Utveckling av fastighetsföretagande i offentlig sektor (U.F.O.S) Tillgänglig lokal 2. Framgångsfaktorer för arbetet med enkelt avhjälpta hinder

Transkript

1 Utveckling av fastighetsföretagande i offentlig sektor (U.F.O.S) Tillgänglig lokal 2 Framgångsfaktorer för arbetet med enkelt avhjälpta hinder

2 Tillgänglig lokal 2 Framgångsfaktorer för arbetet med enkelt avhjälpta hinder

3 Beställning av rapporten Tel , Fax eller från vår hemsida Sveriges Kommuner och Landsting Grafisk form och produktion ETC Illustrationer Syster Diesel Tryck Alfa Print AB, 2008 ISBN Sveriges Kommuner och Landsting Stockholm, Besök Hornsgatan 20

4 Förord Enkelt avhjälpta hinder ska vara åtgärdade senast Reglerna och målsättningen omfattar en stor del av de offentliga lokalerna. Syftet är att öka tillgängligheten i samhället, men det leder till svåra gränsdragningar och bedömningar. Vad är enkelt avhjälpt hinder? Vad innebär lokaler dit allmänheten har tillträde? Vem bär ansvaret för åtgärderna? Vad kostar det och vem ska betala? I denna skrift ges en genomgång av gällande regelverk och de svårigheter som finns med tolkning och tillämpning. Här ges också flera exempel på hur fastighetsorganisationer i stat, kommun och landsting jobbat med tillgänglighetsfrågorna. Erfarenheterna från de studerade organisationerna kan förhoppningsvis ge vägledning för dem som inte kommit så långt eller som har kört fast i arbetet med enkelt avhjälpta hinder. Skriften har initierats och finansierats av samarbetsprojektet Utveckling av fastighetsföretagande i offentlig sektor (U.F.O.S) som består av Sveriges Kommuner och Landsting, Statens Fastighetsverk, Akademiska Hus, Fortifikationsverket och Specialfastigheter AB. Anna Rogberg på Evidens BLW har författat rapporten. Till sin hjälp har hon haft en styrgrupp som bidragit med underlag och synpunkter under arbetets gång. Styrgruppen har bestått av: Per-Anders Johansson, Statens fastighetsverk; Anders Johnsson, Nybro kommun; Marita Hall Johansson, Landstinget Sörmland; Lars-Olof Lindqvist, Göteborg stad; Eva Landström, Landstinget Västerbotten; Marlene Vikström, Sundsvalls kommun; Christian Ödgren, Gävle kommun; Ingela Andersson, Fortifikationsverket och Agnes Jensen Carlén, Boverket. Jonas Hagetoft och Fredrik Jönsson på Sveriges Kommuner och Landsting har fungerat som projektledare. Stockholm i oktober 2008

5 Innehållsförteckning Innehållsförteckning 6 Sammanfattning 8 Inledning 10 Skriftens innehåll 11 Avgränsningar och val av organisationer i fallstudien 11 Kapitel 1 Erfarenheter och framgångsfaktorer 12 Regleringar i korthet 14 Exempel 1 Lokalförsörjningsförvaltningen (LFF) 16 Exempel 2 Gavlefastigheter 17 Exempel 3 Västerbottens läns landstings fastighetsenhet 18 Kapitel 2 Två myndigheters arbete med enkelt avhjälpta hinder 20 Regleringar i korthet 22 Exempel 4 Fortifikationsverket 24 Exempel 5 Statens fastighetsverk, SFV 25 Kapitel 3 Strategi och genomförande 26 Strategiska frågor Projektstart Policy Mål och strategier Kommunikationsplan Utbildning 35

6 Operativa frågor Kartläggning av lokaler Inventering av hinder Åtgärdsanalys och åtgärdsprogram Kontroll och revidering Uppföljning och sammanställning av tillgänglighetsplan Implementering i förvaltningen 41 Kapitel 4 Knäckfrågor och angreppssätt 42 Vilka lokaler berörs? 44 Vad är ett enkelt avhjälpt hinder? 45 Vem ska stå för kostnaden? 46 Vem ansvarar? 47 Sammanfattning Bilagor 48 Bilaga 1 48 Exempel 1 Lokalförsörjningsförvaltningen (LFF) 48 Tillgänglighetsarbetet 48 Exempel 2 Gavlefastigheter 52 Tillgänglighetsarbetet 52 Exempel 3 Västerbottens läns landstings fastighetsenhet 54 Tillgänglighetsarbetet 54 Exempel 4 Fortifikationsverket 56 Tillgänglighetsarbetet 56 Resurser/budget 58 Exempel 5 Statens fastighetsverk, SFV 59 Tillgänglighetsarbetet 59 Resurser 63 Bilaga 2 Regleringar i korthet 64

7 8 Tillgänglig lokal 2 Framgångsfaktorer för arbetet med enkelt avhjälpta hinder Sammanfattning Regleringen kring enkelt avhjälpta hinder ger inga tydliga svar på frågor om vad en lokal dit allmänheten har tillträde är, vad ett enkelt avhjälpt hinder är, hur åtgärdandet ska finansieras etc. Denna skrift visar hur fem studerade organisationer har organiserat sitt tillgänglighetsarbete, tolkat regelverket och arbetat praktiskt med åtgärdandet av enkelt avhjälpta hinder. Några har satt ner foten kraftfullare än andra i gränsdragningsfrågorna och gjort klara avgränsningar för hur regelverket ska tolkas för den egna verksamheten, medan andra gör bedömningar från fall till fall eftersom varje objekt är unikt. Intervjuerna med företrädarna för de fem studerade organisationerna visar på några framgångsrika strategier och framgångsfaktorer för tillgänglighetsarbetet: Tillgänglighetsarbetet bör vara förankrat inom organisationens ledning och ledningsgruppen bör hållas informerad om utveckling och fortskridande. En person bör vara samordningsansvarig/projektledare. Klargör vilket regelverk som gäller. För alla som äger en publik lokal gäller bestämmelserna om enkelt avhjälpta hinder enligt 17 kap 21a i planoch bygglagen (PBL) samt HIN, Boverkets föreskrifter och allmänna råd till kraven i PBL. För statliga myndigheter gäller dessutom förordningen 2001:526 om statliga myndigheters ansvar för genomförandet av handikappolitiken. Regelverken är delvis överlappande. Regelverket kring enkelt avhjälpta hinder är svårtolkat. Gränsdragningar och tolkningar för den egna verksamheten underlättar. Om organisationens huvudman har en genomarbetad tillgänglighetspolicy, anslut till denna så kan det praktiska tillgänglighetsarbetet komma igång snabbare.

8 Sammanfattning 9 Beroende på organisationens och fastigheternas art bör diskuteras om en formell kommunikationsplan behövs eller inte. Alla organisationer bör dock ha en medveten strategi för hur styrelse, politiker, lokala handikapporganisationer et cetera ska hållas informerade. En kontinuerlig kommunikation och förankringsplan är avgörande, inte minst då medel ska äskas. Om personella resurser och/eller kompetens saknas inom organisationen, anlita konsulthjälp för t ex inventering, projektering och åtgärdande. Involvera handikapporganisation direkt eller indirekt (via exempelvis konsult eller kommunens tillgänglighetsrådgivare). Internutbildning för personalen skapar kunskap, engagemang, insikter och attitydförändring. Inventera inte mer än vad som rimligen kan åtgärdas inom överskådlig framtid. Det finns annars risk för att inventeringen blir gammal och inaktuell och måste göras om. Dock ger en total inventering av enkelt avhjälpta hinder bra överblick (framför allt ekonomisk) och beredskap för passa-på-åtgärder. Planera under projektfasen för hur tillgänglighetsarbetet på sikt ska implementeras som en naturlig del i den löpande förvaltningen. Få organisationer har påbörjat en implementering, men tidiga erfarenheter tyder på att det kan uppstå svårigheter i konkurrensen med exempelvis säkerhetsfrågor. Hur finansieras arbetet med enkelt avhjälpta hinder? Generellt kan sägas att projektlednings- och inventeringsfaserna i de studerade organisationerna finansieras inom den löpande verksamheten. Noterbart är att de två studerade myndigheterna finansierar åtgärderna inom ramen för ordinarie underhållsbudget medan övriga tar det som en investering. Av de två organisationer som avsatt medel långsiktigt för åtgärder av enkelt avhjälpta hinder, LFF och Gavlefastigheter, har LFF avsatt drygt 11 kr/kvm och Gavlefastigheter drygt 17 kr/kvm.

9 10 Tillgänglig lokal 2 Framgångsfaktorer för arbetet med enkelt avhjälpta hinder Inledning Under 2001 trädde en ändring av plan- och bygglagen i kraft som i korthet går ut på att enkelt avhjälpta hinder mot tillgänglighet och användbarhet för personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga i offentliga lokaler och på allmänna platser ska undanröjas. Målsättningen är att de ska vara åtgärdade år För att stötta och inspirera främst sina medlemmar, men även andra, att komma igång med tillgänglighetsarbetet gav UFOS ut en skrift, Tillgänglig lokal, under I skriften presenteras ett förslag till arbetsmetod för hur en fastighetsorganisation steg för steg kan gå till väga för att inventera och åtgärda enkelt avhjälpta hinder i sitt fastighetsbestånd. Tanken var att arbetsmetoden skulle fungera som inspirationskälla och att varje organisation skulle kunna anpassa modellen till de egna förutsättningarna. Boverket har på uppdrag av Miljödepartementet genomfört två uppföljningar av föreskrifterna om enkelt avhjälpta hinder år 2005 och år Uppföljningarna har delvis genomförts som en enkät till fastighetsägare, både offentliga och privata. Enligt resultaten från den senaste enkäten hade 9 procent av fastighetsägarna redan åtgärdat alla hinder och 38 procent åtgärdat hälften av hindren eller mer. Utöver de som är klara med sina åtgärder tror 57 procent av fastighetsägarna att de kommer att hinna åtgärda det som behövs senast år Sammanlagt betyder det att 66 procent av alla fastighetsägare räknar med att klara målsättningen. Det är samma andel som i uppföljningen Sedan Tillgänglig lokal skrevs har frågan belysts på en rad olika sätt, bl a av Boverket i Enklare utan hinder (2005). Trots detta finns oklarheter om hur tolkningar ska göras och hur arbetet med enkelt avhjälpta hinder på bästa sätt kan bedrivas. Offentliga fastighetsorganisationer kan behöva ytterligare stöd och hjälp, vilket en exempelsamling med bra lösningar och arbetssätt kan bidra med. Det är viktigt att ett sammanhållet tillgänglighetsarbete kommer igång där det ännu inte startat och fortsätter drivas där det kommit en bit på väg. Förhoppningen är att denna skrift blir ett bra stöd och en inspirationskälla.

10 Inledning 11 Skriftens innehåll Syftet med denna skrift är att i form av en exempelsamling lyfta fram erfarenheter både vad gäller konkreta åtgärder och arbetssätt. Många organisationer upplever att det finns ett antal svåra knäckfrågor att lösa i arbetet med åtgärdandet av enkelt avhjälpta hinder i lokaler dit allmänheten har tillträde. Det gäller exempelvis vad en allmän lokal är, definition av vad ett enkelt avhjälpt hinder är samt hur åtgärdandet ska finansieras. Första kapitlet ger en kortfattad bild av regelverket kring enkelt avhjälpta hinder. Här belyses det delvis överlappande regelverket som berör alla statliga myndigheter. I andra kapitlet beskrivs hur ett antal organisationer har angripit och jobbat med tillgänglighetsfrågorna i allmänhet och enkelt avhjälpta hinder i synnerhet. I kapitel tre görs en återkoppling till den första skriften Tillgänglig lokal. Där beskrivs kortfattat den arbetsmetod som då föreslogs. Kopplat till arbetsmetoden exemplifieras hur de studerade organisationerna har agerat. I fjärde kapitlet redovisas knäckfrågorna och Boverkets texter tillsammans med några av de studerade organisationernas angreppssätt. I bilagorna finns sammanställningar av intervjuerna med nyckelpersoner i de studerade organisationerna. Avgränsningar och val av organisationer i fallstudien Studien avser i första hand fysisk tillgänglighet och avgränsas till att endast behandla tillgänglighet och enkelt avhjälpta hinder i byggnader. Studien har genomförts som en fallstudie av fem organisationer som jobbar med tillgänglighetsfrågor och enkelt avhjälpta hinder. De valda organisationerna är en kommunal förvaltning, ett kommunalt bolag, fastighetsförvaltningen inom ett landsting, samt två statliga verk. Valet av organisationer har inte gjorts utifrån vilka som är de mest framgångsrika eller de som kommit allra längst. Snarare har valet gjorts för att visa att det finns olika angreppssätt, att olika organisationer har olika förutsättningar, samt att det finns olika sätt att nå målet.

11

12 Erfarenheter och framgångsfaktorer

13 14 Tillgänglig lokal 2 Framgångsfaktorer för arbetet med enkelt avhjälpta hinder Erfarenheter och framgångsfaktorer I detta kapitel beskrivs inledningsvis gällande regelverk för enkelt avhjälpta hinder. Därefter sammanfattas erfarenheter och framgångsfaktorer för arbetet med enkelt avhjälpta hinder inom Lokalförsörjningsförvaltningen i Göteborg, Gavlefastigheter i Gävle samt Västerbottens läns landstings fastighetsorganisation. Mer utförliga beskrivningar av organisationernas tillgänglighetsarbete finns i bilaga 1. Regleringar i korthet De författningar som gäller för enkelt avhjälpta hinder är 17 kap 21 a PBL och föreskrifterna HIN. Som stöd finns dessutom Boverkets idébok Enklare utan hinder (se nedan). Lagar och förordningar finns t ex på se. Boverkets föreskrifter och idéboken finns på Vid nybyggnad och tillbyggnad samt ändring ställs andra krav. De viktigaste reglerna om tillgänglighet och användbarhet för personer med nedsatt funktionsförmåga redovisas i bilaga 2. PBL Plan- och bygglagen (1987:10). Bestämmelsen om Enkelt avhjälpta hinder finns i 17 kap 21 a PBL och den tillkom kap 21 a I byggnader som innehåller lokaler dit allmänheten har tillträde och på allmänna platser skall enkelt avhjälpta hinder mot lokalernas och platsernas tillgänglighet och användbarhet för personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga undanröjas i den utsträckning som följer av föreskrifter meddelade med stöd av denna lag.

14 Erfarenheter och framgångsfaktorer 15 HIN Boverkets föreskrifter och allmänna råd (BFS 2003:19) till kraven i 17 kap 21 a PBL. HIN trädde i kraft 1 dec Sammanställning av krav kring enkelt avhjälpta hinder Regler som gäller retroaktivt i lokaler dit allmänheten har tillträde och på allmänna platser Lag Föreskrift Allmänna råd Annat 17 kap 21 a PBL HIN HIN Boverkets idébok Enklare utan hinder

15 exempel 1 Lokalförsörjningsförvaltningen (LFF) lokalförsörjningsförvaltningen (LFF) förvaltar Göteborgs stads fastigheter och lokaler för barnomsorg och utbildning, totalt ca 1,4 miljoner kvadratmeter. Lokalerna, framför allt skolor och förskolor, hyrs ut till stadsdelsförvaltningarna och utbildningsförvaltningen.! några framgångsfaktorer: Samordningsansvaret för tillgänglighetsfrågorna ligger hos en person. Jägare anlitades på konsultbasis för att inventera. Tidigt gjordes tolkningar av hur regelverket påverkar den egna verksamheten, avseende lokal dit allmänheten har tillträde. För skolor beslutades att entré, aula (alternativt matsal eller annan samlingslokal om aula saknas), rektorsexpedition, kansli samt toalett ska anses vara lokal dit allmänheten har tillträde. Angående tolkning av vad ett enkelt avhjälpt hinder är har fastighetskontoret i ett Göteborgsperspektiv bedömt vad det är rimligt att ett enkelt avhjälpt hinder får kosta att åtgärda. En prislista för vad olika typiska åtgärder kostar togs fram. Denna anses viktig för att kunna bedöma totalkostnaden och därmed äska medel. Efter att projektet avstannat pga diskussioner om hur finansieringen skulle lösas beslutade LFF att ta kostnaden som en investering. Ett externt byggkonsultföretag anlitades för projektering, upphandlingar och genomförande av åtgärder. Kommer att uppfylla målet om att enkelt avhjälpta hinder ska vara åtgärdade senast Nyckeltal: Har avsatt drygt 11 kronor/kvm för åtgärderna.

16 exempel 2 Gavlefastigheter gavlefastigheter ägs av Gävle kommun och tillhandahåller lokaler för Gävle kommuns förvaltningar. I fastighetsbeståndet finns allt från förskolor, grundskolor, gymnasium och kulturbyggnader till industri- och näringslokaler, totalt cirka kvm lokalyta. några framgångsfaktorer: Gävle kommun har en tillgänglighetsrådgivare som är behjälplig i tillgänglighetsarbetet inom hela kommunen. Har kommit långt med arbetet utan såväl styrgrupp, projektgrupp och projektledare som styrande dokument och avgränsningar.! Prioritering har gjorts utifrån besöksfrekvens, vilket innebär att lokaler och anläggningar där verksamhet bedrivs som främst riktar sig till eller används av allmänheten, t ex kultur och fritidsanläggningar, har prioriterats. Gavlefastigheter har ett brett angreppssätt på tillgänglighetsfrågorna och genomför en fullständig tillgänglighetsinventering, vilket ger en bra överblick och beredskap för passa-på-åtgärder. Genomför inventeringen med egen personal med hjälp av Handisams inventeringsmall. Nyckeltal: Har avsatt drygt 17 kronor/kvm för åtgärderna.

17 exempel 3 Västerbottens läns landsting fastighetsenheten inom Västerbottens läns landsting (VLL Fastighet) förvaltar drygt kvm. Dessa är fördelade på tre sjukhus (Umeå, Skellefteå och Lycksele) samt ett antal vårdcentraler och specialboenden. För en del av landstingets verksamhet hyrs lokaler av kommuner, allmännyttan och privata fastighetsägare.! några framgångsfaktorer: En projektledare utsågs att ansvara för arbetet med enkelt avhjälpta hinder. Följer Västerbottens läns landstings handikappolitiska program. Beslut togs om att i första hand prioritera vårdcentraler, i andra hand specialboenden och i tredje hand sjukhus. Bakom denna prioritering låg ett antagande om att vårdcentralerna hade störst åtgärdsbehov och sjukhusen minst. Samtidigt är varje vårdcentral en mindre enhet och på så sätt lättare att hantera. Vidare ansågs det ligga en pedagogisk poäng i att på flera olika platser i länet visa att tillgänglighetsfrågorna prioriterades. Inventering genomfördes av konsultföretag med koppling till HSO (Handikappförbundens samarbetsorgan). Inventering genomfördes i omgångar för att hinna åtgärda medan inventeringen fortfarande var aktuell. Internutbildning genomfördes för att informera om de vanligaste tillgänglighetshindren med syfte att medvetandegöra problematiken för att i ökande utsträckning bygga rätt från början. Med samma syfte har informationsträffar genomförts med ofta anlitade arkitekter.

18

19 Två myndigheters med enkelt

20 arbete avhjälpta hinder

21 22 Tillgänglig lokal 2 Framgångsfaktorer för arbetet med enkelt avhjälpta hinder Två myndigheters arbete med enkelt avhjälpta hinder I detta kapitel beskrivs inledningsvis gällande regelverk om tillgänglighet för statliga myndigheter som äger fastigheter. Därefter sammanfattas erfarenheter och framgångsfaktorer för arbetet med enkelt avhjälpta hinder inom Fortifikationsverket och Statens fastighetsverk. Mer omfattande beskrivningar av organisationernas tillgänglighetsarbete återfinns i bilaga 1. Regleringar i korthet I föregående kapitel redovisades gällande bestämmelser om enkelt avhjälpta hinder för samtliga fastighetsägare. För myndigheter gäller dessutom förordning 2001:526 om myndigheters särskilda ansvar för genomförandet av handikappolitiken. Statliga fastighetsägare har därmed två, delvis överlappande, regelverk att följa. Schematisk bild över överlappande regelverk krav pbl 17:21 a förordning 2001:526 Fastighetsägaren se Enklare utan hinder Myndigheten se riktlinjer för tillgänglighet Riv hindret

22 Två myndigheters arbete med enkelt avhjälpta hinder 23 För enkelt avhjälpta hinder gäller 17 kap 21 a PBL och HIN. Som stöd finns dessutom Boverkets idébok Enklare utan hinder. För myndigheter gäller dessutom förordning 2001:526 och Handisams Riktlinjer för tillgänglighet Riv hindren. Dessa riktlinjer syftar till att göra statliga myndigheter tillgängliga och de innehåller avsnitten tillgänglig verksamhet, tillgänglig information och tillgängliga lokaler. Handisams riktlinjer finns på Sammanställning av allmänna krav Regler som gäller retroaktivt i lokaler dit allmänheten har tillträde och på allmänna platser Lag Föreskrifter o allmänna råd Annat 17 kap 21 a PBL HIN Boverkets idébok Enklare utan hinder Handisams Riktlinjer för tillgänglighet Riv hindren Särskilda krav på statliga myndigheter Förordning Förordning 2001:526 Föreskrifter och allmänna råd Riktlinjer Regler som gäller retroaktivt för statliga myndigheter

23 exempel 4 Fortifikationsverket fortifikationsverket (FORTV) är försvarets hyresvärd. I fastighetsbeståndet ingår alla typer av lokaler, anläggningar och mark som försvaret behöver i både krig och fred, totalt cirka 3,7 miljoner kvm lokaler.! några framgångsfaktorer: En person med samordningsansvar. Konsulthjälp i projektstart samt löpande under projektet. Inte skilt på tillgänglighetsåtgärder enligt förordningen och enligt HIN. Lokaler till vilka allmänheten har tillträde har definierats som samlingssalar, matsalar eller mässar som ofta hyrs ut, samt regementsmuseer som ofta får besök utifrån. Internutbildning i tillgänglighetsinventering för en representant från varje fastighetsområde. Bearbetad version av Handisams mall har använts vid inventeringen. Inventering med egen personal har gett stort engagemang och löpt smidigt pga bra kännedom om fastigheterna.

24 exempel 5 Statens fastighetsverk, SFV sfv:s uppdrag är att med god ekonomi förvalta statens byggnader så att det nationella kulturarvet finns tillgängligt för allmänheten och att kulturvärden vårdas och bevaras. Många av SFV:s byggnader är idag ett levande inslag i det svenska samhället såsom teatrar, museer, slott och residens. Andra har redan haft sin storhetstid som våra gamla borgar, fästningar och försvarsverk. Statens fastighetsverks förvaltningsuppdrag omfattar ca 2 miljoner kvadratmeter lokaler och 6,5 miljoner hektar mark. SFV förvaltar också alla byggnader som svenska staten äger i utlandet. Förutom byggnader förvaltar SFV mycket stora markarealer främst i nordvästra Sverige. Det rör sig dels om skyddsvärd skog och dels om produktiv åkerbruks- och skogsmark. några framgångsfaktorer: Generaldirektören uttalar att tillgänglighetsfrågor ska prioriteras och avsätter pengar för ett utvecklingsprojekt. En projektledare utses.! Projektet resulterar i en tillgänglighetspolicy med tillhörande strategi och en verksgemensam handlingsplan. Helhetsgrepp på tillgänglighetsfrågorna vad gäller såväl fysisk som informativ tillgänglighet. Handikapporganisationen Bygg klokt involverades tidigt i arbetet. Gott samarbete med hyresgäster, nordiska systerorganisationer och Stockholms stad. Internutbildning för hela personalen för att skapa en attitydförändring samt öka förståelsen och intresset för tillgänglighetsfrågorna. 18 tillgänglighetskonsulter upphandlades centralt. Konsulterna anlitas lokalt av respektive fastighetsdistrikt och genomför inventering, åtgärdsanalys samt upprättar åtgärdsprogram. Genomfört pilotprojekt för att dra lärdom genom praktiskt genomförande. Har informerat om detta som förebild. Enkelt avhjälpta hinder budgeteras som underhåll.

25

26 Strategi och genomförande

27 28 Tillgänglig lokal 2 Framgångsfaktorer för arbetet med enkelt avhjälpta hinder Strategi och genomförande I detta kapitel görs en koppling till Tillgänglig lokal del 1, och det förslag till arbetsmetod som presenterades där. Metoden återges endast i punktform nedan. För en komplett beskrivning hänvisas till skriften som kan beställas från SKL. Steg 1-5 representerar strategiska överväganden, beslut och aktiviteter medan steg 6 och framåt behandlar det praktiska genomförandet. 1. Projektstart 2. Policy 3. Mål och strategier 4. Kommunikationsplan 5. Utbildning 6. Kartläggning av lokaler 7. Inventering av hinder 8. Åtgärdsanalys och åtgärdsprogram 9. Kontroll och revidering 10. Uppföljning och sammanställning av tillgänglighetsplan 11. Implementering i förvaltningen strategiska frågor operativa frågor Under var och en av de elva punkterna ovan exemplifieras i kapitlet hur någon eller några av de studerade organisationerna har agerat. För att det ska bli överskådligt återges exemplen endast kortfattat. För en mer utförlig beskrivning, och för att få hela sammanhanget klart, hänvisas till respektive fallstudie.

28 Strategi och genomförande 29 Strategiska frågor SFV den organisation som lagt mest kraft på de strategiska bitarna medan Gavlefastigheter har gjort relativt få strategiska överväganden. SFV har satsat på ett gediget strategiskt sammanhållet arbete från huvudkontorets sida och ett decentraliserat praktiskt genomförande. Dessutom har ett par pilotprojekt genomförts centralt. Självfallet kan SFV:s strategiska engagemang kopplas till dess stora och till stora delar mycket speciella fastighetsbestånd. För Gavlefastigheters del kan konstateras att man har en platt, informell och hyfsat sammanhållen organisation vilket troligen är en förklaring till att projektet kunnat drivas så långt utan några strategiska beslut och överväganden. Tillgänglighetsansvarig ser dock en tydlig poäng med de strategiska bitarna och kommer att formalisera arbetet då inventeringen blir klar och åtgärdsanalys och åtgärdsprogram närmar sig. 1. Projektstart Arbetet med att ta fram en tillgänglighetsplan bör drivas av en projektgrupp som den ansvariga förvaltningen bildar. I gruppen bör flera olika kompetenser ingå. Projektgruppens första uppgift är att ta fram en projektplan som beskriver planeringsprocessen och tar upp organisation, tidplan, resurser och viktiga frågor. Endast SFV har haft formella grupper för olika delfrågor. FORTV och LFF har haft informella projektgrupper. SVF Projektets styrgrupp i projektstarten bestod, förutom projektledaren, av en fastighetschef, en enhetschef, en fastighetsförvaltare samt en gruppchef. Till projektet knöts dessutom en arbetsgrupp, med representation av förvaltare, information, inredning, kulturmiljö, utredning samt byggekonomi. Under förstudien träffades gruppen fyra gånger. Under genomförandefasen träffades gruppen endast för avstämningar. För specifika frågor som policy, ansvar och kostnader, information, utbildning, handlingsplaner etc bildades mindre arbetsgrupper. Även en referensgrupp bestående av representanter från berörda myndigheter och intresseorganisationer, genom Bygg Klokt, samt från SFV knöts till projektets genom förandefas. Fortifikationsverket Det övergripande ansvaret för tillgänglighet inom FORTV har Ingela Andersson, HK. Till sin hjälp har Ingela haft en extern tillgänglighetskonsult. Dessa båda har utgjort projektgruppen. Styrgrupp saknas. Projektgruppen har haft löpande kontakter med handikapporganisationer och Handisam. Alla studerade organisationer har under projektens gång haft kontakt med handikapporganisationer direkt eller indirekt. Framförallt är kontakterna kopplade till inventeringen. Handikapporganisationerna har i ingen av de studerade

29 30 Tillgänglig lokal 2 Framgångsfaktorer för arbetet med enkelt avhjälpta hinder organisationerna ingått i projektets styrgrupp. Inom FORTV har tillgänglighetskonsulten, med starka kopplingar till handikapporganisationerna, ingått i den informella projektgruppen och inom SFV har Bygg klokt varit representerat i projektets referensgrupp och arbetsgrupper samt medverkat i SFV:s utbildningar. LFF Organisation Gavlefastigheter VLL Fastighet FORTV SFV Typ av kontakt med handikapporganisation Indirekt genom jägarna Indirekt genom kommunens tillgänglighetsrådgivare Indirekt genom inventeringskonsult Både direkt och indirekt via tillgänglighetskonsult Direktkontakt med Bygg klokt I Tillgänglig lokal del 1 rekommenderas att det i samband med projektstart tas fram projekt- och tidplan. Dessutom bör det föras diskussioner om arbetets organisation, resurser och förankringsfrågor. Samtliga studerade organisationer utom Gavlefastigheter har tagit fram mer eller mindre formaliserade projektplaner där tidplan, organisation et cetera ingår. Budget Organisationerna har hanterat finansieringen av tillgänglighetsarbetet på olika sätt. SFV är den enda organisation där den övergripande projektledningen haft en egen budget. Detta är dock kopplat till att SFV lagt ner mycket arbete på de strategiska frågorna och utvecklat övergripande policy, gemensamma arbetsprocesser, kommunikationsstrategi, pilotprojekt för lärande samt genomfört personalutbildning. Inom övriga organisationer har projektledningen varit en del av de ordinarie arbetsuppgifterna och därför inte haft en specifik budget eller finansiering. Inom FORTV planeras att tillgänglighetsåtgärderna ska rymmas inom ordinarie underhålls- och förvaltningsbudget. När en tydlig överblick av helheten är möjlig tas ställning till om ytterligare medel behöver tillskjutas. Inom VLL Fastighet finansieras inventeringen av landstingets handikappnämnd.

30 Strategi och genomförande 31 Organisation/ aktivitet LFF Gavlefastigheter VLL Fastighet FORTV SFV Projektledning Finansieras inom den löpande verksamheten Finansieras inom den löpande verksamheten Finansieras inom den löpande verksamheten Finansieras inom den löpande verksamheten Separat budget, utvecklingsmedel Inventering Delvis finansierad av SDN delvis inom den löpande verksamheten Finansieras inom den löpande verksamheten Medel tillskjutes av landstingets handikappnämnd Ordinarie budget, underhåll Ordinarie budget, underhåll Åtgärdande Ordinarie budget, investering Ordinarie budget, investering Ordinarie budget, investering Ordinarie budget, underhåll Ordinarie budget, underhåll. Exklusive pilotprojekt Noterbart är att de två studerade myndigheterna finansierar åtgärderna inom ramen för ordinarie underhållsbudget medan övriga tar det som en investering. Möjligen kan detta sammanhänga med att myndigheterna tar ut marknadshyror på ett annat sätt än de kommunala bolagen och landstinget gör. Inom de två organisationer som avsatt medel långsiktigt för åtgärder av enkelt avhjälpta hinder, LFF och Gavlefastigheter, har LFF avsatt drygt 11 kr/kvm och Gavlefastigheter drygt 17 kr/kvm. Kontakt med hyresgäster/brukare Endast SFV har haft dialog med hyresgäster/brukare i samband med tillgänglighetsarbetet. Övriga organisationer har informerat om arbetet, men inte involverat hyresgäster/brukare i någon större utsträckning. Inför inventering har det tagits kontakt, och planerade åtgärder har presenterats och diskuterats. LFF Inför inventeringen har jägarna haft kontakt med rektor och vaktmästare och inför åtgärdandet har den anlitade konsultfirman haft motsvarande kontakter.

31 32 Tillgänglig lokal 2 Framgångsfaktorer för arbetet med enkelt avhjälpta hinder VLL Fastighet Inför inventeringen har inventeringskonsulterna haft kontakt med vårdcentralschefen och informerat om den kommande inventeringen. Chefen har i sin tur informerat personalen. Inledningsvis hölls uppföljningsmöten med personalen där resultatet redovisades. Efterhand har man övergått till att inför åtgärdandet gå igenom protokollet och vilka byggnadsrelaterade åtgärder som planeras med chefen. Organisation LFF Gavlefastigheter Kontakt med hyresgäst VLL Fastighet FORTV SFV Informerat Informerat Informerat Informerat Dialog 2. Policy En policy definieras som grundprinciper för ett företags eller en organisations handlande allmänt eller i visst avseende. Inledningsvis kan det vara lämpligt att ha en tillgänglighetspolicy att jobba med, men på längre sikt kan tillgänglighetsarbetet integreras i den ordinarie verksamheten och i andra policies och planer. Statens fastighetsverk har utvecklat en egen tillgänglighetspolicy. Övriga organisationer har anslutit sig till sin respektive huvudmans policy. Fortifikationsverket har arbetat efter ett direktiv avseende inventering av tillgänglighet i befintliga lokaler. SFV Den förstudie som var första steget i SFV:s tillgänglighetsarbete resulterade i ett styrdokument innehållande en tillgänglighetspolicy och handlingsplan. Policyn bygger på FN:s standardregler och är uppdelad i två delar: hur SFV ska verka som förvaltare och byggherre respektive som statlig arbetsgivare. Se Gavlefastigheter Gävle har ett handikappolitiskt program från 2002 som Gavlefastigheter följer. Programmet innebär att förbättringar av tillgängligheten ska utföras och vara ett av flera medel för att nå den av fullmäktige antagna Vision Programmet behandlar: Övergripande riktlinjer för kommunens handikappolitik Kommunens viljeinriktning för handikappolitiken med utgångspunkt från FN:s standardregler om delaktighet och jämlikhet för människor med funktionsnedsättning Konkret åtgärdsplan med ansvarsfördelning (det handikappolitiska programmet finns på

32 Strategi och genomförande 33 LFF I tillgänglighetsarbetet har LFF jobbat efter Göteborgs stads tillgänglighetspolicy (finns på med inriktning på följande huvudmål: Alla har en god framkomlighet i utemiljön Alla kan komma in i lokaler och byggnader dit allmänheten har tillträde, samt ska kunna ta del av det utbud och den service som där erbjuds Alla kan använda publika toaletter 3. Mål och strategier Målsättningar och strategier är beroende av organisationens vilja och ekonomiska förutsättningar. Målen bör överensstämma med organisationens tillgänglighetspolicy. Målen indelas lämpligen i långsiktiga och kortsiktiga mål. LFF Målet är att alla lokaler ska vara inventerade och enkelt avhjälpta hinder undanröjda år Strategin för att nå dit har varit att anlita extern expertis för inventeringen och åtgärdandet, dvs projektering, upphandling samt genomförande. VLL Fastighet Målet är att alla vårdcentraler och specialboenden ska vara inventerade och åtgärdade senast För sjukhusen är målet att dessa ska vara inventerade Det bedöms dock att åtgärdandet inte kan vara genomfört förrän Fortifikationsverket Målet för tillgänglighetsarbetet är att alla lokaler för egen verksamhet samt lokaler tillgängliga för allmänheten ska vara inventerade senast under år 2007 och att alla prioriterade åtgärder ska vara genomförda senast under år SFV har uttalade målformuleringar för tillgänglighet inom en rad områden. För den fysiska tillgängligheten gäller nedanstående formulering: SFV ska tillämpa och utveckla metoder som förbättrar den fysiska tillgängligheten för personer med funktionshinder, med samtidigt tillvaratagande av byggnaders historiska och arkitektoniska värden. All nyproduktion ska planeras så att byggnader och miljöer blir tillgängliga för alla. Personer med funktionshinder ska kunna delta i verksamheter och vara säkra i miljöerna bland annat med avseende på att SFV kan medverka vid hyresgästernas lokalplanering för att öka den fysiska tillgängligheten. I de fall där fysisk

33 34 Tillgänglig lokal 2 Framgångsfaktorer för arbetet med enkelt avhjälpta hinder tillgänglighet eller utrymning är svår eller omöjlig att åstadkomma, ska SFV verka för att alternativa former används för att levandegöra fastigheterna genom t.ex. utställningar och multimedia. Intervjuerna med företrädarna för de fem studerade organisationerna visar på några framgångsrika strategier och framgångsfaktorer för tillgänglighetsarbetet: Tillgänglighetsarbetet bör vara förankrat inom organisationens ledning och ledningsgruppen bör hållas informerad om utveckling och fortskridande. En person bör vara samordningsansvarig/projektledare. Klargör vilket regelverk som gäller. För alla fastighetsägare gäller plan- och bygglagen (bestämmelsen om enkelt avhjälpta hinder finns i 17 kap 21 a ) samt HIN, Boverkets föreskrifter och allmänna råd till kraven i PBL. För statliga myndigheter gäller dessutom förordningen 2001:526 om statliga myndigheters ansvar för genomförandet av handikappolitiken. Regelverken är delvis överlappande. Regelverket kring enkelt avhjälpta hinder är svårtolkat. Gränsdragningar och tolkningar för den egna verksamheten underlättar. Om organisationens huvudman har en genomarbetad tillgänglighetspolicy, anslut till denna så kan det praktiska tillgänglighetsarbetet komma igång snabbare. Beroende på organisationens och fastigheternas art bör diskuteras om en formell kommunikationsplan behövs eller inte. Alla organisationer bör dock ha en medveten strategi om hur styrelse, politiker, lokala handikapporganisationer etc ska hållas informerade. En kontinuerlig kommunikation och förankringsplan är avgörande, inte minst då medel ska äskas. Om personella resurser och/eller kompetens saknas inom organisationen, anlita konsulthjälp för t ex inventering, projektering och åtgärdande. Involvera handikapporganisation direkt eller indirekt (via exempelvis konsult eller kommunens tillgänglighetsrådgivare). Internutbildning för personalen ger kunskap, engagemang och insikter som på sikt kan leda till en bestående attitydförändring.

34 Strategi och genomförande 35 Inventera inte mer än vad som rimligen kan åtgärdas inom överskådlig framtid. Det finns annars risk för att inventeringen blir gammal och inaktuell och måste göras om. Dock ger en total inventering av enkelt avhjälpta hinder bra överblick (framför allt ekonomisk) och beredskap för passa-på-åtgärder. Planera under projektfasen för hur tillgänglighetsarbetet på sikt ska implementeras som en naturlig del i den löpande förvaltningen. Få organisationer har ännu påbörjat implementering, men tidiga erfarenheter tyder på att det kan uppstå svårigheter i konkurrensen med exempelvis säkerhetsfrågor. 4. Kommunikationsplan Fastighetsverket är den enda av de studerade organisationerna som tagit fram en kommunikationsplan kopplat till arbetet med tillgänglighet, vilket rimligen är relaterat till den mycket speciella typ av fastigheter som förvaltas. En stor del av dessa är dessutom besöksmål i sig. Ingen av övriga studerade organisationer har tagit fram en formell plan för kommunikation, men uppger att man har löpande kontakt med berörda parter såsom hyresgäster och brukare, men även internt med förvaltare, chefer etc. Kontakterna med hyresgäster/brukare består vanligen av en kontakt i samband med inventeringen och ytterligare en inför åtgärdandet. Man har därmed haft ett kommunikativt arbetssätt. Det är viktigt att ha en idé och tanke om hur styrelse, politiker och liknande ska hållas informerade. En kontinuerlig kommunikation och förankringsplan är avgörande inte minst då medel ska äskas. SFV Inom projektet har en kommunikationsplan tagits fram innehållande projektets totala kommunikativa mål samt målen med informationen. SFV:s kommunikativa mål ska ta hänsyn till tillgänglighet vilket innebär att det krävs en medvetenhet om hur olika målgrupper ska nås av budskapet. Målgrupper är såväl egna medarbetare som externa parter, t ex besökare, hyresgäster och media. Vidare har Fastighetsverket i den centralt framtagna arbetsprocessen för inventering uttalat att en nära dialog med hyresgästen ska föras för de uthyrda lokalerna samt att en kommunikationsplan ska upprättas för varje enskilt objekt. 5. Utbildning De två statliga myndigheterna och VLL Fastighet är de enda av de studerade organisationerna som genomfört någon form av utbildning för sin personal. SFV och VLL Fastighet har genomfört utbildningarna för att föra upp tillgänglighetsfrågorna på agendan och medvetandegöra de anställda om problematiken. FORTV genomförde sin utbildning med direkt syfte att kursdeltagarna skulle utbildas till tillgänglighetsinventerare.

35 36 Tillgänglig lokal 2 Framgångsfaktorer för arbetet med enkelt avhjälpta hinder SFV Under 2004 genomgick alla anställda en endagsutbildning Tillgänglighet och kulturarv för att öka förståelsen och intresset för tillgänglighetsfrågorna. Under dagen presenterades SFV:s tillgänglighetspolicy och pilotprojekt, simuleringsövningar genomfördes och en teaterföreställning om tillgänglighet spelades upp. Fortifikationsverket En kontaktperson från var och en av de 19 fastighetsenheterna har genomgått en dags internutbildning i tillgänglighetsinventering. Utbildningen innehöll en mix av teori och praktik. Under förmiddagen diskuterades olika typer av funktionshinder, vad tillgänglighet är samt mål för handikappolitiken. Vidare gick gruppen igenom den inventeringsmall som tagits fram. Efter lunch gick gruppen ut och inventerade en byggnad gemensamt. VLL Fastighet En internutbildning om ca 1 timme har hållits för förvaltare, byggledare och lokalplanerare. Vid detta tillfälle har konsultföretaget informerat om de vanligaste tillgänglighetshindren med syfte att medvetandegöra problematiken för att i ökande utsträckning bygga rätt från början. Inom VLL Fastighet har man erfarenhet av att åtgärda enkelt avhjälpta hinder på en endast två år gammal vårdcentral, vilket känns oerhört onödigt. Med samma syfte har VLL Fastighet dessutom haft liknande möten med ofta anlitade arkitekter. Överlag vittnar flera organisationer om att det på marknaden finns ett mycket dåligt utbud av utbildningar kring fysisk tillgänglighet. En av de få arrangörer som har en mycket uppskattad och populär utbildning är BFAB (Bygg- och fastighetssektorns fortbildningsinstitut AB), se för mer information. Operativa frågor 6. Kartläggning av lokaler Med kartläggning av lokaler avses arbetet med att rangordna och välja ut de lokaler som ska inventeras och åtgärdas i första hand. Bland de studerade organisationerna är det VLL Fastighet och Gavlefastigheter som gjort någon form av kartläggning. Värt att notera är att de organisationer (LFF och FORTV) som har som uttalat mål att alla enkelt avhjälpta hinder ska vara undanröjda senast under 2010 inte har gjort någon kartläggning. Detta skulle kunna tolkas som att kartläggning och därtill kopplad prioritering inte känns lika viktig då man upplever att man kommer att uppfylla regeringens målsättning.

36 Strategi och genomförande 37 VLL Fastighet Beslutade att i första hand prioritera vårdcentraler, i andra hand specialboenden och i tredje hand sjukhus. Bakom denna prioritering låg ett antagande om att vårdcentralerna hade störst åtgärdsbehov och sjukhusen minst. Samtidigt är varje vårdcentral en mindre enhet och på så sätt lättare att hantera. Vidare ansågs det ligga en pedagogisk poäng i att på flera olika platser i länet visa att tillgänglighetsfrågorna prioriterades. Gavlefastigheter Prioritering har gjorts utifrån besöksfrekvens med målet att verksamheter med det största antalet besökare ska erbjudas användbara lokaler. Lokaler och anläggningar där verksamhet bedrivs som främst riktar sig till eller används av allmänheten, t ex kultur- och fritidsanläggningar, har därför prioriterats. 7. Inventering av hinder Alla organisationer har inventerat. Vid inventeringen har olika angreppssätt och utförande valts. En sammanställning av de viktigaste skillnaderna redovisas i tabellen nedan. LFF Organisation Gavlefastigheter VLL Fastighet FORTV SFV Inventering enkelt avhjälpt Inventering komplett Extern inventerings kompetens Handisams mall (anpassad) Boverkets mall

37 38 Tillgänglig lokal 2 Framgångsfaktorer för arbetet med enkelt avhjälpta hinder LFF Två jägare anlitades på konsultbasis för att slutföra inventeringen av enkelt avhjälpta hinder. Inför inventeringen markerade respektive förvaltare på en ritning den aktuella lokalens publika område enligt den definition som LFF gjort, dvs entré, aula (alternativt matsal eller annan samlingslokal), rektorsexpedition, kansli samt toalett. Jägarna genomförde därefter inventeringen på plats med hjälp av Handisams mall. VLL fastighet Inventeringen, som görs med konsulthjälp, har genomförts i omgångar. Tanken är att man ska hinna åtgärda medan inventeringen fortfarande är aktuell. Alla utrymmen utom personalutrymmen har inventerats. Gavlefastigheter Gavlefastigheter har valt att ta ett brett grepp om tillgänglighetsfrågorna. När tillgänglighetsarbetet inleddes fattades beslut om en fullständig tillgänglighetsinventering alltså inte endast av enkelt avhjälpta hinder. Inventeringen utförs av en projektanställd person utan tidigare kunskap och erfarenhet av tillgänglighetsfrågor. Som stöd i arbetet används den inventeringsmall som den statliga myndigheten Handisam har utarbetat. Kommunens tillgänglighetsrådgivare finns också med som ett stöd i arbetet. Fortifikationsverket Inventering har genomförts av egen tillgänglighetsutbildad personal. Inventeringen av de egna verksamhetslokalerna innefattar alla gemensamma lokaler såsom entréer, lunch- och fikarum samt samlingslokaler. Däremot gjordes avgränsningen att enskilda kontorsrum inte skulle ingå. Dessa tillgänglighetsanpassas istället vid behov. Inventering och åtgärder av enkelt avhjälpta hinder i de lokaler till vilka allmänheten har tillträde, har FORTV avgränsat till att framför allt handla om: Samlingssalar, Matsalar eller mässar som ofta hyrs ut Regementsmuseer som ofta får besök utifrån oavsett om de ligger innanför eller utanför staketet. Några av de studerade organisationerna har gjort fullständiga inventeringar medan andra valt att endast inventera enkelt avhjälpta hinder i lokaler dit allmänheten har tillträde. Båda metoderna har sina fördelar. En fullständig inventering har fördelen att man får en bra beredskap för passa-på-åtgärder, det vill säga åtgärder som är enkla att genomföra i samband med annan förändring

38 Strategi och genomförande 39 av lokalerna. Samtidigt finns det en risk att man får ett mycket omfattande och svåröverskådligt material. Om det går alltför lång tid finns dessutom risken att inventeringen blir inaktuell och måste göras om, vilket Sundsvalls kommun 1 har råkat ut för. I Sundsvall genomfördes en fullständig inventering av stora delar av kommunens fastighetsbestånd under åren Dokumentationen är dock bristfällig och många inventeringar har blivit inaktuella p g a exempelvis mindre ombyggnationer som ej noterats i inventeringsmaterialet. Endast en tredjedel av de genomförda inventeringarna kan användas resten måste göras om. Med ny projektledare görs en omstart av kommunens satsning på undanröjandet av enkelt avhjälpta hinder. I de nya projektdirektiv som tagits fram fastslås att åtgärdandet av enkelt avhjälpta hinder ska ske senast under kvartalet efter att inventeringen av respektive fastighet är slutförd. Detta fastslås för att säkerställa att en högaktuell inventering ligger till grund för de beslutade åtgärderna. Detta nya arbetssätt inleds under första kvartalet Ett tips ifrån Sundsvall är att vid inventeringen använda de informationsblad som Bygg klokt tagit fram inom 12 olika områden, t ex ledstråk, dörrar och toaletter. På bladen sammanfattas de viktigaste kraven med fokus på Enkelt avhjälpta hinder och dessa kopplas till HIN. Samtliga studerade organisationer utgår ifrån Handisams inventeringsmall men har gjort anpassningar i förhållande till respektive verksamhet. Handisam har till uppgift att stödja myndigheterna i deras tillgänglighetsarbete och mallen utgår därför ifrån förordningen 2001:526 om statliga myndigheters ansvar för genomförande av handikappolitiken. I inventeringsmallen tas dessutom hänsyn till enkelt avhjälpta hinder. För de organisationer som inte berörs av förordningen kan formuläret vid en första anblick te sig mycket omfattande, varför de flesta väljer att göra egna anpassningar. Handisams inventeringsmall finns att ladda ner från hemsidan Även Boverket har utvecklat en inventeringsmall. Denna avser endast de hinder som berörs av Boverkets föreskrifter om enkelt avhjälpta hinder (HIN) och är avsedd som hjälpmedel för fastighetsägare. Inventeringsmallen följer kraven enligt dessa föreskrifter men även andra hinder går att notera i formulären. Boverkets inventeringsmall finns att ladda ner från hemsidan Trots att Handisams inventeringsmall är mycket mer omfattande är det denna som används mest. 1 Sundsvalls kommun har haft en representant i styrgruppen för denna skrift, Marlene Vikström projektledare för tillgänglighetsprojektet inom Fastighetskontorets Bygg- och förvaltningsavdelning, som är källa till de uppgifter som presenteras här.

39 40 Tillgänglig lokal 2 Framgångsfaktorer för arbetet med enkelt avhjälpta hinder 8. Åtgärdsanalys och åtgärdsprogram Åtgärdsanalys och åtgärdsprogram används för att klargöra i vilken ordning olika lokaler ska åtgärdas. Analysen kan utgå från t ex effektivitetsprincipen (maximal nytta per åtgärdskrona). Det förutsätter bedömningar av lokalernas nytta och kostnaderna för åtgärderna. Därefter kan åtgärdsprogram tas fram med etappindelning, detaljprojektering, kostnadsberäkning och tidplaner. SFV Upphandlade konsulter genomför inventering och åtgärdsanalys samt upprättar åtgärdsprogram. Som vägledning i arbetet finns en centralt framtagen arbetsprocess som även inkluderar uppföljning av åtgärder. LFF Efter genomförd inventering sammanställdes och kostnadssattes nödvändiga åtgärder av projektledaren. Inför kostnadssättningen togs en lathund över vad olika typiska åtgärder kostar fram. I samband med detta gjordes också en bedömning om investeringskostnaden var rimlig för ett enkelt avhjälpt hinder. Här gjordes avgränsningen att ett enkelt avhjälpt hinder inte får kosta mer än omkring kronor att åtgärda. Om kostnaden är högre bedöms hindret inte som enkelt att åtgärda. Inför genomförandet av tillgänglighetsåtgärderna fördes inledningsvis diskussioner med de egna förvaltarna, men LFF bestämde sig relativt snabbt för att anlita konsult. Konsulterna sköter såväl projektering som upphandlingar och genomförande. VLL Fastighet Åtgärdsanalys och åtgärdsprogram har gjorts av projektledaren i samråd med inventeringskonsulten. Under genomförandefasen har egen byggledning och upphandlade entreprenörer använts. Det är byggledaren som kontrollerar och återrapporterar att åtgärdandet skett på rätt sätt. 9. Kontroll och revidering Kontroll och revidering görs genom avstämning mot kort- och långsiktiga mål. Få av de studerade organisationerna har ännu genomfört kontroll och revidering. SFV Efter genomförda åtgärder gör SFV:s projektledare en slutbesiktning. 10. Uppföljning och sammanställning av tillgänglighetsplan Ingen av de studerade organisationerna har gjort en sammanställning av tillgänglighetsplan i den bemärkelsen som avses i den föreslagna arbetsmetoden. Västra Götalandsregionen har dock byggt upp en tillgänglighetsdatabas för

40 Strategi och genomförande 41 allmänheten på Internet (se och Här kommer på sikt exempelvis LFF att lägga in tillgänglighetsinformation om sina fastigheter. Syftet med tillgänglighetsdatabasen 2 är att erbjuda detaljerad och tillförlitlig information om tillgänglighet till olika besöksmål och kommunala verksamheter. Huvudprincipen är att varje verksamhet ska beskrivas så väl att besökare med funktionshinder själva kan fatta beslut om de kan besöka platsen eller inte. Bakom samarbetet står förutom Västra Götalandsregionen, Västsvenska turistrådet (som ägs av Västra Götalandsregionen) och handikapprörelsen (HSO, DHR och SRF). I startskedet erhölls finansiellt stöd från Allmänna Arvsfonden, men projektet har i huvudsak finansierats av Västra Götalandsregionen. Utvecklingsarbetet startade 2003 och under 2005 lanserades tjänsten. I dagsläget har omkring hälften av kommunerna i regionen anslutit sig till tjänsten. Bland de övriga är intresset mycket stort och en majoritet kommer med stor sannolikhet att ansluta sig. Dessutom är Region Västerbotten, Region Blekinge och Tranås kommun anslutna. Västra Götalandsregionen anser att det vore bra om tjänsten kunde komma fler tillgodo då mycket resurser och engagemang har lagts på utvecklingen av denna. Medlemmarna betalar en årlig avgift på SEK för medlemskapet. Varje anläggning ansvarar för att lägga in och uppdatera sin egen information. En gång per år skickas ett brev ut till alla anslutna anläggningar med en påminnelse om att göra eventuella uppdateringar. Stickkontroller görs då och då för att kontrollera att informationen stämmer. Inför insamling av uppgifter kan blanketter med tydliga instruktioner skrivas ut, och efter genomgången insamling förs uppgifterna in i databasen. Datainsamlingen sköts vanligen av egen personal, men tjänsten kan vid behov köpas. Informationen som läggs in i databasen kan visas på t ex kommunala hemsidor, företags/verksamheters egna hemsidor samt regionala hemsidor. 11. Implementering i förvaltningen Arbetet med att skapa tillgänglighet kan inledningsvis drivas som ett projekt men bör på längre sikt implementeras som en naturlig del i den löpande förvaltningen. SFV är den enda av de studerade organisationerna som påbörjat implementering av tillgänglighetsarbetet i den löpande verksamheten. Utvecklingsprojektet avslutades under 2007 och implementeringen inleddes i samband med detta. Resultatet av implementeringen ska utvärderas under 2008, men tidiga erfarenheter tyder på att det kan uppstå svårigheter i konkurrensen med exempelvis säkerhetsfrågor. 2 Källa: Intervju med Marie Linde, Västsvenska Turistrådet. Se även