Hur ser fritiden ut i gruppbostad? Rapport om en pilotstudie av tidsanvändningen hos personer i gruppbostad i Stockholms stad 2011

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Hur ser fritiden ut i gruppbostad? Rapport om en pilotstudie av tidsanvändningen hos personer i gruppbostad i Stockholms stad 2011"

Transkript

1 Hur ser fritiden ut i gruppbostad? Rapport om en pilotstudie av tidsanvändningen hos personer i gruppbostad i Stockholms stad

2 Summering Staben för idrott och folkhälsa vid idrottsförvaltningen i Stockholms stad har genomfört en tidsanvändningsstudie av personer som bor i gruppbostad. Det rör sig om en pilotstudie med 21 deltagare med olika grad av utvecklingsstörning. Syftet med undersökningen har varit att dels finna metoder för en större undersökning, dels samla in ett resultat som kan visa på tendenser vad gäller målgruppens sysselsättning på fritiden. Resultatet utifrån det insamlade materialet är för litet för att kunna sägas vara statistiskt säkerställt, men det går att se tendenser såsom att deltagarna vistas mycket hemma, att de inte ägnar sig åt en organiserad fritid i särskilt hög grad och att de i mycket lägre grad än övriga befolkningen ägnar sig åt motion. Av Stockholms vuxna invånare är det 45 procent som motionerar två gånger i veckan så att de blir andfådda och svettas. Bland personer som bor i gruppbostad är det endast 5 procent. Andra undersökningar visar att personer med en intellektuell funktionsnedsättning är mer mottagliga för sjukdomar än andra. Samtidigt är valet av fritidssysselsättning kopplat till hälsan. För att skapa metoder för en hälsofrämjande fritid för målgruppen behöver vi först ta reda på hur den fria tiden används och hur valen görs. I en större undersökning om tidsanvändningen skulle också intervjuer genomföras med boende och personal. Syftet med denna rapport är att visa på vikten av en större studie som kan ge ett statistiskt säkerställt resultat. 2

3 Innehåll 1. Inledning Allas rätt till hälsa Rapportens syfte Bakgrund Hälsa genom delaktighet Vad är utvecklingsstörning? Hälsa för personer med utvecklingsstörning Fritidsutvecklaren Gruppbostadens ansvar Stockholms vision om ett samhälle för alla Lägesbeskrivning önskas Syften med en pilotundersökning Syfte nummer 1: inför en stor studie Syfte nummer 2: samla in ett resultat Metod Komplexiteten i genomförandet Målgruppens förutsättningar att svara Kryssa i kategorier eller skriva fritt? En vecka eller två? Urvalet Undersökningens storlek Val av deltagare och deltagande gruppbostäder Tillvägagångssätt Research och genomförande Anonymitet och sekretess Enhetschefens inställning Personalens inställning Undersökningen steg för steg Resultat Fakta deltagarna Antal insamlade timmar Resultat i siffror med kommentarer

4 8. Diskussion Inledning 1.1 Allas rätt till hälsa Staben för idrott och folkhälsa vid idrottsförvaltningen i Stockholms stad ansvarar för att se till att kultur- och fritidsutbudet är tillgängligt för personer som har fått LSS-insatsen särskilt boende, företrädesvis gruppbostad. 1 Under 2011 har en pilotstudie i sex gruppbostäder genomförts för att titta på hur de boende använder sin fritid. De 21 deltagarna har olika grad av utvecklingsstörning och i vissa fall autism. Tidsanvändningsstudier görs regelbundet i övriga befolkningen, men för denna målgrupp är projektet unikt. Helena Bergström genomförde år 2008 en tidsbudgetstudie i gruppbostäder med fokus på fysisk ansträngning. 2 Idrottsförvaltningens pilotstudie kan jämföras med denna i storlek, men inriktningen är att samla information om samtliga aktiviteter under den fria tiden, inte bara fysisk rörelse. Andra studier visar att personer med intellektuell funktionsnedsättning i Sverige har en ökad sårbarhet för många sjukdomar jämfört med befolkningen i övrigt. Samtidigt finns en koppling mellan god hälsa och en aktiv fritid och delaktighet i samhället 3. För att kunna skapa de förutsättningar målgruppen behöver för att bli mer aktiv på fritiden behövs kunskap. Det behövs fler studier som kan ge stöd för metoder att främja både fysisk och psykisk hälsa. I Stockholms stads nya program för samhällelig delaktighet för personer med funktionsnedsättning framgår att kunskaper om utgångsläget är nödvändiga för att kunna uppnå de mål som satts upp 4. I en större kartläggning av målgruppens fritid skulle det gå att ta reda på hur mycket tid som ägnas åt de olika delarna i livet, på vilket sätt personerna aktiverar sig, i hur hög utsträckning de behöver ha personal med sig och om det är någon skillnad på mäns och kvinnors sätt att använda sin fritid. Genom intervjuer kan en förståelse nås för vad som ligger bakom den bild studien ger. De nya kunskaperna skulle kunna mynna ut i konkreta råd om hur personalen i gruppboenden kan främja hälsosamma aktiviteter. 1 LSS = Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, SFS-nr: 1993: Bergström, Aktiverande TV-spel i gruppbostaden, Centrum för folkhälsa Umb-Carlsson, Studier om hälsa för personer med utvecklingsstörning, Östersund Program för delaktighet för personer med funktionsnedsättning Dnr /2010. Beslut i Stockholms kommunfullmäktige den 13 juni

5 I det moderna Sverige är satsningen på hälsa, självförverkligande och livskvalitet självklart för många människor och det finns vetenskapligt underbyggda råd att tillgå. Vi vill med hjälp av en större undersökning bidra till att detta även kan få gälla svenskar med en intellektuell funktionsnedsättning. 1.2 Rapportens syfte Rapportens syfte är att visa på vikten av att genomföra en större studie som skulle ge ett statistiskt säkert resultat. En sådan tvärvetenskaplig studie är planerad att bestå av flera delar som tillsammans kan visa på hur läget är och också säga något om varför det ser ut som det gör; en tidsanvändningsstudie, djupintervjuer med boende, personal och chefer, observationer på plats samt mätning av fysisk rörelse hos deltagarna. 2. Bakgrund 2.1 Hälsa genom delaktighet WHO:s, World Health Organisations, definition på hälsa är "ett tillstånd av fullständigt fysiskt, själsligt och socialt välbefinnande och inte blott frånvaron av sjukdom och svaghet". Hälsa uppnås inte enbart genom att äta rätt, sova och motionera, vi människor behöver också ingå i ett sammanhang. Enligt Aaron Antonovsky, israelisk sociolog och hälsoforskare, ökar vår hälsa ju mer vi känner att vår tillvaro är begriplig, hanterbar och meningsfull. När vi upplever att vi är naturligt kopplade till det som sker runt omkring oss och har en plats bland andra människor ökar vår trygghet och därmed vårt välbefinnande 5. I en litteratursammanställning av Folkhälsoinstitutet framgår att individens sociala kapital har betydelse för hälsan. Socialt kapital kan bland annat mätas genom medlemskap i föreningar eller samhälleliga organisationer, medlemskap i frivilliga grupper, identifikation med samhället och ömsesidighet mellan medborgare Vad är utvecklingsstörning? 5 Antonovsky, Hälsans mysterium, Natur och Kultur Liljeberg, Hur påverkas hälsan av delaktighet och inflytande i samhället?, Folkhälsoinstitutet

6 Utvecklingsstörning är en funktionsnedsättning som rör den intellektuella förmågan. Utvecklingsstörning innebär en funktionsnedsättning som beror på en brist eller skada som ska ha inträffat före cirka 16 års ålder. Att ha en utvecklingsstörning innebär att man behöver längre tid än andra för att förstå och lära sig nya saker. Att ha en utvecklingsstörning innebär svårigheter med abstrakt tänkande. Personer som har en utvecklingsstörning behöver därför konkreta upplevelser för att förstå. Utvecklingsstörningen ser olika ut hos olika personer och omfattningen av funktionsnedsättningen varierar mycket. Man brukar dela in graden av utvecklingsstörning i tre nivåer; lindrig, måttlig och grav utvecklingsstörning. Det är ganska vanligt att personer med utvecklingsstörning också har andra funktionsnedsättningar Hälsa för personer med utvecklingsstörning Hälsa är alltså delvis kopplat till vad vi gör på vår fritid. I hur hög grad kan resultaten i den forskning som refereras till i Folkhälsoinstitutets sammanställning appliceras på personer med intellektuell funktionsnedsättning? I en liten, kvalitativ studie bestående av djupintervjuer i målgruppen framkom att vänskap är mycket viktigt för livskvaliteten 8. Att få ingå och höra till är viktigt för oss alla. Samtidigt vet vi att det är svårt för många med intellektuell funktionsnedsättning att inleda och bevara vänskapsförhållanden. Vi vet att många saknar förmågan att ta plats och känna sig delaktiga. Personer med en intellektuell funktionsnedsättning får inte i samma utsträckning som många andra i samhället sin identitet genom utbildning och yrkesval. I detta perspektiv förstår vi att deras fritidssysselsättning kan ha en mycket stor betydelse för hälsa och välbefinnande. 2.4 Fritidsutvecklaren LSS, lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, är en rättighetslag som ska garantera personer med omfattande och varaktiga funktionshinder goda livsvillkor, att de får den hjälp de behöver i det dagliga livet och att de kan påverka vilket stöd och vilken service de får. Målet är att den enskilde får möjlighet att leva som andra. 7 Vårdguiden, Datum: Umb-Carlsson och Lindstedt. The prerequisites for QoL of people with intellectual disabilities. Scandinavian Journal of Disability Research, 13:

7 Enligt LSS ska kommunen verka för att det allmänna fritids- och kulturutbudet blir tillgängligt 9 för den som omfattas av lagen. På idrottsförvaltningen finns en fritidsutvecklare vars uppdrag är att utveckla, samordna och främja fritidsutbudet för personer med utvecklingsstörning och autism som bor i gruppbostad i Stockholms stad. Alla aspekter av fritid - friluftsliv, idrott, kultur och social samvaro - står i fokus. Målet är att ge vuxna personer med utvecklingsstörning samma möjligheter till en rik och bred fritid som andra vuxna stockholmare. Fritidsutvecklaren finns som stöd och för rådfrågning för både kommunens ordinarie verksamheter och andra arrangörer. Förhoppningen är att dessa ska öppna upp verksamheten för målgruppen i stadens olika kultur- och fritidsverksamheter. Stor del av arbetet läggs på stöd till föreningar, studieförbund, organisationer, habiliteringar, stadsdelsförvaltningar och andra fackförvaltningar i staden. Fritidsutvecklaren sänder regelbundet ut information med det aktuella utbudet till gruppbostäderna, både via mejl och per post. 2.5 Gruppbostadens ansvar Enligt LSS 9 ska varje individ ges möjlighet att efter önskemål och förmåga använda det fritidsutbud som finns. Denna rättighet är en del av insatsen bostad med särskild service, till exempel gruppbostad. Personalen har ansvaret att informera om och stötta personen i valet och genomförandet av fritidsaktiviteter. Till sin hjälp har personalen kommunens fritidsutvecklare som förser gruppbostäderna med information om utbudet. Det personliga stödet är för många den viktigaste förutsättningen för att kunna ta sig till och från en aktivitet och delta i den. Personalens dimensionering måste därför vara anpassad så att det finns möjlighet att ge detta stöd. 2.6 Stockholms vision om ett samhälle för alla I juni 2011 antog Stockholms stad ett Program för delaktighet för personer med funktionsnedsättning Programmet ersätter det handikappolitiska program som kom år I sju punkter beskrivs de resultat som ska uppnås för att öka den samhälleliga delaktigheten för personer med funktionsnedsättning. Punkterna gäller fysisk förflyttning, information, medbestämmande, utbildning, arbete, bostad och fritid. 9 Stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS), lagen om, SFS-nr: 1993: Program för delaktighet för personer med funktionsnedsättning Dnr /2010. Beslut i Stockholms kommunfullmäktige den 13 juni

8 Det nya programmet innebär en stor förändring för stadens samtliga nämnder och styrelser. I samarbete med ett lokalt råd för funktionshinderfrågor ska de alla konkret föreslå förbättringar: Nämnder och styrelser ska i sin verksamhetsplanering efter dialog med de lokala råden besluta om vilka tre relevanta aktiviteter som ska prioriteras för att under det kommande året bidra till måluppfyllelse. I stadens strävan att skapa ett Stockholm där tillgänglighet och trygghet råder och alla medborgare har möjligheten att förverkliga sina livsdrömmar, har kraven på kommunens tjänstemän alltså skärpts. I alla verksamheter ska perspektivet från personer med funktionsnedsättning inte bara rent allmänt tas i beaktande, nu ska de konkret synas i åtgärder. 2.7 Lägesbeskrivning önskas När Stockholms stad riktar resurser till olika fritidsaktiviteter används resultat från olika studier som görs om invånarnas fritidsvanor. Ur dessa går att utläsa vad olika grupper ägnar sig åt och vilka trender som råder i valet av fritidsaktivitet. Fritidsutvecklaren för personer med funktionsnedsättning i idrottsförvaltningen har under flera år saknat en undersökning av fritidsvanorna hos sin målgrupp. Inte någon av de studier som genomförts hittills i Sverige eller utomlands har fullt ut kartlagt hur den fria tiden används hos denna grupp i befolkningen. I sitt arbete får fritidsutvecklaren därför anta eller gissa hur vanor och behov ser ut. Önskemålet är att genomföra en tillförlitlig studie i Stockholms alla stadsdelar som visar vad personer som bor i gruppbostad gör på sin fria tid. Primärt är resultatet intressant att använda i en jämförelse med den övriga befolkningens svar. Här handlar det om att få kunskap om vad människor sysslar med i allmänhet för att kunna erbjuda samma eller liknande utbud till medborgare som har en utvecklingsstörning. Resultatet målar upp riktlinjerna för fritidsutvecklarens fortsatta arbete. I förlängningen är målet dessutom att en stor undersökning kan bli utgångspunkt för ett grepp om målgruppens liv i stort eftersom val av aktiviteter på den fria tiden har påverkan på hälsa, livskvalitet och vårdberoende. Initiativet att genomföra en tidsanvändningsstudie ligger helt i linje med satsningen i Stockholms stad i övrigt. I Program för delaktighet för personer med funktionsnedsättning står: För att kunna följa upp målen krävs kunskap om utgångsläget. 8

9 3. Syften med en pilotundersökning 3.1 Syfte nummer 1: inför en stor studie Pilotundersökningens primära syfte var att ge svar på vilka metoder som lämpar sig bäst i genomförandet av en stor studie samt vilka resurser en sådan skulle kräva. 3.2 Syfte nummer 2: samla in ett resultat Pilotundersökningen synliggör inte bara styrkor och svagheter i genomförandet, den ger också ett faktiskt resultat i form av ett insamlat material. De svar som inkommit i undersökningen har behandlats under hela vägen som om det rörde sig om en slutgiltig studie. Vi har alltså redan nu genomfört en unik studie över användningen av den fria tiden bland personer i gruppbostad. Detta var syfte nummer två med pilotundersökningen. Resultaten för studien på 21 personer är statistiskt säkerställt. Däremot är det för få deltagare för att kunna säkerställa resultatet för alla som bor i gruppbostad i Stockholms stad, men materialet är nog så värdefullt eftersom det visar på tendenser. 4. Metod 4.1 Komplexiteten i genomförandet En stor fritidsvanestudie i gruppbostäder kräver ett grundligt genomtänkt och testat tillvägagångssätt. Informanterna kan inte i samma utsträckning som andra medborgare tala för sig själva eller förstå syfte med och uppläggning av projektet. Många faktorer är viktiga att ta i beaktande såsom sekretess för deltagarna, tillförlitlighet i resultatet och de ekonomiska förutsättningarna för projektet. Flera valmöjligheter finns i det rent praktiska utförandet. I arbetet med pilotstudien utgjorde därför val av metod den största delen av arbetet. 4.2 Målgruppens förutsättningar att svara För att ta reda på hur människor använder sin tid kan man tänka sig minst tre metoder: a) be dem fylla i ett formulär med jämna tidsintervaller under en viss period, 9

10 b) intervjua dem om vad de gör/har gjort under en viss period eller c) be någon annan person beskriva vad de gör, till exempel genom att fylla i ett formulär. Vi valde c) som metod och i pilotundersökningen var det personalen på gruppbostaden som skrev i ett formulär vad deltagaren gjorde varje halvtimme under sin lediga tid under en veckas tid. Denna metod för insamling av data valdes av naturliga skäl: många personer inom målgruppen kan inte läsa och skriva själva och beroende på grad av utvecklingsstörning skulle det i en intervju vara mer eller mindre svårt att förstå varandra. I de fall där personen ändå kan föra en dialog, visar erfarenheten att det är få med utvecklingsstörning som kan svara på ett tillförlitligt sätt. Att intervjua personer med utvecklingsstörning kräver specialkunskaper. 11 Dessutom skulle intervjuer ta längre tid och innebära att informanternas antal krympte väsentligt; den här gången ville vi hellre göra en kvantitativ studie. 4.3 Kryssa i kategorier eller skriva fritt? En viktig punkt i förberedelseskedet av en undersökning är att planera för hur det insamlade materialet ska kunna analyseras på ett lämpligt sätt. Från början arbetade vi med möjligheten att i formulären ange olika kategorier med sysselsättningar som personalen med ett kryss kunde välja. På så sätt skulle svaren enkelt och snabbt kunna matas in i ett dataprogram för analys. För att skapa dessa kategorier tittade vi bland annat på Helena Bergströms studie om aktiverande tvspel i gruppbostad. Hon använder sig av sex kategorier vilka alla säger något om graden av fysisk rörelse 12. Det stod snart klart att våra kategorier måste bli många fler eftersom vår studie inte stannade vid fysisk aktivitet. Vi tittade också på Statistiska centralbyråns stora studie över svenskars tidsanvändning 13. I denna skriver deltagaren en dagbok där han eller hon anger sin sysselsättning för var tionde minut under en viss period. Vi granskade de kategorier som SCB har delat in sitt resultat i och övervägde möjligheten att använda samma. Då skulle det vara möjligt att jämföra resultaten i vår målgrupp med övriga svenskar. Det framkom dock att ett sådant formulär skulle bli alltför omständligt för personalen att fylla i. Kategorierna blev helt enkelt för många. I stället fick personalen skriva fritt på tidsraderna i formulären. Tanken med valet av denna metod var två: dels skulle det bli enklare för personalen att genomföra undersökningen, dels skulle pilotundersökningens svar möjligen kunna delas upp i 11 Finlay och Lions, Methodological Issues in Interviewing ( ) people With Mental Retardation, Psychological Assessment, Bergström, Aktiverande TV-spel i gruppbostaden, Centrum för folkhälsa SCB, Tidsanvändningsundersökningen

11 kategorier som skulle kunna användas i den större undersökningen längre fram. I strävan att kategorisera svaren ligger vetskapen att det tar längre tid att behandla fria svar än koder och att det alltså är en kostnadsfråga. Formulären är uppdelade i rader för varje halvtimme från klockan 16 till midnatt på vardagar och från klockan 7 till midnatt på helgen. Under vardagar fram till klockan 15 eller 16 är många personer som bor i gruppboenden sysselsatta i sin dagliga verksamhet. 4.4 En vecka eller två? Från början var tanken att data skulle samlas in från varje deltagare under en tvåveckorsperiod. Olika veckor kan ha olika aktiviteter på schemat och det skulle kunna ge en mer rättvis bild om studien täckte två veckor i rad. Dansbandskvällar, som ett exempel, är en väldigt populär aktivitet i målgruppen och det största arrangemanget ges varannan vecka. Det löste sig genom att de deltagande gruppbostäderna valde olika veckor för sin undersökning och att både jämna och ojämna veckor därmed kom med. 5. Urvalet 5.1 Undersökningens storlek Eftersom piloten skulle ge oss ett första undersökningsresultat var det angeläget att detta skulle vara så stort att det åtminstone kunde visa på tendenser. Samtidigt ville vi ha en tydlig och tämligen informell kommunikation med de deltagande gruppbostäderna genom hela projektet, både via mejl och över telefon, för att kunna få värdefull återkoppling och förslag på metodförbättringar. En frekvent kontakt med gruppbostäderna förutsatte att dessa inte vara alltför många. Valet blev att ha med sex gruppbostäder, med vardera 5-6 potentiella deltagare. På så sätt skulle deltagarantalet kunna bli mellan 20 och 36 stycken. 5.2 Val av deltagare och deltagande gruppbostäder I forskning om människors liv och leverne är det brukligt att analysera resultatet utifrån olika variabler såsom kön, ålder, bostadsort, yrke, utbildning och inkomst. I en stor studie av hur personer på gruppboenden använder sin fria tid skulle följande variabler kunna vara relevanta: - ålder 11

12 - kön - grad av utvecklingsstörning eller autism. En person som har en grav utvecklingsstörning och en som har en måttlig sådan har mycket olika förutsättningar att välja livsstil och aktiviteter. I det förra fallet kräver personen en stor insats av personal vilket inte är fallet med det senare. Detsamma gäller för olika grad av autism. - gruppbostadens geografiska läge i kommunen. Har olika gruppbostäder och stadsdelsförvaltningar olika sätt att arbeta på? Finns det skillnader mellan innerstad och förort? - gruppbostadens socioekonomiska läge - gruppbostadens organisatoriska form När dessa variabler diskuterades stod det klart att i en studie på endast sex gruppbostäder skulle det vara omöjligt att dra några korrekta slutsatser utifrån geografiskt och socioekonomiskt läge. Inte heller fanns det något värde i att i detta fall jämföra om ett gruppboende drivs av en privat entreprenör eller av kommunen. Den information som vi valde att hålla öppen om informanterna i slutresultatet var alltså ålder, kön och grad av utvecklingsstörning eller autism. Icke desto mindre var det viktigt att de sex deltagande gruppbostäderna skulle ligga i olika geografiska och socioekonomiska områden. Det var ändå viktigt att få ett så representativt urval av befolkningen i Stockholm som möjligt. Utifrån inkomststatistik för Stockholms stads 14 stadsdelsområden valdes tre stadsdelsområden ut med högsta respektive lägsta inkomstsnitt inom västerort, söderort och innerstad. Så här såg urvalet ut: - Västerort: Rinkeby-Kista och Bromma - Söderort: Skärholmen och Enskede-Årsta-Vantör - Innerstaden: Södermalm och Östermalm För varje deltagande stadsdelsområde tog vi fram en lista över gruppbostäderna och valde slumpvis ut en av dem. På så sätt fick vi en lista på sex gruppbostäder. 6. Tillvägagångssätt 6.1 Research och genomförande När projektet drog igång fanns flera stora frågor att besvara: - Hur ser sekretessbestämmelserna ut för den här sortens undersökning? - Hur ska informationen om deltagarnas grad av utvecklingsstörning och autism nå oss på ett sätt så att personerna förblir anonyma för oss? 12

13 - Ska svaren avges med kryss för kategori eller vara fritt skrivna? - Hur kan chef och personal på gruppbostäderna informeras på ett effektivt sätt som lockar dem till ett seriöst deltagande? Researchperioden utgjorde den största delen i pilotundersökningen. Vi hämtade in synpunkter från personer som arbetar med målgruppen på olika nivåer, med forskare som gjort jämförbara undersökningar och med jurister inom Stockholms stad. Stort fokus lades på frågan om sekretess och ett etiskt genomförande. Vi arbetade med stor omsorg fram ett adekvat informationsmaterial anpassat till alla berörda och skapade ett undersökningsformulär som skulle vara både användarvänligt och ge den information undersökningen syftade till. Inför undersökningens igångsättande gjorde vi ett besök på fem av sex gruppbostäder för att informera om genomförandet. Vid val av datum för detta möte och sedan för själva undersökningen fick gruppbostädernas önskemål styra. En person har arbetat deltid och i spridda perioder med projektet från slutet av november 2010 till april 2011, i tätt samarbete med fritidsutvecklarna vid idrottsförvaltningen. Forskningsledaren på idrottsförvaltningen har bistått med expertråd. Stig Elofsson som är fil.dr. i statistik och docent i socialt arbete vid Stockholms universitet har ansvarat för databehandlingen av det insamlade materialet. 6.2 Anonymitet och sekretess Deltagare i undersökningen garanterades anonymitet. Gruppbostäderna informerade oss bara om antalet deltagare, inte deras namn. På undersökningsformulärets första sida fyllde chefen i uppgifter om ålder, kön och grad av utvecklingsstörning och/eller autism. Denna sida sändes till oss per post innan man påbörjade undersökningen. Denna sida var märkt i högra hörnet med ett kodnummer. Kodnumret fanns på formulärets alla sidor. När sedan undersökningen var klar och sändes till oss kunde den paras ihop med den först inkomna sidan med deltagaruppgifterna. För att kunna garantera anonymitet kring det inlämnade materialet, använde vi oss av metoden att låta någon annan på förvaltningen än vi själva ta emot svaren som kom in per post och avkoda dem innan vi själva fick se dem. Det gjordes genom att hörnen med kodnumren på klipptes bort efter att rätt förstasida hade parats ihop med rätt undersökning. Det är stadsdelsförvaltningens och därmed i förlängningen gruppbostadens ansvar att bestämmelser i socialtjänstlagen och offentlighets- och sekretesslagen efterföljs när studier som vår genomförs. I breven till cheferna på gruppbostäderna 13

14 framhölls att undersökningsformulären skulle behandlas på samma sätt som minnesanteckningar, vilket innebär till exempel att de inte får sparas eller ligga öppet så att utomstående kan se dem. 6.3 Enhetschefens inställning Undersökningens genomförande var beroende av att personalen i gruppbostäderna ville och hade tid att delta. Det var viktigt att i ett första steg få cheferna att se projektets betydelse. Dessa skulle i sin tur motivera sina anställda att lägga till ytterligare en uppgift i sitt arbete under en vecka. Det kunde finnas en risk att både chefer och personal skulle kunna uppfatta projektet som ett slags kontroll. Detta ville vi undvika genom att ringa cheferna och förklara undersökningens syfte och praktiska upplägg innan den skriftliga informationen skickades ut. Av åtta tillfrågade chefer för gruppbostäder tackade sex ja, de övriga två uppgav tidsbrist respektive ny regi som skäl att tacka nej till deltagande. 6.4 Personalens inställning Vi gjorde bedömningen att projektet skulle bli som tydligast för personalen om det fanns möjlighet att hålla möten med dem på plats. Vi valde därför att besöka fem av sex gruppbostäder, ofta i anslutning till ett personalmöte. Vi vinnlade oss om att tydligt förklara syftet med undersökningen, hur formuläret skulle användas och hur viktigt det var att alla deltog seriöst för att bidra till ett tillförlitligt resultat. Vid detta möte lämnade vi en del informationsmaterial, såsom de olika breven till de inblandade och själva formulären med anvisningar till personalen (bilaga 1, sid 2-3 och 15) och kunde få omedelbar återkoppling på materialet. 6.5 Undersökningen steg för steg Steg 1) I telefonsamtal till enhetschef/verksamhetschef på de olika gruppboendena frågade vi om de kunde tänka sig att vara med i undersökningen. På två ställen uppgav man att tidpunkten var olämplig. Vi valde då slumpvis nya gruppbostäder i samma områden. Steg 2) Vi skickade ut informationsmaterial till chefen (bilaga 2), till god man och anhörig (bilaga 3) och till den boende (bilaga 4). Materialet skickades via e-post utom i fallet med breven till de boende. Vi ville försäkra oss om att dessa delades 14

15 ut i pappersform med bilder i färg. Steg 3) Cheferna fick uppgiften att samla in deltagarmedgivande från de boende eller från god man i de fall där detta krävdes. Han eller hon skulle sedan mejla oss besked om antalet personer som ville vara med i undersökningen. Steg 4) Projektets deltidsinformatör/utredare besökte fem av sex gruppbostäder och höll informationsmöten om undersökningen. På mötena deltog två till nio personer. Tid: 20 till 30 minuter. Steg 5) Undersökningsformulären och frankerade kuvert skickades per post till den ansvariga i projektet på varje gruppbostad. Vi hade mejl- eller telefonkontakt för att kontrollera att materialet kommit fram och för att bestämma startdatum. Steg 6) Ansvarig ombads att per post sända in den översta sidan i undersökningsformuläret. Denna skulle senare på idrottsförvaltningen paras ihop med det ifyllda formuläret med hjälp av en sifferkodning. För att garantera sekretessen var denna procedur ålagd en kollega utanför projektet. Steg 7) Gruppbostädernas personal genomförde undersökningen genom att i formuläret skriva ned för varje halvtimme under en vecka vad personen sysslade med. I formuläret angavs också om personen var hemma eller ute, i sällskap med någon och om han eller hon var tillsammans med personal. Undersökningen skedde under olika veckor i olika gruppbostäder. Den första undersökningen utfördes den februari och den sista mars Steg 8) Gruppbostäderna sände per post in de ifyllda formulären. En kollega som inte hade något med undersökningen att göra parade ihop dem med de redan inkomna förstasidorna på formulären och allt lämnades därefter över till oss. Steg 9) Via telefon intervjuades de ansvariga för undersökningen ute på gruppboendena. Vi ställde detaljfrågor om hur de hade upplevt att delta, vilka eventuella hinder som hade uppstått och bad om tips inför en större undersökning (bilaga 5). Steg 10) Det insamlade materialet kodades enligt en kategorisering som utgick från innehållet i materialet. Formulären och koderna matades sedan in i ett datasystem. För detta ansvarade förvaltningens forskningsledare. Steg 11) Forskningsledaren och Stig Elofsson vid Stockholms universitet analyserade materialet utifrån datorns uträkningar. I denna process har samarbetet med fritidsutvecklaren varit viktigt. Ett antal tabeller togs fram för att presentera resultatet överskådligt (bilaga 6 och 7). 15

16 7. Resultat 7.1 Fakta deltagarna Totalt deltog 21 personer i undersökningen. Dessa är fördelade på de sex gruppbostäderna enligt följande: 1, 3, 3, 4, 5 och 5 personer. Av 21 deltagare: - har 4 personer en grav utvecklingsstörning, 11 personer en måttlig och 6 personer en lindrig. - har 5 personer en hög grad av autism, 4 har en liten grad och 11 har inga drag alls av autism. En har inte angett något. - är 12 kvinnor och 9 män. - är 7 personer i åldern år, 7 personer år, 1 person år, 2 personer år och 4 personer år. 7.2 Antal insamlade timmar Formulären som fylldes i för varje deltagare omfattar en vecka i tid, mellan klockan 16 och midnatt på vardagar och mellan klockan 7 och midnatt på helgen. Sammanlagt har vi således samlat in data om 74 timmar per person. Multiplicerat med 21 deltagare blir det insamlade timmar. 7.3 Resultat i siffror med kommentarer Trots att det insamlade materialet är för litet för att kunna sägas vara statistiskt säkerställt, väljer vi att presentera valda delar ur resultatet för att visa på tendenser. Urvalet består av några företeelser som kan vara relevanta att granska i en analys av fritidssysselsättningen hos personer med intellektuell funktionsnedsättning. A. Motionsvanor Andelen deltagare i undersökningen som motionerat i 2 timmar eller mer under en vecka är 5 procent. (Se bilaga 6, tabell 1a). Siffran för den övriga befolkningen i Stockholm är ca 45 procent 14. Här är alltså skillnaden mycket stor. 14 Data från undersökningar gjorda 2008 samt 2009 av Stockholms stads idrottsförvaltning. 16

17 I en uppdelning mellan de män och kvinnor som deltog i undersökningen ser vi att 11 procent av männen har motionerat i 2 timmar eller mer och inte en enda kvinna har gjort det. Av männen var det 33 procent som inte motionerade alls under veckan och av kvinnorna var det 92 procent. När vi lägger samman hela tabellen och översätter dess andelssiffror till motionstid blir det 55 minuters motion per vecka för männen och 8 minuter för kvinnorna (Se bilaga 6, tabell 1b). Motionsformer som deltagarna i vår undersökning ägnat sig åt är bland andra innebandy och träning på gym. Promenader är inte medräknade i tabell 1a. I tabell 1b (bilaga 6) kan vi se motionstid per vecka då även promenader är medräknade. Siffrorna är då högre. I en jämförelse bland övriga stockholmare ser vi att andelen personer som motionerar sjunker från 45 procent till 36 procent när vi räknar bort snabba promenader. Vi väljer i vår analys att skilja ut promenader från motionsaktiviteter eftersom det är svårt att veta i hur hög grad personen ansträngt sig. Motion i denna studie innebär att man tränat på en sådan nivå att personen blir andfådd och svettig under sammanlagt två timmar i veckan. En promenad kan alltså innebära ett motionspass, men det går också att promenera långsamt utan någon särskild fysisk ansträngning. B. Organiserad aktivitet utanför gruppbostaden Andelen informanter som inte utövat någon organiserad fritidsaktivitet alls under en vecka är 38 procent (se bilaga 7, tabell 2a). Skiljer vi på män och kvinnor ser vi att männens siffra uppgår till 22 procent och kvinnornas till 50 procent. Även här ser vi alltså att männen är mer aktiva på sin fritid. Informanterna har under veckan deltagit i en organiserad aktivitet i snitt i nästan 2 timmar (se bilaga 7, tabell 2b). Av 21 personer var det dock bara 11 stycken som stod för aktiviteten och 10 av dem hade inte gjort något organiserat alls. När vi tittar på könsfördelningen ser vi att kvinnor varit i en organiserad aktivitet i drygt 1 timme och männen i drygt 3 timmar (bilaga 7, tabell 2b). Bland de 11 personer som varit aktiva stod en av dem för 10 timmars aktivitet, vilket är drygt 1/3. Det handlar i detta fall om en man med en 17

18 måttlig utvecklingsstörning som har varit på fyra olika aktiviteter utan sällskap av personal. Han har varit på en kurs för personer 50+, besökt ett bibliotek, deltagit i kurs i dans och rytmik samt två gånger besökt en caféverksamhet med måleri som aktivitet. Några andra aktiviteter som utövats under veckan har varit dans för personer med grav utvecklingsstörning, innebandy, träffstuga, bowling och dansbandskväll. C. Att vara hemma eller utanför gruppbostaden Deltagarna har under veckan vistats i snitt 78 procent av sin vakna och lediga tid hemma på gruppboendet. Måndag till fredag är siffran 87 procent. Lördag och söndag är siffran 69 procent. Den lägre helgsiffran kan förklaras med att några få deltagare då hälsade på sina familjer hela dagar. Tendensen är att de flesta är mer hemma på helgen. När det kommer till en organiserad fritid utanför gruppbostaden har denna mest skett på vardagar. På helgen är det 86 procent (fredag och lördag) respektive 90 procent (söndag) av deltagarna som inte gjort något organiserat. D. Tv-tittande Under veckan var tv-tittandet i snitt drygt 10 timmar per person, det vill säga mindre än i övriga befolkningen där siffrorna är 2 timmar per dag för kvinnor och 2 timmar och 20 minuter per dag för män. Siffrorna från vår undersökning är dock högst osäkra eftersom det insamlade materialet inte säger något om vad deltagarna har gjort när informanterna var ensamma i sina lägenheter. Denna tid är 11 timmar och 40 min under veckan och skulle i många fall kunna vara tv-tid. I en stor undersökning skulle vi ta reda på mer exakt hur stor del av fritiden som är tv-tid i målgruppen. 8. Diskussion När Stockholms stad nu ska öka delaktigheten för personer med funktionsnedsättning och har beslutat att konkreta åtgärder ska arbetas fram för detta i stadens alla verksamheter, eftersöker man samtidigt mer kunskap. Den undersökning vi föreslår är helt i linje med stadens visioner. Stockholms stad skulle med genomförandet av en stor undersökning av fritidsvanorna hos personer i gruppbostad lägga sig i framkanten vad gäller omsorgen av en utsatt 18

19 grupp invånare. Intresset för resultatet skulle kunna bli stort såväl i övriga Sverige som utomlands eftersom forskning av det här slaget saknas. Personer med ett intellektuellt funktionshinder har allmänt ett svagare socialt nätverk än andra. Vilken typ av fritidsaktiviteter finns tillgängliga att erbjuda dem för att främja den sociala delen av livet? Hur mycket påverkar det hälsan att många av dem missar chansen till fysisk rörelse genom att de av säkerhetsskäl måste åka färdtjänst överallt i stället för att gå eller cykla? Blir fritiden mer aktiv om de bor i gruppbostad med tillgång till umgänge i gemensamma utrymmen eller blir livet istället mer aktivt i en egen lägenhet med personlig assistent? Hur mycket mer skulle personer i gruppbostad aktivera sig om fler av de aktiviteter som övriga befolkningen ägnar sig åt var anpassade till deras förutsättningar att tillgodogöra sig dem? Inte så få frågor handlar om resurserna på gruppbostaden. Hinner personalen planera så att varje individ får sitt behov av aktiviteter tillgodosett? Om inte tillräckligt många vill samma sak, är aktiviteten då omöjlig att genomföra därför att antalet i personalen är för litet? Finns det utrymme för att ändra strukturen i personalens schema för att kunna anpassa tider mer flexibelt efter de boendes aktiviteter eller gör man redan detta så långt det går? För att komma fram till svaren på dessa och andra frågor krävs först en grundläggande kartläggning av den fria tiden hos målgruppen. Det är mycket spännande att räkna samman siffror och sammanställa resultat redan i en pilotundersökning, men det skulle vara oansvarigt att lägga någon riktig tyngd i resultatet och forma metoder för fritidsutveckling efter det. För att kunna analysera vad personer i gruppbostad väljer att göra på sin fritid och hur de skulle kunna stöttas till att göra fler hälsosamma fritidsval, behöver vi en statistiskt säkerställd grund att stå på. I denna första studie är det till exempel inte tillförlitligt att dela upp svaren utifrån ålder och grad av utvecklingsstörning. Siffrorna blir missvisande på grund av det låga antalet deltagare. Dessa variabler är dock avgörande för en djupare analys av läget. I en större undersökning skulle informanternas antal vara 50 stycken. Dessa 50 personer och de 21 som nu ingått i pilotundersökningen skulle tillsammans vara tillräckligt många för att säkerställa ett resultat statistiskt, enligt forskningsledare Ulf Blomdahl. I tillägg till en tidsanvändningsundersökning skulle vi även genomföra intervjuer för en kvalitativ studie, observationer och mätning av fysisk rörelse för att få en mer heltäckande bild. Syftet med pilotundersökningen är uppnått: vi vet nu hur en stor, kvantitativ undersökning skulle kunna genomföras på ett effektivt och säkert sätt. Stockholms stad skulle kunna ta ett stort steg till att skapa mer livskvalitet hos personer i gruppbostad. Det börjar med att vi tar reda på vad de gör med sin fritid och varför. Det börjar med en vetenskaplig tidsanvändningsstudie. 19

20 Läs mer om pilotstudien och om fler resultat i en kommande vetenskapsrapport av forskningsledare Ulf Blomdahl, fil.dr i statistik och docent i socialt arbete Stig Elofsson och fritidsutvecklare Jenny Åhsberger. Kontakt: Jenny Åhsberger Staben för idrott och folkhälsa, idrottsförvaltningen Stockholms stad Telefon: E-post: Hemsida: Rapporten har skrivits av Anna Geiden, extern utredare på idrottsförvaltningen

21 Bilaga 1 Tidsstudie av fritiden Fritidsvanor hos personer som bor i gruppbostad Till chefen: Fyll i uppgifter om deltagare Innan undersökningen börjar, fyll i nedanstående uppgifter om deltagaren och sänd dem till idrottsförvaltningen. OBS! Var noggrann med att skriva in deltagarens namn på formuläret som hör till denna blankett! En oberoende person tar emot uppgifterna och kopplar dem via nummerkoden i hörnet till tidsstudieformuläret. Efter det klipps nummerkoden bort och formuläret lämnas till dem som arbetar med undersökningen. På så sätt garanteras deltagarens anonymitet. Samla ihop alla blanketter med deltagaruppgifter och sänd dem till: Idrottsförvaltningen Mikael Nyström Box Stockholm Fyll i här! 1.Vilket kön tillhör personen? Kryssa i rätt ruta. Kvinna Man 2. Hur gammal är personen? Skriv siffrorna i rutan. år 3. Grad av utvecklingsstörning Kryssa i rätt ruta. Grav Måttlig Lindrig 4. Grad av autism Kryssa i rätt ruta. Hög grad Liten grad Inga drag 21

22 Tidsstudie av fritiden Fritidsvanor hos personer som bor i gruppbostad Till personalen på XX gruppbostad Stockholms stad ska göra en undersökning av hur fritiden används bland personer som bor i gruppbostad. Under en vecka fyller du och dina kollegor i vad de boende gör på ett särskilt formulär. Sekretessen kring materialet är densamma som för andra känsliga dokument och deltagarna kommer att vara anonyma i resultatet. På nästa sida ser du hur formuläret ska fyllas i. Vill du veta mer om undersökningen, se sista sidan! 22

23 Fyll i formuläret så här: Skriv vad personen gör för varje halvtimme. Tidsintervallerna i schemat är 30 minuter. Du behöver inte ta hänsyn till att en sysselsättning varar lite längre eller kortare tid. För in den sysselsättning som den boende mest gör under intervallen. Förslag: väntar på taxi, duschar, promenad på stan, pratar och fikar och lyssnar på läsombud. Skriv i detalj Undvik t.ex. att skriva bara tittar på fotboll utan i så fall tittar på fotboll på tv eller tittar på fotboll på Råsunda. Skriv inte bara musik utan i så fall lyssnar på musik på cd, spelar keyboard eller går på konsert. Kurs eller cirkel Om personen deltar i en kurs eller cirkel, skriv vad ämnet är och vem som arrangerar, t.ex. dramakurs på NBV. Hemma eller inte hemma Kryssa för om personen gör sin aktivitet i gruppboendet eller någon annanstans. På egen hand/ensam eller ihop med någon/några Här kryssar du i om personen är ensam i sin aktivitet eller har sällskap av någon som inte är personal på gruppboendet. Det kan vara en annan boende, familj, vänner eller kontaktperson. Med personal eller utan personal Om personen pysslar ensam på rummet kryssar du i På egen hand/ensam + UTAN personal. Om personen lagar mat eller städar och en ur personalen är närvarande så ska du kryssa i På egen hand/ensam + MED personal. Meningen med detta är att vi ska få fram hur mycket stöd av personal som deltagarna behöver i olika aktiviteter. 23

24 Måndag den Klockslag Hemma Inte hemma Vad gör personen? På egen hand / ensam Ihop med någon /några MED personal UTAN personal 16:00-16:30 16:30-17:00 17:00-17:30 17:30-18:00 18:00-18:30 18:30-19:00 19:00-19:30 19:30-20:00 20:00-20:30 20:30-21:00 21:00-21:30 21:30-22:00 22:00-22:30 22:30-23:00 23:00-23:30 23:30-00:00 24

25 Lördag den Klockslag Hemma Inte hemma Vad gör personen? På egen hand / ensam Ihop med någon /några MED personal UTAN personal :30-8:00 8:00-8:30 8:30-9:00 9:00-9:30 9:30-10:00 10:00-10:30 10:30-11:00 11:00-11:30 11:30-12:00 12:00-12:30 12:30-13:00 13:00-13:30 13:30-14:00 14:00-14:30 14:30-15:00 25

26 Lördag den Klockslag Hemma Inte hemma Vad gör personen? På egen hand / ensam Ihop med någon /några MED personal UTAN personal 16:00-16:30 16:30-17:00 17:00-17:30 17:30-18:00 18:00-18:30 18:30-19:00 19:00-19:30 19:30-20:00 20:00-20:30 20:30-21:00 21:00-21:30 21:30-22:00 22:00-22:30 22:30-23:00 23:00-23:30 23:30-00:00 26

27 Tidsstudie av fritiden Fritidsvanor hos personer som bor i gruppbostad När formuläret är ifyllt: 1) Riv bort den första sidan, den med deltagarens namn på. 2) Skicka formuläret till idrottsförvaltningen i ett frankerat kuvert. Behöver du använda eget kuvert, skriv: Idrottsförvaltningen Mikael Nyström Box Sthlm Tack för din medverkan! 27

28 Syfte och bakgrund till undersökningen Varför görs undersökningen? Stockholms stad ska under 2011 och 2012 göra en undersökning av hur fritiden tiden då man inte arbetar eller sover används bland personer som bor i gruppbostad. Resultatet av undersökningen kan användas för att styra hur staden ska satsa på fritidsaktiviteter för personer med funktionsnedsättning. Undersökningen är också tänkt att kunna jämföras med Statistiska Centralbyråns studie av övriga svenskars fritid. Sex gruppboenden i pilotundersökningen Sex gruppboenden är utvalda att delta i en pilotundersökning. Vi vill se att alla delar i uppläggningen fungerar inför den stora studien senare. Undersökningen görs redan nu på riktigt och resultatet kommer troligen att ingå i det framtida materialet. Du är viktig! Eftersom undersökningen bygger på att du och dina kollegor i personalen samlar in uppgifterna är vi beroende av ett gott och seriöst samarbete med er. Det är viktigt att du frågar om något är otydligt och tveka inte att framföra åsikter om upplägg och informationsmaterial. Det är detta som är själva meningen med en pilotundersökning. Vi vill lära oss hur vi på bästa sätt kan genomföra en större undersökning längre fram. Tack för samarbetet! Vi är stolta över att få arbeta med detta eftersom det är viktigt att samtliga svenskars fritidsvanor undersöks även om man bor i gruppbostad. Vi hoppas att du håller med oss. Ett stort och varmt tack till dig för att du medverkar till att vi kan göra undersökningen! Ansvarig för undersökningen är Jenny Åhsberger, idrottsförvaltningen. Har du frågor? Projektets kontaktperson är: Anna Geiden eller

29 Bilaga 2 Tidsstudie av fritiden Fritidsvanor hos personer som bor i gruppbostad Till dig som är chef för XX:s gruppbostad Undersökning i gruppbostad Stockholms stad ska under 2011 och 2012 göra en undersökning av hur fritiden används bland personer som bor i gruppbostad. Syfte och bakgrund Resultatet av undersökningen kan användas för att styra hur staden ska satsa på fritidsaktiviteter för personer med funktionsnedsättning. Undersökningen är också tänkt att kunna jämföras med Statistiska Centralbyråns studie av övriga svenskars fritid. SCB gör en omfattande studie var tionde år om hur svenskarna använder sin tid. I ett tidsstudieformulär fyller informanterna i vad de sysselsätter sig med dygnet runt under en viss period. Resultatet visar bland annat vad vi ägnar oss åt på vår fritid, till exempel hushållssysslor, kvällskurser och umgänge. I SCB:s studie ingår dock inte personer i gruppbostad. Sex gruppboenden i pilotundersökningen XX:s gruppbostad och fem andra gruppboenden är utvalda att delta i en pilotundersökning. Vi vill se att alla delar i uppläggningen fungerar inför den stora studien senare. Undersökningen görs redan nu på riktigt och resultatet kommer troligen att ingå i det framtida materialet. Hur går det till? Undersökningen ska genomföras under en vecka och ge svar på vad den boende gör varje halvtimme under sin fritid, från 15:00 till midnatt på vardagarna, och från 07:00 till midnatt på helgen. Vi förser er med ett tidsstudieformulär som personalen fyller i. Vilka deltar? De boenden som deltar i undersökningen har tagits fram genom ett slumpmässigt urval bland gruppbostäder, i både privat och kommunal regi, för att få en jämn fördelning geografiskt och socioekonomiskt i Stockholms stad. Garanterad anonymitet Både enheterna och de boende är helt anonyma för dem som arbetar med att sammanställa resultatet av studien. Vi garanterar anonymitet i hanteringen av det insamlade materialet, 29

30 bland annat genom att tidsstudieformulären avidentifieras av dig innan de sänds till idrottsförvaltningen. På tidsstudieformulären finns en kod som används för att en fristående medarbetare ska kunna registrera inkommande post. Koden klipps bort innan materialet lämnas till personerna som arbetar med undersökningen. Medgivande från den boende Samtliga deltagare i undersökningen ska ge sitt medgivande. Ett separat brev till varje deltagare i undersökningen sänds till dig per post att dela ut. Vårt önskemål är att personalen vid behov läser brevet tillsammans med den boende, och eventuell god man eller förvaltare, för att förklara innehållet för den som har svårt att förstå. När ni tagit emot medgivandena mailar du oss att detta är klart och hur många som vill delta i undersökningen. Sekretessen är stadsdelsförvaltningens och gruppbostadens ansvar Det är stadsdelsförvaltningens och därmed i förlängningen gruppbostadens ansvar att bestämmelser i socialtjänstlagen och offentlighets- och sekretesslagen iakttas när det gäller dokumentationen i samband med studien av den enskildes fritid. Ett av flera syften med informationen i detta brev är därför att ge stadsdelsförvaltningen och gruppbostaden möjlighet att förbereda rutiner rörande dokumentationen så att bestämmelserna och lagarna efterföljs. Varje tidsstudie beträffande en enskild persons aktiviteter pågår under en vecka och tidsstudieformuläret kan hanteras som minnesanteckningar. Det innebär att den insamlade informationen inte skall sparas någon annanstans efter att tidsstudieformuläret skickats till idrottsförvaltningen. När börjar vi? Pilotundersökningen är beräknad att pågå under en vecka någon gång i januari-februari Tack för samarbetet! Eftersom undersökningen bygger på att personalen samlar in uppgifterna är vi beroende av ett gott samarbete med er. Det är viktigt att du som chef sprider informationen om undersökningen till alla som arbetar med dem som deltar. Vi sänder dig infoblad att dela ut till din personal. Vi är stolta över att få arbeta med detta eftersom det är mycket värdefullt att samtliga svenskars fritidsvanor undersöks även om man bor i gruppbostad. Vi hoppas att du håller med oss. Ett stort och varmt tack till dig som chef för att du medverkar till att vi kan göra undersökningen! Ansvariga för undersökningen är Jenny Åhsberger, Idrottsförvaltningen. Har du frågor? Projektets kontaktperson är: Anna Geiden

31 Så här går det till: 1) Du lämnar brev till boende, god man och anhörig. Du får brevet till den boende både per post och mail, övriga endast per mail. Säg till om du vill ha de andra breven i pappersform också så skickar vi det. Vi sänder breven till de boende med post till dig måndag den 17 jan. 2) Du får in medgivanden från de boende. Detta sker med hjälp av god man om så behövs. 3) Du mailar oss antal personer som vill delta i undersökningen: OBS! Skriv bara antalet som deltar, inga namn eller annan information. 4) Vi återkommer med vidare information om hur undersökningen kommer att gå till! 31

32 Bilaga 3 Tidsstudie av fritiden Fritidsvanor hos personer som bor i gruppbostad Till dig som är god man eller anhörig till en person som bor på XX:s gruppbostad Undersökning i gruppbostad Stockholms stad ska under 2011 och 2012 göra en undersökning av hur fritiden tiden då man inte arbetar eller sover används bland personer som bor i gruppbostad. Syfte och bakgrund Resultatet av undersökningen kan användas för att styra hur staden ska satsa på fritidsaktiviteter för personer med funktionsnedsättning. Undersökningen är också tänkt att kunna jämföras med Statistiska Centralbyråns studie av övriga svenskars fritid. SCB gör en omfattande studie var tionde år om hur svenskarna använder sin tid. I ett tidsstudieformulär fyller informanterna i vad de sysselsätter sig med dygnet runt under en viss period. Resultatet visar bland annat vad vi ägnar oss åt på vår fritid, till exempel hushållssysslor, kvällskurser och umgänge. I SCB:s studie ingår dock inte personer i gruppbostad. Sex gruppboenden i pilotundersökningen XX:s gruppbostad och fem andra gruppboenden är utvalda att delta i en pilotundersökning. Vi vill se att alla delar i uppläggningen fungerar inför den stora studien senare. Undersökningen görs redan nu på riktigt och resultatet kommer troligen att ingå i det framtida materialet. Vilka deltar? De gruppboenden som deltar i undersökningen har tagits fram genom ett slumpmässigt urval bland gruppbostäder, i både privat och kommunal regi, för att få en jämn fördelning geografiskt och socioekonomiskt i Stockholms stad. Medgivande från din huvudman (gäller god man) Samtliga deltagare i undersökningen ska ge sitt medgivande. Din huvudman får ett brev som vi önskar att personalen och kanske även du läser tillsammans med honom eller henne om behovet finns. Din huvudman ger, eventuellt med din hjälp, sitt medgivande till deltagande i undersökningen. 32

33 Hur går det till? Undersökningen ska genomföras under en vecka och ge svar på vad din huvudman eller anhörig gör varje halvtimme på sin fritid, från 15:00 till midnatt på vardagarna, och från 07:00 till midnatt på helgen. Vi förser gruppboendet med ett tidsstudieformulär som personalen fyller i. Din huvudman eller anhörig kan se vad som fylls i, inget är hemligt. Aktiviteter som redovisas kan vara fikar med personal och andra boende, pysslar ensam på rummet, åker till stan, duschar eller lagar mat. Din huvudmans eller anhörigs privatliv och självständighet ska naturligtvis respekteras i allt detta. Garanterad anonymitet Både enheterna och de boende är helt anonyma för dem som arbetar med att sammanställa resultatet av studien. Vi garanterar anonymitet i hanteringen av det insamlade materialet, bland annat genom att tidsstudieformulären avidentifieras innan de sänds till idrottsförvaltningen. På tidsstudieformulären finns en kod som används för att en fristående medarbetare ska kunna registrera inkommande post. Koden klipps bort innan materialet lämnas till personerna som arbetar med undersökningen. Sekretessen A och O Gruppbostadens personal ska arbeta med undersökningen på att sådant sätt att bestämmelser i socialtjänstlagen och offentlighets- och sekretesslagen efterföljs. Tidsstudieformuläret kompletteras av enhetschefen eller verksamhetschefen med ett blad med uppgifter om ålder, kön och grad av utvecklingsstörning och/eller autism. Alla uppgifter avidentifieras innan de lämnas till dem som arbetar med undersökningen. När börjar vi? Pilotundersökningen är beräknad att pågå under en vecka någon gång i januari-februari Tack för samarbetet! Ansvariga för undersökningen är Jenny Åhsberger, idrottsförvaltningen. Har du frågor? Projektets kontaktperson är: Anna Geiden

34 Bilaga 4 Fritiden är rolig och viktig! För att kunna göra fritiden bättre vill veta vad du gör på fritiden. Vill du hjälpa oss med det och låta personalen berätta vad du gör på fritiden under en vecka? Du behöver inte göra någonting och ingen vet att det är just du som är med. Ja Nej Namn: 34

Gruppbostad - VAD ÄR DET? Östra Göinge kommun www.ostragoinge.se

Gruppbostad - VAD ÄR DET? Östra Göinge kommun www.ostragoinge.se Gruppbostad - VAD ÄR DET? Vad är en gruppbostad? Här får du information om vad en gruppbostad är och hur det kan fungera att bo i en gruppbostad. Här får du veta vilka rättigheter och skyldigheter som

Läs mer

Gruppbostad. - VAD ÄR DET? - Lättläst. Östra Göinge kommun www.ostragoinge.se

Gruppbostad. - VAD ÄR DET? - Lättläst. Östra Göinge kommun www.ostragoinge.se Gruppbostad - VAD ÄR DET? - Lättläst Vad är en gruppbostad? Här får du information om vad en gruppbostad är och hur det kan fungera att bo i en gruppbostad. Här får du veta vilka rättigheter och skyldigheter

Läs mer

UPPDRAGSBESKRIVNING BOSTAD MED SA RSKILD SERVICE ENLIGT LSS 2015

UPPDRAGSBESKRIVNING BOSTAD MED SA RSKILD SERVICE ENLIGT LSS 2015 Eskilstuna kommun Vård- och omsorgsnämnden 2015-03-01 UPPDRAGSBESKRIVNING BOSTAD MED SA RSKILD SERVICE ENLIGT LSS 2015 Bostad med särskild service enligt LSS Innehåll 1. Beskrivning av uppdragen... 3 Enheten

Läs mer

Servicebostad - VAD ÄR DET? Östra Göinge kommun www.ostragoinge.se

Servicebostad - VAD ÄR DET? Östra Göinge kommun www.ostragoinge.se Servicebostad - VAD ÄR DET? Vad är en servicebostad? Här får du information om vad en servicebostad är och hur det kan fungera att bo i en servicebostad. Här får du veta vilka rättigheter och skyldigheter

Läs mer

Servicebostad. -VAD ÄR DET? -Lättläst. Östra Göinge kommun www.ostragoinge

Servicebostad. -VAD ÄR DET? -Lättläst. Östra Göinge kommun www.ostragoinge Servicebostad -VAD ÄR DET? -Lättläst Vad är en servicebostad? Här får du information om vad en servicebostad är och hur det kan fungera att bo i en servicebostad. Här får du veta vilka rättigheter och

Läs mer

information om LSS VERKSAMHETEN

information om LSS VERKSAMHETEN information om LSS VERKSAMHETEN LSS Lagen om stöd och service till vissa personer med funktionsnedsättning LSS ger vissa personer med funktionsnedsättning särskilda rättigheter genom tio olika insatser.

Läs mer

LSS. Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade 2011-10-20

LSS. Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade 2011-10-20 LSS Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade 2011-10-20 Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade Du som har stora och omfattade behov av stöd och service kan tillhöra lagens

Läs mer

Lättläst LSS för vuxna

Lättläst LSS för vuxna Stöd för dig som har en funktionsnedsättning och är mellan 18 och 65 år Lättläst LSS för vuxna Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade LSS lagen Det finns en lag som heter Lagen om stöd

Läs mer

LSS Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade

LSS Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade LSS Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade Sollefteå kommun Individ- och omsorgsförvaltningen Information om vad lagen innebär och hur det går till vid ansökan om insats Vart vänder man

Läs mer

Kontaktperson enligt LSS. en genomgång av insatsens utveckling och domar i förvaltningsrätten

Kontaktperson enligt LSS. en genomgång av insatsens utveckling och domar i förvaltningsrätten Kontaktperson enligt LSS en genomgång av insatsens utveckling och domar i förvaltningsrätten Rapport 1, 2014 Innehållsförteckning Sida 3... Inledning och metod Kapitel 1 4. Utvecklingen av insatsen kontaktperson

Läs mer

Stöd och service enligt LSS

Stöd och service enligt LSS Stöd och service enligt LSS Det finns en lag som säger att personer med funktionsnedsättning kan få särskilt stöd och service. Lagen heter LSS, som är ett kortare namn för Lagen om stöd och service till

Läs mer

LSS-omsorgen. Det här kan du som har funktionsnedsättning

LSS-omsorgen. Det här kan du som har funktionsnedsättning LSS-omsorgen Det här kan du som har funktionsnedsättning få hjälp med Genom LSS (lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade) kan personer med omfattande funktionsnedsättningar få möjlighet

Läs mer

Stöd och service till dig som har funktionsnedsättning

Stöd och service till dig som har funktionsnedsättning Stöd och service till dig som har funktionsnedsättning Jörgen Wiklund & Co/Bildarkivet.se Stöd och service till dig som har funktionsnedsättning Om du har en funktionsnedsättning som är omfattande, betydande

Läs mer

Så tycker brukarna med bostad med särskild service, personlig assistans samt boendestöd. En brukarundersökning genomförd mars 2012.

Så tycker brukarna med bostad med särskild service, personlig assistans samt boendestöd. En brukarundersökning genomförd mars 2012. Så tycker brukarna med bostad med särskild service, personlig assistans samt boendestöd. En brukarundersökning genomförd mars 2012. Oktober 2012 Sammanfattning Brukarundersökningen som genomfördes under

Läs mer

Information om Handikappomsorgen/LSS Mottagningssekreterare kontaktuppgiter. Åstorps Kommun

Information om Handikappomsorgen/LSS Mottagningssekreterare kontaktuppgiter. Åstorps Kommun Information om Handikappomsorgen/LSS Mottagningssekreterare kontaktuppgiter i Åstorps kommun Varje individ ska mötas med värdighet och respekt med utgångspunkt i att stärka den egna förmågan. Åstorps Kommun

Läs mer

Kvalitetsdeklaration. för dig som får insatser enligt LSS (Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade) Reviderad 2011-06-01

Kvalitetsdeklaration. för dig som får insatser enligt LSS (Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade) Reviderad 2011-06-01 Kvalitetsdeklaration för dig som får insatser enligt LSS (Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade) Reviderad 2011-06-01 Kvalitetsdeklaration LSS Om kvalitetsdeklarationen Kvalitetsdeklarationen

Läs mer

Gruppbostad. Lättläst VAD ÄR DET? VÅRD- OCH OMSORGSKONTORET

Gruppbostad. Lättläst VAD ÄR DET? VÅRD- OCH OMSORGSKONTORET Gruppbostad VAD ÄR DET? Lättläst VÅRD- OCH OMSORGSKONTORET Gruppbostad Här får du information om vad en gruppbostad är och hur det kan fungera att bo i en gruppbostad. Här får du veta vilka rättigheter

Läs mer

Gruppbostad VAD ÄR DET? VÅRD- OCH OMSORGSKONTORET

Gruppbostad VAD ÄR DET? VÅRD- OCH OMSORGSKONTORET Gruppbostad VAD ÄR DET? VÅRD- OCH OMSORGSKONTORET Vad är en gruppbostad? Här får du information om vad en gruppbostad är och hur det kan fungera att bo i en gruppbostad. Här får du veta vilka rättighet

Läs mer

Omsorg om funktionshindrade. Information och stödformer

Omsorg om funktionshindrade. Information och stödformer Omsorg om funktionshindrade Information och stödformer Vård och omsorg om de som lever med funktionshinder Det handlar egentligen inte om människor med särskilda behov utan om människor med alldeles vanliga

Läs mer

LSS. Här kan du läsa om... Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade

LSS. Här kan du läsa om... Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade Här kan du läsa om... LSS Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade "Det rör sig inte om människor med särskilda behov, utan om människor med alldeles vanliga, normala behov som måste tillgodoses

Läs mer

Stöd och service till pensionärer och personer med funktionsnedsättningar i Norrköping

Stöd och service till pensionärer och personer med funktionsnedsättningar i Norrköping Stöd och service till pensionärer och personer med funktionsnedsättningar i Norrköping Det är vård- och omsorgsnämnden som har ansvar för kommunens äldre- och handikappomsorg. Vård- och omsorgsnämnden

Läs mer

MÄNS HUSHÅLLSARBETE ÖKAR

MÄNS HUSHÅLLSARBETE ÖKAR MÄNS HUSHÅLLSARBETE ÖKAR men kvinnorna gör fortfarande mest hemma I Sverige arbetar vi drygt en tredjedel av dygnet och sover åtta timmar. Vi sitter mer vid dator och framför tv än för 2 år sedan och använder

Läs mer

Ditt liv, Dina val, Dina rättigheter Spira Assistans skapar Möjligheter

Ditt liv, Dina val, Dina rättigheter Spira Assistans skapar Möjligheter Ditt liv, Dina val, Dina rättigheter Spira Assistans skapar Möjligheter Spira Assistans AB Org.nr 556815 4305 info@spiraassistans.se 040-15 66 85 2 Innehåll Presentation 5 Dina kontaktpersoner 10 Arbetsmiljö

Läs mer

Kontaktperson, ledsagare och avlösare i hemmet

Kontaktperson, ledsagare och avlösare i hemmet Kontaktperson, ledsagare och avlösare i hemmet Du kan hjälpa och stödja Som kontaktperson, ledsagare och avlösare i hemmet kan du hjälpa och stödja personer med funktionsnedsättningar så att de kan leva

Läs mer

LSS. Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade

LSS. Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade LSS Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade Alla människor är olika. Vissa klarar sig helt själva. Människor med funktionshinder kan behöva hjälp för att kunna leva ett bra liv. Ordet funktionshinder

Läs mer

STÖD FÖR PERSONER MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING

STÖD FÖR PERSONER MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING STÖD FÖR PERSONER MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING STÖD FÖR PERSONER MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING Du som har en funktionsnedsättning har möjlighet att ansöka om insatser för att kunna få leva ett så självständigt

Läs mer

LSS-Lagen om särskilt stöd och service till vissa funktionshindrade

LSS-Lagen om särskilt stöd och service till vissa funktionshindrade Socialförvaltningen LSS-Lagen om särskilt stöd och service till vissa funktionshindrade En lag om rätten att leva som andra Genom LSS kan personer med omfattande funktionshinder få möjlighet till stöd

Läs mer

Foto: Janne Hasselqvist, Vimmerby kommun

Foto: Janne Hasselqvist, Vimmerby kommun Foto: Janne Hasselqvist, Vimmerby kommun Du som har en funktionsnedsättning kan få stöd och hjälp för att så långt som det är möjligt kunna leva som andra. När dina behov av tillsyn, trygghet och omsorg

Läs mer

Möjlighet att leva som andra

Möjlighet att leva som andra Möjlighet att leva som andra Lättläst sammanfattning Slutbetänkande av LSS-kommittén Stockholm 2008 SOU 2008:77 Det här är en lättläst sammanfattning av en utredning om LSS och personlig assistans som

Läs mer

LSS. Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade. Barn- och utbildningsförvaltningen

LSS. Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade. Barn- och utbildningsförvaltningen LSS Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade Barn- och utbildningsförvaltningen Vilka omfattas av lagen? - LSS är en lag om hjälp till personer som har något eller några av dessa funktionshinder:

Läs mer

SMEDJEBACKENS KOMMUN 2010-04-16 Socialförvaltningen Anita Jernberg Utredningssekreterare Telefon: 0240-66 03 39

SMEDJEBACKENS KOMMUN 2010-04-16 Socialförvaltningen Anita Jernberg Utredningssekreterare Telefon: 0240-66 03 39 SMEDJEBACKENS KOMMUN 2010-04-16 Socialförvaltningen Anita Jernberg Utredningssekreterare Telefon: 0240-66 03 39 Socialnämnden Brukarundersökning hemtjänsttagare med daglig hjälp november 2009 Sammanfattning

Läs mer

VÅRD OCH OMSORGSFÖRVALTNINGEN. Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade LSS

VÅRD OCH OMSORGSFÖRVALTNINGEN. Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade LSS VÅRD OCH OMSORGSFÖRVALTNINGEN Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade LSS 1 Innehåll LSS - Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade... 4 Vem gäller lagen för?... 4 Rätten till

Läs mer

Enkätundersökning. riktad till enskilda inom handikapp- och psykiatriomsorgen 2014

Enkätundersökning. riktad till enskilda inom handikapp- och psykiatriomsorgen 2014 Enkätundersökning riktad till enskilda inom handikapp- och psykiatriomsorgen 2014 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING INLEDNING... 3 SYFTE... 3 UTFORMNING AV ENKÄTEN... 3 ÅRETS UNDERLAG... 4 MÅLVÄRDET... 4 RESULTAT

Läs mer

Informationsbroschyr till dig som har ett funktionshinder.

Informationsbroschyr till dig som har ett funktionshinder. Informationsbroschyr till dig som har ett funktionshinder. Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS Lagen om stöd och service åt vissa funktionshindrade (LSS) är en rättighetslag som

Läs mer

LSS Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade

LSS Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade LSS Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS, är en rättighetslag. De som tillhör någon av lagens tre personkretsar kan få rätt till

Läs mer

VERKSAMHETSPLAN FÖR OMSORG OM FUNKTIONSHINDRADE 2013-2015

VERKSAMHETSPLAN FÖR OMSORG OM FUNKTIONSHINDRADE 2013-2015 VERKSAMHETSPLAN FÖR OMSORG OM FUNKTIONSHINDRADE 2013-2015 Upprättad 2013-01-23 2(7) INLEDNING Omsorgen om funktionshindrade riktar sig till personer med fysiska och psykiska funktionshinder och deras familjer.

Läs mer

För dig som har en funktionsnedsättning. LSS-insatser. Enköpings kommun

För dig som har en funktionsnedsättning. LSS-insatser. Enköpings kommun För dig som har en funktionsnedsättning LSS-insatser Enköpings kommun Det här kan vi erbjuda dig som har en funktionsnedsättning I den här broschyren kan du läsa om alla insatser som kommunen har att erbjuda

Läs mer

Stöd i vardagen från Omvårdnad Gävle

Stöd i vardagen från Omvårdnad Gävle OMVÅRDNAD GÄVLE Stöd i vardagen från Omvårdnad Gävle enligt lag om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) Mer information och ansökan Om du har frågor eller vill ansöka om stöd, ring 026-17

Läs mer

Idrott och integration - en statistisk undersökning 2010

Idrott och integration - en statistisk undersökning 2010 Idrott och integration - en statistisk undersökning STOCKHOLM JUNI ANDRÈN & HOLM FOTO: FREDRIK RODHE Förord Allas rätt att vara med är en av de viktigaste byggstenarna i svensk idrotts värdegrund, antagen

Läs mer

Introduktion. Personkretsen. Paragraf 1. LSS har bestämmelser om hjälp till dessa personer:

Introduktion. Personkretsen. Paragraf 1. LSS har bestämmelser om hjälp till dessa personer: Introduktion LSS betyder lag om Stöd och Service till vissa funktionshindrade och ger rätt till särskild hjälp. LSS är en lag som ger särskilda rättigheter till personer med funktionshinder. Socialtjänstlagen,

Läs mer

I enkäten ställer vi frågor om din hälsa, skolämnet idrott & hälsa samt frågor om dina fritidsvanor. Försök att besvara frågorna så noggrant du kan.

I enkäten ställer vi frågor om din hälsa, skolämnet idrott & hälsa samt frågor om dina fritidsvanor. Försök att besvara frågorna så noggrant du kan. Elevens kodnummer:, I enkäten ställer vi frågor om din hälsa, skolämnet idrott & hälsa samt frågor om dina fritidsvanor. Försök att besvara frågorna så noggrant du kan. Dina svar kommer att behandlas konfidentiellt

Läs mer

Servicebostad. Lättläst VAD ÄR DET? VÅRD- OCH OMSORGSKONTORET

Servicebostad. Lättläst VAD ÄR DET? VÅRD- OCH OMSORGSKONTORET Servicebostad VAD ÄR DET? Lättläst VÅRD- OCH OMSORGSKONTORET Servicebostad Här får du information om vad en servicebostad är och hur det kan fungera att bo i en servicebostad. Här får du veta vilka rättigheter

Läs mer

LSS. Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade

LSS. Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade LSS Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade LSS Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade Vad är LSS? Lagen om stöd och service till vissa människor med funktionsnedsättning, är

Läs mer

Tjänsteskrivelse 1 (7)

Tjänsteskrivelse 1 (7) Tjänsteskrivelse 1 (7) 2010-08-10 FRN 2009/82 Fritidsnämnden Redovisning av fritidsvanor bland personer med viss funktionsnedsättning, genomförd i samarbete med FUB, föreningen för utvecklingsstörda barn

Läs mer

Servicebostad VAD ÄR DET? VÅRD- OCH OMSORGSKONTORET

Servicebostad VAD ÄR DET? VÅRD- OCH OMSORGSKONTORET Servicebostad VAD ÄR DET? VÅRD- OCH OMSORGSKONTORET Vad är en servicebostad? Här får du information om vad en servicebostad är och hur det kan fungera att bo i en servicebostad. Här får du veta vilka rättigheter

Läs mer

Daglig verksamhet är en LSS- insats, en rättighet. Målsättningen är. Att leva som andra och att insatsen ger möjligheter till ett gott liv.

Daglig verksamhet är en LSS- insats, en rättighet. Målsättningen är. Att leva som andra och att insatsen ger möjligheter till ett gott liv. Jag ska prata om Daglig verksamhet för personer som JAGs vuxna medlemmar personer med flera stora funktionsnedsättningar, varav en är nedsättning av den intellektuella förmågan. Historiskt startade daglig

Läs mer

Boendestöd VAD ÄR DET? VÅRD- OCH OMSORGSKONTORET

Boendestöd VAD ÄR DET? VÅRD- OCH OMSORGSKONTORET Boendestöd VAD ÄR DET? VÅRD- OCH OMSORGSKONTORET Vad är boendestöd? Här får du information om vad boendestöd är och hur det kan fungera att få stöd av boendestödet. Det är svårt att beskriva exakt hur

Läs mer

Information om. LSS- Lagen. stöd och service till vissa. funktionshindrade. Telefonnummer: LSS-handläggare Tina Persson 0240-66 0178

Information om. LSS- Lagen. stöd och service till vissa. funktionshindrade. Telefonnummer: LSS-handläggare Tina Persson 0240-66 0178 Telefonnummer: LSS-handläggare Tina Persson 0240-66 0178 Avdelningschef LSS Agneta Stabforsmo 0240-66 03 25 SMEDJEBACKENS KOMMUN Socialförvaltningen LSS-avdelningen Information om LSS- Lagen om När Du

Läs mer

LSS-insatsernas innehåll

LSS-insatsernas innehåll LSS-insatsernas innehåll Förtydligande av innehållet i LSS-insatserna Socialförvaltningen informerar Förtydligande av innehållet i LSS-insatserna Gruppbostad Hjälp att äta, dricka och förflytta sig Måltiden

Läs mer

LSS Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade

LSS Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade 2010-01-19 Socialförvaltningen Handikappomsorgen LÄTT-LÄST LSS Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade LSS finns för att: Göra det lättare för dig med funktionshinder att göra saker som

Läs mer

Lättläst tillgänglighetsprogram från år 2011 till år 2016. Gävle kommuns program för funktionshindersfrågor

Lättläst tillgänglighetsprogram från år 2011 till år 2016. Gävle kommuns program för funktionshindersfrågor Lättläst tillgänglighetsprogram från år 2011 till år 2016 Gävle kommuns program för funktionshindersfrågor Den här informationen kan du också beställa i DAISY-format. Den finns också på teckenspråk och

Läs mer

Värdighets- och servicegarantier för Omsorgsnämndens verksamhetsområden

Värdighets- och servicegarantier för Omsorgsnämndens verksamhetsområden Värdighets- och servicegarantier för Omsorgsnämndens verksamhetsområden Värdighets- och servicegarantier för Omsorgsnämndens verksamhetsområden Den 1 oktober 2013 inför omsorgsnämnden i Karlshamns kommun

Läs mer

Folkhälsa Fakta i korthet

Folkhälsa Fakta i korthet Jag är sjukpensionär men har ibland mycket tid över och inget att göra. Jag har inga vänner och bekanta som är daglediga. Jag hamnar utanför gemenskapen och tappar det sociala nätverket. Citat ur Rivkraft

Läs mer

* Ledsagarservice * Korttidstillsyn för skolungdomar * Kontaktperson * Boende i familjehem eller i bostad med särskild service för

* Ledsagarservice * Korttidstillsyn för skolungdomar * Kontaktperson * Boende i familjehem eller i bostad med särskild service för * Ledsagarservice Ledsagare är en person som är anställd av kommunen och som kan följa med ex till badhus, affär, läkare, bio och promenader. Servicen skall anpassas efter den enskildes behov. Den som

Läs mer

LSS Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade. - Kan sökas av funktionsnedsatta i alla åldrar

LSS Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade. - Kan sökas av funktionsnedsatta i alla åldrar LSS Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade - Kan sökas av funktionsnedsatta i alla åldrar Rev nov 2014 Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) Den första januari 1994

Läs mer

Funktionsnedsattas situation på arbetsmarknaden 4:e kvartalet 2008. En tilläggsundersökning till arbetskraftsundersökningen, AKU.

Funktionsnedsattas situation på arbetsmarknaden 4:e kvartalet 2008. En tilläggsundersökning till arbetskraftsundersökningen, AKU. Sammanställning av Funktionsnedsattas situation på arbetsmarknaden 4:e kvartalet 2008. En tilläggsundersökning till arbetskraftsundersökningen, AKU. Publikation 2009:3, utgiven av Arbetsförmedlingen och

Läs mer

Varför syns vi inte i statisken?

Varför syns vi inte i statisken? Varför syns vi inte i statisken? personer med funktionsnedsättningar blir osynliga i många undersökningar Vår referens Stefan Johansson stefan.johansson@funkanu.se 08 555 770 78 Datum 2014-03- 16 Funka

Läs mer

Har du förbättringsidéer eller synpunkter kring din insats från oss? Om du inte är nöjd är det viktigt att vi får veta det. Vi vill bli bättre!

Har du förbättringsidéer eller synpunkter kring din insats från oss? Om du inte är nöjd är det viktigt att vi får veta det. Vi vill bli bättre! Socialförvaltningen Insatsen bostad med särskild service eller annan särskilt anpassad bostad för vuxna enligt lag om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) Tjänstedeklaration Beslutad av

Läs mer

Insatsen kontaktperson enligt lag om stöd och service till vissa funktionshindrade

Insatsen kontaktperson enligt lag om stöd och service till vissa funktionshindrade Socialförvaltningen Insatsen kontaktperson enligt lag om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) Tjänstedeklaration Beslutad av omsorgsnämnden 2011-12-15, 148. Övertagen av socialnämnden 2012-09-01.

Läs mer

OMSORG OM FUNKTIONSHINDRADE. Utbildning socialnämnden 2015-01-22

OMSORG OM FUNKTIONSHINDRADE. Utbildning socialnämnden 2015-01-22 OMSORG OM FUNKTIONSHINDRADE Utbildning socialnämnden 2015-01-22 Administrativa enheten Administration Bemanningspool Biståndshandläggare LSS, SoL o färdtjänst, 5,0 tjänst OoF Avd chef Utvecklingsenhet

Läs mer

Tjänstedeklaration. för LSS-insatsen daglig verksamhet inom omsorgen om funktionshindrade i Vimmerby kommun

Tjänstedeklaration. för LSS-insatsen daglig verksamhet inom omsorgen om funktionshindrade i Vimmerby kommun Socialförvaltningen Tjänstedeklaration för LSS-insatsen daglig verksamhet inom omsorgen om funktionshindrade i Vimmerby kommun Foto: Ekbacken Beslutad av omsorgsnämnden 2011-06-16, 94 Övertagen av socialnämnden

Läs mer

Vård- och omsorgsförvaltningen LSS Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade

Vård- och omsorgsförvaltningen LSS Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade Vård- och omsorgsförvaltningen LSS Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade Denna broschyr vänder sig till dig som söker information om stöd, service och rättigheter för personer med funktionshinder

Läs mer

Lagen om stöd och service för vissa funktionshindrade

Lagen om stöd och service för vissa funktionshindrade LSS Lagen om stöd och service för vissa funktionshindrade LSS betyder lag om Stöd och Service till vissa funktionshindrade och ger rätt särskild hjälp. LSS är en lag som ger särskilda rättigheter till

Läs mer

ansöka om god man eller förvaltare

ansöka om god man eller förvaltare Överförmyndarnämnden Information ansöka om god man eller förvaltare Viktigt att känna till om godmanskap Godmanskap är en frivillig insats som förutsätter samarbete mellan den gode mannen och huvudmannen.

Läs mer

Personkrets 1: Personer med utvecklingsstörning (IQ under 70), autism eller autismliknande tillstånd. Tex. Aspergers syndrom.

Personkrets 1: Personer med utvecklingsstörning (IQ under 70), autism eller autismliknande tillstånd. Tex. Aspergers syndrom. För vem? För att omfattas av lagen måste man tillhöra en viss personkrets, alla funktionshindrade omfattas alltså inte av LSS. Med hjälp av medicinskt underlag gör LSS-handläggaren bedömning av om man

Läs mer

Vilken typ av aktiviteter inom fritidsfältet önskar ungdomar i Stockholms stad att det ska satsas på? -Stig Elofsson

Vilken typ av aktiviteter inom fritidsfältet önskar ungdomar i Stockholms stad att det ska satsas på? -Stig Elofsson Vilken typ av aktiviteter inom fritidsfältet önskar ungdomar i Stockholms stad att det ska satsas på? -Stig Elofsson Förord Forskningsenheten vid idrotts- och kulturförvaltningarna genomför kontinuerligt

Läs mer

LSS. Lagen om Stöd och Service till vissa funktionshindrade för dig som bor i Huddinge kommun

LSS. Lagen om Stöd och Service till vissa funktionshindrade för dig som bor i Huddinge kommun S O C I A L F Ö RVA LT N I N G E N I H U D D I N G E LSS Lagen om Stöd och Service till vissa funktionshindrade för dig som bor i Huddinge kommun Vart vänder jag mig? Du som bor i Huddinge kommun och

Läs mer

Resultat från brukarundersökning inom funktionshinder, Mölndals stad, 2014

Resultat från brukarundersökning inom funktionshinder, Mölndals stad, 2014 Resultat från brukarundersökning inom funktionshinder, Mölndals stad, 2014 Kvalitet- och beställarenheten Helena Bertilsson, verksamhetsutvecklare 1 Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 2 Om undersökningen...

Läs mer

LSS. Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade

LSS. Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade LSS Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade Innehållsförteckning LSS - Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade Vem gäller lagen för?... 1 Tio rättigheter/insatser... 2 1. Rådgivning

Läs mer

Sammanfattning 2 Om att vara volontär 3 Framtiden 10 Vilka har svarat 12 Om Volontärbyrån 13

Sammanfattning 2 Om att vara volontär 3 Framtiden 10 Vilka har svarat 12 Om Volontärbyrån 13 1 Innehåll Sammanfattning 2 Om att vara volontär 3 Framtiden 10 Vilka har svarat 12 Om Volontärbyrån 13 Volontärbarometern är sammanställd av Vanja Höglund på Volontärbyrån våren 2014. Om du vill komma

Läs mer

STÖD OCH SERVICE FRÅN HANDIKAPPFÖRVALTNINGEN

STÖD OCH SERVICE FRÅN HANDIKAPPFÖRVALTNINGEN Stöd & Service STÖD OCH SERVICE FRÅN HANDIKAPPFÖRVALTNINGEN STÖD OCH SERVICE till dig som har en psykisk funktionsnedsättning -Team Psykiatri- STÖD OCH SERVICE till dig som har en intellektuell funktionsnedsättning

Läs mer

Behovet av LSS-insatser Plan för åtgärder inom LSS till år 2015.

Behovet av LSS-insatser Plan för åtgärder inom LSS till år 2015. Behovet av LSS-insatser Plan för åtgärder inom LSS till år 2015. Skattninghöstenår2009 PlanföråtgärderinomLSS-verksamheten Tidplan2010-2015 LSS Lagenomstödochserviceförvissafunktionshindrade Sammanfattning

Läs mer

Information om Insatser för vissa funktionshindrade enligt LSS

Information om Insatser för vissa funktionshindrade enligt LSS Information om Insatser för vissa funktionshindrade enligt LSS Stöd och service till vissa funktionshindrade enligt LSS Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) ger människor med vissa

Läs mer

Övertorneå kommun. Socialtjänsten Övertorneå Kommun informerar om: LSS. Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade

Övertorneå kommun. Socialtjänsten Övertorneå Kommun informerar om: LSS. Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade Övertorneå kommun Socialtjänsten Övertorneå Kommun informerar om: LSS Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade Alla personer med funktionsvariation har, vid behov, möjlighet till stöd och

Läs mer

LSS Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade. lättläst

LSS Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade. lättläst LSS Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade lättläst Introduktion LSS betyder lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade och ger rätt till särskild hjälp. LSS är en lag som ger

Läs mer

Policy: Bostad och stöd i bostaden

Policy: Bostad och stöd i bostaden Riksförbundet FUB, för barn, unga och vuxna med utvecklingsstörning Policy: Bostad och stöd i bostaden Allmänna principer: Enligt lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS, ska den enskilde

Läs mer

Leva som andra. Stöd för dig som har en funktionsnedsättning

Leva som andra. Stöd för dig som har en funktionsnedsättning Leva som andra Stöd för dig som har en funktionsnedsättning Stöd att leva ett självständigt liv Du som har en funktionsnedsättning kan få stöd och hjälp i vardagen. Med hjälp kan du leva som andra och

Läs mer

Stärk rättigheterna i LSS för att komma till rätta med den restriktiva tillämpningen

Stärk rättigheterna i LSS för att komma till rätta med den restriktiva tillämpningen Skrivelse 2014-04-07 Regeringen Socialdepartementet Stärk rättigheterna i LSS för att komma till rätta med den restriktiva tillämpningen Autism- och Aspergerförbundet vill göra Socialdepartementet och

Läs mer

Medarbetarenkät för Stockholms stad 2012

Medarbetarenkät för Stockholms stad 2012 Medarbetarenkät för Stockholms stad 2012 Stadens medarbetarenkät genomfördes under september månad. Den omfattade drygt 34 000 medarbetare på samtliga förvaltningar och bolag och besvarades av 77 procent

Läs mer

LSS. Lag om Stöd och Service till vissa funktionshindrade för dig som bor i Huddinge kommun.

LSS. Lag om Stöd och Service till vissa funktionshindrade för dig som bor i Huddinge kommun. LSS Lag om Stöd och Service till vissa funktionshindrade för dig som bor i Huddinge kommun. Vart vänder jag mig? Du som bor i Huddinge kommun och har stora funktionsnedsättningar kan vända dig till biståndskansliet

Läs mer

Brukarundersökningen 2008

Brukarundersökningen 2008 MÖLNDALS STAD RAPPORT 1(8) Vård- och omsorgsnämnden Brukarundersökningen 2008 Under senhösten 2008 genomfördes den första gemensamma brukarundersökningen inom Vård och omsorg, där vi skickade enkäter till

Läs mer

Vård och omsorg. Äldreomsorg, handikappomsorg, hälso- och sjukvård

Vård och omsorg. Äldreomsorg, handikappomsorg, hälso- och sjukvård e c i v r e S i t n a r a g Vård och omsorg Äldreomsorg, handikappomsorg, hälso- och sjukvård Servicegaranti Vård och omsorg Äldreomsorg Du som har kontakt med oss skall möta en kunnig och vänlig personal,

Läs mer

KULTUR I VÅRD OCH OMSORG LÄTTLÄST

KULTUR I VÅRD OCH OMSORG LÄTTLÄST KULTUR I VÅRD OCH OMSORG LÄTTLÄST Kulturrådet, Box 7843, 103 98 Stockholm Besök: Långa raden 4, Skeppsholmen Tel: 08 519 264 00 Fax: 08 519 264 99 Webbplats: www.kulturradet.se Illustration omslag: Lehån

Läs mer

Information om LSS. Version 5.1 20150804 Vård- och omsorg

Information om LSS. Version 5.1 20150804 Vård- och omsorg Information om LSS Version 5.1 20150804 Vård- och omsorg Om LSS Lagen om Stöd och Service till vissa funktionshindrade (LSS) är en rättighetslag som garanterar personer med omfattande varaktiga funktionshinder

Läs mer

Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS.

Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS. Nordmalings kommun 914 81 NORDMALING Tfn 0930-140 00 www.nordmaling.se Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS. Lagen börjar med personkretsen. Det är de personer som har rätt till hjälp.

Läs mer

att jobba på socialförvaltningen

att jobba på socialförvaltningen att jobba på socialförvaltningen Socialförvaltningen Socialförvaltningen ansvarar för insatser till barn, ungdomar, familjer samt personer med funktionsnedsättning eller någon form av beroende. Socialförvaltningen

Läs mer

"50+ i Europa" Kartläggning av hälsa, åldrande och pensionering i Europa

50+ i Europa Kartläggning av hälsa, åldrande och pensionering i Europa Agency Logo Household-ID 1 2 0 4 2 0 0 Person-ID Intervjudatum: Intervjuar ID: Respondentens förnamn: "50+ i Europa" Kartläggning av hälsa, åldrande och pensionering i Europa Skriftligt frågeformulär för

Läs mer

Stöd i vuxenlivet - Sammanställning av stödinsatser för personer med funktionshinder

Stöd i vuxenlivet - Sammanställning av stödinsatser för personer med funktionshinder Stöd i vuxenlivet - Sammanställning av stödinsatser för personer med funktionshinder Falu Kommun Socialförvaltningen LSS-sektionen Det här häftet visar olika vägar till stöd för Dej med funktionshinder.

Läs mer

Leva som andra. Information om LSS - Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade. www.ronneby.se

Leva som andra. Information om LSS - Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade. www.ronneby.se Leva som andra Information om LSS - Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade www.ronneby.se Innehåll Vad är LSS? 3 Leva som andra 3 För vem gäller lagen? 4 Alla insatser i LSS är gratis 5

Läs mer

LSS. Till Dig som nu läser denna broschyr! Lag om stöd och service. till vissa funktionshindrade

LSS. Till Dig som nu läser denna broschyr! Lag om stöd och service. till vissa funktionshindrade Till Dig som nu läser denna broschyr! Lagen vänder sig till personer i alla åldersgrupper och med olika funktionshinder och livssituationer. Lag om stöd och service LSS till vissa funktionshindrade Lagen

Läs mer

Information om stöd och service

Information om stöd och service Information om stöd och service Information om stöd och service enligt LSS Socialförvaltningen informerar Vad är LSS? LSS betyder lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade. Socialnämnden ska

Läs mer

LSS - Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade VÅR OMSORG -DIN TRYGGHET

LSS - Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade VÅR OMSORG -DIN TRYGGHET LSS - Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade VÅR OMSORG -DIN TRYGGHET LAG OM STÖD OCH SERVICE TILL VISSA FUNKTIONSHINDRADE (LSS) LSS är en rättighetslag som ska garantera personer med stora

Läs mer

Uppföljning av BUS- överenskommelsen 2015

Uppföljning av BUS- överenskommelsen 2015 21-6-3 Uppföljning av BUS- överenskommelsen 21 Bakgrund Överenskommelsen om samverkan kring barn i behov av särskilt stöd, BUSöverenskommelsen är antagen av Stockholms läns landsting och samtliga kommuner

Läs mer

LSS. Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade. 1 Lättläst version

LSS. Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade. 1 Lättläst version LSS Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade 1 Lättläst version Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade Lagen är en rättighetslag. Lagen förkortas med LSS. LSS gäller för människor

Läs mer

Att arbeta på avdelningen Stöd och service

Att arbeta på avdelningen Stöd och service Att arbeta på avdelningen Stöd och service På avdelningen Stöd och service arbetar vi med att hjälpa personer med funktionsnedsättningar. En funktionsnedsättning är när en person på grund av en skada eller

Läs mer

Uppsökande verksamhet och Nödvändig tandvård

Uppsökande verksamhet och Nödvändig tandvård Reviderad 20120102 Uppsökande verksamhet och Nödvändig tandvård Bakgrund Ett ekonomiskt stöd för tandvård i samband med sjukdom och funktionshinder infördes den 1 januari 1999. Detta stöd administreras

Läs mer

LAG OM STÖD OCH SERVICE TILL VISSA FUNKTIONSHINDRADE - LSS

LAG OM STÖD OCH SERVICE TILL VISSA FUNKTIONSHINDRADE - LSS LAG OM STÖD OCH SERVICE TILL VISSA FUNKTIONSHINDRADE - LSS HAGFORS KOMMUN MÅLET MED LAGEN OM STÖD OCH SERVICE TILL VISSA FUNKTIONSHINDRADE, LSS, ÄR ATT DEN ENSKILDE FÅR MÖJLIGHET ATT LEVA SOM ANDRA LSS

Läs mer

Omvårdnad, Fritid och kultur. Vad kostar det att få hjälp? Så här klagar du. Vem ger hjälpen? Vill du veta mer?

Omvårdnad, Fritid och kultur. Vad kostar det att få hjälp? Så här klagar du. Vem ger hjälpen? Vill du veta mer? Omvårdnad, Fritid och kultur Personer med funktionshinder kan bo i bostäder där det finns personal. Personalen hjälper till med det praktiska. Men personalen ska också ge god vård. En människa som får

Läs mer

LSS. Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade

LSS. Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade LSS Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade I denna broschyr skriver vi om den hjälp du kan få enligt lagen som heter LSS det vill säga lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade.

Läs mer

LSS är en lag. LSS betyder Lagen om stöd och service åt vissa funktionshindrade.

LSS är en lag. LSS betyder Lagen om stöd och service åt vissa funktionshindrade. LSS LSS är en lag. LSS betyder Lagen om stöd och service åt vissa funktionshindrade. I LSS står att människor med stora och varaktiga funktionshinder har rätt till hjälp. Det står också att människor som

Läs mer