CE-märkning av bärverk i stål

Transkript

1 CE-märkning av bärverk i stål Seminarium för verkstäder, smeder och andra i nöd CE-märkning av byggprodukter CE-märkning av bärverk i stål SS-EN Innehåll och krav Exempel Ove Lagerqvist ove@prodevelopment.se tel

2 Eurokoderna, SS-EN 1090 och CPR Det är mycket nu! Bygglagstiftningen PBL, PBF Boverkets Byggregler - BBR Boverkets föreskrifter och allmänna råd om tillämpning av europeiska konstruktionsstandarder - EKS Dimensionering enligt Eurokod 3 och andra eurokoder CE-märkning enligt Byggproduktförordningen? Tillverkare certifierade enligt SS-EN Utförande och kontroll enligt SS-EN

3 Eurokoderna, SS-EN 1090 och CPR Det är mycket nu! En röst ur verkligheten

4 CE-märkning av byggprodukter Byggproduktdirektivet, CPD, införlivades med svensk lagstiftning 1995 Från 24 april 2011 gäller Byggproduktförordningen, CPR, parallellt med CPD 1 juli 2013 togs CPR i drift fullt ut och CPD fasades ut Från 1 juli 2013 ska alla byggprodukter vara CE-märkta! Men.. En förutsättning för CE-märkning av en byggprodukt är att den omfattas av en teknisk specifikation en harmoniserad europeisk standard (hen) eller ett europeiskt tekniskt godkännande (ETA) hen och ETA anger vilka certifikat, provningar och kontroller som krävs som underlag för tillverkarens deklaration och CE-märkning : För närvarande finns 432 harmoniserade standarder för byggprodukter

5 CE-märkning av byggprodukter CPR, artikel 2 Byggprodukt: Varje produkt eller byggsats som tillverkas och släpps ut på marknaden för att varaktigt ingå i byggnadsverk eller delar därav och vars prestanda påverkar byggnadsverkets prestanda i fråga om de grundläggande kraven för byggnadsverk. Byggsats: Byggprodukt som tillverkas och släpps ut på marknaden av en enda tillverkare som en uppsättning av minst två separata komponenter som måste kombineras för att inkorporeras i byggnadsverk. Byggnadsverk: Byggnader och anläggningar.

6 CE-märkning av byggprodukter Sammanfattning av förändringarna enligt

7 CE-märkning av byggprodukter Det europeiska systemet för godkännande av byggprodukter CE-märkning: Två möjliga vägar Hamoniserad produktstandard, hen (CEN ansvarar) Riktlinjer för europeiskt godkännande, ETAG (ETA Guideline) (EOTA ansvarar, SP SITAC svensk repr.) Europeiskt tekniskt godkännande, ETA, upprättas av godkännandeorgan (i Sverige SP SITAC). Tillverkarens eget bestyrkande av produktens överensstämmelse mot hen /ETA och för vissa produkter med höga krav på säkerhet verifiering av en oberoende tredjepart (anmält organ). Tillverkaren får CE-märka produkten I Sverige utses anmälda organ av Swedac A3CERT, Nordcert, Inspecta, Force..

8 CE-märkning av byggprodukter Byggproduktdirektivet, CPD Sex grundläggande krav 1) Bärförmåga, stadga och beständighet 2) Säkerhet vid brand 3) Hygien, hälsa och miljö 4) Säkerhet och tillgänglighet vid användning 5) Bullerskydd 6) Energihushållning och värmeisolering Krav 1-6 återfinns i PBL, kapitel 8, och motsvaras av kapitel 4-9 i BBR För stålprodukter är i praktiken endast krav 1-3 relevanta

9 CE-märkning av byggprodukter Harmoniserade produktstandarder De harmoniserade produktstandarderna, hen Bryter ned de generella kraven till konkreta väsentliga egenskaper fastställer vilka krav som ska uppfyllas Fastställer gemensamma provningsmetoder Definierar omfattning för provning av de enskilda väsentliga egenskaperna Anger hur överensstämmelsen med de väsentliga kraven ska deklareras för den CE-märkta produkten CE-märkning kan tillämpas när Den harmoniserade standarden har publicerats i EU:s Official Journal Standarden har trätt i kraft (t ex SS-EN ) Kraven för deklaration av överensstämmelse är uppfyllda

10 CE-märkning av byggprodukter Harmoniserade standarder för stålprodukter De viktigaste harmoniserade standarderna för stålprodukter är SS-EN , Varmvalsade konstruktionsstål Del 1: Allmänna tekniska leveransbestämmelser SS-EN , Varmformade eller värmebehandlade konstruktionsrör av olegerat stål och finkornstål Del 1: Tekniska leveransbestämmelser SS-EN , Kallformade svetsade konstruktionsrör av olegerat stål och finkornstål Del 1: Tekniska leveransbestämmelser SS-EN , Fästelement Höghållfasta fästelement för förspänning i stålkonstruktioner Del 1: Allmänna krav SS-EN , Fästelement Fästelement för icke förspända förband i stålkonstruktioner Del 1: allmänna krav SS-EN , Utförande av stål- och aluminiumkonstruktioner Del 1: Bedömning av bärverksdelars överensstämmelse med ställda krav

11 CE-märkning av byggprodukter Certifiering deklaration om överensstämmelse CPR anger tre olika system + två extra undersystem för bedömning och fortlöpande kontroll av att en produkt uppfyller kraven i hen För produkter som är kritiska för säkerheten lastbärande stålkomponenter och bärverk i stål ska deklaration om överensstämmelse göras enligt system 2+ Tillverkaren ska utföra (Byggproduktförordningen, bilaga V) - bestämning av produkttypen på grundval av typprovning, typberäkning, tabellerade värden eller beskrivande dokumentation av produkten, - tillverkningskontrollen i fabrik, - provning av stickprov som enligt den föreskrivna provningsplanen tagits i fabriken (verkstaden). Det anmälda certifieringsorganet (NB) för tillverkningskontroll ska utfärda överensstämmelseintyg för tillverkningskontrollen i fabrik på grundval av - inledande inspektion av tillverkningsanläggningen och tillverkningskontrollen i fabrik, - fortlöpande övervakning, bedömning och utvärdering av tillverkningskontrollen i fabrik.

12 CE-märkning av byggprodukter Byggproduktdirektivet & Byggproduktförordningen CPD: Väsentliga krav CPR: Grundläggande krav - Lagt till ett 7:e krav: Hållbar användning av naturresurser De väsentliga egenskaperna för byggprodukter fastställs i harmoniserade tekniska specifikationer t ex hen i förhållande till de grundläggande kraven för byggnadsverk CPD: Deklaration av överensstämmelse (DoC) CPR: Prestandadeklaration (DoP) DoP blir i praktiken ett datablad för en byggprodukt som innehåller information om tillverkaren, byggprodukten, dess avsedda användning och produktens deklarerade prestanda se Byggproduktförordningen, bilaga III CPR definierar bl a tillverkare, distributörer och importörer och anger vilka juridiska krav som gäller för respektive part

13 CE-märkning av byggprodukter Mall för prestandadeklaration (DoP) (Byggproduktförordningen, bilaga III)

14 CE-märkning av byggprodukter Tillverkare - Varje fysisk eller juridisk person som tillverkar, eller låter konstruera eller tillverka, en byggprodukt och saluför denna produkt under eget namn eller varumärke Tillverkaren ska ansvara för att: 1) Utarbeta en prestandadeklaration (DoP) 2) Anbringa CE-märkningen på produkten, på en etikett som fästs på produkten, på förpackningen eller på följesedeln 3) Utarbeta en teknisk dokumentation som redovisar alla relevanta uppgifter i förhållande till det aktuella systemet för bedömning och fortlöpande kontroll av produktens prestandan 4) Bevara den tekniska dokumentationen och DoP i 10 år 5) Införa och upprätthålla ett certifierat system för tillverkningskontroll (FPC) 6) Märka samtliga produkter med ett typ-. parti- eller serienummer 7) Märka samtliga produkter med tillverkarens namn och adress eller varumärke 8) Samtliga produkter åtföljs av säkerhetsinstruktioner på det aktuella språket 9) Identifiera avvikande produkter Åtgärda avvikelserna eller dra tillbaka produkterna 10) På begäran förse de nationella myndigheterna med den information som krävs för att visa överensstämmelse med DoP

15 CE-märkning av byggprodukter Importör - Varje fysisk eller juridisk person som är etablerad i unionen och som släpper ut en byggprodukt från ett tredjeland på unionsmarknaden Importören ska ansvara för att: 1) Endast placera produkter på marknaden som överensstämmer med CPR 2) Utvärdering och fortlöpande kontroll av överensstämmelse utförs av tillverkaren 3) Tillverkaren har utarbetat den tekniska dokumentationen 4) Tillverkaren har utarbetat en prestandadeklaration 5) Produkten är CE-märkt 6) Produkten åtföljs av korrekt dokumentation 7) Inte placera produkter på marknaden som inte överensstämmer med regelverket 8) Märka produkten med sitt eget namn och adress 9) Säkerhetsinstruktioner medföljer produkten 10) Lagring och transport inte äventyrar produktens prestanda 11) Utföra stickprover 12) Identifiera avvikande produkter Åtgärda avvikelserna eller dra tillbaka produkterna 13) Bevara relevant dokumentation i 10 år 14) På begäran förse de nationella myndigheterna med den information som krävs för att visa överensstämmelse med DoP

16 CE-märkning av byggprodukter Distributör - Varje fysisk eller juridisk person i leveranskedjan, utom tillverkaren eller importören, som tillhandahåller en byggprodukt på marknaden Distributören ska ansvara för att: 1) Agera i full överensstämmelse med kraven i CPR 2) produkten är CE-märkt 3) Produkten åtföljs av korrekt dokumentation 4) Produkten har säkerhetsinstruktioner på det aktuella språket 5) Tillverkaren och importören har uppfyllt sina krav 6) Inte placera produkter på marknaden som inte överensstämmer med kraven 7) Om byggprodukten utgör en risk ska distributören underrätta tillverkaren eller importören och de myndigheter som övervakar marknaden 8) Lagring och transport inte äventyrar produktens prestanda 9) Identifiera avvikande produkter Åtgärda avvikelserna eller dra tillbaka produkterna 10) På begäran förse de nationella myndigheterna med den information som krävs för att visa överensstämmelse med DoP

17 CE-märkning av byggprodukter Tillverkarens representant - Varje fysisk eller juridisk person som är etablerad inom unionen och som enligt skriftligt mandat från tillverkaren har rätt att i dennes ställe utföra särskilda uppgifter Utsedd av tillverkaren att agera på dess vägnar och utföra vissa av de uppgifter som krävs för att följa CPR t ex anbringa CE-märkning, upprätta DoP, kontakt mot nationella myndigheter Kan inte ta ansvar för tillverkarens FPC Är INTE samma sak som en tillverkares kommersiella representant Måste vara etablerad inom EU och ska ha ett skriftligt avtal med tillverkaren Fungerar som tillverkarens juridiska enhet inom EU Person/företag mot vilken ansvarigt myndighetsorgan kan rikta rättsliga åtgärder

18 CE-märkning av byggprodukter Vad gör en importör/distributör till tillverkare? CPR, artikel 15: En importör eller distributör ska för denna förordnings syften anses som tillverkare och ska åläggas en tillverkares skyldigheter enligt artikel 11 när de släpper ut en produkt på marknaden i eget namn eller under eget varumärke eller ändrar en byggprodukt som redan släppts ut på marknaden på ett sådant sätt att överensstämmelsen med prestandadeklarationen kan påverkas. Ett företag som köper en produkt som tillverkas av någon annan och placerar den på marknaden under eget namn eller varumärke blir en tillverkare, även om företaget inte gör något med produkten för att ändra dess deklarerade egenskaper Ett företag som köper en redan CE-märkt byggprodukt, ändrar produkten och placerar den tillbaka på marknaden, t ex ett servicecentra som utför viss bearbetning av stålprofiler innan de säljs vidare till en stålentreprenör; betraktas som tillverkare av den modifierade byggprodukten. - Får anta att den ursprungliga CE-märkningen är korrekt och kan tillämpa de egenskaper som ej påverkats utan att upprepa den första typprovningen (ITT) - Behöver göra ytterligare ITT för de egenskaper som ändrats t ex borrade/stansade hål (väsentliga toleranser), blästring och målning (beständighet, egenskaper vid brandpåverkan)

19 CE-märkning av byggprodukter Boverkets sammanfattning om ansvar för CE-märkning som klickbar bild

20 CE-märkning av byggprodukter Om mikroföretag och undantagsregler Kommissionens rekommendation av den 6 maj 2003 om definitionen av mikroföretag samt små och medelstora företag (2003/361/EG): - Mikroföretag definieras som företag som sysselsätter färre än 10 personer och vars omsättning eller balansomslutning inte överstiger 2 MEuro/år Artikel 37 i CPR

21 CE-märkning av bärverk i stål Hur ser det ut på stålfronten? Då Byggproduktförordningen CPR - trädde i kraft 1 juli 2013 blev CE-märkning obligatoriskt för byggprodukter Europeiska Kommissionen har beslutat att EN ska träda i kraft som en harmoniserad standard (hen) från 1/ med en (förlängd) övergångsperiod på 42 månader. Från 1 juli 2014 ska bärande komponenter och byggsatser i stål vara CE-märkta CE-märkningen styrs av SS-EN : System 2+ enligt bilaga ZA Den som ansvarar för CE-märkningen ska vara certifierad enligt SS-EN Certifikat utfärdas av ett anmält organ efter en första besiktning av tillverkarens anläggning och system för tillverkningskontroll (FPC) Certifikatet gäller inom hela EES OBS 1! Certifieringen avser tillverkning i verkstad, ej arbete på byggplats! OBS 2! SS-EN för utförande och kontroll gäller redan idag!

22 CE-märkning av bärverk i stål Känner vi oss tillräckligt väl förberedda? CPR, (42): Det är viktigt att säkerställa tillgång till nationella tekniska bestämmelser så att företag, i synnerhet SME, kan inhämta tillförlitliga och exakta uppgifter om den lagstiftning som gäller. Medlemsstaterna bör därför utse kontaktpunkter för byggprodukter för detta ändamål. Boverket är nationell kontaktpunkt för Sverige Info på Strategin verkar vara att inte styra i förväg, utan följa efter, bedriva marknadskontroll och eventuellt styra upp. Stål en liten tårtbit i helheten.. Många frågetecken återstår om certifiering och praktisk tillämpning Branschen kan nog inte räkna med att någon annan tillhandahåller svaren

23 CE-märkning av bärverk i stål Exempel: Svar på fråga från SBI om svetsning av konsol till befintlig pelare?

24 CE-märkning av bärverk i stål Finns det inget positivt med detta? Joodå. Marknaden blir större med samma regler i hela EU Företaget får tydliga kravregler att arbeta utifrån Företaget inför en struktur och ett systematiserat arbetssätt genom sitt kvalitetssystem för dimensionerings- och tillverkningsprocessen genom att utforma rutiner och checklistor anpassat till företagets produkter Företaget utvecklar sin kompetens inom material och svetsning Företaget kan på ett enkelt och tydlig sätt visa sina kunder, kontrollanter m.m. att man uppfyller krav Företaget och branschen får ett enhetligt sätt att deklarera & märka sina produkter Företaget får en extern input via certifieringen

25 SS-EN SS-EN , Utförande av stål- och aluminiumkonstruktioner - Del 1, Bedömning av bärverksdelars överensstämmelse med ställda krav Ger entreprenörer/tillverkare krav och vägledning för rutiner och kvalitetssystem så att de kan certifieras för att kunna CE-märka produkterna Sammanfattas i SBI:s handbok för tillämpning av SS-EN , kapitel 3 SBI har tagit fram en Vägledning till CE-märkning av bärverk i stål

26 SS-EN SS-EN anger krav för bedömning av överensstämmelse med produktspecifikation för bärverksdelar av stål och aluminium samt för byggsatser (kits) som marknadsförs som byggprodukter avser tillverkningsegenskaper och i tillämpliga fall dimensioneringsegenskaper Gäller både serietillverkade och ej serietillverkade komponenter/bärverksdelar inklusive byggsatser Omfattar även stålkomponenter i samverkanskonstruktioner stål/betong Innehåller 8 kapitel och tre bilagor (totalt 44 s.) 1) Omfattning 2) Normativa hänvisningar 3) Termer, definitioner och förkortningar 4) Krav 5) Utvärderingsmetoder 6) Utvärdering av överensstämmelse 7) Klassificering och beteckning 8) Märkning Bilaga A: Riktlinjer för utarbetande av komponentspecifikationen Bilaga B: Utvärdering av tillverkningskontroll (normativ) Bilaga C: Avsnitt i denna standard som avser EU:s byggproduktdirektiv (CPD)

27 SS-EN För att kunna CE-märka lastbärande stålkomponenter måste tillverkaren: Känna till vilka krav som ställs i form av definierade väsentliga egenskaper och uppfyllande av prestanda (SS-EN , kapitel 4) Tillämpa föreskrivna provningsmetoder för att bedöma om produkterna uppfyller specificerade krav (SS-EN , kapitel 5) Införa ett system för produktionsstyrning FPC (SS-EN , kapitel 6) Märka sina produkter på rätt sätt med ett lämpligt system för klassificering och beteckning (SS-EN , kapitel 7-8) Enligt SS-EN är tillverkning en process som i huvudsak omfattar sammanfogning av ingående produkter, t ex stålprofiler, fästelement, tillsatsmaterial för svetsning. Tillämpningen av SS-EN bygger till stor del på tillämpning av de harmoniserade produktstandarderna för de ingående produkterna.

28 SS-EN SS-EN , kap. 3 - Termer, definitioner och förkortningar (urval) Dimensioneringsunderlag Dokument som innehåller all nödvändig information för dimensionering av komponenten, med hänsyn tagen till avsedd användning Bärförmågeegenskaper Egenskaper som relateras till komponentens förmåga att fungera tillfredsställande vid påverkan av de laster den utsätts för (tillverkningsegenskaper. alla egenskaper som påverkar bärverkets beteende) Komponentspecifikation Dokument som ger all nödvändig information och tekniska krav för tillverkning av bärverksdelen Tillverkning Alla aktiviteter som krävs för att framställa komponenten (anskaffning, beredning, sammanfogning, ytbehandling, transport, montering, kontroll och dokumentation) Byggsats Minst två separata komponenter som måste kombineras för att inkorporeras i ett byggnadsverk FPC Tillverkningskontroll i verkstad (Factory Production Control) ITC/ITT Första typberäkning/typprovning MPCS/PPCS Komponentspecifikation från tillverkaren/köparen

29 SS-EN SS-EN , kap. 4 - Krav 4.1.2: Ingående produkter för stålkomponenter ska överensstämma med europastandarder som hänvisas till i EN : Geometriska toleranser som anges i EN /-3 för väsentliga toleranser gäller för samtliga komponenter - om särskilda toleranser gäller ska dessa anges i komponentspec. 4.3: Svetsbarhet förutsätter ingående produkter svetsbara enligt EN & EN : Brottseghet Charpy-V för stål 4.5.1: En komponents bärförmågeegenskaper avser bärförmåga, deformation i bruksgränstillstånd, utmattningshållfasthet och brandmotstånd. De bärförmågeegenskaper som krävs ska uppnås genom - lämplig bärverksdimensionering - tillverkning enligt komponentspecifikation 4.6: Reaktion vid brandpåverkan 4.7: Farliga ämnen 4.8: Slagseghet (styrs egentligen av 4.4) 4.9: Beständighet ev krav på korrosionsskydd ska föreskrivas i komponentspec.

30 En utflykt till SS-EN SS-EN , Stålkonstruktioner (Tillverkning, montering och kontroll - Handbok för tillämpning av SS-EN , SBI) Enligt förord: Status av nationell standard senast januari 2009, motstridande nationella standarder ska upphävas senast mars 2010 (BKR fick användas för projekt med bygganmälan före 2/5 2011) Ger utförandekrav för konstruktioner och bärverksdelar i stål/rostfritt stål upp till S700 och upp till S960 om utförandekraven är verifierade mot säkerhetskraven och att erforderliga tilläggskrav anges Är tillämplig för bärverk i stål dimensionerade enligt SS-EN 1993/ krav på tilläggsinformation som ska föreskrivas (Bil. A.1) om de är aktuella 93 val som kan föreskrivas (Bil. A.2)

31 En utflykt till SS-EN SS-EN , Krav på kvalifikationer eller kompetens Finns för svetsarbeten, i övrigt förutsätts att arbetet utförs med den kompetens, den utrustning och de resurser som krävs för att säkerställa att utförandet uppfyller de krav som ställs i SS-EN I SBI`s handbok har detta kompletterats med följande som svensk rekommendation : Vid utförande av stålkonstruktioner i Sverige gäller, i tillägg till ovanstående generella förutsättning, att den som leder och utövar tillsyn över arbete med stålkonstruktioner ska ha utbildning som svarar mot uppgiftens karaktär, vara väl förtrogen med tillämpliga bestämmelser avseende material, utförande och kontroll av stålkonstruktioner, ha kännedom om den aktuella konstruktionens verkningssätt och bör även vara certifierad arbetsledare/tillsynsansvarig CA stål eller motsvarande Fristående expert som anlitas för speciella uppgifter ska utöver ovanstående ha teoretiska kunskaper och praktisk erfarenhet av utförande och kontroll samt specialistkompetens som svarar mot uppgiftens karaktär.

32 En utflykt till SS-EN SS-EN omfattar 12 kapitel och 12 bilagor (totalt 203 s.) KAPITEL 1) Omfattning 2) Normativa hänvisningar 3) Termer och definitioner 4) Förteckningar och dokumentation 5) Ingående produkter 6) Beredning och hopsättning 7) Svetsning 8) Mekaniska förband 9) Montering 10) Ytbehandling 11) Geometriska toleranser 12) Kontroll, provning och ändringar Kursiv stil = Ingår ej i SBI s handbok BILAGOR A. Tilläggsinformation, förteckning över val och krav för utförandeklasser (normativ) B. Vägledning för val av utförandeklass C. Checklista för upprättande av kvalitetsplan D. Geometriska toleranser (normativ) E. Svetsade knutpunkter med rörprofiler F. Rostskydd (normativ) G. Provning av friktionskoefficient (normativ) H. Prov för att bestämma åtdragningsmoment för förspända skruvar på byggarbetsplatsen (normativ) J. Användning av kompressibla brickor av typen spänningsindikatorer (normativ) K. Injektionsskruvar med sexkanthuvud L. Flödesschema för framtagning och användning av svetsdatablad, WPS M. Sekventiell metod för kontroll av fästdon (normativ)

33 En utflykt till SS-EN SS-EN , kap. 3 - Termer och definitioner 1/2 (urval) Tillverkning Alla aktiviteter som krävs för att tillverka och leverera en komponent omfattar anskaffning, beredning, sammanfogning (svetsning & mekaniska förband), transport, ytbehandling, kontroll och dokumentation Utförande Alla aktiviteter som ingår i det fysiska färdigställandet av byggnadsverket omfattar montering + se ovan Förteckning över utförandekrav En samling dokument som preciserar tekniska specifikationer och krav för ett bestämt bärverk i stål. Innehåller nödvändig tilläggsinformation som krävs för utförandet och som enligt SS-EN ska föreskrivas. Kan ses som en komplett samling specifikationer och krav för tillverkning och montering av konstruktionsdelar av stål där tillverkningskraven ges som en samling komponentspecifikationer enligt SS-EN

34 En utflykt till SS-EN SS-EN , kap. 3 - Termer och definitioner 2/2 (urval) Utförandeklass (EXC) Anger genom klasstillhörighet en specifik uppsättning krav som gäller för utförandet kan specificeras för en hel stålkonstruktion eller för en särskild del eller detalj Väsentlig tolerans Geometrisk tolerans med hänsyn till bärverkets bärförmåga och stabilitet baseras på förutsättningar för dimensioneringen (Bilaga D.1) Funktionstolerans Geometrisk tolerans som kan erfordras för att uppfylla andra krav än bärförmåga och stabilitet, t ex krav på passning och utseende (indelas i två klasser, Bilaga D.2) Särskild tolerans Geometrisk tolerans som inte omfattas av de toleranser som ges av SS-EN utan som måste anges särskilt i ett specifikt fall Tillverkningstolerans Tillåten måttavvikelse för en komponent från komponenttillverkare

35 En utflykt till SS-EN SS-EN , kap. 4 - Förteckningar och dokumentation 4.1 Förteckning över utförandekrav (normalt konstruktörens uppgift) Utförandekrav ska anges i en förteckning som i tillämpliga delar ska omfatta a) Nödvändig tilläggsinformation för utförandet (det som ska föreskrivas) b) Eventuella val för att precisera utförandet (det som kan föreskrivas) c) Utförandeklass d) Förbehandlingsgrad (ges indirekt om funktionskrav ställs på rostskyddet) e) Toleransklass för funktionsklasser f) Tekniska krav för säkerhet för arbetets utförande Noggrannheten för utförandet ges av föreskriven utförandeklass (EXC1 EXC4, krav ges i Bil. A.3) Om inget annat anges gäller EXC2 Utförandekraven ges normalt som föreskrifter, anvisningar och detaljer på ritning samt eventuell monteringsplan upprättad i samråd med entreprenör För större projekt kan man tänka sig att upprätta ett projektspecifikt dokument som specificerar a) till f)

36 En utflykt till SS-EN SS-EN , kap. 4 - Förteckningar och dokumentation 4.2 Entreprenörens dokumentation För EXC2 EXC4 ska dokumenteras: a) Resursfördelning/uppgifter för ansvarig personal under projektets olika faser b) Rutiner, metoder och arbetsinstruktioner (t.ex. monteringsplan) c) Kontrollplan som är specifik för konstruktionen d) Rutiner för hantering av ändringar e) Rutiner för hantering av avvikelser, begäran om tillstånd och motstridigheter i handlingar f) Eventuella avstämningspunkter med krav på kontroll efter provning, inklusive krav för godkännande Om det är föreskrivet i Förteckningen över utförandekrav att en kvalitetsplan krävs för utförandet ska entreprenören upprätta en sådan

37 En utflykt till SS-EN SS-EN , kap. 4 - Förteckningar och dokumentation Om en kvalitetsplan är föreskriven ska den innehålla: a) Ett översiktligt ledningsdokument som tydliggör 1) att tillverkningsförmågan motsvarar ställda utförandekrav 2) organisationsplan med ledande personal ansvarig för varje del i utförandet 3) anvisningar och organisation för kontroll inkluderande fördelning av ansvarsområde för respektive kontrollpunkt b) Kvalitetsdokument som omfattar de punkter som ska dokumenteras för EXC2 EXC4. Dokumenten ska upprättas innan utförandet påbörjas för den del som berörs c) Protokoll förda vid inspektioner och kontroller samt handlingar som intygar överensstämmelse och utförda aktiviteter Monteringsplaner som ger detaljerade arbetsinstruktioner ska upprättas enligt de tekniska krav som gäller för säkerhet vid monteringsarbete (SS-EN , avsnitt 9.2/9.3) I SS-EN , bilaga C, föreslås en checklista för en objektspecifik kvalitetsplan för utförande av en stålkonstruktion med rubrikerna Ledning, Granskning av handlingar, Dokumentation respektive Kontroll och provningsförfarande

38 En utflykt till SS-EN Val av utförandeklass Fyra klasser EXC1 till EXC4 EXC1 Lägsta kraven (har valts bort av Boverket kan ändras när EK3/bilaga C kommer) EXC2 Normala krav, gäller i de flesta fall eller om inget annat föreskrivits EXC3 Strikta krav, gäller t ex för konstruktioner där kollaps medför allvarliga konsekvenser EXC4 Mycket strikta krav, gäller t ex för utmattningsbelastade konstruktioner där kollaps medför allvarliga konsekvenser. Bilaga B i SS-EN ger råd för val av utförandeklass CEN/TC250 SC3 har beslutat att ersätta denna med en normativ bilaga C till EN som ännu inte är slutligt fastställd av CEN/TC250 Enligt Boverket & Trafikverket bör valet av utförandeklass baseras på - konsekvenser av ett eventuellt brott (konsekvensklasser, CC, enligt tabell B.1 i SS-EN 1990) samt - typ av belastning (övervägande statisk eller en betydande utmattningsbelastning)

39 En utflykt till SS-EN Val av utförandeklass enligt BV/TV (ändras när EK3/Bilaga C är fastställd) Konsekvensklass Beskrivning Exempel på byggnader och anläggningar CC3 CC2 CC1 Hög risk för dödsfall, eller mycket stora ekonomiska, samhälleliga eller miljöbetingade konsekvenser Normal risk för dödsfall, betydande ekonomiska, samhälleliga eller miljöbetingade konsekvenser Liten risk för dödsfall, och små eller försumbara ekonomiska, samhälleliga eller miljöbetingade konsekvenser Läktare, offentliga byggnader där konsekvenserna av en kollaps är allvarliga (t ex konserthallar) Bostadshus och kontorsbyggnader, offentliga byggnader där konsekvenserna av en kollaps är normala Jordbruksbyggnader där personer normalt inte vistas (t ex lagerbyggnader), växthus Driftklass SC1 SC2 Kriterier Konstruktioner som dimensioneras enbart för kvasistatisk last (vindlast på byggnader betraktas normalt som kvasistatisk last). Bör användas för fall som inte täcks av SC2. Konstruktioner som dimensioneras av utmattningslast enligt SS-EN Konstruktioner med dissipativa zoner dimensionerade för jordbävning enligt SS-EN Konsekvensklass CC1 CC2 CC3 SC1 EXC2 EXC2 EXC3 Driftklass SC2 EXC2 EXC3 EXC4 OBS! Ett bärverk kan innehålla delar som tillskrivs olika utförandeklasser!

40 En utflykt till SS-EN Tips om konsekvensklasser finns i SS-EN , bilaga A, tabell A.1

41 En utflykt till SS-EN SS-EN /bilaga C Tagen av SC3, ska fastställas av CEN/TC250

42 En utflykt till SS-EN OBS! Valet av utförandeklass har stor betydelse för kostnaderna!

43 En utflykt till SS-EN SS-EN , Bil. A.3 - Krav för utförandeklasser Kapitel 4 Förteckningar och dokumentation EXC1 EXC2 EXC3 EXC4 Kvalitetsdokument Inget krav JA JA JA Kapitel 5 Ingående produkter Kontrolldokument Se tabell 5.1 Se tabell 5.1 Se tabell 5.1 Se tabell 5.1 Spårbarhet Inget krav JA (delvis) JA JA Märkning Inget krav JA JA JA Tjocklekstoleranser klass A klass A klass A klass B Ytbeskaffenhet Plåt - klass A2 Stång klass C1 Plåt - klass A2 Stång klass C1 o s v.. Striktare krav om så föreskrivs Speciella egenskapskrav Inget krav Inget krav För svetsade korsförband gäller klass S1 för inre diskontinuiteter Kapitel 6 Beredning och hopsättning Identifiering Inget krav Inget krav Färdiga komponenter/ Kontrollintyg Striktare krav om så föreskrivs För svetsade korsförband gäller klass S1 för inre diskontinuiteter Färdiga komponenter/ Kontrollintyg

44 En utflykt till SS-EN SS-EN , kap. 5 - Ingående produkter Sammanfattande benämning för de material som används för att tillverka en komponent och som förblir en del av komponenten Behandlar 5.2 Identifiering, kontrollintyg och spårbarhet I EXC3/4 ska alla ingående produkter vara spårbara i alla stadier från mottagande till överlämnande av den färdiga konstruktionen 5.3 Produkter av konstruktionsstål 5.4 Gjutstål 5.5 Förbrukningsmaterial 5.6 Mekaniska fästdon 5.7 Svetsbultar och skjuvförbindare 5.8 Undergjutningsmaterial 5.9 Övergångskonstruktioner för broar 5.10 Höghållfasta kablar, stänger och ändbeslag 5.11 Bärverkslager 19 punkter där tilläggsinformation ska föreskrivas om de är aktuella 14 punkter där val kan föreskrivas

45 En utflykt till SS-EN SS-EN , kap. 5.2 Ingående produkter ska levereras med kontrolldokument som visar att de uppfyller föreskrivna egenskaper. Konstruktionsstål Ingående produkt Rostfritt stål 3.1 Kontrolldokument Enligt tabell B.1 i EN a,b Gjutstål Enligt tabell B.1 i EN Förbrukningsmaterial för svetsning 2.2 Komponenter till skruvförband Nitar för varmslagning 3.1 c 3.1 c Gängande och borrande skruv, blindnit 3.1 Svetsbultar 3.1 c Övergångskonstruktioner för broar 3.1 Höghållfasta linor och kablar 3.1 Bärverkslager 3.1 a För stålsorter med fy < 355 och för S355 JR eller J0 i EXC1 krävs 2.2- intyg. För stålsorter med högre hållfasthet och för S355 JR eller J0 i EXC2, EXC3 och EXC4 fordras minst 3.1-intyg. b EN fordrar att de ämnen som ingår i formeln för kolekvivalent ska anges i kontrolldokumentet. Redovisning av andra tillsatsämnen som fordras enligt EN innefattar Al, Nb och Ti. c Enligt SS-EN fordras minst ett 2.1-intyg, men för att erhålla full spårbarhet bör produkten levereras med ett 3.1- intyg.

46 En utflykt till SS-EN Kontrolldokument enligt SS-EN Identitetsintyg Leverantören intygar att varorna överensstämmer med beställning. Kvalitetsintyg Leverantören intygar att varorna överensstämmer med beställning och lämnar resultat från icke specifik kontroll, d v s provning utförd på samma typ av vara men inte nödvändigtvis den som levereras Kontrollintyg 3.1 typ Leverantören intygar att varorna överensstämmer med beställning och anger provningsresultat - Dokumentet valideras av oberoende auktoriserad kontrollant. Kontrollintyg 3.2 typ 3.2 Oberoende auktoriserad kontrollrepresentant intygar att varorna överensstämmer med beställning och anger provningsresultat.

47 En utflykt till SS-EN SS-EN , kap. 5.2 Spårbarhet För spårbarhet av ingående produkter gäller EXC1 och EXC2: Inga specifika krav på individuell spårbarhet för en ingående produkt som tillhör ett tillverkningsparti tillverkade i samma process. Dock ska dokumentation finnas för tillverkningspartiet. Spårbarhetskrav kan föreskrivas för EXC2. EXC3 och EXC4: Ingående produkter ska vara spårbara i alla stadier, från mottagande till överlämnande av färdig konstruktion. För EXC2 till EXC4: Om det finns risk för sammanblandning av olika ingående produkter ska de ingående produkterna vara märkt med sin sort.

48 En utflykt till SS-EN SS-EN , kap. 6 - Beredning och hopsättning Ger föreskrifter och råd för beredning och hopsättning av ingående ståldetaljer till komponenter Behandlar 6.2 Märkning och identifiering För EXC3/4 ska färdiga komponenter kunna identifieras med kontrollintyg 6.3 Hantering och lagring 6.4 Kapning 6.5 Formning 6.6 Håltagning 6.7 Urtagningar 6.8 Trycköverförande kontaktytor 6.9 Hopsättning 6.10 Kontroll efter hopsättning Nio punkter där tilläggsinformation ska föreskrivas om de är aktuella 13 punkter där val kan föreskrivas

49 En utflykt till SS-EN SS-EN , kap. 6.4 Kapning Godkända kapningsmetoder enligt SS-EN : Sågning Klippning Skärning med kapskiva eller vattenjet Termisk skärning men undvik skärning för hand Kapningen ska ske så att kraven i SS-EN på geometriska toleranser, maximal hårdhet och jämnhet på fria kanter uppfylls. Det är själva kapningsprocessen som ska kontrolleras och godkännas mot kraven i SS-EN För termisk skärning ska processen kontrolleras årligen.

50 En utflykt till SS-EN SS-EN , kap. 6.4 Kapning I den löpande produktionen ges kraven på fria kanters jämnhet av föreskriven förbehandlingsgrad (P1, P2 eller P3) Förbehandlingsgrad beror av aktuellt rostskydd, se tabell 22 i SS-EN (För lägre krav gäller generellt P1 och för högre krav P2) Kraven på P1-P3 ges i SS-ISO

51 En utflykt till SS-EN SS-EN , kap. 7 Svetsning (betraktas som en speciell process ) Svetsning ska utföras enligt tillämplig del av EN ISO 3834 eller Behandlar 7.2 Svetsplan 7.3 Svetsmetod 7.4 Kvalificering av svetsmetoder och svetspersonal - Endast kvalificerade svetsmetoder ska användas - Svetsningen ska utföras enligt svetsdatablad, WPS - För EXC2 och högre ska svetsningen övervakas av en svetsansvarig 7.5 Beredning och svetsutförande 7.6 Acceptanskriterier 7.7 Svetsning av rostfritt stål Nio punkter där tilläggsinformation ska föreskrivas om de är aktuella 17 punkter där val kan föreskrivas

52 En utflykt till SS-EN SS-EN , kap. 7 Svetsning Krav på teknisk kunskap för svetsansvarig, kolstål G = grundläggande, N = normal, O = omfattande enligt EN ISO EXC Stålsort Standard, EN Tjocklek (mm) t 25 a 25 < t 50 b t > 50 EXC2 S235-S ,-3, -4, -5, , -3 G N O c , S420-S , -4, -6, , -3 N O d O , EXC3 S235-S ,-3, -4, -5, , -3 O O O , S420-S , -4, -6, , -3 O O O , EXC4 Alla Alla O O O a Fotplåtar och ändplåtar 50 mm, b Fotplåtar och ändplåtar 75 mm c För stål till och med S275 räcker N, d För stål N, NL, M och ML räcker N.

53 En utflykt till SS-EN SS-EN , kap. 7 Svetsning Riktlinjer för bedömning av svetsansvarigs kvalifikationer i Sverige enligt SBI s handbok (baseras på Svetskommissionens vägledning) Kravnivå G - för tillsyn vid svetsning med krav på grundläggande teknisk kunskap N - för tillsyn vid svetsning med krav på normal teknisk kunskap O - för tillsyn vid svetsning med krav på omfattande teknisk kunskap Riktlinjer för bedömning av uppfyllande av kravnivå Personal med minst tre års erfarenhet av tillsyn vid svetsning av stålkonstruktioner och bevis på grundläggande teknisk kunskap enligt EN ISO kan anses uppfylla kraven. Personal med IWS-diplom kan också anses uppfylla kraven. Personal med minst tre års erfarenhet av tillsyn vid svetsning av stålkonstruktioner och bevis på normal teknisk kunskap enligt EN ISO kan anses uppfylla kraven. Personal med IWT- eller IWS-diplom och med bevis på erfarenhet av tillämpning av WPSer i produktion kan också anses uppfylla kraven. Personal med minst tre års erfarenhet av tillsyn vid svetsning av stålkonstruktioner och bevis på omfattande teknisk kunskap enligt EN ISO kan anses uppfylla kraven. Personal med IWE- eller IWT-diplom och med bevis på erfarenhet av tillsyn vid svetsning av stålkonstruktioner, inklusive tillämpning av WPSer i produktion, kan också anses uppfylla kraven.

54 En utflykt till SS-EN SS-EN , kap. 7 Svetsning: Acceptanskriterier för svetsfel EXC1: kvalitetsnivå D EXC2: kvalitetsnivå C, dock accepteras kvalitetsnivå D för smältdike (5011, 5012), överlappning (506), svetssträng utanför fog, tändmärke (601) och ändkrater (2025) WC i BSK EXC3: kvalitetsnivå B WB i BSK EXC4: kvalitetsnivå B+. WA i BSK Kvalitetsnivåerna D, C och B ges av SS-EN ISO 5817, dock behöver inte felaktig fattningskant (505) och mikrobindfel (401) beaktas. Andra krav på svetsgeometrin ska också beaktas Kvalitetsnivå B+ motsvarar nivå B med tilläggskrav enligt tabell 17 i SS-EN

55 En utflykt till SS-EN SS-EN , kap. 8 - Mekaniska förband Behandlar 8.2 Användning av samhörande skruvar, muttrar och brickor 8.3 Åtdragning av icke förspända förband 8.4 Behandling av kontaktytor i friktionsförband 8.5 Åtdragning av förspända skruvar 8.6 Passförband 8.7 Varmslagna nitar 8.8 Tunnplåtsförband 8.9 Användning av speciella fästdon eller metoder 8.10 Galling och hopskärning i rostfria stål Nio punkter där tilläggsinformation ska föreskrivas om de är aktuella 16 punkter där val kan föreskrivas

56 En utflykt till SS-EN SS-EN , kap. 8 - Mekaniska förband Skruvförbandstyper enligt SS-EN Skjuvkraftbelastade förband Dragkraftbelastade förband Typ A: Typ B: Hålkantförband Friktionsförband i bruksgränstillståndet Typ D: icke förspända Typ E: förspända Typ C: Friktionsförband i brottgränstillståndet

57 En utflykt till SS-EN SS-EN , kap. 8 - Mekaniska förband Produktkrav för fästelement i förspända förband Endast följande skruv med samhörande mutter och brickor är tillåtna: 5 understandarder för fästelement inkluderande skruv och mutter: System HR (SS-EN för sexkantsskruv och SS-EN för skruv med försänkt huvud) = Fransk praxis med lång gänglängd, finns i 8.8 och 10.9 System HV (SS-EN för sexkantsskruv och SS-EN för passkruv) = DIN 6915 Tysk praxis med kort gänglängd, finns endast i 10.9 System HRC (SS-EN för skruv med kalibrerad förspänningsanordning) 3 standarder för brickor: Plana brickor (SS-EN ) Fasade brickor (SS-EN ) Spänningsindikerande brickor (SS-EN )

58 En utflykt till SS-EN SS-EN , kap. 9 - Montering Ger föreskrifter och råd för montering och annat arbete som utförs på byggarbetsplatsen Behandlar 9.2 Förutsättningar för byggarbetsplatsen 9.3 Monteringsmetod och monteringsplan - Om bärverkets stabilisering under uppförandet inte är helt uppenbar ska en monteringsmetod tas fram - En monteringsplan som beskriver entreprenörens monteringsmetod ska tas fram och kontrolleras mot gällande dimensioneringsregler 9.4 Besiktning 9.5 Upplag, förankringar och lager 9.6 Montering och monteringsarbete - Monteringsritningar eller motsvarande anvisningar ska upprättas och utgöra en del av monteringsplanen OBS! SS-EN , last under byggskedet Två punkter där tilläggsinformation ska föreskrivas om de är aktuella Sju punkter där val kan föreskrivas

59 En utflykt till SS-EN SS-EN , kap Ytbehandling Ger föreskrifter och råd för förbehandling av ytor med defekter och svetsar för att göra dem lämpliga för målning och liknande behandling (10 avsnitt) Åtta punkter där tilläggsinformation ska föreskrivas om de är aktuella Nio punkter där val kan föreskrivas SS-EN , Bil. F - Rostskydd (normativ) Ger krav på utförande av ytbehandling och rostskydd samt hänvisningar till standarder som ska tillämpas för förbehandling och standarder för beläggningsmetoder samt kontroll. Krav på korrosionsskydd ska ges i utförandeföreskrifterna i form av funktionskrav eller som krav på den avsedda skyddsbehandlingen (teknisk lösning) Funktionskraven ska innefatta - Förväntad livslängd för korrosionsskyddet (EN ISO ) - Korrosivitetsklass (EN ISO ) Fem punkter där tilläggsinformation ska föreskrivas om de är aktuella Fyra punkter där val kan föreskrivas

60 En utflykt till SS-EN SS-EN , kap Geometriska toleranser Toleranskraven omfattar tillverkning av stålkomponenter, montering av stålkomponenter i bärverk samt betongfundament och stöd 11.2 Toleranstyper - Väsentliga toleranser, funktionstoleranser, särskilda toleranser - Väsentliga toleranser och funktionstoleranser är normativa - Tillåtna avvikelser (toleranser) inkluderar inte elastiska deformationer av egentyngd eller annan last 11.3 Väsentliga toleranser - Ska uppfylla krav enligt Bilaga D.1 - Om det uppmätta värdet överskrider tillåten avvikelse ska åtgärder vidtas enligt kap Funktionstoleranser - Om inget alternativ föreskrivs ska funktionstoleranserna överensstämma med tabellvärden i Bilaga D.2 - Om inget annat anges gäller toleransklass 1 Två punkter där tilläggsinformation ska föreskrivas om de är aktuella Två punkter där val kan föreskrivas

61 En utflykt till SS-EN SS-EN , Bil. D.1 - Väsentliga toleranser 15 tabeller som täcker tillverkning och montering

62 En utflykt till SS-EN SS-EN , Bil. D.2 - Funktionstoleranser 28 tabeller som täcker tillverkning och montering

63 En utflykt till SS-EN SS-EN , kap Kontroll, provning och korrigeringar Ger föreskrifter och råd för kontroll och provning med hänsyn till de kvalitetskrav som ges av kvalitetsdokument och kvalitetsplan Behandlar 12.2 Ingående produkter och komponenter 12.3 Geometriska mått för fabrikstillverkade produkter 12.4 Svetsning 12.5 Mekaniska förband 12.6 Ytbehandling och rostskydd 12.7 Montering Sju punkter där tilläggsinformation ska föreskrivas om de är aktuella 10 punkter där val kan föreskrivas SS-EN , Bil. M - Sekventiell metod för kontroll av fästdon (normativ)

64 En utflykt till SS-EN SS-EN , kap Kontroll, provning och ändringar SS-EN föreskriver omfattningen endast för svetsar och skruvförband Omfattning svetsar, avsnitt 12.4 Omfattning skruvförband, avsnitt 12.5 Åtdragningsmetod EXC 2 EXC3 EXC 4 Kombinerade metoden, efter 1:a steget - 5% 5% Kombinerade metoden, efter 2:a steget 5% 10% 10% Momentmetoden 5% 10% 10% Med spänningsindikator, (DTI) 5% 10% 10% Bilaga M: Vid kontroll av skruvförband ska sekventiell provning typ A eller typ B användas

65 SBI Bilaga E, Exempel på kontrollplan

66 Tillbaka till SS-EN SS-EN , kap. 5 - Utvärderingsmetoder 5.1.: Med utvärderingsmetod avses alla metoder som används för att visa överensstämmelse med kraven 5.2: Ingående produkter ska utvärderas genom kontroll mellan produktens kontrolldokument och kraven i komponentspecifikationen 5.3: Geometriska toleranser ska mätas med metoder/instrument enligt ISO /-2 och regler enligt EN /-3 mätnoggrannhet utvärderas enligt ISO : Svetsbarhet om egenskaper i tjockleksriktning utvärdering enligt EN :: Brottseghet 5.6.1: Utvärdering av bärförmågeegenskaper ska baseras på dimensionering och på komponentens tillverkningsegenskaper 5.6.2: Att dimensioneringen av bärverk är tillfredsställande får påvisas med k-beräkningar eller provning kompletterad med k-beräkningar (det finns ännu ingen eurokod för provning) : Tillverkningsegenskaper utvärderas i förhållande till kraven i komponentspecifikationen

67 SS-EN SS-EN , kap. 6 - Utvärdering av överensstämmelse 6.1.: Överensstämmelse med kraven i SS-EN och angivna värden för en komponent/byggsats ska visas genom a) Första typprovning och b) tillverkningskontroll enligt av tillverkaren fastställd plan 6.2.1: Första typprovning = uppsättning prov/procedurer som fastställer egenskaper hos produktprover representativa för produkttypen i syfte att visa/utvärdera om tillverkarens produkter klarar kraven enligt SS-EN utvärderingen avser två möjliga åtgärder som utförs av tillverkaren: a) Första typberäkning (ITC) för utvärdering av förmågan att dimensionera konstruktioner i de fall tillverkaren ska deklarera bärförmågeegenskaper som styrs av dimensioneringen av komponenten b) Första typprovning (ITT) för bedömning av tillverkningsförmågan 6.2.2: Alla egenskaper för vilka tillverkaren tillhandahåller en deklaration ska fastställas med hjälp av en första typprovning, förutom reaktion vid brandpåverkan, utsläpp av farliga ämnen och beständighet (notera 5.6.2) 6.2.6: Tabell som anger antal prover som ska utvärderas för krav på egenskaper enligt kap. 4 för en komponent eller komponentgrupp

68 SS-EN SS-EN , avsn. 6.3 Tillverkningskontroll (1/4) Allmänt Tillverkaren ska upprätta, dokumentera och underhålla ett system för tillverkningskontroll (FPC) som ska omfatta skrivna rutiner och regelbundna kontroller, provningar och/eller utvärderingar ett FPC-system som uppfyller kraven enligt EN-ISO 9001 och som upprättats enligt kraven i SS-EN anses vara OK. FPC-system A Ingen svetsning/ingen projektering Aktiviteter T ex tillverkare av tunnplåtsprofiler FPC-system B Ingen svetsning/utför projektering T ex tillverkare av tunnplåtsprofiler som vill göra sina lasttabeller som en del av CE-märkningen FPC-system C Utför svetsning/deklarerar inte bärförmågeegenskaper T ex stålverkstad FPC-system D Utför svetsning/deklarerar bärförmågeegenskaper T ex tillverkare av hattbalkar FPC-system A B C D Tillverkning Ja Ja Ja Ja Projektering Nej Ja Nej Ja Svetsning Nej Nej Ja Ja Svetsansvarig (RWC) Nej Nej Ja Ja

69 SS-EN SS-EN , avsn. 6.3 Tillverkningskontroll (2/4) Personal Ansvar, befogenheter och samband mellan personal som hanterar, utför eller verifierar arbeten som påverkar produktens överrensstämmelse ska preciseras och anges. FPC-systemet ska ange åtgärder som säkerställer att personal som arbetar med aktiviteter som påverkar komponenternas överrensstämmelse har lämplig kompetens och utbildning för aktuella komponenter och utförandeklasser Utrustning Utrustning för vägning, mätning och provning som används för bestyrkande av komponenters överensstämmelse ska kalibreras och kontrolleras regelbundet enligt dokumenterade rutiner, intervall och kriterier. Kontroll och underhåll ska utföras och dokumenteras enligt tillverkarens skrivna rutiner. Dokumentationen ska arkiveras under tidsperiod som anges i FPC.

70 SS-EN SS-EN , avsn. 6.3 Tillverkningskontroll (3/4) Process för dimensionering av bärverk Om tillverkaren dimensionerar bärverk ska FPC-systemet säkerställa överensstämmelse med dimensioneringsunderlaget, identifiera rutiner för kontroll av beräkningar och de individer som ansvarar för dimensioneringen. Dokumentationen ska vara tillräckligt detaljerad och noggrann för att visa att dimensioneringen utförts på ett tillfredsställande sätt och arkiveras under tidsperiod som anges i FPC Ingående produkter som används vid tillverkningen Tillverkaren ska införa en rutin för kontroll och dokumentation av att ingående produkter överensstämmer med specifikationen, inklusive anvisningar för spårbarhet. Krav på spårbarhet enligt SS-EN /-3 (beror på EXC) ska uppfyllas. FPC ska ange rutiner för arkivering av specifikationer för ingående produkter som används vid tillverkning.

71 SS-EN SS-EN , avsn. 6.3 Tillverkningskontroll (4/4) Komponentspecifikation Tillverkningen av komponenter ska styras av en komponentspecifikation (riktlinjer i bilaga A) som ger all nödvändig och tillräckligt detaljerad information för tillverkning och utvärdering av komponentens överensstämmelse (med ställda krav?). - Utförandeklass ska anges i komponentspecifikationen - Tillverkaren ska införa en skriftlig kontroll-/provningsplan för kontroll/dokumentation - Om tillverkaren utarbetar komponentspecifikation baserat på dimensioneringsinformationen gäller Produktutvärdering Tillverkaren ska ha rutiner som säkerställer att deklarerade värden och klasser för samtliga egenskaper upprätthålls. Tabell 2 (nästa bild) ger grundläggande krav för produktutvärdering. Komponentspecifikationen kan ge kompletterande krav Underkända produkter Tillverkaren ska ha rutiner för hur underkända produkter ska hanteras, hur undertramp ska dokumenteras och hur dokumentationen ska arkiveras. Rutinerna ska överensstämma med SS-EN /-3

72 SS-EN , Tabell 2 Riktlinjer för produktprovning som del av tillverkningskontroll (krav enligt kap. 4 och kriterier för överensstämmelse enligt kap. 5) Egenskap Utvärderingsmetod Provtagning Toleranser för mått och form Kontroll och provning enl. SS-EN /-3 Svetsbarhet Brottseghet/sprödhet (enbart för stålkomponenter) + Slagseghet Sträckgräns, garanterat hållfasthetsvärde eller draghållfasthet för ingående produkter som används vid tillverkning Bärförmågeegenskaper baserade på konstruktionsberäkningar (bärförmåga, utmattningshållfasthet, brandmotstånd) Bärförmågeegenskaper som styrs av tillverkning Beständighet Kontroll av kontrolldokumentets överensstämmelse med angivna krav för den ingående produkten Kontroll av kontrolldokumentets överensstämmelse med angivna krav för den ingående produkten Kontroll av kontrolldokumentets överensstämmelse med angivna krav för den ingående produkten Kontroll av att dimensioneringen utförts enligt tillämplig Eurokod Kontroll av att tillv. skett enligt komponentspecifikationen och SS-EN /-3 Kontroll av att tillverkning skett enligt SS-EN /-3 Alla komponenter (kan mildras om komp. tillverkas under liknande förhållanden eller om geometrin inte är kritisk för anv.) Kontroller av dokument för alla ingående produkter som används vid tillverkningen Kontroller av dokument för alla ingående produkter som används vid tillverkningen Kontroller av dokument för alla ingående produkter som används vid tillverkningen Kontroll av att beräkningarna är tillämpliga och verifierade för den tillverkade komponenten. Kontroll enligt krav i SS-EN /-3 och komponentspecifikationen Kontroll enligt krav i SS-EN /-3