, SKELLEFTEÅ KOMMUN, SCHARINS INDUSTRIOMRÅDE

Transkript

1 , SKELLEFTEÅ KOMMUN, SCHARINS INDUSTRIOMRÅDE Foto Göran Bergström, WSP Bedömning av kostnader för rivning av fasta anläggningar - Underlag för huvudstudie WSP Samhällsbyggnad

2 Uppdragsnr: (10) Innehåll 1 Orientering Uppdraget Objekt Metodik för uppskattning av byggnadsvolymer Rivningskostnader Antagen rivningsmetod Förutsättningar för kostnadsberäkningarna Resultat av kostnadsberäkningarna Rivningskostnader som täcks av Naturvårdsverkets Rambidrag...9 Bilagor Bilaga 1 Bilaga 2 Bilaga 3 Situationsplan med objekten Deponitaxa Kostnadsberäkning WSP Samhällsbyggnad Box Umeå Besök: Kungsgatan 67 Tel: Fax: WSP Sverige AB Org nr: Styrelsens säte: Stockholm

3 Uppdragsnr: (10) 1 Orientering Skellefteå kommun ansöker via Länsstyrelsen i Västerbottens län medel från Naturvårdsverkets rambidrag avseende förorenade områden för att sanera Scharins industriområde. Kommunen har utarbetat en huvudstudie för sanering av industriområdet. Enligt denna kommer ca ton förorenade massor att schaktas upp och behandlas. 2 Uppdraget Som en del av huvudstudien har Skellefteå kommun uppdragit åt WSP Samhällsbyggnad att på befintligt underlagsmaterial bedöma kostnaderna för rivning av de sammanlagt 30 fasta anläggningarna (benämnda objekt 1-29 samt 31) inom industriområdet. Objekt 30 kajanläggningen, har undantagits då den inte bedöms vara förorenad eller är föremål för rivning. Uppdraget har omfattat byggnader och anläggningar ovan mark och beräkningen har begränsats till byggnadskropp innanför husliv (motsvarande). Uppdraget har genomförts av WSP Umeå. För projektledning har Göran Bergström, WSP samhällsbyggnad svarat. Kostnadskalkyler har upprättats av Eric Järvholm, WSP Byggprojektering. Dokumentet har granskats av Gustaf Sjölund, WSP Samhällsbyggnad. Saneringen av industriområdet innebär att byggnader och andra anläggningar kommer att rivas. Förorenad mark kommer att schaktas upp för behandling vid externa anläggning. Byggnader av betong och tegel som inte är förorenade avses att krossas och massorna nyttjas för utfyllnad av de områden där förorenade massor schaktats upp. Trä, metall mm sorteras ut före rivning för att återvinnas. Farligt avfall och byggmaterial som är förorenade på annat sätt kommer att tas omhand vid godkända anläggningar. Annat byggavfall som inte möjligt att återanvända kommer att deponeras. Den upprättade kostnadskalkylen utgör underlag för ansökan om bidrag för rivning och sanering av byggnader och jord inom industriområdet. 3 Objekt Nedan redovisas de objekt som omfattas av rivningsplanerna. Vidare redovisas gjorda antaganden beträffande förekomst av material/ämnen som påverkar kostnaden för rivningen. Samtliga objekt återfinns på situationsplanen, bilaga 1. Objekt 1 - Kontor/Mäss Konventionell byggnad från 1951 med grundläggning på betongplatta, fasad av tegel och yttertak av tegel. Objekt 2 - Grindvakt

4 Uppdragsnr: (10) Objekt 3 - Bunthall I direkt anslutning till boardfabriken byggdes 1980 en byggnad, bunthallen. Byggnaden har betongstomme med lättbetong. Den innehöll sorterings- och kapningsutrustning för förädling av boardskivorna. I byggnaden finns också frekvensomriktare för de gamla maskinerna. Antagande: Asbests finns i ledningskrökar Objekt 4 - Snickeri Byggnadsår Stålstomme med betongvalv och enstens murade tegelväggar. Byggnaden är ej i speciellt bra skick. Taket är delvis deformerat och mellanbjälklaget sviktar betänkligt. I byggnaden tillverkades och reparerades diverse utrustning som behövdes inom industriområdet. Under krigsåren tillverkades alla reservdelar av industrin själv, bl a i denna lokal. Objekt 5 - Boardfabrik Byggnad med betongplatta, stomme av betong och murverk, fasad av plåt och yttertak av papp. Taket är i dåligt skick, men förutom detta är byggnaden i bra skick. Bl a finns värmeslingor i golvet. Byggnaden innehöll 3 st boardlinjer, varav en finns kvar, den s k treetexlinjen för porös board. Byggnaden byggdes ursprungligen 1939, men har byggts ut med de olika linjerna allt eftersom. Boardlinjerna kördes sista gången Antagande: Klinkers är uppsatt med fogmassa innehållande asbest. Golven i mittenkällaren och östra källaren (benämning enligt Tyréns utredning) är förorenade och saneras genom rivning av ytskikt. Objekt 6 - Ångcentral Byggnadsår Murad stomme med bjälklag av betong. Byggnaden är anpassad för sitt ändamål. Byggnaden innehåller 3 st fastbränslepannor. Den första stängdes 1983, den andra är från 1923 och har ej varit i drift på länge medan den tredje är från 1974 och är i funktionsdugligt skick. I ångcentralen producerades både värme och ånga, till hela anläggningen, kapacitet 30 ton/tim. Antagande: Klinkers är uppsatt med fogmassa innehållande asbest. Isolering runt äldre ångledningar innehåller asbest enligt inventering gjord av ABVAK Enligt muntlig uppgift är sanering gjord, varför det i kalkylen inte har antagits att någon asbest förekommer i byggnaden. Objekt 7 - Sliperi Gammal byggnad, ursprungligen från 1912, där mekanisk framtagning av fibrerna, slipmassa, utfördes. Slip- och boardmassa tillverkades i byggnaden. Byggnaden har betongstomme kompletterat med tegel. Byggnadsstilen är karakteristisk för industribyggnader från början av 1900-talet och har kanske ett visst kulturhistoriskt värde. Byggnaden är utbyggd åt två håll både uppströms och nedströms älven samt på taket. Bägge utbyggnaderna skedde under 1960-talet. Det finns mycket skrot i bygg-

5 Uppdragsnr: (10) naden som bör ha ett visst metallvärde. Transformatorer finns i byggnaden och de innehåller olja, dock ej PCB-haltig enligt gjorda analyser. Antagande: Den förorenade massarester som finns kvar i sliperiet saneras, underliggande betonggolv är fritt från föroreningar i nivåer som motiverar särskild hantering av betongen. Objekt 8 - Pallverkstad Relativt ny byggnad (byggnadsår 1973) med trästomme på betongplatta. Används i dag för tillverkning av lastpallar. VA saknas. Objekt 9 - Bränsleterminal Gammal byggnad (byggnadsår 1925) som ligger i direkt anslutning till ångcentralen. Lagring av bränsle för förbränning. Objekt 10 - Plåtverkstad Byggnad från 1925 med fasad och yttertak av plåt. Byggnaden används för kanottillverkning idag. Objekt 11 - Elverkstad Robust byggnad från 1950 med betongplatta, stomme av betongsten, putsad fasad och papptak. En bra byggnad som har sina värden i kablar, porslin m m. I lagret i källaren finns olika typer av utrustning som bör ha ett värde om rätt avsättning kan hittas. Bokhyllor med diverse gamla handlingar finns också i byggnaden. Objekt 12 Mekanisk verkstad En betongbyggnad med putsat tegel från Objekt 13 Lackeringsbyggnad 1/3 av byggnaden (tillbyggnad 1970) har betongstomme med lättbetongtak och ytterväggar av sandwichbetong/tegel, ev med isolering. 2/3 av byggnaden (från 1940 talet) har bågformat betongtak, med betongtakstolar och murade väggar. Under del av byggnaden finns källare, m 2, bakom finns ett vidbyggt kallförråd med bågtak av trätakstolar som är deformerat. Asfalt har lagts ovanpå originalgolvet som var av klinker. Ventilationen i byggnaden är delvis ny och ca 1/3 av bygganden, där lackering utförts, kan beskrivas som en komplett lacklinje med dragskåp osv. Objekt 14 Magasin Byggnad 15 - Garage Byggnadsår Byggnaden har betongväggar murade av betongsten samt papptak. Betongplatta i tak. Objekt 16 Hamnmagasin Efter branden återstår endast asfaltrester. Objekt 17 - Avloppspumpstation Avloppspumpstation för pumpning av processpillvatten till reningsanläggningen. Pumpstationen är försedd med bräddavlopp (träledning!). Den är förmodligen byggd på 1970-talet och träledningen är troligen en tidigare utloppsledning för processavlopp direkt till älven.

6 Uppdragsnr: (10) Objekt 18 - Råvattenpumpstation För intag av råvatten till tillverkningsprocessen finns en pumpstation vid älvskanten. Pumpstationen bedöms vara byggd på eller 70-talet och både byggnaden och den maskinella utrustningen var i relativt gott skick. Antagande: Rivningen av fundament i vatten kan göras från land. Objekt 19 Utlastning transportanläggning Objekt Cistern 1-3 Oljecisterner. Antagande: Cisterner är rengjorda och sanerade. Förnyad gasfriförklaring bör göras. Objekt 23 - Cistern 4 3 mindre cisterner. Antagande: Cisterner är rengjorda och sanerade. Förnyad gasfriförklaring bör göras. Objekt 24 - Cistern 5 Oljecistern. Antagande: Cisterner är rengjorda och sanerade. Förnyad gasfriförklaring bör göras. Objekt 25 - Virkesintag Objekt 26 - Transformatorstation Antagande: Transformatorer fria från PCB. Objekt 27 Industrispår Antagande: Slipers är impregnerade med kreosot. Objekt 28 Travers Objekt 29 Flisintag Objekt 31 - Reningsbassäng 4 Metodik för uppskattning av byggnadsvolymer Inventering av objekt med avseende på materialmängder för rivning har gjorts av dåvarande KM, Eric Järvholm, redovisad i rapport daterad Vid denna inventering har underlagsmaterial utgjorts av bygglovshandlingar omfattande ritningar och byggnadstekniska beskrivningar från Skellefteå kommun för objekten (byggnaderna) 1, 7, 8, 13 och 20. För de objekt där ritningsunderlag saknats har uppmätning av installationer och byggnadsmaterial gjorts vid inventering komplettering september 2004.

7 Uppdragsnr: (10) Den tidigare gjorda inventeringen har kompletterats med inventering av boardfabriken och bunthall, vilken undantagits de tidigare inventeringarna. Inventering av förorenade material har gjorts av Tyréns i sliperiet och boardfabriken. Vid inventeringen har provtagning gjorts och skanninganalyser har utförts med XRF vilka har verifierats med kemiska analyser i valda punkter. Tyréns undersökningar finns redovisade i rapport daterad Mängden förorenat byggnadsmaterial har skattats utifrån de data som erhållits vid Tyréns undersökningar. De övriga byggnaderna har bedömts vara fria från farligt avfall med hänsyn till verksamhetens art och omfattning, med undantag för ev asbests. Beräkningarna bygger på att byggmaterial ned till ett djup av 1 m under mark avlägsnas. Ev material på djupare liggande nivåer lämnas kvar då det bedöms att det inte utgör någon olägenhet för områdets framtida användning. Inventeringen omfattar inte ledningsnät i mark utanför byggnadsliv. 5 Rivningskostnader Rivningskostnader som bekostas av Naturvårdsverkets rambidrag för förorenade områden omfattar byggnader som är förorenade och byggnader med föroreningar under grundläggningskonstruktionen. Byggnader vilka bedöms vara fria från föroreningar omfattas således inte av bidragssystemet. 5.1 Antagen rivningsmetod De områden som saneras med medel från Naturvårdsverkets rambidrag för förorenade områden skall utgöra goda exempel på rivning och sanering. Av detta skäl har antagandet gjorts att objekten rivs med selektiv rivning. En uppdelning av rivningskostnaderna har gjorts för de olika objekten (byggnaderna/anläggningarna). Denna uppdelning förutsätter att rivningen av objekten görs som tre entreprenader, vilka omfattar samtliga objekt inom området. Om något objekt skall rivas enskilt vid ett tidigare/senare tillfälle tillkommer etablerings- och avetableringskostnad för entreprenaden. Den första entreprenaden föreslås omfatta demontering och omhändertagande av material och fasta installationer i byggnaderna. Den andra entreprenaden bör omfatta rivning av cisterner och den tredje rivning av byggnader/anläggningar. Rivningen görs som selektiv rivning vilket innebär att farligt avfall, bl a EE-avfall, sorteras ut och omhändertas separat. Den lösa och fasta inredningen demonteras och sortteras. Metall sorteras ut för återvinning. Rivningen av byggnaderna görs med konventionella metoder och en krossning görs av betong och tegel till en fraktion ca 0-80 mm. Armeringsjärn frånskiljs.

8 Uppdragsnr: (10) 5.2 Förutsättningar för kostnadsberäkningarna Kostnadsberäkningarna har genomförts stegvis baserat på schablonvärden från Byggnyckeln, enligt följande: Materialmängder av tegel, trä, stål, isolering, murblock, stål och övrigt har bestämts dels uppdelat på de olika byggnaderna/anläggningarna och dels totalt. Rivningskostnader för de olika byggnaderna/anläggningarna baseras på enhetstider för selektiv rivning. Kostnad per enhetstimme är 300 kr. Kvittblivningskostnader är baserade på Skellefteå kommuns gällande taxor för deponering respektive återvinning, vilka redovisas i bilaga 2. Deponiskatt, 370 kr/ton, har inkluderats i kvittblivningskostnaden. Kvittblivningskostnad för material som klassas som farligt avfall och inte kan tas emot vid Skellefteå kommuns avfallsupplag har kalkylerats med hjälp av uppgifter från anläggning i drift med tillstånd att deponera farligt avfall. Mottagningskostnad för förorenad slipmassa har inhämtats från Sydkraft SAKAB. Beräknade enhetstider (arbetstider) har baserats på att material sorteras vid rivning, för att kunna återvinnas. För att möjliggöra skillnaden på demontering och rivning har beräknade enhetstider (arbetstider) delvis baserats på mantimmar för selektiv demontering av ytskikt, isolering od. Delvis på en fiktiv enhetstid för maskin inkl förare för rivningar av betong tegel od. Den fiktiva enhetstiden har kompenserats för skillnaden i kapacitet och kostnad. Detta innebär att båda enhetstiderna på ingå i en gemensam sammanställning. Mottagningskostnad för järnvägsslipers har inhämtats från IQR SOLUTIONS, Trollhättan. Intäkt för omhändertagande av transformatorer bygger på uppgift från Stena Trafo, Karlstad. Intäkten balanserar de kostnader som förväntas för sanering av betongplattor från uppställningsplatsen. Ingen hänsyn är tagen till intäkt från eventuell försäljning av sorterat byggmaterial eller utrustning. Rivning och deponering av installationer och processutrustning har bedömts uppgå till ca 20 % av totala kostnaden för byggnader och anläggningar. Kostnadsberäkningen avser kostnadsläget Kostnadsberäkningarna baseras på att entreprenaden görs i ett tempo som är anpassat till rivningsentreprenörens ordinarie resurser. Lagstadgad mervärdesskatt tillkommer. Kostnadsberäkningarna redovisas i bilaga 3. I blad 1 redovisas de mängder som erhållits vid inventeringarna. Den bedömda tidsåtgången för rivningen framgår av blad 2. I blad 3 redovisas de kvittblivningskostnader som uppkommer (transport och omhändertagande) för de olika materialslagen, oavsett om de går till återvinning eller deponeras. Blad 4 redovisas kostnader för de betongoch tegelrester som kan användas för utfyllnad inom området I blad 5 återfinns saneringskostnader för materialslag som inte redovisats i blad 2. Blad 6 summerar samtliga kostnader.

9 Uppdragsnr: (10) 5.3 Resultat av kostnadsberäkningarna Resultatet av beräkningarna visar att om samtliga objekt rivs kan byggnadsresterna, ca m 3, nyttjas för återfyllning inom fastigheten. Byggnadsresterna kan givetvis även användas i andra liknande byggobjekt samt som konstruktionsmaterial vid Skellefteå kommuns avfallsupplag. Kostnaden för krossning och återfyllning av betongen har kalkylerats till 200:-/ton medan transport och mottagning vid deponin medför en kostnad av 150:-/ton. Beräkningarna har även kontrollerats gentemot det utfall som erhållits vid saneringen av Köpmanholmens industriområde, där ett stort antal byggnader revs. Betong och tegel krossades och avses att användas vid återfyllnad av området. Den totala kostnaden för rivningen av objekten uppgår till ca 11,5 MSEK. Av detta belopp faller ca 3 MSEK på objekt 5, boardfabriken. Kostnaden för lösa miljöfarliga lämningar och installationer vilka främst finns i boardfabriken, bunthallen och sliperiet bedöms till 1,9 MSEK. Vid en ökad timkostnad för rivningen från 300:-/tim till 320:-/tim ökar den totala rivningskostnaden med 200 kkr. 5.4 Rivningskostnader som bör omfattas av Naturvårdsverkets rambidrag för förorenade områden Följande objekt omfattas av Naturvårdsverkets rambidrag. Objekt 3, bunthall, byggnaden innehåller miljöfarliga rester Objekt 5, boardfabrik, byggnadsmaterialet är kontaminerat av bl a kvicksilver och byggnaden innehåller miljöfarliga rester. Objekt 7, sliperi, byggnaden innehåller miljöfarliga rester. Objekt 14, magasin, dioxinförorenade massor finns i jorden under byggnaden. Objekt 15, garage, dioxinförorenade massor finns sannolikt i jorden under byggnaden. Objekt 20-22, oljecisterner, förorenad jord finns under cisternerna. Objekt 23, oljecisterner, förorenad jord finns under cisternerna. Objekt 24, oljecistern Objekt 26, transformatorstation, PCB har konstaterats i anslutning till transformatorerna. Objekt 27, industrispår. Spåret innehåller kreosotimpregnerade slipers. Rivningskostnaden för de objekt som bör omfattas av Naturvårdsverkets finansiering uppgår till ca 7,5 MSEK. 6 Fortsatt arbete En rivningsplan och rivningsanmälan bör tas fram i samråd med byggnadsinspektören/miljökontoret i Skellefteå kommun. Det slutliga inlämnandet av denna bör inte göras förrän rivningsentreprenaderna är upphandlade, vilket ger entreprenörerna möjlighet att öka materialandelen för återvinning.

10 Uppdragsnr: (10) Byggledning och saneringskontroll bör utgöra del av den kontroll som görs för omhändertagande av de förorenade massorna. Kontrollen bör inriktas på verifiering av entreprenörens egenkontroll. Umeå WSP Samhällsbyggnad Göran Bergström