Det är aldrig för sent! Ett utbildningsmaterial om hälsosamt åldrande med fokus på möten, mat och aktivitet

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Det är aldrig för sent! Ett utbildningsmaterial om hälsosamt åldrande med fokus på möten, mat och aktivitet"

Transkript

1 Det är aldrig för sent! Ett utbildningsmaterial om hälsosamt åldrande med fokus på möten, mat och aktivitet

2 STATENS FOLKHÄLSOINSTITUT, ÖSTERSUND 2010 Foto: PHOTOS.COM GRAFISK PRODUKTION: AB TYPOFORM Tryck: Rydheims Tryckeri AB, Jönköping

3 Till dig som ska inspirera eller utbilda personal Denna pärm har tagits fram för att ge inspiration och öka kunskapen om vad som kan bidra till ett hälsosamt åldrande. Utgångspunkten är att äldre personer är en resurs i samhället en resurs som bör tas tillvara på bästa sätt. Materialet är tänkt att fungera för dig som ska inspirera och utbilda personer som är i färd med att starta nya sociala mötesplatser för äldre. Men det kan även användas som idébank för redan befintliga mötesplatser eller i andra sammanhang där kunskapen om ett hälsosamt åldrande bör öka. Målet med det här utbildningsmaterialet är att det ska ge dig ökad kunskap men också utgöra ett stöd när du själv agerar i utbildningssituationer. Utbildningsmaterialet ger dig kunskaper om hur man kan främja äldres hälsa genom möten, mat och aktivitet. Men vikten ligger på att skapa dialog mellan deltagarna genom frågeställningar för att på så sätt ta tillvara på deltagarnas kunskap och erfarenhet. Utbildningsmaterialet innehåller tre huvudavsnitt som är uppbyggda kring följande frågor: 1. Varför är det viktigt att satsa på hälsosamt åldrande? Här får du en teoretisk bakgrund till olika definitioner som är kopplade till hälsa och några viktiga argument för att satsa på äldres hälsa. 2. Vad kan en mötesplats erbjuda för att främja ett hälsosamt åldrande? Här diskuteras betydelsen av sociala mötesplatser för äldre och viktiga områden som bidrar till ökad hälsa, med fokus på social gemenskap, fysisk aktivitet och goda matvanor. 3. Hur kan man bedriva ett utvecklingsarbete på en mötesplats? Det kan vara lättare sagt än gjort att få igång en väl fungerande social mötesplats, oavsett om det handlar om en nystartad verksamhet eller om att utveckla en redan befintlig. Här presenteras några konkreta modeller som kan vara till hjälp i olika faser av arbetet. Varje avsnitt inleds med en kortare teoridel och avslutas med ett antal frågor att samtala kring. Därefter ger vi tips om fördjupning i form av rapporter och hemsidor. Under de sista flikarna i pärmen finns det plats att fylla på med förslagsvis egna lärande exempel och övrig information som kan vara värdefull att ta tillvara. Kompletterande studiematerial är skrifterna Det är aldrig för sent! Förbättra äldres hälsa med möten, mat och aktivitet samt Var med och bestäm! Delaktighet och inflytande - en förutsättning för hälsosamt åldrande. Vi hoppas att innehållet ska bidra till inspiration, eftertanke och många givande diskussioner och självklart till att fler äldre runt om i Sverige får möjlighet att delta i en social gemenskap på någon ny eller befintlig mötesplats! Lycka till! 3

4 Förord I takt med att välfärden har utvecklats i Sverige har medellivslängden ökat med fyra år för män och tre år för kvinnor de senaste 20 åren. År 2008 var medellivslängden 83 år för kvinnor och 79 år för män. Den utvecklingen kommer troligtvis att fortsätta, samtidigt som allt fler lever till riktigt hög ålder. Detta är självklart positivt, men det innebär också att samhällets kostnader för äldreomsorg och sjukvård stiger. För att minska trycket på äldreomsorgen och på hälso- och sjukvården måste vi därför hitta vägar som inte enbart handlar om att vårda och bota. Här är ett hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbete centralt, eftersom det både ökar livskvaliteten för de äldre och minskar kostnaderna för samhället. Statens folkhälsoinstitut har som en av sina uppgifter att främja äldres hälsa, och som ett led i det arbetet satsar vi bland annat på att höja kunskapen inom området. Det här utbildningsmaterialet är ett exempel på detta. Här får du reda på mer om sociala mötesplatser och hur dessa kan underlätta möten mellan människor, locka till fysisk aktivitet och bidra till goda matvanor. Materialet riktar sig till dig som har en nyckelroll inom kommunens arbete när det gäller främjandet av äldres hälsa. Du får tips och råd om vad man bör tänka på om man vill starta eller utveckla någon form av social mötesplats för äldre. Materialet har tagits fram inom ramen för ett regeringsuppdrag kring äldres hälsa En kartläggning av lärande exempel på sociala mötesplatser med fokus på främjande av fysisk aktivitet och goda matvanor, samt förslag till insatser och strategi för spridning i kommuner och landsting/regioner Författare är Therese Räftegård Färggren och Suzanne Nilsson, båda utredare vid Statens folkhälsoinstitut. Extern granskning av materialet har utförts av Jan Linde vid Svensk förening för folkhälsoarbete (SFFF) samt folkhälsokonsult Margareta Persson. Värdefulla synpunkter på materialet har lämnats av Anna Bessö, Karin Guldbrandsson, Ewa Jonsson och Emmy Nilsson vid Statens folkhälsoinstitut Vi hoppas att du ska bli inspirerad av materialet och att du också ska kunna inspirera andra till att delta i arbetet med vårt gemensamma mål: bästa möjliga förutsättningar för ett hälsosamt åldrande. Det går att påverka äldres hälsa det är aldrig för sent! Östersund, mars Sarah Wamala Generaldirektör

5 Innehållsförteckning DEL 1 DEL 2 DEL 3 DEL 4 Varför är det viktigt att satsa på ett hälsosamt åldrande? 7 Tre argument för att främja äldres hälsa 8 Antalet äldre ökar 8 Hälsan är ojämnt fördelad 8 Det är aldrig för sent att satsa på äldres hälsa 9 Hälsofrämjande arbete att flytta fokus 10 Vad är hälsa? 10 Salutogenes hälsans ursprung 11 Vad påverkar människors hälsa? 11 Att främja hälsa och förebygga ohälsa 12 Hälsosamt åldrande 14 Vad är viktigt för ett hälsosamt åldrande? 15 Att samtala om 16 För dig som vill veta mer 17 Referenser 18 Vad kan en mötesplats erbjuda för att främja ett hälsosamt åldrande? 19 Mötesplatsen en plats för alla? 20 Social gemenskap ger friskare äldre 21 Socialt deltagande gör skillnad 22 Att samtala om 23 Levnadsvanor 24 Fysisk aktivitet 24 En metod för att främja fysisk aktivitet Fysisk aktivitet på recept 25 Goda matvanor 26 Matskola för äldre 26 Att samtala om 29 Samverkan med ideella sektorn ger mer! 30 Att samtala om 31 För dig som vill veta mer 32 Referenser 34 Hur kan man bedriva ett utvecklingsarbete på en mötesplats? 35 Lättare sagt än gjort? 36 Det måste finnas ett tydligt behov 36 Genomförandet är minst lika viktigt 36 Kunskap ger insikt att förändra 40 Att samtala om 42 För dig som vill veta mer 43 Referenser 44 Egna lärande exempel 45 DEL 5 Övrigt 45

6

7 Varför är det viktigt att satsa på ett hälsosamt åldrande? DEL 1

8 DEL 1 I det här avsnittet beskriver vi åldersutvecklingen i Sverige och ger några viktiga argument till varför det är viktigt att investera i äldres hälsa. Därefter beskrivs några vanligt förekommande defi nitioner som är kopplade till hälsobegreppet: Är det till exempel någon skillnad mellan ett hälsofrämjande och ett förebyggande arbete? Vad får det i så fall för konsekvenser för det praktiska arbetet? Tre argument för att främja äldres hälsa Antalet äldre ökar Europas, och så även Sveriges, befolkning åldras. Antalet invånare 65 år och äldre var relativt konstant i Sverige fram till 2009, men nu sker en kraftig ökning inte minst beroende på de stora ålderskullarna födda Beräkningar visar att andelen 65 år och äldre kommer att öka från 18,6 procent 2010 till 22,6 procent Dessutom ökar medellivslängden för både män och kvinnor. År 2008 var den 79 år för män och 83 år för kvinnor, och fram till år 2060 kommer den att öka till 85 år för män och 87 år för kvinnor, enligt Statistiska centralbyrån (SCB), se figur 1. En åldrande befolkning är både en utmaning och en möjlighet för samhällets ekonomiska och sociala utveckling. Hälsan är ojämnt fördelad Men samtidigt som allt fler blir äldre är hälsan ojämnt fördelad. Denna ojämlikhet börjar tidigt i livet och fortsätter in i ålderdomen. Socialstyrelsen konstaterade i en rapport 2009 att hälsan är ojämnt fördelad över olika sociala grupper och kön samt att det också finns regionala skillnader. Kvinnor har inte samma positiva ålderutveckling som män; männen blir äldre oavsett klasstillhörighet. Den främsta orsaken är att allt färre insjuknar i hjärtoch kärlsjukdomar, och bland dem som År Kvinnor 2060 Kvinnor 2009 Män 2060 Män Fig. 1. Antal invånare 2009 och 2060 fördelat på ålder och kön. (Källa: Statistik framtagen av Statistiska Centralbyrån (SCB) på beställning av Statens folkhälsoinstitut)

9 F A K TA R U TA Medellivslängden i Sverige har ökat med fem år för män (till 79 år) och med tre år för kvinnor till 82 år) mellan 1988 och Sverige har störst andel ålderspensionärer i världen. De senaste 30 åren har antalet personer över 85 år har fördubblats och antalet personer över 95 år tredubblats. DEL 1 Källa: insjuknar dör långt färre. De högutbildade kvinnorna blir dessutom allt äldre medan de lågutbildade slutar sina liv vid samma ålder som på 1980-talet. Det är framförallt sociala skillnader i cancerdödlighet som ökar bland kvinnorna. Det är aldrig för sent att satsa på äldres hälsa Att bli äldre behöver inte innebära försämrad hälsa och livskvalitet; genom hälsofrämjande och förebyggande insatser går det att både förlänga människors liv och förbättra deras livskvalitet. Satsningar på äldres hälsa bör därför ses som en investering som bidrar till samhällets välstånd och människors välbefinnande. Det är aldrig för sent. Däremot är det viktigt att börja i tid. Hälsoförändringar under åldrandet kan bero på beteenden, vanor och ovanor som grundlagts under ett långt liv. Utöver att olika levnadsvanor påverkar hälsan så har vardagslivets villkor utifrån exempelvis utbildning, etnisk tillhörighet, ekonomiska villkor samt förutsättningar för socialt deltagande stor betydelse för olika grupper i samhället. Att vara delaktig i samhället betyder mycket för det materiella, psykosociala och politiska medinflytandet, vilket i sin tur är grunden för social välfärd och jämlik hälsa. En strategi att möta detta kan vara att erbjuda olika former av sociala mötesplatser där äldres behov kan tillgodoses och besökarna kan känna att de behövs, att de är delaktiga och att de får ingå i ett socialt sammanhang. 9

10 DEL 1 10 Hälsofrämjande arbete att flytta fokus Vad är hälsa? Begreppen hälsa och hälsofrämjande förekommer allt vanligare i olika måldokument på lokal, regional, nationell och internationell nivå. Men det är sällan som begreppen definieras vilket kan skapa en osäkerhet och förvirring kring vad som egentligen avses i olika sammanhang. Är hälsa motsatsen till sjukdom? Eller finns det andra sätt att betrakta hälsa? Världshälsoorganisationen (WHO), som är FN:s organ för hälsofrågor, formulerade sin hälsodefinition redan 1948: Hälsa är ett tillstånd av fullständigt fysiskt, psykiskt och socialt välbefinnande, och icke enbart frånvaro av sjukdom eller svaghet. (WHO, 1948). Människan är enligt denna definition inte bara en biologisk utan även en mental och social varelse och samtliga dessa tre aspekter i en persons liv tas med i definitionen av vad hälsa är. En annan definition beskriver hälsa som en resurs ur flera dimensioner: Hälsa är att må bra samt att ha tillräckligt med resurser för att klara vardagens krav och för att kunna förverkliga sina personliga mål. (Nordenfelt, 1989) En grundtanke i den senare definitionen är att en person har hälsa om det finns en balans mellan personens handlingsförmåga

11 och målet för handlingen, där den viktigaste drivkraften för att bevara god hälsa är känsla av meningsfullhet. Det så kallade hälsokorset (se figur 2) visar på ett liknande sätt olika dimensioner av hälsa utifrån en helhetssyn vad gäller psykisk, fysisk, social och existentiell hälsa. Ett förenklat sätt att beskriva de olika dimensionerna är att skilja på kroppslig och upplevd hälsa. Den kroppsliga hälsan beskrivs med tillstånden sjuk och frisk. Begreppet må bra omfattar mer än så och kan definieras som till exempel upplevelsen av att känna livsglädje, ha framtidstro, ha förmåga att hantera vardagens krav, ha ett arbete, känna sig trygg eller ha bra relationer till sina medmänniskor. MÅR BRA riskfaktorer. Antonovsky utgår från att tillvaron är full av påfrestningar och svårigheter, vilka individen måste lära sig hantera. Denna förmåga brukar benämnas copingförmåga efter det engelska ordet coping (hantera). Copingförmågan är beroende av individen förmåga att skapa och se sammanhang i sin tillvaro Känsla av sammanhang (KASAM). Antonovsky utvecklade ett sätt att mäta känslan av sammanhang (KASAM) och menade att ju högre KASAM en person har desto större chans är det att personen håller sig frisk. Att ha en hög känsla av sammanhang (KASAM) betyder att man upplever att tillvaron är meningsfull, begriplig och hanterbar vilket har visat sig vara en grundläggande förutsättning för att kunna bevara psykisk hälsa och en god livskvalitet. DEL 1 Är sjuk och mår bra Är frisk och mår bra SJUK FRISK Är sjuk och mår dåligt Är frisk och mår dåligt MÅR DÅLIGT Figur 2: Hälsokorset visar att hälsa är något mer än att vara antingen sjuk eller frisk. Att må bra, trots belastning eller funktionsnedsättning, är fullt möjligt på samma sätt som man kan må dåligt trots att man är frisk. Källa: Winroth, J. & Rydqvist, L-G (1993). Idrott, friskvård och hälsa. Salutogenes hälsans ursprung Salutogenes kommer från latinets salus, som betyder hälsa och från det grekiska ordet genesis som betyder ursprung eller uppkomst. Aaron Antonovsky, professor i medicinsk sociologi, introducerade det salutogena perspektivet som innebär att man lägger tonvikten på hälsobringande faktorer, där intresset är mer fokuserat på så kallade friskfaktorer än på F A K TA R U TA Salutogent synsätt Kontinuumsynsätt* (kontinuum = oavbruten följd). Kunskap om hälsan och friskfaktorer. Ser människan och hennes sammanhang. Bevarar och främjar hälsa. Patogent synsätt Dikotomt synsätt (antingen eller, t ex frisk eller sjuk). Kunskap om sjukdomen, dess riskfaktorer och orsaker. Ser symptomet och den sjuka delen av människan. Botar, behandlar och förebygger ohälsa. Källa: Fritt efter Hansson, A. (2004). Hälsopromotion i arbetslivet. 11

12 DEL 1 Miljö Samhällsekonomiska strategier Trafik Utbilning Jordbruk Livsmedel Fritid & kultur Socialförsäkring Arbetslöshet Arbetsmiljö Boende Tobak Alkohol Narkotika Matvanor Socialt stöd Sociala nätverk Sex och samlevnad Individ Familj Fysisk aktivitet Socialtjänst Sömnvanor Barns vuxenkontakter m.m. Hälso-, sjukoch tandvård m.m. Ålder Kön Arv Källa: Fritt efter Haglund, B. & Svanström, L. (1995). Samhällsmedicin en introduktion. 12 Vad påverkar människors hälsa? Hälsan bestäms av en rad faktorer som samspelar med varandra och som påverkar hälsan i positiv eller negativ riktning (se bild ovan). Arv, kön och ålder är några faktorer som vi själva inte kan påverka. Andra faktorer rör olika strukturella företeelser i samhället, exempelvis samhällsekonomi, fysisk och social miljö samt politiska beslut som i sin tur påverkar lokalsamhället och därmed boende, arbete, trafik, utbildning med mera. Några faktorer som delvis kan påverkas genom egna beslut kan kopplas till människors levnadsvanor. Exempel på dessa kan vara mat, sömn, alkohol, och fysisk aktivitet. Att främja hälsa och förebygga ohälsa Att bli äldre behöver inte innebära försämrad hälsa och livskvalitet. Däremot är det viktigt att försöka påverka hälsan genom hela livet med olika hälsofrämjande och förebyggande insatser. Vinsterna är många, både för människan och för samhället, och en god hälsa är viktig för ekonomisk tillväxt och konkurrenskraft. Men vad innebär det i praktiken att arbeta med hälsofrämjande jämfört med sjukdomsförebyggande insatser? Ett hälsofrämjande arbete utgår från det friska och de faktorer som bevarar och förbättrar individens välbefinnande i positiv riktning. Detta definieras i Ottawa Charter (1986) som den process som ger människor möjlighet att öka kontrollen över sin hälsa och förbättra den. Ett hälsofrämjande arbete fokuserar på att skapa stödjande miljöer för hälsa. Mötesplatser för äldre är ett exempel på en miljö som kan bidra både till goda sociala nätverk och till att människor känner en mening i tillvaron. Utgångspunkten bör alltid vara det friska, och det gäller att stimulera besökarna att hitta rätt i vilka aktiviteter som känns

13 DEL 1 meningsfulla för just dem. Vad de äldre uppfattar som meningsfullt varierar givetvis från person till person. Ett sjukdomsförebyggande arbete har som mål att förhindra sjukdom och minimera risker. Arbetet riktas ofta mot en viss riskgrupp eller en viss person och har till syfte att minska ohälsan. Att förebygga orsaker till ohälsa är självklart betydelsefullt, men det är också viktigt att ta reda på genom vad och hur hälsan kan bevaras och förbättras. Modellen nedan tydliggör skillnaderna mellan begreppen. Det är dock viktigt att komma ihåg att det ena arbetssättet inte utesluter det andra hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbete kompletterar varandra. Hälsofrämjande Sjukdomsförebyggande Vem? Utanför hälso- och sjukvården. Inom hälso- och sjukvården. Vad? Påverkan Stärka kroppens motståndskraft mot angrepp på hälsan. Förbättra hälsan, där hälsan ses som individens subjektiva upplevelse och någon annat än sjukdom. Förhindra att sjukdom och olyckor uppkommer genom att undanröja orsaker. Förhindra sjukdom, där sjukdom är ett professionellt identifierat tillstånd med en diagnos. Målgrupp Befolkningen i allmänhet. Speciella riskgrupper och utsatta personer. Källa: Janlert, U. (2000) Folkhälsovetenskapligt lexikon. 13

14 DEL 1 Hälsosamt åldrande Vissa begrepp förknippas ofta med varandra ung och frisk samt gammal och sjuk är några sådana uttryck, och när vi pratar om åldrandet menar vi vanligen tidsperioden från vuxen ålder fram till döden. Under livet förändras människor på olika sätt, både psykiskt och fysiskt, beroende på vilka påfrestningar man utsätts för. Det är ofrånkomligt att det biologiska åldrandet medför en del negativa effekter, och ibland kan det vara svårt att avgöra vad som är sjukdom och vad som är normala ålderskrämpor. Det viktiga är att tänka på att det är möjligt att bevara och förbättra det friska åldrandet genom livsmiljö och levnadsvanor. EN DEFINITION PÅ HÄLSOSAMT ÅLDRANDE en process där möjligheterna till fysisk, social och psykisk hälsa optimeras så att äldre människor kan ta aktiv del i samhället och åtnjuta ett självständigt liv med god livskvalitet utan att diskrimineras på grund av ålder. Källa: Healthy Ageing en utmaning för Europa. En kortversion av Healthy Ageing- projektets huvudrapport. S2007:02. Huskvarna: Statens folkhälsoinstitut 14

15 Fritid Vad är viktigt för ett hälsosamt åldrande? Fritid DEL 1 Ett hälsosamt åldrande kan både förbättra Boende och förlänga Arbete livet. Forskning och familj visar att det främst är fyra områden som är viktiga i det sjukdomsförebyggande och hälsofrämjande arbetet för äldre. Dessa områden kallas de fyra hörnpelarna för ett gott åldrande och består av: Boende och familj Arbete social gemenskap meningsfullhet fysisk aktivitet goda matvanor. Förutom de fyra hörnpelarna finns det även andra viktiga faktorer som påverkar välbefinnande när man blir äldre, till exempel de sociala förändringar som åldrandet innebär och de nya roller livet ger. Lite förenklat kan man säga att livet består av tre delar arbete, boende/familj och fritid. Alla dessa påverkar hälsan. Fritid DEL 5 Som nybliven pensionär kanske år av ett inrutat liv vänds till något positivt i form av en tillvaro utan en fulltecknad almanacka. Man får tid över för annat och man kan göra saker resa, studera eller ägna tid till barnbarnen. Att få odla sina fritidsintressen medverkar för en del till att tillvaron känns mer meningsfull. Andra kanske upplever att arbetet har varit det som gett livet innehåll och att det är smärtfullt att förlora sin yrkesidentitet. Oavsett hur man upplever åldrandet och de sociala förändringar som åldrandet medför måste samhället ge de rätta förutsättningarna för att varje individ ska få åldras med god hälsa. Det kan till exempel handla om att ta tillvara det engagemang och den kapacitet många äldre har för samhällsfrågor och intressen. Fritid Det är dock viktigt att samhället samtidigt är flexibelt till de olika behov som finns bland äldre. Arbete Boende och familj Boende och familj Arbete Fritiden balanserar arbetet samt boende/ familj under den yrkesverksamma delen av livet, men vid pensioneringen faller arbetet bort, och då blir fritiden allt viktigare för välbefinnandet. 15

16 DEL 1 Att samtala om 1. Vad inbegrips i begreppet hälsosamt åldrande? Hur kan olika synsätt kring hälsa (ur ett salutogent respektive patogent perspektiv) påverka och inspirera innehållet på en mötesplats? 2. På vilket sätt arbetar ni för att främja ett hälsosamt åldrande (i kommunen eller på mötesplatsen)? Hur kan det arbetet utvecklas? Fyll i listan nedan 3. Utgå från det som ni redogjort för i fråga 2 och beskriv de möjligheter och hinder respektive styrkor och svagheter som ni upplever i arbetet med att främja ett hälsosamt åldrande. Ta hjälp av planeringsverktyget SWOT= Strengths, Weaknesses, Opportunities och Threats. 4. Vad kan ni (i kommunen eller på mötesplatsen) göra för att kompensera äldre människors eventuella förluster av sociala kontakter från arbetsgemenskap och vardagsrutiner? 5. Hur kan man få äldre människor att känna att de får vara med och påverka och bidra med sina kunskaper och erfarenheter? Vad gör ni i er kommun? SWOT STRENGTHS Styrkor Det här gör vi idag: WEAKNESSES Svagheter SWOT Strengths Styrkor Weaknesses Svagheter OPPORTUNITIES Möjligheter Det här THREATS vill vi utveckla: Hinder Opportunities Möjligheter Threats Hinder 16

17 För dig som vill veta mer DEL 1 Var med och bestäm! Delaktighet och inflytande en förutsättning för hälsosamt åldrande. (Rapport R2008:11). Östersund: Statens folkhälsoinstitut Här kan du läsa mer om hur man kan arbeta för att skapa ett mer omfattande hälsofrämjande arbete bland äldre utifrån äldres delaktighet och inflytande. I skriften finns bland annat exempel på samhällsplanerande insatser för att främja äldres delaktighet och inflytande på olika nivåer. Healthy Ageing en utmaning för Europa. En kortversion av Healthy Ageing-projektets huvudrapport. S2007:02. Huskvarna: Statens folkhälsoinstitut Denna rapport beskriver kortfattat Healthy Ageing-projektet ett EU-projekt som pågick mellan 2004 och 2007 med syftet att främja ett hälsosamt åldrande. I rapporten kan du läsa mer om vad som påverkar ett hälsosamt åldrande och få goda exempel på hur man arbetar i andra europeiska länder. Rapporten redovisar också de rekommendationer och prioriterade uppgifter som togs fram under projektet och som är riktade till Europeiska kommissionen samt till EU:s medlemsländer. 17

18 DEL 1 Referenser Det är aldrig för sent (R2009:18). Östersund: Statens folkhälsoinstitut. Haglund, B. & Svanström, L. (1995). Samhällsmedicin En introduktion. Studentlitteratur. Hansson, A. (2004). Hälsopromotion i arbetslivet. Studentlitteratur. Malmö. Hälsoutveckling och hälsofrämjande insatser på äldre dar. En kunskapssammanställning. (Rapport R2005:6). Östersund: Statens folkhälsoinstitut. Janlert, U. (2000). Folkhälsovetenskapligt lexikon. Natur och Kultur. Nordenfelt, L. (1989). Om hälsa och värde några reflektioner från ett filosofiskt perspektiv. I Uddenberg & Philipson (red.) Hälsa som livsmening. Natur och Kultur. Ottawa Charter for Health Promotion. First International Conference on Health Promotion Ottawa, 21 November WHO/HPR/HEP/95.1 World Health Organization. (1948). Konstitutionstext från Norling I. & Larson E-L. (2007) Ett gott och friskare liv som äldre för en aktiv livsstil i naturen och trädgård. Göteborgs Botaniska Trädgård. Sahlgrenska universitetssjukhuset, sektionen för vårdforskning. Socialstyrelsen. Folkhälsorapport Stockholm: Socialstyrelsen Winroth, J. & Rydqvist, L-G. (1993). Idrott, friskvård och hälsa. SISU. 18

19 Vad kan en mötesplats erbjuda för att främja ett hälsosamt åldrande? DEL 2

20 DEL 2 I det här avsnittet beskrivs på vilket sätt en mötesplats kan främja äldres hälsa. Avsnittet tar också upp vikten av social gemenskap och deltagande samt de positiva effekter som fysisk aktivitet och bra matvanor har på äldres hälsa. Avslutningsvis diskuteras vikten av samverkan för att skapa ett större utbud som tilltalar fler äldre. 20 Mötesplatsen en plats för alla? Äldre definieras ofta från 55 år och uppåt, och eftersom människor lever länge innebär det att gruppen omfattar ett åldersintervall på uppåt år! Man inser lätt att detta handlar om en mycket heterogen grupp med många olika behov, förutsättningar och intressen. Det folkhälsopolitiska mål som riksdagen har slagit fast innebär att det ska finnas möjligheter till en god hälsa för alla. Med tanke på den variation som finns inom gruppen äldre behövs olika typer av mötesplatser, för att så många som möjligt ska kunna engagera sig i sociala aktiviteter. Därför är det viktigt att noga tänka igenom vilka typer av mötesplatser som behövs och för vilka. EN DEFINITION AV EN MÖTESPLATS En träffpunkt med ett hälsofrämjande fokus som utgör en stödjande miljö för hälsa. Mötesplatsen kan vara en lokal inomhus men även en samlingsplats utomhus. IT-baserade eller virtuella mötesplatser omfattas också av begreppet. Källa: Statens folkhälsoinstitut. (2008) Redovisning av uppdraget Äldres hälsa en kartläggning av lärande exempel på sociala mötesplatser med fokus på främjande av fysisk aktivitet och goda matvanor, samt förslag till insatser och strategi för spridning i kommuner och landsting/regioner. Det handlar inte bara om en mångfald av aktiviteter. Det är också viktigt att dessa är integrerade i samhället och finns på olika platser, till exempel i skolan, på bibliotek eller i idrottshallar. Det är minst lika viktigt att tänka på vilka initiativ och resurser som finns inom föreningsvärlden och den övriga ideella sektorn. Alla oavsett om de är 55 eller 100 år ska erbjudas möjlighet att hitta det som passar just dem för att de ska kunna vara en aktiv del av samhället. F A K TA R U TA Lärdomar från olika mötesplatser Erbjud planerade aktiviteter enligt program. Erbjud ett varierat utbud av aktiviteter för att locka fler äldre till mötesplatserna. Se både anställda samordnare och frivilliga som viktiga resurser för hållbara mötesplatser. Tänk på mötesplatsens tillgänglighet. Erbjud transport och ledsagare till och från mötesplatsen. Uppmana hälso- och sjukvården att rekommendera mötesplatsen till sina patienter. Se till att det finns en värd/värdinna som ser alla besökare och som får dem att känna sig välkomna. Källa: Statens folkhälsoinstitut. (2008). Redovisning av uppdraget Äldres hälsa en kartläggning av lärande exempel på sociala mötesplatser med fokus på främjande av fysisk aktivitet och goda matvanor, samt förslag till insatser och strategi för spridning i kommuner och landsting/regioner.

21 DEL 2 Social gemenskap ger friskare äldre Gemenskap och sociala relationer har stor betydelse för hälsa och livskvalitet för de allra flesta. Det är också en viktig del av ett hälsosamt åldrande. Gemenskap uppstår mellan människor eller mellan grupper av människor och innebär att man har tillgång till sällskap, umgänge och samvaro. Att bli sedd och känna sig betydelsefull är grunden för att en gemenskap ska uppstå. Åldrandet kan dock innebära att man har färre sociala relationer än tidigare, och då kan mötesplatsen bli en viktig del av livet och inte minst en stödjande miljö för den äldres sociala deltagande och känsla av meningsfullhet. 21

22 DEL 2 Socialt deltagande gör skillnad Studier har visat att sociala aktiviteter som innebär ett aktivt engagemang från deltagarna har positiva effekter på välbefinnandet och den självupplevda hälsan. Även kulturaktiviteter av olika slag har visat sig vara bra för välbefinnandet. De som är dagligt aktiva lever längre och de som har ett fungerande socialt liv är piggare, friskare, gladare och löper mindre risk att drabbas av demenssjukdomar än mer ensamma och isolerade jämnåriga. Forskning tyder dessutom på att gruppverksamheter som inriktas mot utbildningsinsatser eller socialt stöd är det mest effektivta sättet att minska ensamhet bland socialt isolerade äldre. Det kan därför vara av stor betydelse att det finns möjligheter för alla att vara socialt aktiva oavsett ålder och hälsotillstånd. Socialt deltagande bör därmed ses som en viktig friskfaktor. S Å H Ä R G J O R D E V I Helsingborg inspirerar med gemenskap, mat och fysisk aktivitet 22 Helsingborgs stad vill öka antalet besökare på kommunens befintliga träffpunkter, men man vill även nå äldre som i vanliga fall inte kommer dit. Detta gör man genom att erbjuda inspirationskurser med fokus på social gemenskap, mat och fysisk aktivitet vid träffpunkt Tågaborg. Kursen omfattar tre onsdagar i rad med aktiviteter i form av föreläsning om livet som nybliven pensionär, vikten av gemenskap vid måltider och bra mat för äldre, tips och provsmakning på nyttiga mellanmål samt stavgång med instruktör. Dagarna arrangeras i samarbete med Studieförbundet Vuxenskolan. Responsen har varit mycket positiv. I dag är träffpunkten välbesökt, nya grupper av seniorer har hittat dit och det finns en väntelista med seniorer som vill delta vid nästa inspirationskurs. En positiv effekt är att fler har anmält sig till att vara frivilligarbetare på träffpunkten.

23 Att samtala om 2. Många gånger är det kanske de äldre som redan har en bra hälsa som väljer att delta i de aktiviteter som erbjuds. Vilka för- respektive nackdelar finns det med att rikta speciella insatser till speciella grupper? 3. Gör en lista över vad som kan känneteckna och främja social gemenskap på en mötesplats för äldre. DEL 2 EN FALLBESKRIVNING I Solköpings kommun har man skapat en mötesplats för att utveckla det sociala innehållet i de äldres vardag. Syftet är att äldre ska kunna känna trygghet och komma till ett ställe där det finns andra äldre att umgås med och där man kan aktivera sig på olika sätt. Mötesplatsen är förlagd på ett nedlagt servicehus och alla pensionärer är välkomna, oavsett om de är beroende av större omsorgsinsatser eller klarar sig själva. Man har arbetat mycket med att få till ett stort och varierat aktivitetsutbud 1. I Solköping har man arbetat med att ta fram ett stort och varierat aktivitetsutbud och alla pensionärer är välkomna. Men når man alla? Diskutera vilka som kan tänkas komma till mötesplatsen respektive vilka som eventuellt utelämnas. CHECKLISTA Det här utgör en mötesplats för social gemenskap! 23

24 DEL 2 Levnadsvanor Hur man mår som äldre beror dels på hur man lever i dag, dels på hur man levt tidigare. Hälsoförändringar under åldrandet beror till viss del på vanor och ovanor som grundlagts under lång tid, vilket kan påverka hälsan under ålderdomen både negativt och positivt. Att röra på sig regelbundet och äta bra mat är två av många exempel på levnadsvanor som påverkar hälsan. Fysisk aktivitet 24 Kroppen är gjord för rörelse Människan är skapad för att vara i rörelse genom hela livet. Fysisk aktivitet gör oss friskare, det bevarar hälsan och det kan även bromsa många av de fysiska och psykiska förändringar som beror på åldrandet. Studier visar att hälsovinsterna av fysisk aktivitet i stort sett är desamma för äldre personer som för andra åldersgrupper. Personer som fortsätter att vara aktiva upp i åren har dessutom högre grad av livskvalitet, fler år utan funktionsnedsättning, mindre risk för depressioner och minskad risk för nedsatt kognitiv funktion. Dessutom har fysisk aktivitet positiva effekter på immunförsvaret, balansen blir bättre och möjligheterna till ett självständigt liv ökar. Anpassa aktiviteter efter ålder och förmåga Kroppen förändras ständigt, och man orkar helt enkelt inte lika mycket när man är 60 år som när man är 20 år. Men om den fysiska aktiviteten anpassas efter vad som händer i kroppen så klarar även de allra äldsta och svagaste att vara aktiva. Fysisk aktivitet behöver inte alltid vara ansträngande för att vara effektiv. En viktig aspekt för att aktiviteten ska bli en vana är att den uppfattas positivt. Därför kan kortare aktivitetsperioder vara att föredra hellre dagligen och kort än sällan och längre. När det gäller aktiviteter på mötesplatsen bör man dels planera aktiviteter som alla trivs med, dels se till att det finns möjlighet till träning utifrån vars och ens individuella förutsättningar. Att motionera ska vara njutbart och roligt, oavsett hur gammal man är! Bra aktiviteter som bidrar till bibehållen rörlighet samtidigt som de tränar smidighet och styrka är till exempel styrketräning, qigong eller stavgång. EN DEFINITION AV FYSISK AKTIVITET All typ av rörelse som ger ökad energiomsättning, till exempel promenader, friluftsliv, hushålls- och trädgårdsarbete eller träning på gym. Källa: Cirkaspersen, CJ., Powell KE. & Christenson GM. (1985) Physicirkal activity, exercise and physicirkal fitness: definitions and distinctions for health-related research. Public Health Rep. 1985;100(2):

25 DEL 2 En metod för att främja fysisk aktivitet Fysisk aktivitet på recept Fysisk aktivitet på recept (FaR )innebär att en person ordineras motion som ett komplement till eller en ersättning för läkemedel eller annan behandling. Receptet skrivs ut av legitimerad vårdpersonal. Personen får förslag på lämplig träning utifrån diagnos, personliga intressen och livssituation. FaR används främst av den svenska hälso- och sjukvården i samverkan med idrotts- och friluftsliv samt privata aktörer. Antingen genomförs aktiviteten på egen hand eller i grupp. Vissa mötesplatser har speciella FaR -ledare som leder olika aktiviteter. Dessa ledare är utbildade för att ta emot och stödja personer som blivit ordinerade fysisk aktivitet på recept. Konceptet har fått stor spridning i Sverige de senaste åren och följsamheten har visat sig vara minst lika god som vid läkemedelsanvändning. En studie av äldre överviktiga men i övrigt relativt friska svenska kvinnor och män visade att fysisk aktivitet på recept medförde tre gånger så hög fysisk aktivitet jämfört med vid vanlig behandling. F A K TA R U TA Fysisk aktivitet och träning påverkar balans, koordination och rörlighet. Olika former av fysisk aktivitet Konditionsträning förbättrar konditionen, vilket förebygger hjärt- och kärlsjukdomar. Styrketräning leder till ökad muskelmassa och muskelstyrka, vilket påverkar funktionsförmågan positivt. Tips på fysiska aktiviteter som kan samordnas av kommunen eller mötesplatsen: cykelgrupper med olika utflyktsmål speciella simtider på badhus eller rabatterade simkort tips på promenad- och löparstråk promenad- och löpargrupper promenad- och löparlopp tillgång till seniorgym eller rabatterade gymkort på allmänna gym tips på övningar med den egna kroppen som motstånd träningsdagbok gruppträning. Källa: FYSS Det är aldrig för sent. R2009:18. Östersund: Statens folkhälsoinstitut 25

26 DEL 2 S Å H Ä R G J O R D E V I Levandsvanor i fokus på friskvårdscentret i Hässelby Vällingby Alla som har fyllt 60 år och som är bosatta i stadsdelen Hässelby Vällingby i Stockholm har tillgång till Friskvårdscentrum en mötesplats som syftar till att främja ett fysiskt och socialt aktivt liv och uppmuntra till bättre matvanor. Målgruppens önskemål och behov genomsyrar verksamheten. Bland annat kan deltagarna få rekommendationer på fysisk aktivitet baserat på FYSS (fysisk aktivitet i sjukdomsprevention och sjukdomsbehandling), och varje dag erbjuds flera fysiska gruppaktiviteter. Man kan även få sitt blodtryck och blodsocker kontrollerat. Flera gånger i veckan genomförs olika sociala aktiviteter som syftar till att stimulera minnesfunktioner och koncentrationsförmåga och som bidrar till att besökarna får ett socialt och kulturellt utbyte med varandra. Det finns också möjlighet till information om allmänt hållna kostråd som baseras på Livsmedelsverkets näringsrekommendationer. För att verksamheten ska kunna utvecklas baseras mycket av utvecklingsarbetet på diskussioner i en referensgrupp. Representanterna kommer från från SPF, PRO, Röda Korset, Svenska kyrkan, öppen hemtjänst, rehabiliteringsenheten, äldregruppen i förvaltningen samt personer som tränar och deltar i de sociala aktiviteterna. 26 Goda matvanor Måltidens betydelse Maten och måltiden berör oss alla och har en viktig funktion för hälsan och välbefinnandet. Doften av god mat, ett vackert dukat bord och samvaro med människor man trivs tillsammans med ger inte bara matlust utan också en känsla av välbefinnande i största allmänhet. Förutom att maten ska ge näring och energi ska själva måltiden ge tillfälle till glädje och gemenskap. Människor åldras i olika takt och därför är det inte åldern som ska avgöra vad och hur mycket var och en bör äta. I stället bör man utgå från hälsotillståndet. För en person som är frisk och fysiskt aktiv gäller samma råd som för befolkningen i stort, det vill säga att man bör äta regelbundet och varierat. Energibehovet minskar dock med åldern, vilket kan innebära att man kan behöva minska intaget av mättat fett samt av mat med högt energivärde. Däremot är behovet av viktiga näringsämnen lika stort för äldre som för yngre. Det gör att valet av livsmedel blir särskilt betydelsefullt för äldre. I många fall är måltidssituationen ett tillfälle till gemenskap, men med åldern minskar ofta det sociala nätverket. En påtvingad ensamhet är aldrig rolig, och det kan påverka ätandet till det sämre. En lösning kan vara att den äldre får möjlighet besöka någon form av social mötesplats. Det finns goda exempel på mötesplatser runt om i landet där besökarna både lagar och äter mat tillsammans. F A K TA R U TA Vinster med fysisk aktivitet och goda matvanor Välbefinnandet och den allmänna hälsan ökar. Den sociala gemenskapen främjas. Benskörhet förebyggs. Övervikt och fetma förebyggs. Risken för högt blodtryck minskar. Risken för hjärt- och kärlsjukdom minskar. Risken för typ-2 diabetes och tjocktarmscancer minskar. Möjligheten till ett längre och friskare liv ökar. Källor: FYSS Äldres miljöer för fysisk aktivitet. Samhällsplanering för ökad fysisk aktivitet och ett hälsosamt åldrande, WHO. (2002). The world health report.

27 DEL 2 Matskola för äldre Ett sätt att öka den sociala gemenskapen för äldre är att de får möjlighet att laga mat för och tillsammans med andra. Detta ger också nya kunskaper om mat och matlagning. Matskola för äldre är ett utbildningsmaterial vars syfte är att öka möjligheten för i huvudsak friska hemmaboende äldre (65+) att få kunskap, strategier och redskap som underlättar matsituationen. Därmed ökar sannolikheten att de får behålla hälsa och välbefinnande under ålderdomen. Utbildningen genomförs vid fem tillfällen à fyra timmar och omfattar teori, matlagning och gemensamma måltider. Tyngdpunkten ligger på att stärka deltagarna när det gäller att de ska klara sin egen matsituation, det vill säga att handla, förbereda och laga mat på egen hand, så länge de orkar och har förmåga. Matskolan har genomförts som ett pilotprojekt, och resultatet från utvärderingen var positivt. Kunskapen bland deltagarna ökade och att de ändrade vissa tankar och rutiner kring mat till det bättre. T I P S Tips på mataktiviteter som kan samordnas av kommunen eller mötesplatsen: information och föreläsningar om allmänt hållna kostråd receptbank matcirklar gemensamma måltider, lunch i någon av kommunens lokaler, till exempel skolmatsalar. Källa: FYSS 2008, Det är aldrig för sent. R2009:18. Östersund: Statens folkhälsoinstitut 27

28 DEL 2 Att samtala om 1. Variationen inom äldregruppen är stor och olika metoder och insatser måste alltid ta hänsyn till bland annat personens ålder, behov, intresse, hälsotillstånd och livssituation. Hur kan ni erbjuda olika former av aktiviteter som tar hänsyn till denna stora variation? Utgå förslagsvis från de levnadsvanor som beskrivs i detta avsnitt fysisk aktivitet och goda matvanor. 2. Fysisk aktivitet på recept (FaR ) är en metod som kan användas för att främja fysisk aktivitet för äldre. På vilket sätt skulle ni kunna organisera er mötesplats, så att fler kan använda sitt recept på fysisk aktivitet på er mötesplats? 3. Vanligtvis erbjuder mötesplatser antingen måltider till en lägre kostnad eller att man lagar mat och äter tillsammans. Vilka andra alternativ finns för att uppmuntra gemensamma måltider bland äldre? 4. Maten påverkar även miljön och klimatet. Hur kan ni på er mötesplats lyfta kopplingen mellan mat och miljö? Egna anteckningar: 28

29 Samverkan med ideella sektorn ger mer! Äldre är en stor och heterogen grupp. Det innebär att det behöver finnas ett brett utbud av aktiviteter för att tillmötesgå alla de olika behov som finns. I samtliga kommuner finns någon form av föreningsliv, och trots att ideella insatser inte ersätter kommunens ansvar kan de ge ett mervärde i både den kommunala verksamheten och för den enskilde. En viktig del i det hälsofrämjande arbetet är samverkan. Genom samverkan går det att nå resultat som inte skulle kunna nås om man agerar ensam. I ett samverkansarbete är det viktigt att det finns en fungerade dialog kring bland annat ansvar, mål, syfte och resurser. Genom att kommuner och den ideella sektorn samverkar skapas goda förutsättningar för många olika idéer och konkreta lösningar kring det utbud och den efterfrågan som finns. Det är dock viktigt att S Å H Ä R G J O R D E V I Bred ideell samverkan för drift av Brålanda väntjänst Det gamla stationshuset i Brålanda har förvandlats till en mötesplats. Brålanda väntjänst som är ett brett nätverk av ideella krafter ligger bakom tillkomsten. Målet med verksamheten är att erbjuda aktiviteter som bidrar till att exempelvis äldre i eget boende, anhörigvårdare och personer med funktionsnedsättning känner gemenskap, trygghet och stimulans i det dagliga livet. Detta kan i sin tur långsiktigt leda till ett piggare, friskare och mer positivt åldrande. Brålanda väntjänst är en fristående paraplyorganisation som består av 31 organisationer i Brålanda. Verksamheten finansieras dels av bidrag från Vänersborgs kommun, vilka täcker hyreskostnaden, dels genom kulturbidrag från Studieförbundet Vuxenskolan och inkomster från kaffeförsäljning och uthyrning av lokaler. det finns en tydlig ansvars- och rollfördelning mellan kommunen och de olika aktörerna. År 2008 togs en överrenskommelse fram mellan regeringen, de idéburna organisationerna och Sveriges Kommuner och Landsting (SKL). Den tydliggör den ideella sektorns roll inom det sociala området. Där står bland annat att huvudmålet är att stärka och stödja en utveckling som innebär att den ideella sektorn kan bidra med olika former av service och tjänster till allmänheten. Överrenskommelsen utgår från att huvudansvaret för samhällets välfärd ligger på den offentliga sektorn i form av stat, kommuner och landsting. Samtidigt understryks att ett fungerande samspel mellan offentlig och ideell sektor är mycket viktig för en fortsatt positiv samhällsutveckling. En god samverkan med tydliga villkor och tydlig ansvarsfördelning, kan stimulera till fler aktiviteter för äldre och dessutom vara ett sätt att äldre själva får delta mer aktivt i olika sammanhang. F A K TA R U TA Samverkan kan ge: ett ökat utbud av aktiviteter som tilltalar fler fler idéer och initiativ långsiktighet och stabilitet besparingar ökad mångfald ökad kunskap hos aktörerna bättre resultat. Källa: FYSS, Det är aldrig för sent. (R2009:18). Östersund: Statens folkhälsoinstitut DEL 2 29

30 DEL 2 Att samtala om EN FALLBESKRIVNING Mötesplatsen Solgården har ett brett utbud av aktiviteter för att möta olika behov hos besökarna utifrån deras ålder och intresse. En lösning har varit att samarbeta med olika lokala föreningar. Schemat visar veckoplaneringen. 1. Vilka tänkbara samarbetspartners och aktiviteter ser ni som möjliga på er mötesplats? 2. En del äldre kan uppleva helgerna som trista och händelselösa. Trots det har många mötesplatser av olika anledningar inte öppet då. Hur skulle man kunna lösa detta? 3. Vilka hinder respektive möjligheter finns det för samverkan mellan kommunens mötesplatser och de ideella föreningarna? Måndag Tisdag Onsdag Torsdag Fredag Lördag Söndag Solköpings konstklubb motionsgympa motionsgympa stavgång boule vattengympa stavgång boule PRO motionsgympa vattengympa Lunch Aktivitet som hålls av mötesplatsen Möjlighet att boka in frivillig aktivitet Stängt Egna anteckningar: 30

31 För dig som vill veta mer Det är aldrig för sent. (R2009:18). Östersund: Statens folkhälsoinstitut. I skriften ges kunskap om och inspiration till hur man kan arbeta med mötesplatser som främjar social gemenskap, fysisk aktivitet och goda matvanor bland äldre. Skriften innehåller både teori och ett antal lärande exempel på mötesplatser i kommuner, landsting och den ideella sektorn. I kapitlet Mötesplatser för social gemenskap kan du exempelvis läsa mer om varför det är viktigt med social gemenskap och om lärdomar från de mötesplatser som finns idag. I kapitlen kring Fysisk aktivitet och matvanor bland äldre en fördjupning och Hur kan man främja fysisk aktivitet och goda matvanor? kan du läsa mer om varför detta är viktigt bland äldre och hur man kan främja de båda på mötesplatser. Var med och bestäm! Delaktighet och inflytande en förutsättning för hälsosamt åldrande. (R2008:11). Östersund: Statens folkhälsoinstitut. Här finns mer att läsa om framgångsfaktorer för samverkan. Skriften innehåller bland annat exempel på olika typer av samverkansformer. Fysisk aktivitet Äldres miljöer för fysisk aktivitet samhällsplanering för ökad fysisk aktivitet och ett hälsosamt åldrande. (R2008:35). Östersund: Statens folkhälsoinstitut. Denna skrift ger exempel på hur man kan arbeta med olika faktorer i närmiljön som främjar fysisk aktivitet och social samvaro för äldre, till exempel social sammanhållning i bostadsområden, att omgivningen är promenadvänlig och att det finns tillgång till nära natur. Skriften tar även upp ett antal lärande exempel på sådant som är praktiskt möjligt att åstadkomma med rätt resurser och prioriteringar. Motiverande samtal för att uppmuntra fysisk aktivitet. Manual. (2009). ISBN: Östersund: Statens folkhälsoinstitut. Syftet med manualen är att underlätta för motiverande samtal. Manualen kan också ses som en inspirations- och kunskapskälla till hur motiverande samtal kan uppmuntra till fysisk aktivitet. Satsa på friskt spel av Helena Tobiasson, 2010 Rapporten beskriver på vilket sätt man kan ha användning av TV-spel av typen Nintendo Wii Sports/Wii FIT för att ta tillvara på det friska hos individen och stimulera till rörelseglädje. Att använda TV-spel är ett sätt att utöka aktivitetsutbudet på exempelvis en mötesplats. Mat Hur man äter S.M.A.R.T. Bättre hälsa, bättre miljö och pengar över. 2:a reviderade upplagan. Statens folkhälsoinstitut, Östersund 2009 ISBN: Denna skrift visar hur man kan äta för bättre hälsa och miljö. Innehållet bygger på utbildningspaketet Ät S.M.A.R.T från Stockholms läns landsting samt rapporten Vad kostar hållbara matvanor? Bättre hälsa, bättre miljö och pengar över från Statens folkhälsoinstitut. DEL 2 31

32 DEL 2 Vad kostar hållbara matvanor? Bättre hälsa, bättre miljö och pengar över. (R2009:16). Östersund: Statens folkhälsoinstitut. Rapporten visar hur konsumenternas matkostnader kan förändras vid en övergång till mer hållbara matvanor, det vill säga matvanor som är bra för både hälsan och miljön. Matskola för äldre Mer att läsa om projektet Matskola för äldre finns på Vårdalsinstitutets hemsida under rubriken Tematiska rum Webbplatser på Internet Det finns mycket information att hämta på Internet. Ett par bra webbsidor är följande: Här kan du läsa mer om fysisk aktivitet på recept och vad det innebär att arbeta med metoden. Här kan du läsa mer om på vilket sätt mat och matvanor påverkar äldres hälsa och välbefinnande och dess betydelse i relation till sociala nätverk. Samverkan Idéburen tillväxt. Satsa idéburet, få tillväxt på köpet. Linde J. (2008). Studiematerial om social ekonomi. Västra Götalands Bildningsförbund med stöd av Västra Götalandsregionen. Detta studiematerial handlar om hur det svenska förenings- och organisationslivet kan få en tydligare roll i samhället. Övrigt Att som äldre använda Internet en studie om delaktighet och personligt databaserat aktivitetsstöd. Av Ingeborg Nilsson Denna studie har undersökt potentialen av internet-baserade aktiviteter som hälsofrämjande insats bland äldre som inte har någon erfarenhet av internet. Seniorer i centrum behov och möjligheter för ett anpassat internetcafé. Av Ingeborg Nilsson, Umeå Universitet Rapporten beskriver bland annat vilket behov äldre har av anpassade internet caféer som mötesplats och möjligheterna till att starta sådana verksamheter. 32

33 Referenser Bergman Stamblewski A. Äldres miljöer för fysisk aktivitet. Samhällsplanering för ökad fysisk aktivitet och ett hälsosamt åldrande. (R2008:35). Östersund: Statens folkhälsoinstitut. Cattan. (2005). Preventing social isolation and loneliness among older people: A systematic review of health promotion interventions. Ageing and society 25 (1): Cirkaspersen CJ., Powell KE. & Christenson GM. Physicirkal activity, exercise, and physicirkal fitness: definitions and distinctions for health-related research. Public Health Rep. 1985;100(2):126-31). Det är aldrig för sent. (R2009:18). Östersund: Statens folkhälsoinstitut. Fysisk aktivitet i sjukdomsprevention och sjukdomsbehandling (FYSS). Stockholm: Statens folkhälsoinstitut. Yrkesföreningar för fysisk aktivitet (YFA); Greaves, C.J. (2006). Effects of creative and social activity on health and wellbeing of socially isolated older people: Outcomes from a multi-method observational study. Journal of The Royal Society for the Promotion of Health. Heuvelen, M.J. (2005). Differences between participants and non-participants in an RCT on Ageing clinical and experimental research 17(3):236. Nydahl M. (2006). Matskola för friska hemmaboende äldre. Socialstyrelsen. Regeringskansliet. (2008). Överenskommelse mellan regeringen, idéburna organisationer inom det sociala området och Sveriges Kommuner och Landsting Skr. 2008/09:207 Statens folkhälsoinstitut. (2008). Redovisning av uppdraget Äldres hälsa en kartläggning av lärande exempel på sociala mötesplatser med fokus på främjande av fysisk aktivitet och goda matvanor samt förslag till insatser och strategi för spridning i kommuner och landsting/regioner. The world health report Reducing risks, promoting healthy life. World Health Organization: Geneva. Svensson, L. (2006). Mötesplatser på landsbygden om äldre människor, gemenskaper och aktiviteter. Västra Frölunda: Docusys AB. Var med och bestäm! Delaktighet och inflytande en förutsättning för hälsosamt åldrande. (R2008:11). Östersund: Statens folkhälsoinstitut. DEL 2 33

34

35 Hur kan man bedriva ett utvecklingsarbete på en mötesplats? DEL 3

36 DEL 3 Det här avsnittet beskriver hur man kan öka chanserna att framgångsrikt arbeta med att införa nya metoder eller strategier i en befintlig verksamhet. Lättare sagt än gjort? Implementering betyder att införa och sätta nya idéer i bruk (Janlert 2003). Att införa ett nytt arbetssätt som exempelvis en ny metod eller en ny strategi inom en verksamhet är inte så enkelt och det finns många exempel på hur något som till en början verkat som en bra idé runnit ut i sanden. Ett implementeringsarbete kan delas upp i två delar dels metoden i sig och dels själva implementeringsprocessen. För att få till ett långsiktigt och hållbart arbete krävs dessutom resurser, intresse och en vilja till förändring, och det finns därtill ett antal tillvägagångssätt och metoder som underlättar arbetet. Det måste finnas ett tydligt behov Ett grundläggande krav när man arbetar med implementering är att det uppfyller ett tydligt behov. Finns behovet ökar chansen att själva genomförandet lyckas. Dessutom behöver den nya metoden vara relevant och ha synliga fördelar för verksamheten i fråga. Den ska stämma med rådande värderingar, vara enkel att använda och kunna testas i liten skala. Det är alltså viktigt att det man önskar göra passar in i rådande sammanhang. 36

37 DEL 3 Genomförandet är minst lika viktigt Men det handlar inte bara om att introducera en ny metod som kan fylla uttryckliga behov. Det handlar också om hur man faktiskt genomför implementeringen av den nya metoden. Vid all slags implementering bör man ha följande fyra punkter i åtanke: 1. Kombinera flera insatser. Möjligheterna för ett lyckat implementeringsarbete ökar om man kombinerar flera insatser. Det kan till exempel handla om att utarbeta nya riktlinjer för rutiner samtidigt som man genomför utbildning, coachning och aktiv återkoppling mellan kollegor. att involvera dessa i ett tidigt skede kan problem eller farhågor diskuteras och hanteras i tid. 3. Avsätt tillräckliga resurser. Både organisatoriska, personella och ekonomiska resurser behövs för lyckad implementering. Är resurstilldelningen långsiktig ökar dessutom chanserna att lyckas. 4. Återkoppla. För att stötta och underhålla redan påbörjade processer behöver relevant information kontinuerligt sammanställas och återföras. 2. Involvera nyckelpersoner tidigt. Det är viktigt att redan i planeringsstadiet involvera olika nyckelpersoner, till exempel beslutsfattare eller de som ska stå för själva genomförandet. Genom 37

38 DEL 3 Checklista för genomförande Det finns ett klart definierat behov m ja m nej m vet ej Behov: Den nya insatsen kan möta det identifierade behovet m ja m nej m vet ej Hur: Idén/insatsen består av följande: Dessa nyckelpersoner bör involveras: Dessa effekter förväntas: 38

39 Kriterier för genomförande Användarna har involverats i ett tidigt skede m ja m nej m vet ej DEL 3 Alla berörda har kunskap om idén och tillgång till fortlöpande stöd i det vardagliga arbetet m ja m nej m vet ej Det finns resurser i form av tid, pengar och personal m ja m nej m vet ej Det finns en adekvat och långsiktig budget m ja m nej m vet ej Det finns system för uppföljning och återkoppling m ja m nej m vet ej Det finns en planering för överlämnade till ordinarie verksamhet m ja m nej m vet ej Genomförandet sker enligt följande: Tagen och fritt tolkad från Guldbrandsson. Från nyhet till vardagsnytta (2007). 39

40 DEL 3 Kunskap ger insikt att förändra En verksamhet kanske inte alltid är redo för en förändring och det påverkar självfallet hur väl man lyckas att införa en ny metod. Har till exempel alla berörda personer de kunskaper som krävs? Har de över huvud taget något intresse för förändring? Dessa faktorer kan vara avgörande för hur och när man planerar att introducera något nytt men också för att kunna få till ett långsiktigt arbete. Ett sätt att bedöma en verksamhets beredskap för förändring är att ta hjälp av Community Readiness Model. Modellen beskriver i nio steg hur medveten och redo en verksamhet och dess ledande aktörer är att börja arbeta med ett specifikt område. Modellen går att använda dels när man ska påbörja något nytt, dels under själva processen som ett sätt att underhålla och skapa långsiktighet i det påbörjade arbetet. 40

41 Community Readiness Model nio steg av förändringsbenägenhet samt förslag på strategier. DEL 3 Steg Grad av förändringsbenägenhet Strategi 1 Ingen medvetenhet om ett specifikt ämnesområde. 2 Förnekelse, enstaka personer är medvetna om ämnesområdet. 3 Låg medvetenhet, allt fler är medvetna om ämnesområdet, men motivationen för att göra något saknas. 4 Förplanering, en grupp påtalar ämnesområdet. 5 Förberedelse, personer arbetar med ämnesområdet med visst stöd från ledningen. 6 Igångsättande, här finns tillräckligt med kunskap för att initiera aktiviteter. 7 Stabilisering, en eller två stabila aktiviteter är igång och det finns utbildad personal i ämnet. 8 Fastställelse, insatser är utvärderade, arbetet med ämnesområdet stöds av ledningen. 9 Hög nivå av delaktighet från hela organisationen och arbetet flyter på inom ämnesområdet. Skapa medvetenhet om problemet genom personliga möten med nyckelpersoner och kontakt med potentiella supportrar. Skapa medvetenhet om att problemet uppträder i organisationen genom personliga möten med nyckelpersoner. Öka medvetenheten om att problemet uppträder i organisationen och framhåll att problemet går att lösa. Ge konkreta idéer om hur problemet kan lösas. Samla information om lokala förhållanden av betydelse för hur strategin ska läggas upp. Erbjud specifik information, träning och stöd till praktiker, sök finansiering. Planera för vidmakthållning genom till exempel utvärdering, anpassning av metoden och nätverksarbete. Förstärk och utvidga metoden genom att till exempel formalisera nätverk. Underhåll metoden genom till exempel stöd till varierad finansiering och extern utvärdering. Tagen och fritt tolkad från Bästa listan (2008) samt Guldbrandsson Från nyhet till vardagsnytta (2007). 41

42 DEL 3 Att samtala om 1. Utgå från listan som ni gjorde under fråga 2 på sidan 16. Prioritera vad som är viktigast. Ta hjälp av checklistan och Community Readiness Model för att planera hur kan ni gå vidare för att förverkliga just era idéer och mål? 2. Hur kan ni etablera ett samarbete med lokala föreningar? Lägg upp en strategi med hjälp av Checklista för ett lyckat genomförande. Egna anteckningar: 42

Hälsoutveckling och hälsofrämjande insatser på äldre dar

Hälsoutveckling och hälsofrämjande insatser på äldre dar Sammanfattning av Hälsoutveckling och hälsofrämjande insatser på äldre dar En kunskapssammanställning statens folkhälsoinstitut www.fhi.se Innehåll Blir vi friskare? 1 Olika faser i åldrandet 2 Fyra hörnpelare

Läs mer

Gör jämlikt gör skillnad! Samling för social hållbarhet minskar skillnader i hälsa

Gör jämlikt gör skillnad! Samling för social hållbarhet minskar skillnader i hälsa Gör jämlikt gör skillnad! Samling för social hållbarhet minskar skillnader i hälsa 2 Titel Förord Det genomsnittliga hälsoläget i Sverige blir allt bättre. Det är en positiv utveckling som visar att satsningar

Läs mer

Var med och bestäm! Delaktighet och inflytande en förutsättning för hälsosamt åldrande. erfarenheter av hälsofrämjande arbete

Var med och bestäm! Delaktighet och inflytande en förutsättning för hälsosamt åldrande. erfarenheter av hälsofrämjande arbete Var med och bestäm! Delaktighet och inflytande en förutsättning för hälsosamt åldrande erfarenheter av hälsofrämjande arbete Var med och bestäm! Delaktighet och inflytande en förutsättning för hälsosamt

Läs mer

Aktivitet. Självständighet. och. Ett studiematerial om vardagsrehabilitering. Rebecka Arman

Aktivitet. Självständighet. och. Ett studiematerial om vardagsrehabilitering. Rebecka Arman Aktivitet och Självständighet Ett studiematerial om vardagsrehabilitering Rebecka Arman Förord Bakgrunden till detta studiematerial om vardagsrehabilitering är en satsning i Göteborgs Stad och stadsdelen

Läs mer

Utbildningsplan för dig som är arrangör av FaR -ledarutbildning

Utbildningsplan för dig som är arrangör av FaR -ledarutbildning Utbildningsplan för dig som är arrangör av FaR -ledarutbildning 2 Innehållsförteckning: KAPITEL SID Inledning 3 och innehåll 4 1. Fysisk aktivitet och hälsa 7 2. FaR Fysisk aktivitet på recept 13 3. FYSS

Läs mer

SALUTOGENT, JA, HUR SKULLE MAN ANNARS ARBETA! EN STUDIE OM DET SALUTOGENA SYNSÄTTET I PRAKTIKEN

SALUTOGENT, JA, HUR SKULLE MAN ANNARS ARBETA! EN STUDIE OM DET SALUTOGENA SYNSÄTTET I PRAKTIKEN SALUTOGENT, JA, HUR SKULLE MAN ANNARS ARBETA! EN STUDIE OM DET SALUTOGENA SYNSÄTTET I PRAKTIKEN Kandidatuppsats Organisations- och personalutvecklare i samhället Inriktning arbetsvetenskap 15 hp Alexandra

Läs mer

Äldres miljöer för fysisk aktivitet. samhällsplanering för ökad fysisk aktivitet och ett hälsosamt åldrande. Anna Bergman Stamblewski

Äldres miljöer för fysisk aktivitet. samhällsplanering för ökad fysisk aktivitet och ett hälsosamt åldrande. Anna Bergman Stamblewski Äldres miljöer för fysisk aktivitet samhällsplanering för ökad fysisk aktivitet och ett hälsosamt åldrande Anna Bergman Stamblewski Äldres miljöer för fysisk aktivitet samhällsplanering för ökad fysisk

Läs mer

Varför är det viktigt med hälsovård för äldre?

Varför är det viktigt med hälsovård för äldre? Varför är det viktigt med hälsovård för äldre? Möjligheten att påverka äldres hälsa är stor och flera undersökningar visar på goda resultat av det hälsofrämjande arbetet. I ett samhälle där befolkningen

Läs mer

Policy för det hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbetet i Landstinget Sörmland

Policy för det hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbetet i Landstinget Sörmland Policy för det hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbetet i Landstinget Sörmland 2006 Innehåll Inledning 1 Syfte 1 Landstinget Sörmlands definitioner 2 Mål 3 Uppföljning 4 Fördjupning 5 Hälsan globalt

Läs mer

Version för tryck 2014-08-01. Vård och omsorg i en ny tid

Version för tryck 2014-08-01. Vård och omsorg i en ny tid Vård och omsorg i en ny tid 1 Bakgrund Förbundsstyrelsen beslutade i maj 2012 att tillsätta en särskild arbetsgrupp för frågan om äldres vård och omsorg. Förbundsstyrelsens direktiv för gruppens arbete

Läs mer

Det handlar också om tid och pengar

Det handlar också om tid och pengar Det handlar också om tid och pengar Anhörigomsorg, försörjning, lagar Ann-Britt Sand Kunskapsöversikt 2014:2 Förord Detta är den 18:e i en rad av kunskapsöversikter om anhörigfrågor som publiceras av Nationellt

Läs mer

Nationell strategi för ett utvecklat föräldrastöd En vinst för alla

Nationell strategi för ett utvecklat föräldrastöd En vinst för alla Nationell strategi för ett utvecklat föräldrastöd En vinst för alla Innehåll Förord 3 Sammanfattning 4 Inledning 6 Nationell strategi för utvecklat föräldrastöd 11 Förord Föräldrar är de viktigaste personerna

Läs mer

Att tänka och arbeta hälsofrämjande. Teoretisk referensram och vägledande modeller

Att tänka och arbeta hälsofrämjande. Teoretisk referensram och vägledande modeller Att tänka och arbeta hälsofrämjande Teoretisk referensram och vägledande modeller JANUARI 2010 FÖRORD Folkhälsoarbete är ett långsiktigt arbete för att stärka och utveckla livsvillkor som främjar hälsa

Läs mer

Nationellt kunskapsstöd för god palliativ vård

Nationellt kunskapsstöd för god palliativ vård Nationellt kunskapsstöd för god palliativ vård vägledning, nationella riktlinjer och indikatorer Preliminär version Du får gärna citera Socialstyrelsens texter om du uppger källan, exempelvis i utbildningsmaterial

Läs mer

Förändring för en ännu bättre arbetsmiljö. Psykisk ohälsa. mer än en arbetsmiljöfråga

Förändring för en ännu bättre arbetsmiljö. Psykisk ohälsa. mer än en arbetsmiljöfråga Förändring för en ännu bättre arbetsmiljö Psykisk ohälsa mer än en arbetsmiljöfråga Författare: Anna Bergsten, Carin Hedström, Robert Thorburn Detta är en del i serien Förändring för en ännu bättre arbetsmiljö.

Läs mer

Regional folkhälsostrategi för Skåne 2010 2013

Regional folkhälsostrategi för Skåne 2010 2013 Regional folkhälsostrategi för Skåne 2010 2013 1 REGIONAL FOLKHÄLSOSTRATEGI 2010--2013 FÖRORD En god folkhälsa är ett centralt politiskt mål och ses alltmer som en viktig del i den regionala utvecklingen.

Läs mer

Hur ser fritiden ut i gruppbostad? Rapport om en pilotstudie av tidsanvändningen hos personer i gruppbostad i Stockholms stad 2011

Hur ser fritiden ut i gruppbostad? Rapport om en pilotstudie av tidsanvändningen hos personer i gruppbostad i Stockholms stad 2011 Hur ser fritiden ut i gruppbostad? Rapport om en pilotstudie av tidsanvändningen hos personer i gruppbostad i Stockholms stad 2011 1 Summering Staben för idrott och folkhälsa vid idrottsförvaltningen i

Läs mer

Stöd till anhöriga som vårdar och stödjer närstående

Stöd till anhöriga som vårdar och stödjer närstående Ds 2008:18 Stöd till anhöriga som vårdar och stödjer närstående Socialdepartementet SOU och Ds kan köpas från Fritzes kundtjänst. För remissutsändningar av SOU och Ds svarar Fritzes Offentliga Publikationer

Läs mer

Många vill veta men svaren är få. Rapport om befolkningsinriktad suicidprevention idéhistorisk litteraturstudie och fem kommuners erfarenheter

Många vill veta men svaren är få. Rapport om befolkningsinriktad suicidprevention idéhistorisk litteraturstudie och fem kommuners erfarenheter Många vill veta men svaren är få Rapport om befolkningsinriktad suicidprevention idéhistorisk litteraturstudie och fem kommuners erfarenheter NOVEMBER 2010 Syftet med rapporten är att redovisa kunskaper,

Läs mer

Nyckeltal som spelar roll. Förbättra styrningen med hjälp av nyckeltal

Nyckeltal som spelar roll. Förbättra styrningen med hjälp av nyckeltal Nyckeltal som spelar roll Förbättra styrningen med hjälp av nyckeltal Innehållsförteckning Förord...3 1. Nyckeltal i styrprocessen en sann utmaning!...4 2. Att genomföra en väsentlighetsanalys...7 2.1

Läs mer

Folkhälsoarbete för äldre varför och hur?

Folkhälsoarbete för äldre varför och hur? Folkhälsoarbete för äldre varför och hur? Praktiska erfarenheter från tio kommuner Anna Thille och Anette Hamerslag statens folkhälsoinstitut www.fhi.se Folkhälsoarbete för äldre varför och hur? Praktiska

Läs mer

målområde 6 En mer hälsofrämjande hälso- och sjukvård

målområde 6 En mer hälsofrämjande hälso- och sjukvård Kunskapsunderlag till folkhälsopolitisk rapport 2005 målområde 6 En mer hälsofrämjande hälso- och sjukvård statens folkhälsoinstitut www.fhi.se Kunskapsunderlag till Folkhälsopolitisk rapport 2005 målområde

Läs mer

FOKUSRAPPORT. Tio åtgärder för att främja unga vuxnas psykiska hälsa

FOKUSRAPPORT. Tio åtgärder för att främja unga vuxnas psykiska hälsa FOKUSRAPPORT Tio åtgärder för att främja unga vuxnas psykiska hälsa 2009 FOKUSRAPPORT Tio åtgärder för att främja unga vuxnas psykiska hälsa 2009 Rapporten är framtagen av Yvonne Forsell Eija Airaksinen

Läs mer

Pedagogiskt förhållningsoch arbetssätt

Pedagogiskt förhållningsoch arbetssätt Pedagogiskt förhållningsoch arbetssätt i omsorg om vuxna personer med måttlig till grav utvecklingsstörning Eskilstuna mars 2013 Christine Gustafsson, Akademin för hälsa, vård och välfärd Mälardalens högskola

Läs mer

Från snack. till verkstad. Förebyggande utvecklingsarbete med ungdomar

Från snack. till verkstad. Förebyggande utvecklingsarbete med ungdomar Från snack till verkstad Förebyggande utvecklingsarbete med ungdomar Från snack till verkstad Förebyggande utvecklingsarbete med ungdomar 1 Ungdomsstyrelsen är en myndighet som tar fram kunskap om ungas

Läs mer

Teamarbete som en väg mot ett gott arbetsklimat

Teamarbete som en väg mot ett gott arbetsklimat c - uppsats Hösten 2005 Institutionen för beteendevetenskap Personal- och arbetslivsprogrammet Psykologi Teamarbete som en väg mot ett gott arbetsklimat Författare Johanna Gullwi Therese Persson Handledare

Läs mer

Idrotten vill. Idrottsrörelsens idéprogram. omslagets framsida

Idrotten vill. Idrottsrörelsens idéprogram. omslagets framsida Idrotten vill Idrottsrörelsens idéprogram omslagets framsida Antagen av RF-stämman 2009 Idrotten vill Idrottsrörelsens idéprogram ISBN 978-91-9781-300-6 Idrotten vill Förord Förord Vid Riksidrottsmötet

Läs mer

FOKUS10. En analys av ungas inflytande

FOKUS10. En analys av ungas inflytande FOKUS10 En analys av ungas inflytande FOKUS10 1 En analys av ungas inflytande Ungdomsstyrelsen är en myndighet som tar fram kunskap om ungas levnadsvillkor. Vi ger stöd till föreningsliv och kommuner

Läs mer

Handbok i i cultural planning. Att fånga platsens själ

Handbok i i cultural planning. Att fånga platsens själ Handbok i i cultural planning Att fånga platsens själ H a n d b o k i c u l t u r a l p l a n n i n g Att fånga platsens själ Sveriges Kommuner och Landsting Hornsgatan 20, 118 82 Stockholm Tfn 08-452

Läs mer

BEGREPP OCH ERFARENHETER

BEGREPP OCH ERFARENHETER Tidigt förebyggande och rehabiliterande insatser ska öka när det gäller barn och unga samt vuxna med missbruksproblem - Prioriterat mål för Göteborgs Stad 2012 2014 BEGREPP OCH ERFARENHETER Innehåll Inledning...3

Läs mer