Vägarna in. Arbetet med unga i kommuner med lokala utvecklingsavtal

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Vägarna in. Arbetet med unga i kommuner med lokala utvecklingsavtal"

Transkript

1 Vägarna in Arbetet med unga i kommuner med lokala utvecklingsavtal

2

3 Vägarna in Arbetet med unga i kommuner med lokala utvecklingsavtal 1

4 Ungdomsstyrelsen är en myndighet som tar fram kunskap om ungas levnadsvillkor. Vi ger stöd till föreningsliv och kommuner samt till internationellt samarbete. Ungdomsstyrelsens skrifter 2009:11 ISSN ISBN projektledare Lidija Kolouh språkgranskning Alva Dahl textredigering Emma Welander grafisk form Christián Serrano tryck Lenanders Grafiska AB distribution Ungdomsstyrelsen, Box , Stockholm tfn , fax e-post: webbplats: 2

5 Förord I Fokus 08 en analys av ungas utanförskap (Ungdomsstyrelsen 2008a) belyste Ungdomsstyrelsen villkoren för unga som bor i några av landets socialt utsatta områden. Det var tydligt att unga i dessa områden klarar av skolan i mindre utsträckning och att färre av dem lyckas etablera sig på arbetsmarknaden. Det finns en mängd förklaringar till det och Ungdomsstyrelsen identifierade en rad områden där förbättringar krävs för att ge unga verklig tillgång till inflytande och välfärd. Under sommaren 2009 fick Ungdomsstyrelsen i uppdrag att genomföra en studie med fokus på verksamheter för unga i kommuner med lokala utvecklingsavtal. Syftet var att belysa metoder för hur kommuner i samverkan med andra aktörer kan stödja unga mellan 16 och 25 år som varken arbetar eller studerar att komma in på arbetsmarknaden eller påbörja vidare studier. Rapporten har genomförts inom enheten för nationell och kommunal ungdomspolitik på Ungdomsstyrelsen av Lidija Kolouh, Oscar Svensson och Fabian Sjö. Även Susanne Zander har deltagit i arbetet. En rad andra personer har också bidragit till rapporten. Vi vill särskilt tacka Åsa Karlsson, Leif Klingensjö och Viktor Wigren på Sveriges Kommuner och Landsting (SKL). Vi vill också tacka Ola Johnsson och Adisa Handzic för det Nationella nätverket Navigatorcentrums räkning för underlaget de bidragit med. Ungdomsstyrelsen samarbetar även med European Urban Knowledge Network (EUKN) och där vill vi rikta ett särskilt tack till Mikael Morberg, projektansvarig och kunskapsledare. Vi vill också tacka de kommuner som med kort varsel besvarade Ungdomsstyrelsens förfrågan och som tog emot oss på våra besök. Till sist vill vi tacka eleverna på John Bauergymnasiet i Ystad för de fina bilderna. Per Nilsson, generaldirektör, Ungdomsstyrelsen 3

6 Innehåll 7 SAMMANFATTNING RAPPORTENS HUVUDRESULTAT 13 KAPITEL 1 INLEDNING 23 KAPITEL 2 STORSTADSSATSNING OCH LOKALA UTVECKLINGSAVTAL 29 KAPITEL 3 UNGA SOM VARKEN ARBETAR ELLER STUDERAR 35 KAPITEL 4 SAMVERKAN KRING EN VÄG IN OCH FLERA VÄGAR UT 49 KAPITEL 5 ARBETET MED UNGA som varken arbetar eller studerar i de 21 kommunerna med lokala utvecklingsavtali 73 KAPITEL 6 FÖRDJUPNING I SEX KOMMUNER......med lokala utvecklingsavtal 129 KAPITEL 7 AVSLUTANDE DISKUSSION 139 BILAGOR 153 REFERENSER 157 NOTER 158 ORDLISTA 4

7 5

8 SAMMANFATTNING 6

9 Rapportens huvudresultat Ungdomsstyrelsen har fått i uppdrag att genomföra en studie av arbetet med unga mellan 16 och 24 år som varken studerar eller arbetar i kommuner som tecknat ett lokalt utvecklingsavtal med staten. Ungdomsstyrelsens slutsatser bygger på en kartläggning av 21 kommuners arbete samt fördjupade studier i sex kommuner. Ingen samlad bild av deltagare och resultat Kommunernas uppföljning av de insatser som riktar sig till målgruppen varierar i omfattning och kvalitet. I nuläget finns det sällan kunskap på en övergripande kommunal nivå om vilka unga det är som deltar i verksamheterna när det gäller ålder, kön, om man är född i Sverige eller utomlands, socioekonomisk bakgrund och tidigare kontakt med myndigheter. Det är heller inte möjligt att ge någon helhetsbild över i vilken utsträckning insatserna lett till arbete, studier, praktik eller företagande. Innehållet i kommunernas insatser varierar liksom vilka unga det är som deltar. Målgruppen är heterogen och deltagarna i de olika projekten står olika långt från arbete eller studier. Ungdomsstyrelsen ser ett behov av att verksamheter och projekt använder ett gemensamt bedömningsinstrument som möjliggör jämförelser mellan olika typer av verksamheter. Ett sådant bör bland annat kunna mäta deltagarnas bakgrund och visa detaljerade uppgifter om vilka insatser som unga har tagit del av och under hur lång tid. Först då är det möjligt att göra tydliga jämförelser av resultat. Det behövs också en samordnande kraft i kommunerna som kan ge en bild av vilka insatser som bedrivs. Navigatorcentrum en dörr in Något som genomgående tas upp av tjänstemän som arbetar med målgruppen är en önskan om förbättrad samverkan. Det handlar både om samverkan mellan kommun och stat, mellan kommunens förvaltningar och mellan enskilda verksamheter och projekt som vänder sig till unga inom kommunen. På ett navigatorcentrum sker samverkan. Huvudidéen är att ge unga en plats att gå till där så många myndigheter, verksamheter och organisationer som möjligt är samlade. Unga ska inte behöva bli hänvisade fram och tillbaka mellan verksamheter. Därför bör flera aktörer samlas på ett ställe där de kan utforma ett mer gemensamt arbete kring unga. Att finnas på en fysisk plats kan underlätta och skapa fler kontaktytor både för unga och för de aktörer som samlas där. Navigatorverksamheten ska rymma en bredd av kompetenser, för att kunna möta och uppmärksamma ungas individuella behov. Ungdomsstyrelsen har påpekat vikten av samverkan i flera rapporter och utredningar de senaste 20 åren och det verkar ständigt behöva poängteras. I några av de studerade kommunerna har särskilda initiativ tagits för en utökad samverkan. Inom ramen för samverkansförbund finns flera projekt som har som målsättning att förbättra samordningen mellan kommun, arbetsförmedling, försäkringskassa och landsting i arbetet med arbetslösa unga. Foto: Agnes Vidal. 7

10 I kommunerna finns också flera projekt med finansiering av Europeiska socialfonden som syftar till utökad och förbättrad samverkan. I en av kommunerna finns också ett navigatorcentrum där flera aktörer samlas i samma lokal. Även Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) har påpekat behovet av bättre samverkan kring unga arbetslösa. En statlig utredning (SOU 2009:92) har föreslagit att SKL:s idé om att skapa en dörr in bör prövas i kommuner. Samtidigt som de studerade kommunerna beskriver olika former av samverkanssträvanden upplever många ändå att de behöver samverka mer. De efterlyser också en bättre överblick över det arbete som bedrivs lokalt. Att vara på plats Vi har betonat fördelarna med navigator-centrums metoder och arbetssätt samt SKL:s tanke om en dörr in. I vår studie har vi dock sett att många verksamheter inte är geografiskt etablerade i de socialt utsatta områdena. Den personal vi har mött upplever att det är svårt för många unga att förstå det system de är en del av och att veta vilka verksamheter de kan vända sig till. Vi vet att unga som bor i socialt utsatta bostadsområden har svårare att etablera sig än övriga unga. Därför är det viktigt att verksamheter som vänder sig till unga som varken studerar eller arbetar har navigatorcentrum eller särskilda kontor i socialt utsatta områden, med personal som har en bred kompetens och framförallt lokalkännedom, dit unga och deras anhöriga kan vända sig. I Fokus 08 (Ungdomsstyrelsen 2008a) visade vi att så kallade brobyggare bidrog till att effektivt fånga upp och motivera unga i de aktuella bostadsområdena. Kommunernas informationsansvar Skyldigheten att hålla sig informerad om sysselsättningen bland unga år som inte går i gymnasiet för att kunna erbjuda dem lämpliga insatser kallas ofta uppföljningsansvaret. Regeringen kallar den nuvarande regeln för informationsansvar (Regeringes skrivelse 2009/10:53). Det finns ingen aktuell studie om hur landets kommuner arbetar med informationsansvaret. Ungdomsstyrelsens kartläggning visar att arbetet skulle behöva förstärkas på flera håll, och att det behövs en mer allmän diskussion om hur långtgående kommunernas arbete bör vara. Det räcker inte att kräva att kommunerna ska hålla sig informerade, utan det behövs en systematisk uppföljning av unga som varken studerar eller arbetar. De studerade kommunerna har kommit olika långt i arbetet och vilka resurser som avsätts varierar. Den bilden förstärks av de rapporter som revisionskontoren i Göteborg, Stockholm och Malmö har presenterat om uppföljningsansvaret under De aktuella kommunerna har organiserat arbetet med informationsansvaret på olika sätt. I flera kommuner sker det huvudsakliga arbetet inom utbildningsförvaltningen, medan andra bedriver arbetet inom kommunens arbetsmarknadsenhet och/eller socialförvaltning. Flera kommuner uppger att det finns behov av bättre samarbete mellan dessa förvaltningar för att kunna identifiera vilka unga som omfattas av informationsansvaret och erbjuda dem insatser. Några säger också att det behövs ett bättre uppföljningsarbete mellan grundskolans övre år och gymnasiet. Det finns kommuner som efterlyser en tydligare reglering exempelvis i förvaltningslagen. Kom- 8

11 9 Foto: Agnes Vidal.

12 munerna ser gärna att minst två och helst tre förvaltningar, inom områdena utbildning, arbetsmarknad och socialtjänst, ska samverka kring uppföljningsansvaret. De menar att en lagstiftning behövs för att samverkan ska komma till stånd. I anslutning till detta kan man också ställa sig frågan om inte även tillsynen av uppföljningsansvaret bör präglas av ett liknande helhetsgrepp, till exempel genom att flera statliga myndigheter samarbetar. Tidiga insatser är viktigt Jobbgarantin för ungdomar har inneburit att det kan gå tre månader innan Arbetsförmedlingen arbetar med de unga som är arbetslösa, ett arbete som är frikopplat från kommunens verksamheter. Följden kan bli bristande kontinuitet i arbetet. Kommunerna menar att snabba insatser är mycket viktiga för att undvika passivisering. I rapporten finns exempel på hur en fungerande samverkan mellan kommun och arbetsförmedling, där man lyckats synkronisera de olika regelverken, har inneburit en flexibilitet och en förkortad väntetid mellan de kommunala insatserna och Arbetsförmedlingens insatser. Det finns också ett behov av förebyggande insatser i skolan. Enligt kommunerna utmärker sig ofta de ungdomar som sedan hamnar utanför arbete och studier redan tidigt i skolan, genom att de har svårt att klara grundskolan. Därför är det viktigt att redan då fånga upp de här ungdomarna. För unga som deltar i projekt och verksamheter spelar tiden i projektet också roll. Erfarenheter visar att personer som befinner sig långt från arbetsmarknaden är i behov av insatser under en lång tid för att insatserna ska få ett bra resultat. Bland annat kan dessa unga behöva ett betydande motiveringsarbete. Flera kommuner poängterar vikten av att insatser till unga görs i rätt tid. Alternativa etableringsvägar Tjänstemän och projektledare som arbetar med målgruppen understryker vikten av tidiga insatser. De efterfrågar praktikplatser eller lärlingsutbildningar som ett alternativ till den frivilliga gymnasieskolan. En del unga är skoltrötta och ser inte utbildning som ett alternativ. Samtidigt vet vi att en avslutad gymnasieutbildning är betydelsefull för att kunna få ett arbete. Det behövs en särskild diskussion om vilka olika alternativ kommunerna ska erbjuda unga som berörs av uppföljningsansvaret. Framgångsrika metoder och förhållningssätt Vi har beskrivit verksamheter som riktar sig till en heterogen grupp unga. Insatserna omfattar både unga som är långt ifrån redo att klara av en praktikplats eller anställning, såväl som unga som är anställningsbara och mest har behov av rätt vägledning. Gemensamt för verksamheterna är vissa framgångsfaktorer och förhållningssätt som tjänstemännen har beskrivit som avgörande. De verksamheter som från början lägger tid på att kartlägga ungas historik och kompetens tar upp det som en av nycklarna till ett framgångsrikt resultat för den unge. Det viktiga i arbetet är att ha en helhetsbild av personens livssituation när det gäller till exempel bostad, psykisk och fysisk hälsa, dagliga rutiner, tidigare kontakt med myndigheter samt familjesituation. Andra framgångsfaktorer sägs vara att 10

13 verksamheterna har en inbyggd flexibilitet och kan anpassa lösningarna till var och ens behov. Vidare att ungas delaktighet prioriteras, som till exempel i verksamhet som använder handlingsplaner som den unge har ansvar för och är med och utformar. För att kunna slussa unga människor till rätt verksamhet, och för att verksamheten ska ha beredskap att ge var och en just det stöd han eller hon behöver, är det avgörande att personalen har en överblick över de verksamheter som finns i kommunen och att de har en bred kompetens. Det är viktigt att verksamheter som unga söker sig till har ett smörgåsbord av möjliga vägar till etablering att erbjuda. Gemensamt för navigatorcentrum och andra verksamheter vi har beskrivit är att rätt och kompetent personal som möter unga på ett tillmötesgående sätt, ett lösningsfokuserat arbetssätt och tät kontakt med deltagarna prioriteras. De betonar också vikten av ett nära samarbete med lokala arbetsgivare, där kommunen ingår, samt olika jobbjaktsmetoder. Rätt matchning är en framgångsfaktor eftersom det är viktigt att unga får en praktikplats, anställning eller utbildning som passar dem och som de klarar av. har kontor vid Mångkulturellt centrum i Botkyrka. I Europeiska Unionens ungdomspolitiska strategi (Regeringens skrivelse 2009/10:53) och i den Nationella strategin för regional konkurrenskraft, entreprenörskap och sysselsättning (N2007/7152RT) påtalas vikten av att prioritera unga och deras etablering på arbetsmarknaden i det nationella arbetet. Det är tydligt att det finns ett behov av att etablera ett särskilt kunskapsutbyte om arbetet kring unga, då ungdomsperspektivet hittills inte har varit så tydligt inom den urbana utvecklingspolitiken. Kunskapsutbyte Flera kommuner som har tecknat ett lokalt utvecklingsavtal har sett ett behov av erfarenhets- och kunskapsutbyte med kommuner som varit med i det urbana utvecklingsarbetet under en längre tid. Exempelvis finns ett nätverk för erfarenhetsutbyte där Luleå, Botkyrka, Gävle, Haninge, Huddinge, Södertälje och Sundsvall ingår. En annan samlingspunkt är nätverket European Urban Knowledge Network (EUKN), som 11

14 KAPITEL 1 12

15 Inledning Ungdomsstyrelsen har fått i uppdrag av regeringen att genomföra en studie med fokus på verksamheter i kommuner med lokala utvecklingsavtal. I studien ska Ungdomsstyrelsen belysa strukturer och metoder för hur kommuner, i samverkan med andra aktörer, kan stödja unga mellan 16 och 25 år som varken arbetar eller studerar att komma in på arbetsmarknaden eller påbörja vidare studier. I uppdraget lyfts ett antal punkter. Ungdomsstyrelsen ska: 1. Kartlägga och analysera hur kommuner organiserar och finansierar verksamhet för ungdomar som varken arbetar eller studerar, deltagande aktörers roll samt hur verksamheterna följs upp och utvärderas. Likheter och skillnader mellan verksamheter som är nya och som har funnits under ett flertal år ska belysas. 2. Beskriva vilken typ av information kommunerna har tillgänglig om de ungdomar som deltar och som deltagit i verksamheterna. 3. Redovisa deltagandet i verksamheterna, så långt det är möjligt fördelat på ålder, kön, socioekonomisk bakgrund och inrikes/utrikes födda, samt graden av tidigare kontakt med myndigheter som socialtjänsten, Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen. 4. Redovisa i vilken utsträckning dessa verksamheter har lett till arbete, företagande, studier eller praktik med särskilt fokus på att identifiera goda exempel. Andra resultat för verksamheterna som att erbjuda unga exempelvis samhällsorientering, psykosocialt stöd, hjälp att validera kompetens eller hjälp att få bostad ska också ingå i beskrivningen. Ungdomsstyrelsen ska utifrån punkterna 1 4 visa på framgångsfaktorer som leder till att verksamheterna når målgruppen och att insatserna leder vidare till arbete, företagande, utbildning eller praktik. Rapporten inleds med en kort genomgång av Ungdomsstyrelsens tidigare erfarenheter och slutsatser från det aktuella området. Vi går igenom arbetet med lokala utvecklingsavtal i anslutning till det urbana utvecklingsarbetet, det kommunala uppföljningsansvaret och tidigare initiativ för samverkan på det aktuella området. För att undersöka hur arbetet ser ut i de aktuella kommunerna har Ungdomsstyrelsen gjort en kartläggning i de 21 kommuner som har tecknat lokala utvecklingsavtal. Vi har också gjort fördjupningsstudier i sex av kommunerna. Vad vet vi om unga i socialt utsatta områden? De stadsdelar som omfattas av de lokala utvecklingsavtalen kännetecknas av att de har en ung befolkning, att andelen unga föräldrar är betydligt högre än i riket samt att andelen med långvarigt försörjningsstöd är betydligt högre än andelen i hela riket. Den första tematiska analys som genomfördes som en del av uppföljningen av ungdomspolitiken gällde huvudområdet arbete och försörjning; Fokus 05 en analys av ungas etablering och egen försörjning (Ungdomsstyrelsen 2005). Rapporten bestod av flera delar: En beskrivning av ungas villkor idag kopplat till utbildning och arbete, en intervjuundersökning med unga på olika positioner i sin etableringsprocess i gymnasiets olika program, arbetslösa och unga som arbetade. Foto: Lisa Nilsson. 13

16 Dessutom innehöll Fokus 05 en sammanställning av de stöd och åtgärder som fanns för unga under deras etableringsprocess inom utbildnings-, arbetsmarknads-, bostads-, social-, skuldoch familjepolitiken. En särskild undersökning gjordes för att komplettera bilden som gavs i utredningen Unga utanför (SOU 2003:92). Ungdomsstyrelsen lät Statistiska centralbyrån telefonintervjua de unga som identifierats som utanför i utredningen Unga utanför för att fråga vad de faktiskt gjort under den period då de enligt register varken studerat eller arbetat. Resultatet visade dels att det finns brister i registerstatistiken, dels att unga studerat med andra typer av ersättningar till exempel ärvda medel, eller studerar eller arbetar utomlands. Prognosen på antalet unga utanför skrevs ner något men den grupp som kvarstod visade sig ha en ännu större problematik än vad utredningen Unga utanför visade. I Fokus 05 konstaterades följande: Etableringen på arbetsmarknaden börjar i skolan men kopplingen till arbetslivet är för dålig unga har varken prao eller praktik i den utsträckning som de har rätt till. Utbildning verkar vara den primära arbetslöshetsåtgärden för unga ofta betonas utbildning före arbete oavsett den unges önskemål. Arbetsmarknadsåtgärderna för unga är undermåliga de är inte anpassade efter ungas behov, regelverken är motstridiga och samverkan är dålig. Unga utanför är utanför länge majoriteten av de som varit utanför vid mätningen 2002 var fortfarande utanför I Fokus 08 (Ungdomsstyrelsen 2008a) gjordes en generell kartläggning av ungas levnadsvillkor och upplevelse av sin situation, med särskild inriktning på utbildning och arbete i socialt utsatta bostadsområden. Dessutom analyserades fyra områden mer djupgående. Det var Araby i Växjö, Hjällbo i Göteborg, Husby i Stockholm och Rosengård i Malmö. Under arbetet med Fokus 08 intervjuades cirka sextio ungdomar i grundskolans övre år samt unga i gymnasieåldern. Vi intervjuade även cirka femtio lärare, arbetsförmedlare och andra aktörer som arbetar med unga. Undersökningen visade att de flesta unga trivs i sitt bostadsområde. Det gällde såväl i de särskilt undersökta områdena som i hela Sverige. Det betyder att de flesta tycker om sitt område och inte vill flytta förrän det är dags för de stora omställningarna inför vuxenlivet. Att de flesta unga trivs betyder förstås inte att det inte finns problem i de socialt utsatta områdena. Det finns många negativa inslag i ungas vardag i utsatta områden, till exempel trångboddhet och hög rörlighet i delar av bostadsbeståndet. Å andra sidan lyfter de unga fram positiva saker som till viss del balanserar de negativa inslagen, till exempel bra gemenskap, trivsamma gårdar, goda möjligheter till lek och spontanidrott samt den trygghet som det innebär att känna sina grannar och att vara igenkänd av de flesta. Ryktesspridning tas upp i många av intervjuerna och många unga har internaliserat omvärldens negativa stämpel på bostadsområdet. Det kan yttra sig i att de tvivlar på om den utbildning de får är lika bra som i andra skolor eller i föreställningar om att det kommer att bli svårare för dem att få ett arbete på grund av de fördomar som finns om deras bostadsområde. 14

17 Många unga har svårt att hantera omvärldens bild av sitt område och känner inte igen mediernas negativa beskrivning, där det beskrivs som farligt och avvikande från det omgivande samhället. Inte minst upplever unga det som orättvist att bostadsområdets dåliga rykte också smittar av sig på lokala verksamheter som skolor, fritidsgårdar och idrottsklubbar, och att alla boende i området dras över en kam. Många säger att ett fåtal individer skapar problem i områdena, medan alla andra sköter sig bra. Det finns stora skillnader i elevresultat mellan skolor i Sverige. Skolor i socialt utsatta bostadsområden har ofta lägre resultat än skolor i riket som helhet. Det beror på en mängd faktorer. Andelen elever med utländsk bakgrund och kort vistelsetid i Sverige är betydligt högre i skolor som ligger i utanförskapsområden jämfört med i andra skolor. Elevernas studieresultat påverkas också av studietraditionen i hemmet, och även i det hänseendet skiljer sig skolorna i de studerade områdena från övriga. Skillnader i studieresultat, val av utbildningsinriktning och skola kan till viss del förklaras av följande: individuella faktorer hos enskilda elever, som till exempel studieförmåga och motivation, skolans pedagogiska arbete, föräldrars utbildningsnivå och position på arbetsmarknaden samt i vilket område familjen är bosatt. Våra resultat visade att unga som växer upp i socialt utsatta områden har ett sämre utgångsläge inför fortsatta studier och yrkesliv i jämförelse med elever som är bosatta i mer välbärgade områden. Men situationen för unga bosatta i socialt utsatta områden kan inte bara förstås utifrån deras eventuella utländska bakgrund eller socioekonomiska ställning. Det som präglar de ungas situation är de sammanslagna effekterna av klass, etnicitet och boendesegregation. I Fokus 08 (Ungdomsstyrelsen 2008a) framhölls ett antal faktorer som kan hjälpa till att förklara varför resultaten för skolor i socialt utsatta bostadsområden ser ut som de gör: Det fanns 112 grundskolor i Sverige (med år 7 till 9) där andelen elever med utländsk bakgrund var över 50 procent år Arbetssituationen i dessa skolor är betydligt svårare jämfört med andra skolor. Vistelsetiden i Sverige har stor betydelse för elevers utbildningsresultat. Gruppen elever med utländsk bakgrund är en mycket heterogen grupp och eleverna kommer från länder med mycket skiftande utbildningsstruktur och utbildningskultur. De senare åren har gruppen nyanlända elever som helt eller nästan helt saknar erfarenhet av tidigare skolgång ökat betydligt. Det finns en frustration bland lärarna och rektorerna över att elevernas framgångar inte alltid går att mäta i betygsresultat. Varken lärarnas och skolans arbete eller elevernas individuella framsteg syns i statistiken om eleven befann sig på en mycket låg nivå från början. Då är vägen till ett godkänt betyg lång även om elev och lärare presterat ovanligt bra. 15

18 Undersökningen visade följande avseende arbetsmetoder i skolor i socialt utsatta bostadsområden: Kvalificerade lärare kan kompensera för flera av ovan nämnda faktorer. I skolor som ligger i socialt utsatta områden är betydelsen av bra lärare mycket stor. Ett kriterium som, enligt forskningen kring effektiva skolor, kännetecknar framgångsrika skolor är att lärarna är kompetenta och har höga och positiva förväntningar på eleverna. Det är skolans och undervisningens kvalitet, inte elevernas bakgrund, som är avgörande för elevernas kunskapsutveckling och i förlängningen deras resultat. På grund av den mångkulturella elevsammansättningen har lärarna tvingats reflektera över och utveckla sitt pedagogiska arbete. Arbetssituationen i klassrummen leder till att ledning och lärare ofta behöver ha en pedagogisk samsyn; det kan handla om en specifik pedagogik eller om värdegrundsarbete. Det finns en osäkerhet bland eleverna och lärarna kring skolornas nivå på utbildningen. Eleverna menar att många lärare håller en lägre nivå på undervisningen och sänker kraven och förväntningarna på elevernas prestationer i jämförelse med hur de uppfattar att situationen är på skolor i andra områden. Ett återkommande diskussionstema inom lärargrupperna är om man lägger sin undervisning på rätt nivå. Det finns farhågor att man alltid riskerar att ha en kollektivt minsta gemensamma nämnarnivå och att alla elever inte får tillräckliga utmaningar i sin inlärningsprocess. Tydliga och höga förväntningar på att eleverna kan nå goda studieresultat är en central metod för att motverka denna tendens. Ett ständigt utvecklingsområde som våra intervjuade rektorer och lärare har lyft fram är hur man skapar goda relationer med elevernas föräldrar och får dem engagerade i skolans arbete och elevernas läxläsning. Ett annat utvecklingsarbete som rektorer och lärare tar upp är hur man kan göra kunskapsmålen tydligare för både föräldrar och elever. Skolvärdar, fritidsledare och andra som finns i skolan är också mycket viktiga för skolans arbetsklimat. Under våra studiebesök har vi sett hur viktiga positiva personliga relationer mellan elever och skolans personal är för elevers studiemotivation och trivsel i skolan. Skolvärdar och fritidsledare med god inblick i elevers totala livssituation är en viktig del i det. Unga som bor i socialt utsatta områden behöver stärka sitt kontaktnät med arbetslivet. Redan i grundskolan men framför allt i gymnasiet måste en genomtänkt strategi införas för att underlätta elevers framtida etablering på arbetsmarknaden. Vuxna och äldre unga med erfarenhet av studier och arbetsliv kan agera bollplank, inspirera och guida. I de gymnasieskolor vi besökte har man utvecklat mentorskapsprogram eller fadderskapsprogram som ger unga möjligheter till praktik och tillgång till en mentor. Många av de intervjuade eleverna tog upp arbetsmiljön i klassrummet som ett problem. Eleverna besväras av stökiga och bråkiga killar, de är inte många men de förstör arbetsron för sina klasskamrater. Vi såg också att problemet kan minskas betydligt med en tydlig klassrumspedagogik. Barn och unga som bär på svåra livserfarenheter behöver en lugn arbetsmiljö som kan stilla deras inre oro. 16

19 Grundskole- och gymnasieeleverna ser ljust på sin framtid. Många vill bilda egen familj och skulle vilja bo kvar i sitt område, men tror ändå att de kommer att flytta, främst för att deras barn inte ska behöva försvara sitt bostadsområdes dåliga rykte. Unga som bor i socialt utsatta områden har en betydligt svårare situation på arbetsmarknaden jämfört med andra unga. Sysselsättningsgraden för unga i socialt utsatta bostadsområden är betydligt lägre. Unga kvinnor är sysselsatta i lägre grad än unga män. Detta gäller såväl i de fyra områden som studerades som i de fyra kommunerna som helhet. Skillnaden mellan könen är dock större i områdena än i de omgivande kommunerna. Inom områdena fanns skillnader mellan unga beroende på var de är födda. Bland unga förvärvsarbetar de som är födda i Afrika i allra lägst utsträckning och unga födda i Västra Asien har nästan lika låg sysselsättningsgrad. De flesta unga är sysselsatta inom samma näringsgrenar, oavsett vilket typ av område de bor i. Vanligast är att unga jobbar inom tjänstesektorn, det vill säga inom detaljhandeln, med företagsservice eller inom hotell- och restaurangnäringen. Vanligt är också att unga arbetar inom hälso- och sjukvården och inom utbildningsväsendet. Få unga i de studerade områdena arbetade i eller i nära anslutning till sitt bostadsområde. Äldre arbetar i större utsträckning nära bostaden än vad unga gör. Andelen unga som arbetar i sitt bostadsområde är mycket liten. I intervjuerna med personer som arbetar med unga arbetslösa i de studerade städerna framkom en uppfattning om att unga i socialt utsatta områden ibland var obenägna att lämna området och resa till andra områden för att arbeta. Det skulle vara föranlett av en trygghet i området och dess miljö och en känsla av främlingskap inför andra sammanhang. Ungdomsstyrelsens analys visade tvärtom att unga boende i dessa områden färdas en längre sträcka till sin arbetsplats än vad äldre och unga i andra stadsdelar gör. Erfarenheten av arbetslöshet bland unga är mycket stor i socialt utsatta områden. Ungdomsarbetslösheten i Sverige är oftast dubbelt så hög som arbetslösheten bland äldre, och under lågkonjunkturer har den ibland varit tre gånger så stor. Skillnaderna i arbetslöshet mellan unga och äldre är genomgående större än genomsnittet i fokusområdena. Det finns ett tydligt samband mellan föräldrarnas inkomst och den unges egen erfarenhet av arbetslöshet. Sannolikheten för att ha varit arbetslös under året minskar med stigande inkomst hos föräldrarna. Andelen unga som varken arbetar eller studerar har inte minskat sedan år Enligt vår beräkning var 14 procent av de unga i åldern år i hela riket utanför arbetsmarknad och studier. I Fokus 08 (Ungdomsstyrelsen 2008a) kom vi fram till följande när det gäller arbetet med att underlätta ungas etablering på arbetsmarknaden: Arbetsförmedlingen har i och med jobbgarantins införande och de kommunala arbetsmarknadsprogrammens avskaffande fått ett större ansvar för utsatta ungas etablering på arbetsmarknaden. Det har än mer aktualiserat behovet av samverkan mellan kommunala och statliga myndigheter. Jobbgarantin har förändrat formerna för samarbetet mellan arbetsförmedlingen och kommunen. Det har framförallt gällt arbetet med praktikplatser, där jobbgarantin har försvårat arbetet med att stärka de ungas anknytning till arbetsmarknaden genom praktik. Eftersom många unga framförallt efterfrågar praktik är detta mycket negativt. 17

20 I vår studie framkom att en tydlig ingång och en tydlig modell är viktig för den som söker hjälp för att etablera sig i samhället. Unga med ett stort behov av hjälp ska inte behöva vandra mellan olika instanser och utsättas för risken att behovsåtgärderna inte är samtänkta. I den tematiska analysen Fokus 08 har vi lyft problemområden och förslag till insatser, de återfinns i bilaga 2. I Samverkan för ungas etablering på arbetsmarknaden (SOU 2006:102) föreslås en delegation där företrädare för berörda politikområden ingår tillsammans med företrädare för arbetsmarknadens parter. I en sådan delegation är det också viktigt att unga själva får komma till tals. Det finns ett behov av såväl långsiktiga som kortsiktiga åtgärder, menar utredaren. På skolområdet behövs en stärkt samverkan med arbetslivet, en utvecklad studie- och yrkesvägledning, en samverkan mellan kommuner angående utbudet av gymnasieutbildningar med mera. Inom arbetsmarknadspolitiken bör insatser sättas in tidigt och efter behov, inte efter ålder. Samverkan kring unga som varken är i arbete eller utbildning Ungdomsstyrelsens slutsats är att det inte enbart finns en metod som kan fungera i arbetet med en heterogen grupp unga som varken är i arbete eller utbildning. Inför skärpningen av kommunernas informationsansvar underströk Ungdomsstyrelsen också vikten av samverkan mellan olika aktörer i kommunens fullgörande av uppgiften (Proposition 2004/05:2). En del unga behöver längre och mer resurskrävande selektiva insatser innan de är redo att klara av studier eller ett arbete, och för andra räcker mer generella, kortare insatser. Därför måste kommunerna kunna erbjuda en bredd av aktiviteter för unga. I kartläggningen av hur man arbetar med målgruppen inom de kommuner som har tecknat ett lokalt utvecklingsavtal framgår det att de flesta erbjuder en bredd av verksamheter, just för att möta olika behov hos unga. Då många aktörer är inblandade i arbetet med unga uppstår ofta ett behov av att veta vem som gör vad i kommunen. En samlad bild och mer samverkan efterfrågas. Ett annat tydligt behov som framkommit under arbetet med det här regeringsuppdraget är vikten av att samla professionella med en bredd av kompetenser för att kunna tillgodose rätt stöd. Strategier för ett långsiktigt arbete Rikspolisstyrelsen, Socialstyrelsen och den i dag nedlagda Myndigheten för skolutveckling publicerade år 2007 rapporten Strategi för samverkan kring barn och unga som far illa eller riskerar att fara illa. Rapporten tar upp olika förutsättningar och hinder för samverkan. Ungdomsstyrelsen använder samma definition av samverkan som i den rapporten: Med samverkan menas när någon eller några tillför sina specifika resurser, kompetenser och/eller kunskaper till en uppgift som man gemensamt har att genomföra (Boklund 1995, citerad av Myndigheten för skolutveckling, s.11) Bland de förutsättningar som rapporten tar upp finns styrning, struktur och samsyn. En väl fungerande samverkan kräver engagemang och tydlig styrning på alla ledningsnivåer, inte minst på den övergripande politiska och administrativa nivån. 18

21 En struktur för samverkan på ledningsnivå möjliggör nödvändiga överenskommelser om ansvarsfördelning, samordnad uppföljning och utvärdering av samverkan och dess effekter. Struktur innebär också en tydlighet när det gäller mål, målgrupp, yrkesroller, arbetsfördelning och rutiner för samverkan. Samsyn innebär inte att skillnader mellan de professionellas olika uppdrag suddas ut. Olikheterna är grunden för och styrkan i samverkan. Samsyn handlar snarare om tillit mellan de professionella, och om att ha en gemensam bild av arbetet och gemensamma begrepp. Samsynen måste omfatta även ledningsnivån, så att de som arbetar inom olika verksamheter känner ett tydligt stöd och mandat att vid behov tänja på den egna verksamhetens gränser (Myndigheten för skolutveckling 2007). De hinder för samverkan som lyfts i rapporten kategoriseras som strukturella och psykologiska. Strukturella hinder kan vara att de samverkande verksamheterna har olika regelsystem, budgetar, ansvarsområden och administrativa gränsdragningar. Kulturella hinder hänger delvis samman med de strukturella hindren, på så sätt att regelsystemen ofta leder till olika sätt att se på den unga personen. Dessa hinder kan förstärkas av att de inblandade har olika utbildningsbakgrund samt av språkbruk, attityder och värderingar som försvårar kommunikation och samarbete (Myndigheten för skolutveckling 2007). I Fokus 07 en analys av ungas hälsa och utsatthet (Ungdomsstyrelsen 2007a) beskriver Ungdomsstyrelsen att det mest effektiva i det förebyggande arbetet med unga är att i ett och samma projekt eller verksamhet stegvis använda sig av så kallad universell, selektiv och indikerad prevention. Det innebär att alla, till exempel unga i en viss ålder i ett bostadsområde inledningsvis får samma insatser i syfte att stärka skyddsfaktorer, främja positiv och motverka negativ utveckling. Därefter identifieras undergrupper och i nästa steg enskilda unga som behöver mer insatser samt att insatser som utformas i samarbete med deltagarna har större möjlighet att ge varaktiga resultat (Ungdomsstyrelsen 2007a). I Fokus 08 (Ungdomsstyrelsen 2008a) har Ungdomsstyrelsen beskrivit hur rollerna och ansvaret i arbetet med unga som varken studerar eller arbetar är uppdelat och hur unga alltför ofta hamnar mellan stolarna. Sveriges Kommuner och Landsting har tagit upp samma problematik (2008a). En dörr in och navigatorcentrum är strukturer som möjliggör samverkan kring unga. En förutsättning för att strukturerna ska fungera är som vi nämnt engagemang och tydlig styrning på politisk och administrativ nivå. I kapitel 4 presenterar vi en dörr in och navigatorcentrum mer ingående. Ambitionen med en dörr in är att skapa en samlad organisation som kan lämna information, ge råd, erbjuda insatser och fatta nödvändiga myndighetsbeslut; en gemensam ingång för enskilda till de myndigheter som har ansvaret för att erbjuda olika insatser till arbetslösa i arbetsför ålder. Navigatorcentrum arbetar med unga mellan 16 och 25 år och erbjuder broar mellan berörda verksamheter och myndigheter. Navigatorcentrum kartlägger de verksamheter och möjligheter som finns för unga, och de som arbetar inom navigatorcentrum vill ses som en resurs av andra berörda aktörer inom sina kommuner som vill veta vem som gör vad. Kunskapen om alla vägar som finns tillgängliga för unga är nödvändig för att kunna hänvisa varje person till rätt instans. Fördelar med navigator- 19

22 Foto: Agnes Vidal. 20

23 centrum är att verksamheten inte är bunden till ett strikt regelverk och att det finns en inbyggd flexibilitet i organisationen och i mötet med unga. Något som belyser vikten av samverkan kring unga är det problem som många som arbetar inom navigatorcentrum upplever med att mycket information om unga är sekretessbelagd. Inom några navigatorcentrum har man anställda från socialförvaltningen i verksamheten, vilket ses som en stor tillgång. I en gemensam rapport författad av de navigatorcentrum som är kopplade till Nationella nätverket Navigatorcentrum (2008) beskrivs sekretessen som en inlåsningseffekt för unga. Nätverket föreslår där att unga själva ska ta beslut om sekretess, i stället för tjänstemän inom socialförvaltningen. Storstadssatsning: Urban utvecklingspolitik och ungdomspolitik Länkarna mellan den urbana utvecklingspolitiken och ungdomspolitiken har funnits länge, men ungdomsperspektivet har inte integrerats i tillräckligt stor utsträckning i utvecklingsarbetet. Regeringen beslutade 1990 att ge Barn- och ungdomsdelegationen i uppdrag att genom särskilda överenskommelser med kommuner, föreningar och andra organisationer stimulera ett intensifierat lokalt utvecklingsarbete som skulle fokusera på ungdomar i eftersatta områden. Projektet kom att kallas Plus-projektet för lokal utveckling genom samverkan (Ds 1995:54) och förfogade över 30 miljoner kronor ur Allmänna arvsfonden. Det pågick mellan 1990 och Plus-projektet blev en utgångspunkt för Samverkansprojektet (Ungdomsstyrelsen 2002) där Ungdomsstyrelsen samarbetade med 15 kommuner i deras utvecklingsarbete. Samverkansprojektet startade 1997 och pågick i fyra år. Projekten utvärderades tidigt, vilket gav möjligheter till reflektion och slutsatser inför liknande utvecklingsprojekt. Det visade sig att det finns stora fördelar med att planera in en utvärdering från början i en satsning. Det är tydligt att det finns ett behov av att etablera ett särskilt kunskapsutbyte om arbetet med unga på lokal, regional, nationell och internationell nivå, då ungdomsperspektivet hittills inte har varit tydligt inom den urbana utvecklingspolitiken. Den Europeiska unionens arbete såväl som regeringens ungdomspolitiska strategi (Regeringens skrivelse 2009/10:53) och En nationell strategi för regional konkurrenskraft, entreprenörskap och sysselsättning (N2007/ 7152RT) framhåller vikten av att prioritera unga och deras etablering på arbetsmarknaden i det nationella arbetet. Det ungdomspolitiska samarbetet i EU har vuxit och stärkts betydligt sedan den första vitboken presenterades Den november 2009 godkände EU:s ungdomsministrar förslaget till ett nytt ungdomspolitiskt ramverk i EU. Kommissionens nya ungdomspolitiska strategi ska enligt planerna börja gälla den 1 januari 2010 och stäcker sig fram ända till år 2018 (COM 2009). En prioriterad fråga under 2010 kommer att vara etablering av unga på arbetsmarknaden. 21

24 KAPITEL 2 22

25 Storstadssatsning och lokala utvecklingsavtal För att bidra till en långsiktig, hållbar tillväxt, nya arbetstillfällen och för att bryta social och etnisk segregation lanserade regeringen en nationell storstadspolitik år 1998 (Proposition 1997/ 98:165). Där förordades att lokala utvecklingsavtal skulle träffas mellan stat och kommun i de mest utsatta bostadsområdena. Vidare förespråkade regeringen att statliga och kommunala myndigheter skulle bilda gemensamma medborgarkontor i dessa områden. Som en del av initiativet tillsattes också en storstadsdelegation för att stödja utvecklingen inom storstadspolitiken. Lokala utvecklingsavtal i sju kommuner Under upprättades lokala utvecklingsavtal i sju storstadskommuner. Avtalen i de sju kommunerna Botkyrka, Göteborg, Haninge, Huddinge, Malmö, Stockholm och Södertälje gällde sammanlagt 24 specifika stadsdelar (SOU 2007:104). Storstadssatsningen omfattade 2 miljarder kronor medan det föregående initiativet, som ofta kallas Blommansatsningen, omfattade omkring 700 miljoner kronor. Blommansatsningen riktade sig till de sju kommunerna som sedan ingick i Storstadssatsningen samt Solna kommun (Statskontoret 2002). I Storstadssatsningen bildades lokala partnerskap med kommunerna där olika aktörer samverkade för att minska utanförskapet och för att de ordinarie resurser som fanns skulle användas så effektivt som möjligt. Sedan 1998 har arbetet inom ramen för de lokala utvecklingsavtalen följts upp på flera sätt. Statskontoret (2002) presenterade tidigt en studie om samverkan mellan stat, kommun och landsting i de sju kommunerna. De fördjupade sig också i arbetet i tre stadsdelar: Tensta i Stockholm, Bergsjön i Göteborg och Hyllie i Malmö. Den övergripande slutsatsen var att samarbetet hade utvecklats olika långt i de sju kommunerna. Längst hade kommunerna kommit inom sysselsättningsområdet medan utbildningsområdet bedömdes vara minst utvecklat. Viss samordning förekom även inom områdena trygghet och trivsel samt folkhälsa. Vidare konstaterade Statskontoret att flera vanliga samverkanshinder återkom i arbetet med de lokala utvecklingsavtalen. Dessa hinder kunde vara lagar och regler såsom sekretessbestämmelser som begränsade möjligheten att samarbeta. På samma sätt kunde centralt bestämda mål för myndigheter komma i konflikt med strävan att åstadkomma lokal samverkan. Förändringar av myndigheternas uppdrag påverkade också möjligheten att skapa ett långsiktigt arbete. Storstadssatsningen har präglats av formella avtal mellan aktörer. Statskontoret påpekade att det är viktigt att arbeta med de attityder och organisationskulturer som kan hindra samverkan. De lyfte fram betydelsen av ett långsiktigt arbete som är förankrat på alla nivåer. Ekonomiska hinder för samverkan hade delvis kunnat undanröjas genom särskilda medel kopplade till storstadssatsningen. Foto: Agnes Vidal. 23

26 Problem bedömdes dock kunna uppkomma på sikt då planeringen för att integrera arbetet i ordinarie verksamheter inte var så utvecklad. Storstadsdelegationen följde utvecklingen på området bland annat med utgångspunkt i kommunernas rapportering om sitt arbete. En betydande förändring av arbetet var att de särskilda medel som avsatts till de lokala utvecklingsavtalen upphörde 2006 (Storstadsdelegationen 2005). Därefter tycktes verksamheterna i allt högre grad bedrivas inom ramen för ordinarie resurser inom stat och kommun (Storstadsdelegationen 2006). Delegationens beskrivning av storstadsarbetet är att det under perioden hade som syfte att arbeta fram metoder och samarbeten för att bryta segregationen. Därefter spreds kunskaper och erfarenheter från arbetet till statens och kommunens ordinarie verksamheter (Storstadsdelegationen 2007). År 2005 sammanställdes de utvärderingar som genomförts kring lokala utvecklingsavtal (SOU 2005:29). Där beskrevs att utredare och forskare som deltagit i utvärderingarna var eniga om att det övergripande målet för de lokala utvecklingsavtalen var för högt ställt. Avtalen hade inte förutsättningar att kunna bryta den sociala, etniska och diskriminerande segregationen. Detta skulle kräva ett mer långsiktigt arbete i samhället som helhet. I sammanställningen påpekades också det motsägelsefulla i att arbeta långsiktigt inom ramen för projektverksamhet. Bland de positiva erfarenheterna nämndes bland annat samverkan kring sysselsättning och brottsförebyggande arbete samt språkverksamhet för barn och unga. Några påpekade också att det inte fanns någon generell kunskap om de ungdomsinsatser som var kopplade till de lokala utvecklingsavtalen (Sandberg 2006). Ytterligare 14 kommuner tecknar utvecklingsavtal Arbetet har utvidgats under senare år. Under 2008 blev sammanlagt 21 kommuner erbjudna att teckna lokala utvecklingsavtal (IJ2008/1218/IU). En storstadskoordinator tillsattes under för att utreda framtida möjligheter till samverkan och insatser (Integrations- och jämställdhetsdepartementet 2008). Koordinatorn konstaterade, utifrån erfarenheter från de sju kommuner som tecknade lokala utvecklingsavtal i den första omgången, att arbetet med utvecklingsavtal är tidskrävande (SOU 2007:104). Hos de nya kommuner som visat intresse för att teckna lokala utvecklingsavtal 1 noterade koordinatorn en tendens att medvetet avstå från att påpeka skillnader mellan stadsdelar. Bakom detta menade koordinatorn att det fanns en oro för oönskade konsekvenser av att peka ut utsatta områden. Koordinatorn underströk att ett sådant förhållningssätt kan hämma utvecklingen av en bred samverkan för att komma tillrätta med kommunernas problem. Koordinatorn konstaterade att erfarenheterna från de sju storstadskommuner som hade tecknat lokalt utvecklingsavtal i den första omgången var entydig: för att förändra situationen för de som lever i utanförskap krävs engagemang från kommunen som helhet. 24

27 Tabell 2.1 Kommuner och stadsdelar som har tecknat utvecklingsavtal Avtal ingångna Avtal Avtal för Stadsdelar Borås kommun X X Hässleholmen Botkyrka kommun X X X Alby, Fittja, Hallunda-Norsborg Gävle kommun X X Brynäs Göteborgs kommun X X X Bergsjön, Gårdsten, Hjällbo, N:a Biskopsgården Halmstads kommun X X Andersberg Haninge kommun X X X Jordbro Huddinge kommun X X X Flemmingsberg, Skogås, Vårby Jönköpings kommun X X Öxnehaga Kristianstads kommun X X Gamlegården Landskrona kommun X X Centrum och Öster Linköpings kommun X X Skäggetorp Luleå kommun X X Hertsön Malmö kommun X X X Fosie, Hyllie, Rosengård, Södra Innerstaden Nacka kommun X X Fisksätra Norrköpings kommun X X Klockaretorpet Stockholms kommun X X X Husby, Rinkeby, Rågsved, Skärholmen, Tensta Sundsvalls kommun X X Skönsberg Södertälje kommun X X X Fornhöjden, Geneta, Hovsjö, Ronna Trollhättans kommun X X Kronogården Uppsala kommun X X Gottsunda Växjö kommun X X Araby Totalt Källa: Avtal ingångna : SOU (2007:104), Avtal 2007: (Integrations- och jämställdhetsdepartementet (2008), Avtal för : (IJ2008/1218/IU) och Stadsdelar: (IJ2008/1218/IU). Från särskild satsning till ordinarie verksamhet I en lägesbeskrivning år 2007 beskrev regeringen hur samverkansarbetet inom storstadspolitiken skulle övergå till ordinarie strukturer (Integrations- och jämställdhetsdepartementet 2008). Bland annat avvecklade man Storstadsdelegationen och lade över ansvaret för utveckling och samordning inom den urbana utvecklingspolitiken på det nybildade Integrations- och jämställdhetsdepartementet. Arbetet inom den urbana utvecklingspolitiken skulle också ske inom ramen för ordinarie resurser. 2 Lägesbeskrivningen delades in enligt den urbana utvecklingspolitikens målområden arbete, utbildning och trygghet. Kommunernas rapportering varvades med erfarenheter från Arbetsmarknadsstyrelsen (AMS), Boverket, Brottsförebyggande rådet (BRÅ) Försäkringskassan, Myndigheten för skolutveckling, Rikspolisstyrelsen, Statens folkhälsoinstitut och Socialstyrelsen. 3 Kommunerna beskrev kortfattat arbetet inom några av stadsdelarna. Av myndigheterna framhöll AMS att implementeringen av den urbana utvecklingspolitiken hade kommit särskilt långt i Västra Götaland, Skåne län och Stockholm, bland annat på grund av att de hade arbetat inom områ- 25

28 Foto: Agnes Vidal. det under en längre tid än de mer nytillkomna kommunerna. Försäkringskassan lyfte fram att de tecknat samverkansöverenskommelser med 16 kommuner och att de i hög grad använt sig av redan existerande samverkansformer. De gjorde bedömningen att arbetet med överenskommelserna kunde förbättras, men också att det var för tidigt att dra slutsatser och mäta effekter på området. Myndigheten för skolutveckling beskrev det långsiktiga arbete de bedrev i 12 kommuner uti- 26

29 från deras uppdrag att stödja skolor i utsatta områden. Överenskommelserna med dessa kommuner rörde huvudsakligen språkutveckling, samarbete mellan föräldrar och skola samt förändring av attityder och förhållningssätt. Vidare hade några överenskommelser tecknats med flera av de övriga kommunerna med utvecklingsavtal. BRÅ hade slutit samverkansöverenskommelser med 13 kommuner. De upplevde dock svårigheter med att sluta lokala överenskommelser eftersom BRÅ har en nationell organisation. Polisen hade tecknat överenskommelser med lika många kommuner och betonade vikten av samverkan mellan aktörer i det brottsförebyggande arbetet. Statens folkhälsoinstitut skulle under 2008 utifrån befintliga data ta fram statistik om de bostadsområden som omfattas av lokala utvecklingsavtal. Trots att Socialstyrelsen inte hade några särskilda uppdrag knutna till de lokala utvecklingsavtalen beskrev även de hur de, exempelvis genom utvecklingsmedel och projekt, bedrev arbete av betydelse för den urbana utvecklingspolitiken. Även Boverket hade haft flera projekt med fokus på boende i utanförskapsområden. Regeringens lägesbeskrivning år 2007 beskrev också arbetet för dialog och erfarenhetsutbyte från lokal till internationell nivå. Bland annat nämndes departementets möten med kommuner och myndigheter. Departementet hade besökt huvuddelen av kommunerna och fört en revideringsdialog om strategiska stadsdelplaner och samverkansöverenskommelser. I dessa sammanhang hade kommunerna uttryckt en önskan om bättre strukturer för erfarenhetsutbyte på statlig nivå. De lokala utvecklingsavtalen från 2007 betonade att det lokala utvecklingsarbetet ska vara kunskapsbaserat. Nationella konferenser, samråd och årlig revidering av stadsdelsplaner var en del av detta arbete. Vikten av internationella kontakter med bland andra URBACT II och European Urban Knowledge Network (EUKN) lyftes också fram. I samband med att kommunerna erbjöds att teckna avtal för perioden gav regeringen i uppdrag åt polismyndigheterna, Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen att ingå i lokal samverkan för urbant utvecklingsarbete i dessa kommuner (IJ2008/1218/IU). Myndigheterna ska senast 1 oktober varje år lämna en lägesbeskrivning till Regeringskansliet (SFS 2008:348). I en skrivelse om integrationspolitikens inriktning berörde regeringen bland annat arbetet med lokala utvecklingsavtal (Regeringens skrivelse 2008/09:24). I samtliga stadsdelar som omfattas av ett sådant avtal är andelen förvärvsarbetande lägre än riksgenomsnittet. Bland unga i utanförskap är utrikes födda särskilt nyanlända en betydande grupp. Regeringen underströk att det därför fanns skäl ge dem särskild uppmärksamhet i arbetsmarknads- och utbildningspolitiska insatser. I skrivelsen stod också att nio av landets kommuner hade erbjudits särskilda medel för att utveckla nystartskontor som stöd åt de som önskar vägledning för att starta och driva företag. De skulle särskilt vända sig till bland annat arbetslösa. De sex kommuner som även hade lokala utvecklingsavtal uppmanades att koppla samman nystartskontoren med det övriga arbetet. 4 27

30 KAPITEL 3 28

31 Unga som varken arbetar eller studerar Under de senaste åren har flera olika initiativ tagits kring kommunernas arbete med unga som varken arbetar eller studerar. Detta bland annat genom att förtydliga kommunernas informationsansvar och försök med att införa så kallade navigatorcentrum för att underlätta ungas väg till studier och arbete. Flera av dem har handlat om hur kommunen tillsammans med andra aktörer kan förbättra bemötandet och insatserna för unga arbetslösa. Kommunernas informationsansvar Kommunen har ett särskilt ansvar för de unga som har gått ut grundskolan men inte fyllt 20 år. Ansvaret innebär att kommunen ska hålla sig informerad om hur många av dessa som varken studerar eller arbetar, så att de kan erbjudas lämpliga individuella åtgärder (Skollag 1985:1100). Ansvaret gäller dock inte de som deltar i eller har avslutat sin gymnasieutbildning. Detta ansvar kallas förutom informationsansvaret (Regeringens skrivelse 2009/10:53) även uppföljningsansvaret, och det är den termen som främst används i denna rapport eftersom den oftare används av kommunerna. Kommunen ska kartlägga hur många i åldern år som omfattas av informationsansvaret och sedan erbjuda dessa åtgärder. Skolverket (2006) gjorde bedömningen att drygt unga som varken studerade eller arbetade föll under informationsansvaret hösten Huvuddelen av dessa hade påbörjat gymnasiestudier men sedan avbrutit dem. Andelen unga som saknade sysselsättning var högre i storstadskommuner än i andra kommuner. Skolverket konstaterade att mindre än hälften av landets kommuner hade en handlingsplan eller motsvarande för arbetet med unga mellan 16 och 20 år. Bland de som hade en sådan handlingsplan uppgav 88 procent att de även hade uppgifter om vilka unga som omfattades av informationsansvaret. Bland de som saknade en handlingsplan var motsvarande siffra 64 procent. Av kommunerna upplevde 40 procent att det var svårt att veta vilka som omfattas av informationsansvaret. Var fjärde kommun saknade även en förteckning över dessa personer. Flera upplevde också att det var svårt att få kontakt med de unga. Det praktiska arbetet med uppföljningsansvaret sköttes i majoriteten av kommunerna antingen av en enskild enhet inom utbildningsförvaltningen eller genom samarbete mellan en sådan enhet och annan verksamhet. Arbetet leddes i många fall av rektorer eller ansvariga för kommunens individuella program. Samverkan med socialtjänst, gymnasieskolans intagningskansli och kommunens grundskola var relativt vanligt förekommande i arbetet. Skolverket drog slutsatsen att organisering med tydlig koppling till utbildningsförvaltningen får betydelse både för hur kommunen samlar in uppgifter och vilka insatser som erbjuds. Kommunerna informerade sig om de unga på flera sätt. Bland annat fick de information från Foto: Fredric Otterström. 29

32 grund- och gymnasieskolor, uppgifter om ersättning mellan kommunen och skolor och information från socialtjänst och arbetsförmedling samt genom att jämföra olika typer av register. Personer som intervjuades i samband med Skolverkets undersökning pekade på att sekretessregler kan utgöra ett hinder för överföring av kunskap mellan verksamheter. Skolverket beskrev hur informationsinhämtningen kunde underlättas exempelvis genom ökad samkörning av och tillgång till olika register, samt genom att gymnasieskolorna gjordes skyldiga att rapportera avbrutna studier till personernas hemkommun. Skolverket påpekade också vikten av individuellt anpassade åtgärder. Bland annat avfärdades rutinmässiga inskrivningar av unga på gymnasieskolans individuella program. Även inom programmet ska insatser individualiseras och ske utifrån en plan. Vidare efterlystes en diskussion om lämpliga åtgärder för de som inte vill läsa på gymnasiet. Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) har tidigare uttryckt önskningar om att Centrala studiestödsnämnden (CSN) ska bistå kommunerna med förteckningar över vilka unga som är inskrivna vid olika skolor. Detta bland annat för att ge kommunerna en snabbare och mer fullständig rapportering än vad de får när de är beroende av skolornas inrapportering. I dagsläget kan det ibland ta lång tid från det att eleven avbryter sina studier till att kommunen informeras om detta. Att samköra flera olika register skulle kunna förenkla kommunernas kartläggning av de som innefattas av informationsansvaret. I Fokus 09 metoder för att bryta ungas utanförskap, exempel från Europa har Ungdomsstyrelsen (2009) konstaterat att England och Danmark bedriver ett mer systematiskt arbete med databaser för att identifiera de som inte arbetar eller studerar. Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) har gjort en avgränsad studie (Emmoth 2008) om några kommuners erfarenheter av uppföljningsansvaret. Där framhölls behovet av samverkan mellan enheter. Att arbetet många gånger främst sker inom skolans värld beskrevs kunna få vissa oönskade konsekvenser, då gymnasiestudier kan bli det som huvudsakligen erbjuds även för unga i behov av andra insatser. SKL påpekade också vikten av samverkan för att kunna möta olika behov hos en heterogen grupp unga. Särskilt betonade de betydelsen av samverkan med Arbetsförmedlingen kring insatser kopplade till arbetsmarknaden. Flera kommuner lyfte fram samarbete mellan utbildningsförvaltningen och socialtjänstens individ- och familjeomsorg som ett bra arbetssätt, liksom kopplingar till kommunala arbetsmarknadsenheter. En del kommuner hade också positiva erfarenheter av att arbeta med uppföljningsansvaret inom projekt som enbart fokuserat på den aktuella målgruppen. Där hade nya metoder utvecklats, vilka senare kunnat användas i ordinarie verksamheter. Även andra har fört liknande resonemang. Nationella nätverket Navigatorcentrum (2008) har efterlyst en mer individanpassad verksamhet inom gymnasiets individuella program. Även de har påpekat risken med att förlägga ansvaret enbart till gymnasieskolan, då det kan leda till att man inte erbjuder andra alternativ än det individuella programmet. Nätverket efterlyste en organisering som medger fler insatser också för de som är skoltrötta och behöver andra lösningar. 30

33 Sedan en tid tillbaka är det Skolinspektionen som ansvarar för tillsynen av det kommunala uppföljningsansvaret. De har inte gjort någon samlad bedömning av kommunernas arbete på området. För tillfället finns inte heller någon sådan inplanerad. Dock ingår informationsansvaret som en bedömningspunkt i myndighetens regelbundna tillsyn. Av 51 kommuner som Skolinspektionen hittills har granskat behöver 9 vidta åtgärder för att leva upp till de krav som ställs på uppföljningen. 5 Regeringen har understrukit behovet av att följa kommunernas arbete. För att förhindra utanförskap är det viktigt att tidigt nå ut till unga som står utanför arbete och studier (Regeringens skrivelse 2009/10:53). Under arbetet med detta regeringsuppdrag har vi på Ungdomsstyrelsen blivit uppmärksammade på följande: Eftersom informations- och uppföljningsansvaret står inskrivet i skollagen har man i de flesta kommuner placerat ansvaret hos gymnasieskolor eller utbildningsförvaltningen. I förvaltningslagen står det att förvaltningarna ska samverka, men om det ska bli ett verkligt samarbete om uppföljningsansvaret krävs ett politiskt beslut om detta. Den samverkan som sker i dag upplevs som diffus och otillräcklig av de tjänstemän vi varit i kontakt med. Det finns ett behov av att samverka kring unga som varken arbetar eller är i studier. Man ser stora brister i uppföljningssystemet och vill se ett samarbete mellan socialtjänst, arbetsmarknadsenhet och utbildningsenhet för att lättare kunna samordna uppföljningsansvaret kring unga och få vetskap om vad de gör och vilka insatser de behöver. Sekretesslagstiftningen sätter gränser för vilken information som får delas mellan aktörerna. Arbetsmarknadssatsningen Från 2003 till 2006 genomfördes en satsning för att bryta ungas utanförskap på arbetsmarknaden (Ungdomsstyrelsen 2006). Ambitionen var att åstadkomma samverkan mellan verksamheter samt att utveckla metoder inom området. Satsningen gav ett flertal positiva resultat. Några faktorer var utmärkande för de projekt som varit särskilt framgångsrika. Frivilligt deltagande var en sådan; tvång sades vara negativt för både deltagare och personal. Motiverade deltagare sågs som centralt. Väl inne i projekten efterfrågade många unga en tydlig struktur snarare än möjligheten att själva ansvara för arbetets upplägg. Mest framgångsrikt var det arbete som var inriktat på att ge deltagarna långsiktiga förutsättningar till egen försörjning. Projektet skulle inte ses som en sysselsättning i sig. En erfarenhet var att en del unga står så långt från arbetsmarknaden att snabb etablering inte är ett realistiskt mål. Tidsbegränsade insatser kan vara problematiska, eftersom unga som befinner sig långt från arbetsmarknaden kan behöva olika typer av stöd under en längre tid. Ett problem som projekten lyfte fram var Arbetsförmedlingens krav på att deltagarna måste ha varit arbetslösa i 90 dagar. Insatserna behöver komma igång tidigare än så, var projektens och socialtjänsternas erfarenhet. Generellt behöver åtgärderna vara både flexibla och kontinuerliga för att kunna möta behoven hos den heterogena ungdomsgruppen. Inom några av projekten hade målgruppen också förändrats över tid. Sådana förändringar kan kräva fördjupade kontakter med exempelvis socialtjänst eller psykiatri. 31

34 Navigatorcentrum Ungdomsstyrelsen har i flera sammanhang påpekat att stödet för unga som varken arbetar eller studerar bör organiseras utifrån ungas perspektiv. I en statlig utredning om unga år som varken arbetar, studerar eller söker arbete gavs flera förslag till förbättrat stöd för denna grupp unga (SOU 2003:92). Bland annat föreslog utredningen ett förtydligande av det kommunala uppföljningsansvaret, samt ett försök med navigatorverksamheter. Dessa skulle komplettera det arbete som arbetsförmedling, gymnasieskola och socialtjänst redan bedriver. Ett samarbete mellan dessa aktörer och näringslivet skulle kunna bli en fast punkt för unga utanför. Ungdomsstyrelsen fick i uppdrag att stödja utvecklingen av verksamheter som samordnade myndigheters, kommuners, näringslivets och föreningslivets resurser. Bidragssumman under projekttiden var omkring kronor (Ungdomsstyrelsen 2007b). I den första utlysningsomgången gick pengarna främst till kompetensutveckling för att stimulera utvecklingen av kommunala navigatorcentrum. I den andra omgången skärptes kraven. För att räknas som ett centrum skulle minst tre aktörer ha varit samlokaliserade och verksamheterna vara en ingång till jobb/utbildning/nyföretagande på en fysisk plats. I den första omgången utvecklades fem navigatorcentrum och under den andra omgången bildades ytterligare sex navigatorcentrum. Av dessa elva navigatorcentrum hade fem fått uppgiften att ansvara för det kommunala uppföljningsansvaret antingen på egen hand eller tillsammans med någon ytterligare aktör. Ungdomsstyrelsens utvärdering (2007b) visade att de skärpta kraven gjorde satsningen mer effektiv. De elva navigatorcentrumen bedriver fortfarande verksamhet och nya har tillkommit, exempelvis i Flen och Helsingborg. Erfarenheten från några projektföreträdare var att satsningen bidrog till en mer enhetlig och formaliserad samverkan. Att arbeta gentemot en ansökan med deadline påskyndade samarbetet mellan aktörer. Att arbeta med medel som inte är knutna till en enskild verksamhet upplevde man också som en viktig förutsättning. Det sistnämnda var en av de övergripande slutsatserna i utvärderingen. Trots att summan som kommunerna fick var blygsam handlade det om en större resursförstärkning i praktiken eftersom förvaltningarna samarbetar och kan använda skattepengarna på ett bättre sätt... Pengar som inte tillhör en enskild förvaltning och som används på ett strategiskt sätt kan göra en skillnad om de understödjer befintlig verksamhet, processer och engagemang som redan finns i en kommun. (Ungdomsstyrelsen 2007b, s ) Ungdomsstyrelsen gjorde även en satsning på navigatorcentrum drivna av ideella aktörer genom den arbetsmarknadssatsning som Ungdomsstyrelsen ansvarade för. De projekt som startade bedömdes bland annat ha skapat en ingång för samlad hjälp för unga. De hade även lyckats nå grupper av unga som inte fångas upp av kommunernas ordinarie verksamheter. De instanser som deltog hade också förbättrat sitt samarbete. Till skillnad från kommunala centrum övergick de ideella dock inte till att bli ordinarie verksamheter (Ungdomsstyrelsen 2008b). Huvudidéen bakom navigatorcentrum är att ge unga en plats att gå till där så många myndigheter, verksamheter och organisationer som möjligt 32

35 är samlade. Tanken bakom satsningen var att unga inte ska behöva bli hänvisade fram och tillbaka mellan verksamheter. Därför bör flera aktörer samlas på ett ställe där de kan utforma ett mer gemensamt arbete kring unga. Med ett förbättrat samarbete kan dubbelarbete också undvikas. Att finnas på en fysisk plats kan underlätta och skapa fler kontaktytor både för unga och för de aktörer som samlas där. Navigatorverksamheten ska rymma en bredd av kompetenser, för att kunna möta och uppmärksamma ungas individuella behov. aktiviteter. I detta mellanrum hamnar de arbetslösa personer som kommunen anser stå till arbetsmarknadens förfogande men som av olika skäl inte får stöd av Arbetsförmedlingen. Liknande problem har noterats gällande Försäkringskassan både gentemot Arbetsförmedlingen och gentemot kommunerna. Mot denna bakgrund föreslog SKL en ökad samordning, och att samhällets olika aktörer inom arbetsmarknadspolitiken ska vara samlade i en gemensam lokal. En dörr in en gemensam ingång Även Sveriges Kommuner och Landsting (2008a) har föreslagit en förändring i organiseringen av arbetet kring arbetslösa. De menar att Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, hälso- och sjukvården samt kommunerna på olika sätt ska bidra till att arbetslösa närmar sig arbetsmarknaden. Genom åren har dessa verksamheter blivit alltmer specialiserade och därigenom har de utvecklat en särskild kompetens på sina områden. Samtidigt har specialiseringen ibland försämrat överblicken över människors och arbetsmarknadens behov. Det saknas en god samordning av de olika försörjningssystemen hos arbetslöshetsförsäkring, försäkringskassa och kommuner. Sveriges Kommuner och Landsting har beskrivit hur kommunerna från och med 1990-talet har tagit ett allt större ansvar för arbetsmarknadsinsatser. Med det har kommunernas utgifter på området också ökat. Gränserna mellan social- och arbetsmarknadspolitik har också blivit mindre tydliga. Sveriges Kommuner och Landsting menar att ett mellanrum har skapats mellan Arbetsförmedlingens och kommunernas socialtjänsters 33

36 KAPITEL 4 34

37 Samverkan kring en väg in och flera vägar ut Erfarenheter från navigatorcentrum För att lättare kunna utbyta erfarenheter bildade nio kommuner 2007 Nationella nätverket Navigatorcentrum. De har gemensamt påpekat brister i samhällsstödet utifrån ungas perspektiv. Bland annat har de lyft fram problem med regler inom Arbetsförmedlingen som gör att unga måste vänta i tre till sex månader för att få exempelvis praktik eller arbetsmarknadsutbildning. Arbetsmarknadsutbildning och coachning i jobbsökande och praktik skulle vara mer effektiva i ett tidigare skede. Ett annat problem är att unga måste vara registrerade som öppet arbetslösa för att kunna få hjälp från Arbetsförmedlingen. Om de exempelvis har en praktikplats anordnad av kommunen bedöms de inte stå till arbetsmarknadens förfogande och får därför inte delta i några insatser. Nationella nätverket Navigatorcentrum påpekade den motsägelsefulla slutsats som detta leder till: Alltså bedöms en ungdom som befinner sig på en arbetsplats som längre från arbetsmarknaden än en ungdom som är passivt arbetslös (Nationella nätverket Navigatorcentrum 2008, s. 6). I detta avsnitt presenteras Nationella nätverket Navigatorcentrum och de enskilda navigatorcentrum som ingår i nätverket. Underlaget bygger på en utvärdering som har initierats av Nationella nätverket Navigatorcentrum (2009). Nationella nätverket Navigatorcentrum Nationella nätverket Navigatorcentrum startade 2008 för att underlätta för de olika navigatorcentrumen att samverka. I nätverket finns i dag följande navigatorcentrum: Motala (Ung resurs), Norrköping, Sala (Ung start), Trelleborg, Helsingborg, Flen (Duellen), Fagersta-Norberg-Skinnskatteberg, Västerås (Arenan) och Östersund. Nätverket har anordnat fyra träffar per år. Dessa träffar upplevs av de medverkande som givande och berikande och som en möjlighet att tillsammans söka kunskap och metoder samt utbyta idéer och erfarenheter. Nätverket fungerar som ett stöd för de enskilda verksamheterna och är en stark knytpunkt. De olika navigatorcentrumen arbetar tillsammans för att ge unga bättre kännedom om arbetsmarknaden och samhället så att de blir bättre förberedda på dess krav. De söker alla långsiktiga lösningar och har tagit fram en metodik med ett ungdomsperspektiv. Gemensamt för alla navigatorcentrum är att fokus ligger på individen, vilket kräver samverkan mellan olika samhällsinstanser. Denna samverkan förbättrar handläggningen vilket bidrar till ett positivt resultat. Detta ställer också höga krav på navigatorcentrums medarbetare, vilka ska vara personer med ett genuint intresse och engagemang för unga. Nedan presenteras de olika navigatorcentrum som ingår i det nationella nätverket. Foto: Fredric Otterström. 35

38 Navigatorcentrum Arenan i Västerås Västerås var en av de första kommunerna som startade ett navigatorcentrum. Arenan startade år Verksamheten hette då Navigatorcentrum. Sedan 2008 är Arenan en permanent etablerad kommunal verksamhet knuten till utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden i Västerås. Arenan är välkänd och erkänd av de aktörer inom kommunen som vänder sig till unga. Arbetet sker genom sektorövergripande samverkan och det kommunala uppföljningsansvaret inom Västerås är knutet till verksamheten. De anställda använder sig av en uppsökande metod där de kontinuerligt sammanställer register över unga under 20 år som varken studerar eller arbetar, och därefter kontaktar dessa. Administrationen sköts via skoldatabasen Extens. Målgruppen innefattar förutom alla unga som omfattas av det kommunala uppföljningsansvaret även de elever i grundskolan som inte har behörighet till gymnasiestudier samt gymnasielever på det individuella programmet. I grundskolan träffar Arenan alla obehöriga elever för coachningssamtal i förebyggande syfte, då ett av huvuduppdragen är att ansvara för alla placeringar på olika individuella program. Tillsammans med aktuella elever i grundskolan upprättar Arenan individuella underlag för studieplaner som sedan ligger till grund för skolplaceringarna. Ambitionen är att vara en bro från grundskolan till gymnasieskolan eller annan sysselsättning för framförallt obehöriga grundskoleelever. Arenan har också ansvar för kommunens heltidspraktikanter. Eftersom Arenan har mandat att avgöra vad som räknas som heltidspraktik kan de anpassa åtgärderna till vars och ens unika behov. Då Arenan tillhör arbetsmarknadsnämnden i Västerås har man ett tydligt arbetsmarknadsperspektiv. Slutligen fungerar verksamheten som en resurs för de övriga myndigheter, verksamheter och aktörer som arbetar med unga. Arenan har en hemsida där unga kan få information om verksamheten, men man kontaktar även unga via brev eller telefon och erbjuder sina tjänster. Unikt för Arenan i Västerås är samarbetet med grund- och gymnasieskolor. Förhållningssättet som genomsyrar verksamheten är tilltron till unga, och mycket arbete investeras i enskilda samtal där man värdesätter och plockar fram ungas tillgångar. Arenan i Västerås har åtta anställda med vitt skilda kompetenser (som beteendevetare, gymnasielärare, arbetsmarknadskonsulenter och studie- och yrkesvägledare), vilket man betraktar som en förutsättning. Navigatorcentrum Ung resurs i Motala Ung resurs i Motala startade 2005 och är sedan 2008 en permanent verksamhet finansierad av socialnämnden och bildningsnämnden. Under finansierades Ung resurs även av samordningsförbundet, varför man har kunnat utöka personalstyrkan. Personalen består i dag av socialsekreterare, arbetsmarknadshand-läggare, pedagoger och arbetsförmedlare. Samtliga är anställda av sina respektive myndigheter men sitter i gemensamma och lättillgängliga lokaler tillsammans med andra verksamheter som unga kan ha nytta av. Ung resurs syfte är att motverka Motalas ungdomsarbetslöshet. Målgruppen är unga mellan 16 och 24 år som är i eller som riskerar att hamna i utanförskap och som tillhör kommunens ansvarsområde. Den metodik som Ung resurs använder utgår från fyra ord: hitta, gräva, lotsa och aktivera. Hitta: Uppsökande verksamhet, förmedling via gymnasieskolor, socialförvaltningen, öppenvård och arbetsförmedling, annonsering, drop-in för både unga och deras anhöriga. 36

39 Gräva: Samtal, kartläggning och utredning. Lotsa: Vägledning, coachning och rådgivning (inom utbildning, socialtjänst, ungdomshälsa och arbetsmarknad). Aktivera: Arbete, studier och praktik. För att undvika rundgång mellan olika instanser initierar och organiserar Ung resurs de kontakter som kan underlätta ungas väg till arbete, utbildning och försörjning. Man använder sig bara av befintliga verksamheter, eftersom man vill undvika att skapa parallella organisationer. Ung resurs har förutom det övergripande uppdraget även ansvar för: Kommunens uppföljning, att hitta välfungerande metoder för att fånga in, motivera och erbjuda unga aktiviteter och möjligheter som utgår från deras individuella behov, att tillsammans med socialtjänsten verkställa det oavlönade arbetet inom lagpåföljden ungdomstjänst, att tillsammans med skola och socialtjänst kombinera studier och sysselsättning som en viktig del i att skapa hemmaplansalternativ för unga år som ett alternativ till placering via socialtjänsten, att medverka i utvecklingen av ungdomshälsan, att ansvara för och arbeta fram metoder för att aktivera unga med försörjningsstöd, att arbeta fram insatser för att stödja ensamkommande unga flyktingar år, att enligt uppdrag från samordningsförbundet arbeta med verksamheter som motverkar utanförskap, bidragsberoende och sjukskrivning för unga vuxna år i kommunerna Vadstena och Motala, att utföra uppdrag från Arbetsförmedlingen som rör åldersgruppen år. Navigatorcentrum i Helsingborg Under 2005 gjorde Helsingborgs stad en kartläggning av den grupp av unga som inte studerar, arbetar eller har någon annan känd sysselsättning. Den visade sig att så många som över 300 unga i åldern år tillhörde gruppen unga utanför. Mot bakgrund av detta och det statliga betänkandet Unga utanför (SOU 2003:92) beslutade kommunen att starta ett navigatorcentrum i Helsingborg. Navigatorcentrum arbetar med unga mellan 16 och 24 år och har två övergripande syften: att skapa förutsättningar för jämlika ekonomiska och sociala levnadsvillkor för unga, samt att säkerställa att personer inte skickas runt mellan olika system och myndigheter. Ytterligare syften är att öka andelen unga som fullföljer sina gymnasiestudier samt att på sikt minska ungdomsarbetslösheten. Navigatorcentrum är ett gränsöverskridande samarbete under tre förvaltningar: skol- och fritidsförvaltningen, socialförvaltningen och utvecklingsnämndens förvaltning. I samarbetet ingår även Arbetsförmedlingen, psykoterapimottagningen Unga vuxna samt studie- och yrkesvägledare inom både gymnasieskolan och den kommunala vuxenutbildningen. Navigatorcentrum startade sin verksamhet den 1 februari 2007 och hade i september 2009 haft totalt besö- 37

40 kare varav har coachats. Navigatorcentrum har delansvar för det kommunala uppföljningsansvaret i Helsingborg. Skolförvaltningen har det administrativa ansvaret och navigatorcentrum det operativa. Det innebär att coacherna aktivt söker upp och följer upp unga via telefon, e-post, Facebook och hembesök. Navigatorcentrum i Helsingborg är öppet för alla unga mellan 16 och 24 år. Vissa unga som kommer till verksamheten blir slussade via arbetsförmedling, socialtjänst, skolhälsa och andra instanser medan andra uppsöker verksamheten på egen hand. På navigatorcentrum arbetar tre coacher och en enhetschef, och de erbjuder bland annat coachning, kontaktetablering, vägledning, och hjälp med att söka arbete och skriva CV. I nätverkets utvärdering av navigatorcentrum (2009), beskrivs fördelarna med verksamheten: För ungdomarna som besökt navigatorcentrum har frivilligheten, öppenheten och det positiva personliga mötet varit de mest påtagliga i beskrivningarna av arbetssättet. De har verkligen känt sig välkomna och bemötta på ett seriöst sätt. Man har blivit tagen på allvar och coacherna ger känslan av att vilja ge individuell hjälp. De insatser som erbjuds är utformade efter individens behov och utgår från en helhetsbild av den unga, som tar hänsyn till ekonomi, sysselsättning, självbild och relationer. Möjligheten att vända sig till något annat än en myndighet upplever många som något positivt. Navigatorcentrum i Trelleborg Navigatorcentrum i Trelleborg har funnits sedan 2008 och är en permanent verksamhet som riktar sig till unga mellan 16 och 24 år. Den huvudsakliga verksamheten i Trelleborg står på tre ben: det kommunala uppföljningsansvaret arbetsmarknadsplanering för unga mellan 18 och 24 år drop in-verksamhet varje dag klockan Navigatorcentrums lokaler ligger centralt och fristående från övriga myndigheters. Yrkeskompetensen på navigatorcentrum är bred, för att man bättre ska kunna bemöta en heterogen grupp unga. På navigatorcentrum arbetar en enhetschef, fyra ungdomsutvecklare, en praktiksamordnare, en studie- och yrkesvägledare och en arbetsförmedlare (en dag i veckan). Där finns också kontaktpersoner från ungdomsmottagningen, frivården, Polisen och Försäkringskassan. Dessa kontaktpersoner är främst till för att vägleda unga genom de byråkratiska system som kan upplevas som problematiska. En viktig del av navigatorcentrum i Trelleborgs arbete är att hitta unga som inte finns i andra system, varför man strävar efter att finnas och synas där unga befinner sig, som på internetforumen Facebook och Twitter. På så sätt vill man göra det lättare för unga att själva ta kontakt. För att verksamheten ska vara öppen och transparent skickar man varje fredag ut ett nyhetsbrev där man beskriver vad som hänt och vad som kommer att 38

41 hända under nästkommande vecka. Detta har visat sig vara ett bra sätt att nå politiker, tjänstemän, föräldrar, unga och andra medborgare. Navigatorcentrum i Trelleborg arbetar både med gruppaktiviteter, där unga får möta andra unga och på så vis hjälpa varandra, och individuella samtal med personalen. Andra aktiviteter som navigatorcentrum i Trelleborg arbetar med är: administrationen av kommunala sommarjobb Europeisk volontärtjänst projekt genom Europeiska socialfonden projekt genom Trelleborgs samordningsförbund Unga samhällsentreprenörer en årlig ungdomsvecka. Navigatorcenter i Norrköping Norrköpings Navigatorcenter startade i september 2007, med Ungdomsstyrelsen och Norrköpings samordningsförbund som finansiärer. Det är ett samverkansprojekt mellan studieförbundet Sensus och Destination arbete, en enhet inom Norrköpings kommuns arbetsmarknadskontor. Syftet med Navigatorcenter i Norrköping är att med samordnade samhällsresurser hjälpa unga till sysselsättning och försörjning. Målgruppen är unga mellan 16 och 24 år, och främst de som har det svårast att ta sig in på arbetsmarknaden och vidare ut i samhället. Dessa behöver ett mer individuellt anpassat stöd än vad som vanligen erbjuds inom kommunens och arbetsförmedlingens ordinarie verksamheter. Navigatorcenter i Norrköping har ingen egen daglig verksamhet utan fungerar som en länk mellan olika aktörer och verksamheter, så att unga på snabbast möjliga sätt kan nå fram till studier, sysselsättning och försörjning. Som stöd för unga som är klara att gå ut på arbetsmarknaden använder Navigatorcenter en så kallad jobbjaktsmetodik, där man kartlägger arbetsmarknaden och behovet av arbetskraft. Navigatorcenter arbetar med att förbättra samverkan mellan olika instanser som unga kan komma i kontakt med, som socialtjänsten, ekonomiskt bistånd, frivården, ungdomsboendet, gymnasieskolor, Arbetsförmedlingen och ungdomshälsan. Detta sker främst genom Navigatorcenters referensgrupp som fungerar som ett forum för att sprida information och kunskap mellan samtliga aktörer, och dessutom diskutera specifika individer. Navigatorcenter i Norrköping består av en arbetskonsulent från arbetsmarknadskontorets Destination arbete samt två samordnare från Sensus studieförbund. De finns i Sensus lokaler i centrala Norrköping. Projektet är inne på det tredje och sista året med Sensus som huvudman och från och med år 2010 planerar man att driva verksamheten inom Destination arbete. Navigatorcentrum Duellen i Flen Duellen startade i oktober 2007 som ett samarbetsprojekt mellan Flens kommun, Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan och landstingets psykiatriska öppenvård. Syftet med Duellen är att skapa en modell för samverkan mellan myndigheterna kring unga som varken arbetar eller studerar. En tidigare kartläggning visade att målgruppen var aktuell hos flera myndigheter och man insåg att man behövde ha ett nära organiserat samarbete med en tydlig ansvarsfördelning och med de unga i fokus för att kunna möta dem på bästa sätt. 39

42 Duellen vänder sig till unga och vuxna mellan 16 och 30 år som haft kontakt med socialförvaltningen, Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan eller den psykiatriska öppenvården. Duellen får även en förteckning från gymnasieskolan och kontaktar de unga som inte studerar och som omfattas av kommunens uppföljningsansvar. Duellen styrs av en lokal samverkansgrupp. I denna grupp finns chefer och samordnare från kommun, landsting, arbetsförmedling och försäkringskassa. Utöver dem finns en handläggargrupp med deltagare från varje inblandad organisation eller myndighet. I de fall då handläggarnas befogenheter inte är tillräckliga lämnar de ärendena vidare till den lokala samverkansgruppen. Duellen erbjuder ett motivationsprogram där deltagarna får möjlighet att under sex veckor lära sig att skriva CV och personliga brev, söka arbete och informera sig om olika vägar till arbete och studier. Programmet är oftast ett första steg i Duellen, och efteråt kan deltagarna gå vidare till praktik, arbetsprövning eller till att komplettera sina gymnasiebetyg. Oavsett viken aktivitet deltagaren väljer fortsätter de individuella samtalen. Duellen använder coachning som metod, i syfte att hjälpa var och en att själv finna lösningarna och svaren på sina problem och hinder. Metoden handlar om att tydliggöra hur individen själv förhåller sig till sin situation snarare än att motivera och ge goda råd. Navigatorcentrum Fagersta- Norberg-Skinnskatteberg Navigatorcentrum Fagersta-Norberg-Skinnskatteberg startade Norbergs och Skinnskattebergs kommuner, Arbetsförmedlingen, Norra Västmanlands utbildningsförbund samt projektmedel finansierar verksamheten i dag. Navigatorcentrum Fagersta-Norberg-Skinnskatteberg drivs av en projektledare och en styrgrupp som består av chefer från Norra Västmanlands utbildningsförbund, gymnasieskolans individuella program, Arbetsförmedlingen, arbetsmarknadsavdelningarna i Fagersta och Skinnskattebergs kommuner, arbetslivsenheten i Norbergs kommun samt koordinatorn för skola och näringsliv. Navigatorcentrum ligger organisatoriskt under socialförvaltningen i Fagersta kommun. Navigatorcentrum har egna lokaler i samma hus som övriga arbetsmarknadsinriktade verksamheter. Målgruppen är unga mellan 16 och 25 år, dock främst de under 20 år. Till verksamheten kommer unga från Arbetsförmedlingen och från kommunernas socialtjänster och arbetsmarknadsavdelningar. Unga som inte finns inskrivna i Norra Västmanlands utbildningsförbund erbjuds också att komma till Navigatorcentrum. Projektet har en egen hemsida och unga kan skicka e-post eller chatta med personal på Navigatorcentrum. Man ordnar även öppet hus för besökande. Syftet med verksamheten är att genom samordnad kompetens erbjuda unga individuellt anpassad hjälp och motivera dem till utbildning eller arbete. Man har formulerat följande mål för verksamheten: Unga som inte börjar eller hoppar av gymnasiestudier ska fångas upp och få en individuell planering och erbjudas hjälp på vägen till egen försörjning. 40

43 Av de unga som har försörjningsstöd ska minst hälften ha ett arbete inom sex månader och resten ha gått vidare till studier eller rehabilitering. Verksamheten har även två övergripande mål, där det ena är att bidra till ungas framtidstro och tro på sin egen förmåga att försörja sig. Det andra övergripande målet är att samverkan ska ske med samhällets samlade resurser i Fagersta, Skinnskattebergs och Norbergs kommuner och göra valmöjligheterna inom arbetsmarknaden synliga för unga och för näringslivet. Verksamheten har utvecklat ett åttaveckorsprogram som syftar till att stärka deltagarnas självkänsla och självförtroende. Ett samarbete mellan Norra Västmanlands utbildningsförbund och ett företag har resulterat i ett alternativt utbildningsprogram för tio personer kontinuerligt under året. Unga skriver in sig på ett individuellt gymnasieprogram och kombinerar två dagars teoretiska studier med tre dagars praktik. De elever som inte sköter de teoretiska studierna får inte behålla praktikplatsen. Utbildningen pågår under en till två terminer och syftar till att eleverna ska få betyg i kärnämnena och intyg från företaget om att de kan utföra enklare industriarbeten. Navigatorcentrum Ung start i Sala Ung start i Sala har funnits sedan 2007 och har under årens lopp finansierats av Allmänna arvsfonden, Sala kommun och Ungdomsstyrelsen. I dag befinner sig Ung start i sitt tredje projektår och finansieras av Allmänna arvsfonden och arbetsmarknadsenheten i Sala. Sala kommun står som projektets huvudman. I Sala kommuns handlingsplan står fastslaget att man under det tredje projektåret ska verka för att Ung start ska bli en permanent verksamhet i kommunen. Huvudsyftet med navigatorcentrum i Sala är att genom samverkan underlätta för unga att komma in på arbetsmarknaden. Projektet var till en början inriktat på att hjälpa unga att söka sommarjobb och under det arbetet såg man svårigheterna och problematiken som unga står inför i inträdet till arbetsmarknaden. Det ledde till att navigatorcentrum påbörjade sin nuvarande verksamhet i Sala. Målet med verksamheten är hjälpa unga att finna vägar till försörjning. Verksamheten vänder sig till unga mellan 16 och 25 år, och Ung start arbetar även med det kommunala uppföljningsansvaret. För att skapa ett gott samarbete med andra aktörer finns en styrgrupp med representanter från Arbetsförmedlingen, enheten för vuxnas lärande, Företagarna i Sala, representanter från gymnasieskolan med elevråd och rektorer samt vård- och omsorgsförvaltningen. Styrgruppen fungerar som ett forum för diskussion om viktiga frågor som berör projektet. Verksamheten vänder sig till unga som går på det individuella programmet, unga som själva söker sig till navigatorcentrum och unga som söker sommarjobb samt till företag som är villiga att ta emot unga. Genom volontärtjänstprogrammet inom Ung och aktiv i Europa erbjuds unga möjligheter att arbeta utomlands. Ung start är godkända som samordnande organisation för detta projekt, som står under EU- 41

44 kommissionen, vilket innebär att man kan sända unga men också ta emot unga från andra länder. Navigatorcentrum i Sala strävar efter att sätta unga i fokus och hjälpa unga att få den hjälp de behöver av rätt person. Därigenom kan navigatorcentrum fungera som en vägvisare till andra aktörer som arbetar med unga. Navigatorcentrum i Sala arbetar med många olika metoder och försöker att arbeta så gränsöverskridande som möjligt. De övergripande metoderna är kartläggning av individer, informationsspridning om arbete och studier, coachning inför möten med potentiella arbetsgivare, hjälp med att skriva CV, kontaktskapande med företag samt andra individuellt anpassade insatser. Handledarna på navigatorcentrum i Sala tar kontakt med företag tillsammans med deltagarna för att hjälpa dem att förstå hur arbetsmarknaden fungerar och målsättningen är att deltagarna ska lära sig att på egen hand söka kontakt för eventuella arbetstillfällen eller praktikplatser. Navigatorcentrum i Sala är centralt beläget i en fristående lokal i nära anslutning till övriga aktörer som arbetar med målgruppen. Navigatorcentrum i Östersund Navigatorcentrum i Östersund har sin upprinnelse i ett projekt som startade hösten 2006 med syfte att erbjuda unga en väg in. Samtidigt beviljades kommunen medel från Ungdomsstyrelsen för att utveckla ett kommunalt navigatorcentrum. Detta resulterade i en ESF-ansökan som beviljades i oktober Projekttiden är Navigatorcentrum i Östersund arbetar med unga mellan 16 och 25 år som står utanför arbete och utbildning och vill vara en plats dit dessa kan vända sig. Navigatorcentrum är även en arena där olika instanser kan samverka, definiera utvecklingsbehov och bilda synergier. Med nya metoder och modeller vill man förkorta vägen till egen försörjning och göra arbetet med gruppen effektivare. Målet med projektet är att öka arbetskraftsutbudet bland unga och under tre år ska 660 unga passera genom verksamheten. Av dessa ska 70 procent gå vidare till arbete, studier eller andra planerade aktiviteter, samt öka sin anställningsbarhet. Östersunds kommun är projektägare och Arbetsförmedlingen och Jämtlands gymnasieförbund är medfinansiärer. Anställda i projektet är en projektledare, en administratör och fyra coacher. Knutna till projektet på hel- eller deltid är även åtta övriga personer: arbetsförmedlare, socialsekreterare, vägledare från individuella programmet och vuxenutbildningen samt integrationshandläggare. Verksamheten ligger centralt i Östersund. Lokalen är lättillgänglig och dörren för spontanbesök är öppen varje eftermiddag. Unga kommer till navigatorcentrum genom socialtjänstens försörjningsstödsgrupp, avhopp från gymnasiet, Arbetsförmedlingen, tips från samverkanspartners och drop in-besök. Till navigatorcentrums uppgifter hör också det kommunala uppföljningsansvaret. Unga söks upp via telefon alternativt via post. Navigatorcentrum erbjuder deltagarna coachnings- och vägledningssamtal, jobbsökaraktiviteter, hjälp med kontakter, praktikplatser och utbildningsmöjligheter. Navigatorcentrum i Östersund är ett Eurodeskkontor, där information finns om hur man kan studera, arbeta och praktisera i övriga Europa. Europeisk volontärtjänst fungerar som ett dragplåster till hela verksamheten och är för många unga inkörsporten till navigatorcentrums övriga verksamhet. 42

45 Metoderna och ungdomsperspektivet Det gemensamma syftet för alla navigatorcentrum är att lotsa unga som står utanför utbildning och arbete i rätt riktning. Inom Nationella nätverket Navigatorcentrum arbetar man med förutsättningslösa samtal. Det handlar inte om att erbjuda färdiga lösningar, utan konstruktiva möten och samtal med unga, präglade av ömsesidig respekt och tålamod och att man anpassar åtgärderna efter individen. Man vill genom ett gott bemötande hjälpa unga att ta kontroll, makt och ansvar för sina egna liv. Genom denna metod läggs en grund hos individen utifrån vilken man kan arbeta mer konkret och målinriktat. Ett navigatorcentrum ska uppfylla två kriterier. Det första kriteriet är att kunna skapa ingångar och möjligheter till utbildning, jobb och nyföretagande på en fysisk plats. Det andra kriteriet är att minst tre instanser ska samverka. Detta kan innebära olika saker i de olika navigatorcentrumen. Ibland är exempelvis en arbetsförmedlare, socialsekreterare eller studie- och yrkesvägledare anställd på navigatorcentrum. I andra fall är man fortfarande anställd av sin basorganisation och arbetar utifrån den arbetsplatsens regelverk och metodik. Det är viktigt att navigatorcentrum skapar ett kontaktnät med nyckelpersoner på myndigheter och andra relevanta instanser. I somliga fall innebär det att alla samarbetspartner inte befinner sig på en och samma fysiska plats. Särskilt viktigt är kontaktpersonernas förhållningssätt till unga. Navigatorcentrums personal ska vilja hjälpa deltagarna snarare än att marknadsföra den egna verksamheten. Således försöker de skapa kontakter i verksamheter som är engagerade och drivande. På alla navigatorcentrum sker arbetet utifrån någon form av coachning eller samtal med unga. Det handlar om att möta unga på deras egna villkor, vilket alla navigatorcentrum lyfter fram. Vidare arbetar samtliga navigatorcentrum med lösningsfokuserade samtal för att hjälpa unga på rätt spår. Flera navigatorcentrum samarbetar med skolor och har kontakt med elevråd och rektorer. Det kommunala uppföljningsansvaret är fördelat olika i olika kommuner, men det vanligaste är att ansvaret ligger på gymnasieskolorna, där unga erbjuds en plats på det individuella programmet. Två av navigatorcentrumen har inte i uppdrag att följa det kommunala uppföljningsansvaret: Flen och Norrköping. De flesta navigatorcentrum har dock ett ansvar för den kommunala uppföljningen, då navigatorcentrum ska arbeta med unga under 20 år som varken studerar eller arbetar. Fagersta-Norberg-Skinnskatteberg har exempelvis det kommunala uppföljningsansvaret rent praktiskt, även om ansvaret formellt ligger hos socialnämnden. Eftersom det slutliga målet är att unga ska få till en meningsfull sysselsättning arbetar alla navigatorcentrum med att göra individuella handlingsplaner för unga utifrån deras egna möjligheter och behov. Tanken med handlingsplanen är att den ska vara individuell och förankrad hos den som berörs av den. Navigatorcenter i Norrköping använder exempelvis en metod som de kallar jobbjakten. Jobbjakten utgår från att handledarna söker kontakt med företag gällande praktikplatser, vilka i framtiden ska kunna leda till en anställning. Metoden har blivit så framgångsrik att den spridits till andra navigatorcentrum genom det nationella nätverket, bland annat till navigatorcentrum i Sala. Navigatorcentrum i Trelleborg och Helsingborg erbjuder öppet hus varje vardag, så att unga kan komma dit och få hjälp, prata eller ställa frågor. Navigatorcentrum i Trelleborg försöker även finnas tillgängliga via sociala medier som unga utnyttjar. Detta är en nyskapande metod för att nå ut till unga på deras villkor och via deras egna forum. Även Navigatorcentrum i Motala arbetar 43

46 med att söka kontakt med unga via deras egna forum, genom uppsökande aktiviteter på platser där unga samlas, som caféer och restauranger. Denna uppsökande metod är värdefull för att skapa nya kontakter med unga, vilket är viktigt vid etableringen av ett nytt navigatorcentrum. Men framförallt handlar metoden om att visa att man är tillgänglig för och intresserad av unga. Utanförskapet är svårt att bryta utan adekvat hjälp, och det kan vara svårt för unga att komma in i sociala sammanhang och att få arbete eftersom de många gånger inte vet vart de ska vända sig. Navigatorcentrum utgår, till skillnad från många andra myndigheter, från individen. Definitionen av när unga är jobbklara eller aktivt arbetssökande tolkas olika, vilket kan bli problematiskt om en person anses vara jobbklar eller aktivt arbetssökande av den ena myndigheten men inte av den andra. Det gäller särskilt om personen har försörjningsstöd och när kommunen och arbetsförmedlingen inte tolkar de olika termerna på samma sätt. I en sådan situation kan navigatorcentrum fungera som en bro mellan de olika myndigheterna och arbeta för att ungas faktiska kompetens sätts i centrum och att begreppen blir begripliga och sätts in i ett sammanhang för unga. Unga vet inte alltid vad de vill studera eller arbeta med när de blir äldre och det är viktigt att det finns en fysisk plats dit man kan vända sig för att få vägledning i sådana frågor. Navigatorcentrum ska fungera som en katalysator för unga och hjälpa dem framåt. Det nationella nätverket har bidragit till att fler navigatorcentrum har öppnat och att ungdomsperspektivet och de framgångsrika metoderna förblivit prioriterade. De enskilda navigatorcentrumen har genom nätverket hjälpt varandra att finna lösningar på de hinder som verksamheterna möter. Inom nätverket förs en dialog om framgångsfaktorer och metoder, och sist men inte minst har nätverkets aktiviteter bidragit till att stärka legitimiteten för de enskilda navigatorcentrumen i deras egna kommuner. En dörr in en gemensam ingång SKL har föreslagit en ökad samordning, inom arbetsmarknadspolitiken och att berörda olika aktörer ska vara samlade i en gemensam lokal. Det huvudsakliga syftet är att skapa en samlad överblick över den enskildes behov och de insatser som genomförs. Att förena kunskap från olika aktörer beskrevs som en förutsättning för att kunna åstadkomma detta. Inom denna nya organisation skulle en central del av arbetet vara att man använde ett gemensamt bedömningsinstrument för individens anställningsbarhet. En-dörr-in ska vara en gemensam ingång för enskilda till de myndigheter som har ansvaret för att erbjuda olika insatser till arbetslösa i arbetsför ålder. Syftet är att få till en samlad organisation som kan lämna information, ge råd, erbjuda insatser och fatta nödvändiga myndighetsbeslut. Utifrån de målgrupper som angetts är det rimligt att En-dörr-in omfattar nuvarande Försäkringskassa, Arbetsförmedling, det kommunala ekonomiska biståndet inklusive det kommunala ansvaret för nyanlända och kommunala arbetsmarknadsenheter, d.v.s. de organ/myndigheter som arbetar med arbetslösa i arbetsför ålder. (Sveriges Kommuner och Landsting 2008a, s. 21) 44

47 Vissa initiativ hade redan tagits för gemensamma lokala kontor för Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan och Skatteverket på initiativ av dessa myndigheter själva. Kommunernas arbete verkade dock inte ha berörts av det initiativet. Sveriges Kommuner och Landsting (2008b) har lämnat en förfrågan till berörda departement om att möjliggöra för intresserade kommuner att inleda försöksverksamheter för det man kallar En dörr in. Under arbetet med denna rapport har Ungdomsstyrelsen samarbetat med SKL. Uppdraget ställer frågan om hur samhället utformar sitt totala stöd till unga som behöver hjälp för att komma in på arbetsmarknaden. I Fokus 08 (Ungdomsstyrelsen 2008a) har Ungdomsstyrelsen beskrivit hur rollerna och ansvaret är uppdelat. Där framgår att unga alltför ofta hamnar mellan stolarna och skickas runt mellan olika myndigheter. SKL har tagit upp samma problematik och gjort ett antal ställningstaganden. I en statlig utredning (SOU 2009:92) som presenterades i november 2009 föreslogs också att resursgrupper för personer är eller riskerar att hamna i utanförskap ska bildas i landets kommuner. I resursgrupperna ska kompetens från exempelvis socialtjänst, arbetsmarknadsnämnd, Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan samlokaliseras. Utredaren drog paralleller till liknande förändringar som redan har genomförts i Norge genom den så kallade NAV-reformen (Norsk Arbeids- og Velferdsforvaltning). Där har motsvarigheterna till Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan slagits samman till myndigheten Arbeids- og velferdsdirektoratet. En del av reformen innebär att denna nya myndighet samordnas med kommunernas socialtjänst på lokal nivå i ett gemensamt NAV-kontor. I stort sett alla kommuner har åtminstone ett sådant kontor. Där finns också så kallade minoritetsrådgivare som särskild hjälp för medborgare från andra länder. För att driva på i utvecklingen i Sverige föreslog utredaren att ett försöksprojekt med resursgrupper kunde genomföras i kommuner. 45

48 Sveriges Kommuner och Landstings ställningstagande Sveriges Kommuner och Landsting har antagit ett förslag om En gemensam ingång. Förslaget innebär en samorganisering på lokal nivå av Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan med kommunernas ekonomiska bistånd, arbetsmarknadsenheter och flyktingverksamhet. Syftet är att skapa en samordnad och effektiv myndighetsstruktur för personer med behov av flera olika insatser. SKL:s förbundsstyrelse har i april 2009 uttryckt en vilja att driva frågan och vidtagit åtgärder för att försöka få till stånd en försöksverksamhet. I en enkät till Sveriges kommuner år 2008 ansåg 90 procent av de kommuner som svarade att en sådan organisatorisk förändring behövs, och de var positiva till en samorganisering. Bakgrund I dag befinner sig en stor del av den arbetsföra befolkningen utanför arbetslivet. Även om alla medborgare ansvarar för sin egen försörjning behövs ett välutvecklat samhällsstöd. Ett sådant stöd måste utformas efter individens behov och inte efter vilka resurser eller åtgärder som respektive myndighet förfogar över. I framtiden kommer samhället att behöva omfattande resurser för att kunna erbjuda välfärdstjänster av god kvalitet, inte minst med tanke på kommande förändringar i åldersstruktur. För att dessa resurser ska kunna uppbådas måste så många som möjligt helst alla delta i arbetslivet och hjälpa till att finansiera välfärden. Då minskar samtidigt trycket på välfärdssystemen att trygga människors försörjning. Utmaningarna Dagens svenska välfärdssystem lider i hög grad av en sektorisering med stora organisationer och ökande specialisering. Myndigheter och huvudmän har motstridiga syften och skilda mål, instruktioner och handlingsplaner; ansvaret är uppdelat och oklart och man saknar gemensamma arbetsmetoder. Tid och energi går åt till att bevara och bevaka strukturer. På grund av bristande incitament för myndigheterna att ta ett gemensamt ansvar förmår man många gånger inte bistå individer med sammansatta behov. Följden blir att nödvändiga rehabiliteringsinsatser för att individer ska nå arbetsmarknaden uteblir eller försenas. För att komma tillrätta med dessa problem krävs enligt SKL en samordnad organisation som sätter den enskildes behov i centrum och har bättre förutsättningar för att lösa sammansatta problem. En ny organisation en gemensam ingång En enhetlig och samlad organisation kring frågor som rör arbete och självförsörjning måste ha som utgångspunkt det formella ansvar som i dag ligger på de olika myndigheter som i dag gemensamt har ansvar för att bistå behövande personer i arbetsför ålder. Den nya organisationen ska vara enkel, tydlig och helt inriktad på att öka arbetslösas möjligheter att förbättra sin anställningsbarhet. SKL:s förslag En gemensam ingång kan sammanfattas i tre punkter: 1. En lagstadgad grundorganisation ska finnas tillgänglig över hela landet. 2. Denna grundorganisation ska omfatta Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen samt det kommunala ekonomiska biståndet, det kommunala ansvaret för nyanlända och de kommunala arbetsmarknadsenheterna. 3. Det ska finnas möjligheter att lokalt lägga till ytterligare verksamheter via lokala avtal. Bygg på den samverkan som finns! Det finns flera goda exempel på samverkan. Dessa lever sin projekttid ut, men därefter finns oftast få incitament för att omforma samverkansprojekten in i en reguljär samverkande verksamhetsform. Navigatorcentrum är ett sådant exempel. Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan och kommunerna arbetade förtjänstfullt tillsammans, men när projekttiden var över lades samarbetena antingen ner eller drevs vidare enbart i kommunal regi. På några håll har Arbetsförmedlingen fortfarande kvar en begränsad roll. Den längst gångna samordningen av ekonomiska resurser för försäkringskassa, arbetsförmedling, kommuner och landsting sker i dag inom ramen för samordningsförbundet FINSAM (Finansiell samordning). Det är enligt SKL viktigt att dra nytta av de positiva erfarenheter som dessa former av samverkan har gett och ta med dem in i en bred och reguljär samverkan. Trots god vilja i varje enskild sektor har det inte etablerats någon långsiktig och stabil samverkan mellan myndigheterna. De politiska partierna i riksdagen måste enhälligt ställa sig bakom kravet på en ny, nationell samordnad organisation med ett samstämmigt mål, harmoniserade regler och gemensam finansiering. 46

49 Syfte och mål Målet för en ny organisation är att skapa en samordnad och effektiv myndighetsstruktur som kan ta emot alla individer som saknar arbete och behöver stöd för att hitta en försörjning. Huvuduppgiften för den samordnade myndigheten är att erbjuda insatser till dem som av olika skäl har behov av en personlig kontakt, men även att lämna information, ge råd och fatta nödvändiga myndighetsbeslut i rollen som det samlade myndighetskontoret på lokal nivå. Organisationen ska fungera som en gemensam ingång till individuella kartlägg-ningar och bedömningar samt därav föranledda åtgärder och insatser. Arbetet ska bedrivas med en helhetssyn över nuvarande sektorer och med individen i fokus för att kunna tillgodose var och ens unika behov. Genom att samla yrkesgrupper från olika myndigheter skapas en gemensam plattform och förutsättningar för ett enat synsätt. En ny, sammanslagen organisation medför därför även en förbättring av arbetet med grupper som inte direkt behöver insatser från flera myndigheter. En gemensam syn på individen En ny organisation med en gemensam ingång som arbetar för att inkludera människor på arbetsmarknaden kommer att behöva ett gemensamt sätt att bedöma individers möjligheter att förbättra sin arbetsmarknadsanknytning. Ett sådant instrument ska säkerställa att individen hamnat rätt i organisationen och får rätt stöd. Bedömningen kommer även att kunna ge vägledning i fråga om vilka insatser individen i fråga behöver för att bli anställningsbar. Den kan alltså användas för att lägga upp en handlingsplan för behandling, arbetsträning, utbildningar eller annat. Kommunernas roll Kommunerna har allt att vinna på en effektiv arbetsmarknad. Arbetslöshet skapar stora hål i kommunernas ekonomi genom att skatteintäkter sjunker och kostnader för ekonomiskt bistånd ökar. Kommunernas formella ansvar är dock begränsat, då arbetsmarknadspolitiken är ett statligt ansvar. Kommunerna ser brister i de statliga utbildnings- och sysselsättningsåtgärderna och ser ett ökat behov av ett helhetsperspektiv som sätter individen i centrum. Arbetsmarknadsfrågor bör dessutom ses som en del i en sysselsättningspolitik som också omfattar utbildnings, näringslivs- och socialpolitik, samtliga viktiga kommunala uppgifter. Sysselsättningsfrågor och arbetsmarknadsfrågor hör därför ihop, och i realiteten tar kommunerna ett stort ansvar för arbetsmarknadspolitiken genom att de medverkar till politikområdets utformning och insatser på lokal nivå. Vad gäller unga omfattas de av det kommunala uppföljningsansvaret (Skollagen 1 kap. 18 ), vilket innebär att hemkommunen löpande ska hålla sig informerad om hur de unga som fullgjort sin skolplikt men inte påbörjat någon form av gymnasieutbildning sysselsätter sig. Syftet är att dessa ska erbjudas lämpliga individuella åtgärder. Uppföljningsansvaret stärker ytterligare incitamenten för kommunerna att engagera sig inom arbetsmarknadspolitiken. 47 Starka skäl En gemensam ingång har potentialen att knyta upp många av de knutar som håller fast individer i arbetslöshet. En samorganiserad myndighet skulle förbättra stödet till de arbetslösa genom att göra välfärdsutbudet mindre splittrat. En samlad organisation med en bred kunskapsflora har tillgång till flera åtgärder och kan koordinera sina insatser för att ge rätt insats i rätt tid. Individen kommer därmed aldrig att bemötas med dina problem ligger utanför vår myndighets kompetens och hänvisas till en annan myndighet. Om och när ett område ligger utanför den enskilde handläggarens kompetens ska personen lotsas vidare in i organisationen för att få hjälp. Avslutande kommentarer I dag står över unga i åldern år utanför både arbetsmarknad och utbildningssystem. Unga möter samma problem som andra grupper på sin väg in i arbetslivet; olika aktörer ansvarar för olika delar och samordning saknas. Ungas tilltro till arbetsmarknadspolitiken urholkas när flera olika offentliga aktörer ägnar sig åt samma sak. De instanser som ska ägna sig åt att få fler unga i arbete bedriver dessutom ofta sin verksamhet utan att ta hänsyn till eller samarbeta med varandra. Detta trots att den enskilda många gånger är beroende av samtidiga insatser från flera håll för att kunna förbättra sina möjligheter till anställning. Genom att skapa en ny organisation där myndigheter och organisationer inte bara samlokaliseras utan även arbetar tillsammans över myndighetsgränserna kan arbetet effektiviseras. Unga slipper att skickas mellan olika myndighetspersoner och åka i den byråkratkarusell som bara försämrar förtroendet för samhället. En gemensam organisation är en viktig förutsättning för att förbättra stödet till arbetslösa. Det är dock inte tillräckligt. Organisationen måste ha en ny syn på den enskilde och på sitt ansvar för att stärka människors arbetsmarknadsanknytning. För att skapa en sådan syn krävs utbildningsinsatser och en tydlig styrning. Samverkan är inte på något vis en ny idé, och inte heller samorganisering. Bland annat Norge och Danmark har genomfört reformer i enlighet med det som SKL har ställt sig bakom. Samverkan är ett väl etablerat begrepp i Sverige och en statlig utredning har tillsatts med just samverkan som tema. Denna utredning tar även upp samorganisering liknande En gemensam ingång och har i ett delbetänkande ställt sig positiva till försöksverksamhet. SKL tror att detta är rätt väg att vandra om vi ska kunna ge makthavarna i regering och riksdag bästa möjliga beslutsunderlag. SKL November 2009

50 KAPITEL 5 48

51 Arbetet med unga som varken arbetar eller studerar i de 21 kommunerna med lokala utvecklingsavtal I detta avsnitt beskrivs vilken information kommunerna har tillgänglig kring unga som varken arbetar eller studerar. Vidare beskrivs hur kommunerna har organiserat arbetet att få dessa unga att gå till studier, arbete, praktik eller eget företagande. Därefter presenteras resultat från verksamheter och projekt följt av kommunernas tankar och önskemål inför framtiden. Metod För att kartlägga arbetet i de aktuella kommunerna skickade Ungdomsstyrelsen en förfrågan (se bilaga 3) till samtliga kommuner som har ett lokalt utvecklingsavtal. I Göteborg, Malmö och Stockholm riktades förfrågan i stället till de stadsdelar som omfattas av eller innehåller ett område som omfattas av ett utvecklingsavtal. I några fall omfattas endast en del av en större stadsdel, och då skickades förfrågan till stadsdelen. Så var fallet i Gunnared (Gårdsten), Lärjedalen (Hjällbo) samt Biskopsgården (Norra Biskopsgården) i Göteborg, samt i Stockholmsområdena Rinkeby- Kista (Husby och Rinkeby), Enskede-Årsta-Vantör (Rågsved) och Spånga-Tensta (Tensta). Samtliga kommuner svarade på Ungdomsstyrelsens förfrågan. I de tre storstäderna svarade 10 av 12 tillfrågade stadsdelar. I vår tolkning av uppdraget har Ungdomsstyrelsen inte avgränsat sig till det arbete som bedrivs med koppling till den urbana utvecklingspolitiken och de lokala utvecklingsavtalen. I stället har vi velat undersöka vad kommunerna tillsammans med andra aktörer gör för att unga som varken arbetar eller studerar ska gå vidare till studier, arbete, praktik eller eget företagande. Därför skickades en förfrågan till kommunernas arbetsmarknadsenheter (eller motsvarande förvaltningar). Vidare fick mottagarens förvaltningsledning, politiska ledning samt samordnaren för det lokala utvecklingsavtalet information om undersökningen. Vår bedömning var att arbetsmarknadsenheterna borde ha en god inblick i det aktuella området. Dock hade resultaten möjligen blivit något annorlunda om förfrågan hade riktats till någon annan förvaltning inom kommunen. Frågorna formulerades utifrån Ungdomsstyrelsens regeringsuppdrag (se bilaga 1). På grund av den korta utredningstiden fick kommunerna en relativt kort svarstid till sitt förfogande. Några av frågorna var detaljerade och krävde sannolikt samarbete mellan olika verksamheter för att kunna besvaras. Den begränsade svarstiden har gjort att kommunerna inte haft möjlighet att göra några mer djupgående sammanfattningar och analyser. Det gör att materialet framför allt kan ses som en indikation på vilken information kommunerna och stadsdelarna har lättillgänglig. Med andra ord kan kartläggningen inte ses som en heltäckande beskrivning av det arbete som pågår. Några kommu- Foto: Lisa Nilsson. 49

52 ner har också påpekat att de på grund av den korta svarstiden har haft begränsade möjligheter att ge fullständiga svar på frågorna. Möjligen hade en ökad svarstid kunnat ge mer utförliga svar. I samband med svaren på Ungdomsstyrelsens förfrågan har en del svarande förvaltningar ändå tagit fram särskilda uppgifter. Några har samarbetat med andra förvaltningar och myndigheter för att besvara frågorna. Ungdomsstyrelsens uppdrag gäller unga mellan 16 och 25 år vilket gjorde att frågorna ställdes på ett sätt som i vissa fall gör det oklart i vilken mån personer som är 25 år har inkluderats i svaren. I efterhand kan vi konstatera att det hade varit önskvärt att i förfrågan vara tydligare med att uppgifterna som önskades var de som rörde unga till och med 24 års ålder. Flera använde också uppgifter från Arbetsförmedlingen och dessa rör unga upp till och med 24 år. Denna otydlighet förändrar dock inte den övergripande bilden av vilken information kommunerna har att tillgå. Tillgänglig information Vilken kunskap finns då lokalt om unga mellan 16 och 25 år som varken arbetar eller studerar? Kommuner och stadsdelar fick beskriva vilken information de har tillgänglig om gruppen. En tendens är att de på grund av uppföljningsansvaret verkar ha större kunskap om unga år än om de som är äldre. Som framgår längre fram i rapporten upplever dock flera som arbetar med uppföljningsansvaret att det är svårt att informera sig om samtliga unga. Var finns kunskapen? Kunskapen om unga år är ofta uppdelad mellan olika aktörer. Flera kommuner och några stadsdelar säger att uppgifter om gruppen finns spridda inom de olika verksamheter som på olika sätt kommer i kontakt med unga. Arbetsförmedling, socialtjänst, utbildningsförvaltning med flera har kunskap om de unga som finns inom deras respektive arbetsområden, men kunskapen verkar inte finnas samlad någonstans. Det finns också påpekanden om att sekretessregler utgör ett hinder för att dela information om unga och vilka insatser som görs för dem. Det finns exempel på erfarenhetsutbyte och försök att stärka kunskapsutbytet mellan olika verksamheter. Inom ramen för uppföljningsansvaret är det vanligt att utbildningsförvaltningen som ofta har det övergripande ansvaret informerar andra berörda förvaltningar om vilka unga som går i gymnasiet, vilka som inte har antagits till sådan utbildning och vilka som har avbrutit sina studier. Sådana förteckningar kan sedan stämmas av mot exempelvis kommunens folkbokföringsregister för att se vilka unga som faller under den egna kommunens ansvar. I Stockholm har stadsdelarna exempelvis tillgång till en förteckning som sammanställs av den enhet som arbetar med uppföljningsansvaret 50

53 centralt i kommunen. I den finns de personer i gymnasieåldern som är folkbokförda i staden men inte läser på gymnasiet. I Haninge kommun finns ett ungdomsteam som arbetar riktat mot personer i åldern år som varken arbetar eller studerar. Där har personal samorganiserats för att samla in och dela information om dessa unga. I samarbetet ingår personal från Arbetsförmedlingen och kommunens arbetscentrum samt en studie- och yrkesvägledare från ett gymnasium. Vad vet man? Kommunerna och stadsdelarna fick även uppge det totala antalet unga i kommunen eller stadsdelen samt antalet unga utanför arbete och utbildning. På frågan om det totala antalet unga år uppgav drygt hälften av kommunerna en uppgift, som i flera fall baserades på uppgifter från Statistiska centralbyrån. Av de övriga gjorde några uppskattningar medan andra svarade att sådana uppgifter inte fanns tillgängliga. Fyra kommuner besvarade inte frågan. Samtliga stadsdelar svarade på frågan. Stadsdelarnas uppgifter verkade vara hämtade från Statistiska centralbyrån eller stadens befolkningsregister. Ett par stadsdelar gjorde i stället uppskattningar av ungdomsgruppens storlek. Betydligt färre kunde ge några tydliga svar om antalet unga respektive år utanför arbete och utbildning. En femtedel av kommunerna och ett par stadsdelar svarade med siffror från Statistiska centralbyrån eller med antalet unga som var inskrivna hos Arbetsförmedlingen. Uppgifterna från Arbetsförmedlingen gällde unga till och med 24 år. I några fall hade de som svarat uppgett uppgifter utifrån en annan åldersfördelning. Beträffande åldersgruppen svarade flera med siffror på antalet unga med koppling till verksamheter inom kommunens uppföljningsansvar. Det kommunala uppföljningsansvaret Arbetet med det kommunala uppföljningsansvaret organiseras på olika sätt i de kommuner som har ett lokalt utvecklingsavtal. Kommunerna har också olika förutsättningar, bland annat beroende på befolkningsstorlek. I redovisningen nedan har vi valt att presentera arbetet i Göteborg, Malmö och Stockholm i ett särskilt avsnitt. Detta främst för att de fick besvara Ungdomsstyrelsens förfrågan på stadsdelsnivå och att städerna nyligen har genomfört uppföljningar av sitt arbete kring uppföljningsansvaret. Arbetet i Stockholm, Malmö och Göteborg Inom landets tre största städer har initiativ tagits för att granska det egna arbetet med uppföljningsansvaret. Stockholms stad gör under hösten 2009 en översyn på området. I anslutning till granskningen har staden betonat att arbetet med uppföljningsansvaret kräver samverkan mellan utbildningsnämnden, socialtjänstnämnden och arbetsmarknadsnämnden samt stadsdelsnämnderna. I en granskning som gjordes 2005 påpekades att staden inte hade någon samlad kunskap kring unga som inte går på gymnasiet (Stockholms stad 2009a). Det fanns också bristande rutiner då unga går från grundskola till gymnasiestudier och för uppföljning av dem som avbryter sina gymnasiestudier. Samordningsansvaret för stadens uppföljningsansvar ligger sedan 2007 på Stockholms stads utbildningsnämnd. Detta hänger samman med att man det året centraliserade ansvaret för stadens grundskolor. Den verksamhet som arbetar med frågan på central nivå i Stockholm är Gymnasieslussen. Genom två utskick erbjuder unga som faller under uppföljningsansvaret bland annat särskilt utformade utbildningar och studie- och 51

54 yrkesvägledning med mera. Gymnasiesluss-en sammanställer en lista över de unga som man inte lyckats få kontakt med, vilken sedan skickas till stadsdelarna för kännedom. I den översyn som har skett under hösten 2009 ville man studera hur arbetet har utvecklats sedan granskningen 2005, samt hur samarbetet och rollfördelningen mellan utbildningsnämnden och socialtjänsten ser ut. I sitt svar på Ungdomsstyrelsens förfrågan välkomnade en av stadsdelarna stadens granskning, eftersom stadsdelen upplevde att arbetet kring uppföljningsansvaret har hamnat mellan stolarna sedan omorganiseringen Översynen visade att det saknades tydliga riktlinjer och styrning för arbetet inom uppföljningsansvaret. Ansvaret inom utbildningsförvaltningen har förlagts till Gymnasieslussen. Där har uppdraget i sin tur tolkats som att deras ansvar enbart innebär att utbildning ska erbjudas. Gymnasieslussen har viss uppsökande verksamhet genom brev och telefonsamtal. Inom utbildningsförvaltningen har de dock uppfattat det som stadsdelarnas ansvarar att aktivt söka upp de unga. En särskild granskning av arbetet inom sex stadsdelsnämnder visade dock att stadsdelarna inte uppfattade sig ha detta ansvar istället menade stadsdelarna att de inte kan söka upp unga som inte uppenbart far illa. Mot bakgrund av dessa otydligheter påpekade Stockholms stadsrevision att kommunens politiker borde förtydliga hur ansvarsfördelningen ska se ut för det uppföljande arbetet och vad arbetet ska innefatta (Stockholms stad 2009b). I Malmö stad arbetar utbildningsförvaltningens intagningsenhet med att identifiera unga som berörs av uppföljningsansvaret. De unga hänvisas sedan vidare till verksamheten Vägledningscentrum (tidigare Infoteket), som står för insatser på central nivå och bland annat erbjuder studieoch yrkesvägledning. De kan också hjälpa unga att hitta praktikplatser, och det arbetet sker i samarbete med verksamheten Praktikservice. Unga arbetssökande hänvisas också till de arbets- och integrationscentrum som finns i stadsdelarna. Kopplat till dessa centrum finns bland annat samverkansöverenskommelser mellan staden, Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan (Malmö stad 2009a). En lägesbeskrivning från 2006 pekade på att Malmö stad saknade kunskap om sysselsättningen bland många av de unga år som inte läste på gymnasiet (Malmö stad 2009b). Sedan dess har intagningsenheten arbetat med att utveckla ett register för gruppen. Utbildningsförvaltningen har senare själva gjort bedömningen att stadens arbete med de elever som kommer direkt från grundskolan har varit bra under läsåret Arbetet med övriga unga som berörs av det kommunala uppföljningsansvaret beskrevs dock vara under uppbyggnad (Malmö stad 2009b). Stadens revisionskontor har noterat att relativt få svarar på de brev som skickas ut till unga inom uppföljningsansvaret för att erbjuda insatser (Malmö stad 2009c). Av de drygt unga som fått ett brev under senaste året hade 30 procent svarat. Endast 10 procent önskade vidare kontakt. Revisionskontoret efterlyste en bättre analys av bortfallet. En sådan delanalys visade att omkring 75 procent av de som tackar nej till stöd var i arbete eller studier. I anslutning till detta påpekades att staden ändå i hög grad har uppnått målet att erbjuda unga i den aktuella målgruppen någon form av stöd. En av de stadsdelar i Malmö som har inkommit med information till Ungdomsstyrelsen uppgav att socialtjänstens intryck var att staden möjligen inte har tillräcklig kunskap på området. 52

55 Enligt vad som framkommit från ungdomar som handläggarna har träffat via socialtjänsten så är det nog ett stort antal som inte alls besvarade brevet. Sannolikt är det därför många ungdomar mellan 16 och 20 år som Malmö stad inte alls har en aning om vad de sysselsätter sig med. I Göteborg finns ett samarbete mellan utbildningsförvaltningen och stadsdelarna kring uppföljningsansvaret. I stadsdelarna finns kontaktpersoner inom socialtjänsten som har ansvar för att arbeta med frågan. Den tid som har avsatts för arbetet varierar dock mellan stadsdelarna. Det finns också ett nätverk för dialog och erfarenhetsutbyte där utbildningsförvaltningen, stadsdelsförvaltningarna och stadskansliet träffas. Revisionen i Göteborgs stad (2009) genomförde nyligen en översyn av arbetet i staden och dess stadsdelar. Denna visade bland annat skillnader i rutiner mellan stadsdelar både kring vilka unga som kartläggs och hur det uppsökande arbetet bedrivs. Brev och telefonsamtal är vanligt förekommande i det uppsökande arbetet. Omkring två till fyra försök görs att komma i kontakt med den unge. I hälften av de sex stadsdelarna förekommer även hembesök. De som intervjuats i granskningen påpekade också att det inte fanns någon enhetlig linje i hur offensivt det uppsökande arbetet ska vara. Varje stadsdel har istället gjort sin egen bedömning. I Göteborg erbjuds unga som innefattas av uppföljningsansvaret flera olika typer av insatser. Några av dessa är gymnasiestudier, individuellt program, lärlingsutbildning och yrkesskola. För unga som inte är studiemotiverade finns bland annat praktik, coachning och motiverande samtal på stadsdelsnivå. Samtidigt som det finns flera utvecklingsområden verkar Göteborgs stad ha kommit relativt långt i sitt arbete med det kommunala uppföljningsansvaret. En mer detaljerad beskrivning av arbetet finns i fördjupningskapitlet om Göteborgs stad. Övriga kommuners arbete I de övriga 18 kommunerna finns flera olika sätt att organisera det kommunala uppföljningsansvaret. I två tredjedelar av kommunerna har det huvudsakliga ansvaret lagts inom utbildningsförvaltningen eller motsvarande. I några fall finns ansvaret i stället i en förvaltning för arbetsmarknadsfrågor. I vissa kommuner har utbildningsoch arbetsmarknadsfrågor samlats i en och samma förvaltning, till exempel i Botkyrka kommun. Det finns också skillnader i hur det praktiska arbetet har organiserats. På en del håll sker arbetet främst inom det individuella programmet vid en enskild gymnasieskola. I vissa kommuner sker arbetet inom utbildningsförvaltningen på en mer övergripande nivå ibland genom samordnare för det individuella programmet. Andra har gjort en tydligare koppling till kommunens arbetsmarknadsenhet och det arbete som finns där. Det finns också exempel på organisering av uppföljningsansvaret där utbildningsförvaltning, arbetsmarknadsenhet och socialtjänst involveras i arbetet. Ett exempel där arbetet kring uppföljningsansvaret lagts inom en enskild skola är Tullengymnasiets individuella program i Borås kommun. En fördel med en sådan organisering kan vara att det då finns förutsättningar för ett tätt samarbete med skolans arbete. Samtidigt kan det finnas skäl att vara extra uppmärksam på att en del unga är i behov av andra former av stöd än det som finns inom skolan. Exempelvis har Skolverket (2006) betonat vikten av individuella lösningar och beskrivit rutinmässig inskrivning på det individuella programmet som ett otillfredsställande arbetssätt. 53

56 Det finns några kommuner som har omorganiserat sitt arbete med anledning av det förtydligade informations- och uppföljningsansvaret. Norrköpings kommun valde nyligen att flytta uppföljningsansvaret från ett kommunalt gymnasium till en enhet inom utbildningsförvaltningen. De upplevde ett behov av en ny organisation eftersom gymnasieskolan och det individuella programmet inte längre endast är en kommunal fråga. Enligt svaret till Ungdomsstyrelsen har ett visst samarbete inletts mellan Navigatorcenter och utbildningsförvaltningen. Till skillnad från flera andra navigatorcentrum så har verksamheten i Norrköping dock inte ansvaret för arbetet med uppföljningsansvaret. I svaret till Ungdomsstyrelsen efterlyser kommunen en utveckling av uppföljningsarbetet med ett förstärkt samarbete mellan kommunens utbildningsförvaltning, arbetsmarknadsenhet och socialtjänst. Kristianstads kommun har en liknande organisering där ansvaret ligger hos kommunens samordnare för de individuella programmen. I oktober 2009 var 66 unga aktuella inom arbetet kring uppföljningsansvaret: 23 tjejer och 43 killar. Samordnarens bedömning var att omkring tre fjärdedelar av dessa hade någon form av kontakt med socialtjänsten, och att många var i behov av annat stöd än studier: Nästan alla har anmält sig till Arbetsförmedlingen men blir då hänvisade tillbaka till skolan. Ungdomarna är oftast skoltrötta och vill hitta jobb! Flera av de tjänstemän inom kommuner som organiserar arbetet inom utbildningsförvaltningen som besvarat Ungdomsstyrelsens förfrågan lyfter fram behovet av att inom ramen för uppföljningsansvaret också kunna erbjuda stöd från exempelvis Arbetsförmedlingen, kommunens arbetsmarknadsenhet och socialtjänsten. Det finns också flera exempel på försök att stärka kontakterna med andra aktörer. Det kan exempelvis handla om träffar mellan gymnasieskola, socialtjänst och arbetsförmedling för avstämning och erfarenhetsutbyte, vilket sker i Gävle kommun. Samarbete kan behövas kring insatser men också i arbetet med att kartlägga vilka unga mellan 16 och 19 år som omfattas av uppföljningsansvaret. Arbetsförmedlingen och kommunernas socialtjänster, arbetsmarknadsenheter och utbildningsförvaltningar känner till vilka unga som har kontakt med den egna verksamheten och vilket stöd som ges. Det finns flera exempel på kunskapsutbyte där den verksamhet i kommunen som ska erbjuda insatser får kartläggningsinformation från utbildningsförvaltningen. Grundoch gymnasieskolan kan bistå med information om vilka unga som inte har sökt sig vidare till gymnasiet och vilka som har avbrutit sina studier. Samtidigt finns det flera hinder för informationsutbyte. Utbildningsförvaltningen kan exempelvis uppleva svårigheter att med kort varsel få in uppgifter om studieavbrott från gymnasieskolor, till exempel om de som inte studerar i hemkommunen. På en del håll har samverkan tagits ett steg längre för att koppla ihop kompetens och insatser inom olika förvaltningar. Ett exempel är Botkyrka kommun som har flyttat arbetet från en gymnasieskola till verksamheten arbets- och kompetenscenter. Som framgår av fördjupningskapitlet verkar Botkyrka uppleva flera positiva effekter av denna omorganisering. Den har bland annat stärkt kopplingen till kommunens arbetsmarknadsarbete. I vissa kommuner pågår insatser som är kopplade till uppföljningsansvaret i projekt som är finansierade av Europeiska socialfonden. I Luleå kommun organiseras arbetet inom projektet Tusen nya ungdomsjobb, som beskrivs i fördjupningskapitlet. I Uppsala kommun finns Andra 54

57 chansen som syftar till att locka tillbaka unga till studier. Arbetsmarknadsenheten i Halmstads kommun driver Ung i Fokus. En fördel med projekt är att de kan användas för att utveckla nya arbetsformer. Samtidigt kan det finnas en osäkerhet kring vad som händer med arbetet då projekttiden löper ut. Kommunerna verkar gå olika långt i arbetet med att försöka komma i kontakt med målgruppen man använder sig av allt från utskick av brev till olika former av uppsökande verksamhet. Botkyrka kommun verkar dela erfarenheten från Malmö stad om att de endast i begränsad utsträckning kommer i kontakt med unga genom post. Av de knappt 250 unga som fick ett brev i november 2008 svarade knappt en fjärdedel. Om det finns telefonnummer tar man kontakt också via telefon. Under vårterminen 2009 skickades brev till de drygt 230 unga som saknade skolplacering i Huddinge kommun. Drygt en fjärdedel svarade och av dem önskade två femtedelar hjälp till studier eller arbete. Övriga som svarade hade redan ett arbete. Hur långt det kartläggande och uppsökande arbetet drivs har att göra med hur mycket resurser som avsätts för uppföljningsansvaret. De som har det huvudsakliga ansvaret för uppföljningsansvaret i en kommun delar ibland detta med andra arbetsuppgifter. Vid kommunbesöken efterlyste också åtminstone en del av de som arbetar i verksamheterna en tydligare diskussion om hur långtgående kommunernas arbete kring informationsansvaret ska vara. Organisering av stödet för unga På lokal nivå arbetar flera aktörer med att stödja unga år som varken arbetar eller studerar att komma in på arbetsmarknaden eller påbörja vidare studier. Relationen mellan dessa aktörer och hur arbetet organiseras och finansieras är temat för detta avsnitt. De beskrivningar som har inkommit till Ungdomsstyrelsen varierar i längd och detaljrikedom. Mer långtgående jämförelser mellan samtliga kommuner och stadsdelar har därför varit svåra att göra. I tidigare studier lyfts samverkan ofta fram som en nyckel till ett bättre arbete kring den aktuella gruppen. Därför riktas särkskilt fokus mot samarbeten som kommunerna och stadsdelarna lyfter fram i sina svar. Hur organiseras och finansieras de samarbeten som finns? En heterogen grupp i behov av olika typer av stöd Kommunerna och stadsdelarnas beskrivningar illustrerar hur kommuner, stadsdelar och omkringliggande myndigheter och verksamheter försöker att möta upp de varierande behov av stöd som finns bland unga. Personer i åldern år som varken arbetar eller studerar har olika lång väg till förankring på arbetsmarknaden. En del klarar sig bra genom att ta egna initiativ, kanske i kombination med stöd från studie- och yrkesvägledare, coachning eller andra former av tips för sitt jobbsökande. Andra unga behöver omfattande stöd innan det är aktuellt att söka sig ut på arbetsmarknaden eller att söka studier. Därför är det nödvändigt att skilda kompetenser och sakkunskap från olika verksamheter och aktörer finns att tillgå för ungdomsgruppen som helhet. 55

58 I undersökningen har det inte varit möjligt att fullt ut spegla den bredd av stöd som erbjuds. I Ungdomsstyrelsens genomgång lyfts exempelvis främst arbete med direkta insatser för enskilda unga. Samtidigt bör nämnas att kommuner och stadsdelar också lyfter fram förebyggande arbete som är av betydelse för unga utanför arbete och studier. Det finns bland annat projekt som bedrivs för att förhindra utanförskap och kriminalitet. Ett exempel på det är Ung och trygg i Göteborg där bland annat Göteborgs stad, ungdomsledare och polis samarbetar. I Stockholm finns liknande initiativ bland annat i Trygg i Tensta och Tensta Against Crime. Som framgick i avsnittet kring det kommunala uppföljningsansvaret så organiseras detta ofta genom ordinarie verksamhet inom kommunens utbildningsförvaltning och/eller arbete inom socialtjänst och arbetsmarknadsenhet. Samtidigt som unga i åldern år som varken arbetar eller studerar får del av stöd genom detta arbete berörs de också av arbete inom andra verksamheter och projekt. Kommunerna använder sig av olika åldersavgränsningar inom de verksamheter som riktar sig till unga utanför arbete och studier. En tendens är att verksamheter kopplade till försörjningsstöd från kommunernas socialtjänst i mindre utsträckning riktas mot de under 18 år än de något äldre unga. Detta kan bland annat förklaras med att 16- och 17-åringarna i högre utsträckning bor hemma och inte har försörjningsstöd. Flera kommuner och stadsdelar lyfter fram kontakter mellan aktörer och försök att åstadkomma ett mer sammanhållet stöd för den aktuella målgruppen som viktiga. Frågan handlar delvis om att den enskilde ska kunna få rätt typ av stöd och kunna orientera sig i vilka typer av stöd som finns att tillgå. Den handlar också om hur arbetet i de verksamheter och projekt som finns på området kan samordnas för att bilda ett gemensamt arbete. Finansiering av verksamheter och projekt Det urbana utvecklingsarbetet ska sedan en tid tillbaka bedrivas inom ramen för befintlig verksamhet. De uppgifter Ungdomsstyrelsen har fått in kring finansiering av verksamheter och projekt som berör den aktuella målgruppen är begränsade. Stödet för unga som varken arbetar eller studerar verkar ofta ske inom verksamheternas ordinarie resurser i kombination med kompletterande medel för särskilda projekt och satsningar. Drygt hälften av de 18 kommunerna som besvarade enkäten och några av stadsdelarna i landets tre storstäder beskrev att de ingår i förbund för finansiell samordning. I samordningsförbunden deltar kommuner, Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan och landstinget. I fokus ligger förbättrad samverkan och samordning av resurser mellan de aktörer som deltar i samarbetet. Detta sker bland annat genom initiativ till projekt för att utveckla samarbetet mellan de deltagande aktörernas olika verksamheter En del av de projekt som är kopplade till samordningsförbunden har också medel från Europeiska socialfonden. Omkring tre fjärdedelar av kommunerna och en något mindre andel av stadsdelarna lyfte fram att de har projekt som drivs med medfinansiering från Europeiska socialfonden. I några enstaka fall nämndes projekt med stöd från EU:s regionalfond och flyktingfond. Ett exempel på det förstnämnda är projektet SydÖstra Malmö (SÖM) Fosie. Det finns också exempel på enstaka verksamheter med avgränsade målgrupper som finansieras genom medel från Allmänna arvsfonden. En kommun nämnde även andra typer av finansieringsformer genom stiftelser, företagarföreningar och kommunala bolag. Dock är det oklart vilken omfattning denna finansiering sker. Det var enbart en kommun och en stadsdel som inte uppgav att de har externa pro- 56

59 jektmedel eller ekonomiskt samarbete inom samordningsförbund för verksamheter som rör målgruppen. I några fall nämndes också uttryckligen planerade eller genomförda särskilda ekonomiska satsningar från kommunen kring unga utanför. I Sundsvalls kommun har förvaltningen arbete, vuxenutbildning och integration fått utökade medel för att arbeta med unga utanför och i Malmö kommer satsningar eventuellt att göras framöver. En del lyfte fram att Arbetsförmedlingarna lokalt i en del fall köper insatser från kommunen. Så sker i Huddinge kommun och i Halmstad hänvisar Arbetsförmedlingen unga till kommunens arbetsmarknadsenhet inom ramen för jobbgarantin för unga. Enheten bistår med insatser som coachning, vägledning, praktik och jobbsökningsaktiviteter. Gävle kommun betonar att de som kommun inte kan bistå Arbetsförmedlingen med insatser utifrån de regler som finns för jobb- och utvecklingsgarantin. Det finns tidigare undersökningar som pekar på att samarbete mellan kommunala verksamheter och Arbetsförmedlingen är viktig för att se till att unga inte erbjuds liknande insatser på olika ställen (Ungdomsstyrelsen 2008a). En erfarenhet som flera av de undersökta verksamheterna hade var dock att samarbetet har försvårats i och med införandet av jobbgarantin. Utvecklingsarbete kopplat till samordningsförbund Flera av kommunerna och stadsdelarna ingår i samordningsförbund. Förbunden har tagit initiativ till flera projekt som syftar till förbättrad samordning och samverkan mellan de deltagande samhällsaktörerna. Projekten riktar sig helt eller delvis till unga år som står utanför arbete eller studier. De initiativ som har tagits kan ses som en indikation på att flera upplever behov av förbättrad samordning mellan kommunen, landstinget, Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan. Det förekommer också att dessa samarbeten innefattar flera kommuner och stadsdelar. Ett exempel är projektet Grenverket Södertörn där samordningsförbunden i Haninge, Botkyrka, Huddinge och Södertälje ingår. Projektet drivs med medel från Europeiska socialfonden. Genom arbetet vill de deltagande aktörerna inom kommuner och myndigheter bland annat förbättra samordningen av insatser. En mer detaljerad beskrivning finns i fördjupningskapitlet om arbetet i Södertälje kommun. I Haninge kommun bedrivs verksamheten Ungdomsteamet för unga år med stöd från Samordningsförbundet Haninge. Verksamheten har karaktären av att vara en dörr in till arbete och studier. I teamet arbetar personal från Arbetsförmedlingen, kommunens arbetsmarknadsenhet och gymnasieskolan. Med liknande ambitioner har Samordningsförbundet i Botkyrka nyligen startat Paraplyprojektet som även det har stöd från Europeiska socialfonden. Ett annat exempel är Samordningsförbundet Göteborg Hisingen DELTA. I anslutning till det finns Arbetsmarknadstorget där Arbetsförmedlingen och socialtjänsten driver gemensamt arbete. För att åstadkomma ett effektivare arbete har de delat in arbetssökande i olika grupper utifrån skilda behov de som är redo att direkt gå till ett arbete, de som står längst från arbetsmarknaden samt en grupp däremellan. Inom verksamheten finns också ett särskilt ungdomsteam. Hälften av de som besöker Arbetsmarknadstorget är år (Holmgren 2009). Projekt för unga med koppling till samordningsförbund finns också bland annat i Trollhättan, Norrköping, Nacka och Borås. 57

60 Utvecklingsprojekt kopplade till Europeiska socialfonden Av de 21 kommuner som har tecknat ett lokalt utvecklingsavtal lyfte 17 fram pågående projekt som på något sätt riktar sig till unga som varken arbetar eller studerar med stöd från Europeiska socialfonden. I en mindre andel av de nämnda projekten är unga enbart del av en större målgrupp. Projektet Kedjan i Borås kommun ska exempelvis stödja personer i olika åldrar i det socialt utsatta området Hässleholmen på vägen mot egen försörjning. Inom ramen för det samarbetar kommundelen, socialtjänsten, Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan och landstinget. En del projekt vänder sig till unga med varierande stödbehov medan andra har en mer avgränsad målgrupp. En illustration på det förstnämnda är Tusen nya ungdomsjobb i Luleå som vänder sig till samtliga unga. Projektet har därför flera typer av insatser att erbjuda och kontakter med omkringliggande verksamheter för att möta de skilda stödbehov som finns. Viss avgränsning finns inom projektet Ung i fokus i Halmstad som riktar sig till unga år med försörjningsstöd och de som innefattas av upp-följningsansvaret. Projektet NUEVO som innefattar flera kommuner, däribland Norrköping, har en snävare målgrupp. De vänder sig till unga år som har mottagit ekonomiskt bistånd under en längre tid samt har särskilda behov. Det finns ytterligare exempel på projekt riktade mot specifika målgrupper. I Uppsala kommun finns Andra chansen som ska motivera unga som har hoppat av gymnasiet att återuppta sina studier. I Gävle erbjuds personer år med psykiska funktionshinder stöd genom projektet Unga till arbete. Stadsdelen Rinkeby-Kista i Stockholm har inlett förstudier till ett projekt för att identifiera unga år som står utanför arbete och utbildning samt inte har kontakt med socialtjänsten. Detta för att få en uppfattning om ungas sysselsättning. Variationerna i projektens målgruppsfokus kan dels ses i ljuset av den heterogena ungdomsgruppen, dels vilken relation projekten har till det övriga arbete kommuner och myndigheter bedriver i det lokala sammanhanget. Projekt används för att komplettera och utveckla det arbete som redan bedrivs. I många projekt ingår flera aktörer såsom kommunens socialtjänst och arbetsmarknadsförvaltning, Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan. Vissa projekt är också inriktade på samarbete med näringslivet. Detta gäller exempelvis i Matchning Södertörn, Tusen nya ungdomsjobb i Luleå och projektet Hyllie i Förändring som finns i Malmö. Att flera projekt är inriktade på att förbättra samverkan och samordning mellan aktörer som vänder sig till unga som varken arbetar eller studerar kan ses som ett uttryck för ett upplevt behov av ett förbättrat gemensamt arbete kring unga. Dock är det svårt att utifrån det material Ungdomsstyrelsen har att tillgå bedöma hur framgångsrikt det hittillsvarande arbetet i projekten har varit. I anslutning till det kan nämnas att Europeiska socialfonden har tillsatt flera temagrupper för att följa de projekt som bedrivs med stöd av fonden under perioden Temagruppen Unga i arbetslivet som startades 2009 har fokus på ungdomsprojekt. I arbetet samverkar Arbetsförmedlingen, Communicare, Försäkringskassan, Skolverket, Socialstyrelsen, Sveriges kommuner och landsting samt Ungdomsstyrelsen. Temagrupperna ska bland annat lyfta fram ta vara på kunskap och erfarenheter från de projekt som genomförs och sprida dem vidare. 58

61 Navigatorcentrum och andra former av samarbeten I det insamlade materialet nämns flera typer av nätverk och kontakter mellan aktörer som riktar sig till unga år som varken arbetar eller studerar. Det är tydligt att det ofta finns behov av att samarbeta allt från att kunna guida unga vidare till andra verksamheter till att genomföra gemensamma insatser. För en djupare analys av hur utvecklade och fruktbara dessa kontakter är hade en mer omfattande studie behövt göras. Dock kan några tendenser skönjas utifrån vilka nätverk och samarbeten som omnämns samt erfarenheter de som svarat på frågorna lyfter fram. Ett sätt att samarbeta som är konkret för både individen och de som arbetar med frågorna är att flera aktörer samlas på en och samma plats. Ett sätt att göra det är att bilda ett navigatorcentrum. Av de kommuner som har tecknat ett lokalt utvecklingsavtal är det en kommun, Norrköping, som har en sådan verksamhet. Därutöver har ett projekt med inspiration från navigatorkonceptet startats i Göteborgs stad med stöd från Europeiska socialfonden. I svaren till Ungdomsstyrelsen refererade Haninge till tanken om en dörr in i anslutning till arbetet inom deras Ungdomsteam. Några bärande tankar bakom navigatorcentrum är att flera aktörer ska vara samlokaliserade och gemensamt bilda en tydlig ingång till stöd för unga som varken arbetar eller studerar. I en del fall där initiativ har tagits för att samla flera aktörer på en plats verkar några ha upplevt vissa hinder för att få ett sådant arbete till stånd. I Luleå kommun och projektet Tusen nya ungdomsjobb verkar det hittills ha varit svårt att få någon representant från Arbetsförmedlingen att delta i verksamheten på plats. I Nacka kommun finns en pilotverksamhet som bedrivs i Fisksätras arbetscentrum där en ambition är att samla flera aktörer i samma lokaler. Erfarenheten verkar dock vara att Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan har varit upptagna med internt omorganiseringsarbete och inte kunnat prioritera medverkan i projektet. I det insamlade materialet finns också andra exempel på hur kommuner och stadsdelar försöker samordna sitt arbete med andra aktörer. I några av Malmös stadsdelar finns Arbets- och integrationscentrum (AIC) som riktar sig till personer år som har arbetsförmåga eller bedöms kunna få det. Dessa centrum samarbetar med Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan och Malmö stad genom samarbetsavtal. AIC bildades 2000 som projekt inom Storstadssatsningen och är ordinarie verksamheter sedan Inom Arbetsförmedlingen i Malmö finns AF Samverkan för de som är inskrivna i AIC. Tidigare var Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen samlokaliserade på AIC, men nu har AF Samverkan flyttat till separata lokaler. (se Ungdomsstyrelsen 2008a för en mer ingående beskrivning) Ett förstärkt samarbete mellan kommunen och Arbetsförmedlingen finns också inom Arbetsmarknadstorget i Göteborg och vid Jobbtorg Stockholm. Det sistnämnda är en kommunal verksamhet dit bland annat unga i åldern år med försörjningsstöd från Stockholms stad hänvisas. Stadsdelarna lyfter fram att det finns samverkan mellan stadsdelen, Jobbtorg och Arbetsförmedlingen. I Linköping finns ett jobbtorg för unga i åldern år för unga med ekonomiskt bistånd. Även tjänstemännen från Linköping understryker vikten av ett nära samarbete mellan jobbtorg, socialtjänst och Arbetsförmedlingen. Sammanfattningsvis pekar genomgången på att kommunerna och stadsdelarna upplever ett behov av att flera aktörer samverkar kring unga år. Flera verksamheter och projekt har också förbättrad samverkan som inriktning. I de fall det 59

62 finns en tydlig enande punkt såsom i Norrköpings navigatorcentrum eller Tusen nya ungdomsjobb i Luleå är det för en utomstående relativt lätt att orientera sig i de olika typer av stöd som finns att tillgå. På andra håll kan det finnas behov av att skapa en tydligare överblick av det arbete som bedrivs inom olika verksamheter detta både för att förtydliga för unga och de som arbetar inom fältet vilket arbete som bedrivs, och för att skapa ett tydligare gemensamt arbete. Tillgång till bakgrundsinformation om deltagarna i kommunens verksamheter I vår förfrågan fick kommunerna även svara på i vilken utsträckning de hade information om vilka unga som deltagit i olika verksamheter eller projekt med syfte att få dem ut i arbete eller studier, med avseende på ett antal bakgrundsvariabler. Den efterfrågade informationen var ålder, kön, socioekonomisk bakgrund, om man är inrikes eller utrikes född samt graden av tidigare kontakt med myndigheter som socialtjänsten, Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen. Kommunernas svar visar att det på många håll saknas en övergripande bild av vilken bakgrund de unga som deltar i dessa verksamheter har. Hur kommunerna svarat på frågan varierar. En del kommuner redogör till exempel för några av de efterfrågade bakgrundsvariablerna, men bara för vissa av de projekt som pågår i kommunen. Ibland framgår det inte vilka verksamheter som informationen rör. Därför är det svårt att få en sammanhållen bild av vilka unga det är som deltar i kommunernas verksamheter. På grund av kommunernas begränsade svar är det omöjligt för Ungdomsstyrelsen att göra en heltäckande sammanställning av vilka unga som deltar i arbetsmarknads- och studieprojekt i kommuner som slutit lokala utvecklingsavtal. Av de 28 kommuner och stadsdelar som besvarade förfrågan uppgav nästan hälften det vill säga 13 stycken, att de inte hade tillgång till information om någon av bakgrundsvariablerna för de unga som deltar i verksamheter eller projekt med syfte att få dem ut i arbete eller studier. I tre fall hänvisades till projektledarna för respektive verksamhet för mer information. I dessa fall vet vi inte om informationen finns eller inte, eftersom vi inte har haft möjlighet att göra mer djupgående eftersökningar av denna information. Resterande 15 kommuner och stadsdelar uppger att de har viss bakgrundsinformation om de unga i verksamheter eller projekt med syfte att få dem ut i arbete eller studier. Antalet tillgängliga bakgrundsvariabler varierar dock mellan kommunerna, liksom svarens utförlighet. En del kommuner har levererat statistik, medan några enbart angett ja som svar på om de har tillgång till variablerna. I något fall beskrivs inte heller vilka av variablerna man har tillgång till. Det är inte heller ovanligt att den information som finns endast gäller deltagare i något eller några av de projekt som pågår i kommunen. Vissa kommuner ger en mer översiktlig bild av hur gruppen som deltar i ett visst projekt ser ut med avseende på de efterfrågade variablerna. I dessa fall blir det svårt att veta om det rör sig om en uppskattning av projektledarna eller om det finns verklig statistik över gruppen. De bakgrundsvariabler som flest kommuner uppger att de har tillgång till är ålder och kön. Tretton kommuner/stadsdelar uppger att de i någon eller 60

63 några verksamheter har information om deltagarnas kön, och nio har uppgifter om deltagarnas ålder. Information om huruvida deltagarna är födda i Sverige eller utrikes säger sig sex kommuner ha, och ett par kommuner har i stället angett att de för vissa projekt har information om hur många deltagare som har utländsk bakgrund eller som är flyktingar. Ingen kommun anger att de har uppgifter om deltagarnas socioekonomiska bakgrund, men i ett par kommuner finns information om deltagarnas utbildningsbakgrund. Fyra kommuner uppger att de har information om den unges tidigare kontakter med myndigheter som socialtjänst, försäkringskassa eller arbetsförmedling. En del av dessa kommuner svarar att deltagarna i vissa projekt har varit i kontakt med till exempel arbetsförmedling och därifrån remitterats till det aktuella projektet, men ger inte någon helhetsbild av hur stor andel unga som haft sådana kontakter. Sammantaget är det alltså endast ett fåtal kommuner som har en samlad bild av vilka unga det är som deltar i verksamheter och projekt för att nå arbete eller studier. De kommuner och stadsdelar som enligt svaren har den mest heltäckande informationen om deltagarnas bakgrund är Haninge, Kristianstad, Trollhättan, Rinkeby/Kista i Stockholm och Hyllie i Malmö. Det är svårt att hitta en gemensam nämnare för dessa kommuner och stadsdelar som kan förklara varför just de har mer information om de ungas bakgrund. Sundsvalls kommun uppger i sitt svar att de har påbörjat en samverkan med Sveriges Kommuner och Landsting om ett effektutvärderingssystem med flera variabler. Detta kan vara en framtida väg att gå för att få en övergripande bild av vilka unga som deltar i projekten. Verksamheternas resultat Kommunerna fick även svara på i vilken utsträckning ungas deltagande i verksamheterna lett till arbete, företagande, studier eller praktik samt eventuellt andra resultat på individnivå. Av de som svarade uppgav 19 kommuner/stadsdelar att de i någon form har sådan information medan nio svarade att de inte har sådana uppgifter. Tre av dessa hänvisade till projektets kontaktperson. Liksom när det gäller de andra frågorna som kommunerna har besvarat är det svårt att ge en heltäckande bild av verksamheternas resultat. Av de kommuner som svarat att de har någon form av resultat tillgängligt gäller detta till exempel ibland bara ett eller ett par av de projekt som pågår i kommunen. Det är inte möjligt att göra jämförelser mellan resultaten av olika kommuner och projekt, då verksamheterna mellan och inom kommunerna kan skilja sig åt väsentligt. Bland annat kan målgruppen som projektet eller verksamheten riktar sig till variera. Deltagarna i de olika projekten kan stå olika långt från arbetsmarknaden eller studier, beroende på exempelvis eventuella psykiska eller sociala problem. Därför är det också svårt att göra jämförelser mellan hur stor andel som har gått vidare till arbete eller studier. Kommunerna har också räknat resultaten på olika sätt. Vissa har räknat på andelen unga som gått vidare till arbete eller studier av de som avslutat sitt deltagande i projektet, och vissa har räknat andelen av det totala antalet unga som deltar i projektet. Naturligtvis blir andelen som gått vidare till arbete och studier betydligt högre om man sätter dem i relation till antalet som avslutat projektet än om man jämför dem med den totala gruppen inskrivna. Vissa kommuner har också delat upp resultaten i olika grupper beroende på om de gått vidare till studier, arbete eller praktik, medan andra har slagit samman dessa resultat till en grupp. I vissa fall finns det också otydligheter kring vilka år som resultaten avser. 61

64 Trots nämnda jämförelseproblem, och svårigheten att ge en heltäckande bild av vilka resultat kommunernas verksamheter har gett, kan det vara intressant att presentera hur det har gått för deltagarna i några av de redovisade projekten. Kommunerna har redovisat följande resultat för sina verksamheter: Botkyrka Av totalt 88 unga som avslutat sitt deltagande i olika verksamheter i kommunen har 16 gått vidare till arbete, 12 till studier och 23 till praktik, det vill säga sammanlagt 58 procent. Halmstad Av de unga år som hade försörjningsstöd gick 46 procent vidare till arbete eller utbildning efter insats på arbetsmarknadsenheten. Haninge Från 2007 fram till slutet av januari 2009 hade 47 procent gått vidare till arbete eller studier efter 90 dagar i Ungdomsteamet, och 12 månader efter inskrivningen var 67 procent av de unga i arbete eller utbildning. Huddinge På Jobbforum Kompassen gick 71 procent av de totalt 77 unga som skrivits ut vidare till arbete eller studier År 2009 var motsvarande andel 50 procent av totalt 70 utskrivna. Jönköping Av de 362 unga som deltagit eller deltar i arbetsmarknadsavdelningens egna insatser eller andra vägledningsinsatser har 46 gått vidare till osubventionerat arbete och 20 till olika studier, vilket innebär totalt 18 procent. Linköping Av de 229 unga som var inskrivna på Jobbtorget 2008 gick 50 personer vidare till arbete (22 procent). Under 2009 har ingen av de 116 som skrivits ut gått vidare till arbete. Luleå Under en knapp ettårsperiod som pågick fram till augusti 2009 avslutade 203 personer sitt deltagande i projektet Tusen nya ungdomsjobb. Av dessa gick 19 procent vidare till arbete, 11 procent till studier och 14 procent till annan åtgärd. Borträknat elever på det individuella programmet och personer som ingår i uppföljningsansvaret har cirka 44 procent av de som avslutat projektet gått vidare till arbete eller studier. Nacka Av de 50 personer år i kommunen som avslutat sitt deltagande i insatser har 68 procent gått vidare till egen försörjning. Sundsvall Genom åren har arbetsmarknadsverksamheter till unga resulterat i att cirka 70 procent gått vidare till arbete eller studier. Sedan stat och kommun slutade att samverka med de gemensamma resurserna arbetar den kommunala verksamheten endast med unga med försörjningsstöd och med dem som för tillfället inte står till arbetsmarknadens förfogade. Under 2009 har 36 procent av dessa gått vidare till arbete eller studier. Södertälje Under 2007 hade 45 procent av deltagarna i ungdomsprojektet Klivet gått vidare till arbete sex månader efter att de hade slutat i projektet, och 14 procent hade börjat studera. Mellan januari och september 2009 var det 193 ungdomar som hade slutat i Klivet sex månader tidigare. Av dessa hade 62

65 109 ett arbete och 30 hade börjat studera. Det innebär att 139 ungdomar eller 72 procent av ungdomarna hade övergått till arbete eller studier sex månader efter avslutad insats. Från och med 2009 deltar arbetsmarknadsenheten i Sveriges Kommuner och Landstings uppföljning av arbetsmarknadsinsatser sex månader efter avslutad insats. Trollhättan Kommunen har sammanställt resultat från respektive verksamhet. En sammanräkning av resultaten visar att av sammanlagt 389 deltagare i fyra verksamheter har 214 (55 procent) gått vidare till arbete, studier eller praktik. En uppdelning visar att 94 gick vidare till studier, 77 till praktik och 43 till arbete. Uppsala Av 133 deltagare i projektet Access hade 62 fått arbete, 17 påbörjat studier och 16 deltagare fått förlängd praktik vid projektets slut. Det innebär att 71 procent hade gått vidare till arbete, studier eller praktik. Växjö I projektet Resurs Araby har 78 unga varit inskrivna, och 61 av dessa insatser har avslutats. Av dessa har 19 personer gått vidare till arbete och 30 till studier. Det innebär att 80 procent av de avslutade insatserna resulterat i arbete eller studier. Bergsjön i Göteborg I en av verksamheterna har 50 procent av de unga som coachen arbetat aktivt med gått vidare till studier. Under det första halvåret 2009 gick 37 procent av de cirka 150 deltagarna på Arbetsforum till egen försörjning i arbete eller studier. Gunnared i Göteborg Från verksamheten Jobbhörnet gick 51 procent av de cirka 100 deltagarna till arbete eller studier. Från Ungdomscentrum gick 40 procent av cirka 40 deltagare vidare och från EU-projektet Kökstrappan gick 50 procent vidare till arbete eller studier. Resterande verksamheter har enligt stadsdelen pågått för kort tid för att kunna följas upp. Rinkeby-Kista i Stockholm Av de totalt 243 avslutade projekten på Jobbtorget har 61 personer gått vidare till ej subventionerat arbete, 9 till subventionerat arbete och 36 till studier. Det innebär att 40 procent har gått vidare till osubventionerat arbete eller studier. Hyllie i Malmö Av 147 avslutade insatser på Arbets- och integrationscentrum 2009 har 21 personer gått vidare till arbete och 23 till studier. Året dessförinnan gick sammanlagt 47 unga vidare till arbete. Resultaten för det uppsökande och arbetsmotiverande arbetet inom projektet Trygghet i området har under 2007 och 2008 varit att 79 unga gått vidare till arbete, 7 till studier och 4 till praktik. Rosengård i Malmö Av de 356 unga som deltog i ungdomsverksamheten fram till augusti 2009 gick 44 vidare till arbete och 17 till studier, sammanlagt 17 procent. Av 212 avslutade insatser i ungdomsverksamheten till och med augusti 2009 hade 49 gått vidare till arbete och 30 till studier, det vill säga totalt 37 procent. Fosie i Malmö Av 696 unga som bor eller går i skola i Fosie och som sökt sommarpraktik i Malmö kom-muns ungdomssatsning Ung i sommar fick 458 (66 procent) sådan praktik. Denna andel är ungefär densamma som i Malmö kommun i stort. 63

66 Utvärderingar En stor del av ovan beskrivna resultat är hämtade från olika utvärderingar som kommunerna har gjort av sina verksamheter. I den förfrågan som Ungdomsstyrelsen skickade ut skulle kommunerna och stadsdelarna redogöra för om de hade gjort några utvärderingar av verksamheterna, något som majoriteten svarade att de hade. I några fall förklarade de att deras verksamheter hade pågått för kort tid för att utvärderas. Att utöver de resultat som redan beskrivits försöka ge en sammantagen bild av dessa utvärderingar är som tidigare nämnts svårt, eftersom utvärderingarna beskriver olika typer av verksamheter, alla med sina egna, unika förutsättningar och målgrupper. I bilaga 4 finns en förteckning av de utvärderingar som skickats in till Ungdomsstyrelsen. Kommunernas tankar och önskemål I sina svar på Ungdomsstyrelsens förfrågan fick kommunerna skriva ner tankar och idéer om dagens arbete och att ange önskemål inför framtiden. Följande teman framkom i deras svar: Samverkan Det vanligaste temat när kommunerna reflekterar över verksamheten är bristen på samverkan. Många kommuner upplever att statens och kommunens resurser inte är sammanflätade som Sundsvalls kommun uttrycker det. Huddinge kommun anser att man i högre utsträckning bör använda kommunernas arbetsmarknadsavdelningar som en resurs. Dessutom bör stat och kommun få bättre förutsättningar att samverka på det lokala planet. Sundsvalls kommun menar att den nationella utmaningen finns i de lokala lösningarna och frågar sig hur stat och kommun kan förena och samla alla resurser och verksamheter för att på ett effektivt sätt bedriva insatser som ger såväl kortsiktiga vinster som varaktiga förändringar. Kommunen förordar regionala och lokala samtal mellan stat och kommun. Det finns inte en lösning på utmaningarna utan många lokala lösningar, där det gäller att bedriva lokal och regional arbetsmarknadspolitik utifrån det lokala områdets behov. Sundsvalls kommun föreslår en nationell plan för regional arbetsmarknadspolitik och påpekar att flera kommuner har haft lyckosamma erfarenheter av samarbete med staten. Södertälje kommun, som i delar av sin reflektion gör en lokal tolkning av SKL:s råd och slutsatser i rapporten Det kommunala uppföljningsansvaret som kommunerna ser det (Emmoth 2008) anser att det behövs insatser från flera förvaltningar för att ge ungdomar en förankring i arbetslivet. Behovet av att kommunerna samverkar med Arbetsförmedlingen i uppföljningsansvaret och i förhållande till den nya jobbgarantin anses därför vara stort. Ett samverkansproblem som flera kommuner nämner är kopplat till reglerna kring jobbgarantin för unga. Under den unges första 90 dagar i arbetslöshet är det främst kommunerna som ansvarar för insatser, medan Arbetsförmedlingen, enligt stadsdelen Hyllie i Malmö, i princip inte erbjuder något mer än inskrivning. När den unge efter de 90 dagarna sedan kommer med i jobbgarantin går ärendet över till Arbetsförmedlingen och kommunens handläggare får inte arbeta vidare med ärendet. Hyllie anser att ungdomarna borde få hjälp från alla håll som de överhuvudtaget själva önskar, oavsett om de tillhör staten eller kommunen. 64

67 En viktig del när det gäller samverkan mellan kommun och stat är enligt Luleå kommun att Arbetsförmedlingen, som ansvarig för arbetsmarknadspolitiken, genom lag och förordning får lov att sluta avtal med kommunen om hur man lokalt organiserar aktiviteter. Nacka kommun poängterar vikten av att Arbetsförmedlingen är observant så att deras åtgärder inte leder till en utträngningseffekt. Enligt kommunen använder sig idag många arbetsgivare inom de okvalificerade arbetena systematiskt av praktik, instegsjobb och nystartsjobb. En förbättrad samverkan efterfrågas inte bara mellan stat och kommun, utan även mellan olika enheter och förvaltningar inom kommunen. I Södertälje kommun vill utbildningskontoret hitta en gemensam kommunal plattform för samarbete mellan Arbetsmarknadsenheten och Social- och omsorgskontoret, så att ungdomar som befinner sig utanför arbete och studier inte faller mellan stolarna. Det anses vara viktigt att förvaltningarna eftersträvar samstämmighet och konsekvens, även när de har olika inriktningar. Det ska vara enkelt för enskilda medborgare att ta kontakt med rätt instans och få rätt hjälp utifrån individuella behov. I området Bergsjön i Göteborg ser man ett behov av en samverkan kring fler insatser för unga. Det finns goda erfarenheter av samverkan kring lärlingsplatser, trainee, praktik, alternativa studieformer, fler arbetsgivarkontakter och stöd för att starta eget, men denna samverkan kan utvecklas. I Rinkeby/Kista i Stockholm upplever man att det idag finns en för skarp gräns mellan enheter som arbetar med ungdomar som är yngre än år och de som arbetar med äldre unga. I arbetet med de yngre samarbetar skola, fritidsgårdar, polis, fältassistenter och ungdomsenheter. När det gäller de äldre arbetssökande ungdomarna samarbetar Jobbtorg, Arbetsförmedlingen och försörjningsstöd. Stödet unga får är villkorat och kopplat till försörjningsstöd och de som inte lever upp till kraven går miste om stödet. Mellan dessa båda konstellationer finns enligt de svarande mycket lite samverkan. En samverkan skulle innebära att de som arbetar med ungdomarna skulle utöka sin kunskap om målgruppen, man skulle nå fler unga och kunna förhindra ett utanförskap genom att sätta in rätt stöd vid rätt tidpunkt. Dessutom skulle en samverkan innebära att enheterna lättare skulle kunna identifiera de äldre ungdomar som befinner sig i utanförskap och som ibland blir negativa förebilder för de yngre. Genom att ta fram attraktiva alternativ, såsom exempelvis lärlingsanställningar, skulle man kunna försöka få dem att ändra sin livsstil. Även det befintliga samarbetet mellan polis och skola kan utvecklas ytterligare, så att det tydligare innefattar den äldre målgruppen. Andra aktörer som man önskar en ökad samverkan med är aktörer inom det civila samhället som till exempel ideella föreningar, lokala företagare och bostadsbolagen. Hyllie i Malmö efterfrågar en bättre samverkan mellan de olika stadierna i skolan. Man upplever att barn och unga lämnar förskolan med bristfällig överlämning till skolan, och i skolan fortsätter bristerna i kommunikation mellan de olika stadierna, liksom vid övergången till gymnasiet och ungdomarna riskerar enligt Hyllie att försvinna utan att det händer så mycket. Flera kommuner efterfrågar en helhetslösning på samverkansproblemen, där samtliga berörda aktörer i kommunen samverkar. Många av de aktuella ungdomarna har en komplexfylld tillvaro, med fler problem än arbetslöshet. Hyllie i Malmö poängterar att man måste satsa på ungas boende- 65

68 situation. Om man inte vet var man ska bo den kommande natten eller har dåliga hemförhållanden blir det också svårt att fungera i arbetslivet. Man nämner även en förebyggande satsning mot cannabisbruk i området. Stadsdelen efterfrågar också ett bättre samarbete med psykiatrins öppenvård, för att lyckas rehabilitera ungdomar med psykiatrisk problematik. Rinkeby/Kista har som förhoppning att:... skapa ett väl förankrat samarbete mellan olika myndigheter, lokala aktörer och ungdomarna själva så att man kan nå bestående lösningar. På så sätt skapas en integrationsprocess som kan bidra till hållbar utveckling. Gunnared i Göteborg lyfter särskilt fram gruppen åringar som inte vill studera och efterfrågar en organisation som kan ge denna grupp särskilt stöd. Bland några kommuner förekommer invändningar mot hur det kommunala uppföljningsansvaret är organiserat och man menar att det vore bättre om ansvaret låg utanför gymnasieskolan. Södertälje kommun anser att det på grund av ungdomsgruppens heterogenitet måste finnas en omfattande samverkan mellan den enhet som svarar för det kommunala uppföljningsansvaret och andra kommunala förvaltningar och enheter. Speciellt viktigt är samarbetet med Individ- och Familjeomsorgen och Arbetsmarknadsenheten. Växjö kommun beskriver hur de är på väg att slå samman verksamheten som riktar sig till yngre som berörs av uppföljningsansvaret med äldre som går i en annan verksamhet: Vi tänker att detta ger en helhetssyn på alla ungdomar. Ungdomarna kan ta del av större resurser i form av studier, vägledning och annan hjälp för att komma vidare i sin planering. För att åstadkomma förbättringar i arbetet anser Södertälje kommun att det behövs ett tydligt politiskt beslut, till exempel avseende gemensamma insatser mellan förvaltningarna i arbetet med uppföljningsansvaret. Kommunens framtidvision är att: det ska finnas ett trivsamt hus för unga människor, där de kan möta personal från AME, AF, Socialtjänsten, Utbildningskontoret, Mottagningen för unga, m.fl. som i team kan samverka för att ge den unge det stöd som just han/hon behöver individuellt och/eller i grupp för att komma vidare i arbete/studier. Detta skulle ske i inbjudande lokaler med möjlighet till anpassade arbetstränings- och praktikplatser, t.ex. i form av båtrenovering, café och secondhandbutik med vintageinriktning. Där skulle det även finnas kärnämnesstudier och KVAplatser att söka. Ungdomsrådet i Södertälje kommun har många idéer om hur ett sådant ungdomshus kan byggas upp och fungera. 66

69 Tidiga insatser Flera kommuner poängterar vikten av att insatser görs i rätt tid. Jobbgarantin för ungdomar har inneburit att det kan gå tre månader innan Arbetsförmedlingen arbetar med ungdomarna, något som till exempel Borås kommun upplever som oerhört frustrerande. Snabba insatser anses av kommunerna vara mycket viktigt för att undvika passivisering och Gävle kommun menar att 90 dagars karens måste bort. Några kommuner pekar på behovet av att ge tidiga, förebyggande insatser i skolan. Enligt kommunerna utmärker sig ofta de ungdomar som sedan hamnar utanför arbete och studier redan tidigt i skolan, genom att de har svårt att klara sin grundskolegång. Därför är det viktigt att man redan i grundskolan kan fånga upp dessa ungdomar. Biskopsgården i Göteborg uppmärksammar särskilt familjehemsplacerade barn, vars studier ofta är ett eftersatt område. Fosie i Malmö påpekar vikten av att göra satsningar på föräldragruppen. Även stadsdelen Hyllie beskriver hur betydelsefullt det är med tidiga insatser: Barnens möjligheter att lyckas i skolan måste betraktas som den enskilt största framgångsfaktorn för barn. De får en god självbild och tilltro till sin egen förmåga. Att rikta insatser till gruppen unga som varken arbetar eller studerar är angeläget men det hade varit önskvärt att våga satsa där insatserna kan nå fler och få större genomslag, alltså i skolan. Ny kunskapssyn och ändrad skola För många unga i målgruppen är just skolan förknippad med stora svårigheter och utanförskapet kan starta redan under skoltiden. Vissa kommuner menar att det behövs en ny, mer positiv syn på praktiskt arbete. Skolorna måste bli bättre på att ta hand om de elever som inte har teoretiska förutsättningar att lyckas med sina studier. Hyllie i Malmö anser att det behövs ett nytt skolsystem som inte enbart värdesätter teoretiska kunskaper. Den skola vi har idag, med krav på godkända kärnämnen för att komma vidare slår ut alldeles för många unga och detta bryter ju dessutom ner deras självförtroende. Därför behövs det till exempel fler lärlingsutbildningar och större möjligheter att via praktiska färdigheter ta sig ut på arbetsmarknaden. Norrköpings kommun föreslår att man redan under högstadiet ska kunna erbjuda mer praktiskt inriktade utbildningsspår som förbereder och motiverar unga att genomföra yrkesutbildningar på gymnasiet. Kopplingen till ungas ersättning Några av kommunerna tar upp ersättningsfrågan i sina reflektioner. Södertälje kommun menar att ersättningsfrågan för unga utanför arbete och studier är central, och hänvisar till situationen för 10 år sedan, då alla deltagare som kom från socialtjänsten till den dåvarande verksamheten för unga arbetslösa fick en ersättning som låg strax under socialbidragsnormen. På så sätt kunde man också nå unga som inte ville söka försörjningsstöd och även motivera dem att stanna kvar i verksamheten. Kommunen nämner också hur projektet Kli- 67

70 vet hade kommunala visstidsanställningar på sex månader med riktig lön som kommunen stod för. Anställningarna kunde vara på Scania, i andra privata företag eller inom kommunen. Jönköpings kommun anser att man alltid bör koppla ekonomisk ersättning till en motprestation. Att få försörjningsstöd och aktivitetsersättning inom ungdomsgarantin utan att koppla detta till en praktik, vägledning eller studier anses vara en dålig modell. Kommunen påpekar också att många av ungdomarna saknar full gymnasiebehörighet och förordar att unga ges möjlighet att läsa upp gymnasiebetyget samtidigt som de söker arbete. Förbättrad kunskap och ökade resurser För att bättre kunna möta unga utanför uttrycker några kommuner ett behov av att på olika sätt öka sin kunskap. Jönköpings kommun förordar en bättre bevakning av hur förvärvsfrekvensen ser ut i olika bostadsområden. Rinkeby/Kista önskar få en uppfattning om hur många ungdomar som idag befinner sig i utanförskap i området. Genom att analysera och diskutera möjliga arbetssätt och insatser hoppas de också kunna öka antalet unga som har en egen försörjning genom studier eller arbete. Fosie i Malmö efterfrågar nya roller, kompetenser och befattningar, men också att man använder sig av den kunskap som unga, nyutexaminerade har när de gått ut nya utbildningar. Kommunerna påpekar vikten av att de aktiviteter som pågår också får fortsätta så att det blir en kontinuitet och att ytterligare resurser läggs på verksamheten. Fosie i Malmö menar att man saknar resurser för att arbeta vidare med den grupp man fångar upp på ett intensivt sätt. Det finns enligt stadsdelen förslag på hur detta arbete skulle kunna utformas. Man behöver även ytterligare stärka upp det framgångsrika arbete som bedrivits i området, så att ännu fler ungdomar fångas upp. Nacka kommun anser att det är viktigt att Komvux stärks, och att man har möjlighet att studera där både en och två gånger om man vill höja sin kompetens. Kommunikation En grundläggande del i kommunernas arbete med unga är att man faktiskt når dem. Enligt Södertälje kommun behöver man: Fundera över vad som kan locka målgruppen att på eget initiativ kontakta verksamheten. En stor del av motivationsarbetet är då vunnet. Kommunen vill också använda sig av internet för att nå målgruppen och skapa en gemensam hemsida som beskriver verksamheten, till exempel uppföljningsansvaret, och dess olika aktiviteter. Rinkeby/Kista beskriver hur de når målgruppen genom att söka upp unga vuxna i de miljöer som unga själva väljer att vistas i. I arbetet tar till exempel Förvaltningens enhet för ungdomsprevention tillsammans med utbildningsförvaltningen fram kontaktuppgifter på berörda unga. Sedan söker man upp dem i hemmet eller i kamratkretsen och bjuder även in till öppna möten och informationsträffar om ungdomars verklighet idag, situationen på arbetsmarknaden, möjligheter till delaktighet och egen försörjning via brev. Stadsdelen nämner också planer på att göra en inventering av positiva mötesplatser där man kan träffa ungdomarna i en kravlös miljö för att kunna ta del av deras tankar, berättelser och funderingar inför framtiden. Detta ses som ett möjligt första tillfälle 68

71 till en förtroendeskapande kontakt. Rinkeby/Kista poängterar vidare vikten av att man i verksamheten når tjejer och inte bara killar, som är i majoritet i gruppen unga utanför. Genom att speciellt bjuda in tjejer till workshops kring genusfrågor, söka upp mötesplatser som riktar sig till tjejer och genomgående ha ett genusperspektiv på aktiviteterna anser de att chansen att få en bättre könsfördelning i verksamheterna kan öka. En annan viktig del i kommunikationen som kommunerna tar upp är hur man ska bemöta ungdomarna som man möter i sitt yrke. Trollhättans kommun betonar att arbetslöshet är ett hot mot både demokrati och folkhälsa och är Övertygade om att det viktigaste är att den enskilde upplever sig bli tagen på allvar, lyssnad på och förstådd; att det finns empati i bemötandet och ett erbjudande om generös och kreativ hjälp och stöttning, inte minst en tilltro till den egna förmågan och viljan. Kommunen menar också att det bland ungdomarna ofta saknas en känsla av sammanhang, bland annat kring varför det ser ut som det gör på arbetsmarknaden och hur man som ung ska kunna få ett arbete. En förutsättning för att kunna hantera en situation är att man förstår varför den har uppkommit. Därefter kan man genom att göra medvetna val själv påverka och styra. Upplevelsen av att själv kunna påverka skapar enligt kommunen i sig mening och engagemang. Bland de synpunkter kommunerna har på hur man ska bemöta målgruppen nämns att man behöver ge unga tid, att man ska bemöta varje deltagare individuellt och att man har målgruppens heterogenitet i åtanke. Individuella lösningar är särskilt viktiga för unga som kan ha svårt att leva upp till de krav som ställs på dem i verksamheterna. Södertälje kommun betonar betydelsen av att undervisning i till exempel kärnämnena bedrivs i mindre grupper med engagerade pedagoger, som kan ge stöd och hjälp åt eleverna på den nivå de befinner sig. Metoden fyller en viktig funktion för de som har dåliga erfarenheter från den ordinarie skolan. Utan denna möjlighet skulle många av deltagarna inte våga börja studera igen, trots att de vet att de borde utbilda sig för att lättare få arbete enligt kommunen. Arbetet med ungdomarna bör enligt Rinkeby/Kista ske i dialogform och man bör fråga sig vad man kan ge de ungdomar som hamnat utanför samhället för attraktivt alternativ till den livssituation de befinner sig i. Andra nyckelord som kommunerna nämner i arbetet med unga är snabbhet, flexibilitet och engagemang. Enligt Södertälje kommun bör verksamheten anpassas direkt till ungdomarnas behov och ändras flexibelt när nya behov uppstår eller identifieras. Personalen bör upprätthålla kontakten med de deltagare som uteblir från verksamheten via telefon, sms eller e-post för att motivera dem att komma tillbaka. Vidare efterfrågas hög personaltäthet som leder till att man kan möta de unga där de befinner sig och ge dem mycket tid att bli sedda och bekräftade. Personalen ska också ha en sammansättning av människor med olika utbildningar och erfarenheter och bedriva ett tätt teamarbete kring varje person. Dessutom efterfrågas att man knyter arbetsmarknadskompetens till verksamheten, då målgruppen ofta efterfrågar arbetslivserfarenhet eller praktik. 69

72 70 Foto: Fredric Otterström.

73 I sina reflektioner och önskemål för framtiden nämner kommunerna också att det finns ett pågående, fungerande arbete med målgruppen ute i kommunerna, något som också är viktigt att ta vara på. Det finns bland flera kommuner en vilja att se positivt på den aktuella gruppen. Man vill, som Trollhättans kommun uttrycker det, inte misstro någon enda persons arbetsvilja. En negativ syn på individerna förstärker de ungas känsla av misslyckande och gör vägen till arbete och egen försörjning längre. Sundsvalls kommun uttrycker sin syn på ungdomarna så här: En sak är säker. Vi kan inte reducera de människor som idag står utanför arbetsmarknaden till ett statistiskt material på nationell nivå. Vi kan inte avfärda dessa människor som ett problem. Det är verkliga människor och de bor i Sveriges samtliga kommuner och deras framtida bidrag på arbetsmarknaden är avgörande för svensk ekonomi och välfärd. 71

74 KAPITEL 6 72

75 Fördjupning i sex kommuner med lokala utvecklingsavtal För att öka förståelsen av hur arbetet med unga som varken studerar eller arbetar är organiserat i kommuner som ingår i den urbana utvecklingspolitiken har vi valt att genomföra fördjupningsstudier i sex kommuner. Vid urvalet strävade vi efter en jämn fördelning mellan kommuner som har varit med från Storstadssatsningens början och kommuner som tecknat ett lokalt utvecklingsavtal först under senare år. Geografisk och storleksmässig spridning var ytterligare kriterier. Som stöd för det slutgiltiga urvalet av kommuner gjordes en kunskapsinventering internt på Ungdomsstyrelsen. Utifrån praktiskt arbete och tidigare utredningar föreslogs ett antal kommuner som arbetar på ett bra och innovativt sätt kring den aktuella målgruppen. Ett antal av dessa valdes sedan ut. De sex kommunerna är Botkyrka, Göteborg, Luleå, Norrköping, Södertälje och Växjö. I kartläggningsarbetet (se kapitel 5) etablerades kontakter med nyckelaktörer på kommunernas arbetsmarknadsenheter. Dessa kontaktades också inför Ungdomsstyrelsens besök i respektive kommun. I fem av sex kommuner organiserade tjänstemännen en heldag då de bjöd in projektledare och tjänstemän från verksamheter riktade till unga som varken arbetar eller studerar. Inför besöket i Norrköping valde vi att ta kontakt direkt med kommunens navigatorcentrum, eftersom Norrköping är den enda kommunen med ett lokalt utvecklingsavtal som har ett navigatorcentrum. Under dagen i Norrköping träffade vi tjänstemän och projektledare från de verksamheter som vänder sig till unga som varken studerar eller arbetar. I Växjö besökte vi även de olika verksamheterna. I Södertälje träffade vi projektledare, tjänstemän och verksamheter var för sig, mycket på grund av kommunens storlek och verksamheternas placering. Kontakterna med arbetsmarknadsenheten i Södertälje har skett via telefon och e-post. I Botkyrka, Luleå och Göteborg deltog bland annat de som arbetar med kommunernas uppföljningsansvar och representanter för projekt inom Europeiska socialfonden vid vårt besök. Foto: Makrina Pésa. 73

76 Botkyrka BOTKYRKA KOMMUN Invånare: Antal åringar: (12,5%) Arbetssökande åringar: 1,52% Sysselsatta åringar: 16,58% åringar inskrivna i gymnasiet: 71,6% Arbetssökande åringar: 4,43% RIKET Antal åringar: (11,9%) Arbetssökande åringar: 1,97% Sysselsatta åringar: 18,73% åringar inskrivna i gymnasiet: 74,8% Arbetssökande åringar: 5,81% HALLUNDA/NORSBORG ALBY FITTJA Invånare: Antal åringar: (12,1 %) Arbetssökande åringar: 1,26 % Sysselsatta åringar: 17,10% åringar inskrivna i gymnasiet: 70,2 % Arbetssökande åringar: 5,16 % Invånare: Antal åringar: (13,4%) Arbetssökande åringar: 1,46% Sysselsatta åringar: 14,18% åringar inskrivna i gymnasiet: 71,4% Arbetssökande åringar: 4,34% Invånare: Antal åringar: (15,0%) Arbetssökande åringar: 1,64% Sysselsatta åringar: 16,36% åringar inskrivna i gymnasiet: 69,3% Arbetssökande åringar: 4,56% Källa: SCB, Statistiska centralbyrån. Statistiken finns redovisad i sin helhet i bilaga 5. 74

77 Botkyrka kommun ligger i Stockholms län. I kommunen bor personer. Omkring 12,5 procent av dessa är år. Kommunen har haft ett lokalt utvecklingsavtal sedan år I avtalet ingår stadsdelarna Alby, Fittja och Hallunda-Norsborg. Befolkningen i Botkyrka växte betydligt under början av 1970-talet. Vid denna tid byggdes områdena Alby, Fittja och Hallunda-Norsborg i kommunens norra delar. I Alby finns i huvudsak hyreshus, även om några bostadsrätter har tillkommit med tiden. Där finns också en del mindre villor och radhus. Centrum har rustats upp under talet och i området finns bland annat flera affärer, restauranger och vårdcentral. Även Fittja har främst hyreshus i sin bebyggelse. Där finns bland annat bibliotek, idrottsplats, samlingslokaler, stormarknader och vårdcentral. I Norsborg består bebyggelsen huvudsakligen av hyresrätter medan Hallunda har en stor andel bostadsrätter. I båda områdena finns butiker och restauranger. Vårdcentral och medborgarkontor finns i Hallunda. Det lokala utvecklingsavtalet I den urbana utvecklingspolitiken och i de lokala utvecklingsavtalen lyfts arbetet i enskilda stadsdelar fram. Dock har det funnits en tendens i Botkyrka till att samverkansöverenskommelser mellan kommunen och myndigheterna i huvudsak träffas på kommunnivå. En anledning verkar vara att myndigheterna har svårt att dela upp sitt arbete på stadsdelsnivå (Botkyrka kommun 2008). I stadsdelarna finns områdesgrupper där företrädare för kommunens förvaltningar och andra samhällsaktörer ingår. Grupperna har upprättat ettårsplaner som beskriver det kommande arbetet i stadsdelen. Områdesgruppen i Hallunda-Norsborg (2009) lyfter fram ambitionen att åstadkomma förbättrad samverkan kring unga under I Fittja beskrivs bland annat ett webbaserat projekt där unga själva skapar motbilder till den gängse bilden av området (Områdesgruppen i Fittja 2009). Områdesgruppen i Alby (2009) lyfter fram några långsiktiga mål för samarbetet mellan de verksamheter som har kontakt med barn och unga. Ambitionen är bland annat att samverka för att tidigt kunna fånga upp unga i behov av särskilt stöd. Arbetet med unga som varken arbetar eller studerar I Botkyrka kommun har flera av de verksamheter som riktar sig till unga som befinner sig utanför arbete och studier samlats i utbildnings- och arbetsmarknadsförvaltningens Arbets- och kompetenscenter. Enligt ungdomssamordnaren vid Arbets- och kompetenscenter finns en god samverkan mellan kommunen och Arbetsförmedlingen i Botkyrka. En grundstruktur av etablerat samarbete mellan organisationerna finns på flera nivåer från det praktiska arbetet till chefsnivå. Utöver goda kontakter på individnivå förekommer exempelvis gemensamma planeringsdagar som stärker samarbetet. Ytterligare en stärkande faktor är att flera chefer inom kommunen och Arbetsförmedlingen har arbetat där under en längre tid. En annan utgångspunkt är samarbetet inom ramen för Samordningsförbundet Botkyrka. Inom det sker finansiell samordning mellan Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen, Stockholms läns landsting och Botkyrka kommun. Kopplat till det finns flera intressanta utvecklingsprojekt kring unga utanför studier och arbete, som också har stöd från Europeiska socialfonden. 75

78 Det kommunala uppföljningsansvaret Arbetet med det kommunala uppföljningsansvaret flyttades höstterminen 2008 från Tumba gymnasium till Arbets- och kompetenscenter. I samband med det flyttades även ansvaret för feriepraktik och heltidspraktik kopplad till gymnasieskolans individuella program. En anledning var att kommunen ville göra det lättare för unga att få kontakt med dem i förvaltningen som är specialiserade på arbetsmarknadsfrågor (Botkyrka kommun 2009). För att kartlägga unga som lyder under uppföljningsansvaret används förteckningar över elever som inte har antagits på gymnasieskolan. Socialtjänsten kan också rapportera om unga som ingår i uppföljningsansvaret. Det förekommer kontakter med studie- och yrkesvägledare vid kommunens gymnasieskolor och grundskolor samt skolor i andra kommuner. Dock verkar det upplevas som svårt att få in rapportering från gymnasieskolor som inte drivs av kommunen. Praktiskt går uppföljningen till så att unga kontaktas per brev vid två tillfällen om året. Då erbjuds enskild vägledning eller besök vid Arbetsoch kompetenscenters öppna verksamhet. Relativt få unga, omkring 25 procent, reagerar dock på breven. Man arbetar på att hitta ett bättre sätt att nå ut till gruppen (Botkyrka kommun 2009). Bland annat informerar man nu skolor, fritidsgårdar, socialtjänst och polis om uppföljningsansvaret. De som arbetar med frågan upplever det som en styrka att andra verksamheter känner till och kan hänvisa unga till den öppna verksamheten. Ett närmare samarbete med områdessekreterarna inom socialtjänsten har också gett verksamheten större möjligheter att komma i kontakt med personer de tidigare har haft svårt att nå. Vid det första samtalet görs en kartläggning av den enskildes situation. Efter det kan det, om det finns många unga inne i verksamheten, bli aktuellt med aktiviteter i grupp. Arbetet är bland annat inriktat på att hjälpa de unga att komma ut på praktik. Inom det kommunala uppföljningsansvaret får unga också stöd av skolornas studieoch yrkesvägledare. Förutom praktik är det vanligt att man skriver in de unga på gymnasieskolans individuella program. En lärdom är att det kan behövas en viss förberedelsetid för att unga ska kunna klara av praktiken på ett bra sätt. Andra behov inom målgruppen tillgodoses exempelvis genom arbetsträning, validering eller samarbete med socialtjänsten. Verksamheten samarbetar bland annat med gymnasieskolor, studieoch yrkesvägledare vid grundskolorna, komvux, Arbetsförmedlingen, fritidsgårdar, näringslivet, barn- och ungdomspsykiatrin samt olika delar av socialtjänsten. Representanter för Arbets- och kompetenscenter lyfter dock fram att det kan behövas utökade resurser för att kunna utveckla och fördjupa arbetet med uppföljningsansvaret. Arbets- och kompetenscenter Arbetsmarknadsinsatser för unga år har sedan mitten av 2008 huvudsakligen samlats inom verksamheten Arbets- och kompetenscenter (Botkyrka kommun 2009). Där finns utöver det kommunala uppföljningsansvaret även ett vägledningsteam, heltidspraktik för unga på det individuella programmet vid Tumba gymnasium, jobboch utvecklingsgarantin för unga, feriepraktik, sommarlovsentreprenörer samt ett projekt för kunskapsvalidering för personer med Aspergers syndrom. 76

79 Kommunen upplever att samordningen har resulterat i ett tydligare arbete gentemot unga och deras anhöriga (Botkyrka kommun 2009). Vidare har kontakterna förtätats mellan de som arbetar i olika verksamheter samt mellan kommunen och Arbetsförmedlingen. Samtidigt efterlyser ungdomssamordnaren vid kommunens utbildningsoch arbetsmarknadsförvaltning en än tydligare samverkan med en tydlig fysisk ingång för unga. Ungdomssamordnaren ser en stor fördel med att kommunen har möjlighet att erbjuda unga praktik tidigt efter det att de blivit arbetslösa. Reglerna för ungdomsgarantin gör att unga måste vänta i 90 dagar innan praktikinsatser från Arbetsförmedlingen kan bli aktuella. Att arbetet med praktik har flyttats från gymnasiet har också inneburit ett bättre stöd för de något äldre unga som inte längre är aktuella för gymnasiet. Under de senaste åren har antalet platser som erbjuds för feriepraktik inom kommunens verksamheter varierat mellan 150 och 280. I huvudsak handlar det om arbeten som vaktmästare, lokalvårdare, fritidsledare eller arbete inom barn- eller äldreomsorg. Många platser finns också inom kommunens bostadsbolag (Botkyrka kommun 2009). I verksamheten Vägledningsteam för ungdomar samarbetar Arbets- och kompetenscenter, socialtjänstens enhet för ekonomiskt bistånd till unga och Arbetsförmedlingen Botkyrka Salem (Botkyrka kommun 2009). Målgruppen är unga år som står utanför arbetsmarknaden men där eventuella hinder för arbete ännu inte har utretts. Verksamheten startade som ett projekt finansierat av Samordningsförbundet Botkyrka. Syftet var att skapa ett team med bred kompetens för att ge stöd till unga som över tid var aktuella i flera olika verksamheter. I projektet arbetade en arbetsförmedlare och en socialsekreterare på heltid. Det fanns också tillgång till jobbcoacher och en arbetspsykolog. Deltagarna var med under 12 veckor i genomsnitt. Verksamheten arbetade bland annat med kartläggning, jobbsökaraktiviteter och rekommendationer för framtida åtgärder, som kunde tas tillvara vid kontakter med andra verksamheter. I en uppföljning med fokus på projektets effekter har konstaterats att många av de unga i verksamheten hade fått praktik eller arbete (Månsson & Björk 2008). Andra effekter som noterades var förbättrad hälsa, utökade kunskaper och ökat självförtroende. Den personal och de deltagare som intervjuades hade också överlag en positiv bild av verksamheten. Dock konstaterades att de 31 personer som då hade deltagit i verksamheten var en mycket heterogen grupp, och att några inte alls verkade ha haft utbyte av verksamheten. Vidare saknades en systematisk dokumentation som kunde möjliggöra en fullständig kartläggning över vilka rekommendationer som ungdomarna hade fått och hur dessa tagits tillvara i andra verksamheter. I en tidigare utvärdering efterlystes bland annat bättre samordning av arbetet inom vägledningsteamet och anslutande verksamheter (Hyltén-Cavallius 2007). Enligt uppgift från ungdomssamordnaren i november 2009 har 67 procent av de unga som slutat gått vidare till arbete eller studier under Arbets- och kompetenscenter arbetar också med unga som har varit inskrivna på Arbetsförmedlingen i minst 90 dagar och erbjudits plats inom jobbgarantin. Kommunen får ersättning från Arbetsförmedlingen för dessa deltagare. De unga erbjuds tre typer av insatser som pågår under vardera 12 veckor. En av dem är praktik med individuell vägledning. Det andra alternativet är kompetenskartläggning som också innehåller motiverande arbete och coachning. Den tredje möjligheten är en yrkesintroduktion, som bland annat innehåller information om arbetsmiljöfrågor, fackföreningar och egenföretagande (Bot- 77

80 kyrka kommun 2009). Vid behov av ytterligare kartläggning kan man ta kontakt med Vägledningscentrum för ungdomar. Dock är det främst unga som står nära arbetsmarknaden som ingår i målgruppen. Inom verksamheten finns också ett projekt för klartläggning och validering för personer med Aspergers syndrom. Målgruppen är de som är år och bedöms vara för kompetenta för aktiviteter inom daglig verksamhet samt stå relativt nära arbetsmarknaden. Verksamheten delfinansieras av Allmänna arvsfonden och samarbetar med Riksföreningen Autism och Arbetsförmedlingen Unga funktionshindrade. Under kommande år är ambitionen att utifrån erfarenheter från projektet skapa ett kursmaterial som bland annat kan spridas till andra kommuner. Botkyrka är också en av de kommuner som är med i satsningen på nystartskontor. Arbetet har förlagts till samma hus som Arbets- och kompetenscenter, och verksamheterna samarbetar. Unga på centret kan få stöd från nystartsvägledarna, som också deltar i flera av centrets verksamheter. Exempel på andra verksamheter som berör målgruppen Det finns flera andra verksamheter som riktar sig till den aktuella målgruppen. En del av dem har kopplingar till Samordningsförbundet Botkyrka. Ett sådant exempel är projektet Trainee-modellen som arbetar med personer år som saknar gymnasiebetyg och har varit arbetslösa under lång tid. Kommunen har antagit nya regler där anställande av en trainee läggas in som villkor vid upphandlingar. Genom det kan unga i utanförskap få kontakt med arbetslivet. Tillsammans med samordningsförbunden i Haninge, Huddinge och Södertälje har Botkyrka nyligen inlett arbetet med Grenverk Södertörn, med hjälp av medel från Europeiska socialfonden. Detta initiativ beskrivs vidare i avsnittet om Södertälje kommun. Där finns också en beskrivning av projektet Matchning Södertörn, där Botkyrka ingår som en av åtta kommuner som samverkar bland annat kring nyanlända unga invandrare. Samordningsförbundet Botkyrka (2009) har också tagit initiativ till Paraplyprojektet, som har medfinansiering från Europeiska socialfonden. Arbetet inleddes i maj 2009 och ska pågå under tre år. Målgruppen är huvudsakligen unga år som varken arbetar eller studerar. Kommunen, Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan och Stockholms läns landsting ska samarbeta kring en bred ungdomsgrupp: både de som står nära arbetsmarknaden och de med större behov av stöd. Myndigheterna, socialtjänsten och landstingsverksamheter ska kunna hänvisa deltagare till projektet. Uppsökande arbete planeras också för att nå ut till unga som verksamheterna i dag inte når ut till i tillräckligt hög grad. Det kan exempelvis handla om utåtagerande unga i övre tonåren, där kontakter med andra aktörer såsom polis och kriminalvård kan behöva utvecklas. Utöver att få in deltagarna i studier eller arbete vill aktörerna genom detta arbete etablera ett samarbete som kan bestå även efter det att projektet har avslutats. Betoning ligger på att samordna de insatser som redan finns och förbättra samverkan mellan de olika aktörerna. En del av bakgrunden till projektet är ett behov av kunskaper om varandras arbete. Inom socialtjänsten finns också andra verksamheter som berör målgruppen. Ett av dem är Jobbcentrum där personer år kan få stöd från socialtjänsten för att få en egen försörjning. Det 78

81 finns också två verksamheter inriktade på social träning för personer i årsåldern. Den ena är till för personer med psykisk ohälsa och den andra för personer som av andra skäl kan behöva social övning. Syftet är att påbörja studier, praktik eller arbete. En annan verksamhet är Utsluss, som riktar sig till unga år som har haft drogproblem eller varit i kontakt med kriminalvården. I stadsdelen Fittja driver kultur- och fritidsförvaltningen aktivitetscentret Ungdomens hus. Verksamheten är öppen året om och riktar sig till unga som har fyllt 16 år. Aktiviteterna ska utgå från ungdomarnas intressen. Några av ambitionerna är att stärka en positiv utveckling bland unga och att förebygga riskbeteenden. Vidare ska man samarbeta med alla typer av aktörer i området. De har tidigare exempelvis samarbetat med socialförvaltningen kring studie- och arbetscoachning för unga år. Dock upplevde de svårigheter att få unga intresserade av detta projekt eftersom de unga behövde skriva in sig på gymnasieskolans individuella program för att därigenom få studiebidrag för den utbildning som erbjöds. Under en inledningsperiod fick deltagarna en praktikpeng, vilket väckte ett större intresse. För unga som vill ha arbete och har krav på sig hemifrån att bidra till försörjningen bedömdes studiebidrag inte vara tillräckligt (Ungdomens hus 2008). En förhoppning har varit att det traineeprogram som har beskrivits tidigare ska vara bättre anpassat till de ungas situation. Framgångsfaktorer och utvecklingsområden En viktig förutsättning för arbetet i Botkyrka verkar vara det goda samarbetet mellan kommunen och Arbetsförmedlingen. Ungdomssamordnaren vid kommunens Arbets- och kompetenscenter nämner bland annat gemensamma planeringsdagar och löpande samverkansmöten på samtliga nivåer som inom organisationerna som en framgångsfaktor. Det finns ett flertal positiva erfarenheter av att samla flera verksamheter som riktar sig till unga utanför arbete och utbildning inom kommunens Arbets- och kompetenscenter. Där finns bland annat arbetet kring uppföljningsansvaret. I ett möte med representanter för verksamheten lyftes samtidigt idéer om ett ännu mer samlat arbete, där också Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan finns tillgängliga i samma lokaler. Det pågår också flera ungdomsprojekt som Samordningsförbundet Botkyrka har tagit initiativ till. Genom dem samarbetar kommunen, Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan och landstinget. Det verkar finnas en etablerad uppslutning kring samordningsförbundets arbete, både bland politiker och på förvaltningsnivå. Det finns också flera exempel på samarbete med kringliggande kommuner där det pågår försök att utveckla arbetet med unga utanför arbete och studier. Flera av dessa samverkansprojekt har fått medel från Europeiska socialfonden. I diskussioner med Botkyrka kommun tar de, liksom flera andra kommuner, upp att Arbetsförmedlingens regler kan utgöra ett hinder för unga då de gör att insatserna inte kommer till stånd tillräckligt snabbt. Som någon formulerade det vid Ungdomsstyrelsens besök: 3 månader är för ungdomar en evighet. 79

82 Göteborg GÖTEBORGS STAD Invånare: Antal åringar: (12,8%) Arbetssökande åringar: 2,03% Sysselsatta åringar: 18,46% åringar inskrivna i gymnasiet: 73,4% Arbetssökande åringar: 5,43% RIKET Antal åringar: (11,9%) Arbetssökande åringar: 1,97% Sysselsatta åringar: 18,73% åringar inskrivna i gymnasiet: 74,8% Arbetssökande åringar: 5,81% NORRA BISKOPSGÅRDEN HJÄLLBO BERGSJÖN GÅRDSTEN Invånare:4 586 Invånare: Invånare: Invånare: Antal åringar: Antal åringar: Antal åringar: Antal åringar: 737 (16,1%) (15,6%) (15,0%) (13,9%) Arbetssökande Arbetssökande Arbetssökande Arbetssökande åringar: 2,96% åringar: 4,87% åringar: 2,98% åringar: 2,79% Sysselsatta Sysselsatta Sysselsatta Sysselsatta åringar: 21,18% åringar: 10,95% åringar: 15,38% åringar: 11,16% åringar inskrivna i åringar inskrivna i åringar inskrivna i åringar inskrivna i gymnasiet: 68,5% gymnasiet: 76,3% gymnasiet: 72,9% gymnasiet: 71,2% Arbetssökande Arbetssökande Arbetssökande Arbetssökande åringar: åringar: 11,61% åringar: 11,28% åringar: 10,14% 13,74% Källa: SCB, Statistiska centralbyrån. Statistiken finns redovisad i sin helhet i bilaga 5. 80

83 Göteborgs stad ligger i Västra Götalands län och har omkring invånare. Av dem är 12,8 procent i åldern år. Staden har haft lokala utvecklingsavtal sedan slutet av 1990-talet. De bostadsområden som berörs av dagens avtal med staten är Bergsjön, Gårdsten, Hjällbo och Norra Biskopsgården (inom stadsdelsförvaltningarna Bergsjön, Gunnared, Lärjedalen och Biskopsgården). De tre första områdena började byggas under senare delen av 1960-talet, medan byggandet av Norra Biskopsgården inleddes på 1950-talet. Bergsjön ligger i nordöstra Göteborg. Där finns främst hyresrätter men även ett visst antal bostadsrätter och villor. I området finns bland annat bibliotek, butiker och föreningslokaler. Gårdsten finns i Göteborgs norra delar och under 1990-talet rustades bebyggelsen upp. Till skillnad från Bergsjön består området huvudsakligen av hyresrätter i flerfamiljshus. I stadsdelen finns bland annat tillgång till butiker och ett rikt föreningsliv. Området ligger något avsides och saknar spårvagnsförbindelse. Även Hjällbo ligger i norra Göteborg. En stor del av lägenheterna i området är hyresrätter. I centrum finns flera butiker och serviceinrättningar. Norra Biskopsgården ligger på Hisingen i stadens västra del. Bebyggelsen består nästan uteslutande av flerfamiljshus och en stor andel av bostäderna ägs av kommunen. I området finns butiker och ett omfattande föreningsliv. Det lokala utvecklingsavtalet Inom det lokala utvecklingsarbetet har Göteborgs stad, Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan (2008) kommit överens om att samverka och förbättra användningen av sina respektive resurser. I samverkansöverenskommelsen är arbetslösheten bland unga mellan 16 och 29 år som en prioriterad fråga. Ett övergripande mål är att staden ska stärka sin beredskap för att tillsammans med Arbetsförmedlingen ge unga möjligheter till arbete och egen försörjning. För åldersgruppen år är målsättningen mer konkret. För dem ska förvärvsfrekvensen öka från 70,8 procent 2004 till 75 procent Under de senaste åren har det vuxit fram en vilja att skapa en helhet i det arbete som bedrivs på olika nivåer och inom olika områden i Göteborgs stad. Denna vilja verkar delvis vara ett resultat av att staden har relativt lång erfarenhet av urbant utvecklingsarbete. Med tiden har det visat sig att alla problem inte kan lösas genom fokus på enskilda stadsdelar eller tillfälliga projekt. Vidare finns ett behov av att koppla samman verksamheter och projekt, som då kan förstärka varandra. Som ett led i detta har de som arbetar på stadskansliet med olika program i allt högre grad börjat samordna arbetet inom exempelvis det lokala utvecklingsavtalet, användning av EU:s strukturfonder och deltagande i Urbact-nätverket för att utbyta erfarenheter mellan europeiska städer. De upplevde tidigare att det fanns en tendens att bli för upptagen av strukturer och regler inom ett specifikt projekt, som Storstadssatsningen och Urban II Göteborg Det fanns ett behov av att i högre grad analysera konsekvenserna av det sammanlagda arbetet för staden som helhet. Sedan 2007 har arbetet organiserats för att 81

84 koppla samman initiativ på europeisk, nationell och lokal nivå. Som samordnarna på stadskansliet formulerade saken vid Ungdomsstyrelsens besök: När vi tänker insatser tänker vi inte bara på fyra stadsdelar utan på hela staden. Man har också bildat tematiska nätverk och samverkansgrupper för att understödja ett helhetsperspektiv (Göteborgs stad 2008). Arbetet med unga som varken arbetar eller studerar I Göteborg finns omkring 20 fackförvaltningar, 21 stadsdelsförvaltningar och ett centralt stadskansli. Arbetet kring unga mellan 16 och 24 år som varken arbetar eller studerar är utspritt på olika delar av stadens verksamhet. Staden bedriver också ett betydande arbete för målgruppen inom ramarna för olika EU-initiativ. Försöken att åstadkomma en helhet i arbetet i staden gäller både det urbana utvecklingsarbetet och arbetet med unga. Unga och ungas etablering är ett gemensamt tema för stadskansliets uppföljning av stadens förvaltningar och bolag under Det material som samlas in kommer att analyseras och kopplas samman med annat arbete som gäller ungas etablering och inflytande, som stadens engagemang i Urbact-nätverket och My generation som är ett samarbete för hållbar stadsutveckling mellan 12 europeiska städer. Det kan också nämnas att Göteborgs stad nyligen har tagit ett initiativ för förbättra tillgången till praktikplatser för unga. Ambitionen är att skapa en praktikplats för var tjugonde anställd inom kommunen. Möjligen kommer man också att uppmuntra andra arbetsgivare att ta liknande initiativ. Samtidigt är det tydligt att arbetet för unga mellan 16 och 24 år utanför arbete och studier bedrivs inom flera skilda verksamheter och på flera nivåer, vilket gör det svårare att få en överblick över insatserna. Nedan följer en beskrivning av några av de mer bärande inslagen i det arbete som bedrivs, samt några exempel på ytterligare verksamheter. Det kommunala uppföljningsansvaret I Göteborg arbetar utbildningsförvaltningen och stadsdelarna med det kommunala uppföljningsansvaret tillsammans. Utbildningsförvaltningen ska se till att det finns aktuell information kring ungas sysselsättning. De ska också erbjuda studie- och yrkesvägledning samt gymnasieutbildning. Stadsdelarna ska bland annat stödja utbildningsförvaltningen i kartläggningsarbetet. Inom varje stadsdel finns en kontaktperson för uppföljningsansvaret. Dessa kontaktpersoner är placerade inom socialtjänstens individ- och familjeomsorg. Det varierar dock hur stor del av personernas arbetstid som är kopplad till uppföljningsansvaret. Stadsdelarna söker oftast upp unga genom brev eller telefonsamtal. Det verkar dock inte finnas något gemensamt förhållningssätt mellan stadsdelarna för hur långtgående det uppsökande arbetet ska vara. Positivt är att Göteborgs stad har granskat det arbete som pågår för att kunna utveckla det vidare (Göteborgs stad 2009). Denna granskning visar att det finns behov av ytterligare samordning av arbetsrutiner. Stadsdelarna har också begränsade resurser till uppföljningsarbetet. En brist är att det ofta inte finns någon uppföljning på individnivå, vilket skulle göra det lättare att bedöma effekten av olika insatser. För att identifiera unga som inte studerar på gymnasiet har de tretton kommuner som ingår i Göteborgsregionen inrättat ett gemensamt registreringssystem. I varje kommun finns en person som är ansvarig för arbetet som är kopplat till detta system Det finns 82

85 även ett register över eleverna i grund- och gymnasieskolorna i Göteborgs stad. Gymnasieskolorna ska också registrera studieavbrott, ett arbete som dock verkar behöva förbättras (Göteborgs stad 2009). Vidare ordnas möten då utbildningsförvaltningen och stadsdelarna förväntas utbyta information om målgruppen. Unga ska främst erbjudas studier. De som saknar gymnasieutbildning eller har avbrutit sina studier får möjlighet att läsa vid så kallade lärcentrum: mindre skolenheter där unga kan studera i mindre grupper med anpassad studietakt. Ett litet antal kurser läses koncentrerat, och kombineras i vissa fall med praktik. Intagning till verksamheten sker löpande under året. För de som inte vill studera ska skola, socialtjänst, kommunala arbetsmarknadssatsningar och Arbetsförmedlingen samarbeta med att erbjuda andra insatser. Ofta handlar det då om praktik, coachning och motiverande samtal. (Göteborgs stad 2009). Insatser för unga inom uppföljningsansvaret sker på flera håll. Som i andra kommuner spelar gymnasieskolans individuella program en viktig roll i uppföljningsansvaret. Dock sker en hel del av arbetet genom Vägledningscentrum, som ger unga studie- och yrkesvägledning. Verksamheten finns centralt i staden, i samma byggnad som en praktikförmedling för unga som har gjort studieuppehåll. Huvudsyftet med praktiken är att få unga att återuppta och fullfölja sina studier. Vägledningscentrum är öppet för unga under 20 år i Göteborgs stad. De har en öppen mottagning dit unga kan söka sig, och är även ute i grund- och gymnasieskolor och diskuterar framtidsfrågor med elever. Eleverna verkar uppleva det som positivt att verksamheten är fristående från skolorna och har en annan typ av miljö, enligt tjänstemän vi har intervjuat. Det underlättar en nystart för unga som upplevt svårigheter kopplade till skolan. Få friskolor har dock ett aktivt samarbete med Vägledningscentrums studie- och yrkesvägledning. För unga med omfattande behov finns Skyddsnätet, som bland annat erbjuder stöd från socialtjänsten i kombination med individuell undervisning. Här kan också nämnas försöksverksamheten Onlineskolan vid Angeredsgymnasiet, som riktar sig till unga i Göteborg som av olika skäl är i behov av undervisning i hemmet. Ett av målen med arbetet är att successivt få tillbaka unga till den ordinarie skolverksamheten. Tydligare regler verkar efterfrågas kring möjligheten att bedriva distansliknande utbildning för unga med särskilda behov. Enligt stadens granskning har utbildningsförvaltningen inte gjort någon samlad analys av effekten av de utbildningsinsatser som genomförs i egen regi eller i samverkan med andra inom ramen för uppföljningsansvaret (Göteborgs stad 2009). I stadsdelarna verkar det oftast inte heller finnas någon sådan analys av insatserna från skola, socialtjänst, kommunala arbetsmarknadssatsningar och Arbetsförmedlingen. En slutsats i granskningen var att det kan finnas skäl att utveckla arbetet, även om staden bedömdes leva upp till lagens krav på området. En annan viktig slutsats i granskningen var att så länge ansvariga nämnder inte följer upp åtgärderna för unga inom uppföljningsansvaret går det inte att bedöma huruvida de är ändamålsenliga och effektiva. År 2006 påpekade stadskansliet att staden saknade ett samlat grepp om aktiviteterna för unga som inte gick på gymnasiet. Staden behövde samordning, prioritering och gemensamma mål för att insatserna skulle kunna möta ungas behov och önskemål. Tre år senare kan stadsrevisionen konstatera att det nu finns en utveck- 83

86 lad samverkan mellan stadens aktörer kring ungdomar som befinner sig utanför gymnasieskolan. Fortfarande går det dock inte att fastställa huruvida stadens åtgärder utgår från ungdomarnas egna behov och önskemål. Så länge en systematisk uppföljning saknas på nämndnivå går det inte heller att utvärdera i vilken mån stadens åtgärder för ungdomar inom uppföljningsansvaret förebygger utanförskap (Göteborgs stad 2009). Det kan tilläggas att kontaktpersonerna för uppföljningsansvaret i varje stadsdel har bildat ett nätverk för att utbyta erfarenheter. Bland annat diskuteras informationsöverföring mellan enheterna om unga inom uppföljningsansvaret, och vilket stöd kontaktpersonerna kan få av utbildningsförvaltningen. Inom nätverket förs också diskussioner om det uppsökande arbetet. Man diskuterar även hur långt kontaktförsöken ska drivas, när stödet som erbjuds trots allt är frivilligt. Bildandet av nätverket kan vara ett steg på väg mot ett mer enhetligt arbete mellan stadsdelarna. Inom nätverket verkar det också finnas efterfrågan på kunskap om hur arbetet med uppföljningsansvaret har organiserats i andra delar av landet. Projekt för unga med stöd från Europeiska socialfonden I Göteborg finns många projekt för unga utanför arbete och studier som delvis finansieras med medel från Europeiska socialfonden. Flera av dessa projekt är relativt nystartade och deras effekter har ännu inte analyserats systematiskt. Några av projekten får här tjäna som exempel på det arbete som pågår. En del av projekten är kopplade till arbetet i de fyra områden som innefattas av det lokala utvecklingsavtalet. Det regionala projektet Mellan Rum vänder sig till unga under 25 år som behöver stöd från både kommunen och Arbetsförmedlingen för att etablera sig på arbetsmarknaden. Verksamheten vänder sig dock inte till unga i behov av vård eller annan behandling. Bakgrunden till projektet var att man upplevde att flera verksamheter bedrev parallella insatser. Det fanns skilda uppfattningar om vilka insatser som är verkningsfulla och vad som kan förväntas av olika verksamheter. Några av projektets mål är därför att förtydliga ansvarsfördelningen och att stärka samverkan mellan organisationerna, samt att minska antalet möten unga behöver ha med olika aktörer. I samarbetet ingår ett tiotal kommuner och de lokala arbetsförmedlingskontoren på respektive ort. Från Göteborgs stad är stadsdelarna Bergsjön och Kortedala med i projektet. En regional arbetsgrupp har bildats för att stödja det lokala arbetet, hitta samordningsmöjligheter och skapa erfarenhetsutbyte mellan kommuner. Konkret innebär samarbetet bland annat att Arbetsförmedlingen och kommunen upprättar ett samverkanskontrakt kring varje deltagare. Referensgrupper har också bildats där unga aktuella inom båda verksamheterna får ge synpunkter på utvecklingsarbetet. Projektet har en budget på 26 miljoner kronor och finansieras av kommunerna, Arbets- 84

87 förmedlingen och Europeiska socialfonden. Arbetet pågår i två år med start i maj Navigator- och CoM Center är ett projekt som drivs av arbetsmarknadsenheten i stadsdelen Lundby. Arbetet har kopplingar till det samordningsförbund som finns mellan sex stadsdelar på Hisingen. Inom projektet finns ambitionen att samla flera aktiviteter på en och samma plats. Till skillnad från de verksamheter som ingår i Nationella nätverket Navigatorcentrum är de olika aktörerna inom projektet inte samlokaliserade. Arbetsförmedlingen, socialtjänsten och polisen finns dock i närheten av verksamhetens lokaler. En annan skillnad är att centret inte enbart vänder sig till unga utan till hela åldersspannet mellan 16 och 65 år. Målgruppen för verksamheten är personer som befinner sig långt ifrån arbetsmarknaden. Deltagarna har i huvudsak rekryterats via socialtjänsten. Inom verksamheten ska flera insatser erbjudas, såsom coachning och praktik. Att personalen består av personer med olika yrkesbakgrund: socionomer, pedagoger, personalvetare och egenföretagare, verkar man i huvudsak ha upplevt som en styrka i arbetet. Det finns även tillgång till studie- och yrkesvägledare, en arbetsterapeut och en psykiatriker. Projektet inleddes i maj 2008 och pågår till april Projektets budget är på knappt 40 miljoner kronor och stadsdelarna, landstinget och Europeiska socialfonden står för huvuddelen. En lärdom man hunnit dra är att personer som befinner sig långt från arbetsmarknaden är i behov av insatser under en lång tid. Bland annat kan en del deltagare behöva ett betydande motiveringsarbete. Projektet har upplevt vissa hinder med Europeiska socialfondens regler. För att få medel från fonden krävs att resurser också satsas från någon annan aktör. För unga med försörjningsstöd så har det kommunala försörjningsstödet använts för att få medfinansiering från socialfonden till insatser för den enskilde. Projektet har inte lyckats hitta någon liknande lösning för andra unga. Detta har gjort att projektet främst har arbetat med personer över 20 år eftersom yngre mer sällan har försörjningsstöd. Eftersom medfinansieringen därmed varit kopplad till varje deltagares medverkan var det också viktigt att komma igång med det utåtriktade arbetet för att få medfinansiering. Det verkar inom projektet ha funnits en önskan om ett längre och mer strukturerat planeringsarbete innan deltagare släpptes in i projektet. Med bättre planering hade man möjligen också på förhand kunnat upptäcka de svårigheter projektet har upplevt med den omfattande och särskilda redovisningen gentemot stadsdelen, stadsdelssamarbetet och Europeiska socialfonden. En del av de ambitioner som har funnits verkar hittills inte heller ha varit möjliga att fullfölja, exempelvis ett tydligt samarbete med potentiella arbetsgivare. Ett tredje exempel är Unga i jobb, som bedrivs i stadsdelarna Bergsjön och Kortedala. Det treåriga projektet startade 2009 i syfte att stärka unga på deras väg in i arbetslivet. Målgruppen är unga med försörjningsstöd. Projektet har en budget på 15,5 miljoner och finansieras av kommunen och Europeiska socialfonden. I fokus ligger praktikplatsarbete genom metoden Open College Network. Den har bland annat använts i England under en längre tid och är spridd inom flera svenska kommuner. Genom metoden får unga intyg på kunskap och färdigheter som uppnås på annat sätt än genom formell utbildning, och man hoppas att den ska göra arbetet med arbetsplatspraktik för unga mer strukturerat. Ett led i detta är att man erbjuder handledare en tvådagars handledarutbildning på en folkhögskola. 85

88 På praktiken sker en löpande värdering av deltagarnas kunskaper, och förhoppningen är att unga ska etablera kontakter på arbetsplatser och få sina färdigheter dokumenterade. Unga i jobb har också erfarenhetsutbyte med flera närliggande projekt, verksamheter och nätverk. De ingår i de europeiska ungdomsnätverken Urbact och My generation. De har kontakter med Framtid i Fokus, som är ett likartat projekt i stadsdelen Rosengård i Malmö, och med projektet Mellan Rum som nämnts ovan. Därtill finns sedan tidigare ett utvecklat samarbete mellan områdena Bergsjön, Gunnared, Kortedala och Lärjedalen. Det finns också flera andra projekt riktade till unga som pågår eller planeras i Göteborgs stad. Flera av dem handlar om utökat samarbete mellan de verksamheter som stöttar gruppen. Exempel på andra verksamheter som berör målgruppen En del av de projekt som har nämnts ovan bedrivs i de stadsdelar som omfattas av det lokala utvecklingsavtalet. Några andra verksamheter och planerade projekt i dessa områden kan också lyftas fram. I Bergsjön bedrivs en del av arbetet för unga mellan 16 och 19 år inom ramarna för det kommunala uppföljningsansvaret, och en ungdomscoach arbetar med uppdraget. Arbetslösa unga mellan 18 och 25 år hänvisas till Arbetsforum. Där erbjuds bland annat jobbsökaraktiviteter och friskvård samt kontakter med praktiksamordnare, rekryterare och en personlig coach. I arbetet med unga som inte har en fullständig grundskole- eller gymnasieutbildning samarbetar man med vuxenutbildningen. Arbetsforum är ett samarbete mellan socialtjänsterna i områdena Bergsjön och Kortedala och Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan och primärvården. Unga verkar uppleva att myndigheternas samarbete gör det enklare att orientera sig bland de olika typer av stöd som finns att tillgå. Verksamheten tar emot omkring 150 unga per år. Av deltagarna under första halvåret 2009 har 37 procent gått vidare till egen försörjning genom arbete eller studier. I området finns även det tidigare nämnda projektet Unga i jobb samt verksamheter för arbetsträning där handläggare inom socialtjänst, Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan samverkar. Inom verksamheten finns en traineeutbildning i samarbete med en av landets stora matvarukedjor. I området finns också så kallade introflex-anställningar, där unga efter en praktikperiod får anställning i någon av stadsdelens verksamheter. I Bergsjön finns också TidsNätverket, en verksamhet som genom olika aktiviteter vill tillvarata de resurser och det engagemang som finns i området. De använder en metod som kallas Time Bank och som bland annat är inriktad på att motivera människor till aktivitet och erfarenhetsutbyte. Det finns också planer på att starta projektet Social Capital Forum, som ska inspirera unga till entreprenörsaktiviteter och delaktighet. I Hjällbo finns bland annat konceptet Trappa upp som drivs av socialtjänsten och Arbetsförmedlingen i nära samverkan. Socialtjänsten bedömer individens behov och placerar var och en på en av flera nivåer. Till dessa nivåer finns offentliga aktörer, föreningar och företag kopplade. Av de 805 personer som var inskrivna i verksamheten 2007 gick 342 personer vidare till studier eller arbete (Ungdomsstyrelsen 2008a). 86

89 87 Foto: Lisa Nilsson.

90 Unga över 20 år som söker ekonomiskt bistånd i Gunnared (Gårdsten) eller Lärjedalen (Hjällbo) hänvisas till Jobbhörnet. Där samarbetar stadsdelarna med Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan. Omkring hälften av de omkring 100 personer som har deltagit i verksamheten har hittills gått vidare till studier eller arbete. De båda stadsdelarna samarbetar även med Arbetsförmedlingen i verksamheten Ungdomscentrum, som vänder sig till unga mellan 16 och 24 år med behov av extra stöd för att komma vidare till arbete eller utbildning. Ett 40-tal personer har deltagit i verksamheten och av dem har omkring 40 procent gått vidare till egen försörjning. I Gunnared används också programmet Ung och aktiv i Europa, som ger unga möjligheten att göra volontärtjänst i andra europeiska länder i upp till ett år. I Gunnared finns även flera andra verksamheter, till exempel en satsning på praktikplatser för unga inom stadsdelens organisation, där det ännu är för tidigt att mäta utfallet. I Biskopsgården är det kommunala uppföljningsansvaret knutet till en halvtidstjänst inom socialtjänsten. Stadsdelen har också informerat samtliga som arbetar med barn och unga om uppföljningsansvaret och att alla har ett ansvar för att leda dessa unga till de verksamheter som finns. En erfarenhet från den ansvarige för uppföljningsansvaret är att individuella kontakter är mer effektiva än gemensamma informationsmöten. För dem över 18 år som har försörjningsstöd och står till arbetsmarknadens förfogande finns Arbetsmarknadstorget, en verksamhet som är ett samarbete med flera stadsdelar, Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen. De olika aktörernas personal har här gemensamma lokaler, och man har nyligen utökat personalstyrkan för att förbättra arbetet med unga mellan 18 och 25 år. Framgångsfaktorer och utvecklingsområden Göteborgs stad tillhör de kommuner som har haft ett lokalt utvecklingsavtal under en längre tid. Representanter från stadskansliet säger att man med tiden har insett att projekt och program måste länkas samman till ett helhetsarbete. Det handlar dels om att åstadkomma en helhet av det arbete som bedrivs i olika stadsdelar och dels om att skapa en kontinuitet snarare än göra enstaka tidsbegränsade satsningar. Ett sådant arbete pågår på central nivå i staden. Dock har det inte varit möjligt inom ramen för denna studie att bedöma hur väl spridd denna helhetssyn har hunnit bli i olika stadsdelar och projekt. De som arbetar med unga i Göteborg verkar alltså i huvudsak vara positiva till att arbetet inom den urbana utvecklingspolitiken sedan några år sker inom ordinarie verksamhet. De verkar samtidigt uppleva att projektmedel möjligen hade kunnat förstärka de statliga myndigheternas incitament att prioritera arbetet. Det är också tydligt att delar av det urbana utvecklingsarbetet finansieras genom externa medel, såsom stöd från Europeiska socialfonden och Regionalfonden. Arbetet med unga mellan 16 och 24 år sker på flera olika nivåer. Det verkar åtminstone från stadskanslinivå finnas en önskan om tydligare sammankoppling och enhetlighet mellan olika nivåer, och inte minst ett tydligare regionalt samarbete. I anslutning till stadens engagemang inom My generation ska man utarbeta ett tvärsektoriellt förslag för Göteborgs ungdomsarbete. Arbetet med uppföljningsansvaret är uppdelat mellan utbildningsförvaltningen och stadsdelsförvaltningarna. Göteborgs stad har nyligen granskat sitt arbete inom det kommunala uppföljningsansvaret för att utveckla arbetet ytterligare. De 88

91 olika instanserna har vissa rutiner för samarbete, samtidigt som detta kan utvecklas vidare. Ett positivt inslag är att de ansvariga för uppföljningsansvaret i respektive stadsdel har bildat ett nätverk för att utbyta erfarenheter. De har bland annat diskuterat skillnader mellan stadsdelar i arbetets upplägg och när det gäller vilka resurser som finns. Det verkar även finnas ett intresse av att få mer kunskap om hur uppföljningsansvaret organiseras i andra delar av landet. Staden verkar ha positiva erfarenheter av att den separata verksamheten Vägledningscentrum håller i studie- och yrkesvägledning för unga som omfattas av uppföljningsansvaret. Arbetet är skilt från skolorna och sker i en annan miljö, vilket kan underlätta en omstart för de som upplevt svårigheter i skolan. Arbetet gentemot friskolorna kan dock behöva förstärkas. Det är tydligt att vissa stadsdelar har upplevt ett behov av ett närmare samarbete med Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan. Stadsdelarna har flera goda erfarenheter av den typen av arbete, exempelvis där verksamheterna har samlats i gemensamma lokaler. En del av arbetet för unga mellan 16 och 24 år bedrivs i projekt med stöd från den Europeiska socialfonden. Den typen av projekt kan vara ett sätt att försöka få till ett förtätat arbete mellan olika verksamheter. Dock visar erfarenheterna att det regelverk som finns för projekten kan upplevas som ett hinder. Flera projekt verkar exempelvis ha svårighet att hitta bra lösningar för unga mellan 16 och 18 år, på grund av bristande medfinansiering. 89

92 Luleå LULEÅ KOMMUN Invånare: Antal åringar: (13,4%) Arbetssökande åringar: 2,76% Sysselsatta åringar: 17,45% åringar inskrivna i gymnasiet: 71,0% Arbetssökande åringar: 6,19% RIKET Antal åringar: (11,9%) Arbetssökande åringar: 1,97% Sysselsatta åringar: 18,73% åringar inskrivna i gymnasiet: 74,8% Arbetssökande åringar: 5,81% Källa: SCB, Statistiska centralbyrån. Statistiken finns redovisad i sin helhet i bilaga 5. HERTSÖN Invånare: Antal åringar: 732 (13,4%) Arbetssökande åringar: 2,87% Sysselsatta åringar: åringar inskrivna i gymnasiet: 75,2% Arbetssökande åringar: 15,19% 90

93 Luleå kommun ligger i Norrbottens län och har omkring invånare. Av dessa är 13,4 procent mellan 16 och 24 år. Luleå är en av de kommuner som har haft ett lokalt utvecklingsavtal sedan Avtalet gäller stadsdelen Hertsön som är stadens största bostadsområde. Hertsön ligger 5 kilometer öster om stadens centrum. I området bor personer och andelen unga är 13,4 procent precis som i Luleå som helhet (Luleå kommun 2009a). Området byggdes på 1970-talet och innehåller flerfamiljshus och villor. Bebyggelsen är utspridd över ett relativt stort område. Det finns ett centrum med tillgång till bland annat skola, bibliotek, idrottshallar och affärer. I anslutning till Hertsön finns också ett friluftsområde. Området präglas av ett rikt föreningsliv och engagemang bland invånarna (Luleå kommun 2009b). Det lokala utvecklingsavtalet Det övergripande syftet med det urbana utvecklingsarbetet i Luleå kommun är att minska utanförskap och segregation. Arbetet med det lokala utvecklingsavtalet har förlagts till kommunens arbetsmarknadsförvaltning, där även integrationsfrågorna är samlade. I samarbetet ingår kommunen, Arbetsförmedlingen, polismyndigheten, Försäkringskassan och Röda Korset. En bidragande orsak till valet av Hertsön var att kommunen tog emot ett utökat antal nyanlända 2006 och att många bosatte sig i det området. I den strategiska stadsdelsplanen finns några förbättringsområden som specifikt gäller unga. I målen för ökad förvärvsfrekvens och minskat försörjningsstöd står det bland annat att man ska ta fram aktiviteter och strategier som underlättar för unga att hitta ett arbete (Luleå kommun 2009a). Detta ska ske genom verksamheten Tusen nya ungdomsjobb som riktar sig till samtliga unga i kommunen, inte bara de på Hertsön. Unga berörs också i målområdet språkutveckling och skolresultat, där en av ambitionerna är att andelen elever som är behöriga till nationella gymnasieprogram ska öka. För det urbana utvecklingsarbetet har kommunen skapat en övergripande modell som kopplar samman de övergripande ambitionerna med det praktiska lokala arbetet. De som arbetar med unga deltar också i olika sammankomster och konferenser som anordnas för erfarenhetsutbyte mellan kommuner med lokala utvecklingsavtal. Några samordnare för utvecklingsavtalen i mellersta och norra Sverige har tagit initiativ till ett tätare erfarenhetsutbyte. I detta nätverk ingår Luleå, Botkyrka, Gävle, Haninge, Huddinge, Södertälje och Sundsvall. Mötena sker ett par gånger per år och förläggs till någon av kommunerna. Detta verkar inte minst vara värdefullt för de som nyligen har tecknat avtal. Vidare kan erfarenhetsutbytet också bli mer fruktbart i sådana mindre konstellationer. Arbetet med unga som varken arbetar eller studerar Stödet för unga som varken arbetar eller studerar sker till stor del inom kommunens arbetsmarknadsförvaltning, som även har hand om det kommunala uppföljningsansvaret. Inom arbetsmarknadsförvaltningen finns projektet Tusen nya ungdomsjobb, som står för många av insatserna för att få unga att hitta ett arbete, utbildning, praktik eller driva företag. Projektet är delfinansierat av Europeiska socialfonden och har delvis ersatt Ungdomsförmedlingen, kommunens tidigare verksamhet för arbetslösa mellan 16 och 25 år. Ungdomsförmedlingens arbete dokumenterades bland annat i undersökningar där unga fick tycka till om verksamhetens arbete och inriktning. Den sista i raden av studier visade att många unga i verk- 91

94 Urbant utvecklingsarbete Kommunens avtal med staten Kommunstyrelsens styrkort Integrera mera Samverkansavtal med myndigheter Förvaltningarnas styrkort Lokalt arbete av: Förvaltningar, myndigheter, föreningar, organisationer, boende och andra aktörer som kyrka och företag m.fl. Minskat utanförskap och segregation Figur 6.1 Luleå kommuns skiss över det urbana utvecklingsarbetet. samheten var mer intresserade av att söka arbete än att påbörja studier (Luleå kommun 2008). En del av skillnaderna mellan Ungdomsförmedlingen och Tusen nya ungdomsjobb hänger samman med att villkoren för samarbete med Arbetsförmedlingen har förändrats under de senaste åren. Även det urbana utvecklingsarbetet är kopplat till kommunens arbetsmarknadsförvaltning. Inom ramen för det sistnämnda arbetet finns insatser i både kommunal och ideell regi som helt eller delvis riktar sig till målgruppen. Det kommunala uppföljningsansvaret Arbetet med det kommunala uppföljningsansvaret utförs av arbetsmarknadsförvaltningen i samarbete med barn- och utbildningsförvaltningen. Verksamheten verkar nå en stor del av dem som omfattas av det kommunala uppföljningsansvaret. Kommunen bedömer att de kommer i kontakt med omkring 90 procent av gruppen. Arbetet går till så att grundskolorna informerar arbetsmarknadsförvaltningen en gång per år om vilka elever som 92

95 inte sökt sig vidare till gymnasiestudier. Gymnasieskolorna informerar i sin tur en gång per månad om vilka unga som har avbrutit gymnasiestudierna. Viktiga samarbetspartner i arbetet är grund- och gymnasieskolornas studie- och yrkesvägledare. Med dem för man också en kontinuerlig dialog om de unga som faller under uppföljningsansvaret. Det täta samarbetet med gymnasieskolornas individuella program är också en viktig del av arbetet. Tjänstemän i kommunen upplever att även arbetet för att följa studieavbrott bland unga som studerar på annan ort fungerar relativt bra. De försöker också vara noga med att meddela kringliggande kommuner om studieavbrott bland inresta gymnasieelever. Ett sådant informationsutbyte kan på lång sikt gagna flera kommuners arbete med uppföljningsansvaret. De unga som identifieras får ett informationsbrev om vilket stöd som finns och en uppmaning att kontakta kommunen. Då personen är under 18 år kontaktas även vårdnadshavaren. Om ingen besvarar det första brevet eller någon av påminnelserna tar man kontakt via telefon. Det som erbjuds är ett möte och kartläggningssamtal med en arbetsvägledare. De som tackar nej till stöd tillfrågas som de kan tänka sig att bli kontaktade igen om några månader. Luleå upplever att det finns unga som de inte når fram till med det nuvarande arbetssättet. Inom kommunen finns en vilja att utveckla andra former av uppsökande verksamhet, till exempel genom ett mer aktivt samarbete med föreningar eller andra mötesplatser som fyller en social funktion. Det finns också idéer om ett mer aktivt arbete med de som tackar nej till stöd. De unga som vill ha stöd träffar en arbetsvägledare, och framkommer det att personen har kontakt med andra myndigheter samråder arbetsvägledaren med dessa. Om det blir aktuellt med arbetsträning, praktik, vägledning eller jobbsökningsaktiviteter upprättar man en handlingsplan som omfattar minst 30 timmars aktiviteter i veckan. Arbetet med att anordna och organisera insatser för unga som berörs av uppföljningsansvaret bedrivs inom projektet Tusen nya ungdomsjobb. Tusen nya ungdomsjobb En stor del av insatserna för unga mellan 16 och 25 år sker genom projektet Tusen nya ungdomsjobb. Namnet anspelar på antalet unga som stod utan arbete i Luleå kommun när projektet startade. Projektet har skapat en fysisk mötesplats för unga utanför arbete och studier, dit även intresserade arbetsgivare kan vända sig. Arbetet bygger delvis på kunskaper och erfarenheter från Ungdomsförmedlingen, som tidigare svarade för detta arbete inom kommunen. Inom den tidigare verksamheten var frågor kring arbete, praktik, utbildning och social problematik samlad. Flera av dem som arbetar inom Tusen nya ungdomsjobb arbetade i den tidigare organisationen. Initiativet till projektet togs 2006 av Luleå Näringsliv AB, som ägs av kommunen och det lokala näringslivet. Trots högkonjunkturen var ungdomsarbetslösheten relativt hög i området och samtidigt upplevde kommunen utflyttningen bland unga som ett problem. För att påskynda ungas etablering i arbetslivet inleddes en dialog mellan unga, näringsliv och olika offentliga aktörer. När projektet startade i november 2008 hade förutsättningarna delvis ändrats eftersom landet hade gått in i en lågkonjunktur. Behovet av samverkan mellan olika aktörer i samhället var dock minst lika stort som tidigare. En viktig del har också varit att på olika sätt ingjuta hopp i arbetet med unga som står utanför arbete och utbildning. Europeiska socialfonden finansierar 40 procent av projektet medan kommunen står för merparten av den resterande finansieringen. Projektet pågår till november 2010 och har en budget på cirka 19 miljoner kronor. 93

96 Projektet riktar sig dels till unga, dels till arbetsgivare. Två så kallade arbetsmarknadsagenter bedriver bland annat ett påverkansarbete där arbetsgivare ska uppmärksammas på unga som resurs. I den dialogen kan man exempelvis väcka frågor kring behovet av generationsväxling i företagen. Agenterna matchar också ungas kompetens med arbetsmarknadens behov. Arbetsgivare kan exempelvis se vilken kompetens som finns genom projektets hemsida där arbetssökande unga har lagt ut meritförteckningar. I Luleå kommun sker arbetet exempelvis genom träffar med näringslivsnätverk, besök på enskilda arbetsplatser och försök att engagera arbetsgivare i tävlan om den mest ungdomsvänliga arbetsplatsen. Fokus har delvis riktats mot växande företag, som kan antas vara i behov av mer arbetskraft. Initiativ har också tagits exempelvis gentemot vårdoch omsorgsverksamheter. Tusen nya ungdomsjobbs agenter har fram till hösten 2009 kontaktat omkring 200 arbetsgivare. Ett hinder projektet har upplevt är att det under senare tid har blivit svårare att hitta praktikplatser. En bidragande orsak till detta kan vara att många olika aktörer tillfrågar arbetsgivare om praktikplatser utan samordning med varandra. Unga kan få verksamhetens stöd från och med den första dagen de står utanför arbete eller studier. Eftersom projektet riktar sig till samtliga unga mellan 16 och 25 år arbetar de med en heterogen målgrupp. En förändring sedan arbetet inom Ungdomsförmedlingen är att socialtjänsten kan hänvisa unga till Tusen nya ungdomsjobb som villkor för stöd från socialtjänsten. Samtidigt bygger projektet också på idén om att skapa en öppen ingång för unga som på egen hand söker stöd. Flera insatser finns för att möta deltagarnas behov. Arbetsvägledare coachar och vägleder unga samtidigt som de kan upprätta kontakter med andra aktörer vid behov. I sådana nätverk runt enskilda unga kan exempelvis socialtjänst, försäkringskassa, landstingsverksamheter, handikapporganisationer, intresseföreningar och sociala kooperativ ingå. Ett exempel på en konkret verksamhet inom projektet är Creative bike. Med cykeltillverkning som bas arbetar de för att bedöma ungas arbetsförmåga och ge dem en dokumenterad erfarenhet av arbete. Deltagarna är i huvudsak unga som står långt från arbetsmarknaden. Verksamheten gör löpande uppföljningar under de tre månader deltagarna är där. Deltagarna har fått ett relativt omfattande stöd i och med att man arbetar i mindre arbetsgrupper. En annan verksamhet går ut på att stödja ungas entreprenörsanda genom att uppmärksamma dem på möjligheten till egenanställning. Lite förenklat är detta ett alternativ för dem som upplever det som ett för stort steg att starta ett eget företag. Genom företaget Coompanion kan unga få stöd att skapa sina egna anställningar utifrån egna affärsidéer, och flera olika sysslor kan exempelvis pusslas ihop till en tjänst. Projektet har inneburit att unga mellan 16 och 25 år som varken arbetar eller studerar har fått en fysisk plats att vända sig till. I projektet finns ambitionen att skapa en mer utvecklad samverkan mellan arbetsförmedling, kommunens arbetsmarknadsförvaltning och socialförvaltning. Dock upplever kommunen försämrade möjligheter att bedriva ett helhetsarbete kring unga. Tidigare kunde Arbetsförmedlingen teckna avtal som innebar att kommunen övertog ansvaret för insatser för unga. Sedan en tid tillbaka finns nya regler som innebär att Arbetsförmedlingen kan vända sig till privata aktörer före kommunala verksamheter. Därmed har kommunen delvis trängts ut, och i Luleå kommun verkar detta ha försvårat 94

97 samarbetet med Arbetsförmedlingen. Detta har upplevts som problematiskt eftersom kommunen ofta kan bedriva ett bredare arbete med unga än många andra. Luleå kommun upplever också, i likhet med flera andra kommuner, att jobbgarantin medför ett hinder för att åstadkomma kontinuitet i arbetet kring unga. Efter tre månader övergår arbetslösa unga till insatser inom Arbetsförmedlingen, insatser som är frikopplade från kommunen. Vissa försök har dock gjorts för att involvera Arbetsförmedlingen mer i projektet. Liksom övriga projekt inom Europeiska socialfonden ska Tusen nya ungdomsjobb utvärderas. Det finns ännu ingen systematisk analys av effekterna av de insatser som bedrivs inom Tusen nya ungdomsjobb, såsom uppgifter om antal unga som har gått vidare till studier eller arbete. Istället finns vissa preliminära uppgifter. Från och med projektets start den 2 november 2008 till 18 augusti 2009 hade 551 unga varit i kontakt med projektet. Av dessa var 37 procent kvinnor och 63 procent män. Omkring 300 av dem omfattades av det kommunala uppföljningsansvaret. Sammanlagt 203 hade avslutat sin medverkan i projektet i augusti 2009, och 44 procent av dem som avslutat sin medverkan hade gått vidare till arbete eller studier (exklusive de som omfattas av det kommunala uppföljningsansvaret eller är inskrivna vid gymnasieskolans individuella program). Andra effekter som företrädare för verksamheten lyfter fram efter samtal och enkäter till unga är förbättrat självförtroende och utökade kunskaper om arbetssökande. Möjligen kan effekter på något längre sikt mätas i kommande utvärdering. Exempel på andra verksamheter som berör målgruppen Det finns också andra verksamheter som berör unga utanför arbete och utbildning kopplade till det urbana utvecklingsarbetet i Luleå. Genom projektet Integrera mera (projektperioden är ) sker ett arbete för att bryta utanförskap genom nätverksbyggande. Samordnaren för det lokala utvecklingsavtalet är också projektledare för Integrera mera. Arbetet är delfinansierat med medel från Europeiska flyktingfonden. Att ha ett underifrånperspektiv och eftersträva delaktighet är centralt för verksamheten. I verksamheten samverkar kommunen med Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen och polismyndigheten. Boenden, föreningar och det kommunala bostadsbolaget är andra viktiga parter i arbetet. Projektet utgår från förbättringsområden som invånarna själva har påtalat. Till exempel har det handlat om att skapa ett tryggare centrum, upprätta mötesplatser för Hertsöbor samt förbättra stadsdelens rykte. Invånarnas engagemang och ett politiskt stöd för verksamheten har varit två viktiga förutsättningar för arbetet. Det har också uttryckts ett allmänt behov av att sprida erfarenheterna av arbetet på Hertsön till övriga stadsdelar i staden för att nå långsiktiga effekter (Luleå 2009b). Ett initiativ för att skapa nätverk och kontaktytor i Hertsön är den informationsmonter som har inrättats invid en butik i området. Där kan organisationer och föreningar visa upp sin verksamhet, både offentliga verksamheter som kommunens arbetsmarknadsförvaltning och de projekt som bedrivs och enskilda idrotts- eller intresseföreningar. 95

98 Foto: Makrina Pésa. I området spelar Röda Korset en viktig roll, inte minst i arbetet med unga. Precis som projektet Integrera mera inledde Röda Korset sin verksamhet i området med att undersöka behoven bland lokalbefolkningen. Genom dörrknackning kartlade man vilka verksamheter de boende saknade i området. På så sätt har organisationen kunnat utveckla verksamheter som kompletterar de aktiviteter som redan finns. Röda Korset har också genomfört en lokal utsatthets- och kapacitetsstudie på Hertsön. Röda Korset har bland annat utvecklat ett komplement till SFI-undervisningen, för att bygga nätverk mellan Hertsöbor. En person som vill öva sig i svenska språket och en med svenska som modersmål träffas en gång i veckan för att tillsam- 96

99 mans läsa lokaltidningen. Man både språktränar och diskuterar olika samhällsfrågor. För att bredda kontaktytorna finns en begränsning till 10 tillfällen. Då har ibland en kontinuerlig kontakt bildats, och därefter har personerna också möjlighet att läsa tidningen tillsammans med andra. I verksamheten finns personer i olika åldrar. Modellen har också spridit sig och har använts i Piteå och Sundsvall. För unga mellan 13 och 30 år har Röda Korset startat den öppna verksamheten ungdomskällaren. Huvudsakligen är det unga mellan 17 och 22 år som besöker verksamheten. Man anordnar också läxhjälp och håller i olika studiecirklar för unga, där de får fördjupa sig i ämnen som jämställdhet, mänskliga rättigheter och diskriminering. Framgångsfaktorer och utvecklingsområden En framgångsfaktor i Luleå kommun verkar vara att flera av de verksamheter som rör unga har samlats inom arbetsmarknadsförvaltningen. Där finns uppföljningsansvaret, integrationsarbetet, det urbana utvecklingsarbetet och projektet Tusen nya ungdomsjobb. På så sätt har en helhet skapats i arbetet. Kommunen har också utvecklat en modell för att koppla de övergripande strategierna till arbetet i enskilda verksamheter. Samarbetet mellan arbetsmarknadsförvaltningen och barn- och utbildningsförvaltningen verkar ha gett Luleå kommun goda möjligheter att identifiera och erbjuda insatser till unga som faller under uppföljningsansvaret. Dock upplever de i likhet med flera andra kommuner att det finns ungdomsgrupper som är svåra att nå. Möjligheten att bygga vidare på tidigare erfarenheter från Ungdomsförmedlingen verkar ha gett projektet Tusen nya ungdomsjobb bra förutsättningar att skapa en verksamhet som riktar sig till samtliga unga. Kommunen upplever svårigheter med att få till stånd praktikplatser för unga, vilket kan bero på att olika aktörers förfrågningar om praktikplatser inte är samordnade. Att Arbetsförmedlingen i första hand ska använda sig av andra aktörer än kommunen gällande insatser för unga upplevs ha försvårat kommunens arbete. Tidigare fanns kopplingar mellan Arbetsförmedlingen och kommunen som skapade ett tydligare helhetsarbete kring unga. Kommunen har oftare möjlighet att arbeta med flera olika typer av stöd än andra aktörer. Ytterligare ett hinder för kommunen är att 90-dagarsregeln inom jobbgarantin kan göra det svårt att skapa kontinuitet i arbetet med unga. 97

100 Norrköping NORRKÖPINGS KOMMUN Invånare: Antal åringar: (12,6%) Arbetssökande åringar: 2,95% Sysselsatta åringar: 14,98% åringar inskrivna i gymnasiet: 74,2% Arbetssökande åringar: 7,85% RIKET Antal åringar: (11,9%) Arbetssökande åringar: 1,97% Sysselsatta åringar: 18,73% åringar inskrivna i gymnasiet: 74,8% Arbetssökande åringar: 5,81% Källa: SCB, Statistiska centralbyrån. Statistiken finns redovisad i sin helhet i bilaga 5. KLOCKARETORPET Invånare: Antal åringar: 552 (13,6%) Arbetssökande åringar: 3,33% Sysselsatta åringar: 7,22% åringar inskrivna i gymnasiet: 79,4% Arbetssökande åringar: 12,5% 98

101 Norrköping ligger i Östergötland. I kommunen bor omkring personer och av dessa är 12,6 procent mellan 16 och 24 år. Norrköping är en av de kommuner som nyligen tecknat ett lokalt utvecklingsavtal med staten för perioden , och stadsdelen Klockaretorpet omfattas av avtalet. Området byggdes på och 1980-talen och har bostäder i hyresrätter och bostadsrätter. Det är ett naturnära område med bostäder i både marklägenheter och höghus. Området har goda spårvagnskommunikationer med statskärnan och resan tar cirka 15 minuter. En ny busslinje har under 2008 börjat trafikera området, vilket ger bättre kommunikationer till vårdcentralen och den närbelägna idrottsanläggningen. I området finns två låg- och mellanstadieskolor och en högstadieskola, fem förskolor, en familjecentral och en fritidsgård, samtliga i kommunal regi. Den lokala servicen består av en stor idrottsanläggning, en församlinglokal och lokaler som hyrs ut. I centrum finns en pizzeria och ett café. I området talas cirka 20 olika språk och cirka 25 procent av Klockaretorpets invånare är svenskar med utländsk bakgrund (Norrköpings kommun 2009a). Norrköpings kommun har genomgått en omfattande strukturomvandling från industristad till en handels- och kommunikationsstad. Inom dessa områden finns de flesta arbetstillfällena och det är också där som ett stort antal nyetableringar har skett de senaste åren. Det lokala utvecklingsavtalet I Norrköpings kommun (2009a) har man formulerat utvecklingsmål för de fyra prioriterade områdena inom det urbana utvecklingsarbetet: arbete, utbildning, trygghet och tillväxt. I Klockaretorpet är förvärvsfrekvensen lägre och ohälsotalen och behovet av långsiktigt försörjningsstöd högre än i kommunen som helhet (Norrköpings kommun 2009b). I stadsdelsplanen är utbildning ett prioriterat område och målet är att en högre andel elever som lämnar grundskolan ska ha behörighet till gymnasieskolan via satsningar på språkutveckling, läxhjälp och modersmålsundervisning. Det lokala utvecklingsavtalet tar inte upp unga som varken arbetar eller studerar som en prioriterad grupp. I området finns en satsning finansierad av Europeiska socialfonden som heter Tänk Om och riktar sig till vuxna. Projektet leds av Norrköpings kommun i samverkan med Linköpings kommun. Samverkan mellan kommunerna, Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen i de båda kommunerna samt landstinget är en del av Tänk Om. Projektet vänder sig till långtidsarbetslösa, långtidssjukskrivna, personer med sjuk- och aktivitetsersättning, samt personer med ekonomiskt bistånd eller introduktionsersättning för flyktingar. Unga mellan 16 och 25 år som bor i Klockaretorpet och som varken studerar eller arbetar är hänvisade till de verksamheter som presenteras nedan. 99

102 Arbetet med unga som varken arbetar eller studerar De kommunala förvaltningar som ansvarar för ungas och unga vuxnas etablering på arbetsmarknaden är arbetsmarknadskontoret, där man bland annat handlägger ekonomiskt bistånd, och socialkontoret, som handlägger övrigt bistånd. Arbetsmarknadskontoret har även hand om arbetsmarknadsåtgärder och flyktingintroduktion. Fram till februari 2009 fanns Ungdomsresursen, som var knuten till arbetsmarknadsåtgärder och riktade sig till arbetslösa unga år. Ungdomsresursens verksamhet finns nu inom en nystartad enhet som heter Destination arbete. Detta är en reguljär verksamhet som vänder sig till alla åldrar, det vill säga även unga, men framför allt till dem som har fyllt 18 år, ofta unga arbetssökande som Arbetsförmedlingen ännu inte har börjat arbeta aktivt med. Destination arbete slussar dessa unga vidare till lämplig verksamhet. Under oktober 2009 har Arbetsförmedlingen börjat arbeta aktivt med unga från första inskrivningsdagen, och Destination arbete försöker därför få alla unga att i första hand vända sig till Arbetsförmedlingen. Destination arbete kartlägger behov och erbjuder stöd, praktik och kompetenshöjande åtgärder utifrån ett individfokus. Här finns ett basutbud som ska ge grundläggande färdigheter i att möta arbetsmarknadens krav. Här ingår kunskaper om att skriva CV och personliga brev, annonsanalys, intervjuteknik, personlig marknadsföring och så vidare. Som fördjupning finns ett tillvalsutbud. Störst andel deltagare kommer direkt från ekonomiskt bistånd samt från socialkontoret. Destination arbete erbjuder även praktiksamordning, och coachning mot arbete eller studier, Flitresursen som arbetar med unga nyanlända som behöver praktik och språkträning, samt Navigatorcenter. Det kommunala uppföljningsansvaret Det kommunala uppföljningsansvaret har fram till 2009 legat på Hagagymnasiet i Marielund, därför att det individuella programmet finns där. Under 2009 har en mottagningsgrupp kopplad till utbildningskontoret bildats och övertagit vissa uppgifter från Hagagymnasiet. Skälet är att gymnasieskolan och det individuella programmet inte längre enbart är en kommunal fråga. Även fristående gymnasieskolor kan ha motsvarande verksamhet, och då måste utbildningsfrågan hanteras på ett annat sätt. Utbildningskontoret har i dagsläget ingen uppsökande verksamhet. Det kommunala uppföljningsansvaret kommer att ligga bland mottagningsgruppens uppgifter. De tjänstemän Ungdomsstyrelsen varit i kontakt med understryker att det finns all anledning att förbättra arbetet och anser att det måste ske i samverkan mellan arbetsmarknadskontoret, socialkontoret och utbildningskontoret. En hel del finansiell samverkan sker via det samordningsförbund, bestående av Arbetsförmedlingen, Kommunen, Försäkringskassan och Landstinget i Östergötland, som finns i Norrköping (Samordningsförbundet 2009). Samordningsförbund Samordningsförbundet Östra Östergötland bildades den 1 april 2009 genom en utökning av Norrköpings Samordningsförbund (startade den 1 januari 2005) med Söderköpings och Valdemarsviks kommuner. Målgruppen för den finansiella samordningen är personer i förvärvsaktiv ålder (20 64 år) som är i behov av samordnade rehabiliteringsinsatser och har ekonomisk försörjning. En av samordningsförbundets målgrupper år 2009 är unga vuxna med svårigheter att komma ut 100

103 på arbetsmarknaden. Förvaltningarna samarbetar även genom en arbetsgrupp, en styrgrupp och en referensgrupp. I såväl styr- som i referensgruppen finns representanter från Arbetsförmedlingen och socialförvaltningen. Styrgruppen träffas varannan vecka och diskuterar ärenden från arbetsgruppen. Där enas man om vilka stödåtgärder som den unge behöver och från vilken förvaltning (Norrköpings Samordningsförbund 2009). Samordningsförbundet delfinansierar den utökade delen av Second Chance School och under verksamhetens första två år finansierade man även Norrköpings Navigatorcenter. Norrköpings Navigatorcenter Norrköpings kommun är den enda kommun som har tecknat ett lokalt utvecklingsavtal som har ett navigatorcentrum. Centret drivs som ett samverkansprojekt mellan studieförbundet Sensus och Norrköpings kommun. Samordningsförbundet finansierade verksamheten fram till oktober 2009, men numera är det endast stödet från Allmänna arvsfonden som finansierar verksamheten. En ambition i Navigatorcenter är att alla aktörer som arbetar med unga som varken är i studier eller arbete ska se Navigatorcenter som den instans som har överblick över vilka verksamheter och projekt som pågår i kommunen och vem som gör vad. Navigatorcenters målgrupp är unga mellan 16 och 24 år i Norrköpings kommun som har behov av ett mer individuellt stöd för att komma ut i arbete eller studier än vad som kan erbjudas i de ordinarie verksamheter som finns inom Arbetsförmedlingen med flera aktörer. Även om målgruppen är unga som står relativt långt ifrån arbetsmarknaden, har de unga som söker sig till Navigatorcenter väldigt olika förutsättningar. Många står relativt nära arbetsmarknaden och behöver bara en extra knuff framåt för att ta sig vidare, medan andra deltagare har en mycket större problematik, till exempel social fobi, drogproblem eller dysfunktionella familjeförhållanden, och därmed en mycket längre väg till att bli redo för att ta sig ut på arbetsmarknaden. Många av deltagarna har problem med låg självkänsla och svårt att motivera sig till att söka jobb, studier eller praktik. De varierande förutsättningarna kräver ett flexibelt arbetssätt och slussning till rätt instans eller myndighet. Navigatorcenter arbetar med individuella lösningar, coachning och tillgång till ett brett nätverk. Målet är att skapa ett nätverk av aktörer kring varje deltagare. Detta nätverk ska vara ett stöd för ungdomar på deras väg in i arbete eller studier. Många av deltagarna vid navigatorcentret har vid inskrivningen redan kontakt med en eller flera myndigheter, och då arbetar centret med att grundligt kartlägga och sammanföra dessa för att man ska kunna införa en gemensam planering för individen. Samverkan handlar i det här fallet inte bara om myndighetskontakter utan det kan också handla om att koppla in familj, vänner, arbetsgivare och föreningsliv. På Navigatorcenter finns i dag två tjänster, och dessa personer arbetar med navigering och individuell coachning. Sensus har även en tjänst knuten till Navigatorcenter som jobbar med metoden Jobbjakten. Metoden går ut på att besöka alla företag i kommunen, kvarter för kvarter, för att inventera det nuvarande och framtida behovet av rekrytering. Metoden fokuserar också på informella möten snarare än inskickade ansökningshandlingar. Ett syfte med Jobbjakten är att deltagarna själva ska vara delaktiga i kontakterna med arbetsgivarna. En effekt man vill åstadkomma är att unga ska få personliga relatio- 101

104 ner till företagen. I de fall deltagarna blir erbjudna uppdrag som inte stämmer överens med den egna profilen lämnas uppdraget vidare till Navigatorcenter och läggs in i projektets platsbank. Unga som deltar i Navigatorcenter kan gå vidare till Jobbjakten om de bedöms ha förutsättningarna för att kunna ta ett arbete. Deltagande i Jobbjakten innebär inte att de slutar med övrig coachning. Jobbjakten syftar också till att utveckla Navigatorcenters relationer med företagen i regionen, för att på så sätt skapa fler arbetstillfällen och praktikplatser. Matchningsprocessen medför att rätt person hamnar på rätt plats, samt att unga verkligen blir intresserade av och redo för att gå ut i arbetslivet. Den innebär större möjligheter till fortsatt arbete för deltagarna samtidigt som den skapar goda relationer med företagen (Navigatorcenter Norrköping 2008, 2009). Navigatorcenter slussar även ungdomar till andra verksamheter, och vi kommer här att kort beskriva några av dessa: Second Chance School, Communicare, Nuevo, Drivkraft och Jobbfokus. Bemanningsföretag Second Chance School Företag Föreningsliv Samverkan Jobbjakten Skolor Drivkraft Vårdcentral Navigatorcenter (NC) Deltagare Individuell coachning Behandlingshem & stödboenden Sensus Socialförvaltning Annan verksamhet inom NC utifrån deltagarnas behov Arbetsförmedlingen Försäkringskassa Nuevo Communicare Destination arbete Jobbfokus Unga föräldrar Ekonomiskt bistånd Källa: Omarbetad version från Navigatorcenters utvärderingsrapport Figur 6.2 Nätverket och arbetsmodellen för Navigatorcenter i Norrköping. 102

105 Second Chance School Second Chance School riktar sig till unga vuxna som är långtidsarbetslösa och som saknar eller inte har fullföljt en gymnasieutbildning. Deltagarna kommer från arbetsmarknadskontorets olika verksamheter, Arbetsförmedlingen och flyktingintroduktionen. Deltagarna söker till utbildningen och all kontakt går via Arbetsförmedlingen, som gör ett första urval. Second Chance School beslutar sedan i samråd med Arbetsförmedlingen vilka deltagare som ska antas. Konceptet innebär att en överenskommelse ingås mellan elev, skola och en tänkt arbetsgivare. Antalet platser uppgår till totalt 40 per år. Förväntat resultat är att dessa tre parters gemensamma arbete ska göra den studerande anställningsbar och resultera i att hon eller han får en anställning, och att kostnaderna för offentlig försörjning därmed minskar. Second Chance School för unga år tillhör organisatoriskt Hagagymnasiet i Norrköping och är lokal- och personalintegrerat med Second Chance School för gymnasieungdomar (17 20 år) på det individuella programmet. Inom verksamheterna arbetar för närvarande två lärare, en studie- och yrkesvägledare och två arbetskonsulenter. Rekrytering av ytterligare tre personal pågick under hösten Utbildningen skräddarsys utifrån den enskildes behov. Under introduktionsperioden förbereds eleverna för den kommande arbetsplatsutbildningen genom kartläggning, fördjupad vägledning, gruppövningar och enskild coachning. Den studerande erbjuds undervisning i svenska, engelska och matematik utifrån hans eller hennes behov och önskemål, samt viss yrkesteori. Utbildningen äger rum två dagar i veckan i skolans lokaler och tre dagar på en arbetsplats. Communicare Norrköping är den enda kommun som har tecknat ett lokalt utvecklingsavtal som också har Communicareverksamhet. Communicare är en ideell organisation som samarbetar för och med unga, och organisationens ledord är entreprenörskap, handlingskraft och motivation (Sandström 2008). Communicare bedriver sin verksamhet i samma hus som Destination arbete. Arbetsmarknadskontoret bidrar med medfinansiering och hyra och projektet är delvis finansierat av Europeiska socialfonden. Communicare är via ett aktiebolag en kompletterande aktör till Arbetsförmedlingen, vilket innebär att organisationen erbjuder personlig jobbcoachning. Job College är ett projekt som Communicare driver i Norrköping. Det riktar sig till unga mellan 18 och 25 år som har ekonomiskt bistånd och går ut på att unga via en jobbcoach ska utveckla sitt personliga entreprenörskap och på så sätt hitta vägen till egen försörjning. Projektet Job College startade den 1 augusti år 2008 och drivs i samverkan med Europeiska socialfonden och Arbetsförmedlingen samt 26 kommuner i Örebro län, Västmanlands län, Södermanlands län, Östergötlands län, Dalarnas län och Värmlands län. Projektet har ambitionen att ta emot cirka ungdomar, och att 75 procent av dessa ska hitta en väg till egen försörjning med hjälp av Communicares jobbcoacher. Communicare har verksamhet dagligen I metoden ingår en flexibilitet och jobbcoacherna bestämmer innehåll och aktiviteter tillsammans med varje deltagare. 103

106 Nuevo Nuevo är ett projekt finansierat av Europeiska socialfonden där kommunerna Norrköping, Uppsala, Eskilstuna, Västerås och Örebro samverkar. Målgruppen för projektet är arbetslösa unga vuxna i åldern år som har tagit emot ekonomiskt bistånd under lång tid och som har särskilda behov. De anställda vill möta deltagarna i deras vardag och lägger ner mycket arbete på att skapa trygga och förtroendefulla relationer med deltagarna. Personalen består av en arbetsterapeut och en socionom och man samarbetar med Destination arbete och Navigatorcenter. De unga inom projektet Nuevo står ofta långt från arbetsmarknaden och har ett stort behov av stöd. Vissa har missbruksproblem och kan då tack vare arbetsterapeuten komma till rätt instans och få en diagnos och adekvat vård. När deltagarna inte dyker upp till verksamheten blir de hämtade av projektledarna. Fokus ligger på boende, mående och handlingsanalys att saker fungerar på hemmaplan med rutiner för exempelvis städning och tvättider att man inte orkar allt på en gång utan måste hitta lagom. Andra aktiviteter är idrottsdagar där man provar olika bollsporter och går på gym, och massage i grupp vilket upplevs som lite läskigt och kräver mycket tillit och man vill helst lära känna varandra först. (Projektledare på Nuevo) Man kartlägger deltagarnas livssituation och kommer tillsammans med deltagarna fram till delmål och förhoppningar, och utvärderar också den utveckling som har skett under tiden i projektet. Det långsiktiga målet för Nuevo är att de unga ska kunna försörja sig själva. Projektet Drivkraft Projektet Drivkraft drivs av studieförbundet Sensus i samarbete med Arbetsförmedlingen och Norrköpings kommun. Projektet är 2009 inne på sitt tredje och sista år och finansieras av Allmänna arvsfonden. Syftet är att stärka självförtroendet hos unga som befinner sig långt från arbetsmarknaden och att motivera dem till studier, praktik eller arbete. Deltagarna är mellan 18 och 25 år och har antingen själva sökt sig till Drivkraft eller blivit hänvisade från ekonomiskt bistånd, Navigatorcenter, socialförvaltningen eller Arbetsförmedlingen. Målgruppen är i behov av ett omfattande stöd. De har ofta sociala problem som kan vara orsaken till att de inte är motiverade till studier eller arbete. De har ofta svårt att använda sig av samhällets vanliga instanser (skola och arbetsförmedling) och riskerar att drabbas av utanförskap och psykisk ohälsa om de inte får hjälp med att förbättra sin självbild. Inom Drivkraft arbetar man med tjej- och killgrupper med 15 deltagare. Gruppövningarna bygger på ett lösningsfokuserat pedagogiskt koncept som heter Mångfald och Dialog och man har även individuella samtal, skolundervisning, föreläsningar med olika myndigheter samt träning på arbetsplatser. Man fokuserar på de ungas egna tankar om framtiden, arbetslivet och samhället. De som arbetar inom Drivkraft menar att det är lättare för killarna och tjejerna att vara sig själva i delade grupper. Den 104

107 105 Foto: Robin Stenkilsson.

108 kortsiktiga målsättningen är att genom fokusering på möjligheter öka ungas kontroll över sitt liv, sin egen tid och framförallt tron på sig själv. Den långsiktiga målsättningen är att öka möjligheterna för dessa unga att ta klivet in i egen försörjning eller studier. De två mest närliggande verksamheterna som de unga blir hänvisade till efter Drivkkraft är Communicare eller Nuevo. Det har funnits en målsättning inom verksamheten att följa upp unga som lämnar projektet, men det har inte funnits tid och resurser för detta. Drivkraft delar lokaler med Sensus öppna gymnasieskola i centrala Norrköping, som tar in både unga och vuxna som vill fullfölja sin gymnasieutbildning. Kurserna kan skräddarsys efter studenternas kunskapsnivå och man arbetar individuellt och i mindre grupper. Projektet Jobbfokus Projektet Jobbfokus finansieras genom Samordningsförbundet Östra Östergötland. Det bedrivs i samarbete mellan ekonomiskt bistånd (arbetsmarknadskontoret) och Arbetsförmedlingen. Målgruppen är unga vuxna i åldern år som har ekonomiskt bistånd sedan minst tre månader tillbaka och är inskrivna på Arbetsförmedlingen som helt eller delvis arbetslösa. De bedöms vara omedelbart anställningsbara och har inte någon känd problematik. Genom Jobbfokus vill arbetsmarknadskontoret och Arbetsförmedlingen utveckla nya metoder och modeller som leder till att unga snabbare kan gå vidare till arbete eller studier och därigenom bli självförsörjande. Jobbfokus använder följande metoder: Kartläggningssamtal (Vilken utbildning finns? Vilken är Arbetsförmedlingens planering? Vad finns för tidigare arbetslivserfarenhet? Vilka mål och planer har de unga själva?) Trepartssamtal (Sker vid behov och med handläggare på Arbetsförmedlingen eller studievägledare på Infoteket, beroende på hur planeringen ser ut. På Infoteket i centrala Norrköping kan unga och vuxna få stöd och information om olika studieval. Infoteket har drop inverksamhet med studie- och yrkesvägledare som kan ta emot dagligen.) Kontinuerlig uppföljning av och praktisk stöttning i ungas arbetssökande samt kontakt med Arbetsförmedlingen. Täta möten mellan handläggarna på ekonomiskt bistånd och de unga, bland annat genom drop in-verksamhet. Unga föräldrar Unga föräldrar är en verksamhet inom arbetsmarknadskontoret i samverkan med studieförbundet Sensus. Insatsen erbjuder gruppaktiviteter och enskilda samtal för unga föräldrar i åldern år. Unga Föräldrar startade efter årsskiftet 2009 och är delvis sprunget ur Navigatorcenter. Under det första året på Navigatorcenter identifierades ungdomar som hade barn eller var gravida. Arbetsmarknadskontoret beslöt då att bygga upp en verksamhet där unga föräldrar skulle ges tid och stöd till att fokusera på sin situation som försörjare och målet för verksamheten är att deltagarna ska gå vidare till studier eller arbete. Metoden som används fokuserar på samhällsinformation och en ökad medvetenhet 106

109 hos deltagarna om sin egen roll och identitet. Genom ett informellt lärande som delvis bygger på folkbildningspedagogik och lösningsfokuserat arbetssätt startas processer vilket leder fram till ökat självförtroende och insikt om sin egen drivkraft, enligt projektledaren. Hos Unga Föräldrar diskuteras ungdomshistoria, ismer och ideologier, barnkonventionen, Norrköpings historia, könsroller, föräldrarollen, entreprenörskap och den egna ekonomin. Unga Föräldrar samverkar med Ekonomiskt bistånd, Destination Arbete, Arbetsförmedling, Frivård, Familjecentraler och Ungdomshälsan. Utvecklingsområden och framgångsfaktorer Norrköping utmärker sig genom att vara den enda kommun som har tecknat lokalt utvecklingsavtal med staten som har etablerat ett navigatorcentrum och som samarbetar med Communicare. Många aktörer är involverade i arbetet med unga som varken studerar eller arbetar. I ett navigatorcentrum är det nödvändigt att coacherna har en överblick över alla vägar som är möjliga för ungdomar för att kunna navigera dem rätt, men centret vill även att aktörer som arbetar i olika förvaltningar och projekt som vänder sig till målgruppen ska se centret som en resurs i arbetet och veta att de har överblicken. Under Ungdomsstyrelsens besök i Norrköping fick vi intrycket av att det råder en bra samverkan mellan de verksamheter som vi har beskrivit. Samarbetet mellan kommunen och Arbetsförmedlingen upplevdes som positivt och konstruktivt från båda parter. Att det ska finnas en instans som har vetskap om vem som gör vad är ett behov som har lyfts i många av de besökta kommunerna, och en lösning kan vara att den kartan finns och förvaltas av ett navigatorcentrum, men då krävs tydliga direktiv från kommunledningen. Ett tydligt utvecklingsområde är kommunens uppföljningsansvar. De tjänstemän vi varit i kontakt med understryker att det finns all anledning att förbättra arbetet, och de anser att detta måste ske i samverkan mellan arbetsmarknadskontoret, socialkontoret och utbildningskontoret, men för att detta förbättringsarbete verkligen ska bli av måste det prioriteras av kommunstyrelsen. Ett utvecklingsområde som vi ser i Norrköping är en större närvaro i Klockaretorpet och verksamheterna som vi beskrivit har allt att vinna på att anställa personal som bor i Klockaretorpet och kan agera som brobyggare mellan unga i Klockaretorpet och alla de verksamheter som erbjuds unga i Norrköping. 107

110 Södertälje RIKET Antal åringar: (11,9%) Arbetssökande åringar: 1,97% Sysselsatta åringar: 18,73% åringar inskrivna i gymnasiet: 74,8% Arbetssökande åringar: 5,81% SÖDERTÄLJE KOMMUN Invånare: Antal åringar: (12,6%) Arbetssökande åringar: 1,43% Sysselsatta åringar: 20,23% åringar inskrivna i gymn: 75,1% Arbetssökande åringar: 5,14% GENETA HOVSJÖ RONNA FORNHÖJDEN Invånare: Antal åringar: 701 (14,3%) Arbetssökande åringar: 1,07% Sysselsatta åringar: 23,84% åringar inskrivna i gymnasiet: 74,4% Arbetssökande åringar: 6,9% Invånare: Antal åringar: 717 (14,0%) Arbetssökande åringar: 0,94% Sysselsatta åringar: 16,35% åringar inskrivna i gymnasiet: 73,0% Arbetssökande åringar: 7,52% Invånare: Antal åringar: (15,3%) Arbetssökande åringar: 0,8% Sysselsatta åringar: 17,07% åringar inskrivna i gymnasiet: 75,7% Arbetssökande åringar: 7,07% Invånare: Antal åringar: 502 (13,5%) Arbetssökande åringar: 1,52% Sysselsatta åringar: 13,64% åringar inskrivna i gymnasiet: 75,8% Arbetssökande åringar: 7,24% Källa: SCB, Statistiska centralbyrån. Statistiken finns redovisad i sin helhet i bilaga

111 Södertälje kommun är belägen tre mil söder om Stockholm. I kommunen bor knappt invånare, 12,6 procent är mellan 16 och 24 år. Av Södertäljeborna har 40 procent utländsk bakgrund, jämfört med 16,7 procent i riket, och i Södertälje talas 80 språk. Södertälje har de senaste åren tagit emot många flyktingar och invandrare, vilket bland annat resulterat i bostadsbrist och hög arbetslöshet. Det lokala utvecklingsavtalet Södertälje har varit med i Storstadssatsningen sedan år År 2008 tecknade kommunen ett nytt lokalt utvecklingsavtal med staten. De satsningar som genomfördes inom Storstadssatsningen har utvärderats av Södertörns högskola. De fyra bostadsområden i Södertälje som berörs av den urbana utvecklingspolitiken är Fornhöjden, Geneta, Hovsjö och Ronna (se vidare Andersson et al och Lindström 2002). Dessa fyra områden byggdes i slutet på 1960-talet och i början på 1970-talet och domineras av lägenheter i flerfamiljshus. Ronna och Geneta är de områden som är bäst fysiskt integrerade med resten av Södertälje. Bussförbindelserna är goda och genomfartsvägar går genom området. Fornhöjden ligger mer isolerat, med dåliga kommunikationer till och från området. Mellan Hovsjö och de centrala delarna av Södertälje finns bussförbindelse. Arbetet med unga som varken arbetar eller studerar Kommunens arbetsmarknadsenhet har ett stort ansvar för unga utan meriter. Inom denna har också projektet Klivet som vi återkommer till drivits i 9 år. Enheten har under 2009 anpassat sina insatser för unga med hänsyn till lågkonjunkturen och till den utvärdering som gjorts av Klivet (Bogestam 2007). Under hösten 2009 har drygt 150 unga varit inskrivna i olika aktiviteter inom arbetsmarknadsenheten och av dem läser 25 personer kärnämnen (med viss medfinansiering av utbildningskontoret). Övriga insatser som bedrivs för unga är motivationsarbete, hjälp att ta fram ansökningshandlingar, jobbcoachning i grupp och praktikplacering. Gruppcoachningen var tidigare åldersindelad, men är nu åldersintegrerad vilket har visat sig vara uppskattat och ge bra effekt, enligt tjänstemännen på arbetsmarknadsenheten. De som är i behov av individuell vägledning erbjuds detta. Unga har tillgång till studie- och yrkesvägledare som finns inom arbetsmarknadsenheten. Under 2009 beräknas projektet Spången som vi beskriver mer utförligt nedan komma i gång för 80 unga per år med komplex problematik, och där medfinansierar arbetsmarknadsenheten tre tjänster. Arbetsmarknadsenheten har även haft ansvar för placeringen av 400 feriepraktikanter under Inför 2010 är förhoppningarna från arbetsmarknadsenheten att kommunen ska besluta om Kommunala visstidsanställningar riktade till unga och att man i samarbete med Arbetsförmedlingen och förhoppningsvis näringslivet ska kunna erbjuda lärlingsplatser för arbetslösa unga. Efter 90 dagars arbetslöshet övertar i regel Arbetsförmedlingen ansvaret för de inskrivna. 109

112 Samtidigt är det tydligt att arbetet för unga mellan 16 och 24 år utanför arbete och studier bedrivs inom flera skilda verksamheter och på flera nivåer. Nedan följer en beskrivning av några av de mer bärande inslagen i det arbete som bedrivs. Det kommunala uppföljningsansvaret Utbildningskontoret svarar för det kommunala uppföljningsansvaret för ungdomar i Södertälje. Kontoret försöker kartlägga de ungdomar som inte antagits på någon gymnasieutbildning i syfte att erbjuda relevant stöd i form utbildning eller arbete och leda dessa ungdomar rätt. Det finns inga exakta uppgifter om hur många av de unga i Södertälje som saknar arbete och inte deltar i utbildning. Mellan 2006 och 2009 har emellertid utbildningskontoret inom ramen för sitt uppföljningsansvar haft kontakt med 114 ungdomar i åldern år. Andra mått på hur många ungdomar som inte arbetar eller studerar är antalet som har försörjningsstöd eller är arbetslösa. Mellan januari och september 2009 hade totalt 625 ungdomar i åldern år försörjningsstöd. Under samma period var 547 ungdomar kvarstående arbetssökande på Arbetsförmedlingen. I november 2009 uppskattade tjänstemän på utbildningsförvaltningen att det fanns cirka 400 unga mellan 16 och 20 år som inte var inskrivna på gymnasiet. Vad man inte vet med säkerhet på grund av att kommunens registrering av ungdomar inte samkörs mellan förvaltningarna är exakt vad dessa unga gör. De kan till exempel ha ett tillfälligt arbete, vara i en arbetsmarknadsåtgärd, vara föräldralediga, tillhöra Socialförvaltningen eller just vara utanför samhällsarenor där de kan vara i ett socialt sammanhang och känna sig behövda. Uppföljningen av unga som varken är i studier eller arbete mellan 16 och 20 år borde enligt tjänstemännen vara en fråga för minst tre förvaltningar; social-, arbets- och utbildningsförvaltningen. I förvaltningslagen står det att de ska ske en samverkan mellan förvaltningarna, men om det ska bli ett verkligt samarbete rörande uppföljningsansvaret krävs ett politiskt beslut samt att samverkan kring uppföljningsansvaret ska skrivas in i förvaltningslagen. Samverkan som sker idag upplevs som diffus och otillräcklig av de tjänstemän vi varit i kontakt med. Tjänstemännen har ett behov av att samverka kring unga som varken arbetar eller är i studier för att man ser stora brister i uppföljningssystemet, man vill samarbeta med socialtjänsten för att lättare samköra uppföljningssystemet kring unga för att få vetskap om vad de gör och vad de kan behöva för insatser. Utbildningskontoret vill ha en gemensam kommunal plattform för samarbete mellan Arbetslivskontoret och Individ och Familjeomsorgen/Försörjningsstödet. Så att ungdomar utan arbete eller utbildning inte faller mellan stolarna i förvaltningen. I nuläget är resurserna och aktiviteterna för uppföljning mycket begränsade, endast en tjänsteman jobbar med uppföljningen på mindre än deltid. Men med förvaltningsgemensamma ansträngningar, samarbete och ökade resurser skulle mycket kunna göras för de individer som inte är sysselsatta eller i utbildning. 110

113 Södertälje kommun och Telge AB Unikt för Södertälje kommun är dess nya samarbetsformer mellan kommunen och näringslivet. De bolag och verksamheter som bedrivs inom denna samverkan är dock så nya att det saknas utvärderingar av dem. Manpower Telge Jobbstart Södertälje kommun har tillsammans med Manpower bildat bolaget Manpower Telge Jobbstart. Manpower Sverige AB äger 51 procent av aktierna i bolaget och Telge AB, Södertälje kommuns affärsdrivande bolagskoncern, äger 49 procent. Telge AB är ett av Södertälje kommun helägt bolag vars övergripande uppdrag är att skapa ett attraktivare Södertälje. Verksamheten omfattar bland annat bostäder, kommersiella och offentliga fastigheter, inköp, energi- och fjärrvärmenät, återvinning, hamn, vatten och avlopp, krafthandel och elförsäljning. Syftet med det nystartade bolaget är att öka möjligheterna att komma ut på arbetsmarknaden för personer som i dag får försörjningsbidrag från kommunen och för nyanlända flyktingar. Vid Ungdomsstyrelsens besök i Södertälje uppfattade vi att bolaget inom en snar framtid ska genomföra en satsning vänd till unga som varken är i studier eller arbete. Bolaget ska lämna den första utvärderingen till kommunen under våren Bolagsformen omfattas inte av offentlighetsprincipen. Manpower Telge Jobbstart har 12 personer anställda och 240 personer var inskrivna i verksamheterna under hösten Jobbcoachning, yrkesvägledning, studievägledning och insatser för nyföretagande är tillsammans med ett stort kontaktnät i näringslivet en del av det som det nya bolaget erbjuder. Bolaget ansvarar för 40 nya personer per månad, varav 20 är personer som har haft försörjningsstöd i minst ett år och 20 är flyktingar. De arbetssökande får hjälp av team som består av två coacher och en kompetensförmedlare. Kompetensförmedlaren söker upp företag, matchar individer och går i god för dem. En bra matchning kan leda till jobb. De jobbsökande erbjuds även skräddarsydda svenskkurser för olika yrkesgrupper och språkpraktik. Man har höga ambitioner och målsättningen är att 70 procent av de inskrivna personerna ska ha ett arbete efter 18 månader. Instegsjobben är värdefulla för oss. Det är bra att arbetsgivare får ekonomiskt stöd. Många företagare ser också fördelar med att ta emot personer från oss. De får pröva om personen ifråga passar in hos dem. (Cecilia Ståhl, vd för Manpower Telge Jobbstart.) Telge AB:s och Peabs gemensamma byggbolag Som vi nämnt är trångboddhet ett stort problem i Södertälje, och en viktig orsak till detta är den stora flyktinginvandringen. För att minska arbetslösheten och bostadsbristen i Södertälje har Telge AB och Peab startat ett nytt bolag. Detta gemensamma bolag har målsättningen att bryta den ökande arbetslösheten och få fler i arbete. Det gemensamt ägda byggföretaget ska ge arbetslösa byggarbetare jobb, ungdomar lärlingsplatser och nyanlända en möjlighet till utbildning, praktik och arbete. Tanken är också att ta vara på yrkeskunnandet och erfarenheten hos byggnadsarbetare, som också ska vara handledare. Samtidigt skapar företaget förutsättningar för ett ökat bostadsbyggande i kommunen. Ambitionen är att detta samarbete ska skapa nya arbetstillfällen för över 100 personer. Med den personalstyrkan räknar man med att bygga bostäder om året. 111

114 Sommarjobb Arbetslivsnämnden fick i uppdrag att tillsammans med de kommunala bolagen och kommundelsnämnderna ta fram ett nytt program för att ge fler ungdomar sommarjobb Kommunfullmäktige anslog tre miljoner kronor till detta och arbetslivskontoret fick i uppdrag att i samarbete med Telge AB och kommundelarnas kontor ta fram ett förslag på hur sommarjobben kunde genomföras. Sommaren 2008 var det 109 ungdomar som gått ut nian som fick sommarjobb. År 2009 fick 411 ungdomar som avslutat nian eller årskurs ett på gymnasiet sommarjobb. Stor möda lades ned på matchningen, för att varje person så långt det var möjligt skulle få önskad praktikplats. Platserna fördelades ungefär lika mellan kommunen, Telge AB och privata företag. Under 2007 bildades bolaget Telge Hovsjö, som tog över bostäder från Telge Bostäder. Sedan dess har de boende ett större inflytande på vad som sker i området, bland annat genom egna representanter i bolagets styrelse. Telge Hovsjö har sedan sommaren 2007 haft en ungdomssatsning som går under namnet Hovsjösommar och ger cirka 100 unga sommarjobb. Under våren besöker arbetsledare från bolaget Hovsjöskolan, där intresserade ungdomar lämnar sina personuppgifter och blir fotograferade. Ungdomarna utbildas för att kunna arbeta med parkskötsel, städning, reparation samt enklare hantverk och olika slags tjänster. Inom Telge Hovsjö finns ambitionen att ta tillvara ungas idéer om hur de vill att närmiljön ska se ut. Inom Hovsjösommar vill man även koppla ihop unga med föreningar i området. Några lokala hyresgästföreningar i Södertälje har tagit initiativ till att anordna aktiviteter för unga, vilket ledde till att man under 2008 startade ett ungdomsråd bestående av unga från Fornhöjden, Saltskog, Lina och Ronna. Målet är att erbjuda konstruktiva fritidssysslor där ungdomarnas kreativitet och energi tas tillvara och att unga ska få inflytande i sitt bostadsområde och värna om det. Telge Bostäder erbjöd tillsammans med Södertälje kommun 90 ungdomar sommarjobb i stadsdelen Fornhöjden under 2009, inom en satsning som kallas Sommar i Fornhöjden. Hyresgästföreningens medlemmar i Fornhöjdens ungdomsråd erbjöds att vara arbetsledare. Två personer i ungdomsrådet har fått gå en utbildning i förändringsledarskap som anordnas av Hyresgästföreningen Region Stockholm, där tanken är att stärka unga och ge dem verktyg för att själva kunna bedriva verksamheter. En målsättning i arbetet är att unga ska ges möjlighet till en meningsfull fritid och därmed kunna stärkas, utvecklas, uppleva, lära och agera. För att ta vara på ungas egna idéer och möta deras behov genomförs så kallade framtidsverkstäder. Den 1 oktober 2009 höll Hyresgästföreningens ungdomsråd i Fornhöjden själva en framtidsverkstad med unga mellan 13 och 16 år för att gemensamt skapa en verksamhetsplan inför Ungdomsrådet samarbetar med Fornbacka fritidsgård för att genomföra aktiviteterna. Det finns önskemål för utökat samarbete med kommunala enheter som arbetar med ungdomsfrågor. 112

115 Klivet från projekt till ordinarie verksamhet När vi har talat med tjänstemän i Södertälje kommun om verksamheter för unga har många nämnt Klivet. Klivet startade 2004 som ett storstadsprojekt för ungdomar, och övergick senare till att bli ett projekt med bidrag från Europeiska socialfonden. År 2007 permanentades projektet och under 2008 drevs det som ordinarie verksamhet inom arbetsmarknadsenheten med kommunal finansiering. Under hösten 2009 har arbetsmarknadsenhetens verksamhet omorganiserats, vilket också har påverkat Klivet, som nu ingår i arbetsmarknadscentrum. Orsaken till och principen för omorganisationen är att insatserna ska vara individanpassade istället för åldersanpassade. Det innebär att människor som är över 25 år och i behov av coachning, yrkesorienterad praktik eller kärnämnesstudier kan erbjudas insatser som tidigare låg inom Klivet. Ungdomar med en tyngre problematik kan däremot hänvisas till andra insatser, till exempel Spången som beskrivs nedan. När Klivet startade var arbetslösheten för ungdomar i Södertälje högre än i grannkommunerna Botkyrka, Huddinge och Haninge. Tre år senare hade Södertälje lägst arbetslöshet av kommunerna (Bogestam 2007). En av Klivets projektledare är anställd av Södertälje kommun och arbetar med att förankra Klivets arbetsmetoder i ordinarie verksamhet. Inom arbetsmarknadscentrum vill man utveckla och implementera Klivets metoder och erbjuda stöd till såväl unga som vuxna. Att ta tillvara den kunskap, erfarenhet, dynamik och samverkansmodell som drevs i projektet Klivet och föra över den till ordinarie verksamhet har sina utmaningar. Erfarenheterna från ungdomsverksamheten Klivet är att många unga verkar må allt sämre. De unga som varken arbetar eller studerar kan delas upp i två grupper (Mariebel da Mata & Nyberg 2008). Den första gruppen består av unga som avbrutit eller inte påbörjat gymnasiestudier på grund av sociala, psykiska eller fysiska problem. Den andra gruppen har inte dessa problem men är inte riktigt inskolad i de regler som finns på en arbetsplats eller i en utbildning. De kan till exempel ofta komma för sent eller helt utebli, prioritera privata åtaganden och ha svårt att fullfölja sin handlingsplan. År 2007 tilldelades Klivet Götapriset, som delas ut under Kvalitetsmässan i Göteborg och går till Sveriges bästa utvecklingsprojekt i offentlig sektor. Ungefär tusen ungdomar hade då genomgått Klivets program, och ett halvår efter att de slutat hade 63 procent jobb eller studerade (Bogestam 2007). Framgångsfaktorer som lyfts i en utvärdering av Klivet (Bogestam 2007) och av en av projektledarna är bredden av kompetenser inom arbetsgruppen som består av socionomer, beteendevetare, lärare, pedagoger och yrkesvägledare. Ungdomarna hade tillgång ett brett urval av aktiviteter, men även till gruppvägledning där de fick ta del av personalens samlade kontakter på företag, och fick kännedom om andra verksamheter. Bredden av kompetenser möjliggjorde individanpassade insatser för unga. De unga mellan 18 och 24 år som bedömdes ha behov av Klivets åtgärder slussades vidare till Klivet genom socialtjänsten, Arbetsförmedlingen eller det individuella programmet. Klivets avsikt var att öka de ungas kunskaper, erfarenheter, självkänsla och motivation att ta sig vidare. Man erbjöd bland annat jobbsökaraktiviteter, kommunal visstidsanställning, kärnämnesstudier, coachning och yrkesorienterad praktik för att öka ungas anställningsbarhet. Alla 113

116 insatser var individuellt anpassade och satte ungas behov i centrum. En av många möjligheter inom Klivet var kommunala visstidsanställningar. Att ge en ung person en kommunal visstidsanställning under ett halvår blev både en besparing för kommunen och ett stort framsteg för individen. Efter anställningen var ungdomarna utrustade med referenser, arbetslivserfarenhet och yrkesutbildning. Endast ungdomar med ersättning från socialtjänsten erbjöds kommunal visstidsanställning (Bogestam 2007). Fruktbara nätverk med näringslivet var en annan framgångsfaktor som utvärderingen tog upp. Mycket arbete skedde kontinuerligt med att etablera nya kontakter med näringslivet avseende praktik- eller traineeplatser, korta uppdrag, nystartsjobb med mera. En viktig del av arbetet är också att engagera företagare som mentorer för ungdomarna och som föreläsare på Klivet i samband med att man exempelvis går igenom hur en anställningsintervju går till. I dag finansierar utbildningskontoret platser på ungdomsverksamheten Klivet med kronor om året. Resten av Klivet finansieras med kommunala skattemedel. Utbildningskontoret är beställare och arbetsmarknadsenheten utförare av tjänster för unga som varken studerar eller arbetar. Socialoch omsorgskontoret svarar för placeringen av ungdomar upp till 18 års ålder i sluten och öppen verksamhet. Som en möjlighet för deltagarna att komma vidare ut i studier har Klivet och arbetsmarknadscentrum utvecklat ett nära samarbete med några externa utbildningsanordnare, bland dem arbetskooperativet Basta. Basta Basta Arbetskooperativ, ideell förening som bedriver näring var det pampiga namnet som registrerades på dåvarande Patent- och registreringsverket, PRV, hösten 1994 då Basta för första gången slog upp sina portar i den sörmländska kommunen Nykvarn. Målet är att rehabilitera människor som under långa tider varit borta ifrån arbetsmarknaden, på grund av missbruksproblem och/eller kriminalitet. Tanken är att de som söker arbete på Basta kan påbörja en rehabilitering genom att driva ett kommersiellt framgångsrikt företag. Företaget har expanderat och utvecklats till en koncern med Basta Arbetskooperativ i Nykvarn som moderföretag (Söderberg 2009). Inom Basta finns i dag flera företag. Bland annat finns ett stall där man föder upp Basjkirhästar och erbjuder turridning, ridläger och ponnyridning. Basta Byggteknik, ett annat av företagen, erbjuder hantverksarbete inom nyproduktion och tillbyggnader samt reparation, måleriarbeten och underhåll av alla sorters byggnader och fastigheter. Basta driver även ett hundpensionat och klottersaneringsarbeten. Basta startade år 2001 en yrkes- och entreprenörsutbildning, YES. Eleverna som söker sig till YES är en blandning av unga som hoppat av från gymnasieskolan och vuxna som av olika skäl aldrig kommit in, eller hamnat utanför, arbetsmarknaden. Just att blanda olika åldrar och att utbildningen är ettårig, där halva tiden är yrkespraktik och den andra halvan fördelas mellan yrkesteori och modern samhällskunskap, har visat sig ge bra resultat och få avhopp. Många går efter genomförd utbildning vidare i arbete eller fortsatta studier. En viktig aspekt inom YES-utbildningen är en inkluderande pedagogik, eller egenmaktspedagogik, i praktiken innebär det att 114

117 alla elever är med i samma sammanhang, men deltagandet sker på elevernas villkor. Enligt en utvärdering av YES utbildningen framgår det att lärarna har en pedagogisk samsyn och att de lyckas inkludera olika kunskapsnivåer som finns hos eleverna och bemöta dem på ett individanpassat sätt (Johansson 2008). Ett nytt ungdomsprojekt, Spången, kommer att erbjuda liknande yrkesutbildningar där unga ges möjlighet att kombinera teori och praktik vilket beskrivs nedan. Samordningsförbund: Grenverket Södertörn och Spången Södertälje samordningsförbund bildades i november 2005 och är en fristående juridisk person. Förbundet utgörs av Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen, Stockholms läns landsting och Södertälje kommun. Samordningsförbundet i Södertälje ska svara för en finansiell samordning inom rehabiliteringsområdet mellan försäkringskassa, länsarbetsnämnd, landsting och kommunen, i syfte att uppnå en effektiv resursanvändning. Det arbete som bedrivs genom samordningsförbundet ska vara riktat till individer som är i behov av kontakt med minst två av huvudmännen och som också är i behov av samordnade rehabiliteringsinsatser. Europeiska socialfonden beslöt den 20 oktober 2009 att bevilja Grenverket Södertörn 22,1 miljoner kronor. Egeninsatsen är 20,5 miljoner kronor, vilket innebär att man har en total projektbudget på 42,6 miljoner. Samordningsförbunden i Botkyrka, Haninge och Södertälje är medfinansiärer och medlemsmyndigheterna driver sina respektive basprojekt i samverkan, liksom man gör i andra finansiellt samordnade projekt. För att finansiell samordning ska komma till stånd krävs samverkan mellan Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen, landstinget och kommunen. Grenverket Södertörn är ett samverkansprojekt mellan Södertälje, Botkyrka, Haninge och Huddinge kommun, berörda arbetsförmedlingar och lokala försäkringscenter. Projektet avser att finna vägar till arbete eller studier för unga år med komplex problematik i ovan nämnda kommuner. Tillsammans har kommunerna invånare, varav är i åldern år. Samordningsförbundet beskriver bakgrunden till projektet i sin ansökan till Europeiska socialfonden: En utgångspunkt för projektet är den bristande samverkan som råder mellan kommunala och statliga arbetsmarknadsåtgärder och i uppföljningsansvaret för ungdomar under 20 år. En konsekvens av detta är att många unga i socialt utsatta områden inte får det stöd de behöver. Dessutom saknas fungerande rutiner för kunskapsöverföring mellan kommuner och statliga myndigheter. Samordningsförbunden har därför beslutat att satsa på en utveckling av nya metoder, insatser och strukturer för denna grupp, vilket resulterat i det gemensamma projektet Grenverket Södertörn. 115

118 Foto: Robin Stenkilsson. Södertäljes basprojekt för ungdomar inom Grenverket Södertörn heter Spången och har Arbetsförmedlingen som huvudman. Samordningsförbundet Haninge är projektägare. Spången kommer att vända sig till unga mellan 16 och 24 år med svårare problematik, som inte omedelbart klarar matchning eller liknande. Supported Employmentmetoden tar sikte på att stödja unga att förstå och träna sig i att använda samhällets sociala koder. Träningen och stödet sker ute på arbetsplatser på ett integrerat sätt; unga arbetar tillsammans med övrig personal och det kontinuerliga stödet ska omfatta både själva arbetssituationen och det sociala livet på arbetsplatsen. Matchning Södertörn Södertörns åtta kommuner (Södertälje, Haninge, Salem, Nykvarn, Huddinge, Tyresö och Botkyrka) driver projektet Matchning Södertörn tillsammans med Tillväxtverket, Svenska ESF-rådet, Arbetsförmedlingen och näringslivet. Syftet är att matcha tillgänglig kompetens mot det arbetskraftsbehov som finns på Södertörn. 116

119 Matchning Södertörn erbjuder vägledning, utbildning och olika former av anställningsprövning för projektets arbetssökande, främst för personer som är nyanlända till Sverige. Dessa aktiviteter har koppling till den bransch från vilken den arbetssökande har tidigare yrkeserfarenheter. Projektets ambition är att på så sätt stärka den arbetssökandes kompetens och att uppmärksamma denna kompetens en viktig tillgång på den svenska arbetsmarknaden. I rekryteringsförfarandet är det viktigt att skapa mötesplatser och en naturlig koppling mellan arbetsgivare och arbetssökande. Nyanlända och unga från socialt utsatta områden har ofta brist på nätverk och kontakter med arbetsgivare Matchning Södertörn vill vara en länk och en motor för att skapa kontakter. Bland annat anordnar man och deltar i rekryteringsmässor och erbjuder arbetsgivare kompetensutveckling i arbetsmarknadsfrågor som är kopplade till integration och mångfald. Projektets målsättning är att varje persons unika kompetens ska tas tillvara på bästa sätt. I Matchning Södertörns verksamhet ligger stort fokus på kontakten med företag och att hjälpa arbetsgivare med rekrytering. Utvecklingsområden och framgångsfaktorer Eftersom Södertälje har arbetat med den urbana utvecklingspolitiken sedan i början av år 2000 finns det mycket kunskap, erfarenhet och goda metoder i arbetet med unga. Samtidigt finns det också ett problem i kommunen i dag. Det är bristen på samverkan och en långsiktig strategi. Det finns många aktörer i arbetet med unga, men ingen instans verkar ha någon överblick över de verksamheter som bedrivs och av vem. Ett utvecklingsområde för de verksamheter som inkluderar unga och för de samverkande huvudmännen är att utbyta och sprida information. För detta krävs fungerande informationskanaler och en beredskap att sprida och omsätta kunskaperna i handling. Att ta tillvara den kunskap som uppstår ur den samverkan som skett inom till exempel arbetsmarknadsprojektet Klivet är en gemensam uppgift för alla organisationsnivåer, men kan inte i första hand ses som ett ansvar för verksamheten utan något som framför allt bör ligga på ledningen. Tjänstemän vi har talat med har påtalat den bristande samordningen mellan kommunens olika förvaltningar och Arbetsförmedlingen. De saknar en långsiktig strategi för hur man ska samverka och arbeta med unga som varken är i arbete eller utbildning. De senaste årens stora flyktinginvandring har tagit mycket av tjänstemännens kraft och kommunens finanser, vilket har resulterat i alltför många tillfälliga lösningar. Södertälje kommun använder flera innovativa metoder för att få nyanlända medborgare och unga i utbildning eller arbete. Nya bolag bildas, socialt företagande utvecklas och Hyresgästföreningen arbetar med ett tydligt ungdomsperspektiv i de mer socialt utsatta bostadsområdena. Utmaningen är att ta tillvara kunskaper, metoder och framgångsfaktorer från tidigare verksamheter inom Storstadssatsningen in i det arbete som sker idag. En avgörande framgångsfaktor för Klivet har varit samarbetet över myndighets- och förvaltningsgränser. Andra framgångsfaktorer vi nämnt är den breda kompetensen inom arbetsgruppen, att unga erbjöds flera olika aktiviteter samt tillgången till insatser som var anpassade efter individuella behov. 117

120 Växjö VÄXJÖ KOMMUN Invånare: Antal åringar: (13,8%) Arbetssökande åringar: 2,85% Sysselsatta åringar: 23,69% åringar inskrivna i gymnasiet: 72,4% Arbetssökande åringar: 6,31% RIKET Antal åringar: (11,9%) Arbetssökande åringar: 1,97% Sysselsatta åringar: 18,73% åringar inskrivna i gymnasiet: 74,8% Arbetssökande åringar: 5,81% Källa: SCB, Statistiska centralbyrån. Statistiken finns redovisad i sin helhet i bilaga 5. ARABY Invånare: Antal åringar: 888 (16,0%) Arbetssökande åringar: 3,11% Sysselsatta åringar: 21,12% åringar inskrivna i gymn: 70,5% Arbetssökande åringar: 17,31% 118

121 Växjö kommun i Småland har drygt invånare. De senaste åren har befolkningen ökat med cirka 900 personer per år. Befolkningsökningen utgörs främst av studenter och personer som har invandrat från andra länder. Nästan 15 procent av befolkningen i Växjö har utländsk bakgrund. Arabyområdet, som ligger ganska centralt i staden, byggdes under 1960-talet. Området utmärks av trafikseparering, stora parkeringsplatser, flerbostadshus med hyresrätter och ett stadsdelscentrum. I stadsdelen finns tre förskolor, en lågoch mellanstadieskola och en högstadieskola med fritidsgård. Alla förskolor och skolor drivs i kommunal regi. I området finns två öppna mötesplatser: Tallgården och Panncentralen. Runt personer bor i Araby och cirka 15 procent av dessa är år. I hela Växjö kommun är andelen unga cirka 12 procent (Växjö kommun 2008, 2009). Det lokala utvecklingsavtalet Växjö kommun och staten tecknade ett lokalt utvecklingsavtal rörande Araby Avtalet sträcker sig fram till 2010 och innebär att Växjö kommun åtagit sig att bilda ett lokalt partnerskap för urbant utvecklingsarbete med statliga myndigheter. Det övergripande ansvaret för det urbana utvecklingsarbetet ligger på kommunstyrelsen. Kommundelsförvaltningen ansvarar för att leda och samordna utvecklingsarbetet i Araby, och det verkställs genom en samordnare. Fem arbetsgrupper inom områdena arbete, barn och ungdom, trygghet, hälsa och tillväxt har tillsats. I arbetsgrupperna ingår kommunala förvaltningar och bolag samt de myndigheter som kommunen har skrivit samverkansöverenskommelser med: polismyndigheten i Kronobergs län, Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen. I arbetsgrupperna ingår också exempelvis landstinget, näringslivet, fastighetsägare och boendeorganisationer. Arbetsgrupperna ska arbeta utifrån fem övergripande mål: att minska den etniska och socioekonomiska segregationen, att främja ekonomisk, social och miljömässig hållbarhet i Araby, att skapa attraktiva miljöer och stärka servicen, att skapa goda livsbetingelser och utvecklingsmöjligheter i området samt att skapa mötesplatser som bidrar till kontakter över gränserna. Varje arbetsgrupp ska ta fram en handlingsplan och de fem områdena har även sektorsspecifika mål. För området arbete är målen att andelen som förvärvsarbetar i Araby ska öka, att andelen som erhåller ekonomiskt bistånd i Araby ska minska samt att kompetens- och utbildningsnivån ska höjas. Området ungdomar och barn fokuserar på åldersgruppen 0 16 år och har som mål att erbjuda attraktiva skolor och förskolor, fritidsaktiviteter och mötesplatser i området samt att ge unga ett ökat inflytande (Växjö kommun 2009). Arbete med unga som varken arbetar eller studerar I Växjö är arbetet med unga utanför arbetsmarknad och studier kopplade till flera olika enheter och verksamheter. Unga utan arbete kan söka arbete vid Arbetsförmedlingen, som har ett samarbete med den kommunala ungdomslotsen. Centralen är ett vägledningscentrum för både unga och vuxna arbetslösa där några av kommunens studievägledare sitter. Under förvaltningen arbete och välfärd finns bland annat avdelningarna arbetsmarknad och integration samt ekonomiskt bistånd och sysselsättning, som bland annat ansvarar för arbetsmarknadsinsatser för unga. Unga som söker eller har ekonomiskt bistånd blir inom en vecka remitterade till Ungdomscentrum, vars verksamhet till stor del bedrivs inom det man kallar Basement och inom 11-gården som är kopplad till det kommunala uppföljningsansvaret för åringar. 119

122 Det kommunala uppföljningsansvaret Det kommunala uppföljningsansvaret i Växjö ligger hos gymnasieförvaltningen. Ansvarig för uppföljningsansvaret är numera en studievägledare som har en halvtidstjänst för uppdraget. Uppföljningsansvaret är sedan hösten 2009 nära kopplat till 11-gården. Till 11-gården kommer unga i åldern år som inte slutfört gymnasiet. Verksamheten bedrivs i samverkan mellan gymnasieförvaltningen och enheten för arbete och välfärd. Här erbjuds ungdomarna möjlighet att studera svenska, engelska och matematik för att bli behöriga till gymnasieskolan. Det finns också möjlighet att lära sig grafisk kommunikation. Personalen, som består av lärare, socialpedagoger, studievägledare och samordnare, erbjuder bland annat läxhjälp och extra stöd. På 11-gården får även eleverna möjlighet till friskvård, coachsamtal, tjej- och killgrupper samt praktik. Centralt för verksamheten är att eleverna ska göra individuella planeringar för att komma vidare. När någon blir aktuell för 11-gården sker ett möte mellan berörda lärare, samordnaren och studievägledaren. Två gånger per termin görs även en jämförelse mellan listor över gymnasieelever i kommunen och kommunens folkbokförda i aktuell ålder. De i folkbokföringen som då visar sig inte gå på gymnasiet kontaktas och erbjuds möjlighet att delta i gårdens verksamheter. Basement Basement, som ligger i centrala Växjö, startade som ett projekt i mitten av 2000-talet och innefattar flera olika verksamheter, bland annat en som kallas Musikhuset. Men det är också till Basement som unga i åldern år blir hänvisade när de söker ekonomiskt bistånd. Sedan sommaren 2009 finns en ny regel inom kommunen om att unga som står utanför arbetsmarknad eller utbildning ska hänvisas till Basement inom sju dagar efter det att de sökt ekonomiskt bistånd. För att få ekonomiskt bistånd är det obligatoriskt att delta i verksamheten på Basement, där cirka 100 unga är inskrivna. Varje måndag är det nystartsmöte på Basement för de unga som blivit hänvisade den senaste veckan. Då får deltagarna information om vad som erbjuds på Basement och vad som förväntas av ungdomarna. I verksamheten erbjuds olika teman, såsom CV-skrivande, vägledning för anställningsintervjuer, information om missbruk, jobbchansen där de unga möter arbetsgivare, samt studiebesök på arbetsplatser och universitetet. Utöver detta finns möjlighet till praktik, och Basement kan ta kontakt med arbetsplatser utifrån de ungas önskemål. Basement school I huset finns också Basement school. Skolan startade 2003 som ett projekt för unga som hade det svårt i skolan, men som var intresserade av musik. Inspirerade av liknande verksamheter i England varvade man musik med skolämnen. Samarbete skedde med det individuella programmet på gymnasieskolan Teknikum. Verksamheten gav ett positivt resultat och permanentades efter projekttiden. Numera är musikverksamheten ett av de friskvårdsval som unga kan göra på Basement. På Basement school kan eleverna läsa upp sina betyg i svenska, matematik och engelska på 120

123 gymnasienivå. Under hösten 2009 går drygt 20 unga i matematikgruppen och ungefär hälften så många läser svenska och engelska. Man har också startat upp en studiehjälp för unga som behöver läsa andra ämnen till exempel genom distanskurser. Skolans verksamhet fungerar enligt personalen allt bättre, bland annat på grund av bättre samarbetsrutiner. På senare tid har också en annan grupp unga sökt sig till skolan. Från att främst ha lockat unga som saknat gymnasiebetyg har skolan numera en stor del elever som vill komplettera gymnasiebetyget till ett slutbetyg. Dessa elever har i regel en större studievana än tidigare elevgrupper. En ganska stor del av ungdomarna på Basement går eller har gått någon del av Basement school. För dem som är skoltrötta kan också kamrater som går i skolan fungera som inspiratörer till att faktiskt läsa något, eftersom alla träffas i huset under dagarna. Genom att skolan ägs av enheten arbete och välfärd har man också kunnat komma runt de regler som hindrar att man som mottagare av ekonomiskt bistånd får studera. Flera andra kommuner har inspirerats av denna lösning. Samverkan Personalen på Basement upplever samarbetet mellan den kommunala verksamheten Basement och Arbetsförmedlingen som bristfälligt. En anledning till att det blivit så är att Växjö var en av de försökskommuner där Arbetsförmedlingen först skulle vända sig till privata aktörer inom jobbgarantin för unga och inte teckna samverkansavtal med kommunen för insatser till unga. Då avtalen från denna försöksperiod permanentades i hela landet fanns det arbetsförmedlingar som fortsatte sina avtal med kommunerna, men eftersom Växjö inte hade haft något sådant avtal sedan försökstiden finns det fortfarande inget avtal med kommunen. Avsaknaden av avtal mellan Arbetsförmedlingen och kommunen upplevs försvåra samarbetet. Personalen på Basement upplever att det är de som tar kontakt och driver samarbetet, medan Arbetsförmedlingen inte vänder sig till kommunen. Basement har dock kommit överens med Arbetsförmedlingen om att de unga som går på Basement ska göra en sammanställning över vad de gjort där som de sedan kan ta med sig till Arbetsförmedlingen för att på så sätt slippa göra aktiviteter, såsom CV-skrivande, flera gånger om. Basement har inte särskilt mycket samverkan med Försäkringskassan. För unga som är i särskilt stort behov av extra stöd finns Finsam, där landsting, kommun, arbetsförmedling och försäkringskassa samverkar. Försäkringskassan har under hösten 2009 startat ett projekt för unga som står lite närmare arbetsmarknaden men som har vissa fysiska eller psykiska hinder. Om personalen på Basement upptäcker att det finns unga med sådana behov hos dem ska de tillsammans med handläggaren på det ekonomiska biståndet göra en anmälan till Försäkringskassans projekt. Samverkan med företag och mentorer beskrivs av personalen som en sorgligt eftersatt del av arbetet. Ett större mentorprojekt har genomförts utan något verkligt resultat, och resurser saknas i nuläget för att anställa någon som skulle kunna arbeta med företagskontakter och bygga upp nätverk som kunde leda till praktikplatser och utbildningar. Den ideella sektorn har fungerat som samverkanspartner för Basement i liten utsträckning med undantag för nätverket SIP. Nätverket SIP, som främst riktar in sig på ungas eget företagande och entreprenörskap, har engagerats för bland annat sommarverksamheter för unga som har språksvårigheter och hållit kurser i ungt entreprenörskap för deltagarna på Basement. 121

124 Basement har också en viss koppling till missbrukarvården. Missbrukarvården kan skicka unga till Basement, främst för att gå i skolan. Det pågår också ett förprojekt till ett projekt inom Europeiska socialfonden, Reload, som är ett samverkansprojekt mellan kommunerna Växjö, Tingsryd och Uppvidinge. Projektet arbetar efter en så kallad stegmodell och riktar sig till unga på missbrukarenheten Ungdomsbasen. Reload ska ge unga en hjälp som liknar den på Basement, men i ett betydligt lugnare tempo. I verksamheten ingår bland annat samtal, praktik och studier. Personalen på Basement känner inte till det lokala utvecklingsavtal som Växjö kommun slutit med staten. Man menar att sådana avtal sker en nivå upp och att ovanifrånkommande projekt som lokala utvecklingsavtal kan vara problematiska, då man inte vet hur man ska tillämpa och verkställa dem. Basement är dock involverade i verksamheter i Araby, bland annat genom Musikhuset, och det visar sig också att samordnaren sitter med i en av de fem arbetsgrupper som är tillsatta genom det lokala utvecklingsavtalet: den som rör arbetsmarknad. Det finns planer på att slå samman verksamheterna på Basement och 11-gården, så att alla berörda unga mellan 16 och 25 år samlas under ett tak. En sådan sammanslagning skulle ge en helhetssyn på ungdomarna och de skulle få större resurser i form av till exempel studier och vägledning. Personalen betonar dock vikten av att det finns vissa avgränsningar mellan de båda grupperna. Det kan vara betydelsefullt för de unga på 11-gården att de när de går vidare till Basement även förflyttar sig fysiskt. Det anses vara viktigt att behålla vissa skillnader mellan verksamheterna även vid en framtida sammanslagning. Resurs Araby Resurs Araby är ett lokalt arbetsmarknadsprojekt som är delfinansierat av Europeiska socialfonden och som pågår i två år, från sommaren 2008 till Syftet med projektet är att minska utanförskapet i bostadsområdet Araby genom insatser främst för unga och personer med utländsk bakgrund. Projektets mål är att andelen deltagare som fått arbete eller påbörjat en yrkesutbildning vid projektets slut eller inom 90 dagar därefter ska vara minst 50 procent. Andelen deltagare som upplever att de förbättrat sina möjligheter att erhålla ett arbete ska vara minst 90 procent (Larsson & Persson 2008). Projektets finansiärer utöver Europeiska socialfonden är Växjö kommun och Arbetsförmedlingen, som också är samverkanspartner tillsammans med föreningen Arabymacken, Försäkringskassan och Validering Kronoberg, Regionförbundet i södra Småland. Projektet utvärderas av en extern utredare. Av det totala antalet deltagare är cirka 25 procent under 25 år. I projektet finns ungdomsspåret, ett femstegsprogram riktat till unga år som helt eller delvis har försörjningsstöd. I projektet, som sker i samverkan mellan gymnasieskolans individuella program och kommunens uppföljning, är fyra jobbcoacher anställda. Två av dessa arbetar framför allt med unga. Unga rekryteras till projektet genom Basements verksamhet och genom coachernas uppsökande verksamhet i området, bland annat på de aktivitetscentrum som finns i Araby. Där hålls informationsträffar och intresserade unga kan där ta kontakt med coacherna. Att använda denna metod, i stället för att unga blir hänvisade från handläggare på socialtjänst och arbetsförmedling, uppges ha stor betydelse för deltagarnas motivation. Sedan projektstarten i juni 2008 har 78 ungdomar varit 122

125 inskrivna. I oktober 2009 hade 61 av dessa avslutat projektet, och av dem hade 80 procent gått vidare till studier (30 personer) eller arbete (19 personer). Resterande 12 personer hade lämnat projektet av andra anledningar (såsom flytt, sjukskrivning, misskötsel eller att man själv valt att sluta). Tiden som unga deltagit i projektet har varierat mellan 2 veckor och 14 månader, med ett genomsnitt på cirka 5 månader. I verksamheten satsar man mycket på att erbjuda deltagarna individuellt utformade kombinationer av insatser. Man arbetar utifrån en helhetssyn på individen med fokus på tre områden: kompetens, hälsa och sociala nätverk. Verksamheten är uppdelad i tre block där det första, basblocket, innebär kartläggning, planering och att skapa en individuell handlingsplan. Detta sker i samverkan med handläggare på ekonomiskt bistånd och Arbetsförmedlingen. Därefter sker en utbildningsfas och en arbetsfas, där olika insatser ges beroende på vad individen behöver. Det kan till exempel handla om praktik eller om att läsa in basämnen på Basement, och planer finns på att utöka kursutbudet med andra gymnasiekurser eller kortare yrkesutbildningar. Det finns också ungdomar som går från Basement till Resurs Araby när de anses vara redo för yrkesutbildning. På frågan vad som skiljer de båda verksamheterna åt svarar personalen på Basement att Resurs Araby har mer resurser för speciallösningar, som att köpa speciella utbildningar, och att Resurs Araby har mer tid för varje deltagare. I arbetet har man även ett hälsoperspektiv, och värnar om att deltagarna ska må bra för att orka prestera. Hälsoperspektivet märks bland annat i föreläsningar, mathållning och friskvård. I projektet arbetar man också med att skapa sociala nätverk som ett sätt att hitta andra vägar till arbete än via Arbetsförmedlingen och arbetsannonser på internet. Jobbcoacherna menar att få av ungdomarna i Araby är organiserade, till skillnad från på landsbygden där det är vanligt att vara med i en förening och på så sätt få anknytningar till företag på ett naturligt sätt. Under de år som projektet pågått har konjunkturen vänt nedåt. Från att under en högkonjunktur ha inriktat sig på kortare yrkesutbildningar riktade mot industrin har projektet nu till stor del fått satsa på mer generella insatser för att höja de ungas utbildningsnivå. Utbildningarna kan göra ungdomarna, som i de flesta fall saknar gymnasiebetyg i kärnämnena, mer redo när konjunkturen vänder uppåt igen. Exempel på andra verksamheter som berör målgruppen Utöver de beskrivna verksamheterna har unga möjlighet att få hjälp av Växjö samordningsförbund där kommunen, landstinget, Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen samverkar. Hit kan unga som behöver extra stöd för att ta sig ut på arbetsmarknaden söka sig och få en samordnad insats mellan parterna. Det finns också planer på en särskild förebyggande satsning på unga år tillsammans med bland andra skolhälsovården i Växjö. Under hösten 2009 pågår en förprojektering av ett projekt inom Europeiska socialfonden: Inkludering av unga. Förstudien görs av forsknings- och utvecklingsnätverket i Kronoberg och syftet är att studera de insatser som erbjuds och ungas egna erfarenheter för att hitta nya metoder att arbeta med unga i länet. I projektet samverkar länets åtta kommuner med landstinget, Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan och Växjö universitet. 123

126 I Växjö satsar man även på att stärka unga i utanförskap genom internationella utbyten i EUprogrammet Ung och aktiv i Europa. Växjö har ett internationellt ungdomskontor och kommunen har använt sig av samtliga fem delar i Ung och aktivprogrammet, vilket bland annat innebär att man sänder iväg Växjöungdomar på volontärtjänst och gör ungdomsutbyten. Det finns ett särskilt uttalat mål om inkludering av unga med begränsade möjligheter i EU-programmet. Genom dessa verksamheter kan unga som har det svårt i skolan få ett stärkt självförtroende vilket i sin tur kan underlätta steget till arbete eller vidare studier. Ungefär häften av ungdomarna som deltagit kommer från Arabyområdet. Information om programmet ges bland annat till deltagarna på Basement och genom föreläsningar på gymnasieskolorna. Framgångsfaktorer Även om verksamheten på 11-gården bara har pågått under en kort tid upplever samordnaren att den inneburit ett lyft för det kommunala uppföljningsansvaret på flera sätt. Man har med 11- gården tagit ett större helhetsgrepp som ger individen fler möjligheter på plats och samlar fler kompetenser under samma tak. På 11-gården får eleverna också en tryggare, lugnare miljö än på andra, större skolor. De små elevgrupperna gör att var och en blir mer sedd och bekräftad. Att ungdomarna frivilligt går på 11-gården anses också påverka resultaten positivt. Både Basement och 11-gården kännetecknas av att de unga får göra egna val och att de har individuella planeringar, vilket personalen upplever som viktigt för deras möjligheter att komma vidare. Den tydliga strukturen i verksamheten på Basement upplevs positivt av både personal och elever. På Basement får varje ny deltagare redan den andra dagen de är inskrivna ett individuellt samtal med personalen om bakgrund, intressen och vad de vill göra framöver. Detta underlättar och påskyndar den vidare planeringen. Generellt anser personalen på Resurs Araby att verksamheten har fungerat bra. En framgångsfaktor har varit att de i projektet har kunnat ge mycket tid till varje enskild deltagare, vilket saknats i andra tidigare verksamheter. Man har också kunnat arbeta friare mellan olika yrkeskategorier, men också mellan vuxen- och ungdomsgruppen, då man haft gemensamma aktiviteter. Det har också varit en fördel att coacherna har befunnit sig på plats i området och på så sätt haft goda förutsättningar och verktyg. I det arbetet har samverkan med andra mötesplatser i området fungerat mycket väl. De större ekonomiska medlen man har fått från Europeiska socialfonden har möjliggjort mer individuella, nyskapande lösningar som förbättrat möjligheterna att gå vidare. En avgörande framgångsfaktor anses vara ungas egen delaktighet och motivation. Varje deltagare ansvarar för sin egen planering och kommer till Resurs Araby av egen vilja. Detta har utvecklats mer och mer under projektets gång. Det kan ta längre tid, men resultatet blir bättre och mer hållbart. I stället för att presentera lösningar, som praktikplatser, tar man här ett steg tillbaka och låter deltagarna själva ta ansvar för sin planering, vilket ökar deras känsla av delaktighet. De som sökt sig till verksamheten av egen kraft har varit mer positiva och motiverade till projektet än de som anvisats dit av Arbetsförmedlingen. Därför har projektet ändrat sin rekryteringsstrategi och vill att deltagarna i än högre utsträckning ska komma av egen vilja genom samtal med projektets coacher. Avsaknaden av tvång gör deltagarna mer motiverade att lyckas. 124

127 Projektets målsättning var att ta emot 300 unga och vuxna personer på två år. Med mer än ett halvår kvar har man redan passerat den siffran. Coacherna har därför börjat arbeta med färre unga än tidigare, något som de anser har förbättrat verksamheten betydligt. I oktober 2009 var cirka 25 personer aktiva i ungdomsdelen. Verksamheten har lagt stort fokus på att deltagarna ska lyckas. Många har tidigare misslyckats med till exempel studier och inte fått något jobb. Genom att hela tiden se på vad de lyckats med att förbättras de ungas självförtroende och de känner att de tar steg framåt. Utvecklingsområden Personalen på Basement uppger att det har blivit ett ökat inflöde av unga, bland annat genom den nya sjudagarsregeln. Detta har inneburit att resurserna för varje deltagare har minskat. Samtidigt har jobbgarantin gjort att fler unga går från Basement till insatser från Arbetsförmedlingen. Ibland kommer inte heller rätt ungdomar till Basement, det vill säga unga som saknar en reell möjlighet i nuläget att komma ut på arbetsmarknaden. Detta beror bland annat på att handläggarna inte har fått tillräcklig information innan de remitterar ungdomarna till Basement. Samtidigt vill personalen på Basement inte neka någon en plats. De försöker hitta lösningar för alla som kommer till verksamheten. Kommunikationen mellan Arbetsförmedlingen, det ekonomiska biståndet och Basement uppges vara bristfällig, och det saknas upparbetade samverkansrutiner. Handläggarna på det ekonomiska biståndet upplevs ibland lägga sig i Basements arbete för mycket. Ett exempel är att deltagarna på Basement måste söka ett visst antal jobb per vecka för att få bistånd, något som personalen inte anser vara realistiskt för dessa unga. Personalen på Basement anser sig också känna de unga bättre än de andra handläggarna, eftersom de unga är på Basement i stort sett varje dag. Personalen på Basement och handläggarna på ekonomiskt bistånd har dock efter en gemensam önskan träffats och haft planeringsdagar under hösten. På så sätt har flera viktiga steg tagits för att förbättra samverkan kring de unga. Att försöket i Växjö ledde till att Arbetsförmedlingen främst använder sig av privata aktörer och inte har slutit avtal med kommunen om insatser till arbetslösa unga upplevs försvåra arbetet. Enligt Basement upplever även handläggarna på Arbetsförmedlingen detta som försvårande. Att Arbetsförmedlingen inte främst använder sig av kommunen gör också tanken på att samla insatser och samverkan för unga utanför under ett tak mer avlägsen. Planerna på att slå ihop verksamheterna Basement och 11-gården uppges bli svåra att genomföra utan ett samverkansavtal med Arbetsförmedlingen. Personalen har även en önskan om att kunna jobba mer psykosocialt. Tillsammans med det ekonomiska biståndet och Finsam har Basement gjort en gemensam skrivelse om en kuratorresurs, så att ungdomarna lättare kan få en samtalskontakt. I nuläget är de hänvisade till vårdcentralen, vilket kan innebära mycket långa väntetider. För verksamheten på 11-gården anses det fortfarande finnas behov av förbättrade samverkansformer med gymnasiet och enheten för arbete och välfärd. Under våren 2010 kommer den nya verksamheten på 11-gården att utvärderas. Personalen på Resurs Araby upplever att det är svårt att nå tjejer och kvinnor och få dem att delta i projektet. Man har satsat extra aktivt på att nå dessa, som i regel får bättre resultat än killarna och männen i projektet, men gruppen är fortsatt i klar minoritet bland deltagarna. En orsak uppges 125

128 Foto: Robin Stenkilsson. 126

129 vara att det är männen som tar emot det ekonomiska biståndet i hushållet. Det är därför de som har mest kontakt med handläggarna på det ekonomiska biståndet, vilka därför i större utsträckning tipsar män om Resurs Araby. Traditionella könsroller kan på så sätt försvåra för kvinnor att aktivt söka arbete. Coacherna upplever också att det är svårt för ungdomarna att förstå det system de är en del av. Arbetsmarknadspolitiken gör det svårt att veta vem som är huvudman och mycket tid och energi upplevs gå åt till intern byråkrati. Man efterfrågar en gemensam ingång för alla enheter och aktörer som har hand om unga utan arbete. Som det är nu riskerar man parallella placeringar vilket försvårar för ungdomarna att överblicka sina åtaganden. Det finns exempel på att man i Resurs Araby har gjort en bra planering som fått avbrytas då personen blivit långtidsarbetslös och i stället blivit hänvisad till någon mindre insatt kompletterande aktör. Ett annat hinder personalen upplever är det utanförskap som kännetecknar de unga på Resurs Araby. Många av de ungas föräldrar har inte heller kommit in på arbetsmarknaden och känner sig inte delaktiga i samhället. Attityder som försvårar för gruppen finns hos företag i kommunen, men också bland de boende i området som enligt coacherna ibland själva förstärker sitt utanförskap genom sina föreställningar om att deras chanser att få ett arbete är obefintliga på grund av att boende utanför Araby har förutfattade meningar om området. 127

130 KAPITEL 7 128

131 Avslutande diskussion Ungdomsstyrelsen fick i uppdrag att studera arbetet kring unga som varken arbetar eller studerar i de kommuner som har ett lokalt utvecklingsavtal med staten. Uppdraget bestod av följande delar: 1. Kartlägga och analysera hur kommuner organiserar och finansierar verksamhet för ungdomar som varken arbetar eller studerar, deltagande aktörers roll samt hur verksamheterna följs upp och utvärderas. Likheter och skillnader mellan verksamheter som är nya och som har funnits under ett flertal år ska belysas. 2. Beskriva vilken typ av information kommunerna har tillgänglig om de ungdomar som deltar och som deltagit i verksamheterna. 3. Redovisa deltagandet i verksamheterna, så långt möjligt fördelat på ålder, kön, socioekonomisk bakgrund och inrikes/utrikes födda, samt graden av tidigare kontakt med myndigheter som socialtjänsten, Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen. 4. Redovisa i vilken utsträckning dessa verksamheter har lett till arbete, företagande, studier eller praktik med särskilt fokus på att identifiera goda exempel. Andra resultat för verksamheterna som att erbjuda unga exempelvis samhällsorientering, psykosocialt stöd, hjälp att validera kompetens eller hjälp att få bostad ska också ingå i beskrivningen. Ungdomsstyrelsen ska utifrån punkterna 1 4 visa på framgångsfaktorer som leder till att verksamheterna når målgruppen och att insatserna leder vidare till arbete, företagande, utbildning eller praktik. Organisering och finansiering av verksamheter Verksamheterna som beskrivs i den här rapporten vänder sig till en heterogen grupp. En del unga behöver längre och mer resurskrävande selektiva insatser innan de är redo att klara av studier eller ett arbete, medan det räcker med mer generella, kortvariga insatser för andra. På det lokala planet är därför flera aktörer involverade i arbetet. Inom kommunerna är förvaltningar inom områden som utbildning, arbetsmarknad och socialtjänst berörda. För ungdomsgruppen är Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan och landstinget och dess verksamheter också viktiga aktörer. Det finns dessutom frivilligorganisationer som gör skillnad för gruppen. Kommunernas verksamheter som riktar sig till unga som varken arbetar eller studerar, och som samlas under informationsansvaret, organiseras ofta inom kommunernas utbildningsförvaltning. I andra fall har arbetet förlagts till en arbetsmarknadsenhet och det finns också exempel på att flera förvaltningar samarbetar. Stöd för unga som varken arbetar eller studerar sker generellt både genom ordinarie resurser och särskilda medel för projekt och utvecklingssatsningar. Foto: Sandra Björkman. 129

132 Informationsansvaret Det finns ingen aktuell studie om hur arbetet med informationsansvaret bedrivs i landets kommuner generellt. Ungdomsstyrelsens kartläggning av de kommuner som har ett lokalt utvecklingsavtal visar att det finns skillnader i hur man organiserar arbetet, hur omfattande det kartläggande och uppsökande arbetet är samt skillnader i vilka insatser man erbjuder unga. Det vanligaste sättet att organisera uppföljningsansvaret i de studerade kommunerna är att bedriva det inom utbildningsförvaltningen. Ibland sker arbetet inom individuella programmet vid en enskild gymnasieskola. Botkyrka och Norrköping är två exempel på kommuner som istället valt att flytta arbetet från en enskild gymnasieskola för att bredda arbetet till arbets- och kompetenscenter respektive utbildningsförvaltning. I de fall arbetet enbart sker inom utbildningsförvaltningen finns det en risk för att man enbart koncentrerar insatserna på att få unga att återuppta sina studier, och därmed försummar andra tänkbara alternativ. Det finns också exempel på kommuner som organiserar uppföljningsansvaret i anslutning till sin arbetsmarknadsenhet. Tjänstemän vi har talat med har betonat vikten av arbetsrelaterade insatser för målgruppen, varför arbetsmarknadsförvaltningarna har en viktig roll i arbetet. För att kunna identifiera de unga som ingår i informationsansvaret och för att kunna erbjuda dem de insatser de behöver, krävs att flera förvaltningar samverkar. Kunskapen om vad unga som är föremål för informationsansvaret gör är ofta bristfällig. Det hänger bland annat samman med de begränsade möjligheterna att utbyta information och samköra register mellan förvaltningar och myndigheter. I rapporten Fokus 09 beskriver Ungdomsstyrelsen internationella exempel på ett mer utvecklat sådant arbete (Ungdomsstyrelsen 2009). Ett sätt att möjliggöra ett närmare samarbete med individens behov i centrum framöver är att be den unge eller dennes vårdnadshavare om samtycke till att olika verksamheter utbyter information. De studerade kommunerna verkar ha olika svårt att informera sig om vad de aktuella ungdomarna sysselsätter sig med. Medan Luleå kommun bedömer sig komma i kontakt med omkring 90 procent av de som innefattas av informationsansvaret finns det i Malmö stad uppgifter om att de kommer i kontakt med omkring en tredjedel. Hur framgångsrikt uppföljningsarbetet blir handlar också om vilka resurser som avsätts för arbetet och hur arbetet prioriteras. I Södertälje kommun poängterade de intervjuade tjänstemännen vikten av ett politiskt beslut kring informationsansvaret samt att samverkan kring informationsansvaret ska skrivas in i förvaltningslagen. Under 2009 har revisionskontoren i Göteborg, Stockholm och Malmö presenterat rapporter som pekar på flera utvecklingsområden i arbetet med informationsansvaret. I Göteborg finns skillnader mellan stadsdelar i hur de organiserar det uppsökande arbetet. Brev och telefonsamtal är vanligt, i några stadsdelar används hembesök. I Stockholm finns behov av att tydliggöra ansvarsfördelningen mellan utbildningsförvaltningens centralt placerade verksamhet Gymnasieslussen och stadsdelarna. I Malmö har de upplevt det som svårt att informera sig om sysselsättningen bland många av de unga som innefattas av informationsansvaret. Sammanfattningsvis finns ett behov av en övergripande diskussion kring hur långt kommunernas informationsansvar ska sträcka sig. Hur stora ansträngningar ska göras för att informera sig om ungas sysselsättning? I åtminstone en del av de studerade kommunerna finns det behov av tydligare riktlinjer för arbetet antingen från central eller från lokal politisk nivå. Det är också viktigt 130

133 med en diskussion om vilka medel som finns och bör finnas för att kunna bedriva ett bra arbete inom informationsansvaret. Det kan vara relevant att ta till sig erfarenheter även från andra än de studerade kommunerna i diskussioner om hur arbetet kan förbättras. En verksamhet som har kommit långt i arbetet med informationsansvaret är navigatorcentrum i Västerås. Information om deltagarna och verksamheternas resultat I uppdraget ingick att beskriva vilken information kommunerna har om de ungdomar som deltar i insatser. Det ingick även att redovisa deltagandet i verksamheterna fördelat på ålder, kön, inrikes/utrikes födda, socioekonomisk bakgrund, samt graden av tidigare kontakt med myndigheter som socialtjänsten, Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen. I den förfrågan Ungdomsstyrelsen skickade ut uppgav nästan hälften av de tillfrågade kommunerna att de inte hade någon sådan information. De bakgrundsvariabler som flest kommuner hade information om var kön och ålder, medan det var mycket ovanligt med information om tidigare kontakt med myndigheter och de ungas socioekonomiska bakgrund. Svaren visar att kommunerna generellt saknar en övergripande, strategisk och centralt insamlad information om vilka ungdomar som berörs. Däremot kan det finnas kunskap om deltagarna inom respektive verksamhet. En del kommuner upplever att de regelverk som finns utgör hinder för kunskapsdelning kommunalt och lokalt. En diskussion kan behöva föras kring samkörning av register för att möjliggöra en mer fullständig kartläggning och underlätta kommunernas arbete. Det har också visat sig svårt att redovisa i vilken utsträckning kommunernas verksamheter lett till arbete, företagande, studier eller praktik. Kommunernas uppföljning av de insatser som riktar sig till målgruppen varierar i såväl omfattning som kvalitet. I rapporten redovisas kommunernas skattningar av i vilken utsträckning verksamheterna har lett till arbete och studier, med utgångspunkt i några av de verksamheter som bedrivs. På ett övergripande plan är det dock inte möjligt att dra några generella slutsatser om vilken typ av projekt som är de mest framgångsrika. Därför är det också svårt att göra en jämförelse av resultaten mellan verksamheter som är nya och som har funnits i flera år. Projekten som beskrivs varierar, både med avseende på innehåll och på hur långt från arbetsmarknaden målgruppen står. Att jämföra insatser som till exempel riktar sig till unga med missbruksproblem och andra psykosociala svårigheter med insatser som vänder sig till unga nära arbetsmarknaden är inte möjligt. Ungdomsstyrelsen ser ett behov av att verksamheter och projekt använder ett gemensamt bedömningsinstrument som möjliggör jämförelser mellan olika typer av verksamheter. Ett sådant bör bland annat kunna mäta deltagarnas bakgrund och visa detaljerade uppgifter om vilka insatser som unga har tagit del av och under hur lång tid. Först då är det möjligt att göra tydliga jämförelser av verksamheternas resultat. Det behövs också en samordnande kraft i kommunerna som kan ge en bild av vilka insatser som bedrivs. 131

134 En gemensam ingång många vägar till etablering Det är svårt att få en tydlig överblick över de verksamheter och insatser som bedrivs i de aktuella kommunerna. Förutom kommunens olika förvaltningar och myndigheter så har vi sett aktörer från fastighetsbolag och sociala företag och föreningar. Även bland dem som arbetar med frågorna lokalt verkar det finnas svårigheter att överblicka alla typer av stöd som finns. Hur ska då unga ha möjlighet att överblicka systemet? Kommunerna efterfrågar nära samverkan mellan alla enheter och aktörer som har hand om unga som varken arbetar eller studerar. Det finns ett behov av en instans i kommunen som alla aktörer som arbetar med målgruppen vet att de kan vända sig till och som har överblick och kan slussa en ung person till rätt verksamhet. Arbetsmarknadspolitiken är statens ansvar medan kommunerna ansvarar för unga genom utbildningspolitiken och socialpolitiken vilket gör det svårt att veta vem som är huvudman och mycket tid och energi upplevs gå åt till intern byråkrati. De efterfrågar en gemensam ingång för alla enheter och aktörer som har hand om unga som varken arbetar eller studerar. Som det är nu riskerar man parallella insatser vilket försvårar för de unga. En intressant notering är att endast en av de 21 kommunerna med ett lokalt utvecklingsavtal också har ett navigatorcentrum i kommunen. Det förslag som Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) har skisserat för att skapa en dörr in för arbetslösa är inte direkt riktat till unga. Ungdomsstyrelsen menar att det finns flera skäl att fokusera särskilt på unga. Arbetslösheten är betydligt högre bland unga än för befolkningen i stort. Unga är också en av de grupper som drabbas hårdast vid lågkonjunkturer. Om försöksverksamheter utifrån tanken om en dörr in skapas med inriktning mot samtliga åldrar bör det ändå finnas ett särskilt förstärkt arbete kring ungdomsgruppen. De tjänstemän som vi har mött i arbetet med den här rapporten upplever att det är svårt för ungdomarna att förstå det system de är en del av. Unga som bor i socialt utsatta bostadsområden har svårare att etablera sig och svårare att överblicka vilka vägar till etablering som finns än övriga unga. För att kunna stödja unga och deras anhöriga i socialt utsatta områden är det viktigt att det finns en samordnad verksamhet som till exempel ett navigatorcentrum dit de kan vända sig för att få stöd och hjälp. Samverkan I en stor del av de studerade kommunerna bedrivs projekt för förbättrad samverkan i arbete som berör unga som varken arbetar eller studerar. Flera kommuner lyfter också fram försök till en förbättrad samverkan genom projekt som startats på initiativ av samordningsförbund. Dessa samordningsförbund strävar efter en bättre samordning och samverkan mellan kommuner, Arbetsförmedling, Försäkringskassa och landsting. Samtidigt beskriver många av de Ungdomsstyrelsen har varit i kontakt med i undersökningen att det finns behov av en utökad och förbättrad samverkan bland de aktörer som arbetar kring unga som varken arbetar eller studerar. Detta gäller mellan förvaltningar inom kommunen såväl som mellan kommunen och myndigheter. 132

135 På frågan till kommunerna om tankar och idéer om dagens arbete och önskningar inför framtiden var samverkan det som främst lyftes. Detta var också något som kom fram i de kommuner Ungdomsstyrelsen besökte. I kommunerna finns olika grader av samverkan och flera initiativ har tagits till förbättrat samarbete och samordning genom exempelvis samordningsförbund och projekt med stöd från Europeiska socialfonden. Hinder för samverkan som ofta beskrivs är dels regelverk och dels organisationskulturer där samarbete inte belönas. Kommunerna har något olika förutsättningar för samarbete med Arbetsförmedlingen. Några kommuner upplever att Arbetsförmedlingens arbete med kompletterande aktörer försvårar ett mer nära samarbete med kommunen. I till exempel Norrköping sker ett nära samarbete mellan Arbetsförmedling och kommunen. Där slipper unga vänta på en insats, de får stöd och vägledning från första dagen. En viktig förutsättning för att skapa god samverkan är att det finns ett stöd på ledningsnivå. Detta verkar finnas i de kommuner som har ett närmare samarbete med Arbetsförmedlingen. Exempelvis vittnar representanter från Botkyrka om en god samverkan på flera nivåer mellan dessa verksamheter. Där har också arbetet med nystartskontor knutits till den samverkan som redan finns etablerad för unga. Vid eventuella ytterligare satsningar för förbättrad samverkan finns det skäl att beakta det redan pågående arbetet och möjligheten att använda sig av befintliga strukturer för att undvika att bygga upp parallella strukturer. Kunskapsutbyte Kunskapsutbyte behövs på alla nivåer och mellan samtliga berörda aktörer. Kommunerna vill att regeringen ska vara pådrivande i integrationspolitiken och den urbana utvecklingspolitiken för att kunna förmedla en samlad bild. De vill också att regeringen prioriterar kunskapsutbyte och metodutveckling. Kommunerna själva behöver ha ett helhetsperspektiv inte bara över enskilda stadsdelar utan även över staden och regionen i sin helhet. Ett ständigt utvecklingsområde är att skapa strukturer för att utbyta erfarenheter, metoder och framgångsfaktorer mellan olika verksamheter. För detta krävs fungerande informationskanaler och en beredskap för att sprida och omsätta kunskaperna i handling, till exempel i form av möten och utbildningsinsatser. Att ta tillvara på den kunskap som uppstår ur den samverkan som skett inom till exempel tidigare satsningar inom den urbana utvecklingspolitiken är en gemensam uppgift. Däremot har kommunledningen det övergripande ansvaret och inte verksamheterna. Olika professioner och olika aktörer behöver mötas för att samverka bättre. Det behöver tydliggöra vem som har ansvar för kunskapsdelning och samverkan. Detta aktualiseras ytterligare av de förändringar som har skett när det gäller ansvarsfördelningen mellan kommunerna och staten, primärt Arbetsförmedlingen. Flera kommuner som nyligen har tecknat ett lokalt utvecklingsavtal har sett ett behov av erfarenhets- och kunskapsutbyte med kommuner som varit med i det urbana utvecklingsarbetet under en längre tid. Det finns exempelvis ett nätverk för erfarenhetsutbyte där Luleå, Botkyrka, Gävle, 133

136 Haninge, Huddinge, Södertälje och Sundsvall ingår. En annan samlingspunkt är nätverket European Urban Knowledge Network (EUKN), som har kontor vid Mångkulturellt centrum i Botkyrka. Genom att delta i nätverk som European Urban Knowledge Network inom Urbact, som ger stöd till lärande och erfarenhetsbyte i stadsfrågor och stadsutveckling, genom spontana nätverk som det mellan kommuner som har haft utvecklingsavtal under olika lång tid eller via Socialfondens satsningar på storstadsintegration byts erfarenheter och kunskaper delas. Kunskapen om att dessa nätverk finns är dock inte särskilt utbredd. Unga och det lokala utvecklingsavtalet Ungdomsperspektivet har hittills inte varit så tydligt inom den urbana utvecklingspolitiken. I det lokala arbetet som följer de lokala utvecklingsavtalen betonas ungdomssatsningar olika mycket. I Göteborgs stads samverkansöverrenskommelse betonar man unga arbetslösa mellan 16 och 29 år. I Norrköpings strategiska stadsdelsplan är en av målsättningarna att en högre andel elever ska lämna grundskolan med behörighet till gymnasieskolan. I till exempel Botkyrkas stadsdelar finns områdesgrupper där företrädare för kommunens förvaltningar och andra samhällsaktörer ingår. Grupperna har upprättat ettårsplaner där ambitionen är att åstadkomma förbättrad samverkan kring unga. Områdesgrupperna lyfter fram långsiktiga mål för samarbetet mellan de verksamheter som har kontakt med barn och unga. Ambitionen är bland annat att samverka för att tidigt kunna fånga upp unga i behov av särskilt stöd. Vi vet att unga påverkas av sina föräldrars kontakt med arbetsmarknaden och samhället i övrigt. Satsningar på vuxna som står utanför viktiga samhällsarenor påverkar unga, men det behövs även verksamheter som riktar sig direkt till ungdomsgruppen. I de områden som omfattas av lokala utvecklingsavtal är andelen unga i regel större än i kommunerna som helhet (se bilaga 5). Det gör det extra viktigt med speciella ungdomssatsningar. Inom Europeiska Unionens arbete, i den ungdomspolitiska strategin (Regeringens skrivelse 2009/10:53) och i den Nationella strategi för regional konkurrenskraft, entreprenörskap och sysselsättning (N2007/7152RT) påtalas vikten av att prioritera unga och deras etablering på arbetsmarknaden i det nationella arbetet. Det är tydligt att det finns ett behov av att etablera ett särskilt kunskapsutbyte om arbetet kring unga, eftersom ungdomsperspektivet hittills inte har varit så tydligt inom den urbana utvecklingspolitiken. En ambition inom den urbana utvecklingspolitiken är att arbetet ska bedrivas inom ramen för ordinarie verksamheter. I Ungdomsstyrelsens kartläggning och under kommunbesöken har det framgått att många verksamheter är i behov av även externa medel från till exempel Europeiska socialfonden och Allmänna Arvsfonden för sin existens. Det kan finnas anledning att fundera över i vilken mån kommunerna kan säkerställa långsiktiga satsningar i arbetet med unga även då externa medel tar slut. Frågan borde vara särskilt viktig i sådana kommuner som till exempel Luleå där en verksamhet med extern finansiering har en mycket central roll i det stöd som ges till målgruppen. Då vi var på besök i de sex kommunerna var det många tjänstemän som arbetade med unga men inte kände till det urbana utvecklingsarbetet eller kommunens lokala utvecklingsavtal. Det kan ses som ett tecken på att många fokuserar på sin egen verksamhet och att det inte finns tid eller resurser att skapa sig en generell överblick. 134

137 Framgångsfaktorer i arbetet I våra kontakter med kommunerna har vi bett dem att identifiera framgångsfaktorer i sitt arbete. Som tidigare nämnts så lyfts samverkan och i vissa fall samlokalisering av insatser fram som viktiga faktorer. Andra viktiga faktorer för ett bra arbete med målgruppen är: Bred kompetens och rätt kompetens Kommunerna lyfter fram betydelsen av att den personal som möter unga har en mängd olika kompetenser. Detta för att bättre anpassa insatser och möta ungas behov. Att personalen har olika yrkesbakgrund att de exempelvis är socionomer, pedagoger, personalvetare, studie- och yrkesvägledare, arbetsterapeuter, egna företagare upplevs som en styrka i arbetet. Inom navigatorcentrum och andra verksamheter vi har beskrivit betonas vikten av rätt och kompetent personal som kan möta unga på ett tillmötesgående sätt, arbeta lösningsfokuserat och som håller en tät kontakt med deltagarna. Dessa verksamheter lägger ner mycket arbete på att rekrytera rätt personer och menar att det är en förutsättning för mötet med ungdomarna. Liknande resonemang har också lyfts fram av Communicare som använder sig av ett liknande förhållningssätt i sitt arbete kring unga. Matchning Kommunerna upplever att den första kartläggningen av den unge personen som söker sig till en verksamhet eller blir hänvisad till en verksamhet är avgörande. Genom att göra en ordentlig kartläggning minskar risken för att den unge till exempel ska behöva skriva en CV för tredje gången. Istället fokuserar man på vad varje individ behöver. En framgångsfaktor som lyfts fram i navigatorcentrums arbete och även inom andra verksamheter som jobbjakten i Norrköping och Matchning Södertörn är att kartlägga arbetskraftsbehov i kommunen, ha ett brett och nära samarbete med lokala arbetsgivare och att matcha rätt. I Luleå finns så kallade arbetsmarknadsagenter som bland annat bedriver ett påverkansarbete där arbetsgivare ska uppmärksammas på unga som resurs. I den dialogen kan man exempelvis väcka frågor kring behovet av generationsväxling i företagen. Individuellt anpassade insatser med ungas behov i centrum Det är viktigt för unga att få en praktikplats eller anställning som de klarar av och lyckas med. En annan viktig framgångsfaktor är att den unge själv är delaktig i planeringen och i vilka insatser han eller hon ska delta i. På så sätt ökar också motivationen att ta steg framåt. Hur man som yrkesverksam möter ungdomarna anses också viktigt. Målgruppen kan ofta sakna en känsla av sammanhang och ha svårt att förstå hur alla enheter och förvaltningar hänger ihop. Man behöver också ge unga tid i projekten, följa upp och upprätthålla kontakten med de deltagare som uteblir från verksamheten för att motivera dem att komma tillbaka samt vara flexibel på så sätt att man kan anpassa insatserna till varje deltagares behov. 135

138 Tidiga insatser Kommunerna påtalar att unga som hamnar utanför utmärker sig redan under grundskoletiden. På så sätt finns det en möjlighet att arbeta förebyggande redan i skolan och förbättra uppföljningen av elever som riskerar att hamna i utanförskap. Många av kommunerna beskriver hur reglerna för jobbgarantin kolliderar med ambitionen att ge unga tidiga insatser. Det är problematiskt att unga måste vara arbetslösa i tre månader innan de får en fördjupad kartläggning eller vägledning. Ännu allvarligare är att de behöver vänta ytterligare en tid för att få praktik eller utbildning. Kommunerna beskriver att denna typ av insatser behöver komma igång betydligt tidigare. Tre månader är en mycket lång tid som gör att många unga riskerar att passiviseras och tappa motivationen. I vår studie har vi stött på kommuner med utvecklad samverkan med Arbetsförmedlingen. Där finns en flexibilitet och de har synkroniserat regelverken vilket har förkortat ungas väntetid. Alternativa etableringsvägar Många unga som varken studerar eller arbetar har misslyckanden med sig från skolan. Vi har nämnt utbildningsverksamheter där eleverna kan arbeta i mindre grupper och där studietakten är en överenskommelse mellan den unge och lärarna. På så sätt får man en andra chans att läsa kärnämnesstudier i sin egen takt. Utbildningsalternativ som varvas med arbetsplatspraktik är en framgångsrik väg för vissa unga. Det verkar vara en framgångsfaktor att som i Göteborg erbjuda utbildning i en icke skolliknande miljö för elever som har hoppat av gymnasiet. Till skillnad från grundskolan är gymnasieskolan en frivillig skolform. Möjligen kan en diskussion kring ambitionsnivån inom informationsansvaret som efterlyses ovan också inkludera frågan om vilka konsekvenser en obligatorisk gymnasieskola skulle leda till. Kanske skulle skolplikt i gymnasiet öppna upp för mer tydliga åtgärder för unga i den aktuella åldern. I en sådan diskussion måste de olika behov som finns bland unga beaktas exempelvis genom att varva utbildning och praktik. Exempel på en obligatorisk gymnasieskola som inkluderar många alternativ och utbildningsvägar finns i rapporten Fokus 09 (Ungdomsstyrelsen 2009). En annan väg som används för att stärka unga är deltagande i EU-programmet Ung och aktiv i Europa. Programmet har ungas inkludering som särskilt mål och genom till exempel volontärtjänst kan deltagarna stärka sitt självförtroende och öka sin anställningsbarhet genom en internationell arbetslivserfarenhet och på så sätt kunna ta steg mot arbete, praktik eller vidare studier. Det är olyckligt att Arbetsförmedlingen inte godkänner denna typ av praktik utan skriver ut sådana volontärer ur sin verksamhet som då förlorar sin ersättning. Lokal förankring och att vara på plats Unga som bor i socialt utsatta bostadsområden har svårare att etablera sig jämfört med andra unga. Det är viktigt att alla unga har tillgång till de generella insatserna som erbjuds i kommunen, men i utsatta segregerade bostadsområden med en hög andel nyanlända medborgare och med en majoritet utlandsfödda behöver verksamheter anpassa sitt arbetssätt för att fånga upp unga som riskerar hamna i utanförskap. Det är viktigt att ta tillvara kompetenser som finns i socialt utsatta områden. Vi har lyft vikten av navigatorcentrums metoder och arbetssätt samt en dörr in, men vad vi har sett i vår studie är att många verksamheter inte finns geografiskt etablerade i de socialt utsatta områdena. I Fokus 08 (Ungdomsstyrelsen 2008a) visade vi att så kallade brobyggare bidrog till att på ett bättre sätt 136

139 fånga upp och motivera unga i de aktuella bostadsområdena. Det kunde handla om grund- och gymnasieskolor som anställde skolvärdar, eller andra verksamheten som medvetet anställde vuxna från området med viktiga kompetenser. Verksamheter som vänder sig till unga som varken studerar eller arbetar bör ha navigatorcentrum alternativt en dörr in eller filialer till dessa i utsatta områden med personal som har en bredd av kompetenser och framförallt lokal kännedom. 137

140 BILAGOR 138

141 Bilaga 1 Regeringsuppdrag Foto: Robin Stenkilsson. 139

142 140

143 141

144 Bilaga 2 Förslag Förslag från Fokus08 UTBILDNING Problemområde 1 Ungdomsstyrelsens bedömning är att mer kan göras för att alla elever i utsatta bostadsområden ska kunna avsluta grundskolan med behörighet till gymnasiets nationella program. Lärarrekrytering Ge kommunala skolor i utanförskapsområden bättre möjligheter att rekrytera lärare med rätt kompetens och erfarenhet. Kompetens Säkerställ att lärare har kompetens att undervisa i skolor med mycket blandade elevgrupper. Det är ett viktigt kunskapsområde som bör ingå i lärarnas grundutbildning och även i fortbildning. Särskilt viktigt är att lärarna får praktik under grundutbildningen. Alla har rätt att avsluta grundläggande utbildning med behörighet Kontaktnät Språk Öka undervisningen i modersmål och genomför även undervisning i kärnämnena på andra språk än svenska för att underlätta för nyanlända att klara skolan. Förstärk samtidigt satsningarna på svenska språket. Kommuner bör förbättra samverkan mellan skolor, arbetsmarknadens aktörer och högskolor för att stärka elevers kunskap, studiemotivation och framtida möjligheter. 142

145 Förslag Bilaga 2 Förslag från Fokus08 Problemområde 2 Ungdomsstyrelsens bedömning är att den negativa bilden av skolor i utanförskapsområden inte är rättvisande och att den ytterligare försvårar skolornas arbete. Mätsystem Komplettera det ordinarie betygssystemet med ett nytt mätsystem så att skolan kan synliggöra elevernas framgångar även om de inte får godkända betyg. Vistelsetid Synliggör alltid elevers vistelsetid i landet i samband med redovisningen av skolans resultat. UTBILDNING Förändra redovisningen av elevresultaten i socialt utsatta bostadsområden Kvalitetsutveckling Använd metoder som visar hur eleverna bedömer sin skola och sina lärare som ett led i skolans kvalitetsutveckling. 143

146 Bilaga 2 Förslag Förslag från Fokus08 ARBETSMARKNAD Problemområde 3 Det är dock fortfarande så att många kommuner har en omfattande verksamhet som riktar sig till unga som står utanför arbetsmarknaden. Kommunen har ansvar för de medborgare som är beroende av försörjningsstöd och som mål att bidragsberoendet ska minska och fler komma i arbete. Ungdomsstyrelsens bedömning är att mer bör göras för att unga arbetslösa i utanförskapsområden snabbare ska komma in i arbete än idag. Kontaktnät Ungas kontaktnät med arbetslivet behöver stärkas. Inom jobbgarantin bör arbetsplatsbesök, mentorverksamheter, korta praktikperioder och andra liknade aktiviteter sättas in tidigt. Stärk kontakterna mellan unga arbetslösa och arbetslivet Jobbgaranti Förstärk jobbgarantin för unga så att tidigt individuellt stöd kan prioriteras. Särskilt viktigt är det för unga i utanförskapsområden som borde erbjudas insatser inom 30 dagar. 144

147 Förslag Bilaga 2 Förslag från Fokus08 Problemområde 4 Ungdomsstyrelsens bedömning är att unga arbetslösa i utanförskapsområden inte får det mest effektiva stödet. Samverkan mellan arbetsförmedlingen och andra aktörer bör i ökad utsträckning utgå från de ungas behov. En väg in Lagstiftningen behöver ändras för att möjliggöra en gemensam och integrerad organisation mellan kommuner och stat dit alla arbetssökande kan vända sig, en väg in. Vår bedömning grundar sig på att kommunernas arbetsmarknadspolitik idag har fått en allt viktigare roll för stora grupper av arbetssökande, vilket leder till att det nuvarande delade ansvaret inte är det mest effektiva för den som är arbetssökande. ARBETSMARKNAD Unga behöver få tillgång till allt stöd på samma ställe Rehabilitering Försäkringskassan, eller en annan lämplig aktör, bör få i uppdrag att arbeta med unga som av hälsoskäl inte är etablerade på arbetsmarknaden. Som nuvarande regelverk ser ut finns ingen självklar aktör för rehabiliteringen av unga då målgruppen ofta saknar sjukersättningsgrundande inkomst vilket innebär att de inte faller under Försäkringskassans ansvar. 145

148 Bilaga 3 Förfrågan Ungdomsstyrelsens förfrågan till kommuner med lokala utvecklingsavtal Kartläggning av stöd för unga mellan 16 och 25 år som varken arbetar eller studerar i er kommun / stadsdel I den budget som presenterades den 21 september 2009 (Prop. 2009/10:1) har regeringen initierat flera utvärderingar kring det urbana utvecklingsarbetet som kommer att ligga till grund för beslut om arbetets utformning efter Regeringen har gett Ungdomsstyrelsen i uppdrag att göra en studie med fokus på arbetet kring unga mellan 16 och 25 år som varken arbetar eller studerar (IJ2009/ 1243/IU). Undersökningen gäller de kommuner som har tecknat lokala utvecklingsavtal, men kartläggningen kan även innefatta sådant arbete som dessa kommuner bedriver för den aktuella målgruppen också utanför ramen av utvecklingsavtalen. Uppdraget ska redovisas till regeringen senast den 30 november Vår uppgift är att belysa metoder för hur kommuner, i samverkan med andra aktörer, kan stödja den aktuella gruppen att komma in på arbetsmarknaden eller påbörja vidare studier. I vårt arbete är vi i stort behov av att få information från de kommuner/stadsdelar som uppdraget berör. I Göteborg, Stockholm och Malmö besvaras frågorna på stadsdelsnivå, i övriga fall på kommunnivå. Vi undrar därför om ni kan besvara följande frågor: 1. Beskriv vilken information ni har tillgänglig om de ungdomar mellan 16 och 25 år som varken är i utbildning eller arbete. 2. Uppge nedanstående uppgifter om möjligt. a) Antal unga år i kommunen/stadsdelen b) Antal unga år utanför utbildning och arbete c) Antal unga år utanför utbildning och arbete 3. Hur organiseras det kommunala uppföljningsansvaret i er kommun/stadsdel? 4. Hur organiserar och finansierar ni verksamheter och projekt för unga (16 till 25 år) som varken arbetar eller studerar i er kommun/stadsdel? Uppge också om ni skiljer på grupperna år och år i arbetet kring den aktuella gruppen. 5. Bifoga en förteckning av samtliga aktuella verksamheter och projekt som vänder sig till unga som varken arbetar eller är i utbildning där er kommun/stadsdel medverkar samt kontaktuppgifter till kontaktperson inom respektive verksamhet. 6. Vilka aktörer är kopplade till verksamheterna/ projekten och hur ser aktörernas roll ut? (t.ex. kommun, landsting, ideella sektorn, näringsliv, stat, EUprogram osv.) 7. I regeringsuppdraget står det att Ungdomsstyrelsen ska redovisa deltagandet i verksamheterna, så långt som möjligt fördelat på; - Ålder; - Kön; - Socioekonomisk bakgrund; - Inrikes/utrikes född samt - Graden av tidigare kontakt med myndigheter som socialtjänsten, Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen Har ni information om ovanstående variabler samt antal deltagare i verksamheterna/projekten? 8. I vilken utsträckning har deltagandet i verksamheterna/projekten lett till arbete, företagande, studier eller praktik samt eventuellt andra resultat på individnivå? 146

149 Förfrågan Bilaga 3 Ungdomsstyrelsens förfrågan till kommuner med lokala utvecklingsavtal 9. Har ni genomförda utvärderingar och liknande av arbetet inom verksamheterna och projekten? Har ni i så fall möjlighet at skicka dessa till oss? 10. Vad har ni för tankar och idéer om dagens arbete inom det aktuella området och önskemål inför framtiden? Mot bakgrund av den korta utredningstiden vore vi tacksamma för ett skyndsamt svar, senast 12 oktober. Om ni kan inkomma med en del av uppgifterna först vid senare tillfälle vore det också bra att veta så fort som möjligt. Skicka svaret (och eventuella utvärderingar) till: Ungdomsstyrelsen, att: Oscar Svensson, Box , Stockholm. I spåren av den ekonomiska krisen har flera aktörer lyft fram att unga är en grupp som drabbas särskilt hårt. Möjligen kan ungdomsarbetslösheten också bli en av de stora frågorna i nästa års riksdags- och kommunalval. Kunskap om vilka problem och möjligheter enskilda kommuner/stadsdelar upplever på området kan bilda ett viktigt underlag till sådana diskussioner. Era svar på våra frågor är efterfrågade inte minst utifrån den bakgrunden och genom dem kan era erfarenheter komma fram. Som tack för hjälpen kommer ni att få möjlighet att under februari 2010 delta i ett heldagsseminarium där Ungdomsstyrelsen tillsammans med SKL, Nationella nätverket för navigatorcentrum, EUKN (European Urban Knowledge Network) och andra aktörer presenterar rapporten och där deltagarna kommer att få tillfälle till kunskapsutbyte. Om ni har frågor, ring oss gärna. Vi kommer även att ta kontakt med er under arbetets gång. Tack på förhand och bästa hälsningar! Lidija Kolouh e-post: tfn: Oscar Svensson e-post: tfn: Fabian Sjö e-post: tfn: Uppdraget i sin helhet finns att läsa här: ments/ Kommunala_insatser_for_unga.pdf 147

150 Bilaga 4 Förteckning över kommunernas utvärderingar över verksamheter riktade till unga som varken arbetar eller studerar och som skickats till Ungdomsstyrelsen De rapporter som har inkommit till Ungdomsstyrelsen är i en del fall inte uttryckligen utvärderingar utan snarare uppföljningar, verksamhetsberättelser eller arbetsbeskrivningar. Nedan återges huvudsakligen sådant material som innehåller utvärderande inslag. Botkyrka i Stockholm Utsluss från missbruk till kontakt med arbetslivet. Hjördis Gustafsson. FoU-Södertörn Ettårsplan för 2010 för områdesgruppen i Alby Referent: Dennis Latifi Ettårsplan 2010, Områdesgruppen i Fittja. Referent: Parvaneh Sharafi Ettårsplan 2010, Områdesgruppen Hallunda- Norsborg. Referent: Hasse Jordan. Gråzonsärenden En utvärdering av projektet Gemensamt vägledningsteam för ungdomar. Charlotte Hyltén-Cavallius, Mångkulturellt centrum 2007:9 Steg i rätt riktning en utvärdering av projektet gemensamt vägledningsteam för ungdomar. Åsa Månsson & Cornelia Björk, Konkludo AB 2008 Haninge kommun Verksamheten inom Ungdomsteamet: vad säger statistiken? Omfattning och resultat av verksamheten 1 juni december 2008 Verksamheten inom Ungdomsteamet. Uppföljning av verksamheten januari maj 2009 Huddinge i Stockholm FinSam-Projektet Unga Vuxna. Summering av perioden Jönköpings kommun Feriepraktiken Jönköpings Kommun 2009 Sommarjobb 2009 Landskrona kommun Centrum & Österlyftet. Lägesrapport juli 2008 september 2009 Luleå kommun Ungdomsförmedlingen. Utvärdering av ungdomars upplevelser av KUP/UG Arbetsmarknadsförvaltningen, Zara Custemo Ungdomsförmedlingen. Utvärdering av ungdomars upplevelser av KUP/UG Arbetsmarknadsförvaltningen, Helen Sandström Utvärdering ungdomsförmedlingen. Ungdomars upplevelser av kup/ug! Susanne Bohm 148

151 Förteckning Bilaga 4 över kommunernas utvärderingar över verksamheter riktade till unga som varken arbetar eller studerar och som skickats till Ungdomsstyrelsen Södertälje kommun Utvärdering av FIA-projektet. Slutrapport maj Social- och arbetsmarknadskontoret, Nadja Bogestam Step 4 Life. Ahlstam, Holmgren, Nilsson & Svahn, ungdomshandläggare/coacher. Uppsala kommun Från utanförskap till innanförskap genom en kvalitetssäkrad väg till arbete och studier. Utvärdering Projekt Access Uppsala kommun Bergsjön i Göteborg Enkätundersökning för deltagarna på Arbetsforum Våren 2009 Fosie i Malmö Ungdomssatsning Sommar 2009 Fosie Stadsdel. Maria Gonzalez, områdesarbetare/ungdomsfrågor SÖM Fosie Ungdomar från utanförskap till innanförskap. Riktlinjer för handling. URBACT-programmet. Hyllie i Malmö Resultat för ungdomar år i arbetsmarknadsoch introduktionsdomänen avslutade under perioden 1 januari oktober Péter Bódis, planeringssekreterare Verksamhetsberättelse 2008 trygghetsarbetet i Holma och Kroksbäck Dream Team Utvärderingsrapport Framtidsutbildning AB Biskopsgården i Göteborg Ungdomar utanför gymnasiet granskning av Göteborgs Stads kommunala uppföljningsansvar för ungdomar mellan år. 149

152 Bilaga 5 Statistik över invånare, andel åringar som är inskrivna i gymnasiet, sysselsatta och arbetssökande samt andelen arbetssökande åringar i kommuner och stadsdelar med lokala utvecklingsavtal Antal Antal Antal Andel Andel Andel Andel Andel invånare invånare invånare åringar sysselsatta arbetssök. arbetssök. totalt år åringar inskrivna i (%) gymnasiet åringar åringar åringar (%) (%) (%) (%) Riket totalt ,88 74,80 18,73 1,97 5,81 Borås Kommunen totalt ,79 72,72 22,83 2,31 7,16 Hässleholmen ,63 73,55 17,15 3,72 8,10 Botkyrka Kommunen totalt ,52 71,63 16,58 1,52 4,43 Alby ,41 71,35 14,18 1,46 4,34 Fittja ,01 69,33 16,36 1,64 4,56 Hallunda/Norsborg ,12 70,20 17,10 1,26 5,16 Gävle Kommunen totalt ,47 74,05 16,74 2,02 6,45 Brynäs ,84 62,71 16,93 2,26 6,79 Göteborg Kommunen totalt ,79 73,41 18,46 2,03 5,43 Bergsjön ,05 72,94 15,38 2,98 10,14 N:a Biskopsgården ,07 68,47 21,18 2,96 11,61 Gårdsten ,89 71,16 11,16 2,79 13,74 Hjällbo ,56 76,27 10,95 4,87 11,28 Halmstad Kommunen totalt ,98 73,30 20,24 2,36 5,70 Andersberg ,25 73,67 13,33 3,67 9,61 Haninge Kommunen totalt ,64 73,74 19,08 1,54 4,84 Jordbro ,60 71,90 16,69 1,98 8,16 Huddinge Kommunen totalt ,07 74,99 17,54 1,32 4,09 Flemingsberg ,38 70,12 16,60 2,54 5,25 Vårby ,13 73,44 12,50 2,08 6,58 Skogås ,85 72,86 15,63 2,06 5,92 Jönköping Kommunen totalt ,88 73,30 24,97 1,98 5,21 Öxnehaga ,28 78,39 16,14 1,73 6,75 Kristiansstad Kommunen totalt ,39 75,31 17,29 1,82 7,09 Gamlegården ,62 68,33 7,83 2,49 9,05 Landskrona Kommunen totalt ,10 73,23 15,24 1,68 8,17 Centrum och Öster ,73 66,46 14,87 1,58 10,04 Linköping Kommunen totalt ,90 72,66 13,28 1,52 3,45 Skäggetorp ,38 68,59 10,54 1,79 7,16 Luleå Kommunen totalt ,38 70,96 17,45 2,76 6,19 Hertsön ,43 75,20 12,79 2,87 15,19 150

153 Statistik Bilaga 5 över invånare, andel åringar som är inskrivna i gymnasiet, sysselsatta och arbetssökande samt andelen arbetssökande åringar i kommuner och stadsdelar med lokala utvecklingsavtal Antal Antal Antal Andel Andel Andel Andel Andel invånare invånare invånare åringar sysselsatta arbetssök. arbetssök. totalt år åringar inskrivna i (%) gymnasiet åringar åringar åringar (%) (%) (%) (%) Riket totalt ,88 74,80 18,73 1,97 5,81 Malmö Kommunen totalt ,06 72,56 12,88 1,85 4,48 Fosie ,06 72,15 10,91 2,08 5,71 Hyllie ,22 74,69 10,59 1,79 7,38 Rosengård ,11 72,33 7,88 1,70 5,76 Södra innerstaden ,59 70,63 10,74 2,59 4,53 Nacka Kommunen totalt ,52 75,24 16,17 0,75 2,96 Fisksätra ,70 74,51 13,35 1,70 5,39 Norrköping Kommunen totalt ,65 74,25 14,98 2,95 7,85 Klockaretorpet* ,61 79,44 7,22 3,33 12,50 Stockholm Kommunen totalt ,67 72,64 16,42 1,13 2,71 Husby ,86 69,63 13,09 1,05 4,60 Rinkeby ,16 68,64 11,62 1,69 5,31 Rågsved ,17 69,75 17,97 1,42 4,16 Skärholmen ,61 71,73 13,65 1,73 6,46 Tensta ,88 71,11 10,02 2,15 6,33 Sundsvall Kommunen totalt ,37 73,77 19,17 2,15 7,59 Skönsberg ,17 72,24 21,22 4,08 10,60 Södertälje Kommunen totalt ,65 75,11 20,23 1,43 5,14 Fornhöjden ,46 75,76 13,64 1,52 7,24 Geneta ,26 74,38 23,84 1,07 6,90 Hovsjö ,95 72,96 16,35 0,94 7,52 Ronna ,30 75,70 17,07 0,80 7,07 Trollhättan Kommunen totalt ,41 74,24 19,40 2,12 7,89 Kronogården ,15 72,78 15,00 2,78 10,13 Uppsala Kommunen totalt ,98 71,96 15,06 1,18 2,48 Gottsunda ,34 69,52 11,90 2,04 5,44 Växjö Kommunen totalt ,81 72,37 23,69 2,85 6,31 Araby ,03 70,50 21,12 3,11 17,31 Källor och aktualitet: Befolkning Registret över totalbefolkningen (RTB), aktualitet Sysselsättningsuppgifter Registerbaserade arbetsmarknadsstatistiken (RAMS) med aktualitet Gymnasieuppgifter - hämtas från skolregistret med aktualitet ht Arbetssökande Registret över arbetssökande, aktualitet Avser arbetssökande utan arbete som aktivt söker och omgående kan tillträda på arbetsmarknaden förekommande arbete och som inte deltar i ett arbetsmarknadspolitiskt program. *=Klockartorpet avser här större delen, men inte hela området Klockaretorpet. Detta på grund av att systemet med SAMSkoder inte helt sammanfaller med områdets geografi. 151

154 REFERENSER 152

155 Referenser Andersson, B; Liedholm, M; Otterbeck, J; Salameh, E-K; Sörensen, J; Trulsson, J & Ullberg, S (2004). En känsla av delaktighet. Södertörns Högskola. Bogestam, N. (2007). Klivet ungdomars väg ut ur arbetslöshet och bidragsberoende. Södertälje Kommun. Botkyrka kommun (2008). Lokalt utvecklingsavtal med staten för perioden Tjänsteskrivelse. Botkyrka: Kommunledningsförvaltningen. Botkyrka kommun (2009). Arbetsoch kompetenscenters ungdomsinsatser. Tjänsteskrivelse. Botkyrka: Kommunledningsförvaltningen & Utbildnings- och arbetsmarknadsförvaltningen. COM (2009). 647 final. Consultation on the future EU 2020 strategy. Commission of the European Communities. Ds 1995:54. Plus för unga. Slutsatser från lokalt utvecklingsarbete. Stockholm: Fritzes. Emmoth, A. (2008). Det kommunala uppföljningsansvaret som kommunerna ser det. Stockholm: Sveriges kommuner och landsting. Ferrer-Wreder, J. (2005). Framgångsrika preventionsprogram för barn och unga en forskningsöversikt. Stockholm: Gothia. Göteborgs stad (2008). Oktoberrapport för Göteborgs stad (2009). Ungdomar utanför gymnasiet Granskning av Göteborgs Stads kommunala uppföljningsansvar för ungdomar mellan år. Göteborgs stad: Stadsrevisionen. Göteborgs stad, Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan (2008). Samverkansöverenskommelse mellan Göteborgs Stad, Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan. Holmgren, A. (2009) Broar till egen försörjning. Fem exempel från Göteborg, Malmö och Söderhamn. Stockholm: Sveriges kommuner och landsting. Hyltén-Cavallius, C. (2007). Gråzonsärenden. En utvärdering av projektet Gemensamt vägledningsteam för ungdomar. Tumba: Mångkulturellt centrum. IJ2008/1218/IU. Erbjudande att teckna lokala utvecklingsavtal. Stockholm: Integrations- och jämställdhetsdepartementet. IJ2009/1243/IU. Uppdrag i fråga om kommunala insatser för unga som varken arbetar eller studerar. Stockholm: Integrations- och jämställdhetsdepartementet. Integrations- och jämställdhetsdepartementet (2008). Årsredovisning urbant utvecklingsarbete. Stockholm: Integrations- och jämställdhetsdepartementet. Johansson, P. (2008). Från skoltrött till yrkeskompetent. Pedagogiska Institutionen, Stockholms Universitet. Larsson, Bengt Arne & Persson, Martin (2008). Projekt Resurs Araby, Arbete och välfärd, Växjö kommun. Delrapport 1 och 2. Evaluator. Lindström, J. (2002). Organisation och styrformer mellan praktik och retorik- Storstadsarbetet i Södertälje kommun Södertörns Högskola. Luleå kommun (2008). Ungdomsförmedlingen. Utvärdering av ungdomarnas upplevelser av KUP/UG Luleå kommun (2009a). Strategi för hållbar stadsdelsutveckling på Hertsön. Luleå kommun (2009b). Underlag för Oktoberrapportering Malmö stad (2009a). Strategisk områdesplan utifrån lokalt utvecklingsavtal Malmö Stad, Stadskontoret, Avdelningen integration och arbetsmarknad Malmö stad (2009b). Kvalitetsredovisning 2007/2008. Malmö stad, Utbildningsförvaltningen, utvecklingsavdelningen Malmö stad (2009c). Årsrapport Utbildningsnämnden. Malmö stad, Revisionskontoret Maribel da Mata & Nyberg, E. (2008). KLIVET Att aktivera arbetslösa ungdomar. FoU Södertörns Skriftserie nr 64/98. Foto: Lisa Nilsson. 153

156 Myndigheten för Skolutveckling (2007). Strategi för samverkan kring barn och unga som far illa eller riskerar att fara illa. Stockholm: Myndigheten för skolutveckling. Månsson, Å & Björk C. (2008). Steg i rätt riktning. En utvärdering av projektet Gemensamt vägledningsteam för ungdomar. Göteborg: Konkludo utvärdering och utredning. N2008/591/ENT Regeringsbeslut I 9. Uppdrag att etablera tjänsten nystartskontor. Stockholm: Näringsdepartementet. Nationella nätverket Navigatorcentrum (2008). Från SOL till LOL. Från metod till verklighet. Stockholm: Nationella nätverket Navigatorcentrum. Nationella nätverket Navigatorcentrum (2009). Från SOL till LOL. En rapport för nationella nätverket Navigatorcentrum. Stockholm: Nationella nätverket Navigatorcentrum. Nationell strategi för regional konkurrenskraft, entreprenörskap och sysselsättning (N2007/ 7152RT) Regeringskansliet November Navigatorcenter Norrköping (2008). Utvärdering av det första verksamhetsåret. Norrköping: Navigatorcenter. Navigatorcenter Norrköping (2009). Utvärdering av det andra verksamhetsåret. Norrköping: Navigatorcenter. Norrköpings kommun (2009a). Strategisk stadsdelsplan för Klockaretorpet. Norrköpings kommun. Norrköpings kommun (2009b). Välfärdsplan för Klockaretorpet. Norrköpings kommun. Norrköpings Samordningsförbund (2009). Verksamhets- och budgetplan 2009 för Samordningsförbundet Östra Östergötland. Norrköping. Ogden, T. (2003). Social kompetens och problembeteende i skolan kom-petensutvecklande och problemlösande beteende. Stockholm: Liber. Områdesgruppen i Alby (2009). Ettårsplan för 2010 för områdesgruppen i Alby. Botkyrka: Områdesgruppen i Alby. Områdesgruppen i Fittja (2009). Ettårsplan 2010, Områdesgruppen i Fittja. Botkyrka: Områdesgruppen i Fittja. Områdesgruppen i Hallunda- Norsborg (2009). Ettårsplan För områdesarbetet i Hallunda- Norsborgsområdet. Botkyrka: Områdesgruppen i Hallunda- Norsborg. Proposition 1997/98:165. Utveckling och rättvisa en politik för storstaden på 2000-talet. Stockholm: Regeringskansliet. Proposition 2004/05:2. Makt att bestämma rätt till välfärd. Stockholm: Regeringskansliet. Proposition 2007/08:1. Budgetpropositionen för Stockholm: Regeringskansliet. Proposition 2009/10:1. Budgetpropositionen för Stockholm: Regeringskansliet. Regeringens skrivelse 2008/09:24. Egenmakt mot utanförskap regeringens strategi för integration. Stockholm: Regeringskansliet. Regeringens skrivelse 2009/10:53. En strategi för ungdomspolitiken. Stockholm: Regeringskansliet. Samordningsförbundet Botkyrka (2009). Ansökan om medel till projekt Samordningsförbundet Botkyrka. Botkyrka: Samordningsförbundet Botkyrka. Sandberg, G. (2006). Institutionella praktiker och den andre. En studie om ungdomar med utländsk bakgrund och mötet med välfärdsstatliga institutioner i Sverige. Norrköping: Integrationsverket. Sandström, S. (2008). Communicare, en samhällsresurs- resultat och effekt. Fakulteten för samhälls- och livsvetenskaper. Cerut, Centrum för forskning om regional utveckling. Karlstad. SFS 2008:348. Förordning om urbant utvecklingsarbete. Stockholm: Integrations- och jämställdhetsdepartementet. Skollag (1985:1100). Skolverket (2006). Information om icke skolpliktiga ungdomar det kommunala uppföljningsansvaret. Stockholm: Skolverket. 154

157 SOU 2003:92. Unga utanför. Stockholm: Fritzes. SOU 2005:29. Storstad i rörelse. Kunskapsöversikt över utvärderingar av storstadspolitikens lokala utvecklingsavtal. Stockholm: Fritzes. SOU 2006:102. Samverkan för ungas etablering på arbetsmarknaden. Stockholm: Fritzes. SOU 2007:104. Samverkan för lokal utveckling. Stockholm: Fritzes. SOU 2009:92. Se medborgarna för bättre offentlig service. Stockholm: Fritzes. Statskontoret (2002). Tillsammans i storstaden en studie av offentlig samverkan inom ramen för de lokala utvecklingsavtalen. Stockholm: Statskontoret. Stockholms stad (2009a). Revisionsplan Inriktning för Stockholms stad, Stadsrevisionen Stockholms stad (2009b). Det kommunala uppföljningsansvaret för åringar. Stockholm: Stadsrevisionen. Storstadsdelegationen (2005). Storstadsdelegationens årsrapport Stockholm: Regeringskansliet. Storstadsdelegationen (2006). Storstadsdelegationens årsrapport Stockholm: Regeringskansliet. Storstadsdelegationen (2007). Storstadsdelegationens årsrapport Stockholm: Regeringskansliet. Sveriges kommuner och landsting (2008a). En-dörr-in. En gemensam ingång för arbetssökande. Stockholm: Sveriges kommuner och landsting. Sveriges kommuner och landsting (2008b). En gemensam ingång för arbetssökande. Hemställan till arbetsmarknadsdepartementet. Dnr. 08/1796. Stockholm: Sveriges kommuner och landsting. Söderberg, I-L. (2009). Mikrofinans i Sverige hur når vi människor utan relation till banksystemet? Stockholm: Sparbanksakademin. Ungdomens hus (2008). Årsredovisning Botkyrka: Kulturoch fritidsförvaltningen. Ungdomsstyrelsen (2002). Tillsammans samverkansprojektet i teori och praktik. Stockholm: Ungdomsstyrelsen. Ungdomsstyrelsen (2005). Fokus 05 en analys av ungas etablering och egen försörjning. Stockholm: Ungdomsstyrelsen. Ungdomsstyrelsen (2006). Arbetsmarknadssatsningen. Att bryta ungdomar utanförskap på arbetsmarknaden. Stockholm: Ungdomsstyrelsen. Ungdomsstyrelsen (2007a). Fokus07 en analys av ungas hälsa och utsatthet. Stockholm: Ungdomsstyrelsen. Ungdomsstyrelsen (2007b). Navigatorcentrum visar vägen till arbete. Resultat och erfarenheter från satsningen på kommunal navigatorverksamhet. Stockholm: Ungdomsstyrelsen. Ungdomsstyrelsen (2008a). Fokus08 en analys av ungas utanförskap. Stockholm: Ungdomsstyrelsen. Ungdomsstyrelsen (2008b). En andra chans. Utvärdering av ideella navigatorcentrum för unga. Stockholm: Ungdomsstyrelsen. Ungdomsstyrelsen (2009). Fokus09 metoder för att bryta ungas utanförskap, exempel från Europa. Stockholm: Ungdomsstyrelsen. Växjö kommun (2008). Urbant utvecklingsarbete Araby, strategisk stadsdelsplan. Växjö kommun (2009). Urbant utvecklingsarbete i Araby, oktoberrapport

158 NOTER 156

159 Noter 1 Dessa nya kommuner var med några undantag samma kommuner som sedan verkligen ingick avtal Övergången från särskilda projektmedel till arbete inom ramen för den generella politiken motiverades med att det förstnämnda inte var en långsiktig strategi (Proposition 2007/08:1, utgiftsområde 13). 3 Gemensamma styrdokument i form av strategiska stadsdelsplaner hade mot slutet av 2007 redovisats av 20 av 21 kommuner (och 33 av 38 stadsdelar). Vidare hade 19 kommuner redovisat 69 samverkansöverenskommelser med polismyndigheterna, BRÅ, Myndigheten för skolutveckling, Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen. Åtta kommuner hade överenskommelser som omfattade samtliga nämnda myndigheter. Vidare var 22 ytterligare samverkansöverenskommelser under bearbetning. 4 Förslaget var att teckna avtal med Haparanda, Vilhelmina, Ström-sunds, Botkyrka, Södertälje, Göteborgs, Landskrona och Malmö kommun samt Skärholmens stadsdel (N2008/591/ENT Regeringsbeslut I 9). De sex sistnämnda innefattas av lokala utvecklingsavtal. 5 Uppgift från undervisningsråd inom Skolinspektionen och Foto: Lisa Nilsson. 157

160 ORDLISTA EUKN Sjutton medlemsländer i EU delar och sprider information på European Urban Knowledge Network om urbana frågor. EUKN fungerar som ett stöd för beslutsfattare och yrkesverksamma i hela Europa. Syftet är att utveckla Europas städer, (www.eukn.se). Europeiska Socialfonden (ESF) stödjer olika projekt som främjar kompetensutveckling och motverkar utanförskap. Svenska ESF-rådet är en statlig myndighet under Arbetsmarknadsdepartementet med uppgift att förvalta Integrationsfonden och Socialfonden i Sverige. Finsam Genom finansiell samordning inom rehabiliteringsområdet finns möjligheter till samordnade insatser i syfte att uppnå eller förbättra en enskilds förmåga till förvärvsarbete. Den finansiella samordningen mellan olika huvudmän inom rehabiliteringsområdet ska underlätta en effektiv resursanvändning. Förebyggande och främjande Förebyggande och främjande arbete innebär att verka för att hindra riskfaktorer och möjliggöra skyddsfaktorer. Förebyggande arbete har länge delats in i primär, sekundär och tertiär prevention. Begrepp som mer beskriver innebörden i de tre nivåerna är att man talar om universell, selektiv och indikerad prevention (Ferrer-Wreder, 2005). Den indikerade preventionen är insatser som görs för att ett problem som redan uppkommit inte ska fortsätta. Den sker individfokuserat. Den selektiva preventionen riktas mot individer och 158 Foto: Agnes Vidal.

2012 ISSN 1651-2855 ISBN

2012 ISSN 1651-2855 ISBN Temagruppen Unga i arbetslivet Temagruppen Unga i arbetslivet ska verka för att erfarenheter och kunskaper från projekt med finansiering från Europeiska socialfonden tas till vara. I temagruppen samarbetar

Läs mer

Från socialbidrag till arbete

Från socialbidrag till arbete Från socialbidrag till arbete Lättläst Sammanfattning Betänkande av Utredningen från socialbidrag till arbete Stockholm 2007 SOU 2007:2 Människor med ekonomiskt bistånd ska kunna få arbete Det här är en

Läs mer

ATT UTARBETA EN LOKAL ÖVERENSKOMMELSE

ATT UTARBETA EN LOKAL ÖVERENSKOMMELSE 2015-04-27 A2015/xx Delegationen för unga till arbete A 2014:06 Preliminär version ATT UTARBETA EN LOKAL ÖVERENSKOMMELSE Kriterier och stöd för arbetet med lokala överenskommelser mellan kommuner och Arbetsförmedlingar

Läs mer

Utvecklingen i storstadssatsningens 24 bostadsområden 1997 2000

Utvecklingen i storstadssatsningens 24 bostadsområden 1997 2000 Utvecklingen i storstadssatsningens 24 bostadsområden 1997 2000 Utvecklingen i storstadssatsningens 24 bostadsområden 1997 2000. Den nationella utvärderingen av storstadssatsningen. Integrationsverkets

Läs mer

Konkretisering av de övergripande målen med tillhörande indikatorer

Konkretisering av de övergripande målen med tillhörande indikatorer Konkretisering av de övergripande målen med tillhörande indikatorer Samhällstjänster av högsta kvalitet Det är människorna i Hudiksvalls kommun som är i fokus för de samhällstjänster som kommunen erbjuder.

Läs mer

SAMMANFATTNING I skuggan av hög arbetslöshet - Om flykting- och anhöriginvandrares arbetsmarknadsetablering

SAMMANFATTNING I skuggan av hög arbetslöshet - Om flykting- och anhöriginvandrares arbetsmarknadsetablering SAMMANFATTNING I skuggan av hög arbetslöshet - Om flykting- och anhöriginvandrares arbetsmarknadsetablering Författare: Ulrika Vedin SAMMANFATTNING Denna rapport fördjupar flera sidor av frågan om nyanlända

Läs mer

UNGDOMSSTYRELSENS UTVECKLINGSINSATSER

UNGDOMSSTYRELSENS UTVECKLINGSINSATSER UNGDOMSSTYRELSENS UTVECKLINGSINSATSER FÖR EN KUNSKAPSBASERAD KOMMUNAL UNGDOMSPOLITIK BUDGETÅRET 2011 UNGDOMSSTYRELSENS UTVECKLINGSINSATSER för en kunskapsbaserad kommunal ungdomspolitik BUDGETÅRET 2011

Läs mer

Projektplan Integrationsstrategi

Projektplan Integrationsstrategi Projektplan Integrationsstrategi Bakgrund Kommunfullmäktige tog i samband med målarbetet 2011 ett beslut om under 2012 arbeta fram en strategi för integration. Uppdraget riktades till kommunstyrelsen,

Läs mer

Europeiska socialfonden

Europeiska socialfonden Sid 1 (5) Beslutsdatum 2008-02-26 Europeiska socialfonden stöder projekt som motverkar utanförskap och främjar kompetensutveckling Utlysning av projektmedel i Småland och Öarna Namn på utlysning: Genomförande

Läs mer

Lokal överenskommelse om introduktion för nyanlända invandrare i Västerviks kommun

Lokal överenskommelse om introduktion för nyanlända invandrare i Västerviks kommun Lokal överenskommelse om introduktion för nyanlända invandrare i Västerviks kommun Bakgrund Centrala överenskommelsen År 2001 träffades en central överenskommelse om utveckling av introduktion för nyanlända

Läs mer

Funktionsnedsättning och etablering Preliminära resultat

Funktionsnedsättning och etablering Preliminära resultat PM 1 (9) 2012-12-04 Funktionsnedsättning och etablering Preliminära resultat www.temaunga.se US1000, v 1.0, 2010-02-04 Ungdomsstyrelsen Box 17 801 118 94 Stockholm Medborgarplatsen 3 tfn 08-566 219 00

Läs mer

Bildningsförvaltningens verksamhetsplan 2012-2014

Bildningsförvaltningens verksamhetsplan 2012-2014 BILDNINGSFÖRVALTNINGEN Bildningsförvaltningens verksamhetsplan 2012-2014 för- grund- och gmnasieskolan Skolans verksamhet utgår från gällande lagstiftning och avtal inom skolområdet. Mål för skolan finns

Läs mer

Strategi för långsiktigt barn- och ungdomspolitiskt arbete i Gävleborg. Antagen av regionstyrelsen, Region Gävleborg 5 november 2010

Strategi för långsiktigt barn- och ungdomspolitiskt arbete i Gävleborg. Antagen av regionstyrelsen, Region Gävleborg 5 november 2010 Strategi för långsiktigt barn- och ungdomspolitiskt arbete i Gävleborg Antagen av regionstyrelsen, Region Gävleborg 5 november 2010 Vision I Gävleborg har DU alltid inflytande och delaktighet i de frågor

Läs mer

Samarbete och utveckling

Samarbete och utveckling Samarbete och utveckling Sex kommuner; Norrköping, Uppsala, Eskilstuna, Västerås, Örebro och Karlstad samt Arbetsförmedlingen. Finansieras av de sex samverkande kommunerna och Arbetsförmedlingen samt europeiska

Läs mer

Mötesplats Arbetsmarknad. Bildminnen från nätverksträffen 18 april 2013

Mötesplats Arbetsmarknad. Bildminnen från nätverksträffen 18 april 2013 Mötesplats Arbetsmarknad Bildminnen från nätverksträffen 18 april 2013 Lärorika samarbeten och regional samverkan Här erbjuds du en arena för erfarenhetsutbyte och inspiration. Erfarna projektledare presenterar

Läs mer

I SPÅREN AV DEN EKONOMISKA KRISEN

I SPÅREN AV DEN EKONOMISKA KRISEN SKRIFTER FRÅN TEMAGRUPPEN UNGA I ARBETSLIVET 2011:4 2011 ÅRS UPPFÖLJNING AV UNGA SOM VARKEN ARBETAR ELLER STUDERAR I SPÅREN AV DEN EKONOMISKA KRISEN ALLMÄN INFORMATION Temagruppen@ungdomsstyrelsen.se MEDIA

Läs mer

Unga riskerar att falla mellan stolarna

Unga riskerar att falla mellan stolarna Kvalitetsgranskning Rapport 2014:07 Unga riskerar att falla mellan stolarna Kortrapport om kommunens informationsansvar Skolinspektionens rapport 2014:07 Diarienummer 403:2012:5130 Stockholm 2014 Unga

Läs mer

Avsiktsförklaring mellan Regeringen, Svenska Kommunförbundet, Landstingsförbundet, LO, TCO och SACO om insatser för bättre integration

Avsiktsförklaring mellan Regeringen, Svenska Kommunförbundet, Landstingsförbundet, LO, TCO och SACO om insatser för bättre integration Avsiktsförklaring mellan Regeringen, Svenska Kommunförbundet, Landstingsförbundet, LO, TCO och SACO om insatser för bättre integration Gemensam utmaning gemensamt ansvar Utgångspunkter Ett effektivt tillvaratagande

Läs mer

Jobbtorg Strängnäs. Jobbtorgets uppdrag ska omfatta

Jobbtorg Strängnäs. Jobbtorgets uppdrag ska omfatta Jobbtorg Strängnäs Jobbtorg Strängnäs är en satsning på ett integrerat samarbete mellan arbetsmarknadsåtgärder, ekonomiskt bistånd och arbetsförmedlingen. Ett nära samarbete ska också finnas med gymnasieutbildning,

Läs mer

Internationella Kvinnoföreningen i Malmö (IKF i Malmö) www.ikf.se. Jelica Ugricic, ordförande

Internationella Kvinnoföreningen i Malmö (IKF i Malmö) www.ikf.se. Jelica Ugricic, ordförande Internationella Kvinnoföreningen i Malmö (IKF i Malmö) www.ikf.se Jelica Ugricic, ordförande Ideell förening som är politiskt och religiöst obunden Grundades 1970 Ca 600 medlemmar 30% av medlemmarna har

Läs mer

Förstudien i Heby kommun sträcker sig från 1 oktober tom 31 dec 2014, finansiering 70% av Annci Åkerbloms lön.

Förstudien i Heby kommun sträcker sig från 1 oktober tom 31 dec 2014, finansiering 70% av Annci Åkerbloms lön. Redovisning förstudie Komhall Heby kommun Bakgrund till förstudien: I förstudiens kartläggning i att identifiera åtgärder/ insatser för att minska utanförskap från arbetsmarknad har komhall flera gånger

Läs mer

SKOLPLAN VUXENUTBILDNINGEN NÄSSJÖ KOMMUN. En samlad vuxenutbildningsorganisation för utbildning, integration och arbetsmarknad

SKOLPLAN VUXENUTBILDNINGEN NÄSSJÖ KOMMUN. En samlad vuxenutbildningsorganisation för utbildning, integration och arbetsmarknad SKOLPLAN VUXENUTBILDNINGEN NÄSSJÖ KOMMUN En samlad vuxenutbildningsorganisation för utbildning, integration och arbetsmarknad 1 SKOLPLAN FÖR VUXENUTBILDNINGEN Skolplanen för vuxenutbildningen i Nässjö

Läs mer

Arbete och försörjning

Arbete och försörjning KOMMUNLEDNINGSKONTORET Verksamhetsstyrning Karlstad 2015-03-10 Lina Helgerud, lina.helgerud@karlstad.se Marie Landegård, marie.landegard@karlstad.se Arbete och försörjning Tematisk månadsrapport av indikatorer

Läs mer

Se möjligheterna med SSA!

Se möjligheterna med SSA! TEMA Se möjligheterna med samverkan mellan skola och arbetsliv Gabriella Holm, Pia Raflund, Lotten Johansson. Minnesanteckningar ENTRIS-expressen 2013-03-21 PPT från dagen finns på www.kfsk.se/entris Se

Läs mer

Europeiska socialfonden

Europeiska socialfonden Sid 1 (5) Beslutsdatum 2008-02-22 Europeiska socialfonden stöder projekt som motverkar utanförskap och främjar kompetensutveckling Utlysning av projektmedel i Sydsverige Namn på utlysning: Genomförande

Läs mer

Yrkesinriktat. mentorskap. för nyanlända invandrare

Yrkesinriktat. mentorskap. för nyanlända invandrare Yrkesinriktat mentorskap för nyanlända invandrare 2 YRKESINRIKTAT MENTORSKAP FÖR NYANLÄNDA INVANDRARE Frivilliga mentorer öppnar vägen till jobb för nyanlända Ungdomsstyrelsen har regeringens uppdrag att

Läs mer

2013-09-13. Mer kunskap och högre kvalitet i skolan

2013-09-13. Mer kunskap och högre kvalitet i skolan 2013-09-13 Mer kunskap och högre kvalitet i skolan Mer kunskap och högre kvalitet i skolan Enskolasomrustarmedkunskapochundervisningavgodkvalitetär grundläggandeförattskapalikvärdigalivschanserochstärkasammanhållningeni

Läs mer

Internationell strategi Sävsjö Kommun

Internationell strategi Sävsjö Kommun Internationell strategi Sävsjö Kommun riktlinjer för det internationella perspektivet kopplat till Utvecklingsstrategin(Usen) Antagen av kf 2013-12-16 Bakgrund En ökad internationalisering, Sveriges medlemskap

Läs mer

Gymnasieskolan och småföretagen

Gymnasieskolan och småföretagen Gymnasieskolan och småföretagen Mars 2004 Inledning Gymnasieskolan är central för småföretagens kompetensförsörjning och konkurrenskraft. Företagarna välkomnar att regeringen nu slår ett slag för ökad

Läs mer

SOMMARJOBB. En studie av den statliga satsningen och kommunalt finansierade sommarjobb 2010. Skrifter från Temagruppen Unga i arbetslivet 2011:4

SOMMARJOBB. En studie av den statliga satsningen och kommunalt finansierade sommarjobb 2010. Skrifter från Temagruppen Unga i arbetslivet 2011:4 SOMMARJOBB En studie av den statliga satsningen och kommunalt finansierade sommarjobb 2010 Skrifter från Temagruppen Unga i arbetslivet 2011:4 1 TEMAGRUPPEN UNGA I ARBETSLIVET Temagruppen Unga i arbetslivet

Läs mer

Let s do it! Förslag på insatser för att förstärka arbetet med entreprenörskap i skolan i Östergötland

Let s do it! Förslag på insatser för att förstärka arbetet med entreprenörskap i skolan i Östergötland Let s do it! Förslag på insatser för att förstärka arbetet med entreprenörskap i skolan i Östergötland Regional Action Plan 7 YES Let s do it Förord 8 4 Det regionala utvecklingsprogrammet Regionförbundet

Läs mer

Över 5 miljoner människor i jobb år 2020 2014-06-04

Över 5 miljoner människor i jobb år 2020 2014-06-04 Över 5 miljoner människor i jobb år 2020 2014-06-04 Över 5 miljoner människor i jobb år 2020 Sverige byggs starkt genom fler i arbete. När fler arbetar kan vi fortsätta lägga grund för och värna allt det

Läs mer

FAS 05. En uppföljning av implementeringen av avtalet i sex kommuner, ett landsting och en region. Carina Åberg Malin Ljungzell. Utdrag från rapporten

FAS 05. En uppföljning av implementeringen av avtalet i sex kommuner, ett landsting och en region. Carina Åberg Malin Ljungzell. Utdrag från rapporten Utdrag från rapporten FAS 05 En uppföljning av implementeringen av avtalet i sex kommuner, ett landsting och en region Januari 2009 Carina Åberg Malin Ljungzell APeL Forskning och Utveckling Bakgrund FAS

Läs mer

Kommittédirektiv. Nationell strategi för att nå målet om att mäns våld mot kvinnor ska upphöra. Dir. 2014:25

Kommittédirektiv. Nationell strategi för att nå målet om att mäns våld mot kvinnor ska upphöra. Dir. 2014:25 Kommittédirektiv Nationell strategi för att nå målet om att mäns våld mot kvinnor ska upphöra Dir. 2014:25 Beslut vid regeringssammanträde den 20 februari 2014 Sammanfattning En särskild utredare ska föreslå

Läs mer

Man 29 år. Kvinna 37 år. Man 39 år

Man 29 år. Kvinna 37 år. Man 39 år Många gånger handlar det om okunskap. Om du väl kommer till en intervju och får visa att du är kapabel, och kan förklara att det idag finns hjälpmedel, tror jag att det många gånger kan överkomma oro och

Läs mer

SKL:s arbete för att stödja utvecklingen av vården och omsorgen för personer med psykisk funktionsnedsättning och sjukdom

SKL:s arbete för att stödja utvecklingen av vården och omsorgen för personer med psykisk funktionsnedsättning och sjukdom SKL:s arbete för att stödja utvecklingen av vården och omsorgen för personer med psykisk funktionsnedsättning och sjukdom 2015-08-25 Sektionen för vård och socialtjänst 1 Knivdåd i Norrköping kunde ha

Läs mer

Europeiska socialfonden 2014 2020

Europeiska socialfonden 2014 2020 Europeiska socialfonden 2014 2020 Europeiska socialfonden har finansierat projekt i Sverige sedan 1995 och myndigheten Svenska ESFrådet har ansvarat för Socialfondens svenska program sedan år 2000. Hittills

Läs mer

Sammanfattning 1. Arbete ett nödvändigt men inte tillräckligt villkor

Sammanfattning 1. Arbete ett nödvändigt men inte tillräckligt villkor Sammanfattning 1 Integration är ett område som befinner sig i den politiska hetluften i dagens Sverige. Hur integrationen kan förbättras är en av de centrala politiska frågorna. Området rymmer en hel del

Läs mer

Riktlinje. Riktlinje - barn i ekonomiskt utsatta hushåll

Riktlinje. Riktlinje - barn i ekonomiskt utsatta hushåll Riktlinje Riktlinje - barn i ekonomiskt utsatta hushåll Kommunens prioriterade områden för att minska andelen familjer i ekonomiskt utsatthet och för att begränsa effekterna för de barn som lever i ekonomiskt

Läs mer

Om unga föräldrar. och arbetsmarknaden.

Om unga föräldrar. och arbetsmarknaden. Om unga föräldrar och arbetsmarknaden Text: Elisabet Wahl Inledning Ungdomsstyrelsen har fått i uppdrag av regeringen att genomföra insatser för att öka kunskapen om hur föräldrar under 25 års ålder kan

Läs mer

Barn i familjer med missbruk. Insatser till stöd för barn i en otrygg familjemiljö

Barn i familjer med missbruk. Insatser till stöd för barn i en otrygg familjemiljö Barn i familjer med missbruk Insatser till stöd för barn i en otrygg familjemiljö Stöd till utsatta barn och ungdomar Förord av äldre- och folkhälsominister Maria Larsson De flesta barnen i vårt land

Läs mer

Positionspapper om utbildning i svenska för nyanlända vuxna

Positionspapper om utbildning i svenska för nyanlända vuxna POSITIONSPAPPER 2013-01-18 Vårt dnr: 1 (6) Positionspapper om utbildning i svenska för nyanlända vuxna Förord Detta är ett positionspapper om utbildning i svenska för nyanlända vuxna. Det omfattar både

Läs mer

ETT VÄRDIGT MOTTAGANDE SÖDERTÄLJE KOMMUNS FÖRSLAG PÅ ASYL- OCH FLYKTINGMOTTAGNING VEBO

ETT VÄRDIGT MOTTAGANDE SÖDERTÄLJE KOMMUNS FÖRSLAG PÅ ASYL- OCH FLYKTINGMOTTAGNING VEBO ETT VÄRDIGT MOTTAGANDE SÖDERTÄLJE KOMMUNS FÖRSLAG PÅ ASYL- OCH FLYKTINGMOTTAGNING VEBO ETT VÄRDIGT EGET BOENDE Antalet asylsökande som söker sig till Sverige är rekordhögt. Det ställer krav på mottagandet,

Läs mer

Mål för nyanländas introduktion. Reviderad april 2006

Mål för nyanländas introduktion. Reviderad april 2006 Mål för nyanländas introduktion Reviderad april 2006 Introduktion för nyanlända utgörs av samhällets insatser under deras första tid i Sverige. Här beskrivs de nationella målen och delmålen för introduktionen.

Läs mer

Unga som varken arbetar eller studerar

Unga som varken arbetar eller studerar Unga som varken arbetar eller studerar hur många är de och vad gör de? Skrifter från Temagruppen Unga i arbetslivet 2011:1 1 Temagruppen Unga i arbetslivet Temagruppen Unga i arbetslivet ska verka för

Läs mer

Regional strategi för Entreprenörskap i skolan Enheten för kompetensförsörjning och företagande

Regional strategi för Entreprenörskap i skolan Enheten för kompetensförsörjning och företagande Regional strategi för Entreprenörskap i skolan Enheten för kompetensförsörjning och företagande www.regionostergotland.se Innehåll Bakgrund...4 Entreprenöriellt lärande...5 Definition av entreprenörskap

Läs mer

Riktlinjer för Hylte kommuns internationella arbete

Riktlinjer för Hylte kommuns internationella arbete Åsa Johansson, utredare/ nämndsekreterare Tfn: 0345-18236 E-post: asa.johansson@hylte.se Riktlinjer för Hylte kommuns internationella arbete Kommunfullmäktige 2014-06-18 Innehåll 1. Inledning... 3 2. Syfte...

Läs mer

Äntligen! Ett stöd för alla som hamnat i den här situationen.

Äntligen! Ett stöd för alla som hamnat i den här situationen. Äntligen! Ett stöd för alla som hamnat i den här situationen. Entusiastiska kollegor berättar om sina erfarenheter med arbetsintegrerande sociala företag - ASF. Att få ett jobb ska inte behöva vara omöjligt.

Läs mer

Strategi för entreprenörskap inom utbildningsområdet

Strategi för entreprenörskap inom utbildningsområdet Strategi för entreprenörskap inom utbildningsområdet Förord Eget företagande måste bli ett lika naturligt val som anställning. För att nå dit kan utbildningsväsendet fylla en viktig funktion genom att

Läs mer

Antagen av kommunfullmäktige 2004-06-21 45

Antagen av kommunfullmäktige 2004-06-21 45 Antagen av kommunfullmäktige 2004-06-21 45 Inledning Kommunens skolor och förskolor skall erbjuda en bra arbetsmiljö och lärandemiljö för elever och personal. De nationella målen för förskolan och skolan

Läs mer

Social hållbarhet i ledning och styrning

Social hållbarhet i ledning och styrning Social hållbarhet i ledning och styrning PLATS FÖR BUDSKAP Elisabeth Bengtsson Folkhälsochef elisabeth.m.bengtsson@skane.se Det motsägelsefulla Skåne. Stark befolkningstillväxt men ojämnt fördelat Stark

Läs mer

Utredningsuppdrag av Koordinerande enheten inom barn- och utbildningsförvaltningen

Utredningsuppdrag av Koordinerande enheten inom barn- och utbildningsförvaltningen Barn- och utbildningsförvaltningen 2015-08-10 1 (5) Barn- och utbildningsnämnden Karin Holmberg Lundin BUN/2015:306 Barn- och utbildningsnämnden Utredningsuppdrag av Koordinerande enheten inom barn- och

Läs mer

Utvärdering Unga Kvinnor. Delrapport 2010-10-08 KAREN ASK

Utvärdering Unga Kvinnor. Delrapport 2010-10-08 KAREN ASK Utvärdering Unga Kvinnor Delrapport 2010-10-08 KAREN ASK Inledning Om utvärderingen Utvärderingen av Unga Kvinnor genomförs vid Centrum för tillämpad arbetslivsforskning (CTA), Malmö högskola. Karen Ask,

Läs mer

Skolenkäten Fördjupad analys 2015:2159. Trygghet Fördjupad analys av Skolenkäten

Skolenkäten Fördjupad analys 2015:2159. Trygghet Fördjupad analys av Skolenkäten Skolenkäten Fördjupad analys 2015:2159 Trygghet Fördjupad analys av Skolenkäten 2 (8) Förord Skolenkäten är en av de mest omfattande enkäter som görs i svensk skola. Utöver årsvisa sammanställningar och

Läs mer

Samordningsförbundet

Samordningsförbundet Samordningsförbundet Horisont - upprinnelse Projekt JobbTorg (2009-2010, 1,5 år) - aktiva insatser från dag 1 när ungdom (18-24 år) söker försörjningsstöd Bild: ökat inflöde av unga utan fullständiga betyg

Läs mer

Bildningsförvaltningen

Bildningsförvaltningen Bildningsförvaltningen 1(11) 2013-04-19 Handlingsplan för studie- och yrkesorientering i alla skolformer i Åstorps kommun Pål Olsson Ulla Dahlgren Gunilla Maltesson Lizen Johansson Helena Larsson 2(11)

Läs mer

Gör arbetsintegrerade företag en skillnad? En studie av den långsiktiga effekten av att vara anställd i ett arbetsintegrerande socialt företag.

Gör arbetsintegrerade företag en skillnad? En studie av den långsiktiga effekten av att vara anställd i ett arbetsintegrerande socialt företag. Gör arbetsintegrerade företag en skillnad? En studie av den långsiktiga effekten av att vara anställd i ett arbetsintegrerande socialt företag. Förord En av de vanligaste frågorna när någon lär känna företeelsen

Läs mer

Övergång från skola till arbetsliv Principer och rekommendationer

Övergång från skola till arbetsliv Principer och rekommendationer Övergång från skola till arbetsliv Principer och rekommendationer I slutet av 1999 påbörjade European Agency ett projekt för att undersöka processen för övergången från skola till arbetsliv runt om i Europa.

Läs mer

Boost by FC Rosengård Lantmannagatan 32 214 48 Malmö info@boostbyfcr.se www.boostbyfcr.se BOOST BY FC ROSENGÅRD VI TROR PÅ FRAMTIDEN!

Boost by FC Rosengård Lantmannagatan 32 214 48 Malmö info@boostbyfcr.se www.boostbyfcr.se BOOST BY FC ROSENGÅRD VI TROR PÅ FRAMTIDEN! Boost by FC Rosengård Lantmannagatan 32 214 48 Malmö info@boostbyfcr.se www.boostbyfcr.se BOOST BY FC ROSENGÅRD VI TROR PÅ FRAMTIDEN! OM ATT TRO PÅ FRAMTIDEN Fotbollen har en fantastisk förmåga att sammanföra

Läs mer

Insteget. Projektansökan till Samordningsförbundet i Umeå. Deltagande parter bakom projektet

Insteget. Projektansökan till Samordningsförbundet i Umeå. Deltagande parter bakom projektet 2011-03-01 Insteget Projektansökan till Samordningsförbundet i Umeå Deltagande parter bakom projektet Umeå kommun, VIVA Resurs och Socialtjänsten Arbetsförmedlingen INSTEGET Ett metodprojekt mellan Arbetsförmedlingen

Läs mer

Ordförande har ordet

Ordförande har ordet Ordförande har ordet På FC Rosengård försöker vi utnyttja den positiva kraft som fotboll utgör. Med hjälp av idrotten arbetar vi förebyggande för att undvika att personer hamnar i utanförskap. Vi försöker

Läs mer

Analys av Gruppintag 3 Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända

Analys av Gruppintag 3 Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända Analys av Gruppintag 3 Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända Den 27 Juni 2013 Evaluation North Analys av Grupp 3 2013-06-27 Analys - Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända Innehåll 1. INLEDNING...

Läs mer

Vägledning för Elevhälsan

Vägledning för Elevhälsan Vägledning för Elevhälsan Med guide Ett elevärendes gång 1 Vägledning för Elevhälsan Följande skrift är en vägledning till Rektorer och Elevhälsoteam i elevhälsoarbetet. Skriften är en sammanfattning,

Läs mer

SWEDISH AGENCY FOR ECONOMIC AND REGIONAL GROWTH. Från ord till handling - Integration och mångfald som regional tillväxtstrategi

SWEDISH AGENCY FOR ECONOMIC AND REGIONAL GROWTH. Från ord till handling - Integration och mångfald som regional tillväxtstrategi Från ord till handling - Integration och mångfald som regional tillväxtstrategi 1 Örjan Johansson Tillväxtverket Enhet: Regional tillväxt 2 Tillväxtverket Tillväxtverket är en nationell myndighet. Vi skapar

Läs mer

Personalpolitiskt program

Personalpolitiskt program Personalpolitiskt program Antaget av kommunfullmäktige 2015-03-24 dnr KS/2014:166 Dokumentansvarig: Personalchef Mjölby en hållbar kommun Mjölby kommun är en hållbar kommun som skapar utrymme för att både

Läs mer

Promemorian Ökad privatuthyrning av bostäder

Promemorian Ökad privatuthyrning av bostäder US1000, v 1.0, 2010-02-04 REMISSYTTRANDE 1 (5) Dnr 2012-05-14 17-0604/12 Promemorian Ökad privatuthyrning av bostäder (Ju2012/3159/L1) Detta remissyttrande avser förslagen i den inom Regeringskansliet

Läs mer

Målet är mer än resan

Målet är mer än resan Målet är mer än resan vinster med internationellt ungdomssamarbete vinster 1med internationellt ungdomssamarbete Ungdomsstyrelsen är en statlig myndighet som verkar för att unga ska få verklig tillgång

Läs mer

Sammanfattning Rapport 2010:15. Rektors ledarskap. En granskning av hur rektor leder skolans arbete mot ökad måluppfyllelse

Sammanfattning Rapport 2010:15. Rektors ledarskap. En granskning av hur rektor leder skolans arbete mot ökad måluppfyllelse Sammanfattning Rapport 2010:15 Rektors ledarskap En granskning av hur rektor leder skolans arbete mot ökad måluppfyllelse Sammanfattning Rektor har som pedagogisk ledare och chef för lärarna och övrig

Läs mer

Dialogkonferens om samverkan Hur ska vi jobba tillsammans för att minska ungdomsarbetslösheten?

Dialogkonferens om samverkan Hur ska vi jobba tillsammans för att minska ungdomsarbetslösheten? Dialogkonferens om samverkan Hur ska vi jobba tillsammans för att minska ungdomsarbetslösheten? Välkommen till en dag om samverkan för att minska ungdomsarbetslösheten! 10.00-10.45 Inledning 10.45 12.00

Läs mer

Utbildningspolitisk strategi för Nacka kommun Styrdokument för gymnasieskola UTBILDNINGSPOLITISK STRATEGI FÖR NACKA KOMMUN 1

Utbildningspolitisk strategi för Nacka kommun Styrdokument för gymnasieskola UTBILDNINGSPOLITISK STRATEGI FÖR NACKA KOMMUN 1 Utbildningspolitisk strategi för Nacka kommun Styrdokument för gymnasieskola UTBILDNINGSPOLITISK STRATEGI FÖR NACKA KOMMUN 1 Utbildningspolitisk strategi för Nacka kommun Styrdokument för gymnasieskola

Läs mer

Europeiska socialfonden

Europeiska socialfonden Sid 1 (5) Beslutsdatum 2008-02-25 Europeiska socialfonden stöder projekt som motverkar utanförskap och främjar kompetensutveckling Utlysning av projektmedel i Norra Mellansverige Namn på utlysning: Beskrivning:

Läs mer

Ungdomar utanför gymnasieskolan (U2012:70)

Ungdomar utanför gymnasieskolan (U2012:70) US1000, v 1.0, 2010-02-04 REMISSYTTRANDE 1 (6) Dnr 2013-06-04 0424/13 Ungdomar utanför gymnasieskolan (U2012:70) Ungdomsstyrelsens yttrande utgår från regeringens mål att alla unga ska ha verklig tillgång

Läs mer

Internationell strategi. för Gävle kommun

Internationell strategi. för Gävle kommun Internationell strategi för Gävle kommun Innehåll Inledning Sammanfattning... 4 Syfte med det internationella arbetet... 5 Internationell strategi För invånare, företag och Gävle kommunkoncern Foto: Mostprotos.com

Läs mer

Rapport. Öppna jämförelser av stöd till brottsoffer 2013. www.ljungby.se

Rapport. Öppna jämförelser av stöd till brottsoffer 2013. www.ljungby.se www.ljungby.se Rapport Öppna jämförelser av stöd till brottsoffer 2013 Sammanställd av socialförvaltningens kvalitetsgrupp Redovisad för socialnämnden 2013-10-16 Bakgrund Syftet med öppna jämförelser är

Läs mer

Hur ser ojämlikheten i hälsa ut i Västra Götaland?

Hur ser ojämlikheten i hälsa ut i Västra Götaland? Hur ser ojämlikheten i hälsa ut i Västra Götaland? Varje år dör 1.600 personer i förtid på grund av ojämlikheter i hälsa. Detta medför ett produktionsbortfall motsvarande 2,2 miljarder kronor en förlust

Läs mer

Ansökan om medel från sociala investeringsreserven (SIR) Projektförslag mot arbete för försörjningsstödstagare i Falköping 2014 2016 Fal-Jobb

Ansökan om medel från sociala investeringsreserven (SIR) Projektförslag mot arbete för försörjningsstödstagare i Falköping 2014 2016 Fal-Jobb 2013-11-26 1 (5) Kompetens- och arbetslivsnämnden Ansökan om medel från sociala investeringsreserven (SIR) Projektförslag mot arbete för försörjningsstödstagare i Falköping 2014 2016 Fal-Jobb 1. Bakgrund

Läs mer

Plan för studie- och yrkesvägledningen i Lunds kommun

Plan för studie- och yrkesvägledningen i Lunds kommun Plan för studie- och yrkesvägledningen i Lunds kommun Fastställd 141217 av skoldirektörerna Ann- Britt Wall Berséus, Stefan Norrestam och Mats Jönsson 1 ETT Lund EN Plan Att barn och unga ska få sitt behov

Läs mer

Likvärdig studie- och yrkesvägledning för barn, ungdomar och vuxna

Likvärdig studie- och yrkesvägledning för barn, ungdomar och vuxna Regionala rekommendationer för Östergötland och Tranås Kontaktuppgifter: Helene Sjöberg Utbildningsstrateg, Regionförbundet Östsam 013-26 27 40 072-539 91 83 helenesjoberg@ostsamse Dokumentinformation:

Läs mer

En ny myndighet. yhmyndigheten.se

En ny myndighet. yhmyndigheten.se En ny myndighet Myndigheten för yrkeshögskolan analyserar kompetensbehov, beslutar om Yh-utbildningar, ger stöd till utbildningsanordnare och granskar utbildningarnas resultat. Målet är en yrkeshögskola

Läs mer

Arbetsmarknad Fakta i korthet

Arbetsmarknad Fakta i korthet Jag har fullt stöd från min arbetsgivare. Arbetet är kreativt och utmanande. Min arbetssituation är helt skräddarsydd efter mina behov för att jag ska kunna prestera maximalt trots en lång rad handikapp.

Läs mer

Yrkeskompis Manual för att ge den nyanlända ett större kontaktnät - socialt och yrkesmässigt

Yrkeskompis Manual för att ge den nyanlända ett större kontaktnät - socialt och yrkesmässigt Yrkeskompis Manual för att ge den nyanlända ett större kontaktnät - socialt och yrkesmässigt Fungerande nätverksforum genom mentorskap I N N E H Å L L Varför Yrkeskompis? sid 2-3 Målgrupper sid 4-5 Samverkan

Läs mer

Program för ett integrerat samhälle

Program för ett integrerat samhälle Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler Borås Stads Program för ett integrerat samhälle Integrerat samhälle 1 Borås Stads styrdokument» Aktiverande strategi avgörande vägval för att nå målen för

Läs mer

Underlag för delårsredovisning/årsredovisning samt slutrapport för insatser finansierade av Mjölby-Ödeshög-Boxholms samordningsförbund

Underlag för delårsredovisning/årsredovisning samt slutrapport för insatser finansierade av Mjölby-Ödeshög-Boxholms samordningsförbund 1 (7) Underlag för delårsredovisning/årsredovisning samt slutrapport för insatser finansierade av Mjölby-Ödeshög-Boxholms samordningsförbund Detta underlag utgör utgångspunkt för delårsredovisning/årsredovisning

Läs mer

Policy för mötesplatser för unga i Malmö. Gäller 2010-07-01-2012-12-31

Policy för mötesplatser för unga i Malmö. Gäller 2010-07-01-2012-12-31 Policy för mötesplatser för unga i Malmö Gäller 2010-07-01-2012-12-31 Varför en policy? Mål För att det ska vara möjligt att följa upp och utvärdera verksamheten utifrån policyn så används två typer av

Läs mer

För ökat och utvecklat idéburet företagande

För ökat och utvecklat idéburet företagande PROGRAM För ökat och utvecklat idéburet företagande Detta utgör ett gemensamt program för idéburet företagande innehållande förslag på politiska förändringar som skulle kunna bidra till idéburet företagandes

Läs mer

Rapport. Öppna jämförelser stöd till personer med funktionsnedsättning LSS. www.ljungby.se

Rapport. Öppna jämförelser stöd till personer med funktionsnedsättning LSS. www.ljungby.se www.ljungby.se Rapport Öppna jämförelser stöd till personer med funktionsnedsättning LSS Sammanställd av socialförvaltningens kvalitetsgrupp Redovisad för socialnämnden 2013-01-23 Bakgrund Syftet med öppna

Läs mer

Så kan du arbeta med medarbetarenkäten. Guide för chefer i Göteborgs Stad

Så kan du arbeta med medarbetarenkäten. Guide för chefer i Göteborgs Stad Så kan du arbeta med medarbetarenkäten Guide för chefer i Göteborgs Stad Till dig som är chef i Göteborgs Stad Medarbetarenkäten är ett redskap för dig som chef. Resultaten levererar förstås inte hela

Läs mer

Mänskliga rättigheter i styrning och ledning

Mänskliga rättigheter i styrning och ledning 2015-06-09 1 (5) Avdelningen för ekonomi och styrning Björn Kullander Mänskliga rättigheter i styrning och ledning - Projektplan Inledning Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) kommer under 2015 och 2016

Läs mer

Europeiska socialfonden i Västsverige och Norra Mellansverige

Europeiska socialfonden i Västsverige och Norra Mellansverige Europeiska socialfonden i Västsverige och Norra Mellansverige - ESF-rådet har cirka 130 anställda och är indelat i åtta regioner, med huvudkontor i Stockholm - En nationell handlingsplan och åtta regionala

Läs mer

Rapport. Öppna jämförelser för social barn- och ungdomsvård 2013. www.ljungby.se

Rapport. Öppna jämförelser för social barn- och ungdomsvård 2013. www.ljungby.se www.ljungby.se Rapport Öppna jämförelser för social barn- och ungdomsvård 2013 Sammanställd av socialförvaltningens kvalitetsgrupp Redovisad för socialnämnden 2013-06-19 Bakgrund Syftet med öppna jämförelser

Läs mer

SYVI Särskolans och Specialskolans yrkesvägledares ideella förening 2009-02-20

SYVI Särskolans och Specialskolans yrkesvägledares ideella förening 2009-02-20 SYVI Särskolans och Specialskolans YTTRANDE yrkesvägledares ideella förening 2009-02-20 Socialdepartementet 103 33 Stockholm Betänkandet SOU 2008:102 Brist på brådska en översyn av aktivitetsersättningen

Läs mer

2014-11-04. Riktlinjer för systematiskt Arbetsmiljö och Hälsoarbete. Antagen av kommunstyrelsen 2015-01-14 45

2014-11-04. Riktlinjer för systematiskt Arbetsmiljö och Hälsoarbete. Antagen av kommunstyrelsen 2015-01-14 45 Riktlinjer för systematiskt Arbetsmiljö och Hälsoarbete Antagen av kommunstyrelsen 2015-01-14 45 Gra storps kommuns riktlinjer fo r ha lsa, arbetsmiljo och rehabilitering Samverkansavtalet FAS 05 betonar

Läs mer

MALMÖ UNIVERSITET RAPPORT OM MALMÖ HÖGSKOLAS FRAMTID FRAMTIDSPARTIET I MALMÖ

MALMÖ UNIVERSITET RAPPORT OM MALMÖ HÖGSKOLAS FRAMTID FRAMTIDSPARTIET I MALMÖ MALMÖ UNIVERSITET RAPPORT OM MALMÖ HÖGSKOLAS FRAMTID FRAMTIDSPARTIET I MALMÖ FÖRORD Malmö högskola var redan från början en viktig pusselbit i stadens omvandling från industristad till kunskapsstad och

Läs mer

Projekt regional samverkan Sfi

Projekt regional samverkan Sfi Projekt regional samverkan Sfi Projektet finansieras av Länsstyrelsen Örebro län enligt 37 förordningen, beredskap och kapacitet samt regional samverkan. Projektägare är Sydnärkes Utbildningsförbund som

Läs mer

STÄRKTA INSATSER FÖR FLER I ARBETE. Den nya majoritetens jobbpolitik för Linköping 2015-2018.

STÄRKTA INSATSER FÖR FLER I ARBETE. Den nya majoritetens jobbpolitik för Linköping 2015-2018. STÄRKTA INSATSER FÖR FLER I ARBETE Den nya majoritetens jobbpolitik för Linköping 2015-2018. 2 Linköping är en stad med goda förutsättningar för utveckling och framsteg, där möjligheten att få arbete är

Läs mer

Uppdragsplan unga mellan 16-24 a r som varken arbetar eller studerar

Uppdragsplan unga mellan 16-24 a r som varken arbetar eller studerar 2014-06-08 Uppdragsplan unga mellan 16-24 a r som varken arbetar eller studerar Bakgrund Ungas hela livssituation påverkas av att vara utanför arbete och studier och ur ett samhälleligt perspektiv bromsar

Läs mer

Remissyttrande: Svenska för invandrare valfrihet, flexibilitet och individanpassning (SOU 2013:76)

Remissyttrande: Svenska för invandrare valfrihet, flexibilitet och individanpassning (SOU 2013:76) Sida: 1 av 6 Datum: 2014-03-14 Dnr: Af-2013/493113 Regeringskansliet 103 33 Stockholm Remissyttrande: Svenska för invandrare valfrihet, flexibilitet och individanpassning (SOU 2013:76) Sammanfattning Arbetsförmedlingen

Läs mer

Projektplan inför handlingsplan mot ekonomisk utsatthet bland barn.

Projektplan inför handlingsplan mot ekonomisk utsatthet bland barn. Tjänsteskrivelse 2015-05-20 Handläggare: FHN 2014.0050 Folkhälsonämnden Projektplan inför handlingsplan mot ekonomisk utsatthet bland barn. Sammanfattning Den 7 januari beslutade kommunstyrelsen att uppdra

Läs mer