Varför är det viktigt med hälsovård för äldre?

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Varför är det viktigt med hälsovård för äldre?"

Transkript

1 Varför är det viktigt med hälsovård för äldre? Möjligheten att påverka äldres hälsa är stor och flera undersökningar visar på goda resultat av det hälsofrämjande arbetet. I ett samhälle där befolkningen blir äldre och lever längre behöver hälsoarbetet utvecklas för att också omfatta denna grupp. När befolkningen blir allt äldre är det viktigt att individens livskvalitet behålls likväl som att de samhällsekonomiska resurserna används på bästa sätt inom vård och omsorg för äldre. Att bli äldre behöver inte innebära försämrad hälsa och livskvalitet; genom hälsofrämjande och förebyggande insatser går det att både förlänga människors liv och förbättra deras livskvalitet. Satsningar på äldres hälsa bör därför ses som en investering som bidrar till samhällets välstånd och människors välbefinnande. Det är aldrig för sent. Däremot är det viktigt att börja i tid. Hälsoförändringar under åldrandet kan bero på beteenden, vanor och ovanor som grundlagts under ett långt liv. Utöver att olika levnadsvanor påverkar hälsan så har vardagslivets villkor utifrån exempelvis utbildning, etnisk tillhörighet, ekonomiska villkor samt förutsättningar för socialt deltagande stor betydelse för olika grupper i samhället. Att vara delaktig i samhället betyder mycket för det materiella, psykosociala och politiska medinflytandet, vilket i sin tur är grunden för social välfärd och jämlik hälsa (www.fhi.se). En strategi att möta detta kan vara att erbjuda en strukturerad nationellt gällande äldrehälsovård där äldres behov kan tillgodoses. Att det finns resurser och stöd för hälsofrämjande arbete och insatser för bibehållen hälsa och ett eget självständigt liv så länge som möjligt är något som vi tar för självklart i vårt samhälle. Vi har MVC, BVC, Elevhälsa, Studenthälsa och Företagshälsovård. Men vi saknar hälsovård för den som är äldre. Inriktningen på hela folkhälsoarbetet bygger på elva målområden. Delaktighet och inflytande i samhället, ekonomiska och sociala förutsättningar, barns och ungas uppväxtvillkor, hälsa i arbetslivet, miljöer och produkter, hälsofrämjande hälso- och sjukvård, skydd mot smittspridning, sexualitet och reproduktiv hälsa, fysisk aktivitet, matvanor och livsmedel, tobak, alkohol, narkotika, dopning och spel (www.fhi.se ). Regeringen har som sin ambition med folkhälsoarbetet att det ska uppmuntra hälsoutveckling, vara ett stöd för kloka egna hälsoval, öka användningen av hälsofrämjande metoder samt öka ansvarstagandet för folkhälsoarbetet mellan olika samhällsaktörer. 1(12)

2 Folkhälsoarbetet är brett och omfattande. Det mesta som sker i ett samhälle påverkar på ett eller annat sätt hälsan hos individen och därför behöver folkhälsoarbetet både breddas och struktureras. De områden som nu prioriteras omfattar äldre men den äldres perspektiv fångas inte alltid upp. Hälsofrämjande och förebyggande insatser genom hela livet, även upp i höga åldrar, har positiva effekter på hälsan och livskvaliteten hos äldre personer. Det är med andra ord aldrig för sent för hälsofrämjande och förebyggande insatser. Vården av äldre är idag en av Sveriges viktigaste vårdfrågor. Befolkningens andel av äldre ökar och blir allt äldre. Exempelvis har 65-åringarnas livslängd ökat med 40 dagar mellan åren 2008 och Att i detta sammanhang endast satsa på en utbygg äldrevård och omsorg utan att samtidigt satsa på äldrehälsovård är inte samhällsekonomiskt hållbart. En åldrande befolkning är både en utmaning och en möjlighet för samhällets ekonomiska och sociala utveckling. Europas, och så även Sveriges, befolkning åldras. Antalet invånare 65 år och äldre var relativt konstant i Sverige fram till 2009 (ca 1,5 miljoner), men nu sker en kraftig ökning inte minst beroende på de stora ålderskullarna födda Beräkningar visar att andelen 65 år och äldre kommer att öka från 18,6 procent 2010 till 22,6 procent Därefter fortsätter ökningen under ytterligare 25 år till år 2040 då antalet personer 65 år och äldre beräknas uppgå till 2,4 miljoner. Dessutom ökar medellivslängden för både män och kvinnor. År 2008 var den 79 år för män och 83 år för kvinnor, och fram till år 2060 kommer den att öka till 85 år för män och 87 år för kvinnor, enligt Statistiska centralbyrån (SCB). Dessa ökningar av den äldre befolkningen kräver en långsiktig planering med de resurser som samhället har och kommer att få. En forskargrupp i Umeå som gjort studier i Nordmaling med förebyggande hälsosamtal för äldre har dragit slutsatsen att dessa var samhällsekonomiskt lönsamma då kostnaderna för de förebyggande hembesöken var mindre än kostnaderna för de äldres ohälsa. De fann även att vissa grupper hade större nytta av hembesöken än andra, nämligen kvinnor och de som bodde själva (Sahlén, Lofgren, Mari Hellner, & Lindholm, 2008) 2(12)

3 Hälsan är ojämnt fördelad Enligt Statens Folkhälsoinstitutets undersökning bland äldre mellan år visar det sig att äldre personer i mindre utsträckning uppger en bra hälsa än genomsnittet för Sverige. Skillnaden är drygt tio procent. Äldre män uppger en bra hälsa i högre grad än äldre kvinnor, förutom i den äldsta åldersgruppen, år, där det inte finns någon skillnad mellan könen. I undersökningen visar det sig bland annat att det är vanligt med stillasittande fritid bland de mellan år. Likaså äter de väldigt lite frukt och grönsaker. Enligt Folkhälsoinstitutets folkhälsoenkät 2009 uppger 50 procent i åldern år att de har en funktionsnedsättning. Rörelsehinder är vanligast i denna åldersgrupp följt av hörselnedsättning. Äldre med låg socioekonomisk status, äldre utlandsfödda samt kvinnor och ensamboende uppger i mindre utsträckning en god hälsa. Dessutom har kvinnor vanligen sämre ekonomiska förutsättningar (FHI). Men samtidigt som allt fler blir äldre är hälsan ojämnt fördelad. Denna ojämlikhet börjar tidigt i livet och fortsätter in i ålderdomen. Socialstyrelsen konstaterade i en rapport 2009 att hälsan är ojämnt fördelad över olika sociala grupper och kön samt att det också finns regionala skillnader. Kvinnor har inte samma positiva ålderutveckling som män; männen blir äldre oavsett klasstillhörighet. Den främsta orsaken är att allt färre insjuknar i hjärt- och kärlsjukdomar, och bland dem som insjuknar dör långt färre. De högutbildade kvinnorna blir dessutom allt äldre medan de lågutbildade slutar sina liv vid samma ålder som på 1980-talet. Det är framförallt sociala skillnader i cancerdödlighet som ökar bland kvinnorna (FHI). Kunskapen om åldrandet bland befolkningen är begränsad. De generationer som nu lämnar arbetslivet och åldras har inte levt under samma villkor som tidigare generationer. Åldrande innebär en mängd olika funktionsnedsättningar. En del kan förebyggas - annat kan på olika sätt kompenseras genom stöd och hjälpmedel - åter annat behöver vård och behandling. Därför krävs också vårdkunskap hos dem som arbetar inom äldrehälsovården. I regeringens utredning om äldrepolitik för framtiden konstateras att kunskaper om åldrande och äldre personer saknas och den kunskap som finns används i många fall inte. Skälen kan vara olika, ibland rädsla och ovilja att tänka på det egna åldrandet, ibland förhållanden som bottnar i samhällets maktstrukturer (SOU 2003:91). De generationer som nu lämnar arbetslivet och åldras har inte levt under samma villkor som tidigare generationer. Hur vi åldras och hur vi påverkas av de förändringar av olika funktioner som sker påverkar våra förutsättningar att leva i samhället. Åldrande innebär 3(12)

4 en mängd olika funktionsnedsättningar. En del kan förebyggas annat kan på olika sätt kompenseras genom stöd och hjälpmedel åter annat behöver vård och behandling. De generationer som nu åldras har alla tagit del av välfärdssystemet vilket generellt gett bättre förutsättningar för utveckling, hälsa och välbefinnande under livet. Dock finns skillnader i hälsa mellan olika grupper och det ställer då också krav på att kunna erbjuda olika tjänster beroende på de olika behov som finns. Leva Livet Länge För att möta framtiden behöver den kunskap som redan finns om hälsa och åldrande användas för att samla erfarenheter och möta de nya behov som framtidens äldre kommer att ha. Leva Livet Länge är ett projekt som syftar till att ge äldre med funktionsnedsättning mod att ta för sig och tillåta sig ett bra och rikt liv. Genom att visa positiva och modiga förebilder vill projektet inspirera och starta samtal kring äldres situation. Projektet vill väcka debatt och skapa förståelse för äldres rätt till ett gott liv trots funktionsnedsättning. De har producerat en undervisningsfilm som kan användas för exempelvis diskussionsunderlag. För att leda arbetet med att i praktiken utveckla hälsovården är distriktssköterskan som med sin specialistkunskap inom folkhälsa har de bästa förutsättningarna. Distriktssköterskan kan leda verksamheten men för att genomföra insatser för en enskild individ krävs ett större team. Sjuksköterska med specialistutbildning för vård av äldre, barnmorska, arbetsterapeut, sjukgymnast, socionom, biståndshandläggare, läkare m fl har alla olika kunskap som kommer att behövas för att kunna vidta de åtgärder som krävs för att främja hälsa och förebygga ohälsa. De olika yrkesgrupper som behöver samverka måste få förutsättningar att göra det oberoende av arbetsgivare. Uppdraget att arbeta med äldrehälsovård ställer krav på samverkan över olika huvudmannaskapsgränser och mellan olika arbetsgivare. Erfarenheter från hälsovårdsarbetet för andra grupper i samhället visar att det finns goda utvecklingsmöjligheter inom det förebyggande arbetet också för äldre. Ökad livskvalitet och bättre hälsa ger vinster både för individ och samhälle Fler kan klara sig själva långt upp i åldrarna när funktionsnedättning och sjukdomsutveckling kan skjutas upp eller förhindras. Erfarenheterna visar att det finns fyra områden som är speciellt viktiga för att man som äldre ska må bra. Dessa fyra områden kallas de fyra hörnpelarna för ett gott åldrande och omfattar social gemenskap, delaktighet/meningsfullhet, känna sig behövd, fysisk aktivitet, bra matvanor (FHI). Statens folkhälsoinstitut har fått i uppdrag av regeringen att kartlägga lärande exempel om sociala mötesplatser och hur äldre personers fysiska aktivitet och goda matvanor kan främjas (FHI, Äldres-hälsa-rapport-del-1-feb 2009). Rapporten visar på en del 4(12)

5 åtgärder som kan främja äldres hälsa. Åtgärder så som att nå ökad jämlikhet i hälsa bör de med störst ohälsa prioriteras, exempelvis grupper med låg socioekonomisk status eller utlandsfödda personer samt kvinnor som generellt har sämre hälsa än män och särskilt de äldsta kvinnorna. En breddad samverkan mellan offentlig och ideell sektor skulle öka möjligheterna till fler informationskanaler och därmed till att fler bör kunna få kännedom om befintliga aktiviteter. Ökad samverkan mellan och inom olika sektorer samt ekonomiskt stöd för verksamheter inom den ideella sektorn som riktas mot äldre. Uppsökande och förebyggande hembesök kan vara ett sätt att nå dessa människor. En annan viktig del i genomförandet är kunskaper och utveckling av ledarskap för att stärka och säkra ett stödjande förhållningssätt bland olika yrkeskategorier och frivilliga i bemötandet med äldre personer. Detta för att betona, stärka och behålla det friska hos individen. Äldrehälsovården 2018 Vårdförbundets Vision 2018 för hälsa och helhet skriver följande: Samhället främjar hälsa baserat på en helhetssyn Hälsa och helhet är vårdens grund Människors gemensamma och individuella behov är utgångspunkter för vården Handlingsplan för hälsa upprättas vid kontakt med vården Med det som utgångspunkt kan hälsovård för äldre se ut så här: En nationellt strukturerad äldrehälsovård för alla över 65 år Ett samhälle som bygger på hälsa och helhet ska ha resurser och stöd för hälsofrämjande arbete och insatser för bibehållen hälsa och ett eget självständigt liv så länge som möjligt. Det är något som vi tar för självklart även i vårt samhälle. Vi har MVC, BVC, Elevhälsa, ungdomsmottagningar, Studenthälsa och Företagshälsovård men det finns ingen motsvarande strukturerad hälsovård som erbjuds den som har passerat 65 års ålder. För att bygga en nationellt strukturerad äldrehälsovård finns några viktiga områden som har stor betydelse för en god och säker äldrehälsovård från 65: Hälsosamtal som bas för äldrehälsovården kombinerat med relevanta hälsokontroller Hälsosamtal i hemmiljö ska vara en naturlig ingrediens i ett nationellt hälsoprogram för äldre. Det skapar trygghet för själva samtalet och underlättar dialog om att förebygga risker i hemmet, närmiljön och samhället. Hälsosamtal kombinerat med relevanta 5(12)

6 hälsokontroller visar sig också ge bättre resultat. Genom ett strukturerat hälsosamtal genomfört av legitimerad specialistsjuksköterska kan begynnande brister i hälsa spåras, ev. behov av vård kan upptäckas. Genom att ohälsa hittas i tid kommer också vårdbehov att kunna undvikas. Hälsosamtal kopplat till en specifik ålder kan se olika ut och bör planeras beroende på behovet hos den äldre t ex socioekonomiska faktorer, funktionshinder eller egen valfrihet. Livsstilsmottagningar Livsstilsmottagningar ska också ha kompetens att ta emot den som fyllt 65 år. Där ska även äldre få stöd och råd för att genomföra sina behov av livsstilsförändringar vid konstaterad ohälsa exempelvis förhöjt blodtryck eller blodsocker. Livsstilsmottagningar bör finnas nära där äldre har lätt att ta sig till. Vårdlots/vårdcoach Vårdlots/vårdcoach som nu börjar inrättas är ett stöd för äldre individer som har större behov av stöd och råd under en längre tid. Vårdlotsarna bör också inom sitt uppdrag ha med frågor och planering för hälsa och livsstil. Hälsa som en del av en sammanhållen hemsjukvård/omsorg De äldre som behöver hemsjukvård har många gånger stora vårdbehov men de har också behov av att behålla hälsa trots sina stora behov. Hälsovårdsarbetet för äldre är särskilt viktig för att kunna uppnå största möjliga hälsa och välbefinnande även vid ohälsa och funktionsnedsättning. Exempel kan vara stort behov av rörelse efter en stroke eller betydelsen av ändrad kost vid läkemedelsanvändning. En sammanhållen hemsjukvård och omsorg där kunskap om den äldres behov finns måste också integrera hälsovård för att öka förutsättningarna för att nå en god hälsa hos äldre. En nationell äldrehälsovård är ett stöd för att jämlik hälsa Vårdförbundet anser att alla som kontaktar vården ska få en plan för sin hälsa. Vården ska ha hälsa och helhet som grund och därmed ha ett tydligt hälsoperspektiv. All rådgivning som ges ska ge individen stöd för sin hälsa. En strukturerad nationell äldrehälsovård ger individen bättre förutsättningar för att själv kunna ta eget ansvar för sin hälsoutveckling. För att en äldrehälsovård skall bli nationellt jämlik måste det vara tydligt vem som ansvarar för verksamheten, att det kräver specifik kompetens samt att resurser fördelas så att hälsovårdsarbetet kan prioriteras och genomföras. 6(12)

7 Nationella kvalitetsindikatorer/parametrar knutna till äldres hälsa skall upprättas användas oavsett vårdgivare och vårdform. Vårdval och LOV kan ha äldres hälsa inom sina uppdrag Den fortsatta utvecklingen av vårdval bör förtydligas så att vården alltid omfattar insatser/tjänsterna för hälsa. Hälsosamtal i hemmet, livsstilsmottagningar, vårdlots, hemsjukvård är alla aktiviteter som kan erbjudas inom ramen för vårdval inom landstingen eller LOV inom den kommunala verksamheten. Ansvaret för att det etableras en äldrehälsovård bör ligga på kommunerna. Det skapar de bästa förutsättningarna för att också ta hänsyn till äldres behov i ett bredare perspektiv och att verksamheten finns nära. Det handlar inte bara om livsstil utan också, om livsvillkoren som helhet dvs. miljö, bostäder, ekonomi mm. Samverkan och team Distriktssköterskan med sin specialistkunskap inom folkhälsa har idag goda förutsättningar att leda verksamheter med äldres hälsa. Både att leda och planera men också att vara med och genomföra olika aktiviteter. För att tillgodose individens alla behov behövs ett större team från olika delar av vården, omsorg, socialtjänst mm. Sjuksköterska med specialistutbildning t ex för vård av äldre, barnmorska, läkare med olika expertkunskap, biomedicinska analytiker, röntgensjuksköterska, arbetsterapeut, sjukgymnast, tandläkare, socionom, biståndshandläggare har alla olika kunskaper som kommer att behövas för att vidta de åtgärder som krävs när funktionsförmågan försämras. För att utnyttja resurserna effektivt bör olika yrkesgrupper få möjligheter att samverka oberoende av huvudmannaskap och arbetsgivare. 7(12)

8 Bilaga 1 Resultat från olika undersökningar: Hälsosamtal Att hälsosamtal för 75-åringar ger möjlighet att reflektera över den egna hälsosituationen, livsstilsfaktorer, åldrandet och dess möjligheter och bekymmer tillsammans med en kunnig person som både kan bekräfta och ge sakkunnig information. Hälsosamtal är ett strukturerat samtal i omvårdnadsfrågor som rör hälsofrämjande faktorer. Dessa bör kombineras med hälsokontroller utifrån behov som framkommer under samtalet. Hälsosamtalen genomförs i hemmiljö och skapar därigenom en trygghet för själva samtalet och underlättar dialogen kring förebyggande av risker såväl i hemmet som i närmiljön ute och i samhället för övrigt. Hälsosamtal i hemmet ger också möjlighet att skapa kontakt och etablera relationer mellan distriktssköterskan och den äldre. Erfarenheter från Stockholms läns landsting visar att av 220 genomförda hälsosamtal medförde hälften någon form av vidare åtgärd. Åtgärder som vidtogs är bl.a. utprovning av inkontinenshjälpmedel, kostinformation, utprovning av tekniska hjälpmedel och kontakt med kommunen angående hemtjänst samt läkemedelsgenomgångar. Förutom detta visade hälsokontroller 31 icke normala blodtrycksvärden, 16 förhöjda blodsockervärden och 3 som blev inskrivna i hemsjukvården. Resultatet visar alltså att samtalen har ett värde för såväl den äldre som för vården. Genom att kunna vidta åtgärder tidigt finns utrymme för planering och åtgärder för att stärka och stödja hälsa och undvika försämrade funktioner både för individen och för vården och omsorgen. Distriktssköterska är det yrke som ser ut att ha en kunskapsbas som svarar mot de krav som ställs. Distriktssköterskans breda kunskapsbas med hälsa och omvårdnad och socialt arbete kan också överbrygga mellan vård och socialtjänst som är de två verksamhetsområden som måste samverka för att möta den äldres behov. Något som också forskningen visar. I en dansk studie som riktade sig till äldre personer. I resultatet framkom att hembesökarens professionella kunskap och utbildning hade avgörande betydelse för att positiva hälsoeffekter skulle gå att utläsa Vass, M., Avlund, K., Hendriksen, C., Philipson, L., & Riis, P. (2007). I en annan studie från Nordmaling som riktade sig till friska äldre visade positiva hälsoeffekter om hembesökaren var utbildad samt om teamarbete och ett ömsesidigt kunskapsutbyte mellan kommun och 8(12)

9 landstingets personal hade gjorts (Sahlén, Dahlgren, Hellner, Stenlund, & Lindholm, 2006). Att Hälsokontroll där blodtryck, blodsocker och vikt/bukomfång mäts kan tidig upptäckt av exempelvis diabetes leda till förändrade kost- och motionsvanor som i sin tur fördröjer/förhindrar behovet av att injicera insulin. Blodtrycksmätning Hypertoni är en folksjukdom som drabbar upp till var femte individ i världen. Bland personer över 60 år har mer än 50 % förhöjt blodtryck. Hypertoni är också en välkänd riskfaktor för alla typer av kardiovaskulära komplikationer vilket gör upptäckt och adekvat vård och behandling mycket viktig (Rasjö Wrååk, Wändell & Törnkvist, 2008). Blodsockerkontroller Förändrade kostvanor med överkonsumtion av mat och fysisk inaktivitet har bidragit till en ökning av övervikt, fetma och typ 2-diabetes. Förebyggande åtgärder, inklusive folkhälsoarbete, är en möjlighet att minska risken för diabetes och behovet av sjukvård. Därför bör hälso- och sjukvården genomföra opportunistisk screening hos individer som löper ökad risk för att utveckla typ 2-diabetes främst med målet att erbjuda livsstilsbehandling. Flera stora studier har visat att risken att utveckla typ 2-diabetes från nedsatt glukostolerans (IGT) kan minska med cirka 50 procent med åtgärder som rör mat och motion och som leder till viktminskning. Hälso- och sjukvården bör därför erbjuda strukturerade program för påverkan av levnadsvanor (kost och fysisk aktivitet). Kvinnor som haft graviditetsdiabetes löper kraftigt ökad risk för diabetes även senare i livet. Livsstilsbehandling (huvudsakligen fysisk aktivitet och kostförändringar men även insatser mot rökning, övervikt och alkohol) kan förhindra uppkomsten av diabetes hos högriskindivider med nedsatt glukostolerans, inklusive kvinnor som haft graviditetsdiabetes. Livsstilsåtgärder (kost och fysisk aktivitet) för individer med hög risk har en låg till måttlig kostnad per vunnet kvalitetsjusterat levnadsår (QALY) jämfört med vanlig vård eller placebo. Tidig upptäckt medför tidigare insatt behandling av typ 2-diabetes, vilket skulle kunna ha gynnsam påverkan på komplikationer och riskfaktorer för hjärtkärlsjukdomar (Socialstyrelsen, 2010). Det finns också stora problem med undernäring i vårt samhälle särskilt bland den äldre befolkningen. Vid undernäring ökar risken för fall, trycksår och minskad möjlighet till sårläkning eller försämringar hälsotillståndet vid kroniska sjukdomar exempelvis astma/kol, demens, Parkinson vilket i sin tur leder till ökade vårdkostnader. 9(12)

10 Forskning finns och projektarbete görs för att komma tillrätta med undernäring bland äldre men det sker fläckvis i landet. Problemen med undernäring och användning av de relativt enkla åtgärder som finns behöver spridas och systematiseras för en god och jämlikvård i hela landet. Att använda evident framtagna instrument/metoder för riskbedömningar ökar förutsättningar för livsstilsförändringar och återhämtning av bästa möjliga hälsa. Instrument så som MNA, SMA, senior Alert och motiverade samtal vid riskbruk av alkohol är några exempel Hälsosamtal kan också kombineras med hälsokontroller och riskbedömningar. Olika riskbedömningsinstrument som redan finns är utgångspunkt för vad som ska undersökas MNA Då undernäring är lättare att förebygga än behandla är det angeläget att ha rutiner för att identifiera patienter i riskzon och sätta in åtgärder tidigt. För att uppnå ett sådant mål krävs rätt kompetens, relevanta hjälpmedel såsom t ex nutritionsbedömningsinstrumentet Mini Nutritional Assessment (MNA), åtgärdsprogram, riktlinjer för journalföring samt samarbete mellan exempelvis distriktssköterska, husläkare, dietist, hemtjänst och närstående. Bedömningsinstrumentet används idag främst inom den slutna vården men även inom primärvården och är även en del av Senior Alerts kvalitetsregister. SMA Ett annat evidensbaserat verktyg för att kunna bedöma och åtgärda riskfaktorer vid läkemedelsanvändning är SMA (Safe Medication Assessment). SMA är ett evidensbaserat instrument i arbetet med läkemedelshantering. Med hjälp av instrumentet möjliggörs en systematisk bedömning och uppföljning av patientens läkemedelsanvändning. Problem, som kan utgöra risker för en osäker läkemedelsanvändning, identifieras och tydliggörs med hjälp av bedömningen. Problematiken bakom den äldres läkemedelsbehandling har under många år belysts i forskningsstudier, populärvetenskapliga artiklar och annan litteratur. Den medicinska utvecklingen har inneburit att allt fler sjukdomar är behandlingsbara och nya potenta läkemedel har tagits fram (Bergman, Ulfvarson & von Bahr, 2005). Det naturliga åldrandet i kombination med en ökad sjuklighet har medfört en ökad användning av läkemedel (Bergman et al., 2005). De äldre konsumerar de största kvantiteterna läkemedel men är samtidigt ökat känsliga för dem vilket är en kombination som gör att 10(12)

11 risken för biverkningar och interaktion ökar (Stiftelsen Stockholms läns Äldrecentrum, 2001; Fastbom, 2006). Senior Alert Senior alert är idag ett nationellt kvalitetsregister. Att förebygga fall, undernäring och trycksår är viktiga områden för vårdtagare 65 år och äldre. Det förebyggande arbetssätt som Senior alert bygger på består av tre grundtankar, systematik, struktur och synliggörande av resultat Samtliga vårdtagare riskbedöms genom evidensbaserade instrument: RBT skalan och Modifierad Norton scale är bedömningsinstrument som visar risk för att utveckla trycksår. SF-MNA (Short form-mini Nutritional Assessment) bedömer risk för undernäring (utökad MNA är möjligt att välja till). Downton Fall Risk Index (DFRI) bedömer fallrisk. BraVå:s kvalitetskrav BraVå är en intresseförening inom äldrevården. Föreningen BraVå bildades i februari 2001 på initiativ av Vårdförbundet. Den består av 18 fackliga och professionella sammanslutningar, pensionärsorganisationer och patientföreningar som i samverkan arbetar för en bra vård av äldre i ordinärt och särskilt boende. Föreningen har givit ut kvalitetskrav som stöd till personal, anhöriga och äldre för att visa på vad som bör ingå i en god äldrevård och omsorg. Kvalitetskraven är följande: Värdigt bemötande, delaktighet, Individuell planering, Aktivering och rehabilitering, Sexuell hälsa, Boendemiljö, Mat och dryck samt måltidsmiljö, mun- och tandhälsa, hörsel, läkemedelshantering, sömn, oro och ångest, smärta, inkontinens, trycksår, fall och fallskador, demens(www.bravard.se ). Att studier visar att det har stort värde för hälsan att sluta röka även vid hög ålder. Det är aldrig försent att sluta röka för att uppnå en bättre hälsa och inte minst ett längre liv. Att rökning är skadligt har nog inte undgått någon. Följd sjukdomarna är många hjärt- kärl sjukdomar, diabetes, benskörhet och Kol för att nämna några. Så att sluta röka ökar chanserna till en bättre hälsa avsevärt även för äldre. I en brittisk långtids studie mellan åren visade sig att rökstopp långt upp i åldern gav effekt. Rökstopp vid 60, 50, 40 eller 30 års ålder resulterade i cirka 3, 6, 9 eller 10 års ökad livslängd (Doll, Peto, Boreham & Sutherland. 2004). 11(12)

12 Bilaga 2 Referenser Avlund, K., Vass, M., Kvist, K., Hendriksen, C., & Keiding, N. (2007). Educational intervention toward preventive home visitors reduced functional decline in community-living older women. J Clin Epidemiol, 60(9), Bergman, U., Ulfvarson, J., von Bahr, C. (2005). Läkemedelsbiverkningar som orsak till inläggning på sjukhus (Medicinskt programarbete). Stockholm: FORUM för Kunskap och gemensam Utveckling. Delva, D., Jamieson, M. & Lemieux, M. (2008). Team effectiveness in academic primary health care teams. Journal of Interprofessional Care, 22(6): Doll, R., Peto, R., Boreham, J. & Sutherland, I Mortality in relation to smoking: 50 years observations on male British doctors. BMJ, doi: /bmj ae. Lidskog, M. (2009). Att lära med, av och om varandra. Inledning. I Berlin, J., Carlström, E. & Sandberg, H.(Red.), Team i vård, behandling och omsorg (ss 25-48). Lund: Studentlitteratur. Rasjö Wrååk, g., Wändell, P., Törnkvist, L. (2008) VÅRDUTVECKLINGSPLAN OMVÅRDNAD AV PATIENTER MED HYPERTONI För individuellt målblodtryck. Centrum för Allmänmedicin, Karolinska Institutet Sahlen, K. G., Dahlgren, L., Hellner, B. M., Stenlund, H., & Lindholm, L. (2006). Preventive home visits postpone mortality--a controlled trial with time-limited results. BMC Public Health, 6, Sahlen, K. G., Lofgren, C., Mari Hellner, B., & Lindholm, L. (2008). Preventive home visits to older people are cost-effective. Scand J Public Health, 36(3), Statens offentliga utredningar (SOU 2003:91). Äldrepolitik för framtiden. 100 steg till trygghet och utveckling med en åldrade befolkning. Socialdepartementet Stiftelsen Stockholms läns Äldrecentrum. (2001). Äldres hälsa och välbefinnande. En utmaning för folkhälsoarbetet (Folkhälsorapport). Stockholm: Projektet Äldre och folkhälsa. Vass, M., Avlund, K., Hendriksen, C., Philipson, L., & Riis, P. (2007). Preventive home visits to older people in Denmark--why, how, by whom, and when? Z Gerontol Geriatr, 40(4), (12)

Hälsoutveckling och hälsofrämjande insatser på äldre dar

Hälsoutveckling och hälsofrämjande insatser på äldre dar Sammanfattning av Hälsoutveckling och hälsofrämjande insatser på äldre dar En kunskapssammanställning statens folkhälsoinstitut www.fhi.se Innehåll Blir vi friskare? 1 Olika faser i åldrandet 2 Fyra hörnpelare

Läs mer

Nationell strategi för att förebygga och behandla kroniska sjukdomar

Nationell strategi för att förebygga och behandla kroniska sjukdomar 2014 2017 Nationell strategi för att förebygga och behandla kroniska sjukdomar Produktion: Socialdepartementet Form: Blomquist Tryck: Elanders 2014 Omslagsfoto: Johnér Artikelnr: S2014.005 Innehåll Därför

Läs mer

Det är aldrig för sent! Ett utbildningsmaterial om hälsosamt åldrande med fokus på möten, mat och aktivitet

Det är aldrig för sent! Ett utbildningsmaterial om hälsosamt åldrande med fokus på möten, mat och aktivitet Det är aldrig för sent! Ett utbildningsmaterial om hälsosamt åldrande med fokus på möten, mat och aktivitet STATENS FOLKHÄLSOINSTITUT, ÖSTERSUND 2010 Foto: PHOTOS.COM GRAFISK PRODUKTION: AB TYPOFORM Tryck:

Läs mer

målområde 6 En mer hälsofrämjande hälso- och sjukvård

målområde 6 En mer hälsofrämjande hälso- och sjukvård Kunskapsunderlag till folkhälsopolitisk rapport 2005 målområde 6 En mer hälsofrämjande hälso- och sjukvård statens folkhälsoinstitut www.fhi.se Kunskapsunderlag till Folkhälsopolitisk rapport 2005 målområde

Läs mer

Version för tryck 2014-08-01. Vård och omsorg i en ny tid

Version för tryck 2014-08-01. Vård och omsorg i en ny tid Vård och omsorg i en ny tid 1 Bakgrund Förbundsstyrelsen beslutade i maj 2012 att tillsätta en särskild arbetsgrupp för frågan om äldres vård och omsorg. Förbundsstyrelsens direktiv för gruppens arbete

Läs mer

Regional folkhälsostrategi för Skåne 2010 2013

Regional folkhälsostrategi för Skåne 2010 2013 Regional folkhälsostrategi för Skåne 2010 2013 1 REGIONAL FOLKHÄLSOSTRATEGI 2010--2013 FÖRORD En god folkhälsa är ett centralt politiskt mål och ses alltmer som en viktig del i den regionala utvecklingen.

Läs mer

Tio punkter för en god och säker hemsjukvård för äldre personer

Tio punkter för en god och säker hemsjukvård för äldre personer Tio punkter för en god och säker hemsjukvård för äldre personer Hämta denna rapport som pdf på www.swenurse.se eller www.vardforbundet.se Tio punkter för en god och säker hemsjukvård för äldre personer

Läs mer

Policy för det hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbetet i Landstinget Sörmland

Policy för det hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbetet i Landstinget Sörmland Policy för det hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbetet i Landstinget Sörmland 2006 Innehåll Inledning 1 Syfte 1 Landstinget Sörmlands definitioner 2 Mål 3 Uppföljning 4 Fördjupning 5 Hälsan globalt

Läs mer

Gör jämlikt gör skillnad! Samling för social hållbarhet minskar skillnader i hälsa

Gör jämlikt gör skillnad! Samling för social hållbarhet minskar skillnader i hälsa Gör jämlikt gör skillnad! Samling för social hållbarhet minskar skillnader i hälsa 2 Titel Förord Det genomsnittliga hälsoläget i Sverige blir allt bättre. Det är en positiv utveckling som visar att satsningar

Läs mer

Ojämna villkor för hälsa och vård. Jämlikhetsperspektiv på hälsooch sjukvården

Ojämna villkor för hälsa och vård. Jämlikhetsperspektiv på hälsooch sjukvården Ojämna villkor för hälsa och vård Jämlikhetsperspektiv på hälsooch sjukvården Du får gärna citera Socialstyrelsens texter om du uppger källan, exempelvis i utbildningsmaterial till självkostnadspris, men

Läs mer

Förslag till nationell handlingsplan för säkerhetsfrämjande arbete för äldre personer

Förslag till nationell handlingsplan för säkerhetsfrämjande arbete för äldre personer Förslag till nationell handlingsplan för säkerhetsfrämjande arbete för äldre personer Fokus på fall-, trafik-, brand- och drunkningsolyckor, självmord samt våld och andra brottsliga handlingar 2011 Du

Läs mer

Nationell strategi för ett utvecklat föräldrastöd En vinst för alla

Nationell strategi för ett utvecklat föräldrastöd En vinst för alla Nationell strategi för ett utvecklat föräldrastöd En vinst för alla Innehåll Förord 3 Sammanfattning 4 Inledning 6 Nationell strategi för utvecklat föräldrastöd 11 Förord Föräldrar är de viktigaste personerna

Läs mer

Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder 2011

Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder 2011 Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder 2011 Tobaksbruk, riskbruk av alkohol, otillräcklig fysisk aktivitet och ohälsosamma matvanor Stöd för styrning och ledning Du får gärna citera Socialstyrelsens

Läs mer

Policy för att förebygga och behandla missbruk och beroende. Samverkan mellan kommunerna och landstinget i Stockholms län

Policy för att förebygga och behandla missbruk och beroende. Samverkan mellan kommunerna och landstinget i Stockholms län Policy för att förebygga och behandla missbruk och beroende Samverkan mellan kommunerna och landstinget i Stockholms län Form: Hälso- och sjukvårdsnämndens förvaltning, Kommunikation Illustratör: Johnny

Läs mer

Stöd till anhöriga som vårdar och stödjer närstående

Stöd till anhöriga som vårdar och stödjer närstående Ds 2008:18 Stöd till anhöriga som vårdar och stödjer närstående Socialdepartementet SOU och Ds kan köpas från Fritzes kundtjänst. För remissutsändningar av SOU och Ds svarar Fritzes Offentliga Publikationer

Läs mer

Äldresatsningen: Fyra år med fokus på de mest sjuka äldre

Äldresatsningen: Fyra år med fokus på de mest sjuka äldre Äldresatsningen: Fyra år med fokus på de mest sjuka äldre Tryck: Elanders, november 2014 Artikelnr: S2014.026 Foto: sid 5 Pawel Flato, Bildbyrån Folio: omslag Maskot, sid 2 Maskot, sid 12 Stefan Berg,

Läs mer

Det ska vara lätt att göra rätt!

Det ska vara lätt att göra rätt! Det ska vara lätt att göra rätt! LÄKARFÖRBUNDETS POLITIK FÖR ATT FRÄMJA HÄLSA OCH FÖREBYGGA OHÄLSA DET SKA VARA LÄTT ATT GÖRA RÄTT! SID 1 Det ska vara lätt att göra rätt! Läkarförbundets politik för att

Läs mer

Patienten eller landstinget vem ska ha makten i svensk sjukvård? Rapport från Kommissionen för jämlik vård

Patienten eller landstinget vem ska ha makten i svensk sjukvård? Rapport från Kommissionen för jämlik vård Patienten eller landstinget vem ska ha makten i svensk sjukvård? Rapport från Kommissionen för jämlik vård Innehåll Förord...3 Sammanfattning...4 Inledning...6 Ojämlikhet i hälsa...7 Ojämlikhet i sjukvården...8

Läs mer

Mot en mer jämställd sjukvård och socialtjänst

Mot en mer jämställd sjukvård och socialtjänst Mot en mer jämställd sjukvård och socialtjänst Socialstyrelsen klassificerar sin utgivning i olika dokumenttyper. Detta är en Lägesbeskrivning. Det innebär att den innehåller redovisning och analys av

Läs mer

Det här vill Vårdförbundet

Det här vill Vårdförbundet Det här vill Vårdförbundet Artikelnummer: 502007 Foto: Nordic Photos, Cecilia Larsson, Janne Lindmark Tryck: 08-Tryck, Stockholm, februari 2009 Layout: Form&Funktion i Sverige AB INNEHÅLL 06 Vår vision

Läs mer

Nationellt kunskapsstöd för god palliativ vård

Nationellt kunskapsstöd för god palliativ vård Nationellt kunskapsstöd för god palliativ vård vägledning, nationella riktlinjer och indikatorer Preliminär version Du får gärna citera Socialstyrelsens texter om du uppger källan, exempelvis i utbildningsmaterial

Läs mer

PM 2013:3. Hur kan man identifiera omotiverade väsentliga skillnader i vården?

PM 2013:3. Hur kan man identifiera omotiverade väsentliga skillnader i vården? PM 2013:3 Hur kan man identifiera omotiverade väsentliga skillnader i vården? Citera gärna ur Vårdanalys publikationer, men ange alltid källa. Myndigheten för vårdanalys ISBN: 978-91-87213-17-5 www.vardanalys.se

Läs mer

Varför kan inte doktorn komma? Problembild och lösningar för mer läkarnärvaro i de sköra äldres sjukvård

Varför kan inte doktorn komma? Problembild och lösningar för mer läkarnärvaro i de sköra äldres sjukvård Varför kan inte doktorn komma? Problembild och lösningar för mer läkarnärvaro i de sköra äldres sjukvård RAPPORT September 2013 Sveriges läkarförbund 2013 Olle Högrell, utredare Sveriges läkarförbund Susann

Läs mer

ATT FÖREBYGGA KRONISKA SJUKDOMAR GENOM GODA LEVNADSVANOR

ATT FÖREBYGGA KRONISKA SJUKDOMAR GENOM GODA LEVNADSVANOR ATT FÖREBYGGA KRONISKA SJUKDOMAR GENOM GODA LEVNADSVANOR ett sätt att optimera hälso- och sjukvårdens insatser HFS Den här skriften är framtagen av Nätverket Hälso främjande hälso- och sjukvård i samarbete

Läs mer

Var med och bestäm! Delaktighet och inflytande en förutsättning för hälsosamt åldrande. erfarenheter av hälsofrämjande arbete

Var med och bestäm! Delaktighet och inflytande en förutsättning för hälsosamt åldrande. erfarenheter av hälsofrämjande arbete Var med och bestäm! Delaktighet och inflytande en förutsättning för hälsosamt åldrande erfarenheter av hälsofrämjande arbete Var med och bestäm! Delaktighet och inflytande en förutsättning för hälsosamt

Läs mer

FOKUSRAPPORT. Tio åtgärder för att främja unga vuxnas psykiska hälsa

FOKUSRAPPORT. Tio åtgärder för att främja unga vuxnas psykiska hälsa FOKUSRAPPORT Tio åtgärder för att främja unga vuxnas psykiska hälsa 2009 FOKUSRAPPORT Tio åtgärder för att främja unga vuxnas psykiska hälsa 2009 Rapporten är framtagen av Yvonne Forsell Eija Airaksinen

Läs mer

Vårdprogram Levnadsvanor

Vårdprogram Levnadsvanor Version 1.1 130416 Vårdprogram Levnadsvanor för vuxna Ett regionalt vårdprogram är ett styrande dokument som utförare av hälsooch sjukvård i ska följa. Regionala vårdprogram tas fram av medarbetare i nära

Läs mer

Samverka för barns bästa

Samverka för barns bästa Samverka för barns bästa en vägledning om barns behov av insatser från flera aktörer Du får gärna citera Socialstyrelsens texter om du uppger källan, exempelvis i utbildningsmaterial till självkostnadspris,

Läs mer

Omhändertagande av äldre som inkommer akut till sjukhus

Omhändertagande av äldre som inkommer akut till sjukhus Omhändertagande av äldre som inkommer akut till sjukhus med fokus på sköra äldre En systematisk litteraturöversikt December 2013 SBU Statens beredning för medicinsk utvärdering Swedish Council on Health

Läs mer

Nya perspektiv. För värmlänningarnas bästa. Vägledning för föräldrastöd. Den sårbara familjen Psykisk hälsa Riskbruk och riskbeteende Äldres hälsa

Nya perspektiv. För värmlänningarnas bästa. Vägledning för föräldrastöd. Den sårbara familjen Psykisk hälsa Riskbruk och riskbeteende Äldres hälsa Nya perspektiv Vägledning för föräldrastöd Den sårbara familjen Psykisk hälsa Riskbruk och riskbeteende Äldres hälsa För värmlänningarnas bästa Gemensamma mål i kommunerna och landstinget 2 NYA PERSPEKTIV

Läs mer