Var med och bestäm! Delaktighet och inflytande en förutsättning för hälsosamt åldrande. erfarenheter av hälsofrämjande arbete

Transkript

1 Var med och bestäm! Delaktighet och inflytande en förutsättning för hälsosamt åldrande erfarenheter av hälsofrämjande arbete

2 Var med och bestäm! Delaktighet och inflytande en förutsättning för hälsosamt åldrande erfarenheter av hälsofrämjande arbete

3 statens folkhälsoinstitut, östersund r 2008:11 issn: isbn: redaktör: emmy nilsson foto omslag: scanpix, nordic photos foto inlaga: nordic photos, östersunds kommun, scanpix, kristianstads kommun, photos.com, rune anderberg grafisk produktion: ab typoform tryck: davidsson tryckeri, 2008

4 Innehåll Förord 5 Sammanfattning 6 Summary 8 Skriftens syfte 10 Bakgrund 11 Nationellt mål för folkhälsan 11 Delaktighet och inflytande det första nationella målområdet 12 Det goda åldrandets fyra hörnpelare 14 Delaktighet och inflytande genom samverkan 15 Framgångsfaktorer för samverkan 16 Exempel på samverkansformer 18 Samverkansgrupp i Katrineholm 18 Samverkansgrupp i Kristianstad 20 Samverkansgrupp i ett bostadsområde, Linköping 21 Pensionärsråd, en formaliserad form av samverkan 22 Delaktighet och inflytande för att skapa stödjande miljöer för hälsa 25 Sociala mötesplatser, exempel från Jämtland 25 Hälsotorget ett hus fullt av möjligheter i Katrineholm 27 Äldredagen i Linköping en institution 28 Olika mötesplatser för att sprida kunskap om hälsa i Kristianstad 30 Dialog kring säkerhet och trygghet för seniorer i Kristianstad 31 Gymförening för 65+ en väg till bättre hälsa i Linköping 33 Arbetsgrupp i samverkan för recept på fysisk aktivitet i Katrineholm 34 Föreläsningar med hälsotema i Linköping 36 Trygghetsvandringar i Katrineholm 37 Tillgänglighet, säkerhet och trygghet i Kristianstads utemiljö 38

5 4 var med och bestäm! Inriktningsdokument 42 Regeringens proposition 2007/08:110 En förnyad folkhälsopolitik 42 EU:s hälsostrategi Tillsammans för hälsa 43 EU:s hälsoprogram Tillsammans för hälsa 43 Hälsosamt åldrande (Healthy Ageing) Folkhälsopolitisk rapport Äldrepolitik för framtiden, slutbetänkande, SOU 2003:91 45 Regeringens proposition 1997/98:113 Nationell handlingsplan för äldrepolitiken 46 De fem största pensionärsorganisationerna 47 Nätverkets kontaktpersoner 48 Referenser 49

6 var med och bestäm! 5 Förord Statens folkhälsoinstitut har som en av sina viktiga uppgifter att verka för äldres hälsa. För att uppnå det övergripande folkhälsomålet att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen är äldre en prioriterad målgrupp. Ett av de elva målområdena belyser delaktighet och inflytande, vilket denna inspirationsskrift handlar om. Målet och målområdena finns beskrivna i regeringspropositionen 2007/08: 110 En förnyad folkhälsopolitik. Med äldre avses i denna skrift i huvudsak friska personer 55 år och äldre. Denna åldersgrupp är betydande på flera sätt och utgör 31 procent av Sveriges befolkning. Detta får dock inte ses som någon generell avgränsning av gruppen äldre i samhället. Med denna skrift vill institutet ge kunskap och inspiration till ett mer omfattande hälsofrämjande arbete bland äldre baserat på deras delaktighet och inflytande. En viktig förutsättning för detta är tillgänglighet och tillgång till olika sociala mötesplatser och sammanhang i samhället. Skriften är resultatet av ett gemensamt arbete i det nationella nätverket för äldres hälsa som har följande deltagare: Göran Berleen, tidigare utredare Statens folkhälsoinstitut, Birgitta Brännström Forss, folkhälsostrateg, Kristianstads kommun, Barbro Dahlbäck, universitetsadjunkt, Mittuniversitetet Sundsvall, Catherine Forsberg, folkhälsostrateg, Katrineholms kommun, Margareta Junghard- Lindell, verksamhetsutvecklare, Linköpings kommun, Emmy Nilsson, utredare, Statens folkhälsoinstitut, Sven Erik Wånell, direktör, Stiftelsen Stockholms Läns Äldrecentrum. Ansvariga på Statens folkhälsoinstitut har varit utredarna Göran Berleen och Emmy Nilsson. gunnar ågren generaldirektör

7 6 var med och bestäm! Sammanfattning Äldre personer, 55 år och äldre, utgör 31 procent av Sveriges befolkning. Det är en stor och växande grupp, och en viktig resurs för samhället. En resurs som inte alltid tas tillvara. Delaktighet och inflytande är betydelsefullt för en god hälsa och bör vara en ledstjärna i det hälsofrämjande arbetet. Studier visar att hälsofrämjande arbete som bygger på delaktighet och inflytande har positiv inverkan på hälsan på såväl individ-, grupp- som samhällsnivå. På individnivå är sambandet mellan inflytande och hälsa mycket starkt. Delaktighet och inflytande i samhället främjar känslan av att vara en del i ett sammanhang. Att ha en känsla av sammanhang betyder att man upplever att tillvaron är meningsfull, begriplig och hanterbar, vilket har visat sig ha betydelse för varför vissa människor klarar påfrestningar bättre än andra. Samhällsplanerande insatser för att främja äldres delaktighet och inflytande på olika nivåer kan ge stöd till individens eget val för att påverka den egna livssituationen och hennes aktivitet i samhället. Både samhälle och individ har ett stort ansvar för hälsan. När samhällets olika organ skapar möjligheter för äldre att vara delaktig och få inflytande kan äldre människor på ett positivt sätt bidra till utvecklingen av samhället. Det förutsätter dock en fortsatt förändrad attityd till äldre; en attityd som innebär att äldre personer ses som resurser i samhället. Behovet av nya strategier uppmärksammades av Världshälsoorganisationen, WHO, i slutet av 1900-talet tack vare ökad kunskap om att det är en kombination av sociala, politiska, miljömässiga och medicinska faktorer som påverkar hälsan. Detta belyses vidare i regeringspropositionen 2007/08:110 En förnyad folkhälsopolitik. Ett annat inriktningsdokument är ett resultat av EU-projektet Healthy Ageing där rekommendationer ges till kommuner, landsting/regioner och frivilligorganisationer med förslag på strukturella åtgärder samt hälsofrämjande och förebyggande insatser riktade mot äldre människor. Med åldern minskar ofta äldre människors sociala nätverk och det finns goda skäl att beakta detta så att bland annat sociala mötesplatser finns samt att de är tillgängliga och kan besökas av äldre. Hälsan går att påverka i positiv riktning högt upp i åren. Flera praktiska exempel på detta finns beskrivna i denna inspirationsskrift. Statens folkhälsoinstitut har identifierat fyra hörn-

8 var med och bestäm! 7 pelare för att främja folkhälsoinsatser som syftar till en positiv hälsoutveckling för äldre, inklusive de allra äldsta: social gemenskap meningsfull sysselsättning/att känna sig behövd fysisk aktivitet goda matvanor. Flera av hörnpelarna är uppmärksammade i denna skrifts många praktiska exempel. Att äldre personer eller andra grupper har delaktighet och inflytande i samhället kan stödjas på många olika sätt. Förutsättningen är att det finns goda och stödjande miljöer i samhället och forum för äldre så att äldre som resurs tillvaratas. Samverkan och respekt mellan olika grupper och organisationer underlättar arbetet. Det är många olika faktorer som är betydelsefulla för att samverkan ska leda till framgång. För representanter från kommuner, landsting och andra organisationer är det angeläget att dessa organisationers ledare ger stöd till sina representanter i samverkansprocessen. Deltagare i samverkan behöver utveckla en bra dialog, informera och lära av varandra. Syftet är att uppnå resultat som inte skulle kunna nås av en organisation som handlar ensam.

9 8 var med och bestäm! Summary Older individuals, age 55 and over, constitute 31 percent of Sweden s population. This is a large and growing group, and an important resource for society a resource not always taken advantage of. Participation and influence are significant to good health and should be guiding stars in health promotion efforts. Studies show that health promotion efforts based on participation and influence have a positive impact on health at the individual, group and societal levels. At the individual level, the connection between influence and health is very strong. Participation and influence in society promote the feeling of being a part of a context. Having a feeling of context means that one perceives life as meaningful, comprehensible and manageable, which has proven to be significant to why some people handle stress better than others. Social planning efforts to promote participation and influence of the elderly at various levels can support the individual s own choice to influence one s own life situation and one s activity in society. Both society and the individual bear considerable responsibility for health. When the various bodies of society create opportunities for elderly to be involved and have influence, elderly people can contribute to societal development in a positive manner. However, this presupposes a continued changing attitude towards the elderly; an attitude that involves elderly people being seen as resources in society. At the end of the 20th century, the need for new strategies was emphasized by the World Health Organisation, WHO, thanks to increased awareness that it is a combination of social, political, environmental and medical factors that impacts health. This is further illustrated in the government bill 2007/08:110 A renewed public health policy. Another directional document is a result of the EU Healthy Ageing project where recommendations are made to municipalities, county councils/regions and NGOs with suggestions of structural measures and health promotion and prevention efforts directed at the elderly. With age, older people s social networks often decline and there is good reason to take this into consideration so that social meeting places exist, are accessible and can be visited by the elderly. Health can be positively

10 var med och bestäm! 9 impacted at advanced ages. Several practical examples of this are described in this inspirational text. The Swedish National Institute of Health has identified four cornerstones to promote public health efforts focused on a positive health development for the elderly, including those of an advanced age: social interaction meaningful occupation/feeling needed physical activity good eating habits. Several of these cornerstones are emphasized in this text s many practical examples. The participation and influence of the elderly or other groups in society can be supported in many different ways. The existence of positive and supportive environments in society and forums for the elderly is a prerequisite for the elderly to be used as a resource. Collaboration and respect between various groups and organisations facilitates this work. There are many different factors of significance for the collaboration to be successful. For representatives from municipalities, county councils and other organisations, it is important that the leaders of these organisations support their representatives in the collaborative process. Participants in this collaboration need to develop a positive dialogue and provide information to and learn from each other. The objective is to achieve results that could not be achieved by an organisation acting alone.

11 10 var med och bestäm! Skriftens syfte Delaktighet och inflytande i samhället är ett av den nationella folkhälsopolitikens elva målområden. I denna skrift vill vi lyfta fram betydelsen av detta målområde för äldres hälsa, och ge exempel på hur äldres delaktighet och inflytande kan förverkligas på olika nivåer i samhället och för den egna livssituationen. Våra erfarenheter och exempel kommer från skilda delar av landet. Det kan exempelvis handla om att besöka en träffpunkt, delta i föreningslivet, förbättra utemiljön eller påverka politiska beslut i kommun eller landsting. Inspirationsskriften vänder sig till politiker, ansvariga för samhällsplanering, folkhälsa, äldreomsorg och andra intresserade inom kommuner och landsting samt äldre, enskilda eller organiserade, företag delaktiga i hälsofrämjande arbete såsom bostadsföretag samt trossamfund och ideella föreningar. Skriften kan även användas i utbildningssammanhang. Vi som författat skriften ingår i Nationella nätverket för äldres hälsa (1), som startades av Statens folkhälsoinstitut för att utveckla folkhälsoarbetet bland äldre (2). Nätverket har en hälsofrämjande ansats och riktar sig till den stora gruppen i huvudsak friska personer 55 år och äldre. Vi hoppas kunna inspirera andra att delta i utvecklingsarbetet. Andelen 55+ utgör 31 procent av befolkningen eller 2,8 miljoner personer. Fram till 64 års ålder är antalet män fler än antalet kvinnor. Av dem som är 85 år eller äldre ( ) utgör andelen kvinnor 68 procent.

12 var med och bestäm! 11 Bakgrund Nationellt mål för folkhälsan För att förbättra folkhälsan och minska skillnaderna i hälsa fattade riksdagen 2003 beslut om det övergripande nationella målet att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen. Det kan exempelvis avse kön, funktionsnedsättning, klasstillhörighet, ålder, etnisk tillhörighet eller sexuell läggning. I den nya propositionen, 2007/08:110 En förnyad folkhälsopolitik (3), ligger mål- och uppföljningsstrukturen fast, enligt tidigare folkhälsoproposition 2002/03:35, då den möjliggör ett bra och omfattande aktivt folkhälsoarbete. Målområdenas rubriker har dock tydliggjorts och finns att läsa längre ned på sidan. HÄLSA I ett hälsofrämjande sammanhang ses hälsa som individens förmåga att uppnå sin kapacitet och att samspela positivt med utmaningar i omgivningen. Hälsa är en resurs i vardagen och inte målet med livet; det är ett positivt begrepp som betonar sociala och personliga resurser likaväl som fysisk förmåga. who:s konferens i sundsvall 1991(4). Följande 11 målområden ska vara vägledande för folkhälsoarbetet: 1. Delaktighet och inflytande i samhället. 2. Ekonomiska och sociala förutsättningar. 3. Barns och ungas uppväxtvillkor. 4. Hälsa i arbetslivet. 5. Miljöer och produkter. 6. Hälsofrämjande hälso- och sjukvård. 7. Skydd mot smittspridning. 8. Sexualitet och reproduktiv hälsa. 9. Fysisk aktivitet. 10. Matvanor och livsmedel. 11. Tobak, alkohol, narkotika, dopning och spel.

13 12 var med och bestäm! FOLKHÄLSA Uttryck för befolkningens hälsotillstånd, som tar hänsyn till såväl nivå som fördelning av hälsan. En god folkhälsa handlar således inte bara om att hälsan bör vara så bra som möjligt, den bör också vara så jämlikt fördelad som möjligt (5). Delaktighet och inflytande det första nationella målområdet En viktig förutsättning för att uppnå god hälsa är att känna delaktighet och inflytande över den egna livssituationen och i samhället. På individnivå är sambandet mellan inflytande och hälsa mycket starkt (6). Att känna sig socialt delaktig är en förutsättning för att kunna förstå det samhälle vi lever i. Här spelar politiken, folkrörelserna, kulturen, folkbildningen och föreningslivet en viktig roll både för den enskilda och för samhället (7). Äldre människor har viktiga kunskaper och erfarenheter att bidra med, och möjligheten att kunna påverka och ta saker i egna händer (empowerment) och känna delaktighet är grundläggande för en god hälsa. EMPOWERMENT Empowerment innebär att öka möjligheterna för människor att påverka sina egna liv och villkor (8). Empowerment är den process, genom vilka människor, organisationer och lokalsamhällen når makt eller inflytande. (9). I alla åldrar är det sociala nätverk som finns runt den enskilda en skyddande faktor mot ohälsa. Bland närstående och i vänkretsen kan det finnas hjälp i form av personligt stöd och praktisk hjälp, men med stigande ålder blir de sociala relationerna ofta färre (7). Det kan bero på att den egna hälsan sviktar, men också på att viktiga personer i ens liv blir sjuka eller dör.

14 var med och bestäm! 13 Grupper som berövas möjlighet till inflytande riskerar att hälsan påverkas negativt. Kunskaper från arbetslivet visar på samma mönster. På samma sätt kan svagt socialt stöd ge en känsla av utanförskap och maktlöshet som om den utvecklas kan leda till stress och depression (7). Det har även visat sig att låg delaktighet ger ökad risk för hjärtinfarkt. Det ser ofta olika ut för män och kvinnor. Män har i allmänhet inte lika goda sociala relationer och de uppger i högre utsträckning än kvinnor att de saknar en nära vän, en skillnad som blir tydlig och ökar med ålder. Personer med kortare utbildning, födda utanför Norden eller med arbetarbakgrund har i större utsträckning färre sociala kontakter (10). Å ena sidan betyder inte ett stort nätverk allt, utan det är kvaliteten på kontakterna som avgör och möjligheten att få stöd på olika sätt. Å andra sidan kan det vara möjligt att skapa nya kontakter. Olika sociala träffpunkter och mötesplatser kan ge möjligheter till att upprätthålla ett meningsfullt liv tillsammans med andra och medföra välbefinnande och hälsa i flera avseenden. Det är därför viktigt att skapa dessa mötesplatser om de inte redan finns. Att vara delaktig och ha inflytande i samhället främjar känslan av att vara en del i ett sammanhang. Att ha en känsla av sammanhang (KASAM) betyder att man upplever att tillvaron är meningsfull, begriplig och hanterbar, vilket har visat sig ha betydelse för varför vissa människor klarar påfrestningar bättre än andra. KÄNSLA AV SAMMANHANG (KASAM) Att människor förstår den situation man lever i och känner att man kan påverka den, har tillit till sig själv och andra och uppfattar att livet är meningsfullt, är centralt i ett hälsovetenskapligt hälsofrämjande arbete (11). Tillgänglighet är en grundläggande förutsättning för människors delaktighet i samhället (12). Ett oroande exempel, särskilt för äldre utan bil, är samhällsutvecklingen som sedan 1970-talet medfört stora förändringar, till exempel minskad tillgänglighet av matvaruaffärer. Möjligheten att själv

15 14 var med och bestäm! göra inköp och få tillgång till näringsriktiga livsmedel, frukt och grönt försvåras. Branschen har genomgått stora förändringar (7). De senaste 10 åren har 62 procent av butiker med mindre yta än 400 kvadratmeter lagts ner, och i landet som helhet har 20 procent av matvaruaffärerna lagts ner (13). Den nedlagda butiken kan medföra att en viktig anledning till att göra sig själv i ordning och ta sig ut drastiskt minskar, liksom känslan av att klara sig själv. Ovärderliga sociala kontakter kan minska, något som är särskilt olyckligt för redan ensamma äldre. Det goda åldrandets fyra hörnpelare Statens folkhälsoinstitut har identifierat fyra hörnpelare för att främja folkhälsoinsatser riktade till äldre (14). Hörnpelarna är slutsatsen av arbetet med boken Liv till åren (15) och är framför allt betydelsefulla för i huvudsak friska äldre som har hälsa, funktionsförmåga och oberoende i behåll, men även för de äldsta är dessa hörnpelare viktiga. Det är aldrig för sent att främja hälsan. DE FYRA HÖRNPELARNA FÖR ETT GOTT ÅLDRANDE: Social gemenskap Meningsfull sysselsättning Fysisk aktivitet Goda matvanor (14 16)

16 var med och bestäm! 15 Delaktighet och inflytande genom samverkan Världshälsoorganisationen, WHO, genomförde flera konferenser under 1900-talets slut med inriktning på hur befolkningens hälsa kunde förbättras. Behovet av nya strategier för att främja hälsa uppkom tack vare en ökad medvetenhet om att det är en kombination av sociala, politiska, miljömässiga och medicinska faktorer som påverkar hälsan. Medicinska framsteg under de senaste 100 åren förklarar endast en mindre del av den förbättrade folkhälsan i Sverige. En förbättrad levnadsstandard, bättre kost, hygien och utbildning har betytt mer. En av strategierna som WHO föreslog var samverkan mellan olika aktörer, eftersom det krävs att det hälsofrämjande arbetet samordnas av alla berörda samhällsnivåer och samhällssektorer (regering, sociala och ekonomiska sektorer, hälso- och sjukvård, frivilliga organisationer, lokala myndigheter, lokalt näringsliv och media) (17). HÄLSOFRÄMJANDE ARBETE Hälsofrämjande arbete är den process som gör det möjligt för människor att öka kontrollen över sin hälsa och förbättra den (17). Samverkan krävs också för att nå det övergripande nationella folkhälsomålet att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen och de elva målområdena. Ett långsiktigt, målinriktat och sektorsövergripande samarbete behövs mellan alla aktörer de offentliga organisationerna, näringslivet, folkrörelserna och individerna själva (3). En viktig förutsättning i det hälsofrämjande arbetet är samverkan. Härigenom ökar medvetenheten om de medverkande parternas olikheter, vilket kan bidra till viljan att lära och förändras. På detta sätt skapas arenor

17 16 var med och bestäm! för dialog (18). Syftet är att uppnå samarbetsfördelar, det vill säga att uppnå resultat som inte skulle kunna nås av en organisation som handlar ensam (19). Framgångsfaktorer för samverkan Det är många olika faktorer som är betydelsefulla för att samverkan ska leda till framgång (20), och det gäller att identifiera vilka parter som har betydelse i samverkansprocessen. Det krävs ett skickligt och effektivt ledarskap, att tid avsätts för uppgiften och att deltagarna har en samsyn med avseende på samverkansarbetets mål och syfte. Alla deltagare bör äga arbetet lika mycket och det krävs kontinuitet bland deltagarna. För representanter från kommuner, landsting och andra organisationer är det angeläget att dessa organisationers ledare ger stöd till sina representanter i samverkansprocessen. Deltagare i samverkan behöver utveckla en bra dialog, informera och lära av varandra. Det finns många fördelar med att få till stånd en fungerande samverkan för att nå det gemensamma syftet, och därför är det också viktigt att avsätta tillräckligt med resurser. Deltagarna kan ha olika syften, vilket kan skapa konflikter kring den gemensamma uppgiften. Kommunikationssvårigheter och revirtänkande hindrar samverkan och ett gott resultat. Fördelarna med samverkan handlar både om själva samverkansprocessen och resultatet. En vinst är också att det blir möjligt att uppnå en gemensam värderingsgrund. En användbar modell för samverkan utvecklades i SESAME Aktionsmodell för att skapa stödjande miljöer för hälsa (Supportive EnvironmentS Action ModEl SESAME), som är en dynamisk och processinriktad genomförandemodell för att främst utveckla stödjande miljöer för hälsa. Modellen bygger på kunskap och erfarenhet från cirka internationellt genomförda folkhälsoprojekt och utvecklades i samband med WHO:s tredje världskonferens om hälsofrämjande arbete i Sundsvall 1991.

18 var med och bestäm! Etablera samverkan 3 a. Formulera och konkretisera mål b. Utveckla strategier c. Planera utvärdering 6. Skapa strukturer för att vidmakthålla 7. Följa upp och utvärdera 8. Förnya, förändra och/eller förstärka 1. Identifiera behov och problem 5. Implementera verksamheten utveckla stödjande miljöer 4. Utforma genomförandet och mobilisera resurser Aktionsmodell för att skapa stödjande miljöer för hälsa. Supportive EnvironmentS Action ModEL SESAME (efter Haglund et al 1992). STÖDJANDE MILJÖER FÖR HÄLSA Miljöer som skyddar människor mot hälsohot och möjliggör att de utvecklar sin förmåga, sitt självförtroende och sin hälsa. Miljön omfattar det samhälle där människor lever, inklusive deras hem och arbete (5).

19 18 var med och bestäm! Exempel på samverkansformer Att äldre personer eller andra grupper har delaktighet och inflytande i samhället kan stödjas på många olika sätt. En viktig förutsättning är att det finns goda och stödjande miljöer. En kommun kan exempelvis underlätta genom att skapa forum för äldre att gemensamt göra insatser inom folkhälsoområdet. I Katrineholms och Kristianstads kommuner finns övergripande samverkansgrupper organiserade för utveckling av insatser för att förbättra äldres hälsa. I Linköping finns grupper som arbetar med olika aktiviteter. Genom att deltagarna är delaktiga och har inflytande i arbetet, skapas en gemensam grund för samverkan. Den breda förankringen ger möjligheter till ett gott resultat. Samverkansgrupp i Katrineholm Folkhälsoarbetet i Katrineholm är organiserat utifrån att samverkan är det centrala i allt folkhälsoarbete. Därför arbetar man med samverkansgrupper samt grupper för olika sakfrågor, exempelvis brotts- och skadeförebyggande arbete. Varje grupp leds av en majoritetspolitiker. Politikerna har sedan rapporteringsskyldighet i folkhälsorådet där de ingår (21). En tjänsteman från kommunens folkhälsoenhet fungerar som samordnare och motor i grupperna. I Katrineholm arbetar man efter ett livscykelperspektiv, vilket innebär att folkhälsoarbetet sträcker sig över alla åldrar. I samverkansgrupperna samt sakfrågegrupperna träffas olika aktörer som på något sätt berörs och kan påverka inom det specifika åldersintervallet eller sakfrågan. Katrineholms Vision 2010 samt det nationella folkhälsomålet och målområdena är de styrdokument som leder arbetet i rätt riktning.

20 var med och bestäm! 19 Folkhälsorådet Organisationsstruktur för folkhälsoarbetet i Katrineholms kommun (bild från Katrineholms kommun).

21 20 var med och bestäm! Samverkansgruppen för äldres hälsa tar nya initiativ, organiserar, stödjer och följer upp det lokala folkhälsoarbetet för målgruppen. Genomförandet av aktiviteter sker inom ordinarie verksamheter eller via arbetsgrupper/ projekt. Syftet med samverkansgruppen är att utveckla strategier för ett långsiktigt hälsofrämjande och förebyggande arbete riktat till den äldre delen av befolkningen. Gruppen fungerar också som samrådsorgan kring frågor som rör äldres hälsa och hälsoutveckling. Arbetet följs återkommande upp och utvärderas för att kunna förnya, förstärka och/eller förändra inriktningen. I samverkansgruppens arbete i Katrineholm deltar representanter från Svenska kyrkan, apoteket, äldreomsorgen, folkhälsoenheten, hälso- och sjukvården samt pensionärsorganisationerna (21). Viktiga områden som samverkansgruppen har fokuserat på sedan 2003 är de fyra hörnpelarna för ett gott åldrande och skadeförebyggande arbete. Exempel på vad gruppen har arbetat med: Framtagande av handlingsplan för uppsökande verksamhet. Remissinstans för den nya äldreomsorgsplanen. Samordning av verksamhet med Fixar-Malte, kommunalt avlönad vaktmästare för äldre som ger praktisk hjälp i hemmet för att undvika fallolyckor, men som också bryter isoleringen för många äldre. Medverkat i framtagande av gymnasieprogram för äldres hälsa. Årliga temadagar. Preventionsprogram mot fallolyckor i länet. Fysisk aktivitet på recept. Skrivelse angående framkomlighet vintertid. Information om reflexer och halkskyddsanvändning. Näringsriktig mat för äldre. Samverkansgrupp i Kristianstad Samverkansgruppen består av representanter för de de fem största pensionärsorganisationerna i Sverige (se sidan 47), fem studieförbund, Svenska kyrkan, Primärvården, Region Skåne samt Kristianstads kommun (22). Denna grupp är den permanenta fortsättningen på ett tidigare framgångsrikt projekt, Må bra på äldre dar (20). När projektet avslutats var kommunen och

22 var med och bestäm! 21 regionen tveksamma till att fortsätta arbetet med att främja hälsa för äldre, eftersom det inte är en lagstadgad verksamhet för kommuner. Efter samlat initiativ från de ideella företrädarna beslutade sig dock kommunen att arbetet skulle fortsätta. Företrädare för pensionärsorganisationerna påverkade således kommunen och sedan 2002 är denna samverkansgrupp permanent. Gruppens syfte är att skapa förutsättningar för äldres och blivande äldres hälsa. För att underlätta övergången till permanent verksamhet antogs en handlingsplan. Omsorgsnämnden och Folkhälsorådet stödjer gruppens arbete. Relationerna i gruppen har byggts upp under lång tid genom ett nytt och gränsöverskridande arbetssätt. En ökad samverkansförmåga i samhället har uppnåtts genom att deltagarna synliggör varandra och får upp ögonen för vad pensionärsorganisationerna kan stå för, vilket stöd kommunen kan ge och vad man kan hjälpas åt med. Samverkansgruppen spelar en viktig roll i arbetet med att tydliggöra allt det hälsofrämjande arbete som faktiskt genomförs i lokalsamhället i dag. Många ideella organisationer har omfattande program som syftar till att förbättra hälsan i samhället (till exempel olika sociala och fysiska aktiviteter och frivilliga insatser). Genom den information som företrädarna ger varandra på samverkansgruppens träffar sprids kunskap och man stödjer varandras insatser. Samverkansgruppen spelar också en viktig roll i det fortsatta arbetet när det gäller att tydliggöra vikten av hälsofrämjande arbete i kommunen och regionen. Genom samverkansgruppens arbete sprids också kunskap om vad äldre och blivande äldre kan göra själva för att behålla en god hälsa. Arbetet sker enligt den modell som arbetades fram under Må bra på äldre dar-projektet. Må bra-föreläsningar arrangeras sedan 1999 liksom studiecirklar, som arrangeras av studieförbund och pensionärsföreningar. Tillsammans med Brottsförebyggande rådet, Civilförsvarsföreningen och ortopediska kliniken vid Centralsjukhuset utvecklas metoder för ökad säkerhet och trygghet. Samverkansgrupp i ett bostadsområde, Linköping I bostadsområdet Johannelund i Linköping bildades år 2001 samverkansgruppen för äldres hälsa i Johannelund (JOSAM)). JOSAM representeras av kommunpolitiker och representanter från församlingen, apoteket, pensionärsföreningarna SPF, SPRF och PRO, Trygghetsrådet för Johannelund/ Ekholmen, det kommunala bostadsbolaget och vårdcentralen. Fördelningen mellan kvinnor och män i gruppen är 50/50.

23 22 var med och bestäm! Syftet med samverkan är att främja hälsan hos den äldre befolkningen i Johannelund genom att erbjuda föreläsningar kring hälsa, egenvård och sjukdom. Föreläsningarna är av allmän karaktär och riktar sig till en bred publik i syfte att sprida den kunskap som primärvården och andra aktörer har och som inte alltid når ut till äldre personer på annat sätt. JOSAM ansvarar för och är initiativtagare till de olika föreläsningstillfällena, tar beslut om aktuella teman samt organiserar dessa. Alla i gruppen arbetar utifrån respektive verksamhets uppdrag och ingen avgift tas ut för lokal eller föreläsare. Pensionärsråd, en formaliserad form av samverkan I nästan samtliga kommuner och landsting har de äldre getts en särskild möjlighet att vara med och påverka politiska beslut som berör dem. Trots att det inte finns någon nationell reglering av hur ett kommunalt pensionärsråd (KPR) eller landstingspensionärsråd (LPR) ska utformas, har de fått en relativt lika utformning. I regel ingår både politiker och pensionärsledamöter i råden. De pensionärsorganisationer som brukar få nominera ledamöter är de som ingår i regeringens pensionärspolitiska kommitté (PRO, SPF, SKPF, SPRF och RPG). Några av rådens ledamöter brukar ha en kommunalpolitisk bakgrund. Någon kartläggning av rådens representativitet vad gäller kön och etnicitet har inte gjorts. Pensionärsråden kan ses som en del av det formaliserade brukarinflytandet, vilket dock inte är en given bedömning. Pensionärsrepresentanterna kan givetvis ha en god bild av hur de skröpligaste äldre har det, de som är brukare av hälso- och sjukvård och äldreomsorg. Mer naturligt är dock att se dem som representanter för en äldre generation i största allmänhet. Alla ärenden, stora som små, kan tas upp i råden. Boendefrågorna synes ha dominerat de senaste åren, med fokus dels på omstrukturering av servicehus till seniorboende, dels behovet av boende med heldygnsomsorg. Frågorna om planering av bostadsområden, tillgänglighet, trafik och färdtjänst är också viktiga frågor på rådens sammanträden. Kvalitetsfrågor i äldreomsorgen är en annan fråga som ofta återfinns på dagordningen. Andra frågor är kultur, fritid och friskvård liksom (i landstingen) tillgängligheten till vården och patientsäkerheten. Ärenden kan väckas såväl från kommunen/landstinget som av pensionärsledamöterna. Det finns exempel på kommuner där dagordningen nästan helt bestäms av pensionärsledamöterna. Det finns inga entydiga samband