Barns miljöer för fysisk aktivitet. samhällsplanering för ökad fysisk aktivitet och rörelsefrihet hos barn och unga.

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Barns miljöer för fysisk aktivitet. samhällsplanering för ökad fysisk aktivitet och rörelsefrihet hos barn och unga."

Transkript

1 Barns miljöer för fysisk aktivitet samhällsplanering för ökad fysisk aktivitet och rörelsefrihet hos barn och unga Johan Faskunger

2 Barns miljöer för fysisk aktivitet samhällsplanering för ökad fysisk aktivitet och rörelsefrihet hos barn och unga Johan Faskunger

3 STATENS FOLKHÄLSOINSTITUT, ÖSTERSUND R 2008:33 ISBN: ISSN: FÖRFATTARE: JOHAN FASKUNGER OMSLAGSFOTOGRAFI: Tommy Andersson FOTO INLAGA: S. 10 Johner, S. 14 JOHNER, S. 18 Annika Vannerus/ matton, S. 23 Susanne Walström/JOHNER, s. 25 Johan Faskunger, S. 28 Ulf Huett Nilsson/JOHNER, s. 35 Martin Eriksson, s. 36 Anna Koffman, Stockholms stad Miljöförvaltningen, s. 38 my welther, s. 39 Tommy Andersson. GRAFISK PRODUKTION: AB TYPOFORM TRYCK: LENANDERS GRAFISKA AB, KALMAR 2008

4 Innehåll 5 Förord 6 Sammanfattning 8 Summary 11 Inledning 13 Hälsoeffekter av rörelse 15 Rekommendation 17 Trender för barns rörelse Minskad rörelsefrihet Riskkompensation ligger bakom minskande trafikskador 22 Över stock och sten barns aktivitet i förskolan och skolan 24 Lekplatser och bostadsgårdar 26 Aktiv transport 31 Inriktningsdokument 34 Lärande exempel Malmös satsning på lekplatser 34 Miljöförvaltningen i Stockholms stad 37 Näridrottsplatsen i Majorna, Göteborg 38 Östersund Vinterparken 39 Odense, Danmark barns trafikmiljö Utmaningar för kommunerna 42 Återkoppling från deltagare vid seminarier Identifiera lärande exempel för att främja vardaglig fysisk aktivitet för barn genom den byggda miljön Metoder och verktyg i syfte att främja vardaglig fysisk aktivitet för barn genom den byggda miljön 46 Lästips 47 Referenser

5 Vi slutar inte leka därför att vi blir gamla. Vi blir gamla därför att vi slutar leka. george bernard shaw

6 Förord Det är idag välkänt att regelbunden fysisk aktivitet har starka effekter på fysisk och psykisk hälsa, bland annat genom att minska risken för vår tids vanligaste folksjukdomar; hjärt-kärlsjukdomar, psykiska sjukdomar, cancersjukdomar och skador. Vi vet att det är av betydelse hur vi utformar våra städer, bostadsområden, skol- och förskolegårdar, anläggningar för rekreation och idrott och inomhusmiljöer. Även hur vi transporterar oss har stor betydelse för människors hälsa och för olika former av fysisk aktivitet. Denna kunskap har inte ännu fått genomslag runt om i landet i önskad uträckning, utan det finns ett stort behov av kunskap om vilka metoder och strategier samhället kan använda för att uppmuntra fler i befolkningen att leva ett fysiskt aktivt liv. Mot bakgrund av detta initierades 2006 ett långsiktigt folkhälsoarbete där samhällsaktörer tillsammans med myndigheter samlades för att påbörja ett utvecklingsarbete om den bebyggda miljöns betydelse för fysisk aktivitet. I detta samarbete har dels en kunskapssammanställning arbetats fram för att belysa aktuell forskning på området, både nationell som internationell. Vidare har fyra rapporter producerats, varav föreliggande ingår, där medarbetare vid Statens folkhälsoinstitut samt samrådsgruppen för regeringsuppdraget Byggda miljöer och fysisk aktivitet har medverkat med värdefull granskning. Rapporterna syftar till att visa praktiska exempel på stöd i kommunal fysisk planering inom följande områden: Samhällsplanering för ett aktivt liv Aktiv transport Barns miljöer för fysisk aktivitet Äldres miljöer för fysisk aktivitet Målet måste vara att skapa attraktiva och stödjande miljöer för fysisk aktivitet som kan konkurrera med det allt ökade utbudet av passiviserande underhållning och aktiviteter. Det ska inte bara vara nyttigt att röra på sig, utan framför allt tryggt, roligt och trivsamt. Gunnar Ågren f.d. generaldirektör Ann-Cristine Jonsson avdelningschef avdelningen för levnadsvanor 5

7 Sammanfattning Regelbunden fysisk aktivitet är en viktig faktor för barns nuvarande och framtida hälsa, såväl fysisk som psykisk och social. Mycket tyder på att den fysiska aktiviteten hos barn har minskat och stillasittande aktiviteter har ökat generellt sett. Situationen riskerar att leda till en ökning av kroniska sjukdomar i framtiden, exempelvis typ 2-diabetes, benskörhet, övervikt och depression. Barns rörelsefrihet och möjligheter att på egen hand röra sig i närmiljön/staden har begränsats de senaste årtiondena, mycket till följd av olika samhällshinder. Exempel på hinder är den kraftiga ökningen av biltrafiken, höga hastigheter på motorfordon och de växande avstånden till utbud och olika målpunkter. Barns behov av lek och rörelse täcks inte till fullo av enstaka barnvänliga lekplatser, skolgårdar och parker. För att stimulera barns fysiska, mentala och sociala utveckling krävs ett helhetsperspektiv i samhällsplaneringen för att åstadkomma sammanhängande barnvänliga miljöer. Ökad utomhusvistelse för barn i alla åldrar bör vara en högt prioriterad samhällsfråga eftersom trenden tvärtom går mot ökad inomhusvistelse. Ökad utomhusvistelse krävs för att stimulera fysisk aktivitet, främja hälsa och ökad kontakt med naturen. För att uppmuntra till mer utomhusvistelse krävs att den byggda miljön är säker, trygg och stödjer barns intressen och vardagsaktiviteter. Barn som promenerar eller cyklar till och från skolan (aktiv transport) är mer fysiskt aktiva än barn som skjutsas i bil eller buss. Aktiv transport för barn leder till en lång rad positiva hälsoeffekter, däribland förbättrad koordination, motorik och kondition. Det medför även minskad risk för oro och ängslan, aggressivitet och depression. Den aktiva transporten minskar dock. Andelen barn i Sverige som själva går eller cyklar till skolan har sjunkit från 94 till 77 procent mellan 1970-talet och 1990-talet. Under 2000-talet har nedgången fortsatt och år 2006 var motsvarande siffra under 60 procent. Få barn i Sverige i dag har en tillräckligt säker och trygg skolväg för gång och cykling. Det verkar dessutom råda stora skillnader i tillgänglighet mellan städer. Det är en viktig samhällsuppgift att vidta åtgärder i den byggda miljön för att öka tryggheten vid barns aktiva transporter till skolan. Vetenskapliga studier visar att det är fullt möjligt att genom förbättringar av den byggda miljön markant öka andelen barn som kan gå eller cykla själva till skolan. Många förskole- och skolgårdar i Sverige är i behov av upprustning och förnyelse för att skapa bättre förutsättningar för fysisk aktivitet, lek och utomhuspedagogik. Flera aktörer har efterfrågat en kraftfull satsning på upprustning och förnyelse av dessa runt om i landet. Lekparker är självklara platser för barns lek och fysiska aktivitet, men många lekparker i Sverige är slitna och undermåliga och även dessa i stort 6

8 behov av att rustas upp och förnyas. Tillgängligheten för funktionshindrade barn/föräldrar är dessutom dålig. I skriften presenteras ett antal inriktningsdokument som kan ge stöd till insatser i den bebyggda miljön som underlättar för barn att vara fysiskt aktiva. Dokumenten kan fungera vägledande i det lokala och regionala samhällsbyggnads- och folkhälsoarbetet. En annan vägledning i det arbetet är att ta del av hur andra har arbetat med dessa frågor, därför ges i denna skrift några exempel på vad man har gjort i olika kommuner för att utforma stödjande miljöer för fysisk aktivitet. Ett framgångsrikt arbete genomförs på många platser, men det finns fortfarande brister. Vad är det då som vi behöver åstadkomma i samhället för att främja den fysiska aktiviteten? Några av de utmaningar vi står inför presenteras även i skriften. 7

9 Summary Children s environments for physical activity Urban planning for increased physical activity and mobility among children and adolescents Regular physical activity is an important factor for the current and future physical, mental and social health of children. There are many indications that physical activity among children has decreased and sedentary activities have generally increased. The situation is at risk of leading to an increase in chronic diseases in the future, such as type-2 diabetes, osteoporosis, obesity and depression. Children s freedom of movement and possibilities of being able to move about on their own in their local surroundings/the city have been limited in recent decades, largely as a result of various obstacles in the community. Examples of such obstacles include the marked increase in car traffic, high speeds of motor vehicles and growing distances to the local services and various destinations. Children s needs for play and exercise are not fully met by occasional childfriendly playgrounds, schoolyards and parks. To stimulate the physical, mental and social development of children, a holistic perspective is needed in urban planning to achieve cohesive, child-friendly environments. Children of all ages spending more time outdoors should be a highly prioritised social issue, because the trend is quite the reverse, towards spending more time indoors. Spending more time outdoors is required to stimulate physical activity and promote health and greater contact with nature. To encourage spending more time outdoors, the built environment must be safe and secure, and support children s interests and everyday activities. Children who walk or cycle to and from school (active transport) are more physically active than children who are taken to school by car or bus. Active transport for children leads to a number of positive health effects, including improved coordination, motor skills and physical condition. It also entails a reduced risk of worry and anxiety, aggression and depression. Active transport is, however, on the decline. The proportion of children in Sweden who walk or cycle to school decreased from 94% to 77% between the 1970s and the 1990s. During the 2000s, this decline has continued and in 2006, the same figure was below 60%. Today, few children in Sweden have a sufficiently safe and secure route to school for walking or bicycling. Large differences in accessibility also appear to exist between cities. An important task for society is to undertake action in 8

10 the built environment to increase safety for active transport among children to school. Scientific studies indicate that it is completely possible to significantly increase the proportion of children who can walk or cycle to school on their own through improvements in the built environment. Many preschool recreation areas and schoolyards in Sweden are in need of restoration and renewal to create better conditions for physical activity, play and outdoor learning. Several actors have requested vigorous efforts to restore and renew these throughout the country. Playgrounds are obvious places for children s play and physical activity, but many playgrounds in Sweden are worn and substandard, and these too are in great need of restoration and renewal. Accessibility for disabled children/ parents is also poor. This report presents a number of directional documents that can provide support to strategies for the built-up environment to make it easier for children to be physically active. These documents can function as guides in local and regional urban planning and public health efforts. Another guide in these efforts is to study how others have worked on these issues. Consequently, this report also provides some examples of what has been done in various municipalities to shape supportive environments for physical activity. Successful efforts are being carried out in many places, but deficiencies still exist. What then is it that we need to achieve in society to promote physical activity? The text also presents some of the challenges we face.

11

12 Inledning Hur barn lever och mår har stor betydelse för dagens och den framtida folkhälsan. Sett i ett internationellt perspektiv har de flesta barn i Sverige en relativt god hälsa. Det finns dock ett antal orosmoln, exempelvis den dramatiska ökningen av övervikt och fetma, en ökande mental ohälsa samt en livsstil med många stillasittande aktiviteter. Dessa trender har uppstått på relativt kort tid. Att dessa riskfaktorer ökar i samhället kan på sikt ge en försämrad folkhälsa totalt sett. Att främja en fysiskt aktiv livsstil och motverka övervikt hos barn och unga är ett ständigt aktuellt tema och fokus i media, hos myndigheter och beslutsfattare. Det som kanske inte uppmärksammas lika tydligt är att barnens förutsättningar till en fysiskt aktiv livsstil i dagens samhälle generellt har försämrats. Orsakerna till denna trend är många, exempelvis ökande avstånd mellan målpunkter, kraftigt ökande biltrafik och att en majoritet av motorfordonen överträder hastighetsbestämmelserna. Denna utveckling har gjort att många föräldrar upplever det farligt och otryggt att släppa ut sina barn i bostadsområdet, i lokalsamhället eller i staden. Forskare och andra insatta talar om barnens minskade rörelsefrihet och riskkompensation för att beskriva fenomenet. Dessa begrepp beskrivs närmare senare i rapporten. Nästan en fjärdedel av Sveriges befolkning består av barn (år 2008). Barn har enligt barnkonventionen rätt till en säker och trygg miljö, samt att bli hörda och kunna påverka utformningen av sin närmiljö (7). Deras åsikter och erfarenheter är särskilt viktiga för samhällsplaneringen eftersom barn och ungdomar ofta har god lokalkännedom om, och vistas i och omkring, sina bostadsområden. Inte minst bör barns och ungdomars synpunkter tas till vara när det gäller samhällsplanering för att skapa stödjande fysiska miljöer för lek, aktiv transport, idrott och andra former av fysisk aktivitet. Det är viktigt att låta barn vara barn och att låta barndomstiden innehålla massor av lek och olika uttryckssätt. Genom leken utvecklar barnet sin fantasi, kreativitet och får möjlighet att uttrycka och bearbeta känslor och tankar. Leken har en stor och viktig betydelse för barns utveckling under hela uppväxten och skapar goda förutsättningar för att öka självkänsla och självkännedom. lena nyberg, barnombudsmannen 11

13 Aktiv transport VIKTIGA BEGREPP Icke motordriven transport till en viss destination och som innebär fysisk aktivitet och ökad energiförbrukning jämfört med i vila. Aktiv transport handlar främst om gång och cykling, men kan även innebära att färdas med skateboard, rullskridskor, rullstol, spark med mera. Aktiv transport förknippas främst med transport till en given destination, som att cykla till skolan (jämfört med cykling som motion eller rekreation där själva aktiviteten är ett mål i sig). Aktivt liv Aktivt liv innebär en fysiskt aktiv livsstil som integrerar fysisk rörelse i vardagsaktiviteter, till exempel att cykla till skolan, promenera till kompisar och lekplatser. Ett aktivt liv är alltså inte begränsat till motion på fritiden. Stödjande miljö En miljö som underlättar aktiv transport. En stödjande miljö kan vara fysisk, social eller politisk: FYSISK, förekomst av gång- och cykelbana. SOCIAL, skolas initiativ till vandrande skolbuss. POLITISK, politikers beslut att prioritera miljömässigt hållbara transportsätt. Rörelsefrihet Barns förutsättningar att röra sig på egen hand i utomhusmiljöer. 12

14 Hälsoeffekter av rörelse Regelbunden fysisk aktivitet har en lång rad positiva effekter på barns hälsa och utveckling (3, 8) även om sambanden inte är lika starka som hos vuxna (9). Fysisk aktivitet kan bland annat: öka konditionen öka muskelstyrkan ge positiva effekter på riskfaktorer för hjärt-kärlsjukdomar (BMI, blodfetter, blodtryck) förbättra benhälsa förbättra självuppfattningen motverka oro/ängslan. Fysisk aktivitet i ungdomsåren ökar även insulinkänsligheten och minskar risken för övervikt, typ 2-diabetes, vissa cancertyper och benskörhet i vuxen ålder. Människor som är fysiskt aktiva under uppväxtåren och har god kondition löper mindre risk att utveckla hjärt-kärlsjukdomar och har dessutom lägre sjuklighet och dödlighet i dessa sjukdomar senare i livet (3). Forskning tyder på att det framför allt är hur barn och unga har upplevt sin aktivitet som påverkar om de blir fysiskt aktiva som vuxna eller inte. Enbart en hög dos fysisk aktivitet som ung har inget starkt samband med regelbunden fysisk aktivitet som vuxen (3). I sammanhanget är det viktigt att nämna en av konsekvenserna av fysisk inaktivitet, nämligen ökad risk för övervikt och fetma. Utvecklingen av övervikt och fetma i Sverige är jämförbar med den internationella utvecklingen, det vill säga en ökning med minst två till tre gånger på 30 år hos barn och ungdomar (10). Mellan 15 och 20 procent av alla barn i Sverige är överviktiga, varav 1 till 5 procent är feta (11). Det finns en viktig social aspekt med fysisk aktivitet för barn: Den vanligaste anledningen till att barn i Sverige idrottar, motionerar och rör på sig handlar just om att det är kul och att man träffar sina kompisar genom aktiviteterna (12). 13

15

16 Rekommendation Rekommendationen för barns rörelsemönster (13) lyder: Minst 60 minuter fysisk aktivitet varje dag rekommenderas. Den bör inkludera både måttliga och hårda inslag och kan delas upp i flera pass under dagen. Aktiviteterna bör vara så allsidiga som möjligt för att ge kondition, muskelstyrka, rörlighet, snabbhet, kortare reaktionstid samt koordination. Världshälsoorganisationen WHO och vissa länder (14) har även etablerat en rekommendation för barns mediekonsumtion: Barn och unga bör inte spendera mer än två timmar per dag med elektroniska media, exempelvis dator, internet, dataspel och tv. Bakgrunden till rekommendationen är att barns mediekonsumtion har ökat under senare decennier och flera studier har funnit ett samband mellan hög mediekonsumtion och övervikt hos barn och unga. Det är naturligt för oss alla att röra på oss bara möjligheten finns. Jag ser det ständigt i min omgivning. Tillgänglighet är en grundförutsättning för idrott och fysisk aktivitet, vare sig det är en fråga om barn eller ungdom, tävlings- eller toppidrottare, vuxna motionärer, idrottare inom olika specialgrupper eller äldre personer. I det kommunala planarbetet bör frågan om möjlighet till fysisk aktivitet i närområdet vara en fråga om såväl idrotts-, hälso-, social- och miljöpolitik som regionpolitik. karin mattsson, ordförande i riksidrottsförbundet 15

17 VARFÖR ÄR DET VIKTIGT ATT FRÄMJA FYSISK AKTIVITET? Fysisk inaktivitet orsakar varje år cirka dödsfall och leder till att 5,3 miljoner friska levnadsår går förlorade på grund av förtida död och sjukdom i Europa (1). Fysisk inaktivitet ökar kraftigt risken för många kroniska sjukdomar, exempelvis hjärt-kärlsjukdom, typ 2-diabetes, högt blodtryck, benskörhet, depression och vissa former av cancer, medan regelbunden fysisk aktivitet och motion är en påtaglig friskfaktor som främjar hälsa, välbefinnande och livskvalitet (6, 7). Stillasittande livsstil, tillsammans med felaktiga kostvanor, är även den primära orsaken till den dramatiska ökningen av övervikt och fetma vi sett de senaste trettio åren. Ungefär hälften av männen och fyra av tio kvinnor i Sverige är överviktiga eller feta. Den snabbaste ökningen av övervikt och fetma har skett bland barn (9). Fysisk inaktivitet kostar samhället stora belopp varje år, utöver sjukdomsbördan och det mänskliga lidandet. Vetenskapliga studier visar att inaktiva människor har markant högre sjukvårdskostnader än aktiva människor, och att en ökning av hälsofrämjande fysisk aktivitet hos tidigare inaktiva personer kan leda till stora besparingar för samhället (7). Det är svårt att exakt beräkna hur mycket fysisk inaktivitet kostar det svenska samhället. Världshälsoorganisationen (WHO) beräknar att kostnaden för en nation med 10 miljoner invånare, där hälften av invånarna är otillräckligt fysiskt aktiva, uppgår till mellan 7 och 8 miljarder kronor eller kronor per person och år (13). En svensk rapport beräknade kostnaden i Sverige till 6 miljarder kronor år 2003, oberoende av kostnaden för övervikt och fetma (15). Sannolikt är den totala kostnaden högre eftersom inte alla kroniska sjukdomar som har ett samband med en stillasittande livsstil är inräknade. Övervikt och fetma kostade det svenska samhället ytterligare 16 miljarder kronor år 2003 (17). 16

18 Trender för barns rörelse Det beräknas att endast en tredjedel av barn och unga i Europa når rekommendationen om minst 60 minuter fysisk aktivitet varje dag (15). Hur utvecklingen över tid har sett ut för barn och ungdomar är svårt att fastställa då tillförlitliga mätmetoder började användas så sent som på 1990-talet. Det är dock mycket som talar för att den fysiska aktiviteten bland barn har minskat och att stillasittande aktiviteter i samhället har ökat generellt. Utvecklingen mot mer stillasittande livsstilar har skett trots det relativt stora intresset för, och deltagandet i, idrott och träning hos barn. Det finns en ökad polarisering mellan de barn som har en stillasittande livsstil och de som motionerar och tränar regelbundet (16, 17). Det är framför allt barn från familjer med högutbildade och socioekonomiskt starka föräldrar som har ett fortsatt högt deltagande i idrott och träning. Det finns även en tydlig trend mot minskande fysisk aktivitet med stigande ålder, speciellt i tonåren, och nedgången är mer uttalad hos flickor än pojkar. Orsakerna till utvecklingen bland barn är inte helt klarlagd, men kan delvis förklaras med följande punkter: En minskande andel som går eller cyklar till skola, kompisar och fritidssysselsättningar. Ökat bilåkande och bilskjutsande. En allmänt minskande rörelsefrihet i samhället för barn. Avstånden mellan hemmet och viktiga dagliga destinationer har ökat, vilket generellt missgynnat gång- och cykeltrafik. Minskande utevistelse och ökande bostadsyta. Institutionaliseringen av barns vardag till exempel genom förskola, skola, deltagande i föreningsliv och så vidare har ökat. Spontanidrotten som var vanlig på 1950-, 60- och 70-talen har minskat. Ökande mediekonsumtion och exponering (tv, video, dataspel, internet). Gemensamt för ovanstående punkter är att de handlar om förändringar som påverkat barns vardag och förutsättningar till vardaglig spontan rörelse (18). 17

19

20 Minskad rörelsefrihet Barns vardagliga möjligheter till regelbunden fysisk aktivitet har försämrats i Sverige. Det är i dag väletablerat att barns rörelsefrihet har minskat på grund av att samhällshindren har ökat. Med rörelsefrihet menas barns och ungas förutsättningar att röra sig utomhus på egen hand. Troliga orsaker till den minskande rörelsefriheten är ökande trafikvolym, höga hastigheter på en majoritet av alla motorfordon, aggressivt körsätt, längre avstånd till skolor, service och fritidssysselsättningar, samt en växande oro bland föräldrar för säkerhets- och trygghetsaspekter. Barns fysiska aktiviteter är ofta ostrukturerade och äger rum spontant på många platser och på många olika sätt. För några årtionden sedan hade barn en mycket större frihet att vistas utomhus och att leka ensamma på närliggande gator än vad de normalt har i dag. I sydeuropeiska länder har denna rörelsebegränsning gått mycket långt, vilket medför flera olika negativa konsekvenser: Barn hålls inlåsta i inomhusmiljöer eller i mycket begränsade utomhusutrymmen där de övervakas av vuxna. Barn har litet självbestämmande, även i åldrar då man generellt kan förvänta sig hög rörelsefrihet. Barn har inga eller väldigt få möjligheter att gå utomhus och träffa kompisar och upptäcka nya platser. Antalet platser i närmiljön som barnet varit på minskar. Barn utesluts från staden och deras samhällsintegration sker inte sällan på platser som utformats för dem utan större krav på kvalitet, ofta med vänner som de inte själva valt och med pedagoger som övervakar och lär ut saker på vuxnas villkor. En svensk rapport (19) menar att barn i Norden fortfarande har större rörelsefrihet än vad sydeuropeiska barn har, men menar samtidigt att skillnaderna minskar. Bostadsområdets gator har för många generationer varit en naturlig och attraktiv plats för lek och rörelse, men för många barn i dag är gatorna i tätort alltför trafikerade eller upptagna av parkerade fordon för att tillåta lek. Med stigande ålder förflyttar sig barn allt längre från det egna hemmet för lek, äventyr och rörelse. Detta skapar nya utmaningar för bland annat kommunerna vid utformningen av bostadsområden och kvarter. Barnvänliga miljöer innebär att barn kan uppleva och utforska sin närmiljö på ett tryggt och säkert sätt. 19

21 I figur 1 presenteras en jämförelse mellan olika tidsperioder om barn får gå på egen hand till olika vanliga målpunkter i ett bostadsområde eller en stad. Andelen barn som på egen hand kan göra detta har minskat betydligt över tid. Figur 1. Jämförelse mellan olika tidsperioder, barn (7 9 år) som får gå på egen hand till olika målpunkter Barn (7 9(20, år) som 21). får gå utan vuxens sällskap till respektive målpunkt Andel skola simhal l/badpl fritidshem lekplatser fritidshem grönom- lek- kamra- biblio- tek affär bio Viktiga anledningar till att skapa barnvänliga miljöer och mötesplatser för barns lek och fysiska aktivitet är att sådana miljöer främjar lokalkännedom, socialt kapital och en positiv känsla för ens närmiljö. Lekplatser och parker är några av de viktigaste mötesplatserna som finns i en stad eller tätort. En satsning på attraktiva och barnvänliga platser har potential att främja sociala relationer. Flera forskare menar att många offentliga mötesplatser i städer i dag har tagits över av motorfordon och att åtskilliga sådana platser gradvis tappar sin funktion som mänsklig mötesplats. Denna utveckling drabbar barnen särskilt hårt eftersom de inte har samma förutsättningar till mobilitet som vuxna normalt har. Det är inte ovanligt i dag att föräldrar upplever en situation där de känner sig tvungna att skjutsa barnen i bil. Att utsätta barnen för de eventuella risker som finns i trafikmiljön upplevs av många i dagens samhälle som dåligt föräldraskap. När fler föräldrar skjutsar barnen till exempelvis skolan förvärras situationen ytterligare, och fler barn tvingas sannolikt in i bilen. 20

22 Riskkompensation ligger bakom minskande trafikskador Säkerhet och trygghet är speciellt viktiga aspekter för barns förutsättningar till fysisk aktivitet. Skador och dödsfall i trafiken som drabbar barn har minskat, men är fortfarande den vanligaste orsaken till att barn skadas och dödas. I Europa dödas över barn varje år i trafikolyckor (22). Trafikolyckor utgör den enskilt största dödsorsaken bland alla olycksfall. Cirka 60 procent av alla barn under 15 år som omkommer i olyckor gör det i trafiken. Motsvarande andel i åldern år är cirka 80 procent (23). Trafikolyckor som drabbar barn orsakar långt fler förlorade levnadsår (mått på förtidig död som uttrycker hur många år som förloras) och år med nedsatt hälsa för samhället än vad kroniska sjukdomar hos vuxna individer gör. Cykelolyckorna för barn under 15 år har minskat med omkring 3 procent per år, vilket motsvarar en minskning på 48 procent mellan åren (24). Flera forskningsrapporter visar dock att trenden beror mer på att det framför allt är barnens rörelsefrihet som har begränsats, snarare än att den omgivande trafikmiljön har blivit särskilt mycket säkrare (18). Föräldrar och andra vuxna begränsar barnens interaktion med omgivningen, vilket leder till minskad exponering. Detta kallas för riskkompensation. Trafikerade miljöer påverkar ofta barns aktivitetsmönster negativt genom att krympa deras lekrevir och begränsa deras valmöjligheter. Trafiksäkerhetsfrågor är viktiga för att skapa bättre rörelsefrihet för barn, eftersom det är väletablerat att beteendeträning med barn inte är effektivt för att öka deras trafiksäkerhet. Att förändra trafikmiljön har visat sig vara en mycket effektiv metod för att minska kollisioner och krascher i trafiken (18). För att öka säkerheten för barn i bostadsområden är det viktigt att göra fysiska ingrepp i gatan som tvingar ned hastigheter. Fartgupp, exempelvis, halverar risken för att barn ska skadas av motorfordon. Områden och gatumiljöer som tillåter hög trafikvolym och hög fart orsakar fler kollisioner och krascher som exempelvis drabbar barn. Risken att förolyckas eller skadas svårt som fotgängare är fördubblad respektive fyra gånger så hög om man blir påkörd av en så kallad stadsjeep jämfört med en kollision med en vanlig personbil. Detta beror på jeepens höga grill som vid en kollision träffar de vitala organen i kroppen. Ju kortare man är, desto högre risk. Stadsjeepar är också överrepresenterade i olyckor där barn blir överkörda av familjens egna fordon. 21

23 Över stock och sten barns aktivitet i förskolan och skolan Barn tillbringar mycket av sin vakna tid i förskolan och skolan. Det finns starka vetenskapliga bevis för att skolan är en arena som är effektiv för att öka fysisk aktivitet hos barn (25). Alltså är förskole- och skolgården mycket viktiga platser för att främja barns fysiska aktivitet, utomhusvistelse och lek. Utomhuslek på rasten kan, förutom detta, gynna social interaktion, mental hälsa och har potential att förbättra studieresultat i teoretiska ämnen. Väl utformade förskole- och skolgårdar kan ge många positiva effekter på barns hälsa och välbefinnande, däribland förbättrad motorik, inlärning, skolmognad, social kompetens och ökad koncentration. Sådana miljöer kan även minska sjukfrånvaro och motverka stress (18). Ju mer tid elever spenderar utomhus på skolgården, desto högre energiförbrukning uppnår de under skoldagen. Yngre skolbarns rörelsemönster kan ökas genom att utforma skolgården med mönster, figurer och slingor i marken. Genom att förbättra utbudet av utrustning (exempelvis basketkorgar, fotbollsmål, tennisplan) har man i internationella studier kraftigt ökat elevernas fysiska aktivitet på rasterna. Förskolebarn är betydligt mer fysiskt aktiva på gårdar med relativt stor yta och som är utformade med naturinslag som träd, buskar, ojämn oregelbunden och kuperad terräng, enligt en svensk studie. De gårdar som stimulerade mer rörelse gav även bättre skydd mot UV-strålning (26). Prestationen i teoretiska ämnen som matematik och läsförståelse är högre för barn som har mer än sex längre raster (utöver lunchrasten) i veckan, jämfört med barn som har fyra eller mindre än fyra längre raster (27). Det finns ett stort behov av att rusta upp och förnya landets förskole- och skolgårdar eftersom de under lång tid har försummats i samhällsplaneringen. Ett annat problem är att många friskolor etablerar sig på platser som helt saknar eller har bristfälliga skolgårdar. 22

24

25 Lekplatser och bostadsgårdar Närområdet kring bostaden är en mycket betydelsefull miljö för barn och för deras förutsättningar till lek, fysisk aktivitet och utveckling. Det finns starka bevis för att god tillgång till anläggningar för rekreation, lekplatser, parker och andra grönytor ökar fysisk aktivitet hos både yngre och äldre barn, framför allt för pojkar (18, 28). Lekparker/lekplatser är uppenbara områden för barns fysiska aktivitet, men många är i dag slitna och i stort behov av renovering och upprustning. Detta gäller inte minst lekplatser i miljonprogrammen (den vardagliga benämningen på bostadsbyggandet i Sverige under perioden ). Målet var att under perioden bygga en miljon bostäder detta för att lösa den akuta bostadskris som rådde i slutet av 1950-talet och början av 1960-talet, samt förbättra boendestandarden, då det fanns många lägenheter med låg standard. En trend de senaste åren är att lekplatserna blir färre och mindre när nya bostadsområden byggs, både vid daghem och på privata bostadsgårdar. Att det finns tillgång till lekplatser för barn i den omedelbara närheten av deras bostäder borde vara en självklarhet, men det har visat sig att barn ofta har längre avstånd till en lekyta från sitt hem än vad bilisten har till sin parkerade bil. Ytterligare en aspekt att beakta är att få lekplatser i Sverige är helt tillgängliga för barn (eller föräldrar) med funktionsnedsättning. En rapport från Luleå visade att endast två av lekplatser var helt tillgängliga för funktionshindrade barn (29). En trend i Sverige i dag är att många kommuner tar bort vissa lekplatser till förmån för rejält upprustade sådana på andra ställen, eftersom budgeten inte räcker till att underhålla alla anläggningar. Trenden riskerar att förlänga avstånden och försämra tillgängligheten till lekplatser. Enligt en undersökning från Sveriges Kommuner och Landsting har endast 5 procent av landets kommuner långsiktiga målsättningar om lek- och miljöfrågor i en översiktsplan. Hur stor andel av kommunerna som har detaljerade åtgärdsplaner för lekplatser och bostadsgårdar är okänt. 24

26 Trafik i barns närmiljöer har inneburit att deras lekrevir och rörelsefrihet på egen hand har begränsats. Barn använder utemiljön inte enbart som transportsträcka utan också för lek, rekreation och för att vara tillsammans med andra. Barns skol- och fritidsvägar är också deras lekvägar. Utemiljön är en källa till lärande och utveckling en informell lärandemiljö. Rörelsen är inte bara viktig för barnens fysiska utveckling utan också för deras sociala och personliga utveckling. Att inte låta barn röra sig är ett sätt att trötta ut dem. Att låta dem röra sig på rätt sätt innebär en form av vila och avspändhet. Barn uppsöker spänning och utmaning och undviker sterila, fantasilösa lekplatser. Trafik i barnens närmiljö innebär inte spänning, utan okalkylerade risker där barnen själva saknar kontroll över sin situation och miljö. pia björklid, professor i pedagogik, forskningsgruppen för miljöpsykologi och pedagogik, lärarhögskolan i stockholm

27 Aktiv transport Aktiv transport handlar om transporter till en viss destination och som kräver fysisk ansträngning, exempelvis att cykla till skolan, promenera till en kompis eller åka skateboard till affären. Regelbunden promenad till skolan har visat sig ge en rad positiva effekter på barns hälsa och välbefinnande, inklusive att motverka depression, aggressivitet och hotfullhet samt oro och ängslan. Barn som promenerar till skolan har även färre psykosomatiska problem, bättre motoriska färdigheter och bättre lungfunktion jämfört med barn som regelbundet skjutsas i bil. Barn som går till skolan förbättrar sin koncentration och emotionella hälsa samt har ett mindre aggressivt beteende jämfört med barn som åker buss till skolan. Att dagligen gå eller cykla till och från skolan leder för de flesta barn till högre veckoförbrukning av energi än vad två timmars deltagande i Idrott och hälsa gör. Barn som går eller cyklar till skolan är dessutom involverade i mer ansträngande lekar under skoldagens gång än vad barn som blir skjutsade är. Studier visar även att de allra flesta barnen själva föredrar att gå eller cykla till skolan om de har ett val (18). Trots stor potential för barns utveckling att själva gå eller cykla till skolan, minskar aktiv transport och skjutsandet med bil ökar i Sverige. På 1970-talet gick eller cyklade över 90 procent av barnen till och från skolan. På mitten av 1990-talet var motsvarande siffra nere i 77 procent (30). På 2000-talet är trenden fortsatt negativ. År 2006 var det under 60 procent av barnen som gick eller cyklade till skolan enligt Vägverkets statistik (31). Det finns anledning att misstänka att den ökande biltrafiken i Sverige gör det svårt att vända trenden om inte mer resurser satsas och prioriteringar görs för att åstadkomma förändringar. Att investera i trygga och säkra gång- och cykelvägar till skolan har i många europeiska länder varit en särskilt effektiv åtgärd i sammanhanget (18). Man kan konstatera att en mycket stor andel av barnen i Sverige har en otrygg skolväg för gång och cykling om man generaliserar resultatet från en svensk studie i sex mellanstora städer. Säkrast och tryggast var situationen i Alingsås. Trots detta var det endast drygt 30 procent av barnen som hade en tillräckligt säker och trygg skolväg. Sämst var situationen i Säffle där endast 2,7 procent av barnen hade en säker skolväg (32). Bland annat amerikanska studier visar att det är fullt möjligt att genom förbättringar av den byggda miljön markant öka andelen barn som själva kan ta sig till och från skolan till fots eller med cykel. Detta även i områden som innan uppfattades som mycket otrygga för barns aktiva transport till och från skolan (18). 26

28 KRITERIER FÖR EN BARNVÄNLIG STAD (CHILD FRIENDLY CITY) ENLIGT UNICEF En barnvänlig stad är aktivt engagerad i att ge varje ung medborgare rätten att: påverka beslut om sin stad uttrycka sin mening om staden de önskar delta i familjens sociala liv få grundläggande undervisning och hälsovård dricka rent vatten och ha tillgång till bra hygien skyddas från utnyttjande, våld och misshandel promenera säkert överallt möta vänner och leka ha gröna ytor för växter och djur bo i en icke nedsmutsad miljö delta i kulturella och sociala arrangemang bli en jämlik medborgare i sin stad med tillgång till all service, oavsett etnicitet, religion, kön eller handikapp. Inom forskning, politik och andra områden har vi under senare år gått från att se barn som föremål för vuxnas fostran och åtgärder, till att se barn som kompetenta aktörer med egen sakkunskap. När synen på barn och unga förändras borde det avspeglas i planering och förvaltning av utemiljöer för dessa målgrupper. Hur tar man praktiskt tillvara barns eget perspektiv på vad som gör utemiljön attraktiv och utmanande? petter åkerblom, movium centrum för stadens utemiljö, slu 27

29 28

30 VAD BEHÖVS FÖR ATT GÖRA STADEN BARNVÄNLIGARE ENLIGT IPA? (International Play Association: Promoting the Child s Right to Play) Fler och bättre belägna gårdsgator Säkra och lekvänliga skolvägar Gröna och mångsidigt användbara skolgårdar och förskolegårdar Ökade möjligheter för lek i det offentliga rummet Lekparker inom 400 meters gångavstånd Mer plats åt spontanidrotten i den offentliga miljön, exempelvis skateboardanläggningar Satsa på utvecklande miljöer i ett tydligt barnperspektiv Lyssna på barns åsikter om utemiljön. IPA Barns rätt till lek är den svenska delen av IPA. Läs mer på: och

31 Uppmärksamheten på och intresset för omvärlden är alltså grunden för barnets vilja att utforska omvärlden. Sättet att göra detta är för det lilla barnet fysiskt och kroppsligt och förblir det under hela livet men blir efter hand alltmer berikat med erfarenheter och reflektioner. Fysiska aktiviteter är därför aldrig bara en motorisk verksamhet lika lite som fysisk hälsa enbart är fysisk utan de har betydelse för individen som person och för hela hennes välbefinnande. Lika lite är fysisk miljö bara fysisk den är samtidigt en miljö som talar till barn, väcker deras intresse och lust att utforska den så att de kan upprätta en meningsfull relation till den. All fysisk miljö berör barn men bara stimulerande miljö väcker barns intresse och fångar deras uppmärksamhet precis som för oss vuxna. maria nordström, docent, miljöpsykolog, institutionen för kulturgeografi, stockholms universitet. 30

32 Inriktningsdokument Nedanstående dokument ger stöd till insatser i den bebyggda miljön för att underlätta för barn att vara fysiskt aktiva. Inriktningsdokumenten, både de nationella och internationella, blir vägledande i det lokala och regionala samhällsbyggnads- och folkhälsoarbetet. Regeringens proposition 2007/08:110 En förnyad folkhälsopolitik Regeringens bedömning är att barn och unga är en särskilt angelägen målgrupp för det hälsofrämjande folkhälsoarbetet. I propositionen står att barndomen är en dynamisk tid i livet som kännetecknas av snabba förändringar i både kropp och beteende. De levnadsmönster och vanor som grundläggs i tidig ålder följer ofta med och påverkar resten av livet. Barn och unga kan inte alltid välja den miljö de lever i och är extra känsliga för yttre påverkan. Barns och ungas hälsa kan främjas och skillnader i uppväxtvillkor minska genom folkhälsopolitiska insatser i miljön i hemmet, bostadsområdet, förskoleverksamheten, skolbarnomsorgen, skolan och på fritiden samt förhållanden som berör barnens levnadsvanor och utvecklingsmöjligheter, inte minst utformningen av lokalsamhället (33). Barnkonventionen, Mänskliga rättigheter konventionen om barnets rättigheter, UD informerar (1996:2) Barnkonventionen som antogs av FN:s generalförsamling den 20 november 1989 ger en universell definition av vilka rättigheter som borde gälla för alla barn i hela världen. Definitionen ska gälla i alla samhällen, oavsett kultur, religion eller andra särdrag. Konventionen handlar om det enskilda barnets rättigheter. Varje människa under 18 år räknas som barn, om inte han eller hon blir myndig tidigare enligt den nationella lagstiftningen. Artikel 3.1. Vid alla åtgärder som rör barn, vare sig de vidtas av offentliga eller privata sociala välfärdsinstitutioner, domstolar, administrativa myndigheter eller lagstiftande organ, ska barnets bästa komma i främsta rummet. Artikel 3.2. Konventionsstaterna åtar sig att tillförsäkra barnet sådant skydd och sådan omvårdnad som behövs för dess välfärd, med hänsyn tagen till de rättigheter och skyldigheter som tillkommer dess föräldrar, vårdnadshavare 31

33 eller andra personer som har lagligt ansvar för barnet, och ska för detta ändamål vidta alla lämpliga lagstiftnings- och administrativa åtgärder. Artikel 3.3. Konventionsstaterna ska säkerställa att institutioner, tjänster och inrättningar som ansvarar för vård eller skydd av barn uppfyller av behöriga myndigheter fastställda normer, särskilt vad gäller säkerhet, hälsa, personalens antal och lämplighet samt behörig tillsyn. Artikel 6.1. Konventionsstaterna erkänner att varje barn har en inneboende rätt till livet. Artikel 6.2. Konventionsstaterna ska till det yttersta av sin förmåga säkerställa barnets överlevnad och utveckling. Artikel Konventionsstaterna ska tillförsäkra det barn som är i stånd att bilda egna åsikter rätten att fritt uttrycka dessa i alla frågor som rör barnet, varvid barnets åsikter ska tillmätas betydelse i förhållande till barnets ålder och mognad. Artikel För detta ändamål ska barnet särskilt beredas möjlighet att höras, antingen direkt eller genom företrädare eller ett lämpligt organ och på ett sätt som är förenligt med den nationella lagstiftningens procedurregler, i alla domstols- och administrativa förfaranden som rör barnet (34). Slutbetänkande från Barnsäkerhetsdelegationen, SOU 2003:127 Från barnolycksfall till barns rätt till säkerhet och utveckling Barnsäkerhetsdelegationens vision för det framtida arbetet är att alla barn och ungdomar tryggt ska kunna leka och vistas i alla miljöer utan att dödas eller skadas allvarligt. Det är viktigt att se barns och ungdomars utveckling i ett sammanhang. Barn och ungdomar har rätt att växa upp i en miljö där de kan leka och röra sig fritt, anta utmaningar, successivt utöka sin aktionsradie och sin självständighet utan att riskera att dödas eller skadas allvarligt (35). Vägverket policydokument barn, 2000:1, Vägverket, Borlänge Vägverkets policy för barnfrågor slår fast att Vägverket ska arbeta inom vägtransportsystemet utifrån FN:s konvention om barnets rättigheter med att bland annat: Genom samverkan skapa bästa möjliga förutsättningar för barns rörelsefrihet och säkerhet och för en god miljö. Undanröja hinder för barn att använda systemet (36). 32

34 Regeringens skrivelse 2001/02:125 och 126. Regeringens regleringsbrev för budgetåret 2002 avseende Vägverket m.m. Som stöd för denna policy finns bland annat regeringens regleringsbrev för budgetåret 2002 där man under målet Ett tillgängligt transportsystem redovisar följande: Målet är att andelen barn som på egen hand kan utnyttja vägtransportsystemet fortlöpande skall öka (37). Tillgänglighet via vägtransportsystemet koncentrat, Tolkning och konkretisering av de transportpolitiska målen (s. 3) Enheten för planering av vägtransportsystemet, Vägverket 2000b, Borlänge Vägverket har redan tidigare i sitt dokument för målutveckling formulerat sitt etappmål: Tillgängligheten för barn ska förbättras andelen barn som kan ta sig till skolan på egen hand ska öka (38). Regeringens proposition 1997/98:56 Transportpolitik för en hållbar utveckling Sverige har ratificerat FN:s konvention om barns rättigheter. Enligt konventionen ska alla åtgärder, som rör barn, sätta barnens bästa i främsta rummet. Förutom barn är även äldre och funktionshindrade starkt beroende av transportsystemets egenskaper och effekter. Mot denna bakgrund anser regeringen att dessa gruppers behov, framför allt med avseende på tillgänglighet, säker trafik och god miljö, bör vara vägledande för transportsystemets utformning och funktion (39). Fysisk aktivitet och rörelsen måste bli en naturlig del av skolans vardag. Det är en stor och viktig uppgift för skolan och övriga samhället att ge barn och ungdomar möjligheten att upptäcka fördelarna med att vara fysiskt aktiv, att uppleva det lustfyllda i att röra sig och att se sambanden mellan fysik aktivitet, hälsa och lärande. ncff nationellt centrum för främjande av god hälsa hos barn och ungdom, genom johan tranquist, kanslichef

35 Lärande exempel Afrikaparken ingår i den satsning på att utveckla stadens lekplatser som Malmö stad gjort under senare år. Malmös satsning på lekplatser Malmö stad har under senare år storsatsat på att renovera och utveckla stadens lekplatser. Ett program för lek och lekplatser antogs 1996 och en vidareutveckling skedde Lekplatser är ofta bland de mest eftersatta miljöerna i en stads parker. En inventering av Malmös över 200 lekplatser visade också att lekplatserna var illa underhållna, omoderna och bland de mest eftersatta miljöerna i stadens parker. Programmet består av en policydel och en del med åtgärdsförslag. I Malmö stads policy står att läsa att en bra lekplats bland annat ska tillgodose: leksnår lekmaterial från natur och växter lekmaterial som är formbart ytor som möjliggör motorikträning en lagom stor yta en estetiskt attraktiv omgivning goda vistelsemöjligheter för vuxna. Intressant är även att ett rökförbud planeras för besökare vid samtliga lekplatser. Åtgärdsförslaget visar bland annat standarden på lekplatserna och strategi för ombyggnad. De senaste nio åren har 15 av 32 närlekplatser, 49 av 104 områdeslekplatser och 17 av 22 temalekparker renoverats och färdigställts. Sammanlagt har 9 nya lekplatser anlagts medan 31 ska läggas ned. Särskilt spännande är arbetet med konceptet temalekpark. Temalekparkerna är utformade enligt olika teman, exempelvis djur, rymden, cirkus, bondgård, och har få inslag av traditionell lekplatsutrustning. Arbetet med att färdigställa lekplatserna fortgår. Enligt lekplatsprogrammet 2006 har stadens lekplatser blivit mer uppmärksammade och besökta, samt fått Malmös stadsbyggnadsjurys hedersomnämnande för att ha skapat trygga och attraktiva lekmiljöer för barn i Malmö. Läs mer om lekplatsprogrammet: Lekplatsprogram för Malmö. Policy och åtgärdsprogram för stadens lekplatser. Malmö gatukontor, april 2006, www. malmo.se/parkerstrander. 34

36

37

38 Miljöförvaltningen i Stockholms stad Miljöförvaltningen i Stockholms stad har nyligen kartlagt barns tillgång till lekområden genom en speciell form av Geografiskt InformationsSystem (GIS) place syntax. Analysen möjliggör en kartläggning av faktiska gångavstånd från bostäder, förskole- och skolgårdar till lekområden och natur i alla kvarter och bostadsområden i Stockholm. Detta kan sedan ligga till grund för samhälls- och stadsplaneringen för att dels korrigera brister i befintlig miljö, och dels vid planeringen av ny bebyggelse. Resultatet visade på en generellt god tillgänglighet till lekområden för Stockholms barn, men att det finns stora skillnader beroende på situation och typ av område. I vuxens sällskap är tillgängligheten till lekområden god för de flesta barn. De allra flesta bostäder, förskolor och skolor har ett bra lekområde inom 200 meter. Barnens egen rörelsefrihet är dock mycket mer begränsad i staden, enligt Miljöförvaltningens rapport, speciellt till naturlek i innerstaden. Var vi ställer hus, drar vägar och anlägger parker avgör i grunden hur livsmiljön ter sig för barn. Viktigaste slutsatsen är att lekområden kan och måste planeras, trafiken regleras och barriärer överbryggas, enligt rapporten. Miljöförvaltningen hoppas att rapporten kommer bidra till att barnens tillgänglighet till lekområden förbättras och att framtida nybebyggelse alltid planeras med följande perspektiv: tillgänglighet till lekområden för barn med och utan vuxnas sällskap förekomst av trängsel och brukarkonflikter i lekområdena förskolors och grundskolors lokalisering grad och form av trafikseparering medel för trafikreglering utbudet av lekområden i park och natur utvecklingsmöjligheter för lek i park och natur. Miljöförvaltningen i Stockholms stad har kartlagt barns tillgång till lekområden. Bilden är från Årstaskogen. Ett antal rekommendationer till stadsplaneringen ges. Läs mer på: 37

39 Näridrottsplatsen vid Karl Johans torg i Majorna är en del av ett 3-årigt projekt med målet att skapa trygghet, inflytande och gemenskap för barn och ungdomar. Näridrottsplatsen i Majorna, Göteborg I Majorna/Kungsladugård i Göteborg har en näridrottsplats anlagts på Karl Johans torg som en del av ett projekt för att skapa en attraktiv mötesplats för barn och ungdomar. Behovet av förändring var stort i området på grund av tidigare omfattande nedskärningar, nedlagd fritidsgård och slitna anläggningar för idrott och rekreation. Med ungdomsprojektet som drivande kraft har relevanta aktörer samlats i en intresseförening vid namn Majornas samverkansförening (MSF). Detta ledde fram till en gemensam projektansökan om så kallade boinflyttandemedel för ett 3-årigt projekt med målet att skapa trygghet, inflytande och gemenskap i Majorna. I samverkansföreningens regi har ett allaktivitetshus öppnats och näridrottsplatsen består av konstgräsplan för bollspel, streetbasketplan, skateboardbana, parkytor samt en utomhusscen. Totalt satsade politiker och andra aktörer 4,2 miljoner kronor i projektet. Speciellt intressant med projektet är att initiativet och många av idéerna kom från ungdomarna och invånarna själva, säger Jesper Bryngelsson, projektledare för Ungdomsprojekt Majorna. Näridrottsplatsen i Majorna är ett bra exempel på hur man genom ett lokalt projekt kan sträva mot olika viktiga samhällsmål, exempelvis barns och ungdomars delaktighet och inflytande i samhällsplaneringen och att förbättra den byggda miljön för lek, spontanidrott och fysisk aktivitet. 38

40 Östersund Vinterparken Vinterparken i Östersund är ett exempel på hur man kan använda säsongsbetonad samhällsstruktur för att främja fysisk aktivitet hos barn och vuxna. Alla som uppskattar vintern i olika former har en fantastisk möjlighet i Vinterparken som mötesplats. Hit kan man komma med familjen för att fika, hyra långfärdsskridskor och längdskidor eller bara ge sig ut på en promenad. En bit ut på isen finns barnens verkliga eldorado Sveriges största skridskolek med olika stationer. Längre ut på Storsjön is tar ett stort spårsystem vid, med preparerade banor för långfärdsskridskor, skidspår och gångvägar som sträcker sig miltals över Storsjöns is. Hit söker sig alla som är sugna på lite äventyr, men också de som bara vill komma bort från folklivet en stund. Vinterparken har drivits i Östersund sedan Ursprungligen var det en idé som kom från näringslivet tillsammans med kommunen. Syftet var att lyfta vinterhalvåret i Östersund. Verksamheten stimulerar både till socialt umgänge och fysisk aktivitet och pågår från januari till april månad. Under helger och vinterlov sjuder det av liv i Vinterparken med aktiviteter som turer med häst och släde, workshops i isskulptering, vinterbad, skridskolopp och mycket annat. Vinterparken har sedan starten drivits av Storsjöyran AB, på uppdrag av Östersunds kommun. Vinterparken på Storsjöns is i Östersunds hamn är ett sätt att utgå från årstidernas olika förutsättningar för fysisk aktivitet. För mer information 39

Samhällsplanering för ett aktivt liv. fysisk aktivitet, byggd miljö och folkhälsa. Johan Faskunger

Samhällsplanering för ett aktivt liv. fysisk aktivitet, byggd miljö och folkhälsa. Johan Faskunger Samhällsplanering för ett aktivt liv fysisk aktivitet, byggd miljö och folkhälsa Johan Faskunger Samhällsplanering för ett aktivt liv fysisk aktivitet, byggd miljö och folkhälsa Johan Faskunger STATENS

Läs mer

Äldres miljöer för fysisk aktivitet. samhällsplanering för ökad fysisk aktivitet och ett hälsosamt åldrande. Anna Bergman Stamblewski

Äldres miljöer för fysisk aktivitet. samhällsplanering för ökad fysisk aktivitet och ett hälsosamt åldrande. Anna Bergman Stamblewski Äldres miljöer för fysisk aktivitet samhällsplanering för ökad fysisk aktivitet och ett hälsosamt åldrande Anna Bergman Stamblewski Äldres miljöer för fysisk aktivitet samhällsplanering för ökad fysisk

Läs mer

Grönområden för fler. en vägledning för bedömning av närhet och attraktivitet för bättre hälsa

Grönområden för fler. en vägledning för bedömning av närhet och attraktivitet för bättre hälsa Grönområden för fler en vägledning för bedömning av närhet och attraktivitet för bättre hälsa Grönområden för fler en vägledning för bedömning av närhet och attraktivitet för bättre hälsa STATENS FOLKHÄLSOINSTITUT,

Läs mer

Gör plats för barn och unga! En vägledning för planering, utformning och förvaltning av skolans och förskolans utemiljö

Gör plats för barn och unga! En vägledning för planering, utformning och förvaltning av skolans och förskolans utemiljö ! En vägledning för planering, utformning och förvaltning av skolans och förskolans utemiljö 2 ! En vägledning för planering, utformning och förvaltning av skolans och förskolans utemiljö Boverket och

Läs mer

Friskare, gladare och smartare med utomhuspedagogik?

Friskare, gladare och smartare med utomhuspedagogik? Friskare, gladare och smartare med utomhuspedagogik? En forskningsöversikt Helen Ekvall 2012 Göteborgs botaniska trädgård i samarbete med folkhälsokommitténs kansli i Västra Götalandsregionen En störning

Läs mer

Fysisk aktivitet på recept (FaR )

Fysisk aktivitet på recept (FaR ) Fysisk aktivitet på recept (FaR ) en vägledning för implementering Johan Faskunger Matti Leijon Agneta Ståhle Peter Lamming statens folkhälsoinstitut www.fhi.se Fysisk aktivitet på recept (FaR ) en vägledning

Läs mer

Var med och bestäm! Delaktighet och inflytande en förutsättning för hälsosamt åldrande. erfarenheter av hälsofrämjande arbete

Var med och bestäm! Delaktighet och inflytande en förutsättning för hälsosamt åldrande. erfarenheter av hälsofrämjande arbete Var med och bestäm! Delaktighet och inflytande en förutsättning för hälsosamt åldrande erfarenheter av hälsofrämjande arbete Var med och bestäm! Delaktighet och inflytande en förutsättning för hälsosamt

Läs mer

Gå ut min själ. Forskningsöversikt om hälsoeffekter av utevistelser i närnatur. Ebba Lisberg Jensen

Gå ut min själ. Forskningsöversikt om hälsoeffekter av utevistelser i närnatur. Ebba Lisberg Jensen Gå ut min själ Forskningsöversikt om hälsoeffekter av utevistelser i närnatur Ebba Lisberg Jensen Gå ut min själ Forskningsöversikt om hälsoeffekter av utevistelser i närnatur Ebba Lisberg Jensen statens

Läs mer

Hälsoutveckling och hälsofrämjande insatser på äldre dar

Hälsoutveckling och hälsofrämjande insatser på äldre dar Sammanfattning av Hälsoutveckling och hälsofrämjande insatser på äldre dar En kunskapssammanställning statens folkhälsoinstitut www.fhi.se Innehåll Blir vi friskare? 1 Olika faser i åldrandet 2 Fyra hörnpelare

Läs mer

Delaktighet på barns villkor? Monica Nordenfors

Delaktighet på barns villkor? Monica Nordenfors Delaktighet på barns villkor? Monica Nordenfors Innehåll Förord 5 Sammanfattning 7 Inledning 11 FN:s konvention om barnets rättigheter 15 Delaktighet 17 En lägesbeskrivning av barns delaktighet på kommunal

Läs mer

Det är aldrig för sent! Ett utbildningsmaterial om hälsosamt åldrande med fokus på möten, mat och aktivitet

Det är aldrig för sent! Ett utbildningsmaterial om hälsosamt åldrande med fokus på möten, mat och aktivitet Det är aldrig för sent! Ett utbildningsmaterial om hälsosamt åldrande med fokus på möten, mat och aktivitet STATENS FOLKHÄLSOINSTITUT, ÖSTERSUND 2010 Foto: PHOTOS.COM GRAFISK PRODUKTION: AB TYPOFORM Tryck:

Läs mer

Fysisk aktivitet och folkhälsa

Fysisk aktivitet och folkhälsa Fysisk aktivitet och folkhälsa liselotte schäfer elinder och johan faskunger (red) statens folkhälsoinstitut www.fhi.se Fysisk aktivitet och folkhälsa statens folkhälsoinstitut www.fhi.se statens folkhälsoinstitut

Läs mer

Den nyttiga utevistelsen?

Den nyttiga utevistelsen? Forskningsperspektiv på naturkontaktens betydelse för barns hälsa och miljöengagemang Fredrika Mårtensson Ebba Lisberg Jensen Margareta Söderström Johan Öhman rapport 6407 januari 2011 Forskningsperspektiv

Läs mer

Varför idrott och fysisk aktivitet är viktigt för barn och ungdom FAKTA OCH ARGUMENT

Varför idrott och fysisk aktivitet är viktigt för barn och ungdom FAKTA OCH ARGUMENT Varför idrott och fysisk aktivitet är viktigt för barn och ungdom FAKTA OCH ARGUMENT INNEHÅLL Inledning 3 17 Psykologiska aspekter Värdet av regelbunden idrott/fysisk aktivitet 4 19 Fysisk aktivitet och

Läs mer

Trafiksäkra staden. handbok för ett målinriktat kommunalt trafiksäkerhetsprogram

Trafiksäkra staden. handbok för ett målinriktat kommunalt trafiksäkerhetsprogram trast fördjupning Trafiksäkra staden handbok för ett målinriktat kommunalt trafiksäkerhetsprogram Sveriges Kommuner och Landsting 118 82 Stockholm Trafikverket 781 89 Borlänge ISBN: 978-91-7164-979-9 Sveriges

Läs mer

Det statliga sveket mot cyklisterna

Det statliga sveket mot cyklisterna Foto Krister Spolander Det statliga sveket mot cyklisterna Planer utan pengar är bara papper mellan pärmar Krister Spolander Det statliga sveket mot cyklisterna Planer utan pengar är bara papper mellan

Läs mer

FaR. Individanpassad skriftlig ordination av fysisk aktivitet

FaR. Individanpassad skriftlig ordination av fysisk aktivitet FaR Individanpassad skriftlig ordination av fysisk aktivitet FaR Individanpassad skriftlig ordination av fysisk aktivitet STATENS FOLKHÄLSOINSTITUT, Östersund 2011, R 2011:30 ISSN 1651-8624 ISBN 978-91-7257-908-8

Läs mer

Kartläggning av psykisk hälsa bland barn och unga

Kartläggning av psykisk hälsa bland barn och unga Kartläggning av psykisk hälsa bland barn och unga Resultat från den nationella totalundersökningen i årskurs 6 och 9 hösten 2009 Kartläggning av psykisk hälsa bland barn och unga Resultat från den nationella

Läs mer

hela staden argument för en grönblå stadsbyggnad Märit Jansson, Agneta Persson & Lisa Östman

hela staden argument för en grönblå stadsbyggnad Märit Jansson, Agneta Persson & Lisa Östman hela staden argument för en grönblå stadsbyggnad Märit Jansson, Agneta Persson & Lisa Östman stad & land nr 183 HELA STADEN argument för en grönblå stadsbyggnad Märit Jansson Agneta Persson & Lisa Östman

Läs mer

Nya verktyg för föräldrar

Nya verktyg för föräldrar Nya verktyg för föräldrar förslag till nya former av föräldrastöd Sven Bremberg (redaktör) statens folkhälsoinstitut www.fhi.se Nya verktyg för föräldrar förslag till nya former av föräldrastöd Sven Bremberg

Läs mer

Kan utomhuspedagogik stödja lärande och inkludering? Personer med intellektuella funktionsnedsättningar

Kan utomhuspedagogik stödja lärande och inkludering? Personer med intellektuella funktionsnedsättningar Kan utomhuspedagogik stödja lärande och inkludering? Personer med intellektuella funktionsnedsättningar Jane Brodin Professor em. i barn- och ungdomsvetenskap, Institutionen för barn- och ungdomsvetenskap,

Läs mer

Ut och lek! KREATIVA UTEMILJÖER FÖR BARN OCH UNGA. Petter Åkerblom

Ut och lek! KREATIVA UTEMILJÖER FÖR BARN OCH UNGA. Petter Åkerblom Ut och lek! KREATIVA UTEMILJÖER FÖR BARN OCH UNGA Petter Åkerblom MOVIUM RAPPORT 2:2006 Ut och lek! KREATIVA UTEMILJÖER FÖR BARN OCH UNGA Petter Åkerblom 1 Förord Lek, rörelsefrihet och trygghet nyckelord

Läs mer

Idrottspolitiskt program. Stockholms stad 2013 2017

Idrottspolitiskt program. Stockholms stad 2013 2017 Idrottspolitiskt program Stockholms stad 2013 2017 Idrottsstaden Stockholm Det är med stor glädje som vi nu kan presentera ett nytt idrottspolitiskt program för Stockholms stad. Samtliga partier står bakom

Läs mer

FOKUS10. En analys av ungas inflytande

FOKUS10. En analys av ungas inflytande FOKUS10 En analys av ungas inflytande FOKUS10 1 En analys av ungas inflytande Ungdomsstyrelsen är en myndighet som tar fram kunskap om ungas levnadsvillkor. Vi ger stöd till föreningsliv och kommuner

Läs mer

Barn & ungdomar med funktionsnedsättningar vill vara delaktiga i möten med samhällets stödsystem

Barn & ungdomar med funktionsnedsättningar vill vara delaktiga i möten med samhällets stödsystem En systematisk kunskapsöversikt Högskolan i Halmstad Sektionen för hälsa och samhälle Lyssna på mig! Barn & ungdomar med funktionsnedsättningar vill vara delaktiga i möten med samhällets stödsystem Ann-Marie

Läs mer

Åtgärder mot fetma. Nationell inventering av pågående studier/projekt avseende fysisk aktivitet och kost för att förebygga övervikt och fetma

Åtgärder mot fetma. Nationell inventering av pågående studier/projekt avseende fysisk aktivitet och kost för att förebygga övervikt och fetma Åtgärder mot fetma Nationell inventering av pågående studier/projekt avseende fysisk aktivitet och kost för att förebygga övervikt och fetma Lena V. Kallings statens folkhälsoinstitut www.fhi.se Åtgärder

Läs mer

Version för tryck 2014-08-01. Vård och omsorg i en ny tid

Version för tryck 2014-08-01. Vård och omsorg i en ny tid Vård och omsorg i en ny tid 1 Bakgrund Förbundsstyrelsen beslutade i maj 2012 att tillsätta en särskild arbetsgrupp för frågan om äldres vård och omsorg. Förbundsstyrelsens direktiv för gruppens arbete

Läs mer

SITTA ÄR DET NYA RÖKA

SITTA ÄR DET NYA RÖKA ANNA IWARSSON, FEBRUARI 2014 2014-02-20 Anna Iwarsson 1 EN DJUPARE HÄLSOKLYFTA Förr blev vi fysiskt trötta av vårt arbete. Idag blir vi mentalt utmattade av vår livsstil. Samtiden förändras och vi med

Läs mer

Vägval för framtiden

Vägval för framtiden RAPPORT NR 2 Vägval för framtiden UTMANINGAR FÖR DET KOMMUNALA UPPDRAGET MOT ÅR 2025 Vägval för framtiden 1 Vägval för framtiden 2 Förord Många av våra medlemmar - kommuner, landsting och regioner har

Läs mer

Riktlinjer för inkludering. att garantera tillgång till Utbildning för Alla

Riktlinjer för inkludering. att garantera tillgång till Utbildning för Alla Riktlinjer för inkludering att garantera tillgång till Utbildning för Alla Innehåll Det är en mänsklig rättighet att få gå i skolan! 5 "Inkludering" också inom svensk skola! 6 Konventionerna 6 Vad är

Läs mer