Policy för det hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbetet i Landstinget Sörmland

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Policy för det hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbetet i Landstinget Sörmland"

Transkript

1 Policy för det hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbetet i Landstinget Sörmland 2006

2 Innehåll Inledning 1 Syfte 1 Landstinget Sörmlands definitioner 2 Mål 3 Uppföljning 4 Fördjupning 5 Hälsan globalt och lokalt 6 Hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande insatser 7 Förutsättningar för hälsa - hälsans bestämningsfaktorer 8 Det nationella folkhälsomålet 8 Insatser riktade till befolkning 9 Insatser riktade till individ 10 Insatser riktade till personal 11 Från ord till handling Samverkan 12 Litteraturtips 13

3 Ur Landstinget Sörmlands vision;...bästa möjliga hälsa för alla Vi ansvarar för att sörmlänningarna har tillgång till god hälso- och sjukvård. Vi arbetar för att främja sörmlänningarnas hälsa, förebygga ohälsa och minska hälsoklyftorna. Inledning En god och jämlik hälsa för alla sörmlänningar är ett övergripande mål för Landstinget Sörmland. Detta innebär att långsiktigt investera i våra viktigaste resurser människor och miljö. En hälsosam miljö, en meningsfull tillvaro med aktivt deltagande i samhället och ekonomisk trygghet är basala delar för en god hälsa hos befolkningen. Landstinget Sörmlands deltagande i samhällsutvecklingen är en förutsättning för att främja sörmlänningarnas hälsa och påverka grundläggande orsaker till sjukdom. Genom sin kunskap om sjukdomars uppkomst och de faktorer som påverkar människors hälsa har Landstinget en central roll i det hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbetet. Som arbetsgivare har Landstinget Sörmland också ansvar för att främja en positiv hälsoutveckling hos den egna personalen. Syfte Syftet med policyn är att fastställa övergripande mål för det hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbetet i Landstinget Sörmland. Policyn ska möjliggöra för varje verksamhet att utveckla det hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbetet och därigenom bidra till att nå de uppställda målen. Policyn gäller: alla landstingets verksamheter all personal Policyn skall: vara vägledande för att utforma handlingsplaner/strategier inom landstingets alla verksamheter följas upp årligen i verksamhetsberättelser/verksamhetsuppföljningar 1

4 Landstinget Sörmlands definitioner I enlighet med den förstudie som antogs av Landstingsstyrelsen i november 2005 gäller följande definitioner. Hälsofrämjande arbete Innebär: insatser inom alla områden i samhället där avsaknaden av insatser skulle kunna leda till ohälsa. Fokus ligger inte på riskfaktorer för sjukdom, utan på friskfaktorer och skyddsfaktorer för hälsa den process som ger människor möjlighet att öka kontrollen över sin hälsa och förbättra den Sjukdomsförebyggande arbete Innebär: insatser i syfte att undanröja risker för problem och orsaker till sjukdomar riktade insatser mot individer eller grupper av personer med ökad risk att drabbas av vissa bestämda sjukdomar och syftar till att förebygga dessa sjukdomar Hälsofrämjande landsting Innebär: en helhetssyn på människors hälsa, som även innefattar hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande åtgärder. Landstinget ska stödja en jämlik och jämställd hälsoutveckling hos befolkningen insatser för att stärka hälsoperspektivet i landstingets verksamheter med ökat fokus på hälsa och livskvalitet. Verksamheterna ska stödja en positiv hälsoutveckling hos individer och grupper. Landstinget har även ansvar för att främja en positiv hälsoutveckling hos den egna personalen Definitionerna ger en gemensam referensram för samtliga verksamheter i Landstinget Sörmland. 2

5 Mål Insatser riktade till befolkning Landstinget Sörmland ska arbeta för att uppnå jämlikhet i hälsa för länets invånare. Alla människor ska ha möjlighet att uppnå bästa möjliga hälsa utifrån sina förutsättningar. Landstinget har ett ansvar för att följa och förbättra befolkningens hälsa. Insatser för att förbättra folkhälsan kan ske genom att öka befolkningens kunskapsnivå och medvetenhet om sambanden mellan livsvillkor, levnadsvanor och hälsa. Landstinget ska även erbjuda kulturupplevelser och underlätta för ett aktivt deltagande i samhällslivet, som är viktiga komponenter i ett rikt och friskt liv. Insatser riktade till individ Landstinget Sörmland ska medverka till att stärka individens egenupplevda hälsa och hälsorelaterade livskvalitet. Ett hälsofrämjande perspektiv innebär att ha en helhetssyn på hälsa och att utveckla ett förhållningssätt som stärker individens egna resurser. I mötet med den enskilde kan landstingets verksamheter framgångsrikt bedriva hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbete. Där finns goda möjligheter att motivera individen att göra ansvarstagande val för sin hälsa. Insatser riktade till personal Landstinget Sörmland ska ha en arbetsmiljö som främjar personalens hälsa och förebygger ohälsa. God arbetsmiljö är ett medel för att skapa förutsättningar för en god hälsa. En hälsofrämjande arbetsplats innebär att landstinget som arbetsgivare har ansvar för att främja en positiv hälsoutveckling hos sin personal. Det innebär också att arbetstagaren tar eget ansvar för sin hälsa och aktivt medverka till att skapa en god arbetsmiljö. Satsningar för att främja medarbetarnas hälsa och arbetsmiljö är en förutsättning för att det hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbetet ska få genomslag. 3

6 Uppföljning Uppföljning i ett hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande landsting innebär att: i lägre grad mäta hur mycket vård som producerats i högre grad identifiera och mäta hälsovinster för insatser riktade till befolkning, individ och personal Hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbete är av långsiktig karaktär och det kan ta flera år innan insatserna får mätbar effekt. Detta förutsätter ett engagemang över tid samt att resultat av främjande och förebyggande insatser efterfrågas såväl på kort som på lång sikt. För att Landstinget Sörmland ska nå målen gällande befolkning, individ och personal ska metoder valda utifrån vetenskap och beprövad erfarenhet användas. Om metoder och insatser väljs på detta sätt ökar sannolikheten att bli ett hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande landsting. Det hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbetet förutsätter samarbete mellan organisationens verksamheter samt med andra aktörer i lokalsamhället. 4

7 Fördjupning till det hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbetet i Landstinget Sörmland 5

8 Denna fördjupning ger ytterligare kunskap om hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbete. Fördjupningsdelen kan vara ett stöd vid utarbetandet av verksamheternas strategier/handlingsplaner. Hälsan globalt och lokalt Internationellt sett har den svenska befolkningen en mycket god hälsa, vi blir friskare och äldre. Trots att det svenska samhället i grunden har goda livsvillkor finns det skillnader i dödlighet och sjuklighet mellan olika socioekonomiska grupper. Arbetare har sämre hälsa än tjänstemän och det gäller både det allmänna hälsotillståndet och förekomst av sjukdomar, besvär och funktionsnedsättning. Det finns också tydliga skillnader i hälsa mellan utrikes födda och inrikes födda likaväl som mellan kvinnor och män. Kvinnor är i betydligt högre grad än män utsatta för ohälsa i arbetslivet och är i högre grad sjukskrivna än män. Sörmland uppvisar även skillnader i hälsa mellan kommuner som har olika socioekonomiska strukturer. Generellt kan sägas att förutsättningarna för en god hälsa är bättre i så kallade tjänstemannastäder som Trosa och Nyköping medan det är sämre förutsättningar i så kallade industristäder som Oxelösund och Vingåker. 6

9 Hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande insatser Hälsan ska ses som en resurs i vardagslivet. En god hälsa leder både till ökad motståndskraft mot insjuknande och till ett snabbare återhämtande från sjukdom. I behandling, likaväl som i det förebyggande arbetet är diagnosen central och ger underlag till behandlingsinsatser och eventuell rehabilitering. Kunskap om varför en specifik sjukdom uppstår är av största betydelse för ett framgångsrikt förebyggande arbete. Att känna till hälsans bestämningsfaktorer är nödvändigt för att kunna arbeta hälsofrämjande. Det bidrar till att förstå vilka faktorer som främjar och upprätthåller hälsan - salutogenesen. Modellen nedan visar en tvådimensionell hälsodefinition med två dimensioner som hänger nära samman. Sjukdom påverkar ofta den hälsorelaterade livskvaliteten, kronisk värk kan till exempel begränsa möjligheterna för en person att göra vissa saker. Omvänt finns sambandet att för den som inte upplever sig må bra ökar risken för sjukdom. Hälsoperspektiv Må bra Mår ej bra Sjukdomsperspektiv Frisk Blir lättare sjuk? Sjuk Blir lättare frisk? Källa: Hälsans idé 2 ed. 1984, Katie Eriksson Medan det sjukdomsförebyggande arbetet kan sägas ha sin kunskapsgrund i biomedicinen är hälsofrämjande ett mer utpräglat multidisciplinärt kunskapsområde som också omfattar beteendeforskning, samhällsvetenskap och humaniora. Ett hälsofrämjande landsting innebär en breddning av fokus och en förskjutning i synen på vilka kunskaper som är viktiga. Kunskap om hur hälsa och sjukdom interagerar är en förutsättning för att kunna se helheten och förstå sambanden mellan kropp och själ. Hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbete kan delas in i två huvudgrupper: strategiska insatser för att skapa förutsättningar som främjar individernas/befolkningens hälsa operativa insatser riktade till individer eller grupper för att förmedla kunskaper och öka medvetenheten om samband mellan livsvillkor, levnadsvanor och hälsa 7

10 Förutsättningar för hälsa - hälsans bestämningsfaktorer Hälsa formas i ett komplicerat samspel mellan individ och samhälle. Hälsans bestämningsfaktorer, såsom våra livsvillkor och levnadsvanor, påverkar vår hälsa. Vissa är opåverkbara, som kön och vårt biologiska arv medan andra är påverkbara genom samhälleliga insatser eller genom individen själv. Bestämningsfaktorer för hälsan Miljö Samhällsekonomiska strategier Tobak Alkohol Narkotika Boende Trafik Arbets -miljö Socialt stöd Matvanor Sociala nätverk Ålder, kön och arv Fritid och kultur Motion Socialförsäkr. Sex och Hälsooch samlevnad sjukvård Barns vuxenkontakt Utbildning m. m m. m Sömn vanor Bilden inspirerad av Lennart Rydéns förlaga. Det nationella folkhälsomålet Sveriges riksdag antog år 2003 nationella mål för folkhälsan som bygger på hälsans bestämningsfaktorer och en insikt om att hälsan direkt eller indirekt påverkas av politiska beslut. Det övergripande målet för det nationella folkhälsoarbetet är att: Skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen. Det övergripande målet knyter an till elva målområden: 1. Delaktighet och inflytande i samhället 2. Ekonomisk och social trygghet 3. Trygga och goda uppväxtvillkor 4. Ökad hälsa i arbetslivet 5. Sunda och säkra miljöer och produkter 6. En mer hälsofrämjande hälso- och sjukvård 7. Gott skydd mot smittspridning 8. Trygg och säker sexualitet och en god reproduktiv hälsa 9. Ökad fysisk aktivitet 10. Goda matvanor och säkra livsmedel 11. Minskat bruk av tobak och alkohol, ett samhälle fritt från narkotika och dopning samt minskade skadeverkaningar av överdrivet spelande Mål för folkhälsa Regeringens proposition 2002/03:35 8

11 Insatser riktade till befolkning Folkhälsa är det samlade begreppet för hela befolkningens hälsotillstånd, hälsan bör vara så bra och så jämlikt fördelad som möjligt. Folkhälsoarbete innebär ett brett spektrum av insatser för att påverka människors livsvillkor och levnadsvanor. Vissa grundläggande förutsättningar måste finnas för att befolkningen ska ha en god hälsa. Sysselsättning, ekonomisk trygghet och sociala nätverk är några förutsättningar som är grundläggande för detta. En god hälsa ökar möjligheterna för ett aktivt deltagande i samhällslivet. Kulturupplevelser är en viktig komponent i ett rikt och friskt liv. Landstinget har ett ansvar för att kontinuerligt kartlägga och följa befolkningens hälsa. Detta ger en inblick i människors livsvillkor och kunskap om sambanden mellan livsvillkor, levnadsvanor och hälsa. Landstinget är därmed en viktig aktör när det gäller att identifiera och motverka ojämlikhet i hälsa. Sådan kunskap är också viktig att sprida och kommunicera samt utgör ett viktigt verktyg när det gäller att stärka och stödja det lokala folkhälsoarbetet. Insatser för att förbättra folkhälsan kan även ske genom information som ökar befolkningens kunskapsnivå och medvetenhet. Landstinget har en viktig roll i att sprida samt utveckla metoder för det hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbetet. 9

12 Insatser riktade till individ Ett hälsofrämjande perspektiv innebär att ha en helhetssyn på hälsa och att utveckla ett förhållningssätt som stärker individens egna resurser. Det innebär också att i mindre utsträckning söka medicinska förklaringar och lösningar på allmänmänskliga problem. Hälsofrämjande insatser bygger till stor del på ett aktivt deltagande av individen. I mötet med den enskilde har landstingets verksamheter stor möjlighet att framgångsrikt bedriva hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbete. Människor i kontakt med landstingets verksamheter är ofta väl motiverade att ta till sig hälsobudskap. Hälsoupplysning och hälsosamtal som kan främja goda levnadsvanor och förebygga sjukdom är exempel på insatser som kan stärka individens hälsa. I mötet mellan individ och profession finns goda möjligheter att påverka och motivera individen att göra ansvarstagande val för sin hälsa. Metoder som hjälper individen att hitta en hälsofrämjande livsstil skall ges stort utrymme. Särskilt viktigt är det att uppmärksamma individer som lever med många riskfaktorer. Inom hälso- och sjukvården innebär ett hälsofrämjande perspektiv också ett förhållningssätt som ser patienten som medproducent av sin egen hälsa. Det är därför viktigt att se vad som krävs för att patienten skall kunna medverka i sin vård, att stärka vårdtagarens tilltro till sina egna resurser. Ett hälsofrämjande förhållningssätt är viktigt i alla skeden av vården, från förebyggande till palliativ vård. Omvårdnad är en form av hälsofrämjande arbete. Genom att utveckla patienternas och de anhörigas delaktighet i behandlig av sjukdom och insatser kan individen få stöd till att hantera sin situation. Ett inslag i detta arbete kan vara kultur i vården som kan bidra till ökad livskvalitet och att stärka den egenupplevda hälsan. 10

13 Insatser riktade till personal Centralt i arbetet med att främja personalens hälsa och förebygga ohälsa är att arbetsplatsen till sin karaktär är hälsofrämjande. En hälsofrämjande arbetsplats innebär att landstinget som arbetsgivare har ansvar för att främja en positiv hälsoutveckling hos sin personal. God arbetsmiljö är ett medel för att skapa förutsättningar för en god hälsa. Varje chef/ledare har ansvar för hälsofrämjande insatser riktade till personalen. Det innebär också att ge förutsättningar för sin personal att kunna påverka och ha inflytande över arbetsförhållande och sin arbetsmiljö. Arbetsplatsträffar och medarbetarsamtal är några av de medel/verktyg som är viktiga för chefer/ledare på den hälsofrämjande arbetsplatsen. En hälsofrämjande arbetsplats innebär också att arbetstagaren tar eget ansvar för sin hälsa och aktivt medverkar till att skapa en god arbetsmiljö. Det är också viktigt att alla medarbetare känner sig delaktiga i arbetsplanering och har kontroll över sin egen arbetssituation. Arbetsuppgifterna ska upplevas som meningsfulla, hanterbara och begripliga för varje medarbetare. Personalen är landstingets viktigaste resurs. Satsningar för att främja medarbetarnas hälsa och arbetsmiljö är en förutsättning för att det hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbetet ska få genomslag i landstinget. Det är därutöver angeläget med kompetenshöjande insatser för all berörd personal som ett led i processen att nå en ökad enskild medvetenhet och förståelse för de aktuella perspektiven hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande i den dagliga verksamheten. 11

14 Från ord till handling... Politiker, tjänstemannaledning, förvaltnings-/divisionschefer, verksamhetschefer och all personal har ansvar för att medverka i arbetet med att uppnå målen för insatser till befolkning, individ och personal. Politikerna ansvarar för att: styra resurser till det hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbetet föra en tydlig hälsoinriktad politik efterfråga resultat av det hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbetet Tjänstemannaledning och förvaltningschefer/divisionschefer ansvarar för att: ge legitimitet till och stötta sin personal att utföra hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande insatser efterfråga och följa upp resultat på divisions- och förvaltningsnivå synliggöra de hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande insatserna främja en positiv hälsoutveckling hos sin personal Verksamhetsansvariga chefer ansvarar för att: bryta ner de övergripande målen till den egna verksamheten identifiera och motivera lämpliga insatser och arbetssätt följa upp och redovisa hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande insatser gjorda under året främja en positiv hälsoutveckling hos sin personal Personalen ansvarar för att: medverka i arbetet med att identifiera och utveckla hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande insatser som medarbetare ta eget ansvar för sin hälsa och aktivt medverka till att skapa en god arbetsmiljö För att uppnå målen för det hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbetet krävs också samverkan och uppföljning. Samverkan Det hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbetet förutsätter samarbete mellan organisationens verksamheter och med andra aktörer i lokalsamhället. Det är viktigt att landstinget i sin kontakt med andra aktörer är tydlig med de definitioner som gäller för landstinget. landstingsledning och divisionschefer/förvaltningschefer ska stödja samverkan mellan verksamheter och yrkesgrupper fördjupa samverkan med kommunerna i länet utifrån Länsstrategin för folkhälsoarbetet i Sörmland fortsatt samverkan med lokala aktörer som försäkringskassa, polis brottsförebyggande råd, organisationer och idrottsföreningar med flera 12

15 Litteraturtips Att hitta skatten i sitt eget hus erfarenheter från samtal med landstingsledningar om en hälsofrämjande hälso och sjukvård. Sveriges Kommuner och Landsting, En hälsoinriktad hälso- och sjukvård. Underlagsrapport 15, Nationella Folkhälsokommittén. En mer hälsofrämjande hälso- och sjukvård i Landstinget Halland. Landstinget Halland. Ett mer hälsofrämjande landsting. Förstudie Definitioner och ansvarsfördelning, Landstinget Sörmland. November Folkhälsopolicy för Stockholms läns landsting. Centrum för folkhälsa. Folkhälsopolitisk rapport Statens folkhälsoinstitut. Hälsa i bokslut indikatorer för en hälsoorientering i styrning, ledning och uppföljning av hälso- och sjukvården. Sveriges Kommuner och Landsting, Kultur för hälsa. En exempelsamling från forskning och praktik. Utgiven av Folkhälsoinstitutet 2005 Kultur i vården i Sverige Korta nulägesrapporter från 17 landsting. Birgitta Rapp. Länsstrategi för folkhälsoarbetet i Sörmland, Landstinget Sörmland och Kommunförbundet Sörmland, Mål för folkhälsa Regeringens proposition 2002/03:35. Prioritering av hälsofrämjande och förebyggande insatser i hälso- och sjukvården. Sven Larsson, Prioriteringscentrum, Landstinget Östergötland. WHO. World Health Statistics Genéve: World Heath Organization;

16 Policyn finns att ladda ned på 14

17 Ett mer hälsofrämjande landsting Förstudie Definitioner och ansvarsfördelning November 2005

18 Folkhälsoenheten är samordningsansvarig för denna förstudie. Arbetet har pågått under hösten Arbetsgruppen består av företrädare från Folkhälsoenheten, Forsknings- och Utvecklingsenheten och från Utvecklingsenheten Hälso- och sjukvård. En styrgrupp har varit kopplad till uppdraget. Styrgruppens representanter är Folkhälsoenhetens chef, Forsknings- och Utvecklingsenhetens chef, Medicinsk utvecklingschef samt biträdande chef för Utvecklingsenheten Hälso- och sjukvård

19 Sammanfattning Inledning...1 Bakgrund...2 Styrande dokument... 3 Uppdraget... 4 Syfte med förstudien...5 Avgränsningar... 5 Resultat...6 Definitioner... 6 Ansvarfördelning för det hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbetet i landstinget... 8 Diskussion...10 Referenser...11

20 Sammanfattning Landstinget har en viktig roll i det hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbetet både genom den behandlande verksamheten och som etablerad och förtroendefull kontaktyta gentemot befolkningen. Landstinget har dessutom ett ansvar att främja en positiv hälsoutveckling hos den egna personalen. För att Landstinget Sörmland ska kunna arbeta mer hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande är inställningen bland beslutsfattare och professionen avgörande. Det är beslutsfattarna som ser till att Hälso- och sjukvårdslagen, prioriteringsutredningens betänkanden och Mål för folkhälsan levandegörs och efterlevs. Syftet med förstudien har varit att ta fram definitioner och ansvarsområden för det hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbetet i Landstinget Sörmland. De definitioner som definieras i förstudien är hälsa, folkhälsa, folkhälsoarbete, hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbete, hälsofrämjande hälso- och sjukvård och hälsofrämjande landsting. Ansvarsfördelningen utgår från den befintliga organisationen och en grov indelning av ansvaret har gjorts. Förvaltningsnivå (operativt ansvar), funktionerna Lednings- och verksamhetsstöd, Service (strategiskt ansvar) och landstingsdirektör/koncernledning och politik (övergripande ansvar). Arbetet fördelas utifrån insatser på befolkningsnivå, individnivå och den egna personalen.

21 Inledning Landstinget har en viktig roll i det hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbetet, både genom den behandlande verksamheten och som etablerad och förtroendefull kontaktyta gentemot befolkningen. I landstinget blir hälsoproblem synliga och här finns kunskapen om sjukdomars orsaker och utbredning, hälsans bestämningsfaktorer och behandlingsmetodernas effekt. Inom landstinget finns också kunskap, traditioner och goda exempel kring hur det hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbetet kan utföras. Det saknas gemensamma utarbetade strategier i Landstinget Sörmland för hur detta arbete ska bedrivas. Landstingets ansvar för att främja hälsa och förebygga sjukdom är: att initiera och genomföra förebyggande åtgärder internt och externt. Primärvård och sjukhusvård har en strategisk roll. De har kunskap om olika hälsorisker och de når stora befolkningsgrupper. att kartlägga och identifiera hälsorisker och att förmedla kunskap om hälsoläget, hälsorisker, riskgrupper och hälsofrämjande faktorer. Genom ett ansvar inom bl.a. kultur, utbildning och miljö kan landstinget påverka attityder, förmedla kunskaper. att delta i samhällsplaneringen. Landstinget ska medverka i samhällsinriktade förebyggande insatser och därmed bidra till en bättre livsmiljö och sträva efter förbättrade levnadsvillkor för befolkningen. I landstingets vision står att landstinget arbetar för att främja sörmlänningarnas hälsa, förebygga ohälsa och minska hälsoklyftorna. Med hälsa menas ett tillstånd av fysiskt, psykiskt och socialt välbefinnande och inte bara frånvaron av sjukdom och handikapp. Landstingets vision skildrar ett önskat läge och innehåller också landstingets grundläggande värderingar. Visionen är landstingsövergripande och grunden för all verksamhet och planering. Alla landstingets förvaltningar/motsvarande ska med utgångspunkt av den övergripande visionen fråga sig: Vad betyder det här för oss? Den övergripande visionen ska brytas ner till verksamhetsanpassade visioner och så småningom till konkreta arbets- och förändringsplaner och vidare in i budget- och planeringsprocessen 1

22 Bakgrund Under våren 2003 tog Riksdagen beslut om en mer hälsofrämjande hälso- och sjukvård. Beslutet grundar sig på Regeringens proposition 2002/03:35 Mål för folkhälsan. Det övergripande målet är att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen. Elva målområden är kopplade till det övergripande målet. Utgångspunkten vid formulering av mål för folkhälsan har varit hälsans bestämningsfaktorer det vill säga de faktorer i samhällsorganisationen och människors levnadsförhållanden som bidrar till hälsa och ohälsa i stället för att utgå från sjukdomar eller hälsoproblem. Genom att utgå från hälsans bestämningsfaktorer (livsvillkor, miljöer, produkter och levnadsvanor som påverkar hälsan) blir målen åtkomliga för politiska beslut. Begreppen hälsa, folkhälsa, hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande har under flera år förekommit i Landstinget Sörmlands olika dokument. Det gäller såväl politiskt styrande dokument som dokument som beskriver verksamheternas uppdrag. Under 2005 har beslutats att ta ett helhetsgrepp för det hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbetet i landstingets hälso- och sjukvård (LS beslut 32/05 och LF beslut 75/03). Uppdraget har efter det breddats och gäller det hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbetet i hela Landstinget Sörmland. Det finns flera anledningar till att Landstinget Sörmland ska arbeta hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande. Om landstinget vill hushålla med resurserna så att de går till de mest prioriterade behoven krävs att någon form av styrningsåtgärd vidtas. En hälsofrämjande och förebyggande inriktning inom hälso- och sjukvården ökar vårdens kvalitet och utgör en viktig del i arbetet att effektivisera vården. Ett förebyggande arbete kan både på kort och lång sikt minska vårdbehovet. Hälso- och sjukvårdens rådgivning i livsstilsfrågor är exempel på långsiktigt kostnadseffektiva metoder. Som arbetsgivare har landstinget dessutom ett ansvar för att främja en positiv hälsoutveckling hos den egna personalen. 2

23 Styrande dokument Hälso- och sjukvårdslagen Landstingets uppdrag utgår från hälso- och sjukvårdslagen som anger att det övergripande målet för hälso- och sjukvården är en god hälsa och en vård på lika villkor för hela befolkningen (2 ). Hälso- och sjukvården skall arbeta för att förebygga ohälsa. Den som vänder sig till hälsooch sjukvården skall när det är lämpligt ges upplysningar om metoder för att förebygga sjukdom eller skada (2 c ). Landstingen ska erbjuda en god hälso- och sjukvård åt dem som är bosatta inom landstingets område och även i övrigt verka för god hälsa i hela befolkningen (3 ). På så sätt är en god hälsa i befolkningen målet och en god vård och behandling ett av flera medel att nå målet. Prioritetsutredningen I riksdagens beslut om prioriteringar i hälso- och sjukvården prioriteras förebyggande insatser som nummer två i den fyrgradiga skalan, det vill säga före mycket av den vård och behandling som ges i dag inom hälso- och sjukvården. 1. Vård av livshotande sjukdomar, sjukdomar som utan behandling leder till varaktigt invalidiserande tillstånd eller för tidig död, vård av svåra kroniska sjukdomar, palliativ vård och vård i livets slutskede samt vård av människor med nedsatt autonomi. 2. Prevention, habilitering och rehabilitering. 3. Vård av mindre svåra akuta och kroniska sjukdomar. 4. Vård av andra skäl än sjukdom och skada. Arbetsmiljölagen Lagens ändamål är att förebygga ohälsa och olycksfall i arbetet samt att även i övrigt uppnå en god arbetsmiljö (1 kap,1 ). Arbetsgivare och arbetstagare skall samverka för att åstadkomma en god arbetsmiljö (3 kap, 1a ). Arbetsgivaren skall systematiskt planera, leda och kontrollera verksamheten på ett sätt som leder till att arbetsmiljön uppfyller föreskrivna krav på en god arbetsmiljö (3 kap, 2a ). Företagshälsovården skall särskilt arbeta för att förebygga och undanröja hälsorisker på arbetsplatser samt ha kompetens att identifiera och beskriva sambanden mellan arbetsmiljö, organisation, produktivitet och hälsa (3 kap, 2b ). 3

24 Uppdraget Uppdraget är indelat i fem steg (se bild 1) och berör Landstinget Sörmlands alla verksamheter, hela koncernen. Det första steget består i att göra en förstudie för att klargöra definitioner och ansvarfördelning för det hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbetet. Förstudien ska ligga till grund för beslut om framtagandet av en koncernövergripande policy för det hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbetet i Landstinget Sörmland. Bild 1 4

25 Syfte med förstudien Att ta fram tydliga definitioner och ansvarsfördelning för det hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbetet i Landstinget Sörmland. Avgränsningar Förstudiens arbete med att tydliggöra ansvarsfördelningen är av övergripande karaktär och utgår från befintlig organisation. För tjänstemannaorganisationen gäller insatser från landstingsdirektören i samarbete med koncernledningen, Lednings och verksamhetsstöd, Service och från förvaltningarna: Folktandvård, Handikapp och Habilitering, Hälso- och sjukvård, Karsuddens sjukhus, Kultur och utbildning (se bild 2). Tjänstemannaorganisationen Koncernledningsgrupp Hälso- och sjukvårdens ledningsgrupp Landstingsdirektör /biträdande Ld Centrala verksamhetsrådet Lednings- och verksamhetsstöd Service Folktandvården Handikapp och habilitering Hälso- och sjukvårdsdivisioner Regionsjukhuset Karsudden Kultur och utbildning Bild 2 5

26 Resultat Definitioner Det finns en omfattande litteratur och en lång rad definitioner av hälsobegrepp. För att få en gemensam utgångspunkt för det hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbetet föreslås att följande definitioner ska gälla för Landstinget Sörmland. Hälsa är en dimension som säger något om människans kroppsliga och psykiska tillstånd. Som sådan kan hälsan vara både god och dålig (Janlert 2000). WHO:s hälsodefinition från 1946: Hälsa är ett tillstånd av fullständigt fysiskt, psykiskt och socialt välbefinnande och inte endast frånvaron av sjukdom och handikapp (WHO Health ). Folkhälsa är ett samlande begrepp för hela befolkningens hälsotillstånd, som tar hänsyn till såväl nivå som fördelning av hälsan. En god folkhälsa handlar således inte bara om att hälsan bör vara så bra som möjligt, den bör också vara så jämlikt fördelad som möjligt (Janlert 2000). Det primära intresset är de bestämningsfaktorer som har stor betydelse för människors hälsa. Folkhälsoarbetet systematiska och målinriktade hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande insatser för att åstadkomma en god och jämlik hälsa för hela befolkningen. Åtgärderna kan både vara inriktade på att skapa gynnsamma förutsättningar och miljöer för hälsan (socialt, kulturellt, fysiskt, politiskt, ekonomiskt och emotionellt). Det kan också vara riktade insatser mot individer, grupper eller institutioner för att förmedla kunskap och öka medvetenheten om samband mellan levnadsvanor, livsvillkor och hälsa (Janlert 2000). Hälsofrämjande arbete insatser inom alla områden i samhället där avsaknaden av insatser skulle kunna leda till ohälsa. Fokus ligger inte på riskfaktorer för sjukdom, utan på friskfaktorer och skyddsfaktorer för hälsa (Landstinget i Uppsala län). Hälsofrämjande arbete är den process som ger människor möjlighet att öka kontrollen över sin hälsa och förbättra den. Sjukdomsförebyggande arbete innebär insatser i syfte att undanröja risker för problem och orsaker till sjukdomar. Det handlar om riktade insatser mot individer eller grupper av personer med ökad risk att drabbas av vissa bestämda sjukdomar och syftar till att förebygga dessa sjukdomar (Janlert 2000). Hälsofrämjande hälso- och sjukvård innebär ett bredare samhälleligt perspektiv på dess roll. Det kräver samverkan med olika samhälleliga insatser då många viktiga arenor ligger utanför hälso- och sjukvårdens områden. En hälsoorientering av hälso- och sjukvården innebär en breddning av synen på vilka kunskaper och arbetssätt som är mest effektiva för att främja hälsa och förebygga sjukdom. En hälsofrämjande hälso- och sjukvård ska utveckla förhållningssätt som stärker individens egna resurser och därmed hälsan. Det innebär att inte enbart definiera hälsa i biologiska och medicinska termer, det är lika viktigt att patientens egenupplevda hälsa och välbefinnande uppmärksammas. Målsättningen för hälsofrämjande hälso- och sjukvård är en bättre hälsa och uppfyllelsen av detta mål ska kunna följas i form av kvalitetskontroller. Hälsofrämjande landsting har en helhetssyn på människors hälsa, som även innefattar hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande åtgärder. Landstinget ska stödja en jämlik och jämställd hälsoutveckling i befolkningen. 6

27 För att stärka hälsoperspektivet i landstingets verksamheter ska ett ökat fokus ligga på hälsa och livskvalitet. Verksamheterna ska stödja en positiv hälsoutveckling hos individer och grupper. Åtgärder bör genomföras så att människor inte blir patienter i onödan. För att åstadkomma en hälsoorientering inom verksamheterna är kompetens inom området avgörande. Personalen behöver kompetens om vad som skapar hälsa, både grundläggande och som vidareutbildning. Landstinget har även ansvar för att främja en positiv hälsoutveckling hos den egna personalen. 7

28 Ansvarfördelning för det hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbetet i landstinget Insatser för det hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbetet kan i princip delas in i två huvudgrupper. Dels insatser av strategisk karaktär inriktade på att skapa förutsättningar som främjar individernas/ befolkningens hälsa, dels operativa insatser som riktar sig direkt till individer eller grupper för att förmedla kunskaper och öka medvetenheten om samband mellan livsvillkor, levnadsvanor och hälsa. Metoderna spänner i och med det över hela skalan från politik och lagstiftning till hälsoinformation till enskilda individer. En grov indelning av ansvarsfördelningen har gjorts utifrån förvaltningsnivå, funktionerna Service, Lednings- och verksamhetsstöd, landstingsledning och politiker. Insatsernas syfte har legat till grund för framtagandet av ansvarsfördelningen för det hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbetet. Det hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbetet i Landstinget Sörmland fördelas utifrån insatser på befolkningsnivå, insatser gentemot individen och insatser till den egna personalen (se bild 3). Bild 3 8

LS-LED05-123

LS-LED05-123 PROTOKOLL DATUM DIARIENR 2005-12-12 LS-LED05-123 111 Definition av begrepp och ansvarsfördelning av hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande landsting Bakgrund Under perioden augusti 2005 till och med november

Läs mer

Riktlinjer för folkhälsoarbetet i TROSA KOMMUN

Riktlinjer för folkhälsoarbetet i TROSA KOMMUN Riktlinjer för folkhälsoarbetet i TROSA KOMMUN 1 Innehållsförteckning 1. Allmänt om dessa riktlinjer... 3 2. Allmänt om folkhälsoarbete... 4 2.1 Hälsans bestämningsfaktorer... 4 2.2 Skillnaden mellan folkhälsa

Läs mer

Folkhälsopolitiskt program

Folkhälsopolitiskt program 1(5) Kommunledningskontoret Antagen av Kommunfullmäktige Diarienummer Folkhälsopolitiskt program 2 Folkhälsa Att ha en god hälsa är ett av de viktigaste värdena i livet. Befolkningens välfärd är en betydelsefull

Läs mer

Länsgemensam folkhälsopolicy

Länsgemensam folkhälsopolicy Länsgemensam folkhälsopolicy 2012-2015 Kronobergs län Kortversion Länsgemensam vision En god hälsa för alla! För hållbar utveckling och tillväxt i Kronobergs län Förord En god hälsa för alla För hållbar

Läs mer

FOLKHÄLSOPOLITISKT PROGRAM FÖR SORSELE KOMMUN

FOLKHÄLSOPOLITISKT PROGRAM FÖR SORSELE KOMMUN Vår vision är ett Sorsele som genomsyras av engagemang, omtanke och generositet. Att leva i Sorsele är att leva friskt och starkt, med kraft och glädje. Att bejaka sig själv och bekräfta sin omgivning.

Läs mer

Folkhälsopolicy för Vetlanda kommun

Folkhälsopolicy för Vetlanda kommun 1 (7) Folkhälsopolicy för Vetlanda kommun Dokumenttyp: Policy Beslutad av: Kommunfullmäktige (2015-09-15 ) Gäller för: Alla kommunens verksamheter Giltig fr.o.m.: 2015-09-15 Dokumentansvarig: Folkhälsosamordnare,

Läs mer

Sveriges elva folkhälsomål

Sveriges elva folkhälsomål Sveriges elva folkhälsomål Sveriges elva folkhälsomål En god hälsa för hela befolkningen Sverige har en nationell folkhälsopolitik med elva målområden. Målområdena omfattar de bestämningsfaktorer som har

Läs mer

Folkhälsoplan Essunga kommun 2015

Folkhälsoplan Essunga kommun 2015 Folkhälsoplan Essunga kommun 2015 Dokumenttyp Plan Fastställd 2014-11-24 av kommunfullmäktige Detta dokument gäller för Samtliga nämnder Giltighetstid 2015 Dokumentansvarig Folkhälsoplanerare Dnr 2014.000145

Läs mer

En god hälsa på lika villkor

En god hälsa på lika villkor En god hälsa på lika villkor En god hälsa på lika villkor Sjöbo kommuns invånare ska ha en god hälsa oavsett kön, ålder, etnicitet och religion ska alla må bra. Folkhälsorådet i Sjöbo arbetar för att skapa

Läs mer

Folkhälsostrategi 2012-2015. Antagen: 2012-09-24 Kommunfullmäktige 132

Folkhälsostrategi 2012-2015. Antagen: 2012-09-24 Kommunfullmäktige 132 Folkhälsostrategi 2012-2015 Antagen: 2012-09-24 Kommunfullmäktige 132 Inledning En god folkhälsa är av central betydelse för tillväxt, utveckling och välfärd. Genom att förbättra och öka jämlikheten i

Läs mer

HSN-förvaltningens handlingsplan för folkhälsoarbete 2010-2011

HSN-förvaltningens handlingsplan för folkhälsoarbete 2010-2011 HSN 1004-0379 HSN-förvaltningens handlingsplan för folkhälsoarbete 2010-2011 2010-10-29 Innehållsförteckning Syfte... 3 Inriktningsmål... 3 Delmål... 3 Hur kan vi som arbetar i HSN-förvaltningen bidra

Läs mer

Del 1. Vad är folkhälsa? Nationella mål Definitioner Ojämlik hälsa

Del 1. Vad är folkhälsa? Nationella mål Definitioner Ojämlik hälsa Del 1 Vad är folkhälsa? Nationella mål Definitioner Ojämlik hälsa Grundlagen har hälsoaspekter * Den offentliga makten ska utövas med respekt för alla människors lika värde och för den enskilda människans

Läs mer

Folkhälsoplan Sjöbo kommun. Inledning

Folkhälsoplan Sjöbo kommun. Inledning Folkhälsoplan Sjöbo kommun Inledning Världshälsoorganisationen, WHO definierade 1946 begreppet hälsa som ett tillstånd av fullständigt fysiskt, psykiskt och socialt välbefinnande och ej endast frånvaro

Läs mer

Hälsa och barnperspektiv i samhällsplaneringen

Hälsa och barnperspektiv i samhällsplaneringen Hälsa och barnperspektiv i samhällsplaneringen 3 mars 2010 i Ånge. ARRANGÖRER: Länsstyrelserna i Jämtlands och Västernorrlands län i samarbete med Statens folkhälsoinstitut. Välkomna! 2010-04-13 Sid 1

Läs mer

Folkhälsopolitisk plan för Kalmar län

Folkhälsopolitisk plan för Kalmar län TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning Ann-Sofie Lagercrantz 2013-11-06 KS 2013/0267 50163 Kommunfullmäktige Folkhälsopolitisk plan för Kalmar län 2013-2016 Förslag till beslut Kommunfullmäktige

Läs mer

LÄNSGEMENSAM FOLKHÄLSOPOLICY JÄMTLANDS LÄN

LÄNSGEMENSAM FOLKHÄLSOPOLICY JÄMTLANDS LÄN Sida 1 av 6 LÄNSGEMENSAM FOLKHÄLSOPOLICY JÄMTLANDS LÄN 2011 2015 Förslag till Folkhälsopolicy av Beredningen för Folkhälsa, livsmiljö och kultur, Jämtlands läns landsting Antagen av Regionförbundets styrelse

Läs mer

Jämställd och jämlik hälsa för ett hållbart Gävleborg 2015-2020 FOLKHÄLSOPROGRAM

Jämställd och jämlik hälsa för ett hållbart Gävleborg 2015-2020 FOLKHÄLSOPROGRAM Jämställd och jämlik hälsa för ett hållbart Gävleborg 2015-2020 FOLKHÄLSOPROGRAM 1 Innehåll Förord 4 Ett folkhälsoprogram för Gävleborg 6 Målet är god och jämlik hälsa 7 Folkhälsoprogrammet i ett sammanhang

Läs mer

Folkhälsoplan för Strängnäs kommun

Folkhälsoplan för Strängnäs kommun 1/5 Beslutad: Kommunfullmäktige 2014-06-16 73 Gäller fr o m: 2015-01-01 Myndighet: Diarienummer: Nämnden för hållbart samhälle KS/2013:43-0092 Ersätter: Folkhälsoplan beslutad av kommunfullmäktige 2010-02-22

Läs mer

POPULÄRVERSION Ängelholms Folkhälsoplan

POPULÄRVERSION Ängelholms Folkhälsoplan POPULÄRVERSION Ängelholms Folkhälsoplan 2014-2019 Varför har vi en folkhälsoplan? Att människor mår bra är centralt för att samhället ska fungera både socialt och ekonomiskt. Därför är folkhälsoarbete

Läs mer

Jämställd och jämlik hälsa för ett hållbart Gävleborg FOLKHÄLSOPROGRAM. Arbetsmaterial

Jämställd och jämlik hälsa för ett hållbart Gävleborg FOLKHÄLSOPROGRAM. Arbetsmaterial Jämställd och jämlik hälsa för ett hållbart Gävleborg 2015-2020 FOLKHÄLSOPROGRAM 1 l a i r e t a m s t e Arb 2 Innehåll Förord 4 Ett folkhälsoprogram för Gävleborg 6 Målet är god och jämlik hälsa 7 Folkhälsoprogrammet

Läs mer

Policy för Folkhälsoarbete. i Lunds kommun

Policy för Folkhälsoarbete. i Lunds kommun Policy för Folkhälsoarbete i Lunds kommun Reviderad med anledning av den av riksdagen tagna propositionen 2007/08:110 En förnyad folkhälsopolitik samt på grund av kommunala beslut. Antagen av kommunstyrelsens

Läs mer

Strategiskt folkhälsoprogram

Strategiskt folkhälsoprogram Kommunledning Folkhälsoplanerare, Therese Falk Fastställd: 2014-11-03 Strategiskt folkhälsoprogram 2015-2020 Strategiskt folkhälsoprogram 2015-2020 2/10 Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 2 Inledning...

Läs mer

HÄLSA - FOLKHÄLSA. HÄLSA - en resurs i vardagen för individen FOLKHÄLSA -

HÄLSA - FOLKHÄLSA. HÄLSA - en resurs i vardagen för individen FOLKHÄLSA - VERKSAMHETSPL AN 2015 1 HÄLSA - FOLKHÄLSA HÄLSA - en resurs i vardagen för individen FOLKHÄLSA - hälsotillståndet i befolkningen som helhet eller i grupper i befolkningen God folkhälsa, ett mål för samhället

Läs mer

Folkhälsorådets verksamhetsplan för lokalt folkhälsoarbete i Gullspångs kommun år 2013

Folkhälsorådets verksamhetsplan för lokalt folkhälsoarbete i Gullspångs kommun år 2013 Folkhälsorådets verksamhetsplan för lokalt folkhälsoarbete i Gullspångs kommun år 2013 Introduktion Gullspångs kommun och hälso- och sjukvårdsnämnden östra Skaraborg har ingått ett avtal om folkhälsoarbetet

Läs mer

Strategisk plan för Sotenäs kommuns folkhälsoarbete

Strategisk plan för Sotenäs kommuns folkhälsoarbete Strategisk plan för s folkhälsoarbete 2016-2019 SOTENÄS KOMMUN Strategisk plan för s folkhälsoarbete 2016-2019 1. Inledning Folkhälsoarbete är ett långsiktigt arbete för att stärka och utveckla livsvillkor

Läs mer

Hälsofrämjande hälso- och sjukvård

Hälsofrämjande hälso- och sjukvård Hälsofrämjande hälso- och sjukvård POSITIONSPAPPER Hälsofrämjande hälso- och sjukvård. Positionspapper 1 Hälsofrämjande hälso- och sjukvård. Positionspapper 2 Förord Sveriges Kommuner och Landsting vill

Läs mer

Plan för Social hållbarhet

Plan för Social hållbarhet 2016-02-08 Plan för Social hållbarhet i Säters kommun SÄTERS KOMMUN Kommunstyrelsen 1 Sida 2 Innehållsförteckning Bakgrund... 3 Syfte med uppdraget... 3 Vision/Mål... 4 Uppdrag... 4 Tidplan... 4 Organisation...

Läs mer

Delaktighet och inflytande finns det någon koppling till hälsa?

Delaktighet och inflytande finns det någon koppling till hälsa? Delaktighet och inflytande finns det någon koppling till hälsa? Suzanne Nilsson, utredare, enheten för uppväxtvillkor och hälsosamt åldrande Statens folkhälsoinstitut Vår uppgift att främja hälsa samt

Läs mer

Grön färg anger helt nya skrivningar eller omarbetade skrivningar. Svart text är oförändrad från gällande folkhälsoplan

Grön färg anger helt nya skrivningar eller omarbetade skrivningar. Svart text är oförändrad från gällande folkhälsoplan Läsanvisningar Grön färg anger helt nya skrivningar eller omarbetade skrivningar Svart text är oförändrad från gällande folkhälsoplan Folkhälsoplan med folkhälsopolitiska mål Övergripande mål: Skapa samhälliga

Läs mer

Vad är folkhälsovetenskap?

Vad är folkhälsovetenskap? Folkhälsovetenskapens utveckling Moment 1, folkhälsovetenskap 1, Karolinska Institutet 2 september 2010 karin.guldbrandsson@ki.se 1. Vad är hälsa? Vad är sjukdom? 2. Vad är folkhälsa? 3. Vad är ett folkhälsoproblem?

Läs mer

Folkhälsoplan för Högsby kommun 2012-2015. Antagen av KF 2012-06-11, 87

Folkhälsoplan för Högsby kommun 2012-2015. Antagen av KF 2012-06-11, 87 Folkhälsoplan för Högsby kommun 2012-2015 Antagen av KF 2012-06-11, 87 Definitioner Man måste skilja på hälsa, som är en fråga för individen, och folkhälsa som är en fråga för samhället. Folkhälsoarbetet

Läs mer

mötesplats mitt i Dalarna!

mötesplats mitt i Dalarna! Folkhälsoprogram för Gagnefs kommun mötesplats mitt i Dalarna! Gagnef är mötet som skapar hemkänsla. Här möts inte bara älvar och vägar, här möter du även Dalarna, dina barns lärare, dina grannar och byalaget.

Läs mer

2011-08-22. Vad är folkhälsovetenskap? Vad är folkhälsovetenskap? Vad är hälsa? Vad är sjukdom? Vad är ett folkhälsoproblem? Vad är folkhälsa?

2011-08-22. Vad är folkhälsovetenskap? Vad är folkhälsovetenskap? Vad är hälsa? Vad är sjukdom? Vad är ett folkhälsoproblem? Vad är folkhälsa? Folkhälsovetenskapens utveckling Moment 1, folkhälsovetenskap 1, Karolinska Institutet 31 augusti 2011 karin.guldbrandsson@ki.se 1. Vad är hälsa? Vad är sjukdom? 2. Vad är folkhälsa? 3. Vad är ett folkhälsoproblem?

Läs mer

Mål och inriktning för folkhälsoarbetet. Gott liv i Mölndal

Mål och inriktning för folkhälsoarbetet. Gott liv i Mölndal Gott liv i Mölndal! Mål och inriktning för folkhälsoarbetet Gott liv i Mölndal 1 Innehåll Vår vision 2 Strategiskt arbete för hälsa och social hållbarhet 3 Mål och inriktning 4 Mål i sammanfattning 5 Delaktighet,

Läs mer

Presentation för landstingen norra Sverige Anette Levander

Presentation för landstingen norra Sverige Anette Levander Presentation för landstingen norra Sverige Anette Levander 24 november 2010 2011-04-18 Sid 1 Uppdraget Beskriva utvecklingen med fokus på 2004 2009; bestämningsfaktorerna och befolkningsgrupper Redovisa

Läs mer

2014-11-04. Riktlinjer för systematiskt Arbetsmiljö och Hälsoarbete. Antagen av kommunstyrelsen 2015-01-14 45

2014-11-04. Riktlinjer för systematiskt Arbetsmiljö och Hälsoarbete. Antagen av kommunstyrelsen 2015-01-14 45 Riktlinjer för systematiskt Arbetsmiljö och Hälsoarbete Antagen av kommunstyrelsen 2015-01-14 45 Gra storps kommuns riktlinjer fo r ha lsa, arbetsmiljo och rehabilitering Samverkansavtalet FAS 05 betonar

Läs mer

Verksamhetsplan för år 2014

Verksamhetsplan för år 2014 Verksamhetsplan för år 2014 Folkhälsorådet i Arboga 2014-03-03 Folkhälsorådet i Arboga Innehåll 1 Bakgrund 3 1.1 Folkhälsorådets syfte... 3 1.2 Rådets uppgifter... 4 1.3 Rådets sammansättning... 4 1.4

Läs mer

Målarbete och kompetensutveckling för folkhälsa och folkhälsoarbete

Målarbete och kompetensutveckling för folkhälsa och folkhälsoarbete Preventionscentrum Stockholm S OCIALTJÄNSTFÖRVALTNINGEN Handläggare: Carina Cannertoft Tfn: 08-508 430 28 Anders Eriksson Tfn: 08-508 430 22 T JÄNSTEUTLÅTANDE 2004-12-09 S OCIALTJÄNSTNÄMNDEN 2005-01-28

Läs mer

2011 Layout & design Aztek Design www.aztek.se Foto: Photos.com, istockphoto.com

2011 Layout & design Aztek Design www.aztek.se Foto: Photos.com, istockphoto.com 2011 Layout & design Aztek Design www.aztek.se Foto: Photos.com, istockphoto.com 2 Långsiktigt folkhälsoarbete för god och jämlik hälsa i Årjängs kommun Innehållsförteckning Inledning 4 Bakgrund 5 Folkhälsorådet

Läs mer

Östgötakommissionen. Margareta Kristenson Professor/Överläkare Linköpings universitet /Region Östergötland Ordförande i Östgötakomissionen

Östgötakommissionen. Margareta Kristenson Professor/Överläkare Linköpings universitet /Region Östergötland Ordförande i Östgötakomissionen Östgötakommissionen Margareta Kristenson Professor/Överläkare Linköpings universitet /Region Östergötland Ordförande i Östgötakomissionen 1 Varför initierades kommissionen Folkhälsopolitiskt program från

Läs mer

Folkhälsoplan Åstorps kommun

Folkhälsoplan Åstorps kommun Folkhälsoplan Åstorps kommun www.astorp.se Folkhälsoplan Åstorps kommun Dnr 2014/111 Antagen av Folkhälsorådet 2015.04.14 Upplaga: 3 1 Miljö Samhällsekonomiska strategier Trafik Sömnvanor Utbildning Fritid

Läs mer

PÅ VÄG MOT EN JÄMLIK HÄLSA

PÅ VÄG MOT EN JÄMLIK HÄLSA PÅ VÄG MOT EN JÄMLIK HÄLSA När människor mår bra, mår även Västra Götaland bra. JÄMLIK HÄLSA ÄR EN HJÄRTEFRÅGA Det är egentligen rätt enkelt. En region där människor trivs och är friska längre, har bättre

Läs mer

INLEDNING NATIONELLA OCH REGIONALA FOLKHÄLSOMÅL VAD ÄR FOLKHÄLSA?

INLEDNING NATIONELLA OCH REGIONALA FOLKHÄLSOMÅL VAD ÄR FOLKHÄLSA? HÖGANÄS KOMMUNS FOLKHÄLSOPROGRAM 2015-2018 Fastställt av: Kommunfullmäktige Datum: 2015-xx-xx För revidering ansvarar: Kultur- och fritidsutskottet För eventuell uppföljning och tidplan ansvarar: Kultur-

Läs mer

Folkhälsostrategi

Folkhälsostrategi Fritids- och kulturförvaltningen 1(7) Datum 2015-10-13 Handläggare Er Referens Vår Referens Sandra Beletic 090/001.871-15 Folkhälsostrategi 2016-2019 Beslutsversion 2015-10-13 Diarienummer: 090/001.871-15

Läs mer

LÄNSGEMENSAM FOLKHÄLSOPOLICY FÖR KRONOBERGS LÄN EN GOD HÄLSA FÖR ALLA FÖR HÅLLBAR UTVECKLING OCH TILLVÄXT I KRONOBERGS LÄN

LÄNSGEMENSAM FOLKHÄLSOPOLICY FÖR KRONOBERGS LÄN EN GOD HÄLSA FÖR ALLA FÖR HÅLLBAR UTVECKLING OCH TILLVÄXT I KRONOBERGS LÄN LÄNSGEMENSAM FOLKHÄLSOPOLICY FÖR KRONOBERGS LÄN EN GOD HÄLSA FÖR ALLA FÖR HÅLLBAR UTVECKLING OCH TILLVÄXT I KRONOBERGS LÄN 1 INLEDNING Policyn är en gemensam viljeinriktning för det länsgemensamma folkhälsoarbetet

Läs mer

Avtal om folkhälsosamordning i. Borås Stad fr.o.m. 2013-01-01. Mellan

Avtal om folkhälsosamordning i. Borås Stad fr.o.m. 2013-01-01. Mellan Dnr: 110-2012 Avtal om folkhälsosamordning i Borås Stad fr.o.m. 2013-01-01 Mellan HSN 8 och Borås Stad 1 (7) 1. Parter Detta avtal är slutet mellan kommunstyrelsen i Borås nedan kallad kommunen och Västra

Läs mer

Prioriterade insatsområden för Folkhälsoarbetet

Prioriterade insatsområden för Folkhälsoarbetet Prioriterade insatsområden för Folkhälsoarbetet 2017 Vad är folkhälsa? Folkhälsa handlar om människors hälsa i en vid bemärkelse. Folkhälsa innefattar individens egna val, livsstil och sociala förhållanden

Läs mer

Folkhälsa i Bollnäs kommun

Folkhälsa i Bollnäs kommun KOMMUNSTYRELSEKONTORET Handläggare Karin Bjellman 2014-02-24 Dnr 13-0121 Folkhälsa i Bollnäs kommun 2014 ANTAGEN AV KOMMUNFULLMÄKTIGE 2014 02 24 Utdelningsadress Besöksadress Webb Telefon E-post Bankgiro

Läs mer

VÅRD & OMSORG. Skol-, kultur och socialnämndens plan för verksamheten

VÅRD & OMSORG. Skol-, kultur och socialnämndens plan för verksamheten Skol-, kultur och socialnämndens plan för verksamheten VÅRD & OMSORG Gäller perioden 2006-01-01 2008-12-31 enligt beslut i kommunfullmäktige 2005-12-18 153 1 Förord I denna plan för Vård & Omsorg redovisas

Läs mer

Folkhälsoplan 2014-2015

Folkhälsoplan 2014-2015 Folkhälsoplan 2014-2015 Antagen av folkhälsorådet den 26 februari 2014, 5 Inledning En av de stora strategiska utmaningar som Sverige står inför är att stimulera en god hälsa på lika villkor. Folkhälsoarbete

Läs mer

Arbetsmiljöpolicy. Inledning

Arbetsmiljöpolicy. Inledning 2014-07-17 1(6) Antagen i kommunfullmäktige 83 2013-08-22 Ansvarig Personalenheten Inledning I det här dokumentet presenteras den kommunövergripande policyn samt en kortfattad presentation av de underliggande

Läs mer

Välfärds- och folkhälsoprogram Åmåls kommun (kort version)

Välfärds- och folkhälsoprogram Åmåls kommun (kort version) Antagen av kommunfullmäktige 2016-03-23 Välfärds- och folkhälsoprogram Åmåls kommun 2016-2019 (kort version) I Åmåls kommuns välfärds- och folkhälsoprogram beskrivs prioriterade målområden och den politiska

Läs mer

Hälsosamt åldrande. Emmy Nilsson, utredare. emmy.nilsson@fhi.se. www.fhi.se. 2011-05-24 Sid 1

Hälsosamt åldrande. Emmy Nilsson, utredare. emmy.nilsson@fhi.se. www.fhi.se. 2011-05-24 Sid 1 Hälsosamt åldrande Emmy Nilsson, utredare emmy.nilsson@fhi.se www.fhi.se 2011-05-24 Sid 1 Innehåll Flytta fokus från risk- till friskfaktorer, från ohälsa till hälsa Helhetssyn - hälsans bestämningsfaktorer,

Läs mer

Elva målområden för folkhälsoarbetet

Elva målområden för folkhälsoarbetet Elva målområden för folkhälsoarbetet Den svenska folkhälsopolitiken utgår från elva målområden där man finner de bestämningsfaktorer som har störst betydelse för den svenska folkhälsan. Det övergripande

Läs mer

Riktlinjer gällande arbetet för ett hållbart samhälle.

Riktlinjer gällande arbetet för ett hållbart samhälle. Riktlinjer 1(5) Riktlinjer gällande arbetet för ett hållbart samhälle. Riktlinjerna utgör grunden för arbetet med hållbar utveckling, vårt mål är ett strukturerat arbete där det framgår på ett tydligt

Läs mer

Folkhälsoplan för Lekebergs kommun 2014-15

Folkhälsoplan för Lekebergs kommun 2014-15 Folkhälsoplan för Lekebergs kommun 2014-15 Det övergripande målet för folkhälsa är att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen. Vad är folkhälsa? Folkhälsa

Läs mer

Välfärds- och folkhälsoprogram

Välfärds- och folkhälsoprogram Folkhälsoprogram 2012-08-22 Välfärds- och folkhälsoprogram Åmåls kommun 2012-2015 I Åmåls kommuns välfärds- och folkhälsoprogram beskrivs prioriterade målområden och den politiska viljeinriktningen gällande

Läs mer

Vef- s Tjänsteskrivelse: Förslag till folkhälsopolicy 2. Folkhälsopolicy 3. Protokollsutdrag, KSAU $ zr5 /zor5 VALLENTUNA KOMMUN

Vef- s Tjänsteskrivelse: Förslag till folkhälsopolicy 2. Folkhälsopolicy 3. Protokollsutdrag, KSAU $ zr5 /zor5 VALLENTUNA KOMMUN Kommunstyrelsen Sa m ma nträdesprotokol I 2016-01-25 13 (2e) s10 Folkhälsopolicy (KS 2015. 126) Beslut Kommunstyrelsen skickar förslaget till folkhälsopolicy på remiss till nämnderna till och med den 3o

Läs mer

KUNSKAPSUNDERLAG: En god hälsa för alla i Katrineholms kommun utmaningar

KUNSKAPSUNDERLAG: En god hälsa för alla i Katrineholms kommun utmaningar KUNSKAPSUNDERLAG: En god hälsa för alla i Katrineholms kommun utmaningar 2017-2019 Datum: 2016-09-07 Innehåll: 1. BEGREPPSFÖRKLARINGAR... 3 2. FAKTORER SOM PÅVERKAR HÄLSAN... 6 3. TVÄRSEKTORIELLT ARBETE...

Läs mer

KVALITETSPOLICY FÖR HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN I LANDSTINGET SÖRMLAND

KVALITETSPOLICY FÖR HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN I LANDSTINGET SÖRMLAND DATUM DIARIENR 1999-03-26 VOS 99223 KVALITETSPOLICY FÖR HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN I LANDSTINGET SÖRMLAND Inledning Denna policy utgör en gemensam grund för att beskriva, följa upp och utveckla kvaliteten,

Läs mer

INNEHÅLL 1 Bakgrund och syfte... 3

INNEHÅLL 1 Bakgrund och syfte... 3 Riktlinje för Land stinget Västm manlands arbete med barnkonventionenn 2 (9) INNEHÅLL 1 Bakgrund och syfte... 3 2 Definitioner landstinget västmanland... 4 3 Inriktningsmål... 6 4 Organisation... 7 5 Styrande

Läs mer

FOLKHÄLSOPOLITISK POLICY Västra Götaland

FOLKHÄLSOPOLITISK POLICY Västra Götaland FOLKHÄLSOPOLITISK POLICY Västra Götaland 1 DENNA FOLKHÄLSOPOLITISKA POLICY har tagits fram i samverkan mellan Västra Götalandsregionen, kommunerna, den ideella sektorn och andra folkhälsoaktörer. Processen

Läs mer

Töreboda kommun. Folkhälsoplan Töreboda kommun

Töreboda kommun. Folkhälsoplan Töreboda kommun Töreboda kommun Folkhälsoplan 2015 Töreboda kommun 2015-08-05 Inledning En god folkhälsa är en angelägenhet för såväl den enskilda individen som för hela samhället då invånarnas hälsa är en förutsättning

Läs mer

Bilaga 1 LS 77/07 LS-LED06-422. Arbetsmiljöpolicy

Bilaga 1 LS 77/07 LS-LED06-422. Arbetsmiljöpolicy Bilaga 1 LS 77/07 LS-LED06-422 Arbetsmiljöpolicy Reviderad i november 2006 1. GRUNDLÄGGANDE VÄRDERINGAR Landstinget Sörmland ska skapa arbetsmiljöer som främjar personalens hälsa och förebygger ohälsa.

Läs mer

Social hållbarhet, folkhälsa och samhällsplanering

Social hållbarhet, folkhälsa och samhällsplanering Social hållbarhet, folkhälsa och samhällsplanering 11 mars 2015 Filippa Myrbäck, Sektionen för hälsa och jämställdhet, SKL Kongressuppdrag: SKL ska stödja medlemmarna i deras hälsofrämjande och förebyggande

Läs mer

Strategisk plan för folkhälsoarbete Skaraborg

Strategisk plan för folkhälsoarbete Skaraborg Strategisk plan för folkhälsoarbete Skaraborg Juni 2010 kortversion Folkhälsoarbete handlar om att med hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande insatser åstakomma en god och jämlik hälsa för hela befolkningen.

Läs mer

Prioriterade Folkhälsomål

Prioriterade Folkhälsomål Prioriterade Folkhälsomål I Säters kommun Antagna av Kommunfullmäktige 2009-06-17, 58 SÄTERS KOMMUN Kansliet Innehållsförteckning 1. Inledning/bakgrund...1 1.1 Folkhälsa...1 2. Folkhälsomål...2 2.1 Nationella

Läs mer

Antagen av kommunfullmäktige 2012-02-23, 18. Folkhälsoplan. I Säters kommun. SÄTERS KOMMUN Kansliet

Antagen av kommunfullmäktige 2012-02-23, 18. Folkhälsoplan. I Säters kommun. SÄTERS KOMMUN Kansliet Antagen av kommunfullmäktige 2012-02-23, 18 Folkhälsoplan I Säters kommun SÄTERS KOMMUN Kansliet Innehållsförteckning 1. Inledning/bakgrund... 1 1.1 Folkhälsa... 1 2. Syfte... 2 3. Folkhälsomål... 2 3.1

Läs mer

T",., VÄSTRA. Karlsborgs kommun GÖTALANDSREGIONEN Y SAMMANTRÄDESPROTOKOLL. kl 08.30-12.00 20-21 2015-09-18

T,., VÄSTRA. Karlsborgs kommun GÖTALANDSREGIONEN Y SAMMANTRÄDESPROTOKOLL. kl 08.30-12.00 20-21 2015-09-18 Karlsborgs kommun T",., VÄSTRA GÖTALANDSREGIONEN Y SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Folkhälsorådet Sammanträdesdatum: 2015-09-18 Sida 23 Paragraf nr 18-25 Plats och tid Kommunhuset, Karlsborg, fredag 18 september

Läs mer

INRIKTNINGSDOKUMENT FO R PRIMÄ RVÄ RDEN I LÄNDSTINGET SO RMLÄND

INRIKTNINGSDOKUMENT FO R PRIMÄ RVÄ RDEN I LÄNDSTINGET SO RMLÄND INRIKTNINGSDOKUMENT FO R PRIMÄ RVÄ RDEN I LÄNDSTINGET SO RMLÄND Detta dokument baseras på Landstingets strategiska mål, som beslutas av Landstingsfullmäktige i landstingsbudgeten och som är styrande för

Läs mer

Robertsfors folkhälsopolitiskt program

Robertsfors folkhälsopolitiskt program Robertsfors folkhälsopolitiskt program 2014-2016 Innehåll 1. Varför behövs ett folkhälsopolitiskt program... 1 2. Hållbar utveckling och folkhälsa... 1 3. Vilket är målet för folkhälsoarbete i Sverige

Läs mer

Remiss Regional folkhälsomodell

Remiss Regional folkhälsomodell sida 1 2014-02-19 Dnr: 2014-83 KOMMUNSTYRELSEN TJÄNSTESKRIVELSE Remiss Regional folkhälsomodell Bakgrund Västra Götalandsregionen (VGR) har ett väl förankrat folkhälsoarbete sedan många år. Synen på folkhälsoarbete

Läs mer

Folkhälsoplan 2014-2020 Härnösands kommun

Folkhälsoplan 2014-2020 Härnösands kommun Härnösands kommun Karin Erlander karin.erlander@harnosand.se FOLKHÄLSOPLAN Bilaga 1 Datum 2014-09-29 Folkhälsoplan 2014-2020 Härnösands kommun Dokumentnamn Folkhälsoplan 2014-2020 Plan Fastställd/upprättad

Läs mer

Folkhälsa i Gävleborg - gemensamma utgångspunkter

Folkhälsa i Gävleborg - gemensamma utgångspunkter Folkhälsa i Gävleborg - gemensamma utgångspunkter 1(11) Gemensamma utgångspunkter för arbetet med att förbättra befolkningens hälsa i Gävleborg Innehållsförteckning: Programförklaring Befolkningens hälsa

Läs mer

Omvårdnad. Omvårdnad utgör huvudområde i sjuksköterskeutbildningen och är både ett verksamhets- och

Omvårdnad. Omvårdnad utgör huvudområde i sjuksköterskeutbildningen och är både ett verksamhets- och Högskolan i Halmstad Sektionen för hälsa och samhälle 2012 Omvårdnad Omvårdnad utgör huvudområde i sjuksköterskeutbildningen och är både ett verksamhets- och forskningsområde. Inom forskningsområdet omvårdnad

Läs mer

Guide för arbete i nätverk med hälsofrämjande inriktning

Guide för arbete i nätverk med hälsofrämjande inriktning Guide för arbete i nätverk med hälsofrämjande inriktning Kraften av att verka tillsammans Att bilda nätverk är en strategi för utveckling. Genom att samla kompetenser och arbeta tvä Syftet med guiden är

Läs mer

Folkhälsoplan 2013. Folkhälsorådet Vara. Antagen av Folkhälsorådet 2012-10-04

Folkhälsoplan 2013. Folkhälsorådet Vara. Antagen av Folkhälsorådet 2012-10-04 Folkhälsoplan 2013 Folkhälsorådet Vara Antagen av Folkhälsorådet 2012-10-04 Inledning En god folkhälsa är en angelägenhet för såväl den enskilda individen som för samhället. Invånarnas hälsa är en förutsättning

Läs mer

Hälsovård för äldre en investering för framtiden

Hälsovård för äldre en investering för framtiden Hälsovård för äldre en investering för framtiden Hälsovård för äldre - en investering för framtiden Vårdförbundet vill se en tydlig plan för att förebygga ohälsa. Genom att införa ett nationellt program

Läs mer

Avtal om folkhälsoinsatser i. XXXX Kommun Mellan

Avtal om folkhälsoinsatser i. XXXX Kommun Mellan Dnr: Avtal om folkhälsoinsatser i XXXX Kommun 2013-2016 Mellan HSN 6 och xx kommun 1 (6) 1. Parter Detta avtal är slutet mellan kommunstyrelsen i XX, nedan kallad Kommunen och Västra Götalands läns landsting

Läs mer

Stockholm 2011-09-27 Hälsofrämjande skolutveckling hälsa integrerat med lärande

Stockholm 2011-09-27 Hälsofrämjande skolutveckling hälsa integrerat med lärande Stockholm 2011-09-27 Hälsofrämjande skolutveckling hälsa integrerat med lärande Ingela Sjöberg, folkhälsostrateg Kommunförbundet Skåne Vad är viktigast för hälsan? Levnadsvillkor: Trygg uppväxt Utbildning

Läs mer

Förslag till Överenskommelse om en utvecklingsplan för att förbättra den psykiska hälsan hos barn och unga vuxna åren 2010-2014

Förslag till Överenskommelse om en utvecklingsplan för att förbättra den psykiska hälsan hos barn och unga vuxna åren 2010-2014 2010-04-15 Länsstrategi för folkhälsoarbetet i Västmanland Kommunerna Landstinget Länsstyrelsen VKL Förslag till Överenskommelse om en utvecklingsplan för att förbättra den psykiska hälsan hos barn och

Läs mer

Hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbete i Landstinget Sörmland

Hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbete i Landstinget Sörmland Hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbete i Landstinget Sörmland Enkätredovisning Folkhälsocentrum FoU-centrum Rapport skriven av: Heidi Leppäniemi, Folkhälsocentrum Fredrik Granström, FoU centrum

Läs mer

Policy och riktlinjer

Policy och riktlinjer Policy och riktlinjer ANDT (ALKOHOL, NARKOTIKA, DOPNING OCH TOBAK) ANTAGEN AV KOMMUNFULLMÄKTIGE 2013-06-17 Bakgrund Den 30 mars 2011 antog riksdagen en samlad nationell strategi för alkohol-, narkotika-,

Läs mer

Medel för särskilda folkhälsosatsningar

Medel för särskilda folkhälsosatsningar LULEÅ KOMMUN Dnr 1 (5) Barbro Müller Medel för särskilda folkhälsosatsningar Beslutat 2011-11-28 Reviderat 2013-02-25 Reviderat 2015-01-12 LULEÅ KOMMUN Dnr 2 (5) Medel för särskilda folkhälsosatsningar

Läs mer

Överenskommelse mellan kommunerna i Jönköpings län och Region Jönköpings län om samarbete kring personer med psykisk funktionsnedsättning

Överenskommelse mellan kommunerna i Jönköpings län och Region Jönköpings län om samarbete kring personer med psykisk funktionsnedsättning Överenskommelse mellan kommunerna i Jönköpings län och Region Jönköpings län om samarbete kring personer med psykisk funktionsnedsättning Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) och Socialtjänstlagen (SoL) föreskriver

Läs mer

Värdegrund. för hälso- och sjukvården i Stockholms läns landsting

Värdegrund. för hälso- och sjukvården i Stockholms läns landsting Värdegrund för hälso- och sjukvården i Stockholms läns landsting Visionen om en god hälso- och sjukvård Landstinget i Stockholms län ska genom att erbjuda kompetent och effektiv hälso- och sjukvård bidra

Läs mer

Handlingsplan för framtida folkhälsoarbete. Utredningsuppdrag Enheten för folkhälsa och social hållbarhet

Handlingsplan för framtida folkhälsoarbete. Utredningsuppdrag Enheten för folkhälsa och social hållbarhet Handlingsplan för framtida folkhälsoarbete Utredningsuppdrag Enheten för folkhälsa och social hållbarhet Bakgrund till uppdraget Uppdrag folkhälsoberedningen 140307 Regional utvecklingsstrategi Det öppna

Läs mer

Likabehandlingspolicy för Region Skåne

Likabehandlingspolicy för Region Skåne Likabehandlingspolicy för Region Skåne Ingen är vaccinerad mot diskriminering. Att reagera på det faktum att någon är annorlunda är naturligt. Det är när man börjar agera utifrån en rädsla för det som

Läs mer

Sahlgrenska Universitets sjukhuset. chefspolicy

Sahlgrenska Universitets sjukhuset. chefspolicy Sahlgrenska Universitets sjukhuset chefspolicy Reviderad 2002 Denna chefspolicy är ett av flera policydokument som finns som ett stöd för att leda arbetet inom Sahlgrenska Universitetssjukhuset. Den anger

Läs mer

Eskilstuna 2011-12-09 Hälsofrämjande skolutveckling i Skåne

Eskilstuna 2011-12-09 Hälsofrämjande skolutveckling i Skåne Eskilstuna 2011-12-09 Hälsofrämjande skolutveckling i Skåne Ingela Sjöberg, folkhälsostrateg Kommunförbundet Skåne Vad är viktigast för hälsan? Levnadsvillkor: Trygg uppväxt Utbildning Arbete Inkomst Gemenskap

Läs mer

Alkohol- och drogpolicy för Varbergs kommun

Alkohol- och drogpolicy för Varbergs kommun Alkohol- och drogpolicy för Varbergs kommun 2010-2014 Antagen av kommunfullmäktige 2010-09-21 Kf 98 Inledning Varbergs kommun ska medverka till att stärka en god folkhälsa för ökad livskvalitet för medborgarna

Läs mer

Att sluta hälsoklyftorna i Sverige

Att sluta hälsoklyftorna i Sverige Att sluta hälsoklyftorna i Sverige Hur tar vi nästa steg? Olle Lundberg Professor och ordförande Delbetänkandets upplägg 1. Varför jämlik hälsa? 1.1. Ojämlikhet i hälsa som samhällsproblem 1.2. Sociala

Läs mer

ANTAGEN KF 2012-06-18 118

ANTAGEN KF 2012-06-18 118 ANTAGEN KF 2012-06-18 118 2 (5) INLEDNING Folkhälso- och Trygghetsplanen omfattar alla kommunmedborgare i Borgholm och utgör grunden för ett framgångsrikt och långsiktigt arbete med folkhälso- och trygghetsfrågor.

Läs mer

Aktivitet Relation - Identitet

Aktivitet Relation - Identitet Aktivitet Relation - Identitet perspektiv på fritidens betydelse för unga med funktionsnedsättningar Jens Ineland Umeå universitet Innehåll Perspektiv på hälsa och funktionsnedsättningar Fritidens roll

Läs mer

I Örebro län främjas en god och jämlik hälsa genom långsiktig samverkan mellan olika parter. Samverkan utgår från hälsans bestämningsfaktorer

I Örebro län främjas en god och jämlik hälsa genom långsiktig samverkan mellan olika parter. Samverkan utgår från hälsans bestämningsfaktorer I Örebro län främjas en god och jämlik hälsa genom långsiktig samverkan mellan olika parter. Samverkan utgår från hälsans bestämningsfaktorer och inriktas för åtgärder för människors rätt till lika villkor

Läs mer

Policy för socialt hållbar utveckling i Bjuvs kommun

Policy för socialt hållbar utveckling i Bjuvs kommun Policy för socialt hållbar utveckling i Bjuvs kommun Antagen av kommunfullmäktige 2011-05-26, 37 Inledning För att uppnå en social hållbar utveckling och tillväxt i Bjuvs kommun är en god folkhälsa en

Läs mer

4. Behov av hälso- och sjukvård

4. Behov av hälso- och sjukvård 4. Behov av hälso- och sjukvård 3.1 Befolkningens behov Landstinget som sjukvårdshuvudman planerar sin hälso- och sjukvård med utgångspunkt i befolkningens behov, därför har underlag för diskussioner om

Läs mer

Ett socialt hållbart Vaxholm

Ett socialt hållbart Vaxholm 2014-10-02 Handläggare Dnr 144/2014.009 Madeleine Larsson Kommunledningskontoret Ett socialt hållbart Vaxholm - Vaxholms Stads övergripande strategi för Social hållbarhet 2014-2020 Vaxholms Stads övergripande

Läs mer

Folkhälsoplan Bergs kommun

Folkhälsoplan Bergs kommun Folkhälsoplan Bergs kommun Augusti 2006 December 2010 2006-05-21 Innehållsförteckning Förord 3 Inledning 4 Övergripande vision för Bergs kommun 5 Målområde - Delaktighet och inflytande 6 Målområde - Trygga

Läs mer