Kultur- och fritidsnämnden

Transkript

1 KALLELSE med föredragningslista 1(2) Nämnd/Styrelse: Kultur- och fritidsnämnden Sekreterare: Peter Rosengren Tfn: E-post: Tid och plats Torsdagen den 8 juni 2017 kl. 13:00 Rådhus Skåne, rum 110 Ärenden Nr 1 Information nytt badhus 2 Styrkort och handlingsplan 3 Ekonomisk redovisning muntlig 4 Val av justerare 5 Delgivningar 2017/76 6 Redovisning av delegeringsbeslut 2017/77 7 Förlängd giltighetstid för kommunens biblioteksplan till och med Organisationsförändring på kultur- och fritidsförvaltningens kansli 9 Remiss Kultursamverkan för ett Sverige som håller ihop - framtida inriktning och utvecklingsmöjligheter för kultursamverkansmodellen Ds-2017p 2017/ / /87 10 Föreningar med skulder 2017/79 11 Integrationsbidrag sökomgång /86 12 Ansökan projektbidrag för ungdomsfilmprojektet Närproducerad filmkonst med rötter i världen Skånes Horn av Afrika förening 2017/ Ansökan om arrangörsstöd Kristianstads Teaterförening 2017/82 14 Ansökan om projektbidrag, Åhuscupen. Åhus Horna Bollklubb 2017/85

2 KALLELSE med föredragningslista 2(2) Ärenden 15 Ansökan om projektbidrag, Thaiboxningsgala. C4 Kick & Thaiboxningsklubb 16 Ansökan om projektbidrag, investeringar vid uppstart av förening. Wendes Pétanque Club 17 Ansökan om projektbidrag för uppvisningar samt workshops sommar Föreningen Arts & Motion 18 Ansökan om ekonomiskt bidrag för sommarkoloni 2017, KFUM Kristianstad 19 Ansökan om projektbidrag för Kristianstad Jazz och Blues Festival Blue Bird Jazz Club 20 Ansökan om projektbidrag för Kultur & tradition Afghanska föreningen 21 Ansökan om projektbidrag för kulturfestival i Tivoliparken 1 juli Irakiska Centralen för kultur och social och Förhoppning förening 2017/ / / / / / / Medborgarförslag - Anordna en boulehall 2014/ Redovisning av medborgarförslag 2017/80 Jonas Fasth (L) Ordförande

3 TJÄNSTEUTLÅTANDE 1(2) Kultur- och fritidsförvaltningen Kansliet Peter Rosengren Kultur- och fritidsnämnden Delgivningar Änr KFN 2017/76 Kultur- och fritidsförvaltningens förslag till Kultur- och fritidsnämnden Till handlingarna Sammanfattning Protokoll konstkommittén, Minnesanteckningar samrådsgrupp biosfärområde, Beslut kommunfullmäktige , Revisionsberättelse för år 2016 samt fråga om ansvarsfrihet Beslut kommunfullmäktige , Revidering av 2017 års budget Beslut kommunstyrelsen , Motion Dags för fritidsbibliotek i Kristianstad Årsrapport 2016 för kommunövergripande handlingsplan för arbetsmarknadspolitiska åtgärder Verksamhetsberättelse Musik i Syd 2016 Verksamhetsberättelse Regionmuseet Kristianstad 2016 Delegationsbeslut Kultur Skåne , Beviljat bidrag kr för Kommunalt samverkansprojekt offentlig konst förstudie bildande av nätverk för offentlig konst i Skåne Beslutsunderlag Ange underlag här Postadress Telefon Bankgiro Org.nr Kultur- och fritidsförvaltningen vxl Kristianstad

4 TJÄNSTEUTLÅTANDE 2(2) Ulrika Cedell Peter Rosengren Kultur- och fritidschef Nämndsekreterare Beslut expedieras till Ange mottagare för beslut här

5

6

7

8

9

10

11 Minnesanteckningar från möte den 6 mars 2017 med Samrådsgruppen för Biosfärområde Kristianstads Vattenrike Närvarande: Roland Sandelin, kommunstyrelsen Carina Wettemark, Avd. för biosfär och hållbar utveckling, Kommunledningskontoret Karin Magntorn, Avd. för biosfär och hållbar utveckling, Kommunledningskontoret Sam Petersen, Avd. för biosfär och hållbar utveckling, Kommunledningskontoret Håkan Östberg, Avd. för biosfär och hållbar utveckling, Kommunledningskontoret Eva Berglund, Turismstrateg, Kommunledningskontoret Marie Thiman, Mark- och exploateringskontoret, Kommunledningskontoret Patrik Ulvdal, C4 Teknik Henrik Andersson, Skogsstyrelsen, Skånes distrikt Ulf Oscarsson, Vattenrikets Vänner Christer Jönsson, Helgeåns vattenråd Erik Baekstedt, Nedre Helgeåns Regleringsföretag Nils Waldemarsson, Nordöstra Skånes Fågelklubb Sven Olsson, Köpinge Fiskevårdsområdesförening Christer Neideman, Naturskyddsföreningen i Kristianstad Agneta Björklund, Naturskyddsföreningen i Kristianstad Patrik Jönsson, Christianstads Motorbåtsklubb Bengt Hellberg, Beckhovets fiskebodsförenig Hans Cronert, Länsstyrelsen/Kristianstads kommun (sekr) 1. Handlingsprogram Handlingsprogrammet är antaget av kommunstyrelsen och länsstyrelsen har ställt sig bakom det. 2. Verksamhetsberättelse för Biosfärområde Kristianstads Vattenrike 2016 Verksamhetsberättelsen för 2016 är klar och delades ut av Carina Wettemark. Många spännande händelser presenteras från året som gått; presentation av året i siffror, försök att att presentera på alla nyttor/ekosystemtjänster som Vattenrikets natur bjuder, turimsekonomiska nyttan med naturum Vattenriket, lovorden från Unesco i samband med godkännande av tioårsuppföljningen mm. 3. LONA-pengar till fiska i Vattenriket och förstudie av Vattenriketled Håkan Östberg presenterade två projekt för vilka man sökt LONA-medel från Länsstyrelsen och i båda fall blivit beviljade medel: Håkan Östberg presenterade två projekt för vilka man sökt LONA-medel från Länsstyrelsen och i båda fall blivit beviljade medel:

12 2 1) Vattenrikeled, initierat som medborgarförslag. Tanken är att leden ska knyta ihop Skåneleden i norr (Lerjevallen) och söder (Linderödsåsen). Arbetet kommer att utföras som en förstudie som ska ligga till underlag till ett konkret förslag och ansökan om att söka mer pengar. Förslaget kommer att stämmas av med ansvariga för Skåneleden, Region Skåne och Stiftelsen för fritidsområden i Skåne. Kommunen ansvarar för skötseln. 2) Fiska i Vattenriket. Syftet är att öka kunskapen om och tillgängligheten för sportfiske längs Helgeå och Vramsån och kommer att ske i samverkan med Nedre Helgeåns Fiskvårdsområde och Köpinge fiskevårdsområdesförening. Målgrupper är funktionshindrade, barn med utländsk härkomst samt allmänhet. Projektet är fyra årigt och man har beviljat 340 tkr. Man börjar med förstudie på sex platser. År två-fyra genomförs konkreta åtgärder på utvalda platser. Vidare kommer det arrangeras aktivitetsdagar kopplade till sportfiske. 4. Kommunala naturvårdsfonden unikt för Kristianstad Hans Cronert berättade om naturvårdsfonden, något som är tämligen unikt för Kristianstads kommun. Kommunen har beslutat att avsätta värdefulla områden som kommunen äger för naturvård och rekreation i en särskild naturvårdsfond. Det rör sig om många tätortsnära marker som följt med när man köpt in mark för exploatering. C4 Teknik har uppdraget att förvalta Naturvårdsfondsmarkerna. Flera av de mest värdefulla markerna har skyddats i form av statliga och kommunala naturreservat (ex.vis Näsby fält, Degeberga backar, Hercules, Årummet m fl). Första beslutet togs 1996 därefter har förnyad genom gång av markinnehavet skett vart tionde år och nya områden tillkommit genom beslut 2006 och Idag omfattar naturvårdsfonden 31 områden med en sammanlagd areal på 1478 ha. 5. Tranförberedelser Ny transäsong är i antågande. Karin Magntorn informerade om vad som hänt och planteras. Tidigare i vår nominerades Pulken som en av tre kandidater till titeln Skånes bästa mötesplats. Pulken hamnade på en hedrande delad andra plats. Tranförberedelserna är igång både vad gäller hanteringen av tranorna och besökarna. En del sker som tidigare år, men en hel del nyheter finns. Bl a har det skett kvalitetshöjningar vid tornet med fler handikapplatser, segelskärm som tar emot besökarna och en stor vepa på toalettbyggnaden som informerar om vilka aktörer som medverkar. Mest spännande är LONA-projektet Tranvärdar i Vattenriket där naturum i samarbete med fågelklubben, naturskyddsföreningen och vattenrikets vänner kommer att bemanna tornet under tiden 25 mars 9 april, från 11 till skymning. Föreningarna får ersättning per timme man finns på plats. Det finns programpunkter med tranbuss och speciellt besök för funktionshindrade. Tranvärdsverksamheten börjar med speciell inbjudan till allmänheten på tranands dag den 25 mars.

13 3 6. Naturum Karin M och Sam Peterson informerar: - Ny film framtagen till Opteryx. Den handlar om vattnets väg från Linderödsåsens skogsbäckar till havet. - Sommarprogram musik i redet, fokus på artrika Vattenriket, bla exkursion till Mosslunda med naturguiden Pav Johnsson. Kommer även att ha fokus på havet med invigning av Utemuseum Äspet 8 juni. Ordnar ytterligare många aktiviteter för allmänheten och sommarlovslediga barn. - Pedagogiska verksamheten har varit fullbokat hela våren. Har samarbete med Högskolan kring lärarstudenter, Vattenrikets ekologer och kring gymnasieelever. Kommer att etablera ett biosfärklassrum i anslutning till Utemuseum Äspet. Aktiviteter med sommarlovslediga barn ingår som del i Kultur- och Fritidsförvaltningens integrationssatsning. Kommer att driva Biosfärläger under fem dagar med 20 barn. - Kungsfiskaren på stolpen vid infarten mot naturum föll i stormen i höstas. Nu är ny kungsfiskare på gång av samma konstnär med ekonomiskt stöd från Vattenrikets vänner. - Utvecklar verksamheten genom information på bl a arabiska. Har fått möjlighet att anställa kvinna som har arabisk bakgrund 7. Storkprojektet. Vibystorkarna har övervintrat och är på plats. Hovby- och Härnestadsfåglarna har kommit tillbaka från västra Skåne. Ett par finns i hägn i Hovby. 8. Nästa möte Bestämde att vi ska hålla nästa samrådsgruppsmöte måndagen den 12 jun på naturum Vattenriket. Hans Cronert Sekreterare

14 4 Sändlista Roland Sandelin, miljö- och hälsoskyddsnämnden Börje Emilsson, kommunstyrelsen Lars-Göran Sandréus, kommunstyrelsen Marie Thiman, Mark- och exploateringsavd., Kommunledningskont. Eva Berglund, Planering & Strategi, Kommunledningskontoret Tommy Danielsson, Miljö- och samhällsbyggnadsförvaltningen Ulrika Hedlund, Miljö- och samhällsbyggnadsförvaltningen Mikael Jonsson, Kultur- och fritidsförvaltningen Åsa Melkersson, Barn- och utbildningsförvaltningen Carina Wettemark, Avd. för biosfär och hållbar utveckling, KLK Karin Magntorn, Avd. för biosfär och hållbar utveckling, KLK Josefin Svensson, Avd. för biosfär och hållbar utveckling, KLK Karin Hernborg, Avd. för biosfär och hållbar utveckling, KLK Åsa Pearce, Avd. för biosfär och hållbar utveckling, KLK Sam Peterson, Avd. för biosfär och hållbar utveckling, KLK. Ebba Trolle, Avd. för biosfär och hållbar utveckling, KLK Håkan Östberg, Avd. för biosfär och hållbar utveckling, KLK Andreas Jezek, Avd. för biosfär och hållbar utveckling, KLK Sussie Söderlund, Avd. för biosfär och hållbar utveckling, KLK Paul Eric Jönsson, Länsstyrelsens miljöavdelning Per-Magnus Åhrén, Länsstyrelsens miljöavdelning Ander Hallengren, Länsstyrelsens miljöavdelning Henrik Andersson, Skogsstyrelsen, Skånes distrikt Peter Askman, Region Skåne Ingemar Jönsson, Högskolan Kristianstad Ulf Oscarsson, Vattenrikets Vänner Christer Jönsson, Helgeåns Vattenråd Hans Persson, LRF Kristianstad kommun Christer Neideman, Naturskyddsföreningen i Kristianstad Agneta Björklund, Naturskyddsföreningen i Kristianstad Nils Waldemarsson, Nordöstra Skånes Fågelklubb Thomas Lindblad, Nordöstra Skånes Fågelklubb Erik Baekstedt, Nedre Helgeåns Regleringsföretag Åke Svensson, Nedre Helgeåns Fiskevårdsområde Hans Wellin, Nedre Helgeåns Fiskevårdsområde Sven Olsson, Köpinge Fiskevårdsområdesförening Claes Bergkvist, Ålakademin Patrik Jönsson, Christianstads Motorbåtsklubb Bengt Hellberg, Beckhovets fiskebodsförenig Olle Andersson, Kristianstad Drottningsklubb

15 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 1 (2) Sammanträdesdatum Kommunfullmäktige KF 112 Revidering av 2017 års budget Änr KS 2016/859 Beslut Justera driftbudget 2017 enligt bilaga 1. Fastställa investeringsbudgeten 2017 till 883,8 mkr varav 702,6 mkr för den skattefinansierade verksamheten och 181,2 mkr för den taxefinansierade verksamheten enligt bilaga 2. Reservera 2 mkr ur anslaget för senare fördelning för särskilda satsningar på barn och ungdomsverksamhet inom föreningslivet. Kultur- och fritidsnämnden bereder förslaget inom befintlig bidragsutredning avseende egna anläggningar/förhyrda lokaler. Kultur- och fritidsnämnden ges i uppdrag att återkomma med slutligt förslag till Kommunstyrelsen. Kommunfullmäktiges behandling Yrkanden Peter Johansson (M) yrkar bifall till Kommunstyrelsens förslag. Sammanfattning Bokslutsberedningen har granskat hur respektive nämnds fastlagda mål och riktlinjer för verksamhetens omfattning, inriktning och kvalitet fullföljts med koppling till det redovisade ekonomiska resultatet. För 2017 föreslås att omfördelning av anslag görs på finansförvaltningen men att det budgeterade resultatet lämnas oförändrat på +47,2 mkr. Inve- Utdragsbestyrkande Justerarens signatur

16 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 2 (2) Sammanträdesdatum Kommunfullmäktige steringsbudgeten föreslås efter revidering fastställas till 883,8 mkr vilket är en ökning jämfört årsbudgeten med +76,7 mkr. Kommunstyrelsens förslag till Kommunfullmäktige Justera driftbudget 2017 enligt bilaga 1. Fastställa investeringsbudgeten 2017 till 883,8 mkr varav 702,6 mkr för den skattefinansierade verksamheten och 181,2 mkr för den taxefinansierade verksamheten enligt bilaga 2. Reservera 2 mkr ur anslaget för senare fördelning för särskilda satsningar på barn och ungdomsverksamhet inom föreningslivet. Kultur- och fritidsnämnden bereder förslaget inom befintlig bidragsutredning avseende egna anläggningar/förhyrda lokaler. Kultur- och fritidsnämnden ges i uppdrag att återkomma med slutligt förslag till Kommunstyrelsen. Beslutsunderlag Kommunstyrelsens beslut Kommunstyrelsens arbetsutskotts beslut Kommunledningskontorets tjänsteutlåtande Nämndernas anmälda behov av ombudgeteringar vad avser investeringsbudget, bilaga 1. Utdragsbestyrkande Justerarens signatur

17 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 1 (5) Sammanträdesdatum Kommunfullmäktige KF 111 Revisionsberättelse för år 2016 samt fråga om ansvarsfrihet Änr KS 2017/345 Beslut Ansvarsfrihet beviljas för kommunstyrelsen och övriga nämnder samt de enskilda förtroendevalda inom dessa organ med hänvisning till revisionsberättelsen Årsredovisningen godkänns Sammanfattning Kommunrevisionen överlämnar berättelse över kommunens räkenskaper och förvaltning för år I ärendet föreligger även revisorernas redogörelse för revisionsåret 2016 samt sakkunnigas rapport. Revisorerna tillstyrker att ansvarsfrihet beviljas för kommunstyrelsen och övriga nämnder samt de enskilda förtroendevalda i dessa organ beviljas ansvarfrihet. Kommunfullmäktiges behandling 1. Barn- och utbildningsnämnd Revisorernas förslag Ansvarsfrihet beviljas för barn- och utbildningsnämnden och de enskilda Utdragsbestyrkande Justerarens signatur

18 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 2 (5) Sammanträdesdatum Kommunfullmäktige förtroendevalda inom detta organ med hänvisning till revisionsberättelsen. Jäv Till protokollet antecknas att Ludvig Ceimertz (M), Malin Emilsson (S), Qazim Hasanaj (S), Ida Nilsson (MP), Anders Tell (S), Lena Olsson (M), Annelie Fälth Simonsson (SD), Lena Fantenberg (S) och Jens Nordwander (S) ej deltar i handläggningen av denna punkt på grund av jäv. 2. Omsorgsnämnd Revisorernas förslag till beslut Ansvarsfrihet beviljas för omsorgsnämnden och de enskilda förtroendevalda inom detta organ med hänvisning till revisionsberättelsen. Jäv Till protokollet antecknas att Sven-Ove Reimers (SD), Thord Bagan (S), Birgitta Book (S), Marianne Eriksson (S), Caroline Hedenström (M), Bo Kron (S), Anita Reimers (SD), Yvonne Svensson (SD), Anders Nilsson (SD), Niclas Nilsson (SD), Ola Forslin (L) och Peter Johansson (M) ej deltar i handläggningen av denna punkt på grund av jäv. 3. Arbete och välfärdsnämnd Revisorernas förslag till beslut Ansvarsfrihet beviljas för arbete och välfärdsnämnden och de enskilda förtroendevalda inom detta organ med hänvisning till revisionsberättelsen. Jäv Till protokollet antecknas att Maria Nilsson (S), Radovan Javurek (L), Carl-Henrik Nilsson (SD), Niclas Nilsson (SD), Ulf Börkell (SD), Tommy Nilsson (S) ej deltar i handläggningen av denna punkt på grund av jäv. Utdragsbestyrkande Justerarens signatur

19 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 3 (5) Sammanträdesdatum Kommunfullmäktige Tekniska nämnden Revisorernas förslag till beslut Ansvarsfrihet beviljas för tekniska nämnden och de enskilda förtroendevalda inom detta organ med hänvisning till revisionsberättelsen. Jäv Till protokollet antecknas att Sven-Åke Hannevind (SD), Sven-Ove Reimers (SD), Sven Nilsson (C), Anita Reimers (SD), Ulf Börkell (SD), Martin Lovén (S), ej deltar i handläggningen av denna punkt på grund av jäv. 5. Miljö- och hälsoskyddsnämnd Revisorernas förslag till beslut Ansvarsfrihet beviljas för miljö- och hälsoskyddsnämnden och de enskilda förtroendevalda inom detta organ med hänvisning till revisionsberättelsen. Jäv Till protokollet antecknas att Ludvig Ceimertz (M), Carl-Henrik Henriz (MP), Johan Kronbäck (S), Mahmood Nareman (S), Katharina Weber (C), Fredrik Winberg (S), Anders Nilsson (SD), Niclas Laudén (SD) ej deltar i handläggningen av denna punkt på grund av jäv. 6. Byggnadsnämnd Revisorernas förslag till beslut Ansvarsfrihet beviljas för byggnadsnämnden och de enskilda förtroendevalda inom detta organ med hänvisning till revisionsberättelsen. Jäv Till protokollet antecknas att Gösta Rickardsson (L), Sven-Åke Hannevind (SD), Christina Borglund (KD), Ulrika Tollgren (S), Carl-Henrik Nilsson (SD), Sonny Modig (L) ej deltar i handläggningen av denna punkt på grund av jäv. Utdragsbestyrkande Justerarens signatur

20 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 4 (5) Sammanträdesdatum Kommunfullmäktige Kultur- och fritidsnämnd Revisorernas förslag till beslut Ansvarsfrihet beviljas för kultur- och fritidsnämnden och de enskilda förtroendevalda inom detta organ med hänvisning till revisionsberättelsen. Jäv Till protokollet antecknas att Jonas Fasth (L), Stefan Haskå (M), Jörgen Johnsson (L), Andreas Lekandersson (SD), Lena Holst (C), Monica Roos (M) ej deltar i handläggningen av denna punkt på grund av jäv. 8. Valnämnd Revisorernas förslag till beslut Ansvarsfrihet beviljas för valnämnden och de enskilda förtroendevalda inom detta organ med hänvisning till revisionsberättelsen. Jäv Till protokollet antecknas att Sven-Ove Reimers (SD), Lena Olsson (M), Carl-Henrik Nilsson (SD) och Anita Reimers (SD) ej deltar i handläggningen av denna punkt på grund av jäv. Bo Silverbern (M) övertar klubban för att leda beslut av ansvarsfrihet för Kommunstyrelsen 9. Kommunstyrelsen Revisorernas förslag till beslut Ansvarsfrihet beviljas för kommunstyrelsen och de enskilda förtroendevalda inom detta organ med hänvisning till revisionsberättelsen. Utdragsbestyrkande Justerarens signatur

21 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 5 (5) Sammanträdesdatum Kommunfullmäktige Jäv Till protokollet antecknas att Jan Carlsson (S), Anna-Kerstin Larsson (L), Ruzica Stanojevic (V), Anders Svensson (S), Ewa Wemby (M), Dan Berger (S), Ellena Dellios Vukic (L), Sten Hermansson (L), Katarina Honoré (S), Peter Johansson (M), Pierre Månsson (L), Sylvia Olander (M), Heléne Fritzon (S), Annelie Fälth Simonsson (SD), Niclas Nilsson (SD), Christina Borglund (KD), Ulrika Tollgren (S), Carl-Henrik Nilsson (SD), Caroline Hedenström (M) och Sven Nilsson (C) ej deltar i handläggningen av denna punkt på grund av jäv. Beslutsunderlag Bilaga 1: Revisorernas redogörelse 2016 Bilaga 2: Sakkunnigas rapport Granskning av årsredovisning 2016 Bilaga 3: Granskningsrapport Kristianstads Kommunföretag AB Bilaga 4: Granskningsrapport AB Kristianstadsbyggen Bilaga 5: Granskningsrapport AB Allön Bilaga 6: Granskningsrapport C4 Specialfastigheter i Kristianstad AB Bilaga 7: Granskningsrapport C4 Parkerings AB Bilaga 8: Granskningsrapport C4 Energi AB Bilaga 9: Granskningsrapport C4 Elnät AB Bilaga 10: Granskningsrapport Kristianstads Renhållnings AB Bilaga 11: Granskningsrapport Kristianstads Biogas AB Bilaga 12: Granskningsrapport Kristianstads Industribyggnads AB Bilaga 13: Revisionsberättelse Kristianstads Kommunföretag AB Bilaga 14: Revisionsberättelse AB Kristianstadsbyggen Bilaga 15: Revisionsberättelse AB Allön Bilaga 16: Revisionsberättelse Specialfastigheter i Kristianstad AB Bilaga 17: Revisionsberättelse C4 Parkerings AB Bilaga 18: Revisionsberättelse C4 Energi AB Bilaga 19: Revisionsberättelse C4 Elnät AB Bilaga 20: Revisionsberättelse Kristianstads Renhållnings AB Bilaga 21: Revisionsberättelse Kristianstads Biogas AB Bilaga 22: Revisionsberättelse Kristianstads Industribyggnads AB Bilaga 23: Revisionsberättelse Östra Skånes hjälpmedelsnämnd Bilaga 24: Revisionsberättelse FM nämnden Bilaga 25: Revisionsberättelse IT-nämnd Skåne Nordost Utdragsbestyrkande Justerarens signatur

22 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 1 (2) Sammanträdesdatum Kommunstyrelsen KS 74 Motion - Dags för fritidsbibliotek i Kristianstad Änr KS 2016/452 Beslut Ärendet återremitteras till Kultur- och fritidsnämnden i avvaktan på att utredningen om fritidsbibliotek i Kristianstads kommun är klar. Utredning och ställningstagande om verksamhetsmässiga och ekonomiska förutsättningar för möjligheten att öppna ett fritidsbibliotek i Kristianstads kommun beslutas av Kultur- och fritidsnämnden. Kommunstyrelsens behandling Yrkanden Ruzica Stanojevic (V) föreslår att ärendet återremitteras till Kultur- och fritidsnämnden i avvaktan på att utredningen om fritidsbibliotek i Kristianstads kommun är klar. Propositionsordning Ordföranden ställer Kommunstyrelsens arbetsutskotts förslag till beslut till Kommunfullmäktige mot Ruzica Stanojevic (V) förslag om att ärendet återremitteras till Kultur- och fritidsnämnden i avvaktan på att utredningen om fritidsbibliotek i Kristianstads kommun är klar och finner att Kommunstyrelsen beslutar enligt Ruzica Stanojevic (V) förslag till beslut. Sammanfattning Ruzica Stanojevic (V) föreslår i en motion att Kristinstads kommun ska öppna ett fritidsbibliotek där barn och ungdomar gratis kan låna fritidsoch idrottsutrustning. Utdragsbestyrkande Justerarens signatur

23 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 2 (2) Sammanträdesdatum Kommunstyrelsen Kultur- och fritidsförvaltningen kontaktade Skåneidrotten för att titta närmare på Fritidsbanken som sedan 2013 byggts upp likt en franchise med stöd av Riksidrottsförbundet runt om i Sverige. Fritidsbanken syftar till att alla som vill ska kunna låna idrotts- och fritidsutrustning gratis under 14 dagar. Därefter lämnas utrustningen tillbaka, alternativt lånas om. Kultur- och fritidsförvaltningen anser att förslaget om ett fritidsbibliotek i Kristianstads kommun är intressant och föreslår att kultur- och fritidsförvaltningen får i uppdrag att utreda verksamhetsmässiga och ekonomiska förutsättningar för möjligheten att öppna ett fritidsbibliotek i Kristianstads kommun. Kommunstyrelsens arbetsutskotts förslag till Kommunstyrelsen Föreslå Kommunfullmäktige: Anse motionen besvarad. Kommunstyrelsen beslutar för egen del Utredning och ställningstagande om verksamhetsmässiga och ekonomiska förutsättningar för möjligheten att öppna ett fritidsbibliotek i Kristianstads kommun beslutas av Kultur- och fritidsnämnden. Beslutsunderlag Kommunstyrelsens arbetsutskotts beslut Kultur- och fritidsnämndens beslut Kultur- och fritidsförvaltningens tjänsteutlåtande Remiss Kommunfullmäktiges beslut Medborgarförslag Utdragsbestyrkande Justerarens signatur

24 Årsrapport 2016 för kommunövergripande handlingsplan för hantering av arbetsmarknadspolitiska åtgärder

25 KRISTIANSTADS KOMMUN Årsrapport 2016 Innehåll Bakgrund...3 Uppföljning av uppdraget...3 Redovisning av utfallet...3 Analys av måluppfyllelse Ökad efterfrågan på praktikplats...4 Mer stöd och uppföljning...5 Behov av förankring...5 Olika förutsättningar...6 Upphandling med sociala hänsyn...7 2

26 KRISTIANSTADS KOMMUN Årsrapport 2016 Bakgrund Kommunstyrelsen beslutade i augusti 2013 att godkänna den kommunövergripande handlingsplan för arbetsmarknadspolitiska åtgärder som tagits fram av Arbete och välfärdsförvaltningen i samarbete med övriga förvaltningar och bolag. En ny version av handlingsplanen togs fram under våren Av handlingsplanen framgår att den ska följas upp med en årsvis redovisning samt med halvårsrapporter kring andel personer i arbetsmarknadsåtgärd. Målsättningen är att motsvarande 7,5% av kommunens tillsvidareanställda ska motsvaras av personer i arbetsmarknadsåtgärd Delmål för 2016: 6,0% och för 2017: 6,8%. Syftet med handlingsplanen är att tydliggöra den viktiga uppgift kommunen har att ställa bra och utvecklande praktikplatser och arbetsmarknadsanställningar till förfogande för de som har svårigheter att ta sig ut på arbetsmarknaden. Uppföljning av uppdraget Arbete och välfärdsnämnden följer halvårsvis upp handlingsplanens uppsatta mål. Förvaltningarnas och bolagens arbetsmarknadsåtgärder har kartlagts genom kvartalsvisa mätningar som sedan har sammanställts i halvårs- och helårsrapporter som överlämnas till kommunstyrelsen för kännedom. En årsrapport lämnas med analys av utfallet. Handlingsplanen följs upp av en arbetsgrupp bestående av utsedd representant (f a HR-specialister) för respektive förvaltning och bolag samt enhetschef för Matchningsgruppen. Arbete och välfärdsförvaltningen är sammankallande. I denna grupp har utfallet presenterats och förvaltningar och bolag har kunnat diskutera svårigheter men också lyft möjliga och framgångsrika tillvägagångssätt. Ekonomi- och upphandlingsavdelningen ansvarar för att driva arbetet kring sociala hänsyn vid upphandlingar och redovisar årligen hur arbetet med sociala hänsyn i upphandlingar fortskrider. Redovisning av utfallet I december 2016 är totalt 350 personer placerade i någon form av arbetsmarknadspraktik, arbetsmarknadsanställning 1 eller vissa definierade an- 1 Med arbetsmarknadsanställningar avses Arbete och välfärdsförvaltningens nystartsjobb, utvecklingsanställningar, offentligt skyddade anställningar (OSA) och extratjänster 3

27 KRISTIANSTADS KOMMUN Årsrapport 2016 ställningsstöd 2 i Kristianstads kommun. Detta motsvarar 4,8 %. Huvudmålet för handlingsplanen är 7,5% och detta mål ska vara uppnått Delmålet för 2016 är 6,0%. Målet uppnåddes inte under året. Totalt andel/antal personer i arbetsmarknadsåtgärd ,0% 400 Andel Antal 4,0% 300 [$-41D]mars -16 [$-41D]juni -16 [$-41D]september -16 [$-41D]december -16 Andel Antal Analys av måluppfyllelse 2016 Under 2016 har målnivåerna inte nåtts. Arbetsgruppens representanter från de olika förvaltningarna har analyserat orsakerna. Anledningarna till att målet inte nåtts är flera, dels har Matchningsgruppen har förändrat sitt arbetssätt under året och har ännu inte nått full effekt av det nya arbetssättet och dels har det låga ärendeinflödet under våren påverkat. Nya insatser och förändringar av regelverk kring olika arbetsmarknadsåtgärder har också påverkat samt det faktum att ett stort antal praktik- och anställningsavslut gjordes under november månad. Tidigare erfarenhet visar också att decembers månads mätning vanligtvis visar ett lägre resultat än mätningarna i mars och september. Anledningen är att verksamheterna har större möjligheter att ta emot deltagare efter julledigheterna än i december månad. En jämförande mätning i november månad visar att motsvarande 5,5% hade en arbetsmarknadsåtgärd. Ökad efterfrågan på praktikplats Efterfrågan på praktikplatser genom Matchningsgruppen har ökat både från Arbetsförmedlingen och från socialtjänsten. Bedömningen är att det 2 Med vissa definierade anställningsstöd avses lönebidrags-, trygghets- och utvecklingsanställningar. 4

28 KRISTIANSTADS KOMMUN Årsrapport 2016 beror på att samverkan förbättrats. Socialtjänstens verksamhet för försörjningsstöd har tillsammans med Matchningsgruppen och övriga arbetsmarknadsdelar inom Arbete och välfärdsförvaltningen skapat processen En väg in Tidigare har remisser angående arbetsmarknadsåtgärder lämnats till olika enheter inom förvaltningen. En väg in har förenklat flödet så att alla remisser lämnas till samma enhet. Detta arbetssätt används även för praktikförfrågan från Arbetsförmedlingen vilket har underlättat samarbetet också med Arbetsförmedlingen. Matchningsgruppen finns numera tillgängliga i Arbetsförmedlingens lokaler varje vecka för att ytterligare underlätta samverkan. Utöver detta har de nya statliga arbetsmarknadssatsningarna framförallt extratjänster ökat efterfrågan på praktikplatser. Trots det goda inflödet har antalet nya praktikplaceringar inte motsvarat antalet praktikplaceringar och arbetsmarknadsanställningar som avslutats under hösten. (De anställningarna som finansierades via riktade medel från Kommunstyrelsen har avslutats i slutet av året. Under åren avsattes strax över 60 miljoner i riktade medel för att finansiera arbetsmarknadsanställningar; nystartsjobb, utvecklingsanställningar samt skyddat arbete hos offentlig arbetsgivare-osa) Förhoppningen är att antalet personer i arbetsmarknadsåtgärder ökar i början av 2017 då arbetet med extratjänsterna kommit igång. Mer stöd och uppföljning Deltagarna som är aktuella för arbetsmarknadsåtgärder har ofta komplex problematik samt behov av stöd och handledning. Förvaltningar och bolag efterfrågar stöd till handledarna för att de ska kunna ta emot deltagare på ett bra sätt. Handledarutbildning erbjuds kontinuerligt till arbetsplatserna, vilket efterfrågas och uppskattats. Matchningsgruppen införde i januari 2017 en digital handledarutbildning, som komplement till den ordinarie handledarutbildningen, för att fler ska få tillgång till denna. Matchningsgruppen har också utökat möjligheten för jobbkoordinatorerna att ge både deltagare och arbetsplats stöd och vägledning. Under året beslutades även att den beredskap som Matchningsgruppen införde efter önskemål från ett par av förvaltningarna permanentas. Beredskapen har möjliggjort för förvaltningarna att ta emot deltagare även på obekväm arbetstid. För närvarande har 25 personer praktik eller anställning på schema. Behov av förankring Arbetsgruppen har sedan tidigare konstaterat att en god förankring och stor genomslagskraft behövs för att uppdraget ska lyckas och målet nås. 5

29 KRISTIANSTADS KOMMUN Årsrapport 2016 Den kommunövergripande handlingsplanen har under året varit uppe för information i flera nämnder och representanter från Arbete- och välfärdsförvaltningen har ibland bjudits in. För att förvaltningarna och bolagen ska ha bättre förutsättningar för att arbeta enligt handlingsplanen bör även årsrapporten av planen tas upp för information i nämnder och styrelser. Olika förutsättningar Arbetsgruppen upplever att samarbetet med, och stödet från, Matchningsgruppen fungerar mycket bra. Denna uppfattning stämmer också väl överens med den kundundersökning som genomfördes i Matchningsgruppen under sommaren då ett 30-tal arbetsgivare kontaktades och fick utvärdera samarbetet med Matchningsgruppen. Nedan följer en analys av arbetet på några av förvaltningarna. Arbete och välfärdsförvaltningen Förvaltningen har tagit emot ett stort antal personer i arbetsmarknadsåtgärd under året. De flesta placeringar har gjorts inom enheten Sysselsättning och rehabilitering. Inom enheten erbjuds arbetsträning vilket för många varit ett första steg innan de vidareplacerats till en annan arbetsplats inom kommunen. Det ökade antalet placeringar inom Sysselsättning och rehabilitering beror på att fler i målgruppen står längre från arbetsmarknaden och inte kan gå direkt ut till kommunala arbetsplatser. Barn och utbildningsförvaltningen Förvaltningen har tagit emot mellan personer i arbetsmarknadsåtgärder under Många medarbetare inom Barn- och utbildningsförvaltningen har gått handledarutbildning via högskolan på 7,5 hp eller handledarutbildning via Matchningsgruppen och har bra möjligheter att stödja praktikanter och arbetsmarknadsanställda. Förvaltningens olika verksamheter tar ofta och gärna emot praktikanter och många kontaktar också Matchningsgruppen och anmäler ofta önskemål om att ta emot. Av förvaltningens egen budget för arbetsmarknadspolitiska åtgärder avsätts 10 % för att kunna göra tillfälliga utvecklingsanställningar oftast efter en OSA-anställning genom Matchningsgruppen för att få fler personer att växa och kunna komma vidare. C4 Teknik Den kommunövergripande handlingsplanen har presenterats för tekniska nämnden under året och förvaltningen är positiva till att ta emot deltagare från Matchningsgruppen. Samarbetet med Matchningsgruppen upplevs fungera bra. 6

30 KRISTIANSTADS KOMMUN Årsrapport 2016 Kultur och fritidsförvaltningen Under 2016 har biblioteket, som är Kultur och fritidsförvaltningens största arbetsplats, implementerat sin nya organisation vilket minskat möjligheten att ta emot. Förvaltningen har också avvaktat vissa beslut om tjänster i avvaktan på projektet Heltid för alla. De kontakter Kultur och fritid har haft med Matchningsgruppen upplevs ha fungerat bra. En praktikant har dock fått byta kontaktperson hos Matchningsgruppen vid upprepande tillfällen. Miljö och samhällsbyggnadsförvaltningen Den kommunövergripande handlingsplanen har presenterats för förvaltningen ledningsgrupp och för förvaltningens båda nämnder (byggnadsnämnden och miljö- och hälsoskyddsnämnden) Matchningsgruppen har under året gjort en förfrågan om praktikplacering till förvaltningen men denna deltagare bedömdes inte ha rätt profil. Omsorgsförvaltningen Heltid för alla införs nu i förvaltningen vilket påverkat förvaltningens möjligheter att ta emot. Förvaltningen tar emot ett stort antal utbildningspraktikanter som också påverkar mottagandet. Förvaltningen upplever att samarbetet med Matchningsgruppen fungerar bra och är positiva till att ta emot personer i arbetsmarknadsåtgärd. Upphandling med sociala hänsyn En arbetsordning har tagits fram av ekonomi- och upphandlingsavdelningen gällande upphandlingar med sociala hänsyn som ett särskilt kontraktsvillkor. Under 2016 genomfördes två upphandlingar med dessa villkor. Den första avsåg utvärdering av ett ESF-projekt och den andra upphandlingen avser ett kommunövergripande ramavtal för städtjänster. Tjänstemännen uppfattar att handläggningsgången har fungerat och att lärdomar kommer att dras av denna första upphandling. Ekonomi- och upphandlingsavdelningen hämtar bland annat erfarenheter från upphandlingsenheten i Helsingborg. 7

31 2016 VERKSAMHETSBERÄTTELSE 1

32 ETT LEVANDE MUSIKLIV STYRELSEN MUSIK I SYD 2016 Precis som föregående år kan styrelsen och styrelsens AU Utställningen Archæomusica Musik så började det! invigdes den 6 juni på Klostret i Ystad. STYRELSEN FÖR MUSIK I SYD AB 2016 Jan Carlsson (s) ordförande Ann-Charlotte Kakoulidou (s) 1:a vice ordförande Emma Köster (m) 2:e vice ordförande Ledamöter: Ingrid Nordin (s), Thomas Rödin (mp), Elin Mannheimer (kd), Tommy Nilsson (sd), Margareta Schlee (m), Eva Johnsson (kd), Ingemar Almkvist (s) och Lena Johansson (mp). Förtroendevalda: Matthijs van Gestel, Symf Per Mattsson, Symf Revisor: Håkan Sventorp, Ernst & Young Förtroendevalda revisorer: Marie Nielsén, Jan Erlandsson, Sölwe Franzén, Göran Borg (ers.) med stolthet konstatera att vi har haft ett år med en imponerande och omfattande verksamhet med bredd, stor spridning och av hög kvalitet. Styrelseuppdraget är både stimulerande och inspirerande och vi menar att Musik i Syd väl lever upp till det kulturpolitiska uppdraget och tillgodoser stora delar av de behov och önskemål som finns lokalt runt om i vår region. Vi anser också att vi har en betydande roll, i vissa avseenden ledande, i ett nationellt perspektiv. Genom kultursamverkansmodellen kan vi konstatera att det kulturpolitiska ansvaret ökat regionalt, vilket är en både spännande och stimulerande utmaning. Musik i Syd har en viktig roll i den kulturprofil vi har i Skåne och Kronoberg. Den musikarkeologiska utställningen Archæomusica, inom ramen för EU-projeket EMAP, är ett exempel på en helt unik verksamhet som Musik i Syd stått för under En imponerande insats som visar på hög Musik i Syd-kompetens och vilja att ta sig an nya och spännande utmaningar. Större tillgänglighet till den kultur som våra institutioner producerar har kommit att bli en viktig diskussionsfråga i kulturpolitiken. Musik i Syd Channel är ett exempel på hur vi verkar för att erbjuda medborgarna tillgång till högkvalitativa upplevelser oavsett bostadsort. Det är med glädje vi konstaterar att den så oerhört viktiga verksamheten för våra allra yngsta fortsätter att utvecklas och förnyas. För det är ju så, att låta barn och unga få möta och uppleva levande musik är, trots allt, den viktigaste uppgiften för Musik i Syd. Jan Carlsson Ann-Charlotte Kakoulidou Emma Köster LEDNINGSGRUPP 2016 Martin Martinsson, VD Magnus Gustafsson, vice VD, verksamhetschef folkoch världsmusik Lena Ulvskog Arvidsson, administrativ chef Ann-Marie Ekman, verksamhetschef Palladium Malmö Annika Johansson, verksamhetschef Unga Susanne Rydén, orkesterchef Musica Vitae Peter Wilgotsson, verksamhetschef Festivaler/Utland Mathias Boström, verksamhetschef Smålands Musikarkiv Det är för mig en stor glädje att få redovisa Musik i Syds verksamhet Än en gång visar vi på stor spridning och bredd med våra konserter, och jag är helt övertygad om att vi har stor betydelse för ett rikt och levande musikliv i hela vår region. Att ge människor tillgång till skapande och levande musikupplevelser är en del av ett kulturpolitiskt uppdrag och en del av en aktiv kulturpolitik med målet att göra levande musik tillgänglig även utanför de större städerna. Genom Musik i Syds olika verksamheter får därmed vuxna och barn i regionen möjlighet till kvalitativa musikupplevelser på platser där man annars inte skulle ha möjlighet att producera och framföra ett liknande utbud. Det är också viktigt att vi når barnen i förskolan och skolan men även på fritiden tillsammans med familjen det vill säga i flera olika miljöer. Verksamheten för barn och unga är högt prioriterad och vårt utvecklingsprojekt i samarbete med Kristianstads kommun har varit framgångsrikt och medverkat till nya produktionsidéer, ofta i nära samverkan med barnen själva, där de aktivt deltar. Skapande skola har kommit att bli en viktig och betydelsefull resurs för verksamheten i skolan och Musik i Syd har medvetet satsat på att medverka i den processen. Musik i Syd är svensk deltagare i det femåriga EU-projektet EMAP European Music Archaeology Project. En viktig del av projektet är utställningen Archæomusica med rekonstruktioner av instrument och föremål, med början år f.kr. och fram till medeltiden. För Musik i Syd var det en stor ära att denna turnérande utställning fick sin världspremiär på Klostret i Ystad. Utställningen, som genomfördes i nära samarbete med Klostret och Ystads kommun, pågick från sommaren och sju månader framåt. Musik i Syd stod också under den perioden för ett omfattande konsertprogram, visningar och konserter med Ensemble Mare Balticum för barn, samt även workshops och föreläsningar. En ny festival såg dagens ljus under 2016, Malmö Chamber Music. Det är en stor glädje för mig och för Musik i Syd att få ge Sveriges genom tiderna störste instrumentalsolist Håkan Hardenberger en roll som konstnärlig ledare för en internationell festival i hemstaden Malmö. En festival som genom Håkans kompromisslösa val av artister och program nådde en för våra breddgrader helt unik konstnärlig nivå. Musikriket är en serie turnéer som sker i nära samarbete med mindre kommuner i Kronoberg och norra Skåne. Sammantaget deltar åtta kommuner, varav fem i Kronoberg. Målet är att vi även på mindre orter ska kunna erbjuda publiken kvalificerade musikupplevelser. Jag upplever att denna konsertserie har blivit en succé. Publiken strömmar till och vi har nära nog fördubblat antalet besökare under 2016 jämfört med föregående år. Jag känner mig stolt över vad Musik i Syd skapar och producerar i vår del av landet. Musik i Syd gör skillnad. Martin Martinsson VD Musik i Syd Foto Oskar Martinsson 2 3

33 Mitt i musiken med Musica Vitae UNGA MUSIK I SYD UTVECKLING PÅGÅR! MUSIK 0-5 ÅR Varje år väljer vårt producent-team på UNGA ett nytt och varierat musikutbud med kraft att stimulera fantasi, uttrycksförmåga, tolerans och gemenskap. Utbudet presenteras i vår tryckta och digitala utbudskatalog och i kortare utdrag på scen under våra utbudsdagar. Under 2016 beredde vi genom fokusområdet Utveckling pågår! MUSIK 0 5 år plats för musik för de yngre barnen och förskolan. Satsningen mynnade ut i två konferensdagar: Utvecklingscentrums dag 9 november på Kulturkvarteret Kristianstad och Livsviktigt 10 november (i samarbete med Riksteatern Skåne genom nätverket Ung Kultur Nord Ost) på Hässleholm Kulturhus. MUSIK I FÖRSKOLAN En utbudsdag för förskolan arrangerades 3 mars i Utvandrarnas hus i Växjö. EXEMPEL PÅ PRODUKTIONER OCH UTVECKLINGS- ARBETEN UNDER ÅRET: Världens vaggvisor ett program för de allra minsta och deras vuxna som ska hitta nya skatter, spelplatser och målgrupper inom världens musik. Förskolepersonalkör en exklusiv fortbildning för förskolepedagoger som har funnits i Kristianstad sedan Samarbete inleddes med forskare. MusikA vår app för förskolan, som ska vara ett verktyg för alla som mer aktivt vill jobba med musik, rörelse och rytmik i förskolan, fick under året nytt innehåll och ny skrud. Mitt i musiken en ny produktion vi tar fram i samarbete med Musica Vitae och rytmikpedagogerna Ann-Krestin Vernersson och Ulrika Lorentzi. Här bjuds förskolebarn in mitt i orkestern efter förberedelser i att lyssna, följa och styra musiken. Arbetet dokumenterades i film. MUSIK I FRAMTIDENS FÖRSKOLA En fristående kurs på Musikhögskolan i Malmö som drivs i nära samarbete med Utvecklingscentrum. Kursen är till för musiker som vill lära sig, eller bli bättre på, att uppträda och spela musik för barn 1 5 år. En av produktionerna från kursen Rep & randigt kom med i vårt musikutbud. Världens vaggvisor med Åsa Henriksson och Roberto Amerisse MUSIK I SKOLAN En utbudsdag för skola och Skapande skola arrangerades 9 mars 2016 på Palladium Malmö. EXEMPEL PÅ PRODUKTIONER OCH UTVECKLINGS- ARBETEN UNDER ÅRET: Six Drummers, maj fick över elever lyssna när Six Drummers spelade på vardagsföremål såsom spis, dammsugare, mikrovågsugn, elvisp, kylskåp och plastgrisar. Spelplatserna var Malmö Live, Ystad Teater, Trelleborg Rotundan och Humlescenen i Bromölla. Köket som väger mer än 500 kilo tog tre timmar att bygga. Archæomusica MUSIK så började det! En unik utställning 6 juni 8 januari 2017 på Klostret i Ystad som tog besökaren med till musikens ursprung och utforskade hur vår äldsta musikhistoria lät. Under hösten fick elever i årskurs 4 6 uppleva Archæomusica i form av guidade visningar, antika tilltugg och musik och ljud med Ensemble Mare Balticum tillsammans med museipedagogerna från Ystad. Spektakel ett fördjupningsprojekt i skolan som omfattar fem dagar och som ca elever genom åren har upplevt. Här används folkmusiken som ett pedagogiskt verktyg för att stärka och skapa gemenskap. Eleverna får, utifrån sina egna förutsättningar, dansa, sjunga och spela. Stor vikt läggs vid varje enskild elevs utveckling. Projektet avslutas med en kvällsföreställning inför en entusiastisk publik av kompisar och föräldrar. Freestyle Phanatix en grupp som består av medlemmar med olika kulturella och etniska ursprung och jobbar aktivt med integrationsfrågor. Programmen som innehåller workhops i dans, beatbox och rap/lyrik genomsyras av öppenhet och tolerans för olika sociala och etniska bakgrunder med målsättningen att detta ska ses som en fördel för publik och workshopdeltagare. Artisterna blir naturligt förebilder för de barn och ungdomar de möter. Resor över vatten MUSIK DIREKT 30 ÅR! Den övergripande tanken för tävlingen Musik Direkt, som firade 30 år under 2016, är att deltagarna ska få utvecklas på scen, ha chansen att vinna spelningar såväl internationellt som nationellt, göra workshops, träffa andra likasinnade och skaffa sig värdefulla kunskaper om dagens musikbransch. Regionfinalen gick av stapeln 3 april på Malmö Live och vinnarna från respektive region tävlade sedan i Imagine Sweden Riksfinal i Uddevalla den 5 7 maj OFFENTLIGA KONSERTER OCH TILLGÄNGLIGHET FÖRESTÄLLNINGAR ÖVER GENERATIONS- GRÄNSERNA I tio kommuner har vi ett tätare samarbete med olika arrangörer, där vi varje termin genomför en familjeserie som erbjuder barn och vuxna nya möten och spännande upplevelser. Under sommaren samarbetade vi med till exempel Superdupersommar i Malmö Folkets Park, Krukmakaren i Ystad, Barnens egen Korröfestival, Backafestivalen och Ystad Sweden Jazzfestival. UNGA PÅ MUSIK I SYD CHANNEL I vår digitala filmkanal ökar vi intresset för levande musik genom konserter och reportage. Tre filmproduktioner blev det genom Utvecklingscentrum under 2016: Mitt i Musiken med Musica Vitae, Barnmusikens två världar och Resor över vatten. UTVECKLINGSCENTRUM Utöver årets fokusområde på de yngsta barnen, fortsatte det normkritiska utvecklingsarbete som drog igång med en konferensdag För oss handlar det om att få syn på och ifrågasätta normer och strukturer som påverkar oss, våra attityder och våra beslut för att kunna erbjuda vår unga publik mer jämställda och representativa föreställningar. FORSKNING OCH FORSKARE BERÄTTAR Något vi också aktivt arbetar med inom Utvecklingscentrum är att knyta forskare till vår verksamhet. Det gör vi genom våra olika utvecklingsprojekt, följeforskning och vår Nytt innehåll till vår app MusikA utvecklades tillsammans med interaktionsdesignern Johan Salo. föreläsningsserie Forskare berättar. Ylva Holmberg och Camilla Löf från Malmö högskola följer Utvecklingscentrums verksamhet i några utvalda projekt. I december knöts forskaren Anna Linge till vår Förskolepersonalkör. Forskare berättar gästades av genusforskaren Vanja Hermele 26 maj, radiojournalisten och författaren Ylva Mårtens (inom ramen för Kristianstad bokfestival) 2 september och läkaren och Lars H Gustafsson (inom ramen för Utvecklingscentrums dag) den 9 november. MUSIKER BORTOM VÅRA EGNA HORISONTER OCH NÄTVERK Trumattack! Musik för och från alla En fristående uppföljning av projektet Vi slår på trummor inte på varann! Musikerna utsågs på en audition på ARENA 305 i Malmö där UNGA Musik i Syd ansträngde sig till det yttersta för att få tag på musiker bortom våra egna horisonter och nätverk. KULTURCREW Tillsammans med Riksteatern Skåne och kommunerna Burlöv, Skurup, Vellinge, Lomma, Trelleborg och Kävlinge har vi tagit fram en modell för att göra elever mer delaktiga och involverade i kulturupplevelser på skolan. NATIONELL OCH INTERNATIONELL SAMVERKAN I ett nätverk, en del av Jeunesses Musicales Sverige, möter barn- och ungaproducenter från hela landet varandra vid regelbundna träffar för inspiration och erfarenhetsutbyten. Under 2016 skedde det i samband med Folk- och Världsmusikgalans Nordic Showcase 30/3 1/4 och inom ramen för YAMSession i Larvik, Norge, med showcase och en stor uppslutning branschfolk från hela Norden och flera Europeiska länder. Musik i Syd deltog i tävlingen the Young Audience Music Awards med föreställningen Solisten! Nordisk samverkan blev det också via operaproduktionen Draken Kjetil som under 2016 ingick i UNGAs utbud. 4 5

34 Smittande sång och sittande dans med Laif Carr ingår i musikutbudet för vården. KULTURPROJEKT I VÅRD OCH OMSORG Inom vården lägger vi stor vikt vid kommunikationen mellan artister och publik. Här använder vi både våra egna, fasta musiker och anlitar frilansmusiker för att kunna variera innehåll och erbjuda kvalitet inom flera genrer. Under hösten anställdes en samordnare för Musik i vården för att fortsätta arbetet som startats genom utvecklingsbidragen från Kultur Skåne. Vår ambition är att initiera infrastruktur och rutiner som sedan länge finns etablerade inom barn och unga: ett musikutbud, en utbudsdag, konferens- och inspirationsdagar m. m. En första utbudsdag för äldreomsorgen arrangerade Musik i Syd på Kulturkvarteret Kristianstad våren Då kunde vi med utvecklingsbidrag från Kultur Skåne presentera ett utbud med subventionerade musikprogram. Utbudsdagen satte fart på antal spelningar i vården men det blev också tydligt att många som kom dit inte hade någon budget alls för att betala ens kraftigt subventionerade produktioner och att kontaktvägarna var oklara. Höst 2016 inleddes nya samarbeten med äldreboenden och dagverksamheter i regionen. KOMMUNSAMARBETEN Under året inleddes samarbete med Bromölla genom Börja med personalen ur vårt utbud för vården med musikern och musikterapeuten Gitte Pålsson, med personal från äldreboendena Brogården, Korsvångsgården, Lagunen och hemtjänsten. Pilotprojektet Musik i Mattarp med Ninni Carr, Laif Carr och Erik Ask-Upmark blev en kick off för många möten i kommunen. Ur detta växte ett nytt projekt fram Musik och teater som trigger och verktyg som beviljades kronor. Äldreomsorgen och kultur- och fritidsförvaltningen i Örkelljunga kommun vill satsa på ett projekt där man med musik, gamla bilder och teater samt genom den s.k. reminiscensmetoden väcker minnen, stärker självkänslan och känslan av tillhörighet hos de äldre. Projektet Personal från äldreboenden och hemtjänst i Bromölla tillsammans med Gitte Pålsson i Börja med personalen ska genomföras i ett nära samarbete med bl. a. Musik i Syd. Syftet är att hitta en samverkansmodell för att stärka kommunens arbete kring kultur och hälsa och främja de äldres möjlighet att ta del av professionell kultur. De vill också höja personalens medvetenhet och kompetens gällande kulturens roll i äldreomsorg och demensvård. YSTAD Inom hemtjänsten i Ystads kommun testade musikern och musikterapeuten Gitte Pålsson tillsammans med etnologen Erik Nage en ny form av intima och interaktiva musikstunder för äldre, anhöriga och personal. Projektet Mötas i musik i hemmet innehöll fem musikerbesök hos åtta hemtjänsttagare. Hemtjänstpersonal, anhöriga och vänner bjöds in till varje besök. Initiativet till projektet kom från Gitte Pålsson och Ystad kommuns kulturchef. Musik i Syd var en samverkanspart genom utvecklingsmedel från Kultur Skåne. KRISTIANSTAD Flera samarbeten pågår kontinuerligt mellan Musik i Syd och Kultur & fritid/omsorgsförvaltningen, Kristianstads kommun. Ett exempel är Seniorkören där sångglädjen står i centrum. Produktionerna Börja med personalen, Tea for two, Den svenska visskatten, Smittande sång och sittande dans, Mellan dröm och verklighet med Ensemble Mare Balticum med har spelats i Kristianstad. Allsångslåtar man minns och Daggstänkta berg fallera spelades i Malmö. Smittande sång och sittande dans spelades i Ängelholm, Perstorp, Klippan, Degeberga och Helsingborg. ULRIKA OCH ERLAND I Skåne besöker Ulrika Gudmundsson Schönberger och Erland Mauritzon Schönberger vårdtagare i hela regionen med två röster, en gitarr och ca 400 sånger från sin stora svenska visskatt. KRONOBERG I slutet av året erhöll vi utvecklingsbidrag från Region Kronoberg för att utöka och kvalitetssäkra musikutbudet på äldreboende och vårdhem i Kronoberg under KAMMARMUSIK ORKESTER KÖR KAMMARMUSIK Musik i Syd presenterade under 2016 ett rikt och varierat utbud av konserter och turnéer med internationella och svenska kammarmusikgrupper och artister. Likt tidigare år utgjorde den katalog som ges ut i samarbete med Musik i Blekinge, Kultur i Halland och Länsmusiken Kalmar Län basen för vår turnéstruktur. Nedan följer ett urval ur verksamheten. Jan Lundgren, för många framförallt känd som jazzpianist, gästade kammarmusikarrangörer i Lund, Olofström, Helsingborg, Växjö och Västervik med ett fint kammarjazzprogram som lockade stor publik. Pianisten David Huang fortsatte under våren sin turné som vinnare av Solistpriset. Solistpriset är Sveriges främsta individuella pris för yngre musiker inom den klassiska genren och drivs av Kungl. Musikaliska Akademien i samarbete med Sveriges Radio, Berwaldhallen, Musik i Syd, Göteborgs Symfoniker samt Inge och Einar Rosenborgs stiftelse för svensk musik. I det genreöverskridande projektet Aerials mötte jazzsångerskan och kompositören Lina Nyberg och gitarristen David Stackenäs musikerna i Vindla String Quartet. Tillsammans gav de konserter i Malmö, Landskrona, Helsingborg och Kristianstad. I april fick södra Sverige fint besök av italienska Quartetto di Cremona. Samma månad arrangerade Musik i Syd också vårt årliga arrangörsmöte för kammarmusikarrangörer, där föreläsningar varvades med diskussioner och förslag kring kommande turnéverksamhet. Efter sommaren var det dags för Dagen Svalnar, en produktion där skådespelaren Stina Ekblad tillsammans med trio tolkade Edith Södergrans diktande. Mästergitarristerna Göran Söllscher och Mats Bergström möttes under hösten i ett unikt samarbete och rosades av såväl publik som media. Vår svenska altstjärna Anna Larsson och skånska pianisten Francisca Skoogh turnerade under hösten med ett finstämt romansprogram och gav den sydsvenska publiken möjlighet att höra en sångerska av absolut världsklass i ett nära och intimt format. Höstsäsongen avslutades så med Kungsbacka Piano Trio, en riktig favorit bland både publik och arrangörer, som bjöd på vackra tongångar av Lili Boulanger, Maurice Ravel, Arvo Pärt och Franz Schubert. UNG & LOVANDE 2015 vann slagverksensemblen GONG tävlingen Ung & Lovande och under hösten 2016 startade deras vinnarturné som omfattade tretton konserter. Turnén fortsatte våren Turnén gjordes i samarbete med Kammarmusikförbundet och Västmanlandsmusiken. MUSIKRIKET Musikriket är en turnéserie där vi satsar på att nå ut med högkvalitativ musik i olika genrer till de mindre orterna i Kronoberg och norra Skåne. Sammanlagt medverkade åtta kommuner 2016: Alvesta, Ljungby, Perstorp, Uppvidinge, Växjö, Älmhult, Örkelljunga och Östra Göinge och utöver det flera lokala arrangörer i samverkan med kommunerna. Sammanlagt genomfördes 36 konserter på 20 olika orter. Jämfört med 2015 så har vi i princip lyckats fördubbla antal besökare per konsert! 2016 serverade vi rivig blues från Mjölby med Lisa Lystam & Fredrik Karlsson, svängiga jazzkatter från Danmark med världsartisterna Mads Vinding & Margrete Grarup, mjuka harpklanger från Senegal med Sousou & Maher Cissoko, ödesmättade tangotoner från Växjö med Piazzolla A Love Story, flyhänt slagverk från Skåne med MalleusIncus och eftertänksamma visor från Södermalm med Sofia Karlsson & The Grand Guitar Orchestra, vilka spelade för utsålda hus. MUSIK I SAGOBYGD Musik i Sagobygd är en festival som har sitt fokus på berättandet i musiken i låtar, visor, melodier, ballader, instrument och i musikens kontext. Musik i Sagobygd samarrangeras sedan flera år med Ljungby Berättarfestival. Samarbetet är berikande på många plan och dubbelfestivalen riktade 2016 in sig på ett Gränslöst berättande i ord och ton. Programmet fylldes av bl. a. visor och berättelser med Kersti Ståbi och ikonen Jeja Sundström, feministisk och slagfärdig folkmusikshow med Sara Parkman & Samantha Ohlanders, panelsamtal om yttrandefrihet, ryslig midnattsvanding, dryckesvisor, sånger och slagverk från hela världen med Tetra för både vuxna och barn, föreläsning om den småländska operasångerskan Christina Nilsson med Magnus Gustafsson och dråpliga sånger med Mats Sturesson. KLOSTERSERIEN I anknytning till utställningen Archæomusica som hölls i Klostret i Ystad, har Musik i Syd under hösten samarbetat med Ystad kommun och Ystad Kloster för att etablera en kammarmusikscen med Klosterkyrkan som spelplats. Höstens program bestod av sex konserter av hög kvalitet med regionala, nationella och internationella artister. Som en direkt följd av arbetet med konserterna, har en ny kammarmusikförening bildats i Ystad. Den startar sin verksamhet under våren

35 Foto Lovisa Fey Sofia Karlsson and The Grand Guitar Orchestra turnerade i Musikriket. Swingle Singers från USA var ett av två internationella gästspel under Lund Choral Festival. Håkan Hardenberger, konstnärlig ledare för Malmö Chamber Music, tillsammans med HK Gruber och Mahler Chamber Orchestra avslutade festivalen. BÅSTAD KAMMARMUSIKFESTIVAL 27 juni 2 juli 2016 Temat denna 24:e festival var Wien Berlin New York. I vanlig ordning inleddes festivalveckan första måndagen efter midsommarhelgen. På denna, en av Sveriges främsta kammarmusikfestivaler, möts artister under veckan oftast för första gången och bildar nya unika konstellationer parallellt med egna framföranden. Där möttes i år bland andra King s Singers, Stenhammar Quartet, Lendvai String Trio, Dénes Várjon, Nadia Wijzenbeek, Izabella Simon, Eva Steinaa, Magdalena Meitzner, Rui Lopes, Marie Macleod, Jacob Kellermann, Camilla Hoitenga, David Huang, David Grimal, Niek de Groot, Arne Bock och Ylvali Zilliacus. För hela familjen spelade Carl-Axel och Monica Dominique samt programmet Sjung med Pettsson och Findus. Festivalprogrammet erbjöd också seminarier, stipendiekonserter samt mästarkurser i kammarmusik med professor Hans Pålsson och i komposition med Rolf Martinsson. Året tonsättare var den unge, malmöbördige Benjamin Staern. Sveriges Radio spelade in ett flertal konserter bl. a. uruppföranden av Staerns verk Dropwaves och Air-Spiral-Light. MALMÖ CHAMBER MUSIC september 2016 En stor händelse under 2016 var lanseringen av Musik i Syds nya kammarmusikfestival Malmö Chamber Music. Med Håkan Hardenberger, vår tids störste trumpetsolist (och dessutom Malmöson), som konstnärlig ledare sjösattes festivalen under högtidliga former den 21 september och varade i dagarna fem. Vid 13 konserter och flera kringarrangemang fick publiken möta världsnamn som Hagen Quartet, Leif Ove Andsnes, Baiba Skride, Mahler Chamber Orchestra och självklart Håkan Hardenberger. Festivalkonserterna ägde rum på Palladium Malmö, Klubb Krinolin på Grand Öl & Mat, i S:t Petri kyrka och på Malmö Live. Festivaltonsättare 2016 var HK Gruber, som själv var på plats, Erik Satie och Johannes Brahms. Malmötonsättare i fokus var Staffan Storm och Tobias Broström, som båda hade komponerat varsitt verk speciellt för festivalen. Malmö Chamber Music fångade inte bara publikens intresse, även medierna fattade tycke och Dagens Nyheters recension fick titeln Fullträff i Malmö. Så här gör man en kammarmusikfestival för vår tid. Sveriges Radio både direktsände och spelade in och Musik i Syd Channel förevigade invigningskonserten. LUND CHORAL FESTIVAL oktober 2016 I år var det 10 år sedan starten av Sveriges största körfestival, en festival som ständigt strävat mot den utmanande skärningspunkten mellan konstnärlig relevans och publik tillgänglighet. Liksom tidigare år bjöds publiken på kvalitet och stor variation. Festivalens ryggrad de kostnadsfria lunch- och after work-konserterna har vuxit och uppskattas oerhört av publiken. Under årets festival var dessa konserter mer välbesökta än någonsin tidigare. Barnkonserterna SjungGung samlade 400 barn i Stadsteatern som under ledning av Staffan Paulson sjöng med sina idoler Oscar Zia och Molly Pettersson Hammar. Festivalens formella invigning Galakonserten gavs i en utsåld Allhelgona kyrka med Galakören om cirka 170 stämmor som under ledning av Robert Sund gjorde en musikalisk jordenruntresa med artisterna Viktoria Tolstoy och Nils Landgren. Den amerikanska vokalgruppen Roomful of Teeth och legendariska brittiska Swingle Singers var andra höjdpunkter under veckan, som avslutades med ett gästspel av Malmö Opera som gav Verdis Requiem, också det i en fullsatt Allhelgonakyrka. Årets festivalpublik uppgick till ca FLER FESTIVALER Musik i Syd arbetar aktivt med ca 20 festivaler i regionen jubilerade några av dessa: Musik i Kullabygden firade 70-årsjubileum och räknas därmed som Sveriges äldsta musikfestival. Skånes orgelveckor hade 25-årsjubileum och både Höör Barockfestival och Smålands Kulturfestival fyllde 5 år. FIVE STAR FESTIVALS I Musik i Syds festivalutvecklingsarbete har vi 2016 under begreppet Five Star Festivals samlat några av Sveriges främsta musikfestivaler i sina respektive genrer: Båstad Chamber Music, Korrö Folkmusikfestival, Ystad Sweden Jazz Festival, Malmö Chamber Music och Lund Choral Festival. Varje festival är unik med en tydlig individuell och konstnärlig identitet. Gemensamt för dem alla är en hängiven ambition att leverera unika upplevelser med högsta möjliga kvalité till så stora och breda målgrupper som möjligt. Med Five Star Festivals stärker och tydliggör vi varje festival enskilt och gemensamt, samtidigt som de återfinns under Musik i Syds paraply. Five Star Festivals tydliggör södra Sveriges rika utbud av lokala, regionala och internationella musikupplevelser, som troligen inte finns att hitta samlat på liknande sätt någon annanstans i Skandinavien. MUSIK I ÄPPELRIKET Den nya konsertserien Musik i Äppelriket startade i Kivik. Sex konserter gjordes under juli månad, i ett samarbete mellan Musik i Syd, Pro Musica Simrishamn och Kiviks församling. Serien är viktig för att förse östra delen av Skåne med högklassig musik under sommaren. Programmet sträckte sig från ett samarbete mellan Musica Vitae och folkmusikduon Hazelius Hedin, till ett internationellt besök från Berlin i form av tyska stjärncellisten Alban Gerhardt. Parterna har uppskattat samarbetet, och serien fortsätter och utveck- Slagverksensemblen GONG vann Ung & Lovande Italienska stråkkvartetten Quartetto di Cremona och gjorde en omfattande vinnarturné. las inför 2017 för att kunna vara årligt återkommande. 8 9

36 FOLKMUSIK VÄRLDSMUSIK Musik i Syd är en betydelsefull spindel i nätet när det gäller folk- och världsmusiken i Skåne och Kronoberg. Genom en nära kontakt mellan producenter, arrangörer och utövare skapas bra förutsättningar för ett fungerande samarbete. Musik i Syd är angelägna om vara delaktig i ett omväxlande, spännande och jämställt konsertutbud inom folk- och världsmusiken. Foto Jon Antonsson UTBUDET Utbudet inom folk- och världsmusik bestäms i ett nära samarbete mellan producent och arrangör turnéer och konserter planeras och genomförs efter olika önskemål och möjligheter. I dessa sammanhang tas bl.a. hänsyn till geografisk spridning och den musikaliska diversiteten inom den breda folk- och världsmusikgenren. FOLKMUSIKARRANGÖRER I REGIONEN De båda folkmusikföreningarna Malmöfolk och Valshuset (Växjö) startade sina respektive verksamhetsår 2016 innan julgranarna knappt var utkastade. Några axplock ur deras helårsprogram är Hazelius/Hedin, Rim (Nordiska Masterstudenter), MP3, The Erotica Project, Kebnekajse, Quilty, Stormsteg, Sallyswag och Thuva Härdelin & Kristina Bergström. I Växjö arrangeras även ett folkmusikcafé första torsdagen varje månad under vår och höst. En plats för alla att komma till med fika, dansutlärningar, låtstugor och allmän samvaro. ning av visor, jojk, bluegrass, Mellanöstern och skandinaviska medeltida ballader. Utöver detta så har vi samarbetat kring en rad olika arrangemang under året, i detta sammanhang kan nämnas Celtic Christmas (Tingsryd) och Quilty (Älmhult), där man på båda ställena arrangerat konserter tillsammans med lokala körer. SPELMANSSTÄMMOR Spelmansstämmor är en stor och betydelsefull del av folkmusikrörelsen och en stor del av amatörkulturen. Det är ofta där som morgondagens yrkesmusiker får sin första ordentliga dos av levande folkmusik och det är också här man kan hitta nya personer att spela med och kunna del av den levande traditionen. Exempelvis Donatism med Marin/ Marin och Karin Wallin där årets tema var Musik i Exil Krigsfångars musik. Laif Carr medverkade även på flertalet spelmansstämmor som spelman/allspelsledare bl. a. på Boarps, Ängelholm, Markaryd och Hagsta. Spinning Jennies gästade Växjö Country Roots Festival. SKROT spelade och byggde instrument på Barnens Egen Korröfestival. Foto Jon Antonsson Den relativt nya arrangören Folksy, som är baserad i Malmö, och har en inriktning mot roots-americana-folk lockade mycket folk till sina fyra arrangemang under hösten med b.la. grupperna Spöket i Köket och Glöggkompaniet. Baghdad Sessions, med syfte att erbjuda en musikalisk plattform för det mångkulturella Malmö, hade fyra evenemang på Moriskan. Ett husband fanns för hela serien och varje tillfälle hade en gäst. En av dem var Nabil Kassis, som spelar qanoun och som nyligen kom till Sverige. Tack vare Musik i Syds kontakter kom han snabbt i kontakt med andra musiker i regionen. VÄXJÖ COUNTRY ROOTS OCH MIDVINTERTON Två mindre festivaler har ägt rum: Växjö Country Roots Festival, som kom tillbaka för andra året, presenterade sex akter, bl. a. Spinning Jennies, Old Timey Remedy och The Goodbye Girls [SE, US] som också var ute på en av oss arrangerad turné. KORRÖ FOLKMUSIKFESTIVAL Korröfestivalen, som nu åter är Sveriges största folkmusikfestival, hade inget uttryckt tema utan tog det lite lugnare detta år. Förvisso mer än hundra programpunkter, mer än 73 timmar dansmusik från tillresta musiker på tre dansbanor, Finlands största spelmanslag i två fulla bussar direkt från Kaustinen, hela Musica Vitae på plats för konsert tillsammans med Hazelius/Hedin, svenskt-polskt projektband kring polskan(låtstilen), ännu fler deltagare på flerdagarskurserna, största antalet besök hittills på Barnens Egen Korröfestival som för detta bytt plats till en lite lugnare vrå. Sveriges Radio spelade in fler konserter än de kunde sända och så stora nyheten att man nu äntligen kunde åka kollektivtrafik under hela festivalen mellan Växjö och Korrö. Några av festivalens internationella gäster: Embla[DK], Oravesi All Stars [FIN], Trio Svin [DK], Ross Hull & Cameron Grant [UK], Vegar Vårdal [NO]. Korröfestivalen är återigen Sveriges största folkmusikfestival och bjöd på mer än 100 programpunkter. Midvinterton är ett samarbete mellan Musik i Syd, Musik i Blekinge och Föreningen Midvinterton med bas i Olofström. Från hela södra regionen kommer folkmusikintresserade som vill lyssna på akter och musik där rösten och det vokala får stå i fokus. Gäster i Olofström var bl. a. Sofia Karlsson, Dremka, Skuran, Mohammad & Mohamed och Friendly Nighbourhood Stringband allt som allt en bland- Några av festivalens nationella gäster: Ahlberg, Ek & Roswall, Filip Jers, Garmarna, Lena Jonsson, Skenet, Ulrika Bodén och Triller. The Nordic Fiddlers Bloc Stormsteg 10 11

37 JAZZ Musik i Syd har under 2016 deltagit aktivt i det regionala, nationella och internationella jazzlivet. Vi fortsätter att engagera oss och verkar för att jazzmusiken fortsätter att utvecklas. JAZZPRODUKTIONER OCH SAMARBETEN Vi samarbetar på olika sätt med regionens jazzarrangörer och har en pågående diskussion om på vilket sätt vi kan göra det samarbetet så bra som möjligt med hänsyn till saker som artistönskemål och möjligt utbud. Vi arbetar uteslutande med frilansmusiker inom jazzmusiken. I vårt ordinarie samarbete med jazzklubbarna och andra jazzarrangörer har vi ett brett utbud av jazzmusik och frilansmusiker från i första hand regionen men också från andra delar av landet gamla/unga, män/kvinnor, etablerade/ oetablerade osv. Vi samarbetar också med enskilda musiker/ grupper i mindre tidsbegränsade projekt. Kristianstad Jazzfestival gjorde sin 46:e festival i ordningen med Blue Bird Jazzclub som huvudarrangör och Musik i Syd som samarbetspart. Ytterligare samarbeten gjordes med Jazzfestivalen i Smyge som gick av stapeln tre dagar under sommaren. Jazz under Stjärnorna i Brantevik gjorde sin 27:e säsong. Vi samarbetade också med Grand Jazz i Lund, med Jazz på Saluhallen i Höganäs, Malmö möter Köpenhamn, Underground i Lund, Mundekulla Musikfestival samt med konsertserien Goodnight Sun som gavs i Malmö och i Lomma under juli/augusti månad. JAZZCAFÉER I YSTAD, LANDSKRONA OCH KRISTIANSTAD Det började på Ystad teatercafé redan 2011 och oktober 2014 startades ett Jazzcafé i samarbete med Landskrona teater. I februari 2016 startade vi ett Jazzcafé på Kulturkvarteret Kristianstad i samarbete med jazzklubben Blue Bird. Programmen på alla tre scenerna har varit omväxlande och vi har levt upp till målsättningen att presentera ett varierat utbud med jazzmusik av olika slag alltid med hög musikalisk kvalité. Under året har både oetablerade och etablerade grupper och musiker spelat och hälften av de grupper som gästade oss under spelåret var ledda av kvinnor. Det som började i ganska blygsam skala i Ystad, har utvecklats från en liten intim scen för företrädesvis lokala/regionala artister till en jazzrunda som många nationella och t.o.m. internationella musiker vill göra. Jazzcafeerna har vuxit till en serie konserter där flera av landets etablerade jazzmusiker vill komma och spela. Vi har också haft ett och annat internationellt gästspel. Reaktionerna från publiken har varit mycket positiva. Vi är medvetna om att det tar tid att bygga upp en trogen fast publik det har dock lyckats att nå en jazzpublik i alla städerna och jazzcaféet i Ystad har benämnts som en av södra Sveriges mest stämningsfulla musikscener. Informationen om konserterna sker till största delen genom respektive scens nätverk, men också genom Musik i Syds egen jazzsida på Facebook. YSTAD SWEDEN JAZZ FESTIVAL 3 7 augusti 2016 Jazzfestivalen, som på bara några år blivit en av landets största jazzhändelser, presenterade sin femte upplaga. Huvudscen för festivalen var som vanligt Ystad Teater men det gavs också konserter på Ystad Saltsjöbad, Biografteatern Scala; Per Helsas gård, Hos Morten Café, Ystad Konstmuseum samt i Klosterkyrkan. Festivalens omfattning var större än förra årets festival och musiken som presenterades var av högsta internationella klass med artister som Avishai Cohen, Bob James, Paolo Fresu, Cyrille Aimee, Joe Lovano, Hugh Masekela, Richard Galliano och David Liebman som internationella toppnamn och Berndt Rosengren, Jan Lundgren, Hans Backenroth och gruppen Oddjob som inhemska storheter. Publiktillströmningen var den bästa hittills och festivalen fortsätter att hålla hög internationell nivå på både arrangemang och artister. Festivalen bevakades som vanligt av P2Jazz och nådde därmet ut till lyssnare i hela landet. Cyrille Aimee gästade Ystad Sweden Jazz Festival. Tarabband medverkade i Malmö by Sweden under fotbolls-vm i Paris. INTERNATIONELLT UTBYTE Musik i Syd har under året än mer utvecklat internationella relationer och bedriver ett aktivt arbete samarbeten, utbyte av artister, deltagande i mässor, kongresser och konferenser. Utlandsarbetet är kopplat till hela organisationen: vårt utbud med konserter inom konstmusik, jazz, folk- och världsmusik, UNGA, våra festivaler och scener. Här främst genom samverkan och import av artister och ensembler från andra länder. Under 2016 medverkade vi bl. a. i International Society for the Performing Arts, ISPA-kongresserna i New York och Melbourne, JazzAhead i Bremen, Classical Next i Rotterdam, Womex i Santiago de Compostella, Nordic Baltic Festival Platform i Vilnius och YAMSessions/Yamawards i Larvik med flera. NÅGRA PROJEKT UNDER ÅRET Paris 2016 : Musik i Syd fick förfrågan från Svenska Ambassaden och UD om att ansvara för Sveriges kulturrepresentation under fotbolls-em Malmö by Sweden invigdes 30/6 med konsert i Paris med Almaz Yebio Quartet och Tarabband som en symbol för vårt mångkulturella Malmö. I november avslutades Malmö-Paris i Malmö där bl. a. Tarabband Trio gav konsert med den franska artisten Sly Johnsson. DIRECT Network Kreativa Europa: Musik i Syd har under hösten ansvarat för en EU-bidragsansökan till Kreativa Europa. Med DIRECT Network har vi inlett samarbete med Sage Gateshead, konserthus i Newcastle, England; Elphinstone Institute, universitet i Aberdeen, Skottland; Anima Eterna, orkester i Brugge, Belgien; KU Leuven, universitet i Leuven, Belgien; Media Evolution, plattform för digitala näringar, Malmö, Sverige. Polski Project: Ett samarbete mellan Musik i Syd och Kungliga Musikhögskolan med musiker från Sverige och Polen. Konserter på Bingsjöstämman, Korröfestivalen, Stallet i Stockholm och Mazurkafestivalen i Warzawa, Polen. Sveriges Radio och Polsk television har dokumenterat. Medverkan i internationella festivaler och samarbeten: Nordischer Klang-Greifswald, Tyskland, Mazurka Swiata-Warzawa, Polen, Hamburg JazzOpen, Nordic Music Days-Reykjavik,Island, CTM-Berlin, Tyskland, Usedomer Festival, Unsound-Krakow,Polen, London Jazzfestival, Edinburgh Jazz and Blues Festival, Sibelius DIG Jazzfestival- Helsingfors,Finland, Jazz Baltica Lübeck, Tyskland. Medverkat i städer som bland andra: Köpenhamn, Graestad, Odense, Ronne, Fredriksberg, Larvik, Helsingfors, Hämeenlinnan, Jakobstad, Karleby, Reykjavik, Berlin, Hamburg, Leipzig, Bremen, Greifswald, Peenemünde, Krummin, Zinnowitz, Heringsdorf, Liepe, Lüttenort/ Koserow, Benz, Kölpinsee, Seebad Ahlbeck, Seebad Bansin, Mellen, Heringsdorf, Wolgast, Elmau, Dresden, Hannover, Rostock, Lübeck, Schwerin, Regensburg, Warzawa, Krakow, Breslau, Duszniki, Peplin, Antonin, Swinoujscie, Viersen, Allschwill, Vilnius, Kadan, Písek, Strakonice, Paris, Nancy, Rotterdam, Bryssel, London, Edinburgh, Manchester, Liverpool, Glasgow, Barcelona, Stiges, Malaga, Santiago de Compostela, Valladolid, Baku, Ramallah, Amman, Sawira, Tafraout, Tblisi, Kapstaden, New York, Kansas City, Missouri, Boston, Washington, Buffalo, Toronto, Ottawa, Vancouver, Changsha, Melbourne. Medverkat i länder som: Danmark, Norge, Finland, Island, Tyskland, Polen, Schweiz, Litauen, Tjeckien, Frankrike, Nederländerna, Belgien, Storbritannien, Spanien, Azerbajdzjan, Palestina, Jordanien, Marocko, Georgien, Sydafrika, USA, Kanada, Kina, Australien. Med musiker och ensembler som: Tarabband, Karl-Martin Almkvist, Anna Pauline Andersson, Mattias Nilsson, Hellskotta, Magnus Nilsson, Iris Bergcrantz Quintet, Duo Gursus-Ida Karlsson&Sven Midgren, Jacob Karlzon, Fredrik Kronkvist, Carl Petersson, Jan Lundgren, Plunge, Vocal Six, Jason Marsalis, Eliel Lazo, Johnny Åman, Martin Sjöstedt, Miriam Aida, Tina Quartey, Karin Hammar, Moodys, Tania Naranjo, Duo Naranjo, Ann-Lena Laurin, Ola Paulsson, Konvoj Art, Linnea Hall Quartet, Sölvesborgs Körsällskap, Daniel Fäldt, Elin Frendberg, Mårten Melin, MEDI, Blåsorkester Munkedal, Roger Berg Big Band, Almaz Yebio Quartet, Rebecca Bergkrantz, Orchestra Six, Spare Time Brass Band

38 Uruppförande av Britta Byströms Games for Souls med Malin Broman. Tonsättaren Britta Byström. Musica Vitae framträdde med Hazelius Hedin under Korröfestivalen. MUSICA VITAE Med en våg av framgångar, lokalt, regionalt, nationellt och internationellt har Musica Vitae under 2016 befäst sin roll som en av Skandinaviens ledande ensembler. Framgångarna är resultatet av ett medvetet kvalitativt och kommunikativt arbete, med en ständigt växande publik i alla åldrar som ett konkret kvitto, en publik fylld av förtroende och förväntningar på den variation av musik, sammanhang och samarbeten som orkestern presenterar. Under 2016 tog ca personer vid 99 tillfällen del av vår musik i allt från öppna repetitioner till fyllda konserthus. Verksamheten för barn och unga utökades, bland annat genom ett pilotprojekt för de allra minsta. En närmare kontakt med grundskola, med kulturskolans elever och Linnéuniversitetets studenter gör att vi under året nått alla stadier i utbildningskedjan. Barn och familjearrangemang har förutom i Växjö genomförts i Kristianstad, Malmö och Älmhult. NÅGRA AV ÅRETS MÅNGA GULDKORN Uruppförandena av Britta Byströms violinkonsert Games for Souls för Malin Broman blev en höjdpunkt under både Östersjöfestivalen, Malmö Chamber Music och vid utlandsturnéen till anrika Tonhalle Zürich, med både radio- och skivinspelning som följd. Musica Vitae klev helhjärtat in i folkmusikvärlden genom sitt första framträdande på Korröfestivalen tillsammans med Hazelius Hedin. Produktionen finns dokumenterad på Musik i Syd Channel och utgjorde sommarens uppskattade turnéproduktion. Nationellt stöd beviljades den sceniska konserten Varelser och Ballader, där Musica Vitae förenade regionalt kulturarv med nyskapande teknik. Både gymnasieskola, senioruniversitet och en intresserad allmänhet tog del av föreställningen och fascinerades av densamma. Och vilket mottagande de fick! Ljudliga bifall mellan enskilda satser och stående ovationer redan före paus. Inte ett dugg konstigt med tanke på den frasande glöd och det medryckande schvung som Broman fick fram tillsammans med sin numera alldeles egna stråkorkester. DAGENS NYHETER I ena stunden smekte stråkarna fram en skir harmonisk ljudtapet [ ], i nästa tog de för sig desto mer, käftade emot, rytmiserade på tvärs, lanserade egna melodier och stämmor och breddade ljudbilden och ökade musikens tyngd med 200 procent. SYDSVENSKAN ENSEMBLE MARE BALTICUM Under året framförde ensemblen en mängd varierade program: produktioner för barn och unga, egna program med 600-årig musik samt samarbeten med gästande artister. Året har innehållit samproduktioner, förberedelser inför nyproduktioner samt offentliga konserter. ARCHÆOMUSICA Året 2016 låg fokus på utställningen Archæomusica på Ystads Kloster. Under våren förbereddes föreställningen i samarbete med Ystads Kloster, som sedan gjordes under hela hösten. Ensemblen genomförde från öppnandet av utställningen i juni ett flertal offentliga konserter och ca 75 skolföreställningar, som ca barn fick uppleva. Som ytterligare en del av arbetet med Archæomusica och EMAP gjordes konserter utomlands i både Skottland och Spanien (läs mer s. 17). ROMEO OCH JULIA Parallellt med höstens föreställningar i Ystad, genomfördes en månadslång turné med Sven Wollter och Evabritt Strandberg i Romeo & Julia. Ensemblen tillfrågades direkt av Sven, som ett resultat av flera tidigare samarbeten, med planen att låta föreställningen vara en del i hans offentliga avsked till Sveriges teaterscener. Turnén blev en succé, med lovord från publik såväl som från recensenter. MUSIK I VÅRDEN En stor del av verksamheten under året präglades fortsatt av Musik i Vården, och de samarbeten med kommuner i Skåne som är involverade i projektet. Konceptet testades med gott resultat redan 2014 då vi med stöd av Region Skåne fick möjlighet att närmare utforska den verklighet som äldre och personal befinner sig i och undersöka de musikbehov som kan finnas. Under 2016 gick arbetet vidare med utvecklingsarbete vad gäller program och kunskap inom demens. KONSERTER FÖR UNGA Arbetet för barn och unga fick stort utrymme även detta år. Tre nyproduktioner kunde presenteras och börja spelas för förskolor och skolor, samtidigt som redan färdiga produktioner underhölls. SAMARBETEN En annan stor del i arbetet att utveckla ensemblen är att inleda och utveckla externa samarbeten. Som sådana kan från året nämnas Christianstads Motettkör, Trefaldighetskyrkan i Kristianstad, Christina Claesson och Anna-Karin Sersam. Inför 2017, som är ett jubileumsår för Martin Luther, ombads Johan-Magnus Sjöberg komponera ett stycke till ensemblens program Den Wittenbergska näktergalen. Samarbetet med Klostret i Ystad kring utställningen Archæomusica (se sid. 17) är utan tvekan det viktigaste samarbetet under Även ett nytt samarbetsprojekt med skådespelaren Cecilia Frode och musikern Daniel Stighäll inleddes Projektet ska utmynna i en musikdramatisk föreställning under Sven Wollter och Evabritt Strandberg i Romeo och Julia Ur Romeo och Julia Invigning av utställningen Archæomusica på Kostret i Ystad. Omkring2.100 barn kom till de skolkonserter som gjordes under Archæomusica

39 EMAP Vandringsutställningen Archæomusica, med svenska underrubriken Musik så började det, hade offentlig världspremiär på Klostret i Ystad den 6 juni. Redan den 5 juni invigdes den för inbjudna gäster med stort deltagande från hela Europa och med landshövdingen Margareta Pålsson som huvudtalare. Archæomusica handlar om forntida musik- och ljudaktiviteter i Europa från år f. Kr det är då vi moderna människor gör entré på scenen fram till medeltiden. Till utställningen hör också olika satellitprogram för både barn och vuxna, bland annat konserter, föreläsningar och workshops. Archæomusica är producerad av det femåriga EU-projektet EMAP, The European Music Archaeology Project ( ). EMAP är det första kulturprojektet i sitt slag inom ramen för EACEA (The Education, Audiovisual and Culture Executive Agency). Det har en omsättning på ungefär 4 miljoner Euros och har av EU:s projektjury fått toppbetyg för sitt innovativa innehåll och syfte. Tio institutioner från sju länder ingår i EMAP: Italien, Cypern, Spanien, Storbritannien, Tyskland, Österrike och Sverige. Musik i Syd är EMAP:s institutionella bas här i landet med musikarkeolog Cajsa S. Lund som projektledare och är den enda musikproducerande institutionen i sammanhanget; i övriga länderna är det universitetsinstitutioner. EMAP:s samordnare och initiativtagare är Tarquinia kommun i Italien. Foto David John Lake En unik utställning Co-funded by the European Union Bilden visar en carnyx, ett blåsinstrument från järnåldern som rekonstruerats av Jean Boisserie för Archæomusica på basis av ett fynd i Tintignac, Frankrike. Foto, David John Lake With the support of the Culture Programme of the European Union Klostret i Ystad åtog sig världspremiären för utställningen Archæomusica i nära samarbete med Musik i Syd och ställde samtliga sina lokaler till förfogande. Musik i Syd ansvarade för en serie konserter i den angränsande Klosterkyrkan, några av dem inom ramen för EMAP, andra som ett komplement till projektet och utställningen. I samarbete med Skånska Akademien svarade Musik i Syd även för två panelprogram på temat tidig musik och dans, kallade Historiska samtal, med Peder Lamm och Sven Rosborn samt Magnus Gustafsson och Eva Helen Ulvros som gäster. Utställningen Archæomusica innehåller 300 arkeologiska fynd av forntida musik- och ljudinstrument, bland annat palaeolitiska flöjter, antika lyror, bronlurar från Sydskandinavien, komplicerade rörbladsinstrument från Pompeji, antik romersk vattenorgel av det slag som användes vid gladiatorspelen, vikingatida trätrumpet, unik carnyx från Frankrike som blivit utställningens signum men också enkla pan-europeiska ljudverktyg för signaler och lockjakt, magi och riter, lek och nöje. Samtliga visas i form av rekonstruktioner eller repliker, som har framställts av specialiserade hantverkare i Europa alltsedan EMAP inleddes år Instrumentbyggaren Åke Egevad har tillverkat och även spelat in flera av de instrument från Skandinavien som visas i utställningen samt har byggt ett sextiotal olika instrument som besökarna själva kan pröva och studera närmare. Via en audioguide kan besökaren höra hur instrumenten kan ha låtit, och i en s.k. Soundgate kan man med filmteknikens hjälp vandra in i ett urval monumentala fornlämningar och både se och höra hur det kanske kan ha låtit i dessa: Stonehenge i England, en spansk stenåldersgrotta, en antik romersk teater och, från Sverige, Kiviksgraven och Ales stenar. Ensemble Mare Balticum (EMB) medverkar i EMAP och är därmed en av de grupper som ingår i EMAP:s olika evenemang i Europa genom att de framför musik på arkeologiska fynd av instrument. EMB svarar för två specialprogram inom ramen för Archæomusica: Prehistoric Soundscapes och Music on board the Royal Swedish Flagship Kronan (1676). Under året har de gjort dessa program i Glasgow, Skottland, i Valladolid, Spanien och i Ystad. Fortsättning följer de två kommande åren. Under hösten har Ensemble Mare Balticum dessutom arbetat i utställningen som berättare och musiker i ett unikt och omfattande skolprogram, vilket ca mellanstadieelever och därtill hundratals gymnasieelever i Skåne har fått uppleva. Archœomusica visas sedan 7 februari 2017 i Valladolid, Spanien och kommer under året att vandra till Ljubljana i Slovenien och därefter till Rom. När EMAP avslutats år 2018 kommer förmodligen Archæomusica att även visas utanför Europa, dels i Wuhan i Kina, dels i Chicago, USA, två städer som redan förhandlar om detta efter att representanter besökt utställningen i Ystad och i Valladolid. KULTURKVARTERET KRISTIANSTAD Musik i Syd har, på uppdrag av Kristianstads kommun, ansvar för den breda verksamheten i Kulturkvarteret i nära samarbete med Stadsbiblioteket. Kulturkvarteret är en levande mötesplats där scenkonst i de olika konsertsalarna kan kombineras med mat och dryck i Café & Bistro. Dagtid fungerar Café & Bistro som café och lunchrestaurang där besökaren kan äta, mötas, studera eller bara läsa tidningen över en kopp kaffe. Till kvällsaktiviteterna erbjuds en bistromeny var Kulturkvarteret Kristianstads andra helår i sin nya utformning: där det gamla möter det nya med ett helt nytt Café & Bistro och en nyrenoverad Lilla Salen som ger unika möjligheter för scenkonstupplevelser i olika former och format. Det är ett brett utbud av genrer som presenteras på Kulturkvarteret, som också är en attraktiv mötesplats för konferenser och möten. Statistik för 2016 visar att totalt besökte personer Kulturkvarterets evenemang. Av dessa gick ca personer på Stjärnseriens konserter och ca 970 på Kulturluncherna. ETT LOKALT HUS Flera av Kristianstads ensembler har sina repetitioner i kvarterets lokaler. För att skapa unika kulturupplevelser samarbetar Musik i Syd med flera lokala arrangörer, bland andra Kompakt Disk och Kristianstads Teaterförening. Produktionsbolag och artister hyr också in sig i Kulturkvarterets olika salar vilket skapar en bredd och ett fantastiskt utbud av evenemang och scenkonst. Under året har Kulturkvarteret fortsatt provat de olika möjligheter kvarteret och lokalerna har att erbjuda. Exempelvis har vi etablerat en caféscen där vi har haft författarsamtal och ett flertal mindre konserter t. ex After Work som har blivit en fint evenemang med musik och mat. Konsert i Cafe & Bistro under Kulturnatten 2016 Besökare målar en gemensam tavla under en Familjelördag STJÄRNSERIEN Stjärnserien, vår egen konsertserie, har under 2016 utvecklats vidare i samarbete med Kultur & fritid. Under året utökades antal konserter till totalt 45. Serien innehöll internationella gästspel som stråkkvartetterna David Oistrakh kvartettet, Quartetto di Cremona och den briljanta pianisten Olli Mustonen. Vi har även etablerat jazzcaféer i serien. Det bjöds på fina jazzakter från nytt till lite mer etablerat liksom internationellt till regionalt med bl. a. saxofonisten Marius Neset, Georgie Fame och Amanda Sedgwick och Claes Crona Trio till Miriam Aida Quatro. Vi hade två utsålda konserter med de bästa musikalnumren i konserten Från Broadway till Duvemåla. Under hösten gästade Musica Vitae och Malin Broman Stora salen med ett uruppförande av Britta Byström. KULTURLUNCHER Allt från konserter till att tala om utmattningssyndrom har stått på Kulturlunchernas program för året. Det är ett beprövat koncept där lunch kombineras med en kulturupplevelse. Musik i Syd samarbetar med Stadsbiblioteket, Folkuniversitetet och Christianstads Pensionärsuniversitet kring Kulturluncherna. FAMILJELÖRDAG Vi har tillsammans med Stadsbiblioteket under året skapat ett nytt koncept våra familjelördagar där vi bjuder in hela familjen att delta. Aktiviteterna har varierat: Prova på Kör, sagostunder, workshops i dans, cirkus och olika föreställningar. Vid dessa tillfällen serveras brunch i Café & Bistro. SJÄLVKLAR MÖTESPLATS Kulturkvarteret har under året stått som den naturliga och självklara mötesplatsen för stora konferenser och arrangemang som Kristianstads Kulturgala, Rantafej, Kristianstad Bokfestivalen, Kulturnatten, Eurando och Bibliotekets 50- års jubileum. David Oistrakh kvartett spelade i Stjärnserien 16 17

40 PALLADIUM MALMÖ Palladium är Musik i Syds scen för musik och dans mitt i Malmö. Vi inledde 2016 med att positionera oss under det nya varumärket Palladium Malmö och en ny logotyp. Innehållet har dock samma bredd och kvalitet som alltid och vi bjöd även detta år på såväl lokala, nationella som internationella artister. Palladium Malmö har under året haft 260 evenemang och publiken uppgick till ca LOKALT, NATIONELLT OCH INTERNATIONELLT Under våren hade vi bl. a. besök av Nina Persson i ett intimt program tillsammans med Martin Hederos och vi firade att Jan Lundgren fyllde 50 år med en festkonsert. Georgie Fame kom liksom The Ukulele Orchestra of Great Britain och Billie the Vision & the Dancers. Peter Jablonski, som gästat scener världen over, gjorde sin första solokonsert i Malmö hos oss! I en helt annan genre finns Thorsten Flinck som gjorde ett nedslag i Malmö med föreställningen Doktor Glas. Mahotella Queens från Sydafrika, en legendariska sånggrupp som stått på scen i över 50 år kom och satte scenen i gungning under hösten. En av världens främsta oudspelare Driss el Maloumi kom med sin trio, och i serien Med flygeln i centrum presenterade vi bl. a. Rita Marcotulli från Italien och Bobo Stenson från Sverige. MALMÖFESTIVALEN Under Malmöfestivalen passade vi på att öppna dörrarna till Palladium och bjöd på både familjeföreställningen Shanti & Shakti och en eftermiddagskonsert med vår egen kammarorkester Musica Vitae, denna gång tillsammans med Hazelius Hedin. Till detta Dansstationens föreställningar Dear Humans och Plattform. MALMÖ CHAMBER MUSIC I september var det premiär för Musik i Syds nya festival Malmö Chamber Music med Håkan Hardenberger som konstnärlig ledare. Palladium Malmö med sin unika akustik och miljö var huvudscen för festivalen och här presenterades hela åtta konserter och en masterclass med några av de främsta kammarmusikerna i världen. DANSSTATIONEN 20 ÅR Under året firade Dansstationen 20 år med koreografer och dansare som funnits med under åren bl. a. Gunilla Heilborns solo The Knowledge och Martin Forsbergs Ultra. I samarbete med Musik i Syd visades Goldberg Variations med Andersson Dance och Scottish Ensemble och ett av världens främsta danskompanier Les ballets C de la B från Belgien gästade med föreställningen Badke. Även dansfestivalen Salto fyllde 20 år. Palladium har under året haft 260 evenemang varav 193 st arrangerades av Musik i Syd och 67 av Dansstationen. Publiken uppgick till sammanlagt ( på Musik i Syds evenemang och st på Dansstationen). Mahotella Queens Håkan Hardenberger Goldberg Variations under Danssationens 20-årsfirande. Foto Hugh Carswell VÄXJÖ KONSERTHUS Det har nu gått 25 år sedan vår operasångerska Birgit Nilsson invigde Växjö Konserthus och sjöng 14 år tror jag visst att jag var från Christina Nilsson Scenen. Mycket har hänt sedan 1991 och Växjös vita hus är fortfarande mötesplatsen för kulturella upplevelser av olika slag. KONSERTER UNDER 2016 Nyårskonsert med Växjö Stads Symfoniorkester Kulturnatten: Musica Vitae och Kalle Moreaus, Opera singa-long Musikhögskolans Symfoniorkester från Malmö Växjö Gospelfest 2016 Musica Vitae och Roland Pöntinen Fröken Elvis Ladies and gentlemen - Cats and Wolves, körkonsert med lokala körer Familjekonsert med Kulturskolan och Växjö Stads Symfoniorkester Festkonsert med Malin Broman, Walter Truscott och Musica Vitae Konsert med Östregårdsskolan Musikalen Aida Estetiska programmet Katedralskolan Radé Serbedzija med Växjö Teaterförening Musikalkonserten Från Broadway till Duvemåla Fredá Lunds studentsångare Kulturskolans Vårshow 2016 var året då närmare personer, gammal som ung, besökte något av de 40 dagar som Musik i Syd ansvarar för på uppdrag av Växjö kommun. Dessa dagar administreras och produceras av Musik i Syd och går därigenom till lokal verksamhet och konsertarrangemang. Likt tidigare år arrangerar lokala föreningar konserter och både Musica Vitae och Musik i Syd producerar också egna arrangemang. Samproduktioner mellan Musik i Syd, Musica Vitae och lokala arrangörer sker också vid flera tillfällen. En föreställning under året som sticker ut mer än de andra är Opera sing-a-long på Växjö Kulturnatt. Mer än fullsatt, ca 800 personer sjöng med i operaarior för full hals. Operasångarna Yvonne Tuvesson Rosenqvist och Björn Elmgren ledde allsången med en stor portion humor och glitter och glamour och alla får vara operastjärnor för en stund. Konserthuset var dessutom öppet och gratis för alla denna kväll. Dansuppvisning, Move It Sandsbroskolans Melodifestival Dansuppvisning, Kulturama Preparandum Sommarkonsert Växjö Stads Symfoniorkester med Monica och Axel Dominique Stipendiat-konsert med Christina Nilsson Sällskapet Ope-ra-ratatouille med Smålandsoperan Tengstrandfestivalen 2016: Malin Hartelius och Musica Vitae, Ola Salo och Per Tengstrand, Marinens Musikkår och Per Tengstrand. South of Sweden Jazz Orchestra med Peter Asplund och Ida Sand Det stora Konsertkalaset Music Vitae och pensionärsuniversitetet Kulturskolans höstkonsert Symfoniorkestern från Musikhögskolan i Malmö Magnus Uggla, Växjö Teaterförening Musica Vitae, uruppförande Britta Byström Växjö Lucia med lokala artister och John Lundvik Konserthusjul med The Real Group 18 19

41 SMÅLANDS MUSIKARKIV Samla, bevara och levandegöra är ledorden för Smålands Musikarkiv. Under 2016 har arkivets medarbetare verkat på många sätt för att sprida och levandegöra våra samlingar och kunskaper. POLSKANS HISTORIA Den största manifestationen av den långsiktiga kunskap som Smålands Musikarkiv byggt upp var att Magnus Gustafsson, Musik i Syds vice VD och Smålands Musikarkivs chef , doktorerade i musikvetenskap vid Lunds universitet i november Polskans historia är avhandlingens titel och behandlar, på drygt 900 sidor, polskan som dans och musik i Sverige och norra Europa under de senaste 400 åren. UTSTÄLLNINGAR Till Korrö-festivalen producerade arkivet två utställningar. Den kanske mest inflytelserika folkmusikskivan från Småland, Pelle Björnlerts och Bengt Löfbergs En roliger dans från 1976, uppmärksammades med en utställning. Smålands Musikarkiv återutgav samtidigt skivan på cd. Den andra utställningen tog upp arrangörsföreningen Valshuset i Växjö, som firade 40 år och dessutom donerade sina föreningshandlingar till arkivet. Båda utställningarna innebar även egna dokumentationsinsatser från arkivets sida. I samarbete med Caprice Records återutgavs på cd Axel Sjölander spelman i Grönadal från Smålands Musikarkiv medverkade även med bakgrundsmaterial till verket Varelser & Ballader som Musica Vitae uruppförde i oktober ARKIVET OCH OMVÄRLDEN Smålands Musikarkiv har under året varit öppet för besökare, tagit emot studiebesök samt besvarat frågor och expedierat bok- och skivbeställningar från allmänheten, musiker, dansare och forskare. Arkivet har deltagit i publika evenemang som exempelvis Växjö stadsbiblioteks 350-årsjubileum, Kronobergs bokmässa, Kulturnatten i Växjö samt Arkivens dag. Arkivets medarbetare har vidare hållit föredrag i populära och akademiska sammanhang, skrivit artiklar till regionala och nationella musiktidskrifter samt deltagit i professionella nätverk på olika nivåer. 25-ÅRSJUBILEUM 2017 Smålands Musikarkiv firar 25 år Jubileumsaktiviteterna inleddes redan under hösten 2016 med en föreläsningsturné till några bibliotek i länet, en satsning som kommer att fortsätta under jubileumsåret. En ny informationsfolder för arkivet har också framställts. MUSIK I SYD CHANNEL Sedan våren 2015 finns Musik i Syd Channel som en webbscen för konsertfilmer och intervjuer. Kanalen startade som en del av det treåriga digitala utvecklingsprojektet Digitala scener Under året har vi fortsatt att utveckla och integrera Musik i Syd Channel som en naturlig del av verksamheten. TILLGÄNGLIG KULTUR På Musik i Syd Channel kan vi med profilstarka inslag och från nya vinklar sprida Musik i Syds innehåll och göra det tillgängligt dygnet runt. På skärmen speglas unika möten mellan musiker och tonsättare, mellan konst och publik. En uppdatering av sidans utseende och struktur genomfördes under året för en tydligare orientering och sökfunktion. Under året har vi fått önskemål om att nyttja vårt material för andra produktioner, från ARTE TV (Frankrike/Tyskland) och Klosters Music Festival (Schweiz). NYTT MATERIAL UNDER ÅRET Under 2016 lanserades 8 projekt (8 konsertfilmer och 7 reportage); Hur länge ska hon vara död? Musik i Syd Channel 1 år, Klassiskt i klubbformat, Festivalspecial, Musica Vitae & Hazellius/Hedin, Sofia Karlsson och The Grand Guitar Orchestra, Malmö Chamber Music och Julstämning med The Real Group. KULTURARENAN Ett samarbete påbörjades med Studio Acusticums utvecklingsprojekt Kulturella rendezvous för att bygga upp en nationell modell för ett digitalt kulturutbud i vården DLA Care. Personer på sjukhus, inom hemtjänst och i äldreomsorg kunde, genom IPTV, ta del av Musik i Syd Channel direkt i sin TV. Under försöksperioden utbyttes erfarenheter och kunskap generöst kring digital utveckling. Projektet utvecklades vidare under året och resulterade i en ny digital portal, Kulturarenan, som är en samlingsplats för kulturupplevelser via internet. Kulturarenan administreras av Betaniastiftelsen i samverkan med kultur- och vårdaktörer över hela landet. Förutom Musik i Syd medverkar institutioner som Dramaten, Göteborgs Symfoniker, Konserthuset Stockholm och SVT. NYA SAMLINGAR OCH TILLGÄNGLIGHET Av nya samlingar som inkommit till arkivet under året bör framhållas material från Sveriges Radio Kronoberg. Radions värdefulla tidiga dokumentationer av musiklivet i länet har tillförts arkivet, och deras skivsamling med utgivning från regionen har införskaffats. Under året har Smålands Musikarkiv gjort stora insatser för det digitala bevarandet och tillgängligheten till samlingarna. Ett nytt program för att söka i samlingarna har tagits i bruk och ett digitalt arkiv har införskaffats. Därmed är grunden lagd för ett säkrare långsiktigt bevarande av digitala samlingar och att lätt kunna tillgängliggöra arkivets samlingar på webben. SAMARBETE MED LINNEUNIVERSITETET Samarbetet med Linnéuniversitetet har fortgått under Studenter har gjort dokumentation åt arkivet, varit på studiebesök och haft praktik på Smålands Musikarkiv. Ur Hur länge ska hon vara död? - en konsert i i vårt musikutbud för unga. Se: Reportage med Håkan Hardenberger, konstnärlig ledare för Malmö Chamber Music. Se: Magnus Gustafsson, Musik i Syds vice VD och chef vid Smålands Musikarkivs , doktorerade i musikvetenskap vid Lunds universitet i med Polskans historia. Festivalreportage och konsert från Korrö Folkmusikfestival. Se:

42 STATISTIK KONSERTER OCH AKTIVITETER Till stor del i samverkan med lokala arrangörer Vuxna Unga Vård/äldreomsorg 153 Totalt antal konserter och aktiviteter KATEGORIER/GENRER KONSERTER (ej aktiviteter) Konstmusik (varav enbart nutida musik 39) 502 Folkmusik/världsmusik 305 Jazz 381 Rock/pop 52 Visor och sånger 329 Övrigt/blandat 721 PUBLIK Vuxna (från 18 år) Unga Total publik EKONOMI 2016 RESULTATRÄKNING Nettoomsättning Övriga rörelseintäkter Rörelsens kostnader Produktionskostnader * Övriga externa kostnader * Personalkostnader * Avskrivningar av materiella anläggningstillgångar Rörelseresultat Resultat från finansiella poster Ränteintäkter och liknande resultatposter Räntekostnader Resultat efter finansiella poster Bokslutsdispositioner Resultat före skatt Skatt på årets resultat Årets resultat *) I samtliga dessa poster ingår produktionsrelaterade utgifter såsom löner artister, resor, hotell, marknadsföring m.m

43 Musik i Syd Kulturkvarteret Kristianstad, Kanalgatan 30, Kristianstad tel , skane@musikisyd.se Konserthuset, Västergatan 13, Växjö tel , kronoberg@musikisyd.se 24 Palladium Malmö, Södergatan 15, Malmö tel , palladium@musikisyd.se

44 Ur Regionmuseets Årsredovisning 2016 Regionmuseet Kristianstad/Landsantikvarien i Skåne

45

46 Årsredovisning 2016 Stiftelsen Regionmuseet i Skåne Organisationsnummer

47

48 Stiftelsen Regionmuseet i Skåne Regionmuseet Kristianstad Landsantikvarien i Skåne Organisationsnummer Kristianstad Box 134, Stora Torg Kristianstad Tel vx, Fax Lund Tomegapsgatan Lund Regionmuseet Kristianstad / Landsantikvarien i Skåne Omslagsbild: 100% kamp Sveriges historia, utställning på Regionmuseet vintern

49 Årsredovisning 2016 Årsredovisning 2016 Innehåll FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE FÖR Verksamheten under räkenskapsåret... 7 Förväntad framtida utveckling Ägarförhållanden Flerårsjämförelse Eget kapital Resultat och ställning Resultatdisposition KONCERNREDOVISNING MODERSTIFTELSEN RESULTATRÄKNING BALANSRÄKNING KASSAFLÖDESANALYS NOTER OCH TILLÄGGSUPPLYSNINGAR

50 Stiftelsen Regionmuseet i Skåne ÅRSREDOVISNING Styrelsen och regionmuseichefen för Stiftelsen Regionmuseet i Skåne, organisationsnummer , avger härmed årsredovisning och koncernredovisning för räkenskapsåret , stiftelsens tjugoåttonde verksamhetsår. FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE FÖR Stiftelsen Regionmuseet i Skåne bedriver kulturmiljövård och övrig museal verksamhet i Skåne län. Verksamheten under räkenskapsåret De totala verksamhetsbidragen ökade med +1,3% (mellan : 2,5%) Driftsanslaget från Kristianstads kommun för konsthallsverksamheten var 2,20 mkr (2015: 2,18 mkr). KOMMUNIKATION OCH FÖRMEDLING Regionmuseet och Konsthallen har haft ett rikt utställnings- och programutbud, med någonting för alla målgrupper. - Utställningar i Tyghuset Året inleddes med en fortsättning av den interaktiva lekutställningen ABC- Bokstavslek för de yngre barnen. Syftet var att göra lärande och speciellt språkinlärning till en spännande lustfylld lek, där barns upptäckarglädje, fantasi och delaktighet ges stort utrymme, oavsett bakgrund. I vandringsutställningen Face the facts berättade unga med erfarenhet av fängelsevistelse om sina erfarenheter. Utställningen öppnades av Driton Rama, thaiboxare och medgrundare till organisationen Din bror, som arbetar förebyggande med unga pojkar. Utställningen tog upp livsöden som vi sällen får inblick i. Det är angeläget att ta upp frågor om unga människors situation i fängelserna och ta del av deras tankar kring vägen dit och vägen tillbaka till samhället. Parallellt visades porträttutställningen NORMAL! av fotografen Lena Koller och Cecilia Gustafsson, mamma till ett barn med funktionshinder. Utställningen skildrade några få av alla de människor som lever ett rikt liv med en funktionsnedsättning i Sverige idag. En av vårens stora satsningar var BEARD en utställning med den engelske fotografen Brock Elbanks bilder. Utställningen var producerad av Regionmuseet och lockade nya målgrupper med ett gemensamt skäggintresse till museet. Bakom de stiliga skäggen fanns en allvarligare sida. När australiensaren Jimmi Niggles vän gick bort i malignt melanom startade han en kampanj för att få människor att gå till hudläkaren och kontrollera sina födelsemärken. Symbolen för denna kampanj var att visa upp en rejäl skäggväxt och Brock Elbank fotograferade några av dem. 7

51 Årsredovisning 2016 På Kristianstads kommuns kulturnatt 20 maj öppnade museets egenproducerade sommarutställning med smak av den stora världen Möte i vinterträdgården med Thomasine. Utställningen visade Thomasine Barnekows hantverk med handskar som sträckte sig från prèt-à porter till haute couture. Thomasine har etablerat sig internationellt med ett alldeles eget formspråk. I samarbetet medverkade också fotograferna Benjamin Taguemont, Sarvenaz Dezvareh och utställningsarkitekter från Meno- MenoPiuArcitects. Foto Benjamin Taguemont Under sommaren visades samtidigt Staged fashion - Designed Identities. Utställningen, som var producerad av Falkenbergs Design Museum, lät besökarna få möta kreatörerna bakom stora svenska artisters scenkläder. Det visades cirka 25 originalkostymer samt unikt material som berättade om arbetsprocessen med att ta fram scenkläderna. Hösten inleddes med en egenproducerad utställning med konstnären Toni Roos målningar I utställningen visades olika delar av Toni Roos karriär som alltid kännetecknas av färgstarka verk. Toni Roos målningar berättar om hennes liv som boende på olika platser i världen som Berlin, New York, Paris, Malmö och inte minst sommarstället vid Ivösjön, en plats som funnits sedan barndomen. Parallellt öppnade en annan färgsparkande utställning med den danske konstnären och designern Björn Wiinblad med verk från hela hans karriär. Björn Wiinblad har en helt unik plats i det danska kulturlivet och den stora utställningen om hans konstnärskap på konstmuseet Arken utanför Köpenhamn blev en formidabel publiksuccé. Det var en stor glädje att Regionmuseet lyckades 8

52 Stiftelsen Regionmuseet i Skåne få delar av denna utställning till Kristianstad. Den invigdes av René Schultz, ansvarig för det Det blå hus, Björn Wiinblads bostad och ateljé, nu museum. Senare under hösten öppnade 100% Kamp Sveriges Historia, som berättar om människor vilka under 1900-talet och fram till idag har engagerat sig och slagits för rätten att få leva livet fullt ut i ett jämlikt Sverige. Utställningen vände sig till en bred allmänhet, men hade ett särskilt fokus på ungdomar på högstadiet och gymnasieskolan. Utställningen skildrade rättigheternas grundläggande betydelse för ett demokratiskt samhälle. Den undersökte vad som händer när rättigheter tas för givna och visade att rättigheterna inte kommit till av sig själva utan genom att människor agerat och kämpat. Utställningen är producerad av Regionmuseet inom projektet Heterogena kulturarv och ska efter Kristianstad turnera vidare till länsmuseet i Västerås, Sundsvalls museum och Historiska museet i Stockholm. - Konsthallen Kristianstads konsthall är en kommunal verksamhet som Regionmuseet driver på uppdrag av Kristianstads kommun. Under 2016 skiftade utställningarna från brännande aktuella ämnen som flyktingmottagande, via tidskrävande studier av naturen till en jubileumsutställning med 34 konstnärer från tidigare visade utställningar i Konsthallen. Under året hade Konsthallen besökare. Först ut var ut var utställningen Landscape Stories med bilder av Jem Southam, som är en av Storbritanniens främsta landskapsfotografer. Under vandringar genom sydvästra Englands landskap återkommer han gång på gång, under månader och år, till de landskap han vill skildra. Resultatet av hans tålmodiga dokumentation är storslagna bilder som berikar de faktiska fysiska landskapen med ljus, minnen, drömmar och berättelser. Som ett komplement till fotografierna visades videoverket The Reflecting Pool av amerikanen Bill Viola. Under våren visades utställningen Så som det kunde vara där konstnären Paula Urbano med sina verk och installationer frågade vad som händer med en människa när flykten blir till en väntan. I utställningen undersökte Paula Urbano bland annat flyktens vardag och villkor vars innehåll kretsar kring existentiella frågor med fokus på identitet i relation till migration och plats. Parallellt visades i det nya Miró-rummet under en kort period en projektutställning med namnet Wonderland. Studenter vid Högskolan i Kristianstads program för digital design presenterade ett koncept för att skapa upplevelser där användaren bjuds in till en vandring i ett digitalt landskap med möjliget att upptäcka och gå vilse samt skapa nytt på stadens icke-platser. Sommarens utställning Mother of Pearl and followers var en separatutställning med konstnären Carin Ellberg. Hon arbetar i gränslandet mellan måleri, teckning och skulpturalt objekt mellan verklighet och representation. I utställningen sammanfördes tre spår i hennes konstnärskap; skulpturer i olika material, textila verk och teckningar. Under hösten visades Tell me a Story, en separatutställning med konstnären Fredrik Lindqvist. Hans färgstarka grafiska bilder på textil rymde både humor och allvar. I sina ofta monumentala collage berättar han mångtydiga historier inspirerade av musik, sport, sagor och reklam. Utställningen Kristianstads konsthall 15 år avslutade året. Konsthallen uppmärksammade att det var 15 år sedan den invigdes genom visa en omfattande och flerfasetterad grupputställning med verk av 34 tidigare utställare. Under dessa 15 år har konsthallen haft 66 utställningar med över 200 lokala, nationella och internationella konstnärer. I Konsthallen har under året färdigställts ett mindre utställningsrum dedicerat åt Nils Trydings donation av Joan Mirós konstverk på papper: originalaffischer, bokkonst, grafik med mera. Rummet invigdes den 20 februari och under året har två utställningar med urval ur samlingarna producerats och visats. 9

53 Årsredovisning 2016 Bostadsområdet Gamlegården i Kristianstad blev en av de 15 platser i landet som valdes ut i den statliga satsningen Konst händer. Det innebär att Statens konstråd tillsammans med boende ska producera en platsspecifik offentlig utsmyckning i ett område med utanförskap och segregering i syfte att stärka demokratiarbetet och lokalt inflytande. Konst händer är en del inom ramen för regeringsuppdraget Äga rum. Walk, Hands, Eyes av Myriam Lefkowitz inom Konst händer på Gamlegården i Kristianstad - Minnesluckan Är Regionmuseets publika faktarum som ger tillgång till arkiv, bibliotek och databaser. Under året visade Minnesluckan sju Fokus på-utställningar varav två utgick från museets aktuella samtida dokumentationer; Konst av barn på flykt och Direktör Lindquist - om man får be. Den förra visade barnteckningar gjorda på Migrationsverkets tillfälliga boende på Malmömässan hösten 2015, vilka samlades in av Regionmuseet som en del i dokumentationsarbetet. Den andra lyfte fram minnet av en affärsverksamhet för att uppmärksamma att Jordbrukskassornas Centralkassa i Kristianstad fyllde 100 år. Minnesluckan kunde med kort varsel visa en fotoutställning med bilder från Damaskus före inbördeskrigets förödelse av staden. Bilderna var tagna av en syrisk fotograf, Rami Eskief, som var asylsökande och boende på en förläggning i Östra Göinge kommun. Foto Rami Eskief En nydaning av Minnesluckan påbörjades under året för att göra faktarummet än mer inbjudande och presentera fler delar ur våra arkiv för besökarna. Bland annat ska nya arkiv för ljud och bild göras tillgängliga. - Järnvägsmuseet Årets sommarsäsong lockade besökare. Sommarutställningen hette En god resa om restaurangvagnar. Ett tema som lockade många och inte enbart tågentusiaster. Under året blev med kommunens hjälp både järnvägsmuseets huvudbyggnad och Tunnelhuset utvändigt upprustade och en perrong gjöts till det lilla 600-loket för att ge besökarna en känsla av stationsatmosfär. Samarbetet med Museiföreningen Östra Skånes Järnvägar är fortsatt gott och vi körde tillsammans regelbundet det lilla ångloket på banområdet under sommarsäsongen till många barnfamiljers stora förtjusning. ÖSJ arrangerade också tillsammans med museet två resor med rälsbuss till Åhus med historiska stopp längs med vägen. 10

54 Stiftelsen Regionmuseet i Skåne - Åhus museum Sedan 2013 är utställningsverksamheten och kommunens turistbyrå i Åhus samlokaliserade i Gamla Rådhuset. Årets sommarutställning Elle Belle Bi lek och leksaker, igår och idag, producerades i ett samarbete med St Annas Gille med föremål och foto från museets och hembygdsföreningens samlingar. Under säsongen hade museet besökare. - Egenproducerade vandringsutställningar Det ligger i tiden visades under året på Eskilstuna museum och Värmlands museum. Kroknäbbarnas tid, en fotoutställning med Patrik Olofssons bilder samt en faktadel om Sveriges rovfåglar visades på Naturum Stenshuvud, Hörby museum, Röstånga turistbyrå samt Naturum Kullaberg. 100% Kamp - Sveriges historia öppnade den 22 november på Regionmuseet och är under 2017 och 2018 inbokad på Västmanlands läns museum, Sundsvalls museum och Historiska museet i Stockholm. - Basutställningar Skåne och filmen öppnade 2006 och fick under året en rejäl uppfräschning och ansiktslyftning, bland annat med ny ljussättning, nya spotlights, ledarmatur och mediaspelare samt byte till storskärm i montern med inspelningsplatser i Skåne. Basutställningen Textil miljö har stått i dryga 20 år och plockades under året ned. Föremål togs om hand, rengjordes och vårdades. Många ömtåliga textilier behövde frysas och i några fall skickas för konserveringsåtgärder. - Programverksamhet Programverksamheten är en viktig del i kunskapsförmedlingen och en del i det publika arbetet som bidrar till att göra museet till en levande och angelägen mötesplats. Merparten av programaktiviteterna görs i samarbete med högskola, universitet, studieförbund, föreningar, organisationer med flera, vilket bidrar till att utvecklar museet kontaktytor i samhället och ökar möjligheten att nå fler och nya besökare. Tyghuset och Konsthallen Under året hade museet cirka 200 programaktiviter som riktade sig till olika målgrupper och med besökare. Många av programmen var kopplade till pågående utställningar och syftade till att fördjupa, vitalisera eller diskutera ämnen som dessa tog upp. För tredje året arrangerade Kristianstads kommun Kulturnatt där både Regionmuseet och Konsthallen medverkade med aktiviteter. Museet invigde utställningen Möte i vinterträdgården med Thomasine inför en stor internationell publik och med ett samtal mellan Thomasine Barnekow och den norska modevetaren Marianne Zamecznik. I basutställningen Tidernas Skåne erbjöds smakvisningar där besökarna med inspiration från TV:s Historieätarna fick smaka på vad som ätits i Skåne från stenåldern och framåt. Konsthallen hade fyra programpunkter; Oscilliating Absence, ett 10 meter högt uppblåst monument över människans tveksamhet och skörhet av Paula Urbano, Ambulerande folkkonstmuseet, ett konstprojekt av Richard Johansson, visningar av konsten i Rådhus Skåne samt en skulpturvandring till tre omdebatterade offentliga konstverk i Kristianstad. Oscillating Absence av Paula Urbano 11

55 Årsredovisning 2016 Regionmuseet medverkade i Kristianstad Bokfestival med program om författaren och journalisten Gustaf Hellström och var en betydelsefull samverkanspart i Framtidsveckan då de flesta av aktiviteterna ägde rum på museet. Kristianstads första Pridefestival ägde rum den 1och 2 juli och Regionmuseet fungerade som Pride House. Med anledning av Tryckfrihetsförordningen 250 år hölls en konferens på museet kring presshistoria och yttrandefrihet som gjordes i samarbete med bland annat Svensk Presshistorisk förening, Publicistklubben Syd och Stadsbiblioteket. Konsthallen fortsatte under året med sina uppskattade lunchvisningar och programkvällar med föredrag och samtal i anslutning till pågående utställningar. Barnens salonger är sedan 2001 ett återkommande sommarinslag med ungdomar som ger musik- och teaterunderhållning på museets innergård för de mindre barnen och deras medföljare. Återkommande sedan lång tid tillbaka är också museets traditionella julmarknad på 1:a advent då museets alla salar, skrymslen och vrår fylls med skånska hantverkare och slöjdare. Filmmuseet Filmmuseet hade ett innehållsrikt år med ett brett och varierat utbud av aktiviteter och besökare. Tillsammans med program i Regionmuseets hörsal blev det verksamhet för totalt personer. Det digra filmprogrammet under vår och höst omfattade drygt ett 50-tal aktuella spelfilmer. Under våren kunde man se filmer som brittiska Suffragette, den franska Mustang och David samt He namned me Malala, en film om nobels fredspristagare Malala Yousafsai. I januari kom författaren och regissören Gellert Tamas till museets hörsal för att visa sin film Taikon. Den 5-6 mars arrangerades en filmhelg på temat Människan, pengarna och makten. Bland annat medverkade filmvetaren Michael Tapper. I april besökte regissören Jessica Nettelbladt Filmmuseet och visade sin prisade film MonaLisa Story. Love & Friendship, Juliette och Café Society är några av de filmer som visades under hösten oktober firades det 25-åriga samarbetet med Kristianstad Filmstudio med Johannes Nyholms Jätten, Lisa Ohlins Walk with me och Sara Broos Speglingar. I anslutning till utställningen 100% Kamp - Sveriges Historia visades ett par filmer i museets hörsal; Ai WeiWei, en film om konstnären och 12

56 Stiftelsen Regionmuseet i Skåne aktivisten WeiWei samt Bo Widerbergs Ådalen 31. Den senare filmen introducerades av historikern Mats Hellstenius. Utöver aktuell spelfilm erbjöd Filmmuseet ett rikt utbud av gratisfilmer för barn, inte minst under sport-, höst- och julloven. Särskilt programmet I väntan på julen har blivit en uppskattad tradition då Intima Biografen visar film fyra söndagar fram till jul. De filmer som utan tvekan drog mest publik var Seniorfilm i hörsalen, ett program som gjordes i samarbete med Kristianstads kommun. Under året visades bland annat Jag är Ingrid, Så ock på jorden, Livet från den ljusa sidan, En man som heter Ove och Hundraåringen som klev ut genom fönstret och försvann. Under sommaren med turistsäsong och öppet vardagar hade Filmmuseet som vanligt ett gediget filmprogram att erbjuda besökarna. Under sommarens öppethållande visades 30 filmer med ett blandat utbud för olika smaker och målgrupper. Filmmuseet medverkade i stadens Pridefestival med visning av The Danish Girl och regissören Lasse Zackrisson kom för att visa och prata om sin film När molnen skingras, om sångerskan Ulla Billquists liv. Under året var det som vanligt många visningar för skolklasser men även för föreningar och andra grupper. Filmmuseet hade bland annat besök från Lunds Universitet och Linnéuniversitetet i Växjö. Filmmuseet hade många samverkanspartners vid filmvisning och arrangemang, t ex Kristianstads Filmstudio, Kristianstads FN-förening och flera studieförbund. Intima Biografteatern fick under året en rejäl uppfräschning med nya biografstolar samt ny golvmatta, de förra med bidrag från Svenska Filminstitutet. Även tekniken uppdaterades för att underlätta filmvisningarna. 13

57 Årsredovisning Museipedagogik Regionmuseet har en sedan länge väl etablerad pedagogisk verksamhet med inriktning på konst, kulturhistoria och kulturmiljö samt till viss del film. Målsättningen är att arbetets upplägg och inriktning ska följa skolans läroplan. Ledstjärnan är kontinuerlig förnyelse och utveckling i dialog med länets skolor i syfte att museipedagogiken ska få en mer framträdande roll i läroprocessen. Museet erbjuder också särskilt utarbetade program som vänder sig till elever på särskola och SFI. Under året hade museets pedagoger visningar i fasta och tillfälliga utställningar, i stadens rum, på torpet Månsas i Skärsnäs samt vid ett antal platsbesök på skolor i länet. Pedagogerna erbjöd ett 20-tal program som var anpassade efter läroplaner, och därutöver tematiska och åldersanpassade lektioner där elever fick se, höra, göra, fundera och samtala på engagerande sätt. Exempel på ett pedagogiskt program var Snapphanar hjältar eller terrorister? Programmet hade inslag av drama, visning, samtal och värderings övningar. Utifrån talets krig i Skåne drogs paralleller till krigshändelser både från idag och från olika krig genom historien. Regionmuseet ingår i Kristianstads kommuns Kulturnyckel där vi erbjuder samtliga sexåringar och alla elever i årskurs 1, 5 och 7 särskilda pedagogiska program. Regionmuseet gjorde särskilda satsningar kopplade till vår egenproducerade utställning 100% Kamp - Sveriges Historia. Utställningen vände sig särskilt till elever på högstadium och gymnasieskola. Forum för Levande Historia tog fram en tryckt lärarhandledning i ett samarbete inom projektet. Museet anställde en pedagog under utställningstiden med uppdrag att ta emot skolgrupper till utställningen och erbjuda visning, samtal och värdegrundsövningar. Intresset från skolan var mycket stort och visade på att utställningens tema motsvarade en efterfrågan på kunskap och reflektion. Museets pedagoger hade under året verksamhet för deltagare i olika åldrar i Tyghuset och Konsthallen och platser ute i länet. Filmmuseet hade visningar för 900 elever och studenter. Vandringsutställningen Lungo Drom, om romsk historia och kulturarv, som museet producerat för skolan i samarbete med Romskt kulturcenter i Malmö fortsatte under året att turnera i Sverige. Utställningen nådde allt som allt elever från Funäsdalen i norr till Sjöbo i söder. Utvärderingar från lärare och elever var mycket positiva. Det treåriga projektet genomfördes med utvecklingsmedel från KUR och en slutrapport lämnades in. Pedagogerna arbetade under året med ansökningar till större utvecklingsprojekt och deltog i samverkans- och samarbetsprojekt. Ett exempel är utbyte skola/museum och Skåne/Själland. Stengårdsskolens elever och lärare i årskurs 5 och 6 från Ölstykke samt personal från Egedals Arkiver og Museum på Själland besökte Fjälkinge skola och Regionmuseet under två dagar. Fjälkinge skola och Regionmuseet gjorde motsvarande besök i Egedal och Ölstykke. Under året påbörjades ett idéarbete tillsammans med stiftsantikvaren att utveckla program för kyrkorumspedagogik. - Aktiviteter för barn och unga Barn och unga är en prioriterad målgrupp och museets pedagoger arbetade kontinuerligt med att ta fram och utveckla aktiviteter för olika åldersgrupper och intresseområden. Genom att erbjuda utställningar och aktiviteter som vänder sig till yngre barn utöver den organiserade skolverksamheten når museet också vuxna och bland dem många museiovana. Under sport-, påsk-, höst och jullov hade museet roliga och spännande program med tema för hela familjen. Lördagskul fortsatte att vara en uppskattad och välbesökt aktivitet med 14

58 Stiftelsen Regionmuseet i Skåne verkstäder och upptäcktsfärder i utställningarna. Museets permanenta interaktiva lekutställning Drakborgen var fortsatt välbesökt och uppskattad av de yngre besökarna och deras vuxna medföljare. I den nya basutställningen Tidernas Skåne erbjöds familjevisningar med sägenvandringar. - Strategisk kommunikation För att nå övergripande mål och svara upp mot samhällets förväntningar måste museet vara en god kommunikatör. Ett omfattande arbete lades ner för att ta fram en ny hemsida. Tekniken för hemsidor har utvecklats mycket under de senaste åren samtidigt som det ställs höga krav på offentligt ägda hemsidor när det gäller tillgänglighet i bred bemärkelse. Regionmuseet valde lösningen Sitevision som används av många stora offentliga institutioner. Den nya hemsidan blir enklare att läsa i mobiler och på surfplattor och tekniken gör att fler medarbetare i personalen kan bidra med egna texter och vid behov gå in och redigera. Den nya hemsidan ska sjösättas i början av mars Museets nuvarande hemsida hade under året besök. Under året fortsatte arbetet med sociala medier och museet la till Instagram och TripAdvisor till de tjänster där vi finns. Detta arbete pågick i mindre skala då det fortsatt var Facebook som var den stora kanalen för kommunikation. Sociala medier är en viktig kommunikationskanal till museets målgrupp men det blev också en kanal för att visa allt från missnöje till hat och hot i samband med invigningen av 100% Kamp - Sveriges Historia. Det uppstod en pressad och stundtals krisartad situation som museet kunde hantera på ett bra och sakligt sätt i nära samarbete med polisen. Under året ökade antalet följare från till 2 432, där inläggen i samband med Kakan Hermanssons medverkan var en del av ökningen. Museet annonserade på Facebook och hade toppar på vår räckvidd på drygt personer. - Övrig förmedling Konferenser, seminarier och kurser I början av året arrangerade Forum för levande Historia i samarbete med Regionmuseet en workshop i Kristianstad med titeln Samling16. Inbjudna var museer och kulturförvaltningar i Skåne. Syftet var att stötta och uppmuntra museer i att arbeta med historiska utgångspunkter för att stärka människors lika värde. Under dagen fick deltagarna arbeta gruppvis med reflektionsövningar och metodverktyg varvat med presentationer av pedagogiska arbetssätt knutna till utställningsprojekt i Sverige. Regionmuseet presenterade projekten Heterogena kulturarv och Lungo Drom, om romsk historia och kulturarv. Med Agenda 2030 som plattform arrangerades för tredje gången Framtidsveckan i september. Regionmuseet fungerade som en av huvudarenorna för veckans föredrag, workshops och musik. Framtidsveckan hade fokus på hållbarhet ur såväl ekonomisk aspekt och miljöhänsyn, som ur socialt och demokratiskt perspektiv. Samarbetspartners var bland andra Kristianstads kommun, Högskolan i Kristianstad, FN-föreningen, Studieförbunden och Naturskyddsföreningen. Böcker, artiklar, rapporter, föreläsningar och exkursioner Regionmuseets etnolog har varit inbjuden föreläsare om Flyktingdokumentationen på Sveriges museers Vårmöte i Norrköping, vid den internationella konferensen Museum in Times on Migration and Mobility i Malmö, på Stadsbiblioteket i Lund och för Museologiprogrammets studenter vid Lunds Universitet. I samarbete med Institutionen för Kulturvetenskaper, Lunds universitet, anordnades ett etnologiskt seminarium på ämnet Flyktingdokumentation där museets etnolog tillsammans med en museolog belyste forskningsfrågor kring etik och dokumentation kopplade till samtida, krisrelaterade situationer i samhället. Seminariet blev mycket uppskattat och en uppföljning är planerad till En av museets intendenter skrev en artikel om silversmeden Conrad Kampf, som var verksam i Kristianstad , till Gamla Christianstads årsbok Artikeln handlade om en silverdosa som museet köpte in 2015, vilken i auktionsverkets katalog presenterades som en oblatask men som snarare visade sig vara en morgongåva. 15

59 Årsredovisning 2016 Museets antikvarier svarade för undervisning på landskapsvetarprogrammet på Högskolan Kristianstad och föreläste på SLU Alnarp i kursen Kyrkogårdsförvaltning. KUNSKAPSUTVECKLING - Dokumentation och kulturhistoriska undersökningar Kulturmiljö Projektet Moderna kyrkor i Lunds stift syftade till att ta fram fördjupad kunskap om Svenska kyrkans kyrkobyggnader uppförda mellan och var ett samverkansprojekt med Lunds stift och länsstyrelserna i Skåne och Blekinge med Regionmuseet som projektägare och utförare. Projektet slutfördes under året och presenterades bland annat på ett symposium i Klippan i samband med att kyrkan St Petri firade 50-års jubileum. Projektet finns redovisat i museets rapportserie och kommer under 2017 också att presenteras i en tryckt katalog i samarbete med Lunds stift. Museet fotograf svarade för en omfattande fotodokumentation, ca 100 objekt, som även innefattade kapell byggda efter S:t Matteus kyrka, Malmö Romska platser är ett samverkansprojekt med Romskt kulturcenter i Malmö (RKC) och lokala hembygdsföreningar i Skåne. Syftet är att inventera och kartlägga romska lägerplatser i Skåne och samla in berättelser genom intervjuer med romer och representanter från majoritetsbefolkningen. Ett urval lägerplatser kommer att märkas ut i landskapet för att synliggöra och förmedla detta romska immateriella kulturarv. Under året gjordes en omfattande materialinsamling, bland annat genom intervjuer med tio romer från olika delar av Sverige. Det finns i dag ytterst få romer som levt i läger och med erfarenhet av kringresande varför dokumentationen är mycket angelägen och värdefull. Genom samararbetet med RKC har museet fått ingångar till den romska världen och ett förtroende som hade varit svårt att skaffa på egen hand. Under året bjöd Regionmuseet och RKC tillsammans med lokala hembygdsföreningar in till inspirationsträffar i Arkelstorp, Degeberga och Kivik. Där intervjuade museet personer ur majoritetsbefolkningen som berättade om sina minnen från när romerna kom till byn. RKC musicerade och berättade om romsk historia och kulturarv. Projektet genomfördes med bidrag från Länsstyrelsen i Skåne och utvecklingsmedel från Region Skåne. Inom ramen för samarbetet i Regionala samrådsgruppen för det kyrkliga kulturarvet är Regionmuseet engagerad i tre stiftsövergripande kunskapsprojekt; Moderna kyrkor, Kyrkokarakterisering och Historisk timmermanskonst. Det senare är ett flerårigt kunskapsprojekt med syfte att kartlägga och utveckla kunskap i skånska kyrkor, främst de medeltida, genom en översiktlig inventering av ett urval taklag, bevarade dörrar och fönsteromfattningar sett ur antikvarisk, byggnadsteknisk och hantverksmässig 16

60 Stiftelsen Regionmuseet i Skåne synvinkel. Arbetet leds och utförs av en kvalificerad timmerman tillsammans med en av museets mest erfarna kyrkoantikvarier. Under året gjordes ett flertal olika förmedlingsinsatser som tidningsartiklar och informationsträffar med församlingar, kyrkoförvaltare och projektörer. Främsta fyndet och med stor medial uppmärksamhet var en stavkyrkoplanka i Stora Hammars gamla kyrka, och mycket intressanta var fynden av fint bearbetade romanska takstolar med ovanlig märkning över absiden i Tåstarps kyrka. Karakteriseringen av kyrkorna i Lunds stift är ett flerårigt Från dokumentationsprojektet om romska lägerplatser projekt som under året fortsatte i Österlens kontrakt. En av museets antikvarier har sedan start varit anlitad i arbetet, som syftar till att ge varje enskild kyrka en individuell karakterisering för att identifiera byggnadens konst- och kulturhistoriskt betydelsebärande delar som är omistliga i ett förändringsarbete. Graffiti i skånska kyrkor är ett projekt som påbörjades under året med kunskapsinsamling och museets projektledare medverkade på Burgviksseminariet på Gotland med ett föredrag om Graffiti i skånska kyrkor. Föredraget ska publiceras tillsammans med andra artiklar från seminariet Genom omfattande arbeten med att göra vård- och underhållsplaner för kyrkogårdar har museet samlat på sig en gedigen kunskap. Intresset för kyrkogårdarnas kulturhistoria är mycket stor och för att möta detta påbörjade museet ett arbete med att ta fram en vägledning för kyrkogårdsvandringar. Vägledningen är tänkt att vara ett stöd för hembygdsföreningar, församlingsråd och lokalhistoriker i deras arbete att ta fram egna underlag och göra historiska vandringar på kyrkogårdarna eller använda vägledningen som ett kunskapsmaterial i en studiecirkel. I det mångåriga kunskaps- och dokumentationsprojektet Skog & Historia fortsatte granskningsarbetet under året i socknarna Tåssjö, Ängelholms kommun, och Rya i Örkelljunga kommun. Sammanlagt registrerades under året 1063 objekt i FMIS/ Fornsök. På uppdrag av Statens Maritima museer gjorde Regionmuseet en fördjupad inventering av 205 värn i Skånelinjen. Dessa ingår i de 18 delområden som tidigare identifierats ha högt kulturhistoriskt värde. Vid inventeringen dokumenterades värnens byggnadstekniska skick och det gjordes en bedömning i vilken utsträckning värnen kunde anses vara tillgängliga för allmänheten sett ur olika perspektiv. Syftet var att i förlängningen välja ut ett antal värn som på något sätt förmedlar kunskap om Skånelinjen och sätter in dem i en historisk kontext kopplad till andra världskriget och Kalla kriget. Museet tog i projektet inledande kontakter med kommuner, föreningar och näringsidkare för att efterfråga intresse för ett samarbete kring att utveckla information om Skånelinjen och tillgängligheten till värnen. Kulturhistoriska undersökningar och samtidsdokumentation Skateboardkulturen är ett treårigt samverkansprojekt där museet fortsätter att utveckla arbetsprocesser där ungdomar aktivt medverkar i utställningsarbetet. Tillsammans med ungdomar och unga vuxna som är skateboardsåkare ska det produceras en pop-up vandringsutställning, en filmfestival samt en digital interaktiv plattform. I samverkan ingår bland annat Bryggeriets skateboardgymnasium i Malmö, Furuboda folkhögskola, Österänggymnasiet i Kristianstad, föreningarna Tösabidarna och No Limit samt Blekinge Tekniska Högskola. Projektet startades upp i augusti och två projektsamordnare på 50 % vardera anställdes med tydliga och fördelade arbetsuppgifter och en formgivare knöts till utställningen. Projektet finansieras med bidrag från Allmänna Arvsfonden. Den dokumentation och etnologiska undersökning som Regionmuseet gjorde om flykt, flyktingmottagande och aktivism under hösten 2015 i Malmö fick under året en fortsättning i ett samverkansprojekt med Kulturen, Malmö museer och ABM- avdelningen vid Institutionen för Kulturvetenskaper, Lunds Universitet. Regionmuseet dokumenterade en större demonstration mot gränskontroller vid Kastrups flygplats med svenska och danska aktivister och en demonstration mot stängda gränser utanför St Johannes kyrka i Malmö. Regionmuseets filmade intervjuer från hösten 2015 transkriberades. 17

61 Årsredovisning Uppdrags- och konsultverksamhet inom kulturmiljö En konkurrentskraftig uppdragsverksamhet inom kulturmiljöarbetet är till nytta för hela museet. Våra uppdrags- och anslagfinansierade verksamheter befruktar varandra och bidrar till kontinuerlig kunskapsuppbyggnad om länets kulturmiljöer samt bidrar till att museet har tillgång till kompetens med både bredd och djup. Inom uppdragen ryms vård- och underhållsplaner, antikvariska konsekvensbeskrivningar, inventeringar, programskrivningar, karakteriseringar, antikvarisk medverkan med flera. Under året resulterade kulturmiljöarbetet i ca 60 rapporter, vilka finns tillgängliga på museets hemsida som pdf:er. Uppdragsverksamheten dominerades även under 2016 av beställningar av vård- och underhållsplaner för kyrkogårdar. Det togs under året fram 19 planer för kyrkogårdar runt om i Skåne, som även innefattade trädvårdsplaner. Västra Vemmerlövs kyrkogård, Trelleborgs kommun Bland större profana vård- och underhållsplaner kan nämnas Wanås slott i Östra Göinge kommun, samt Aggarps mölla och Killehuset i Svedala kommun. Det fanns en stor och fortsatt ökad efterfrågan på antikvarisk medverkan (AM) inom kyrkliga uppdrag. Ett omfattade uppdrag var medverkan vid restaureringen av Sofia Albertina kyrka i Landskrona och museets medverkan som antikvarisk expertis vid renoveringsarbeten på Odarslövs kyrka. Andra större arbeten var ombyggnaden av krematoriet i Trelleborg samt utvändig renovering av Stora Herrestads kyrka i Ystads kommun. Under året hade museet drygt 40 AM, både profana och kyrkliga. En historisk landskapskarakterisering och en kartläggning av det gröna kultarvet i Kristianstads kommun utförde Regionmuseet som ett uppdrag åt kommunen. Arbetet ingick som en del i framtagandet av en ny grönplan för kommunen och kan ses som ett pilotarbete. På uppdrag av Riksantikvarieämbetet och Trafikverket har Regiomuseet arbetat med att ta fram ett nationellt underlag för Sveriges alléer, vilket slutfördes under året. Historisk landskapskarakterisering, Kristianstads kommun Fyra medarbetare på Regionmuseet har gått en tvådagarsutbildning i Affärskunskap för ökad självfinansiering, skräddarsydd för museer och anordnad av EFL vid Lunds Universitet. 18

62 Stiftelsen Regionmuseet i Skåne REGIONAL SAMVERKAN OCH UTVECKLING Heterogena kulturarv - att rädda framtiden är ett treårigt nationellt och interregionalt samverkansprojekt som ägdes av Regionmuseet. I projektet deltog Västmanlands läns museum, Historiska museet i Stockholm och Sundsvalls museum. Projektet huvudfinansiär var Postkodlotteriets kulturstiftelse, utvecklingsbidrag från Kulturrådet och Region Skåne samt FoU-medel från Riksantikvarieämbetet. Regionmuseet hade en projektledare och en forskningsledare anställda för att driva och genomföra uppdraget. Under året var arbetet inriktat på att producera vandringsutställningen 100% kamp - Sveriges Historia, vilket främst omfattade utarbetande av utställningstexter, bild- och filmproduktion samt formgivning. Utställningen byggdes av museets tekniker under ledning av en av våra utställningsproducenter. Utställningen vänder sig till en bred allämänhet men har högstadiet och gymnasieskolan som särskild målgrupp. Forum för Levande Historia medverkade i projektet med att bidra med en skräddarsydd lärarhandledning till utställningen. För att svara upp mot det stora intresset från skolan med många bokningar har museet en extra pedagog anställd under utställningsperioden. Utställningen öppnade 20 november och väckte massmedial uppmärksamhet då museets val av konstnären och aktivisten Kakan Hermansson att inviga ledde till omfattande hat- och hotfulla kommentarer på sociala medier. Detta förde med sig att hon till slut valde att lämna återbud. Regionmuseet har sedan 2014 ett långsiktigt samarbete med Avdelningen för Etnologi vid Lunds universitet. Samarbetet berör i första hand studenterna på grund- och masternivå samt museianställda för kunskapsutbyte och gemensam kompetensutveckling i frågor kring dokumentation, forskning samt att tillföra nya perspektiv på samlingarna. Under året förlades studenternas fältvecka till Åhus där de under ledning av museets etnolog gjorde dokumentation och insamling på temat Badliv, som ska vara en del i underlaget för sommarutställningen Fältarbetet resulterade i audiointervjuer, bilder, deltagande observation samt fyra uppstaser på grundnivå. Högskolan i Malmö tog under året i samverkan med Regionmuseet fram ett forskningsprojekt med rubriken Museer som integrativa arenor nya perspektiv och inkluderingsmetoder. Syftet är att öka kunskapen om hur museer kan bli mötesplatser för integration med nyanlända som primär målgrupp. Hur kan vi hitta arbetssätt för att målgruppen ska känna att museet är en relevant plats för dem. Projektet beviljades forskningsmedel och Regionmuseet står som värd för en pilotstudie under Metodutveckling i museipedagogik är ett projekt för vilket Regionmuseet beviljades utvecklingsmedel från Region Skåne 2016 och som drivs i samverkan med tolv andra museer i Skåne. Uppdraget är att undersöka och utveckla de museipedagogiska metoder som praktiseras på en rad skånska kulturinstitutioner idag. Projektet utförs av forskare från Malmö Högskola genom inventeringar samt observationer och intervjuer på plats. I samverkan med Malmö museer, Kulturen och ABM-avdelningen vid Institutionen för kulturvetenskaper deltar Regionmuseet i ett tvåårigt regionalt utvecklingsprojekt om en Flyktingdokumentation i Skåne. Projektet har sin utgångspunkt i den insats som Regionmuseets etnolog gjorde på kort varsel för att dokumentera den akuta flyktingsituationen på Malmö central Dokumentationsprojektet beviljades utvecklingsmedel från Region Skåne och Kulturrådet. Mufo är ett nätverk för samverkan mellan Skånes tre regionala museer och länets studieförbund och folkhögskolor. Uppdraget från Region Skåne är att utveckla och fördjupa samverkan och samarbete. Sedan 2014 samarbetar Mufo i det gemensamma projektet Skånes moderna kulturarv, som syftar till att dokumentera, synliggöra och diskutera efterkrigstidens historia i Skåne. Regionmuseet bidrog under året med att ta fram en hemsida, där projekt och dokumentationer som är utförda av någon av samverkansparterna publiceras och görs tillgängliga för alla intresserade. Under året kom ett par samarbetsprojekt igång där museer, något studieförbund och någon folkhögskola ingår, men där Regionmuseet inte medverkar. Styr- och arbestgruppen bjöd under våren in till ett seminarium där de pågående dokumentationsprojekten presenterades och kompletterades med två föreläsningar. Efter seminariet bedömde styrgruppen att projektet är förankrat och sjösatt och kan fungera operativt framöver med stöd av arbetsgruppen som samordnare. Styrgruppen ansåg att det var tid för ett nytt tema och diskuterade olika förslag kring migration och integration som ett lämpligt samverkansområde för alla parter. 19

63 Årsredovisning 2016 Bibliotek som arena för kulturarv är knuten till handlingsplan för Region Skånes kulturplan från förra mandatperioden. Arbetsgruppen bestående av de tre regionala museerna, Hembygds- och Hemslöjdsförbunden samt Skånes Arkivförbund med Regionmuseet som samordnare fortsatte under året att arbeta med hur samverkan med länets folkbibliotek kan utvecklas och fördjupas. Tillsammans med en referensgrupp av bibliotekschefer i Skåne NO diskuterades frågor kring vilka verktyg och hjälpmedel som behövs för att underlätta samverkan och hur vi kan lära känna varandras verksamheter. Ett resultat var att biblioteken i Skåne NO önskade en fortbildningsdag för sin personal på temat Kulturav i januari 2017, vilken fastställdes till 22 januari 2017 på Regionmuseet. Solklart är ett projekt där vi tillsammans med Malmö Museer och Kulturen i Lund fått medel beviljade från Tillväxtverket för att undersöka möjligheten att energieffektivisera i delar av museernas publika lokaler. Under 2016 genomfördes en förstudie, som främst syftade till att kartlägga den nuvarande situationen i de olika museerna samt komma fram till åtgärder som skulle kunna prioriteras inom projektet. Förstudien omfattade också studiebesök bl a på Nationalmuseum i Stockholm, som liksom de i projektet ingående museerna är inhyst i en äldre byggnad, som just nu byggs om för att bättre motsvara de krav som ställs på klimatet för personal, besökare och föremål. En antikvarie på Regionmuseet var projektledare och svarade för att ta fram en förstudie till ett utemuseum med vandringsstigar på det nyinvigda naturreservatet Ivö klack i Kristianstads kommun. Medfinansiärer och samverkanspartners var Länsstyrelsen i Skåne, Kristianstads och Bromölla kommuner, Industrimuseet, Föreningen Humleslingan, Bäckaskogs slott och andra privata entreprenörer. Syftet var att koppla samman olika ämnesingångar till Ivö klack för att utveckla platsen som besöksmål och tillföra den sedan länge etablerade Humleslingan en ny attraktivitet. Förstudien fick ekonomiskt stöd från Region Skånes Miljöfond. Arbete med ansökan till Leader Ess påbörjades under året. Projektidén om en kommungemensam satsning på Det skånska gruvbältet har Regionmuseet haft och drivit sedan Berörda kommuner är Åstorp, Bjuv, Höganäs, Ängelholm och Helsinborg. Under åren har museet hållit föredrag, informerat och fört dialog med kommunernas politiker och tjänstemän, föreningar och näringsliv. Under året blev Regionmuseet kontaktade av kommuner och föreningar som nu var beredda att starta upp och ta fram planer. Förhoppningsvis kommer en första etapp att komma igång under I samverkan med Platsorganisation Åhus, som består av lokala föreningar och näringsliv, medverkade Regionmuseet till att ta fram en projektplan för en digital guide till Åhus medeltida och historiska sevärdheter. Projektplanen ligger till grund för en ansökan om medel från Leader Ess. Under året inleddes en förstudie tillsammans med Pappersbruket i Klippan om hur överloppsbyggnader på industriområdet kan omvandlas till ett nav som tillgängliggör platsens industrihistoria och fungerar samlande för områdets natur- och kulturturism. Samtidigt kan detta nav bli till en mötesplats för kommuninvånare, föreningar och näringsliv. 20

64 Stiftelsen Regionmuseet i Skåne Med stöd från Region Skånes Miljövårdsfond arbetade Regionmuseet under året med att undersöka och dokumentera den skånska fruktodlingens historia och kulturarv. Projektet syftar till att ta fram ett kunskapsunderlag som ur ett helhetsperspektiv identifierar och beskriver biologiska och kulturhistoriska värden i olika typer av fruktodlingar. Kunskapsunderlaget ska bland annat kunna användas i utvecklingsinsatser för att stärka näringsidkare inom fruktodlarbranschen att t ex etablera sig inom besöksnäringen. Äldre fruktodling i Grönhult, Vånga socken, Kristianstads kommun Tidigare nämnda regionala samverkans-och utvecklingsprojekt är Romska platser, Moderna kyrkor i Lunds stift, Flyktingdokumentation, Skateboardkulturen, Skånelinjen med flera. VÅRD AV SAMLINGAR OCH KULTURMILJÖER - Vård av samlingar Arkiv Under året påbörjades gallring, uppordning och förtecknande av Thorsten Anderssons arkiv med hjälp av en projektanställd arkivarie. Det fortlöpande arbetet med att digitalisera museets fotosamlingar fortsatte under året och utfördes av Regis både i form av köpta tjänster och med hjälp av Kulturarvs-IT. De senare avslutade digitaliseringen av det topografiska arkivet för Kristianstads län och arbetet med motsvarande arkiv för Malmöhus län påbörjades. Ka-IT skannade under året totalt fotografier, bildvårdade 681 stycken och satte metadata till 3000 fotografier. Regis registrerade och satte metadata till 3000 bilder på skånska kyrkobyggnader, som är tagna av museets fotograf under en 20-årsperiod. Museets arkivarie arbetade fram en dokumenthanterings- och gallringsplan för Regionmuseet samt påbörjade arbete med att ta fram ett nytt digitalt mappsystem för museet. En praktikant arkiverade samtliga icke registrerade kulturmiljöfotografier tagna de sista åren innan digitalkamera infördes på museet. Till arkivet tog museet bland annat emot Sven Gabons arkiv med foton och kostymteckningar för olika uppsättningar på teatrar i Stockholm; Norra Skånska Infanteriregementets Musikkårs kamratförenings filmarkiv; Thure Kronholms glasplåtssamling från Mölle och Alvar Ericssons samling med egenproducerade reklamfilmer för svenska biografer. Arbetet med en ny egenproducerad film startades upp med tema Marika Wachtmeister och Wanås skulpturpark. Även denna gång anlitade museet filmaren Magnus Rutberg i samarbete med museets arkivarie och filmintendent. Bibliotek I biblioteket i Tyghuset lades under året in nytt golv och kompaktsystemet renoverades och försågs med nya vevar. Det innebar att alla böcker måste plockas ut och därefter placeras tillbaka i det förnyade kompaktsystemet. Thorsten Anderssons efterlämnade boksamling gallrades och uppordnades. För att komplettera våra bibliotek och handläggarnas närbibliotek gjordes utsortering och omplacering av dubbletter i Kristianstad och Lund. 21

65 Årsredovisning 2016 Konst- och kulturhistoriska samlingar Under året gjordes en genomgång av databasen Sofie Reflex inför övergång till Sofie 8. Migreringen gjordes i november och inför uppstarten gick personal på Dokumentationsfunktionen och Regis en kurs som leddes av personal från Västerbottens museum, som äger systemet. Flera montrar i stadshistoriska utställningen C400 fick en genomgång och fräschades upp med vård av föremålen. Basutställningen Textil i miljö plockades ned och föremålen togs omhand, vårdades och magasinerades. Samtliga 800 föremål i vapenrummet på Norra kasern fick en översyn och det gjordes tilläggskatalogisering och vårdinsatser. Till exempel rengjordes samtliga vapen och oljades in. Arbetet innebär att föremålen är i gott skick och kommer att så vara i många år framöver. Föremålskategorierna rit- och skrivdon samt tobak genomgicks med vård och tilläggskatalogisering. Det tillfälliga magasinet för Kristianstads kommuns konst under ombyggnaden av Rådhuskvarteret tömdes och resterande konstverk flyttades till Norra Kasern. Regionmuseet har fortsatt insamlingsstopp för att komma ikapp eftersläpande föremålshantering men tog trots det emot ett antal gåvor från privatpersoner och Örkelljunga pastorat. Museet kompletterade silversamlingen med inköp av en helförgylld silverkanna tillverkad av guldsmed Conrad Gadd, verksam i Kristianstad Till konstsamlingen köptes in en oljemålning av Agda Holst daterad 1938 med motiv Stora Torg samt ett träsnitt på tyg Flyttfåglar av den Kristianstadsbördige konstnären Fredrik Lindkvist. Målning av Agda Holst föreställande Stora Torg i Kristianstad Museets intendenter och arkivarie gav som vanligt i stor omfattning råd, stöd och svarade på förfrågningar om föremål, konst, foton, arkivalier med mera gentemot föreningar, grupper, forskare och privatpersoner. Antalet förfrågningar visar på det stora intresse som finns från allmänheten för byggnader, platser, släktforskning, föremål och konst. Inte minst spelar populära TVoch radio program om antikviteter, restaureringar av gamla hus samt släktforskning stor roll för att stimulera intresset och öka efterfrågan på fakta och kunskap. Regionmuseet medverkade och hjälpte under året till i ett projekt som Hässleholms kommun driver för att tillsammans med Vittsjö Hembygdsförening få till stånd ett Zickermansrum på Vittsjö bibliotek. - Vård av kulturmiljöer Regionmuseet hade en omfattande rådgivning gentemot Svenska kyrkans församlingar, länets kommuner, ideella föreningar, organisationer och enskilda som rörde kulturhistoriska byggnader och miljöer, landskap samt vård av kulturarv i bred bemärkelse. Många gånger handlade det om val av lämpliga metoder och material inom byggnadsvård, men det fanns också en stor efterfrågan på kunskap knuten till bebyggelse, kulturmiljö och landskap. Kostnadsfri rådgivning gavs via mejl, post och telefon samt i begränsad omfattning vid platsbesök. Många kulturhistoriska anläggningar och byggnader ägs och förvaltas av idéburna organisationer och föreningar, till exempel Svenska kyrkan och hembygdsrörelsen, där det finns stort behov av antikvariskt stöd och rådgivning. 22

66 Stiftelsen Regionmuseet i Skåne Regionmuseet är en viktig resurs i samhällsplaneringen där vi finns som remissinstans för de kommuner som saknar egen antikvarisk kompetens. Museet har en särskild antikvarietjänst som svarar för kontakt och service gentemot länets kommuner. Museet tog under året emot 65 planer och program på remiss och vi svarade på 25 detaljplaner, översiktsplaner och planprogram, som vi bedömde vara av regionalt och nationellt intresse. Vanligt förekommande var också förfrågningar om fornlämningar och deras eventuella påverkan vid exploatering. Vi såg en positiv trend i kontakten med flera kommuner som vi tidigare inte haft något större utbyte med och att allt fler tog kontakt i ett tidigt skede i planprocessen vilket ökade möjligheten till att kulturmiljövärden beaktades och togs tillvara. För att öka dialogen med kommunerna tog museet under året initiativ till att ge ut ett nyhetsbrev kring olika aktuella kulturmiljöfrågor. Regionmuseet har sedan 2008 besökt länets kommuner och träffat företrädare från olika förvaltningar för att få en överblick hur de arbetar med kulturmiljöfrågor och kulturarv. Under året besökte vi Sjöbo, Lomma, Kävlinge, Höganäs och Bjuvs kommuner, vilket betyder att vi nu varit i samtliga kommuner som saknar egen antikvarisk kompetens. Museet kommer att upprätthålla vunna kontakter och fördjupa samarbetet med dessa kommuner på ett annat sätt framöver och vi arbetar på att hitta former för detta. En av de viktigaste fastighetsägarna ur ett kulturarvsperspektiv är Svenska kyrkan, som är en idéburen organisation sedan kyrka och stat gick skilda vägar år Regionmuseet har inom det kyrkoantikvariska området ett väl upparbetat och fungerande samarbete med församlingar, stift och länsstyrelse. Bland annat ingår Landsantikvarien i den regionala samrådsgruppen för det kyrkliga kulturarvet. Regionmuseet ger råd och stöd i kyrkoantikvariska frågor gällande såväl kyrkobyggnader som inredning och inventarier, och spelar en viktig roll som experter i dialogen med församlingar inför ställningstagande i antikvariska frågor. Regionmuseets antikvarier och biolog på Landskapsfunktionen genomförde under året inom Landsbygdsprogrammet kurser och rådgivning till markägare. Bland annat gavs rådgivningar om gårdarnas natur- och kulturspår i landskapet, om restaurering av överloppsbyggnader samt utveckling och förmedling av gårdarnas natur- och kulturarv. 23

67 Årsredovisning 2016 STÖRRE ARBETEN OCH INVESTERINGAR Under året genomfördes en efterlängtad arbetsmiljöåtgärd då Tyghusets södra flygel kopplades på fjärrkylan, som dragits fram i gatan utanför. Eftersom byggnaden saknar ventilation kunde det stundtals bli mycket dåligt klimat i arbetsrummen, vilket nu ska vara avhjälpt. På Järnvägsmuseet renoverades Tunnelhuset och en perrong byggdes åt den smalspåriga järnvägen. Dessa åtgärder vidtogs samtidigt som kommunen utförde underhållsarbeten, vilket gav ekonomiska synergieffekter. Installation av nya biografstolar på filmmuseet Inga investeringar aktiverades under året. (2015: aktiverades investeringar på 795 tusen kronor) Uppdragsintäkter, styrelsearbete m.m. En stor del av Regionmuseets verksamhet, framförallt inom kulturmiljövården, är uppdragsverksamhet. Uppdragen omfattar såväl kunskapsinsamling som tillgängliggörande. Konsekvensbeskrivning Ekeby kyrkby, Bjuvs kommun Uppdragsintäkterna på Regionmuseets bygg- och landskapsfunktioner blev 5,3 mkr (2015: 4,7) Vid årets slut fanns på Regionmuseet 1,4 mkr (2015: 1,4) i förutbetalda uppdragsintäkter, varav 0,3 mkr tillkommit under året. *Rapportproduktion: exklusive rapporter avseende uppdragsarkeologi, som flyttats till dotterbolaget Sydsvensk Arkeologi AB. Regionmuseets styrelse höll fyra sammanträden och arbetsutskottet hade sju möten. 24

68 Förväntad framtida utveckling Regionmuseets budget 2017 innehåller en omfattande projekt- och uppdragsverksamhet med flera större samverkans- och utvecklingsprojekt. Regionmuseet strävar efter att få till stånd större samverkansprojekt för att driva utvecklingsarbete och kunskapsuppbyggnad. För kommande år finns det ett antal större och i hög grad externfinansierade projekt. Gemensamt för dessa är att de är utvecklingsorienterade, innehåller kunskapsinsamling och publik verksamhet. De största projekten är Skateboardkulturen, Romska platser och Flyktingdokumentation. Stiftelsen Regionmuseet i Skåne Regionmuseets styrelse gjorde en studieresa med besök i St Petri kyrka och (bilden) Klippans pappersbruk Ägarförhållanden Sydsvensk Arkeologi AB, organisationsnummer , som bildades år 2010, är ett helägt dotterbolag till Stiftelsen Regionmuseet i Skåne. Flerårsjämförelse Nyckeltal för koncernen: År Nettoomsättning Tkr varav verksamhetsbidrag mm Tkr Resultat Tkr Balansomslutning Tkr varav balanserade projekt- och Tkr uppdragsmedel Antal anställda Soliditet % Nettoomsättning för koncernen (exklusive koncernintern försäljning.) 25

69 Årsredovisning 2016 Femårsjämförelse för Moderstiftelsen, Regionmuseet: År Nettoomsättning Tkr varav verksamhetsbidrag mm Tkr Resultat Tkr Balansomslutning Tkr varav balanserade projekt- och Tkr uppdragsmedel Antal anställda Soliditet % Kommentar till Regionmuseets nyckeltal 2016: Intäkter av projekt, uppdrag och försäljning 2016 var tkr, högre än något år sedan den arkeologiska uppdragsverksamheten fördes över till dotterbolaget. Motsvarande intäkt 2015, exkl. arvet från Thorsten Andersson, var tkr. Några orsaker till det positiva resultatet var bl.a. en relativt låg kostnad för pensioner och avtalade sociala avgifter, och en återbetalning från FORA av avgifter från 2004 på 340 tkr. I årets resultat ingår även ianspråktagande av tkr av ändamålsbestämda medel för investeringar. Finansiella intäkter från värdepappersförvaltningen var 691 tkr. Landsantikvarien i Malmöhus Län ingår sedan 1999 i stiftelsen, som därmed ansvarar för landsantikvarieverksamheten i hela Skåne. Nyckeltalsdefinitioner framgår av not 1. Avstämning av det egna kapitalet Eget kapital Moderstiftelsen Stiftelsekapital Ändamålsbestämda medel Balanserad vinst Årets resultat Totalt eget kapital Ingående balans Disposition av föregående års resultat Erhållen gåva Avsättning ändamålsbestämda medel Utnyttjande ändamålsbestämda medel Årets resultat Utgående balans

70 Stiftelsen Regionmuseet i Skåne Resultat och ställning Resultatet av koncernens respektive moderstiftelsens stiftelsens - verksamhet samt den ekonomiska ställningen vid räkenskapsårets utgång framgår i övrigt av efterföljande resultaträkningar och balansräkningar med noter. Resultatdisposition Till förfogande står följande vinstmedel: Balanserade vinstmedel Årets resultat = Styrelsen föreslår att vinstmedlen disponeras till ökning av reserv för förnyelse av basutställningar ökning av dispositionsfond kapitalkostnader i ny räkning överförs =

71 Årsredovisning 2016 KONCERNREDOVISNING Resultaträkning Balansräkning Kassaflödesanalys 28

72 Stiftelsen Regionmuseet i Skåne MODERSTIFTELSEN RESULTATRÄKNING Not Nettoomsättning Övriga rörelseintäkter Rörelsens kostnader Övriga externa kostnader 5, Personalkostnader Avskrivningar, nedskrivningar och återföringar 8, Summa rörelsens kostnader Rörelseresultat Resultat från finansiella investeringar 11 Resultat av finansiella tillgångar Övriga ränteintäkter och liknande resultatposter Räntekostnader och liknande resultatposter Resultat efter finansiella poster Avsättning till ändamålsbestämda medel, arvsgåva Ianspråktagande av ändamålsbestämda medel, investeringar Årets resultat

73 Årsredovisning 2016 BALANSRÄKNING Not TILLGÅNGAR Materiella anläggningstillgångar Förbättringsutgift på annans fastighet Inventarier, verktyg och installationer Samlingar Finansiella anläggningstillgångar Aktier i dotterbolag Övriga finansiella anläggningstillgångar 15, Summa anläggningstillgångar Kortfristiga fordringar Kundfordringar Fordringar på dotterföretag Övriga fordringar Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter Kortfristiga placeringar Kassa och bank Summa omsättningstillgångar Summa tillgångar

74 Stiftelsen Regionmuseet i Skåne Not EGET KAPITAL OCH SKULDER Bundet eget kapital Stiftelsekapital Fritt eget kapital Ändamålsbestämda medel 12, 16, Balanserad vinst Årets resultat Summa eget kapital Avsättningar Reserv Konsthallen Avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser Summa avsättningar Kortfristiga skulder Leverantörsskulder Skulder till dotterföretag Övriga skulder Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter Summa kortfristiga skulder Summa eget kapital och skulder KASSAFLÖDESANALYS NOTER OCH TILLÄGGSUPPLYSNINGAR - 31

75

76

77

78

79

80

81 TJÄNSTEUTLÅTANDE 1(1) Kultur- och fritidsförvaltningen Kansliet Peter Rosengren Kultur- och fritidsnämnden Redovisning av delegeringsbeslut Änr KFN 2017/77 Kultur- och fritidsförvaltningens förslag till Kultur- och fritidsnämnden Redovisningen godkänns Sammanfattning Sammanfattning av kultur- och fritidsnämndens delegeringsbeslut enligt förteckning Beslutsunderlag Redovisning av delegeringsbeslut, Ärendet Ulrika Cedell Peter Rosengren Kultur- och fritidschef Nämndsekreterare Beslut expedieras till Ange mottagare för beslut här Postadress Telefon Bankgiro Org.nr Kultur- och fritidsförvaltningen vxl Kristianstad

82 Delegeringsbeslut Utskriftsdatum: Utskriven av: Peter Rosengren Diarieenhet: Beslutsfattare: Kultur- och fritidsförvaltningen Alla Kategori: Alla Beslutsinstans: Kultur- och fritidsnämnden Sammanträdesdatum: Sekretess: Visas ej Id Beskrivning Beslutsfattare Datum Avsändare/Mottagare Paragraf Ärendenummer Ärendemening Ansvarig Beslut om kronor i arrangörsstöd till Åhus Scoutkår för Valborgsfirande i Åhus 2017 Kategori Ulrika Cedell Ulrika Cedell 7/2017 KFN 2017/81 Ansökan om arrangörsstöd för Valborgsfirande i Åhus Åhus Scoutkår Peter Rosengren Beslut om kronor i projektbidrag till GDM/Gunnar Dahlborg för konserter 2017 Ulrika Cedell Ulrika Cedell 8/2017 KFN 2017/83 Ansökan om projektbidrag för konserter GDM Ulrika Cedell Beslut ansökan om arrangörsstöd Ekestads Folkets Park Ulrika Cedell Ulrika Cedell 14/2017 KFN 2017/99 Ansökan om Arrangörsstöd 2017 Ekestads Folkets Park Ulrika Cedell Beslut om kronor i arrangörsstöd till Naturskyddsföreningen för programverksamhet 2017 Ulrika Cedell Kultur- och fritidsnämnden Ulrika Cedell 15/2017 KFN 2017/102 Ansökan om arrangörsstöd för programverksamhet Naturskyddsföreningen Ulrika Cedell Beslut om 6000 kronor till Tollarps byalag för Nationaldagsfirande i Tollarp 2017 Ulrika Cedell Ulrika Cedell 9/2017 KFN 2017/89 Ansökan om arrangörsstöd för Nationaldagen 2017.Tollarps Byalag Ulrika Cedell Beslut om yttrande samråd detaljplan för Näsby 35:47 - nytt badhus i Kristianstad. Ulrika Cedell Sidan 1 av 2

83 Ulrika Cedell 10/2017 KFN 2017/74 Samråd Näsby Nytt badhus Ulrika Cedell Beslut om kronor i arrangörsstöd till ChriPU/Christianstads Pensionärsuniversitet för föreläsningsverksamhet 2017 Ulrika Cedell Ulrika Cedell 11/2017 KFN 2017/90 Ansökan om arrangörsstöd för Christianstads Pensionärsuniversitet Ulrika Cedell Beslut samråd ny detaljplan Håstad 7:4 och 7:6 mfl i Österslöv. Ingen erinran. Ulrika Cedell Ulrika Cedell 13/2017 KFN 2017/94 Beslut samråd ny detaljplan Håstad 7:4 och 7:6 mfl i Österslöv Ulrika Cedell Beslut samråd detaljplan, del av Hedentorp 1:20 mfl Helgedalsskolan. Ingen erinran Ulrika Cedell Ulrika Cedell 12/2017 KFN 2017/93 Beslut samråd detaljplan, del av Hedentorp 1:20 m fl, Helgedalsskolan Ulrika Cedell Sidan 2 av 2

84 TJÄNSTEUTLÅTANDE 1(2) Kultur- och fritidsförvaltningen Huvudbiblioteket Emma Lang Åberg Kultur- och fritidsnämnden Förlängd giltighetstid för kommunens biblioteksplan till och med 2018 Änr KFN 2017/84 Kultur- och fritidsförvaltningens förslag till Kultur- och fritidsnämnden att förlänga giltighetstiden för biblioteksplanen med ett år till att gälla till och med 2018 Sammanfattning/Ärendet Enligt bibliotekslagen ska kommuner och landsting anta biblioteksplaner för sin verksamhet. Kristianstad kommuns biblioteksplan reviderades och antogs 2014 och gäller för perioden Kultur- och fritidsförvaltningen och Barn- och utbildningsförvaltningen tog fram planen gemensamt. Folkbiblioteken är inne i ett arbete där nya mål, styrkort och utvecklingsprocesser håller på att tas fram för våra verksamheter. Även inom Barn- och utbildningsförvaltningen pågår ett förändringsarbete, bland annat kopplat till nyss beslutade Nationella IT-strategier för skolan. Av dessa anledningar finns det en önskan att förlänga perioden för den redan antagna biblioteksplanen med ett år till och med Genom detta ges tid att genomföra respektive förvaltnings förändringsprocess och utifrån dessa tillsammans ta fram en ny gemensam biblioteksplan. Arbetet med att ta fram en ny biblioteksplan påbörjas i så fall under hösten 2017 för att läggas fram för beslut under hösten Beslutsunderlag Kultur- och fritidsförvaltningens tjänsteutlåtande Postadress Telefon Bankgiro Org.nr Kultur- och fritidsförvaltningen vxl Kristianstad

85 TJÄNSTEUTLÅTANDE 2(2) Ulrika Cedell Emma Lang Åberg Kultur- och fritidschef Bibliotekschef Beslut expedieras till Ange mottagare för beslut här

86 TJÄNSTEUTLÅTANDE 1(2) Kultur- och fritidsförvaltningen Kansliet Ulrika Cedell Kultur- och fritidsnämnden Organisationsförändring på kultur- och fritidsförvaltningens kansli Änr KFN 2017/91 Kultur- och fritidsförvaltningens förslag till Kultur- och fritidsnämnden Kultur- och fritidsnämnden godkänner organisationsförändringen på kultur- och fritidsförvaltningens kansli Sammanfattning Kultur- och fritidsförvaltningens kansli har under 2017 och 2018 personalförändringar på fritidssidan, en av fritidsstrategerna har sagt upp sig och under våren 2018 går fritidsintendenten i pension. Arbetsgivaren föreslår en organisationsförändring i två etapper, där etapp 1 genomförs 2017 och etapp Anledningen till förslaget är ett behov av att omstrukturera tjänsterna utifrån arbetsbelastning och utifrån de arbetsuppgifter medborgarcenter hanterar. Etapp 1 innebär att en strategtjänst görs om till en tjänst som fritidskonsulent. Etapp 2 innebär att tjänsten som fritidsintendent görs om till en fritidsstrateg Beslutsunderlag Kultur- och fritidsförvaltningens tjänstutlåtande, Förslag organisationsförändring Ärendet Under de tre år som samarbetet mellan kansli och medborgarcenter pågått har en process med rutiner och arbetsuppgifter definierats. Kultur- och fritidsförvaltningens bedömning att det gradvis skulle vara möjligt att lämna över hela bokningshanteringen till medborgarcenter har inte gått att genomföra. Detta medför att arbetsuppgifter som Postadress Telefon Bankgiro Org.nr Kultur- och fritidsförvaltningen vxl Kristianstad

87 TJÄNSTEUTLÅTANDE 2(2) tidigare låg på föreningskonsulent och fritidskonsulent till stor del ligger kvar på strategtjänsterna vilket innebär att strategtjänsterna har en obalans mellan daglig administrativ hantering och utvecklingsfrågor med hög arbetsbelastning som följd. Med anledning av att fritidsstrategen Mikael Johnson sagt upp sig föreslår arbetsgivaren en ny organisationsförändring. I etapp 1, under 2017, görs denna strategtjänst om till en administrativ tjänst, en fritidskonsulent med ansvar för boknings- och föreningsadministration kompletterat med vissa utvecklingsfrågor kopplade till anläggningar/bokningar. Från den tjänst som fritidsstrateg som Lars Jennfors har, lyfts administrativa arbetsuppgifter bort och tjänsten blir en mer renodlad strategisk tjänst. I etapp 2, som genomförs i samband med att fritidsintendenten Peter Isacsson går i pension under 2018, görs intendenttjänsten om till en fritidsstrateg. Arbetsgivaren gör bedömningen att uppgifterna med lägerverksamhet kan fördelas på den nya strategtjänsten och fritidskonsulenten. När de två etapperna är genomförda består fritidsteamet av två mer renodlade strategiska tjänster (fritidsstrateger) och en mer renodlad administrativ tjänst (fritidskonsulent). Medborgarcenter behåller föreningsadministration i den omfattning som de klarar att hantera. Kultur- och fritidsförvaltningen ser att den föreslagna organisationsförändringen innebär att en del utvecklingsfrågor får stå tillbaka under perioden fram till dess att etapp 2 är genomförd och en ny fritidstrateg är på plats. Dock menar förvaltningen att organisationsförändringen i ett längre perspektiv innebär en förbättring av arbetsmiljö och obalans i belastning. Ulrika Cedell Kultur- och fritidschef Beslut expedieras till Ange mottagare för beslut här

88 1 (2) Kultur- och fritidsförvaltningen Kansliet Ulrika Cedell Organisationsförändring kultur- och fritidsförvaltningens kansli, i två etapper och 2018 Bakgrund: I samband med flytt till Rådhus Skåne gjordes en organisationsförändring för fritidsteamets dåvarande fyra tjänster - fritidsutvecklare, fritidskonsulent, föreningskonsulent och fritidsintendent. Med det nya medborgarcenter som resurs att hantera föreningsadministration och en del av bokningarna, gjordes bedömningen att detta innebar möjlighet till förstärkning av utvecklingsfrågor för fritidsteamets tjänster. I och med att den dåvarande fritidsutvecklaren gick i pension gjordes tjänsterna föreningskonsulent och fritidskonsulent om till två fritidsutvecklare. Det blev således tre tjänster i fritidsteamet på kansliet, som kompletterades med resursen av administrativa handläggare på Medborgarcenter. Under de tre år som samarbetet mellan kansli och medborgarcenter pågått har en process med rutiner och arbetsuppgifter definierats. Kulturoch fritidsförvaltningens bedömning att det gradvis skulle vara möjligt att lämna över hela bokningshanteringen till medborgarcenter har inte gått att genomföra. Detta medför att arbetsuppgifter som tidigare låg på föreningskonsulent och fritidskonsulent till stor del ligger kvar på strategtjänsterna. Detta innebär att strategtjänsterna har en obalans mellan en operativ daglig insats, administrativ hantering och utvecklingsfrågor vilket medför hög arbetsbelastning. Förslag Med anledning av att fritidsstrategen Mikael Johnson sagt upp sig föreslår arbetsgivaren en ny organisationsförändring. I etapp 1, under 2017, görs denna strategtjänst om till en administrativ tjänst, en fritidskonsulent med ansvar för boknings- och föreningsadministration kompletterat med vissa utvecklingsfrågor kopplade till anläggningar/bokningar. Från den Postadress Kontakt Bankgiro Org.nr Kristianstads kommun Kristianstad kommun@kristianstad.se

89 tjänst som fritidsstrateg som Lars Jennfors har, lyfts administrativa arbetsuppgifter bort och tjänsten blir en mer renodlad strategisk tjänst. 2(2) I etapp 2, som genomförs i samband med att fritidsintendenten Peter Isacsson går i pension under 2018, görs intendenttjänsten om till en fritidsstrateg. Arbetsgivaren gör bedömningen att uppgifterna med lägerverksamhet kan fördelas på den nya strategtjänsten och fritidskonsulenten. När de två etapperna är genomförda består fritidsteamet av två mer renodlade strategiska tjänster (fritidsstrateger) och en mer renodlad administrativ tjänst (fritidskonsulent). Medborgarcenter behåller föreningsadministration i den omfattning som gäller idag. Förslaget är samverkat..

90 TJÄNSTEUTLÅTANDE 1(2) Kultur- och fritidsförvaltningen Kansliet Ulrika Cedell Kultur- och fritidsnämnden Remiss Kultursamverkan för ett Sverige som håller ihop - framtida inriktning och utvecklingsmöjligheter för kultursamverkansmodellen Ds-2017 Änr KFN 2017/87 Kultur- och fritidsförvaltningens förslag till Kultur- och fritidsnämnden Kultur- och fritidsnämnden ställer sig bakom kultur- och fritidsförvaltningens yttrande Sammanfattning/Ärendet Kristianstads kommun, kultur- och fritidsnämnden har från Kulturdepartementet fått remissen Kultursamverkan för ett Sverige som håller ihop framtida inriktning och utvecklingsmöjligheter för kultursamverkansmodellen (Ds 2017:8) för yttrande. Kultursamverskansmodellen sjösattes 2011 för att skapa ett ökat utrymme för regionala prioriteringar och variationer. Tidigare har staten avgjort vilka regionala kulturinstitutioner som är berättigade till statligt stöd. Landsting/regioner som ingår i modellen beslutar, i samverkan med länets kommuner och kulturlivet, hur det statliga bidraget fördelas till regional kulturverksamhet. I premorian lämnas förslag och bedömningar om den framtida inriktningen och utvecklingsmöjligheter för kultursamverkansmodellen. Kultur- och fritidsförvaltningen, Kristianstads kommun yttrar sig avseende Kultursamverkansmodellen i Region Skåne. Förvaltningen instämmer i att Kultursamverkansmodellen bidragit till att lyfta kulturen på den politiska agendan. Den regionala kulturplanen är ett styrdokument som utgör en relevant grund för dialog och samverkan vad gäller kommunala och regionala prioriteringar. Kulturområdet stärks lokalt i en samsyn och samverkan med den regionala nivån. Utmaningen är en samsyn på kommunalt och regionalt ansvar vad gäller satsningar i kommunerna. Här ser det olika ut kommuner Postadress Telefon Bankgiro Org.nr Kultur- och fritidsförvaltningen vxl Kristianstad

91 TJÄNSTEUTLÅTANDE 2(2) med en kulturell infrastruktur med regionala institutioner har utifrån det en tydlig koppling till de regionala prioriteringarna. De satsningar som görs i idéburen sektor/ideellt föreningsliv i kommunerna är mer komplicera att hantera utifrån en regional nivå, och det är många gånger främst ett kommunalt ansvar. Dock kan det vara föreningsdrivna initiativ som är för stora för en kommun att finansiera som faller utifrån de krav regionen ställer på projektens regionala mervärde. Hur den offentliga kulturen når ut och hur den når nya deltagargrupper är en gemensam fråga för stat, region och kommun, och en fråga där kommunernas inflytande är av stor vikt. Här är det också regionernas ansvar att ha med perspektivet hur medel fördelas geografiskt i en region. Kultursamverkansmodellen, med den regionala kulturplanen, öppnar upp för gemensamma satsningar och projekt mellan kommuner och region och initierar även till pilotoch utvecklingsprojekt mellan kommuner. Detta är givetvis en god utgångspunkt för utveckling. Kultur- och fritidsförvaltningen väljer att lyfta några delar i remissen för kommentarer: Särskilt om kulturmiljöområdets roll inom kultursamverkansmodellen: kultur- och fritidsförvaltningen anser att det är viktigt att rollerna för aktörerna inom det regionala kulturmiljöarbetet tydliggörs och välkomnar den utveckling som beskrivs. Kultur- och fritidsförvaltningen ser positivt på förslaget att bild- och formområdet blir ett nytt område inom kultursamverkansmodellen. Förvaltningen vill poängtera vikten av att ett konst- och kulturfrämjande arbete fortsatt prioriteras. Vad gäller regional biblioteksverksamhet anser kultur- och fritidsförvaltningen att det är lämpligt, såsom det står i remissen, att vänta in den nationella biblioteksstrategin innan vidare analys görs. Kultur- och fritidsförvaltningen ser positivt på att Kulturrådet behåller fördelning av sökbara utvecklingsbidrag för strategiska prioriteringar. Det är dock angeläget att så långt det är möjligt säkerställa geografisk spridning. Beslutsunderlag Remiss Kultursamverkan för ett Sverige som håller ihop, mars 2017 Ulrika Cedell Kultur- och fritidschef Beslut expedieras till Kulturdepartementet

92 Innehåll Sammanfattning Bakgrund Kultursamverkansmodellen Mål och syfte med kultursamverkansmodellen Nuvarande reglering av kultursamverkansmodellen Särskilda utvecklingsbidrag Uppföljning och utvärdering Samverkansråd Ett delat ekonomiskt ansvar mellan offentliga aktörer Regeringens satsningar på lokal och regional kultur Utvärderingar av kultursamverkansmodellen Kulturutskottets utvärdering Är samverkan modellen? Myndigheten för kulturanalys utvärdering Övriga rapporter och utvärderingar Dialog med regionala politiska företrädare Särskilt om kulturmiljöområdets roll inom kultursamverkansmodellen Behovet av en översyn av kultursamverkansmodellen Framtida inriktning och utvecklingsmöjligheter för kultursamverkansmodellen Utgångspunkter

93 Innehåll Ds 2017:8 2.2 Kultursamverkansmodellens inriktning och omfattning Filmområdets roll inom kultursamverkansmodellen Utvecklingsbidrag för strategiska prioriteringar Samtliga landsting med i kultursamverkansmodellen Samråd med det civila samhället Om dialogen mellan nationella och regionala politiska företrädare Mer ändamålsenlig uppföljning av kultursamverkansmodellen Konsekvenser Vilka som berörs av förslagen Ekonomiska och andra konsekvenser

94 Ds 2017:8 Sammanfattning Sammanfattning I promemorian lämnas förslag och bedömningar om den framtida inriktningen och utvecklingsmöjligheter för kultursamverkansmodellen. Utgångspunkt för förslag och bedömningar är att minska skillnader i tillgång till kultur i hela landet samtidigt som utrymme ges för regionala prioriteringar. Bild- och formområdet föreslås fr.o.m pekas ut som ett område som kan få stöd inom ramen för kultursamverkansmodellen. Samtidigt tas konst- och kulturfrämjande verksamhet bort som eget område och inkluderas i stället inom respektive verksamhetsområde. Vidare görs bedömningen att Statens kulturråd aktivt bör verka för att inom befintliga ramar minska skillnader när det gäller tillgång till i kultur i hela landet. När det gäller filmområdets roll och utveckling inom ramen för kultursamverkansmodellen görs bedömningen att den bör utvärderas. Vidare görs bedömningen att utvecklingsbidrag fortsatt bör fördelas av Statens kulturråd för att främja strategiska utvecklingsinsatser av nationellt intresse och användas som styrmedel av regeringen för att peka ut särskilt prioriterade områden. 3

95 Sammanfattning Ds 2017:8 Därtill görs bedömningen att förordningen (1996:1598) om statsbidrag till regional kulturverksamhet bör upphöra att gälla. Fr.o.m bör statens stöd till regional kultur regleras i förordningen (2010:2012) om fördelning av vissa statsbidrag till regional kulturverksamhet. Bedömningen görs även att dialogen med det civila samhället bör utvecklas inom kultursamverkansmodellen. Det bör ske genom att landstingen vid framtagandet av kulturplaner tydliggör metoderna för och syftet med dialogerna för det civila samhällets aktörer. Dialogen mellan den nationella politiska nivån och den regionala politiska nivån bör formaliseras för att främja en ökad samverkan och möjliggöra en utvecklad dialog om gemensamma politiska prioriteringar. En oberoende aktör föreslås ges i uppdrag att se över hur uppföljningen och utvärderingen av kultursamverkansmodellen kan förbättras. 4

96 1 Bakgrund 1.1 Kultursamverkansmodellen Riksdagen beslutade i december 2009 om en ny modell för fördelning av statliga medel till regional kulturverksamhet, den s.k. kultursamverkansmodellen (prop. 2009/10:3, bet. 2009/10:KrU5, rskr. 2009/10:145). Syftet med kultursamverkansmodellen är att öka det regionala inflytandet samtidigt som ansvars- och rollfördelningen mellan nationell, regional och lokal nivå tydliggörs (se prop. 2009/10:3 s. 33). Modellen infördes Sedan 2013 är alla län utom Stockholms län med i kultursamverkansmodellen. Kultursamverkansmodellen innebär att landstingen får fördela vissa statliga medel till regional och lokal kulturverksamhet till såväl institutioner som aktörer inom det fria kulturlivet. Tidigare beslutade regeringen vilka regionala kulturinstitutioner eller kulturverksamheter som fick möjlighet att ansöka om statligt stöd från Statens kulturråd. I kultursamverkansmodellen ingår även delar av statliga medel till regional och lokal kulturverksamhet som Riksarkivet, Nämnden för hemslöjdsfrågor, Riksteatern och Stiftelsen Svenska Filminstitutet tidigare ansvarade för. Efter det att en särskild utredare lämnat förslag kring modellens praktiska införande (SOU 2010:11) fick Statens kulturråd i uppdrag av regeringen att förbereda införandet. Regeringens förslag om införande av kultursamverkansmodellen fanns i budgetpropositionen för 2011 (prop. 2010/11:1, utg.omr. 17, bet. 2010/11:KrU1, rskr. 2010/11:113). Riksdagen beslutade därefter om en lag (2010:1919) om fördelning av vissa statsbidrag till regional kulturverksamhet. Regeringen beslutade också om förordningen (2010:2012) om fördelning av vissa statsbidrag till regional 5

97 Bakgrund Ds 2017:8 kulturverksamhet. Av förordningen framgår de sju stödberättigade kulturändamålen. Läs- och litteraturfrämjande verksamheter tillkom som ändamål inom kultursamverkansmodellen fr.o.m Mål och syfte med kultursamverkansmodellen Målet med kultursamverkansmodellen är att föra kulturen närmare medborgarna och att ge landstingen ett ökat ansvar och ökad frihet inom kulturområdet. Staten har ett fortsatt övergripande strategiskt ansvar för den nationella kulturpolitiken. Kultursamverkansmodellen syftar till att samverkan mellan staten, landstingen och kommunerna samt civilsamhället och de professionella kulturskaparna ska öka. Enligt 4 förordningen (2010:2012) om fördelning av vissa statsbidrag till regional kulturverksamet ska fördelningen av statsbidraget bidra till att de nationella kulturpolitiska målen uppnås samt ge ökade möjligheter till regionala prioriteringar och variationer. Riksdagen beslutade i december 2009 om nya nationella kulturpolitiska mål (prop. 2009/10:3, bet. 2009/10:KrU5, rskr. 2009/10:145). Målen är att kulturen ska vara en dynamisk, utmanande och obunden kraft med yttrandefriheten som grund, att alla ska ha möjlighet att delta i kulturlivet och att kreativitet, mångfald och konstnärlig kvalitet ska prägla samhällets utveckling. För att uppnå målen ska kulturpolitiken främja allas möjlighet till kulturupplevelser, bildning och till att utveckla sina skapande förmågor, främja kvalitet och konstnärlig förnyelse, främja ett levande kulturarv som bevaras, används och utvecklas, främja internationellt och interkulturellt utbyte och samverkan, särskilt uppmärksamma barns och ungas rätt till kultur. De nationella kulturpolitiska målen styr den statliga kulturpolitiken och ska även kunna inspirera och vägleda politiken i kommuner och landsting. 6

98 Ds 2017:8 Bakgrund Även på regional och kommunal nivå uttrycks de kulturpolitiska prioriteringarna i särskilda måldokument. Kultur är en i huvudsak frivillig uppgift för kommuner utöver vad som föreskrivs i t.ex. arkivlagen (1990:7829), kulturmiljölagen (1988:950) och bibliotekslagen (2013:801). I den senare framgår t.ex. att varje kommun ska ha folkbibliotek och att varje landsting och de kommuner som inte ingår i ett landsting ska bedriva regional biblioteksverksamhet. 1.3 Nuvarande reglering av kultursamverkansmodellen Kultursamverkansmodellen styrs genom såväl lag som förordning. Enligt lagen (2010:1919) om fördelning av vissa statsbidrag till regional kulturverksamhet får ett landsting fördela vissa statsbidrag till regional kulturverksamhet om landstinget har upprättat en regional kulturplan och kulturplanen överensstämmer med de föreskrifter som regeringen utfärdar. Enligt 3 kap. 20 kommunallagen (1991:900) får kommuner och landsting bilda kommunalförbund och lämna över vården av kommunala angelägenheter till sådana förbund. Därmed kan landstinget överlämna frågor till exempelvis ett kommunalt samverkansorgan. I förordningen (2010:2012) om fördelning av vissa statsbidrag till regional kulturverksamhet finns närmare bestämmelser om bidragsgivningen. År 2015 justerades förordningen så att bidrag kan lämnas till organisationer som företräder det civila samhället och de professionella kulturskaparna för deras medverkan med att ta fram och genomföra regionala kulturplaner. Vidare har regeringen tillfört läs- och litteraturfrämjande verksamhet som ett stödberättigat ändamål i förordningen. Med en regional kulturplan avses en beskrivning av de prioriteringar som landstinget vill göra i fråga om regional kulturverksamhet som avses få statligt stöd. Kulturplanen ska även beskriva prioriteringarnas förhållande till de nationella kulturpolitiska målen samt uppgifter om planerad statlig, kommunal och annan finansiering av verksamheterna. Den regionala kulturplanen ska avse tre år, om det inte finns särskilda skäl för annat. Många landsting har i dag kulturplaner som omfattar fyra år. Landstinget ansvarar för att den regionala kultur- 7

99 Bakgrund Ds 2017:8 planen tas fram i samverkan med länets kommuner och efter samråd med länets professionella kulturliv och det civila samhället. Med kulturplanen som grund beslutar Statens kulturråd om det statsbidrag som landstinget ska fördela. Med utgångspunkt i statsbidragets ändamål ska landstinget ansvara för att bidragsgivningen främjar en god tillgång för länets invånare till professionell teater-, dans- och musikverksamhet, museiverksamhet, biblioteksverksamhet och läs- och litteraturfrämjande verksamhet, konst- och kulturfrämjande verksamhet, regional enskild arkivverksamhet, filmkulturell verksamhet, och främjande av hemslöjd. Landstinget får även lämna statsbidrag till sådana verksamheter som anges ovan och bedrivs i form av länsöverskridande samarbeten om dessa uppfyller krav på anknytning till landstingets område eller dess medlemmar. Landstinget får även lämna statsbidrag till konstområdesöverskridande samarbeten. Statsbidrag får endast lämnas till sådan verksamhet som också får bidrag från landsting, en kommun eller annan huvudman. Statsbidrag till regionala och lokala kulturinstitutioner i län som inte omfattas av kultursamverkansmodellen (dvs. enbart Stockholms län fr.o.m. 2013) lämnas enligt förordningen (1996:1598) om statsbidrag till regional kulturverksamhet. Under 2016 har Statens kulturråd tagit fram riktlinjer för arbetet med regionala kulturplaner. Syftet med riktlinjerna är att skapa tydlighet kring behovet av underlag inför beslut om statsbidrag samt att öka transparensen och säkra likabehandling och rättssäkerhet i beredning och beslut om statsbidrag Särskilda utvecklingsbidrag Statens kulturråd får besluta om tidsbegränsade bidrag till strategiska utvecklingsinsatser av nationellt intresse s.k. utvecklingsbidrag. Utvecklingsbidrag får endast lämnas till sådan verksamhet 8

100 Ds 2017:8 Bakgrund som också får bidrag från landsting, en kommun eller annan huvudman. Vid fördelningen av tidsbegränsade utvecklingsbidrag ska Statens kulturråd särskilt beakta de nationella kulturpolitiska mål som rör kvalitet, konstnärlig förnyelse och tillgänglighet till kulturutbudet Uppföljning och utvärdering Enligt förordningen (2012:515) med instruktion för Statens kulturråd har myndigheten fått i uppdrag att följa upp och redovisa sin bidragsgivning. Statens kulturråd har under perioden utfärdat föreskrifter för kvantitativ uppföljning bl.a. avseende ekonomisk fördelning och riktlinjer för kvalitativ uppföljning gällande samråd, jämställdhet, barn och unga, tillgänglighet m.m. Statens kulturråd ska enligt instruktionen särskilt redovisa hur myndigheten verkat för det samiska folkets och övriga nationella minoriteters kultur i kultursamverkansmodellen. Landsting som fördelar statsbidrag ska enligt förordningen (2010:2012) om fördelning av vissa statsbidrag till regional kulturverksamhet årligen följa upp och redovisa till Statens kulturråd hur de statliga medlen har använts och vilka effekter som har uppnåtts. Enligt förordningen (2011:124) med instruktion för Myndigheten för kulturanalys har myndigheten i uppdrag att löpande utvärdera kultursamverkansmodellen Samverkansråd Som ett stöd i beslutsprocessen kring det regionala stödet finns ett samverkansråd vid Statens kulturråd med uppgift att samordna de nationella kulturpolitiska intressena inom ramen för kultursamverkansmodellen. Generaldirektören för Statens kulturråd är ordförande i samverkansrådet. I samverkansrådet sitter även representanter för Konstnärsnämnden, Kungl. biblioteket, länsstyrelserna (för närvarande representerade av länsstyrelsen i Hallands län), Nämnden för hemslöjdsfrågor, Riksantikvarieämbetet, Riksarkivet, Riksteatern och Stiftelsen Svenska Filminstitutet. Samverkansrådets uppgift är att gemensamt diskutera de regionala kulturplanerna och låta olika synsätt och aspekter mötas. De 9

101 Bakgrund Ds 2017:8 myndigheter och andra aktörer som ingår i samverkansrådet har en viktig roll när det gäller att följa upp hur deras respektive ansvarsområde speglas i kultursamverkansmodellen och hur den egna verksamheten förhåller sig till kulturverksamhet på regional och lokal nivå. Statens kulturråd ordnar varje år en konferens som samlar regionala kulturchefer och samverkansrådet i syfte att möjliggöra dialoger mellan samtliga parter. Samverkansrådet deltar också med ett gemensamt program i Almedalen. Regeringen har behandlat frågan om samverkansrådets roll i propositionen Kulturarvspolitik (prop. 2016/17:116) som beslutades den 23 februari Där betonas att museiperspektivet bör kunna stärkas på nationell nivå genom att Riksantikvarieämbetet får i uppgift att vara samordnande myndighet för museisektorn i landet. Riksantikvarieämbetet är redan representerat i samverkansrådet och bör efter denna förändring kunna ta rollen att bevaka de statliga intressena inom museiområdet. 1.4 Ett delat ekonomiskt ansvar mellan offentliga aktörer Den offentliga kulturpolitiken bygger på principen att stat, landsting och kommuner har ett delat ansvar för kulturpolitikens genomförande. Statens kulturråds årliga uppföljning av kultursamverkansmodellen visar att modellens offentliga finansiering under 2014 totalt omfattar nära fyra miljarder kronor. Av dessa medel uppgår statens bidrag till cirka 1,2 miljarder kronor årligen. Landstingens totala årliga bidrag till verksamheterna inom kultursamverkansmodellen utgjorde cirka 1,8 miljarder kronor och kommunernas årliga bidrag cirka en miljard kronor. Detta innebär att den statliga andelen uppgår till ca 30 procent, landstingens del till ca 45 procent och kommunerna står för ca 25 procent av finansieringen inom kultursamverkansmodellen. Både landstingens och kommunernas årliga bidrag till kultursamverkansmodellens verksamheter har totalt sett ökat relativt kraftigt under perioden Även de statliga årliga bidragen har ökat sett till både löpande och fasta priser, men inte i lika stor utsträckning som de regionala och kommunala bidragen. Samman- 10

102 Ds 2017:8 Bakgrund taget har alltså de offentliga medlen till regional kulturverksamhet ökat totalt sett. Enligt Statens kulturråds rapport Kultursamverkansmodellen Ekonomi och personal till och med 2015 framgår att det enskilda arkivområdet är det område som haft den klart starkaste procentuella utvecklingen av de årliga bidragen från stat och landsting sedan 2010, 24,4 procents ökning. Medel till arkivområdet utgör dock liten andel av medel som fördelas inom kultursamverkansmodellen. För det professionella teater-, dans- och musikområdet, som är det område som tilldelats mest årliga bidrag från stat och landsting, har de årliga bidragen från stat och landsting ökat med 13,7 procent. Museiområdet har haft en något svagare utveckling under perioden av statliga och regionala årliga bidrag men däremot en betydande ökning av de kommunala årliga bidragen. Den konst- och kulturfrämjande verksamheten och hemslöjdsfrämjande verksamhet har också stora procentuella ökningar av de kommunala årliga bidragen. Den totala bidragssumman är liten vilket göra att små förändringar ger stora procentuella utfall. Biblioteksområdet är det enda verksamhetsområdet som uppvisar en minskning av de årliga bidragen från stat och landsting, räknat i fasta priser. Minskningarna för biblioteksområdet kan dock nästan helt förklaras av att Skåne läns landsting minskade sina bidrag till regional biblioteksverksamhet mellan 2010 och 2011 p.g.a. minskade lokalkostnader. Stöd till filmområdet har ökat med 5,9 procent mellan Ökningen beror dock på en ökning av medlen till film i Region Skåne, varför medel till filmkulturell verksamhet generellt tycks ha minskat i övriga delar av landet. Enligt Kulturrådets uppföljning genererade kultursamverkansmodellen 2014 motsvarande årskrafter och därutöver arvoderade med F-skatt. Könsfördelningen mellan de anställda är övergripande jämn, ca 55 procent är kvinnor. I uppföljningen för 2014 konstaterar Kulturrådet att landstingen redovisar insatser för jämställdhet som bl.a. innefattar överenskommelser och uppdragsavtal med institutioner och kulturaktörer men också genom fortbildningar och i dialoger. I några regioner pågår även arbete för att lyfta fram hbtq-perspektiven. Vidare upplever Kulturrådet att det finns ett stort intresse för och en stark vilja bland landstingen att utveckla tillgänglighets- 11

103 Bakgrund Ds 2017:8 frågorna för funktionshindrade. Dock saknas beskrivningar av arbetet på mer övergripande nivå bland några landstings redovisningar. År 2014 ställde Kulturrådet för första gången en särskild fråga om arbetet med nationella minoriteter i uppföljningsunderlagen. Samtliga landsting utom ett har redovisat att de nationella minoriteternas kultur har främjats. I flera av redovisningarna saknas dock beskrivningar av insatser på övergripande nivå. Stockholms län ingår inte i kultursamverkansmodellen, men kulturverksamheter i Stockholms län får årliga statliga bidrag från anslaget 1:6 Bidrag till regional kulturverksamhet Regeringens satsningar på lokal och regional kultur De medel som fördelas inom kultursamverkansmodellen utgör en stor del av den statliga kulturbudgeten. Nära var femte krona inom den statliga kulturpolitiken beslutas av landstingen som därmed har ett stort ansvar för att bidra till uppfyllelsen av de nationella kulturpolitiska målen. Även utanför kultursamverkansmodellen görs statliga kulturpolitiska satsningar som kommer regional och lokal kultur till del. I syfte att möjliggöra för fler att ta del av och utöva kultur tillförs kultursamverkansmodellen 30 miljoner kronor 2017 (prop. 2016:17:1, utg.omr. 17, bet. 2016/17:KrU1, rskr. 2016/17:83). I budgetpropositionen för 2017 beräknar regeringen motsvarande årliga förstärkning under perioden Därutöver tillförs kultursamverkansmodellen 58 miljoner kronor 2017 i syfte att stärka scenkonsten i hela landet. I samma syfte beräknas kultursamverkansmodellen tillföras 50 miljoner kronor 2018 och 53 miljoner kronor årligen 2019 och Regeringen beräknar dessutom att 5 miljoner kronor årligen tillförs kultursamverkansmodellen under perioden för läsfrämjande aktiviteter inför och under skollov. Sammantaget innebär detta att anslaget 1:6 Bidrag till regional kulturverksamhet förstärks med 93 miljoner kronor 2017 bl.a. i syfte att främja en mer jämlik tillgång till kvalitativ kultur. Totalt uppgår anslaget till 1423 miljoner kronor

104 Ds 2017:8 Bakgrund Regeringen stöder också lokal och regional kulturverksamhet utanför kultursamverkansmodellen. Regeringen fördelar bl.a. 100 miljoner kronor årligen till kommuner som gjort eller vill göra kvalitetssatsningar i musik- och kulturskolan och samtidigt sänka avgiften eller behålla en redan låg avgift. Under perioden beräknas 25 miljoner konor årligen avsättas för att stärka mindre biografer på landsbygden och i mindre orter. Medlen till Skapande skola har förstärkts så att även förskolor kan omfattas av satsningen och medel har tillförts Kungl. biblioteket för att ta fram en nationell biblioteksstrategi, vilket blir ett stöd för bl.a. folkbiblioteken runt om i landet. Vidare har regeringen genom satsningen Äga rum avsatt 50 miljoner kronor 2016 till kulturverksamhet i ett antal bostadsområden runt om i Sverige. Under perioden beräknas 40 miljoner kronor årligen fördelas inom satsningen. 1.5 Utvärderingar av kultursamverkansmodellen Kulturutskottets utvärdering Är samverkan modellen? En grupp inom riksdagens kulturutskott har under 2015 följt upp och utvärderat kultursamverkansmodellen. Resultatet av uppföljningen redovisas i rapporten Är samverkan modellen? (2015/16:RFR4). Utskottets utvärdering visar bl.a. att kultursamverkansmodellen är en omfattande reform som har inneburit ett ökat regionalt och kommunalt inflytande över beslutsfattandet inom det regionala kulturområdet, samtidigt som det statliga inflytandet till en del har förändrats. Den statliga styrningen är dock i vissa hänseenden fortsatt stark. Kultursamverkansmodellen har också bidragit till att kulturen har kommit högre upp på den politiska agendan i landstingen. Kultursamverkansmodellen har dock hittills inte lett till några genomgripande förändringar i bidragsfördelning eller till förändrade möjligheter att nå de nationella kulturpolitiska målen. Mot den bakgrunden bedömer utskottet att kultursamverkansmodellen behöver ses över. 13

105 Bakgrund Ds 2017:8 Utskottet anser att kultursamverkansmodellen inte har påverkat de skillnader i kulturutbud som finns mellan olika län och kommuner. Utskottet bedömer därför att det är viktigt att följa den fortsatta utvecklingen av den regionala variationen, liksom av vilka som tar del av kulturen. Kultursamverkansmodellen har hittills inte heller resulterat i att nya deltagargrupper har nåtts. Utskottet bedömer därför att det är viktigt att följa utvecklingen av arbetet med att nå nya deltagargrupper i enlighet med de nationella kulturpolitiska mål som riksdagen har beslutat om. Vidare visar utvärderingen att kulturmiljöarbetets roll i kultursamverkansmodellen bör tydliggöras. Det bör också föras en diskussion om vilka satsningar som ska ingå i kultursamverkansmodellen. När det gäller filmområdet framförs bl.a. att filmen som konstområde har förlorat finansering i och med modellen och att det behövs ett tydligare statligt engagemang för filmen. Filminstitutet menar, enligt utskottets uppföljning, att konstområden som saknar större institutioner exempelvis filmen behöver andra incitament för att uppleva att modellen gynnar områdets utveckling. När kultursamverkansmodellen infördes var avsikten att alla län skulle ingå i den efter några år. Det är, enligt utskottet, viktigt att alla kommuner såväl stora som små har ett skäligt inflytande inom ramen för kultursamverkansmodellen. Utskottet menar vidare att det också är avgörande att kulturskaparna och det civila samhället är med i kultursamverkansmodellen och att dialogerna med dessa läggs upp på ett bra sätt. Särskilt betydelsefullt är att i det fortsatta arbetet fortsätta följa det civila samhällets roll och deltagande i kultursamverkansmodellen. Vidare anser utskottet att det är angeläget att den nationella politiska nivåns engagemang blir mer synligt. Det är därför viktigt att överväga hur dialogen mellan regionala politiker och politiker på den nationella nivån kan vidareutvecklas. Av utvärderingen framgår att det är viktigt att regeringen följer resultaten av de statliga bidragen till regional kultur och redovisar detta årligen till riksdagen. 14

106 Ds 2017:8 Bakgrund Myndigheten för kulturanalys utvärdering I rapporten Kulturanalys 2016 presenterar Myndigheten för kulturanalys en sammanställning av tidigare utvärderingar av kultursamverkansmodellen med fokus på inflytande för olika aktörer. Myndigheten för kulturanalys slutsats är att den statliga styrningen av medlens användning fortsatt är stark. Kultursamverkansmodellen har samtidigt medfört ett ökat engagemang bland de regionala politikerna och tjänstemännen för hur politiken på området utformas. En annan slutsats är att samverkan på alla nivåer har ökat, men att villkoren ser olika ut för olika aktörer. Det beror bl.a. på att vissa landsting är små och har begränsade resurser att fördela till kulturområdet. Myndigheten för kulturanalys har i sina utvärderingar av kultursamverkansmodellens effekter vid ett flertal tillfällen också pekat på att det civila samhällets möjligheter att delta i dialogerna avseende kulturplanerna måste förbättras. I myndighetens årsrapport för 2016 framgår att kulturområdet ligger längre från målet om att spegla befolkningens mångfald bland personalen vid regionala institutioner än för tio år sedan Övriga rapporter och utvärderingar Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) presenterade 2015 en uppföljning av kultursamverkansmodellen under namnet Kultur i hela landet som visar att kultursamverkansmodellen sammantaget är en uppskattad modell men att det finns flera utvecklingsområden. Kultursamverkansmodellens legitimitet förutsätter på lång sikt utveckling och anpassning till samhällsförändringar. Landstingen har över tid ökat sin finansiering av kultursamverkansmodellen mer än staten har. Under perioden har regionerna tillfört 149 miljoner kronor mer än staten till kultursamverkansmodellen. En majoritet av landstingen uppskattar att merparten av kostnadsökningarna kan hanföras till redan befintlig verksamhet. Några landsting uppskattar dock att ökningarna till största delen förklaras av ambitionshöjningar i länet. Kulturutbudet i landet påverkas, enligt SKL:s rapport, negativt av att staten inte höjt sina bidrag i samma omfattning som kommuner och landsting. 15

107 Bakgrund Ds 2017:8 De regionala företrädarna efterfrågar en utvecklad och kontinuerlig politisk dialog mellan den regionala och nationella nivån för att kultursamverkansmodellen ska kunna fungera till fullo. Konstnärliga och Litterära Yrkesutövares Samarbetsnämnd (KLYS) och Ideell kulturallians (IKA) har också tagit fram rapporter om hur kulturskaparnas respektive det civila samhällets roll inom kultursamverkansmodellen ser ut. Riksantikvarieämbetet (RAÄ) har under 2015 presenterat rapporten Kulturmiljöarbetets genomslag inom kultursamverkansmodellen samverkan påverkar och otydlighet motverkar. 1.6 Dialog med regionala politiska företrädare Kulturdepartementet har vid totalt fyra tillfällen sedan kultursamverkansmodellen infördes 2011 bjudit in ett fyrtiotal landstingspolitiker till dialog om kultursamverkansmodellens framtida inriktning och utvecklingsmöjligheter. Vid den senaste dialogen, som hölls den 24 maj 2016, diskuterades de frågeställningar som lyfts i kulturutskottets utvärdering Är samverkan modellen? De regionala politiska företrädarna gavs därvid möjlighet att komma med inspel till det fortsatta arbetet med att vidareutveckla kultursamverkansmodellen. 1.7 Särskilt om kulturmiljöområdets roll inom kultursamverkansmodellen I kulturmiljölagen (1988:950) fastställs att det är en nationell angelägenhet att skydda och vårda kulturmiljön, och ansvaret för kulturmiljön delas av alla. Länsstyrelserna har ansvar för det statliga kulturmiljöarbetet i länen och Riksantikvarieämbetet (RAÄ) har överinseende över kulturmiljöarbetet i landet. De regionala museerna tilldelas statlig finansiering genom kultursamverkansmodellen, och i många av verksamheterna utgör kulturmiljöfrågor en betydande och viktig del för det omgivande samhället. Kulturutskottets uppföljning visar dock att kulturmiljöarbetet har en oklar roll i kultursamverkansmodellen och att det finns flera problem inom området (se avsnitt 1.5.1). I uppföljningen noteras t.ex. att både länsstyrelsernas, länsmuseernas och RAÄ:s roller i 16

108 Ds 2017:8 Bakgrund kultursamverkansmodellen upplevs som otydliga. Utskottet framför vidare att kulturmiljöarbete inte omnämns i förordningen (2010:2012) om fördelning av vissa statsbidrag till regional kulturverksamhet. Det är enligt utskottets mening mycket viktigt att frågan om kulturmiljöarbetets ställning i kultursamverkansmodellen klargörs, liksom de olika aktörernas roller. Innan kultursamverkansmodellen infördes fördelades det statliga bidraget till de regionala museerna av Statens kulturråd efter samråd med RAÄ. Bidraget skulle stödja museerna i deras uppgift att samla in, bearbeta och förmedla kunskaper om regionens kulturarv, dess konstutveckling samt om samhället och miljön i övrigt. Bidraget skulle ge museerna möjlighet att ta ansvar för sin del av det regionala kulturmiljöarbetet. Statens kulturråd har under hösten 2016 beslutat om riktlinjer för arbetet med regionala kulturplaner. I riktlinjerna tydliggörs att regional museiverksamhet även bör innefatta kulturmiljöfrågor samt en beskrivning av den samverkan som sker kring detta. Regeringen har behandlat frågan om kulturmiljöområdets roll inom kultursamverkansmodellen i propositionen Kulturarvspolitik (prop. 2016/17:116) som beslutades den 23 februari Där konstateras att den kulturmiljöverksamhet som bedrivs vid de regionala museerna hela tiden ingått i bidragsgivningen inom ramen för kultursamverkansmodellen och regeringen aviserar ett tillägg i förordningen (2010:2012) om fördelning av vissa statsbidrag till regional kulturverksamhet för att förtydliga detta. 1.8 Behovet av en översyn av kultursamverkansmodellen Införandet av kultursamverkansmodellen är en av de största kulturpolitiska reformerna som gjorts under senare år i Sverige. Landstingen har fått större ansvar men också frihet att utforma förutsättningarna för den regionala kulturen. Kultursamverkansmodellen har lett till flera positiva effekter för kulturlivet i Sverige. Bland annat har kulturutskottets och Myndigheten för kulturanalys utvärderingar av kultursamverkansmodellen visat att den inneburit en vitalisering av det kulturpoliska samtalet i regionerna och att kulturfrågorna har hamnat högre upp på den politiska agendan. Det 17

109 Bakgrund Ds 2017:8 avsätts också mer offentliga medel till regional kultur än tidigare, vilket framför allt är en följd av att bidragen från kommuner och landsting har ökat. Kultursamverkanmodellen är en viktig del i arbetet för att öka tillgången till kultur i hela landet. Samtidigt finns det flera utvecklingsområden och utmaningar inom kultursamverkansmodellen som bör hanteras. Det gäller bl.a. frågan om hur skillnaderna i tillgång till kultur i hela landet kan minska samtidigt som utrymme ges för regionala prioriteringar. Ytterligare en fråga är kultursamverkansmodellens omfattning i relation till andra nationella stöd som fördelas till regional och lokal kultur. Det finns behov av att utveckla dialogen med det civila samhället, liksom behov av en tydligare form för dialogen mellan politiska företrädare på nationell och regional nivå. I följande avsnitt presenteras bedömningar och förslag om kultursamverkansmodellens framtida inriktning. 18

110 2 Framtida inriktning och utvecklingsmöjligheter för kultursamverkansmodellen 2.1 Utgångspunkter En förutsättning för ett öppet samhälle som främjar delaktighet och demokrati är ett fritt och vitalt kulturliv. Att stärka kulturlivet lokalt och regionalt, både inom ramen för institutionernas verksamhet och inom det fria kulturlivet, är också viktigt med tanke på den växande klyfta som finns mellan olika delar av landet såsom storstäder, mellanstora och små städer, tätorter, landsbygd och glesbygd. Förutsättningar måste skapas för människor att ta del av och utöva kultur i hela landet. En viktig del i denna strävan är kultursamverkansmodellen. Som redogjorts för tidigare har kultursamverkansmodellen dubbla syften: dels att bidra till att de nationella kulturpolitiska målen uppnås, dels att ge ökade möjligheter till regionala prioriteringar och variationer. Staten, landstingen och kommunerna, ska tillsammans med det civila samhället och de professionella kulturskaparna, samverka för att på så vis öka tillgången till och delaktigheten i kulturlivet. En väl fungerande samverkan mellan stat, landsting och kommuner bidrar till att de offentliga resurserna och kompetenserna inom kulturområdet kan användas på bästa sätt. Därmed förbättras förutsättningarna för att kulturen kan nå fler och bidra till ett Sverige som håller ihop. Att gemensamt ta del av eller utöva kultur för samman människor med skilda bakgrunder och olika erfarenheter. Kulturens betydelse för att inkludera bl.a. nyanlända och för social hållbarhet är stor. 19

111 Framtida inriktning och utvecklingsmöjligheter Ds 2017:8 Av de nationella kulturpolitiska målen framgår att kulturen ska vara en dynamisk, utmanande och obunden kraft med yttrandefriheten som grund. För att leva upp till de målen krävs att det finns förutsättningar för konstnärligt skapande som utforskar nya områden, överskrider gränser och synliggör olika aspekter av vår tillvaro. Att skapa dessa förutsättningar är en viktig uppgift för kulturpolitiken på både nationell, regional och lokal nivå. För att slå vakt om den konstnärliga friheten är det också avgörande att principen om armlängds avstånd mellan politiska beslut och konstnärligt innehåll upprätthålls. Staten har en viktig roll för att se till att minska skillnaderna i tillgång till kultur oavsett var i landet man bor. Regionala variationer är naturliga men inom ramen för kultursamverkansmodellen är målet ändå att så långt det är möjligt skapa förutsättningar för att alla invånare i Sverige har likvärdig tillgång till kultur. Det finns också vissa institutioner och företeelser som är att anse som nationella intressen och därmed inte bör kunna vara möjliga att underlåta att tillhandahålla. Ett exempel på detta är biblioteksverksamhet på lokal och regional nivå, där det i lag är reglerat vad bibliotekens uppgift är och att det ska finnas folkbiblioteksverksamhet i varje kommun samt att varje landsting ska bedriva regional biblioteksverksamhet. Möjligheten till lokal och regional variation är, som nämns ovan, emellertid viktig och bör vidareutvecklas. Den statliga kulturpolitiken har därför att balansera mellan kraven på likvärdighet och regional variation. Detta innebär inte att en specifik balanspunkt, ett jämviktsvärde, för evigt är givet; tvärtom behöver den statliga kulturpolitiken hela tiden utvärderas och justeras utifrån förändrade förutsättningar. Som tidigare nämnts visar kulturutskottets uppföljning att kultursamverkansmodellen i sig inte direkt har förändrat landstingens och kommunernas arbete för att nå de nationella kulturpolitiska målen. Kultursamverkansmodellen har varit statisk i det avseendet att landstingen inte har gjort några större omfördelningar av medel mellan olika verksamheter. Modellen har inte heller medfört någon större omfördelning av medel mellan regioner eftersom medelstilldelningen i huvudsak bygger på det statliga engagemanget i regionala kulturinstitutioner. Kultursamverkansmodellen är dock konstruerad så att det finns möjlighet för landstingen att göra en 20

112 Ds 2017:8 Framtida inriktning och utvecklingsmöjligheter omprioritering av medel mellan olika verksamhetsområden utifrån vad som lyfts fram i den regionala kulturplanen. I detta avseende ligger ett stort ansvar på landstingen att se till att de medel som fördelas främjar ökad tillgång till och delaktighet i kulturlivet. Det finns också utrymme inom kultursamverkansmodellen för Statens kulturråd att göra omprioriteringar av medelsfördelningen mellan länen. För att ytterligare öka dynamiken inom kultursamverkansmodellen och för att främja en likvärdig tillgång till kultur finns skäl att på sikt se över hur medelsfördelningen sker i syfte att kulturlivet ska utvecklas i hela landet. Frågan om hur statens stöd till regional kulturverksamhet via kultursamverkansmodellen förhåller sig till EU:s statsstödsbestämmelser bör analyseras vidare. 2.2 Kultursamverkansmodellens inriktning och omfattning Förslag: Bild- och formområdet pekas fr.o.m ut som ett område som kan få stöd inom ramen för kultursamverkansmodellen. Samtidigt tas konst- och kulturfrämjande verksamhet bort som eget område och inkluderas i stället inom respektive verksamhetsområde. Bedömning: Statens kulturråd bör aktivt verka för att inom befintliga ramar minska skillnader när det gäller tillgång till i kultur i hela landet. Skälen för förslaget och bedömningen Bild- och formområdet nytt verksamhetsområde inom kultursamverkansmodellen Bild- och formkonstområdet är ett område under stark utveckling och karakteriseras av att många verksamheter håller hög kvalitet, också när det gäller helt nya aktörer. Svenska bild- och formkonstnärer röner stor internationell uppmärksamhet och står sig väl i konkurrensen på den internationella konstscenen. Myndigheten för 21

113 Framtida inriktning och utvecklingsmöjligheter Ds 2017:8 kulturanalys gör årligen undersökningar av besök på museer. Av myndighetens statistik framgår att det årligen görs över 10 miljoner besök i hela landet på konsthallar, gallerier och museer som har konst i sina samlingar. Uppgifter från myndigheten visar också att andelen svenskar som går på konstutställningar har ökat snabbt på 2010-talet. År 2014 hade nästan hälften av befolkningen tagit del av någon form av konstutställning. För att stärka bild- och formområdet har regeringen också presenterat en handlingsplan för området med särskilt fokus på bild- och formkonstnärernas villkor (Dnr Ku2017/00686/KO). Bild- och formområdet är redan i dag beskrivet i samtliga landstings kulturplaner och en utbyggnad av infrastruktur inom området pågår i hög grad, delvis tack vare utvecklingsbidragen inom kultursamverkansmodellen. Verksamhetsområdet konst- och kulturfrämjande verksamhet har visat sig vara svårt att avgränsa. Konst- och kulturfrämjande verksamhet bedrivs med många olika inriktningar och i olika organisationsformer. De bidrag som tidigare fördelades till länskonsulentverksamhet inom dans, bild och form och mångkultur utgör grunden för verksamhetsområdet. Det är med andra ord främst konsulentverksamhet som avses med konst- och kulturfrämjande verksamhet. Det bör vara upp till respektive landsting att bedöma om länskonsulentverksamhet fortsatt ska bedrivas eller om arbetet ska organiseras på annat sätt. Det är därför mer ändamålsenligt att konst- och kulturfrämjande verksamhet inkluderas i de övriga verksamhetsområdena som kan få stöd inom kultursamverkansmodellen. Mot denna bakgrund föreslås att bild- och formområdet fr.o.m pekas ut som ett verksamhetsområde som kan få stöd inom ramen för kultursamverkansmodellen. Samtidigt tas konst- och kulturfrämjande verksamhet bort som eget området och inkluderas inom respektive verksamhetsområde. Kultursamverkansmodellens omfattning Kultursamverkansmodellen är, som tidigare har konstaterats, en av de större kulturpolitiska förändringarna på senare år och det är viktigt att kultursamverkansmodellens fulla potential kan utnyttjas. 22

114 Ds 2017:8 Framtida inriktning och utvecklingsmöjligheter Kultursamverkansmodellen omfattar en betydande del av de statliga bidrag som fördelas till regional och lokal kultur, men även andra satsningar utanför kultursamverkansmodellen kommer regionala och lokala kulturverksamheter till del. Det gäller bl.a. Äga rum, stöd till den kommunala kultur- och musikskolan och Skapande skola. I kulturutskottets utvärdering (se vidare avsnitt 1.5.1) görs bedömningen att det fortsatt bör föras en diskussion om vilka andra satsningar som ska ingå i kultursamverkansmodellen. Kulturutskottets och andra aktörers utvärderingar visar att det dock finns flera frågor och utvecklingsområden inom kultursamverkansmodellen att komma till rätta med. Det är därför prioriterat att utveckla kultursamverkansmodellen till sin fulla potential inom nuvarande ramar. Kultursamverkansmodellen har inte varit i kraft under tillräckligt lång tid att det finns skäl att, utan att bedöma de långsiktiga effekterna av nuvarande stöd, lyfta in fler stödordningar inom kultursamverkansmodellen. Därför föreslås inte några förändringar när det gäller verksamhetsområden som kan få stöd inom ramen för kultursamverkansmodellen utöver de förändringar som föreslås när det gäller bild- och formområdet. Statens kulturråd bör däremot aktivt verka för att inom befintliga ramar minska skillnader i tillgång till och delaktighet i kultur hela landet. Vidare finns det skäl för staten att även framöver bedriva en aktiv kulturpolitik utanför kultursamverkansmodellen genom att stödja enskilda regionala verksamheter av nationellt intresse och initiera särskilda satsningar inom vissa kulturområden i syfte att uppnå de nationella kulturpolitiska målen. Statliga institutioner och myndigheter har dessutom ett brett geografiskt ansvar att vara verksamma i hela landet. Kultursamverkansmodellen och andra statliga kulturpolitiska insatser kompletterar därmed varandra i syfte att fler ska ges möjlighet att ta del av och utöva kultur. Särskilt om regional biblioteksverksamhet Läs- och litteraturfrämjande verksamhet ingår sedan 2015 tillsammans med den regionala biblioteksverksamheten som ett ändamål inom kultursamverkansmodellen. Kulturutskottet pekar i sin upp- 23

115 Framtida inriktning och utvecklingsmöjligheter Ds 2017:8 följning på att biblioteksverksamhet måste förhålla sig till bibliotekslagen (2013:801) som delvis pekar i motsatt riktning mot kultursamverkansmodellens decentraliseringstankar och möjlighet till regional variation. Bibliotekslagen betonar i stället vikten av nationell samverkan och samordning av det allmänna biblioteksväsendet. Svensk biblioteksförening har också uppmärksammat frågan i sin rapport Den osynliga handen regionbiblioteken i modellen från Bedömningen är att kombinationen av en decentraliserad medelsfördelning, som kultursamverkansmodellen är ett exempel på, och lagreglering på vissa avgränsade men centrala områden skapar en rimlig avvägning mellan olika intressen. Regeringen har uppdragit åt Kungl. biblioteket att lämna förslag till en nationell biblioteksstrategi för att främja samverkan och kvalitetsutveckling inom det allmänna biblioteksväsendet (dnr Ku2014/01693/KI och Ku2015/00747/KI). Syftet är att det ska finnas en biblioteksverksamhet av hög kvalitet i hela landet som uppfyller de krav som ställs i bibliotekslagen. Kungl. biblioteket ska lämna en fördjupad delredovisning av uppdraget med förslag till en nationell biblioteksstrategi senast den 1 oktober En slutredovisning ska lämnas senast den 1 mars Mot bakgrund av uppdraget till Kungl. biblioteket finns det anledning att avvakta myndighetens redovisning, för att därefter kunna bedöma konsekvenserna för den regionala biblioteksverksamhetens roll inom kultursamverkansmodellen. Under perioden beräknas 5 miljoner kronor årligen tillföras kultursamverkansmodellen för litteratur- och läsfrämjande insatser i samband med skollov (prop. 2016/17:1 utg.omr. 17, bet. 2016/17:KrU1, rskr. 2016/17:83). 2.3 Filmområdets roll inom kultursamverkansmodellen Bedömning: Filmområdets roll och utveckling inom ramen för kultursamverkansmodellen bör utvärderas. Skälen för bedömningen: Inom ramen för kultursamverkansmodellen fördelas medel till regional filmkulturell verksamhet som 24

116 Ds 2017:8 Framtida inriktning och utvecklingsmöjligheter innan kultursamverkansmodellens införande hanterades av Stiftelsen Svenska Filminstitutet. Medlen går bl.a. till regionala resurscentrum för film, vilkas verksamhet riktar in sig på aktiviteter för barn och unga. Som framkommit i kulturutskottets uppföljning har det framförts kritik från berörda aktörer när det gäller filmen i kultursamverkansmodellen. Kritiken handlar t.ex. om att filmen som konstområde har förlorat finansiering jämfört med tidigare, att filmen inte passar in i modellens struktur och att det behövs ett tydligare statligt engagemang för filmen. En ny, sammanhållen och statligt finansierad filmpolitik gäller från och med 1 januari I processen kring att ta fram den nya filmpolitiken remitterades promemorian Framtidens filmpolitik (Ds 2015:31). Bland remissvaren framkom tydligt att det regionala och lokala engagemanget för film är stort. Ett utvecklat samarbete med den statliga nivån efterfrågades. I propositionen Mer film till fler en sammanhållen filmpolitik (prop. 2015/16:132) gör regeringen bedömningen att den nya filmpolitiken öppnar för ökad samverkan på filmområdet på politisk nivå. Regeringen ser stora möjligheter att utveckla samverkan framför allt med den regionala politiska nivån. Det noteras också att den regionala filmverksamheten är bred och har kopplingar till andra politikområden än film och till andra institutioner än Filminstitutet. En formaliserad dialog mellan nationell och regional politisk nivå inom ramen för kultursamverkansmodellen (se vidare avsnitt 2.7) bedöms ge utrymme för en sådan diskussion. Den nya filmpolitikens införande skapar också tillfälle till diskussion om relationen mellan de stöd till film som fördelas nationellt och de stöd som fördelas inom ramen för kultursamverkansmodellen. Mot denna bakgrund är bedömningen att filmområdets roll och utveckling inom ramen för kultursamverkansmodellen bör utvärderas. En sådan utvärdering bör kunna göras inom ramen för det uppdrag som Myndigheten för kulturanalys har att löpande utvärdera kultursamverkansmodellen. 25

117 Framtida inriktning och utvecklingsmöjligheter Ds 2017:8 2.4 Utvecklingsbidrag för strategiska prioriteringar Bedömning: Utvecklingsbidrag bör fortsatt fördelas av Statens kulturråd för att främja strategiska utvecklingsinsatser av nationellt intresse och användas som styrmedel av regeringen för att peka ut särskilt prioriterade områden. Skälen för bedömningen: Statens kulturråd fördelar årligen ca 25 miljoner kronor i utvecklingsbidrag inom kultursamverkansmodellen. Utvecklingsbidragen ska avse tidsbegränsade bidrag till strategiska utvecklingsinsatser av nationellt intresse. Utvecklingsbidrag får endast lämnas till sådan verksamhet som också får bidrag från ett landsting, en kommun eller någon annan huvudman. Utvecklingsbidrag kan även fördelas till aktörer inom det fria kulturlivet som driver eller deltar i projekt som syftar till utveckling av regional kulturverksamhet. Landstingen kan själva söka bidrag för att utveckla sitt arbete, enligt förordningen (2010:2012) om fördelning av vissa statsbidrag till regional kulturverksamhet. Vid fördelningen av utvecklingsbidrag ska Statens kulturråd särskilt beakta de nationella kulturpolitiska mål som rör kvalitet, konstnärlig förnyelse och tillgänglighet till kulturutbudet. Enligt regleringsbrevet för Statens kulturråd 2017 ska myndigheten genom utvecklingsbidrag bl.a. främja breddad delaktighet inom kulturlivet, insatser för att stödja regionalt utvecklingsarbete inom bild- och formområdet samt interregionala samarbeten. Kulturutskottets uppföljning visar att det finns olika åsikter om vem som ska fördela utvecklingsbidraget. Vissa aktörer som berörs av kultursamverkansmodellen anser att utvecklingsbidraget ska fördelas av landstingen, men de flesta anser att det ska ligga kvar hos Statens kulturråd som anses ha sakkunskap och ett nationellt perspektiv. Utvecklingsbidraget bidrar till att upprätthålla dynamik och stimulera utveckling på regional nivå samt till att uppfylla de nationella kulturpolitiska målen genom att ge stora möjligheter att strategiskt kunna stödja särskilda insatser som bedöms vara av stor betydelse. Utvecklingsbidrag bör därför fortsatt fördelas av Statens kulturråd och användas som styrmedel av regeringen för att peka ut särskilt prioriterade områden i syfte att öka tillgången till kultur i 26

118 Ds 2017:8 Framtida inriktning och utvecklingsmöjligheter hela landet. En dialog om vilka områden som bör priorieteras bör föras mellan nationell och regional nivå. 2.5 Samtliga landsting med i kultursamverkansmodellen Bedömning: Förordningen (1996:1598) om statsbidrag till regional kulturverksamhet bör upphöra att gälla. Fr.o.m bör statens stöd till regional kultur regleras i förordningen (2010:2012) om fördelning av vissa statsbidrag till regional kulturverksamhet. Skälen för bedömningen: Statens stöd till de län som ingår i kultursamverkansmodellen regleras i förordningen (2010:2012) om fördelning av vissa statsbidrag till regional kulturverksamhet. Därutöver regleras stöd till regional kulturverksamhet i förordningen (1996:1598) om statsbidrag till regional kulturverksamhet. Det betyder att det finns parallella system när det gäller ansökningar, ärendehantering, bidragsutbetalning samt uppföljning av det statliga bidraget. Sedan 2013 är samtliga län, utom Stockholms län, med i kultursamverkansmodellen. Institutioner och organisationer som finns i Stockholms län erhåller statliga bidrag direkt från Statens kulturråd eller andra statliga aktörer. Kulturutskottet menar i sin uppföljning att det faktum att Stockholms läns landsting inte är med i kultursamverkansmodellen har begränsad betydelse för kultursamverkansmodellen som helhet. När kultursamverkansmodellen infördes var dock syftet att alla län skulle ingå i modellen för att skapa ett enhetligt system för fördelning av statliga medel till regional kultur. Den bedömningen kvarstår. Ett enhetligt system skapar en större legitimitet för kultursamverkansmodellen och innebär dessutom att Statens kulturråd inte längre behöver hantera parallella system för bidragsgivning till regionala kulturverksamheter. Om Stockholms läns landsting är med i kultursamverkansmodellen innebär det också att berörda kommuner, det civila samhället och det professionella kulturlivet ges ökat utrymme att påverka de regionala kulturinsatserna genom framtagandet av en regional kulturplan. 27

119 Framtida inriktning och utvecklingsmöjligheter Ds 2017:8 För att skapa ett enhetligt system för statens bidrag till regional kulturverksamhet bör förordningen (1996:1598) om statsbidrag till regional kulturverksamhet upphöra att gälla. Detta innebär att statens stöd till regional kultur fr.o.m i sin helhet regleras i förordningen (2010:2012) om fördelning av vissa statsbidrag till regional kulturverksamhet. Det ger de inblandade aktörerna i Stockholms län tid för att hitta gemensamma lösningar för att möjliggöra ett inträde i kultursamverkansmodellen. Stockholms läns landsting har under 2015 utrett förutsättningar för införande av kultursamverkansmodellen i Stockholms län. Slutsatsen i utredningen är att arbetet med att införa modellen i länet bör intensifieras och prioriteras av Stockholms läns landsting. Utskottet påpekar också i sin utvärdering att kultursamverkansmodellen har inneburit att stora kommuner, som står för en ansenlig del av finansieringen av kultur, har fått minskat inflytande. Flera regionala kulturinstitutioner ligger i de stora kommunerna. Det kan därför finnas skäl att fortsatt titta på hur Stockholms kommun och andra storstadskommuner ges utrymme inom kultursamverkansmodellen. 2.6 Samråd med det civila samhället Bedömning: Dialogen med det civila samhället bör utvecklas inom kultursamverkansmodellen. Det bör ske genom att landstingen vid framtagandet av kulturplaner tydliggör metoderna för och syftet med dialogerna för det civila samhällets aktörer. Skälen för bedömningen: Landstinget ansvarar för att den regionala kulturplanen utarbetas i samverkan med länets kommuner och efter samråd med länets professionella kulturliv och det civila samhället. Kulturutskottets uppföljning visar att det finns ett stort engagemang i länen kring framtagandet av kulturplaner. Arbetet med att ta fram planerna uppges gå allt bättre och olika aktörer, däribland kulturskapare och företrädare för det civila samhället, lämnar underlag till planerna. Det civila samhällets aktörer har på många sätt en avgörande roll för att skapa ett mångsidigt och tillgängligt kulturutbud som når ut 28

120 Ds 2017:8 Framtida inriktning och utvecklingsmöjligheter i hela landet. Dialogen med det civila samhällets aktörer är därför av stor vikt vid framtagandet av de regionala kulturplanerna. Det allmänna har ett särskilt ansvar att främja det samiska folkets och de nationella minoriteternas möjligheter att behålla och utveckla sitt kulturliv och sin kultur, särskilt gällande barns utveckling av en kulturell identitet. Det är därför viktigt att företrädare för det samiska folket och de nationella minoriteterna har möjlighet att utöva inflytande i framtagandet och utförandet av de regionala kulturplanerna. Det professionella kulturlivet har bl.a. genom KLYS arbete på ett tydligt sätt hittat en fungerande form för medverkan i dialogprocesserna inför framtagande av de regionala kulturplanerna. Den pågående utredningen om konstnärernas villkor (Ku 2016:04) ska bl.a. analysera hur införandet av kultursamverkansmodellen har påverkat förutsättningarna att verka som professionell konstnär och föreslå eventuella förändringar för att förbättra möjligheterna att verka som professionell konstnär i hela landet. Inom ramen för regeringens politik definieras det civila samhället på följande sätt: Begreppet det civila samhället används i betydelsen av en arena, skild från staten, marknaden och det enskilda hushållet, där människor, grupper och organisationer agerar tillsammans för gemensamma intressen. Inom det civila samhället verkar bl.a. ideella föreningar, stiftelser och registrerade trossamfund, men även nätverk, upprop och andra aktörer (prop. 2009/10:55). Själva begreppet det civila samhället upplevs dock av vissa län vara otydligt och samrådet med det civila samhället har ännu inte etablerat några fasta former. Från det civila samhällets sida bygger samrådet på medlemmars ideella arbete. Dessa aktörer efterlyser tydligare resultat av samråden. En av de svårigheter som har uppmärksammats från regionalt håll är att det är svårt att hitta representanter för det civila samhället, inte minst på regional nivå. När kultursamverkansmodellen infördes gav det upphov till en diskussion inom olika organisationer kring hur föreningslivet skulle kunna formera sig. Ideell kulturallians (IKA) startade 2008 som ett nätverk och blev 2010 en formell organisation. Initiativet togs av Riksteatern. Initialt handlade det om att synliggöra betydelsen av de samhällsinsatser som görs av civilsamhället på kulturområdet. 29

121 Framtida inriktning och utvecklingsmöjligheter Ds 2017:8 I Statens kulturråds regleringsbrev för 2017 har regeringen öronmärkt 2 miljoner kronor till det civila samhällets och de professionella kulturskaparnas medverkan i arbetet med att ta fram och genomföra regionala kulturplaner. Det är viktigt att landstingen i sitt arbete med regionala kulturplaner tydliggör syftet med dialogerna och utvecklar förutsättningarna för att det civila samhällets synpunkter kan ges ökat genomslag inom modellen. För närvarande pågår projekt finansierade av Statens kulturråd för att utarbeta modeller och goda exempel för hur dialog med det civila samhället kan utformas. Förhoppningsvis kan dessa projekt leda till modeller och goda exempel på hur regionerna kan föra dialogen med det civila samhället inom kultursamverkansmodellen. I samverkansrådet har Riksteatern som ideell förening och viktig aktör inom det lokala kulturlivet en viktig uppgift att bevaka frågor som rör ideella insatser inom kulturlivet. Inom Regeringskansliet har en ny metod för samråd utarbetats, s.k. sakråd (Ku2017/00377/D). Detta metodstöd är framtaget tillsammans med drygt hundra nationella organisationer inom det civila samhället och syftar till att bredda och fördjupa regeringens kunskapsunderlag i sak. Detta metodstöd där det är relevant bör även kunna användas på regional nivå inom ramen för arbetet med kultursamverkansmodellen. 2.7 Om dialogen mellan nationella och regionala politiska företrädare Bedömning: Dialogen mellan den nationella politiska nivån och den regionala politiska nivån bör formaliseras för att främja en ökad samverkan och möjliggöra en utvecklad dialog om gemensamma politiska prioriteringar. Skälen för bedömningen: Införandet av kultursamverkansmodellen har inneburit att kulturen har hamnat högre upp på den politiska agendan på regional och lokal nivå. Genom kultursamverkansmodellen uppmärksammas olika konst- och kulturområden och den regionala och kommunala kulturpolitiken kan i det avseendet sägas ha blivit mer aktiv. Kompetensen i kulturfrågor har, enligt kulturutskottets uppföljning, höjts i regionerna och de flesta 30

122 Ds 2017:8 Framtida inriktning och utvecklingsmöjligheter aktörer menar att regionala och lokala politikers engagemang har ökat till följd av kultursamverkansmodellen. Landstingen har dock framfört att det finns en obalans i kultursamverkansmodellen eftersom den nationella nivån inte representeras av politiker utan av tjänstemän på Statens kulturråd. Landstingen efterlyser ett tydligare politiskt engagemang och en utvecklad dialog med politiker på nationell nivå. Statens kulturråd ordnar årligen en regional samverkanskonferens där regionala tjänstemän får möjlighet att träffa myndigheterna i samverkansrådet i syfte att diskutera utvecklingsfrågor inom kultursamverkansmodellen. Sedan kultursamverkansmodellen infördes har också regelbundna dialoger hållits mellan den nationella och den regionala politiska nivån. Det finns skäl att formalisera dessa dialoger. Dialogen bör genomföras regelbundet på politisk nivå med ett möte på våren och ett möte på tjänstemannanivå mellan företrädare för Kulturdepartementet och de regionala kulturförvaltningarna på hösten. Inför mötena bör en gemensam dagordning tas fram. Diskussionen bör kunna innefatta bredare kulturpolitiska diskussioner och möjliggöra diskussion om politiska prioriteringar inom ramen för kultursamverkansmodellen. Inspiration kan hämtas från det arbete som bedrivs inom Forum för hållbar regional tillväxt och attraktionskraft som är regeringens forum för dialog med berörda aktörer på den regionala nivån. Syftet är bidra till en stärkt dialog och samverkan om strategiskt viktiga frågor för den regionala utvecklingen i hela landet. Samtidigt är det viktigt att tydliggöra att Statens kulturråd även framöver kommer att ansvara för fördelning av medel inom kultursamverkansmodellen och ansvara för bidragsgivningen. En konstruktiv dialog mellan den regionala nivån och Statens kulturråd är därför avgörande för kultursamverkansmodellens framtida utveckling. De regionala kulturplanerna tas i de flesta län fram i samklang med länens regionala utvecklingsstrategier. Kulturområdet har en viktig roll för regioners hållbara regionala tillväxt och attraktionskraft. 31

123 Framtida inriktning och utvecklingsmöjligheter Ds 2017:8 2.8 Mer ändamålsenlig uppföljning av kultursamverkansmodellen Förslag: En oberoende aktör ges i uppdrag att se över hur uppföljningen och utvärderingen av kultursamverkansmodellen kan förbättras. Skälen för förslaget: Utifrån de nationella kulturpolitiska målen är det viktigt att kunna följa den geografiska fördelningen av statens stöd inom kultursamverkansmodellen liksom fördelningen mellan olika aktörer och verksamhetsområden. De kulturpolitiska målen är tydliga när det gäller att alla i hela landet ska ha möjlighet att delta i kulturlivet och att allas möjlighet till kulturupplevelser och till att utveckla sina skapande förmågor ska främjas. Det är därför viktigt att såväl riksdag och regering som landsting och kommuner kan följa upp hur offentliga medel används och vad satsningarna har lett till. Ytterst är syftet att se till att det blir mer kultur till fler i hela landet. Landstingens redovisning av statsbidrag som fördelas inom kultursamverkansmodellen har varit föremål för diskussion genom åren. Landstingen anser att redovisningen är för omfattande och tidskrävande. Kultursamverkansmodellens införande har dock inneburit att Statens kulturråd inhämtar betydligt färre uppgifter i uppföljningen av statsbidraget än i det tidigare systemet. Kulturrådet har också sett över och gjort förenklingar av uppföljningen, senast under Det är dock viktigt att uppföljningen är relevant och användbar för både staten och regionala aktörer. Utgångspunkten är att minska den administrativa bördan hos berörda aktörer. Det finns skäl att låta en oberoende aktör som Statskontoret se över hur uppföljning och utvärdering av de medel som fördelas inom kultursamverkansmodellen kan förbättras. Det bör också finnas viktiga paralleller och jämförelser att göra mellan uppföljningen av andra politikområden som t.ex. det regionala tillväxtarbetet och kultursamverkansmodellen. Syftet är att utveckla en ändamålsenlig och enklare uppföljning som visar på hur de nationella kulturpolitiska målen nås. 32

124 3 Konsekvenser 3.1 Vilka som berörs av förslagen Förslagen och bedömningarna i promemorian berör i huvudsak de landsting som ingår i kultursamverkansmodellen samt Stockholms läns landsting som idag står utanför modellen. Därutöver påverkas den kommunala nivån, de professionella kulturskaparna och det civila samhället som är med i arbetet med att ta fram och genomföra de regionala kulturplanerna. I förlängningen påverkas alla de kulturverksamheter som får stöd via kultursamverkansmodellen. På statlig nivå är det framför allt Statens kulturråd som påverkas av förslagen i och med att myndigheten är ansvarig för fördelning av medel och uppföljning av kultursamverkansmodellen. Även Myndigheten för kulturanalys berörs i och med att myndigheten har i uppdrag att utvärdera modellen. Övriga myndigheter och aktörer som ingår i samverkansrådet påverkas också. 3.2 Ekonomiska och andra konsekvenser Förslag och bedömningar som lämnas i promemorian bedöms inte leda till några direkta ekonomiska konsekvenser för stat, landsting eller kommuner. De förslag och bedömningar som lämnas rör utveckling av kultursamverkansmodellen inom nuvarande budgetramar. Kultursamverkansmodellen har inneburit nya former för fördelning av statliga medel till regional kultur och förutsätter ett fortsatt delat finansieringsansvar mellan stat, kommuner och landsting. Modellen innebär däremot inte i sig ökade krav på landstingens och kommunernas ekonomiska stöd till kulturverksamhet. Kritik har dock framförts från regionalt håll att staten inte höjer anslaget till regional kulturverksamhet i lika hög utsträckning som landstingen 33

125 Konsekvenser Ds 2017:8 har gjort. I budgetpropositionen för 2017 tillför regeringen kultursamverkansmodellen 93 miljoner kronor för Detta möjliggör bl.a. satsningar på kultur i hela landet. En förnyelse och utveckling av kultursamverkansmodellen förvantas leda till en ökad tillgång till kultur i hela landet. Utvärderingar visar att kultursamverkansmodellen inneburit en vitalisering av det kulturpolitiska samtalet i hela landet och att kulturfrågorna har kommit högre upp på den politiska agendan. Att peka ut bild- och formområdet som ett område som kan få stöd inom ramen för kultursamverkansmodellen betonar vikten av konstområdet för kulturlivet i hela landet. Det är dock ett område som redan i dag finns beskrivet i de flesta regionala kulturplaner och bör därför inte leda till några större ekonomiska konsekvenser för landstingen. De förslag som lämnas när det gäller förändrad uppföljning och dialog inför framtagande av regionala kulturplaner bedöms inte leda till några nämnvärda kostnadsökningar för varken landstingen eller staten. Kultursamverkansmodellen har hunnit verka ett antal år och kompetens har hunnit byggas upp regionalt och vid Statens kulturråd när det gäller framtagande av kulturplaner och dialog om fördelning av medel. Kultursamverkansmodellen syftar till att ge landstingen ett större ansvar för fördelning av statliga medel. Den ligger således i linje med regeringens reform med inriktning på tillitsbaserad styrning. I de nationella kulturpolitiska målen betonas bl.a. att allas möjlighet till kulturupplevelser, bildning och eget skapande ska främjas. Värnandet om jämställdheten mellan män och kvinnor och principen om icke-diskriminering framhålls i detta sammanhang. Målen är styrande för den nationella kulturpolitiken och vägledande för den regionala kulturpolitiken. En given målsättning med de förslag och bedömningar som lämnas är att befrämja måluppfyllelsen i det avseendet. Kulturområdet har en stor och växande betydelse för regional tillväxt och hållbar utveckling. Att utveckla kultursamverkansmodellen och därmed ge kulturlivet bättre förutsättningar, bör på sikt främja både sysselsättning och företagande. Förslagen och bedömningarna bedöms inte ha några konsekvenser för den kommunala självstyrelsen, för brottsligheten och det 34

126 Ds 2017:8 Konsekvenser brottsförebyggande arbetet eller för offentlig service. De bedöms inte heller ha några miljökonsekvenser. 35

127 Remiss Ku2017/00761/KO Kulturdepartementet Enheten för konstarterna Ämnesråd Matilda Berggren Kultursamverkan för ett Sverige som håller ihop framtida inriktning och utvecklingsmöjligheter för kultursamverkansmodellen (Ds 2017:8) Remissinstanser 1 Riksrevisionen 2 Statskontoret 3 Länsstyrelsen i Hallands län 4 Länsstyrelsen i Kalmar län 5 Länsstyrelsen i Norrbottens län 6 Länsstyrelsen i Västra Götalands län 7 Länsstyrelsen i Stockholm län 8 Myndigheten för delaktighet 9 Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor 10 Folkbildningsrådet 11 Kungliga biblioteket 12 Tillväxtverket 13 Statens kulturråd 14 Myndigheten för kulturanalys 15 Konstnärsnämnden 16 Nämnden för hemslöjdsfrågor 17 Riksarkivet 18 Riksantikvarieämbetet Telefonväxel: Webb: Postadress: Stockholm Besöksadress: Drottninggatan 16 E-post: ku.registrator@regeringskansliet.se

128 19 Sametinget 20 Riksteatern 21 Stiftelsen Svenska Filminstitutet 22 Blekinge läns landsting 23 Dalarnas läns landsting 24 Gävleborgs läns landsting 25 Hallands läns landsting 26 Jämtlands läns landsting 27 Jönköpings läns landsting 28 Kalmar läns landsting 29 Kronobergs läns landsting 30 Norrbottens läns landsting 31 Skåne läns landsting 32 Stockholms läns landsting 33 Södermanlands läns landsting 34 Uppsala läns landsting 35 Värmlands läns landsting 36 Västerbottens läns landsting 37 Västernorrlands läns landsting 38 Västra Götalands läns landsting 39 Västmanlands läns landsting 40 Örebro läns landsting 41 Östergötlands läns landsting 42 Samverkansorganet i Värmlands län 43 Samverkansorganet i Blekinge län 44 Samverkansorganet i Västerbottens län 45 Botkyrka kommun 46 Bräcke kommun 47 Danderyd kommun 2 (6)

129 48 Ekerö kommun 49 Falkenbergs kommun 50 Göteborgs kommun 51 Haninge kommun 52 Huddinge kommun 53 Järfälla kommun 54 Jönköping kommun 55 Karlskrona kommun 56 Kristianstad kommun 57 Kungsbacka kommun 58 Lidingö kommun 59 Ljusdals kommun 60 Luleå kommun 61 Malmö kommun 62 Nacka kommun 63 Norrköpings kommun 64 Norrtälje kommun 65 Nykvarns kommun 66 Salems kommun 67 Sigtuna kommun 68 Skara kommun 69 Sollentuna kommun 70 Solna kommun 71 Stockholms kommun 72 Storumans kommun 73 Strömstads kommun 74 Sundbyberg kommun 75 Södertälje kommun 76 Tyresö kommun 77 Täby kommun 3 (6)

130 78 Uppsala kommun 79 Upplands Bro kommun 80 Upplands Väsby kommun 81 Umeå kommun 82 Vallentuna kommun 83 Vaxholm kommun 84 Vimmerby kommun 85 Värmdö kommun 86 Västerås kommun 87 Växjö kommun 88 Ydre kommun 89 Älvdalens kommun 90 Örebro kommun 91 Österåker kommun 92 Sveriges Kommuner och landsting (SKL) 93 Hela Sverige ska leva 94 Svensk scenkonst 95 Konstnärernas riksorganisation (KRO) 96 Konstnärliga och litterära yrkesutövares samarbetsnämnd (KLYS) 97 Ideell kulturallians (IKA) 98 Amatörkulturens samrådsgrupp (Ax) 99 Musikarrangörer i samverkan (MAIS) 100 Musik- och kulturföreningarnas samarbetsorganisation (MoKS) 101 Länsteatrarnas samarbetsråd 102 Regional musik i Sverige 103 Länsmuseernas samarbetsråd 104 Filmregionerna 105 Riksförbundet Sveriges museer 106 Svenska Hemslöjdsföreningarnas Riksförbund 4 (6)

131 107 Svensk biblioteksförening 108 Kulturhuset Stadsteatern 109 Mångkulturellt centrum 110 Cirkus Cirkör 111 Dansnät Sverige 112 Sáminuorra 113 Sverigefinländarnas delegation 114 Sverigefinska ungdomsförbundet 115 Svenska tornedalingars riksförbund Tornionlaaksolaiset 116 Met Nuoret 117 Judiska centralrådet 118 Judiska ungdomsförbundet i Sverige 119 Riksförbundet romer i Europa 120 Romska ungdomsförbundet Remissvaren ska skickas i elektronisk form (bearbetningsbart format, t.ex. Word) till ku-registrator@regeringskansliet.se. Svaren ska ha kommit in till Kulturdepartementet senast den 14 juni I remissen ligger att regeringen vill ha synpunkter på förslagen eller materialet i promemorian. Om remissen är begränsad till en viss del av promemorian, anges detta inom parentes efter remissinstansens namn i remisslistan. En sådan begränsning hindrar givetvis inte att remissinstansen lämnar synpunkter också på övriga delar. Myndigheter under regeringen är skyldiga att svara på remissen. En myndighet avgör dock på eget ansvar om den har några synpunkter att redovisa i ett svar. Om myndigheten inte har några synpunkter, räcker det att svaret ger besked om detta. För andra remissinstanser innebär remissen en inbjudan att lämna synpunkter. Remissinstanserna kan utan kostnad få ytterligare högst 1 exemplar av promemorian. Exemplaren beställs hos Wolters Kluwers kundservice, 5 (6)

132 Stockholm. Telefon , fax , e-post Ange vid beställning att exemplaren är avsedda för remissändamål. Råd om hur remissyttranden utformas finns i Statsrådsberedningens promemoria Svara på remiss hur och varför (SB PM 2003:2). Den kan laddas ner från Regeringskansliets webbplats Helena Swenzén Expeditions- och rättschef Kopia till Wolters Kluwers kundservice, Stockholm 6 (6)

133 TJÄNSTEUTLÅTANDE 1(2) Kultur- och fritidsförvaltningen Kansliet Lars Jennfors Kultur- och fritidsnämnden Föreningar med skulder Änr KFN 2017/79 Kultur- och fritidsförvaltningens förslag till Kultur- och fritidsnämnden Informationen läggs till handlingarna Sammanfattning/Ärendet Kultur- och fritidsnämnden beslutade att anta Riktlinjer förfallen skuld till kommunala idrottsanläggningar vid sammanträdet Riktlinjerna säger att kulturoch fritidsnämnden vid två tillfällen per år ska informeras om vilka föreningar som har förfallna skulder. Den är statusen på förfallna skulder, där en kravpåföljd gått ut, enligt följande: Kristianstads Ishockeyklubb kr Gymnastikföreningen Kristianstadsflickorna kr Österslövs Idrottssällskap kr Röda Korset kr C4 Fäktklubb kr Sveriges Ensamkommande förening i Kristianstad kr Åhus Basket 930 kr Afrikanska Ungdomsföreningen i Skåne 855 kr Together Kristianstad 756 kr Vittskövle Idrottsförening 646 kr Kristianstads Triathlonklubb 600 kr Arabiska Barnets förening i Sverige 492 kr Rickarums SMU 276 kr Det finns i dagsläget en överenskommelse skriven med Kristianstad Handboll och en överenskommelse med Kristianstads Ishockeyklubb som är på väg att undertecknas. Postadress Telefon Bankgiro Org.nr Kultur- och fritidsförvaltningen vxl Kristianstad

134 TJÄNSTEUTLÅTANDE 2(2) Beslutsunderlag Föreningarnas skulder till kommunen Ulrika Cedell Kultur- och fritidschef Lars Jennfors Fritidsstrateg Beslut expedieras till Ange mottagare för beslut här

135 TJÄNSTEUTLÅTANDE 1(2) Kultur- och fritidsförvaltningen Kansliet Lars Jennfors Kultur- och fritidsnämnden Integrationsbidrag sökomgång Änr KFN 2017/86 Kultur- och fritidsförvaltningens förslag till Kultur- och fritidsnämnden Tre föreningar beviljas integrationsbidrag med totalt kronor enligt följande: Kristianstad Handboll, integration genom fysisk aktivitet kr Kristianstad FC, integration genom föreningslivet kr Kristianstads DFF, Kids in Motion kr Pengarna tas från verksamhet 303, föreningsbidrag Följande ansökningar beviljas inte bidrag: Kristianstad FC, starta social fond Kristianstad FC, stötta utsatta barn Kristianstads DFF, sommarlovsaktiviteter Sammanfattning/Ärendet Kultur- och fritidsnämnden har beslutat att fortsätta med integrationsbidrag under 2017, med tre ansökningstillfällen under året. Till andra ansökningstillfället har Kristianstad FC ansökt om tre olika bidrag, Kristianstads DFF om två bidrag samt att Kristianstad Handbolls ansökan behandlas vid detta tillfälle då de vid förra nämndsmötet hade en oreglerad skuld till kommunen. Beslutsunderlag Föreningarnas ansökningar Sammanställning ansökningar integrationsbidrag omgång 2 Postadress Telefon Bankgiro Org.nr Kultur- och fritidsförvaltningen vxl Kristianstad

136 TJÄNSTEUTLÅTANDE 2(2) Ulrika Cedell Lars Jennfors Kultur- och fritidschef Fritidsstrateg Beslut expedieras till Kristianstad FC, Kristianstad Handboll och Kristianstads DFF

137 Sammanställning integrationsbidrag, samlingsärende 2, 2017 Sökande/beskrivning av ansökan Sökt Bidrag 2016 Förslag till beslut Kristianstad Handboll, integration genom fysisk aktivitet kr Inte sökt kr Föreningen söker bidrag för att stimulera barn och ungdomar till fysisk aktivitet. Detta sker genom roliga och enkla träningslekar. Tanken är att samarbeta med skolor för att nå barn som idag inte är föreningsaktiva, och sedan erbjuda vägar till Kristianstads idrottsföreningar. Särskilt fokus kommer läggas på områden där det är hög andel utrikes födda. Föreningen ser att projektet ska pågå Föreningen har fått kronor från Sparbanken Skåne till projektet. Kristianstad FC, starta social fond Föreningen vill starta en social fond för föreningsmedlemmar som har svårt att finansiera sitt idrottsutövande. Fonden vänder sig till barn och ungdomar i åldern 5-19 år, som bor i familjer med försörjningsstöd. Tanken är att dessa familjer kan söka medel för att täcka kostnader för träningsutrustning, medlemsavgifter och cupavgifter. Föreningen arbetar för att få denna fond finansierad genom sponsorer från 2018 och framåt. Förvaltningen anser att kommunala bidrag inte kan gå till uppstart av fonder. Finansiering får hittas på annat håll kr kr 0 kr

138 Kristianstad FC, integration genom föreningslivet Föreningen fick föregående år ett bidrag på kronor för att arbeta med integration genom sin förening. Denna ansökan är en fortsättning på samma projekt, som också beviljades medel ur Allmänna arvsfonden med kronor per år i tre år. Dock ska nytt beslut tas varje år. Föreningen har precis redovisat år 1 och väntar på beslut om fortsatt bidrag för år 2. Utgångspunkten för projektet är att erbjuda nyanlända individer fotbollsträning. Med det som grund ska samverkan ske med andra idrotter, så att deltagarna även får möjlighet att testa andra idrotter under fotbollspassen. Deltagarna ska också få hjälp med kontakter till andra föreningar/aktiviteter om önskemål finns om det. Vidare ska föreningen hålla utbildningar i föreningskunskap, för att på så sätt skapa en förståelse bland deltagarna om det svenska föreningslivet. De deltagare som anses lämpliga att bli ledare, ska erbjudas möjlighet att utbilda sig. I slutändan av projektet är tanken att föreningen ska skapa en metod för hur ideella föreningar kan ge nyanlända barn och ungdomar en så bra start i Sverige som möjligt, med aktiviteter och rätt information. Kristianstad FC, stötta utsatta barn Föreningen vill göra en satsning att med sina ledare komma ut kr kr kr kr kr 0 kr

139 på olika skolor och låta barn och ungdomar få prova på olika idrotter. Detta ska göras i samband med lunchraster, fritids och allmänna skolbesök. Tanken är att bryta den problematik kring inaktivitet, gängbildning och slagsmål som enligt föreningen idag finns på en del skolor. Föreningen vill att barn och ungdomar, med idrott som bas, också ska lära sig normer och regler samt lära sig att visa respekt för andra individer. Förvaltningen anser att föreningen genom pågående projekt, där förvaltningen föreslår fortsatt bidrag för kommande år, även skulle kunna inbegripa en satsning på att arbeta konkret med olika skolor. Detta får i så fall prioriteras inom befintligt projekt. Kristianstads DFF, Kids in Motion Kids in Motion är ett spontanidrottsprojekt som syftar till att öka den fysiska aktiviteten bland barn och unga, genom spontana aktiviteter. Långsiktigt hoppas föreningen att det kan leda till att fler barn och ungdomar tar steget in i föreningslivet. Deltagandet under aktiviteterna är gratis. Föreningen har i projektet fokus på att genomföra spontana idrottsaktiviteter i tre områden i Kristianstad, där många familjer med utländsk bakgrund bor. Föreningen har också tankar på att utöka konceptet och satsa på äldre människor under höst 2017-vår kr kr kr

140 Kristianstads DFF, sommarlovsaktiviteter Sommarlovsaktiviteterna är en statlig satsning, där Kristianstads kommun fått medel från myndigheten MUCF, för att genomföra gratis sommarlovsaktiviteter för barn och ungdomar i åldern 6-15 år. En av föreningarna som kommunen samarbetar med är Kristianstads DFF, där ett samarbetsavtal kommer skrivas, för att föreningen ska genomföra ett varierat aktivitetsprogram för barn och ungdomar i åldern 6-12 år. Förvaltningen anser att ytterligare ersättning inte ska utgå till föreningen för sommarlovsaktiviteterna kr kr 0 kr

141

142

143

144

145

146

147

148

149

150

151

152

153

154

155

156

157

158

159

160

161 From: Michael Engleson Sent: 10 May :39: To: Lars Jennfors Subject: Integrationsfrågor Hej, Här kommer svar på dina följdfrågor: Kristianstad FC har ett godkänt tre årigt projekt med Arvsfonden, rikt summan är kr/ år men godkänns ett år i taget. Vi har precis redovisat år 1 och inväntar godkännande för år 2. Spelarna ska prova på flera idrotter under KFC:s träningspass, och här ska samverkan ske med andra föreningar Deltagarna har fått prova på friidrott, basket och handboll under år 1. Under år 2 ska föreningar bjudas in till gruppen för prova på inom andra idrotter Det finns en tanke att använda samma idrotter som används under C4 lägret Få hjälp med kontakter till förening inom annan idrott, om önskemål finns Vi har idag hjälpt deltagare att få kontakt med tjejfotboll, basket, Parkour samt friidrott Skapa samarbeten med breddföreningar som ska agera mottagare av nya fotbollsintresserade Vi har idag deltagare som finns i Wä IF, Österlövs IS, Näsby IF, Kristianstad FC, Åhus HBK, Åsums BK, Tollarps IF, Önnestads BI. Detta är de vi känner till men flera har slutat hos oss för att spela i andra föreningar. Hålla utbildningar i föreningskunskap, grundläggande samhällskunskap Vi har under första året hållit grundläggande utbildning föreningskunskap, idrottssvenska och i samband med detta delat ut boken Sportsvenska för invandrare Erbjuda tränarutbildningar för de som anses lämpliga, för att sedan användas som instruktörer i projektet Vi har erbjudit tre personer utbildning men dessa stoppas av fadderfamiljen som anser att de inte har tid att lägga på detta Samverkan Östermalmskyrkan /Rädda barnen Under förra sommaren genomförde vi Fotboll i sommar med ca 65 deltagare som spelade fotboll, provade friidrott samt mycket lek och roliga aktiviteter. Detta skedde i samverkan med Östermalmskyrkan Våra ledare har fått utbildning i Barnkonventionen som är framtagen av Rädda barnen Skapa träffar med lokala föreningar Vi har pågående träffar med främst lokala fotbollsföreningar Där stöter vi ibland på en okunskap samt skepsis mot att ta emot killar från gruppen Misstro över fotbollskunskapen och språk är ibland stor Detta har lett fram till att vi kommer att anmäla ett lag till seriespel för hösten Skapa en metod för hur ideella föreningar kan ge nyanlända barn och ungdomar en så bra start i Sverige som möjligt, med aktiviteter, information och möten. Denna metod utgår från kunskap som vi samlar på oss och ska under år 3 sammanfattas på en website eller i skrift Sprida kunskapen om er arbetsmetod Detta kommer under år 3

162 Vänligen, Kristianstad FC Michael Engleson Arrangemangsansvarig mob Telefon Karlavägen Kristianstad

163 TJÄNSTEUTLÅTANDE 1(2) Kultur- och fritidsförvaltningen Kansliet Ulrika Cedell AnsvarigTlfn Kultur- och fritidsnämnden Ansökan projektbidrag för ungdomsfilmprojektet Närproducerad filmkonst med rötter i världen Skånes Horn av Afrika förening Änr KFN 2017/103 Kultur- och fritidsförvaltningens förslag till Kultur- och fritidsnämnden Skånes Horn av Afrika förening får ett projektbidrag på kronor för projektet Närproducerad filmkonst med rötter i världen 2017 Pengarna tas från verksamhet 302 Sammanfattning Skånes Horn av Afrika förening söker bidrag för ett samverkansprojekt med ABF där ungdomar på Gamlegården ges möjlighet till eget skapande, inkludering och delaktighet. Närproducerad filmkonst med rötter i världen vill inbjuda ungdomar att med filmskapande ge en bild av hur det är att växa upp på Gamlegården. Projektet handlar om manusarbete, kortfilmsproduktion och visning på Kosmorama under filmfestivalen Bionalen i oktober Skånes Horn av Afrika söker ett projektbidrag på kronor. Beslutsunderlag Ansökan Skånes Horn av Afrika förening, Ärendet Skånes Horn av Afrika skriver i ansökan för projektet Närproducerad filmkonst med rötter i världen om engagemang, skapande och vilja till förändring som finns bland boende och föreningar på Gamlegården. Huvudsyftet med projektet är att involvera, inkludera och integrera ungdomar genom att de ges möjlighet att skapa och berätta med Postadress Telefon Bankgiro Org.nr Kultur- och fritidsförvaltningen vxl Kristianstad

164 TJÄNSTEUTLÅTANDE 2(2) manusskrivning och filmproduktion. Filmerna skall förmedla en bild om hur det är att växa upp på Gamlegården. Filmprojektet handlar om att lära sig olika delar i filmskapande och i läroprocesserna skapa en grund för positiva normer, beteende och värderingar. Skånes Horn av Afrika genomför projektet tillsammans med studieförbundet ABF i Kristianstad och Regionmuseet. Ungdomarnas kortfilmer är tänkta att ingå i programmet för filmfestivalen Bionalen och skall visas på Kosmorama den 15 oktober beviljade kultur- och fritidsnämnden bidrag till en kortfilmsfestival för unga, där ABF var medaktör. Tanken var att finna former för ungdomars delaktighet. Projektet Närproducerad filmkonst med rötter i världen presenterar ett projekt med starkare lokal förankring som också har anknytning till kulturprojektet på Gamlegården som Kulturrådet finansierat 2017 Kreativa platser. Filmfestivalen Bionalen genomförs vartannat år i Kristianstad. Huvudarrangör är Regionmuseet, som tillsammans med föreningar och andra aktörer presenterar ett program för allmänheten. Bionalen genomförs oktober Kultur- och fritidsförvaltningen ser positivt på projektet utifrån syftet ungdomars delaktighet och eget skapande och föreslår att bidrag ges. Skånes Horn av Afrika förening är en part på Gamlegården med olika projekt och ingår aktivt i kulturprojektet Kreativa platser. Genom att filmerna visas under Bionalen blir Närproducerat med rötter i världen en del av det offentliga kulturutbudet. Ulrika Cedell Kultur- och fritidschef Beslut expedieras till Skånes Horn av Afrika förening

165

166

167 Till Kultur och Fritid Ulrika Cedell Kristianstads kommun Projektbidragsansökan Närproducerad filmkonst med rötter i världen för visning vid Bionalens kortfilmsfestival Bakgrund Det mångkulturella samhället är ett viktigt och prioriterat område. Både nationellt, regionalt och lokalt. Olika insatser behövs för att underlätta integrationen och öka gemenskapen mellan olika grupper av ungdomar och generationer, förbättra kunskaper och förståelsen mellan personer av olika etnisk och kulturell bakgrund. Gamlegården är ett invandrartätt bostadsområde som till stora delar är präglat av arbetslöshet, segregation och utanförskap, men även av engagemang, skapande och vilja till förändring bland boende och föreningsliv. Samarbetspartner Skånes Horn av Afrika föreningen gör projektbidragsansökan. Syfte Huvudsyftet med projektet är att involvera, inkludera och integrera ungdomar på Gamlegården genom att de får möjlighet att medverka i ett filmprojekt som ingår i årets filmfestival (Bionalen). Filmfestivalens tema blir Närproducerad filmkonst med rötter i världen. Dessutom är syftet med projektet att ungdomarna skall lära sig ett ökat ansvarstagande för sin egen utveckling och framtid. Ungdomar skall arbeta med filmproduktion, vilket innebär att de skall förvärva kunskaper i filmskapande, manusförfattande, inspelningsteknik, ljudsättning, skådespeleri och dokumentation. Mål Filmerna skall förmedla en bild om hur det är att växa upp på Gamlegården. Vi vill också att projektarbetet skall skapa en grund för positiva normer, beteende och värderingar. Konkreta mål i projektet är: - Skriva manus till kortfilm - Spela in en kortfilm - Premiärvisa filmen på Kosmorama - Att filmgrupperna berättar om arbetet med filmerna.

168 Metod Projektets metod baseras på ett aktivt deltagande under vägledning av Skånes Horn av Afrika föreningen och samverkan med ABF och Regionmuseet. Olika studiecirklar startas upp för olika delar av arbetet med stöd och handledning av personal från ABF. - Introduktion i hur man producera en film - Berättelse/Karaktärer, här arbetar vi med att skriva berättelsen samt beskriva de olika karaktärerna i filmen. - Manusskrivning - Filmteknik - Ljud och ljussättning - Skådespeleri ABF söker och engagerar en utbildningsledare (huvudcirkelledare)/ expert inom filmproduktion och som kommer att leda arbetet med cirkeldeltagarna i filmgrupperna. Varje grupp utser en cirkelledare för gruppen. ABF tillhandahåller grundläggande pedagogisk cirkelledarutbildning. Skånes Horn av Afrika föreningen och ABF tillhandahåller preliminärt studielokaler för verksamheten/studiecirklarna. Efter projektets slut Vi kommer att visa kortfilmerna på Kosmorama som ingår i Bionalen, visningsdag kommer att vara den 15/10. Varje grupp får visa sin film och redogöra för sitt arbete inför publiken. En jury utser den bästa kortfilmen. Budget: Lön/Arvode inklusive socavg. Utbildningsledare 45 dagar x 8 tim Arvode 1 gruppledare 1708 kr inkl. soc.avg. x 3 mån x 3 grupper Arbetsmaterial Studiematerial Teknisk utrustning Totalt: kr kr 5000 kr 9900 kr 5000 kr kr Medfinasiering Kristianstad Kommun Hyresgästföreningen ABF Sparbankstiftelsen kr kr kr kr

169 Skånes Horn av Afrika föreningen

170 TJÄNSTEUTLÅTANDE 1(2) Kultur- och fritidsförvaltningen Kansliet Ulrika Cedell Kultur- och fritidsnämnden Ansökan om arrangörsstöd Kristianstads Teaterförening Änr KFN 2017/82 Kultur- och fritidsförvaltningens förslag till Kultur- och fritidsnämnden Kristianstads Teaterförening får ett bidrag på kronor Pengarna tas från verksamhet 353, bidrag till kulturföreningar Sammanfattning Kristianstads Teaterförening är en av Sveriges största teaterföreningar - både verksamhetsmässigt och medlemsmässigt, 2016 uppgick medlemsantalet till Under året arrangeras ett stort antal föreställningar; teater, dans, musikal, opera samt konserter. Kristianstads teater är huvudscen, men föreställningar ges också på Kulturkvarteret, Kulturhuset Barbacka samt på en rad mindre spelplatser i Kristianstads kommun. Kristianstads Teaterförening ansöker om kronor i bidrag för sin verksamhet Beslutsunderlag Ansökan Kristianstads teaterförening, Ärendet Kristianstads Teaterförening är en förening med många medlemmar och en stor gästspelsverksamhet. Föreningen har Kristianstads Teater som huvudscen men föreställningar ges också i Kulturkvarterets båda salar, i Kulturhuset Barbacka samt i olika lokaler på mindre orter i kommunen. Med en bred repertoar vill föreningen locka publik till såväl de stora publiksuccéerna som smalare scenkonstuppsättningar. Utöver sin roll som arrangör i Kristianstads kommun är Teaterföreningen också aktiv med kontaktytor mot några av de stora kulturinstitutionerna som till exempel Riksteatern, Malmö Opera och Skånes Dansteater. Postadress Telefon Bankgiro Org.nr Kultur- och fritidsförvaltningen vxl Kristianstad

171 TJÄNSTEUTLÅTANDE 2(2) 2017 arbetar teaterföreningen bland annat med att bibehålla medlemsantal och publiksiffror, utveckla satsningen på Digital Ungdomsgrupp (DU) för att nå fler unga samt att bredda målgruppen med mångkulturella satsningar i utbudet. Kultur- och fritidsförvaltningen anser att Kristianstads Teaterförenings verksamhet är viktig för Kristianstads teater och för kulturlivet i Kristianstads kommun. Förvaltningen föreslår ett bidrag på kronor, vilket är samma bidragssumma som Ulrika Cedell Kultur- och fritidschef Beslut expedieras till Kristianstads Teaterförening

172

173

174

175

176

177

178

179

180

181

182

183

184

185

186

187

188

189

190

191

192

193 TJÄNSTEUTLÅTANDE 1(2) Kultur- och fritidsförvaltningen Kansliet Lars Jennfors Kultur- och fritidsnämnden Ansökan om projektbidrag - Åhuscupen. Åhus Horna Bollklubb Änr KFN 2017/85 Kultur- och fritidsförvaltningens förslag till Kultur- och fritidsnämnden Åhus Horna Bollklubb får kr i projektbidrag för genomförande av Åhuscupen Pengarna tas från verksamhet 303, föreningsbidrag Sammanfattning/Ärendet Åhus Horna Bollklubb ansöker om kronor i projektbidrag för genomförande av Åhuscupen den maj på Furehovs Idrottsplats. Det är en nystartad fotbollscup för pojkar födda Föreningen har maximerat deltagarantalet till 24 lag/åldersklass, där åldersklasserna 2006 och 2008 är fulla, men det finns några platser kvar i åldersklassen Föreningen har en förhoppning att detta ska bli en årligt återkommande cup. Därför är också kostnaderna något högre det första året då det krävs inköp som sedan kan användas till kommande år, såsom fotbollsmål, grillar och skyltar. Föreningen räknar med totala intäkter på kronor, för kioskförsäljning och anmälningsavgifter. På kostnadssidan har föreningen budgeterat med totalt kronor, där de största posterna är kioskinköp samt inköp av mål och fotbollar. Beslutsunderlag Åhus Horna Bollklubbs ansökan, daterad Ulrika Cedell Kultur- och fritidschef Lars Jennfors Fritidsstrateg Postadress Telefon Bankgiro Org.nr Kultur- och fritidsförvaltningen vxl Kristianstad

194 TJÄNSTEUTLÅTANDE 2(2) Beslut expedieras till Åhus Horna Bollklubb

195

196

197 TJÄNSTEUTLÅTANDE 1(2) Kultur- och fritidsförvaltningen Kansliet Lars Jennfors Kultur- och fritidsnämnden Ansökan om projektbidrag, Thaiboxningsgala. C4 Kick & Thaiboxningsklubb Änr KFN 2017/88 Kultur- och fritidsförvaltningens förslag till Kultur- och fritidsnämnden C4 Kick- och Thaiboxningsklubb får kronor i projektbidrag för genomförande av thaiboxningsgalan Pengarna tas från verksamhet 303, föreningsbidrag Sammanfattning/Ärendet C4 Kick- och Thaiboxningsklubb ansöker om kronor för genomförande av en thaiboxningsgala i Kristianstad den 3 juni på Yllan. Totalt kommer 15 matcher att genomföras under kvällen, vilket innefattar 2 dammatcher och 1 diplommatch (under 15 år) och 1 juniormatch (under 18 år). Övriga matcher är herrmatcher. Föreningen kommer att samarbeta med professionella evenemangsarrangörer och publiken ska bjudas på underhållning, där mycket fokus kommer att läggas på ljud- och ljusshow. Syftet med arrangemanget är att åter öka intresset för thaiboxning. De senaste åren har det inte arrangerats galor i Kristianstad och föreningen ser hur det också har minskat intresset för tävling och elitsatsning. I den budget som finns med i ansökan uppgår den beräknade kostnaden till kronor. Den största posten är arvoden till utövare, totalt kronor. De beräknade intäkterna uppgår till kronor, där den största posten är biljettförsäljning kronor. Föreningen har även sökt bidrag från kommunledningskontoret för galan. Tjänstemannainriktningen är ett bidrag på kronor, men beslut är ännu inte fattat. Postadress Telefon Bankgiro Org.nr Kultur- och fritidsförvaltningen vxl Kristianstad

198 TJÄNSTEUTLÅTANDE 2(2) Förvaltningen anser att bidrag inte kan finansiera arvoden till utövarna. Därför får ett bidrag från kultur- och fritidsnämnden gå till övriga kostnader i samband med galan. Beslutsunderlag C4 Kick- och Thaiboxningsklubbs ansökan, Ulrika Cedell Kultur- och fritidschef Lars Jennfors Fritidsstrateg Beslut expedieras till C4 Kick & Thaiboxningsklubb

199

200

201 TJÄNSTEUTLÅTANDE 1(1) Kultur- och fritidsförvaltningen Kansliet Lars Jennfors Kultur- och fritidsnämnden Ansökan om projektbidrag, investeringar vid uppstart av förening. Wendes Pétanque Club Änr KFN 2017/95 Kultur- och fritidsförvaltningens förslag till Kultur- och fritidsnämnden Wendes Pétanque Club beviljas inte projektbidrag för inköp av dator och skrivare Sammanfattning/Ärendet Wendes Pétanque Club är en nybildad bouleförening. Flertalet av dess medlemmar har tidigare varit aktiva i Åsums Bollklubbs boulesektion. Då föreningen är nybildad söker man bidrag för en del initiala kostnader till ett kansli, såsom dator och skrivare. Förvaltningen anser att detta är kostnader som en förening får bära själv och föreslår därför ett avslag på ansökan. Beslutsunderlag Föreningens ansökan, daterad Ulrika Cedell Kultur- och fritidschef Lars Jennfors Fritidsstrateg Beslut expedieras till Wendes Pétanque Club Postadress Telefon Bankgiro Org.nr Kultur- och fritidsförvaltningen vxl Kristianstad

202

203 TJÄNSTEUTLÅTANDE 1(2) Kultur- och fritidsförvaltningen Kansliet Ulrika Cedell Kultur- och fritidsnämnden Ansökan om projektbidrag för uppvisningar samt workshops sommar Föreningen Arts & Motion Änr KFN 2017/92 Kultur- och fritidsförvaltningens förslag till Kultur- och fritidsnämnden Föreningen Arts & Motion får kronor i projektbidrag för uppvisningar och workshops i akrobatik och dans sommaren 2017 Pengarna tas från verksamhet 353, bidrag till kulturföreningar Sammanfattning Föreningen Arts & Motion är en ny förening i Kristianstads kommun med inriktning akrobatik, luftakrobatik, dans och rörelse. Bakom föreningen står utövande akrobater och dansare som vill erbjuda allmänheten att delta i workshops under sommaren. Föreningen söker kronor i projektbidrag för två uppvisningar och tio workshopstillfällen under sommaren Beslutsunderlag Ansökan föreningen Arts & Motion, Ärendet Föreningen Arts & Motion är en nystartad förening i Kristianstads kommun som under sommaren 2017 vill erbjuda utomhusluftakrobatik, par-akrobatik, dans och rörelse för barn, unga och vuxna. Platsen för workshops och uppvisningar är en fastighet på landsbygden utanför Årröd, som föreningen vill utveckla till en plats för kulturarrangemang och den typ av workshops och uppvisningar som föreningen beskriver i ansökan. Bakom föreningen står bland annat Timo Lattu och Naja Calmann-Hinke, som har en Postadress Telefon Bankgiro Org.nr Kultur- och fritidsförvaltningen vxl Kristianstad

204 TJÄNSTEUTLÅTANDE 2(2) bakgrund som dansare och akrobater. Sedan 2016 är de bosatta i Kristianstads kommun. Timo Lattu har varit engagerad i kultur- och fritidsförvaltningens och Kulturhusets Barbackas satsningar på killar och dans, men också i cirkusskola under förra sommarens sommarlovsaktiviteter. Han kommer även att vara en av pedagogerna i årets sommarlovsaktiviteter. Föreningen Arts & Motion vill erbjuda workshops utan kostnad för deltagare och också fri entré till uppvisningarna. Föreningen söker projektbidrag för att täcka kostnader för ställningar och mattor. Föreningen söker även bidrag ifrån Sparbankstiftelsen Kultur- och fritidsförvaltningen ser positivt på nya föreningar och aktörer som erbjuder arrangemang som breddar utbudet i kommunen och föreslår att bidrag ges. Ulrika Cedell Peter Rosengren Kultur- och fritidschef Utredare Beslut expedieras till Föreningen Arts & Motion

205

206

207

208

209 TJÄNSTEUTLÅTANDE 1(2) Kultur- och fritidsförvaltningen Kansliet Peter Isacson Kultur- och fritidsnämnden Ansökan om ekonomiskt bidrag för sommarkoloni 2017, KFUM Kristianstad Änr KFN 2017/101 Kultur- och fritidsförvaltningens förslag till Kultur- och fritidsnämnden KFUM Kristianstad får ett bidrag på kronor för genomförande av dag- och övernattningsläger på skollovsanläggningen i Åhus Kostnaderna på cirka kronor för bussarna till lägret bekostas av kultur- och fritidsförvaltningen Pengarna tas från verksamhet 316, ungdomsbefrämjande åtgärder Sammanfattning KFUM Kristianstad ansöker om kronor i bidrag för KFUM:s dagkoloni i Åhus sommaren Lägret är ett dagkoloniläger under de tre första veckorna på sommarlovet. Under vecka 33 genomförs även ett övernattningsläger. Till kolonin inbjuds elever i årskurs 1-6, som är bosatta i Kristianstads kommun. Varje år deltar cirka 150 barn. Beslutsunderlag Ansökan från KFUM Kristianstad, Ärendet KFUM Kristianstad har arrangerat koloniverksamheten sedan Föreningen har skött detta på ett mycket bra sätt. KFUM Kristianstad ansöker om kronor i bidrag för KFUM:s dagkoloni i Åhus sommaren Lägret är ett dagkoloniläger under de tre första veckorna på sommarlovet. Under vecka 33 genomförs även ett övernattningsläger. Deltagarantalet har varit c:a 150 barn från årskurs 1-6 under de senaste åren. KFUM anställer ledare, bland annat studerande från Högskolan i Kristianstad med Postadress Telefon Bankgiro Org.nr Kultur- och fritidsförvaltningen vxl Kristianstad

210 TJÄNSTEUTLÅTANDE 2(2) studier som är inriktade mot barn och ungdom. Ledartätheten är ca en ledare per på 15 barn. Utöver dessa finns vuxna erfarna ledare från KFUM. Föreningen har en budget på ca kronor varav kronor är ersättning till KFUM och löner till de två vuxna erfarna ledarna. Intäkterna beräknas till kronor. Kultur- och fritidsförvaltningen har tidigare år stått för busskostnaden på ca kronor. Förvaltningen föreslår att detsamma gäller även för Ulrika Cedell Peter Isacson Kultur- och fritidschef Fritidsintendent Beslut expedieras till KFUM Kristianstad

211 c/o Heléne Wilkens Åraslöv VINSLÖV Till Kristianstad kommun, Kultur och Fritid Ansökan om ekonomiskt bidrag för KFUMs dagkoloni i Åhus 2017 KFUM Kristianstad ansöker härmed om bidrag för koloniverksamhet sommaren Verksamheten kommer i likhet med tidigare somrar att bedrivas tre veckor med dagläger omedelbart efter vårterminens slut (vecka 25, 26 och 27) samt ett övernattningsläger vecka 33 (mån-fre). Verksamheten bedrivs vid kommunens skollovsanläggning på Kolonivägen i Åhus. Till kolonin inbjuds elever i årskurs F-6 boende i Kristianstad kommun. Inbjudan är utdelad på skolor i kommunen, och finns på internet för anmälan barn deltar årligen. Som ledare anställs ungdomar, 18 år fyllda med intresse för verksamhet med barn och ungdom. Studerande på högskolan Kristianstad med inriktning mot arbete med barn såsom lärarstuderande, fritidspedagoger m.fl. har företräde. Därutöver erbjuds ett antal feriearbetare arbete på kolonin varje sommar, dock utan ledaransvar. De fungerar som resurs för de anställda ledarna. Ledartätheten är en ledare per påbörjat tiotal barn. För verksamheten sommaren 2017 ansöker KFUM Kristianstad om bidrag med kronor med stöd av nedanstående budget. Det sökta beloppet grundar sig på att antalet deltagande barn uppgår till ca 175. Om antalet barn skulle öka med mer än 15 procent förbehåller sig KFUM rätten att ansöka om tilläggsbidrag på grund av ökande kostnader. Intäkter Kostnader Anmälningsavgifter Löner Livsmedel Förbrukningsmaterial 1000 Trycksaker 5000 Ersättning KFUM Totalt Netto Org. Nr Heléne Wilkens Ansvarig för KFUMs dagkoloni i Åhus helene.wilkens@sensus.se Bankgiro KFUM innehar F-skattsedel

212 TJÄNSTEUTLÅTANDE 1(2) Kultur- och fritidsförvaltningen Kansliet Ulrika Cedell Kultur- och fritidsnämnden Ansökan om projektbidrag för Kristianstad Jazz och Blues Festival Blue Bird Jazz Club Änr KFN 2017/105 Kultur- och fritidsförvaltningens förslag till Kultur- och fritidsnämnden Föreningen Blue Bird Jazz Club får ett projektbidrag på kronor för Kristianstad Jazz & Blues Festival 2017 Pengarna tas från verksamhet 353, bidrag till kulturföreningar Sammanfattning Föreningen Blue Bird Jazz Club ansöker om bidrag för att arrangera Kristianstad Jazz & Blues Festival Jazzfestivalen, som arrangerats varje år sedan 1971, har varierat i tid, omfång och publiksiffror. Sedan 2013 har föreningen presenterat jazzkonserter under ABK:s kulturdag i Gamlegårdsparken. Föreningen fortsätter med detta samarbete även 2017 med konsert under Kulturdagen den 26 augusti. Föreningen Blue Bird Jazz Club ansöker om ett projektbidrag på kronor. Beslutsunderlag Ansökan Blue Bird Jazz Club, Ärendet För 47 gången arrangeras jazzfestival i Kristianstad, och sedan ett par år tillbaka under namnet Kristianstad Jazz & Blues Festival. Blue Bird Jazz Club, tillsammans med föreningen BluesParty i Kristianstad, vill med samarbetet upprätthålla traditionen att arrangera en årlig jazzfestival i Kristianstads kommun samt hitta vägar för att utveckla festivalen med genrebredd och konsertplatser och genom det öka publikintresse och engagemang för festivalen. Postadress Telefon Bankgiro Org.nr Kultur- och fritidsförvaltningen vxl Kristianstad

213 TJÄNSTEUTLÅTANDE 2(2) Jazzfestivalen har genom åren varierat i omfattning, spelplatser, tidsperiod och publikantal. Senare år har festivalen i sin mer traditionella form visat sjunkande publiksiffror. För 2017 planeras konserter på Kulturkvarteret Kristianstad och Kippers. Lördagen 26 augusti integreras jazz- och bluesmusik i programmet för Kulturdagen på Gamlegården, ett samarbete med ABK som funnits sedan Kristianstads Jazz & Blues Festival avslutas med en klubbspelning på lördagskvällen på Kippers. Blue Bird Jazz Club ansöker om ett projektbidrag på kronor. Satsningen för 2017, där två föreningar går samman för att jobba med festivalens bredd med jazz och blues är en fortsättning från 2015 och Upplägg med konserter i Kulturkvarteret och Kippers, utomhuskonsert inom ramen för kulturdagen är positivt och visar att föreningarna gemensamt strävar efter att hitta nya former och sammanhang för festivalen. Ulrika Cedell Kultur- och fritidschef Beslut expedieras till Blue Bird Jazz Club

214

215

216 TJÄNSTEUTLÅTANDE 1(2) Kultur- och fritidsförvaltningen Kansliet Ulrika Cedell Kultur- och fritidsnämnden Ansökan om projektbidrag för Kultur & tradition Afghanska föreningen Änr KFN 2017/104 Kultur- och fritidsförvaltningens förslag till Kultur- och fritidsnämnden Afghanska föreningen beviljas inte bidrag för Kultur & tradition 2017 Sammanfattning Afghanska föreningen ansöker om kronor i projektbidrag för Kultur & tradition 2017, ett kulturarrangemang med två afghanska artister och en workshop om svensk och afghansk kultur och värderingar. Föreningen vill presentera sig och knyta kontakter och vänder sig i första hand till ungdomar med afghanskt och persiskt ursprung. Beslutsunderlag Ansökan Afghanska föreningen, Ärendet Afghanska föreningen söker projektbidrag för projektet Kultur & tradition 2017 och vill, genom en konsert och workshops med samtal, fånga upp ungdomar - både nykomna och de som bott i Sverige en tid - för att presentera föreningen och knyta kontakter. I samtalen skall svensk och afghansk kultur och värderingar jämföras. Föreningen söker ett projektbidrag på kronor för en konsert med två artister. Det finns inte utrymme i kultur- och fritidsnämndens bidragsbudget för nya stora arrangemang och förvaltningen föreslår därför ett avslag på ansökan. Kultur- och fritidsförvaltningen ser dock positivt på mångfald i konsert- och kulturutbudet och en ambition att bredda utbudet finns hos olika kulturaktörer. Förvaltningen har utifrån det haft en dialog med föreningen om andra eventuella möjligheter i framtiden. Postadress Telefon Bankgiro Org.nr Kultur- och fritidsförvaltningen vxl Kristianstad

217 TJÄNSTEUTLÅTANDE 2(2) Ulrika Cedell Kultur- och fritidschef Beslut expedieras till Afghanska föreningen

218

219

220

221

222 TJÄNSTEUTLÅTANDE 1(2) Kultur- och fritidsförvaltningen Kansliet Ulrika Cedell Kultur- och fritidsnämnden Ansökan om projektbidrag för kulturfestival i Tivoliparken 1 juli Irakiska centralen för kultur och social och Förhoppning förening Änr KFN 2017/106 Kultur- och fritidsförvaltningens förslag till Kultur- och fritidsnämnden Irakiska centralen för kultur och social och Förhoppning förening beviljas inte projektbidrag för kulturfestival 1 juli i Tivoliparken Sammanfattning Föreningarna Irakiska centralen för kultur och social och Förhoppning förening söker projektbidrag för kulturfestival i Tivoliparken 1 juli Programmet planeras mellan kl och innehåller bland annat olika musikgrupper, lekar för barn och framträdanden av ungdomar och barn. Föreningarna söker kronor i projektbidrag. Beslutsunderlag Ansökan Irakiska centralen för kultur och social, Förhoppning förening, Ärendet Föreningarna Irakiska centralen för kultur och social och Förhoppning förening ansöker om projektbidrag för att arrangera en kulturfestival 1 juli 2017 i Tivoliparken. Föreningarna beskriver i ansökan ett blandat program med musik och framträdanden. I budgeten finns kostnader på kronor och en intäkt för uthyrning av bord på 1500 kronor. Föreningarna ansöker om kronor i projektbidrag. Kultur- och fritidsförvaltningen ser inte möjlighet att utifrån bidragspotten bevilja ett bidrag utifrån den summa som söks av föreningen. Postadress Telefon Bankgiro Org.nr Kultur- och fritidsförvaltningen vxl Kristianstad

223 TJÄNSTEUTLÅTANDE 2(2) Övriga faktorer är att det i Tivoliparken den 1 juli arrangeras Kristianstad Pridefestival med ett omfattande program. Detta innebär att det redan finns bokade arrangemang i parken denna dag. Den 30 juni arrangeras en Eid-festival i Tivoliparken, med framträdanden och aktiviter för barn och familj. Kultur- och fritidsförvaltningen föreslår utifrån detta ett avslag på ansökan. Ulrika Cedell Kultur- och fritidschef Beslut expedieras till Iraksiska centralen för kultur och social

224