagning av andel som gett betyg Vi har inte nått målet men är på rätt väg Möjligheterna att utöva sina fritidsintressen har legat stilla de senaste åren med en marginell minskning 2016 dock på en hög nivå som ligger över rikssnittet. En orsak till målets utveckling kan vara att vi än så länge har en liten tätort i förhållande till invånarantalet vilket begränsar serviceutbudet samtidigt som vi växer kraftigt. Vi har också en till ytan stor kommun. I samband med vår bostadsexpansion är det viktigt att förutsättningarna i form av exempelvis kultur och fritidsanläggningar, mötesplatser och utbud, växer i samma omfattning och i anslutning till nybyggnation. Vi bör fundera på hur och var vi placerar kommunal service kopplad till kultur och fritidsutbudet. Vårt arbete där ungdomar får möjlighet att själva vara delaktiga i att skapa och utveckla sina fritidsintressen, har utvecklats positivt under året. Vi arbetar även aktivt med förebyggande insatser riktade till pensionärer i kommunen. Många invånare är aktiva i idrottsföreningar, vilket innebär att det finns goda förutsättningar samt starkt främjande strukturer och miljöer i kommunen varför målet sammantaget bedöms vara på rätt väg även om det inte uppnås i år. 28 Årsredovisning Kungsbacka kommun 2016

160 PRIORITERADE MÅL OCH DIREKTIV Företagsvänlig kommun Kungsbacka ska vara känd som en företagsvänlig kommun Minskat försörjningsstöd Andelen hushåll med försörjnings stöd ska minska Fler ska åka kollektivt Antalet resor med kollektivtrafiken ska öka Utfall 2014 Utfall 2015 Utfall 2016 Mål Insikt, SKL:s servicemätning av kommunernas myndighetsutövning för företag. Nöjd kundindex utifrån sammanvägt betygsindex 0 100, för hur företag i kommunen bedömer Kungsbacka kommuns myndighetsutövning, vilken är en viktig del av företagsklimatet. 3,3 3,4 3,1 3,6 Svenskt Näringslivs attitydundersökning av kommuners och däribland Kungsbacka kommuns företagsklimat. Medelvärde utifrån skala 1 6, där företag bedömer företagsklimatet i Kungsbacka kommun. Insikt, resultatet bygger på ärenden från I Svenskt Näringslivs attitydundersökning är det frågan om det sammafattande omdömet som avses. Vi har inte nått målet men är på rätt väg Näringslivet i Kungsbacka växer och representerar ett mycket stort antal branscher. För att möta ett expansivt näringsliv och variationen i företagens behov genomförs flera insatser. För att underlätta för företagen och för snabbare hantering, har e-tjänster utvecklats och införts under året för bland annat bygglov, planbesked och serveringstillstånd. Miljö & Hälso skydd har startat ett utvecklingsarbete för bättre kommunikation. Kommunen med årliga stora inköp har börjat med tidiga leverantörsdialoger för att få in fler anbud och bättre upphandlingsunderlag som även gynnar mindre företag. Vi har satt igång insatser för att utveckla ett värdskap i toppklass, fokusera dialogen kring möjligheter och snabba på ärendehanteringen. Näringslivsenheten har förstärkts för att öka servicen till företag men också för att leda,stödja och följa upp insatserna för att nå målet varför målet i år bedöms vara på rätt väg. Utfall 2014 Utfall 2015 Utfall 2016 Mål ,3 % 2,3 % 2,3 % 2 % Andel hushåll med försörjningsstöd. 25,5 % 23 % 22,6 % 24 % Andel hushåll med långvarigt försörjningsstöd av totala andelen hushåll med försörjningsstöd. Med långvarigt försörjningsstöd avses längre än 10 månader. Vi har inte nått målet men är på rätt väg Andelen hushåll som får försörjningsstöd ligger kvar på samma nivå som föregående år vilket innebär att den höga ambitionen med målvärdet inte uppnås i år. Kungsbacka har lägst andel hushåll med försörjningsstöd av kommunerna i Halland och jämförbara kommuner inom Göteborgsregionen. Under året har vi bland annat fokuserat på gruppen som har ett långvarigt försörjningsstöd. Detta har bidragit till att minska gruppen från 195 år 2015 till 160 år Detta trots ökat mottagandet av nyanlända där en del inte klarar sin försörjning på egen hand med den statliga etableringsersättningen vilket delvis beror på att i vi har höga boendekostnader i Kungsbacka och att etableringsersättning inte beviljas till barn nummer 4 i en familj. Dessutom kan utbetalningen av etableringsersättningen dra ut på tiden, speciellt för anhörigkommande familjer som inte täcks av det generella statsbidraget då kommunen ansvarar för försörjningen. Många nyanlända är i stort behov av till exempel tandvård vilket inte täcks av statsbidragen utan av kommunens försörjningsstöd. Vi kan se att våra insatser och samverkan med andra myndigheter ger resultat varför målet bedöms vara på rätt väg även om det inte uppnås i år. Utfall 2014 Utfall 2015 Utfall 2016 Mål Pendeltåg Blå Express Lokal busstrafik Stadstrafik Öresundståg Totalt antal resor. Vi har nått målet Det totala resandet har ökat jämfört med 2015 och målet att antalet kollektivresor ska öka, uppnås efter flera års satsningar. I juni 2015 ersatte dubbelriktad trafik med ändhållplatser den gamla strukturen med ringlinjer för kollektivtrafiken i Kungsbacka centrum vilket bidragit till en ökning av resandet med 34 procent. Från och med april 2016 erbjuder Kungsbacka kommun seniorkort för fria resor till alla som fyllt 65 år. Sedan 2015 kan alla gymnasieelever resa fritt kollektivt till både skola och fritidsaktiviteter. Förhoppningsvis bidrar det till goda vanor att åka kollektivt även senare i livet. Under 2016 genomfördes en undersökning för att ta reda på i vilken utsträckning våra ungdomar använder skol- och fritidskorten. Undersökningen visade att 83 procent av ungdomarna använder skolkortet 4 5 dagar i veckan medan fritidskorten används av 43 procent minst 3 dagar i veckan. 47 procent av ungdomarna uppger att de reser mer med kollektivtrafiken sedan de fått fritidskortet. Kommunen har en nära kontakt med näringslivet i Kungsbacka. Foto: Ciprian Gorga Årsredovisning Kungsbacka kommun

161 PRIORITERADE MÅL OCH DIREKTIV Minskad energianvändning Energianvändningen i kommunens lokaler ska minska Utfall 2014 Utfall 2015 Utfall 2016 Mål Den totala mängden tillförd energi, kwh/m², graddagskorrigerad. Vi har inte nått målet men är på rätt väg Mätningen under året visar på minskad användning av el, olja och fjärrkyla medan fjärrvärme ligger på oförändrad nivå. Vi är nära men når inte riktigt målnivån för i år. Under året har vi bland annat satsat på konvertering av oljepannor till förnybara alternativ på Fjordskolan och Gamla Kullaviksskolan, installation av kvadratmeter solpaneler för egenproducerad solel, ombyggnad av ventilation med behovsanpassad styrning av koldioxid- och temperaturnivåer. Vi har organiserat vår driftorganisation så att den i högra grad kan arbeta med energioptimering. Ekologiska livsmedel Andel inköpta certifierade ekologiska livsmedel ska öka Utfall 2014 Utfall 2015 Utfall 2016 Mål % 27% 29% 30% Andel inköpta miljömärkta livsmedel i kronor i förhållande till totalt inköpta livsmedel. Vi har inte nått målet men är på rätt väg Om vi endast ser till ekologiska livsmedel inom skolan så är den andelen över 30 procent och något under för omsorgsnämnderna. En förklaring till att målet inte uppnås handlar om högre priser för ekologiska livsmedel. Vi arbetar för att skapa medvetenhet i organisationen men även inom skolan där frågor om ekologiskt mat, miljö och hälsa genomsyrar pedagogiken i ämnen som hemoch konsumentkunskap. Minska farliga kemikalier Användningen av farliga kemikalier i kommunens verksamheter ska minska Utfall 2014 Utfall 2015 Utfall 2016 Mål % 7% 1% 10% Andelen inköpta ej miljömärkta rengöringsmedel. Vi har nått målet Målet att minska farliga kemikalier är omfattande men mätningen för året riktar endast in sig på rengöringsmedel inom Lokalvården som medför att det uppnås med stor marginal användningen av icke miljömärkta rengöringsmedel var 1 procent. Flera års arbete med att se över produktsortiment, förbrukning och användningsmetoder har gett ett mycket gott resultat. Mätningarna utvidgas till fler områden i budget för 2017 som innebär en större utmaning eftersom användningen av icke miljömärkta rengöringsmedel totalt i kommunen ligger på 29 procent. Vi har utvecklat en kemikalieplan för kommunen. I den har vi identifierat viktiga prioriterade åtgärderför kommunens kemikaliearbete. Kungsbacka har deltagit i Länsstyrelsens arbete med att revidera det regionala åtgärdsprogrammet för miljökvalitetsmålen, med fokus på målet om giftfri miljö. I det uppdaterade åtgärdsprogrammet för Hallands län finns nu åtgärder riktade mot barns miljöer och kemikaliekrav i offentlig upphandling, vilket ligger i linje med åtgärderna i kemikalieplanen. Lokalvård miljödiplomerades I skolmatsalar och på boenden ska det bli mer ekologiska livsmedel. Foto: Hannah Björk 30 Årsredovisning Kungsbacka kommun 2016

162 PRIORITERADE MÅL OCH DIREKTIV Minskade koldioxidutsläpp Utsläpp av koldioxid från kommunens tjänsteresor ska varje år minska med 2,5 % Utfall 2014 Utfall 2015 Utfall 2016 Mål ,9% 2,6% -1,7% -2,5% Resandestatistik flyg- och tågresor från leverantör. Egen mätning för egen bil i tjänsten och resande med tjänstebilar. Vi har inte nått målet men är på rätt väg Koldioxidutsläppen från kommunens tjänsteresor har minskat med 1,7 procent jämfört med Målet om en minskning av utsläppen med 2,5 procent uppnås därmed inte. Vi har för hög andel tjänsteresor med privat bil, där vi inte kan ha kontroll över om resandet sker med miljöbil eller ej. Vi kommer se över våra riktlinjer för resa med privat bil samt se över tillgängligheten till våra bilpooler och cyklar för att komma tillrätta med problemet. Antalet flygresor fortsätter att öka och står nu för 10 procent av de totala koldioxidutsläppen från kommunens tjänsteresor, vilket bidrar till att målet inte uppnås. De flesta tjänsteresor utanför kommunen, men inom regionen, sker med tåg, som har mycket låga koldioxidutsläpp. Möten över nätet med Skype eller via telefon ökar, vilket sparar tid och leder till färre resor. Vi arbetar även aktivt med att rutt optimera vår dagliga bilkörning för att få ner reslängden och koldioxidutsläppen. En positiv trend är att utsläppen från tjänstebilarna 2016 minskat med 5,6 procent vilket är en effekt av att kommunen 2015 anställde en fordonsansvarig som arbetar med omställning till en mer miljövänlig fordons flotta med fler el- och gasbilar. Bra utbildningar Våra utbildningar ska vara bland de bästa i landet Utfall 2014 Utfall 2015 Utfall 2016 Mål * Placering sammanvägt resultat i SKL:s Öppna jämförelser, grundskola. Rankingplats bland Sveriges 190 kommuner utifrån sju mått på elevers måluppfyllelse av kunskapsresultat. *Sättet att beräkna värden i det totala sammanvägda resultatet för rankingplacering är ny för 2014 vilket innebär att den inte är helt jämförbar med tidigare år. 225,7 237* 240,6 229 Genomsnittligt meritvärde i årskurs 9. Meritvärdet utgörs av summan av de 16 bästa betygen i elevens slutbetyg och kan max vara ,1 % 85,2 % 87,2 % 100 % Andel elever i årskurs 9 som når målen i alla ämnen. 94,1 % 91,2 % 88,7 % 100 % Andel elever med gymnasieexamen. Gäller elever i kommunens egna skolor. 85,4 % 86,6 % 86 % Andelen elever med slutbetyg från gymnasieskolan efter fyra år. Gäller elever i kommunens egna skolor. Vi har inte nått målet men är på rätt väg Vi har en hög målsättning om bra utbildningar. Även om målet inte uppnås går utvecklingen åt rätt håll. Betygen inom grundskolan för 2016 är högre än tidigare vilket innebär fler behöriga till gymnasiet och att det genomsnittliga meritvärdet och andelen som nått de nationella målen för utbildningen har ökat. Pojkarnas resultat i förhållande till flickornas är något bättre än tidigare. En hög andel av eleverna på högskoleförberedande gymnasieprogram, 91,3 procent, tar examen inom tre år. På yrkesprogrammen är motsvarande siffra 83,3 procent. Andelen med grundläggande behörighet till högskoleutbildning är 73,6 procent vilket är en nedgång från förra året men det placerar ändå oss på plats 25 i riket. Studerande inom vuxenutbildningen, SFI och svenska som andraspråk, är nöjda med sina studier och når i hög grad kursmålen. Vi satsar vidare på att minska gapet mellan elevernas prestation och den kapacitet de egentligen har, genom att fokusera på de nationella kraven genom hela skolgången. Detta gör vi bland annat genom fortsatt utveckling av det goda ledarskapet och utformning av den pedagogiska miljön. Attraktiv arbetsplats Kungsbacka kommun ska vara och upplevas som en attraktiv arbetsplats Utfall 2014 Utfall 2015 Utfall 2016 Mål ,3 7,3 7 7,5 Motiverad Medarbetare, MMI. Index utifrån fyra frågor i medarbetarenkäten om motivation, skala * 87 Jämix, antal poäng av max 180. Jämix är ett jämställdhetsindex som beräknas utifrån nio nyckeltal med skala % 71 % 74 % 77 % Andel heltidsanställda. 11 % 11,4 % 10,7 % 9,6 % Andel arbetstid som utförs av timavlönade. * Jämix för år 2016 lanseras först i april varför senast kända utfall skrivs in från år Vi har inte nått målet men är på rätt väg Utifrån nuvarande mätning och med hänsyn till de insatser som genomförs ser vi att målet, som inte uppnås 2016, är på rätt väg. Vi tror att ett gott och entusiasmerande ledarskap får anställda att vilja, våga och kunna göra ett bra arbete för invånarnas bästa. Därför har vi fortsatt med flera ledarutvecklingsinsatser för att utveckla chefer och ledare så de kan leda framgångsrik verksamhet. Leda i utveckling är en del av ledarutvecklingsprogrammet som fokuserar på det personliga ledarskapet. Under 2016 deltog 175 chefer i programmet. Vårt arbete med att ta fram en gemensam arbetsplatskultur har kännetecknats av hög delaktighet från våra medarbetare via medarbetarpanel, workshops, fokusgrupper och dialogtillfällen. I löneöversynen 2016 gjordes flera strategiska prioriteringar utifrån både jämställdhetsperspektiv samt rekryteringsoch marknadsläge. En viktig del är att kunna erbjuda heltidsanställning vilket också ökat Årsredovisning Kungsbacka kommun

163 PRIORITERADE MÅL OCH DIREKTIV Resultat Årets resultat ska uppgå till minst 1,5 procent av skatter och statsbidrag Utfall 2014 Utfall 2015 Utfall 2016 Mål ,6% 2,5% 2,1% 1,5% Resultatets andel av skatter och statsbidrag. Vi har nått målet Målvärdet är ett resultat på 1,5 procent av skatter och statsbidrag. Årets resultat innebär att vi hamnar på 2,1 procent vilket motsvarar ett överskott om 89 miljoner kronor. Resultatet hänförs bland annat från planerade investeringar som inte har genomförts enligt plan. I resultatet ingår även ett statsbidrag på 15 miljoner kronor från Boverket för ökat bostadsbyggande. Soliditet Soliditeten ska vara minst oförändrad jämfört med föregående år. Utfall 2014 Utfall 2015 Utfall 2016 Mål % 28% 28% 28% Eget kapitalet i förhållande till summa skulder. Vi har nått målet Soliditeten är fortsatt 28 procent. Vi har klarat de senaste årens investeringar med nästan oförändrad låneskuld. Det beror på de senaste årens starka resultat. Det viktigaste när man tittar på soliditet i en kommun, är dess riktning. Soliditeten visar hur stor procent av våra tillgångar som är finansierade utan lån. Motsatsen kan uttrycka hur skuldsatta vi är. Vi bedömer att Kungsbacka har en god ekonomisk hushållning. DIREKTIV Tillgänglighet av handlingar Kommunen ska förbättra sin digitala informationshantering och bli snabbare på att lämna ut handlingar. För att tydligt trycka på denna utveckling lägger kommunfullmäktige ett direktiv att samtliga nämnder ska uppdatera sina dokumenthanteringsplaner. De uppdaterade dokumenthanteringsplanerna ska vara anpassade till processorienterad informationshantering och tillvarata digitaliseringens möjligheter. Nämnderna ska säkerställa att dokumenthanteringsplanen är känd och förankrad hos dem de berör. Och att dessa personer har den kunskap som krävs för att vi ska ha våra handlingar lätt tillgängliga och att vi följer regelverk för utlämnande av allmänna handlingar. Direktivet är delvis uppnått Arbete är i gång med att ta fram de kommunövergripande dokumenthanteringsplanerna. Ett par processer återstår innan arbetet kan färdigställas vilket kommer att ske under första halvåret Detta ligger till grund för de dokumenthanteringsplaner som respektive nämnd tar fram för sin verksamhet. Nämndernas arbete fortskrider men de har kommit olika långt i sin utveckling. Några nämnder påbörjar ett mer ingående arbete under 2017, någon nämnd befinner sig i slutskedet och beräknas vara klar i början av 2017 medan arbetet även pågår under 2017 för övriga nämnder. Kolla parkstad är Kungsbackas största bostads projekt hittills. Foto: Hannah Björk 32 Årsredovisning Kungsbacka kommun 2016

164 PRIORITERADE MÅL OCH DIREKTIV DIREKTIV Värdskap i toppklass Medarbetare i Kungsbacka kommun ska ge ett gott bemötande och ge möjligheter för kommuninvånarna att ha inflytande över hur tjänster utförs. De ska vara tillgängliga för kommuninvånarna. På detta sätt skapas trygghet. Detta är Bitt kommunens värdegrund. Vi vill förbättra kommunens bemötande emot invånarna, därför vill vi att varje möte som sker i kommunen skall vara ett möte i toppklass enligt Bitt. Varje ledare och medarbetare är värdar för dessa möten. Därför ger vi direktiv till kommundirektören att ta fram ett åtgärdsprogram för att samordna organisationen så att värdskap i toppklass uppnås. Nämnderna har att förhålla sig till kommundirektörens åtgärdsprogram. Värdskap i toppklass är ett förhållningsätt som har sin utgångspunkt i varje medarbetares val av beteende och attityd kopplat till beslut och agerande i kontaktögonblicket med en medborgare eller kollega vilket är i linje med kommundirektörens ledarvision. Vi vet alla varför vi går till jobbet! Vi har roligt! Vi har kundens fokus och skapar nytta i allt vi gör. Vi litar på att alla gör sitt jobb och gör sitt bästa, vi vill varandras väl! DIREKTIV Försörjningsstöd Nämnden för Individ & Familjeomsorg ska säkerställa att arbete eller utbildning alltid erbjudits innan försörjningsstöd betalas ut. Försörjningsstöd ska inte beviljas i de fall som sökande avböjer erbjudande om rimlig sysselsättning. Direktivet är uppnått Direktivet är uppnått då det alltid görs en grundlig utredning vid nyansökan om försörjningsstöd där frågorna kring erbjudande om arbete och utbildning undersöks. Detta följs sedan aktivt upp av den socialsekreterare som har det fortsatta ansvaret i handläggningen av ärendet. En ansökan om försörjningsstöd avslås alltid då sökande inte bedöms aktivt arbetssökande eller tackar nej till sysselsättning, om särskilda skäl att bevilja inte finns, vilket är relativt sällsynt. Vi genomför insatser i form av vägledning, arbetsträning samt arbetslivsförberedande insatser av individuell samt grupporienterad karaktär som syftar till att stärka individens möjligheter att nå egen försörjning. DIREKTIV Praktikplatser Samtliga förvaltningar ska ha beredskap att kunna ställa praktikplatser till förfogande för arbetssökande i Kungsbacka kommun. Direktivet är uppnått Samtliga förvaltningar tar emot praktikanter, både arbetssökande och studerande i olika former. Praktikplatsernas inriktning är viktig för att få ett inflöde av ny kunskap från högskolor och andra utbildningsinstitutioner till våra verksamheter. Vi kan se behov av större fokus enligt direktivets intention och få en bättre balans med fler praktikanter som är arbetssökande och nyanlända. Under året har vi tagit fram ett förslag om nytt arbetssätt för praktikplatser. Genom att samordna alla förvaltningars arbete med praktikplatser i en gemensam plattform erbjuds en väg in för praktikanter oavsett vilken typ av praktik som erbjuds och efterfrågas. Vi tar emot praktikanter, både arbets sökande och studerande i olika former. Foto: Jessica Nilsson Direktivet är uppnått Kungsbacka kommun har i vision 2030 uttalat en riktning där varje möte med kommunen ska upplevas som ett möte i toppklass. Under 2016 har därför ett kommungemensamt utvecklingsarbete påbörjats. Det långsiktiga målet är att etablera ett gemensamt förhållningssätt som ger vägledning i beslut och agerande, för invånare, näringslivets och besökares bästa. Målet är att nå ökat kundfokus. Vårt sätt att agera och möta varandra som kollegor inom kommunen, har påverkan på hur väl vi lyckas skapa möten i toppklass med våra invånare. Värdskapet är därför en central del i de fyra hörnstenarna som vi bygger vår arbetsplatskultur på Vi välkomnar, vi levererar, vi samarbetar, vi tänker nytt. Årsredovisning Kungsbacka kommun

165 REPORTAGE Integration i praktik och kultur Text: Kristina Axelsson Kan bilmekande och filmskapande bidra till integration? Förvaltningen för Kultur & Fritid har i hög grad engagerat sig i mottagandet av nyanlända. På Kulturkarusellen kan jag träna svenska, lära känna andra och lära mig nya saker, säger Esmatullah Hussaine. Integration är viktig för social hållbarhet. En av Kulturskolans insats för ökad integration är Kulturkarusellen. Det är en kurs där ungdomar från olika kulturer och bakgrunder skapar tillsammans. Kursen riktar sig till svenska, nyanlända och asylsökande ungdomar i åldern 13 till 20 år. Eleverna får under sexveckorsperioder prova på fyra av Kulturskolans olika ämnen; film, konst, musik och teater under ett läsår. Det krävs inga förkunskaper. Jag var väldigt spänd på hur det skulle gå och tänkte att det skulle bli jättesvårt med språket. Istället har det varit så härligt! Många fina möten har uppstått. Man blir alldeles varm i hjärtat, säger Cecilia Winge, teaterlärare. Eftersom film som konstform är universell blir det lätt att kommunicera genom bilden, ljudet och uttrycket och man förstår varandra väldigt snabbt, säger Charlotte Berglin, filmlärare. Träna språket och lära känna människor Esmatullah Hussaine, 15 år, från Afghanistan är en av filmeleverna. På Kulturkarusellen kan jag träna svenska, lära känna andra och lära mig nya saker, säger han. Jag har lärt känna flera nya vänner här som kommer från andra länder, säger Malva Eriksson, 12 år. Det roligaste har varit att lära mig mer om film, eftersom jag är teaterintresserad och vill prova på hur det känns att stå framför en kamera. Sista gången för höstterminen träffas alla för gemensam avslutning på Kulturhuset Fyren. Det blir fika, filmpremiär för filmerna eleverna arbetat med under hösten och sedan teaterövningar med mycket skratt. Språkcaféer på Fyren Språkcaféerna på Kulturhuset Fyren startade i april Det är en social mötesplats där nyanlända får möjlighet att träna svenska och lära känna olika delar av närsamhället. Under hösten 2016 har det bland annat varit grillning, konstvisning, bokmingel, dialogcafé, konstvisning och besök av olika föreningar och av kommunens flyktingguide. Språk caféerna har varit mycket välbesökta. Marie Björk är en av bibliotekarierna som håller i språkcaféerna. Hon menar att det finns flera orsaker till att de nått ut så bra med språkcaféerna. Valet av plats, det personliga mötet från personalens sida, att deltagarna är medskapande, att nyanlända och medspråkare är lika viktiga och att det blivit en social mötesplats för alla i kommunen är de viktigaste orsakerna till varför vi lyckats, säger Marie. Lite snack och mycket verkstad I en verkstad i Åsa samlas ungdomar från Sverige, Syrien, Afghanistan och Palestina för att jobba med ett gemensamt projekt att renovera en gammal Volvo 740. Trots olika bakgrunder har de alla ett bilintresse som förenar. Projektet heter Lite snack och mycket verkstad. Ungdomskonsulent Marianne Bartholdsson drog igång projektet med filmaren Edvin Öberg och har Region Halland som medfinansiär. Hela arbetet och ungdomarnas 34 Årsredovisning Kungsbacka kommun 2016

166 »Vårt mål är att det ska bli en sjuhelsikes bil!«emil Sundberg, 21 år, är med i föreningen Ung Garage. I en verkstad i Åsa samlas ungdomar från Sverige, Syrien, Afghanistan och Palestina för att renovera en gammal Volvo 740. Foto: Siv Öberg möten filmas. Resultatet ska bli en film och ett utbildningsmaterial som ska spridas via AV-centralerna, som ett exempel på hur man kan jobba med integration. Det handlar om att ta vara på ungas egna intressen och initiativ och se det som är gemensamt, snarare än olikheterna, säger Marianne Bartholdsson som är projektledare. Ungefär tio ungdomar deltar i projektet. Alla får med sig ett kompetensbrev när projektet är avslutat. Målet: en sjuhelsikes bil Emil Sundberg, 21 år, är med i föreningen Ung Garage. De håller till i verkstadslokalen som Kungsbacka kommun tillhandahåller. Nu öppnar de upp för nya medlemmar i föreningen. Det ska bli kul att samarbeta med nya människor, lära ut det jag kan och samtidigt själv lära mig något, säger han. Vårt mål är att det ska bli en sjuhelsikes bil och jag hoppas att vår förening ska växa, säger han. Jag jobbade som bilmekaniker i Afghanistan, säger Alireza Sherzad, 15 år. Där hade jag inte så mycket fritid. Nu får jag jobba med bilar för att det är kul och samtidigt lära känna nya människor. Roba, 19 år, är från Palestina. Hon läser teknikprogrammet på Kunskapsgymnasiet och vill bli arkitekt. Hon fick höra om projektet på ett av språkcaféerna på Fyren. Jag tycker om att lära mig nya saker och jag vill lära mig att själv kunna reparera min bil, säger hon. Årsredovisning Kungsbacka kommun

167 VÅR VERKSAMHET Barn och utbildning Förändring och utveckling är något som präglar all utbildning i Kungsbacka kommun. Vår verksamhet har högt ställda krav. Målet är en skola i världsklass. Så här ska vi nå dit. From great to excellent Inom ramen för From great to excellent pågår flera insatser för att nå kommunfullmäktiges mål om en skola i världsklass. Fokus är på en likvärdig skola och att minska gapet mellan elevernas kapacitet och det vi lyckas få dem att prestera. Utvecklingsarbetet sker både på regional nivå i Halland och lokalt hos oss i Kungsbacka. Den engelska benämningen From great to excellent kommer från att vi inspirerats av erfarenheter som gjorts i Kanada där man genomfört en framgångsrik skolutvecklingsresa. En idé inom utvecklingsarbetet är en innovationsfond som lanseras i början av Med fonden vill vi stimulera våra medarbetare att med utgångspunkt från analys av vad som behövs, ta fram kreativa lösningar för att öka måluppfyllelsen och minska gapet. Lovskola för att nå målen Under 2016 har vi genomfört lovskola under loven, utom jullov, för elever i årskurs 8 och 9 som riskerar att inte få något betyg i ämnena matematik, svenska eller engelska. Lovskolan har också omfattat nyanlända elever som behöver läsa svenska som andraspråk. Skolverkets satsning på matematik och läsning Matematiklyftet är en utvecklingsinsats för lärare och förskollärare. Läslyftet är en fortbildningssatsning inom läsförståelse och skrivförmåga. Vi har deltagare i de båda satsningarna för att kompetensutveckla personal och höja elevernas kunskaper. Våra modersmålslärares deltagande i Läslyftet uppmärksammandes av Skolverket som en positiv insats. Förskola i förändring Vi har under året minskat barngruppernas storlek på förskolorna. Vi har också satsat på förstelärare i förskolan som ett led att höja kvaliteten 36 Årsredovisning Kungsbacka kommun 2016

168 VÅR VERKSAMHET Grundskola och gymnasiet är en betydande del av Kungsbackas verksamheter. Utvecklingen av förskolan har lett till minskade barngrupper och i grundskolan eftersträvar vi att minska glappet mellan elevers kapacitet och prestation. Foto: Hannah Björk i verksamheten och lägga en bra grund för barnens vidare lärande. Nyanlända elever Våra ledord i arbetet med mottagandet är integration, inkludering, tilltro och samarbete, värdegrund och måluppfyllelse. Vi vill nå detta genom att eleverna kommer till skolor och klasser i hela kommunen. Varje elev ska få det stöd hen behöver i den egna skolan. Två gymnasieskolor i en På grund av bekymmer med lokalerna flyttade Beda Hallbergs gymnasium in på Aranäsgymnasiet under höstterminen. Beda Hallbergs gymnasium fortsätter att vara en egen skola med sin egna pedagogiska profil, men i samma lokal som Aranäsgymnasiet. Kompetenscentrum Vid årsskiftet flyttades Yrkeshögskolan organisatoriskt från Aranäsgymnasiet till Kompetenscentrum. I maj tillkom enheten för Etablering som en femte enhet i verksamheten. Unga skoltrötta får hjälp I september invigdes Söderbro. Där kan ungdomar som funderar på att avbryta sina gymnasiestudier eller som inte går i skolan få stöd. Verksamhet bedrivs i samverkan mellan kommunen och Arbetsförmedlingen, utifrån den lokala överenskommelse som formulerats enligt direktiv från Delegationen för Unga till Arbete. Ny upphandling av vuxenutbildningen Under våren fattade nämnden för Gymnasie & Vuxenutbildning beslut om ny upphandling av vuxenutbildningen som rör samtliga gymnasiala, teoretiska kurser, yrkeskurser inom vård och omsorg samt handel och administration, svenska för invandrare, och svenska som andraspråk på grundläggande nivå. Årsredovisning Kungsbacka kommun

169 VÅR VERKSAMHET Nyckeltal Förskola & Grundskola Utfall 2014 Utfall 2015 Utfall 2016 Riket 2015 Andel elever i årskurs 9 som uppnått målen i alla ämnen, kommunala skolor. 87,1 % 85,2 % 87,2 % 75,3 % Andel elever i årskurs 9 behöriga till gymnasieskolan, kommunala skolor. Genomsnittligt meritvärde i årskurs 9, kommunala skolor. 93,5 % 91,5 % 92,9 % 84,1 % 225, ,6 220,3 Resultatindex grundskola Effektivitetsindex grundskola Gymnasie & Vuxenutbildning Utfall 2014 Utfall 2015 Utfall 2016 Riket 2015 Andel folkbokförda gymnasieelever i kommunens egna skolor. Lärartäthet i gymnasieskolan, antal elever per lärare, heltidstjänst. Andel folkbokförda elever med fullföljd gymnasieutbildning inom 4 år. Genomsnittligt betygspoäng i kommunens gymnasieskolor. 66,6 % 64 % 65,4 % 52,2 % 12,2 12,1 12,2 11,9 87,8 % 85,8 % 80 % 78,6 % 14 13,8 13, ,9 % Andel elever i årskurs 9 behöriga till gymnasieskolan. Foto: Hannah Björk 38 Årsredovisning Kungsbacka kommun 2016

170 VÅR VERKSAMHET Kostnad och fördelning för respektive nämnd inom barn och utbildning Gymnasie & Vuxenutbildnings verksamhet kostade 550 miljoner under Kostnaderna fördelades på det sätt som visas i diagrammet Flykting 2% Arbetsmarknadsåtgärder 3% Gemensam verksamhet 7% Vuxenutbildning 7% Gemensam Korttidstillsyn LSS verksamhet 19% (0,4%) Grundsärskola 2% Gymnasieskola 81% Förskola & Grundskolas verksamhet kostade 2 miljarder under Kostnaderna fördelades på det sätt som visas i diagrammet Förskoleklass och grundskola 41% Nämnd- och styrelseverksamhet (0,1%) Förskola 31% Fritidshem 7% Så har vi arbetat med hållbarhet Behålla och rekrytera För att kunna erbjuda en god utbildning är det avgörande att vi kan behålla, kompetensutveckla och rekrytera medarbetare. Under året har våra skolledare i olika sammanhang fördjupat sig i faktorer som är viktigt för ett hållbart arbetsliv. Vi har skapat en ny funktion, enhetschefer, med syfte att stödja skolledare och ge dem bättre förutsättningar att vara pedagogiska ledare och stöd för sin personal. Stöd till sociala företag Vi arbetar aktivt med att samordna, stötta och verksamhetsutveckla sociala företag, vilka har som mål att genom arbete och delaktighet integrera människor i samhälle och arbetsliv. Personer som berörs har ofta någon form av arbetshinder och är anställda med olika former av statligt stöd. Arbetsträning i dessa verksamheter har visat sig fungera särskilt bra för människor som varit borta från arbetsmarknaden under en längre tid. Integration på riktigt Att vara flyktingguide eller språkvän är ett sätt för svenskar att träffa invandrare eller flyktingar. Genom att mötas och lära känna varandra får vi integration på riktigt. I detta integrationsarbete samarbetar vi med Studieförbundet Vuxenskolan. Så har omvärlden påverkat oss Mindre barn grupper i förskolan Under 2016 förändrades organisationen i förskolan. 200 avdelningar blev drygt 350 barngrupper vilket innebär ökad kvalitet i mötet mellan pedagog och barn. Kommunen fick statsbidrag riktat till förskolan som användes i detta förändringsarbete. Vi fick även statsbidrag riktat till lågstadiet vilket bidragit till att mer personal har kunnat anställas i förskoleklass och årskurs 1 3. Lärarlönelyftet Lärarlönelyftet är en statlig lönesatsning som innebär en extra löneökning till särskilt kvalificerade lärare, förskollärare och fritidspedagoger. Syftet med bidraget är att höja läraryrkets attraktionskraft och därigenom förbättra resultaten i skolan. Kommunen har dessutom gjort en egen satsning på lärarlöner utöver stats bidraget. Nyanlända elever i skolan Migrationen till Sverige ökade stort under hösten 2015 men har under 2016 avtagit. Under läsåret har därför tillströmningen av antalet nyanlända minskat i Kungsbackas skolor jämfört med föregående läsår. Trots minskningen av nyanlända elever i år har det stora antalet som kom förra året påverkat kommunens skolverksamhet. Detta har bland annat resulterat i uppstart av Introduktionsprogrammets Språkintroduktion på Aranäsgymnasiet och Beda Hallbergs Gymnasium. Årsredovisning Kungsbacka kommun

171 REPORTAGE En verksamhet efter barnens behov utvecklar förskolan När barnens bästa får styra, blir det mindre barngrupper i förskolan. Resultatet? Trygga barn och lugnare arbetsmiljö för pedagogerna. Det ger en hållbar grund för livslångt lärande. Text och foto: Hannah Björk Katarina Skoogsberg är förskolechef för Björkris förskola och har tillsammans med sina medarbetare under 2016 utvecklat en verksamhet där barnen vistas i mindre grupper under större delen av dagen. På Björkris förskola har de tidigare fem avdelningarna gjorts om till nio barngrupper. Nu när det är färre barn per grupp så ser vi att barnen stannar kvar längre i leken. Tidigare sökte barnen pedagogernas bekräftelse istället för att leka. De barn som är lite mer försiktiga tar också mer plats i gruppen och vågar skapa lekkontakter, säger Katarina. Vår schemaläggning av personalen var traditionellt styrd med personal i treskift. Det innebar till exempel en hög belastning vid mellanmålet eftersom personal gick hem samtidigt som antalet barn var ungefär detsamma. Idag går den första personalen hem klockan 15 vilket har bidragit till minskad stress hos personalen. Även den som slutade, upplevde tidigare att det var stressande att lämna sina kollegor. Delaktighet viktigt Katarina framhåller att ett förändringsarbete inte är en spikrak väg, det finns utmaningar att möta men en central del det senaste året har varit fokus på vad som är bäst för barnen. Att all personal varit delaktig från första början har också varit betydelsefullt. Nu när det är färre antal barn per grupp så ser vi att barnen stannar kvar längre i leken. Jag kan som förskolechef initiera och beskriva hur vi kan göra en förändring men det måste finnas förståelse och vilja hos pedagogerna. Vi har ändrat och brutit traditioner i förskolan, förutom ändrade skift så har våra arbetslag ändrats. Tidigare bestod dessa av tre pedagoger i en egen barngrupp men nu arbetar pedagogerna två och två och de kan arbeta i vilken barngrupp som helst. Katarina berättar att pedagogerna upplever en förbättrad arbetsmiljö genom minskad ljudnivå, färre relationer och att de nu tar ut sina raster under dagtid och inte som tidigare i samband med passets avslut. Några pedagoger har funderat över varför inte förändringen 40 Årsredovisning Kungsbacka kommun 2016

172 REPORTAGE Förskola i förändring. Björkris har under 2016 utvecklat en verksamhet där barnen vistas i mindre grupper under större delen av dagen. genomförts tidigare. Det nya arbetssättet har uppskattats av föräldrarna och pedagogerna har fått positiv respons. Vi kan så klart inte slå oss till ro nu utan vi kommer fortsätta att justera och prövar oss fram, barngrupperna förändras ju över tid och en väl sammansatt barngrupp är en central del i arbetet, avslutar Katarina. Stort intresse från andra Förskola & Grundskola fick 27 miljoner kronor i statsbidrag för att minska gruppstorlekarna i förskolan och detta har varit en del i arbetet med Förskola i förändring. Kopp- lingen till statsbidraget har skapat stort intresse hos andra kommuner och flera har varit på studiebesök. I höstas var även SKL, Sveriges kommuner och landsting i Kungsbacka för att få veta mer och vi är nu inbjudna till 2017 års skolriksdag för att hålla seminarium om vårt arbete, berättar Annika Lovén, controller inom Förskola & Grundskola. Vårt arbete har helt klart ett hållbarhetsperspektiv; i förskolan läggs grunden för det livslånga lärandet och med en verksamhet utformad efter det som forskningen lyfter som viktigt för barnen skapar vi de bästa förutsättningarna för detta. Katarina Skoogsberg är förskolechef på Björkris förskola. Årsredovisning Kungsbacka kommun

173 VÅR VERKSAMHET Stöd och omsorg Foto: Ciprian Gorga Mycket av vårt fokus 2016 riktades mot rekrytering och bemanning för att möta ökat behov av hemtjänst och hemsjukvård, bland annat genom särskild lönesatsning på undersköterskor. En förvaltning med två nämnder Förvaltningarna för Funktionsstöd och Individ & Familjeomsorg slogs i januari 2016 samman till en förvaltningen för Individ & Familjeomsorg. Ingen förändring har skett i den politiska styrningen. Nya boenden Tre nya gruppbostäder invigdes i september. Gruppbostaden BoDa i Gällinge har uppmärksammats hos andra kommuner och är banbrytande för sin anpassning och utformning för att skapa det bästa boendet för personer med autism. Daglig verksamhet ökar För andra året i rad ökar antal deltagare i daglig verksamhet. En anledning till ökningen är att fler personer blir hänvisade till oss från Arbetsförmedlingen vilket kan vara en följd av färre okvalificerade arbeten. Antalet deltagare är nu cirka 200 vilket innebär att verksamheten är i behov av ytterligare verksamhetslokaler. E-tjänster och kundcenter Individ & Familjeomsorg har under året infört förvaltningens första e-tjänster. E-tjänsterna riktar sig till kommunens krögare som vill ansökan om nya och/eller hantera befintliga serveringstillstånd. Som ett steg för att öka tillgängligheten för invånarna har Individ & Familjeomsorg under våren anslutits till Kungsbacka direkt. Kungsbacka direkts uppdrag är att svara på information som finns på webbplatsen samt att hantera de enkla faderskapen, det vill säga att faderskapet måste bekräftas när föräldrarna inte är gifta. Ett arbete pågår för att involvera kundcentret i ytterligare ärenden. Verksamheten för Myndighetsutövning, stöd och behandling har under året samordnat mottagningen för att invånare i behov av stöd eller hjälp, lättare ska komma i kontakt med rätt person och få rätt stöd snabbare. Kompetensförsörjning Vård & Omsorg har under 2016 haft fortsatt stora bekymmer med höga sjuktal och svårigheter att rekrytera och behålla personal. Förvaltningen har startat flera stora satsningar som till exempel en omfattande rekryteringskampanj, ett samarbete med bland annat förvaltningen för Vård 42 Årsredovisning Kungsbacka kommun 2016

174 VÅR VERKSAMHET & Omsorg och bemanningsenheten gällande såväl praktiksamordning, sommarpersonal, timavlönad och fast personal. Ökande volymer fler behöver vår hjälp Under 2016 har antalet kunder inom hemtjänsten ökat med drygt 50. Antalet timmar har ökat med , vilket motsvarar en ökning med drygt 6 procent. En av förklaringarna till de ökande volymerna är att det råder brist på lägenheter i särskilt boende. Förseningar i lokalplanen innebär att bristen kan bestå i flera år. Behovet av kommunal hälso- och sjukvård har också ökat. Antalet inskrivna patienter uppgick i slutet av 2016 till cirka 1800, vilket motsvarar en ökning med 10 procent på årsbasis. Volymökningarna har varit större än den anslagna budgetramen, vilket har lett till en hårt pressad situation med kostnadseffektiviseringar i kombination med svårigheter att bemanna. Kunddriven verksamhetsutveckling I projektet Attraktivare boenden har fokusgrupper med kunder, enkäter till anhöriga samt workshops med medarbetare genomförts för att skapa en bild av Vad som gör ett boende attraktivt? En rad faktorer som majoriteten ansåg vara betydelsefullt, har identifierats. En arbetsmodell har testats i pilotprojekt på två äldreboende och breddinförande har påbörjats. Arbetsmodellen genomsyras av Socialstyrelsens värdegrund att omsorg om äldre ska inriktas på att äldre personer får leva ett värdigt liv och känna välbefinnande. Ett annat exempel är digitala teknik träffar som erbjudits på kommunens träffpunkter. De är en särskild satsning för att öka kunskapen om hur man kan använda den nya tekniken i smarta telefoner och surfplattor. Träffarna har tagit sin utgångspunkt i besökarnas egna frågor och funderingar och anpassat informationen till den utrustning besökarna själva använder. De digitala träffpunkterna tilldelades första pris på förvaltningens kvalitetsdag i september. Årsarbetstid och önskad sysselsättningsgrad Under 2016 har Vård & Omsorg genomfört ett omfattande arbete för att öka andelen heltidsanställda. Satsningen på 100 procent önskad sysselsättningsgrad möjliggörs genom så kallad årsarbetstid, det vill säga att arbetstiden kan förläggas olika under olika delar av året. Medarbetarna har reagerat på införandet vilket lett till beslutet att genomlysa årsarbetstidens konsekvenser och effekter. Kompetensförsörjning i fokus Personalomsättning har ökat inom flera kategorier; undersköterskor, sjuksköterskor och enhetschefer. Vård & Omsorg har drivit ett omfattande strategiskt arbete inom Vårdoch omsorgscollege med att erbjuda praktikplatser, uppmärksamma årets handledare, synas på gymnasiemässor och andra event. En invånardialog har genomförts med fokus på unga och rekryteringskampanjer har genomförts både med fokus på sommarvikarier och tillsvidareanställd Under 2016 har antalet kunder inom hemtjänsten ökat med drygt 50. Foto: Ciprian Gorga personal. Särskilda lönesatsningar gjordes också gentemot bland annat undersköterskor. Trots detta har verksamheterna många vakanser och ökande övertid. Bibehållen god och säker vård Under året har förvaltningen för första gången undersökt hur målgruppen brukare under 65 år upplever verksamhetens service. Såväl äldre som yngre brukare upplever till mycket stor del (98 respektive 91 procent) att de får ett gott bemötande. Och andelen som sammantaget är mycket eller ganska nöjda med sitt särskilda boende respektive hemtjänst, uppgår till 89 respektive 92 procent. Årsredovisning Kungsbacka kommun

175 VÅR VERKSAMHET Nyckeltal Individ & Familjeomsorg Utfall 2014 Utfall 2015 Utfall 2016 Riket 2015 Försörjningsstöd, kostnad i kronor per invånare. Barn och ungdom, kostnad i kronor per invånare 0 20 år. Vuxen, kostnad i kronor per invånare över 21 år. Andel personer av befintlig befolkning med insats/stöd. Andel barn och ungdomar i befolkningen med insats/stöd. Andel vuxna av befolkningen med insats/stöd. Andel hushåll i kommunen med försörjningsstöd. Genomsnittlig bidragstid för vuxnas försörjningsstöd, antal månader ,8 % 4,6 % 4,8 % 5 % 5,2 % 6,5 % 1,2 % 0,8 % 0,7 % 2,3 % 2,3 % 2,3 % 5,6 % 5,5 5,4 5,2 6,8 2,3 % Andel hushåll i kommunen med försörjningsstöd. 205 Funktionsstöd Utfall 2014 Utfall 2015 Utfall 2016 Riket 2015 Antal personer med daglig verksamhet. Antal personer med stöd i någon form genom nämnden för Funktionsstöd ingen uppgift 718 personer har daglig verksamhet. Vård & Omsorg Utfall 2014 Utfall 2015 Utfall 2016 Riket 2015 Antal personer (kunder) i verksamheten över 65 år Antal timmar hemtjänst Andel som sammantaget är mycket eller ganska nöjda med sitt särskilda boende. Andel som sammantaget är mycket eller ganska nöjda med sin hemtjänst. Andel som uppger att personalen bemöter dem på ett bra sätt i hemtjänsten. Andel som uppger att personalen bemöter dem på ett bra sätt i särskilt boende. Andel som uppger att det känns mycket tryggt att bo hemma med stöd från hemtjänsten. Andel som uppger att det känns mycket tryggt att bo i särskilt boende. 81 % 86 % 89 % 82 % 91 % 91 % 92 % 89 % 98 % 98 % 98 % 97 % 97 % 96 % 98 % 94 % 87 % 89 % 87 % 86 % 86 % 91 % 92 % 89 % 92 % är mycket eller ganska nöjda med sin hemtjänst. 44 Årsredovisning Kungsbacka kommun 2016

176 VÅR VERKSAMHET Kostnad och fördelning för respektive nämnd inom stöd och omsorg Individ & Familjeomsorgs verksamhet kostade 434 miljoner under Kostnaderna fördelades på det sätt som visas i diagrammet. Köpt verksamhet funktionsstöd 8% Myndighetsutövning 7% Institutionsvård 5% Öppna insatser, familjehemsvård 18% Försörjningsstöd 10% Gemensam verksamhet 1% Ensamkommande 51% Vård & Omsorgs verksamhet kostade 1,36 miljarder under Kostnaderna fördelades på det sätt som visas i diagrammet. Nämnd (0,1%) Bostadsanpassning 1% Gemensam verksamhet 7% Hemsjukvård och Rehabilitering 10% Särskilt boende 44% Förebyggande verksamhet (kvarboende) 2% Ledsagar- och avlösarservice, Köpt verksamhet 4% kontaktstöd 1% Socialpsykiatriskt Daglig stöd 2% verksamhet 9% Gemensam verksamhet 20% Övrig verksamhet (0,2%) Boende enligt LSS/SoL 31% Korttidsvistelse LSS/SoL och stödfamilj 6% Personlig assistans 27% Hemtjänst och larm 36% Funktionsstöds verksamhet kostade 462 miljoner under Kostnaderna fördelades på det sätt som visas i diagrammet. Så har vi jobbat med hållbarhet Social konsekvensbeskrivning Individ & Familjeomsorg har medverkat i att göra en social konsekvensbeskrivning i samband med framtagandet av en detaljplan för utbyggnaden av Kungsmässan. Arbetsgruppen tog samtidigt fram en handbok för arbetet med sociala konsekvensbeskrivningar. Boenden i tätorterna Bostäder med särskild service planeras och byggs även i tätorterna i kommunen. Detta kan ge möjlighet för några av våra klienter att kunna bo kvar på hemorten. Deltar i Nya en dörr in Representanter från Individ & Familje omsorg deltar i både styrgrupp och funktionsgrupp för Nya en dörr in. Där drivs främst frågor som rör det förebyggande arbetet och social hållbarhet. Ett exempel är frågan om att starta en familjecentral i Kungsbacka. Medverkar i Brå Vi deltar i Brottsförebyggande rådet, Brå, där kommunens förvaltningar och Polisen samverkar kring frågor om att öka tryggheten och minska brottsligheten i Kungsbacka. Förebyggande hembesök Äldre som ännu inte haft någon kontakt med Vård & Omsorg, erbjuds förebyggande hembesök. Då uppmärksammas friskfaktorer för hälsa med kost och motion och information ges om att förhindra fall i hemmet. De äldre får även tips om olika verksamheter och ideella organisationer. Så påverkade omvärlden oss Ensamkommande barn Antalet ensamkommande barn som kom till Sverige under året minskade drastiskt jämfört med rekordåret Migrationsverket konstaterar i årets sista prognos att den internationella flyktingkrisen fortsätter men att det är svårare för flyktingar att ta sig till Sverige på grund av en mer restriktiv flyktingpolitik. De otydliga prognoserna från Migrationsverket har inneburit utmaningar för verksamheten att anpassa organisationen men också möjliggjort för enheterna att fokusera på ett kvalitativt integrationsarbete. Stort behov av nya bostäder I Kungsbacka finns ett stort behov av lägenheter med låg hyra för personer som står utanför den reguljära bostadsmarknaden eller är i behov av ett särskilt boende. Tillgång till lägenheter är i många fall en nyckel fråga för att den enskilda individen snabbare ska komma tillbaka till en mer vardaglig och självförsörjande tillvaro. Bostadsbristen resulterar bland annat i ökade kostnader för utdragna institutionsplaceringar och dyra köpta platser på stödboenden. Kompetensförsörjning Konkurrensen om erfarna socionomer är stor över hela landet. Det märks även i Kungsbacka. Även bristen på erfarna arbetsterapeuter, fysioterapeuter, undersköterskor och sjuksköterskor har under året varit stor, vilket har resulterat i att bemanningssituationen har fått lösas med höga konsultkostnader till följd. Även inom personlig assistans och på kommunens boenden med särskild service har problemen med rekrytering varit påtagliga. Årsredovisning Kungsbacka kommun

177 VÅR VERKSAMHET Bygga, bo och miljötillsyn Arbete med en ny gång- och cykelledsplan har pågått under året och blir färdig under Foto: Ciprian Gorga 2016 sprängde vi vallen invånarmässigt. Det innebär också att vi trappar upp takten på bostadsbyggandet tillfälligt genom att planera för nya bostadsområden Ökat bostadsbyggande Kungsbacka är sedan länge en av Västsveriges mest expansiva kommun. Bostadsbyggandet har årligen omfattat runt 500 bostäder. Under de senaste åren har kommunen en planering som innebär att en hög andel av byggandet sker i Kungsbacka stad. Under 2016 ökade efterfrågan på bostäder, vilket medförde en allt mer besvärande bostadsbrist. Denna utveckling resulterade i att kommunfullmäktige fattade beslut om att under en femårsperiod öka bostadsbyggandet med 50 procent. Kommunens förvaltningar arbetar nu intensivt med att växla upp planeringen så att den nya mycket höga målsättningen kan nås redan under För att nå målen för bostadsbyggandet så prioriteras projekt som har ett snabbt genomförande eller omfattar stor volym. Ett direkt resultat av bostadspolitikens nya inriktning är bland annat att Eksta Bostads AB har fått en mer aktiv roll, modulbostäder i Åsa och Anneberg, Aranäs 4 samt att bostadsområdena i nordöstra staden prioriteras. I denna del av staden planeras för uppemot bostäder med byggstart i Björkris 2 redan under Sedan följer Voxlövs nya stadsdel, Tölö ängar 3 och Tölö ängar syd samtliga med planerad byggstart 2020/2021. Byggboom 2016 har varit ett år av stark tillväxt för byggsektorn i Kungsbacka vilket har påverkat Plan & Byggs alla verksamheter. Antalet ärenden i byggnadsnämndens arbetsutskott ökade med 52 procent. Förvaltningen har varit en viktig funktion för att skapa nya boenden för nyanlända, i samarbete med andra förvaltningar. Brist på rätt kompetenser Allmänt stor brist nationellt på kompetenser inom byggsektorn och samtidigt stora planerade infrastruktur- och bostadsprojekt i Västsverige driver på den mycket goda arbetsmarknaden för medarbetare på förvaltningen. Det är svårt att rekrytera arkitekter och ingenjörer. Detta gör det svårt för oss att fullt ut anpassa resurser och produktion i takt med efterfrågan. Vi förenklar våra arbets processer Målet för ökat bostadsbyggande har lett till att vi har arbetat fram en ny process från tidig planförfrågan till 46 Årsredovisning Kungsbacka kommun 2016

178 VÅR VERKSAMHET byggstart. Vi har infört En väg in för planbesked och förändrat arbetssätten inom bygglovhandläggningen. Detta för att säkerställa en snabbare och effektivare handläggning av bygglov med bibehållen rättssäkerhet och tidigt kunna återkoppla till våra kunder. Vi skapade en tillsynsgrupp för att effektivisera och prioritera tillsynsärenden. Bakgrunden är JO:s granskning av verksamheten under Mätverksamheten har blivit en egen enhet med egen chef. Ökad säkerhet för dricksvatten Om något skulle hända med vår egen eller grannkommunen Mölndals vattenförsörjning, finns nu en reservvattenledning mellan kommunerna som säkerställer tillgången till dricksvatten. Teknik har också ett ökat fokus på att planera underhåll och förbättring av befintligt ledningsnät och pumpstationer, och har under året sökt efter läckor framför allt i Kullavik. Vattenverket i Fjärås bräcka har under året klassats som riksintresse för vattenförsörjning av Havs- och vattenmyndigheten, Hav. Ny VA-plan kommer Det har också varit ett stort ansökningstryck från VA-föreningar som vill ansluta sig till det kommunala nätet vilket gör att antalet VA-kunder ökar snabbare än befolkningsutvecklingen. Arbetet med en VA-plan, i samarbete mellan olika förvaltningar, för Kungsbacka kommun har påbörjats. Ökad trygghet för oskyddade trafikanter Arbete med en ny gång- och cykelledsplan har pågått under året och blir färdig under Vi har också gjort en omprioritering för snöröjningen där vissa gång- och cykelstråk nu ska prioriteras högre. För att ytterligare öka känslan av trygghet har Teknik infört systematiskt arbete med barnkonventionen och klotterbekämpning, bland annat med en egen klotterbil, och arbetat med att öka trafiksäkerheten i korsningen Kungsgatan Varlavägen. Skydd mot översvämning Samråd och arbete med översvämningsskydd i Kolla fortgår, en satsning för att vi på ett säkert sätt ska kunna föra staden närmare vattnet och utveckla miljön längs Kungsbackaån. Detta blir en förbättring jämfört med nuläget, då vi vid höga nivåer i Kungsbackaån får rycka ut och placera tillfälliga översvämningsskydd i området. Vi märker allt mer av klimatförändringar då havsnivån och ökade regnmängder kan medföra problem för vår infrastruktur. Stadsutvecklingsprojekt Under året påbörjades flera stadsutvecklingsprojekt i Kungsbacka. Bland annat Väster om ån och en ny stadsdel i Aranäs, utveckling av kvarteret S:ta Gertrud, utveckling av Kungsgärdet och utredning om småbåtshamn längs Kungsbackaån. Snabba bostadsprojekt Under våren ombads Eksta Bostads AB om att inkomma med förslag till ett antal prioriterade bostadsprojekt. Dessa innebar byggstart av ett antal bostäder redan under 2016 och Dessa projekt har rullat på under året tillsammans med ytterligare projekt. Andra beslut under året som ökar på bostadsbyggandet är bland andra förslag till detaljplaner i Åsa, planprogram för Annebergs centrum, planprogram för ett nytt bostadsområde i Tölö och lokalprogram för Aranäs stadsdel etapp 4. Kommunstyrelsen har beslutat om förvärv av mark för att bygga två gruppboenden, och om lokalisering av ett nytt äldreboende. Satsning på infrastruktur När staden växer så krävs mer infrastruktur. Under året har kommunen i flera sammanhang och till olika forum, skrivit om vikten av en utbyggd västkustbana och betydelsen Med stadsutvecklingsprojektet Väster om ån bildas ett stråk som förbinder Kungsbacka innerstad med Kungsmässan. av denna för ett växande Kungsbacka och Halland. Våra insatser har gjort att Trafikverket nu genomför en så kallad åtgärdsvalsstudie av sträckan. För vår befolkning är det viktigt att infrastrukturen fungerar och en del i att förbättra den är en utbyggd station i Hede. Under året genomfördes en förstudie och vi gjorde en överenskommelse med Region Halland om genomförandet. Kommunen har fått statliga bidrag för att kunna utveckla stationen som ska stå klar Årsredovisning Kungsbacka kommun

179 VÅR VERKSAMHET Nyckeltal Plan & Bygg Utfall 2014 Utfall 2015 Utfall 2016 Beviljade bygglov, antalet nya en- och tvåbostadshus Beviljade bygglov för verksamheter, nybyggnad Beviljade bygglov, antalet lägenheter i flerbostadshus Handläggningstid för bygglov, en- och tvåbostadshus, veckor Husutstakningar Antal beviljade bygglov under 2016 Nybyggnadskartor Upprättade detaljplaner Upprättade detaljplaner med enkelt planförfarande Handläggningstid mindre än eller lika med 9 veckor Upphävda beslut i överklagade bygglovsärenden % 69% 76% 34% 24,5% 31% 81% Teknik Utfall 2014 Utfall 2015 Utfall 2016 Andel hushåll som väljer abonnemanget Matavfall blir biogas 77% 79% 81% Hushållsavfall, kilo per person Andel hushåll som abonnerar på Matavfall blir biogas Återfört slam från reningsverk till kretsloppet, ton Den gröna kilen handlar om att tillvarata den gröna kilen, Sandsjöbacka- Änggårdsbergen- Slottsskogen. Foto: Björn Ackre 48 Årsredovisning Kungsbacka kommun 2016

180 VÅR VERKSAMHET Kostnad och fördelning för respektive nämnd inom bygga, bo och miljötillsyn Plan & Byggs verksamhet kostade 50 miljoner under Kostnaderna fördelades på det sätt som visas i diagrammet Kartavdelningen 21% Planavdelningen 21% Administration (0,1%) Bygglov 58% Tekniks verksamhet kostade 141 miljoner under Kostnaderna fördelades på det sätt som visas i diagrammet Planering 13% Gemensam verksamhet 7% Vägbelysning 9% Parkverksamhet 18% Nämnd- och styrelseverksamhet 1% Färdtjänst/ riksfärdtjänst 1% Gator, vägar och parkering 51% Miljö & Hälsoskydds verksamhet kostade 24 miljoner under Kostnaderna fördelades på det sätt som visas i diagrammet Miljöskydd 19% Naturvård 6% Hälsoskydd ute 21% Nämnd 3% Gemensam verksamhet 23% Hälsoskydd inne 17% Livsmedel 11% Vattenvårdsförbund (0,4%) Så har vi arbetat med hållbarhet Den gröna kilen Miljö & Hälsoskydd ingår i ett projekt med Mölndal, Göteborg och Göteborgsregionen, GR, som handlar om att tillvarata den gröna kilen, Sandsjöbacka-Änggårdsbergen-Slottsskogen. Kilen har ett stort värde för både den ekologiska och den sociala hållbarheten. Sociala konsekvensbeskrivningar Plan & Bygg har deltagit i invånardialoger vid mottagandet av nyanlända, utvecklat metod för sociala konsekvensbeskrivningar i planer och arbetat med Brottsförebyggande rådet (Brå). Mer inflytande om lokaler Vi vill ta ännu större hänsyn till våra invånares och medarbetares tankar om utformning av lokaler, till exempel i arbetet med den nya Bräckaskolan där personal och elever är med på ett tidigt stadium för att beskriva sin drömskola med utemiljö och matsal. Effektivare avfallshantering Teknik har ID-märkt alla avfallskärl för att kunna effektivisera avfallshanteringen och optimera rutterna som avfallsfordonen tar. Arbete för att minska avfall Vi har arbetat för att minska mängden avfall till avlopp genom informationsinsatser, till exempel en utställning på Fyrens bibliotek. Projekt för att underlätta integrering Vi har deltagit i pilotprojektet Regionalt snabbspår för VAingenjörer. Det syftade till att matcha vårt kompetensbehov med den kompetens som finns hos ingenjörer som är nya i Sverige. Så påverkade omvärlden oss Säkert dricksvatten ett riksintresse Bristande säkerhet vad gäller dricksvattnet kan få stora konsekvenser för befolkningen och därför har Havs- och vattenmyndigheten klassat vattenverket i Fjärås Bräcka som riksintresse för vattenförsörjning. Stora infrastrukturprojekt i regionen I Göteborgsområdet pågår och planeras stora infrastruktur- och bostadsprojekt. Det ger en stor efterfrågan på kompetens inom byggsektorn, vilket gör det svårare för oss att rekrytera rätt kompetens till de förvaltningar där den kompetensen krävs. Många vill ansluta till kommunalt vatten och avlopp 2016 har det varit ett stort ansökningstryck från VA-föreningar som vill ansluta sig till det kommunala nätet. Då antalet VA-kunder ökar snabbare än beräknat räcker inte reningsverkens kapacitet till i samma grad som det var planerat. Kungsbacka kommun har därför inlett ett långsiktigt arbete med att hantera detta och övrig samhällsplanering inom VA-området. Årsredovisning Kungsbacka kommun

181 VÅR VERKSAMHET bild från idrottshall Fritid, kultur och turism Omkring barn och ungdomar i åldrarna 7 till 20 år har varit aktiva i främst idrottsföreningar. Foto: Ciprian Gorga Årets gymnastikkommun 2016 öppnade idrottshallarna på fredagar för spontanidrottande ungdomar. Evenemangen var många och Kulturskolan fyllde ett halvsekel. Unga aktiviteter Vi arbetar hela tiden för att skapa en meningsfull fritid för alla invånare. På fredagar har ungdomar genom Idrott hela livet kunnat spontanidrotta i en idrottshall. Genom Barbro betalar har fler ungdomar än någonsin röstat på förslag som de vill ska leda till ett bredare fritidsutbud. Sveriges ungdomsråd la sin årliga konferens In real life, IRL, i Kungsbacka. Under fyra dagar samlades 120 ungdomar från hela landet för att diskutera flyktingsituationer och utövade på så sätt sitt inflytande. Under året har vi utökat vår simundervisning så att även nyanlända fått möjlighet att lära sig simma. Folkhälsoarbete Fritid & Folkhälsa har samordningsansvar för kommunfullmäktiges direktiv Främja god psykisk hälsa där tjejer är en prioriterad grupp. I november arrangerade vi en utbildningsdag för tjänstemän och politiker om metoder för att arbeta med psykisk hälsa. Vi har genomfört tre Cope föräldrastödskurser för föräldrar med barn 3 11 år. Under hösten har en kurs för nyanlända föräldrar påbörjats i samarbete med Rädda Barnen och Studiefrämjandet. På biblioteken anordnades i oktober en dyslexivecka. Vår överenskommelse mellan polis och kommun, ÖPK, har resulterat i tryggare motionsslingor, aktiviteter i Badhusparken och olika brottsförebyggande informations insatser för att öka upplevelsen av trygghet. Den hälsofrämjande verksamheten En frisk generation som riktar sig till familjer har haft 62 aktiva deltagare under året. Syftet är att inspirera barnfamiljer och ge dem verktyg och metoder till en hälsosam livsstil. Den främsta målgruppen för verksamheten är familjer med barn 4 12 år. Föreningsverksamhet Omkring barn och ungdomar i åldrarna 7 20 år har varit aktiva i främst idrottsföreningar. Med hjälp av det tillfälliga bidra-

182 VÅR VERKSAMHET get för inkluderande verksamhet kunde föreningarna bland mycket annat anordna slöjdcaféer, guidningar och visningar i kommunen, få med nyanlända i olika idrottsföreningar, kulturutbyten, språkträning, dansundervisning, konserter, teaterföreställningar och föredrag. Anläggningar Kungsbacka blev utsedd till årets gymnastikkommun 2016 av Svenska Gymnastikförbundet. Vi bygger en ny gymnastik-, parkour- och klätteranläggning på Energigatan i Varla. Arbetet med att göra om Kullaviks bibliotek till kommunens tredje meröppna inleddes. Vi har förbättrat Smarholmens badplats med bättre parkeringsplatser, gångstigar och skyltning. Handikappramperna har bytts ut i Smarholmen och Torstensvik. Evenemang Musikfestivalen Change drog större publik än tidigare, omkring personer. Vi firade två födelsedagar, Kulturskolan fyllde 50 år i november och simhallen firade 30 år. På Kungsbacka Teater avnjöts allt från fars till klassisk musik. Under året har fler föreställningar än tidigare år haft externa producenter. Vi medverkade till att Gothia Cup, Aranäs open och Tölt on Ice genomfördes. Föreläsningar på biblioteken med bland andra Agnes Wold, Clara Henry och bröderna Norberg. Ungdomsarrangemangen School s out & Urban summer i centrala Kungsbacka. Premiär för Tubecon i Kungsbacka, ett arrangemang med kända personer med Youtube som arena för att nå sina fans. Lanbit anordnades i maj med utökad satsning på e-sport med totalt 500 deltagare. Under hösten lockade Lanbit Light 300 personer. Kulturföreningen Den kulturella byrån anordnade med stöd av Kultur & Fritid en kulturfestival med gästspel från flera andra föreningar. På besöksmålet Äskhult anordnade vi en byggnadsvårdsdag med 600 gäster. Webbplatsen för Äskhults by gjordes om med ny grafisk profil. I år har vi också kunnat erbjuda fler guidningar på bättre tider för besökarna. Djurgården Stättared kommer efter en längre politisk debatt att fortsätta utvecklas för att vara ett viktigt besöksmål i Kungsbacka. Utredningar och styrdokument Region Hallands Kulturplan togs fram i samarbete mellan de halländska kommunerna och dess invånare via invånardialoger. Vi har tagit fram en ny turismstrategi tillsammans med näringslivsenheten och en referensgrupp av representanter från turistnäringen och föreningar genomfördes för första gången Tubecon i Kungsbacka, ett arrangemang med kända personer med Youtube som arena för att nå sina fans.

183 VÅR VERKSAMHET Nyckeltal Kultur & Turism Utfall 2014 Utfall 2015 Utfall 2016 Antal fysiska besök i förvaltningens publika lokaler per invånare. Antal webbesök på förvaltningens hemsidor per invånare. Fritid & Folkhälsa Utfall 2014 Utfall 2015 Utfall 2016 Andel barn och ungdomar som är medlemmar i en idrotts- och hälsocertifierad förening Antal ungdomar som röstar på Barbro-betalar förslag Antal ungdomar engagerade i intressegrupper Antal föräldrar som årligen deltar i föräldrastödsprogerammet COPE 9,8 9,7 9,4 5,5 5, % 40 % 52 % ungdomar röstade på Barbrobetalar-förslag under ungdomar var engagerade i olika intressegrupper. 600 gäster besökte byggnadsvårdsdagen i juni på besöksmålet Äskhult. 52 Årsredovisning Kungsbacka kommun 2016

184 VÅR VERKSAMHET Kostnad och fördelning för respektive nämnd inom fritid, kultur och turism Fritid & Folkhälsas verksamhet kostade 152 miljoner under Kostnaderna fördelades på det sätt som visas i diagrammet. Nämnd (0,4%) Folkhälsa 4% Fritidsgårdar 13% Demokratiarbete (0,2%) Allmän fritidsverksamhet 8% Gemensam verksamhet 6% Fritidsanläggningar 69% Kultur & Turisms verksamhet kostade 96 miljoner under Kostnaderna fördelades på det sätt som visas i diagrammet. Bibliotek 31% Nämnd 1% Allmän kultur 31% Turism 9% Bidrag 3% Kulturskolan 26% Så har vi jobbat med hållbarhet För föräldrar Vi erbjuder föräldrastödsutbildning och föreläsningar för föräldrar med syfte att stärka deras roll. Ökad trygghet Vi jobbar drogförebyggande, men också med trygghetsvandringar och trivselvärdar. Vi hjälper våra invånare med medie- och informationskunnighet och att ta till sig kunskap och information via nätet på ett säkert sätt. Sociala aspekter Vi har medverkat i arbetet med sociala konsekvensbeskrivningar och formulerat yttranden över kommunens detalj- och översiktsplaner. Hälsocertifiering Arbetet med att skapa en tryggare föreningsmiljö har resulterat i att 22 föreningar har Idrotts- och hälsocertifierats, vilket innebär att 6500 barn och ungdomar är med i en certifierad förening. Synpunkter Vi dokumenterar synpunkter, både skriftliga och muntliga. På flera publika anläggningar har vi haft digitala nöjdhetsmätare som vi använder i vårt förbättringsarbete. Med barn och unga i fokus Vi har under året utbildat kommunanställda och politiker i Barnkonventionen. Två Barbrobetalarkampanjer, ungdomarnas förslag till förbättringar, har genomförts under året. Fördelar vi resurser rätt? Vi gör en kartläggning om hur jämställt vi fördelar våra resurser. Så påverkade omvärlden oss Nyhetsflöde med låg källkritik Källkritik på internet har länge varit en omdebatterad fråga. Falsk information på sociala medier ger utrymme för spekulationer, ryktesspridning och odemokratiska värderingar. Kultur & Fritid arbetar för att på olika sätt främja god källkritik och kunskap om digital teknik och medier, främst genom bibliotekens fokusområde medieoch informationskunnighet. Den digitala klyftan En halv miljon svenskar använder inte internet. De får därmed inte del av det informationsflöde som finns där. Många samhällstjänster har också blivit digitala, och tillgång till internet är en demokratisk förutsättning idag. Därför föreslår Utredningen för en nationell biblioteksstrategi att landets bibliotekarier ska hjälpa befolkningen i ett digitalt kompetenslyft. I Kungsbacka har olika satsningar gjorts på området, bland annat anordnades E-medborgarveckan på kommunens bibliotek under hösten Infopoints istället för turistbyråer Tidigare var turistbyråerna viktiga för besökare men idag finns många fler kanaler att finna information om en turistattraktion. Branschorganisationen Visita har därför initierat ett koncept med enklare, men bemannade, turistbyråer, Infopoints. Kommunen har under året anordnat aktiviteter för att stärka relationer mellan företagare som driver Infopoints. Studier har visat att när infopoints-ägarna blir ambassadörer för hela kommunen tjänar både turistnäringen i kommunen och den enskilde näringsidkaren på detta. Årsredovisning Kungsbacka kommun

185 VÅR VERKSAMHET Arbete och näringsliv Kungsbacka är ett attraktivt etableringsalternativ i Västsverige och näringslivet växer. Växte gjorde även näringslivsenheten för att öka kontaktytorna mellan kommun och näringsliv. För Västsveriges bästa företagsklimat Kungsbacka jobbar för att vara en företagsvänlig kommun, med Västsveriges bästa företagsklimat. För att nå dit och möta ett växande näringslivs behov växlar vi upp. Näringslivsenheten har förstärkts från två personer till fem. I teamet ingår en näringslivschef och fyra utvecklare, bland annat för företagsklimat, besöksnäring och platsutveckling Kungsbacka stad. Näringslivsenheten får mer resurser för att stödja övriga enheter inom kommunen som har kontaktytor med näringslivet och därmed är viktiga delar i näringslivsarbetet. Värdskap i toppklass 2016 lades grunden för 100 procent välkommen, vårt program för att utveckla ett värdskap i toppklass, där förvaltningarna Plan & Bygg samt Kultur & Fritid är piloter. Programmet går ut på att chefer och medarbetare ska ha kundfokus och engagemang som får personer och företag som kommer i kontakt med oss ska känna sig välkomna. Det handlar om en god service och möjlighetsfokuserad dialog. 54 Årsredovisning Kungsbacka kommun 2016

186 VÅR VERKSAMHET Nya verksamhetsområden på gång Kungsbacka är ett attraktivt etableringsalternativ i Västsverige och det befintliga näringslivet växer. För att delvis tillgodose behovet hos både befintliga och nya företagare i Kungsbacka har en detaljplan för verksamhetsområdet Duvehed i Fjärås stationssamhälle antagits och en planläggning av verksamhetsområdet Rya i Frillesås har påbörjats. Så har vi jobbat med hållbarhet Matchning av kompetens Genom att förmedla det kompetensbehov som företag har matchar kommun dessa behov med arbetssökande. Det handlar om samarbete mellan företag och kommun för att underlätta arbetssökandes etablering på arbetsmarknaden och tillgodose företagens kompetensbehov. Hållbara företag Hela kommunens näringslivsarbete har fokus på att göra det enklare att starta, driva och utveckla företag i Kungsbacka. Vi arbetar också för att möta företagens expansionsoch kompetensbehov. Utöver det erbjuder vi företagsstöd tillsammans med våra samarbetspartners. Trimma ditt företag för tillväxt var ett sådant tillfälle då företag i Kungsbacka fick information om hur de kan tänka för att växa på ett ekonomiskt hållbart sätt. Rådgivning om energieffektivitet Tillsammans med Länsstyrelsen Halland har vi arrangerat en träff om hur företag kan sänka sina energikostnader och bli mer energieffektiva. Kungsbacka frukostklubb har också under rubriken Hållbarhet den enda vägen till långsiktig lönsamhet, erbjudit företag kunskap om hur ett systematiskt arbete i hållbarhetsfrågor leder till konkurrensfördelar och ökad lönsamhet. Arbetslöshet i Kungsbacka i förhållande till hela landet Kungsbacka år 2,7 3,1 Riket år 6,1 7,6 Kungsbacka år 4,2 5,5 Riket år 8,1 11,7 Så påverkade omvärlden oss Kompetensbrist för företagen I Göteborgs arbetsmarknadsregion finns planer på bostadsbyggande, kontor, handel, infrastruktur och logistik för miljarder kronor fram till Den höga investeringstakten skapar många möjligheter för regionens befolkning, näringslivet och tillväxten, men det är också mycket som ska genomföras samtidigt. Därför finns en risk för flaskhalsar och kompetensbrist inom både bygg och anläggning. Även om de största planerade projekten genomförs i Göteborg kommer den förväntade kompetensbristen i arbetsmarknadsregionen att påverka Kungsbacka under byggboomen. Också IT- och telekombranschen i Västsverige har ett stort behov av att rekrytera och prognoserna spår att kompetensbristen kommer att förvärras även inom den här branschen. Regionen växer och har hög sysselsättning Göteborgsregionens starka konjunktur har stärkts ytterligare senaste kvartalet. Det har resulterat i att fler nya och välbetalda jobb skapats och en minskande arbetslöshet. Jobbtillväxten i Göteborgsregionen har nu legat runt tre procent tre kvartal i rad. Ökningen senaste kvartalet var högre i än i både Malmöregionen och Stockholmsregionen. Arbetslösheten i Göteborgsregionen fortsätter att vara lägst bland Sveriges storstadsregioner. Här utmärker sig Kungsbacka som en kommun med låg arbetslöshet. Det som är mindre positivt är att arbetslösheten bland utrikes födda är högre och att den här gruppen har svårare att etablera sig på arbetsmarknaden. Årsredovisning Kungsbacka kommun

187 REPORTAGE Klimatsmart tryckeri hittade hem i Fjärås Hållbarhet och miljöengagemang ligger transfertryckeriet Hot Screen varmt om hjärtat. När de flyttade sin produktion till Fjärås 2016 passade de på att se över hela produktionskedjan och byggde ett av världens mest moderna och miljösmarta industritransfertryckeri. Hot Screen är ett företag som grundades Det drivs idag av Anna och Fredrik Skanselid och deras 30 engagerade medarbetare. De har sin bas i Fjärås där all tillverkning av värmetransfer sker. De tar fram tryck att fästa på textila plagg till återförsäljare. Och det är alltifrån tryck till yrkeskläder, sportkläder till profilkläder hos företag. Hållbarhet in i minsta detalj Tidigare låg Hot Screen i Kungsbacka i lokaler som inte var byggda för produktionsverksamhet av det slaget. De hade 40 grader inne i tryckeriet och blåste ut 160 gradig luft i taket istället för att ta tillvara på överskottsvärmen från produktionen för att ta några exempel. När Kungsbacka kommun erbjöd dem möjligheten till tomtmark i Fjärås, perfekt belägen vid E6:an, valde de att börja om och göra rätt från början. Miljöengagemanget har alltid varit stort och nu blev fokus att anpassa lokalerna efter verksamheten och inte tvärtom. Målet var att få en bra arbetsmiljö och samtidigt få så lite energispill som möjligt. De besökte referensanläggningar i Tyskland och sedan ritade Fredrik och hans pappa upp ett av Europas energismartaste transfertryckeri. Varje steg är noggrant planerat så att produktionen lämnar minsta möjliga klimatavtryck. De tar nu vara på överskottsvärme från produktionen och är helt självförsörjande av värme och varmvatten till hela fastigheten. Alla maskiner är också köpta ur ett hållbarhetsperspektiv och de har automatiserat en stor del av produktionen som tidigare var slitsamt att utföra. Men det som Fredrik är mest stolt över är deras eget reningsverk för processvattnet. Detta var något som de tidigare släppte ut i avloppsystemet och efter reningsprocessen nu så är det nästintill drickbart. Det långsiktiga målet är att bli helt klimatneutrala, säger Fredrik Skanselid, vd på Hot Screen. Flytten möjliggjorde expansion Tack vare flytten och de stora produktionsytorna har de haft möjlighet att skala upp verksamheten för att möta kundefterfrågan och fastigheten är nu tre gånger så stor som den gamla. Våra kunder är oerhört miljömedvetna och vi har en unik produkt som gör oss attraktiva, en storskalig produktion med miljöegenskaper i världsklass, säger Fredrik. De har ökat omsättningen med 20 procent per år tre år i rad och tittar redan på hur de ska kunna expandera ytterligare. Men trots teknik och processer i toppklass så menar han att det är medarbetarna som är deras största tillgång, där alla är serviceinriktade, ställer upp och tar stort ansvar. 56 Årsredovisning Kungsbacka kommun 2016

188 REPORTAGE Exempel på företag i Kungsbacka med profil inom hållbarhet Eksta bostadsbolag som till stor del bygger passivhus, till exempel äldreboendet Blåvingevägen i Vallda Heberg med solceller och biobränsleanläggning för att minimera energiåtgång. Knappen second handbutik som drivs av funktionsvarierade personer i daglig verksamhet. Tar emot, sorterar och säljer kläder och prylar. Tuvan ekolivs vinnare av Kungsbackas miljöpris Säljer närproducerade, ekologiska och solidariska livsmedel. Saddler tillverkar accessoarer i läder och strävar efter att i så stor utsträckning som möjligt jobba med hållbara material och produktionssätt. Erikshjälpen second handbutik som drivs av volontärer. Överskottet går till sociala och humanitära insatser i Kungsbacka och utlandet. Kungsbacka golfklubb jobbar utifrån Golf Environment Organizations, GEO, miljömål samt miljö- och kvalitetssystem för att ta tillvara på banans variationsrika karaktär. Berit & Elvy rawfoodcafé med majoritet ekologiska råvaror. Röda korsets second handbutik tar emot, sorterar och säljer husgeråd, kläder och leksaker. Drivs av ideella krafter. Ekstadbyggda boendet Blåvingevägen i Vallda Heberg har solceller och biobränsle anläggning för att minimera energiåtgång. På second hand-butiken Knappen tar man emot, sorterar och säljer kläder och prylar. Tuvan ekolivs fick utmärkelsen Kungsbackas miljöpris 2016 Årsredovisning Kungsbacka kommun

189 MILJÖBOKSLUT Gräsänder vid Kungsbackaån en förmiddag i maj. Foto: Madeleine Thyrsson Miljöbokslut Det övergripande nationella miljömålet, generationsmålet, ger en riktning för den samhällsomställning som behöver ske för att miljökvalitetsmålen ska kunna nås. I målet står att arbetet med att lösa de svenska miljöproblemen inte ska ske på bekostnad av att vi exporterar miljö- och hälsoproblem till andra länder. Miljökvalitetsmålen beskriver det tillstånd i den svenska miljön som miljöarbetet ska leda till. Det finns även preciseringar av miljökvalitetsmålen. De förtydligar målen och används i det löpande uppföljningsarbetet av de nationella miljökvalitetsmålen. Riksdagens definition av generationsmålet "Det övergripande målet för miljöpolitiken är att till nästa generation lämna över ett samhälle där de stora miljöproblemen är lösta, utan att orsaka ökade miljö- och hälsoproblem utanför Sveriges gränser." Hur vi arbetar med miljömålsättningar Kungsbacka sätt att ta hand om miljö- och energimålsättningar beslutas årligen i kommunens budget och redovisas under rubriken Samhällsutvecklings- och miljömål under avsnittet kommunfullmäktiges prioriterade mål. För 2016 anges fem mål som verkar för de nationella miljökvalitetsmålen: Fler ska åka kollektivt Minskad energianvändning Större andel ekologiska livsmedel Minska farliga kemikalier Minskade koldioxidutsläpp Bokslutet stöd i budgetarbetet Följande sidor visar på styrkor och svagheter inom kommunens miljöarbete. Allt vi gör får inte plats, vi visar olika exempel. Miljöbokslutet ska vara ett stöd till budgetarbetet för nästkommande år. Under respektive avsnitt kan du också läsa om de nationella miljömål som ligger till grund för vårt arbete: Klimat och luft Vatten Levande landskap En god bebyggd miljö Klimat och luft, Vatten, Levande landskap och En god bebyggd miljö 58 Årsredovisning Kungsbacka kommun 2016

190 MILJÖBOKSLUT Klimat och luft Ökad klimattålighet Kommunen har skrivit under Borgmästaravtalet för Klimat och energi där vi åtar oss att minska utsläppen av koldioxid med minst 40 procent till 2030 samt att öka vår klimat tålighet genom att anpassa kommunen efter klimatförändringarnas följder. Under hösten införde vi en samlastningscentral för kommunens varuleveranser. Med samordnad varudistribution halverar vi transporterna av varor i kommunen. Mindre utsläpp med fossilfria fordon Under 2016 blev alla våra bilpoolsfordon helt fossilfria. Övergången till biogas gör att koldioxidutsläppen minskade med 24 ton per år, vilket motsvarar utsläppen från en medelstor personbil som kör mil. Vi startade också en särskild elbilspool som medarbetarna i första hand ska boka upp sig på. Kommunen har köpt 56 fordon under 2016 där övervägande delen är fossilfri. Det är framför allt de tyngre arbetsfordonen som fortfarande drivs av fossila bränslen. Vi har också satt krav på att fordon för insamling av hushållsavfall endast får gå på fossilfria bränslen. Många medarbetare använder egen bil i tjänsten. Under 2016 mer än tidigare: 15 procent av utsläppen från alla tjänsteresor kommer från medarbetares egna bilar. På egna ben Kommunen deltar i ett projekt, På egna ben, som är en utmaning för elever i årskurs 4 6 som handlar om att ta sig till skolan genom att cykla, gå eller åka kollektivt och skippa de ofta korta bilresorna. Utmaningen är uppbyggd som en spännande poängjakt där klassen engageras i att tävla om fina priser. Under de veckor som På egna ben pågår samlar eleverna på sig mängder av kunskap genom övningar om miljö, hälsa och trafiksäkerhet. Laddstationer på utvalda platser Kommunen ansökte och fick ett bidrag från Klimatklivet för att bygga laddstationer för våra elfordon på utvalda platser i kommunen. Mer ekologiskt och vegetariskt! Kommunens målsättning är att erbjuda en hög kvalitet på de livsmedel vi serverar. Vi försöker öka andelen ekologiska livsmedel, och också minska svinnet. Vi ser över menyer och recept och utbildar våra kockar i vegetarisk matlagning. Cykelvägar och nära till kollektivtrafik Kommunen har i sin planering stor följsamhet till kommunens översiktsplan vars huvudinriktning är att bygga nära kollektivtrafik. Bilarna i vår bilpool drivs nu med förnybara drivmedel. Nationella miljömål Begränsad klimatpåverkan Koldioxid och andra så kallade växthusgaser som vi människor släpper ut i atmosfären från olika verksamheter gör att det globala klimatet förändras och blir varmare. Förbränning av fossila bränslen som till exempel olja, kol och naturgas i el- och värmetillförsel, industriprocesser samt transporter svarar för det största bidraget till klimatförändringen både i Sverige och i övriga världen. Frisk luft Att andas in luftföroreningar påverkar hälsan negativt. För många människor bidrar föroreningar i luften även till förkortad livslängd. De luftföroreningar som är skadligast för hälsan är inandningsbara partiklar, marknära ozon och vissa kolväten. Skyddande ozonskikt Ozonskiktet i atmosfären skyddar livet på jorden genom att filtrera bort en stor del av den skadliga UV-strålningen från solen. Därför innebär det en fara när ozonskiktet tunnas ut. Hos människor ökar risken för till exempel hudcancer, nedsatt immunförsvar och ögonsjukdomen starr. Sedan år 1987 finns ett internationellt avtal som kallas Montrealprotokollet. Avtalet ställer krav på deltagande länder att förbjuda och begränsa användningen av ozonned brytande ämnen. Åtgärderna har varit mycket framgångsrika. Årsredovisning Kungsbacka kommun

191 MILJÖBOKSLUT Vatten Plan för kommunens vattendrag Vi arbetar nu fram en vattenplan. Den ska skapa en förvaltningsövergripande samsyn kring vatten och avlopp. Vi ska uppfylla de krav som finns i EU:s vattendirektiv, om en god ekologisk och kemisk status i kommunens vattendrag, sjöar och havsområden. Vi har under tre år fått statliga LOVA-medel för delar av detta arbete. Vi har kontrollerat dagvattenutsläpp för att säkra god badvattenkvalitet. Reservvatten från Mölndal Vi har gjort en riskanalys på vattenverk och vattenledningsnät och samtidigt fortsatt samarbetet inom Göteborgs regionen som bland annat innebär en reservvattenledning mellan Kungsbacka och Mölndal. Privata avloppsanläggningar bidrar till fosforutsläpp Utsläpp av fosfor i våra sjöar och vattendrag är en starkt bidragande orsak till övergödning. En undersökning visar att andelen nyanlagda privata avloppsanläggningar som inte fungerar är förvånansvärt stor. Därför har tillsynen utvecklats. Besök följs numera upp mer frekvent för att hitta felaktigt utförda anläggningar. Med den erfarenheten kommunen har av arbete med enskilda avlopp har vi fått hjälpa till att ta fram en Tillsammans med Kungsbacka vattevårdförbund har kommunen åtgärdat så kallade vägtrummor. Vägtrummorna är de tunnlar under vägar som fisk ska kunna simma genom. nationell handledning för enskilda avlopp som Havs- och vattenmyndigheten ansvarar för. Tillsyn av mindre jordbruk och hästgårdar Inom vår miljötillsyn av lantbruk har fokus legat på mindre jordbruk och hästgårdar, och information om gödselhantering och hantering av bekämpningsmedel. Förbättrade vandringsvägar för havsöringen Vi har i samarbete med Kungsbacka vattenvårdsförbund åtgärdat flera vandringshinder för fisk i små bäckar i Kungsbackaåns avrinningsområde. Det har i de flesta fall handlat om att förbättra så kallade vägtrummor som försvårat för fisk, till exempel havsöring, att vandra uppströms. Övriga insatser Vi deltar i projekt och samarbeten som handlar om att minska mikroplaster och läkemedelsrester i hav och vattendrag. Inventering av avloppsledningsnät pågår för att minska mängden tillskottsvatten, till exempel regnvatten, till reningsverken. Vi finansierar kalkning för att minska försurningsproblemen i sjöar och vattendrag. Nationella miljömål Grundvatten av god kvalitet Grundvattnet är viktigt som dricksvatten. Det påverkar också miljön för växter och djur i ytvattnet. Utsläpp av miljöfarliga ämnen förorenar grundvattnet. Särskilt i jordbruksområden i södra Sverige förekommer bekämpningsmedel i grundvattnet. Även natriumklorid vanligt salt från vägar som har saltats på vintern har kommit ut i grundvattnet. Levande sjöar och vattendrag Sjöar och vattendrag utsätts för påverkan från många håll, från skogsbruk, jordbruk, industrier och vattenkraftverk. Många växt- och djurarter är beroende av att vattendrag får flöda fritt, och att vattenståndet kan variera naturligt. Ingen övergödning Övergödning drabbar landområden såväl som sjöar, vattendrag och hav. Problemen finns framför allt i södra Sverige, men tecken på övergödning finns även i fjällområdena. Bara naturlig försurning Skogsmark, sjöar och vattendrag är i många fall naturligt sura. Nedfall av försurande ämnen har dock lett till en accelererad försurning. Försurningen påverkar växter och djur och bidrar till ökad korrosion, det vill säga att material vittrar sönder. Även människans hälsa kan påverkas negativt, exempelvis av dricksvatten från försurade brunnar. 60 Årsredovisning Kungsbacka kommun 2016

192 MILJÖBOKSLUT Levande landskap Naturresurs jordbruksmark Kommunen hade under året en informationsträff tillsammans med Lantbrukarnas riksförbund, LRF, och föreningen Den goda Jorden för att diskutera naturresursen jordbruksmark. Ekosystemtjänster Kungsbacka har, tillsammans med sex andra kommuner inom Göteborgsregionen, under 2016 startat ett GR-lett projekt som handlar om ekosystemtjänster. Ekosystemtjänster är produkter och tjänster från naturens ekosystem som bidrar till vårt välbefinnande. Ett vanligt exempel är bins pollinering av grödor. Utan pollineringen skulle lantbrukarnas skördar bli betydligt mindre. I vissa fall väljer man att mäta ekosystemtjänster utifrån dess ekonomiska värde. Syftet med projektet är att öka och sprida kunskap om ekosystemtjänster till en bred målgrupp som arbetar med fysisk planering. Samordnade transporter gynnar lokala leverantörer Införandet av samordnad varudistribution ökar möjligheterna för lokala producenter att bli leverantörer av livsmedel till kommunen. Nationella miljömål Ett rikt odlingslandskap Naturvärdena i dagens odlingslandskap är resultatet av hur det har brukats av människan under flera tusen år. En stor del av våra växt- och djurarter finns i slåtteroch betesmarker samt i åker- och vägrenar, åkerholmar, våtmarker och andra småbiotoper. Myllrande våtmarker Ett stort antal växter och djur är beroende av våtmarker. Sedan början av 1800-talet har cirka en fjärdedel av våtmarksarealen torrlagts och förstörts. Kvarvarande våtmarker är mer eller mindre påverkade av markavvattning, kvävenedfall och att de inte längre hävdas med slåtter eller bete. Ett rikt växt- och djurliv Sveriges mångfald av växter och djur lever i en mosaik av olika miljöer, från odlad mark, skogar och fjäll till våtmarker, vattendrag, sjöar och hav. Många arter och naturtyper riskerar att försvinna på sikt, då landskapen blir alltmer fragmenterade och då äldre brukningsmetoder inom jord- och skogsbruk som gynnade många arter har blivit sällsynta. Näringsämnen som fosfor och kväve från bland annat lantbruk och reningsverk, och kommersiellt fiske är negativt för flera marina miljöer. Bins pollinering är ett exempel på en ekosystemtjänst. Det vill säga, en naturlig process i ett ekosystem som bidrar till vår existens och vårt välbefinnande. Creative commons-licens: Yossi chamo Levande skogar Över hälften av Sveriges yta är täckt av skog. Den största delen består av barrskog, men i söder breder lummig lövskog ut sig. Skogens utseende och vilka träd som dominerar påverkas av vårt klimat och vår historia. Årsredovisning Kungsbacka kommun

193 MILJÖBOKSLUT En god bebyggd miljö Kemikalieplan för Kungsbacka I arbetet med en kemikalieplan för Kungsbacka har även en handbok för att stödja förskolor att kemikaliesanera tagits fram. Vi tog beslut om att gå med i kampanjen ModUpp2020, med målet att 50 procent av våra upphandlade produkter ska klara kraven motsvarande etablerade miljömärkningar år Vår upphandlingsenhet har under 2016 förstärkt sin miljö- och kemikaliekompetens. Material med minsta miljöpåverkan När vi planerar för att bygga nytt ser vi till att material och produkter används med minsta miljöpåverkan genom att stämma av våra val med databasen SundaHus. Vi kontrollerar också att lokalernas inredning är miljöanpassad och följer märkningen Giftfri förskola och Möbelfakta. Miljömärkta kemikalier Under 2016 fortsatte vi att byta våra rengöringsmedel till miljömärkta alternativ. Vi har nu 1 procent icke miljömärkta kemikalier inom Lokalvård. De övriga kemikalier som används är inte klassade som miljöfarliga, till exempel desinfektionsmedel och handsprit. Radonmätning i lägenheter Vårt tillsynsarbete inom hälsoskydd har inriktats mot radonkontroll i hyresfastigheter och bostadsrättsföreningar. Arbetet började med informationsseminarier och mätning i 100-tals bostäder. Kommunens mål är att i stort sett alla ska ha en aktuell radonmätning. Hur mycket mat slängs? Varje år mäter våra kök hur mycket mat som slängs. Andelen ligger stadigt mellan 5 och 6 procent. Resultatet 2016 var 5,3 procent. Det totala svinnet har stadigt minskat sedan mätningarna påbörjades och hamnade på 9,4 procent. Gemensam avfallsplan Kommunen har tillsammans med Göteborgsregionens kommunalförbund, GR, kommit överens om en gemensam avfallsplan med mål att minimera avfall och förbättra för återanvändning och återvinning. Kemikalier inom omsorgen En kartläggning har genomförts för att identifiera vilka kemikalier som har störst användning inom Vård & Omsorg. Den enskilt största produkten är handsprit som används i allt vårdarbete för att säkra god hygien och som har liten miljöpåverkan. Miljöbron Som partner till organisationen Miljöbron har kommunen möjlighet att ta hjälp för att utveckla vårt miljö- och hållbarhetsarbete. Övriga insatser Vi har inlett ett arbete med en ny kretsloppspark. Kalkat avloppsslam har använts i jordbruk. Det är bra gödning och bidrar till återanvändning av fosfor. Översvämningsskyddet längs Kungsbackaån har förstärkts. Två bytardagar har fått invånare att byta varor med varandra för att minska konsumtionen av nya varor. Vi har märkt upp avfallskärl för att effektivisera avfallshantering och optimera avfallsfordons rutter. Golvmattor i våra verksamheter som innehåller miljögiftet ftalater har kartlagts. Nationella miljömål God bebyggd miljö Boende och livsstilar påverkar miljön på många sätt, exempelvis uppvärmning av bostäder, resor till arbete och fritidsaktiviteter eller avfallssortering. Bebyggelsen står bland annat för nära 40 procent av den totala energianvändningen i Sverige och avfallet behöver minska och användas mer som resurs. Säker strålmiljö I människans naturliga miljö har det alltid funnits strålning. Strålningen kommer från rymden, solen och från naturligt radioaktiva ämnen i marken och vår egen kropp. Vi har utvecklat metoder för att skapa och dra nytta av strålning inom forskning, sjukvård och industri, till exempel genom att använda röntgenteknik och genom att använda uran i kärnkraftsreaktorer. Giftfri miljö Farliga kemiska ämnen i produkter, varor och byggnader riskerar att hamna i miljön, och kan tas upp av växter, djur och människor. För många ämnen är halterna i miljön för höga och orsakar problem för människor och miljö. Till exempel ger kadmium i vår föda upphov till benskörhet hos äldre. PCB och bromerade flamskyddsmedel förekommer i bröstmjölk. På vissa platser, till exempel där industrier och bensinstationer har legat, finns stora mängder föroreningar i marken. 62 Årsredovisning Kungsbacka kommun 2016

194 MILJÖBOKSLUT Färgglada holkar och insektshotell i Kungsbackaskogen Med inspiration från Slottsskogen i Göteborg och en vilja att skapa en grönare stad genomförde vi naturvårdsprojektet Holken. Projektet som är ett samarbete mellan enheten för Trafik & Park och elever på två grundskolor i kommunen ska med bland annat insektshotell och fågelholkar skapa ett grönare Kungsbacka. Foto: Leon Martini Hallå där Anna Hallin, utvecklare för hållbarhetsfrågor varför behöver Kungsbacka en kemikalieplan? Vi lever i ett samhälle där kemikalier finns överallt. Många av dem är bra och underlättar våra liv, men en del ämnen kan vara skadliga för vår hälsa och miljön. Dessa måste vi minska eller ta bort helt från våra verksamheter. Med kemikalieplanen får vi en tydlig riktning i arbetet. Vad innehåller kemikalieplanen? Vi har definierat vilka icke önskvärda egenskaper ämnen har som vi ska fasa ut. Vi ska till exempel få bort ämnen som kan vara cancerframkallande eller hormonstörande. Barns miljöer är ett prioriterat område och vi kommer att satsa på förskolan. Vi ska också prioritera kemiska, hygieniska och kosmetiska produkter, till exempel färg, rengöringsmedel och tvål, och byta ut de produkter som innehåller farliga ämnen. Vilka åtgärder innehåller planen? För att få koll på vilka kemikalier som finns i kommunen kommer vi att införa ett IT-stöd där alla verksamheter ska dokumentera sina kemiska produkter. När vi bygger nytt eller underhåller befintliga byggnader ska vi välja produkter som kan användas under lång tid utan negativ påverkan. Vi ska också ställa krav vid inköp av varor och vid alla upphandlingar undvika de värsta ämnena. Eftersom förskolorna är ett fokusområde har vi tagit fram ett vägledningsmaterial som omsätter kemikalieplanen i praktiken. Där får förskolorna bland annat råd kring hur de rensar ut bland plastleksaker och hur de ska tänka vid matlagning till barnen. Kommungemensamt kommer vi att starta ett kemikalieråd som ska stötta och samordna arbetet. Vad blir nästa steg? Kemikalieplanen ska upp till kommunfullmäktige för beslut under våren. Så fort beslutet är fattat hoppas jag att vi kan komma igång med det fortsatta arbetet så fort som möjligt. Årsredovisning Kungsbacka kommun

195 Vy över Fjärås Bräcka och Naturum. Foto: Per Pixel Petersson Från Bräckan till havet 160 liter vatten så mycket använder genomsnittsinvånaren i Kungsbacka under ett dygn. De flesta får sitt vatten från Fjärås bräcka och när det använts och renats släpps det ut i Kungsbackafjorden personer får dricksvatten av hög kvalitet från vattenverket på Fjärås bräcka. Under 2016 producerades 5,3 miljoner kubikmeter vatten, varav 3,2 miljoner var infiltrerat sjövatten. Vi har det bra i Kungsbacka jämfört med en del andra kommuner. Förutom att Lygnern är stor och ger oss gott om råvatten är vattnet också av hög kvalitet, säger Fredrik Ryberg, drifttekniker. Vattnet renas genom bräckan och med UV-ljus Fjärås bräcka renar Kungsbackas blivande dricksvatten. Efter att man pumpat upp vatten från Lygnern till sex infiltrationsbassänger, filtreras vattnet genom bräckan. De flesta humusämnena, det vill säga resterna av organiskt material som inte brutits ner, fastnar i sanden under de två månader som filtreringen tar. Vattnet som därefter pumpas upp har samma karaktär som grundvatten. Vattnet passerar genom ett UV-aggregat. Därefter tillsätts lut innan vattnet rinner vidare ut i det 75 mil långa ledningsnätet. Luten höjer vattnets ph-värde och behövs för att skydda ledningarna mot korrosion. UV-ljuset är en extra säkerhet som tar död på mikroorganismer. Det tar till exempel död på parasiten cryptosporidium som Östersund hade problem med 2011, då många invånare blev sjuka i magåkommor, säger Angelica Taube, drifttekniker. För att kontrollera dricksvattnets kvalitet tar man regelbundet prover. Det finns också möjlighet att använda klor som ett extra skydd, men hittills har man aldrig behövt göra det. Vatten ingenting försvinner, allt finns kvar Vi använder rent dricksvatten till många saker; vi dricker, tvättar, diskar, duschar och spolar i våra toaletter. Det smutsiga vattnet som åker ut ur våra hus kallas för spillvatten eller i dagligt tal avloppsvatten. Det mesta av det hamnar på något av våra kommunala reningsverk dit personer är anslutna. Hammargård är det största renings- 64 Årsredovisning Kungsbacka kommun 2016

196 REPORTAGE Vattnets väg från Bräckan till kranen 1. Vi hämtar vatten från Lygnern på 20 meters djup. 2. Vi pumpar vattnet i ett rör genom åsen till sex dammar på västra sidan. 3. Under cirka två månader filtreras vattnet från Lygnern naturligt ned genom sandlagren i åsen. Det ger ett rent och fint vatten av grundvattenkaraktär. 4. Vi pumpar upp det filtrerade Lygnernvattnet tillsammans med grundvatten. 5. Vattnet passerar genom ultraviolett ljus för att ta bort eventuella bakterier och parasiter mil ledningar för ut friskt och gott dricksvatten till Kungsbackas vattenkranar. verket med ungefär anslutna personer. Spillvattnet som kommer in till Hammargård går igenom ett galler där allt skräp fastnar, till exempel tops och snuspåsar. Därefter leds vattnet genom ett sandfilter och sedan renas det biologiskt med bakterier. Kemikalier tillsätts bara vid behov. Slammet sjunker ner och vattnet går igenom ytterligare ett sandfilter innan det släpps ut i Kungsbackafjorden. Ingenting försvinner härifrån, utan allt tas om hand. Slammet som blir över innehåller mull, fosfor och kväve och det kan jordbrukarna använda som gödning på sina åkrar, säger Charlotte Bourghardt, miljöingenjör. Rent tekniskt går det att rena avloppsvatten så att det går att dricka, men det gör vi inte på Hammargård. Vattnet som släpps ut härifrån har samma kvalitet som badvatten, men innehåller fler bakterier. Bakterierna dör snabbt, eftersom havet är stort och vattnet salt och bakterier trivs bäst tillsammans, säger Charlotte. Viktigt med rening i enskilda avlopp De invånare som inte har möjlighet att ansluta till det kommunala ledningsnätet får ordna vatten och avlopp själva. Egna dricksvattenbrunnar har oftast goda möjligheter att få tjänligt dricksvatten, men det är viktigt att man som fastighetsägare regelbundet tar prover på vattnet i sin brunn. I Kungsbacka finns det ungefär enskilda avlopp. Varje år gör kommunen tillsyn på cirka 500 avlopp. Då får fastighetsägarna i ett första steg svara på frågor om sitt avlopp och i ett andra steg besöker kommunen fastigheten för att kontrollera avloppet. Det är viktigt att de enskilda avloppen fungerar som de ska så att inte orenat avloppsvatten kommer ut i närmiljön. Avloppsvatten som rinner ut orenat bidrar till övergödning av vattendrag, sjöar och kustvatten. De utgör också en hälsorisk eftersom det innehåller smittämnen som kan hamna i dricksvattnet hos dem som tar sitt vatten från egen brunn eller i badvatten, säger Annelie Johansson, miljö- och hälsoskyddsinspektör. Funkar fosforfällorna? Ett av ämnena som bidrar till övergödning, fosfor, kan man fånga upp genom en fosforfälla i sin avloppsanläggning. Kungsbacka deltog 2016 i ett projekt att utvärdera fällorna, och gjorde då upptäckten att dessa sällan fungerar som det var tänkt. Antingen var de felaktigt installerade eller så var filtret inte utbytt med rätt tidsintervall. Årsredovisning Kungsbacka kommun

197 VÅRA MEDARBETARE Attraktiv arbetsgivare Vi syntes på spårvagnar i Göteborg och bussar i Kungsbacka, Mölndal och Varberg. Budskapet var Flytta på en kompis och syftet var att få nya medarbetare till yrken som vi har svårt att rekrytera till. Lågt räknat nådde vi drygt människor med annonser för undersköterskor, planarkitekter, specialpedagoger och ingenjörer som var några av de yrken vi sökte. Och det bara på annonserna i sociala medier som Facebook, Instagram och Linkedin. Kampanjen Flytta på en kompis syntes även under fyra veckor på och i kollektivtrafiken i Kungsbacka, Göteborg, Mölndal och Varberg. Kampanjen var Kungsbacka kommuns första i syfte att rekrytera nya medarbetare. Svårigheten att rekrytera är ett nationellt problem och är en utmaning för kommunen. Bristen på utbildad personal och den ökande konkurrensen har inneburit ökad rörlighet och högre lönenivåer vid nyrekrytering. Detta får konsekvenser ekonomiskt men skapar också en löneglidning som inte är önskvärd. Kungsbacka har en stark arbetsmarknad, med låg arbetslöshet vilket gör utmaningen än större. Vi vet att vi i Kungsbacka har stora konkurrensfördelar tack vare att vi har gott rykte om oss att vara en ekonomiskt och politiskt stabil kommun. Dessutom är vi inte för stora, utan som medarbetare blir man sedd och kan påverka, menar Jesper Edlind, HR- & kommunikationschef. Dessutom gick startskottet för det länge planerade Instagramkontot Jobba i Kungsbacka kommun. Varje vecka tar en medarbetare med följarna, i skrivande stund knappt 500 personer, i sin arbetsvardag. Attrahera en utmaning Vi har medverkat på rekryteringsträffar, mässor, besökt gymnasieskolor och högskolor. Inom flera förvaltningar har chefer och medarbetare gemensamt arbetat hur vi kan möta kompetensförsörjning och bli en mer attraktiv arbetsplats. Arbetet med att ta fram handlingsplaner och vidta åtgärder har påbörjats. Våra medarbetare Antal anställda per förvaltning 2016 Kultur & Fritid 230 Förskola & Grundskola 2664 Gymnasie & Vuxenutbildning 499 Individ & Familjeomsorg 888 Kommunledningskontor 64 Miljö & Hälsoskydd 45 Plan & Bygg 65 Service 784 Teknik 158 Vård & Omsorg 1274 Jämfört med 2015 har antalet anställda ökat med 8,8 procent. Andelen anställda kvinnor och män är oförändrat jämfört med Antalet anställda har påverkats något inom alla förvaltningar då det verksamhetsnära stödet flyttats från Service ut till förvaltningarna. Störst ökning av antal medarbetare har Teknik som ökat med 18 procent. Medelåldern hos kommunens medarbetare är 45 år, lägst medelålder och flest medarbetare under 30 år finns inom Individ & Familjeomsorg medan de tekniska förvaltningarna har en högre medelålder och flest medarbetare över 60 år. Nytt kommunledningskontor Det verksamhetsnära stödet personal, ekonomi och kommunikation flyttade från Service ut till förvaltningarna. Ett nytt kommunledningskontor bildades som innebär att viktigare funktioner som tidigare varit utspridda, organiserades samman med syfte med att på ett effektivare sätt leda, styra, samordna och stödja. Önskad sysselsättningsgrad Alla förvaltningar arbetar med önskad sysselsättningsgrad, dialog mellan chef och medarbetare förs i uppföljningssamtal och/eller via enkäter. Inom de flesta verksamheter kan vi tillgodose medarbetarnas önskemål och där man inte löser medarbetarnas önskningar inom ramen för ordinarie arbetsplats ser man på andra lösningar. Inom förskolan finns kombitjänster där både lokalvård och måltidsuppgifter ingår i tjänsten. Tillämpningen av årsarbetstid och införande av flexibla scheman i kombination med önskad sysselsättningsgrad har varit ett sätt att möta medarbetarnas önskemål. 66 Årsredovisning Kungsbacka kommun 2016

198 VÅRA MEDARBETARE Flytta på en undersköterska! Känner du en undersköterska, en lokalvårdare eller kanske en ingenjör som vill komma vidare i yrkeslivet? Tipsa om Kungsbacka. Vi växer och behöver bli fler. Se våra lediga jobb under #kungsbackaväxer eller på kungsbacka.se/jobb. Vi finns också på Facebook och Linkedin! Kampanjen Flytta på en kompis syntes på Facebook, Instagram och Linkedin, och under fyra veckor på och i kollektivtrafiken i Kungsbacka, Göteborg, Mölndal och Varberg. Årsredovisning Kungsbacka kommun

199 VÅRA MEDARBETARE Andel anställda på heltid 100 Kvinnor Män Genomsnitt % 69% 66% % 72% 74% % 69% 71% 2016 Andelen kvinnor som arbetar heltid har ökat, medan andelen män som arbetar heltid ligger på samma nivå som tidigare. Den största ökningen av andel heltidsanställda har skett inom befattningarna undersköterska, stödbiträde, personlig assistent, elevassistent och kock. Löneöversyn I löneöversynen 2016 gjordes flera strategiska prioriteringar utifrån både jämställdhetsperspektiv samt rekryterings- och marknadsläge. Flera grupper fick ett justerat löneläge. Bland dessa grupper utmärker sig lärargrupperna som prioriterades med både lokala och nationella medel (nationella lärarlönesatsningen). Andra grupper som prioriterades inom kommunen var socionomer inom socialsekreterargruppen, bibliotekarier, kommunsjuksköterskor, fysioterapeuter samt arbetsterapeuter. Under hösten gjordes ett omtag angående arbetsvärdering av kommunens samtliga befattningar vilken lägger grunden till ökad kvalitet i framtida års löneanalys där vi ser att det finns ett återstående arbete gällande perspektivet likvärdiga arbeten. Arbetsmiljö Inom arbetsmiljöområdet har vi skapat gemensamma strukturer och processer för det systematiska arbetsmiljöarbetet i ett digitalt stöd. Tre förvaltningar har påbörjat införandet Övriga förvaltningar kommer att implementera verktyget Färre frågor till medarbetarna 2016 års medarbetarenkät genomgick en stor förändring i omfattning jämfört med tidigare års enkät. Antalet frågor minskades med nästan två tredjedelar. Enkäten syftar till att få veta mer om medarbetarnas attityd till Kungsbacka kommun som arbetsgivare och medarbetarnas upplevelse av kommunen som en attraktiv arbetsplats. På varje arbetsplats arbetar chefer och medarbetare med verksamhetsutveckling ur ett arbetsmiljöperspektiv utifrån resultatet i enkäten. Hållbart arbetsliv För att sänka sjukfrånvaron har ett samarbete mellan Kungsbacka som arbetsgivare, företagshälsovården och hälso- och sjukvården påbörjats under året. Samarbetet innebär att vi utifrån våra olika uppdrag och roller som arbetsgivare och vårdgivare ska samordna våra insatser för att undvika eller förkorta sjukskrivning. Ett systemstöd för arbetet med arbetslivsinriktad rehabilitering, Adato, har införts. En webbaserad utbildning riktad till alla chefer togs fram som följdes upp med workshop. Digitaliseringen av arbetet innebär ökad möjlighet till uppföljning av sjukfrånvarokostnader, prognoser samt åtgärder. Införandet bidrar till en snabbare återgång till arbetet, att effektivisera arbetet för cheferna, samt en kvalitetssäkring av arbetet med arbetslivsinriktad rehabilitering. Personalkostnader i förhållande till övriga kostnader Personalkostnader 56% år 27% Sjukfrånvaro 2016 Antalet sjukfrånvarodagar i snitt per anställd: 22 6,4 % Pensionskostnader 2% Anställdas ålder 2016 Över 60 år 11% Under 30 år 13% år 29% Övriga kostnader 42% år 20% Total sjukfrånvaro ligger på ungefär samma nivå som år Det är främst inom kvinnodominerade verksamheter sjukfrånvaron är hög: Vård & Omsorg, 8,9 % Individ & Familjeomsorg, 8 % De höga sjuktalen till trots har båda förvaltningarna minskat sin sjukfrånvaro något jämfört med Kungsbacka kommun har en lägre sjukfrånvaro än övriga kommuner i GR-regionen, där är den genomsnittliga sjukfrånvaron är 8,4 procent. 68 Årsredovisning Kungsbacka kommun 2016

200 VÅRA MEDARBETARE En bra arbetsplats för alla I Kungsbacka satsar vi på ett utbildningspaket för chefer och ledare att utvecklas i den anda vi förespråkar med en bra arbetsplatskultur och med vår vision som ledstjärna. Ledarskap Under året har ett flertal utbildningar genomförts med syfte att utveckla chefer och ledare så att de kan leda en framgångsrik verksamhet. Leda i utveckling är en del av ledarutvecklingsprogrammet som fokuserar på det personliga ledarskapet. Under 2016 deltog 175 chefer i programmet som samtliga chefer ska genomgå. I stort sett alla förvaltningar arbetar med det nära ledarskapet vilket innebär att ge cheferna förutsättningar att bedriva ett utvecklande ledarskap och ha en nära dialog med sina medarbetare. Som stöd i det arbetet ser man över arbetsorganisationen och använder sig av Kungsbackaledaren som är kommunens utbildningspaket för chefer. Syftet är att stärka kompetens och förmåga att hantera frågor som ligger i chefsuppdraget. Kungsbackaledaren Bas är en sammanhållande och grundläggande utbildning i att leda i en politiskt styrd verksamhet, chefsansvar och arbetsgivaransvar. Den är en obligatorisk del av introduktionen för chefer. Kungsbackas interna Mentorprogram är ett sätt för organisationen att utveckla såväl mentor som adept och öka stödet för nya chefer i det vardagliga ledarskapet. Det ger också ett utbyte av erfarenhet mellan våra verksamheter. Jag vill bli chef är ett orienteringsprogram för medarbetare som är potentiella chefer. Syftet med programmet är att stärka medve- tenheten om uppdraget som chef. Medarbetare söker själva ett chefsjobb efter orienteringsprogrammet. Erfarenheten är att flertalet av de som sökt också har ett chefsjobb inom två år. Arbetsplatskultur Arbetet med arbetsplatskulturen fick en egen visuell identitet. Vi bygger vår arbetsplatskultur på hörnstenarna Vi välkomnar, vi levererar, vi samarbetar, vi tänker nytt. Arbetet med att ta fram en gemensam arbetsplatskultur har inneburit hög delaktighet från våra medarbetare via medarbetarpanel, workshops, fokusgrupper och dialogtillfällen. Ledardagen var startskottet för arbetet med att förankra och komma igång med dialogen om hur vi ska omsätta Kungsbackas nya vision och arbetsplatskultur i handling. Alla förvaltningar har i någon form fortsatt dialogen kring arbetsplatskulturen. Rekryteringscenter och bemanningscenter Alla förvaltningar använder Rekryteringscenter vid rekrytering av chefer och specialistbefattningar. För att kvalitetssäkra urvalsprocessen vid chefsrekrytering har ett arbete pågått under 2016 som resulterat i att processen vid chefsrekrytering fortsättningsvis kommer att utgå från Kungsbackaledaren med definierade ledarkriterier. Vi bygger upp ett kommungemensamt bemanningscenter, som rekryterar och förmedlar korttidsvikarier. Bemanningscenter hanterar korttidsvikariat för förvaltningarna Service och Individ & familjeomsorg. Under 2017 går även Förskola & Grundskola samt Vård & Omsorg in i bemanningscentret. Det är en väg in till arbete för medarbetare som kan börja som timvikarie och sedan gå vidare in i en längre anställning. Praktikplatser och bemanningscenter är viktiga ingångar för att bredda rekryteringsunderlaget samt nå nya medarbetare. Samtal vid anställningens avslut Avslutningssamtal med chef genomförs när en medarbetare slutar sin tjänst. Genom samtalet vill vi göra ett bra avslut av anställningen. Samtalen ger oss som arbetsgivare del av erfarenheter som kan hjälpa oss med utveckling av verksamhet och ledarskap. Vi kan kartlägga den kompetens som försvinner och planera för att överföra uppgifterna i arbetsgruppen eller för ersättaren. Årsredovisning Kungsbacka kommun

201 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Förvaltningsberättelse I förvaltningsberättelsen beskriver vi det ekonomiska resultatet och hur det har utvecklats. Vi redovisar även det ekonomiska resultatet för respektive nämnd. Vi startar med att beskriva vilka former vi driver verksamhet i och därefter kommer våra redovisningsprinciper Den kommunala verksamheten Vår verksamhet bedrivs i huvudsak i egen regi. För bostadsförsörjningen har vi ett bolag, Eksta Bostads AB. Bolaget ingår i vår koncernsammanställning. Utöver Eksta Bostads AB har vi en stiftelse som äger och driver Tjolöholms slott. Tjolöholm har en omsättning på 25 miljoner. Resultatet 2016 var 176 tusen kronor. Räddningstjänst har vi inte i egen regi utan i ett kommunalförbund, Räddningstjänstförbundet Storgöteborg, som vi äger tillsammans med Göteborgs kommun, Mölndals kommun, Härryda kommun samt Partille och Lerums kommuner. Vår andel i förbundet är 9,05 procent. Resultatet var 3,3 miljoner. Övriga bolag Hallwan AB är ett bolag som ägs tillsammans med kommunerna Hylte, Laholm och Halmstad. Bolaget bildades för att ha hand om den frekvens som kommunerna fått från Post- och telestyrelsen för bredbandskommunikation via radiolänk. Beslut har fattats att likvidera bolaget och flytta över tillstånden till respektive kommun när bolaget upphört. Hallwan AB har en omslutning på cirka kronor. Vi har även ett vilande bolag, Fastighets AB S:ta Gertrud. Entreprenadföretag Särskilda boenden inom Vård & Omsorg är den verksamhet inom kommunen som har flest driftentreprenader. 44 procent av permanenta platser inom äldreboende drivs i entreprenadform: Humana AB driver äldreboende på Blåvingevägen 33 i Vallda och Ekhaga. Aleris AB driver Kolla äldreboende. Vardaga driver Vickans äldreboende. Individ & Familjeomsorg har också upphandlat driftentreprenader. 86 boendeplatser för ensamkommande flyktingbarn drivs i entreprenadform: Positivum AB driver 32 boendeplatser på Positivum Furuhäll, Positivum Anneberg och på Positivum Landa. Hero Sverige AB driver 54 boendeplatser i Onsala och 24 platser i Vallda. 70 Årsredovisning Kungsbacka kommun 2016

202 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Redovisningsprinciper Kommunens redovisning används som en grund för framtida beslut och när ansvar ska utkrävas. Den ska förmedla en rätt visande bild av det ekonomiska resultatet. Här nedan beskriver vi de regler som vi följt när vi redovisar resultaten. Den kommunala redovisningen regleras genom lagen om kommunal redovisning. Den stadgar bland annat att bokföring och redovisning ska fullgöras enligt god redovisningssed, vilket definieras som praxis hos en kvalitativt representativ krets av bokföringsskyldiga. Lagstiftningen kompletteras med rekommendationer från Rådet för kommunal redovisning, RKR. Kungsbacka kommun följer lagen och rekommendationerna med några undantag. Till exempel räknas upplupen amortering på utlämnade lån inte som kortfristig fordran. De övriga undantagen kan du läsa om under respektive rubrik nedan. Regeringen tillsatte 2014 en utredning för att se över lagen om kommunal redovisning. Under 2016 överlämnades utredningen till regeringen och under året har ett remissförfarande pågått. Enligt planeringen kommer ett riksdagsbeslut tas under 2017 och den nya lagen kommer gälla från och med Pensioner Enligt lagen ska redovisningen av pensionsåtagandet ske enligt blandmodellen, det vill säga att intjänade pensioner före 1998 inte ska redovisas som en skuld utan som en avsättning. Kungsbacka kommuns pensionsåtagande redovisas sedan 2007 enligt den så kallade fullfonderingsmodellen, det vill säga att pensioner intjänade både före och efter 1998 redovisas som skuld i balansräkningen. Motiven för fullfondering är att det ger en mer rättvisande bild av kommunens finansiella ställning och att de grundläggande principerna om öppen och tydlig redovisning följs på ett bättre sätt. Utredningen om en ny kommunal redovisningslag föreslår att blandmodellen ska avskaffas och att pensionerna ska redovisas enligt fullfonderingsmodellen. Pensionsåtagandet uppfyller de av Rådet för kommunal redovisning, rek nr 10.2, definierade villkoren för avsättningar, även om denna rekommendation inte omfattar redovisning av pensioner. Det finns en befintlig förpliktelse som en följd av inträffade händelser, det är troligt att ett utflöde av resurser kommer att krävas för att reglera förpliktelsen och det går att göra en tillförlitlig uppskattning av beloppet. Avsättningens storlek baserar vi på KPA pensions beräkning, gjord enligt RIPS07. Den avgiftsbestämda delen redovisas som kortfristig skuld. Vid utbetalning beräknas ålderspension till förtroendevalda och pensionsförmån till chefspersonal av KPA och ingår i redovisad avsättning. Pensionsförmåner till förtroendevalda enligt det nya avtalet OPK-KL har beräknats av KPA och redovisas som avsättning. Visstidspensioner enligt tidigare avtal som inte lösts ut redovisas som ansvarsförbindelse. Avsättningar Avsättningen för Barnamossens deponi har tagits upp till det belopp som bedöms krävas för att reglera förpliktelsen. Beloppet baseras på en kostnadsbedömning för sluttäckning gjord Under 2016 har kostnadsbedömningar gjorts på ytterligare nedlagda kommunala deponier i Kungsbacka kommun. Kostnader för dessa är bokförda under året och uppgår till 38 miljoner kronor. Avskrivningar Vi använder nominell metod för beräkning av avskrivningar, det vill säga linjär avskrivning på ursprungligt anskaffningsvärde. Huvudprincipen är att avskrivning påbörjas månaden efter att tillgången tas i bruk. Nyttjandeperioden bestämmer vi efter en bedömning av hur länge tillgången beräknas användas för sitt ändamål. Som vägledning använder vi Sveriges kommuner och landstings, SKL, skrift om avskrivningstider. Huvudsakligen tillämpas följande avskrivningstider: Maskiner och inventarier över kronor 3, 5, 10 år Fastigheter och anläggningar 20 och 33 år Mark och konst ingen avskrivning Komponentavskrivning Ett förtydligat krav på komponentavskrivning gjordes av Rådet för kommunal redovisning, RKR, i december Övergången Årsredovisning Kungsbacka kommun

203 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE till komponentavskrivning sker i Kungsbacka etappvis. Under 2016 har komponentindelning införts för lokaler och fritidsanläggningar. Befintliga tillgångar samt nya investeringar i lokaler och fritidsanläggningar har bedömts utifrån beräknad nyttjandeperiod. Under 2017 kommer komponentindelning införas för investeringar i infrastruktur. Gränsdragning mellan kostnad och investeringar För gränsdragning mellan investering och drift tillämpar vi att nyttjandeperioden ska överstiga tre år och en beloppsgräns om kronor. För gränsdragning mellan investering och underhåll gäller att när en anläggningstillgång eller komponent i en anläggning byts ut eller nyanskaffas redovisas det som en investering. Kostnader för akut underhåll, åtgärder för skadegörelser samt måleriarbeten definieras som återställande av en byggdel, och redovisas som driftkostnad vid anskaffningen. Anläggningstillgångar Anläggningstillgångar har i balansräkningen till och med 2009 tagits upp till anskaffningsvärde efter avdrag för investeringsbidrag och verkställda avskrivningar. Från och med 2010 redovisas investeringsinkomster med avdrag för periodiserade intäkter som långfristig skuld. Periodisering av investeringsinkomster görs över samma tid som motsvarande anläggningstillgång. Lånekostnader Vi räknar in lånekostnader i tillgångars anskaffningsvärde. Ränta under byggtid, kreditivränta, tillämpas för projekt över 5 miljoner kronor, som pågår under mer än ett kalenderår. Kreditivränta beräknas med samma räntesats, kommunens Skulpturen Kulram vid Kulturhuset Fyren är gjord av Kenneth Andersson Konstnären ser kulramen som en symbol för ett sunt och realistiskt ekonomiskt tänkande samtidigt som det är en kul-ram. Källa: halland.se internränta, som 2016 är 2,5 procent för både utgifter och inkomster. Motivet är att internräntan bättre avspeglar kommunens kostnader över tiden och är mer fast än marknadsräntan. Om marknadsräntor skulle användas måste olika räntesatser tillämpas för tillgodohavanden och skulder. Under 2016 har kreditivränta om netto 1,2 miljoner kronor inräknats i tillgångars anskaffningsvärde. Bidrag till statlig infrastruktur Under 2011 har kommunfullmäktige fattat beslut om att lämna bidrag till statlig infrastruktur i samband med byggandet av Åsa station. Bidraget ska fördelas över 25 år. I resultaträkningen redovisas upplösning av det beslutade bidraget med ett belopp motsvarande en tjugofemtedel per år. Leasing Kommunens leasingavtal har vi betraktat som operationella och de redovisas inte via balansräkningen. En inventering har gjorts av leasingavtalen. Av redovisningen framgår att av totalt 992 avtal har 940 klassificerats som operationella och 52 som finansiella. Nuvärdet av minimileaseavgifterna för de finansiella avtalet är cirka 4,5 miljoner. Från och med 2017 kommer nya avtal som klassificeras som finansiell leasing att redovisas via balansräkningen. Jämförelsestörande poster De poster som vi i tilläggsupplysningarna redovisat som jämförelsestörande har bedömts att på ett tydligt sätt påverka jämförelsen med motsvarande poster tidigare år. Någon beloppsgräns har inte fastställts eftersom exempelvis skillnaden mellan vad som är jämförelsestörande i finansiella kostnader skiljer sig från vad som är jämförelsestörande i verksamhetens kostnader. Sammanställd redovisning koncernredovisning Den sammanställda redovisningen omfattar enbart kommunens och Eksta Bostads AB:s verksamhet. Eksta Bostads AB har 2014 infört komponentavskrivning för samtliga anläggningstillgångar. Undantagsregeln om företag vars verksamhet är av obetydlig omfattning har tillämpats för de övriga koncernföretagen, Stiftelsen Tjolöholm, Fastighets AB S:ta Gertrud, HallWan och Kungsbacka Innerstad AB. 72 Årsredovisning Kungsbacka kommun 2016

204 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Ekonomisk översikt Både kommunen och koncernen Kungsbacka kommun har ett positivt resultat för I den ekonomiska översikten beskriver vi årets resultat i kommunen och koncernen Positivt resultat för kommunen Miljoner kronor Budget Bokslut Avvikelse Nettokostnader Skatt och stadsbidrag Finansnetto Resultat Årets resultat för kommunen visar ett överskott på 89 miljoner. Resultatet är bättre än budget. I budgeten hade vi räknat med ett överskott på 54 miljoner. Ett flertal anledningar till avvikelsen finns, både positiva och negativa. Nämndernas avvikelser Verksamheterna klarade sig sammantaget inom tilldelad budgetram. Den största negativa avvikelsen har nämnden för Individ & Familjeomsorg. Av den totala avvikelsen på 21 miljoner för nämnden avsåg 16 av dessa mottagandet av ensamkommande barn. En annan nämnd som haft bekymmer att hålla sig inom tilldelad ram är nämnden för Vård & Omsorg som backade knappt 2 procent. Läs mer om de olika nämnderna resultat på sidan 86 och framåt. Deponier som måste återställas Under året har nämnden för Teknik tagit fram en rapport där en bedömning gjorts över hur mycket det kostar att säkerställa att ett antal deponier som finns i kommunen inte läcker eller förorenar på annat sätt. Beloppet som uppgår till 38 miljoner har kostnadsförts I beloppet är inte den fullständiga kostnaden för återställande av deponin på Svinholmen fastställd. Undersökning av hur stort det beloppet kan bli fortsätter under 2017 och då kan det bli aktuellt med ytterligare kostnadsuppbokningar. Andra poster som kan nämnas Det finns några poster som påverkat på ett positivt sätt och det är bland annat ett särskilt statsbidrag från Boverket på 15 miljoner. Statsbidraget kunde sökas av de kommuner som har en byggnation av bostäder. Kostnader för flykting mottagandet Den totala nettokostnaden för mottagande av ensamkommande barn och asylsökande var 40 miljoner. Vi har fått 8 miljoner i statsbidrag för tillfälligt stöd till kommuner och landsting med anledning av flyktingsituationen. Positivt resultat även för koncernen Miljoner kronor 2016 Kungsbacka kommun 89 Eksta Bostads AB 19 Årets resultat 108 För vårt bostadsbolag Eksta Bostads AB blev det också ett överskott vilket gör att koncernen Kungsbacka gjorde ett positivt resultat på 108 miljoner. Det som är särskilt tydligt är att finansnettot i koncernen förbättrats med 6 miljoner trots att koncernens låneskuld ökad med nästan 230 miljoner. Det låga ränteläget har gynnat oss. I koncernen räknas bara Eksta Bostads AB in eftersom undantagsregeln tillämpats för Stiftelsen Tjolöholm, Hallwan AB samt Fastighets AB S:ta Gertrud. Under våren 2016 avvecklades Kungsbacka Innerstads AB och under hösten beslutades att likvidera Hallwan AB. Hallwan AB är ett bolag som ägts tillsammans med kommunerna Hylte, Laholm och Halmstad. Bolaget bildades för att ha hand om den frekvens som kommunerna fått från Post- och telestyrelsen för bredbandskommunikation via radiolänk. Tillstånden kommer att föras över till respektive kommun när bolaget upphört. Balanskravsresultat Enligt kommunallagen har kommunerna ett balanskrav, det vill säga intäkterna måste överstiga kostnaderna. Om kostnaderna överstiger intäkterna ska det negativa resultatet regleras och det redovisade egna kapitalet återställas under de närmast följande tre åren. Vid avstämningen av balanskravet i Kungsbacka kommun justeras resultatet med två poster: pensionsförpliktelser som är intjänade innan 1998 och realisationsvinster vid försäljning av anläggningstillgångar. Efter justeringar uppgår resultatet till 22 miljoner kronor. Miljoner Årets resultat Pensionsförpliktelser före Realisationsvinster Balanskravsresultat Öronmärkt för framtida pensioner Årsredovisning Kungsbacka kommun

205 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE God ekonomisk hushållning Vår definition av god ekonomisk hushållning innebär att vi ska behålla den höga nivå som vi har idag och att inte försämra ekonomin. Enstaka år kan det finnas verksamheter eller ekonomiska nyckeltal som försämras och därför gör vi bedömningen över en femårsperiod. Att hitta nyckeltal som visar den totala kvaliteten på vår verksamhet är inte möjligt utan vi har bedömt verksamhetens utveckling utifrån följande nyckeltal som på något sätt speglar en del av vår basverksamhet Verksamhetens utveckling Grundskola Andel elever i årskurs 9 som uppnått målen i alla ämnen, kommunala skolor (procent) 87, ,1 85,2 87,2 Vår grundskoleverksamhet håller en hög nivå jämfört andra kommuner och vår egen utveckling håller sig på en konstant hög nivå över femårsperioden. Vi kommer att fortsätta det intensiva arbete som pågår med att minska gapet mellan elevernas potential/kapacitet och det vi får dem att prestera. Gymnasieskola Andel folkbokförda elever med fullföljd gymnasie utbildning inom 4 år (procent) ,8 85,8 80 Gymnasieskolan har för 2016 ett mindre bra resultat i andelen elever som klarar sin utbildning på 4 år. Man har tidigare legat på en högre nivå. Rikets siffra 2015 var 78,6. Förvaltningen kommer att analysera orsakerna under Vård och omsorg Andel som uppger att det känns tryggt att bo i särskilt boende. (procent) Andel som uppger att det känns tryggt att bo hemma med stöd från hemtjänsten. (procent) Inom hemtjänst och särskilt boende är siffrorna ökande. Individ & Familjeomsorg Andel hushåll i kommunen med försörjningsstöd (procent) 2,8 2,5 2,3 2,3 2,3 Vi ligger på en konstant nivå på andelen hushåll som uppbär försörjningsstöd de sista tre åren i mätperioden och har från 2012 minskat med 0,5 procentenheter. Teknik Andel invånare med faktisk tillgång till bredband via fiber eller fiber-lan (procent) 10,3 17, ,5 - Vi har ökat andelen med tillgång till bredband rejält men vi ligger fortfarande en bit under rikets genomsnitt som var 60,8 procent Ekonomins utveckling Finansiella nyckeltal Resultatets andel av 3,5 2,5 4,6 2,6 2,1 skatter och statsbidrag (procent) Soliditet (procent) Målet som är satt för resultatet är att det ska överstiga 1,5 procent av skatter och statsbidrag. Under hela femårsperioden har resultatet överstigit målet med god marginal. Resultatnivån har inneburit att vi kunnat finansiera en del av våra investeringar utan nya lån. Under perioden har låneskulden minskat med 100 miljoner som till viss del beror på en bra resultatnivå men som också beror på att 300 miljoner som varit placerade i en räntefond upplösts Total investeringsnivå under femårsperioden är drygt 2 miljarder. Resultatnivån har hjälpt till att förstärka vår soliditet som ökat från 23 procent till 28 under en period av fem år. Vi bedömer att Kungsbacka har en god ekonomisk hushållning. 74 Årsredovisning Kungsbacka kommun 2016

206 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Ekonomisk analys Det ekonomiska resultatet har under det senaste fem åren varit positiva. Vi har under perioden haft en ökning av både kostnaderna och intäkterna i kommunen. I den ekonomiska analysen beskriver vi hur vår ekonomiska ställning har utvecklats under perioden. Resultatutveckling Resultatet har under en femårsperiod varit på rätt sida gränsen om vad som kan bedömas som ett godtagbart resultat. Tittar man lite närmare på anledningarna kan en del härledas till tillfälliga poster. Framförallt så har det blivit intäkter som räddat resultatet. Framförallt är det återbetalning av medel från AFA Försäkring och reavinster under ett flertal år. Årets resultat (miljoner kronor) 2015 Reavinst på 55 miljoner kronor. Till detta kom återbetalning från AFA Försäkring på 26 miljoner och vi satte av 58 miljoner för täckning av deponin på Barnamossen En stor kostnad var 38 miljoner som avsattes för täckning av deponier. Att resultatet blev bättre än förväntat beror till viss del på att den buffert vi hade för oförutsett inte användes. Vi fick dessutom 15 miljoner från Boverket och 8 miljoner i statsbidrag för tillfälligt stöd till kommuner och landsting med anledning av flyktingsituationen Utveckling av intäkter och kostnader Miljoner kronor Verksamhetens intäkter Jämförelsestörande intäkter Verksamhetens kostnader Jämförelsestörande kostnader Avskrivningar Jämförelsestörande Verksamhetens nettokostnader Verksamhetens nettokostnader i procent av skatter och statsbidrag 95,8 96,7 95,0 96,9 97, En återbetalning av AFA Försäkrings-pengar och försäljningsintäkt bättrade på resultatet med 93 miljoner Ytterligare en återbetalning från AFA Försäkring. Vi hade också försäljningsintäkter på sammanlagt 149 miljoner. En stor räntekostnad på 147 miljoner kronor uppstod på grund av att diskonteringsräntan som används för att beräkna pensionsskulden sänktes Reavinst på 55 miljoner förbättrade resultatet detta år. Verksamhetens intäkter har ökat mycket de senaste åren. Ökningen mellan 2015 och 2016 motsvarar 25 procent. Av ökningen på 224 miljoner kronor är 132 miljoner intäkter från Migrationsverket för flyktingmottagande. Andra intäkter som ökar är intäkter från Skolverket för riktade statsbidrag inom skolan. Även verksamhetens kostnader ökar mellan åren. Kostnadsökningarna beror delvis på ökningar som är kopplade till löneökningar och ökade volymer beroende på befolkningsökningar. De ovanligt stora kostnadsökningarna från 2014 fram till 2016 beror på flyktingmottagandet samt kostnader kopplade till de riktade statsbidragen till skolan. Årsredovisning Kungsbacka kommun

207 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Belopp i miljoner Avgiftsbaserad pension, ,5 procent Ny förmånsbaserad pension, efter 1998 Gammal förmånsbaserad pension, före Pensionskostnader Pensionskostnaderna består av tre delar. Den första är en direkt kostnad på 4,5 procent på utbetald lön till alla anställda som är 21 år eller äldre. Den andra delen avser en kostnad för en förmånsbaserad pension för de personer som tjänar över 7,5 gånger inkomstbasbeloppet. Den tredje delen avser förändringen av den gamla skulden som intjänats för Förändringar i den skulden beror på basbeloppsförändringar, ränteuppräkningar samt aktualiseringar. Diskonteringsränteförändring 147 Summa Pensionskostnad Pensionskostnad/skatter och statsbidrag 6,0% 8,9% 3,8% 4,0% 4,0% Redovisning enligt fullfondsmodell Pensionsutbetalningar till de som redan avgått med pension belastar inte vårt resultat eftersom vi redan kostnadsfört dem vid intjänandet. Så blir det när vi redovisar enligt fullfondsmodell. För 2016 innebär det att vi inte behövt belasta vårt resultat med 63 miljoner. Skatteintäkter och generella statsbidrag Skatteintäkter och generella statsbidrag ökade med 6,2 procent. Det är den största ökningen på den senaste femårsperioden. Kostnaderna ökade med 6,9 procent och är även den största under perioden. Ökning i procent Skatter och statsbidrag 1,8 5,4 2,2 4,5 6,2 Nettokostnader 0,8 2,1 4,5 6,6 6,9 76 Årsredovisning Kungsbacka kommun 2016

208 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Balansräkningen I balansräkningen kan man se hur solida vi är, det vill säga om skulderna är rimliga i förhållande till våra tillgångar. Ett av våra finansiella mål är hur soliditeten utvecklas. Soliditeten visar hur stort det egna kapitalet är i förhållande till våra tillgångar. Det viktigaste när man tittar på soliditet i en kommun är dess riktning. Eftersom våra tillgångar inte värderas till marknadsvärdet utan är upptagna till bokfört värde i de flesta fall, är inte nivån lika intressant som riktningen. Soliditeten Soliditeten visar hur stor procent av våra tillgångar som är finansierade utan lån. Motsatsen kan uttrycka hur skuldsatta vi är. Tillgångar Våra totala tillgångar har ökat med 365 miljoner. Den största delen av detta är nya investeringar som gjorts, men vi har även ökat vår insats i Kommuninvest AB med 17 miljoner. Omsättningstillgångarna ökade med 60 miljoner. Sett i relation till våra kortfristiga skulder har kassalikviditeten procentuellt ökat från 72 procent till 73 procent. Vid årets slut fanns en fordran på Migrationsverket på 78 miljoner kronor. Skulder Kommunens skulder består i stora drag av skulder till banken, skulder för våra pensioner samt avsättningar som vi gjort för att kunna säkerställa mark som vi har gamla deponier på. Låneskuld Investeringsnivån höll sig på en nivå där vi inte behövde låna utan kunde klara detta med egna medel. Låneskulden är oförändrat 550 miljoner. Skulden per invånare minskar och ligger på kronor Låneskuld Total skuld i miljoner * 550 Skuld per invånare (kronor) Alla kommuner, vägt medel (kronor) *låneskulden den 31 dec 2015 var i redovisningen 450 miljoner. Precis innan nyår amorterades 100 miljoner för att sedan nyupplånas i början av Den naturliga jämförelsen vid sådana här analyser bör vara med en skuld på 550 miljoner. Skulden har en genomsnittlig bindningstid på 1,4 år och en snittränta på 1,8 procent. Pensionsskuld miljoner kronor Intjänade efter Intjänade före Summa Vi har en skuld till våra anställda för kommande pensioner. En del av skulden avser det som intjänats före Denna skuld kommer att minska allt eftersom pension betalas ut och den kommer inte att öka annat än vid basbeloppsförändringar, räntejusteringar och aktualiseringar. Aktualiseringsgraden är i dagsläget 95 procent. En annan del av pensionsskulden avser nyintjänad skuld för de anställda som har en lön som överstiger 7,5 gånger basbeloppet. Denna skuld stiger eftersom fler och fler av våra anställda kommer upp i lön motsvarande 7,5 gånger basbeloppet. Bland annat har lönelyftet för lärare påverkat skuldökningen och det beror på att många av de som fått ett lyft ligger i den lönenivån som påverkas mest steg skulden med 149 miljoner utöver vanlig ökning eftersom diskonteringsräntan sänktes. Avsättningar Under året har ytterligare avsättning gjorts för att säkerställa att vi kan täcka de deponier som finns i kommunen. En avsättning på 38 miljoner har gjorts men det är osäkert om detta kommer att räcka då bedömningen av hur mycket deponin på Svinholmen kommer att kosta inte är klar. Vi har tidigare avsatt medel för att täcka Barnamossens deponi och totalt har vi nu 105 miljoner avsatta för deponier i kommunen. Läs mer om vilka deponier vi har avsatt medel för i avsnittet om Avfall och återvinning. Årsredovisning Kungsbacka kommun

209 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Risker Finansiella risker Kommunens låneportfölj har spridning på förfallodagarna enligt diagrammet. Den genomsnittliga räntesatsen är 1,68 procent. Två lån på tillsammans 150 miljoner kronor har rörlig ränta. Resterande lån är så kallade fasträntelån. Inga derivat eller andra ränteprodukter finns. 450 miljoner är upptagna hos Kommuninvest och 100 miljoner finns hos Handelsbanken. Ett lån på 100 miljoner kronor som förföll i februari 2017 har refinansierats med samma belopp och 5 års bindningstid. Kommunens låneskuld uppställd efter förfallotid miljoner kronor De borgensåtaganden med högst risk är de 15 miljoner som kommunen har mot föreningar. I de flesta fall finns säkerhet i form av pantbrev i föreningarnas fastigheter men det finns några fall där vi inte har någon säkerhet eller något värde som går att realisera vid betalningssvårigheter. Risken för kostnader i samband med hyresgarantier är svår att bedöma men hittills har vi inte behövt infria något åtagande. Övriga borgensåtaganden bedöms i dagsläget inte vara någon risk då pantbrev eller liknande ligger som säkerhet. De borgensåtaganden som gäller Eksta kan inte anses vara någon risk, då det är kommunen som äger hela bolaget. Viten och rättstvister En inventering över pågående viteshot och rättstvister har gjorts och sammanlagt finns det tvistiga belopp på knappt 1 miljon kronor. En friskola har överklagat vårt beslut om avslag på tilläggsbelopp på 0,3 miljoner till förvaltningsrätten. Individ & Familjeomsorg har bestridit en faktura från region Halland på 0,6 miljoner kronor. Känslighetsanalys Kommunens ekonomi påverkas av ett flertal faktorer. En förenklad kalkyl kan göras för att få en uppfattning om hur stor påverkan de olika faktorerna har på kommunens ekonomi år 1 2 år 2 3 år 3 4 år 4 5 år 5 6 år Borgensåtaganden Borgensåtagandena har ökat med 123 miljoner. Det är åtagandet mot Eksta Bostads AB som ökat med 129 miljoner kronor. Övriga borgensåtaganden har minskat med drygt 6 miljoner varav den största minskningen på nästan 5 miljoner är mot Mönster AB. Förändring i procent Effekt i miljoner Prisförändring 1 20 Ränteförändring 1 6 Ränteförändring, pensionsskulden Justering av skattesatsen 10 öre 20 Löneökning 1 29 Taxor och avgifter för den skattefinansierade verksamheten 1 2 Kommunen har förutom ovan nämnda borgensåtaganden även åtaganden för cirka 50 hyresgarantier. Hyresgarantierna är utformade som enkel borgen, det innebär att kommunen blir betalningsskyldig först sedan hyresvärden uttömt alla möjligheter att driva in skulden. 78 Årsredovisning Kungsbacka kommun 2016

210 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Omvärlden Den svenska ekonomin Den svenska ekonomin avslutade fjolåret starkt. Kanske mest glädjande var att exporten tog ny fart efter en svag utveckling under första halvåret. Inför framtiden ser det ljust ut för industrin. I januari månads Konjunkturbarometer ser efterfrågeläget bättre ut än på flera år, produktionsplanerna är tydligt uppåtriktade och orderingången utvecklas klart positivt. Det senare understryks också i SCB:s statistik. Även Swedbanks Inköpschefsindex för industrin är positiv, i januari månad nåddes det högsta värdet sedan hösten Även för tjänstesektorn och för näringslivet i stort är signalerna inför framtiden uttalat positiva. BNP beräknas 2016 ha ökat med 3,5 procent. Skottår och ett relativt stort antal arbetsdagar gör att nivån blir extra hög. Justerat för effekterna av en ändrad kalender begränsas tillväxten till 3,2 procent men också det ett högt tillväxttal. Ekonomin i Göteborgsregionens kommuner Tabellen visar resultatet i kronor per invånare. Resultaten är preliminära då inte varje kommun har haft politisk behandling av Årsredovisningen för 2016 ännu. Jämförelsen haltar eftersom det finns ett antal specialposter att ta hänsyn till. Trots detta så är det detta resultat som respektive kommun har att ta med sig in i För närmare analys av de olika kommunernas resultat hänvisas till respektive kommun Lilla Edet Alingsås Kungälv Öckerö Ale Kungsbacka Tjörn Partille Lerum Härryda Mölndal Stenungsund Årsredovisning Kungsbacka kommun

211 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Investeringar Under 2016 har Kungsbacka kommun investerat för 387 miljoner kronor. Under året har det inte bara byggts, utan kommunen har också köpt fastigheter till olika verksamhetsändamål. I kommande planeringsperiod har kommunen en fortsatt hög investeringsvolym och det planeras för stora utbyggnader i lokaler och infrastruktur, däribland ett nytt badhus och nya Furulidskolan. Investeringarna delas in i lokaler, exploateringar, löpande årliga investeringar, övriga investeringar samt investeringar inom den avgiftsfinansierade verksamheten. Löpande årliga investeringar är nämndernas återinvesteringar i främst inventarier. Övriga investeringar är av engångskaraktär till exempelvis satsningar på infrastruktur. Inves- teringar inom avgiftsfinansierade verksamheten är sådana investeringar som ska finansieras genom verksamhetens intäkter i form av avgifter från kunderna, bland annat vatten- och avloppsavgifter. 387 miljoner 2016 Under 2016 investerade Kungsbacka kommun för netto 387 miljoner kronor. Brutto uppgick investeringarna till 525 miljoner kronor. Investeringsbudgeten för 2016 uppgick till 537 miljoner vilket innebär en avvikelse på 150 miljoner kronor mellan nettoinvesteringar och investeringsbudgeten. Den stora budgetavvikelsen beror främst på försenade projekt inom lokalförsörjning och infrastruktur. Nettoutgifter miljoner kronor Utfall 2015 Utfall 2016 Budget 2016 Avvikelse 2016 Löpande årliga investeringar Lokalinvesteringar Övriga investeringar Exploateringar Avgiftsfinansierad verksamhet Netto samtliga investeringar I oktober tog elever ur årskurs tre de första spadtagen för nya Furulidsskolan i Vallda. Den nya skolan kommer att ha plats för 300 elever och ska stå färdig till skolstarten i augusti Årsredovisning Kungsbacka kommun 2016

212 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Stora investeringsprojekt under 2016 miljoner kronor Bokslut 2016 Utfall tom 2016 Budget totalt Ny Furulidskola Nya Furulidskolan började byggas under året, och ska vara färdigställd BoDa Under 2016 blev BoDa färdigt, ett boende och daglig verksamhet för personer med ett omfattande vårdbehov. Reservvatten Mölndal Anneberg Kungsbacka bredband Under året har en reservvattenledning mellan Kungsbacka och Mölndal anlagts. Projektet har slutförts Utbyggnad av fibernät har under 2016 pågått i flera villaområden i kommunen. Tölö ängar förskola En förskola med fyra avdelningar i nybyggda Tölö ängar. Beräknas vara färdigställt hösten BoDa Gällinge är ett unikt projekt där boende och daglig verksamhet för personer med funktionsnedsättning kombineras. Lägenheterna och de övriga lokalerna är anpassade individuellt efter de boendes behov, i allt från detaljer som mörkläggningsmöjligheter till placeringen i närheten av skog och natur. Andra kommuner och organisationer har visat stort intresse för projektet. Årsredovisning Kungsbacka kommun

213 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Exploatering Kommunens exploateringsverksamhet anskaffar, utvecklar och iordning ställer mark för bostads- och verksamhetsområden. Exploateringsprojekten sträcker sig över flera år, vilket gör att slutredovisning för många av projekten ligger flera år framåt i tiden. Exploateringsverksamheten miljoner kronor Ingående balans Inkomster 2016 Utgifter 2016 Resultat 2016 Omklassificeringar till anläggningstillgångar Utgående balans Björkris bostadsområde Kolla Parkstad etapp Kolla Parkstad etapp Kvarteret Valand Aranäs stadsdel etapp Äskatorp Verksamhetsområden Övriga exploateringsområden Summa exploateringsresultat Björkris I Björkris exploateras ett bostadsområde med cirka 500 bostäder samt förskola och skola. Området innehåller såväl hyresrätter som bostadsrätter och äganderätter. Samtliga kvarter i området är sålda och inflyttning pågår sedan våren Under 2016 har försäljningen av den sista tomten redovisats och 2017 kommer de sista kvarteren och anläggningarna att byggas i området. Kolla parkstad Kolla parkstad är det största bostadsprojektet i Kungsbackas historia. Området kommer att innehålla hyresrätter, bostadsrätter och äganderätter. Här byggs radhus, kedjehus och flerfamiljshus. Utbyggnad av gator och annan infrastruktur påbörjades hösten 2011 och pågår fortfarande i båda etapperna. För 2016 delredovisades en tomtförsäljning i etapp 2. Aranäs stadsdel etapp 3 Aranäs stadsdel etapp 3 är en utbyggnad med cirka 275 bostäder och 500 parkeringsplatser i södra Kungsbacka stad. Avtal har tecknats med exploatör. Detaljplanen beräknas klar 2017 då projektering och utbyggnad kan påbörjas. Verksamhetsområden Planering pågår för flera verksamhetsområden bland annat Duvehed, Frillesås Rya, Äskatorp samt Mariedalskrysset. Inom flera av verksamhetsområdena har det under året pågått arbete med planprogram och förberedelser av lämpliga etableringar. Övriga exploateringsområden Övriga områden i kommunen där kommunen planerar för och har startat exploatering är bland andra Särö centrum och Annebergs centrum. 82 Årsredovisning Kungsbacka kommun 2016

214 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Undert 2017 byggs de sista kvarteren i projektet Björkris. Kvarteret Valand är första delen i projektet Väster om ån, som är det hittills största stadsomvandlingsprojektet i Kungsbacka. Aranäs stadsdel byggs i flera etapper. Etapp 3 påbörjas Kolla parkstad det största bostadsprojektet i Kungsbackas historia. Årsredovisning Kungsbacka kommun

215 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Nämndsredovisning I nämndsredovisningen beskriver vi hur de politiska nämnderna arbetat och hur de klarat att hålla sin budget. Dessutom beskriver vi hur nämnderna klarat sina investeringsbudgetar och vilka avvikelser som gjorts. Vi inleder med en sammanställning över samtliga nämndernas driftsbudget, resultat och avvikelse. Driftbudgetavräkning Miljoner kronor Utfall Budget Avvikelse Fritid & Folkhälsa Funktionsstöd Förskola & Grundskola Gymnasie- & Vuxenutbildning Individ & Familjeomsorg Kommunfullmäktige Kommunrevision Kommunstyrelse Kommunstyrelse övrigt Kultur & Turism Miljö & Hälsoskydd Plan & Bygg Service Teknik, skattefinansierad verksamhet Valnämnden Vård & Omsorg Överförmyndarnämnden Övrigt verksamhets övergripande Summa nämnderna Skatt och statsbidrag Finansnetto Summa Nämnderna redovisar totalt sett ett budgetöverskott på 27 miljoner kronor. I kommunstyrelsens resultat ingår realisationsvinster. I posten för Övrigt verksamhetsövergripande ingår bland annat medel för oförutsedda händelser, nya lokalkostnader, pensioner och semesterlöner. Trots att vi här har bokfört 38 miljoner i kostnader för ökad avsättning till gamla deponier har vi ett överskott på de verksamhetövergripande posterna. 84 Årsredovisning Kungsbacka kommun 2016

216 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Fritid & Folkhälsa Funktionsstöd miljoner kronor Utfall 2014 Utfall 2015 Utfall 2016 Intäkter 32,1 33,5 34,8 Kostnader -137,6-148,0-152,0 Netto -105,5-114,5-117,2 Budget, netto -108,9-115,1-117,2 Avvikelse 3,4 0,6 0,0 miljoner kronor Utfall 2014 Utfall 2015 Utfall 2016 Intäkter 73,4 70,9 64,8 Kostnader -434,8-447,1-462,5 Netto -361,4-376,2-397,7 Budget, netto -355,4-366,1-391,6 Avvikelse -5,9-10,1-6,1 Fritid & Folkhälsa redovisar ingen avvikelse mot budget skapades en ny förvaltning för nämnderna Fritid & Folkhälsa och Kultur & Turism, samt att kommunens kulturskola flyttades över till den nya förvaltningen. Under året har intäkterna varit högre än budgeterat, en stor del är intäkter av engångskaraktär, exempelvis försäljning av tjänster till en fotbollsförening, och försäljning av inventarier som varit avskrivna. Det är även en ökning av uthyrda idrottslokaler. På grund av sjukskrivningar och vakanser som inte tillsatts direkt har nämnden även ett överskott på personalkostnader. I samband med organisationsförändringar som skett under året är en del av utfallet endast för delårseffekt i år, medan budgetmedel varit avsatta för helår. Nämnden beslutade i början på året att införa ett bidrag till föreningar och organisationer som vill genomföra aktiviteter eller projekt för att inkludera de som har behov av kultur-, fritids- och idrottsaktiviteter. Under året har förvaltningen beviljat kronor i inkluderandebidrag. Investeringar miljoner kronor Utfall 2016 Budget 2016 Avvikelse Inkomster 0,4 0 0,4 Utgifter -6,0-11,9 5,9 Netto -5,6-11,9 6,3 Nämnden för Funktionsstöd redovisar ett underskott om 6,1 miljoner för Under året har boendeverksamheten utökat fyra platser på befintliga boenden vilket har kostat 1,5 miljoner kronor. Tre nya boenden startades under perioden augusti september vilket var före tidplan och innebär att men budgettilldelning för driften 2016 motsvarade full drift först räknas först från oktober. De ofinansierade månaderna motsvarar ett underskott om drygt 2,2 miljoner kronor. Sammantaget redovisar verksamhetsområdet personlig assistans ett budgetunderskott om drygt 3,3 miljoner kronor. Det beror på en hög sjukfrånvaro och svårighet att rekrytera personal. Investeringar miljoner kronor Utfall 2016 Budget 2016 Avvikelse Inkomster Utgifter -2,5-4,1 1,6 Netto -2,5-4,1 1,6 Ett överskott redovisas på kronor. Överskottet beror på verksamhetens behov av löpande inventarier har varit lägre än budgeterat. Det beror också på att kostnader för nytt verksamhetssystem planerades som investering men redovisats som en driftskostnad. Investeringar som gjorts under året är utbyte av fordon, inventarier, utveckling av aktivitetsplatser och upprustning av badplatsen i Smarholmen. Avvikelsen beror på att ingen konstgräsmatta byttes ut under året. Belysning av konstgräsplanerna i Malevik och Kullavik avvaktar en överklagandeprocess och är därför inte genomförda. Budgetmedel har avsatts för inventarier till en ny hall för gymnastik, parkour och klättring, men iordningställande av lokalen har tagit längre tid än förväntat vilket innebär att större delen av inköpen måste flyttas till Nämnden för Fritid & Folkhälsa ansvarar för att driva och utveckla kommunens bad-, idrotts-, frilufts- och fritidsverksamhet. Årsredovisning Kungsbacka kommun

217 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Förskola & Grundskola Gymnasie- & Vuxenutbildning miljoner kronor Utfall 2014 Utfall 2015 Utfall 2016 Intäkter 158,4 175,2 225,1 Kostnader , , ,3 Netto , , ,2 Budget, netto , , ,5 Avvikelse 16,4 10,8-1,7 miljoner kronor Utfall 2014 Utfall 2015 Utfall 2016 Intäkter 124,8 137,3 131,7 Kostnader -535,0-554,8-550,1 Netto -410,2-417,4-418,4 Budget, netto -412,9-415,5-412,3 Avvikelse 2,7-1,9-6,1 Årets resultat är -1,7 miljoner kronor vilket motsvarar en negativ avvikelse om 0,1 procent. Ökning av intäkter beror framförallt på den ökade mängden riktade statsbidrag som nämnden sökt och beviljats samt ersättning från Migrationsverket för nyanlända barn och elever i verksamheten under året. Kostnadsökningen mellan åren och den negativa budgetavvikelsen på kostnader beror till största delen på ökade personalkostnader. Under 2016 har satsningar gjort på lärarlönerna både genom den kommunala löneöversynen och statliga satsningar som lärarlönelyftet och utökat antal förstelärare. Flera av de riktade statsbidragen har använts till att öka personaltätheten. Antal barn och elever i kommunen har ökat under året vilket också bidragit till ökade personalkostnader. Investeringar miljoner kronor Utfall 2016 Budget 2016 Avvikelse Inkomster Utgifter -10,6-15,3 4,7 Netto -10,6-15,3 4,7 Av investeringsbudget avser 15 miljoner kronor löpande investeringar och kronor ett övrigt investeringsprojekt för Kollaskolans bibliotek. Avvikelsen beror på projektorer och biomekaniska öar (arbetsmiljöförbättrande åtgärder vid digitala arbetsplatser) och förvaltningscentrala projekt som inte har använts då förutsättningarna för lokalplaneringen har ändrats. De pedagogiska områdena har sammanlagt kvar 1,6 miljoner kronor där behovet av återinvesteringar kvarstår och genomförs nästa år. I utfall för 2014 och 2015 ingår Kulturskolan men det gör den inte i utfall 2016 eftersom Kulturskolan lämnade nämnden inför 2016 och gick över till Förvaltningen för Kultur och Fritid. Nämnden för Gymnasie- och vuxenutbildning gör ett underskott på ca 6,1 miljoner kronor för verksamhetsåret Budgetavvikelsen beror främst på att gymnasieverksamheten gör ett underskott. En av orsakerna till detta underskott är fler elever i verksamheten än budgeterat utifrån befolkningsprognosen. Detta beror bland annat på nyanlända som kom under hösten och vintern 2015/2016. Den främsta orsaken till underskottet är dock att det finns program som har svårt att få en ekonomi i balans på grund av för få elever i verksamheterna. Antalet elever i behov av stöd har också ökat vilket lett till ökade personalkostnader för programmen. Vuxenutbildning gör ett överskott vilket till största delen beror på att antalet sökande och studerande elever har minskat under Detta som en följd av den låga arbetslösheten som vi har i kommunen. Investeringar miljoner kronor Utfall 2016 Budget 2016 Avvikelse Inkomster Utgifter -5,4-6,2 0,8 Netto -5,4-6,2 0,8 Nämnden för Gymnasie & Vuxenutbildning redovisar en positiv avvikelse mot budget på 0,8 miljoner kronor. Avvikelsen beror främst på att investeringar inte gjorts i den takt som det var planerat, men ändå i högre takt än föregående år. Under året har det gjorts investeringar i datautrustning, dels på gymnasieskolorna Elof Lindälv och Aranäs men även på Yrkeshögskolan. Den största enskilda investeringen har skett på transportmedel och avser en lastbil som köpts in till Fordonoch transportprogrammet på Elof Lindälvs gymnasieskola. Nämnden för Gymnasie & Vuxenutbildning ansvarar bland annat för de Yrkeshögskoleutbildningar som kommunen anordnar. 86 Årsredovisning Kungsbacka kommun 2016

218 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Individ & Familjeomsorg Kommunstyrelsen miljoner kronor Utfall 2014 Utfall 2015 Utfall 2016 Intäkter 48,7 97,9 207,9 Kostnader -240,4-294,6-432,4 Netto -191,7-196,7-224,5 Budget, netto -185,0-189,1-203,0 Avvikelse -6,7-7,6-21,5 miljoner kronor Utfall 2014 Utfall 2015 Utfall 2016 Intäkter 70,7 67,1 24,0 Kostnader -142, ,6 Netto -71,7-63,9-92,6 Budget, netto -123,8-119,2-117,9 Avvikelse 52,1 55,3 25,3 Nämndens resultat ger ett underskott på totalt 21,5 miljoner kronor. Verksamheten för myndighetsutövning genererar ett negativt resultat gentemot budget på cirka 5,3 miljoner kronor, vilket främst beror på ökade kostnader för familjehemsplaceringar, köpta placeringar till funktionsnedsatta, höga konsultkostnader och ökade löner till personal. Institutionsplaceringarna för vuxna missbrukare har minskat medan placeringar av barn och unga och skyddsplaceringar har ökat. Resultatet för försörjningsstöd till nyanlända visar på att de eftersläpande intäkterna från Migrationsverket inte fullt ut täcker kostnaderna för målgruppen. Verksamheten för ensamkommande barn visar ett underskott på 16,2 miljoner kronor. Den största orsaken till underskottet beror på att man räknade med att den stora flyktingströmmen som startade under hösten 2015 skulle fortgå och när sedan gränserna stängdes fick kommunen styra om verksamheten och avveckla två akutboenden. Verksamheten står även för den kraftiga ökningen av intäkter och kostnader jämfört med Investeringar miljoner kronor Utfall 2016 Budget 2016 Avvikelse Inkomster Utgifter -0,8 0-0,8 Netto -0,8 0-0,8 Under 2016 har nämnden investerat för kronor. Investeringarna avser inventarier i nya boenden för ensamkommande, Bukärr och Sotardal. Resultatet för kommunstyrelsens egen verksamhet ger en positiv budgetavvikelse med 25,3 miljoner kronor. Överskottet beror på intäkter ifrån exploatering och markförsäljning, vakanta tjänster samt utvecklingsprojekt som inte färdigställts under 2016, till exempel ett nytt beslutsstödsystem och en ny digital samarbetsplattform står för de största posterna. Kommunstyrelsen övrigt miljoner kronor Utfall 2014 Utfall 2015 Utfall 2016 Intäkter ,02 Kostnader -117,2-126,9-122,3 Netto -118,2-126,9-122,3 Budget, netto -115,2-134,7-130,5 Avvikelse -3,0 7,8 8,2 Här finns de verksamheter som kommunstyrelsen har ansvar för och som består av bidrag och medlemsavgifter till andra organisationer. Verksamheten har en positiv budgetavvikelse med 8,2 miljoner vilket beror på lägre kostnader för införande av fria busskort till pensionärer och gymnasieelever, en återbetalning på grund av lägre pensionskostnader för Räddningstjänsten Storgöteborg, högre kostnader för färdtjänst samt en positiv avvikelse av kapitaltjänstkostnader för förseningen av investeringsprojektet Hede station. Investeringar miljoner kronor Utfall 2016 Budget 2016 Avvikelse Inkomster 67,4 79,5-12,1 Utgifter -109,3-141,9 32,6 Netto -41,9-62,4 20,5 Totalt sett har kommunstyrelsen en positiv budgetavvikelse på 20,5 miljoner med delresultaten +26 miljoner på löpande och övriga investeringar och -5,5 miljoner på exploateringar. Utbyggnaden av Hede station som budgeterats till 37 miljoner under året har ännu inte påbörjats vilket vägs upp av obudgeterade inköp av fastigheter i Kolla och Frillesås Rya om -18,8 miljoner. I Kungsbacka pågår och planeras det för många stora bostadsexploateringar och förseningar i dessa har genererat lägre utgifter än budgeterat om 19,9 miljoner vilket vägs upp av högre utgifter än budgeterat på verksamhetsfastigheter för inköpet av Pålfabriken om -25,4 miljoner. Årsredovisning Kungsbacka kommun

219 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Kultur & Turism Miljö & Hälsoskydd miljoner kronor Utfall 2014 Utfall 2015 Utfall 2016 Intäkter 9,3 9,2 11,7 Kostnader -67,4-69,6-96,4 Netto -58,1-60,4-84,7 Budget, netto -60,5-61,0-85,2 Avvikelse 2,4 0,6 0,5 Kultur & Turism redovisar ett resultat om 0,5 miljoner kronor, vilket är en avvikelse med 0,6% skapades en ny förvaltning för nämnderna Kultur & Turism och Fritid & Folkhälsa, samt att kommunens kulturskola flyttades över till nämndens ansvarsområde. Nämndens verksamheter har genererat mer intäkter i förhållande till budgeterat, men de motsvaras av ökade kostnader. Under året har ett antal utvecklingsprojekt genomförts inom befintlig budgetram. De har finansierats genom ökade intäkter, men även genom överskott på personalbudgeten då vikarier inte tillsatts i samma takt som vakanser uppstått. Nämnden beslutade i början på året att införa ett bidrag till föreningar och organisationer som vill genomföra aktiviteter eller projekt för att inkludera de som har behov av kultur-, fritids- och idrottsaktiviteter. Under året har förvaltningen beviljat kronor i inkluderandebidrag. Investeringar miljoner kronor Utfall 2016 Budget 2016 Avvikelse Inkomster Utgifter -1,1-1,8 0,7 Netto -1,1-1,8 0,7 Årets investeringar avser inköp av konst, utbyte av inventarier, teknik och musikinstrument. miljoner kronor Utfall 2014 Utfall 2015 Utfall 2016 Intäkter 10,6 12,4 12,1 Kostnader -19,9-23,2-23,9 Netto -9,3-10,8-11,8 Budget, netto -8,7-10,6-10,8 Avvikelse -0,6-0,2-1,0 Förvaltningens intäkter kommer i första hand från fasta och rörliga tillsynsavgifter. Avgifterna motsvarar 10 miljoner kronor eller 83 procent av intäkterna. Resterande 2 miljoner kronor består främst av ersättningar för konsultuppdrag och projektbidrag. Jämfört med budget, avviker intäkterna med -1,3 miljoner kronor. Den största avvikelsen gäller rörliga intäkter. Minskningen beror dels på personalbrist under hösten men också på att händelsestyrt arbete trängt undan planerad tillsyn. Förvaltningens kostnader består främst av personalkostnader. Lönekostnaderna motsvarar 20 miljoner kronor eller 83 procent av kostnaderna. Jämfört med budget är utfallet 0,3 miljoner kronor lägre. Det beror i första hand på personalbrist under hösten. Det totala underskottet är därmed -1 miljon kronor. Sedan 2013 har vi fonderat förskottsbetalad men inte utförd tillsyn i nämndens resultatfond för att säkerställa att all förskottsbetalad tillsyn utförs. Vi arbetar mycket aktivt för att minska tillsynsskulden. Investeringar miljoner kronor Utfall 2016 Budget 2016 Avvikelse Inkomster Utgifter 0-0,08 0,08 Netto 0-0,08 0,08 Förvaltningen har inte gjort några investeringar under Investeringsbudgeten är till för inköp av yrkesspecifik utrustning som till exempel mätinstrument. Ett antal mätinstrument har köpts in under 2016 men beloppen har varit för små för att kunna klassas som investeringar enligt kommunens riktlinjer. Avvikelsen beror delvis på projekt som påbörjats men inte slutförts under året, exempelvis införande av meröppet bibliotek i Kullavik. Kungsbacka Teater är en del av Kultur & Turism. 88 Årsredovisning Kungsbacka kommun 2016

220 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Plan & Bygg Service miljoner kronor Utfall 2014 Utfall 2015 Utfall 2016 Intäkter 21,0 23,2 32,0 Kostnader -36,3-41,0-50,2 Netto -15,3-17,8-18,2 Budget, netto -16,7-17,9-18,0 Avvikelse 1,4 0,1-0,2 miljoner kronor Utfall 2014 Utfall 2015 Utfall 2016 Intäkter 799,6 896,6 917,8 Kostnader -829,8-942,7-959,2 Netto -30,2-46,1-41,4 Budget, netto -28,8-57,4-60,1 Avvikelse -1,4 11,3 18,7 Årets resultat uppgår till en negativ budgetavvikelse på 0,2 miljoner, vilket motsvarar 1,1 procent av nämndens ram. Under 2016 har intäkterna ökat med 38 procent jämfört med föregående år och visar en positiv budgetavvikelse på 5,2 miljoner kronor. Kostnaderna har ökat med 22 procent jämfört med 2015, varav hälften består av personalkostnader, och redovisar en negativ budgetavvikelse på 5,4 miljoner kronor. På grund av ett högt inflöde av ärenden till nämnden har förvaltningen fått förstärka med personal, och även med utredningskonsulter. Investeringar miljoner kronor Utfall 2016 Budget 2016 Avvikelse Inkomster Utgifter -0,16-0,18 0,02 Netto -0,16-0,18 0,02 Under 2016 har förvaltningen för Plan & Bygg investerat huvudsakligen i inventarier till nya arbetsplatser. Förändring av intäkter och kostnader mellan åren beror på en ökning av produktion av tjänster och lokaler. Under 2016 har ett antal verksamheter förts över från Service till övriga förvaltningar, vilket påverkat både intäkter och kostnader. Vakanta tjänster i samband med nya och förändrade verksamheter har påverkat resultatet med cirka 2 miljoner kronor Fastigheter har ett överskott på 10,4 miljoner kronor. Överskotten beror framför allt på ökade intäkter, vakanta tjänster, försäkringsersättning för nedbrunna Lerkils förskola samt effekten av införande av komponentavskrivning. I resultatet ingår en återbetalning till Tjolöholms stiftelse med 11 miljoner kronor. Projektet samordnad varudistribution har ett överskott på 1,6 mkr. En budgeterad reserv på 1 miljon kronor för kundcentret Kungsbacka direkt har inte använts eftersom verksamheten nu har balans i sin ekonomi. Upphandling har haft ökade intäkter, varav 1 miljon kronor härrör sig från Måltiders överskott på 3,8 miljoner kronor beror på vakanta tjänster på flera kök under del av året samt kraftig ökning av produktionen. Investeringar miljoner kronor Utfall 2016 Budget 2016 Avvikelse Inkomster Utgifter -177,5-162,7-14,8 Netto -177,5-162,7-14,8 I budgetavvikelsen ingår startade byggprojekt där budget inte är utfördelad ännu. Exempel på pågående projekt är nya Furulidskolan och Tölö ängar förskolan II, vilka påverkar resultatet med -38 miljoner kronor. Återinvesteringar på fastigheter har ett överskott på 21 miljoner kronor för pågående projekt. Projekten omfattar bland annat Klovstens omlastningscentral, ventilationsbyte på Kyrkbyskolan, ett större ventilationsbyte på Hede förskola och byte av värmepanna på Malevikskolan samt ett flertal solcellsprojekt. Årsredovisning Kungsbacka kommun

221 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Teknik Valnämnd miljoner kronor Utfall 2014 Utfall 2015 Utfall 2016 Intäkter 28,3 28,3 31,1 Kostnader -132,3-134,9-140,7 Netto -104,0-106,6-109,6 Budget, netto -109,3-109,6-122,3 Avvikelse 5,3 3,0 12,7 miljoner kronor Utfall 2014 Utfall 2015 Utfall 2016 Intäkter 2, Kostnader -5,25-0,13-0,15 Netto -2,93-0,13-0,15 Budget, netto -3,19-0,18-0,21 Avvikelse 0,26 0,05 0,06 Tekniks skattefinansierade verksamheter har utfört sina grunduppdrag med ett bra resultat. Under året har vi fått många positiva kommentarer om vår utemiljö med planteringar och infrastruktur. Nyckeltal och målsättningar har inte visat några större förändringar mot föregående år. Avvikelsen mellan åren förklaras av att det under 2014 var valår. Den positiva budgetavvikelsen beror på lägre arvodesutbetalningar än budgeterat. Budgetavvikelsen för 2016 uppgår sammanlagt till ett överskott om 12,7 miljoner kronor vilket främst beror på uteblivna kapitalkostnader för investeringsprojekt som inte kunnat utföras i tid. Avvikelser finns inom både intäkter och kostnader. Intäkterna är 3,6 miljoner kronor över budget vilket beror på utökade tjänster för andra förvaltningar och ökade parkeringsintäkter. Driftverksamheten har under 2016 varit hårt ansträngd under året och ligger på sin maxkapacitet med dagens personal. Investeringar miljoner kronor Utfall 2016 Budget 2016 Avvikelse Inkomster 8,6 0 8,6 Utgifter -50,9-90,3 39,4 Netto -42,3-90,3 48,0 Investeringsprojekt har inte genomförts i den omfattning som var planerat vilket beror på förseningar kopplat till markfrågor, överklaganden och kapacitetsbrist. Investeringarna inom verksamheten var totalt 51 miljoner kronor vilket är drygt halva budgeten. Ett större projekt under 2016 var investeringar i infrastruktur i projektet Väster om ån. Några gång- och cykelvägsprojekt som försenades, har inletts och kommer att slutföras under Trafikingenjörer på förvaltningen för Teknik. 90 Årsredovisning Kungsbacka kommun 2016

222 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Vård & Omsorg Överförmyndarnämnden miljoner kronor Utfall 2014 Utfall 2015 Utfall 2016 Intäkter 95,6 97,8 121,2 Kostnader -811,7-865,1-948,3 Netto -716,1-767,3-827,1 Budget, netto -737,4-780,8-812,8 Avvikelse 21,3 13,5-14,3 miljoner kronor Utfall 2014 Utfall 2015 Utfall 2016 Intäkter 0,1 0,7 3,5 Kostnader -1,9-1,9-9,3 Netto -1,8-1,2-5,8 Budget, netto -1,4-1,4-4,3 Avvikelse -0,4 0,2-1,5 Förvaltningen visar ett underskott om 14,3 miljoner kronor. Årets avvikelse är 1,76 procent av budgeten. Antalet kunder har ökat, främst på grund av ökande antal hemtjänstkunder. Detta återspeglas också i en kraftig ökning av antalet hemtjänsttimmar, med totalt timmar mer än budgeterat. Antalet personer som har väntat på en lägenhet i särskilt boende har också ökat markant under året vilket påverkat förvaltningens budget. Förändringen av personalkostnader beror på att verksamheten har vuxit och det svåra rekryteringsläget inom vård- och omsorgssektorn. Detta har medfört stigande kostnader för bemanning. Införandet av önskad sysselsättningsgrad har också inneburit ökade personalkostnader. Efter reglementsförändringen för förvaltningen och det nya avtalet för hemsjukvård, ansvarar förvaltningen för Vård & Omsorg för hälsooch sjukvårdsinsatser som tidigare utfördes av förvaltningen för Funktionsstöd. Detta har medfört att kostnaderna för Hemsjukvården ökat mer än budgeterat. Flera stora projekt har pågått under året som finansieras med förvaltningens resultatfond. införandet av nytt verksamhetssystem, projektet Attraktivare boenden, införandet av Individens behov i centrum, projekt för ny ekonomimodell samt mål och visionsarbete och välfärdsteknologi. Investeringar miljoner kronor Utfall 2016 Budget 2016 Avvikelse Inkomster Utgifter -6,4-10,8 4,4 Netto -6,4-10,8 4,4 Löpande investeringar avser främst återinvesteringar och grundutrustning till de särskilda boendena. Här har 4,4 miljoner kronor tagits i anspråk av 4,4 miljoner kronor som var budgeterat. För övriga investeringar beror avvikelsen främst på att budgeten för nya verksamhetssystemet inte tagits i anspråk under året. Tekniska lösningar har köpts in med 1,0 miljoner kronor och inventarier till Åsa äldreboende med 0,9 miljoner kronor. Budgeten för övriga investeringar var 6,4 miljoner kronor. Från och med den oktober 2015 har de fyra kommunerna Härryda, Kungsbacka, Mölndal och Partille en gemensam organisation för överförmyndarfrågor Överförmyndare i Samverkan, ÖFS. Det gemensamma kontoret finns i Mölndal var ett exceptionellt år då antalet ensamkommande ökade kraftigt och även om antalet nya ensamkommande under 2016 varit betydligt färre så kvarstår den högre nivån på totalen. Ersättningsoch kostnadsnivåer för de ensamkommande har visat sig vara svåra att prognostisera. Eftersom Migrationsverket varit hårt belastat så har utbetalningarna av etableringsersättning till nyanlända stor eftersläpning. Kommunrevisionen miljoner kronor Utfall 2014 Utfall 2015 Utfall 2016 Intäkter Kostnader -2,2-2,2-2,05 Netto -2,2-2,2-2,05 Budget, netto -2,3-2,4-2,44 Avvikelse 0,1 0,2 0,39 Kommunrevisionen redovisar ett positivt resultat på 0,4 miljoner kronor. Budgetavvikelsen beror på lägre kostnad för arvoden och utredningar än budgeterat. Kommunfullmäktige miljoner kronor Utfall 2014 Utfall 2015 Utfall 2016 Intäkter Kostnader -2,16-2,22-2,13 Netto -2,16-2,22-2,13 Budget, netto -2,62-2,63-2,63 Avvikelse 0,46 0,41 0,50 En positiv budgetavvikelse på 0,5 miljoner kronor förklaras av ett inställt kommunfullmäktigemöte, vilket medför lägre arvodeskostnader samt något lägre övriga kostnader. Under året har kommunfullmäktige antagit Vision Den är en ledstjärna för kommunens långsiktiga utveckling och beskriver hur vi vill att det ska vara i Kungsbacka kommun år 2030, och lyfter fram viktiga utvecklingsområden för framtiden Årsredovisning Kungsbacka kommun

223 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Vatten och avlopp Årets resultat Årets resultat innan reglering mot fonden uppgår till -4,5 miljoner kronor, att jämföra med ett budgeterat uttag ur fonden på -4 miljoner kronor. Årets resultat är därmed 0,5 miljoner kronor sämre än budgeterat. Orsaken till budgetavvikelsen återfinns både på intäktssidan och kostnadssidan. När det gäller intäktssidans budgetavvikelse så är det bland annat eftersläpning av anslutningsavgifter samt lägre brukningsavgifter. Antalet vattenläckor har under 2016 fördubblats jämfört med föregående år. Även asfalteringsprogrammet har inneburit högre kostnader för VA då underhållet av dagvattenledningar ökat. Vårt arbete med att minska andelen tillskottsvatten i spillvattenledningarna har inneburit ökade kostnader. På grund av stor arbetsbelastning har vi haft ett schaktlag inhyrt under delar av En mycket regnfattig höst har bidragit till att kostnaderna minskat på grund av mindre mängd ovidkommande vatten att pumpa till reningsverken. Vattenproduktionen har under 2016 genomförts enligt budget. För att nå målet om minskad energianvändning har under året pumparna i Hammerö tryckstegringsstation bytts ut. Spolning och filmning av grundvattenbrunnarna vid Fjärås bräcka utförts, resultatet av detta är att tre brunnar måste renoveras under Utbyggt VA-nät Utbyggnad av det kommunala vatten och avloppsnätet pågår framför allt i Torred, Lunnaberg, Älvsåker och Lerkil. Gatu- och VA-arbeten längs Kungsgatan är genomförda vilket medför att kommunens stora satsning Väster om ån kunnat påbörjas. En VA-ledning till Gällinge är klar, vilket medför en ökad förmåga till vatten- och avloppsförsörjning i områden så som Idala och Förlanda. Att staden växer ökar också belastningen på våra reningsverk. RESULTATRÄKNING miljoner kronor Bokslut 2015 Budget 2016 Bokslut 2016 Brukningsavgifter 115,2 121,5 120,1 Periodiserade inkomster 6,1 8,3 7,5 Verksamhetens intäkter 121,3 129,8 127,6 Kostnader för arbetskraft -36,4-39,2-37,9 Övriga verksamhetskostnader -52,8-57,0-53,7 Avskrivningar -26,5-26,6-29,7 Verksamhetens kostnader -115,7-122,9-121,3 Verksamhetens nettokostnader 5,5 6,8 6,3 Finansiella intäkter 4,2 5,5 5,0 Finansiella kostnader -14,1-16,3-15,8 Resultat efter finansnetto -4,4-4,0-4,5 Resultatet överfört till det 4,4 4,0 4,5 ackumulerade resultatet Årets resultat 0,0 0,0 0,0 Ackumulerat resultat för Vatten och Avlopp BALANSRÄKNING miljoner kronor TILLGÅNGAR Mark, byggnader och tekniska anläggningar 2,9-1,1-1,6 Not Bokslut 2015 Bokslut ,8 664,2 Maskiner och inventarier 14,8 19,2 Summa materiella anläggningstillgångar 1 604,6 683,3 Omsättningstillgångar Förråd 4,8 5,0 Kundfordringar 36,2 27,5 Interimsfordringar 0,1 4,0 Summa omsättningstillgångar 41,1 36,4 SUMMA TILLGÅNGAR 645,7 719,7 EGET KAPITAL OCH SKULDER Eget kapital Ingående eget kapital 7,3 2,9 Årets resultat -4,4-4,5 Utgående Eget kapital 2,9-1,6 SKULDER Låneskuld (lånat av kommunen) 422,2 479,6 Periodiserade anslutningsavgifter 192,5 213,9 Kortfristiga skulder 2 28,1 27,8 SUMMA SKULDER 642,8 721,2 SUMMA EGET KAPITAL 645,7 719,7 OCH SKULDER Soliditet 0,45% -0,22% 92 Årsredovisning Kungsbacka kommun 2016

224 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Not 1 miljoner kronor Bokslut 2015 Bokslut 2016 Materiella anläggningstillgångar Mark, byggnader och tekniska anläggningar Ingående bokfört värde 532,2 589,7 Nyanskaffning 81,8 101,7 Årets avskrivning -24,3-27,3 Utgående bokfört värde 589,7 664,2 Maskiner och inventarier Ingående bokfört värde 9,9 14,8 Nyanskaffning 3,3 6,7 Årets avskrivningar -1,6-2,4 Utgående bokfört värde 14,8 19,2 Summa materiella anläggningstillgångar 604,6 683,4 Not 2 miljoner kronor Bokslut 2015 Bokslut 2016 Kortfristiga skulder Skuld till kommunen 15,9 13,8 Leverantörsskulder 2,8 4,5 Mervärdesskatt 8,3 8,6 Interimsskulder 1,1 1,0 Summa kortfristiga skulder 28,1 27,8 Investeringar miljoner kronor Bokslut 2015 Budget 2016 Bokslut 2016 Inkomster 47,0 46,0 45,6 Utgifter -83,7-122,6-105,3 Netto -36,8-76,6-59,7 Årets nettoinvesteringar uppgår till 59,7 miljoner kronor. Större investeringar som genomförts under året är nya serviser i befintlig anläggning, spolbil, nya ledningar Kungsgatan, överföringsledning Gällinge, reservvatten Mölndal och flera VA-saneringar. Större VA-saneringar som genomförts under 2016 som redovisas på utgiftssidan är Lerkil etapp 6, Lerkil etapp 7, Lunnaberg, Kyrkotorp etapp 1, Kyrkotorp etapp 2 och Torred etapp 1. Avvikelserna på utgiftssidan beror främst på att tre större investeringsprojekt är försenade. Bräddvatten och våtmark Hammargård har ännu inte startats och satsningen kräver en överenskommelse med markägare då det till stor del är planerat att utföras på privat mark. Vikens pumpstation är försenad med anledning av överklaganden men kommer byggstartas inom kort. Likaså är Äskatorp/Hanhals pumpstation påbörjad men byggstart beräknas först Åtgärder för reservvatten från Göteborg har inte heller påbörjats, dialog har inletts men denna satsning kommer dra igång först under Två större projekt har slutförts och det är överföringsledning Gällinge och Reservvatten Mölndal. På inkomstsidan är ingen avvikelse från budget och inkomsterna härrör från tre olika intäkter; -nya serviser exploatering, nya serviser befintliga anläggningar och VA-saneringar bland annat Lerkil etapp 5 och 6. Redovisningsprinciper Från 2010 tillämpar Kungsbacka kommun Rådet för kommunal redovisning, RKR, rekommendation 18, Intäkter från avgifter, bidrag och försäljning. Rekommendationen innebär att inkomster från avgifter, bidrag och försäljning ska periodiseras. Denna rekommendation tillämpas på anslutningsavgifter vilka redovisas som periodiserade inkomster. Från och med 2010 ändrades redovisningen av VAverksamhetens resultat i enlighet med RKR:s rekommendationer. Det innebär att i samband med årsbokslutet regleras över- och underskott mot skuldkonto på balansräkningen, så att verksamhetens resultaträkning alltid visar noll. En skolklass på studiebesök på Hammargårds reningsverk. Årsredovisning Kungsbacka kommun

225 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Avfall och återvinning Årets resultat miljoner kronor Bokslut 2015 Budget 2016 Bokslut 2016 Verksamhetens Intäkter 61,4 64,8 67,8 Kostnader för arbetskraft -1,9-2,5-2,2 Övriga Verksamhetskostnader -62,8-60,7-70,4 Avskrivningar -1,1-1,1-1,1 Verksamhetens Kostnader -65,8-64,2-73,8 Verksamhetens Nettokostnader -4,5 0,6-6,0 Finansiella intäkter 0,0 0,0 0,0 Finansiella kostnader -0,2-0,2-0,2 Resultat efter skatter och -4,7 0,3-6,2 finansnetto Förändring av avsättning 0,0 1,8 Resultatet överfört till det 4,7-0,3-4,4 ackumulerade resultatet Årets resultat 0,0 0,0 0,0 Ackumulerat resultat för Avfall och Återvinning 2,0 2,4-2,4 Årets resultat innan reglering mot fonden uppgår till -4,4 miljoner kronor, att jämföra med budgeterat uttag ur fonden med 0,3 miljoner kronor. Årets resultat är 4,7 miljoner kronor sämre än budgeterat. Detta beror på ökade kostnader av transporter och minskade intäkter av trä och flis eftersom ytorna på Barna mossens återvinningscentral inte får belastas med stora vikter på de ytor som används för detta ändamål. Avvikelsen beror delvis också på ökade kostnader för insamlingen och dyrare transporter än budgeterat på grund av förändrade transporter av avfall till och från omlastningsstationen i samband med trasig maskinutrustning. Dessutom har kostnader i budget lagts på konto för underhåll av materiel, entreprenad, konsulter med mera medan i bokslutet ligger de på övriga verksamhetskostnader för att hamna rätt redovisningsmässigt. När det gäller verksamhetens intäkter är den 2,9 miljoner kronor bättre än budget. Avfall och återvinning har erhållit 835 tusen kronor i ersättning av vår entreprenör med anledning av försenad leverans av uppmärkning av avfallskärlen. Avsättning för täckning av deponier Sedan tidigare har en avsättning gjorts för täckning av Barnamossens deponi och under året har 1,8 miljoner används av dessa medel, kvar finns 67 miljoner. Ytterligare avsättningar för ett flertal deponier har gjorts under året. En konsult har bedömt att en framtida kostnad för återställandet ligger på cirka 38 miljoner kronor. I rapporten finns ingen fullständig bild över vad täckningen av Svinholmen kommer att kosta så det avsatta beloppet är i underkant. Deponi miljoner kronor Barnamossen 67,0 Arendal 0,3 Bräckorna 12,7 Sjögärde 0,8 Stocken 2,6 Tom 8,7 Torpa-Dala 3,0 Torred 7,2 Åsa 0,1 Svinholmen 2,6 Summa 105,0 Investeringar miljoner kronor Bokslut 2015 Budget 2016 Bokslut 2016 Inkomster Utgifter Netto Renovering av personalbyggnad är klar och anslutning av vatten och avlopp pågår. Nya staket är under montering på ÅVC i Åsa och Klovsten. Ny renhållningsordning Renhållningsordningen är ett juridiskt dokument som reglerar hur vi ska ta hand om avfallet i kommunen. En förstudie för en kretsloppspark är klar och godkänd av nämnden för Teknik. Under året har alla avfallskärl försetts med en märkning som gör att vi får bättre kontroll och uppföljning på sophämtningen i kommunen. 94 Årsredovisning Kungsbacka kommun 2016

226 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Kungsbacka bredband Årets resultat miljoner kronor Bokslut 2015 Budget 2016 Bokslut 2016 Verksamhetens Intäkter 13,9 15,8 14,8 Kostnader för arbetskraft -2,1-2,8-2,6 Övriga Verksamhetskostnader -4,0-3,8-4,5 Avskrivningar -5,3-6,4-6,1 Verksamhetens Kostnader -11,3-12,9-13,1 Verksamhetens Nettokostnader 2,6 2,8 1,6 Finansiella intäkter 0,0 0,0 0,0 Finansiella kostnader -1,9-2,5-2,4 Resultat efter skatter och 0,7 0,4-0,7 finansnetto Resultatet överfört till det -0,7-0,4 0,7 ackumulerade resultatet Årets resultat 0,0 0,0 0,0 Investeringar miljoner kronor Bokslut 2015 Budget 2016 Bokslut 2016 Inkomster 14,4 5,0 16,4 Utgifter -34,9-33,3-46,3 Netto -20,5-28,3-29,9 Årets nettoinvesteringar uppgår till 29,9 miljoner kronor vilket är cirka 9,5 miljoner kronor mer än 2015 års investeringar. Årets utfall visar en avvikelse mot budget med -1,7 miljoner kronor vilket beror på den stora utbyggnadstakten av villaanslutningar. Byggnationen sker löpande och anslutningarna faktureras efter att anslutningen är klar varvid även intäkterna är större än budget. Ackumulerat resultat för Kba Bredband 0,3 0,7-0,4 Årets resultat innan reglering mot fonden är -0,7 miljoner kronor att jämföra med ett budgeterat resultat innan reglering mot fonden på 0,4 miljoner kronor. Verksamhetens resultat är alltså 1,1 miljoner kronor sämre än budgeterat. Det negativa resultatet innebär att skulden som finns på bredbandsabonnenterna i fonden hamnar på minus 0,4 miljoner kronor. Många nya villor och företag har anslutits under året som medför att den totala mängden anslutningar vi vår kommunikationsoperatör nu är uppe i stycken, fler än Det totala antalet kommunala anslutningar är nu 406 stycken och antalet svartfiber/kapacitet för teleoperatörer, bostadsbolag, företag och föreningar är 308 stycken. Ett fibernät är en central del av infrastrukturen, precis som vägar och vattenledningar. Syftet med Kungsbacka Bredbandsnät är att skapa bra förutsättningar för ett väl fungerande bredband till hushåll och företag i Kungsbacka kommun, samtidigt som man säkerställer ett väl fungerande förvaltningsnät för kommunens egna verksamheter. Årsredovisning Kungsbacka kommun