Policy för det hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbetet i Landstinget Sörmland

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Policy för det hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbetet i Landstinget Sörmland"

Transkript

1 Policy för det hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbetet i Landstinget Sörmland 2006

2 Innehåll Inledning 1 Syfte 1 Landstinget Sörmlands definitioner 2 Mål 3 Uppföljning 4 Fördjupning 5 Hälsan globalt och lokalt 6 Hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande insatser 7 Förutsättningar för hälsa - hälsans bestämningsfaktorer 8 Det nationella folkhälsomålet 8 Insatser riktade till befolkning 9 Insatser riktade till individ 10 Insatser riktade till personal 11 Från ord till handling Samverkan 12 Litteraturtips 13

3 Ur Landstinget Sörmlands vision;...bästa möjliga hälsa för alla Vi ansvarar för att sörmlänningarna har tillgång till god hälso- och sjukvård. Vi arbetar för att främja sörmlänningarnas hälsa, förebygga ohälsa och minska hälsoklyftorna. Inledning En god och jämlik hälsa för alla sörmlänningar är ett övergripande mål för Landstinget Sörmland. Detta innebär att långsiktigt investera i våra viktigaste resurser människor och miljö. En hälsosam miljö, en meningsfull tillvaro med aktivt deltagande i samhället och ekonomisk trygghet är basala delar för en god hälsa hos befolkningen. Landstinget Sörmlands deltagande i samhällsutvecklingen är en förutsättning för att främja sörmlänningarnas hälsa och påverka grundläggande orsaker till sjukdom. Genom sin kunskap om sjukdomars uppkomst och de faktorer som påverkar människors hälsa har Landstinget en central roll i det hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbetet. Som arbetsgivare har Landstinget Sörmland också ansvar för att främja en positiv hälsoutveckling hos den egna personalen. Syfte Syftet med policyn är att fastställa övergripande mål för det hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbetet i Landstinget Sörmland. Policyn ska möjliggöra för varje verksamhet att utveckla det hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbetet och därigenom bidra till att nå de uppställda målen. Policyn gäller: alla landstingets verksamheter all personal Policyn skall: vara vägledande för att utforma handlingsplaner/strategier inom landstingets alla verksamheter följas upp årligen i verksamhetsberättelser/verksamhetsuppföljningar 1

4 Landstinget Sörmlands definitioner I enlighet med den förstudie som antogs av Landstingsstyrelsen i november 2005 gäller följande definitioner. Hälsofrämjande arbete Innebär: insatser inom alla områden i samhället där avsaknaden av insatser skulle kunna leda till ohälsa. Fokus ligger inte på riskfaktorer för sjukdom, utan på friskfaktorer och skyddsfaktorer för hälsa den process som ger människor möjlighet att öka kontrollen över sin hälsa och förbättra den Sjukdomsförebyggande arbete Innebär: insatser i syfte att undanröja risker för problem och orsaker till sjukdomar riktade insatser mot individer eller grupper av personer med ökad risk att drabbas av vissa bestämda sjukdomar och syftar till att förebygga dessa sjukdomar Hälsofrämjande landsting Innebär: en helhetssyn på människors hälsa, som även innefattar hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande åtgärder. Landstinget ska stödja en jämlik och jämställd hälsoutveckling hos befolkningen insatser för att stärka hälsoperspektivet i landstingets verksamheter med ökat fokus på hälsa och livskvalitet. Verksamheterna ska stödja en positiv hälsoutveckling hos individer och grupper. Landstinget har även ansvar för att främja en positiv hälsoutveckling hos den egna personalen Definitionerna ger en gemensam referensram för samtliga verksamheter i Landstinget Sörmland. 2

5 Mål Insatser riktade till befolkning Landstinget Sörmland ska arbeta för att uppnå jämlikhet i hälsa för länets invånare. Alla människor ska ha möjlighet att uppnå bästa möjliga hälsa utifrån sina förutsättningar. Landstinget har ett ansvar för att följa och förbättra befolkningens hälsa. Insatser för att förbättra folkhälsan kan ske genom att öka befolkningens kunskapsnivå och medvetenhet om sambanden mellan livsvillkor, levnadsvanor och hälsa. Landstinget ska även erbjuda kulturupplevelser och underlätta för ett aktivt deltagande i samhällslivet, som är viktiga komponenter i ett rikt och friskt liv. Insatser riktade till individ Landstinget Sörmland ska medverka till att stärka individens egenupplevda hälsa och hälsorelaterade livskvalitet. Ett hälsofrämjande perspektiv innebär att ha en helhetssyn på hälsa och att utveckla ett förhållningssätt som stärker individens egna resurser. I mötet med den enskilde kan landstingets verksamheter framgångsrikt bedriva hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbete. Där finns goda möjligheter att motivera individen att göra ansvarstagande val för sin hälsa. Insatser riktade till personal Landstinget Sörmland ska ha en arbetsmiljö som främjar personalens hälsa och förebygger ohälsa. God arbetsmiljö är ett medel för att skapa förutsättningar för en god hälsa. En hälsofrämjande arbetsplats innebär att landstinget som arbetsgivare har ansvar för att främja en positiv hälsoutveckling hos sin personal. Det innebär också att arbetstagaren tar eget ansvar för sin hälsa och aktivt medverka till att skapa en god arbetsmiljö. Satsningar för att främja medarbetarnas hälsa och arbetsmiljö är en förutsättning för att det hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbetet ska få genomslag. 3

6 Uppföljning Uppföljning i ett hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande landsting innebär att: i lägre grad mäta hur mycket vård som producerats i högre grad identifiera och mäta hälsovinster för insatser riktade till befolkning, individ och personal Hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbete är av långsiktig karaktär och det kan ta flera år innan insatserna får mätbar effekt. Detta förutsätter ett engagemang över tid samt att resultat av främjande och förebyggande insatser efterfrågas såväl på kort som på lång sikt. För att Landstinget Sörmland ska nå målen gällande befolkning, individ och personal ska metoder valda utifrån vetenskap och beprövad erfarenhet användas. Om metoder och insatser väljs på detta sätt ökar sannolikheten att bli ett hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande landsting. Det hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbetet förutsätter samarbete mellan organisationens verksamheter samt med andra aktörer i lokalsamhället. 4

7 Fördjupning till det hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbetet i Landstinget Sörmland 5

8 Denna fördjupning ger ytterligare kunskap om hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbete. Fördjupningsdelen kan vara ett stöd vid utarbetandet av verksamheternas strategier/handlingsplaner. Hälsan globalt och lokalt Internationellt sett har den svenska befolkningen en mycket god hälsa, vi blir friskare och äldre. Trots att det svenska samhället i grunden har goda livsvillkor finns det skillnader i dödlighet och sjuklighet mellan olika socioekonomiska grupper. Arbetare har sämre hälsa än tjänstemän och det gäller både det allmänna hälsotillståndet och förekomst av sjukdomar, besvär och funktionsnedsättning. Det finns också tydliga skillnader i hälsa mellan utrikes födda och inrikes födda likaväl som mellan kvinnor och män. Kvinnor är i betydligt högre grad än män utsatta för ohälsa i arbetslivet och är i högre grad sjukskrivna än män. Sörmland uppvisar även skillnader i hälsa mellan kommuner som har olika socioekonomiska strukturer. Generellt kan sägas att förutsättningarna för en god hälsa är bättre i så kallade tjänstemannastäder som Trosa och Nyköping medan det är sämre förutsättningar i så kallade industristäder som Oxelösund och Vingåker. 6

9 Hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande insatser Hälsan ska ses som en resurs i vardagslivet. En god hälsa leder både till ökad motståndskraft mot insjuknande och till ett snabbare återhämtande från sjukdom. I behandling, likaväl som i det förebyggande arbetet är diagnosen central och ger underlag till behandlingsinsatser och eventuell rehabilitering. Kunskap om varför en specifik sjukdom uppstår är av största betydelse för ett framgångsrikt förebyggande arbete. Att känna till hälsans bestämningsfaktorer är nödvändigt för att kunna arbeta hälsofrämjande. Det bidrar till att förstå vilka faktorer som främjar och upprätthåller hälsan - salutogenesen. Modellen nedan visar en tvådimensionell hälsodefinition med två dimensioner som hänger nära samman. Sjukdom påverkar ofta den hälsorelaterade livskvaliteten, kronisk värk kan till exempel begränsa möjligheterna för en person att göra vissa saker. Omvänt finns sambandet att för den som inte upplever sig må bra ökar risken för sjukdom. Hälsoperspektiv Må bra Mår ej bra Sjukdomsperspektiv Frisk Blir lättare sjuk? Sjuk Blir lättare frisk? Källa: Hälsans idé 2 ed. 1984, Katie Eriksson Medan det sjukdomsförebyggande arbetet kan sägas ha sin kunskapsgrund i biomedicinen är hälsofrämjande ett mer utpräglat multidisciplinärt kunskapsområde som också omfattar beteendeforskning, samhällsvetenskap och humaniora. Ett hälsofrämjande landsting innebär en breddning av fokus och en förskjutning i synen på vilka kunskaper som är viktiga. Kunskap om hur hälsa och sjukdom interagerar är en förutsättning för att kunna se helheten och förstå sambanden mellan kropp och själ. Hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbete kan delas in i två huvudgrupper: strategiska insatser för att skapa förutsättningar som främjar individernas/befolkningens hälsa operativa insatser riktade till individer eller grupper för att förmedla kunskaper och öka medvetenheten om samband mellan livsvillkor, levnadsvanor och hälsa 7

10 Förutsättningar för hälsa - hälsans bestämningsfaktorer Hälsa formas i ett komplicerat samspel mellan individ och samhälle. Hälsans bestämningsfaktorer, såsom våra livsvillkor och levnadsvanor, påverkar vår hälsa. Vissa är opåverkbara, som kön och vårt biologiska arv medan andra är påverkbara genom samhälleliga insatser eller genom individen själv. Bestämningsfaktorer för hälsan Miljö Samhällsekonomiska strategier Tobak Alkohol Narkotika Boende Trafik Arbets -miljö Socialt stöd Matvanor Sociala nätverk Ålder, kön och arv Fritid och kultur Motion Socialförsäkr. Sex och Hälsooch samlevnad sjukvård Barns vuxenkontakt Utbildning m. m m. m Sömn vanor Bilden inspirerad av Lennart Rydéns förlaga. Det nationella folkhälsomålet Sveriges riksdag antog år 2003 nationella mål för folkhälsan som bygger på hälsans bestämningsfaktorer och en insikt om att hälsan direkt eller indirekt påverkas av politiska beslut. Det övergripande målet för det nationella folkhälsoarbetet är att: Skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen. Det övergripande målet knyter an till elva målområden: 1. Delaktighet och inflytande i samhället 2. Ekonomisk och social trygghet 3. Trygga och goda uppväxtvillkor 4. Ökad hälsa i arbetslivet 5. Sunda och säkra miljöer och produkter 6. En mer hälsofrämjande hälso- och sjukvård 7. Gott skydd mot smittspridning 8. Trygg och säker sexualitet och en god reproduktiv hälsa 9. Ökad fysisk aktivitet 10. Goda matvanor och säkra livsmedel 11. Minskat bruk av tobak och alkohol, ett samhälle fritt från narkotika och dopning samt minskade skadeverkaningar av överdrivet spelande Mål för folkhälsa Regeringens proposition 2002/03:35 8

11 Insatser riktade till befolkning Folkhälsa är det samlade begreppet för hela befolkningens hälsotillstånd, hälsan bör vara så bra och så jämlikt fördelad som möjligt. Folkhälsoarbete innebär ett brett spektrum av insatser för att påverka människors livsvillkor och levnadsvanor. Vissa grundläggande förutsättningar måste finnas för att befolkningen ska ha en god hälsa. Sysselsättning, ekonomisk trygghet och sociala nätverk är några förutsättningar som är grundläggande för detta. En god hälsa ökar möjligheterna för ett aktivt deltagande i samhällslivet. Kulturupplevelser är en viktig komponent i ett rikt och friskt liv. Landstinget har ett ansvar för att kontinuerligt kartlägga och följa befolkningens hälsa. Detta ger en inblick i människors livsvillkor och kunskap om sambanden mellan livsvillkor, levnadsvanor och hälsa. Landstinget är därmed en viktig aktör när det gäller att identifiera och motverka ojämlikhet i hälsa. Sådan kunskap är också viktig att sprida och kommunicera samt utgör ett viktigt verktyg när det gäller att stärka och stödja det lokala folkhälsoarbetet. Insatser för att förbättra folkhälsan kan även ske genom information som ökar befolkningens kunskapsnivå och medvetenhet. Landstinget har en viktig roll i att sprida samt utveckla metoder för det hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbetet. 9

12 Insatser riktade till individ Ett hälsofrämjande perspektiv innebär att ha en helhetssyn på hälsa och att utveckla ett förhållningssätt som stärker individens egna resurser. Det innebär också att i mindre utsträckning söka medicinska förklaringar och lösningar på allmänmänskliga problem. Hälsofrämjande insatser bygger till stor del på ett aktivt deltagande av individen. I mötet med den enskilde har landstingets verksamheter stor möjlighet att framgångsrikt bedriva hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbete. Människor i kontakt med landstingets verksamheter är ofta väl motiverade att ta till sig hälsobudskap. Hälsoupplysning och hälsosamtal som kan främja goda levnadsvanor och förebygga sjukdom är exempel på insatser som kan stärka individens hälsa. I mötet mellan individ och profession finns goda möjligheter att påverka och motivera individen att göra ansvarstagande val för sin hälsa. Metoder som hjälper individen att hitta en hälsofrämjande livsstil skall ges stort utrymme. Särskilt viktigt är det att uppmärksamma individer som lever med många riskfaktorer. Inom hälso- och sjukvården innebär ett hälsofrämjande perspektiv också ett förhållningssätt som ser patienten som medproducent av sin egen hälsa. Det är därför viktigt att se vad som krävs för att patienten skall kunna medverka i sin vård, att stärka vårdtagarens tilltro till sina egna resurser. Ett hälsofrämjande förhållningssätt är viktigt i alla skeden av vården, från förebyggande till palliativ vård. Omvårdnad är en form av hälsofrämjande arbete. Genom att utveckla patienternas och de anhörigas delaktighet i behandlig av sjukdom och insatser kan individen få stöd till att hantera sin situation. Ett inslag i detta arbete kan vara kultur i vården som kan bidra till ökad livskvalitet och att stärka den egenupplevda hälsan. 10

13 Insatser riktade till personal Centralt i arbetet med att främja personalens hälsa och förebygga ohälsa är att arbetsplatsen till sin karaktär är hälsofrämjande. En hälsofrämjande arbetsplats innebär att landstinget som arbetsgivare har ansvar för att främja en positiv hälsoutveckling hos sin personal. God arbetsmiljö är ett medel för att skapa förutsättningar för en god hälsa. Varje chef/ledare har ansvar för hälsofrämjande insatser riktade till personalen. Det innebär också att ge förutsättningar för sin personal att kunna påverka och ha inflytande över arbetsförhållande och sin arbetsmiljö. Arbetsplatsträffar och medarbetarsamtal är några av de medel/verktyg som är viktiga för chefer/ledare på den hälsofrämjande arbetsplatsen. En hälsofrämjande arbetsplats innebär också att arbetstagaren tar eget ansvar för sin hälsa och aktivt medverkar till att skapa en god arbetsmiljö. Det är också viktigt att alla medarbetare känner sig delaktiga i arbetsplanering och har kontroll över sin egen arbetssituation. Arbetsuppgifterna ska upplevas som meningsfulla, hanterbara och begripliga för varje medarbetare. Personalen är landstingets viktigaste resurs. Satsningar för att främja medarbetarnas hälsa och arbetsmiljö är en förutsättning för att det hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbetet ska få genomslag i landstinget. Det är därutöver angeläget med kompetenshöjande insatser för all berörd personal som ett led i processen att nå en ökad enskild medvetenhet och förståelse för de aktuella perspektiven hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande i den dagliga verksamheten. 11

14 Från ord till handling... Politiker, tjänstemannaledning, förvaltnings-/divisionschefer, verksamhetschefer och all personal har ansvar för att medverka i arbetet med att uppnå målen för insatser till befolkning, individ och personal. Politikerna ansvarar för att: styra resurser till det hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbetet föra en tydlig hälsoinriktad politik efterfråga resultat av det hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbetet Tjänstemannaledning och förvaltningschefer/divisionschefer ansvarar för att: ge legitimitet till och stötta sin personal att utföra hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande insatser efterfråga och följa upp resultat på divisions- och förvaltningsnivå synliggöra de hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande insatserna främja en positiv hälsoutveckling hos sin personal Verksamhetsansvariga chefer ansvarar för att: bryta ner de övergripande målen till den egna verksamheten identifiera och motivera lämpliga insatser och arbetssätt följa upp och redovisa hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande insatser gjorda under året främja en positiv hälsoutveckling hos sin personal Personalen ansvarar för att: medverka i arbetet med att identifiera och utveckla hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande insatser som medarbetare ta eget ansvar för sin hälsa och aktivt medverka till att skapa en god arbetsmiljö För att uppnå målen för det hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbetet krävs också samverkan och uppföljning. Samverkan Det hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbetet förutsätter samarbete mellan organisationens verksamheter och med andra aktörer i lokalsamhället. Det är viktigt att landstinget i sin kontakt med andra aktörer är tydlig med de definitioner som gäller för landstinget. landstingsledning och divisionschefer/förvaltningschefer ska stödja samverkan mellan verksamheter och yrkesgrupper fördjupa samverkan med kommunerna i länet utifrån Länsstrategin för folkhälsoarbetet i Sörmland fortsatt samverkan med lokala aktörer som försäkringskassa, polis brottsförebyggande råd, organisationer och idrottsföreningar med flera 12

15 Litteraturtips Att hitta skatten i sitt eget hus erfarenheter från samtal med landstingsledningar om en hälsofrämjande hälso och sjukvård. Sveriges Kommuner och Landsting, En hälsoinriktad hälso- och sjukvård. Underlagsrapport 15, Nationella Folkhälsokommittén. En mer hälsofrämjande hälso- och sjukvård i Landstinget Halland. Landstinget Halland. Ett mer hälsofrämjande landsting. Förstudie Definitioner och ansvarsfördelning, Landstinget Sörmland. November Folkhälsopolicy för Stockholms läns landsting. Centrum för folkhälsa. Folkhälsopolitisk rapport Statens folkhälsoinstitut. Hälsa i bokslut indikatorer för en hälsoorientering i styrning, ledning och uppföljning av hälso- och sjukvården. Sveriges Kommuner och Landsting, Kultur för hälsa. En exempelsamling från forskning och praktik. Utgiven av Folkhälsoinstitutet 2005 Kultur i vården i Sverige Korta nulägesrapporter från 17 landsting. Birgitta Rapp. Länsstrategi för folkhälsoarbetet i Sörmland, Landstinget Sörmland och Kommunförbundet Sörmland, Mål för folkhälsa Regeringens proposition 2002/03:35. Prioritering av hälsofrämjande och förebyggande insatser i hälso- och sjukvården. Sven Larsson, Prioriteringscentrum, Landstinget Östergötland. WHO. World Health Statistics Genéve: World Heath Organization;

16 Policyn finns att ladda ned på 14

17 Ett mer hälsofrämjande landsting Förstudie Definitioner och ansvarsfördelning November 2005

18 Folkhälsoenheten är samordningsansvarig för denna förstudie. Arbetet har pågått under hösten Arbetsgruppen består av företrädare från Folkhälsoenheten, Forsknings- och Utvecklingsenheten och från Utvecklingsenheten Hälso- och sjukvård. En styrgrupp har varit kopplad till uppdraget. Styrgruppens representanter är Folkhälsoenhetens chef, Forsknings- och Utvecklingsenhetens chef, Medicinsk utvecklingschef samt biträdande chef för Utvecklingsenheten Hälso- och sjukvård

19 Sammanfattning Inledning...1 Bakgrund...2 Styrande dokument... 3 Uppdraget... 4 Syfte med förstudien...5 Avgränsningar... 5 Resultat...6 Definitioner... 6 Ansvarfördelning för det hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbetet i landstinget... 8 Diskussion...10 Referenser...11

20 Sammanfattning Landstinget har en viktig roll i det hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbetet både genom den behandlande verksamheten och som etablerad och förtroendefull kontaktyta gentemot befolkningen. Landstinget har dessutom ett ansvar att främja en positiv hälsoutveckling hos den egna personalen. För att Landstinget Sörmland ska kunna arbeta mer hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande är inställningen bland beslutsfattare och professionen avgörande. Det är beslutsfattarna som ser till att Hälso- och sjukvårdslagen, prioriteringsutredningens betänkanden och Mål för folkhälsan levandegörs och efterlevs. Syftet med förstudien har varit att ta fram definitioner och ansvarsområden för det hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbetet i Landstinget Sörmland. De definitioner som definieras i förstudien är hälsa, folkhälsa, folkhälsoarbete, hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbete, hälsofrämjande hälso- och sjukvård och hälsofrämjande landsting. Ansvarsfördelningen utgår från den befintliga organisationen och en grov indelning av ansvaret har gjorts. Förvaltningsnivå (operativt ansvar), funktionerna Lednings- och verksamhetsstöd, Service (strategiskt ansvar) och landstingsdirektör/koncernledning och politik (övergripande ansvar). Arbetet fördelas utifrån insatser på befolkningsnivå, individnivå och den egna personalen.

21 Inledning Landstinget har en viktig roll i det hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbetet, både genom den behandlande verksamheten och som etablerad och förtroendefull kontaktyta gentemot befolkningen. I landstinget blir hälsoproblem synliga och här finns kunskapen om sjukdomars orsaker och utbredning, hälsans bestämningsfaktorer och behandlingsmetodernas effekt. Inom landstinget finns också kunskap, traditioner och goda exempel kring hur det hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbetet kan utföras. Det saknas gemensamma utarbetade strategier i Landstinget Sörmland för hur detta arbete ska bedrivas. Landstingets ansvar för att främja hälsa och förebygga sjukdom är: att initiera och genomföra förebyggande åtgärder internt och externt. Primärvård och sjukhusvård har en strategisk roll. De har kunskap om olika hälsorisker och de når stora befolkningsgrupper. att kartlägga och identifiera hälsorisker och att förmedla kunskap om hälsoläget, hälsorisker, riskgrupper och hälsofrämjande faktorer. Genom ett ansvar inom bl.a. kultur, utbildning och miljö kan landstinget påverka attityder, förmedla kunskaper. att delta i samhällsplaneringen. Landstinget ska medverka i samhällsinriktade förebyggande insatser och därmed bidra till en bättre livsmiljö och sträva efter förbättrade levnadsvillkor för befolkningen. I landstingets vision står att landstinget arbetar för att främja sörmlänningarnas hälsa, förebygga ohälsa och minska hälsoklyftorna. Med hälsa menas ett tillstånd av fysiskt, psykiskt och socialt välbefinnande och inte bara frånvaron av sjukdom och handikapp. Landstingets vision skildrar ett önskat läge och innehåller också landstingets grundläggande värderingar. Visionen är landstingsövergripande och grunden för all verksamhet och planering. Alla landstingets förvaltningar/motsvarande ska med utgångspunkt av den övergripande visionen fråga sig: Vad betyder det här för oss? Den övergripande visionen ska brytas ner till verksamhetsanpassade visioner och så småningom till konkreta arbets- och förändringsplaner och vidare in i budget- och planeringsprocessen 1

22 Bakgrund Under våren 2003 tog Riksdagen beslut om en mer hälsofrämjande hälso- och sjukvård. Beslutet grundar sig på Regeringens proposition 2002/03:35 Mål för folkhälsan. Det övergripande målet är att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen. Elva målområden är kopplade till det övergripande målet. Utgångspunkten vid formulering av mål för folkhälsan har varit hälsans bestämningsfaktorer det vill säga de faktorer i samhällsorganisationen och människors levnadsförhållanden som bidrar till hälsa och ohälsa i stället för att utgå från sjukdomar eller hälsoproblem. Genom att utgå från hälsans bestämningsfaktorer (livsvillkor, miljöer, produkter och levnadsvanor som påverkar hälsan) blir målen åtkomliga för politiska beslut. Begreppen hälsa, folkhälsa, hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande har under flera år förekommit i Landstinget Sörmlands olika dokument. Det gäller såväl politiskt styrande dokument som dokument som beskriver verksamheternas uppdrag. Under 2005 har beslutats att ta ett helhetsgrepp för det hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbetet i landstingets hälso- och sjukvård (LS beslut 32/05 och LF beslut 75/03). Uppdraget har efter det breddats och gäller det hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbetet i hela Landstinget Sörmland. Det finns flera anledningar till att Landstinget Sörmland ska arbeta hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande. Om landstinget vill hushålla med resurserna så att de går till de mest prioriterade behoven krävs att någon form av styrningsåtgärd vidtas. En hälsofrämjande och förebyggande inriktning inom hälso- och sjukvården ökar vårdens kvalitet och utgör en viktig del i arbetet att effektivisera vården. Ett förebyggande arbete kan både på kort och lång sikt minska vårdbehovet. Hälso- och sjukvårdens rådgivning i livsstilsfrågor är exempel på långsiktigt kostnadseffektiva metoder. Som arbetsgivare har landstinget dessutom ett ansvar för att främja en positiv hälsoutveckling hos den egna personalen. 2

23 Styrande dokument Hälso- och sjukvårdslagen Landstingets uppdrag utgår från hälso- och sjukvårdslagen som anger att det övergripande målet för hälso- och sjukvården är en god hälsa och en vård på lika villkor för hela befolkningen (2 ). Hälso- och sjukvården skall arbeta för att förebygga ohälsa. Den som vänder sig till hälsooch sjukvården skall när det är lämpligt ges upplysningar om metoder för att förebygga sjukdom eller skada (2 c ). Landstingen ska erbjuda en god hälso- och sjukvård åt dem som är bosatta inom landstingets område och även i övrigt verka för god hälsa i hela befolkningen (3 ). På så sätt är en god hälsa i befolkningen målet och en god vård och behandling ett av flera medel att nå målet. Prioritetsutredningen I riksdagens beslut om prioriteringar i hälso- och sjukvården prioriteras förebyggande insatser som nummer två i den fyrgradiga skalan, det vill säga före mycket av den vård och behandling som ges i dag inom hälso- och sjukvården. 1. Vård av livshotande sjukdomar, sjukdomar som utan behandling leder till varaktigt invalidiserande tillstånd eller för tidig död, vård av svåra kroniska sjukdomar, palliativ vård och vård i livets slutskede samt vård av människor med nedsatt autonomi. 2. Prevention, habilitering och rehabilitering. 3. Vård av mindre svåra akuta och kroniska sjukdomar. 4. Vård av andra skäl än sjukdom och skada. Arbetsmiljölagen Lagens ändamål är att förebygga ohälsa och olycksfall i arbetet samt att även i övrigt uppnå en god arbetsmiljö (1 kap,1 ). Arbetsgivare och arbetstagare skall samverka för att åstadkomma en god arbetsmiljö (3 kap, 1a ). Arbetsgivaren skall systematiskt planera, leda och kontrollera verksamheten på ett sätt som leder till att arbetsmiljön uppfyller föreskrivna krav på en god arbetsmiljö (3 kap, 2a ). Företagshälsovården skall särskilt arbeta för att förebygga och undanröja hälsorisker på arbetsplatser samt ha kompetens att identifiera och beskriva sambanden mellan arbetsmiljö, organisation, produktivitet och hälsa (3 kap, 2b ). 3

24 Uppdraget Uppdraget är indelat i fem steg (se bild 1) och berör Landstinget Sörmlands alla verksamheter, hela koncernen. Det första steget består i att göra en förstudie för att klargöra definitioner och ansvarfördelning för det hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbetet. Förstudien ska ligga till grund för beslut om framtagandet av en koncernövergripande policy för det hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbetet i Landstinget Sörmland. Bild 1 4

25 Syfte med förstudien Att ta fram tydliga definitioner och ansvarsfördelning för det hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbetet i Landstinget Sörmland. Avgränsningar Förstudiens arbete med att tydliggöra ansvarsfördelningen är av övergripande karaktär och utgår från befintlig organisation. För tjänstemannaorganisationen gäller insatser från landstingsdirektören i samarbete med koncernledningen, Lednings och verksamhetsstöd, Service och från förvaltningarna: Folktandvård, Handikapp och Habilitering, Hälso- och sjukvård, Karsuddens sjukhus, Kultur och utbildning (se bild 2). Tjänstemannaorganisationen Koncernledningsgrupp Hälso- och sjukvårdens ledningsgrupp Landstingsdirektör /biträdande Ld Centrala verksamhetsrådet Lednings- och verksamhetsstöd Service Folktandvården Handikapp och habilitering Hälso- och sjukvårdsdivisioner Regionsjukhuset Karsudden Kultur och utbildning Bild 2 5

26 Resultat Definitioner Det finns en omfattande litteratur och en lång rad definitioner av hälsobegrepp. För att få en gemensam utgångspunkt för det hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbetet föreslås att följande definitioner ska gälla för Landstinget Sörmland. Hälsa är en dimension som säger något om människans kroppsliga och psykiska tillstånd. Som sådan kan hälsan vara både god och dålig (Janlert 2000). WHO:s hälsodefinition från 1946: Hälsa är ett tillstånd av fullständigt fysiskt, psykiskt och socialt välbefinnande och inte endast frånvaron av sjukdom och handikapp (WHO Health ). Folkhälsa är ett samlande begrepp för hela befolkningens hälsotillstånd, som tar hänsyn till såväl nivå som fördelning av hälsan. En god folkhälsa handlar således inte bara om att hälsan bör vara så bra som möjligt, den bör också vara så jämlikt fördelad som möjligt (Janlert 2000). Det primära intresset är de bestämningsfaktorer som har stor betydelse för människors hälsa. Folkhälsoarbetet systematiska och målinriktade hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande insatser för att åstadkomma en god och jämlik hälsa för hela befolkningen. Åtgärderna kan både vara inriktade på att skapa gynnsamma förutsättningar och miljöer för hälsan (socialt, kulturellt, fysiskt, politiskt, ekonomiskt och emotionellt). Det kan också vara riktade insatser mot individer, grupper eller institutioner för att förmedla kunskap och öka medvetenheten om samband mellan levnadsvanor, livsvillkor och hälsa (Janlert 2000). Hälsofrämjande arbete insatser inom alla områden i samhället där avsaknaden av insatser skulle kunna leda till ohälsa. Fokus ligger inte på riskfaktorer för sjukdom, utan på friskfaktorer och skyddsfaktorer för hälsa (Landstinget i Uppsala län). Hälsofrämjande arbete är den process som ger människor möjlighet att öka kontrollen över sin hälsa och förbättra den. Sjukdomsförebyggande arbete innebär insatser i syfte att undanröja risker för problem och orsaker till sjukdomar. Det handlar om riktade insatser mot individer eller grupper av personer med ökad risk att drabbas av vissa bestämda sjukdomar och syftar till att förebygga dessa sjukdomar (Janlert 2000). Hälsofrämjande hälso- och sjukvård innebär ett bredare samhälleligt perspektiv på dess roll. Det kräver samverkan med olika samhälleliga insatser då många viktiga arenor ligger utanför hälso- och sjukvårdens områden. En hälsoorientering av hälso- och sjukvården innebär en breddning av synen på vilka kunskaper och arbetssätt som är mest effektiva för att främja hälsa och förebygga sjukdom. En hälsofrämjande hälso- och sjukvård ska utveckla förhållningssätt som stärker individens egna resurser och därmed hälsan. Det innebär att inte enbart definiera hälsa i biologiska och medicinska termer, det är lika viktigt att patientens egenupplevda hälsa och välbefinnande uppmärksammas. Målsättningen för hälsofrämjande hälso- och sjukvård är en bättre hälsa och uppfyllelsen av detta mål ska kunna följas i form av kvalitetskontroller. Hälsofrämjande landsting har en helhetssyn på människors hälsa, som även innefattar hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande åtgärder. Landstinget ska stödja en jämlik och jämställd hälsoutveckling i befolkningen. 6

27 För att stärka hälsoperspektivet i landstingets verksamheter ska ett ökat fokus ligga på hälsa och livskvalitet. Verksamheterna ska stödja en positiv hälsoutveckling hos individer och grupper. Åtgärder bör genomföras så att människor inte blir patienter i onödan. För att åstadkomma en hälsoorientering inom verksamheterna är kompetens inom området avgörande. Personalen behöver kompetens om vad som skapar hälsa, både grundläggande och som vidareutbildning. Landstinget har även ansvar för att främja en positiv hälsoutveckling hos den egna personalen. 7

28 Ansvarfördelning för det hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbetet i landstinget Insatser för det hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbetet kan i princip delas in i två huvudgrupper. Dels insatser av strategisk karaktär inriktade på att skapa förutsättningar som främjar individernas/ befolkningens hälsa, dels operativa insatser som riktar sig direkt till individer eller grupper för att förmedla kunskaper och öka medvetenheten om samband mellan livsvillkor, levnadsvanor och hälsa. Metoderna spänner i och med det över hela skalan från politik och lagstiftning till hälsoinformation till enskilda individer. En grov indelning av ansvarsfördelningen har gjorts utifrån förvaltningsnivå, funktionerna Service, Lednings- och verksamhetsstöd, landstingsledning och politiker. Insatsernas syfte har legat till grund för framtagandet av ansvarsfördelningen för det hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbetet. Det hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbetet i Landstinget Sörmland fördelas utifrån insatser på befolkningsnivå, insatser gentemot individen och insatser till den egna personalen (se bild 3). Bild 3 8

En god hälsa på lika villkor

En god hälsa på lika villkor En god hälsa på lika villkor En god hälsa på lika villkor Sjöbo kommuns invånare ska ha en god hälsa oavsett kön, ålder, etnicitet och religion ska alla må bra. Folkhälsorådet i Sjöbo arbetar för att skapa

Läs mer

Sveriges elva folkhälsomål

Sveriges elva folkhälsomål Sveriges elva folkhälsomål Sveriges elva folkhälsomål En god hälsa för hela befolkningen Sverige har en nationell folkhälsopolitik med elva målområden. Målområdena omfattar de bestämningsfaktorer som har

Läs mer

HSN-förvaltningens handlingsplan för folkhälsoarbete 2010-2011

HSN-förvaltningens handlingsplan för folkhälsoarbete 2010-2011 HSN 1004-0379 HSN-förvaltningens handlingsplan för folkhälsoarbete 2010-2011 2010-10-29 Innehållsförteckning Syfte... 3 Inriktningsmål... 3 Delmål... 3 Hur kan vi som arbetar i HSN-förvaltningen bidra

Läs mer

Jämställd och jämlik hälsa för ett hållbart Gävleborg 2015-2020 FOLKHÄLSOPROGRAM

Jämställd och jämlik hälsa för ett hållbart Gävleborg 2015-2020 FOLKHÄLSOPROGRAM Jämställd och jämlik hälsa för ett hållbart Gävleborg 2015-2020 FOLKHÄLSOPROGRAM 1 Innehåll Förord 4 Ett folkhälsoprogram för Gävleborg 6 Målet är god och jämlik hälsa 7 Folkhälsoprogrammet i ett sammanhang

Läs mer

mötesplats mitt i Dalarna!

mötesplats mitt i Dalarna! Folkhälsoprogram för Gagnefs kommun mötesplats mitt i Dalarna! Gagnef är mötet som skapar hemkänsla. Här möts inte bara älvar och vägar, här möter du även Dalarna, dina barns lärare, dina grannar och byalaget.

Läs mer

Folkhälsoplan 2014-2015

Folkhälsoplan 2014-2015 Folkhälsoplan 2014-2015 Antagen av folkhälsorådet den 26 februari 2014, 5 Inledning En av de stora strategiska utmaningar som Sverige står inför är att stimulera en god hälsa på lika villkor. Folkhälsoarbete

Läs mer

Verksamhetsplan för år 2014

Verksamhetsplan för år 2014 Verksamhetsplan för år 2014 Folkhälsorådet i Arboga 2014-03-03 Folkhälsorådet i Arboga Innehåll 1 Bakgrund 3 1.1 Folkhälsorådets syfte... 3 1.2 Rådets uppgifter... 4 1.3 Rådets sammansättning... 4 1.4

Läs mer

INRIKTNINGSDOKUMENT FO R PRIMÄ RVÄ RDEN I LÄNDSTINGET SO RMLÄND

INRIKTNINGSDOKUMENT FO R PRIMÄ RVÄ RDEN I LÄNDSTINGET SO RMLÄND INRIKTNINGSDOKUMENT FO R PRIMÄ RVÄ RDEN I LÄNDSTINGET SO RMLÄND Detta dokument baseras på Landstingets strategiska mål, som beslutas av Landstingsfullmäktige i landstingsbudgeten och som är styrande för

Läs mer

2014-11-04. Riktlinjer för systematiskt Arbetsmiljö och Hälsoarbete. Antagen av kommunstyrelsen 2015-01-14 45

2014-11-04. Riktlinjer för systematiskt Arbetsmiljö och Hälsoarbete. Antagen av kommunstyrelsen 2015-01-14 45 Riktlinjer för systematiskt Arbetsmiljö och Hälsoarbete Antagen av kommunstyrelsen 2015-01-14 45 Gra storps kommuns riktlinjer fo r ha lsa, arbetsmiljo och rehabilitering Samverkansavtalet FAS 05 betonar

Läs mer

Robertsfors folkhälsopolitiskt program

Robertsfors folkhälsopolitiskt program Robertsfors folkhälsopolitiskt program 2014-2016 Innehåll 1. Varför behövs ett folkhälsopolitiskt program... 1 2. Hållbar utveckling och folkhälsa... 1 3. Vilket är målet för folkhälsoarbete i Sverige

Läs mer

Guide för arbete i nätverk med hälsofrämjande inriktning

Guide för arbete i nätverk med hälsofrämjande inriktning Guide för arbete i nätverk med hälsofrämjande inriktning Kraften av att verka tillsammans Att bilda nätverk är en strategi för utveckling. Genom att samla kompetenser och arbeta tvä Syftet med guiden är

Läs mer

Antagen av kommunfullmäktige 2012-02-23, 18. Folkhälsoplan. I Säters kommun. SÄTERS KOMMUN Kansliet

Antagen av kommunfullmäktige 2012-02-23, 18. Folkhälsoplan. I Säters kommun. SÄTERS KOMMUN Kansliet Antagen av kommunfullmäktige 2012-02-23, 18 Folkhälsoplan I Säters kommun SÄTERS KOMMUN Kansliet Innehållsförteckning 1. Inledning/bakgrund... 1 1.1 Folkhälsa... 1 2. Syfte... 2 3. Folkhälsomål... 2 3.1

Läs mer

Ett gott liv i Mora Folkhälsoprogram 2010-2012

Ett gott liv i Mora Folkhälsoprogram 2010-2012 Ett gott liv i Mora Folkhälsoprogram 2010-2012 Alla har lika rätt till god hälsa För att skapa förutsättningar för en god hälsa i Mora kommun krävs samarbete mellan kommunala verksamheter, hälso- och sjukvård,

Läs mer

Strategi för Kulturrådets arbete med

Strategi för Kulturrådets arbete med Strategi för Kulturrådets arbete med kultur och hälsa 2010 2012 Statens kulturråd 2010 Kulturrådet, Box 27215, 102 53 Stockholm Besök: Borgvägen 1 5 Tel: 08 519 264 00 Fax: 08 519 264 99 E-post: kulturradet@kulturradet.se

Läs mer

Policy för socialt hållbar utveckling i Bjuvs kommun

Policy för socialt hållbar utveckling i Bjuvs kommun Policy för socialt hållbar utveckling i Bjuvs kommun Antagen av kommunfullmäktige 2011-05-26, 37 Inledning För att uppnå en social hållbar utveckling och tillväxt i Bjuvs kommun är en god folkhälsa en

Läs mer

Folkhälsoplan Bergs kommun

Folkhälsoplan Bergs kommun Folkhälsoplan Bergs kommun Augusti 2006 December 2010 2006-05-21 Innehållsförteckning Förord 3 Inledning 4 Övergripande vision för Bergs kommun 5 Målområde - Delaktighet och inflytande 6 Målområde - Trygga

Läs mer

Folkhälsoplan för Lekebergs kommun 2014-15

Folkhälsoplan för Lekebergs kommun 2014-15 Folkhälsoplan för Lekebergs kommun 2014-15 Det övergripande målet för folkhälsa är att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen. Vad är folkhälsa? Folkhälsa

Läs mer

Folkhälsoplan 2013. Folkhälsorådet Vara. Antagen av Folkhälsorådet 2012-10-04

Folkhälsoplan 2013. Folkhälsorådet Vara. Antagen av Folkhälsorådet 2012-10-04 Folkhälsoplan 2013 Folkhälsorådet Vara Antagen av Folkhälsorådet 2012-10-04 Inledning En god folkhälsa är en angelägenhet för såväl den enskilda individen som för samhället. Invånarnas hälsa är en förutsättning

Läs mer

Eskilstuna 2011-12-09 Hälsofrämjande skolutveckling i Skåne

Eskilstuna 2011-12-09 Hälsofrämjande skolutveckling i Skåne Eskilstuna 2011-12-09 Hälsofrämjande skolutveckling i Skåne Ingela Sjöberg, folkhälsostrateg Kommunförbundet Skåne Vad är viktigast för hälsan? Levnadsvillkor: Trygg uppväxt Utbildning Arbete Inkomst Gemenskap

Läs mer

Arbetsmiljöpolicy. Inledning

Arbetsmiljöpolicy. Inledning 2014-07-17 1(6) Antagen i kommunfullmäktige 83 2013-08-22 Ansvarig Personalenheten Inledning I det här dokumentet presenteras den kommunövergripande policyn samt en kortfattad presentation av de underliggande

Läs mer

KVALITETSPOLICY FÖR HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN I LANDSTINGET SÖRMLAND

KVALITETSPOLICY FÖR HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN I LANDSTINGET SÖRMLAND DATUM DIARIENR 1999-03-26 VOS 99223 KVALITETSPOLICY FÖR HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN I LANDSTINGET SÖRMLAND Inledning Denna policy utgör en gemensam grund för att beskriva, följa upp och utveckla kvaliteten,

Läs mer

Hälsovård för äldre en investering för framtiden

Hälsovård för äldre en investering för framtiden Hälsovård för äldre en investering för framtiden Hälsovård för äldre - en investering för framtiden Vårdförbundet vill se en tydlig plan för att förebygga ohälsa. Genom att införa ett nationellt program

Läs mer

Riktlinjer gällande arbetet för ett hållbart samhälle.

Riktlinjer gällande arbetet för ett hållbart samhälle. Riktlinjer 1(5) Riktlinjer gällande arbetet för ett hållbart samhälle. Riktlinjerna utgör grunden för arbetet med hållbar utveckling, vårt mål är ett strukturerat arbete där det framgår på ett tydligt

Läs mer

Folkhälsa. Folkhälsomål för Umeå kommun

Folkhälsa. Folkhälsomål för Umeå kommun Folkhälsa Folkhälsomål för Umeå kommun Inledning I Umeå kommun vill vi arbeta för ett långsiktigt hållbart samhälle. Kommunens övergripande mål är att skapa en attraktiv kommun där människor har förutsättningar

Läs mer

GULLSPÅNGS KOMMUNS FOLKHÄLSORÅD

GULLSPÅNGS KOMMUNS FOLKHÄLSORÅD GULLSPÅNGS KOMMUNS FOLKHÄLSORÅD Verksamhetsplan 2012 GULLSPÅNGS KOMMUN INNEHÅLLSFÖRTECKNING INLEDNING... 3 FOLKHÄLSA... 3 FOLKHÄLSOARBETE I GULLSPÅNGS KOMMUN... 3 FOLKHÄLSORÅDET... 5 FOLKHÄLSORÅDETS UPPGIFT...

Läs mer

T",., VÄSTRA. Karlsborgs kommun GÖTALANDSREGIONEN Y SAMMANTRÄDESPROTOKOLL. kl 08.30-12.00 20-21 2015-09-18

T,., VÄSTRA. Karlsborgs kommun GÖTALANDSREGIONEN Y SAMMANTRÄDESPROTOKOLL. kl 08.30-12.00 20-21 2015-09-18 Karlsborgs kommun T",., VÄSTRA GÖTALANDSREGIONEN Y SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Folkhälsorådet Sammanträdesdatum: 2015-09-18 Sida 23 Paragraf nr 18-25 Plats och tid Kommunhuset, Karlsborg, fredag 18 september

Läs mer

Vägledning för Elevhälsan

Vägledning för Elevhälsan Vägledning för Elevhälsan Med guide Ett elevärendes gång 1 Vägledning för Elevhälsan Följande skrift är en vägledning till Rektorer och Elevhälsoteam i elevhälsoarbetet. Skriften är en sammanfattning,

Läs mer

Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) Fredrik Spak Docent, lektor vid Socialmedicin, Sahlgrenska Akademin Göteborgs universitet Överläkare FOUU

Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) Fredrik Spak Docent, lektor vid Socialmedicin, Sahlgrenska Akademin Göteborgs universitet Överläkare FOUU Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) Fredrik Spak Docent, lektor vid Socialmedicin, Sahlgrenska Akademin Göteborgs universitet Överläkare FOUU primärvården Göteborg Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) (1982:763)

Läs mer

Remiss Regional folkhälsomodell

Remiss Regional folkhälsomodell sida 1 2014-02-19 Dnr: 2014-83 KOMMUNSTYRELSEN TJÄNSTESKRIVELSE Remiss Regional folkhälsomodell Bakgrund Västra Götalandsregionen (VGR) har ett väl förankrat folkhälsoarbete sedan många år. Synen på folkhälsoarbete

Läs mer

Folkhälsopolitiskt program

Folkhälsopolitiskt program Folkhälsopolitiskt program Flens kommun Förslag 2008-2011 Innehållsförteckning Inledning Folkhälsa och folkhälsoarbete Folkhälsa och hälsa Folkhälsoarbete Hälsans bestämningsfaktorer Risk och skyddsfaktorer

Läs mer

Personalpolitiskt program 2009

Personalpolitiskt program 2009 Personalpolitiskt program 2009 Antaget av kommunfullmäktige 2009-02-25 8 2 PERSONALPOLITISKT PROGRAM I VÅRGÅRDA KOMMUN Vårgårda kommuns personalpolitiska program är ett övergripande idé- och styrdokument

Läs mer

FOLKHÄLSORÅDETS VERKSAMHETSPLAN 2013 Falköpings kommun

FOLKHÄLSORÅDETS VERKSAMHETSPLAN 2013 Falköpings kommun FOLKHÄLSORÅDETS VERKSAMHETSPLAN 2013 Folkhälsoarbete i Folkhälsorådet i Falköping 1 är ett samverkansorgan mellan och Västra Götalandsregionen vars syfte är att initiera, utveckla och samordna det tvärsektoriella

Läs mer

Bilaga 1 LS 77/07 LS-LED06-422. Arbetsmiljöpolicy

Bilaga 1 LS 77/07 LS-LED06-422. Arbetsmiljöpolicy Bilaga 1 LS 77/07 LS-LED06-422 Arbetsmiljöpolicy Reviderad i november 2006 1. GRUNDLÄGGANDE VÄRDERINGAR Landstinget Sörmland ska skapa arbetsmiljöer som främjar personalens hälsa och förebygger ohälsa.

Läs mer

Personalpolicy för Hällefors kommun

Personalpolicy för Hällefors kommun Personalpolicy för Hällefors kommun 2(9) Innehåll 1 Mål... 3 2 Syfte... 3 3 Värdegrund... 3 4 Medarbetarskap och ledarskap... 4 5 Arbetsmiljö och hälsa... 4 6 Personalförsörjning... 6 7 Jämställdhet och

Läs mer

hälsofrämjande skolutveckling

hälsofrämjande skolutveckling hälsofrämjande skolutveckling I de nationella målen för folkhälsa och i den halländska folkhälsopolicyn lyfts förskolan och skolan fram som en viktig arena för folkhälsoarbete. Som arbetsplats med över

Läs mer

Regional konferens i Södermanland. Anita Linell. 23 september 2011. 2011-09-27 Sid 1

Regional konferens i Södermanland. Anita Linell. 23 september 2011. 2011-09-27 Sid 1 Regional konferens i Södermanland Anita Linell 23 september 2011 2011-09-27 Sid 1 Uppdraget från regeringen Beskriva utvecklingen med fokus på 2004 2009. Redovisa genomförda åtgärder. Föreslå framtida

Läs mer

Folkhälsoarbete i Östersund

Folkhälsoarbete i Östersund Folkhälsoarbete i Östersund Vad är hälsa? Hälsa är ett tillstånd av fullständigt fysiskt, psykiskt och socialt välbefinnande. (WHO 1948) Hälsa är en resurs för en handlande människa att nå något annat.

Läs mer

Social hållbarhet i ledning och styrning

Social hållbarhet i ledning och styrning Social hållbarhet i ledning och styrning PLATS FÖR BUDSKAP Elisabeth Bengtsson Folkhälsochef elisabeth.m.bengtsson@skane.se Det motsägelsefulla Skåne. Stark befolkningstillväxt men ojämnt fördelat Stark

Läs mer

Alkohol- och drogpolicy för Varbergs kommun

Alkohol- och drogpolicy för Varbergs kommun Alkohol- och drogpolicy för Varbergs kommun 2010-2014 Antagen av kommunfullmäktige 2010-09-21 Kf 98 Inledning Varbergs kommun ska medverka till att stärka en god folkhälsa för ökad livskvalitet för medborgarna

Läs mer

Områden att uppmärksamma i det kommunövergripande folkhälsoarbetet 2008-2011.

Områden att uppmärksamma i det kommunövergripande folkhälsoarbetet 2008-2011. Områden att uppmärksamma i det kommunövergripande folkhälsoarbetet 2008-2011. Bakgrund Utgångspunkt för kommunens folkhälsoarbete är: Kommunfullmäktiges beslut (1999-12-09) om miljönämndens ansvar att

Läs mer

Ett socialt hållbart Vaxholm

Ett socialt hållbart Vaxholm 2014-10-02 Handläggare Dnr 144/2014.009 Madeleine Larsson Kommunledningskontoret Ett socialt hållbart Vaxholm - Vaxholms Stads övergripande strategi för Social hållbarhet 2014-2020 Vaxholms Stads övergripande

Läs mer

Onödig ohälsa. Hälsoläget bland personer med funktionsnedsättning. Sörmland 2010. Magnus Wimmercranz www.fhi.se\funktionsnedsattning

Onödig ohälsa. Hälsoläget bland personer med funktionsnedsättning. Sörmland 2010. Magnus Wimmercranz www.fhi.se\funktionsnedsattning Onödig ohälsa Hälsoläget bland personer med funktionsnedsättning Sörmland 2010 Magnus Wimmercranz www.fhi.se\funktionsnedsattning Resultat Att så många har en funktionsnedsättning Att så många av dessa

Läs mer

Riktlinjer för hälsofrämjande arbetsmiljö i Uppsala kommun

Riktlinjer för hälsofrämjande arbetsmiljö i Uppsala kommun KOMMUNLEDNINGSKONTORET Handläggare Lindh Marie-Louise Datum 2015-04-07 Diarienummer KSN-2015-0823 Kommunstyrelsen Riktlinjer för hälsofrämjande arbetsmiljö i Uppsala kommun Förslag till beslut Kommunstyrelsen

Läs mer

Sörmlänningar tycker om vården Resultat från Liv & hälsa 2004

Sörmlänningar tycker om vården Resultat från Liv & hälsa 2004 Sörmlänningar tycker om vården Resultat från Liv & hälsa 4 2 Innehållsförteckning Inledning... 5 Förtroende... 6 Förtroende för sjukhusvården... 7 Förtroende för primärvården... 7 Förtroende för folktandvården...

Läs mer

Välfärdsbokslut 2004. Inledning. Delaktighet och inflytande i samhället. Valdeltagande

Välfärdsbokslut 2004. Inledning. Delaktighet och inflytande i samhället. Valdeltagande Välfärdsbokslut 24 Inledning Alla kommuner vill skapa förutsättningar för god livsmiljö genom till exempel bra bostäder, möjligheter till fysisk aktivitet och rekreation, kommunikationer samt tillgång

Läs mer

Eskilstuna kommuns handlingsplan för folkhälsa 2012 2015

Eskilstuna kommuns handlingsplan för folkhälsa 2012 2015 Eskilstuna kommuns handlingsplan för folkhälsa 2012 2015 Handlingsplanen är antagen av kommunfullmäktige 2011-11-24 Dokumentet ska omprövas under 2014 Ansvarig är kommunstyrelsen 2 Innehåll Bakgrund...3

Läs mer

Personalpolicy. Finströms kommuns arbetsplatser präglas av engagerade och kompetenta medarbetare och ledare samt en god arbetsmiljö.

Personalpolicy. Finströms kommuns arbetsplatser präglas av engagerade och kompetenta medarbetare och ledare samt en god arbetsmiljö. Personalpolicy Finströms kommuns arbetsplatser präglas av engagerade och kompetenta medarbetare och ledare samt en god arbetsmiljö. Kommunens vision Finströms kommuns grundläggande uppgift är att ge finströmarna

Läs mer

Folkhälsopolitiskt. program

Folkhälsopolitiskt. program Folkhälsopolitiskt program 1 2 Alla har rätt till ett gott liv En god hälsa är för de flesta av oss något som vi värdesätter mycket högt. Alltför ofta är den goda hälsan något som vi tar för givet ända

Läs mer

VAD ÄR FAS? MEDARBETARINFLYTANDE FÖR BÄTTRE

VAD ÄR FAS? MEDARBETARINFLYTANDE FÖR BÄTTRE Samverkan FAS VÄRDEGRUND Kommunens värdegrund är ett förhållningssätt som genomsyrar allt vi gör i vårt arbete. Alla ska behandlas rättvist, våra relationer ska kännetecknas av öppenhet och gott bemötande.

Läs mer

Ett barn är varje människa under 18 år

Ett barn är varje människa under 18 år barns rätt åstorp Ett barn är varje människa under 18 år Åstorp - Söderåsstaden där människor och företag möts och växer www.astorp.se barns rätt åstorp är en policy med syftet att stärka barns och ungas

Läs mer

Folkhälsa vår viktigaste framtidssatsning! Utvecklings- och folkhälsoenheten

Folkhälsa vår viktigaste framtidssatsning! Utvecklings- och folkhälsoenheten Folkhälsa vår viktigaste framtidssatsning! Utvecklings- och folkhälsoenheten Utvecklings- och folkhälsoenheten Utveckling Forskning Utbildning Folkhälsa Regional utveckling Varje dag lite bättre Sveriges

Läs mer

Sahlgrenska Universitets sjukhuset. chefspolicy

Sahlgrenska Universitets sjukhuset. chefspolicy Sahlgrenska Universitets sjukhuset chefspolicy Reviderad 2002 Denna chefspolicy är ett av flera policydokument som finns som ett stöd för att leda arbetet inom Sahlgrenska Universitetssjukhuset. Den anger

Läs mer

Landstingsstyrelsens beslut. Protokollsutdrag dokument till Landstingsdirektören Akten

Landstingsstyrelsens beslut. Protokollsutdrag dokument till Landstingsdirektören Akten Landstingsstyrelsen PROTOKOLL DATUM DIARIENR 2009-11-10 LS-LED09-687 156 Funktionsnedsättning Policy inom Landstinget Sörmland 2010-2014. LF Landstingsstyrelsens beslut 1. Landstingsstyrelsen återremitterar

Läs mer

Arbetsmiljöpolicy. Arbetsmiljöpolicy 1(5)

Arbetsmiljöpolicy. Arbetsmiljöpolicy 1(5) Arbetsmiljöpolicy Arbetsmiljöpolicy 1(5) Innehållsförteckning Inledning... 3 Syfte... 3 Mål... 3 Genomförande... 3 Samverkan och delaktighet... 3 Systematiskt arbetsmiljöarbete... 4 Uppföljning... 4 Avslutning...

Läs mer

Lokalt kollektivavtal om samverkan. Smedjebackens kommun. Smedjebackens kommun, Personalavdelningen, Frida Proos, gäller from 2010-07-01

Lokalt kollektivavtal om samverkan. Smedjebackens kommun. Smedjebackens kommun, Personalavdelningen, Frida Proos, gäller from 2010-07-01 Lokalt kollektivavtal om samverkan 2010 Smedjebackens kommun 1. Samverkan - Utgångspunkter...1 1.1. Uppsägning av avtal...2 1.2. Syfte med samverkan...2 1.3. Mål för samverkan...3 1.4. Samverkanssystemet...3

Läs mer

Fokusområden ett steg till

Fokusområden ett steg till Handlingsplan Fokusområden ett steg till År 2020 har Västerbotten världens bästa hälsa och världens friskaste befolkning. Det är landstingets vision som antogs år 2000. Landstinget hade då länge arbetat

Läs mer

Att utveckla en hälsofrämjande

Att utveckla en hälsofrämjande Foto: Medicinsk bild Karolinska Universitetssjukhuset Att utveckla en hälsofrämjande arbetsplats Ett verktyg för att främja hälsa på arbetsplatsen 1 Den hälsofrämjande arbetsplatsen Definition Hälsofrämjande

Läs mer

Drogpolitiskt program

Drogpolitiskt program Drogpolitiskt program Föreslaget av Rådet för folkhälsa och trygghet Antaget av Kommunfullmäktige den 16 februari 2015 KS/2014/639 Sidan 1(7) Datum Sidan 2(7) INLEDNING Med droger avses tobak, alkohol,

Läs mer

Vår verksamhetsidé är att utveckla och förmedla kunskap för bättre hälsa. 2011-05-05 Sid 1

Vår verksamhetsidé är att utveckla och förmedla kunskap för bättre hälsa. 2011-05-05 Sid 1 Vår verksamhetsidé är att utveckla och förmedla kunskap för bättre hälsa 2011-05-05 Sid 1 Folkhälsopolitiken Att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen

Läs mer

AVTAL OM RIKTLINJER FÖR ARBETSMILJÖ OCH FÖRETAGS- HÄLSOVÅRD OCH LOKAL SAMVERKAN I ARBETSMILJÖFRÅGOR

AVTAL OM RIKTLINJER FÖR ARBETSMILJÖ OCH FÖRETAGS- HÄLSOVÅRD OCH LOKAL SAMVERKAN I ARBETSMILJÖFRÅGOR AVTAL OM RIKTLINJER FÖR ARBETSMILJÖ OCH FÖRETAGS- HÄLSOVÅRD OCH LOKAL SAMVERKAN I ARBETSMILJÖFRÅGOR FÖRORD Parterna inom stål- och metallindustrin har en lång tradition i samarbetet på arbetsmiljöområdet.

Läs mer

Politisk viljeinriktning för tillämpning av sjukdomsförebyggande metoder i Uppsala- Örebroregionen, baserad på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer

Politisk viljeinriktning för tillämpning av sjukdomsförebyggande metoder i Uppsala- Örebroregionen, baserad på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer Slutförslag 2012-02-02 Politisk viljeinriktning för tillämpning av sjukdomsförebyggande metoder i Uppsala- Örebroregionen, baserad på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer Antagen av Samverkansnämnden

Läs mer

Landstingets program om folkhälsa LÄTT LÄST

Landstingets program om folkhälsa LÄTT LÄST Landstingets program om folkhälsa LÄTT LÄST Alla har rätt till ett gott liv De flesta av oss uppskattar en god hälsa. Oftast tycker vi att den goda hälsan är självklar ända tills något händer. Hälsa betyder

Läs mer

1. Så här fungerar en kommun

1. Så här fungerar en kommun LATHUND FÖR FRAMGANGSRIKT PAVERKANSARBETE 1. Så här fungerar en kommun Organisation och påverkan I Sverige finns 290 kommuner som har till uppgift att ta tillvara gemensamma intressen för dem som lever

Läs mer

PERSONALPOLICY för Gävle kommunkoncern

PERSONALPOLICY för Gävle kommunkoncern PERSONALPOLICY för Gävle kommunkoncern Vårt olika, gemensamma uppdrag Den här policyn beskriver samspelet mellan arbetsgivare och medarbetare. Detta samspel måste fungera för att vi ska nå våra mål och

Läs mer

Strategi. för att förebygga övervikt och fetma bland barn och unga i Malmö 2009 2016

Strategi. för att förebygga övervikt och fetma bland barn och unga i Malmö 2009 2016 för att förebygga övervikt och fetma bland barn och unga i Malmö för att förebygga övervikt och fetma bland barn och unga i Malmö Antagen av Malmö kommunfullmäktige 2009.04.29 Kontaktpersoner Stadskontorets

Läs mer

Regionuppdrag för implementering av Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder

Regionuppdrag för implementering av Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Regionuppdrag för implementering av Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Regional Levnadsvanedag för fysioterapeuter och dietister, Skövde 14 11 06 WHO konferens i Ottawa

Läs mer

Hur ser ojämlikheten i hälsa ut i Västra Götaland?

Hur ser ojämlikheten i hälsa ut i Västra Götaland? Hur ser ojämlikheten i hälsa ut i Västra Götaland? Varje år dör 1.600 personer i förtid på grund av ojämlikheter i hälsa. Detta medför ett produktionsbortfall motsvarande 2,2 miljarder kronor en förlust

Läs mer

Hälsofrämjande sjukvård (HFS-nätverket)

Hälsofrämjande sjukvård (HFS-nätverket) Hälsofrämjande sjukvård (HFS-nätverket) En idéburen verksamhet där det viktigaste kriteriet för medlemskap är viljan att utveckla sin organisation mot en mer hälsofrämjande hälso- och sjukvård. Medlemskapet

Läs mer

Alkohol- och drogpolitiskt program

Alkohol- och drogpolitiskt program Alkohol- och drogpolitiskt program Förslag från livsmiljörådet Antaget av kommunfullmäktige den 19 juni 2006 Dnr KS2006/421 Kommunkansliet Alko_06.doc Innehållsförteckning Inledning... 3 Syfte... 3 Inställning...

Läs mer

Hur påverkar psykisk ohälsa Blekinges befolkning? och den kroppsliga hälsan?

Hur påverkar psykisk ohälsa Blekinges befolkning? och den kroppsliga hälsan? Hur påverkar psykisk ohälsa Blekinges befolkning? och den kroppsliga hälsan? Psykisk ohälsa och folkhälsomålen Påverkar Delaktighet i samhället Ekonomisk och social trygghet Trygga och goda uppväxtvillkor

Läs mer

Nordanstigs Kommun. Lena Linné 2005 06 20

Nordanstigs Kommun. Lena Linné 2005 06 20 ÖVERGRIPANDE PLAN FÖR TOBAKSARBETE Nordanstigs Kommun 1 Nordanstigs kommun har valt att fokusera på tre av målen för folkhälsan i sitt folkhälsoarbete. Mål 9 Ökad fysisk aktivitet. Mål 10 Goda matvanor

Läs mer

Folkhälsoplan 2014. Grästorp. Fastställd av folkhälsorådet 2013 10-21, 81

Folkhälsoplan 2014. Grästorp. Fastställd av folkhälsorådet 2013 10-21, 81 Folkhälsoplan 214 Grästorp Fastställd av folkhälsorådet 213 1-21, 81 Innehållsförteckning 1 Inledning... 3 2 Folkhälsorådets sammansättning... 3 3 Folkhälsomål 214... 4 3.1 Ökad trygghet och inflytande...

Läs mer

Riktlinjer för hälsofrämjande arbete, arbetsmiljö och rehabilitering

Riktlinjer för hälsofrämjande arbete, arbetsmiljö och rehabilitering Riktlinjer för hälsofrämjande arbete, arbetsmiljö och rehabilitering Riktlinjer för hälsofrämjande arbete, arbetsmiljö och rehabilitering Med ett helhetsperspektiv på hållbar hälsa och goda arbetsmiljöer

Läs mer

Alkohol- och drogpolicy För Laholms kommun

Alkohol- och drogpolicy För Laholms kommun Dnr: 602/05 Alkohol- och drogpolicy För Laholms kommun Folkhälsoperspektivet Antagen av kommunfullmäktige 2006-01-26 Komplement till Folkhälsopolicy för Laholm 2003-2008 FOLKHÄLSOPERSPEKTIVET Folkhälsoperspektivet

Läs mer

Policy för drogförebyggande arbete. Policy för drogförebyggande arbete

Policy för drogförebyggande arbete. Policy för drogförebyggande arbete Policy för drogförebyggande arbete Innehållsförteckning Policy för drogförebyggande arbete 3 Bakgrund 3 Kommunövergripande mål 3 Handlingsplan 4 Ansvar 4 Uppföljning/Utvärdering 4 Strategiska områden 5

Läs mer

Handlingsplan för Hälsofrämjande landsting, 2012

Handlingsplan för Hälsofrämjande landsting, 2012 Folkhälsoenheten Sara Maripuu 2011 12 28 Handlingsplan för Hälsofrämjande landsting, 2012 Det övergripande målet för svensk folkhälsopolitik är att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på

Läs mer

Alla vill och kan skapa en bra arbetsmiljö

Alla vill och kan skapa en bra arbetsmiljö Alla vill och kan skapa en bra arbetsmiljö Alla vill och kan skapa en bra arbetsmiljö Foto: Urban Orzolek Arbetsmiljöverket har arbetat med ett mål- och visionsprojektet mellan februari och augusti 2008.

Läs mer

Samverkansöverenskommelse mellan Landstinget i Kalmar län och Kalmar kommun kring personer med psykisk funktionsnedsättning 2012-2014

Samverkansöverenskommelse mellan Landstinget i Kalmar län och Kalmar kommun kring personer med psykisk funktionsnedsättning 2012-2014 Handläggare Datum Ärendebeteckning Ingela Möller 2012-09-05 Avtal 0480 450885 Samverkansöverenskommelse mellan Landstinget i Kalmar län och Kalmar kommun kring personer med psykisk funktionsnedsättning

Läs mer

Kollektivavtal för samverkan i Lilla Edets kommun

Kollektivavtal för samverkan i Lilla Edets kommun Kollektivavtal för samverkan i Lilla Edets kommun Gällande från och med 2011-04-01 1 Innehållsförteckning Utgångspunkter... 3 Åtagande... 3 Samverkansgruppen det representativa inflytandet... 4 Arbetsplatsträffen

Läs mer

REHABILITERINGSPOLICY

REHABILITERINGSPOLICY REHABILITERINGSPOLICY GULLSPÅNG KOMMUN Antagen av kommunfullmäktige 2004-08-30, 46 Dnr: KS 2014/621 Reviderad: 2008 Reviderad: 2015-01-26, 13 Revideras 2020-01 Kommunledningskontoret Torggatan 19, Box

Läs mer

Social hållbarhet och erfarenhetsutbyte. Sötåsens Naturbruksgymnasium, Töreboda 17 april 2015

Social hållbarhet och erfarenhetsutbyte. Sötåsens Naturbruksgymnasium, Töreboda 17 april 2015 Social hållbarhet och erfarenhetsutbyte Sötåsens Naturbruksgymnasium, Töreboda 17 april 2015 Välkommen Kommunstyrelsens ordförande Bengt Sjöberg hälsade alla välkomna till Töreboda. Han berättade om kommunens

Läs mer

(O)Hälsan bland unga

(O)Hälsan bland unga (O)Hälsan bland unga Missar vi något fundamentalt? Fredrik Söderqvist Med dr, Epidemiolog / Centrum för klinisk forskning Hur kommer det sig att så många går ut skolan med ofullständiga betyg neuropsykiatriska

Läs mer

DOKUMENTNAMN GILTIGHETSPERIOD DOKUMENTTYP BESLUTAT/ANTAGET DOKUMENTÄGARE VERSION DOKUMENTANSVARIG REVIDERAT

DOKUMENTNAMN GILTIGHETSPERIOD DOKUMENTTYP BESLUTAT/ANTAGET DOKUMENTÄGARE VERSION DOKUMENTANSVARIG REVIDERAT Personalpolicy DOKUMENTNAMN Personalpolicy GILTIGHETSPERIOD Fr.o.m. 2014-06-16 DOKUMENTTYP Policy BESLUTAT/ANTAGET KF 2014-06-16 16 DOKUMENTÄGARE Pajala kommun VERSION 1.0 DOKUMENTANSVARIG Personal- och

Läs mer

Helsingborgs stad juni 2005 Arbetsmaterial Kerstin Månsson

Helsingborgs stad juni 2005 Arbetsmaterial Kerstin Månsson Helsingborgs stad juni 2005 Kerstin Månsson Arbetsmaterial Inledning Begreppet hälsa skall här läsas och förstås i sitt allra vidaste sammanhang, vilket gör att begrepp som folkhälsa, välfärd och hållbar

Läs mer

Samverkansöverenskommelse för barns och ungas hälsa 2015-2020. Socialförvaltningen, Bildningsförvaltningen och Närsjukvården väster

Samverkansöverenskommelse för barns och ungas hälsa 2015-2020. Socialförvaltningen, Bildningsförvaltningen och Närsjukvården väster Samverkansöverenskommelse för barns och ungas hälsa 2015-2020 Socialförvaltningen, Bildningsförvaltningen och Närsjukvården väster Samverkansöverenskommelse för barns och ungas hälsa mellan Motala kommun;

Läs mer

Så kan sjukvården förebygga sjukdom. en inspirationsskrift för beslutsfattare i hälso- och sjukvården

Så kan sjukvården förebygga sjukdom. en inspirationsskrift för beslutsfattare i hälso- och sjukvården Så kan sjukvården förebygga sjukdom en inspirationsskrift för beslutsfattare i hälso- och sjukvården INNEHÅLLS- FÖRTECKNING Om broschyren... 3 Levnadsvanor påverkar ofta patienternas hälsa... 5 Patienten

Läs mer

Politikerutbildning 18 oktober 2013 Eslöv

Politikerutbildning 18 oktober 2013 Eslöv Politikerutbildning 18 oktober 2013 Eslöv Vad är folkhälsopolitik? Befolkningens hälsa på samhällsnivå folkhälsan påverkas av en rad faktorer, och de flesta av dem har en politisk dimension. Det finns

Läs mer

I Örebro län främjas en god och jämlik hälsa genom långsiktig samverkan mellan olika parter. Samverkan utgår från hälsans bestämningsfaktorer

I Örebro län främjas en god och jämlik hälsa genom långsiktig samverkan mellan olika parter. Samverkan utgår från hälsans bestämningsfaktorer I Örebro län främjas en god och jämlik hälsa genom långsiktig samverkan mellan olika parter. Samverkan utgår från hälsans bestämningsfaktorer och inriktas för åtgärder för människors rätt till lika villkor

Läs mer

Miljö- och Folkhälsostrategi för Nyköpings kommun 2012-2015

Miljö- och Folkhälsostrategi för Nyköpings kommun 2012-2015 Dnr KK09/250 Miljö- och Folkhälsostrategi för Nyköpings kommun 2012-2015 Beslutad i kommunstyrelsen 2011-XX-XX Beslutad i kommunfullmäktige 2011-XX-XX Förord Alla globala problem är lokala någonstans.

Läs mer

Överenskommelse om Skånesamverkan mot droger

Överenskommelse om Skånesamverkan mot droger LÄNSSTYRELSEN 2011-04-01 1(5) Överenskommelse om Skånesamverkan mot droger 1. Skånesamverkan mot droger Under namnet Skånesamverkan mot droger, SMD samverkar Länsstyrelsen, Region Skåne, Kommunförbundet

Läs mer

1. GEMENSAMMA UTGÅNGSPUNKTER Vad vill vi uppnå med avtalet?

1. GEMENSAMMA UTGÅNGSPUNKTER Vad vill vi uppnå med avtalet? 1. GEMENSAMMA UTGÅNGSPUNKTER Vad vill vi uppnå med avtalet? 1. Målet med samverkansavtalet är en väl fungerande verksamhet med hög delaktighet från medarbetarna i vardagsfrågor och en god relation mellan

Läs mer

Folkhälsoprogrammet, 180 högskolepoäng

Folkhälsoprogrammet, 180 högskolepoäng Utbildningsplan Sida 1 av 7 Programkod: GKV01 Folkhälsoprogrammet, 180 högskolepoäng Program on Public Health, 180 Credits Denna utbildningsplan är fastställd av Fakultetsnämnden för humaniora, samhälls

Läs mer

PROTOKOLL. Landstingets kansli 2014-04-01 FU 2/2014 Planeringsavdelningen, Lillemor Ahlgren Justerat 2014-04-08

PROTOKOLL. Landstingets kansli 2014-04-01 FU 2/2014 Planeringsavdelningen, Lillemor Ahlgren Justerat 2014-04-08 1 (6) Landstingets kansli Planeringsavdelningen, Lillemor Ahlgren Justerat 2014-04-08 Folkhälsoutskottet Tid Plats Närvarande ledamöter Övriga närvarande Sekreterare Tisdagen den 1 april 2014 kl.13.15

Läs mer

PrioriteringsCentrum Nationellt kunskapscentrum för vård och omsorg. e.lio.se/prioriteringscentrum

PrioriteringsCentrum Nationellt kunskapscentrum för vård och omsorg. e.lio.se/prioriteringscentrum PrioriteringsCentrum Nationellt kunskapscentrum för vård och omsorg e.lio.se/prioriteringscentrum Lagstiftningar 1992 Regeringen tillsatte utredningen om prioriteringar 1993 Vårdens svåra val (delrapport

Läs mer

Själ & kropp. - levnadsvanor och psykisk hälsa

Själ & kropp. - levnadsvanor och psykisk hälsa Själ & kropp - levnadsvanor och psykisk hälsa Lästips från Sjukhusbiblioteken i Värmland 2014 Effekter av fysisk träning vid olika sjukdomstillstånd (2007) Av Ulla Svantesson m fl Motion är medicin! Så

Läs mer

DISTRIKTSSKÖTERSKAN/SJUKSKÖTERSKAN I PRIMÄRVÅRDEN OAVSETT HUVUDMAN

DISTRIKTSSKÖTERSKAN/SJUKSKÖTERSKAN I PRIMÄRVÅRDEN OAVSETT HUVUDMAN 4 DISTRIKTSSKÖTERSKAN/SJUKSKÖTERSKAN I PRIMÄRVÅRDEN OAVSETT HUVUDMAN I Hälso- och sjukvårdslagen, HSL 5, framgår det att primärvården ska svara för befolkningens behov av grundläggande medicinsk behandling,

Läs mer

I ärendet redovisas följande dokument: a) Beslutsunderlag b) Framtidsplan för Landstinget Dalarna 2025

I ärendet redovisas följande dokument: a) Beslutsunderlag b) Framtidsplan för Landstinget Dalarna 2025 I ~ II Landstinget DALARNA Central förvaltning Ledningsenhet nllagra AU 6 3;lA BESLUTSUNDERLÄG Landstingsstyrelsens arbetsutskott Datum 2013-05-06 Sida 1 (2) Dnr LD11/01660 Uppdnr 522 2013-05-06 Landstingsstyrelsens

Läs mer

Tillgänglighet, Bemötande, Delaktighet Politiskt program för personer med funktionsnedsättning

Tillgänglighet, Bemötande, Delaktighet Politiskt program för personer med funktionsnedsättning Tillgänglighet, Bemötande, Delaktighet Politiskt program för personer med funktionsnedsättning Beredningen för samhällets omsorger Antaget av kommunfullmäktige 2012-02-23 Alla foton kommer från Shutterstock.com

Läs mer

En god och rättvis vård för alla i Blekinge. Socialdemokraterna BLEKINGE

En god och rättvis vård för alla i Blekinge. Socialdemokraterna BLEKINGE En god och rättvis vård för alla i Blekinge. Socialdemokraterna BLEKINGE EN GOD OCH RÄTTVIS VÅRD FÖR ALLA Alla medborgare och patienter ska känna trygghet i att de alltid får den bästa vården, oavsett

Läs mer

Tobaksfri kommun. en del i ett hälsofrämjande arbete

Tobaksfri kommun. en del i ett hälsofrämjande arbete Tobaksfri kommun en del i ett hälsofrämjande arbete 1 Denna broschyr är en kort sammanfattning av de viktigaste delarna i rapporten Tobaksfri kommun en guide för att utveckla det tobaksförebyggande arbetet.

Läs mer