HUR PÅVERKAR URININKONTINENS KVINNORS LIV

Transkript

1 Hälsa och samhälle HUR PÅVERKAR URININKONTINENS KVINNORS LIV EN LITTERATURSTUDIE OM KVINNORS UPPLEVELSER AV ATT LEVA MED URININKONTINENS OCH DERAS VÅRDERFARENHETER Aurelia Stoica Ethel Valdes Examensarbete i omvårdnad Nivå p Sjuksköterskeprogrammet Januari 2010 Malmö högskola Hälsa och samhälle Malmö

2 HUR PÅVERKAR URININKONTINENS KVINNORS LIV EN LITTERATURSTUDIE OM KVINNORS UPPLEVELSER AV ATT LEVA MED URININKONTINENS OCH DERAS VÅRDERFARENHETER AURELIA STOICA ETHEL VALDES Stoica, A & Valdes, E. Hur påverkar urininkontinens kvinnors liv. En litteraturstudie om kvinnors upplevelser av att leva med urininkontinens och deras vårderfarenheter. Examensarbete i omvårdnad 15 högskolepoäng. Malmö högskola: Hälsa och samhälle, Utbildningsområde omvårdnad, Förändringar i livskvalitet till följd av urininkontinens är ett vanligt fenomen. Trots moderna behandlingar är det fortfarande många kvinnor som får negativa konsekvenser. Konsekvenserna berör både kroppen och psyket. Syftet med denna studie var att belysa kvinnors upplevelser av att leva med urininkontinens och deras erfarenheter av vård och behandling. Metoden som användes för denna litteraturstudie och för att systematisk finna relevant litteratur var Willmans metodologi. De tio vetenskapliga artiklarna söktes i olika databaser som PubMed och Cinahl. Resultatet består av fyra kategorier: att leva med en tabubelagd sjukdom, känna sig oren och leva i skam, att begränsa sitt vardagliga och sexuella liv, bemötande och attityder hos vårdpersonalen. Kvinnors livssituation påverkas i mycket hög grad och upplevelsen av urininkontinens är mycket individuell. Det är därför önskvärt att sjuksköterskor kan identifiera och stödja de kvinnor som drabbas för att dessa ska uppnå en bättre balans i det dagliga livet. Nyckelord: Livskvalité, Kvinnor, Sverige, Upplevelser, Urininkontinens 2

3 HOW DOES URINE INCONTINENCE AFFECT WOMEN S LIFE A LITERATURE REVIEW OF WOMEN`S EXPERIENCE OF LIVING WITH URINE INCONTINENCE AND THEY RE EXPERIENCES OF CARE AURELIA STOICA ETHEL VALDES Stoica, A & Valdes, E. How does urine incontinence affect women s life. A literature review of women s experience of living with urine incontinence and they re experiences of care. Degree project 15 Credit Points. Nursing programme Malmoe University: Health and Society, Department of Nursing Changes in quality of life as a result of urine incontinence are a common phenomenon. Despite all the modern treatments there are a lot of women receiving negative consequences. These consequences affect both the body and psyche. The aim of the study is to illuminate women experience in living with urine incontinence and their experiences of care and treatment. The method used for this study to systematic search relevant literature was Willman s methodology. Ten scientific articles were found in databases such as PubMed and Cinahl. The result contain four categories; to live with an imposed taboo illness, to feel unclean and live in shame, to restrict your day-to-day and sexual life, meeting and attitude among nursing staff. Women s situation is affected enormously, however, the experience of urine incontinence is very much individual. Therefore it is desirable that nurses identify and support those women who are affected to reach a better balance in dayto-day life. Keywords: Experience, Quality of life, Sweden, Urine Incontinence, Women. 3

4 INNEHÅLLSFÖRTECKNING INLEDNING 5 BAKGRUND 5 Fysiologi 5 Patofysiologi 6 Etiologi 6 Undersökningsmetoder 6 Behandling 7 Inkontinensskydd 7 Att leva med urininkontinens 7 SYFTE 9 METOD 9 Litteratursökning 9 Inklusionskriterier och exklusionskriterier 9 Genomförande 10 Kvalitetsgranskning 10 Analys 11 RESULTAT 11 Att leva med en tabubelagd sjukdom 11 Känna sig oren och leva i skam 12 Att begränsa sitt vardagliga och sexuella liv 12 Bemötande och attityder hos vårdpersonalen 13 DISKUSSION 14 Metoddiskussion 14 Resultatdiskussion 15 Att leva med en tabubelagd sjukdom 15 Känna sig oren och leva i skam 16 Att begränsa sitt vardagliga och sexuella liv 16 Bemötande och attityder hos vårdpersonalen 16 SLUTSATS 17 REFERENSER 18 BILAGOR 20 4

5 INLEDNING Urininkontinens är ett hälsoproblem som berör 50 miljoner människor i världen, varav cirka i Sverige. Av dem , 2/3 är kvinnor i alla åldrar som drabbats, men andelen inkontinenta ökar med åldern (SBU, 2000). Det uppskattas att 10 procent av alla kvinnor lider av urininkontinens, men med stigande ålder fördubblas prevalensen (SBU, 2000). Att leva med urininkontinens påverkar många kvinnor negativt och för att belysa deras upplevelser av sitt tillstånd är det viktigt att inte bara se till symtom och diagnosbild utan att se det i ett helhetsperspektiv. Många kvinnor känner som att de aldrig skulle komma ur sin obehagliga situation och de upplever sin urininkontinens som ett socialt och hygieniskt problem. Utforskande av denna sjukdom är av stort intresse för blivande sjuksköterskor eftersom urininkontinens ingår i de osynliga folksjukdomarna i Sverige. Det finns således en stor chans att alla yrkesverksamma inom hälso- och sjukvården kommer att råka på sådana individer som lider av urininkontinens. Lärdom om sjukdomens påverkan på individens livskvalitén betraktas som relevant för det kommande yrket. BAKGRUND Ordet inkontinens kommer från det latinska språket och betyder obehärskad eller oförmögen att behärska. I WHO står det att urininkontinens är en sjukdom, ett folkhälsoproblem som ökar i hela världen (Malmberg & Mattiasson, 2005). Faran att drabbas av urininkontinens ökar med stigande ålder enligt SBU (2000) och i takt med att människor lever allt längre (SCB, 2002) blir urininkontinens ett allt större problem. Urininkontinens är inte bara ett hygieniskt dilemma utan den kan också leda till medicinska, psykiska, sociala och fysiska handikapp ( SBU, 2000) och det drabbar inte bara personen i frågan utan också familjen och omgivningen. Fysiologi Nedre urinvägarna består av urinblåsa och urethra, bägge omfattas av muskulatur. Urinblåsan har blåsmuskulatur (detrusormuskel) och urethra har slutmuskel (sfinkter). Under normala förhållanden har muskulaturen i bäckenbotten en viktig funktion för kontinensen. Men för att dessa funktioner skall fungera som en välsynkroniserad enhet förutsätts att kontrollen mellan hjärnan, ryggmärg, nervrötter och perifera nerver är intakta (Sand et al, 2006). Urinblåsan ligger i det lilla bäckenet och har förmåga att vidgas lätt och är därmed väl lämpad för sin lagring funktion. När urinblåsan är tom är den mindre än en knytnäve. Blåsväggen är uppbyggd av ett nätverk av sammanflätade muskelfibrer i flera lager. Urinblåsan kan innehålla ml urin innan den töms. I blåsväggen finns det en väl utvecklad glatt muskulatur som hjälper till vid blåstömmning då muskulaturen drar ihop sig och pressar urinen över till urethra. 5

6 Det är urinröret som leder urinen från urinblåsan och ut ur kroppen. Vid urinrörets ingång är den glatta muskulaturen förtjockad. Denna del utgör urinrörets inre slutmuskel, som stimuleras av sympatiska nervfibrer. Den mängd urin som finns i blåsan bestämmer när tömningen skall ske. Det är en reflex som utlöses. I blåsväggen finns sträckkänsliga sinnesceller som skickar sensoriska impulser till ryggmärgens sakrala del. Detta gör att aktiviteten i de parasympatiska fibrerna aktiverar den glatta muskulaturens blåsvägg. Urinen börjar då strömma genom urinröret (a a). Patofysiologi Att kvinnor drabbas av urininkontinens mer än män beror troligen i första hand på anatomiska och fysiologiska skillnader mellan urogenitalorganen hos män och kvinnor (Malmberg & Mattiasson, 2005). Mannens tvärstrimmiga slutmuskel i bäckenbotten, blåshals och bakre urinrörets glatta muskulatur är kraftigare utvecklad än hos kvinnor. Förlossning, klimakteriet och den minskade halten östrogen hos postmenopausala kvinnor gör att deras muskulatur i bäckenbotten blir ytterligare försvagad. Bäckenbottenmuskulaturen försämras påtagligt med åren och trycket sjunker i urethra, vilket tillhör det normala åldrandet och tillsammans med andra faktorer graviditet, psykosomatisk påverkan, övervikt, fysikt tungt arbete, sjukdomar som diabetes mellitus, stroke och MS, kirurgiska ingrepp, tumörer i lilla bäckenet och ändtarmen, strålbehandling och hysterektomi ökar risken för att drabbas av inkontinens enligt SBU-rapport (2000). Etiologi Urininkontinens uppstår av olika orsaker och därför delas sjukdomen in i ansträngningsinkontinens- och trängningsinkontinens samt en kombination av dessa som kallas blandinkontinens (SBU, 2000). Ansträngningsinkontinens uppkommer när bukhåletrycket ökar så mycket att trycket i blåsan blir högre än urinrörets högsta tryck, som läckage vid hosta, skratt, hopp, vid promenad, vid tunga lyft eller tung arbete (Norton & Brubaker, 2006). Trängningsinkontinens uppkommer genom ofrivillig sammandragning av blåsmuskeln vilket resulterar i att läckagen kan inte hejdas. Urineringsbehovet kommer utan förvarning (Shultz, 2004). Blandinkontinens är en kombination av både ansträngnings-och trängningsinkontinens, det kan vara läckage vid hosta och skratt men även täta trängningar till vattenkastning (Shultz, 2004). Undersökningsmetoder Urininkontinens är ett symtom där de bakomliggande orsakerna måste undersökas för att kunna fastställa rätt diagnos. I utredningen är det viktigt med anamnesen och dessutom att en gynekologisk undersökning görs för att utesluta urinvägsinfektion, andra sjukdomar och förlossningsskador (SBU, 2000). En residualbestämning görs med kateter eller med ultraljud. För att få en ytterliggare bedömning används urodynamiska undersökningar och det vanligaste är cystometri som innebär att blåsans sätt att arbeta under fyllnad och tömning studeras. Dessutom görs en miktionslista, blöjvägningstest som värderar läckagens storlek och blåstömningsdagbok. Det finns mer specialiserade undersökningar som endoskopi, cytoskopi, röntgenundersökningar och urodynamiska undersökningar som kartlägger blåsans och urinrörets funktion vid lagring och tömning (a a). 6

7 Behandling Genom att använda sig av uroterapi kan urininkontinens utredas, bedömas och behandlas oavsett ålder och kön. Uroterapi är ett beteendeterapeutisk behandling där patienten skall läras att ändra sina vanor och genomföra träningsprogram. Det första som görs är att utreda med hjälp av anamnes, miktionslistor, läckagetester och urinsticka. Det första steget i behandlingen är bäckenbottenträning och blåsträning. Bio feed back behandling, som är en medvetande träning av kroppssignaler, är också ett alternativ och en annan metodbehandling är blöjvägningstest som kan värdera läckagens storlek. Annat som har visat sig ha en positiv effekt är akupunktur och TENS (Transkutan nervstimulering). Vid medelsvår (urinläckagen mellan g) och svår (urinläckagen mellan g) inkontinens finns kirurgisk behandling som t.ex. urethrocystopexi (fixering av urinrör och blåshals via buksnitt), slyngplastiker (suprapubisk operation där antingen kroppsegen fascie-vävnad eller syntetiskt material tas som ett understöd för blåshalsen) och TVT (Tension Free Vaginal Tape) som är en elektrisk stimulering och används i medicinska sammanhang. Kateterbehandling används som sista alternativ hos patienter med dåligt allmäntillstånd (Andersson et al, 2003). I den farmakologiska behandlingen ingår antikolinergika medel som Detrusitol som förbättrar förmågan att hålla urinen, diuretika som Minirin och hormonell behandling som östrogen. Inkontinensskydd Med rätt behandling kan urininkontinens ofta botas eller förbättras men i vänta på att det skall hända kan olika hjälpmedel behövas. Det är sjukvårdshuvudmännen, kommuner och landsting som har ansvar för tillhandahållande av inkontinensskydd. Medicinsk ansvarig sjuksköterska, distriktssköterska och uroterapeut är de som kan beställa inkontinensskydd. Personer som är i behov av inkontinensprodukter i öppen vården omfattas av högkostnadsskydd (Zaar et al, 2002). De olika inkontineshjälpmedel som finns är absorberande produkter som används främst för uppsamligen av urin, fixering av absorberande produkter som en speciell byxa och absorberande flergångsbyxor som kan tvättas samt bäddskydd (a a). Att leva med urininkontinens Många kvinnors livskvalitet påverkas negativ av att leva med urininkontinens och det kan utgöra ett hinder för att leva ett normalt liv. Detta leder till att uppfattningen om den egna identiteten kan helt eller delvis gå förlorad när kontrollen av de nedre urinvägarna inte längre kan kontrolleras. Inkontinens kan göra att kvinnorna känner initiativlöshet, nedsatt fysisk aktivitet och att de förlorar sina sociala kontakter (SBU, 2000). Generellt har urininkontinens visat sig ha en negativ påverkan på kvinnors liv. De kunde känna konstant skam över situationer som uppdagades i olika sociala sammanhang t.ex. att vara orolig för att det skall lukta, inte kunna träna för att det skall synas och inte kunna handla inkontinensskydd av rädslan för att visa andra människor sitt problem (Schimpf et al, 2009). Kvinnornas rädsla för att lukta påverkade även deras sexliv till det sämre, de kunde inte längre vara impulsiva. Allt detta kan skapa en känsla av att vara ensam i världen om problemet som gör att de döljer sitt problem för andra (Malmberg & Mattiasson, 2005). 7

8 Skamkänslor, förnekelse, osäkerhet och tron att urininkontinens tillhör det normala åldrandet gör att kvinnor inte söker hjälp (Peterson, 2008). Många av kvinnorna hade sökt hjälp men blivit negativt bemötta när de frågat om urininkontinens. Det är viktigt att kvinnorna söker hjälp för sitt problem då det finns behandlingar som är avgörande för att bli av med besvären (a a). Det som mest uppmärksammas i kvinnornas liv är den sociala och fysiska aktiviteten som inte kan utföras som förr. Att inte kunna möta sina vänner och gå ut var ett stort emotionellt problem då dem konstant var tvungna att se sig om var toan låg (Hägglund et al, 2004). Att inte kunna springa, promenera, lyfta och bära var även ett emotionellt problem då kvinnorna kände att de inte kunde göra något utan att det skulle läcka urin. Kvinnorna känner att deras glädje i livet går förlorad och även deras livsmod då de var tvungna att begränsa många av deras aktiviteter som de innan kunde utföra spontant. Det emotionella problemet gjorde att kvinnorna inte kunde prata om sin situation då det känns som tabu. De är rädda att bli betraktade annorlunda och stigmatiserade (a a). Sjuksköterskans roll Urininkontinens är ett problem som är mindre uppmärksammat inom vården (SBU, 2000). När det uppstår fel i kommunikationen mellan patient och vårdgivare kan inte rätt diagnos ställas och då blir inte behandlingen effektiv. Om vårdgivarna (sjuksköterskor och läkare) har brist på kunskap om urininkontinens kan det vara svårt att ställa de rätta frågorna om patientens inkontinensbesvär (Palmer, 2009). Det är framförallt sjuksköterskor som kommer först i kontakt med dessa patienter. Genom en noggrann utredning och adekvat behandling kan det medföra en upplevd förbättring av obehagen (SBU, 2000). Sjuksköterskor arbetar utifrån ett helhetsperspektiv, ansvarar för patienterna när det gäller förebyggande hälsovård och sjukvård. De kan påverka kvinnors upplevelse av urininkontinens genom att ställa frågor, lyssna och hjälpa dem att få en ökad kunskap om vilka hjälpmedel som finns till hands (Palmer, 2008). Sjuksköterskans roll är att höja patienters livskvalité genom att stödja och förstå dem i förändrade situationer som ligger till grund i de fysiska, psykiska och sociala sammanhang. Arbetar sjuksköterskan utifrån detta kan dåligt bemötande inom vården undvikas och det blir dessutom lättare för patienter med urininkontinens att prata om det intima ämnet mera öppet. De fyra grundläggande etiska koder för sjuksköterskorna är; att främja hälsa, förebygga sjukdom, återställa hälsa och lindra lidande (Socialstyrelsen, 2005). Med denna kunskap som grund kan blivande allmänsjuksköterskor få en förståelse över vad urininkontinens innebär och de kan försöka hjälpa kvinnor med urininkontinens så att det på bästa möjliga sätt skall kunna få ett livsvärdigt liv efter vad de själva tycker är viktig. 8

9 SYFTE Syftet är att utifrån vetenskaplig litteratur belysa kvinnors upplevelser av att leva med urininkontinens samt deras erfarenheter av vård och behandling. METOD Den valda metoden är en litteraturstudie. Litteratursökning För att finna relevanta artiklar till studien utfördes denna litteraturstudie enligt modellen Willman, Stoltz och Bahtsevani (2006). Sökningen utfördes i databaserna PubMed och Cinahl med hjälp av Swedish MeSH (Medical subjekts Headings) för att hitta lämpliga ord. MeSH sökorden som användes var: Urinary Incontinence, Literature review, Sweden, Women and Experience. Dessa MeSH sökord användes separat eller i kombination med varandra. För att kunna kombinera sökorden användes den booleska sökoperator AND, eftersom dessa ord i rätt kombination kan avgränsa sökningen till relevanta studier (Willman et al, 2006). Inklusionskriterier och exklusionskriterier För ytterligare avgränsning och för att få en hanterbar mängd av relevanta artiklar användes inklusionskriterier; kvinnor som lever med urininkontinens, kvinnor mellan år gamla, studier på engelska, kvalitativa artiklar skrivna mellan och att abstrakt fanns. Exklusionskriterierna var icke vetenskapliga artiklar och artiklar som var skrivna på ett annat språk än engelska eller svenska (Willman et al, 2006). Efter varje träff på en sökning lästes abstrakt igenom för att finna studier som var relevanta. Översikten av den systematiska litteratursökningen presenteras i tabell 1. 9

10 Tabell 1. Översikt över datainsamling Databas Sökord alt. Mesh term Begränsningar Träffar Lästa titlar Granskade abstrakt Granskade artiklar Använda artiklar PubMed Urinary incontinence AND Quality of life Abstracts, Humans, female, English, Adult years, Middle aged PubMed Pub Med Cinahl Cinahl Urinary incontinence AND Quality of life AND Experience Urinary incontinence AND Quality of life AND Sweden Urinary incontinence AND Quality of life AND Women Urinary incontinence AND Quality of life AND Women Abstracts, Humans, female, English, Adult years, Middle aged Abstracts, Humans, female, English, Adult years, Middle aged Adult years, Middle aged 44-90, full text Adult years, Middle aged 44-90, full text Total Genomförande Första steget var att läsa 505 titlar till de artiklar som påträffades via olika kombinationer av sökord, efter fullföljdes en granskning av abstrakt till artiklar med väsentliga titlar, totalt 168. Sedan fördelades 46 artiklar mellan skribenterna för en oberoende granskning, för läsning och anteckningar. Av de 46 exkluderades 20 på grund av inte alla var relevanta till studien. Efter detta analyserades 26 vetenskapliga artiklar igen men det sattes största koncentration på metod och resultat, artiklarna blev ytterligare granskade av båda skribenter och 16 av dem exkluderades på grund av att resultatet inte var lämpligt till vårt syfte. Som följd valdes 10 artiklar som presenteras i Bilaga 2. De blev igen lästa och granskade. Nio av artiklarna baserades på kvalitativ metod och en var både kvantitativ och kvalitativ, som skribenterna valde att ta upp den ändå i studien på grund av sin relevans. Kvalitetsgranskning För granskning av artiklarna följdes protokoll för kvalitetsbedömning av studie med kvalitativ metod (Willman et al, 2006). För tolkning och värdering av studiens relevans och evidens gjordes en kvalitetsgranskning. Genom att systematisk kvalitetsgranska artiklarna utifrån ett protokoll blir bedömningen av bevisen rättvisa och konsekventa (Willman et al, 2006). Granskningen genomgicks med fokus på syftet, urval, kontext, metod, etisk resonemang, analys, trovärdighet och resultatbeskrivningen. Artiklarna blev senare uppskattade med hög, medel eller låg kvalité beroende på att det fanns varierande brister som att etiskt resonemang saknades, urvalet var inte tydligt beskriven eller att i studien var deltagarantalet låg. Använda protokoll för granskning beskrivs i Bilaga 1. 10

11 Analys Analysen börjades med att läsa igenom insamlad material flertal gånger för att få en helhetsbild. Därefter markerades de meningsbärande enheter, det som tillhör i det sociala sammanhanget i kvinnornas liv, vårderfarenheter och bemötandet från sjuksköterska. Varje textenhet märktes med en bokstav och en siffra för att den lättare skulle refereras tillbaka till den ursprungliga texten. Textenheterna översattes till svenska och kondenserades i två steg. Genom att kondensera textenheterna förkortades texten och essensen kom fram utan att kontexten blev förlorad. I första steget kodades textenheterna med hjälp av färgmarkeringar som representerade 11 kategorier i olika ämnesord och 26 subkategorier. Detta gjordes för att få fram likheter och olikheter i artiklarna. I det andra steget fördes likartade kategorier samman i olika grupper efter innehåll och med hjälp av detta kunde resultatet delas i fyra kategorier. RESULTAT Analysen resulterade i 4 kategorier som presenteras i tabell 2 och beskrivs i texten nedan samtidigt illustreras med citat ur texten. Tabell 2. Översikt över kategorierna (n=4) Kategorier Att leva med en tabubelagd sjukdom Känna sig oren och leva i skam Att begränsa sitt vardagliga och sexuella liv Bemötande och attityder hos vårdpersonalen Att leva med en tabubelagd sjukdom Det framkom att kvinnor upplevde urininkontinensen som en tabubelagd sjukdom. För de unga drabbade kvinnorna har det en större negativt påverkan än för de äldre (Hägglund & Ahlström, 2006; Zeznock & Bradway, 2009). En del beskrev om hur de glömde att berätta vid det årliga läkarbesöket om sin urininkontinens eftersom de ansåg det var tabu att prata om det (Sange et al, 2008; Zeznock & Bradway, 2009). Andra föredrog att inte alls prata om det med sina män, familjemedlemmar eller sexuella partners då de kände att det inte var ett ämne man kunde prata om, det var något privat och besvärande (Ashworth & Hagan, 1993; Bradway, 2005; Hägglund & Wadensten, 2006; Muijsenberg & Janssen, 2006). Nästan alla ansåg att det inte var fint eller acceptabelt att prata öppet om det (Ashworth & Hagan, 1993). I wear those panty shield things, can i mention that to you? (Ashworth & Hagan, 1993, sid 1419) Att kvinnor är rädda att bli stämplade av samhället och att bli stigmatiserade gör att de inte vågar prata om sina besvär, eftersom det upplevdes att samhället såg dem värdelösa och vill ha perfekta människor (Bradway, 2005; Zeznock & Bradway, 2009). I would think there s a lot of people out there that have this 11

12 problem, and they just don t want to talk about it. Because it`s personal (Zeznock & Bradway, 2009, sid 160). Society...society thinks you re more worthless...losing your worth. They want perfect people. That s their goddamn image (Bradway, 2005, sid 341) Känna sig oren och leva i skam I kvinnornas berättelse framkom att de kände sig orena på grund av de luktade illa, vilket fick dem att känna sig illa till mods och en del av dem vågade inte ens gå på toa hos sina vänner speciellt om mannen var hemma (Muijsenberg & Janssen, 2006; Komorowski & Chen, 2006; Andersson et al, 2008). I am ashamed to go to the toilet at their house, because there are men sitting in the room opposite. (Muijsenberg & Janssen, 2006, sid 947) En del av kvinnorna upplevde att de skämdes inför sin familj när de skulle bada eller basta. Kvinnorna märkte också att deras tonårsdöttrar skämdes för att deras mamma hade urininkontinens och försökte gömma inkontinensskydden (Hägglund & Ahlström, 2006). I don t have sauna with my husband and children any more. I can t explain urine leakage; it s sort of too intimate for themit doesn t exist for them, simply. (Hägglund & Ahlström, 2006, sid 1950) Skamkänslor fanns även när de skulle handla inkontinens skydd, de kunde förknippa urininkontinens med barndomen när människan är tvungen att använda blöjor. Andra människor ska inte veta om ens inkontinens problem (Ashworth & Hagan, 1993;Andersson et al, 2008;). I would be embarrassed in a supermarket queue, imagining that (others were) thinking. What a stupid woman this is in front of me, with these problem. (Ashworth & Hagan, 1993, sid 1419) I feel ashamed of myself because it goes back to childhood being wet and smelly is not nice, you re not nice to know and nobody wants to sit next to you. (Ashworth & Hagan, 1993, sid 1418) Att begränsa sitt vardagliga och sexuella liv Det framkom att kvinnorna strävade efter att planera sin dag för att inte läcka urin. De undvek fysiska aktiviteter som associerades med urininkontinens som att hoppa, lyfta och springa. Andra kvinnor undvek olika situationer beroende på vad de skulle göra under dagen, många av dem slutade träffa sina vänner ute för rädslan att urin skulle läcka och att det skulle synas. De fick anpassa sina köp efter urininkontinens genom att köpa bomullskläder som går att tvätta ofta, de valde speciella färger på kläderna ofta mörka för att det inte skulle vara synlig om de nu råkade komma urin (Chaliha & Stanton, 1999; Hägglund & Ahlström, 2006; Komorowski & Chen, 2006). Kvinnorna kände mer och mer att urininkontinens gjorde att de förlorade kontrollen över sina liv, vilket innebar förlust av självständighet och en drastisk inverkan på livskvalitet. De fick lägga upp olika strategier över hur de skulle klara av dagen som att använda sig av inkontinens skydd och alltid ha med sig 12

13 inkontinensskydd, gå på toa ofta och inte dricka vatten i mängder, vatten restriktion. Kvinnorna kände att de inte kunde riktigt slappna av utan var alltid tvungna att ha i åtanke sin urininkontinens även om de inte ville ändra sitt liv insåg de att ju mer tiden gick desto mer speciella försiktighetsåtgärder skulle tas (Ashworth & Hagan, 1993;Zeznock & Bradway, 2009). I buy clothes that can be washed easily, I change my outer clothes everyday so that I don t have any smells, whether they look dirty or not they re change everyday (Ashworth & Hagan, 1993, sid 1421). När det gäller sexlivet framkom det att det påverkades negativt. Sex kunde inte bara ske spontant som innan utan var tvungen att planeras. Kvinnorna tyckte att nu när deras barn var vuxna och de hade tid för sig själva kunde det inte ha sex utan att behöva planera och de kände att de var tvungna att göra någonting åt sin urininkontinens (Chaliha & Stanton, 1999;Komorowski & Chen, 2006; Hägglund & Wadensten, 2007). I m beginning to feel the need to do something about the bladder control problem. It s becoming more and more of a hindrance (Hägglund & Wadensten, 2007, sid 309). I m not enjoying sex and that leaves me unsatisfied in life (Komorowski & Chen, 2006, sid 176). Bemötande och attityder hos vårdpersonalen Många av kvinnorna hade sökt hjälp för sin urininkontinens men en del av dem upplevde ett negativt bemötande av vårdpersonalen. Nästan en tredjedel av intervjuade kvinnor kände att de inte fick frågor angående urininkontinens och när de blev frågade var det inte de rätta frågorna. En del av kvinnor upplevde att urininkontinens inte togs på allvar av vårdpersonalen utan det var den primära sjukdomen som var viktigare (Hägglund & Wadensten, 2007; Andersson et al, 2008; Zeznock & Bradway, 2009). Några av kvinnorna fick aldrig någon kontakt med någon vårdenhet ännu mindre med en läkare. Detta ledde till att det blev svårare för kvinnorna att söka hjälp (Andersson et al, 2008; Sange et al, 2008). Andra kvinnor beskrev hur de hade fått en läkare men ändå inte fått den hjälpen de ville ha, då läkaren svarade med att det inte fanns någon behandling för urininkontinens (Muijsenbergh & Janssen, 2006). En del av kvinnorna hade hört rykte om hur dåligt andra hade blivit bemötta och därför vägrade att söka hjälp (Andersson et al, 2008). I was badly treated and upset. You struggle and you struggle, then you don t get any help from the nurse. I mean, she should be able to help and give advice. (Hägglund & Ahlström, 2006, sid 1952). Många av kvinnorna upplevde att när sjuksköterskan ställde frågor angående urininkontinens kände de sig illa tillmods. Sköterskan skapade en atmosfär som gjorde att det inte gick att samtala om urinkontinens (Zeznock & Bradway, 2009). För en del kvinnor var mötet med sjuksköterskan ett terapeutiskt och tryggt ställe att samtala om urininkontinens oavsett hur mötet slutade. De ansåg att inte alla sjuksköterskor kunde behandla kvinnornas symtom effektivt utan det ansåg att sjuksköterskorna måste lära sig att lyssna på kvinnornas erfarenheter om deras 13

14 urininkontinens symtom och ställa de rätta frågorna. De måste även ge sina patienter väsentlig information och rätt stöd (Hägglund & Ahlström, 2006). Det framkom även att de skulle tycka det vare bra om det fanns en speciell lista med namn och telefonnummer på de sköterskor som hade hand om urininkontinens för att lättare nå dessa sköterskor (a a). I was badly treated and upset. You struggle and you struggle, then you don t get any help from the nurse. I mean, she should be able to help and give advice. (Hägglund & Ahlström, 2006, sid 1953). DISKUSSION Diskussionen delas i två delar: en metoddiskussion och en resultatdiskussion. I metoddiskussionen kommer för- och nackdelar med metoden att diskuteras, i resultatdiskussionen kommer fakta från artiklarnas reultatet att tas upp och jämföras med redan kända fakta från bakgrunden. Slutsatser kommer att dras. Metoddiskussion Som metod valdes en litteraturstudie som har både svagheter och styrkor. Det hade varit mer lämpligt med en empirisk studie men på grund av tidsbrist och svårighet att hitta informanter valdes litteraturstudien. Styrkan med litteraturstudien var att det har givit en bredd till studien om de liknande upplevelser som inte är bara upplevda av en speciell grupp eller etnicitet. I artiklarna som analyserades användes olika mätinstrument för att förklara ordet urininkontinens. Detta gör att resultaten av mätningarna inte går att kombinera med absolut trovärdighet. Under studiens gång blev det klart att urininkontinens är ett mycket betydande och komplicerad uppfattning som inte alltid går att mäta i siffror. Beklagansvärt nog visade det sig vara omöjligt att förvärva ett större antal artiklar som använde sig av djupgående intervjuer som undersöker patienternas erfarenheter i samband med urininkontinens. Istället påträffades en större mängd kvantitativa studier som använde sig av olika mätinstrument och frågeformulär. I stort sätt fokuserar dessa på den affektiva förmågan och ibland negligerar de affektiva konsekvenser och den möjliga inverkan som vissa dysfunktioner har på patientens hälsorelaterad livskvalité. Utifrån studiens syfte kunde det vara mer korrekt att använda enbart kvalitativa artiklar men under sökningens gång blev det klart att mängden användbara kvalitativa artiklar är alltför liten för litteraturstudiens mättnad. Detta kan i sin tur tyda på att den kvalitativa forskningen inom området är alltför liten. Forskning som belyser om förändringar i kvinnornas liv till följd av urininkontinens tycks vara ganska omfattande. Antalet disponibla artiklar är dock begränsat och urvalet skedde utifrån dem, vilket kan betraktas som en av studiens svagheter. Metoden vi använt avseende urval och analys har påverkat resultatet. Hade utbudet av vetenskapliga artiklar som handlar om ämnet varit större, kunde vi ha använt oss av ett slupmässigt urval. Det skulle ha gjort att resultatet hade sett annorlunda ut. Att två personer läste igenom texten minskade risken för feltolkning av materialet. De utvalda artiklarna är skrivna på engelska, därför kan översättning och tolkning 14

15 vara bristfällig. Stor kraft lades dock på att undvika potentiella fel som kunde inträffa vid översättning och tolkning av texten. Särskilt svåra och krångliga meningar och stycken diskuterades intensivt. För att öka trovärdigheten användes citat på engelska från det ursprungliga materialet och för att styrka resultaten. De olika artiklarna hade skilda sätt att beskriva livserfarenheter vilket medförde svårigheter vid sammanställning av resultatet. Olikheterna kan ha påverkat resultatet då tolkningen varierade från olika mätinstrument som användes i artiklarna. Skribenterna gjorde likväl sitt bästa för att kunna finna essensen i artiklarna och sedan gruppera dessa i teman som därefter kunde jämföras. I fem av artiklarna (Chaliha & Stanton, 1999; Hägglund & Ahlström, 2006; Komorowski & Chen, 2006; Andersson et al, 2008; Zeznock & Bradway, 2009) var det oklart om det fanns etiska försiktighetsåtgärder med, men studierna bedömdes trots det av skribenterna som trovärdiga och relevanta enligt Willman et al (2006). För att möjliggöra att andra forskare ska kunna komma fram till samma resultat har insamling och analys av data beskrivits tydligt. För studiens pålitlighet har sökvägarna presenterats (tabell 1) och artiklar som ingått i studien (bilaga 3). Samtidigt har skribenterna refererat tillbaka till studiens originalmaterial under analysens gång. Artiklarna som ingår i resultatet har kvalitetsgranskats och graderats enligt Willman et al (2006) och uteslutit de som var av låg kvalité. I de artiklar som var av låg kvalité fanns inte en uppenbar beskrivning av kontexten, dålig urvalsprocess samt deras datainsamlingsmetod var inte explicit beskriven. Allt detta kunde ha lett till dåligt reliabilitet, pålitlighet och tillförlitlighet. För studien valdes litteraturstudie som kan ha lett till att vi har missat helheten. Vi har tolkat det som redan var tolkat utan att ha sett deltagarnas ansiktuttryck, kroppsspråk och tonläge samtidigt som våra omedvetna tolkningar och förförståelse kan ha påverkat vårt studie på ett negativt sätt. Men att litteraturstudie används ansågs mest som en styrka, vi fick greppa helheten bättre genom att få en bredare bild hur kvinnor i olika ålder, under en längre period, från olika etnicitet och från olika kollektiver upplever deras obehag och vårderfarenheter. En annan fördel var att vi har lärt oss att kritisk granska vetenskapliga arbeten, att vi har blivit bättre på att finna kvalitativa artiklar på olika databaser och lärt oss urskilja om artiklen är vetenskaplig eller inte. Resultatdiskussion Resultatdiskussionen har indelats efter de fyra kategorier som togs upp i resultatet. Ambitionen fanns att analysera studier från olika kulturer och kontinenter då det antogs att lokala skillnader i det granskade området kan förekomma. Inga användbara studier från kulturer som skiljer sig radikalt från den västerländska har funnits och i de valda studierna verkar det inte finnas någon skillnad mellan kvinnors upplevelser. Detta kan tyda på att kvinnor i västvärlden har ungefär samma attityd till urininkontinens och dess roll i livskvalitén. Att leva med en tabubelagd sjukdom Resultatet visade att en del kvinnor upplevde besvären som en tabubelagd sjukdom främst för de unga kvinnorna. Nästan alla föredrog att inte prata om sitt 15

16 problem, inte ens med sina familjmedlemmar eller vänner just för att de ansåg att det var inte acceptabelt (Ashworth & Hagan, 1993; Bradway, 2005; Hägglund & Ahlström, 2006 ; Muijsenberg & Janssen, 2006; Sange et al, 2008; Zeznock & Bradway, 2009). Detta kan leda till att många av de drabbade kvinnor inte vill söka hjälp för besvären. Enligt Malmberg & Mattiasson (2005) döljer vissa personer som lider av urininkontinens sina besvär för andra och allt detta skapar en känsla av ensamhet. Enligt Peterson (2008) är det vanligt att kvinnor döljer sitt problem på grund av att det känns som ett hot mot självkänslan. Urininkontinens förknippas med tabu och att de kan inte prata om det på grund av att de kunde bli betraktade annorlunda och stigmatiserade enligt Hägglund et al (2004). Genom att informera människor om urininkontinens och hur detta kan påverka kvinnors livskvalite kan allmänheten få en insikt för hur sjukdomen påverkar. Om rätt kunskap kommer ut till befolkningen om sjukdomen kan det leda till en ökad tolerans enligt Somna och Bond (2006). Om kvinnorna skulle våga prata om deras besvär med andra blev det större sannolikhet att de söker vård. Känna sig oren och leva i skam Det framkom även i resultatet att vissa kvinnor kändes sig orena, smutsiga och var rädda för att lukta urin. Detta medför skamkänslor inför sin urininkontinens. En del av kvinnor beskrev det som att de går tillbaka till barndomen genom att ha inkontinensskydd (Komorowski & Chen,2005; Muijsenberg & Janssen, 2006; Andersson et al, 2008). Skam och konstant oro kände kvinnorna i många olika sociala sammanhang där de var tvungna att vara bland folk (Schimpf et al, 2009). Att inte kunna kontrollera sin kropp leder till en känsla av maktlöshet och att den egna identiteten går förlorad (SBU, 2000). Att begränsa sitt vardagliga och sexuella liv Resultatet visade att kvinnorna kände att de var tvungna att begränsa en stor del av sitt liv (Chaliha & Stanton, 1999; Hägglund & Ahlström, 2006; Komorowski & Chen 2006; Zeznock & Bradway, 2009). De fick planera dagen noggrant och många av kvinnorna slutade att träffa sina bekanta för rädslan av läckage (Hägglund & Ahlström, 2006), vilket är enligt Peterson (2008) en av de största resultat tillföljd av att inte kvinnor blir diagnostiserade och behandlade. Sexlivet påverkades negativt av att det inte längre kunde ske impulsivt utan var nödvändigt att planera eller om det över huvudtaget blev av. Enligt Malmberg & Mattiasson (2005) kan kvinnornas rädsla påverka sexlivet negativt. Hur mycket kvinnors livskvalitet och sexliv påverkas beror på hur stor volymen och frekvensen på läckagen är enligt Gray (2003). När sexlivet påverkas blir det som en ond cirkel för då berörs också livskvalitén och självkänslan till det sämre enligt Lecroy (2006). Kvinnor med urininkontinens visar sig ha ett signifikant lägre hälsorelaterad livskvalitet än de som är kontinenta enligt Gray (2003). Bemötande och attityder hos vårdpersonalen Det framkom i resultatet att många av kvinnorna hade blivit negativt bemötta av vårdpersonalen. En del kvinnor ansåg att vårdpersonalen inte ställde rätt frågor eller ställde inga frågor alls om urininkontinens (Andersson et al, 2008; Sange et al, 2008; Zeznock & Bradway, 2009). Det framkom att de flesta kvinnor inte visste om vilka behandlingar som fanns och många av de drabbade ville inte söka hjälp pga. att urininkontinens var ett oklart tillstånd som var svårt att få något grepp om (Hägglund & Wadensten, 2007; Sange et al, 2008). Enligt Peterson (2008) tycker kvinnor att det skulle vara lättare för dem att anpassa sig till urininkontinens om de hade fått rätt hjälp och blivit bemötta på ett positivt sätt. 16

17 Om de dessutom hade förstått varför de har fått urininkontinens och vilka är de kända faktorer som ökar risken för att drabbas av urininkontinens kanske de kunde minimera problemet och ändra sin livsstil. I resultatet står det att sköterskorna ställde fel frågor och fick kvinnorna att känna sig illa tillmods. Sköterskorna skapade en atmosfär där det inte gick att samtala om urininkontinens (Zeznock & Bradway, 2009). I flera studier framkom att kvinnorna upplevde att deras besvär inte togs på allvar av vårdpersonalen och inte alla sjuksköterskor visade empati och lärdom angående deras problem (Hägglund & Wadensten, 2007). Peterson (2008) menar att patienterna ofta upplever att vårdpersonalen ger en bristfällig information om urininkontinens och det är därför viktigt att förbättra informationen och kommunikationen mellan vårdpersonalen och patienterna. Sjuksköterskan spelade en viktig roll för deltagarna och vårdpersonalen kan hjälpa de genom att stödja dem, vara lättillgängliga, att vara en informationskälla, att tillsammans med den drabbade identifiera aktiviteter/intressen, att bidra till att de kan leva som vanligt och bevara sina dagliga rutiner. Enligt SBU (2000) skall sjuksköterskorna ge kvinnorna korrekt information och göra dem medvetna om orsakerna till urininkontinens för att lättare kunna identifiera dem som ligger i riskzonen för att drabbas av det, detta skall göras som en del av det preventiva arbetet. Det är även viktigt enligt Peterson (2008) att sjuksköterskorna ger rätt information om bäckenbottenträning som kan reducera urininkontinens och ge en bättre livsstil. Med rätt information kan sköterskan främja hälsosamma livstidsförändringar som t.ex. rökstopp, viktnedgång och motion som kan minska risken för urininkontinens (a a). SLUTSATS Denna litteraturstudie har gett oss ökad förståelse om kvinnornas svåra emotionella reaktioner när det gäller urininkontinens och stödets betydelse i deras tillstånd. Avsaknad stöd kan åstadkomma lidande hos kvinnor med urininkontinens. Följaktligen är det väsentlig att som sjuksköterska vara eftertänksam om behov och förväntningar som dessa kvinnor har från vårdpersonalen och kunna ge individuellt anpassad vård genom att möta sjukdoms-upplevelse och på bästa möjliga sätt lindra lidandet genom adekvata åtgärder (Socialstyrelsen, 2005). Resultatet i de flesta artiklar som användes vid denna litteraturstudie och även tidigare forskningsresultat visar att kvinnor som plågas av urininkontinens befinner sig i en utsatt läge, emedan att deras fruktan för att bli stigmatiserade av samhället, familj och vänner pressar dem att dölja sin sjukdom. Rädslan över att bli bortglömd, inte tagen på allvar eller totalt nonchalerad av vårdpersonalen hämmar kvinnor från att söka hjälp för sina bekymmer. Att större kunskaper krävs kring urininkontinens är uppenbart och det behövs studeras vidare för att kunna förstå hur kvinnor berörs på olika sätt utifrån deras upplevelser och hur samhället och vårdpersonalens attityder kan förändras. 17

18 REFERENSER Andersson, G et al (2008) Accepting and Adjusting: Older Women`s Experiences of Living With Urinary Incontinence. Urologic Nursing, 28, Number 2. Andersson, K et al (2003) Hålla Tätt en bok om urininkontinens och överaktiv blåsa, Pfizer. Ashworth, P D & Hagan, T M (1993) The meaning of incontinence: a qualitative study of non-geriatric urinary incontinence sufferers. Journal of Advanced Nursing, 18, Bradway, C (2005) Women s Narratives of Long-Term Urinary Incontinence. Urologic Nursing, Vol 25, Number 5. Chalila, C & Stanton, S (1999) The Ethnic Cultural and Social Aspects of Incontinence-A Pilot Study. Int Urogynecol J, 10, Gray, M (2003) The importance of screening, assessing, and managing urinary incontinence in primary care. Journal of the American academy of nurse practioners, 15, (3), Hägglund, D et al (2004) Changes in urinary incontinence and quality of life after four year. Scandinavian Journal prim health care, 22, Hägglund, D & Ahlström, G (2006) The meaning of women s experience of living with long-term urinary incontinence is powerlessness. Journal of Clinical Nursing, 16, Hägglund, D & Wadensten, B (2007) Fear of humiliation inhibits women s careseeking behaviour for long term urinary incontinence. Scandinavian Journal Caring Science, 21, Komorowski, L & Chen, B (2006) Female Urinary Incontinence in China: Experiences and Perspectives. Health Care for Women International, 27, Lecroy, C, (2006) Urinary incontinence occuring during intercourse: Effect on sexual function in women. Urologic Nursing 16, 3, Malmberg, L & Mattiasson, A (2005) I Vått och Torrt, Lund: Studentlitteratur. Muijensberg, M & Lagro-Janssen, T (2006) Urinary incontinence in Moroccan and Turkish women: a qualitative study on impact and preferences for treatment. British Journal of general practice, 56, Norton, P & Brubaker, L (2006) Urinary incontinence in women. The Lancet, 367,

19 Palmer, M (2008) Incontinence quality improvement in nursing homes: where have we been? Where are we going? Urologic nursing, 28, Number 6. Peterson, A (2008) Minimize urinary incontinence; Maximize physical activity in women. Urologic Nursing, 28, 5, Sand, O et al (2006) Människokroppen fysiologi och anatomi, Liber AB: Stockholm. Sange, C et al (2008) Urinary incontinence in Muslim women. Nursing times, 104, 25, SBU Statens beredning för medicinsk utvärdering (2000). Behandling av urininkontinens, rapport nr 143; Stockholm. SCB- Statistiska Centralbyrån (2002) Sveriges officiella statistik-statistika medelande Sveriges framtida befolkning > > Schimpf, M et al (2009) Difference in quality of life in women with urge urinary incontinence compared to women with stress urinary incontinence, International urogynecol journal, 20, Shultz, J-M (2004) Urinary incontinence. Nursing, 34, (10), Socialstyrelsen (2005) Kompetensbeskrivning för legitimerad sjuksköterska (Artikelnr ). Stockholm: Socialstyrelsen. Somna, D & Bond,V (2006) International research workshop on health- related stigma and discrimination. Psychology, Health and Medicine, 11, (3), Willman, A et al (2006) Evidensbaserad omvårdnad en bro mellan forskning och klinisk verksamhet, 2:a Upplagan, Lund: Studentlitteratur. Zaar, A et al (2003) Hålla Tätt en bok om urininkontinens och överaktiv blåsa, Pfizer. Zeznock, D & Bradway, C (2009) Living with Urinary Incontinence: Experiences of Women from `The Last Frontier`. Society of Urologic Nurses and Associates. Urologic Nursing, 29, (3),

20 BILAGOR Bilaga 1: Kvalitetsbedömningsformulär av studier med kvalitativ metod enligt Willman, Stoltz & Bahtsevani (2006) Bilaga 2: Artikelgranskning och artikelsammanfattning 20

21 Bilaga 1 Exempel på protokoll för kvalitetsbedömning av studier med kvalitativ metod enligt Willman,Stoltz & Bahtsevani (2006) Beskrivning av studien Tydlig avgränsning/problemformulering Ja Nej Vet ej Patientkarakteristika Antal Ålder Man/Kvinna Är kontexten presenterad? Ja Nej Vet ej Etniskt resonemang? Ja Nej Vet ej Urval -Relevant? Ja Nej Vet ej -Strategiskt? Ja Nej Vet ej Metod för -urvalsförfarande tydligt beskrivet? Ja Nej Vet ej -datainsamling tydligt beskriven? Ja Nej Vet ej -analys tydligt beskriven? Ja Nej Vet ej Giltlighet - Är resultatet logiskt, begripligt? Ja Nej Vet ej - Råder datamättnad? Ja Nej Vet ej -Råder analysmättnad? Ja Nej Vet ej Kommunicerbarhet -Redovisas resultatet klart och tydligt? Ja Nej Vet ej -Redovisas resultatet i förhållande till en teoretisk referensram? Ja Nej Vet ej Genereras teori? Ja Nej Vet ej Huvudfynd Vilket/-n fenomen/upplevelse/mening beskrivs? Är beskrivning-analys adekvat? Sammanfattande bedömning av kvalitet Bra Medel Dålig Kommentar: Granskare (sign) 21

22 Bilaga 2. Artikelgranskning och artikelsammanfattning Enligt Willman, Stoltz och Bahtsevani (2006). Författare, år, titel, tidskrift & land Syfte Metod, urval & dataanalys Resultat Kvalitets bedömni ng Författare; Ashworth P D & Hagan T M År (1993) Titel; The meaning of incontinence: a qualitative study of non-geriatric urinary incontinence sufferers. Tidskrift: Journal of Advanced Nursing, 1993, 18, Studien gjordes i England. Att kartlägga vikten och effekten av UI* i kvinnornas liv. Kvalitativa intervjuer. Strategiskt urval av 28 kvinnor i åldersgruppen år som deltog i studien. Fenomenologisk. Urininkontinens var en tabubelagd sjukdom som inte alla vågar prata om det. Att prata om UI* det är inte fint eller acceptabelt av samhället. Många kvinnor limiterade deras liv och isolerade sig pga. det. UI* har en negativt impact i kvinnornas sexuella liv. Kvinnorna på grund av de inte visste hur de skulle handha problemet kände skam och förnekelse. HÖG UI*= urininkontinens Författare, år, titel, tidskrift & land Syfte Metod, urval & dataanalys Resultat Kvalitets bedömni ng Författare; Chalila C& Stanton S. År (1999) Titel; The Ethnic Cultural and Social Aspects of Incontinence- A Pilot Study. Tidskrift: Int Urogynecol J (1999) 10: Studien gjordes i England. UI*= urininkontinens Att utforska kulturella och religiösa restriktioner i samband med UI* mellan kvinnor som tillhör en etnisk minoritet. Både kvalitativ och kvantitativ. 34 kvinnor i åldersgruppen år deltog i studien. Strukturerade och ostrukturerade intervjuer. Innehållsanalys användes. Kvinnorna kände skam över att leva med UI* och att diskutera om det var tabubelagt. UI* hade för dem flesta en negativt påverkan när det gäller deras sexuella och sociala liv. Beroende på religionen såg kvinnorna urininkontinens på skilda sätt. Muslimska kvinnor kände sig smutsiga och att deras UI* påverkar deras religiösa ritualer och de flesta ville få hjälp med deras besvär, men det skulle då vara en kvinnlig läkare enligt deras kultur. Av de 34 kvinnor som deltog i studien sökte bara 8 av dem tidigare hjälp, resten sökte inte hjälp på grund av att de skämdes eller ignorerade problemet. MEDEL 22

23 Författare, år, titel, tidskrift & land Syfte Metod, urval & dataanalys Resultat Kvalitets bedömni ng Författare; Bradway C År (2005) Titel; Women s Narratives of Long-Term Urinary Incontinence. Tidskrift: Urologic Nursing/ October 2005/ Volume 25 Number 5. Studien gjordes i USA. Att undersöka kvinnornas livserfarenheter i samband med att de har haft långsiktig UI*. Kvalitativa, semistrukturerade intervjuer har använts. 17 kvinnor i åldersgruppen deltog i studien. Ethnonursing. Kvinnor såg på UI* som något de var tvungna att lära sig leva med. De försökte acceptera det och vågade inte söka hjälp. Vissa av dem tyckte att leva med UI* är en situation som man måste anpassa sig till. Kvinnor kände sårbarhet och att de blev bemötta med nonchalans av vårdpersonalen när det gällde deras besvär. MEDEL UI*= urininkontinens Författare, år, titel, tidskrift & land Syfte Metod, urval & dataanalys Resultat & Diskussion Kvalitets bedömni ng Författare: Muijensberg, M& Lagro-Janssen, T År:(2006) Titel: Urinary incontinence in Moroccan and Turkish women: a qualitative study on impact and preferences for treatment. Tidskrift: British Journal of general practice, december Studien gjordes i Holland. Att undersöka verkan av UI* i det dagliga livet av kvinnor med backgrund från Marocko och Turkiet. Semistrukturerade intervjuer där 30 kvinnor som klagade om UI*, med utländsk backgrund från Marocko och Turkiet deltog. 30 kvinnor i åldersgruppen år deltog, 13 av dem från Marocko och 17 från Turkiet. Studien gjordes i 4 städer i Holland. En kvalitativ innehållsanalys användes. Alla kvinnor förknippade UI med smuts. Som muslimer är de tvungna att ändra sina ritualer när det gäller religion och UI* har förstört deras rituala renlighet. Pga. de känner sig smutsiga måste de tvätta sig flera gånger om dagen och det känns tungt. Vissa kvinnor skäms att berätta till någon om deras besvär, inte ens till sina läkare. En tredje del av kvinnor upplever att det blev bemötta med nonchalans och okunskap av vårdpersonalen. Många av dem förstår inte vikten av en sjukgymnast. HÖG I resultatet skribenterna poängterar att för intervjuade kvinnor, UI* är ett stort problem i det dagliga livet och att pga. skam och dålig kommunikation mellan patienter och vårdgivare kan leda till dåligt behandling. UI*= urininkontinens 23