Handbok i i cultural planning. Att fånga platsens själ

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Handbok i i cultural planning. Att fånga platsens själ"

Transkript

1 Handbok i i cultural planning Att fånga platsens själ

2

3 H a n d b o k i c u l t u r a l p l a n n i n g Att fånga platsens själ

4 Sveriges Kommuner och Landsting Hornsgatan 20, Stockholm Tfn , SKL Kommentus Media AB Hornsgatan 15, Stockholm Tfn , Beställning av boken kan göras på telefon , via epost eller i vår nätbutik på SKL Kommentus Media och Sveriges Kommuner och Landsting 2011 Text: Kerstin Lundberg och Christina Hjorth Projektledare: Kerstin Lundberg Redigering, illustrationer, form & produktion: Björn Hårdstedt, SKL Kommentus Media Omslag: Ordförrådet AB Foto omslag: Johnér Bildbyrå AB / Kristofer Samuelsson Tryckeri: Åtta.45, Solna ISBN:

5 Förord Det finns ett ökande intresse för cultural planning en metod som gör det möjligt att föra in kulturella perspektiv i samhällsplaneringen och att försöka fånga det som är unikt för en plats, platsens själ. Sedan 2007 finns ett nätverk med företrädare för kommuner och regioner i Sverige. Det består både av personer som har tillämpat metoden, helt eller delvis, och av andra som är intresserade av att påbörja ett sådant arbete och vill ta del av de erfarenheter som finns. Vid nätverksträffar, seminarier och konferenser, då cultural planning diskuterats, har man efterfrågat en handbok som kan fungera som vägledning för dem som vill använda metoden. Syftet med den här skriften är att presentera en arbetsmodell som passar svenska kommuner och regioner. Till grund för arbetet ligger dels beskrivningar från andra länder dels kunskapen från hittills genomförda projekt i Sverige. Först ut var Göteborg, med stadsdelen Bergsjön, och Kronobergs län vars arbeten redan finns beskrivet i olika sammanhang. Pilotprojekt pågår på flera andra håll, projekt där man antingen tillämpar cultural planning eller låter sig inspireras av metoden. Initiativtagare till handboken var Erica Månsson under sin tid vid Regionförbundet södra Småland. Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) har tillsammans med Regionförbundet södra Småland anlitat Kerstin Lundberg (redaktör) och Christina Hjorth för att sammanställa boken. Statens kulturråd och Stiftelsen framtidens kultur har bidragit ekonomiskt. September 2011 Gunilla Glasare Direktör Avd. för tillväxt och samhällsbyggnad Sveriges Kommuner och Landsting Peter Hogla Regiondirektör Regionförbundet södra Småland

6 Innehåll Kulturella resurser i samhällsplaneringen 5 Cultural planning-processen steg för steg 11 Steg 1 Förberedelser och förankring 13 Steg 2 Cultural mapping 19 Steg 3 Analys 28 Steg 4 Avstämning 31 Steg 5 Handlingsplanen skrivs 33 Steg 6 Remissrunda 35 Steg 7 Slutarbete planen antas 37 Steg 8 Lansering 39 Steg 9 Genomförande, uppföljning och utvärdering 41 Cultural planning och kopplingen till andra planer och program 43 Att fånga platsens själ Användning av cultural planning i platsmarknadsföring 47 Läs mer 54

7 Kulturella resurser i samhällsplaneringen Samhällsplanering handlar om att skapa förutsättningar för en hållbar utveckling miljömässigt, ekonomiskt och socialt. Den rent fysiska planeringen är endast en del av samhällsplaneringen, som alltmer övergår till vad man skulle kunna kalla utvecklingsplanering. Utvecklingsplaneringen är inte enbart en fråga för den lokala nivån utan har i ökad utsträckning blivit ett viktigt område även för regionala aktörer. Globaliseringen, EU och den europeiska integrationen samt statens och kommunernas förändrade roller har medfört ett paradigmskifte. Istället för statliga stöd till periferin försöker man stärka varje regions potential och på så vis främja inomregional tillväxt. Konkurrensen kommuner och regioner emellan hårdnar. Många mindre samhällen och tätorter kämpar för sin existens. De för en ojämn kamp mot storstadsregionerna om att etablera nya arbetsplatser och motverka arbetslöshet och utflyttning. Men, också storstäderna brottas med problem som till exempel arbetslöshet, segregation och ökad kriminalitet. Människor idag väljer i ökad utsträckning var de vill bo och ställer allt större krav på en inspirerande livsmiljö, som erbjuder livskvalitet. Platsen (orten, staden, regionen) och dess kvaliteter blir alltmer betydelsefull för detta val. Det handlar då inte bara om att tillhandahålla goda kommunikationer och utbyggd samhällsservice som skola, vård och omsorg, vilket förutsätts fungera. Det gäller dessutom att profilera sig, att kunna erbjuda något specifikt, att sticka ut. Under de senaste decennierna har forskare och debattörer som till exempel Richard Florida, Robert Putnam och Åke E Andersson lyft fram olika faktorer som de anser vara väsentliga för att ett samhälle ska utvecklas. Dessa faktorer är talang, teknik och tolerans respektive sociala nätverk och k-samhället med bland annat kultur och kunskap. Den här ökade konkurrensen gör att nästan alla kommuner och regioner arbetar med platsmarknadsföring eller på engelska place branding Man Kulturella resurser i samhällsplaneringen 5

8 skapar ett varumärke och arbetar med slogans och kampanjer. Effekterna av platsmarknadsföringen är emellertid svåra att mäta. En rad viktiga frågor behöver dessutom diskuteras. Det gäller till exempel vem/vilka som har rätt att definiera en plats och avgöra vilken bild av platsen som ska visas? Vem/vilka har resurserna? Vilka platser är det som syns? Hur beskrivs de och vilka människor ryms i bilden av dem? Vilka är målgrupperna? Vilka värden är det som kommuniceras? Samhällsplanering i betydelsen att planera och utveckla en kommun/region förutsätter en helhetssyn och ställer stora krav på samarbete över sektorsgränserna. Då krävs delvis nya metoder och nya kompetenser för att integrera även s.k. mjuka faktorer och för att säkra medborgarinflytande. Cultural planning, är en metod som gör det möjligt att ställa den här typen av frågor och kanske även att finna några av svaren. Den står för ett humanistiskt synsätt, som sätter människan och mänsklig kommunikation i fokus. Specifikt för cultural planning är att metoden har sin tyngdpunkt i kulturella resurser. Det handlar om kulturburen samhällsplanering eller samhällsplanering med kulturella förtecken, där kultur ges en mycket vid definition. Det finns många, olika metoder för medborgarinflytande i samhällsplaneringen, till exempel charette och balanserade styrkort. En metod som på flera sätt liknar cultural planning är Ortsanalys, en, ursprungligen norsk, metod som använts på flera håll även i Sverige. Den har en tydlig utgångspunkt i den fysiska platsen och tar upp inte bara historia, geografi och bebyggelse utan även sådant som till exempel näringsliv, identitet, trygghet, sociala nätverk, kultur, segregation och hälsa. Analyserna resulterar i en rapport, där ortens starka och svaga sidor lyfts fram tillsammans med rekommendationer för framtida satsningar. Varför cultural planning Idag används kultur alltmer i konkurrensen mellan kommuner och regioner och lyfts ofta fram i marknadsföringssammanhang. Det är bra, men det ligger också en fara i det. Det kan lätt komma att handla om en ensartad kultur kulturella aktiviteter eller satsningar som visat sig framgångsrika någon annanstans. Man får en likriktning, som främst gynnar dem som är först ute. Det primära syftet med cultural planning är inte att skapa en positiv bild för att gynna ekonomisk tillväxt. Att arbeta med ytliga kampanjer är som att sätta läppstift på gorillan menar Franco Bianchini, en av de engelska forskare som arbetat med att utveckla cultural planning, Cultural planning handlar snarare om att hitta den verkliga bilden platsens DNA. Det handlar om att även våga vara kritisk och inte ens väja för de mörkare sidorna av självbilden. Med den verkliga bilden som grund och med utgångspunkt i det som är platsens styrka och särart, är det möjligt att skapa kreativa och kulturella aktiviteter/verksamheter som bidrar till att bygga upp 6 Kulturella resurser i samhällsplaneringen

9 eftersatta områden och skapa kraft att möta nya utmaningar i konkurrensen om talang, investeringar och erkännande. Det finns i samhället ett ökat intresse för kultur och en tilltro till dess betydelse för kreativitet, innovation och entreprenörskap. Studier har visat att kultur och kreativa näringar sysselsätter många människor och uppvisar högre tillväxttakt än ekonomin i övrigt. Kulturens ekonomiska betydelse ska inte underskattas, men det är viktigt att också inse att kultur har ett egenvärde och en betydelse som är långt större än den ekonomiska. Ett aktivt och mångsidigt kulturliv är till exempel en nödvändig förutsättning för såväl demokratisk som mänsklig utveckling. Ändå finns det många såväl kommuner som landsting/regioner där kulturfrågorna uppfattas som marginella. Den kulturella dimensionen saknas eller finns inte med på samma villkor som andra frågor, till exempel de ekonomiska och miljömässiga. Detta drabbar inte enbart kulturfrågor utan alla s.k. mjuka faktorer. Det råder brist på metoder som fångar upp även dessa perspektiv, liksom det råder brist på personer med kompetens att arbeta strategiskt med sociala och kulturella perspektiv i samhällsplaneringen. Det är förstås inte något som är unikt för kommunal eller regional verksamhet. Samma förhållande råder inom statliga myndigheter och andra delar av samhället, där det finns en stark sektorisering. Den här handboken riktar sig emellertid i första hand till den lokala och regionala nivån, men för att ett nytt synsätt ska få genomslag krävs naturligtvis att det finns på alla nivåer. och vad är det? Cultural planning har uppstått ur ett behov av att bredda samhällsplaneringen, finna nya vägar och få med kulturella perspektiv i samhällsplanering och samhällsutveckling. Begreppet började användas i USA redan på 70- och 80-talen. Metoden har tillämpats från början av 1990-talet framför allt i engelskspråkiga länder som USA, Canada, Australien samt olika städer i Europa. En rad forskare och konsulter har utvecklat och beskrivit metoden. Franco Bianchini, Charles Landry, Lia Ghilardi och Colin Mercer, för att bara nämna några. I England har till exempel konsultgruppen Comedia arbetat med att utveckla idén om Creative Cities och cultural planning från slutet av 80-talet. De har bland annat utarbetat strategier för att utveckla kulturindustrin och betonat den betydelse som ett aktivt kulturliv the night time economy har för samhället. Det är ett arbete, som resulterat i en rad böcker och rapporter. I Australien har intresset för att sprida metoden funnits hos en delstatsregering, medan det i Canada främst skett på ideell väg genom olika nätverk. Hur metoden spridits är dock lite oklart och skulle behöva bli föremål för en kartläggning. Det finns ingen given svensk översättning av det engelska begreppet cultural planning. Svårigheten att översätta cultural planning till svenska kan delvis Kulturella resurser i samhällsplaneringen 7

10 En traditionell bild av Småland en gärdesgård i vacker lantlig miljö... bero på att vi i svenskan inte alltid skiljer mellan konst och kultur på samma sätt som man i engelskan skiljer mellan arts och culture. Cultural planning ska inte, som ofta görs, översättas med kulturplanering då det leder tankarna fel. Det handlar inte om planering av kulturen. Det handlar snarare om att integrera och arbeta strategiskt med kulturella resurser (materiella såväl som immateriella) i samhällsutvecklingen. Cultural planning ersätter således inte konstpolitik eller kulturpolitik. Det är heller inte någon alternativ samhällsplaneringsmetod. Cultural planning handlar om att sätta in konst- och kulturpolitiken i ett vidare samhällsperspektiv och är ett komplement till traditionell samhällsplanering. Ett samhälle existerar genom den mänskliga aktivitet och det ständiga samspel som pågår människor emellan. Det är en levande organism med egen identitet. En god samhällsplanering tar sin utgångspunkt i platsen/området och invånarnas upplevelser av den. Cultural planning erbjuder en metod för att fånga och beskriva platsens själ. Den har ett utpräglat nerifrån- och upp perspektiv och är en demokratisk planeringsmodell, då den inhämtar medborgarnas kunskap, tankar och idéer. Vad är det man upplever som positivt och negativt? Utgångspunkten är upplevd livskvalité, värden man ser där man bor, vad som saknas, vilka drömmar och förväntningar som finns inför framtiden. Metoden innebär att man kartlägger de kulturella resurserna i ett samhälle genom s.k. cultural mapping och låter denna kartläggning utgöra grund för beskrivning och analys av hur samhället ser ut och upplevs av invånare och besökare. De kulturella resurserna är i detta sammanhang inte begränsade till 8 Kulturella resurser i samhällsplaneringen

11 och en modernare Linnéuniversitetet i Växjö (se även kommentar på sid 17). konst och kultur som produkter att konsumera utan som processer och system, integrerade i det sociala livet. Det handlar alltså inte om att kopiera sådant som varit lyckosamt på andra håll. Det handlar inte i första hand om att söka efter svagheter att förbättra. I stället handlar det om att hitta och beskriva det som är karaktäristiskt för en särskild plats eller ett särskilt område, att lyfta fram och utveckla det som är platsens tillgångar och särart att utforska platsens DNA. Där finns grunden för den utveckling man vill se i framtiden. Vad menas med kulturella resurser? Begreppet kulturella resurser är centralt i cultural planning. Det omfattar såväl konst i snäv, estetisk betydelse som kultur i dess vida, etnologiska eller antropologiska mening. Kulturella resurser inbegriper inte bara kultursektorn med såväl konst (teater, musik, bild, litteratur och kulturarv) som kulturella näringar (dvd, böcker och e-försäljning av musik) utan även kreativa näringar som till exempel arkitektur, design, reklam, film/foto, mode, turism. Men, kulturella resurser är inte enbart materiella. Det handlar också om immateriella värden som kreativitet, framtidstro, religion, traditioner m.m. Kultur i cultural planning står för mänsklig utveckling och kommunikation kort sagt för livskvalitet. Cultural planning är alltså inte någon ny konst- eller kulturpolitik. Det är inte heller någon alternativ samhällsplaneringsmetod. Cultural planning är en metod för att ta tillvara kulturella resurser och arbeta mer strategiskt och integrerat med kulturfrågor i samhällsplaneringen. Det är en metod som är Kulturella resurser i samhällsplaneringen 9

12 sektorsövergripande med ett tydligt nerifrån- och upp perspektiv, där olika människors värderingar och drömmar om framtiden tas till vara. Hur kulturella resurser kan ha betydelse Som framgått ovan är kulturella resurser något mycket brett, som på olika sätt har betydelse inom de flesta samhällsområden: Socialt och politiskt, därför att ett utvecklat lokalt kultur- och föreningsliv utgör grund för social hållbarhet genom att skapa förtroende och tillit mellan människor. Kultur är också väsentligt för en vital samhällsdebatt, vilket är basen i ett långsiktigt hållbart, demokratiskt samhälle. Rikt kulturellt utbud och/eller nöjesliv gör samhället mindre ödsligt på kvällstid och därmed tryggare att vistas i. Ekonomiskt har kultursektorns betydelse vuxit. De kreativa näringarna sysselsätter många människor samt uppvisar en högre tillväxttakt än ekonomin i övrigt. I och med övergången till ett informations- eller kunskapssamhälle ökar kulturens och kreativitetens betydelse som råvara för de kreativa näringarna och för turismen. Miljömässigt har såväl estetik som konst och kulturhistoria stor betydelse, vid sidan av de rent ekologiska frågorna som biologisk mångfald, luft och vatten. Bebyggelsens och platsernas estetiska utformning och historiska arv bidrar starkt till ortens eller områdets identitet. En stark identitet gör en plats intressant och attraktiv såväl för invånarna som för besökare och turister. Även symboliskt har kultur stor betydelse. Kultur används idag medvetet för att öka attraktiviteten och marknadsföra en plats. Med hjälp av kultur kan mediebilden av ett samhälle förändras. Kulturella resurser kan inte minst skapa stolthet hos invånarna ( jfr intresset för att bli europeisk kulturhuvudstad eller för att komma med på Unescos världsarvslista). 10 Kulturella resurser i samhällsplaneringen

13 Cultural planning-processen steg för steg Metoden Den här handboken är framför allt inspirerad av manualer eller riktlinjer från Canada och Australien. Metoden finns beskriven dels i Cultural Planning Toolkit en guide utgiven av nätverket Creative cities i Canada, och dels i Cultural Planning Guidelines for local government som regeringen i den australiska delstaten New South Wales givit ut. Materialet har bearbetats för att passa svenska förhållanden och kompletterats med erfarenheter från Sverige. I olika manualer för cultural planning beskrivs utvecklandet av en strategi i olika steg. I ovan nämnda beskrivningar är de nio, men det förekommer även varianter med färre steg. Det finns variationer i terminologi och tågordning, men en fullständig samstämmighet både när det gäller vikten av ett tvärsektoriellt tillvägagångssätt och kartläggningens (mappingen) centrala roll i cultural planning. En metod kan och ska emellertid inte kopieras rakt av. Alla delar i den här processen kanske inte är lämpliga eller ens möjliga att använda i din kommun eller region. Såväl förutsättningar som resurser varierar. Beskrivningen kan ändå vara en utgångspunkt och fungera som vägledning och inspiration. Tidplan I beskrivningen av metoden anges en ungefärlig tidplan som bygger på ovan nämnda handböcker. Den omfattar en planeringstid på totalt ett till ett och ett halvt år, men tidsåtgången kan självklart variera betydligt, beroende på vilka förutsättningarna är. För varje steg finns en tidsangivelse ändå med. Utan att på något sätt vara bindande kan den kanske fungera som en slags riktmärke; Längre tid innebär kanske att projektet riskerar att förlora tempo. Kortare tid kan medföra sämre kvalitet och bristfälligt underlag för planeringen. Det är viktigt att ha tålamod med den här typen av arbete. Slutresultatet kanske man inte ser förrän efter tio år. Cultural planning processen steg för steg 11

14 de nio StEgEn 1. Förberedelser och förankring 2. cultural mapping 3. analys 4. avstämning 5. handlingsplanen skrivs 6. Remissrunda 7. Slutarbete planen antas 8. lansering 9. Genomförande, uppföljning och utvärdering

15 Steg 1. Förberedelser och förankring (2 3 månader) Innan själva arbetet påbörjas är det viktigt att tänka igenom varför man väljer att arbeta med cultural planning och vad man vill uppnå. Det är också viktigt att sprida kunskap om processen och hämta inspiration och erfarenheter från andra, som kanske kommit lite längre. Geografisk avgränsning En cultural planning process kan användas i en kommun eller region, men metoden används också med fördel för ett mindre, avgränsat område, som till exempel en stadsdel. Arbetssättet och slutresultatet skiljer sig förstås åt, beroende på hur stort geografiskt område man väljer att arbeta med. I Sverige är det framför allt Kronobergs läns landsting som arbetat med en hel region även om intresset finns även i andra regioner eller län. I de internationella exempel, vi känner till, har man ofta arbetat med en hel stad. I flera svenska kommuner arbetar man med cultural planning eller en modell inspirerad av cultural planning. Vanligast är att metoden används för utvecklingen av en stadsdel eller ett annat mindre avgränsat område. Det gäller till exempel Bergsjön i Göteborg, stadsförnyelseprojektet H+ i Helsingborg och stadskärnan i Jönköping. Metoden, som bygger på ett lokalt, underifrånperspektiv, lämpar sig kanske bäst för mindre, avgränsade områden. Att arbeta med en hel kommun respek- Steg 1 Förberedelser och förankring 13

16 I Västra Götalands län har man skapat en stödfunktion, ett idélaboratorium, för de kommuner som valt att arbeta med cultural planning: Cultural planning laboratory (CPL). På CPL:s webbplats (se ovan) framgår vilka kommuner som deltar och vilka samarbetspartners man har. tive en hel region har emellertid fördelen att arbetet enklare kan kopplas till andra planer och till budget. Grunden för cultural planning är att arbeta sektorsövergripande, med ett helhetsperspektiv för ett territoriellt definierat område. Men, tänk på att kultur inte följer administrativa gränser! 14 Steg 1 Förberedelser och förankring

17 Förankring a och o Beslut om att genomföra en cultural planning process bör fattas av den högsta politiska ledningen en förutsättning för ett lyckat resultat. De måste känna till och tro på processen. De måste också vara beredda att avsätta de resurser som krävs för att genomföra en bra planering. Inled därför arbetet med att sprida kunskap om metoden. Vad innebär den? Vilka fördelar har den och vilka nackdelar? Lär av erfarenheterna från andra kommuner eller regioner! Att arbeta med cultural planning kräver tid och engagemang. Finns de förutsättningarna? Hur bryter vi ner motstånd och revirtänkande? Diskutera budget för projektet och var realistisk! Tänk igenom kostnaderna noggrant för att förhoppningsvis undvika besvikelser i ett senare skede. Erfarenheterna visar att förankringsarbetet ofta tar längre tid och är betydligt mer arbets- och tidskrävande än planerat. Ett viktigt tips: Lägg ännu mera tid på förankring. Vi gjorde ett jättejobb med förankring, besökte alla kommuner och jättemånga aktörer. Vi borde haft med universitetet och kommunerna från början. Vi misslyckades med förankringen hos studieförbunden och missade samarbetet med näringslivet. Vi borde jobbat ändå mer med detta Erica Månsson, dåvarande kulturchef i Landstinget Kronoberg; nu VD i Kulturparken Småland) hur ska arbetet organiseras? När beslutet att arbeta med cultural planning väl är fattat, är det dags att skapa en organisation för arbetet. Det gäller att ta ställning till frågor som X var ska huvudansvaret för projektet ligga? X vem ska genomföra arbetet? X vilka ska involveras? Ju högre upp i organisationen frågan hamnar desto större är möjligheten att nå ett lyckat resultat. Lämpligen bildas en liten styrgrupp på central ledningsnivå. Det är viktigt att den har stark politisk förankring helst politisk representation något som är viktigt för att ge arbetet legitimitet och genomslagskraft. Styrgruppen ansvarar för att göra en tidplan och fastställa budget. Steg 1 Förberedelser och förankring 15

18 Det konkreta arbetet utförs av en arbetsgrupp, som bör vara tvärsektoriell med sakkunniga från flera berörda förvaltningar. Arbetsgruppen organiserar och genomför arbetet samt ansvarar för mapping-processen. Dess första uppgift är att utarbeta en detaljerad plan för projektet. Det behövs en eller flera projektledare som ansvarar för och leder projektet. Det är näst intill nödvändigt med god lokal förankring. Finns någon/ några inom befintlig organisation? Det ökar chansen att kunskapen stannar kvar inom organisationen och att processen kan fortgå även efter att projektet slutförts. Det är viktigt att involvera samhället utanför den politiska organisationen; ideella föreningar, det lokala näringslivet, ungdomsföreningar etc. Ett sätt är att tillskapa en referensgrupp eller partnership, vars uppgift blir att fungera som bollplank, ge synpunkter och idéer samt bidra till förankringen i samhället. Förutom representanter för intressegrupper, organisationer, föreningar och akademin, kan där ingå även enskilda nyckelpersoner, som kan tillföra kompetens och inspiration i kraft av sin profession, sitt engagemang och även kanske bidra med ett externt perspektiv. Tänk på att få en bredd i urvalet av deltagare, men beakta lustprincipen. Det ska vara ett roligt arbete som är intressant och utvecklande! Kanske är det bra med en extern konsult med erfarenhet från andra håll som kan ge råd och stöd under processen. Någon som ser med andra glasögon. Det kan även behöva knytas andra kompetenser till projektet, till exempel X extra administrativt stöd för att arrangera möten, samla in och systematisera material, sköta ekonomin etc X kunskap i webbdesign för att lägga upp en hemsida och ge hela processen en tydlig grafisk identitet och kunna kommunicera med invånarna via nätet. X informatörskompetens då processen bygger på transparens, delaktighet och kommunikation. X Genom att involvera frivilliga i arbetet är det möjligt att skapa ett större engagemang och intresse i lokalsamhället. Att jobba med cultural planning och göra det stora arbetet var något av det roligaste som jag varit med om i mitt politiska uppdrag. Eva Löfqvist dåvarande ordförande i Länsutvecklingsstyrelsen, Landstinget Kronoberg 16 Steg 1 Förberedelser och förankring

19 Finansiering och budget Det är självklart viktigt att tidigt se över vilka resurser man disponerar såväl ekonomiskt som personellt. Räkna med att arbetet tar tid och att framför allt de som sitter i arbetsgruppen, och givetvis projektledaren, har tid avsatt för detta. Kanske behövs extra personal för intervjuer, webbsidor m.m. Det kan vara värt att avsätta pengar för någon extern konsult för att få tillgång till specialkompetens vad gäller cultural planning och inte minst för att få någon som kan se förhållandena med andra glasögon. Faktorer som påverkar kostnaden för undersökningen X Kunskaper och resurser som finns att avsätta inom den egna organisationen? X Vilka frivilliga krafter finns att tillgå? X Undersökningens omfattning, territoriellt eller innehållsmässigt. X Vilken typ av rapport du väljer att göra. Det var helt fantastiskt bra att anlita en utomstående och utländsk konsult som Lia Ghilardi: Hon kom in med helt friska ögon och utmanade alla uppfattningar om Småland. Ställde frågor som: Är ni verkligen så kluriga och entreprenöriella som ni säger? Varför framställer ni er som bönder i alla turistbroschyrer? Hon tyckte att det fanns ett image gap mellan den bild av Småland som vi kommunicerade med röda små stugor på landet och det ganska moderna livet med koppling till IT och universitet som finns i t.ex. Växjö eller Älmhult. Hon fungerade också som en viktig spegel för oss själva av vår egen självbild, av den bild som vi kommunicerade till andra och av själva området. Erica Månsson Steg 1 Förberedelser och förankring 17

20 de nio StEgEn 1. Förberedelser och förankring 2. cultural mapping 3. analys 4. avstämning 5. handlingsplanen skrivs 6. Remissrunda 7. Slutarbete planen antas 8. lansering 9. Genomförande, uppföljning och utvärdering

21 Steg 2. Cultural mapping (4 6 månader) Det andra och viktigaste steget i cultural planning-processen är att skapa en bild av det aktuella området. Det görs med hjälp av cultural mapping, vilket står för en kartläggning i syfte att ta reda på vad som är karaktäristiskt för platsen/området och människors upplevelser av den och den kultur som finns där. Cultural mapping är alltså ett sätt att beskriva de kulturella resurserna. Men håll i minnet att det handlar om kultur och kulturella resurser i mycket vid mening. Det handlar inte bara om utbud och konsumtion utan det handlar om kulturvanor, värderingar, livsstil mm. Därför behövs en användarvänlig definition av kulturella resurser, en definition som innefattar det sätt på vilket människor och samhällen interagerar med dessa. Cultural mapping består av metoder för att ta reda på och förstå hur människor upplever en plats och kulturen där. I första hand gäller det de människor som lever där, men även andra som har en relation till platsen. Med cultural mapping, som utgör själva kärnan i cultural planning, menar vi samtliga delar av kartläggningen både research eller kunskapsinsamlingen som lägger grunden för själva kartläggningen samt kartläggningens både kvantitativa och kvalitativa del. Steg 2 Cultural mapping 19

22 Var ska man börja? Innan man börjar arbetet med mappingen är det viktigt att skapa en struktur att arbeta efter. Skala och omfattning är viktigt att diskutera, liksom syftet med mappingen. Vilka frågor ska ställas? Vilka ska involveras? Försök få en uppfattning om i vilken mån samhället är redo för en process som denna. Framgången beror i stor utsträckning på graden av förankring och engagemang hos dem som bor på platsen. Det är viktigt att hitta samarbeten och partners. Sök hjälp och allierade på ett tidigt stadium i processen. Kommunen/regionen, det lokala näringslivet och akademin har var för sig en mycket stor kompetens som, om den läggs samman, blir mycket bred. Invånarna och den mångfald de representerar är på samma sätt en stor resurs. Bland dem finns både eldsjälar och entreprenörer, men också alla de enskilda individer som tillsammans skapar framtiden. Lägg stor vikt vid att informera och förankra arbetet. Processen måste vara transparent, demokratisk och öppen samt erbjuda möjligheter till delaktighet. Om gensvaret blir stort växer kartläggningen snabbt. Det gäller därför att göra en tydlig avgränsning redan från början och se till att det finns resurser att ta emot den kunskap och de synpunkter som kommer fram. 1. Skapa en kunskapsbas Arbetet börjar med att befintlig kunskap sammanställs genom att olika uppgifter samlas in. Det kan vara demografiska fakta, utredningar, policydokument och rapporter. Finns de kulturella perspektiven med i budgetskrivelser, stadsplaner, näringslivsdokument, skolplaner, strategiska utvecklingsplaner m.m.? Vad finns i lokala pressarkiv, arkiv, museer och bibliotek? Olika verksamheter i kommunen kan bidra med egen kunskap och med analyser till det pussel som mapping-processen utgör. Det kan behövas tid för att prata sig samman och lära sig förstå och respektera olika sektorsföreträdares sätt att uttrycka sig eller, om man så vill, deras olika kulturer och fackspråk. Det gäller såväl i samarbetet mellan de olika sektorerna inom förvaltningen som i mötet med näringsliv, akademi och allmänhet. Försök identifiera vilka kopplingar som finns (eller bör finnas) mellan kultur och andra verksamhetsområden som till exempel stadsplanering, parker och friluftsliv, turism mm. Diskutera på vilket sätt kulturella aspekter är relevanta och betydelsefulla inom dessa områden. Ta fram en första gemensam bild. Börja med att göra en första SWOT- analys utifrån den samlade kunskap som finns i arbetsgruppen. Vilken bild har ni av samhället? Vilka styrkor och svagheter finns det? Hur ser ni på hot och möjligheter? Längre fram kommer det vara intressant att se om den bild som skissas här, kommer att överensstämma med de andra bilder som växer fram senare i processen. Det lokala biblioteket är en ovärderlig tillgång när det gäller informations- 20 Steg 2 Cultural mapping

23 I Västra Götaland har man inlett ett arbete med att utveckla biblioteken till cultural planning-center. Tanken är att använda biblioteken som mötesplats, skyltfönster och informationscenter för cultural planning arbetet. Biblioteken kan få en aktiv roll i samhällsutvecklingen. Förutom att vara kunskapsförmedlare, i perspektivet att information och kunskap är en strategisk resurs, så utgör de ett öppet demokratiskt rum med lokalsamlingen i centrum. sökning och kan ha en spindeln i nätet funktion. Där finns kunnig personal, som är utbildade till informationsmäklare. Använd det för att spegla processen. Låt det bli möjligt för medborgarna att följa arbetet i bild och text. Biblioteket kan fungera som mötesplats och centrum för projektet vara ett skyltfönster. 2. kartlägg de kulturella resurserna Denna kartläggning, som utgör själva kärnan i cultural mapping, består av både en kvantitativ och en kvalitativ del. Kvantitativa data Insamlingen av fakta kan göras nästan hur stor som helst. I allmänhet finns redan en stor mängd data att tillgå och ännu mer har kommit fram i den första fasen av kunskapsinsamlingen. Hur stor mängd fakta man väljer att ta fram, beror på hur grundlig undersökning man vill göra och vilka resurser man förfogar över. Tänk dock på att det inte enbart är fråga om att samla in fakta utan också att ha möjlighet att kunna analysera och använda dem. Nedan ges en rad exempel på kvantitativa data som kan vara intressanta att studera. Exempel på fakta som inhämtas i en kvantitativ kartläggning: X Kulturarv arkeologi, kulturhistorisk bebyggelse, traditioner och dialekter. X Professionella konstnärer, uppdelat på olika konstformer X Kulturinstitutioner läge, tillgänglighet och utnyttjande X Kulturrelaterade företag gallerier, media, design, förlag m.m. X Kultur bland unga Steg 2 Cultural mapping 21

24 Kulturell mångfald (etniska minoriteter och andra intressegrupperingar) Spontankultur/deltagarkultur Natur- och rekreationsområden Turism besöksmål, festivaler, events Mötesplatser, restauranger, caféer m.m. Konsthantverk Konstnärliga utbildningar och kvalitativa Utmärkande för cultural mapping är att det inte enbart handlar om statistik och hårda fakta utan också om mjuka, immateriella värden. Den delen kommer senare att utgöra basen i de intervjuer och möten som hålls. Exempel på frågor att ställa: Vad är det som ger platsen/området dess karaktär? Studera hur den beskrivs i litteraturen, sånger, lokal humor, myter och sägner Hur beskrivs platsen/området i turistbroschyrer och media? Hur framställs platsen/området i marknadsföringen av den? Vilken är den lokala/regionala historien? Vad berättar arkitekturen och den offentliga konsten om det förflutna? Finns det en historia som inte omnämns, som man vill glömma? Finns det en speciell matkultur; lokala traditioner och specialiteter? Vilka är mötesplatserna? 3. Dags att möta medborgarna och ta reda på vad de tycker När alla fakta samlats in görs en sammanställning och analys av materialet. Vad är det mer vi behöver veta? Kartläggningen kan till exempel ha visat hur många bibliotek som finns och hur stor utlåningen är. Däremot säger den ingenting om vad invånarna tycker om biblioteket eller vad det betyder för samhället och det sociala livet där. Den kan också ha gett besked om vilka mötesplatser som finns och när de är tillgängliga och befolkade. Däremot saknas kanske kunskap om vad människor tycker om dem. Är de attraktiva eller går man dit enbart därför att man måste? Därför måste kartläggningen fortsättas genom att olika människors åsikter samlas in. Invånarna i ett samhälle utgör en kollektiv kunskapskälla och tankesmedja. Genom att involvera dem och vädja till deras förmåga och begåvning föds nya idéer och tankar. Kunskapen om samhället fördjupas. Syftet är att komma åt den kunskap som finns under ytan såsom drömmar, minnen, sånger och förväntningar. Nu blir uppgiften: att hitta osynliga värden, föreställningar och uppfattningar 22 Steg 2 Cultural mapping

25 att studera de bilder av staden som finns hos invånare och besökare (favoritplatser, fula och glömda platser, genvägar och mötesplatser) att fånga upp visioner, drömmar och förväntningar om framtiden Som man frågar får man svar Det är viktigt att formulera de frågor man vill ha svar på. Men, det är ännu viktigare att lämna öppningar för nya teman och spår, som kommer fram under processens gång. Följande frågor kan vara en utgångspunkt och ge inspiration: Finns det något som gör den här platsen unik? Vilka platser uppfattas som vackra respektive fula? Plus och minus med att bo på platsen? Hur ser människors drömmar och förväntningar ut inför framtiden? Finns det behov som inte tillgodoses? Hur ser nöjeslivet ut? Vilka är mötesplatserna formella och informella? Finns det ett liv då affärerna stängt för kvällen? Vad betyder idrotten för platsen? Känner människor stolthet över platsen där de bor? Vilka fördelar har platsen? Vad tycker man om att göra på sin fritid? Fundera över vilka som ska tillfrågas och på vilket sätt det ska ske. Utforma enkäter och frågor till djupintervjuer. Identifiera alla deltagare, partners och intressenter som ska involveras i själva kartläggningen. Det kan vara människor inom näringsliv, handel, restauranger, kulturindustri, konstnärer, kulturarbetare, media, fritidsanläggningar, reklambyråer mm. Fastställ antalet intervjuer och möten. Det är bra med en tidplan. Intervjuerna ska göras intensivt under en begränsad period en frusen tidszon. Då slipper man väga in de förändringar som kan uppstå och påverka resultatet om det går för lång tid. Vem gör jobbet? Arbetsgruppen har givetvis en nyckelroll när det gäller att organisera det praktiska genomförandet och att kommunicera resultatet, men räcker inte till för att göra allt som behövs. Sök allierade och ta hjälp i arbetet. Att ha många intervjuare underlättar och förhindrar att det blir en långdragen procedur. Förankringen blir också bättre genom att många människor blir en del i arbetsprocessen. Involvera skolelever och studenter. De kan vara delaktiga både i att göra research och att genomföra intervjuer och enkäter. För att mappingen ska kunna bli en del av undervisningen i de lokala skolorna eller ett examens- Steg 2 Cultural mapping 23

26 I Kronobergs län använde man sig av organisationer, som på ett eller annat sätt fick stöd av Landstinget Kronoberg, vilka var och en fick ett specifikt uppdrag att undersöka. Det var konsulenter och institutioner som till exempel ALMI och Nätverket SIP (en av länets ungdomsorganisationer. Exempel på uppdrag som lämnades till organisationerna att beskriva: Smålands museum identitet ur ett småländskt perspektiv Nätverket SIP hur organiserar unga sina aktiviteter? Institutet för lokal och regional demokrati livskvalitet ur ett mångkulturellt perspektiv ALMI värderingar hos företagare Reaktor Sydost (regionalt resurscentrum för film) Småland i filmen arbete på universitetet, är det viktigt att vara ute i god tid och att anpassa tiden till deras studiegång innan all planering redan är gjord. Försök även engagera lokala politiker. Förutom att det är ett sätt att få del av den stora kunskap de redan har, kan mapping-processen kanske ge dem möjlighet att möta invånarna på ett nytt sätt. Det finns även många ideella krafter i föreningar och organisationer. Genom att involvera dem når man ut i deras nätverk och får del av den kunskap som de har om sitt samhälle. För att ge mindre, resurssvaga föreningar möjlighet att delta i arbetet, kan det underlätta om det finns möjlighet att ge dem ett arvode för deras insatser. Transparens är ett nyckelbegrepp i cultural planning. Det är bra om det finns möjlighet att följa arbetsprocessen utifrån. Använd därför sociala medier, som gör det möjligt att på ett enkelt sätt kommunicera kartläggningen medan den pågår. En aktiv webbsida bidrar till att skapa delaktighet. Det finns många olika sätt att samla in synpunkter från medborgarna. Här följer en provkarta på några av de möjligheter som står till buds. 24 Steg 2 Cultural mapping

27 Möten Visions- och strategimöten Seminarier Informationsinriktade work-shops Öppna forum Open Space Dialogcafé Fokusgrupper Studiecirklar Charette Individbaserade undersökningar Enkätundersöknngar Webb-baserade enkäter Djupintervjuer med intressenter Barometer undersökning Story telling Övrigt Uppsökande verksamhet Fältstudier Observation av offentliga platser Datasimuleringar, modeller X X Omöjliga möten, dvs. man för samman människor eller grupper av människor som inte brukar träffas. Medieanalys ett sätt att få en bild av hur andra uppfattar platsen och hur den beskrivs i turistinformation och marknadsföringsmaterial. Vad visas upp? Vad göms? 4. Sammanställning När alla intervjuer, enkäter och möten är avklarade är det dags att sammanställa materialet. Kartläggningen ska ju ligga till grund för handlingsplanen. Det är ett stort arbete att analysera hela materialet och att framställa/presentera det på ett begripligt sätt. Försök att hitta en passande struktur! Man kan till exempel göra en uppdelning i dåtid, nutid och framtid. Ett annat sätt är att beskriva platsen/området utifrån olika särintressen. Hur har barn och ungdomar beskrivit den? Konstnärerna? Företagarna? Ett annat alternativ är att behandla materialet tematiskt: Hur bor vi? Hur roar vi oss? Vad äter vi? Hur möts vi? Vad är vi stolta över? Vad skäms vi för? Vad drömmer vi om? Steg 2 Cultural mapping 25

28 5. Presentation Presentera gärna resultatet av mappingen på ett sätt som kan engagera. Varför inte göra en utställning av vackra och fula platser som kan visas på biblioteket? Eller kanske ordna en berättarkväll, där de lokala berättelserna som kommit fram under arbetet presenteras. I kommuner, där man använder GIS (Geografiskt Informations System), kanske det är lämpligt att presentera materialet i kartform. Så kan man till exempel lägga in platser där människor möts, till exempel caféer, kulturinstitutioner, gallerier etc. Man kan också presentera platser/områden som människor upplever positivt och givetvis även sådana som upplevs negativa. Platser där man är rädd att vistas under kvällstid och platser där man känner sig trygg. Ett annat sätt är att till exempel låta barn och ungdomar göra sina egna kartor eller anlita konstnärer som visualiserar mapping resultaten i kreativa kartor. Möjligheterna är närmast oändliga. I inledningen av arbetet i Tjörn skapades en barometer med hjälp av en serie bilder på miljöer i Tjörn, om vilka människor fick tycka till. Grönt betyder positivt, rött negativt. Akvarellmuseet i Skärhamn, en av Tjörns heta platser. 26 Steg 2 Cultural mapping

29 Om Tjörns arbete med cultural planning Tjörns kommun inledde sitt arbete med cultural planning hösten Processen startade efter ett fullmäktigebeslut och var väl förankrat i den politiska processen. Det är ett strategiskt projekt om kommunens framtida identitet. Referat ur budget/verksamhetsplan : Kultur och fritidsnämnden ska starta ett kommunövergripande arbete kring hur kulturen kan bli en ännu starkare utvecklingsfaktor för Tjörns kommun, så kallad cultural planning. Två projektledare utsågs att genomföra arbetet, Maria Bäckersten och Catherine Berntsson. Arbetet inleddes med att projektledarna informerade arbetsplatser, föreningar och samtliga nämnder och bolagsstyrelser om cultural planning. Tjörn presenterades genom ett bildcollage. Tjugo bilder visades i 20 sekunder vardera. Det är en metod för att snabbt ge en sammansatt bild av en plats. De genomförde också en barometerundersökning bland deltagarna som fick tycka till om tio platser positivt eller negativt? Projektledarna fick en bild av hur människor uppfattade olika platser på Tjörn. Deltagarna hade också möjlighet att kommentera sina val. Dessa kommentarer var möjliga att sortera i olika teman. Projektledarna har också genomfört en inventering av de kulturella resurserna på Tjörn. På Tjörn har man valt att låta cultural planning ingå i arbetet med översiktsplanen. En politisk styrgrupp har bildats bestående av representanter från kommunstyrelsen, barn- och utbildningsnämnden, samhällsbyggnadsnämnden, socialnämnden, kultur- och fritidsnämnden, samt Tjörns Bostads AB. Både majoritet och opposition är representerade i styrgruppen. Studenter från Högskolan för design och konsthantverk (HDK) genomförde ett projekt vars syfte var att engagera ungdomar i processen och få dem att bidra till kommunens utvecklingsarbete inom ramen för cultural planning. en jämförelse av vad ungdomar och de kommunala tjänstemännen och politikerna ser som kulturresurser kan ändå lyftas fram. Tjänstemännen och politikerna lyfte fram klassiskt vackra platser och turistattraktioner som kulturresurser. De kulturresurser som ungdomarna lyfte fram utgick istället från vad de tyckte om att göra, vilket gav större variation av resurser. ( ur HDK elevernas rapport) Under hösten 2010 startade dialoggrupper med alla chefer på Tjörn kring cultural planning. Bland annat fick de värdera olika platser på Tjörn. Alla dessa olika projekt ger olika bilder av Tjörn. Under analysfasen blir det projektledarnas uppgift att lägga pussel och se vilken bild som kommer att framträda. Analysen kommer att bilda underlag för den handlingsplan som ska tas fram. Steg 2 Cultural mapping 27

30 de nio StEgEn 1. Förberedelser och förankring 2. cultural mapping 3. analys 4. avstämning 5. handlingsplanen skrivs 6. Remissrunda 7. Slutarbete planen antas 8. lansering 9. Genomförande, uppföljning och utvärdering Steg 3. analys (2 3 månader) Genom att sammanställa och analysera det insamlade materialet skapas en bild av samhället. Överensstämmer den med den första skiss ni gjorde i arbetsgruppen? Analysen gör det möjligt att identifiera nyckelfaktorer och prioriteringar samt att sätta upp mål för handlingsplanen. Hur bilden kommer att se ut är givetvis beroende av vilka som medverkat i arbetet med att skapa den. Är det något perspektiv som saknas? Någon grupp som inte kommit till tals? Kanske finns det möjlighet att komplettera.

31 Jämför den bild som skapats med befintliga mål och riktlinjer och sätt in den i ett vidare perspektiv. Gå gärna tillbaka till de mål, som satts upp för arbetet i början. Undersök i vilken utsträckning medvetenheten om kultur och kulturella resurser har ökat i kommunens/regionens arbete. Ett viktigt syfte med handlingsplanen är att visa betydelsen av kulturella resurser och perspektiv även inom andra verksamhetsområden. I den här fasen av cultural planning kommer förmågan att arbeta tvärsektoriellt att prövas. Genom tillgången till varandras skiftande kompetenser, kan förslagen belysas ur olika synvinklar. Gå igenom och analysera all information Identifiera mönster och teman i materialet från intervjuer, fokusgrupper, berättelser och allmänna möten? X Hur förhåller sig statistiken till verkligheten, som människor uppfattar den? X Koncentrera viktig information och olika ämnesområden X Stämmer resultaten i cultural planning arbetet med kommunens/ regionens mål? Är de realistiska, vad innebär de till exempel ekonomiskt och resursmässigt? X Stämmer den bild som kommit fram i mapping-processen med den officiella bilden, och med den bild som arbetsgruppen tog fram i början av processen? I Kronobergs län arbetade man med kartläggningsarbetet under sex månader. När materialet analyserades framträdde en bild av länet, som delvis skiljer sig från den man hade tidigare. Man fann att Småland är ett mycket starkt varumärke, men att det moderna Småland inte alltid helt överensstämde med den traditionella bilden. Man fann bland annat ett utbrett mångsyssleri, en stark berättartradition, en stark media och IT-sektor, de ungas kraft och kompetens samt ett starkt intresse för klimat- och miljöfrågor. Steg 3 Analys 29

32 de nio StEgEn 1. Förberedelser och förankring 2. cultural mapping 3. analys 4. avstämning 5. handlingsplanen skrivs 6. Remissrunda 7. Slutarbete planen antas 8. lansering 9. Genomförande, uppföljning och utvärdering

33 Steg 4. Avstämning (pågår under hela processen) Det kan diskuteras om avstämning eller utvärdering ska ses som ett steg i processen, då det bör pågå kontinuerligt under hela tiden arbetet pågår. Eftersom det är så det framställs i de beskrivningar vi studerat, har vi valt att här ta upp det som ett fjärde steg. Eftersom arbetet med cultural planning har som syfte att integrera kulturfrågorna i samhällsplaneringen är det viktigt att, under hela processen, se till att resultaten kommer beslutsfattare och administration till del. Bidrar processen till en ökad medvetenhet kring kulturella resurser och perspektiv? Finns det organisatoriska skäl, som gör det svårt att arbeta strategiskt med ett kulturellt perspektiv i samhällsplaneringen? Försök att underlätta sektorsövergripande arbete i organisationen. Det kan ske antingen genom att permanenta sektorsövergripande arbetsgrupper tillskapas eller genom organisationsförändringar om organisationen utgör ett hinder. (Exempel på åtgärder för att främja sektorsövergripande arbete finns till exempel i skriften Stuprör och hängrännor Sektorsövergripande planering för attraktiv och hållbar livsmiljö (SKL 2008). Försök att få in resultaten av cultural planning arbetet i budget och andra strategiska dokument framför allt i ÖP, LUP och i RUP (lokala utvecklingsplaner och regionala utvecklingsplaner). Steg 4 Avstämning 31

34 de nio StEgEn 1. Förberedelser och förankring 2. cultural mapping 3. analys 4. avstämning 5. handlingsplanen skrivs 6. Remissrunda 7. Slutarbete planen antas 8. lansering 9. Genomförande, uppföljning och utvärdering

35 Steg 5. Handlingsplanen skrivs (1 2 månader) När mapping-processen är avslutad, startar arbetet med att ta fram förslag till handlingsplan. En handlingsplan kan se ut på många, olika sätt. Hur den ska komma att se ut är förstås beroende på vilket område som valts ut för cultural planning-processen en stadsdel, en kommun eller ett landsting/region. I en kommun är det bra om cultural planning-processen kan göras parallellt med översiktsplanen (ÖP) så att resultaten därifrån kan integreras i denna. På motsvarande sätt är det värdefullt att cultural planning-processen i ett landsting/region införlivas i den regionala utvecklingsplanen ( RUP:en ). Börja med att beskriva den bild av samhället som mappingen resulterat i. Vilka teman har valts ut att vidareutveckla och varför? Vilka förslag är möjliga att genomföra? Kanske är det också möjligt att beräkna kostnader och peka ut vem/vilka som ansvarar för implementeringen. Se till att först ta upp sådana förslag som går att genomföra omgående. Det är viktigt för trovärdigheten och för att de människor som deltagit i processen får bekräftelse på att deras arbete gett resultat. Steg 5 Handlingsplanen skrivs 33

36 de nio StEgEn 1. Förberedelser och förankring 2. cultural mapping 3. analys 4. avstämning 5. handlingsplanen skrivs 6. Remissrunda 7. Slutarbete planen antas 8. lansering 9. Genomförande, uppföljning och utvärdering

37 Steg 6. Remissrunda (2 3 månader) Efter att förslaget till handlingsplan presenterats för styrgruppen och referensgruppen kan det remitteras för synpunkter till en vidare krets. Välj ut och identifiera vilka som ska vara remissinstanser. Skicka inte bara ut förslaget utan arbeta mer aktivt, till exempel genom att anordna möten där förslaget diskuteras. Gör de slutliga ändringar som erfordras. Det är inte nödvändigt att skicka ut förslaget på remiss. Det går att hoppa över detta steg. Steg 6 Remissrunda 35

38 de nio StEgEn 1. Förberedelser och förankring 2. cultural mapping 3. analys 4. avstämning 5. handlingsplanen skrivs 6. Remissrunda 7. Slutarbete planen antas 8. lansering 9. Genomförande, uppföljning och utvärdering

39 Steg 7. Slutarbete planen antas (1 2 månader) Efter remissrundan finslipas handlingsplanen. Nu tas det slutliga dokumentet fram, ett dokument som ska fastställas av den högsta politiska ledningen. I de fall den inte direkt ingår i översiktsplanen eller den regionala utvecklingsplanen utan är ett fristående dokument, är det viktigt att utöver beskrivningar och förslag även ha med en budget och tidplan. Den slutliga planen, efter att kompletteringar gjorts, presenteras och antas av styrelsen/fullmäktige. Steg 7 Slutarbete planen antas 37

40 de nio StEgEn 1. Förberedelser och förankring 2. cultural mapping 3. analys 4. avstämning 5. handlingsplanen skrivs 6. Remissrunda 7. Slutarbete planen antas 8. lansering 9. Genomförande, uppföljning och utvärdering

41 Steg 8. lansering (1 månad) Den färdiga planen ska vara lättläst och enkel att ta del av. Det kan vara lämpligt att ta fram en kortfattad och lättillgänglig sammanfattning, som också kan spridas till allmänheten. Se till att skapa publicitet kring planen. Kontakta media, ordna presskonferens eller bjud in alla intressenter till en releasefest. Sprid den så mycket som möjligt. Uppmana till och gör de förändringar, som aktualiseras med anledning av planen. Uppmana berörda organisationer att stödja planen. I Kronobergs län lanserades det färdiga resultatet med en stor kulturfestival, där amatörer och professionella samverkade med musik, teater, akrobater och kulturdebatt. Den uppmärksammades mycket i lokalpressen och fick igång en ny kulturdiskussion. Steg 8 Lansering 39

42 de nio StEgEn 1. Förberedelser och förankring 2. cultural mapping 3. analys 4. avstämning 5. handlingsplanen skrivs 6. Remissrunda 7. Slutarbete planen antas 8. lansering 9. Genomförande, uppföljning och utvärdering

43 Steg 9. Genomförande, uppföljning och utvärdering Så är det dags att genomföra och följa upp handlingsplanen. Hur det ska ske varierar förstås beroende på vilken typ av plan som har gjorts. I de fall det är en plan för en stadsdel eller ett annat avgränsat område, kan planen bestå av ett antal punkter som ska realiseras. Det gäller då att få detta inlagt i budget och se till att arbetsgruppen får fortsatt mandat att arbeta med genomförandet. Dela upp arbetet. Fastställ hur olika insatser kan finansieras och genomföras av olika aktörer. Det kanske är möjligt att arbetsgruppen får en gemensam budget till sitt förfogande. En alternativ väg är att olika förvaltningar och instanser delfinansierar olika projekt. Det är viktigt att processen startar direkt. Redovisa pågående arbete och genomförda förslag kontinuerligt på hemsidan. Gör en checklista och bocka av det som genomförts. Skildra det som sker i bild och text. I de fall handlingsplanen omfattar en hel kommun eller län/region är det viktigt att den används och inarbetas i övriga planer som översiktsplan eller LUP, RUP och regionala kulturplaner. Steg 9 Genomförande, uppföljning och utvärdering 41

44 Vi gjorde kulturstrategiarbetet parallellt med arbetet med det regionala utvecklingsprogrammet. Jag som tjänsteman var involverad i båda processerna. Det var mycket bra att jobba med de båda processerna cultural planning-arbetet användes som en grund i arbetet med det regionala utvecklingsprogrammet. Här handlar det mycket om områdets särart och historiska strukturer som t.ex. mångsyssleri. Denna kunskap bör man ta hänsyn till i planeringen av den regionala utvecklingen i framtiden. Det viktigaste här är att få in den kulturella kunskapen om området för att utifrån dessa fakta bestämma framtida prioriteringar. Det finns t.ex. en tradition av bristande samarbete i Småland (de små landen) vilket naturligtvis har betydelse för framtida satsningar. Småskalighet och mångsyssleri är vanligt historiskt och i nutid och därför passar inte stora centralstyrda satsningar. Bönderna valde att lägga ner mejerierna och skicka mjölken utomläns istället för att samarbeta med grannen. Småland byggde järnvägarna sist och med fel spårvidd. Detta kan vara viktig information när man t.ex. jobbar med bredbandsutveckling i området. Erica Månsson

Fångad av platsens själ CULTURAL PLANNING LABORATORY ETT TRE-ÅRIGT PROJEKT MED ELVA KOMMUNER I VÄSTRA GÖTALAND

Fångad av platsens själ CULTURAL PLANNING LABORATORY ETT TRE-ÅRIGT PROJEKT MED ELVA KOMMUNER I VÄSTRA GÖTALAND Fångad av platsens själ CULTURAL PLANNING LABORATORY ETT TRE-ÅRIGT PROJEKT MED ELVA KOMMUNER I VÄSTRA GÖTALAND CULTURAL PLANNING LABORATORY 2 Text: Christina Hjorth Form: Peter Dennis Karlsson Utgivare:

Läs mer

Lokalt arbete med miljömål

Lokalt arbete med miljömål Guide till Lokalt arbete med miljömål Guiden ska ge stöd och inspiration i det lokala arbetet med miljömål. Guiden riktar sig till dig som är kommunal miljöstrateg, men även till andra kommunala tjänstemän

Läs mer

Trygga rum, nya möten och sociala entreprenörer

Trygga rum, nya möten och sociala entreprenörer UTVÄRDERINGSRAPPORT Trygga rum, nya möten och sociala entreprenörer Forskare från Malmö högskola har på uppdrag av Arvsfondsdelegationen följt upp och utvärderat ett antal aktuella projekt som genomförts

Läs mer

Nya vägar till arbetsmarknaden

Nya vägar till arbetsmarknaden Nya vägar till arbetsmarknaden kvalitetssäkring av samverkan Att samverka är en komplex uppgift. Det finns idag ett stort behov av att utveckla kunskap och praktiska redskap för att få till stånd en väl

Läs mer

Alla kan inte göra allt men alla kan göra något. Om regionalt samarbete kring nyanländas invandrares etablering

Alla kan inte göra allt men alla kan göra något. Om regionalt samarbete kring nyanländas invandrares etablering Alla kan inte göra allt men alla kan göra något Om regionalt samarbete kring nyanländas invandrares etablering Sveriges Kommuner och Landsting 2008 Formgivning forsbergvonessen Tryckeri Cicero Rapporter

Läs mer

Regeringens proposition 2009/10:3

Regeringens proposition 2009/10:3 Regeringens proposition 2009/10:3 Tid för kultur Prop. 2009/10:3 Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen. Stockholm den 10 september 2009 Maud Olofsson Lena Adelsohn Liljeroth (Kulturdepartementet)

Läs mer

Ta plats på arenan STUDIEMATERIAL. En intressepolitisk grundutbildning för funktionshindersföreningar i samverkan

Ta plats på arenan STUDIEMATERIAL. En intressepolitisk grundutbildning för funktionshindersföreningar i samverkan Ta plats på arenan En intressepolitisk grundutbildning för funktionshindersföreningar i samverkan STUDIEMATERIAL Om mänskliga rättigheter Om hur Sverige styrs Om samverkan Om påverkansarbete Om att vara

Läs mer

Stadsutveckling med samverkan. Processer och arbetsmetoder med kultur i Stockholm-Mälarregionen

Stadsutveckling med samverkan. Processer och arbetsmetoder med kultur i Stockholm-Mälarregionen Stadsutveckling med samverkan Processer och arbetsmetoder med kultur i Stockholm-Mälarregionen Om Volante Research Huvudförfattare har varit Joakim Sternö, etnograf och analytiker vid Volante. Projektledare

Läs mer

FRÅN MÖTESPROFFS TILL UTVECKLINGSMOTOR

FRÅN MÖTESPROFFS TILL UTVECKLINGSMOTOR FRÅN MÖTESPROFFS TILL UTVECKLINGSMOTOR En skrift om framgångsrikt styrgruppsarbete Margareta Ivarsson, Gunilla Ivarsson, Andreas Sävenstrand, Anders Axelsson SPeL Strategisk påverkan & Lärande Från mötesproffs

Läs mer

GUIDE TILL EN ÖVERENSKOMMELSE

GUIDE TILL EN ÖVERENSKOMMELSE GUIDE TILL EN ÖVERENSKOMMELSE 10 Varför en lokal 4 eller regional överenskommelse? 26 Inledning och syfte 12 De sex I principerna 29 Det här är Överenskommelsen II Framgångsfaktorer i en 8 dialogprocess

Läs mer

KULTURSAMVERKANSMODELLEN UR CIVILSAMHÄLLETS PERSPEKTIV Samråd på vems villkor

KULTURSAMVERKANSMODELLEN UR CIVILSAMHÄLLETS PERSPEKTIV Samråd på vems villkor KULTURSAMVERKANSMODELLEN UR CIVILSAMHÄLLETS PERSPEKTIV Samråd på vems villkor 1 KULTURSAMVERKANSMODELLEN UR CIVIL SAMHÄLLETS PERSPEKTIV Seriösa samtal eller enbart för syns skull Foto: Folkets Hus och

Läs mer

Se människan i verksamheten olikhet som tillgång

Se människan i verksamheten olikhet som tillgång Se människan i verksamheten olikhet som tillgång Organisation, kultur och struktur påverkar alla 4 Försök själv 5 Gör alla delaktiga 7 Konsultstöd kan behövas 7 Glädjande resultat en liten insats kan göra

Läs mer

EN SKRIFT OM COACHNING TILL STUDIER

EN SKRIFT OM COACHNING TILL STUDIER stöd konsultation motivera riktlinjer frivillighet nätverk utbildning arbetslivserfarenhet planera rådgivning kartlägga vägledning mentorskap optimism TID FÖR COACHNING EN SKRIFT OM COACHNING TILL STUDIER

Läs mer

Kommunal en lärande organisation? Nya perspektiv på kommunikation och förändring

Kommunal en lärande organisation? Nya perspektiv på kommunikation och förändring Kommunal en lärande organisation? Nya perspektiv på kommunikation och förändring För att en process ska hållas vid liv, måste den ständigt fyllas med ny energi och få andrum för att ladda energi. Processen

Läs mer

Konsten att gestalta offentliga miljöer Samverkan i tanke och handling

Konsten att gestalta offentliga miljöer Samverkan i tanke och handling Konsten att gestalta offentliga miljöer Samverkan i tanke och handling kolumntitel: text titel kolumntitel: författare namn Konsten att gestalta offentliga miljöer vidgade synsätt på gestaltning av offentliga

Läs mer

MILJÖFÖRVALTNINGEN, MALMÖ STAD EN MODELL FÖR FYSISK STADSFÖRNYELSE I SAMVERKAN

MILJÖFÖRVALTNINGEN, MALMÖ STAD EN MODELL FÖR FYSISK STADSFÖRNYELSE I SAMVERKAN MILJÖFÖRVALTNINGEN, MALMÖ STAD EN MODELL FÖR FYSISK STADSFÖRNYELSE I SAMVERKAN RAPPORT EN MODELL FÖR FYSISK STADSFÖRNYELSE I SAMVERKAN STYRGRUPP Trevor Graham, Miljöförvaltningen RAPPORTFÖRFATTARE Lena

Läs mer

Om Stödstrukturer. för socialt företagande

Om Stödstrukturer. för socialt företagande Om Stödstrukturer för socialt företagande Inom ramen för Östgötamodellen för start, stimulans och tillväxt av sociala företag/ arbetskooperativ finns ytterligare tre skrifter: Om socialt företagande Om

Läs mer

Nyckeltal som spelar roll. Förbättra styrningen med hjälp av nyckeltal

Nyckeltal som spelar roll. Förbättra styrningen med hjälp av nyckeltal Nyckeltal som spelar roll Förbättra styrningen med hjälp av nyckeltal Innehållsförteckning Förord...3 1. Nyckeltal i styrprocessen en sann utmaning!...4 2. Att genomföra en väsentlighetsanalys...7 2.1

Läs mer

Utbildning för nyanlända elever rätten till en god utbildning i en trygg miljö

Utbildning för nyanlända elever rätten till en god utbildning i en trygg miljö Övergripande granskningsrapport 2009:3 Utbildning för nyanlända elever rätten till en god utbildning i en trygg miljö www.skolinspektionen.se Skolinspektionens rapport 2009:3 Diarienummer 00-2008-474 Stockholm

Läs mer

Att leda en evidensbaserad praktik

Att leda en evidensbaserad praktik Att leda en evidensbaserad praktik en guide för chefer i socialtjänsten Att leda en evidensbaserad praktik en guide för chefer i socialtjänsten Du får gärna citera Socialstyrelsens texter om du uppger

Läs mer

vi packar mängder med böcker, kanelgifflar, saft och kör ut

vi packar mängder med böcker, kanelgifflar, saft och kör ut vi packar mängder med böcker, kanelgifflar, saft och kör ut En rapport om läsfrämjande insatser hos folkbiblioteken i sex län/regioner Catarina Schmidt Projektet har genomförts med stöd av Kulturrådet.

Läs mer

Handbok. f ö r pl a n e r i n g av k u l t u r p r o j e k t i sk o l a n

Handbok. f ö r pl a n e r i n g av k u l t u r p r o j e k t i sk o l a n Handbok f ö r pl a n e r i n g av k u l t u r p r o j e k t i sk o l a n d e t k o m p l e x a b e h ö v e r i n t e v a r a k o m p l i c e r a t d e n s o m i n t e v i l l k a n s k e v i l l n å g

Läs mer

Boverket. En hel stad. Om lokala insatsers betydelse för integration i boendet

Boverket. En hel stad. Om lokala insatsers betydelse för integration i boendet Boverket En hel stad Om lokala insatsers betydelse för integration i boendet En hel stad Om lokala insatsers betydelse för integration i boendet Boverket december 2005 Titel: En hel stad. Om lokala insatsers

Läs mer

NÄR VAR HUR. om ungas kultur. En analys av ungas kulturutövande på fritiden

NÄR VAR HUR. om ungas kultur. En analys av ungas kulturutövande på fritiden NÄR VAR HUR om ungas kultur En analys av ungas kulturutövande på fritiden NÄR VAR HUR om ungas kultur En analys av ungas kulturutövande på fritiden 1 Ungdomsstyrelsen är en myndighet som tar fram kunskap

Läs mer

Ställ om Sverige! Inspiration och handledning för omställningsgrupper

Ställ om Sverige! Inspiration och handledning för omställningsgrupper Ställ om Sverige! Inspiration och handledning för omställningsgrupper Innehåll Inledning 1. Ställ Om! - Lokala initiativ - Plattform Omställning Sverige 2. Omvärldsanalys - Vi behöver ställa om - Varför

Läs mer

En jämställdhetsresa genom Sverige

En jämställdhetsresa genom Sverige En jämställdhetsresa genom Sverige FRAMTIDS- MODELLEN Vart är vi på väg?? Heja! Vi tror på er! SWOT Och? Varför? Hur då? tryggt Tradition Norm Förändring Förebild Är vi inte framme snart? 4R? Är det jag

Läs mer

Brev till Maria. Nio framtida reformer för civila samhället. Sektor3 tankesmedjan för det civila samhället

Brev till Maria. Nio framtida reformer för civila samhället. Sektor3 tankesmedjan för det civila samhället Brev till Maria Nio framtida reformer för civila samhället Sektor3 tankesmedjan för det civila samhället Den här rapporten ges ut av Sektor3 tankesmedjan för det civila samhället www.sektor3.se Idétidskriften

Läs mer

Att åstadkomma förändring med hjälp av utvärdering

Att åstadkomma förändring med hjälp av utvärdering Att åstadkomma förändring med hjälp av utvärdering Gullvor Elf, Cecilia Gärdén, Margareta Lundberg Rodin & Karen Nowé Hedvall Akademin för bibliotek, information, pedagogik och IT Högskolan i Borås Sammanfattning

Läs mer

Många vill veta men svaren är få. Rapport om befolkningsinriktad suicidprevention idéhistorisk litteraturstudie och fem kommuners erfarenheter

Många vill veta men svaren är få. Rapport om befolkningsinriktad suicidprevention idéhistorisk litteraturstudie och fem kommuners erfarenheter Många vill veta men svaren är få Rapport om befolkningsinriktad suicidprevention idéhistorisk litteraturstudie och fem kommuners erfarenheter NOVEMBER 2010 Syftet med rapporten är att redovisa kunskaper,

Läs mer