= = = = === = = = = Regler för miljöanpassad kemikaliehantering. píóêççâìãéåí= = = = = = aåê=cu=tmlnm===========
|
|
- Arne Lindberg
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 píóêççâìãéåí aåêcutmlnm Regler för miljöanpassad kemikaliehantering mìääáåéê~ç ïïïkëíóêççâìãéåík~çãköìkëéeë~ãíïïïköìkëélãáäàçf _ÉëäìíëÑ~íí~êÉ oéâíçê e~åçä ÖÖ~êÉ jáäà ë~ãçêçå~êé^åå~d~ççé _ÉëäìíëÇ~íìã OMNMJNMJMQ dáäíáöüéíëíáç qáääëîáç~êé p~ãã~åñ~ííåáåö fååéü ääéêêéöäéêñ êä~äçê~íáîâéãáâ~äáéü~åíéêáåökoéöäéêå~ êä~ëéê~çéé âê~îáä~öëíáñíåáåöéåeéìêçééáëâ~âéãáâ~äáéä~öëíáñíåáåöéåob^`eiãáäà Ä~äJ âéåë~ãíçéëëìåçéêäáöö~åçéñ êçêçåáåö~êçåüñ êéëâêáñíéêfiãéå ê~åé~ëë~çé íáääd íéäçêöëìåáîéêëáíéíîéêâë~ãüéík Göteborgs universitet Miljöenheten Besöksadress, Aschebergsgatan 44 Postadress, SE Göteborg, Sweden (fax),
2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING INLEDNING... 2 INKÖP AV KEMISKA PRODUKTER... 3 INKÖPARE AV KEMISKA PRODUKTER... 3 RAMAVTALSLEVERANTÖRER... 3 SUBSTITUTION AV MILJÖ- OCH HÄLSOFARLIGA KEMISKA PRODUKTER... 3 IMPORT AV KEMISKA PRODUKTER... 3 SÄKERHETSDATABLAD... 3 REGISTRERING I KEMIKALIEREGISTRET... 3 FÖRVARING AV KEMISKA PRODUKTER... 4 HANTERING AV KEMISKA PRODUKTER... 5 KEMIKALIEREGISTER... 5 MÄRKNING AV FÖRPACKNINGAR... 5 MINSKA VOLYMER AV KEMISKA PRODUKTER... 5 TRANSPORT AV KEMISKA PRODUKTER... 5 LAB-PÄRMAR... 6 UTARBETA SÄKERHETSDATABLAD... 6 MILJÖINTRODUKTION PÅ LABORATORIER... 6 GENETISKT MODIFIERADE ORGANISMER (GMO)... 6 DJURFÖRSÖK... 6 AVLOPP, AVFALL OCH VENTILATION... 7 FARLIGT AVFALL OCH RISKAVFALL... 7 AVLOPP OCH KEMISKA PRODUKTER... 7 VENTILATION OCH KEMISKA PRODUKTER... 7 MILJÖRISKER OCH NÖDLÄGEN... 8 RISKBEDÖMNINGAR... 8 NÖDLÄGE, OLYCKA OCH DRIFTSTÖRNINGAR... 8 TIPS OCH INFORMATION... 8 BILAGA Inledning Dessa regler uppdateras kontinuerligt under ledning av universitetets miljöenhet. Ett uppdaterat dokument återfinns i universitetets miljöhandbok, se tillsammans med alla andra regler i universitetets miljöledningssystem. Alla reglerna i denna skrift har sitt ursprung i lagstiftning och benämns då med SKALL. I de fall som annat än lagstiftningsregler integrerats i texten så används termen BÖR. Det finns flera orsaker till att dessa BÖR-regler har tagits med. Den vanligaste anledningen är säkerhet, t ex för förvaring av kemikalier. BÖR-formuleringen har också används för råd och vägledning som förbättrar och effektiviserar det laborativa arbetet. Frågor och vägledning om dessa regler och lagstiftning kan ges av miljöcontrollern vid Göteborgs universitet. Frågor om hur reglerna skall appliceras i verksamheten ges av din fakultets miljösamordnare. 2 (av 12)
3 Inköp av kemiska produkter Inköpare av kemiska produkter Alla kemikalieinköp bör samordnas till en person, en kemikalieinköpare utsedd av prefekten. Antingen utses en kemikalieinköpare per grupp eller en kemikalieinköpare per institution. Ramavtalsleverantörer Universitetet har slutit ramavtal med ett antal leverantörer som SKALL (Lagen om offentlig upphandling) användas för kemikalieinköp. Dessa ger ett bra pris på ett brett sortiment. Leverantörerna finner du i Avtalsdatabasen ( Genom att använda ramavtalen kan ett bättre pris förhandlas fram vid nästa upphandling. Om en kemikalie inte finns hos någon av ramavtalsleverantörerna, SKALL leverantörer med direktköpsavtal användas, se även dessa i Avtalsdatabasen. Substitution av miljö- och hälsofarliga kemiska produkter Alla verksamma vid GU, som hanterar och köper in kemiska produkter, SKALL (Miljöbalken, kap 2, 4 Produktvalsregeln) eftersträva en substitution till mindre miljö och hälsofarliga kemiska produkter. Kemikalieinköparna har ett viktigt ansvar för att informera om bättre alternativ om sådant finns. Särskild möda, i arbetet med att substituera mot miljövänligare alternativ, bör ägnas sådana kemikalier som används i större mängder och/eller som används i undervisningen. Två substitutioner har preciserats i lagstiftning och SKALL göras under förutsättning att verksamhetens kvalitet kan upprätthållas, samt att det är ekonomiskt rimligt och praktiskt genomförbart. (1) Halogenerade lösningsmedel byts ut mot icke-halogenerade dito och (2) Bly, kadmium, kvicksilver och andra tungmetaller byts ut mot andra föreningar. I Kemikalieinspektionens databas PRIO ( finns en mängd ämnen upptagna som bör utfasas, många av dessa används inom universitetet. KLARA-inventerare kan få ut en lista på de kemikalier bland institutionens inventerade produkter som också finns upptagna i PRIO-databasen. Import av kemiska produkter Den som importerat en kemikalie från ett icke EU-land ansvarar för att utarbeta ett säkerhetsdatablad eller skaffa nödvändig skriftlig risk- och skyddsinformation för de importerade ämnena (Förordning (EG) nr 1907/2006). Om import sker från Europeiska unionen SKALL (REACH, Europapalamentets och rådets förordning (EG) nr 1907/2006, Artikel 31) ett säkerhetsdatablad bifogas. Detta SKALL anpassas till svensk lagstiftning och finnas tillgängligt på lämpligt språk (EG 1907/2006 Artikel 31). Vid import av kemiska produkter för eget bruk SKALL en verksamhetsanmälan till produktregistret göras, om de produkter som importeras har vissa tulltaxenummer (Förordning 2008:245, KIFS 2008:2). Vid import av mer än 100 kg av någon enskild kemisk produkt per år, SKALL (Förordning 2008:245, EG 1907/2006) en produktanmälan göras. Normalt krävs tillstånd för att hantera särskilt farliga kemiska produkter, men eftersom universitetet har en yrkesmässig hantering av dessa ämnen krävs inte detta tillstånd (Förordning 2008:245 7 ). Dock gäller allt annat ovan om anmälan och tillstånd. Säkerhetsdatablad Vid varje inköp av en kemikalie som institutionen ej köpt tidigare SKALL leverantören skicka med ett säkerhetsdatablad översatt till lämpligt språk EG 1907/2006 Artikel 31. Göteborgs universitet säkerställer att alla som hanterar kemikalier har tillgång till säkerhetsdatablad genom att samla dessa elektroniskt i kemikaliehanteringssystemet KLARA, ( se länk i högerkolumn). I detta system finns även annan information om kemikalier. Säkerhetsdatabladen kan också sparas i bokstavsordning i en labbpärm som finnas tillgänglig på labb för dem som använder kemikalierna. Gamla och inaktuella kemikalier bör kontinuerligt sorteras ut ur pärmen. Registrering i kemikalieregistret En del institutioner registrerar kemikalierna löpande vid varje leverans. På det sättet har de alltid ett uppdaterat kemikalieregister. Läs mer om kemikalieregistret nedan. 3 (av 12)
4 Förvaring av kemiska produkter Det är svårt att ge en heltäckande information om förvaring av kemiska produkter p.g.a. det stora antalet kemikalier, med vitt skilda egenskaper. Kemikalier som kan vara farliga att blanda, bör inte samförvaras, se krav på förvaring längre ner på sidan. Det är viktigt att de som hanterar kemikalier skaffar sig tillräckligt med kunskaper om potentiella risker. På Kemikalieinspektionens hemsida går det att finna bra information om säker kemikaliehantering, se länk under Tips och information på sidan 8. En annan bra källa till information om hur varje kemisk produkt ska hanteras och förvaras är produkternas säkerhetsdatablad som finns i kemikaliehanteringssystemet KLARA. De som hanterar kemikalier bör delta vid kemikalie- eller farligt avfallsutbildning som Göteborgs universitet anordnar. Hälso- eller miljöfarliga kemiska produkter skall förvaras så att hälso- och miljörisker förebyggs. (KIFS 2008:2 2 kap, 7 ) Hälsofarliga kemiska produkter skall förvaras så att de är svåråtkomliga för barn och väl avskilda från produkter som är avsedda att förtäras (KIFS 2008:2 2 kap, 8 ) Kemiska produkter som är tillståndspliktiga enligt förordningen 2008:245 skall förvaras på ett sådant sätt att obehöriga inte kan komma åt dem (KIFS 2008:2 2 kap, 9 ), följande märkning finns på dessa produkter: De orangea symbolerna är på väg att fasas ut och de med röd kant är nya och kommer att innebära en världsomspännande harmonisering av märkningen. Som särskilt farliga kemiska produkter anses de produkter med följande klassificering (KIFS 2008:2 4 kap, 1 ): o Livsfarliga Faroklass Mycket giftig (Farosymbol dödskalle/farobeteckning Mycket giftig) o Mycket farliga: o Faroklasserna Giftig, Cancerframkallande, Mutagen eller Reproduktionstoxisk (Farosymbol Dödskalle/Farobeteckningen Giftig) o Faroklass Frätande (Farosymbol Frätsymbol/Farobeteckning Frätande/riskfrasen Starkt frätande) Flyktiga lösningsmedel som vid inandning kan befaras medföra berusning SKALL förvaras på ett sådant sätt att denna typ av användning hindras/motverkas. Krav på förvaring Ej syror och baser tillsammans Ej starka syror och organiska ämnen tillsammans Ej kraftigt oxiderande ämnen tillsammans med oxiderbara ämnen Etrar och andra peroxidbildande ämnen förvaras mörkt och svalt i tättslutande kärl. Kemikalier SKALL (Förordning 1977:994) förvaras med lock, om det inte är i direkt anslutning till användning av den aktuella kemikalien. Detta dels på grund av läckagerisk och dels pga. att lättflyktiga kemikalier emitteras ut i luft. Detta gäller i synnerhet kemikalier i dragskåp. Kylskåp och frysskåp för förvaring av kemikalier är speciellt konstruerade för detta ändamål. Kemikalier och liknande får ej förvaras i kylskåp eller frysskåp som är avsett för förvaring av mat. Brandfarliga vätskor bör inte förvaras tillsammans med brandfarlig gas eller lättantändligt material. Kemikalieförråd (och laboratorier) SKALL (föreläggande) ej ha öppna golvbrunnar. Om golvbrunn finns, SKALL denna förses med skydd som förhindrar att läckage kan ske. Detta innebär t ex tättslutande lock, manuell öppnings och stängningsfunktion på brunnen eller annan jämförbar anordning. Kemikalier SKALL (Miljöförvaltningen Göteborgs Stad) inte förvaras i dragskåp med öppet avlopp. Begränsad förvaring kan dock ske om avlopp proppats igen eller uppsamlingsvanna används. Observe- 4 (av 12)
5 ra att flaskor etc. påverkar luftcirkulationen i dragskåpet och rekommendationen är att inte förvara några kemikalier i dragskåpen alls. Utrustning för sanering av spill finns förberedd och är anpassad till de aktuella kemikalierna. Det är lämpligt att utrustningen placeras på utsidan av kemikalieförrådet Det är viktigt att brandklassningen av förvaringsskåp och förråd stämmer med de typer och mängder av kemikalier som förvaras där. Invallning SKALL finnas för brandfarliga kemikalier. Invallning skall rymma det största kärlets volym, och dessutom rymma minst tio procent av den totala volymen kemikalier. Förpackningar SKALL vara avsedda för att förvara den aktuella kemikalien, t ex frätande kemikalier skall vara förpackade i kärl som tål detta, se vidare Förordning 2008: Vannor och invallning kan med fördel användas för att undvika spill till avlopp och liknande. Dra ner luckan på dragskåp helt när det inte används. Påverkar energiförbrukning kraftigt! Hantering av kemiska produkter Kemikalieregister Enligt förordningen (1998:901) om verksamhetsutövarens egenkontroll SKALL universitetet ha ett kemikalieregister enligt följande: 7 Verksamhetsutövaren skall förteckna de kemiska produkter samt biotekniska organismer som hanteras inom verksamheten och som kan innebära risker från hälso- eller miljösynpunkt. Förteckningen skall uppta följande uppgifter om produkterna eller organismerna: 1. Produkten eller organismens namn, 2. omfattning och användning av produkten eller organismen, 3. information om produktens eller organismens hälso- och miljöskadlighet, samt 4. produktens eller organismens klassificering med avseende på hälso- eller miljöfarlighet. Arbetsmiljöverket föreskriver också i AFS 2000:4, 38, "Kemiska arbetsmiljörisker" att ett kemikalieregister SKALL finnas tillgängligt hos alla företag som hanterar hälsofarliga produkter. Göteborgs universitet har mot denna bakgrund införskaffat ett webbaserat kemikalieregister, kallat KLARA ( se länk i högerkolumn). Fördelar med detta system är många. För mer information kontakta universitetets skyddsingenjör eller din fakultets KLARAsamordnare. Märkning av förpackningar Alla förpackningar SKALL (KIFS 2005:7, 10 ) vara märkta med produktnamn och farosymbol mm. Om sådan märkning inte finns p.g.a. omtappning eller ytteremballage skall uppmärkning ske. I vissa undantagsfall behövs dock inte märkning, t ex om det inte finns minsta risk för personal eller besökare kan skadas av den omärkta kemikalien. Minska volymer av kemiska produkter Ett enkelt sätt att minska användningen av miljö- och hälsofarliga kemiska produkter är att genomföra laborationer i mindre skala både i forskning och i undervisning. Utveckling av metoder som minimerar kemikaliemängderna går ständigt framåt, t ex att i metodbeskrivning minska volymerna genom att använda mindre reaktionskärl, såsom små eppendorf-rör och mikrotiterplattor. Den som genomför en laboration bör välja en metod som minimerar användningen av miljö- och hälsofarliga kemiska produkter. Transport av kemiska produkter Transport av kemikalier som räknas som farligt gods (Lag 2006:263 5 ) SKALL (Lag 2006:263/Förordning 2006:311) ske med en auktoriserad transportör, se Avtalsdatabasen på Egen transport av farligt gods är förbjuden på allmän väg, som t ex Medicinaregatan. Se vidare Lag (2006:263) om transport av farligt gods 5 (av 12)
6 Lab-pärmar En del laboratorier har valt att utnämna laboratorieansvarig på alla sina laboratorier, alltså varje rum. Dessa laboratorieansvariga ansvarar bl.a. för att det finns en lab-pärm på varje laboratorium. Lab-pärmen kan innehålla information såsom säkerhetsdatablad (alt. hänvisning till KLARA) och riskbedömningar mm. Information om agerande vid nödläge kan också vara bra att ha i lab-pärmen. Utarbeta säkerhetsdatablad Normalt blandar universitet endast kemiska produkter för eget bruk, t ex spädningarna och reagenser på lab, alternativt blandningar som görs direkt i anslutning till användningen. I den mån det förkommer blandningar som inte uppfyller ovanstående krav SKALL säkerhetsdatablad utarbetas. Miljöintroduktion på laboratorier All ny personal och alla nya studenter bör få en miljöintroduktion innan de tillåts arbeta i laboratoriet. Introduktionen bör innehålla information om nödläge, avfallshantering, riskbedömningar, grundregler för säkert lab-arbete ur miljö- och hälsosynpunkt. Flera institutioner har utarbetat förslag på hur en sådan introduktion kan utformas, se t ex Institutionen för biomedicin. Genetiskt modifierade organismer (GMO) All hantering av GMO SKALL (Förordning 2000:271) anmälas till vederbörlig myndighet. Det är olika myndigheter som hanterar olika typer av GMO. Universitetet har utarbetat regler för hur GMO skall anmälas och hanteras. Detta regleras i universitetets regel Att hantera GMO som återfinns på Ytterligare information om anmälan finns också på där alla tillsynsmyndigheterna samarbetar för att ge heltäckande information för GMOhantering och anmälan. Djurförsök Djurförsök hanteras i djurskyddslagen 1988:534 och djurskyddsförordningen 1988:539 samt vissa andra författningar. Universitetet har samlat i stort sett all verksamhet med försöksdjur till en lokal. På detta sätt säkerställs att djuren och djurförsöken hanteras på ett professionellt sätt och med största möjliga hänsyn till djuren. Om djurförsök utanför denna lokal genomförs måste universitetet skyddingenjör, samt även Miljöenheten, kontaktas i förväg. För djurförsök behövs följande tillstånd: Tillstånd för försöksdjursverksamhet inkl. godkännande av anläggning och viss personal Tillstånd att föda upp försöksdjur, även in-house breeding Tillstånd för import av djur avsedda för djurförsök Tillstånd från djurförsöksetisk nämnd för varje forskningsprojekt (Blankett D174 på Jordbruksverkets hemsida) Dessutom fordras att alla forskare, forskarstuderande, laboratoriepersonal samt djurvårdande personal har genomgått en särskild utbildning om försöksdjur. 6 (av 12)
7 Avlopp, avfall och ventilation Alla som hanterar kemiska produkter säkerställer att miljö och hälsofarliga kemiska produkter inte sprids i miljön. Farligt avfall och riskavfall Om den kemiska produkten efter användning utgör ett farligt avfall SKALL (Förordning 2001:1063) denna behandlas i enlighet med Göteborgs universitets regler för farligt avfall ( ALLA kemikalierester, som inte kan hällas till avlopp (se nedan), är farligt avfall. Kemikalieavfall SKALL (Förordning 2001:1063) inte blandas med varandra, dvs. separata behållare för klorerade och ickeklorerade lösningsmedel, syror, baser och oxiderande ämnen etc. För att det farliga avfallet skall kunna hämtas och transporteras av avfallsentreprenör SKALL det förpackas i godkända kärl och kartonger, samt märkas med en ifylld etikett Farligt avfall som finns att beställa från avfallsentreprenören. Glas och plastvaror som kontaminerats med farliga kemikalier skall hanteras som farligt avfall. Mer specifik information om kemikalieavfall finns på Riskavfall är ett begrepp som innefattar skärande och stickande, radioaktivt avfall, smittförande avfall, biologiskt avfall, biologiskt avfall-agarplattor, cytostatikaavfall, humanavfall, blodavfall och läkemedelsavfall. Dessa typer SKALL paketeras och märkas på specifika sätt. Läs mer om dessa regler på Avlopp och kemiska produkter Universitetet har en grundregel när det gäller kvittblivning av kemikalier: Alla kemikalielösningar som till sitt kemiska innehåll skiljer sig från normalt hushållsavlopp ska samlas i slaskbehållare och skickas till destruktion som farligt avfall. Universitetet har dock kommit fram till vissa undantag från ovanstående regel. Regler för avlopp från laborativ forskning och undervisning vid Göteborgs universitet och Chalmers tekniska högskola redovisas i en bilaga nedan. I denna bilaga återfinns också hanteringsregler för antibiotika som i vissa fall inaktiveras vid autoklavering/kokning. All laborativ personal SKALL (Förordning 2001:1063/ABVA) efterleva dessa regler. Innan avvikelser från denna regel görs måste fakultetens miljösamordnare eller universitetets miljöenhet informeras. Tillsynsmyndigheterna kräver också att universitetet, vid behov, genomför analyser av avloppsvatten. Ventilation och kemiska produkter Indunstning SKALL inte användas som ett sätt att bli av med en kemikalierest. Alla kemikalier SKALL (Miljöbalken kap 2, 3 ) hanteras/förvaras på ett sådant sätt att utsläpp till luft minimeras. I vissa fall kan indunstning användas som ett sätt att minska vatteninnehållet i lösning, t ex oorganiska ämnen i vattenlösning. Vid indunstning av vatten från organiska lösningar skall det vara helt säkerställt att inget farligt avdunstas tillsammans med vattnet. 7 (av 12)
8 Miljörisker och nödlägen Riskbedömningar Även om det är de anställda som SKALL (Förordning 1998:901/AFS 1997:10 4 ) göra riskbedömningarna för de arbetsmoment där de arbetar med kemiska produkter så är det arbetsgivare (prefekten) som ansvarar för att de finns. Riskbedömningarna skall vara dokumenterade och tillgängliga. Observera att riskerna för skador på personal, SAMT riskerna för skador i miljön och människor i omgivningen, skall bedömas. Glöm inte att riskbedöma: Farligt avfall, hantering och utsläpp Olyckor/utsläpp vid förvaring av kemikalier Luftföroreningar i lokal och från dragskåp Spridning av GMO, se vidare GMO Utsläpp till avlopp, golvbrunnar/vask I kemikalieregistret KLARA finns mallar på riskbedömningar som med fördel kan användas. Nödläge, olycka och driftstörningar Det SKALL finnas rutiner för hur man skall agera vid nödlägen, t ex spill, explosionsrisk eller brand. Rutinerna skall vara dokumenterade och tillgängliga om de är omfattande och komplicerade. Nödlägesberedskap SKALL också övas regelbundet. Prefekten ansvarar för säkerhetsarbetet fungerar, oavsett vem som utför det praktiska arbetet. All personal SKALL känna till vad de skall göra vid ett eventuellt nödläge (rädda, larma, varna, brandsläckare, nöd-dusch och utrymningsvägar mm). Fråga din arbetsledare vad som gäller vid din arbetsplats. Eventuella misstag, driftstörningar eller liknande händelse som kan leda till olägenheter för människors hälsa eller miljön, t ex utsläpp av kemikalier till avloppsnätet eller till luft, SKALL (Faktablad nr 65, Miljöförvaltningen Göteborg Stad) omedelbart meddelas myndigheterna, antingen räddningstjänsten tfn 112, räddningstjänsten Storgöteborg eller Miljöförvaltningen i Göteborg, tfn Tips och information Kemikalieregistret KLARA; länk i högerkolumn Universitetets rutin för hantering av GMO; Kemikalieinspektionen: - PRIO-databasen aspx - Säker kemikaliehantering Reningsverkets hemsida Göteborgs universitets miljöenhet Laborationer i mikroskala i undervisningssyfte, Lennart Sjölin, professor, Institutionen för kemi Mätningar av utsläpp till avlopp från laboratorier Riktlinjer för avlopp från laborativ forskning och undervisning vid Göteborgs universitet och Chalmers tekniska högskola Göteborgs universitets avfallsplan, Göteborgs universitets hemsida för arbetsmiljö: Arbetsmiljöverket Kretsloppskontoret i Göteborg Miljöförvaltningen i Göteborg 8 (av 12)
9 Bilaga 1. Riktlinjer för avlopp från laborativ forskning och undervisning vid Göteborgs universitet och Chalmers tekniska högskola Syfte Syftet är att ge riktlinjer och stöd för hur avfall i flytande form från laboratorier ska hanteras, inklusive vilka utsläpp som kan tillföras det kommunala avloppet. Omfattning Riktlinjerna gäller forsknings- och utbildningslaboratorier, som har antingen Göteborgs universitet eller Chalmers tekniska högskola som huvudman och är kopplade till det kommunala reningsverket GRYAAB (Göteborgsregionens Ryaverksaktiebolag), via det kommunala avloppsnätet. Dessa riktlinjer är ett undantag från gällande regler och lagstiftning och har efter kommunikation med vederbörliga myndigheter och reningsverk godkänts. Detta undantag bygger på förhållandena på ovanstående laboratorier och aktuell del av ledningsnätet, reningsverket och Göta Älv. Följaktligen kan denna rutin EJ användas av andra verksamheter, utanför GU och Chalmers, utan att föregås av kommunikation med vederbörliga myndigheter. Ansvar Prefekten ansvarar för kemikaliehantering och avlopp vid institutionen. Prefekten kan utse en person med avloppsansvar som stöd för övriga anställda och studenter. Frågor Frågor besvaras i första hand av institutionernas laboratorieansvariga, i andra hand av fakultetens miljösamordnare eller central miljösamordnare på universitetet. Om du har förslag på fler kemikalier som bör sättas upp på listan, e-posta förslagen till mls@gu.se. Avloppsreningsverket GRYAAB är också behjälpliga vid frågor eller tveksamheter runt kemikalier i det kommunala avloppet, se Utsläpp Utsläpp av ämnen/kemikalier som inte uppfyller kraven i dessa riktlinjer skall, i enlighet med lagstiftningen, omedelbart anmälas till räddningstjänsten tfn 112, räddningstjänsten Storgöteborg tfn eller Miljöförvaltningen i Göteborg, tfn Bakgrund För att minska vår samlade miljöbelastning och risken att släppa ut skadliga ämnen från våra verksamheter är det mycket viktigt att alla bidrar till att minska utsläppen av kemikalier till avloppsnätet så långt det är möjligt. Avloppsvatten från Göteborgs universitet och Chalmers verksamheter går huvudsakligen till GRYAAB och kan endast tas emot under förutsättning att det kan behandlas i Ryaverket. Reningsverket är byggt för att behandla de föroreningar som normalt förekommer i avloppsvatten från hushåll. Miljöfarliga och skadliga ämnen, såsom tungmetaller och vissa organiska ämnen som är svårnedbrytbara, giftiga, bioackumulerande (lagras i levande organismer) eller nitrifikations-/denitrifikationshämmande (stör kväveavskiljningen) får absolut inte hällas ut i avloppsnätet. 9 (av 12)
10 Grundprincip Alla kemikalielösningar som till sitt kemiska innehåll skiljer sig från normalt hushållsavlopp ska samlas i slaskbehållare och skickas till destruktion som farligt avfall. Detta medför att endast lösningar som utan några som helst tvivel är helt ofarliga för personal, vattenlås, ledningssystem, rörmokare, reningsverkets olika processer, Göta älv och dess organismer, Kattegatt och Atlanten etc, på både kort och lång sikt, får tillföras avloppet. Undantag från grundprincipen Göteborgs universitet och Chalmers har efter kommunikation med vederbörliga myndigheter och reningsverk givits tillåtelse för nedanstående undantag från gällande regler och lagstiftning. Undantagen bygger på förhållandena på de aktuella laboratorierna, kemikaliernas farlighet och nedbrytbarhet, samt på förhållandena i Göteborgs avloppsledningsnät, reningsverk och recipient. Följaktligen kan INTE denna rutin användas av andra än GU/Chalmers, utan att föregås av kommunikation med myndigheter. Om en kemikalie skall tillföras avloppet måste samtliga tre punkter vara uppfyllda: 1. Det skall röra sig om mindre mängder av t ex experimentrester eller lösningsmedel, som är svåra att samla upp vid t ex diskning. Det är inte tillåtet att hälla ut rena kemikalier direkt från burk eller liknande. Denna lista skall alltså inte tillämpas för kvittblivning vid kemikalieutrensning etc. Kontrollera noga att lösningen inte innehåller några skadliga bikemikalier! 2. ph-värdet skall vara lägst 5 och högst 11,5 Mycket sura eller basiska lösningar kan skada ledningssystemet. ph-värdet skall därför justeras. 3. Ämnet är ett av nedanstående: Oorganiska kemikalier: Oorganiska ämnen skall lämnas som farligt avfall. Dock kan följande joner i vattenlösning hällas till avlopp i små mängder: Det är ett önskemål från GRYAAB att vi inte tillför Li+ till avloppet, då de använder detta ämne för att spåra vissa saker i ledningsnätet. Organiska kemikalier: Ämnenas koncentration får ej överstiga 10 volymprocent vid uthällande (ledningar/vattenlås skadas). Maximalt 3 liter tioprocentig lösning/dygn och laboratorierum, samt maximalt 30 liter tioprocentig lösning/dygn och byggnad, förutsatt att det sker utan risk för antändning eller inandning. Radioaktiva isotoper: För Chalmers gäller att utsläpp av alfastrålande isotoper inte får ske. Övriga isotoper med strålnivåer över bakgrunden får släppas ut efter tillstånd från Chalmers strålskyddsansvarige. Härvid skall SSMFS 2010:2 följas. Även risk för ackumulering av radioaktivitet i ledningar, reningsverk och slam skall beaktas. För Göteborgs universitet gäller att vissa isotoper kan tillföras avloppet, i enlighet med Strålskyddsinstitutets föreskrift SSMFS 2010:2, se vidare 10 (av 12)
11 Regler för hantering av antibiotika Vissa antibiotika inaktiveras vid autoklavering/kokning och kan därefter hällas ut i avlopp (se tabell nedan). Antibiotika som inte inaktiveras av autoklavering/kokning eller där effekten av autoklavering/kokning är okänd lämnas som riskavfall. För att hälla ut t.ex. odlingsmedium där antibiotika är inaktiverad krävs självklart att mediet inte innehåller några farliga bikemikalier! Antibiotika beredd i form av läkemedel (tablett eller lösning) lämnas alltid som riskavfall. Dessa rekommendationer gäller för kvittblivning av t.ex. experimentrest eller odlingsmedier som uppkommit i universitetets laboratorium. Dessa rekommendationer skall alltså inte tillämpas för kvittblivning vid utrensning etc. Hanteringsanvisningar Följande behandling skall genomföras utan undantag: Antibiotika Rekommendation Beta-laktamer Ampicillin Carbenicillin Penecillin (Förstörs vid autoklavering/kokning) Aminoglykosoider Geneticin (G418) Gentamycin Neomycin Streptomycin (Förstörs vid autoklavering/kokning) Kanamycin Förstörs ej vid normal autoklavering/kokning. Kan autoklaveras i mycket surt ph innan det hälls i avlopp annars ska det lämnas som kemikalieavfall. Övriga Kloramfenikol Förstörs INTE vid autoklavering/kokning, men bryts snabbt ner i naturen. Kan hällas i avlopp. Amphotericin Fungizon Erytromycin Puromycin Sulfadoxin Tetracyclin Blasticidin Ciprofloxacin Enrofloxacin Nalidixinsyra Vankomycin Lämnas som riskavfall(okända egenskaper) Lämnas som riskavfall (förstörs INTE vid autoklavering) Lämnas som riskavfall (okända egenskaper) Lämnas som riskavfall Lämnas som riskavfall och ska helst bytas ut helt! (Mycket stabilt, sista antibiotika som fungerar mot multiresistenta stafylokocker) Zeomycin Zeocin Lämnas som riskavfall (okända egenskaper) Lämnas som riskavfall (okända egenskaper) 11 (av 12)
12 Om någon som helst osäkerhet råder ska antibiotika lämnas som riskavfall. Källor: Antibiotika-Fibel, Gerg Thieme Verlag, Stuttgart, 1975, samt Rekommendationer för behandling av antibiotikaavfall vid Karolinska Institutet, Christina Hallgren m.fl. Miljöhandboken för Göteborgs universitet Beslutad av/datum: Rektor/ Diarie-nr: F8 70/ (av 12)
RUTIN FÖR KEMIKALIEHANTERING
M5 006 Sida av 0 RUTIN FÖR KEMIKALIEHANTERING Syfte Rutinen är till för att stödja den laborativa kemikaliehanteringen i samband med forskning och undervisning. Reglerna är baserade på krav i lagstiftningen
Läs merRutin för kemikaliehantering
Sida 1 (6) Syfte Syftet är att stödja den laborativa kemikaliehanteringen i samband med forskning och undervisning vid Stockholms universitet så att negativ påverkan på miljön kan förhindras. Omfattning
Läs merREGLER FÖR MILJÖANPASSAD KEMIKALIEHANTERING
V2017/181 REGLER FÖR MILJÖANPASSAD KEMIKALIEHANTERING Publicerad Beslutsfattare Ansvarig funktion medarbetarportalen.gu.se/styrdokument samt gu.se/miljo Rektor Göteborgs miljövetenskapliga centrum Beslutsdatum
Läs mermìääáåéê~ç== = ïïïkëíóêççâìãéåík~çãköìkëé=eë~ãí=ïïïköìkëélãáäàçf== çåü=ommujmujnpf= e~åçä ÖÖ~êÉ= = jáäà ÅçåíêçääÉê=gçåå~=_àìÜê=j ååéê=
píóêççâìãéåí aåêcutmlmu Regler för miljöanpassad kemikaliehantering mìääáåéê~ç ïïïkëíóêççâìãéåík~çãköìkëéeë~ãíïïïköìkëélãáäàçf _ÉëäìíëÑ~íí~êÉ oéâíçêeommpjnnjnnfiìééç~íéê~ç~îjáäà ÅÜÉÑEOMMTJNMJOR çåüommujmujnpf
Läs merRiktlinjer för förvaring av kemiska produkter
UFV 2008/758 Riktlinjer för förvaring av kemiska produkter Uppsala universitet Fastställd av universitetsdirektören 2008-05-29 Innehållsförteckning Förvaring av kemiska produkter 3 Ansvar 3 Allmänna anvisningar
Läs merRUTIN FÖR KEMIKALIEHANTERING
M 49-16 2016-10-0 Sida 1 av RUTIN FÖR KEMIKALIEHANTERING Syfte Rutinen är till för att stödja kemikaliehanteringen i högskolans verksamhet såväl inom forskning och undervisning som inom annan verksamhet
Läs merRiktlinjer för förvaring av kemiska produkter
UFV 2008/758 Riktlinjer för förvaring av kemiska produkter Uppsala universitet Fastställd av universitetsdirektören 2008-05-29, reviderad 2015-12-21 Innehållsförteckning Förvaring av kemiska produkter
Läs merRekommendationer för hantering och kvittblivning av antibiotika
Sid 1 (5) Rekommendationer för hantering och kvittblivning av antibiotika från cellkulturer, odlingsmedia, experimentrest etc. Regler för hantering av antibiotika Det finns två särskilda föreskrifter från
Läs merRegler för kemikaliehantering inom konstnärlig verksamhet vid Göteborgs universitet en fråga om ansvar
Styrdokument Dnr: F8 3652/08 Regler för kemikaliehantering inom konstnärlig verksamhet vid Göteborgs universitet en fråga om ansvar Publicerad www.konst.gu.se/internt/miljo/miljohandbok/ Beslutsfattare
Läs merAllmänt förekommande avfall på laboratorier
1(7) Den omfattande laboratorieverksamheten vid LiU ger upphov till stora mängder laboratorieavfall av varierat slag. Detta avfall ska hanteras på ett för alla medarbetare och studenter säkert sätt. Avfallet
Läs merRiktlinjer för märkning av kemiska produkter
UFV 2008/759 Riktlinjer för märkning av kemiska produkter Uppsala universitet Fastställd av universitetsdirektören 2008-05-29, reviderad 2016-08-18 Innehållsförteckning Märkning av kemiska produkter 3
Läs merRiktlinjer för märkning av kemiska produkter
UFV 2008/759 Riktlinjer för märkning av kemiska produkter Uppsala universitet Fastställd av universitetsdirektören 2008-05-29, reviderad 2015-12-21 Innehållsförteckning Märkning av kemiska produkter 3
Läs merRutin för inköp av kemikalier
UFV 2017/1750 Rutin för inköp av kemikalier Hantering från beställning till avfall Uppsala universitet Fastställd 2017-10-23 av universitetsdirektör Katarina Bjelke Innehållsförteckning Syfte 3 Ansvar
Läs mer8 Kemikaliehantering. Sammanfattning. Bakgrund. Innehållsförteckning
2018-09-13 11253 1 (7) Sammanfattning Dokumentet beskriver en ur hälso- och miljösynpunkt säker och korrekt hantering av kemikalier inom. Kemikaliehantering är knuten till flera lagkrav och riktlinjen
Läs merRiktlinjer för märkning av kemiska produkter
UFV 2008/759 Riktlinjer för märkning av kemiska produkter Uppsala universitet Fastställd av universitetsdirektören 2008-05-29 Innehållsförteckning Märkning av kemiska produkter 3 Ansvar 3 Allmänna anvisningar
Läs merHanteringsanvisningar för riskavfall och farligt avfall förknippat med undervisning och forskning vid Umeå Universitet
UMEÅ UNIVERSITET Arbetsmiljökommittén INTERN FÖRESKRIFT Ver 2013-04-10/ON Dnr: 360-2120-00 Hanteringsanvisningar för riskavfall och farligt avfall förknippat med undervisning och forskning vid Umeå Universitet
Läs merTillstånd till yrkesmässig överlåtelse av särskilt farliga kemiska produkter från ett utlämningsställe i Jämtlands län
1 (6) Djur- och miljöenheten Britta Munksten 010-2253218 Grillhaket i Bräcke AB Riksvägen 47 84331 Bräcke Tillstånd till yrkesmässig överlåtelse av särskilt farliga kemiska produkter från ett utlämningsställe
Läs merAvfallshantering Farligt Avfall
Avfallshantering Farligt Avfall Vad vi ska prata om Lagar och regler Farligt Avfall Farligt Gods Säkerhetsrådgivning SEKA Miljötekniks arbete Laboratoriernas avfall Frågor, kommentarer, synpunkter, tankar
Läs merKemikaliehantering. Val av kemikalier: substitutions- eller produktvalsprincipen
Örnsköldsviks kommun januari 2017 Kemikaliehantering Syftet med det här bladet är att övergripande informera företag om kemikalieregelverket samt om hur man ska hantera kemikalier i sin verksamhet för
Läs merRutin för hantering av kemikalier, farligt avfall och riskavfall
1(5) FRÅN : Denna rutin är en övergripande rutin för ovanstående avfall och kan utifrån detta dokument brytas ner till mer utförliga och specifika rutiner för olika miljöenheters verksamheter. Denna rutin
Läs merKemiska produkter i butiker
2:a reviderade upplagan Kemiska produkter i butiker märkning och ansvar KEMIKALIEINSPEKTIONEN Till dig som säljer kemiska produkter Farliga kemiska produkter ska vara rätt märkta när de säljs Företagen,
Läs mer1. Anmälan avser Ny verksamhet Ny verksamhetsutövare på befintlig anmäld verksamhet Ändring av verksamhet
Anmälan enligt 9 kap 6 miljöbalken (1998:808) samt Uppdaterad 2014-04-04 1 kap. 10 eller 11 miljöprövningsförordningen (2013:251) 1. Anmälan avser Ny verksamhet Ny verksamhetsutövare på befintlig anmäld
Läs merSamförvaring av kemikalier
mars 2011 sid 1 (4) Samförvaring av kemikalier Kemiska ämnen går att hitta överallt i vår omgivning och det finns idag lite kunskap om vilka hälso- och miljöegenskaper de kemikalier som förekommer på marknaden
Läs merBilaga 1: Exempel på kompetensbehov för olika befattningar inom miljö och hållbar utveckling
Bilaga 1: Exempel på kompetensbehov för olika befattningar inom miljö och hållbar utveckling Miljökompetensbehoven utgör en grund för fakulteternas miljöutbildningsplaner. Varje fakultet skall ha en egen
Läs merGODKÄND AV xxxxx. DOKUMENTNAMN Rutin för hantering av kemikalier och farligt avfall
1(5) FRÅN : Inledning Syftet med denna rutin är att upprätthålla enhetliga och tydliga regler för hantering av kemikalier och farligt avfall. Målet är att förebygga risker för yttre miljöpåverkan samt
Läs merChecklista. Skolans kemiundervisning
Checklista Skolans kemiundervisning Ni kan använda checklistan i sin helhet eller bara för det område ni är osäkra över. Både föreskrifterna om systematiskt arbetsmiljöarbete och de om laboratoriearbete
Läs merKrav på företagens Egenkontroll
Krav på företagens Egenkontroll enligt Miljöbalken Med denna handbok vill Miljökontoret i Höganäs hjälpa dig och ditt företag att leva upp till Miljöbalkens krav på egenkontroll. Kraven är omfattande men
Läs merMiljölagstiftning. s 59-67 i handboken. 2013-10-10 Föreläsare Per Nordenfalk
Miljölagstiftning s 59-67 i handboken 2013-10-10 Föreläsare Per Nordenfalk Varför en balk? Naturvårdslagen Miljöskyddslagen Lagen om förbud mot dumpning av avfall i vatten Lagen om svavelhaltigt bränsle
Läs merFarligt avfall från verksamheter
Bygg & Miljö Farligt avfall från verksamheter Information och praktiska tips Foto: Mikael Ulvholt Den här informationsbroschyren vänder sig till dig som hanterar farligt avfall i din verksamhet. Här finns
Läs merEtt sätt att arbeta för en Giftfri miljö - vägledning för intern kemikaliekontroll
Ett sätt att arbeta för en Giftfri miljö - vägledning för intern kemikaliekontroll Miljöförvaltningen Karl Johansgatan 23-25 414 59 Göteborg 031-61 26 10 www.miljo.goteborg.se Förord Denna vägledning vänder
Läs merVägledning om egenkontroll
Vägledning om egenkontroll Utsläpp till luft, stoft, buller och lukt Råvaror Material Produkter Energi Transporter Tjänster Avfall Material Produkter Energi Transporter Tjänster Utsläpp till mark och vatten
Läs merChecklista för egenkontroll av brandskydd laboratorier (Egenkontrollen bör utföras minst 1 gång/år av prefekt/brandskyddsansvarig och skyddsombud)
Checklista för egenkontroll av brandskydd laboratorier (Egenkontrollen bör utföras minst 1 gång/år av prefekt/brandskyddsansvarig och skyddsombud) Datum:8/1 2013 Institution/avdelning:Partikelfysik Underskrift
Läs merRutiner för hantering av flytande kemikalierester och vattenlösningar
Sida 1 (7) Syfte Rutinerna ska visa vilka flytande kemikalierester från laboratorier som kan hällas ut i det kommunala avloppet och vilka som måste tas omhand som farligt avfall. Omfattning Rutinerna omfattar
Läs mer2012-01-24. Övrigt farligt avfall hanteras enligt separata rutiner inom de båda organisationerna.
1. Syfte Denna rutin syftar till att tydliggöra och förenkla för verksamheterna hur kemikalieavfall och därtill relaterat avfall ska hanteras för att upprätthålla en säker och lagenlig hantering. 2. Allmänt
Läs merEgenkontroll. enligt Miljöbalken. Vägledning för mindre miljöpåverkande verksamheter
Egenkontroll enligt Miljöbalken Vägledning för mindre miljöpåverkande verksamheter Ni styr Er verksamhet Syftet med denna vägledning är att presentera de krav som ställs på din verksamhet enligt miljöbalken
Läs mer2. Miljölagstiftning
2. Miljölagstiftning Varför en balk? Naturvårdslagen Miljöskyddslagen Lagen om förbud mot dumpning av avfall i vatten Lagen om svavelhaltigt bränsle Lagen om skötsel av jordbruksmark Renhållningslagen
Läs merINFORMATION OM KEMIKALIE- ANVÄNDNING I FÖRETAG
INFORMATION OM KEMIKALIE- ANVÄNDNING I FÖRETAG Allmänt om kemikalieförvaring Kemikalier och farligt avfall skall hanteras och förvaras så att risken för spill eller läckage till omgivningen minimeras och
Läs merFORDONSVERKSTÄDER - SLUTRAPPORT. Augusti 2007
FORDONSVERKSTÄDER - SLUTRAPPORT Augusti 2007 Gärdhemsvägen 9 461 83 Trollhättan Telefon 0520-49 74 75 Fax 0520-49 79 94 miljo@trollhattan.se www.trollhattan.se Bankgiro 992-2352 SAMMANFATTNING Under vinterhalvåret
Läs merKemiska produkter i butiker
3:e reviderade upplagan Kemiska produkter i butiker märkning och ansvar KEMIKALIEINSPEKTIONEN Till dig som säljer kemiska produkter Farliga kemiska produkter ska vara rätt märkta när de säljs Företagen,
Läs merGuide för hälso- och miljöbedömning vid nyinköp/anskaffning av kemiska produkter
Guide för hälso- och miljöbedömning vid nyinköp/anskaffning av kemiska produkter Inledning Inom landstingen/regionerna upphandlas centralt kemikalier och kemiska produkter som används i stora volymer.
Läs mer1. Syfte Att säkerställa att hantering och förvaring av kemikalier sker på ett säkert sätt ur miljö- och arbetsmiljösynpunkt.
Verktygslådan SMART Titel Utgåva Rutin för kemiska ämnen och produkter (förskola) 2012-06-21 1. Syfte Att säkerställa att hantering och förvaring av kemikalier sker på ett säkert sätt ur miljö- och arbetsmiljösynpunkt.
Läs merI allt laboratoriearbete ska riskerna bedömas
2000 1800 2000 ml 1600 1400 1200 1000 800 I allt laboratoriearbete ska riskerna bedömas Broschyren bygger på reglerna AFS 1997:10, Laboratoriearbete med kemikalier. Frätande/Starkt frätande Explosivt Giftigt/Mycket
Läs merNytt om kemikaliehantering Välkomna
Nytt om kemikaliehantering Välkomna Lagar Riskbedömning Utbytesprincipen Kaffe Hur vet man att en kemikalie är hälsofarlig? Hur förvarar man kemikalier och brandfarliga varor? Miljöbalken Kemikalieinspektionens
Läs merSvensk författningssamling
Svensk författningssamling Förordning om ändring i förordningen (2008:245) om kemiska produkter och biotekniska organismer; SFS 2010:965 Utkom från trycket den 13 juli 2010 utfärdad den 1 juli 2010. Regeringen
Läs merMiljöbalkens krav på Egenkontroll - bättre rutiner i din verksamhet
Miljöbalkens krav på Egenkontroll - bättre rutiner i din verksamhet En väl fungerande egenkontroll ger bra förutsättningar för att fel på utrustning och felaktig hantering upptäcks innan allvarlig skada
Läs merChecklista Reach för Nedströmsanvändare
Checklista Reach för Nedströmsanvändare Checklistan tar upp frågor som berör användning av kemiska produkter i den egna verksamheten 2011-05-16 reviderad 2012-03-15 Denna checklista tar endast upp regler
Läs merGuide för hälso- och miljöbedömning vid nyinköp/anskaffning av kemiska produkter
Guide för hälso- och miljöbedömning vid nyinköp/anskaffning av kemiska produkter Inledning Inom landstingen/regionerna upphandlas centralt kemikalier och kemiska produkter som används i stora volymer.
Läs merMiljöbalkens krav på Egenkontroll
Miljöbalkens krav på Egenkontroll - bättre rutiner i din verksamhet Väl fungerande rutiner ger bra förutsättningar för att fel på utrustning och felaktig hantering upptäcks innan allvarlig skada inträffar.
Läs merMiljöbalkens krav på Egenkontroll
Miljöbalkens krav på Egenkontroll - bättre rutiner i din verksamhet Väl fungerande rutiner ger bra förutsättningar för att fel på utrustning och felaktig hantering upptäcks innan allvarlig skada inträffar.
Läs merKemikalier och miljö. Line Nilsson Miljöskyddsinspektör
Kemikalier och miljö Line Nilsson Miljöskyddsinspektör Vad är en kemisk produkt? Ett kemiskt ämne eller En blandning av flera kemiska ämnen Kan vara märkt med farosymbol och/eller riskfraser, men inte
Läs merKemikalieinspektionens författningssamling
Kemikalieinspektionens författningssamling ISSN 0283-1937 Föreskrifter om ändring i Kemikalieinspektionens föreskrifter (KIFS 2008:3) om bekämpningsmedel; beslutade den 14 maj 2009. KIFS 2009:5 Utkom från
Läs merProjektrapport för Analys av restprodukt från en kremeringsprocess
September 2011 Projektrapport för Analys av restprodukt från en kremeringsprocess Bakgrund En gasanalysators uppgift är att kontinuerligt mäta syreöverskott och CO i rökgaserna under hela kremationsförloppet.
Läs merVerksamhetsansvarigt företag (moderbolag) om annat än ovanstående
OXL4683- v 1.0 2011-12-27 1 (10) Anmälan miljöfarlig verksamhet Enligt miljöbalken 9 kap. Anmälan ska sändas in senast 6 veckor innan start av ny verksamhet eller ändring av befintlig verksamhet. Allmänna
Läs merMILJÖHANDBOKEN Kapitel 4.4
Naturvetenskapliga fakulteten Göteborgs universitet MILJÖHANDBOKEN Kapitel 4.4 Upprättat av miljösamordnaren 050927 Senast reviderat av miljösamordnaren 080411 Miljöriskinventering vid Naturvetenskapliga
Läs merAnvisning för uppskyltning av laborativa lokaler och förvaringsskåp
Anvisning för uppskyltning av Lunds universitet 1 (15) Anvisning för uppskyltning av och förvaringsskåp Gällande föreskrifter... 2 Arbetsmiljöverkets föreskrifter... 3 Föreskrift om kemiska arbetsmiljörisker
Läs merKemiska arbetsmiljörisker
Kemiska arbetsmiljörisker En översikt av de grundläggande arbetsmiljöreglerna för att minska de kemiska riskerna Alla vill och kan skapa en bra arbetsmiljö 2012-06-01 1 Kemiska ämnen är farliga på olika
Läs merLagstiftning och hantering av kemiska produkter
Lagstiftning och hantering av kemiska produkter LAGSTIFTNING Miljöbalken 14:e kap i MB Kemiska produkter och biotekniska organismer Förordningen (2008:245) om kemiska produkter och biotekniska organismer.
Läs merAnmälan om miljöfarlig verksamhet Enligt 9 kap 6 Miljöbalken, samt Miljöprövningsförordningen (2013:251)
Ifylld blankett skickas till Miljöenheten Box 52 387 21 Borgholm Telefon 0485-880 00 Telefon / Besökstid vardagar 8.00-16.00 Anmälan om miljöfarlig verksamhet Enligt 9 kap 6 Miljöbalken, samt Miljöprövningsförordningen
Läs merMiljöbalkens krav på Egenkontroll
Materialet är till största delen hämtat från Miljösamverkan Västra Götaland och Miljöförvaltningen i Stockholm Miljöbalkens krav på Egenkontroll - bättre rutiner i din verksamhet Väl fungerande rutiner
Läs merChecklista för egenkontroll enligt förordningen om verksamhetsutövares egenkontroll 1998:901 (FVE)
Checklista för egenkontroll enligt förordningen om verksamhetsutövares egenkontroll 1998:901 (FVE) Allmänna uppgifter Fastighetsbeteckning: Verksamhetens namn: Adress, postnummer och ort: Organisationsnummer:
Läs merTillsyn enligt miljöbalken, Företag, fastigheten Fastighet 1:1
INSPEKTIONSRAPPORT 1 (6) Miljöskyddsenheten Handläggare, 0340-882 70 Namn Adress Postnr Tillsyn enligt miljöbalken, Företag, fastigheten Fastighet 1:1 Miljö- och hälsoskyddsförvaltningen gjorde den en
Läs merMiljöförvaltningen. Informationsmöte om kemikaliehantering för berörda grund- och gymnasieskolor
Miljöförvaltningen Informationsmöte om kemikaliehantering för berörda grund- och gymnasieskolor Svaneskolan 2011-04-26 Björn Berséus, Miljöchef, 046-35 52 60 Agnieszka Fedorowska, Miljöinspektör, 046-35
Läs merFAKTABLAD Skillnader i klassificering och märkning enligt CLP förordningen och KIFS 2005:7 2013-04-17. WSP Natlikan
FAKTABLAD Skillnader i klassificering och märkning enligt CLP förordningen och KIFS 2005:7 2013-04-17 WSP Natlikan Om WSP Natlikan Lösningar för ett resultatinriktat hållbarhetsarbete WSP Natlikan har
Läs merHantering och förvaring av brandfarlig vara på klinik Odontologiska Fakulteten Tandvårdshögskolan, Malmö
Hantering och förvaring av brandfarlig vara på klinik Odontologiska Fakulteten Tandvårdshögskolan, Malmö 2014-08-28 Innehåll: Innehåll:...2 Till all personal och studerande på Tandvårdshögskolan...3 1
Läs merKemiska produkter i butiker. Märkning och ansvar
Kemiska produkter i butiker Märkning och ansvar ISBN: 91-7932-057-0 Fler exemplar av broschyren kan beställas från: CM-gruppen, Box 11063, 116 11 Bromma Tel: 08-50 59 33 35, fax 08-50 59 33 99 E-post:
Läs merTips för företagets miljöarbete
Tips för företagets miljöarbete Företagets ansvar Alla företag påverkar miljön på något sätt och ansvarar för sin egen miljöpåverkan. Som företagare är man skyldig att känna till vilka lagar som gäller
Läs merInformation om miljötillsyn på mindre företag - En broschyr från miljöenheten i Öckerö kommun
Information om miljötillsyn på mindre företag - En broschyr från miljöenheten i Öckerö kommun Information om miljötillsyn I det här materialet har vi försökt sammanfatta hur er verksamhet berörs av miljöbalken
Läs merXxxxx Kemiska arbetsmiljörisker
AFS 2014:XX 2014:5 Xxxxx Kemiska arbetsmiljörisker Arbetsmiljöverkets föreskrifter om ändring i Arbetsmiljöverkets föreskrifter (AFS xxxx:xx) 2011:19) om om kemiska arbetsmiljörisker Arbetsmiljöverkets
Läs merEgenkontroll lantbruk
Egenkontroll lantbruk Egenkontroll är ett verktyg för att ha kontroll på hur verksamheten påverkar miljön. En bra egenkontroll ger förutsättningar för att tidigt upptäcka fel på utrustning och felaktig
Läs merFÖRETAGETS ANSVAR EN BROSCHYR FRAMTAGEN AV TILLSYNSMYNDIGHETERNA I KALMAR & GOTLANDS LÄN GENOM MILJÖSAMVERKAN SYDOST
EN BROSCHYR FRAMTAGEN AV TILLSYNSMYNDIGHETERNA I KALMAR & GOTLANDS LÄN GENOM MILJÖSAMVERKAN SYDOST FÖRETAGETS ANSVAR Alla företag påverkar miljön på något sätt och ansvarar för sin egen miljöpåverkan.
Läs meregenkontroll Tandvårdens - checklista för din verksamhet
egenkontroll Tandvårdens - checklista för din verksamhet TANDVÅRD 2011 VÄLFUNGERANDE RUTINER i verksamheten ger bra förutsättningar för ett fungerande miljöskydd så att fel på utrustning och felaktig hantering
Läs merHantering och förvaring av brandfarlig vara på klinik Odontologiska Fakulteten Malmö Universitet
Hantering och förvaring av brandfarlig vara på klinik Odontologiska Fakulteten Malmö Universitet 2018-04-12 Innehåll: Innehåll:... 2 Till all personal och studerande på Odontologiska fakulteten... 3 1
Läs merTillsyn över billackerare i Trelleborgs Kommun år 2007
Tillsyn över billackerare i Trelleborgs Kommun år 2007 Miljöförvaltningens rapport nr 8/2007 Inledning Bakgrund Miljönämnden utövar tillsyn och kontrollerar att miljöbalkens mål följs vid miljöskyddsobjekten
Läs merArbetsdokumentnr: SU Dokumentnamn: Miljöriskbedömning för institutionen MMK Utfärdat av: Baltzar Stevensson Godkänt av: Gunnar Svensson
Sida 1 (6) Miljöriskbedömning Sammanställd mängd miljörisker Kemiska: 4200 kg kemikalier varav 1400 kg brandfarlig och 400 kg miljöfarlig varav 10 kg är ozonnedbrytande. 2000 L gas varav 160 L brandfarlig.
Läs merChecklista för egenkontroll enligt förordningen om verksamhetsutövares egenkontroll 1998:901 (FVE)
2010-10-11 Sida 1 (7) Checklista för egenkontroll enligt förordningen om verksamhetsutövares egenkontroll 1998:901 (FVE) Kontrollen genomförd av: Närvarande vid kontrollen: Datum: Allmänna uppgifter Fastighetsbeteckning:
Läs mervattenanläggning är strikt underhållsansvarig för anläggningen.
1 Alla som bedriver vattenverksamhet ska fortlöpande planera och kontrollera sin verksamhet. Syftet med planeringen och kontrollen ska vara att motverka och/eller förebygga olägenhet för människors hälsa
Läs merRiskbedömning vid laboratoriearbete - Arbetsmetoder på utbildningen för biomedicinska analytiker
Riskbedömning vid laboratoriearbete - Arbetsmetoder på utbildningen för biomedicinska analytiker Ann-Britt Gröning /Lektor i kemi vid utbildningsområdet Biomedicinsk laboratorievetenskap Ann-Britt.Groning@hs.mah.se
Läs merSå här läser du ett. Säkerhetsdatablad
Så här läser du ett Säkerhetsdatablad Säkerhetsdatablad Säkerhetsdatablad Har du någon gång tittat på ett säkerhetsdatablad och känt att du inte orkar eller vill läsa det, fastän du vet att du egentligen
Läs merRiktlinjer för hantering av brandfarlig vara inom Malmö högskola
1(5) Dnr Mahr 15-04/34 Riktlinjer för hantering av brandfarlig vara inom Malmö högskola Malmö högskolas spolicy anger säkerhetsarbetets syfte och mål. Till policyn finns en handlingsplan som beskriver
Läs merMiljöledning vid Göteborgs universitet hur påverkar vårt miljöledningssystem laboratoriearbetet?
Miljöledning vid Göteborgs universitet hur påverkar vårt miljöledningssystem laboratoriearbetet? Ullika Lundgren Miljöcontroller ullika@gu.se 031 7869870 Miljöledningssystemet året runt ISO 14001 och EMAS
Läs merKommentarer till checklistans frågor
Kommentarer till checklistans frågor Checklistan är tänkt att användas som ett stöd i tillsynen. I detta dokument ges kortfattade kommentarerer till respektive fråga i checklistan. Vi anger vilken artikel
Läs merLaborationssäkerhet CBGAM0, vt 2012 2012-04-20
Laborationssäkerhet CBGAM0, vt 2012 2012-04-20 Grundregler Använd alltid skyddsklädsel, labbrock samt skyddsglasögon. Man får inte äta eller dricka på lab. Man får inga omständigheter smaka på kemikalierna.
Läs merINNEHÅLL. Lagkrav och myndigheter. Strategi för att skapa och strukturera ett arbetssätt. Hantering av specifika problem
PRESENTATION INNEHÅLL Lagkrav och myndigheter Strategi för att skapa och strukturera ett arbetssätt Hantering av specifika problem LAGKRAV OCH MYNDIGHETER LAGSTIFTNING Svensk lagstiftning Lag Förordning
Läs merAnmälan om miljöfarlig verksamhet 1 (8)
Anmälan om miljöfarlig verksamhet 1 (8) Sökande Verksamhetens namn Organisationsnummer Besöksadress Fastighetsbeteckning (där verksamheten bedrivs) Utdelningsadress Faktureringsadress Kontaktperson Telefon
Läs merRiktlinjer för utsläpp från Fordonstvättar
C4 Teknik och Miljö- och samhällsbyggnadsförvaltningen Riktlinjer för utsläpp från Fordonstvättar Innehåll Bakgrund... 3 Vem gör vad?... 4 Definitioner... 4 Generella riktlinjer... 5 Riktlinjer för större
Läs merINSPEKTIONSUNDERLAG.
INSPEKTIONSUNDERLAG FÖR TILLSYN AV VERKSAMHETERS EGENKONTROLL (A, B & C-VERKSAMHETER) UTIFRÅN FÖRORDNINGEN OM VERKSAMHETSUTÖVARES EGENKONTROLL SFS 1998:901 (FVE) www.miljosamverkansydost.se INSPEKTIONSUNDERLAG
Läs merKemiska arbetsmiljörisker
Kemiska arbetsmiljörisker Arbetsmiljöverkets föreskrifter om ändring i Arbetarskyddsstyrelsens föreskrifter (AFS 2000:4) om kemiska arbetsmiljörisker Arbetsmiljöverkets författningssamling Arbetsmiljöverkets
Läs merRiktlinjer för hantering av brandfarlig vara inom Malmö högskola
1(7) Dnr Mahr 15-04/34 Riktlinjer för hantering av brandfarlig vara inom Malmö högskola Malmö högskolas spolicy anger säkerhetsarbetets syfte och mål. Till policyn finns en handlingsplan som beskriver
Läs merSå här gör du en förenklad kemikalieförteckning och identifierar ämnen som omfattas av miljömålet en giftfri miljö
1 (9) Miljö- och samhällsbyggnadsförvaltningen HANDLEDNING Så här gör du en förenklad kemikalieförteckning och identifierar ämnen som omfattas av miljömålet en giftfri miljö Version 3. 2019-01-28 Denna
Läs merSvensk författningssamling
Svensk författningssamling Förordning om ändring i avfallsförordningen (2011:927); SFS 2014:236 Utkom från trycket den 29 april 2014 utfärdad den 16 april 2014. Regeringen föreskriver 1 att 54 58 och bilaga
Läs merRiskbedömning Coomassie-infärgning av gel
Sida 1( 5) Riskbedömning Coomassie-infärgning av gel Utförd 2014-09-15 Av Charlotte Welinder på Bo Baldetorps grupp. Andrad senast 2014-09-19 Av Lars Ekblad Slutlig bedömning av hela metoden 1. Acceptabel
Läs merRiskbedömning av laboratoriekemikalier Karolinska Institutet
Riskbedömning av laboratoriekemikalier Karolinska Institutet 1 Vad är en farlig kemisk produkt? Definition: en produkt som klassificeras som farlig enligt KIFS 2005:7 eller CLP. Dvs en produkt som genom
Läs mer1. Syfte Att säkerställa att hantering och förvaring av kemikalier sker på ett säkert sätt ur miljö- och arbetsmiljösynpunkt.
Verktygslådan SMART Titel Utgåva Rutin för kemiska ämnen och produkter (skola) 2012-06-21 1. Syfte Att säkerställa att hantering och förvaring av kemikalier sker på ett säkert sätt ur miljö- och arbetsmiljösynpunkt.
Läs merAnmälan enligt miljöbalken (21 förordningen om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd)
BROMÖLLA KOMMUN Miljökontoret 1 (12) Anmälan enligt miljöbalken (21 förordningen om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd) ver. 040122 Administrativa uppgifter Anläggningens namn Besöksadress Utdelningsadress
Läs merJokkmokks kommun Miljökontoret
Jokkmokks kommun Miljökontoret Anmälan om miljöfarlig verksamhet enligt 9 kap miljöbalken (1998:808) Administrativa uppgifter Anläggningens namn: Besöksadress: Utdelningsadress: Postnummer och ort: Telefon:
Läs merDokumentnamn och uppdateringsinfo
Arbetsmiljö allmänt SFS 1977:1160 Arbetsmiljölag (1977:1160) t.o.m. SFS 2010:1225 SFS 1977:1166 Arbetsmiljöförordning (1977:1166) t.o.m. SFS 2009:1164 AFS 2001:1 Arbetsmiljöverkets föreskrifter om systematiskt
Läs merSeminarium om klassificering och märkning enligt CLP (EG)1272/2008
Seminarium om klassificering och märkning enligt CLP (EG)1272/2008 31 mars 2015 CLP 2015: AGERA NU! Upplägg 09.30X Inledning och bakgrund syfte med dagen X Roller och ansvar X Principer för klassificering
Läs merSvensk författningssamling
Svensk författningssamling Förordning om ändring i förordningen (1998:950) om miljösanktionsavgifter; SFS 2010:964 Utkom från trycket den 13 juli 2010 utfärdad den 1 juli 2010. Regeringen föreskriver att
Läs merInspektionsrapport, egenkontroll gällande båtklubbar och marinor
Inspektionsrapport Dnr: 2015 4075 Sida 1 (5) 2015-06-26 Handläggare Charlotte Larsson Miljö- och hälsoskyddsinspektör Telefon 08-508 288 71 E-post: charlotte.larsson@stockholm.se Örnsbergs båtklubb Inspektionsrapport,
Läs merMiljösamordnaren ansvarar för att arbetet med åtgärder följs upp.
Miljöhandbok för Tjärnö Marinbiologiska Laboratorium Göteborgs och Stockholms Universitet Dokument nr Sida 1(4) Nödlägesberedskap Upprättad av Miljösamordn are Godkänd av Ledningen Göteborgs och Stockholms
Läs mer