Nyckeln till svetsning av stålkonstruktioner

Transkript

1 SS-EN 1090 Utförande av stål- och aluminiumkonstruktioner Nyckeln till svetsning av stålkonstruktioner

2 Förord FORCE Technology har förberett den här guiden som en hjälp vid fastställande krav för svetsning av stålkonstruktioner enligt SS-EN Stålkonstruktioner ska dimensioneras enligt Eurokod och EKS. Utförande och kontroll enlig SS-EN Genom att använda nyckeln, får du fastställa de krav på dokumentation, material, kvalitetskontroll av svetsarbeten, kvalificering av svetsprocedurer/svetspersonal och inspektion. Som kan ses, så har kraven skärpts jämfört med tidigare regelverk. Svetsare måste fortfarande vara certifierade, men nu måste svetsprocedurer för de flesta stålarbeten också vara kvalificerade, och en kvalitetsmanual för svetsarbeten måste förberedas. Dessutom ställs krav på svetsansvarig och det har blivit något mer komplicerat att fastställa omfattningen av OFP inspektion. Vi vill poängtera att den här nyckeln inte ersätter de nämnda standarder, vilket är nödvändigt att fastställa kraven för svetsning av stålkonstruktioner. Innehåll Introduktion EKS och Eurokoderna...3 Utförandeklasser enligt SS-EN Dokumentation...6 Andra krav på dokumentation...6 Material och tillsatsmaterial...8 Kvalitetsstyrning av svetsarbetet...9 Kvalificering av svetsmetoder...10 Kvalificering av svetspersonal...11 Kontroll...12 FORCE Technology

3 Introduktion till EKS och Eurokoder EKS OCH EUROKODER EKS och Eurokoderna utgör tillsammans ett system som är de svenska reglerna för verifiering av bärförmåga, stadga och beständighet. När ett byggnadsverk projekteras och utförs, ska det vara på sådant sätt att påverkan som byggnadsverket sannolikt utsätts för när det byggs eller används inte leder till: att byggnadsverket helt eller delvis rasar oacceptabla större deformationer skada på andra delar av byggnadsverket, dess installationer eller fasta utrustning till följd av större deformationer i den bärande konstruktionen skada som inte står i proportion till den händelse som orsakat skadan Du hittar mer om EKS och Eurokoder här: EUROKODERNA I ett antal år har det varit möjligt att välja antingen Svenska standarder eller Eurokoder under utformning och utförande av byggnader, men det är inte längre möjligt. Följande Eurokoder måste tillämpas: SS-EN 1090 Eurokod 0- Grundläggande dimensioneringsregler för bärverk SS-EN 1991 Eurokod 1- Laster på bärverk SS-EN 1992 Eurokod 2- Dimensionering av betongkonstruktioner SS-EN 1993 Eurokod 3- Dimensionering av stålkonstruktioner SS-EN 1994 Eurokod 4- Dimensionering av samverkanskonstruktioner i stål och betong SS-EN 1995 Eurokod 5- Dimensionering av träkonstruktioner SS-EN 1996 Eurokod 6- Dimensionering av murverkskonstruktioner SS-EN 1997 Eurokod 7- Dimensionering av geokonstruktioner SS-EN 1998 Eurokod 8- Dimensionering av konstruktioner med hänsyn till jordbävning SS-EN 1999 Eurokod 9- Dimensionering av aluminiumkonstruktioner Eurokod 0, 1 och 3 ligger till grund för dimensionering och genomförandet av stålkonstruktioner. SS-EN 1090 UTFÖRANDE AV STÅL- OCH ALUMINIUMKONSTRUKTIONER SS-EN 1090 specificerar kraven när man utför strukturella konstruktioner/komponenter och består av 3 delstandarder: EN : Bedömning av bärverksdelars överensstämmelse med ställda krav EN : Stålkonstruktioner EN : Aluminiumkonstruktioner SS-EN för stål innehåller följande avsnitt 1. Omfattning 2. Normativa hänvisningar 3. Termer och definitioner 4. Förteckningar och dokumentation 5. Ingående produkter 6. Beredning och hopsättning 7. Svetsning 8. Mekaniska förband 9. Montering 10. Ytbehandling 11. Geometriska toleranser 12. Kontroll, provning och ändringar 3

4 Dessutom finns 12 bilagor, av vilka följande som är relevanta för svetsning: A. Tilläggsinformation, förteckning över val och krav hänförliga till utförandeklass B. Vägledning för val av utförandeklass C. Checklista för upprättande av kvalitetsplan D. Geometriska toleranser E. Svetsade knutpunkter med rörprofiler L. Rostskydd SS-EN för aluminium är konstruerad på samma sätt som SS-EN och innehåller samma krav i kvalitetsmanualen som svetsarbeten, certifiering av svetsare, svetsansvarig och kvalificering av svetsprocedurer. SS-EN ställer kraven för CE- märkning av byggkomponenter och utgivning av en försäkran om överensstämmelse. Exempel på byggkomponenter kan vara takstolar och svetsade profiler av stål av aluminium. För att säkerställa att den produkt som marknadsförs överensstämmer med angivna egenskaper ska tillverkaren upprätta, dokumentera och underhålla ett system för tillverkningskontroll. FPC-systemet ska omfatta skrivna rutiner och regelbundna kontroller, provningar och/eller utvärderingar. Rutinerna ska även ange hur resultaten ska användas för styrning av de ingående produkterna, utrustning, produktionsprocessen och den tillverkade komponenten (FPC). EN blev harmoniserad , vilket innebär att företag och verkstäder ska certifieras vid tillverkning av stålkonstruktioner och aluminium enligt byggproduktförordningen. Certifiering av företaget ska göras av ett anmält organ. Det som granskas är företagets FPC system och det ska göras en första typprovning (ITT). Om företaget utför konstruktionsberäkningar ska de även visa en första typberäkning (ITC). UTFÖRANDEKLASSER När kraven för svetsning skall bestämmas är det nödvändigt att känna till utförandeklasserna: Utförandeklassen är en uppsättning specificerade krav för utförande av en uppgift, vare sig det är en enskild komponent eller en detalj av en komponent. Fyra utförandeklasser har definierats, EXC1 till EXC4, där kraven blir striktare ju mer siffrorna stiger. Utförandeklassen kan appliceras på konstruktionen i sin helhet eller till vissa delar, ett bärverk kan således innebära flera utförande klasser. Utförandeklassen bestäms enligt Bilaga B, tabell B.3 i SS/EN Denna uppgift bör utföras i samarbete mellan konstruktör och ägare. Utförandeklassen bestäms av konsekvensklass, tillverkningskategori och driftklass. Om utförandeklassen inte anges, tillämpas EXC2. KONSEKVENSKLASS- SS-EN 1090 BILAGA B, TABELL B.1 Konsekvensklass Beskrivning Exempel på bygg- och entreprenaduppgifter CC3 CC2 CC1 CC3 exempel från NA för SS-EN 1090: Hög risk för dödsfall, eller mycket stora ekonomiska, samhälleliga miljöbetingade konsekvenser Normal risk för dödsfall, betydande ekonomiska, samhälleliga eller miljö-betingade konsekvenser Liten risk för dödsfall, och små eller försumbara ekonomiska, samhälleliga eller miljöbetingade konsekvenser Läktare, offentliga byggnader där konsekvenserna av en kollaps är allvarliga (t.ex. konserthallar) Bostadshus och kontorsbyggnader, offentliga byggnader där konsekvenserna av en kollaps är normala (t.ex. kontorsbyggnader) Lantbruksbyggnader där människor normalt inte träder in (t.ex. lagerbyggnader), växthus Byggnader i flera våningar, där höjden från marken till den högsta nivån är mer än 12 meter, om dessa ofta används för människor, som bostäder eller kontor. Byggnader med brett användningsområde, om dessa ofta används av många personer, t.ex. för konserter, sport, teater eller utställningar. Läktare Större vägbroar och tunnlar Stora master och torn Större cisterner nära byggnader Dammar och liknande strukturer, där fel skulle orsaka stora skador Beroende på bärverkets användningsområde och beslut fattade vid dimensioneringen kan vissa bärverksdelar tillhöra samma, en högre eller en lägre konsekvensklass än bärverket som helhet. 4

5 DRIFTKLASSER SS-EN BILAGA B TABELL B.1 Klass SC1 SC2 Kriterier Bärverk och komponenter som dimensioneras enbart för kvasistatisk last (t.ex. byggnader) Bärverk och komponenter inkluderande deras förband som dimensioneras för seismisk last i regioner med låg seismisk aktivitet och i DCL* Bärverk och komponenter dimensionerade för utmattningslaster från kranar (klass S0)** Bärverk och komponenter dimensionerade för utmattningslaster enligt EN (t.ex. väg- och järnvägsbroar, kranar (klass S1 till S9)**, bärverk känsliga för svängningar inducerade av vind, folksamlingar eller roterande maskiner) * DCL, DCM, DCH: duktilitetsklasser enligt EN Bärverk och komponenter inkluderande deras förband som dimensioneras för seismisk last i regioner med måttlig och hög seismisk aktivitet och i DCM* och DCH* ** Beträffande klassificering av utmattningslaster från kranar, se EN och EN Ett helt bärverk eller en del av det kan innehålla komponenter som tillskrivs olika driftsklasser. TILLVERKNINGSKATEGORI SS-EN BILAGA B, TABELL B.2 Klass PC1 PC2 Kriterier Icke svetsade komponenter i stål Svetsad komponent tillverkad av stålsort lägre än S355 Svetsad komponent tillverkad av stålsort S355 eller högre Komponent väsentlig för bärverkets stabilitet och som monteras med svetsning på byggarbetsplatsen Komponent som tillverkas genom varmformning eller som genomgår värmebehandling vid tillverkningen Komponenter av CHS som ingår i fackverksbalkar och som kräver profilskurna ändar Ett helt bärverk eller en del av det kan innehålla bärverksdelar som tillskrivs olika tillverkningskategorier UTFÖRANDEEKLASS SS-EN BILAGA B, TABELL B.3 Konsekvensklass CC1 CC2 CC3 Driftklass SC1 SC2 SC1 SC2 SC1 SC2 Tillverkningskategori PC1 EXC1 EXC2 EXC2 EXC3 EXC3a EXC3a PC2 EXC2 EXC2 EXC2 EXC3 EXC3a EXC3a a) EXC4 ska tillämpas för speciella bärverk eller bärverk med extrema konsekvenser vid ett brott och när så krävs av nationella regler. Utförandeklassen bestäms när konsekvensklassen, driftklass och tillverkningskategorier har fastställts. Om stålstrukturer för en kontorsbyggnad är statiskt belastad och om stålkvaliteten som används är S355, betyder det att driftklassen är SC1 och tillverkningskategorin är PC2. Eftersom konsekvensklassen är CC2, kommer utförandeklassen slutligen bli EXC2. I praktiken måste man förvänta sig att EXC2 och EXC3 kommer att tillämpas på de flesta stålkonstruktioner. När utförandeklassen är känd, kan de övergripande kraven för svetsning av stålkonstruktioner läsas i SS-EN , bilaga A.3 för de olika klasserna. I nästa del av nyckeln, har denna tabell upprepats i början av varje avsnitt, som innehåller en mer detaljerad genomgång av de olika aktiviteterna. Valet av utförandeklass styr kraven för ett antal olika aktiviteter vid utförandet som ges i denna Europastandard. Kraven finns sammanfattade i bilaga A.3. 5

6 Dokumentation Tabell A.3 EXC1 EXC2 EXC3 EXC4 4 Förteckningar och dokumentation 4.2 Entreprenörens dokumentation Kvalitetsdokument Ja Ja Ja KVALITETSDOKUMENT Följande punkter ska dokumenteras för utförandeklasserna EXC2, EXC3 och EXC4: a) organisationsplan och ledande personal ansvarig för varje del av utförandet b) tillämpliga procedurer, metoder och arbetsinstruktioner c) kontrollplan som är specifik för konstruktionen d) procedur för hantering av ändringar e) procedur för hantering av avvikelser, begäran om tillstånd och motstridigheter i handlingar f) specificerade avstämningspunkter eller krav på bevittning av kontroller eller provningar, samt eventuella tillträdeskrav. Exempel på inspektionsplan: Inspektionsplan för:... Rev. xx.xx.2012 Nr. Aktivitet Procedur/Instruktion Företaget QC Klient Tredje part Kvalificering av svetsprocedurer 10.3 Kvalifikation WPQR HP HP 3 Exempel på definitioner: HP: Hållpunkt (aktivitet kan inte ske om parterna inte är närvarande) WP: Vittnes punkt (aktivitet kan fortsätta om parterna har underrättats om den tidpunkten) R: Omdöme ANDRA KRAV PÅ DOKUMENTATION KVALITETSPLAN Om det krävs en kvalitetsplan för utförande av konstruktionen, skall den ska innehålla: a) ett översiktligt ledningsdokument som tydliggör följande punkter: a1) avstämning att tillverkningsförmågan motsvarar ställda utförandekrav a2) fördelning av ansvarsområden och ledande personal ansvarig för projektets olika faser a3) anvisningar och organisation för kontroll inkluderande fördelning av ansvarsområde för respektive kontrollpunkt b) kvalitetsdokument ska upprättas innan utförandet påbörjas för det arbete som berörs c) protokoll som är förda vid inspektioner och kontroller eller handlingar som intygar kvalificering eller certifiering av använda resurser. Protokoll relaterade till specificerade avstämningspunkter ska färdigställas innan arbetet fortsätter. I bilaga C ges en checklista för innehållet i en kvalitetsplan, rekommenderad för utförande av stålkonstruktioner med hänvisning till den allmänna vägledningen i ISO SÄKERHET VID MONTERING Monteringsplaner som ger detaljerade arbetsinstruktioner ska upprättas enligt de tekniska krav som gäller för säkerhet vid monteringsarbete DOKUMENT FÖR UTFÖRANDET Den dokumentation som upprättas vid montering och vid tillverkning av platsanpassade konstruktioner ska ha sådan omfattning att det kan påvisas att arbetet har utförts enligt utförandekraven. 6

7 BILAGA C DOKUMENTATION FÖRE ARBETETS PÅBÖRJANDE Rutiner för att tillförsäkra att nödvändig dokumentation har erhållits innan arbetet påbörjas: a) intyg för ingående produkter och förbrukningsmaterial b) WPS och WPQR c) monteringsplan som även ger anvisningar för montering och för förspänning av skruvförband d) konstruktionsberäkningar för temporära konstruktioner som är nödvändiga för monteringsmetoderna e) hänsyn som ska tas till omfattningen och tidsplanen för andra eller tredjeparts godkännande eller godtagande av den dokumentation som föregår utförandet. BILAGA C DOKUMENTATION AV UTFÖRANDE Rutiner för att tillhandahålla protokoll förda vid inspektioner eller kontroller innefattande: a) ingående produkter spårade till färdiga komponenter b) kontroll- och provningsprotokoll samt åtgärder som vidtagits för avvikelser med avseende på 1. Behandling av fogars ytor innan svetsning 2. Svetsning och utförd svets 3. Geometriska toleranser för tillverkade komponenter 4. Förbehandling och ytbehandling 5. Kalibrering av utrustning, inklusive den som används för kontroll av fästelements förspänning c) besiktning av monteringsplatsen som påvisar att det är lämpligt att påbörja monteringen d) leveransplaner för komponenter som ingår i bestämda platser i bärverket e) måttkontroller utförda på bärverket och åtgärder som har vidtagits för eventuella avvikelser f) intyg på genomförd montering och för överlämnandet BILAGA C HANTERING AV DOKUMENTATION Rutiner för att ha dokumentationen tillgänglig för inspektion, och för att spara den i minst fem år eller längre tid om så krävs i projektet. 7

8 MATERIAL OCH TILLSATSMATERIAL Tabell A3 EXC1 EXC2 EXC3 EXC4 5 Ingående produkter 5.2 Identifiering, kontrolldokument och spårbarhet Kontrolldokument se tabell 1 se tabell 1 se tabell 1 se tabell 1 Spårbarhet Ja (delvis) Ja Ja Märkning Ja Ja Ja 5.3 Produkter av konstruktionsstål Tjocklekstoleranser Klass A Klass A Klass A Klass B Ytbeskaffenhet Plåt Klass A2 Stång Klass C1 Plåt Klass A2 Stång Klass C1 Striktare krav om så föreskrivs Striktare krav om så föreskrivs Speciella egenskaps krav För svetsande korsförband gäller klass S1 för inre diskontinuiteter För svetsande korsförband gäller klass S1 för inre diskontinuiteter KONTROLLDOKUMENT FÖR MATELLISKA PRODUKTER För metalliska produkter ska kontrolldokument enligt EN vara enligt tabell 1, avsnitt 5.2 i SS-EN Ingående produkt Konstruktionsstål Kontrolldokument enligt tabell B.1 i EN :2004 a b Rostfritt stål 3.1 Gjutstål enligt tabell B.1 i EN 10340:2007 Förbrukningsmaterial för svetsning 2.2 Komponenter till skruvförband 2.1c Nitar för varmslagning 2.1c Gängande och borrande skruv, blindnit 2.1 Svetsbultar 2.1c Övergångskonstruktioner broar 3.1 Höghållfasta linor och kablar 3.1 Bärverkslager 3.1 a) För stål S355 JR eller J0 erfordras kontrollintyg 3.1 i EXC2, EXC3 och EXC4. b) EN fordrar att de ämnen som ingår i formeln för kolekvivalent ska anges i kontrollintyget. Redovisning av andra tillsatsämnen som fordras enligt EN bör innefatta Al, Nb och Ti. c) Om ett 3.1 intyg erfordras, får det ersättas med identifieringsmärke för tillverkningsparti. I EXC3 och EXC4 ska ingående produkter vara spårbara i alla stadier från mottagande till överlämnade av den färdiga konstruktionen. Om inte spårbarhet för enskilda produkter föreskrivs får spårbarhet baseras på dokumentation för tillverkningsparti av produkter tillverkade i samma process. I EXC2, EXC3 och EXC4 ska varje komponent vara märkt med sin sort om liknande produkter av olika sorter används samtidigt. Om märkning krävs ska omärkta ingående produkter behandlas som att de inte uppfyller kraven. KRAV FÖR MATERIAL Material måste också vara i enlighet med europeiska normer som anges i tabellerna 2-5 i avsnitt 5,3 och 5,5 i SS-EN och de omfattar: Konstruktionsstål (t.ex. SS-EN 10025) Band lämpliga för kallformning Rostfritt stål Förbrukningsmaterial för svetsning 8

9 KVALITETSSTYRNING AV SVETSARBETET Tabell A.3 EXC1 EXC2 EXC3 EXC4 6 Beredning och hopsättning 6.2 Identifiering Färdiga komponenter/ kontrollintyg Färdiga komponenter/ kontrollintyg 6.4 Kapning Termisk skärning Inga betydande ojämnheter. Hårdhet enligt tabell 10, om föreskrivet EN ISO 9013 u=område 4 Rz5=område 4 Hårdhet enligt tabell 10 om föreskrivet EN ISO 9013 u=område 4 Rz5=område 4 Hårdhet enligt tabell 10 om föreskrive EN ISO 9013 u=område 4 Rz5=område 4 Hårdhet enligt tabell 10 om föreskrive 6.5 Formning Flamriktning Lämpligt tillvägagångs- sätt tas fram Lämpligt tillvägagångs- sätt tas fram 6.6 Håltagning Utförande av håltagning Stansning Stansning Stansning+brotchning Stansning+brotchning 6.7 Urtagningar Min. radie 5 mm Min. radie 5 mm Min. radie 5 mm. Stansning ej tillåten 6.9 Hopsättning Ovalisering av hål vid drivning: Funktionstolerans klass 1 Ovalisering av hål vid drivning: Funktionstolerans klass 1 Ovalisering av hål vid drivning: Funktionstolerans klass 2 Ovalisering av hål vid drivning: Funktionstolerans klass 2 7- Svetsning 7.1 Allmänt ISO ISO ISO ISO KVALITETSSTYRNING AV SVETSARBETET Svetsning ska utföras enligt kraven i tillämplig del av EN ISO 3834 eller EN ISO Tabell A.3 visar att svetsarbetet ska utföras enligt SS-EN ISO 3834 Kvalitetskrav för smältsvetsning av metalliska material, med ett urval av tre nivåer, varav en ska väljas: Beroende på utförandeklass är följande delar av EN ISO 3834 tillämpliga: EXC1: Del 4 Enkla kvalitetskrav EXC2: Del 3 Normala kvalitetskrav EXC3 och EXC4: Del 2 Omfattande kvalitetskrav Detta innebär att svetsverkstaden måste förfoga över en kvalitetshandbok i enlighet med de relevanta delarna av ISO 3834 nivån. Dessutom, SS-EN , avsnitt 7.1 avser SS-EN för kvalitetskrav när det gäller motståndssvetsning. För en guide till ISO standarder hänvisar vi till FORCE Technologys Nyckeln till kvalitetskontroll av svetsarbete. Som ett komplement till ISO 3834, visar SS-EN , avsnitt 7.2 ett krav på att en svetsplan ska framställas som en del av produktionsplanen. Svetsplanen ska i tillämpliga delar omfatta: a) uppgift om svetsprocedur inklusive förbrukningsmaterial, eventuell förhöjd arbetstemperatur, temperatur mellan svetssträngar och eventuell värmebehandling efter svetsning b) åtgärder för att förhindra deformationer under eller efter svetsning c) svetsföljd med eventuella restriktioner eller godtagbara start- och stoppställen, inklusive mellanliggande start- och stoppställen om svetsningen inte kan genomföras kontinuerligt ANM. Vägledning om svetsning av fyrkantrör ges i bilaga E. d) krav på kontroll innan svetsningen färdigställs e) vändning av komponenten som följd av svetsföljden f) uppgifter om eventuell fastspänning g) åtgärder för att förhindra skiktbristning h) särskild utrustning för förbrukningsmaterial (låg vätehalt, konditionering, etc.) i) svetsprofil och finish för rostfria stål j) krav för acceptanskriterier för svetsar enligt 7.6 k) hänvisning till 12.4 i kontroll- och provningsplan l) krav för identifiering av svetsar m) krav för ytbehandling enligt kapitel 10 9

10 KVALIFICERING AV SVETSMETODER Tabell A.3 EXC 1 EXC 2 EXC3 EXC4 7.4 Kvalificering av svetsmetoder och svetspersonal Kvalificering av svetsmetoder Se tabell 12 och 13 Se tabell 12 och 13 Se tabell 12 och 13 Endast kvalificerade svetsmetoder ska användas och svetsningen utförs med användning av en WPS enligt tillämplig del av EN ISO 15609, EN ISO eller EN ISO Om så föreskrivs ska speciella villkor för häftsvetsar ingå i WPS. För knutpunkter av rörprofiler ska WPS innefatta start- och stoppställen och hur eventuella övergångar mellan kälsvets och stumsvets ska hanteras. Tabell A.3 visar att det inte finns några krav på svetsmetoder för EXC1, medan resten av utförandeklasserna inkluderar krav. Tabell 12 i SS-EN anger kvalificering av svetsmetoder för svetsningsprocesser 111, 114, 12, 13 och 14, medan tabell 13 anger krav på mer sällan tillämpade svetsprocesser 21, 22, 23, 24, 42, 52, 783 och 784. Processnummer definieras i ISO 4063: 111 Metallbågsvetsning med belagd elektrod 114 Metallbågsvetsning med rörelektrod utan gasskydd 12 Pulverbågsvetsning 13 Gasmetallbågsvetsning 14 Gasvolframbågsvetsning (bågsvetsning med gasskydd och icke smältande elektrod) Tabell 12 Kvalificeringsmetoder Standard EXC 2 EXC3 EXC4 Svetsprocedurkontroll ISO X X X Utfallssvetsprovning ISO X X X Standardsvetsprocedur ISO Xa Tidigare svetserfarenhet ISO Baserad på provade tillsatsmaterial ISO X: Tillåten -: Inte tillåten Xb a) Endast för material S 355 och för manuell eller delvis mekaniserad svetsning b) Endast för material S 275 och för manuell eller delvis mekaniserad svetsning Kvalificering av svetsmetoderna beror på utförandeklass, grundmaterial och graden av mekanisering enligt tabell 12. Om kvalificering sker enligt EN ISO eller EN ISO gäller följande villkor: Om slagprovning föreskrivs ska den utföras vid den!lägsta temperatur som krävs för slagprovning av de materialkvaliteter som ska sammanfogas. För stål enligt EN krävs mikroskopisk undersökning av provstycke. Fotografier av svetsgods, smältgräns och HAZ ska redovisas. Mikrosprickor är inte tillåtna. Om svetsning görs på verkstadsgrundfärg ska största tillåtna tjocklek (nominell + tolerans) på färglagret bestämmas genom provning. Om kvalificeringen avser kälsvetsar som är belastade tvärs längdriktningen i stål högre än S275 ska tre korsprover enligt EN ISO 9018 utföras. Giltighet för en kvalificerad svetsmetod Giltigheten för en kvalificerad svetsmetod beror på krav i aktuell standard. Följande kompletterande provning fordras för svetsmetoder kvalificerade enligt EN ISO Om svetsmetoden inte har använts: under ett till tre år ska en lämplig produktionsprovning utföras för stålsorter högre än S355. Inspektion och provning ska innefatta visuell kontroll, röntgen eller ultraljudprovning (dock inte för kälsvetsar), kontroll av ytsprickor med magnetpulver eller penetrant, snittprov och hårdhetsprovning under mer än tre år ska, ett snittprov tas ur produktionen och befinnas acceptabelt för stålsorter upp till S355, eller ett nytt svetsprocedurprov utföras för stålsorter högre än S355 vid behov. Svetsparametrar för motståndssvetsning får bestämmas med provning enligt EN ISO Om svetsprocessen, kvalificerad genom svetsning förfaranden enl. ISO , inte har tillämpats under en längre tid, kommer krav på produktionstester att vara följande: Under en period på mellan 1 och 3 år görs ett produktionssvetstest för stålsorter > S355 med VT, RT eller UT, MT eller PT, makro och hårdhet. OFP-metoder har definierats på sidan 14 i nyckeln. Under en period på tre år ska produktionstester göras för stålsorter < S355 med makro, medan en ny svetsprocedur skall genomföras för ståltyper > S355 Särskilda krav för motståndssvetsning (ISO 10447) och bågbultsvetsning För en guide till standarderna ISO och ISO hänvisar vi till FORE Technologys Vägledning till kvalificering av svetsprocedurer. 10

11 KVALIFICERING AV SVETSPERSONAL Tabell A.3 EXC1 EXC2 EXC3 EXC Kvalificering av svets Svetsare: Svetsare: Svetsare: Svetsare: Svetssamordning Teknisk kunskap enligt tabell 14 eller 15 Teknisk kunskap enligt tabell 14 eller 15 Teknisk kunskap enligt tabell 14 eller Fog beredning Fog fri för från verkstadsgrundfärg Fog fri för från verkstadsgrundfärg Tillfälliga infästningar Häftsvetsar Stumsvetsar Kvalificerad svetsmetod Användning ska ange skärning och mejsling ej tillåten Kvalificerad svetsmetod Användning ska ange skärning och mejsling ej tillåten Kvalificerad svetsmetod Allmänt Start/stopplåta om föreskrivet Start/stopplåta om föreskrivet Start/stopplåta om föreskrivet Enkelsidiga svetsar Permanent rotsstrimla kontinuerlig Permanent rotsstrimla kontinuerlig Svetsutförande Svetssprut avlägsnas Svetssprut avlägsnas KVALIFICERING AV SVETSARE OCH SVETSOPERATÖRER Alla utförandeklasser kräver intyg för svetsare och svetsoperatörer enligt SS-EN (ISO ) Svetsarprövning- Smältsvetsning- Del 1: Stål och SS-EN 1418 (ISO 14732) Prövning av operatörer för helmekaniserad svetsning och maskinställare för helmekaniserad och automatiserad svetsning av metalliska material. SS-EN punkt kräver intyg för svetsning av rör och hålprofiler under 60, enligt definitionen i EN Dessutom måste intygen om all svetspersonals kvalificering finnas tillgänglig. SVETSSAMORDNING Svetssamordning måste utföras av behörig personal enligt ISO Tillsyn vid svetsning Uppgifter och ansvar. För konstruktion av kolstål har en hänvisning gjorts till SS-EN tabell 14, som visas nedan: Utförandeklass Stålsort (grupp) Standard Tjocklek T< 25 a 25 < t < 50 b T > 50 EXC2 S235 S , 1.2, 1.4 En /-3/-4/-5 EN /-3, EN , EN G U Oc S420 - S , 2, 3 EN /-4/-6 EN /-3, EN , EN U Od O EXC3 S235 S , 1.2, 1.4 EN /-3/-4/-5 EN /-3, EN , EN U O O S420 S , 2, 3 EN /-4/-6 EN /-3, EN , EN O O O EXC4 Alla Alla O O O a) Fotplåtar och ändplåtar 50 mm. b) Fotplåtar och ändplåtar 75 mm. c) För stål upp till och med S275 räcker U. d) För stål N, NL, M och ML räcker U. G: Grundläggande (Svetsspecialist) U: Utökade (Svetstekniker) O: Omfattande (Svetsingenjör) Företaget ska ha en person med kompetens som uppfyller kraven enligt tabellen. Kompetenskraven i SS-EN ISO14731 ska vara uppfylld. Tabell 15 i SS-EN presenteras liknande krav för svetsansvar för rostfritt stål. 11

12 KONTROLL Tabell A.3 EXC1 EXC2 EXC3 EXC4 7.6 Acceptanskriterier EN ISO 5817 kvalitetsnivå D EN ISO 5817 generellt kvalitetsnivå C EN ISO 5817 kvalitetsnivå B EN ISO 5817 kvalitetsnivå B+ 9 Montering 9.6 Montering och arbete på byggplatsen Hantering och lagring Dokumenterad repareringsförfarande på byggarbetsplatsen Dokumenterad repareringsförfarande på byggarbetsplatsen Dokumenterad repareringsförfarande på byggarbetsplatsen Passning och injustering 12 Kontroll, provning och ändringar Kontroll efter svetsning Passplåtar säkras med svetsning enligt kraven i 7 Passplåtar säkras med svetsning enligt kraven i Kontroll omfattning Visuell kontroll Oförstörande provning enligt tabell 24 Oförstörande provning enligt tabell 24 Oförstörande provning enligt tabell Korrigering av svetsare WPQ erfordras ej Enligt WPQ Enligt WPQ Enligt WPQ Tillverkningsprover Om föreskrivet Om föreskrivet Kontroll av förspända förband enligt följande enligt följande enligt följande Kontroll provning och byte av varmslagna nitar Provning med lätt hammarslag sekventiell typ A Provning med lätt hammarslag sekventiell typ A Provning med lätt hammarslag sekventiell typ B Inmätning av knutpunkters geometriska lägen Inmätningen dokumenteras Inmätningen dokumenteras KONTROLL FÖRE OCH UNDER SVETSNING I SS-EN , avsnitt för kontroll före och under svetsning fastställs följande: Kontrollplanen ska ange den kontroll som ska utföras före och under svetsningen. Kraven ges i tillämplig del av EN ISO Metod för oförstörande provning, OFP, ska väljas i enlighet med EN Vanligtvis är ultraljudsprovning eller radiografisk provning lämpliga metoder för stumsvetsar medan penetrantprovning eller magnetpulverprovning lämpar sig för kälsvetsar. Oförstörande provning, med undantag av visuell kontroll, ska utföras av personal som är certifierad för nivå 2 enligt EN 473. Om kontrollplanen anger krav på kontroll av passningen för en rörprofil som ska svetsas mot en annan rörprofilssida bör följande kontrolleras: * för cirkulära rörprofiler kontrolleras fogberedningen mellan det anslutande rörets spets och häl samt mittpunkterna på dess sidor ** för rektangulära rörprofiler kontrolleras fogberedningen vid rörets fyra hörn KONTROLL EFTER SVETSNING Visuell inspektion som skall genomföras innan annan OFP genomförs. För kompletterande OFP av svetsar, anger tabell 23 minimum väntetider för genomförandet av OFP. Minsta väntetid (timmar)* Svetsens smått Tillförd sträckenergi Q (KJ/mm) (mm) b a S235 till S460 Högre än S460 a or s < 6 Alla värden Endast avsvalningstiden 24 6 < a eller s 12 < > a eller s > 12 a Tillämpligt mått är nominellt a-mått för käl svets och plåttjocklekens nominella mått s för stumsvets. För enkelsidig partiell stumsvets gäller svetsdjupet a och för tvåsidigt utförda partiella stumsvetsar som svetsas samtidigt gäller det sammanlagda svetsdjupen för a. b Den tillförda sträckenergin Q beräknas enligt avsnitt 19 i EN :1998. c I protokollet från den oförstörande provningen ska svetsens ålder anges som tiden från det att svetsen slutförts till dess att den oförstörande provningen påbörjats. Med endast avsvalningstiden avses den tid till dess att svetsen är tillräckligt kall för att genomföra provningen. < > För svetsar som kräver förvärmning får tiden minskas om svetsområdet eftervärms en period efter att svetsningen har avslutats enligt bilaga C i EN :2001. Om en svets blir oåtkomlig under arbetets framskridande ska den kontrolleras innan den blir oåtkomlig. Svetsar i områden som har justerats med avseende på oacceptabla deformationer ska kontrolleras även efter justeringen. 12

13 För svetsar i EXC1 krävs ingen kompletterande oförstörande provning om inget annat föreskrivs. För svetsar i EXC2, EXC3 och EXC4 ska den kompletterande oförstörande provningen omfatta nedanstående. Den oförstörande provningen omfattar kontroll av ytfel eller inre fel i de fall det är tillämpligt. För de fem första svetsförbanden som utförts enligt en ny WPS ska följande krav vara uppfyllda: a) kvalitetsnivå B ska uppnås för demonstration av WPS en under tillverkningsförhållanden b) antalet prov ska vara dubbelt så stort som det antal som ges i tabell 24 (min. 5 %, max. 100 %) c) minsta svetslängd att kontrollera är 900 mm. När det under produktionen har fastställts att den svetsning som utförs enligt en WPS uppfyller kvalitetskraven, ska omfattningen av den kompletterande oförstörande provningen för övriga förband med samma WPS betraktat bestämmas enligt tabell 24. Om kontrollen av en kontrollängd avslöjar fler svetsdefekter än enligt kraven i acceptanskriterierna ska kontrollen utökas med ytterligare två kontrollängder på respektive sida om det område där defekten avslöjats. Om kontrollen ger resultat som inte överensstämmer med kraven ska orsakerna utredas och fem nya svetsförband provas. Anvisningarna i bilaga C i EN 12062:1997 bör följas. Syftet med kontrollplanen enligt tabell 24 är att säkerställa att den kontinuerliga produktionen sker på ett sådant sätt att produkterna uppnår en kvalitet som uppfyller kraven. Tabell 24 Omfattning av kompletterande Oförstörande provning Svetsar i verkstaden Svetstyp Verkstads- och montagesvetsar EXC 2 EXC 3 EXC 4 Tvärgående stumsvetsar och partiella U 0,5 stumsvetsar utsatta för dragpåkänning U >0,5 10 % 0 % 20 % 10 % 100 % 50 % Tvärgående stumsvetsar och partiella stumsvetsar: Tvärgående kälsvetsar utsatta för drag- eller skjuvspänning: i korsförband i T-förband Med a < 12 mm eller t > 20 mm Med a 12 mm och t 20 mm 10 % 20 % 100 % 5 % 10 % 50 % 5 % 10 % 20 % 0 % 5 % 10 % Längsgående svetsar med full genomträngning mellan liv och överfläns i kranbanebalkar 10 % 20 % 100 % Andra längsgående svetsar och svetsar vid avstyvningar 0 % 5 % 10 % ANM. 1 Med längsgående svetsar avses de svetsar som löper parallellt med komponenten. Alla övriga svetsar betraktas som tvärgående svetsar. ANM. 2 U = svetsens utnyttjandegrad för kvasistatisk last. U = Ed/Rd, där Ed är den största lasteffekten som verkar på svetsen och Rd är svetsens bärförmåga i brottgränstillståndet. ANM. 3 Beteckningarna a och t avser kälsvetsens a-mått respektive största plåttjocklek för anslutande delar. ACCEPTANSKRITERIER Acceptanskriterier för svetsfel enligt EN ISO 5817 ges enligt nedan, dock behöver inte felaktig fattningskant (505) och mikrobindfel (401) beaktas. Andra krav på svetsgeometrin ska också beaktas. Siffrorna inom parentes efter defekttyperna är referensnummer från ISO 5817: EXC1 EXC2 Generellt enligt ISO 5817, utom: 505 överlappning 401 mikrobindfel kvalitetsnivå D kvalitetsnivå C, dock accepteras kvalitetsnivå D för smältdike (5011, 5012), överlappning (506), svetssträng utanför fog, tändmärke (601) och ändkrater (2025); EXC3 kvalitetsnivå B EXC4 kvalitetsnivå B+ vilket motsvarar nivå B med tilläggskrav enligt tabell 17. Smältdike (5011, 5012), inre porer (2011 till 2014), inneslutningar (300) 13

14 Ytterligare information FORCE Technology Sweden AB FORCE Technology Sweden AB Huvudkontor Tallmätargatan Västerås Tel info@forcetechnology.com sv Med reservation för ändringar.