Guide för svetsning och tillverkning av bärverk Basindustrins gemensamma tolkningar och krav

Transkript

1 VER 9 Författare: Jonas Fjellner, Boliden AB Richard Granström, Boliden AB Tommy Sjödin, Smurfit Kappa Tomas Malmström SCA Tomas Berglund SCA Niclas Engström, LKAB Per-Erik Jönsson, LKAB Vår beteckning: 0 (17) Billerud Korsnäs Karlsborg Dok.nr Boliden Dok.nr LKAB Dok.nr LKT SCA Munksund Obbola Dok.nr Smurfit Kappa Piteå Dok.nr SSAB Luleå Dok.nr Guide för svetsning och tillverkning av bärverk Basindustrins gemensamma tolkningar och krav

2 Innehåll 1 Bakgrund och syfte Om dokumentet Krav Legala krav Standarder preciserar krav på svetsar och svetsprocessen Specifika krav för respektive beställare Processflöden för nytillverkning eller väsentlig ändring Guide för svetsning och tillverkning av bärverk Byggproduktförordningen (CPR) Maskindirektivet (MD) Reparation och underhåll Exempel på tillämpningar och dokumentationskrav Tabell 1: Matris för svetsarbeten Tabell 2: Dokumentationskrav Referenser Handböcker, broschyrer Standarder Bilagor Bilaga 1: Fördjupad information B 1 Byggprodukter, byggnader och byggnadsverk B 1.1 Bakgrund B 1.2 Byggprodukter B 1.3 Bärverk B 1.4 Tillverkningsunderlag B 1.5 Viktigt att definiera ansvar B 1.6 Val av stålentreprenör B 1.7 Mottagnings B 1.8 Ingrepp i byggnadsverk B 1.9 Ingrepp i maskinanknutna konstruktioner B 2 Maskinrelaterade stålkonstruktioner B 2.1 Maskindirektivet B 2.2 Tryckkärlsdirektivet B 2.3 Andra produkter med särskilda krav på utförande B 3 Dokumentationskrav B 3.1 Byggnadsverk B Projektering B Stålentreprenad B Byggarbetsplats B 3.2 Maskin B Projektering B Tillverkning B 3.3 Andra produkter B Projektering Bilaga 2: Boverket broschyr Vår beteckning: 1 (17)

3 1 Bakgrund och syfte Vår beteckning: 2 (17) 1.1 Om dokumentet Företagen Billerud Korsnäs, Boliden Mineral, LKAB, SCA, Smurfit Kappa och SSAB har enats om en gemensam tolkning av gällande svetsregler samt krav på utförande av svetsarbeten. Syftet med dokumentet är att kortfattat redovisa kraven på svetsarbeten för leverantörer och beställare. I denna guide beskrivs basindustrins krav och tolkning av gällande krav. 2 Krav 2.1 Legala krav Gällande lagstiftning, EU-förordningar, EU-direktiv och nationella föreskrifter ställer de grundläggande kraven på svetsarbeten. 2.2 Standarder preciserar krav på svetsar och svetsprocessen Svetsarbeten är mycket viktiga för utrustningars och anläggningars tillförlitlighet och tillgänglighet. Svetsar är svåra att fullt ut era och åtgärda i efterhand. För att säkerställa att utförandeoch kvalitetskraven uppfylls krävs kännedom om kraven samt kontinuerlig uppföljning och styrning av svetsarbeten mot dokumenterade procedurer. Internationella standarder för svetsning och utgör grunden för de krav som ställs på svetsar. Standarderna ställer krav på utförarens kvalifikationer eller kompetens för svetsarbeten och i övrigt förutsätts att arbetet utförs med den kompetens, den utrustning och de resurser som krävs för att säkerställa att utförandet uppfyller de krav som ställs. Den som leder och utövar tillsyn över arbete med stål- och aluminiumkonstruktioner; ska ha utbildning som svarar mot uppgiftens karaktär, ska vara väl förtrogen med tillämpliga bestämmelser avseende material, utförande och av stål- och/eller aluminium konstruktioner, ska ha kännedom om den aktuella konstruktionens verkningssätt bör, för utförande av bärverk till byggnadsverk, även vara certifierad arbetsledare, CA/tillsynsansvarig CA stål eller motsvarande Om fristående experter anlitas för speciella uppgifter ska dessa, utöver ovanstående; ha teoretiska kunskaper ha praktisk erfarenhet av utförande och ha specialistkompetens som svarar mot uppgiftens karaktär. 2.3 Specifika krav för respektive beställare Utöver tolkningarna och kraven i detta dokument kan beställaren ha företagsspecifika krav. 3 Processflöden för nytillverkning eller väsentlig ändring Kraven sammanfattas i arbetsflödena kapitel på följande sidor. Arbetsflödet 3.1 visar, utifrån svaren i respektive ruta, i vilken flödesbild som kraven för den aktuella tillämpningen (Arbetsflöde ) finns. Flödesbilderna anger även dokumentationskrav.

4 3.1 Guide för svetsning och tillverkning av bärverk Vår beteckning: 3 (17) Start Reparation och Underhåll? 1 Tryckbärande anordning 2 eller behållare? 3 Byggnadsverk? 4 Maskindirektiv (MD) Kap. 3.3 Slut Byggproduktförordningen (CPR) Kap. 3.2 Tryckkärl och behållare Ingår ej i detta dokument Reparation/ Underhåll Kap Reparation och Underhåll 2 Tryckbärande anordning 3 Behållare 4 Byggnadsverk Åtgärd under objekts livslängd för att bevara, återskapa eller säkerställande att det uppfyller kraven på tillförlitlighet. Tryckkärl, rörledning, säkerhetsutrustning och tryckbärande tillbehör. Flänsar, stutsar, kopplingar, bärelement, lyftöglor och liknande element, som är sammanfogade med tryckbärande delar, räknas som en del av den tryckbärande anordningen. Vakuumkärl, tryckkärl, cistern och lågtrycksgasbehållare. Bärande konstruktioner i stål och aluminium som har betydelse för byggnadsverkets bärförmåga, stadga eller beständighet och varaktigt ingår i ett byggnadsverk. Maskinrelaterade stålkonstruktioner räknas INTE till detta så länge de ej är en del av en byggnad t.ex. kranbana för travers. Symboler Start/Slut Kontroll Process Aktivitet

5 3.2 Byggproduktförordningen (CPR) Vår beteckning: 4 (17) [Projektör] Kompetens för kvalitetssäkring av eget arbete Projektering Dimensioneringsunderlag (systemhandlingar) Dimensionering enligt SS-EN resp. -3 och Eurokoder Komponentspecifikationer Utförandekrav (tillverkningsritningar) Utförandeplan specifik för konstruktion Monteringsplan tillsammans med vald entreprenör Verifiering [Projektering] Certifikat för projektörens organisation Projektörens plan (kvalitetssäkring av eget arbete) Dimensionerings [Tillverkare] SS-EN för angiven EC Svetsansvarig kvalificerad för EC Intyg om kvalificering av svetspersonal Tillverkning Godkända tekniska underlag (och dimensionerings utförd) Kontrollplan Svetsplan Spårbarhet på ingående material, svetspersonal, etc. enligt krav för angivna utförandeklasser EC Individmärkning av tillverkade detaljer enligt krav för resp. EC Projekteringsunderlag Start Projektering Tillverkning godkänt? 1 Kap. 4.1 Kap Tillverkning godkänd? Montage Montage godkänt? Slut Verifiering [Tillverkning] Certifikat för stålentreprenörens kvalitetssäkring Dokumentation av utförd Individmärkning av tillverkade detaljer Prestandadeklaration för tillverkade byggprodukter CE-märkning av byggprodukter [Entreprenör] Entreprenörens kompetens certifierad för SS-EN 1090 och tillämplig utförandeklass EC Svetsansvarig Svetspersonalens kvalificering Montage Kontrollplan Svetsplan Spårbarhet av ingående material, svetspersonal, montage, skruvförband, åtdragningsmoment, etc. enligt EC Verifiering [Montage] Certifikat för stålentreprenörens kvalitetssäkring Dokumentation av utförd Individmärkning av tillverkade detaljer Prestandadeklaration finns för tillverkade byggprodukter CE-märkning av byggprodukter Symboler Start/Slut Kontroll Process Aktivitet

6 3.3 Maskindirektivet (MD) Vår beteckning: 5 (17) [Projektör] Kompetens Kontrollplan (kvalitetssäkring av eget arbete) Projektering Kravspecifikation Produktdirektiv Harmoniserade standarder Övriga standarder, branschstandarder och anvisningar Riskhantering av konstruktion (ska även beakta montage, drift och underhåll samt destruktion) Utförandekrav (tillverkningsritningar Verifiering [Projektering] Projektörens organisation Kontrollplan för kvalitetssäkring Konstruktionsintyg med intyg om tillämpade krav [Tillverkare] Kvalitetssystem Svetsansvarig Intyg om kvalificering av svetspersonal Tillverkning Godkända tekniska underlag (och dimensionerings utförd) Kontrollplan Uppfyll kraven i de tekniska handlingarna eller minst god teknisk praxis Vid tillverkning av integrerade maskinsystem eller i egenskap av integratör samverka med övriga tillverkare och/eller integratör Projekteringsunderlag Start Projektering Tillverkning godkänt? 1 Kap. 4.1 Kap Tillverkning godkänd? Montage Montage godkänt? Slut Verifiering [Tillverkning] [Entreprenör] Montage Verifiering [Montage] Symboler Teknisk tillverkningsdokumentation enligt krav i produktdirektiv Dokumentation av utförd EG-försäkran om överensstämmelse CE-märkning Kvalitetssystem Svetsansvarig Svetspersonalens kvalificering Mottagnings - rätt produkt med prestanda enligt tekniska handlingar Dokumentera genomförda åtgärder, se kap. 4.2 Kvalitetssystem Dokumentation av utförd Start/Slut Kontroll Process Aktivitet

7 3.4 Reparation och underhåll Vår beteckning: 6 (17) Start Tryckbärande anordning 2 eller behållare? 3 Tryckkärl och behållare Ingår ej i detta dokument Slut Bärverksdel 1? Konstruktion utförd enligt SS-EN , -3? Byggproduktförordningen (CPR) Ej krav på CE-märkning Kap. 4.1 Kap Bärverksdel Projektering Tillverkning Montage Fysiskt utskiljbar del av ett bärverk (t ex pelare, balk, platta, grundläggningspåle) som påverkar byggnadsverkets bärförmåga, stadga och beständighet. Projektering Tillverkning Montage 2 Tryckbärande anordning Tryckkärl, rörledning, säkerhetsutrustning och tryckbärande tillbehör. Flänsar, stutsar, kopplingar, bärelement, lyftöglor och liknande element, som är sammanfogade med tryckbärande delar, räknas som en del av den tryckbärande anordningen. Enligt befintliga krav. Om detta saknas utförs bärande konstruktion enligt SS-EN resp. -3. Undvik att ange EC då det medför krav på certifiering enl. SS-EN Monteringsplan utarbetas tillsammans med entreprenör Beakta AFS 2006:4 Användning av arbetsutrustning Utförs enligt krav i underlag eller minst tekniskt god praxis. Svetsning utförs av kompetent person (arbetsgivaransvar) Svetsning följer tillämpliga delar i SS- EN ISO (även krav i SS-EN 1090) Kontrollplan Dokumentera genomförda åtgärder, se kap. 4.2 Mottagnings - rätt produkt med prestanda enligt tekniska handlingar Dokumentera genomförda åtgärder, se kap. 4.2 Symboler Start/Slut Kontroll 3 Behållare Process Vakuumkärl, tryckkärl, cistern och lågtrycksgasbehållare. Aktivitet

8 4 Exempel på tillämpningar och dokumentationskrav Vår beteckning: 7 (17) I tabellerna nedan finns exempel på vad som gäller för olika tillämpningar som svetsning av räcke, brygga, trappa och reparation samt krav på dokument. 4.1 Tabell 1: Matris för svetsarbeten Reparationer och tillägg till redan befintlig anläggning/byggnad/utrustning Tabell 1: Matris för svetsarbeten Typ av svetsmontage Konsekvensklass Övervägande statisk belastning Betydande utmattningsbelastning Krav enligt SS- EN 1090 Utförandeklass enligt SS-EN 1090 * Svetsarens kvalifikationer Tillsyns-/ Svetsansvarigs kvalifikationer Krav på svetsplan och WPS Krav på svetskvalité Krav på Övrigt Infästning av brygga mot befintligt bärverk Infästning av räcke Infästning av trappa Skarvning av räcken Montage av sparklist/ fotplåt Pelarinfästning mot brygga CC2 - Normal risk CC2 - Normal risk CC2 - Normal risk CC1 - Liten risk CC1 - Liten risk CC2 - Normal risk Högre ställda krav - EC3 Normalt ställda krav - EC2 Högre ställda krav - EC3 Normalt ställda krav - EC2 Normalt ställda krav - EC2 Högre ställda krav - EC3 (SS EN 287-1) alt (SS EN 287-1) alt (SS EN 287-1)alt (SS EN 287-1) alt (SS EN 287-1) alt (SS EN 287-1) alt Normal teknisk kunskap - IWS alt. utbildad Svetsant med god kunskap om WPS:er Grundläggande kunskap - Teknisk erfarenhet och kunskap om tillsyn vid svetsning Normal teknisk kunskap - IWS alt. utbildad Svetsant med god kunskap om WPS:er. Grundläggande kunskap - Teknisk erfarenhet och kunskap om tillsyn vid svetsning Grundläggande kunskap - Teknisk erfarenhet och kunskap om tillsyn vid svetsning Normal teknisk kunskap - IWS alt. utbildad Svetsant med god kunskap om WPS:er. Instruktion för genomförande och WPS EN ISO 5817 Kvalitetsnivå B Krav på WPS EN ISO 5817 Kvalitetsnivå C Instruktion för genomförande och WPS EN ISO 5817 Kvalitetsnivå B Krav på WPS EN ISO 5817 Kvalitetsnivå C Krav på WPS EN ISO 5817 Kvalitetsnivå C Instruktion för genomförande och WPS EN ISO 5817 Kvalitetsnivå B

9 Tabell 1: Matris för svetsarbeten Vår beteckning: 8 (17) Typ av svetsmontage Konsekvensklass Övervägande statisk belastning Betydande utmattningsbelastning Krav enligt SS- EN 1090 Utförandeklass enligt SS-EN 1090 * Svetsarens kvalifikationer Tillsyns-/ Svetsansvarigs kvalifikationer Krav på svetsplan och WPS Krav på svetskvalité Krav på Övrigt Skarvning av durkplåt Tillverkning av räcken Reparationer av maskiner Tryckbärande anordningar och behållare Kranbanor CC1 - Liten risk CC1 - Liten risk CC2 - Normal risk Normalt ställda krav - EC2 Normalt ställda krav - EC2 Normalt ställda krav - EC2 (SS EN 287-1) alt (SS EN 287-1) alt (SS EN 287-1) alt (SS EN 287-1) alt Grundläggande kunskap - Teknisk erfarenhet och kunskap om tillsyn vid svetsning Grundläggande kunskap - Teknisk erfarenhet och kunskap om tillsyn vid svetsning Grundläggande kunskap - Teknisk erfarenhet och kunskap om tillsyn vid svetsning Grundläggande kunskap - Teknisk erfarenhet och kunskap om tillsyn vid svetsning Utförs enligt gällande föreskrifter och standarder Utförs enligt gällande föreskrifter och standarder Krav på WPS EN ISO 5817 Kvalitetsnivå C Krav på WPS EN ISO 5817 Kvalitetsnivå C Krav på WPS EN ISO 5817 Kvalitetsnivå C Beställaren bör kräva dokumentation WPS, Svetsplan Durkplåtsmontage * Utförandeklass EC1 finns inte som ett nationellt valbart alternativ enligt de svenska föreskrivande myndigheterna Boverket och Transportstyrelsen. (Transportstyrelsen är föreskrivande myndighet för byggprodukter som ingår i vägar, i vägbroar och i järnvägar). CC (Consequences class) = Konsekvensklass EC (Execution class) = Utförandeklass IWS (International welding specialist) WPS (Welding Procedure Specification) = Svetsdatablad

10 Vår beteckning: 9 (17) 4.2 Tabell 2: Dokumentationskrav Svetsning Dok. grupp Dokumentationskrav Dokument MD (AFS 2008:03) SS-EN (CPR) EC2 EC3 EC4 Utförs av (beror på upphandlingsform *) Lev Best Lev Best Lev Best Lev Best 1 Försäkran om överensstämmelse 2 Prestandadeklaration N/A N/A 3 Ritning layout 4 Laster 5 Certifierad stålkonstruktör (beslutas från N/A N/A O O O O O O fall till fall) 6 Dimensionering/beräkningar 7 Ritning konstruktion (sammanställning) 8 Ritning tillverkning (detaljritningar, svetsritningar) 9 Komponentspecifikation 10 Dimensionerings 11 Kontrollplan 12 Monteringsplan 13 Nödvändiga godkännanden från andra eller tredje part 14 Riskanalys för konstruktion enligt N/A N/A N/A N/A N/A N/A AFS 2008:03 15 Märkning 16 Driftinstruktion N/A N/A N/A N/A N/A N/A 17 PMA/EMA 18 Materialöversikt och Materialcertifikat 19 Intyg över svetsarprövning enl. SS-EN ISO (ers. SS-EN 287-1) 20 Förteckning över svetsare 21 Svetsdatablad, WPS, enligt SS-EN ISO och SS-EN ISO Procedurprovning, WPQR, enl. SS-EN ISO Svetsjournal 23 Egen (intern tillverknings) 24 OFP personal enligt SS-EN ISO OFP rapport 26 Värmebehandlingsdokument 28 Förbehandlings-, ytbehandlingsprotokoll 29 Utförande 30 Mottagnings (verkstad) 31 Mottagnings (montage-/byggplats) * Beroende på upphandlingsform kan vissa val skifta från Beställare till Leverantör eller vice versa. N/A = Ej tillämpligt, O = Valbar, OFP = Oförstörande provning EMA (European Approval of Materials) = Europeiskt materialgodkännande, PMA (Particular Material Appraisal) = Särskild materialutvärdering, WPS (Welding Procedure Specification) = Svetsdatablad, WPQR (Welding procedure qualification record) = Protokoll för att kvalificera en svetsprocedur

11 5 Referenser Vår beteckning: 10 (17) 5.1 Handböcker, broschyrer SBI, Stålbyggnadsinstitutets handböcker: Tillverkning, montering och av stålkonstruktioner. Handbok för tillämpning av SS-EN och Vägledning till CE-märkning av bärverk i stål. Boverket broschyr: Dags att CE-märka bärande konstruktioner i stål och aluminium EN Standarder Exempel på viktiga standarder för svetsarbeten Beteckning Titel SS-EN Utförande av stål- och aluminiumkonstruktioner - Del 1: Bedömning av bärverksdelars överensstämmelse med ställda krav SS-EN Utförande av stål- och aluminiumkonstruktioner - Del 2: Stålkonstruktioner SS-EN Utförande av stål- och aluminiumkonstruktioner - Del 3: Aluminiumkonstruktioner SS-EN ISO Svetsarprövning - Smältsvetsning - Del 1: Stål SS-EN ISO 5817 Svetsning - Smältsvetsförband i stål, nickel, titan och deras legeringar (strålsvetsning undantagen) - Kvalitetsnivåer för diskontinuiteter och formavvikelser SS-EN ISO Kvalitetskrav för smältsvetsning av metalliska material - Del 1: Kriterier för val av tillämplig nivå för kvalitetskrav SS-EN ISO Kvalitetskrav för smältsvetsning av metalliska material - Del 2: Omfattande kvalitetskrav SS-EN ISO Kvalitetskrav för smältsvetsning av metalliska material - Del 3: Normala kvalitetskrav SS-EN ISO Kvalitetskrav för smältsvetsning av metalliska material - Del 4: Enkla kvalitetskrav SS-EN ISO Kvalitetskrav för smältsvetsning av metalliska material - Del 5: Referenser med vilka överensstämmelse är nödvändig för att hävda överensstämmelse med kvalitetskraven i ISO , ISO eller ISO SIS-CEN ISO/TR Kvalitetskrav för smältsvetsning av metalliska material - Del 6: Riktlinjer för implementering av ISO 3834 SS-EN ISO Specifikation för och kvalificering av svetsprocedurer för metalliska material - Allmänna regler SS-EN ISO Specifikation för och kvalificering av svetsprocedurer för svetsning av metalliska material - Svetsdatablad (WPS) - Del 1: Bågsvetsning SS-EN ISO Specifikation för och kvalificering av svetsprocedurer för svetsning av metalliska material - Svetsdatablad (WPS) - Del 2: Gassvetsning SS-EN ISO Specifikation för och kvalificering av svetsprocedurer för metalliska material - Svetsprocedur - Del 1: Båg- och gassvetsning av stål och bågsvetsning av nickel och nickellegeringar SS-EN ISO Specifikation för och kvalificering av svetsprocedurer för metalliska material - Svetsprocedur - Del 2: Bågsvetsning av aluminium och dess legeringar SS-EN ISO 9712 Oförstörande provning - Kvalificering och examinering av OFP-personal

12 6 Bilagor Bilaga 1: Fördjupad information B 1 Byggprodukter, byggnader och byggnadsverk Vår beteckning: 11 (17) B 1.1 Bakgrund Byggproduktförordningen, CPR, (EU) 305/2011 trädde i kraft den 24 april Eftersom CPR är en EU-förordning så gällde den direkt, över nationella lagar och förordningar, i medlemsländerna utan att först behöva införlivas i respektive lands lagstiftning. I Byggproduktförordningen, CPR, är det respektive tillverkare av byggprodukterna som lämnar en försäkran om överensstämmelse (CE-märkning) mot en harmoniserad standard * för den aktuella byggprodukten och den som uppför byggnaden ska se till att de byggprodukter som levereras till byggnadsverket uppfyller ställda krav och är CE-märkta. Den slutliga byggnaden CE-märks inte. * Enligt CPR CE-märker tillverkaren mot harmoniserade standarder och europeiska tekniska bedömningsdokument. I andra EU-direktiv/förordningar CE-märker man mot direktivet. B 1.2 Byggprodukter CE-märkning är obligatorisk. Alla byggprodukter för vilka det finns en harmoniserad standard (hen) eller en europeisk teknisk bedömning, ETA (European Technical Assessment), ska vara CE-märkta och ha en prestandadeklaration som beskriver de tekniska egenskaperna. År 2014 fanns det 582 harmoniserade standarder för byggprodukter från fästelement och murbruk till förtillverkade betongprodukter som bjälklag, balkar och pelare, m.m. Det fanns också drygt 3100 st gällande ETA**. ** ETA grundar sig på 35 s.k. ETAG (European Technical Approval Guidelines) och gamla ETA ersätts succesivt fram till utgången av år 2018 av nya ETA som från 1 juli 2013 grundar sig på s.k. EAD (European Assessment Documents). B 1.3 Bärverk För bärande konstruktioner, bärverk, i stål och aluminium, levererade efter , gäller att de ska utföras enligt harmoniserad standard SS-EN eller SS-EN och överensstämmelsen med kraven ska bedömas enligt SS-EN Kravet att sammansatta bärande stål- och aluminiumkonstruktioner, som har betydelse för byggnadsverkets bärförmåga, stadga eller beständighet och varaktigt ingår i ett byggnadsverk, ska certifieras och CE-märkas enligt den harmoniserade standarden SS-EN "Utförande av ståloch aluminiumkonstruktioner - Del 1: Bedömning av bärverksdelars överensstämmelse med ställda krav". CPR gäller inte maskinrelaterade stålkonstruktioner om de inte är en del av en byggnad som t.ex. kranbana för travers. B 1.4 Tillverkningsunderlag I projekt måste projektörerna (byggkonsulterna) dimensionera, konstruera och beräkna alla bärande stål- och aluminiumkonstruktioner för byggnader och byggnadsverk enligt Eurokod och valda nationella parametrar med utförande enligt standard SS-EN "Utförande av stål- och aluminiumkonstruktioner - Del 2: Stålkonstruktioner" respektive SS-EN "Utförande av ståloch aluminiumkonstruktioner - Del 3: Aluminiumkonstruktioner. Notera att standarderna även reglerar bl.a. skruvförbandens utförande, krav på ytbehandling och. Projektören/konsulten ska i konstruktionsritningarna utifrån konstruktionens konsekvensklass, tillverkningskategori och driftklass ange komponentspecifikationer bl.a. utförandeklass ; EC1, EC2, EC3 respektive EC4, för alla bärande konstruktioner som är byggnadsrelaterade. Om inte utförandeklassen finns angiven innebär det att utförandeklass EC2 ska tillämpas. Den angivna utförandeklassen styr valet av val av stålentreprenör (tillverkande verkstad), svetsmetoder, svetsarens kvalifikationer, behov av en svetsansvarig, behov av svetsplan, val av fästelement för skruvförband, behovet av montageplan, av åtdragningsmoment, dokument, individmärkning, spårbarhet, ytbehandling, etc.

13 B 1.5 Viktigt att definiera ansvar Vår beteckning: 12 (17) Det är viktigt att i avtal fastställa vem av beställaren/byggherren eller stålentreprenören som är ansvarig för dimensioneringsunderlaget för komponenterna. B 1.6 Val av stålentreprenör Stålentreprenören/tillverkaren, måste ha en kvalitetssäkring som innebär att tillverkade komponenter överensstämmer med komponentspecifikationerna. Vid val av t.ex. stålentreprenör för bärande konstruktioner måste den som uppför byggnaden använda sig av en tillverkningsanläggning som är certifierad för den valda/specificerade utförandeklassen. Stålentreprenören måste även säkerställa att eventuella underentreprenörer uppfyller kraven och har nödvändig styrning av tillverkningsprocessen eftersom tillverkningen sker under stålentreprenörens/tillverkarens ansvar om underentreprenören inte är certifierad. B 1.7 Mottagnings Utförandeklass på ingående produkter och komponenter påverkar även innehållet i mottagningsen till verkstad respektive byggarbetsplats. I det enklaste fallet EC1 eras inkommande material mot inköpsorder medan det för EC3 och EC4 krävs att materialet är spårbart i alla stadier inklusive aktiviteterna på byggarbetsplatsen. Byggledaren måste se till att rätt CE-märkning är kopplad till rätt produkt och att produkter som inte överensstämmer med kraven inte används. Byggledare och inköpsorganisation måste alltså ha rutiner för mottagnings och för att hålla sig uppdaterade med vilka produkter som ska vara CE-märkta och åtföljas av en prestandadeklaration. B 1.8 Ingrepp i byggnadsverk För ingrepp i det CPR definierar som byggnadsverk måste man innan arbetet ta reda på om CPR:s krav på bärande stålkonstruktioner måste tillämpas med bl.a. krav på svetsplaner, svetskompetens, svetsansvarig, spårbarhet, etc. Reparationer av befintliga byggnadsverk omfattas inte av CPR:s krav på CE-märkning och prestandadeklarationer för de reparerade detaljerna i bärverket men de utbytta detaljernas utförande och hållfasthet ska givetvis motsvara de ursprungliga. B 1.9 Ingrepp i maskinanknutna konstruktioner CPR har ännu ingen formell inverkan på underhållsarbeten på maskinanknutna konstruktioner som t.ex. tillträdesleder till maskiner. Det finns däremot en indirekt påverkan eftersom kravet, att svetsning och montage för maskinanknutna konstruktioner ska utföras enligt god praxis, i praktiken skärps med utvecklingen av praxis. Ett skyddsräcke till en maskinbrygga bör rimligen vara lika säkert förankrad som ett räcke till en byggnad.

14 B 2 Maskinrelaterade stålkonstruktioner Vår beteckning: 13 (17) B 2.1 Maskindirektivet Maskindirektivet, MD, 2006/42/EG, ställer krav på säkerheten för maskiner och maskinrelaterade konstruktioner och därmed även att konstruktionerna har erforderlig hållfasthet som inte äventyrar säkerheten. För MD finns inga hänvisningar till specifika standarder om svetsning. De krav som ställs på svetsning och montage är att de ska uppfylla kraven i de tekniska handlingarna och god teknisk praxis d.v.s. uppfylla aktuell teknisk nivå. I den tekniska filen ska tillverkaren bevisa hur säkerheten åstadkommits. B 2.2 Tryckkärlsdirektivet Tryckkärlsdirektivet, PED, 97/23/EG, ställer krav på säkerheten för tryckbärande anordningar; tryckkärl, rörledningar, säkerhetsutrustningar och tryckbärande tillbehör och därmed även att konstruktionerna har erforderlig hållfasthet som inte äventyrar säkerheten. Direktivet har även hänvisning till harmoniserade standarder som ställer krav på svetsaren som ska svetsa i stål ska uppfylla SS-EN ISO Svetsarprövning - Smältsvetsning - Del 1: Stål (har ersatt SS-EN 287-1). De övriga krav som ställs på svetsning och montage är att de ska uppfylla god teknisk praxis d.v.s. uppfylla aktuell teknisk nivå. I den tekniska filen ska tillverkaren bevisa hur säkerheten åstadkommits. B 2.3 Andra produkter med särskilda krav på utförande De tekniska handlingarna anger särskilda krav som ställer speciella styrda krav på utförande. I projektering används eventuella tillämpliga direktiv och harmoniserade standarder eller andra krav. Tillverkningen ska följa angivna krav eller minst god verkstadsteknisk praxis vilket innebär att svetsning av stål ska uppfylla SS-EN ISO Svetsarprövning - Smältsvetsning - Del 1: Stål I den tekniska filen ska tillverkaren bevisa hur säkerheten åstadkommits.

15 B 3 Dokumentationskrav B 3.1 Byggnadsverk Vår beteckning: 14 (17) B Projektering Projektörens kompetens Projektörens organisation för kvalitetssäkring av eget arbete Underlag Dimensioneringsunderlag (systemhandlingar) Dimensionering enligt SS-EN resp. -3 och Eurokoder Komponentspecifikationer Utförandekrav (tillverkningsritningar, ska även beakta montage och underhåll) Utförandeplan specifik för konstruktion Monteringsplan tillsammans med vald entreprenör Verifiering Certifikat för projektörens organisation Projektörens plan (kvalitetssäkring av eget arbete) Dimensionerings B Stålentreprenad Stålentreprenörens kompetens d.v.s. certifierad, av ett anmält organ, för SS-EN och tillämplig utförandeklass, EC Svetsansvarig Svetspersonalens kvalificering Stålentreprenören säkerställer att eventuella underentreprenörer uppfyller kraven och har nödvändig styrning av tillverknings-processen (gäller även ytbehandling som påverkar beständighet) Tillverkning Godkända tekniska underlag (och dimensionerings utförd) Kontrollplan Svetsplan Spårbarhet av ingående material, svetspersonal, etc. enligt krav för angivna utförandeklasser EC Individmärkning av tillverkade detaljer enligt krav för resp. EC Verifiering Certifikat för stålentreprenörens kvalitetssäkring Dokumentation av utförd Individmärkning av tillverkade detaljer (spårbarhet) Prestandadeklaration för tillverkade byggprodukter CE-märkning

16 B Byggarbetsplats Vår beteckning: 15 (17) Entreprenörens kompetens d.v.s. certifierad för SS-EN och tillämplig utförandeklass EC Svetsansvarig Svetspersonalens kvalificering Montage Kontrollplan Svetsplan Spårbarhet av ingående material, svetspersonal, montage, skruvförband, kalibrerade verktyg, åtdragningsmoment, etc. enligt EC Verifiering Certifikat för stålentreprenörens kvalitetssäkring Dokumentation av utförd Individmärkning av tillverkade detaljer Prestandadeklaration finns för tillverkade byggprodukter CE-märkta byggprodukter B 3.2 Maskin B Projektering Projektörens kompetens o Teknisk kompetens o Kunskap om tillämpliga produktdirektiv o Kunskap om användning av harmoniserade standarder o Riskhantering av konstruktion Projektörens plan (kvalitetssäkring av eget arbete) Underlag Kravspecifikation Produktdirektiv Harmoniserade standarder Övriga standarder, branschstandarder och anvisningar Riskhanteringar av konstruktion (ska även beakta montage, drift och underhåll samt destruktion) Utförandekrav (tillverkningsritningar) Verifiering Projektörens organisation Kontrollplan för kvalitetssäkring Konstruktionsintyg med intyg om tillämpade krav B Tillverkning Fysisk tillverkning av maskin Godkända tekniska underlag (och dimensionerings utförd) Kontrollplan Uppfyll kraven i de tekniska handlingarna eller minst god verkstadsteknisk praxis Vid tillverkning av integrerade maskinsystem eller i egenskap av integratör samverka med övriga tillverkare och/eller integratör

17 Verifiering Teknisk tillverkningsdokumentation enligt krav i produktdirektiv Dokumentation av utförd EG-försäkran om överensstämmelse CE-märkning Vår beteckning: 16 (17) B 3.3 Andra produkter B Projektering Projektörens kompetens Tillverkning Godkända tekniska underlag (och dimensionerings utförd) Kontrollplan Uppfyll kraven i de tekniska handlingarna eller minst god verkstadsteknisk praxis Verifiering Teknisk tillverkningsdokumentation enligt krav Dokumentation av utförd I förekommande fall EG-försäkran om överensstämmelse och CE-märkning

18 Bilaga 2: Boverket broschyr Vår beteckning: 17 (17) Boverkets broschyr: Dags att CE-märka bärande konstruktioner i stål och aluminium EN dags-att-ce-markabarande-konstruktioner-i-stal-och-aluminium.pdf