hela staden argument för en grönblå stadsbyggnad Märit Jansson, Agneta Persson & Lisa Östman

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "hela staden argument för en grönblå stadsbyggnad Märit Jansson, Agneta Persson & Lisa Östman"

Transkript

1 hela staden argument för en grönblå stadsbyggnad Märit Jansson, Agneta Persson & Lisa Östman

2

3 stad & land nr 183 HELA STADEN argument för en grönblå stadsbyggnad Märit Jansson Agneta Persson & Lisa Östman

4 PROJEKTGRUPP LUNDS KOMMUN Linda Birkedal, kommunkontoret, avdelningen för miljöstrategi, folkhälsa och säkerhet Lars Jacobsson, tekniska förvaltningen, park- och naturkontoret Agneta Persson, tekniska förvaltningen, park- och naturkontoret Lisa Östman, stadsbyggnadskontoret, planavdelningen STYRGRUPP I LUND Kommunstyrelsens miljö- och hälsoutskott MOVIUM SLU:S TANKESMEDJA FÖR HÅLLBAR STADSUTVECKLING Titti Olsson Anders Rasmusson SLU I ALNARP Märit Jansson Anders Kristoffersson stad & land nr 183 Projektrapport från Movium Partnerskap 2013 Movium och författaren Redaktör: Titti Olsson Omslagsfoto: Fredrik Jergmo Grafisk form och original: Fredrik Jergmo Tryck: Taberg Media Group, TMG Öresund AB, Malmö 2013 ISBN: ISSN:

5 Detta projekt är genomfört inom ramen för Movium Partnerskap. Movium Partnerskap erbjuder möjligheter för samarbete och erfarenhetsutbyte genom nätverksaktiviteter och samfinansierade forskningsprojekt. Nätverk bidrar till en process där bransch och forskare vid SLU delar omvärldsbevakning och inspirerar varandra i kreativa samtal om aktuella frågor. Anslutna användare i Movium Partnerskap deltar i valfritt antal nätverk och får Moviums samtliga prenumerationer, inklusive Movium Rådgivning. Nätverken träffas minst två gånger per år och leds av en ämneskunnig person. Efterfrågan från våra partner styr vilka nätverk vi har. Vid tryckningen av denna rapport erbjuder vi Stadsutveckling, Kyrkogård, Stadsträd och Park-gata-torg. Som partner kan man tillsammans med en forskare vid LTJ-fakulteten, SLU i Alnarp, löpande ansöka om finansiering för aktiviteter som kunskapssammanställningar, workshops m m. Som partner kan man också ansöka om medel för samfinansierade forskningsprojekt två gånger per år. 5

6 FÖRORD Lunds kommun är initiativtagare till partnerskapsprojektet Hela staden argument för en grönblå stadsbyggnad, där Lunds kommun, forskare vid SLU och Movium har samarbetat. Syftet med projektet har varit att ge en samlad och aktuell bild av de värden som är förknippade med en grönblå stadsbyggnad, värden som kan användas som grund för kvalificerade bedömningar vid planering, utformning och förvaltning av stadsmiljöer inte minst när det gäller förtätningsfrågor. Projektet har resulterat i en kunskapssammanställning som baseras på aktuella forskningsresultat främst vetenskapliga publikationer från de senaste åren. Kunskapssammanställningen visar att det finns belägg för att en grönblå stadsbyggnad är en hållbar, framtida stadsbyggnad. Här beskrivs några av de värden och funktioner som stadens gröna och blå element bidrar med för ekonomisk utveckling och produktion, för människors hälsa och livskvalitet, för stadens attraktivitet samt för att balansera klimatpåverkan såväl lokalt som globalt. Projektet har även resulterat i en tillämpning med exempel från Lund. Detta arbete har projektgruppen från Lunds kommun genomfört som en följd av Lunds miljöhandlingsprogram LundaEko. Resultatet har använts som ett underlag när LundaEko II har tagits fram under Materialet kommer även att användas som underlag för den nya fysiska planeringen, och vid kommande revidering av Lunds grönstruktur- och naturvårdsprogram. Dessa båda delar i partnerskapsprojektet har ställts samman och presenteras här i sin helhet som en Stad & Land-bok. Förutom denna bok har Movium gjort en kort och kärnfull argumentsamling där forskningsrönen koncentrerats under fem temarubriker. Både den och Stad & Land-boken finns att hämta som pdf på för kostnadsfri nedladdning. Projektet har finansierats av Lunds kommun och Movium Partnerskap samt av Region Skånes miljövårdsfond och projektet ERUF EKO. Projektgruppen har bestått av Linda Birkedal, Lars Jacobsson, Agneta Persson och Lisa Östman, Lunds kommun, Titti Olsson och Anders Rasmusson, Movium, samt Märit Jansson och Anders Kristoffersson, SLU i Alnarp. Ett stort tack riktas till Tim Delshammar och Ann-Mari Fransson vid SLU för värdefulla kommentarer i arbetet med kunskapssammanställningen. Alnarp maj 2013 Anders Rasmusson chef på Movium 6

7 INNEHÅLL KUNSKAPSSAMMANSTÄLLNING 10 SAMMANFATTNING 11 EKONOMI 11 HÄLSA 11 LIVSKVALITET 12 ATTRAKTIVITET 12 KLIMAT 13 SLUTSATSER OCH FRAMTIDA FORSKNING 13 INLEDNING 14 STADENS GRÖNA OCH BLÅ VÄRDEN 14 GRÖNA OCH BLÅ STADSELEMENT RISKERAR ATT UNDERVÄRDERAS 15 DET EKONOMISKA VÄRDET AV STADENS GRÖNA OCH BLÅ ELEMENT 16 AKTUELLT ARBETE FÖR HÅLLBAR STADSUTVECKLING 17 EKONOMI 18 HANDEL 18 FASTIGHETER 18 PRODUKTION 19 MARKNADSFÖRING 20 GRÖNA OCH BLÅ STADSBYGGNADSELEMENT SOM GYNNAR EKONOMIN 20 HÄLSA 21 EN SKARP HJÄRNA 21 EN SUND SJÄL 21 EN FRISK KROPP 22 ETT LÅNGT LIV 23 GRÖNA OCH BLÅ STADSBYGGNADSELEMENT SOM GYNNAR HÄLSA 24 LIVSKVALITET 25 TRYGGHET 25 KREATIVITET 26 UTVECKLING 26 MÖTEN 27 GRÖNA OCH BLÅ STADSBYGGNADSELEMENT SOM GER FÖRBÄTTRAD LIVSKVALITET 28 7

8 ATTRAKTIVITET 29 HÄR VILL JAG LEVA 29 HÄR VILL JAG JOBBA 30 HÄR VILL JAG VÄXA UPP 30 HIT VILL JAG KOMMA 31 GRÖNA OCH BLÅ STADSBYGGNADSELEMENT SOM ÖKAR STADENS ATTRAKTIVITET 31 KLIMAT 32 SMARTARE TJÄNSTER 32 STÖRRE VARIATION 33 BÄTTRE LUFT 34 MINDRE PÅVERKAN 35 GRÖNA OCH BLÅ STADSBYGGNADSELEMENT SOM FÖRBÄTTRAR KLIMATET 35 SLUTSATSER OCH FRAMTIDA FORSKNING 36 REFERENSER 37 INLEDNING 37 EKONOMI 38 HÄLSA 40 LIVSKVALITET 42 ATTRAKTIVITET 44 KLIMAT 45 SLUTSATSER OCH FRAMTIDA FORSKNING 48 SÅ HÄR HAR ARGUMENTEN TILLÄMPATS I LUND 50 INLEDNING 51 EXEMPLET LUND FÖRÄNDRING AV INNERSTADSKVARTER 54 KVARTERET GALTEN 54 FÖRVÄNTADE POSITIVA EFFEKTER AV AKTUELL FÖRÄNDRING 56 FÖRSLAGETS KONSEKVENSER UTIFRÅN ETT GRÖNBLÅTT STADSBYGGANDE 56 Ekonomi 56 Hälsa 56 Livskvalitet 56 Attraktivitet 56 Klimat 57 AKTUELLA FRÅGESTÄLLNINGAR 57 8

9 2. FRÅN INDUSTRI TILL BOSTÄDER I CENTRALT LÄGE 58 STADSDELEN MARGRETEDAL 58 FÖRVÄNTADE POSITIVA EFFEKTER AV AKTUELL FÖRÄNDRING 60 FÖRSLAGETS KONSEKVENSER UTIFRÅN ETT GRÖNBLÅTT STADSBYGGANDE 60 Ekonomi 60 Hälsa 60 Livskvalitet 60 Attraktivitet 60 Klimat 61 AKTUELLA FRÅGESTÄLLNINGAR FÖRTÄTNING AV 1960-TALSOMRÅDE 62 STADSDELEN NORRA FÄLADEN 62 FÖRVÄNTADE POSITIVA EFFEKTER AV FÖRÄNDRINGEN 64 FÖRSLAGETS KONSEKVENSER UTIFRÅN ETT GRÖNBLÅTT STADSBYGGANDE 64 Ekonomi 64 Hälsa 64 Livskvalitet 64 Attraktivitet 64 Klimat 65 AKTUELLA FRÅGESTÄLLNINGAR FRÅN INDUSTRI OCH VERKSAMHETER TILL BLANDAD STAD 66 ÖRESUNDSOMRÅDET 66 FÖRVÄNTADE POSITIVA EFFEKTER AV FÖRSLAGET 68 FÖRSLAGETS KONSEKVENSER UTIFRÅN ETT GRÖNBLÅTT STADSBYGGANDE 68 Ekonomi 68 Hälsa 68 Livskvalitet 68 Attraktivitet 68 Klimat 69 AKTUELLA FRÅGESTÄLLNINGAR 69 SLUTSATSER 70 FÖRKLARINGAR OCH BEGREPP 71 PARKSTANDARD I LUND 71 RÅD OCH RIKTLINJER FÖR LUNDS SKOLOR OCH FÖRSKOLOR, REFERENSER UTÖVER KUNSKAPSSAMMANSTÄLLNINGEN 72 9

10 KUNSKAPSSAMMANSTÄLLNING hela staden argument för en grönblå stadsbyggnad Märit Jansson 10

11 SAMMANFATTNING Idag bor allt fler i städer och tätorter. Det ställer nya krav på stadsutvecklingen och ökar behovet av kunskap och hållbara visioner för utveckling mot ekonomisk, ekologisk och social hållbarhet. Att det finns gröna och blå element i staden är en förutsättning för hållbar utveckling, men undervärderas ofta i planering, design och förvaltning. Viktiga värden riskeras när grönytor bebyggs och förtätas bort. Hållbar stadsutveckling kräver att se till kvaliteter, karaktärer, innehåll och möjligheter hos olika gröna och blå element i flera skalor. Ur vissa aspekter är ytornas storlek avgörande, men även små gröna och blå inslag i städerna ger positiva effekter. Andra aspekter talar för behovet av variation i parkmiljöer. Kombinationen av bebyggelse och grönska är värdefull och skapar närhet. Städernas gröna och blå element spelar en avgörande roll för att förverkliga till exempel riksdagens nationella miljö- och folkhälsomål. Andelen grönyta i svenska städer har minskat på senare år, och bebyggelsen har ökat. Svag lagstiftning, viljan att skapa täta städer och brist på kunskap om stadens grönska är några anledningar. Gröna och blå inslag i staden skapar strukturer och behöver inte stå i motsats till förtätning. Det finns också grönytor där nybyggnation inte gör att viktiga värden går förlorade och där det tvärtom kan innebära en kvalitetshöjning. Att göra ekonomiska beräkningar är ett sätt att påvisa och värna stadens gröna och blå element. Flera sådana ansatser har gjorts. Några av dem har inriktats mot hur värdet upplevs av människor, vilket är en viktig utgångspunkt. Det är dock svårt att göra heltäckande beräkningar av värdet, och svårare att räkna på sociala än ekologiska ekosystemtjänster. I den här kunskapssammanställningen beskrivs värden och funktioner som stadens gröna och blå element bidrar med samt vilka typer av miljöer som tillskrivs vilka värden. Syftet är att ge samlad och aktuell kunskap för kvalificerade resonemang vid planering, design och förvaltning. Den här sammanställningen utgår ifrån fem aspekter: ekonomi, hälsa, livskvalitet, attraktivitet och klimat, baserat på bredden av ekonomiska, sociala och ekologiska hållbarhetsaspekter. EKONOMI Stadens grönska genererar ekonomiska vinster på flera sätt. Den fysiska miljön kring affärer påverkar viljan att handla varor där. Människor är beredda att betala omkring tio procent mer för varor i affärsområden om där finns träd. Attraktiviteten syns i förhöjda fastighetsvärden och försäljningspriser på 6-20 procent kring vattendrag, parker och rekreationsområden med skog, något som leder till ökade skatteinkomster. Urban odling har stor betydelse i många länder, inte minst för jämställdhet och människors näringsintag. I Europa finns ett ökat intresse och potential för ökad produktion av mat och andra nyttogrödor i och omkring städer. Odlingsprodukter från svenska kolonilotter och hemträdgårdar motsvarar ett värde på omkring 3 miljarder kronor om året. Parker och träd spelar stor roll för städers marknadsföring av sin lokala identitet för att locka till sig företag, kvalificerad arbetskraft och turister. Många svenska städer och kommuner använder därför gröna och blå stadsbyggnadselement i sitt varumärkesbyggande. HÄLSA De gröna stadselementen bidrar på flera sätt till en friskare befolkning, vilket är positivt för samhällsekonomin. Vistelse i naturmiljöer förbättrar den mentala kontrollen, koncentrationsförmågan och hjärnans återhämtning. Det naturlika upplevs som mindre kravfyllt. Daglig aktivitet och rekreation i gröna miljöer har stor positiv effekt på mental hälsa 11

12 och hjärnkapacitet hos äldre. Utsikt mot naturliga element genom fönster ger sänkt blodtryck och minskad stress. Promenader i naturmiljöer har ännu bättre effekt. Natur nära bostaden ger människor möjligheter att finna favoritplatser och stärka sin mentala hälsa. Att bo nära grönytor och besöka dem ofta ger ökad upplevd hälsa och livskvalitet samt minskade stressproblem. Gräs, buskar och träd samt varierad naturlik miljö ger återhämtning. Välbefinnande påverkas särskilt av biologisk mångfald och miljöer som upplevs skyddande eller naturlika. Fysisk inaktivitet är ett stort och dyrt hälsoproblem som motverkas av mängden park och antalet funktioner i parkerna nära hemmet. Personer som bor nära grönområden med höga rekreationsvärden är mer nöjda med sitt bostadsområde och mer fysiskt aktiva, mindre stressade och mindre överviktiga än andra. Möjligheten att promenera är avgörande. Fysisk aktivitet utomhus tidigt i livet motverkar senare hälsoproblem och övervikt. Barn rör sig mer om de har tillgång till gröna lekmiljöer nära hemmet samt vegetation och terräng på förskolegården. Livslängden påverkas av möjligheter till utomhusvistelse genom livet. Gröna, promenadvänliga omgivningar nära hemmet främjar ett långt, aktivt liv, liksom friluftsliv och trädgårdsskötsel. LIVSKVALITET Många har staden som sitt livsutrymme. Faktorer som skapar en hög livskvalitet blir viktiga för att de ska trivas. Träd och gräs vid flerfamiljshus kan bidra till ett tryggare samhälle genom minskning av rädslan för brott, aggressivt beteende, mental trötthet, våld och annan brottslighet samt god grannsämja. Vegetation längs gator och vägar skapar säkrare trafikmiljöer. Att delta i utformning och skötsel av det gröna har stor betydelse. Att skapa gemensamma trädgårdar där människor tillsammans odlar och utvecklar stadens grönområden främjar kreativitet, lärande, självkänsla, social samvaro och hemkänsla. Tillgång till gröna miljöer kan vara avgörande för barns utveckling av motoriska och kognitiva färdigheter. Vegetation gör barn mer kreativa i sin lek och hjälper barn som har koncentrationssvårigheter. Gröna skolgårdar och odling ger förbättrade skolresultat, något som på sikt kan generera stora samhällsvinster. För att ha god effekt på barns utveckling behöver gröna miljöer finnas nära, såsom utanför fönstret, på skolgården och vid lekplatsen. Många av stadens gröna miljöer är gratis och tillgängliga för alla, vilket gör dem till mötesplatser som motverkar sociala klyftor och uppdelningar i samhället. De skapar social interaktion mellan grupper med olika etnicitet, socioekonomisk nivå och ålder. Tillräckligt stora gröna ytor med gräs och träd ökar sociala aktiviteter och kontakter i bostadsområden. ATTRAKTIVITET Gröna och blå element skapar en attraktiv stad för människor. Natur utanför fönstret, gångvägar i naturområden, vid träd eller vatten samt välskötta parker värderas mycket högt av boende. Brist på gröna omgivningar ses som ett problem. Stadens parker ger uttryck för trender i samhället och människor upplever städer med mycket grönyta och vatten som attraktiva och stadsmässiga. Utsikt mot gröna miljöer får kontorsanställda att trivas bättre på sina jobb, bli mer nöjda med sitt arbete och uppleva högre livskvalitet. Det skapar fördelar för deras arbetsgivare. Det attraktiva kontorsläget vid vacker och skuggande grönska syns i förhöjda hyresnivåer. Barnvänliga städer är attraktiva miljöer för alla. Lekplatser intill varierade grönområden används mer och upplevs som bättre än andra. Barn använder ofta naturområden intill bebyggelse, och närheten är därför viktig för vardagsleken. Unga använder gärna 12

13 parker om de passar deras behov. Gröna och blå inslag av hög kvalitet ger estetiska, historiska och rekreativa värden som gör staden attraktiv för turister. Grönområden i städer kan ge minskad biltrafik, mer cykeltransport och större rörelsefrihet för barn. Attraktiva parker inne i städerna kan innebära minskat behov av fritidsresor med bil. Träd och blommor längs gator uppskattas mycket. KLIMAT Stadens lokala klimat kan förbättras av grönområden och vattendrag. Grönytor kan bidra med många smarta och hållbara lösningar såsom filtrering av luften, minskade bullernivåer samt fördröjning och rening av regn- och avloppsvatten. Våtmarker har särskilt många funktioner. Många arter ger stabila ekosystem. Biologisk mångfald i staden gör att olika arter kan bevaras, särskilt i grönområden av hög kvalitet, tillräcklig storlek och med sammanhängande struktur. Även vegetationsklädda så kallade gröna tak kan utgöra habitat för en mängd arter. Biologisk mångfald ger också affektionsvärden och igenkänning. Grönska förbättrar städernas lokalklimat genom bättre luftkvalitet, lufttemperatur och vindklimat. Grönytor håller lägre temperatur än resten av stadsmiljön, vilket skapar en svag vind som ger temperaturutjämning, ökad luftcirkulation och förbättrad stadsluft. I urbana miljöer med låg andel grönyta kan temperaturen höjas till ett mycket dåligt lokalklimat som kan leda till dödsfall. Träd och grönytor nära byggnader samt gröna tak jämnar ut temperaturen lokalt och minskar behovet av uppvärmning och luftkonditionering. Globala klimatförändringar innebär höga ekonomiska kostnader. Stadens grönska kan reducera städernas bidrag till den globala uppvärmningen. Vegetation i städer kan genom fotosyntes, evapotranspiration och dämpad vindhastighet ge minskad energiförbrukning och klimatpåverkan. Stadsträd spelar en viktig roll och träd i grupp ökar dessutom varje träds effekt. SLUTSATSER OCH FRAMTIDA FORSKNING Grönska och vatten hör hemma i staden och är viktiga stadsbyggnadselement. Dessa behöver vara av olika karaktär och storlek, nära och tillgängliga för människor att besöka och engagera sig i, samt hålla god kvalitet. Mängden grönyta bör inte vara för liten. Trots en stor mängd forskningsresultat finns risk för att värdet av stadens gröna och blå element inte kan påvisas och hävdas vid planering, design och förvaltning. Kunskapen kan stärkas ytterligare inom flera områden för att få en tydligare helhetsbild av betydelsen av kvalitet och kvantitet hos gröna och blå stadselement. Det är angeläget att vidareutveckla verktyg för att kunna beskriva och utveckla en sådan helhetssyn, där ekonomiska argument kan vara en del. 13

14 INLEDNING Idag väljer allt fler att bo i städer och tätorter. Det urbana livet lockar människor i olika åldrar, och med skiftande bakgrund och förutsättningar under alla faser i livet. När städerna ska ge utrymme för fler ställs också nya krav på stadsutvecklingen. Behovet av hållbara visioner och kunskap ökar. Framtidens städer behöver utvecklas mot ekonomisk, ekologisk och social hållbarhet. De bör vara funktionsblandade med genomtänkt markanvändning. Där måste finnas förutsättningar för ekonomisk tillväxt, fungerande ekosystem och attraktiva livsmiljöer. Grönska och vatten i stadsmiljön står för många av dessa viktiga värden. Hur våra städer utvecklas framöver kommer att få mycket stor påverkan på hållbarheten ur olika aspekter. Samlad, relevant kunskap är därför viktigt som stöd för kvalificerade beslut kring stadsutveckling. STADENS GRÖNA OCH BLÅ VÄRDEN En viktig förutsättning för hållbarhet är att den byggda miljön innehåller grönområden, eftersom stadens gröna och blå element bidrar med en mängd helt avgörande värden och funktioner (Baycan-Levent et al., 2009; James et al., 2009). Dessa stadselement tillför staden och dess invånare resurser som skapar förutsättningar för en hållbar stadsutveckling ur samtliga hållbarhetsperspektiv och är därför en nyckelingrediens för urban hållbarhet (Chiesura, 2004, s. 137). Trots detta tas gröna och blå värden sällan tillräckligt mycket i beaktande vid planering, design och förvaltning av urbana miljöer (James et al., 2009). Urbana grönområden riskerar tvärtom att undervärderas i dessa viktiga processer (Pauleit, 2003). Att gröna miljöer dessutom fyller flera olika funktioner är ytterligare en aspekt som ofta missas i den fysiska planeringen (Lundgren Alm, 2003). Risken finns att viktiga värden försvinner för all framtid när grönytor bebyggs. För att undvika en sådan negativ och irreversibel utveckling är det avgörande att planeringen och den framtida stadsbyggnaden utgår ifrån aktuell och relevant kunskap om de värden som finns i stadens gröna och blå strukturer. Stadens gröna och blå element kan vara av många olika slag och kvalitet. Det gröna kan vara parker, trädgårdar, tätortsnära skog, bostadsgårdar, offentliga planteringar, gröna tak och väggar, urbana skogar, gatuträd, koloniområden, lekplatser, kyrkogårdar, gröna stigar, alléer, refuger, rondeller, idrottsanläggningar och ruderatmark. De blå elementen inkluderar exempelvis dammar, sjöar, våtmarker, diken, kanaler och åar. En utmaning i arbetet med den här rapporten har varit att försöka sammanställa vilka gröna och blå karaktärer som kan kopplas till vilka värden i stadsmiljön. Ur vissa aspekter kan det till exempel vara viktigt med naturlika inslag i staden. Att tala om stadens natur kan vara ett sätt att beskriva mer vilda vegetationskaraktärer. Det naturlika har särskilda kvaliteter som ofta uppskattas och värderas högt av människor (Tyrväinen et al., 2007). Men vad som upplevs vara naturlikt kan skilja sig mellan individer och en tydlig klassificering i natur och icke-natur är därför svår att göra (Kowarik, 2005). Även i vetenskaplig litteratur märks en otydlighet kring vilka gröna eller blå karaktärer som beskrivs eller studeras samt vad som kallas natur. Det finns starka samband mellan användning av friytor och dessa ytors värde för människor i den urbana miljön. Studier har visat att människors användning av grönområden i bebyggd miljö har ökat under de senaste decennierna (Florgård & Forsberg, 2006). Det visar på ett ökande behov. Människors bruk och uppfattning av grönområden påverkas negativt ifall områdena till exempel upplevs som missskötta eller skräpiga (Dunnet et al., 2002; Gobster, 2002). Samtidigt är det inte alltid som kvaliteten hos gröna miljöer avspeglas i hur mycket de besöks. Såväl karaktären hos stadens grönytor som deras storlek och avståndet till dem kan vara av stor bety- 14

15 delse för bruket (Grahn, 1991; Karsten, 2003; Kristensson, 2003). Att ha nära till stora grönytor som är varierade och rymmer många användningsområden är ofta en kvalitet i sig. Grönområden som innehåller flera olika parkkaraktärer (artrik, rofylld, rymd, viste, allmänning, samvaro, kultur/historia och vild) kan tillgodose behoven hos många olika individer (Grahn, 2005), där till exempel stressade individer föredrar vissa parkkaraktärer (Grahn & Stigsdotter, 2010). Även för ekologiska funktioner kan det vara viktigt att de gröna ytorna är tillräckligt stora eller sammanhängande för att till exempel olika arter ska kunna leva där (Millard, 2008). Många av de funktioner och tjänster som gröna och blå miljöer ger, bland annat dagvattenhantering, temperaturreglering och koldioxidupptag, försämras med minskade ytor då stadsmiljöer bebyggs tätt. I andra fall kan även små gröna inslag ha positiva effekter på stadsmiljön, då det finns ekologiska tjänster som kan maximeras på liten yta (Tratalos et al., 2007) och vissa hälsoeffekter skapas i små parkrum (Nordh et al., 2009). För många sociala funktioner, inte minst för barn och unga, är det däremot viktigt att finna gröna platser som inte är alltför begränsade till ytan (Karsten, 2003; Kristensson, 2003) eller färdigplanerade (Kylin, 2004). Hållbar stadsplanering handlar om att se till kvaliteter, variation, innehåll och möjligheter hos de gröna elementen, men samtidigt behövs en medvetenhet om att kvantitet i många fall är en kvalitet i sig. De gröna och blå elementens kvaliteter framträder i olika skalor, och det är viktigt att kunna resonera kring tillgång, nåbarhet och kvalitet. Sådana kvalificerade resonemang kräver kunskap om olika funktioner och perspektiv. GRÖNA OCH BLÅ STADSELEMENT RISKERAR ATT UNDERVÄRDERAS Vi vet idag att grönska är en oumbärlig del av stadsmiljön. Den tillför staden en mängd värden och funktioner samtidigt som den bebyggda stadsmiljön bidrar till att öka värdet av de gröna stadselementen. Det är alltså just samspelet mellan stadsmiljöns olika element som är värdefullt. Att kombinera bebyggelse med grönytor skapar dessutom mervärden eftersom det ger närhet till grönska och rekreation. Trots detta kan det vara svårt att hävda behovet av gröna och blå element när det kommer till konkreta val i planering, design och förvaltning. Genom plan- och bygglagen 1987 försvann de kvantitativa rekommendationerna knutna till behovet av grönska i den bebyggda miljön. Sedan dess har det istället varit upp till främst kommuner och byggföretag att i varje enskilt fall göra en tolkning av lagtextens ord om att ta hänsyn till behov av parker och andra grönområden samt lämpliga platser för lek, motion och annan utevistelse (PBL 2010:900). Mellan 1995 och 2000 minskade andelen grönyta (främst skogsmark ) i svenska städer, samtidigt som bebyggelsen ökade, en trend som är särskilt tydlig i storstäderna (SCB, 2003). Minskningen av andelen vegetation i svenska större städer fortsatte mellan 2000 och 2005, då mer än hälften av den mark som användes för förtätning var grönytor eller mark intill grönytor (SCB, 2010). Svag lagstiftning och viljan att skapa täta städer är några av faktorerna som ligger bakom. Dessutom saknas ofta kunskap om hur värdefulla urbana gröna miljöer faktiskt är, och om att satsningar på grönområden inte behöver stå i motsats till förtätning. Genomförandet av den täta, funktionsblandade staden som en hållbar vision har dock ofta inriktats mot att förtäta den bebyggda miljön med mer bebyggelse, inte sällan på grönytornas bekostnad. I många fall är en förtätning med grönska där gröna och blå inslag i staden utvecklas mer angelägen och värdefull. Gröna och blå strukturer kan inte betraktas som tomrum, eller som det obebyggda (Lövrie, 2003). Däremot finns naturligtvis ytor där förtätning med bebyggelse kan ske utan att viktiga värden går förlorade eller där det 15

16 tvärtom kan höja kvaliteten på kvarvarande parkrum. DET EKONOMISKA VÄRDET AV STADENS GRÖNA OCH BLÅ ELEMENT Ett sätt att hantera och belysa de många olika gröna och blå värden som finns och kan skapas eller återskapas i urbana miljöer är att använda ekonomiska modeller och beräkningar. Kanske kan det till och med vara möjligt att göra beräkningar av grönskans värden och att göra det i ekonomiska termer. Det har gjorts flera ansatser att beräkna dessa ekonomiska värden, något som har visat sig innebära stora utmaningar (Miller, 1997; Bolund & Hunhammar, 1999; Wolf, 2004; Boyd, 2007; Choumert & Salanié, 2008; TEEB, 2010a). Beräkningarna har dessutom utgått ifrån skilda perspektiv och frågeställningar, vilket gör det svårt att få en helhetsbild av gröna och blå värden som sådana, samt deras värden i ett urbant perspektiv. Några av de metoder som har prövats har inriktats på värdet så som det upplevs eller uppskattas av människor. Dessa metoder har antingen varit direkta, som att mäta hur mycket en person är beredd att betala eller ge upp för att få tillgång till grönområden, eller att välja mellan olika möjliga alternativ till grönområden, innehåll och pris. Andra metoder kan beskrivas som indirekta, som att undersöka hur mycket pengar människor lägger på transporter till, eller boende nära, grönområden (Choumert & Salanié, 2008). Enligt Chiesura (2004) är människors behov och uppfattningar viktiga utgångspunkter för att värdesätta gröna stadselement, samtidigt som det finns skillnader mellan individer (López-Mosquera & Sánches, 2011) och kulturer (Özguner, 2011). Choumert och Salanié (2008) utgår till stor del ifrån människors uppfattningar när de delar in det totala ekonomiska värdet av urbana grönområden i två kategorier: värden kopplade till bruk samt till ickebruk. Värden kopplade till bruk handlar om det som människor på ett tydligt sätt kan dra nytta av. Dessa värden innefattar direkt nytta, såsom hälsa och rekreation, och indirekt nytta, till exempel miljövärden, samt alternativa värden, såsom framtida potentiella besök. Värden kopplade till icke-bruk berör främst gröna miljöer av särskild historisk betydelse. Där inkluderas nytta för framtida generationer och filantropiska värden, såsom vetskapen om att värden bevaras för framtida behov. Problematiken kring att beräkna ekonomiska värden hos gröna och blå element ligger till stor del i att investerade resurser och vinst sällan är direkt kopplade till varandra. Resurser som satsas på grönblå stadsbyggnad resulterar i en mängd goda effekter för ekonomin, men kan sällan redovisas som intäkter. Boyd (2007) ser svårigheten i att beräkna värdet av natur som kopplad till avsaknaden av vanliga mått inom ekonomiområdet, såsom marknadsbaserade resultat och prissättning. Det kan därför ta lång tid att utveckla sätt att beräkna naturens sociala värden. Däremot, menar Boyd (2007), går det lättare att redan idag beräkna värdet av de ekosystemtjänster som är mer ekologiska. Ekosystemtjänster (ofta uppdelade i reglerande, stödjande, försörjande och kulturella) kan beskrivas som alla de aspekter av naturen eller ekosystemen som människor på olika sätt kan dra nytta av. Värdet av ekosystem och biodiversitet var ämnet för FN-studien The Economics of Ecosystems and Biodiversity (TEEB, 2010a) som syftade till att sätta pris på jordens natur för att öka förståelsen för de enorma värden som varje år försvinner då natur skövlas. Andra studier har inriktats på värden som riskeras genom till exempel global uppvärmning (Tol, 2008), eller på att beräkna det sammantagna värdet av ett eller flera träd (McPherson, 2007; Nowak et al., 2008). Ett verktyg som har utvecklats för att beräkna just träds ekonomiska värden utifrån 16

17 främst tekniska aspekter är i-tree (www.itreetools. org). Nowak et al. (2002) har också använt sig av kompensationsvärdet, om stadsträden i USA skulle ersättas ekonomiskt, och beräknat det till 2 biljoner dollar. Flera svenska kommuner har gjort beräkningar av miljöskuld och miljökapital (www.skl.se). Det finns också metoder för att sätta värde på effekter av förändringar som är av social karaktär, till exempel SROI (Social return on investment) som sätter värde på bland annat ökade självförtroenden och trygghet (www.sroi.se). Breda ansatser behövs för att beräkningarna inte ska bli alltför missvisande. Ett sådant försök som har gjorts gick ut på att sammanställa värdet av parker och friytor på hela Long Island, New York, utifrån en mängd variabler. Det totala årliga värdet beräknades då vara 2,74 miljarder dollar (The Trust for Public Land, 2010). AKTUELLT ARBETE FÖR HÅLLBAR STADSUTVECKLING Det nationella arbetet för att skapa ett hållbart samhälle finns utstakat i ett antal miljö- och folkhälsomål som har antagits av riksdagen. Även i lagstiftningen, främst Plan- och bygglagen samt Miljöbalken, betonas betydelsen av urbana grönområden. Det är av stor vikt att betydelsen av ekosystemtjänster och deras värden genomsyrar arbete och beslutsprocesser på en lokal nivå (TEEB, 2010b), inte minst i svenska kommuner. Riksdagen har antagit 16 nationella miljömål, varav 15 antogs 1999 och det 16:e, om ett rikt växtoch djurliv (biologisk mångfald), Flera av miljömålen rör den urbana miljön och kan uppnås genom att utveckla städernas grönområden, däribland målen Begränsad klimatpåverkan som berör utsläpp av växthusgaser, Frisk luft som handlar om luftföroreningar och God bebyggd miljö som bland annat rör planering av grönstruktur och vatten. Städernas gröna element är på många sätt avgörande för att dessa miljömål ska kunna förverkligas. År 2009 hade bara 16 procent av Sveriges kommuner ett kommunomfattande grönstrukturprogram eller liknande, och ungefär lika många hade program för en del av kommunen. Därtill hade 11 procent av kommunerna påbörjat arbetet med att ta fram sådana strategiska dokument. Det finns med andra ord ett stort behov av fortsatt arbete för att få kommunernas planeringsarbete att bidra till att miljömålen nås (Miljömålsportalen, 2010). Det finns dessutom 11 svenska folkhälsomål, eller målområden för folkhälsan, antagna Där ingår bland annat Delaktighet och inflytande i samhället, Trygga och goda uppväxtvillkor, Ökad hälsa i arbetslivet, Sunda och säkra miljöer och produkter och Ökad fysisk aktivitet, faktorer som alla främjas genom satsningar på gröna stadsmiljöer. Det övergripande målet med folkhälsomålen är att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen (Statens folkhälsoinstitut, 2009). Just offentlig grönska har stor potential att fungera som hälsofrämjande för en omfattande del av befolkningen, eftersom den ger lika förutsättningar för människors hälsa oberoende av till exempel social och ekonomisk status. 17

18 EKONOMI Stadens grönska har flera värden och funktioner som indirekt ger upphov till ekonomiska vinster och besparingar. Det kommer såväl privatpersoner och privata företag som samhället i stort till godo. Flera av de gröna och blå inslagen i stadsmiljön genererar dessutom pengar på ett mer direkt sätt genom att skapa goda förutsättningar för lokal handel, höjda fastighetsvärden och möjligheter till odling och produktion av nyttogrödor. De utgör också viktiga utgångspunkter för städer och kommuner i deras marknadsföring. HANDEL Hur den fysiska miljön kring affärer och handelsområden är utformad påverkar konsumenters vilja att handla varor där. Närhet till friytor, parker och rekreationsmöjligheter kan vara lönsamma eftersom människor uppskattar att handla i gröna shoppingmiljöer. De som gör sina inköp där det finns träd är enligt en studie beredda att betala omkring tio procent mer för varorna än när de köper dem i liknande områden utan träd (Wolf, 2003). Vid en studie från 2009 av små, lokala och serviceinriktade shoppingområden i USA var stora träd särskilt populära inslag, liksom annan vegetation tillsammans med träd. Viljan att handla påverkades även av hur välskötta de gröna inslagen upplevdes vara. Där människor tyckte att miljön var tilltalande var de enligt studien beredda att betala i snitt 8,8 procent mer för sina varor än på andra ställen (Wolf, 2009). Gatuträd och grönytor vid affärer och verksamheter påverkar både kunder och företag. I centralt belägna affärsdistrikt i städer uppskattas vegetation såsom gatuträd, gärna i kombination med häckar och blomsterplanteringar, både av dem som arbetar där och av dem som bor i närheten. De som är boende och därmed potentiella kunder har visat sig vara ännu mer positiva till de gröna shoppinggatorna än vad affärsinnehavarna är (Wolf, 2004). Det finns dock många företag och verksamheter som lockas av gröna kvaliteter i omgivningarna. I en amerikansk studie av företag som valt att flytta sin verksamhet till eller inom Colorado angav många, över en fjärdedel av de mindre företagen, just närhet till grönytor och rekreationsmöjligheter som den allra främsta anledningen till flytten (Crompton et al., 1997). Det kan finnas flera anledningar till att gröna element påverkar handeln. Vikten av att kombinera kommersiella miljöer med grönska kopplas både till människors ökade vilja att betala, och till att dessa miljöer uppfattas som vackra och positiva för den mentala hälsan, något som pekar mot att grön design vid affärer och affärsområden är något som bör utvecklas vidare (Joye et al., 2010). Träd är ett element som kan ge stor påverkan på atmosfären hos ett affärsområde eller en shoppinggata, och som ofta är något av det första som möter en besökare och potentiell kund (Wolf, 2005). gröna och blå element: välskötta gröna inslag med träd invid butiker och shoppingområden. FASTIGHETER Attraktiviteten hos det gröna i staden syns bland annat i att fastighetsvärden kring parker ligger högre än på andra platser. Ökade fastighetsvärden är dessutom positivt, bland annat eftersom det leder till ökade skatteinkomster (Harnik & Welle, 2009). Flera studier har inriktats på att försöka kvantifiera värdet genom att studera just priserna på hus och lägenheter i förhållande till läget vid parker och vatten. Resultaten har varierat något, men att de gröna inslagen i staden har stor positiv effekt på fastighetspriser har de flesta funnit. Några studier har visat just komplexiteten i fenomenet. Tyrväinen (1997) fann förhöjda försäljningspriser på lägenheter i Joensuu, Finland, i närheten av vattendrag och rekreationsområden med skog. Även den totala mängden skogsklädd yta inom ett 18

19 bostadsområde hade positiv påverkan på lägenhetspriserna. Däremot var resultaten inte lika tydliga när det gällde effekten av små skogsparker (Tyrväinen, 1997). I Guangzho i Kina visade sig effekten med höjda priser på lägenheter främst vara kopplad till utsikt mot grönområden samt närhet till vatten (Jim & Chen, 2006). I en studie av tre nederländska städer låg priserna på småhus med direkt närhet till parker mellan sex och åtta procent högre, och nära vattenytor mellan sju och elva procent högre, i jämförelse med motsvarande hus på andra platser (Luttik, 2000). Men det kan vara så att värdet på fastigheter i vissa fall påverkas ännu mer. En sammanställning av amerikansk forskning pekar mot att det attraktiva läget intill parker av hög kvalitet ofta förhöjer fastighetsvärden med så mycket som 20 procent (Crompton, 2005). Förändrad tillgång på grönyta kan påverka fastighetsvärden eftersom människor kan vara bredda att betala mer för att bo nära parker om tillgången är dålig (Crompton, 2005). Att attraktivitetsvärdet hos stadens grönområden tycks vara stigande kan därför tyda på att den minskade tillgången på grönyta i städerna har skapat en brist. Lerner & Poole (1999) beskriver till exempel en studie från Denver i USA, där andelen som var beredda att betala mer för att bo nära parker och andra gröna områden ökade markant, från 16 till 48 procent, mellan åren 1980 och När många är beredda att betala mer för att bo och bygga nära och i grönytor kan det paradoxalt nog finnas en risk för att dessa ytor byggs bort. Istället kan politiker och planerare använda kunskapen om det grönas påverkan på fastighetsvärden för att behålla de gröna värdena och därigenom skapa en bättre ekonomisk situation. En undersökning av städer i USA visade att urbana skogar efterfrågas mer i rikare områden, där människor också har möjlighet att satsa på grönområden (Zhu & Zhang, 2008). Men enligt en amerikansk studie ökar värdet minst tre gånger mer på bostadsmark nära permanenta friytor, än på bostadsmark nära ytor som på sikt ska bebyggas (Geoghegan, 2002). gröna och blå element: välskötta parker och vackra vattenytor intill bostadsfastigheter. PRODUKTION Urban odling har blivit en allt vanligare företeelse, ett fenomen som spelar stor roll för matproduktion, ekonomi och rättvisa i många delar av världen, och som är på frammarsch även i Sverige. Att odla och producera mat och annan biomassa i städer kan få stor betydelse i en hållbar stadsutveckling, inte minst för att cirkulera stadens avfall. Van Leeuwen et al. (2009) identifierar urban odling och stadsjordbruk som viktiga i framtiden när städernas grönområden kommer att behöva bli alltmer multifunktionella för att möta såväl ekonomiska som sociala behov, samt uppnå ekologisk hållbarhet. Att kunna odla i stadsmiljö har visat sig ha stor betydelse i många länder. Studier i Botswana och Zimbabwe pekar på eventuellt ökade möjligheter för kvinnor samt ökad jämställdhet genom urban odling (Hovorka, 2006a; 2006b). Exempel från en studie i Kampala i Uganda visar att urban odling där har ett positivt samband med små barns näringsupptag och utveckling (Maxwell et al., 1998). En amerikansk studie har visat att positiva effekter på människors näringsintag kan uppnås även i västvärlden, eftersom personer i hushåll där någon deltar i områdesgemensam urban odling äter frukt och grönsaker betydligt oftare än andra (Alaimo et al., 2008). I Europa är omfattningen av den urbana odlingen ännu relativt liten, men ämnet har blivit alltmer aktuellt och angeläget även i västvärlden (Campbell, 2009). Fenomenet märks inte minst genom att globala rörelser som gerillaodling guerrilla gardening har dykt upp i Sverige på senare år. Grupperingar som till exempel Mykorrhiza, som finns i Malmö 19

20 och Stockholm, har fått mycket uppmärksamhet och visar på det aktuella behovet av att odla i staden. Genom att odla mat lokalt vill Mykorrhiza arbeta aktivt för förbättrad miljö, hälsa och global solidaritet (www.mykorrhiza.se). Fritidsodling på kolonilotter och i hemträdgårdar bidrar redan idag till stadens biologiska mångfald och har dessutom ett mer direkt ekonomiskt värde. Det som produceras i fritidsodlingar i Sverige varje år (bland annat ca ton potatis, ton grönsaker och ton frukt och bär) motsvarar ett värde på omkring 2,7 miljarder kronor (Björkman, 2001). Fritidsodling kan idag ske på omkring ha i Sverige, vilket skulle kunna räcka för att producera grönsaker i storleksordningen 10 miljoner ton. Det räcker som vegankost till ungefär 4 miljoner vuxna människor. Det är dessutom möjligt att odla upp till exempel parkmark och därigenom kunna producera livsmedel till totalt 5 miljoner människor (Andersson et al., 2008). Att upplåta land för urban odling kan dessutom vara en mycket god affär för markägare. Efterfrågan på odlingsmöjligheter i staden har i till exempel Tokyo gjort så att många är beredda att betala motsvarande tiotusentals kronor varje år för att få tillgång till land och hjälp från lokala markägare för att odla. Det ger markägarna möjlighet att låta odlingen fortgå och dessutom öka lönsamheten jämfört med vid traditionell jordbruksproduktion (Yokohari, M., föreläsning, ). Det finns en stor potential för produktion även av andra nyttogrödor än mat i och omkring städer. Ett sådant exempel är energigrödor, till exempel stubbskottsskog, som också samtidigt kan ha sociala värden (Busse Nielsen & Møller, 2008). Att producera bioenergi genom odling kan skapa arbetstillfällen och ekonomisk utveckling, enligt en studie i södra USA (English et al., 2006). gröna och blå element: möjligheter till odling av mat eller andra nyttogrödor. MARKNADSFÖRING Gröna stadsbyggnadselement spelar stor roll för så kallad city branding eller place branding, det vill säga städers eller regioners marknadsföring av sin lokala identitet (Erickson & Roberts, 1997). Genom att marknadsföra en stad kan man göra den känd som attraktiv och därigenom locka till sig exempelvis företag, kvalificerad arbetskraft och turister. Det är ofta de offentliga rummen som gör staden attraktiv. Många svenska städer och kommuner använder därför en grön image i sitt varumärkesbyggande. Lövrie (2003) nämner en hel rad städer som vill kalla sig parkernas stad : Borås, Enköping, Malmö, Norrköping, Söderhamn och Örebro. Andra anspelar på gröna element såsom trädgårdar, träd eller gräs i sina slogans, däribland Göteborg, Katrineholm, Ronneby, Tidaholm, Trelleborg, Umeå och Åtvidaberg. Marknadsföringen av städer är idag ofta sammankopplad med omvandling av gamla industriområden, där man satsar på att utveckla kontakten med vatten och skapa olika arrangemang i den offentliga miljön. Att marknadsföra även städernas grönområden kan vara en lönsam investering, enligt resultaten från en satsning i Toronto i Canada (Dodds & Joppe, 2001). gröna och blå element: vackra, representativa parker och vattenytor. GRÖNA OCH BLÅ STADSBYGGNADS- ELEMENT SOM GYNNAR EKONOMIN välskötta gröna miljöer med träd intill butiker och shoppingområden. vackra och representativa parker och vattenytor. möjligheter till odling av mat eller andra nyttogrödor. 20

21 HÄLSA God folkhälsa är ett avgörande kriterium för att skapa hållbarhet (McMichael, 2006). Kunskapen om naturens positiva effekter på människors fysiska och psykiska hälsa har funnits länge (Ward Thompson, 2011). Trots det fick Roger S. Ulrich stor uppmärksamhet när han på 1980-talet publicerade bevis för att sjukhuspatienter med fönsterutsikt mot träd återhämtade sig snabbare och behövde mindre smärtlindring än de med utsikt mot en tegelmur (Ulrich, 1984). De gröna stadselementen skapar möjligheter för psykisk återhämtning, minskad stress och ökad fysisk aktivitet. Det gör människor friskare, ökar livslängden och skapar en bättre samhällsekonomi. EN SKARP HJÄRNA Vistelse i miljöer med inslag av natur är, till skillnad från vistelse i urbana miljöer med brist på grönska, av stort värde för hjärnans återhämtning. Promenader i naturmiljö, till exempel i parker med träd som erbjuder skydd från stadens hektiska liv, ger bland annat förbättrad koncentrationsförmåga och ökad mental kontroll (Berman et al., 2008). Det kan vara avgörande för att till exempel kunna arbeta effektivt. På så sätt hänger prestationsförmåga och därmed även ekonomi ihop med tillgången på gröna inslag i stadsmiljön. Ur vissa aspekter är just de naturlika miljöerna, där människans påverkan inte är framträdande, av särskild betydelse för människors mentala hälsa (Hartig et al., 2003). Naturlika gröna miljöer är viktiga för att hjärnan ska kunna återhämta sig från mental trötthet orsakad av ansträngande informationshantering (Kaplan, 1995). Det gäller framför allt vid behov av återhämtning och rehabilitering efter kriser eller stress, eftersom det naturlika upplevs som mindre kravfyllt än till exempel en trädgård (Ottosson, 2001). En liten daglig dos upplevelse av gröna miljöer genom aktiviteter som promenader, trädgårdsarbete, cykling, fiske, båtturer, ridning och odling har stor positiv effekt på människors sinnesstämning. Det går bland annat att mäta förbättrad mental hälsa och förhöjt självförtroende som en följd av aktivitet i naturmiljöer. Detta innebär en enorm potential för individen såväl som besparingar för samhället genom minskade kostnader för behandling av mental ohälsa (Barton & Pretty, 2010). Koncentrationsförmågan hos äldre (67-97 år) visade sig i en studie vara högre efter en timmes återhämtning i en trädgårdsmiljö än efter lika lång återhämtning i en trivsam inomhusmiljö (Ottosson & Grahn, 2005). Även på sikt påverkas hjärnkapaciteten hos äldre av tillgången på gröna miljöer där de kan promenera, eftersom den naturliga krympningen av hjärnan med hög ålder tycks bli mindre för den som är fysiskt aktiv. En studie av Erickson et al. (2010), omfattande 299 personer med snittåldern 78 år, visade ett tydligt samband mellan hur långt de promenerade varje vecka och hur mycket grå hjärnsubstans och därmed hur hög kognitiv kapacitet de hade kvar vid en uppföljning efter nio år. gröna och blå element: naturlik miljö, grön miljö som ger möjligheter till aktiviteter, till exempel promenad, cykling, trädgårdsarbete och fiske. EN SUND SJÄL Psykisk ohälsa är ett enormt problem som innebär höga kostnader, kostnader som skulle kunna reduceras om potentialen hos stadens gröna element togs bättre till vara. Stressrelaterade sjukdomar, såsom depression, utgör en stor andel av sjukdomstillstånden i världen (WHO, 2004). I Europa lider till exempel över 33 miljoner människor av allvarlig depression (WHO, 2003). Att från ett fönster ha utsikt mot naturliga element, såsom träd och vattendrag, sänker blodtrycket och minskar den upplevda stressen. Promenader i naturmiljöer har ännu bättre effekt än utsikt (Hartig et al., 2003). Inslag av natur och gröna element i 21

22 närheten av bostaden, till exempel i form av parker, skogsområden och stränder, ger möjligheter för människor att finna favoritplatser, något som uppfattas som positivt för den egna mentala hälsan (Korpela & Ylén, 2007). Stadens gröna inslag uppfattas också som värdefulla för den psykiska återhämtningen, och bör därför ses som ett viktigt element i hållbar stadsbyggnad (van den Berg et al., 2007). I en dansk studie konstaterades att den som bor mer än en kilometer från närmaste grönyta upplever sig ha sämre hälsa och sämre hälsorelaterad livskvalitet än den som bor närmare. Har man 300 meter eller mindre till det gröna upplever man stress i lägre grad än om man bor längre ifrån (Stigsdotter et al., 2010). Eftersom användningen av grönytor minskar redan med avstånd på meter är tillgången på natur och park där människor bor och vistas särskilt viktig för att minska de stressrelaterade sjukdomarna (Grahn & Stigsdotter, 2003; Nielsen & Hansen, 2006). Ju oftare de gröna miljöerna besöks, desto mindre blir den upplevda stressen och förekomsten av stressrelaterade sjukdomar (Grahn & Stigsdotter, 2003). Minskad stress genom god tillgång till grönska i staden leder på så sätt till stora positiva effekter både på individnivå och för hela samhällsekonomin. Restorativa återhämtande kvaliteter i stadens parker återfinns främst där det finns gräs, buskar och träd, samt en varierad naturlik miljö. Större parker innehåller som regel fler möjligheter att hitta dessa kvaliteter än mindre, men även små stadsparker kan vara restorativa (Nordh et al., 2009). Några karaktärer hos stadens gröna inslag tycks vara särskilt värdefulla för den mentala hälsan. Människors välbefinnande kan påverkas av den biologiska mångfalden, eftersom stor artrikedom har visat sig ha positiva effekter på den psykiska hälsan (Fuller et al., 2007). För att människor ska kunna återhämta sig från stress och hålla sig mentalt friska har även Grahn & Stigsdotter (2010) funnit att utemiljöer med karaktärer som upplevs vara artrika är särskilt viktiga, liksom miljöer som känns skyddande (karaktären kallad viste eller refuge), eller som är naturlika. gröna och blå element: bostadsnära (inom ca 200 m) grön miljö, som är antingen artrik, naturlik eller skyddande. EN FRISK KROPP Människor som bor i urbana områden med god tillgång på grönområden är friskare än de som har sämre tillgång. De är till och med friskare än de som bor på landet (de Vries et al., 2003). Ju mer grönyta människor i urbana miljöer har tillgång till där de bor, desto friskare upplever de själva att de är, något som bör beaktas i den fysiska planeringen (Maas et al., 2006). Det går också att se att ohälsa och sjukdomsfrekvens generellt sett är lägre i områden med god tillgång på grönska jämfört med i stadsmiljöer där grönområden inte finns i samma utsträckning (Maas et al., 2009). Lägre sjukdomsfrekvens innebär stora vinster för både samhället och individen genom minskad sjukfrånvaro och lägre sjukvårdskostnader. Det finns direkta kopplingar mellan aktiviteter i stadens gröna miljöer och fysiska hälsoeffekter hos människor (Pretty et al., 2006). Fysisk inaktivitet är ett av de största hälsoproblemen vi har idag. Stillasittande beräknas orsaka omkring 1,9 miljoner förtida dödsfall om året i världen (WHO, 2002), vilket innebär höga samhällskostnader. Bara i Storbritannien beräknas fysisk inaktivitet kosta över 1 miljard brittiska pund per år och vara direkt orsak till 3 procent av dödsfallen i landet (Allender et al., 2007). Flera studier pekar mot att närhet till parker av god kvalitet är avgörande för människors fysiska aktivitet, även om det också finns undantag (Hillsdon et al., 2006). En forskningsstudie i Skåne har visat att personer som bor nära grönområden som bedöms ha höga rekreationsvärden är mer nöjda med sitt bostadsområde och ägnar mer tid åt fysisk aktivitet 22

23 än andra (Björk et al., 2008). I en kanadensisk studie visade det sig att mängden park nära hemmet direkt påverkade mängden fysisk aktivitet, ett samband som var särskilt tydligt bland kvinnor och unga personer (Kaczynski et al., 2009). Enligt en finsk studie använder människor gärna gröna områden nära bostaden för fysisk aktivitet, såsom promenader, cykling och jogging, men mängden grönyta och närheten till den avgör hur ofta människor använder den i rekreativt syfte (Neuvonen et al., 2007). Resultaten från en australiensisk studie pekade mot att närhet till attraktiva allmänna ytor där flera funktioner kan samsas, till exempel i större parker, ökar sannolikheten för att människor får motion genom promenader (Giles-Corti et al., 2005). En dansk studie visade att tillgång till en trädgård eller närhet till grönområden från hemmet kan kopplas till mindre stress och mindre problem med övervikt. Samtidigt visade studien att hälsoeffekterna antagligen inte bara beror på besök i dessa gröna miljöer, utan att områden med god tillgång till gröna ytor sannolikt fungerar bättre för utomhusaktiviteter och hälsosamma transporter även utanför själva grönområdena (Nielsen & Hansen, 2007). Grönområden bör sammanfattningsvis finnas nära platser där människor bor och vistas, vara av hög kvalitet samt vara tillräckligt stora för att ge rum för flera funktioner för att öka den fysiska aktiviteten och hälsonivån. En sammanfattning av forskningsläget av Jackson (2003) pekar på lösningar för att skapa en urban miljö som främjar människors hälsa genom ökat samarbete mellan olika kunskapsområden i planering och design, genom att låta invånarna få vara med och skapa sin stadsmiljö. Grönområden som både är tillgängliga fysiskt där möjligheten att promenera är avgörande och som kan upplevas visuellt, verkar vara av allra största vikt för att skapa hälsosamma stadsmiljöer. Sådana miljöer ökar också människors motionerande (Jackson, 2003). Då fysisk aktivitet utomhus tidigt i livet motverkar övervikt och andra hälsoproblem, som kan innebära höga kostnader för samhället och individen även högre upp i åldrarna (Kuh & Cooper, 1992), är det av särskild vikt att just barn ges goda möjligheter till motion. Barn som kommer ut och leker i gröna miljöer kommer till exempel med större sannolikhet att besöka liknande platser även som vuxna (Ward Thompson et al., 2008). Barns hälsa påverkas mycket av hur städer de bor i är utformade och vilken tillgång de har till grönområden och lekplatser. I urbana miljöer i tättbefolkade områden minskar risken för att barn blir överviktiga om de har tillgång till mycket vegetation nära hemmet (Liu et al., 2007). God tillgång till exempelvis parker med skuggande vegetation och lekplatser ökar barns vardagsmotion (Timpiero et al., 2008). En parklekplats inom en kilometer från hemmet innebär fem gånger större sannolikhet att ett barn har en hälsosam vikt än då avståndet är längre, enligt en studie av Potwarka et al. (2008). gröna och blå element: Bostadsnära grönområden med möjligheter till aktiviteter (promenader, cykel), stora, sammanhängande grönytor, naturlika miljöer för barn (förskolegårdar, lekplatser). ETT LÅNGT LIV Möjligheten att få leva ett långt, hälsosamt liv påverkas av förutsättningar för utomhusvistelse tidigt i livet (Kuh & Cooper, 1992), men också av hur vi lever när vi har kommit upp i åren. Att det finns tillgång till gröna miljöer tycks vara en avgörande faktor för hälsa i alla faser av livet. Gröna omgivningar nära hemmet spelar på olika sätt roll för att främja ett aktivt liv och öka människors livslängd. En studie i Japan har på ett tydligt sätt visat på detta samband. Studien omfattade över personer i åldrarna år, boende i storstadsområden, och följde upp hur många av dem som levde efter ytterligare 5 år. Sannolikheten att få leva ett långt liv visade sig då vara större för den som har möjlighet 23

24 att promenera i närliggande parker och längs trädkantade gator (Takano et al., 2002). Men friytorna bör vara trivsamma och välordnade för att främja äldres promenader (Sugiyama & Ward Thompson, 2008). Odling och andra aktiviteter i grön miljö kan ha stor betydelse för äldre personers hälsa. Enligt en nederländsk studie har till exempel personer som är 62 år och äldre ett mer aktivt och hälsosamt liv om de har odlingslotter (van den Berg et al., 2010). För att hålla sig frisk som äldre, från 65 år och uppåt, är en aktiv livsstil, genom friluftsliv med utflykter och promenader samt trädgårdsskötsel i trädgårdar och kolonilotter, viktiga delar. Dessa aktiviteter uppskattas också av majoriteten av de äldre i Sverige (Norling & Larsson, 2004). Möjligheter till ett aktivt friluftsliv samt till odling i staden skapar därmed förutsättningar för att leva ett långt, hälsosamt liv. Detta innebär i sin tur både stora vinster för samhället och ökad livskvalitet för individen (Norling & Larsson, 2004). En livsstil med daglig motion, främjad av tillgång till grönytor, minskar risken för att dö av cancer. Enligt en sammanställning av Zoeller (2009) finns bevis för att regelbunden fysisk aktivitet minskar risken för att drabbas av en mängd olika cancerformer. Prostatacancer är Sveriges vanligaste cancersjukdom och en vanlig dödsorsak bland män, främst i åldrarna år. En studie av Orsini et al. (2009) visar att daglig motion, såsom promenader och cykling i minst en timme om dagen, ger 14 procent lägre risk att drabbas av prostatacancer än motsvarande motion endast en halvtimme om dagen. Att leva i en grön miljö, som främjar utomhusmotion i vardagen och en aktiv livsstil, bidrar till ett långt liv för män (Orsini et al., 2009). gröna och blå element: Äldre människors tillgång till bostadsnära, gröna miljöer för promenader och cykling (parker, trädkantade gator, urbana skogar) och odling (trädgårdar, kolonier m m). GRÖNA OCH BLÅ STADSBYGGNADS- ELEMENT SOM GYNNAR HÄLSA bostadsnära (inom ca 200 m) grön miljö som är artrik, naturlik eller skyddande, eller ger möjligheter till aktiviteter (odling, promenader, cykel, fiske). stora eller sammanhängande grönområden. naturlika miljöer för barn (förskolegårdar, lekplatser). 24

25 LIVSKVALITET Idag har många människor staden som sitt livsutrymme. Att staden ger dem en hög livskvalitet blir viktigt för att de ska trivas och vilja bo kvar. Det är många olika faktorer som bidrar till att skapa hög livskvalitet för stadens invånare, och flera av dem är knutna till stadens gröna och blå element. Grönska vid bostäder kan skapa en livsmiljö, där människor känner sig trygga, kan vara kreativa och där det finns mötesplatser som gynnar det sociala livet. Dessutom är tillgången på gröna miljöer viktig för barns utveckling och trivsel, något som ligger till grund för alla människors livskvalitet. TRYGGHET Gröna miljöer kan på flera sätt bidra till att skapa ett tryggare samhälle. En omfattande studie av flerfamiljshus i Chicago visade att förekomsten av träd och välskötta gräsmattor vid bostäderna kunde kopplas till ökad trygghet för de boende. Det visade sig bland annat genom mindre rädsla för brott, mindre förekomst av aggressivt beteende samt bättre grannsämja (Kuo, 2003). Förekomsten av natur tycks kunna minska negativt socialt beteende, såsom våld och aggressivitet (Newton, 2007), samtidigt som vegetationen kan bidra till att öka människors upplevda trygghet (Kuo et al., 1998). Människor som bor i byggnader med mycket grönt omkring, till exempel träd och gräs, upplever mindre mental trötthet och också mindre våld och aggressivitet än de som bor i områden med sämre tillgång till natur (Kuo & Sullivan, 2001a). Vegetation nära bostaden kan även kopplas samman med minskad brottslighet, där mer grönska kring en byggnad innebär färre brott, både när det gäller egendom och våld (Kuo & Sullivan, 2001b). Även anmälningar om våld i hemmet har visat sig vara färre i bostadsområden där tillgången på grönyta är stor (Sullivan & Kuo, 1996). Ökad upplevd trygghet samt minskad brottslighet innebär stora samhällsvinster, bland annat i form av större möjligheter och frihet för människor i vardagen, och minskade kostnader för rättsväsendet, åtgärder mot skadegörelse samt sjukvård. Ibland har planteringar av vild eller naturlik karaktär, där det finns en blandning av träd och buskar, uppfattats som ett otryggt inslag i bebyggd miljö. Men studier pekar på att det inte alls behöver vara så. Om naturlika planteringar utformas och underhålls på ett genomtänkt sätt skapar de inte någon ökad känsla av otrygghet. Tvärtom är det ofta just de naturlika planteringarna som uppskattas mest för sin estetik när människor får göra sådana bedömningar (Jorgensen et al., 2002). De estetiska värdena, i kombination med att trygghetsupplevelsen inte behöver vara ett problem, gör det särskilt viktigt att behålla och utveckla just naturlik vegetation i stadsmiljön. Vegetation längs gator och vägar bidrar till att skapa en säkrare trafikmiljö i staden. Tidigare har träd nära vägar ofta pekats ut som trafikfaror, eftersom bilkrockar mot träd kan få allvarliga följder. Arbetet med att skapa säkra gröna miljöer intill bilvägar har därför fokuserats på annat än just träd (Mok et al., 2006). På senare år har forskare dock påpekat att träds effekt på trafiksäkerheten måste ses i ett annat perspektiv då de kan antas ha positiva effekter på bilförares körbeteende (Dumbaugh & Gattis, 2005). Just gatuträden kan därigenom ha ett särskilt värde. En amerikansk studie av bilförare har bland annat visat att gator som är kantade av träd upplevs som mer säkra än gator där träd saknas. Dessutom sänker bilförare farten, särskilt i städernas förortsområden, när det finns trädrader längs gatan (Rosenblatt et al., 2008). Sänkt hastighet innebär säkrare trafikmiljöer, minskade olyckstal och därmed också stora vinster för samhället. Forskningsresultat tyder på att träd och annan vegetation invid vägar påverkar bilförares förmåga att kontrollera sin frustration (Cackowski & Nasar, 2003). 25

26 gröna och blå element: Träd, gräs och naturlika planteringar som är välskötta och bostadsnära, gatuträd. KREATIVITET Många människor har behov av att få vara kreativa och delaktiga genom att skapa saker i sin närmiljö. Möjligheten att skapa gemensamma trädgårdar, där människor tillsammans kan odla och utveckla stadens friytor, främjar denna kreativitet. Genom gemensamt skapande uppstår social samvaro. Gemensamma trädgårdar ger även en hemkänsla i det offentliga rummet (Larsson, 2009). Gemensam odling i stadsmiljö är ännu relativt ovanligt i Sverige och det saknas därför forskning, men studier från andra delar av världen pekar på många fördelar för människors livskvalitet. I en amerikansk studie av gemensam odling framkom att deltagarna på många sätt upplevde förbättrad livskvalitet tack vare odlingen. Genom att skapa någonting vackert och meningsfullt i sin hemmiljö kan bland annat självkänslan stärkas (Waliczekz et al., 1996). Det finns flera positiva exempel från så kallade community gardens i New York, där grupper med rötter i olika delar av världen kan använda sig av odlingen som ett sätt att skapa odlingsprodukter och utveckla de gemensamma ytorna, men också öppna för aktiviteter som främjar både socialt deltagande och lärande (Saldivar-Tanaka & Krasny, 2004). I ytterligare en studie av community gardens i New York framkom att organisationen som skapas kring den gemensamma odlingen även genererar arbete kring andra behov, såsom hälsa och lokal social utveckling. Främst gäller detta i områden med låga inkomstnivåer (Armstrong, 2000). Forskning pekar på att gemensamma parkrum och trädgårdar i städer ger en mängd positiva effekter både för den personliga utvecklingen hos människorna som bor och verkar där och för hela bostadsområden (Ferris et al., 2001). Att involvera människor i parkförbättringsprojekt kan dessutom höja värdet av parkrummen ytterligare för individen. Människor upplever små närliggande parker som bättre fungerande och har dessutom en starkare känslomässig koppling till dem när de har haft möjlighet att delta i parkernas planering och utformning (Huang, 2010). gröna och blå element: möjligheter att odla eller på andra sätt delta i utvecklingen av bostadsnära grönytor. UTVECKLING Värdet av att barn har tillgång till gröna platser är särskilt svårt att uppskatta i pengar, eftersom det kan vara helt avgörande för att barn ska må bra, utvecklas och dessutom bli friska och framgångsrika som vuxna. Det är i det närmaste ovärderligt, inte minst ur ett samhällsekonomiskt perspektiv. Förskolebarn med tillgång till naturområden och vild vegetation utvecklar snabbare motoriska och kognitiva färdigheter jämfört med dem som är begränsade till mer traditionella ytor för lek (Grahn et al., 1997; Fjørtoft, 2004). Förskolebarns lek i naturområden är dessutom mer dynamisk med bättre samspel och mindre konflikter än i utemiljöer som är mer iordningställda (Grahn et al., 1997). På förskolegårdar är barn mer fysiskt aktiva, och samtidigt också bättre skyddade från skadliga mängder solstrålning, om där finns naturlika miljöer med träd, buskage och kuperad terräng jämfört med mer traditionella, plana och öppna lekytor (Boldeman et al., 2006). På platser där det finns vegetation blir barn mer kreativa och uppfinningsrika i sin lek än där vegetation saknas (Taylor et al., 1998). Barn med särskilda behov, till exempel barn med koncentrationssvårigheter, blir bättre av aktivitet i gröna lekområden och av att ha kontakt med natur (Taylor et al., 2001), liksom av parkpromenader (Kuo & Taylor, 2004). Gröna och blå element i staden har pedagogiska 26

27 värden och kan på många sätt användas och vara viktiga i skolundervisningen (Dyment & Reid, 2005). Dessutom kan gröna miljöer vid skolor spela roll för att förbättra barns skolresultat, något som på sikt kan generera stora samhällsvinster, eftersom det förbättrar barnens framtidsutsikter. Studier kring bruket av skolträdgårdar i USA har visat att tillgång till trädgårdsodling i skolan kan ha flera positiva effekter på barn och deras beteende, inte minst att det inverkar positivt på barnens skolarbete (Blair, 2009). Även för äldre skolbarn ger vegetation effekter på resultaten i skolan. Ytterligare en amerikansk studie har visat att skolor med stora fönster mot naturlika miljöer också har större andel elever med goda studieresultat, planer på att studera vidare samt gott uppförande. För en god effekt på beteende och studieresultat behöver större mängder träd och buskar finnas nära eleverna, helst direkt utanför fönstret (Matsuoka, 2008, 2010). Det finns flera studier som visar att de gröna miljöerna behöver finnas nära där barn bor och vistas för att ha god effekt på deras utveckling. Utsikt mot vegetation från hemmet har kopplats samman med ökad kognitiv förmåga hos barn som bor i hushåll med låga inkomster (Wells, 2000). Närheten till platser för lek utomhus är också en viktig faktor för att leken ska bli av, särskilt ju yngre barnen är, eftersom de små barnen är mer beroende av sina vårdnadshavare för att kunna besöka platser i sitt närområde (Jansson & Persson, 2010). Lekplatser som har gröna, skogslika omgivningar har visat sig vara mycket använda, särskilt om de ligger nära där barn bor eller vistas ( Jansson, 2010). Lekplatser med gröna omgivningar kan därför anses både vara bättre platser för barns lek och utveckling, och i större utsträckning locka till sig barn och deras vårdnadshavare. gröna och blå element: naturlik, vild vegetation vid lekytor och bostäder, gröna skolgårdar. MÖTEN Många av stadens gröna områden är gratis och tillgängliga för alla, oavsett social status och ekonomisk situation. Därför har de en speciell roll som mötesplatser och kan därigenom också motverka sociala klyftor och uppdelningar i samhället (Swanwick et al., 2003). Stadens gröna miljöer bidrar till social interaktion, eftersom de skapar möjligheter till möten (Newton, 2007). Urbana parker som planeras, designas och sköts på ett sätt som underlättar möten kan bli arenor för integration mellan olika etniska grupper, och de har fler sociala funktioner än grönområden utanför staden har (Peters et al., 2010). Gröna platser kan också bidra till social integration av utsatta grupper i samhället (Kazmierczak & James, 2007). Sociala funktioner hos urbana grönområden kan spela roll för integration inom och mellan olika åldersgrupper. För barn underlättar stora lekytor användningen och gör bland annat att pojkar och flickor lättare leker tillsammans (Karsten, 2003). Vegetation i barns lekmiljöer bidrar till att interaktionen mellan barn och vuxna ökar jämfört med platser där vegetation saknas (Taylor et al., 1998). En amerikansk studie av 91 äldre personer i åldrarna 64 till 91 år visade att offentliga grönytor i innerstäder kan bidra till att stärka människors sociala band och känsla av samhörighet med andra i deras bostadsområden (Kweon et al., 1998). Tillgång till bostadsnära gröna utemiljöer har stor social betydelse även i andra avseenden. Mer informella kontakter och starkare band kan skapas mellan människor tack vare tillgång till gröna platser i bostadsområden med flerfamiljshus (Kuo et al., 1998). För att bostadsnära gröna områden ska kunna fungera som mötesplatser behöver de vara tillräckligt stora för att rymma flera olika funktioner och aktiviteter. Tillräckligt stora friytor vid flerfamiljsbostäder kan till exempel fungera som vardagsrum, lekplats, mötesplats och utsikt (Kristensson, 2003). 27

28 Att vid bostaden ha gemensamma och användbara gröna ytor kan spela roll för att underlätta integration mellan människor från skilda etniska grupper (Kristensson, 2006). I en jämförelse mellan olika gemensamma ytor utomhus visade det sig att användningen var mer omfattande och den sociala aktiviteten högre i de fall där ytorna var bevuxna med gräs och träd. Detta visar på gröna miljöers potential för att främja social samvaro och skapa vitala bostadsområden (Sullivan et al., 2004). Enligt en studie i Chicago används halvprivata områden vid flerfamiljshus i fattiga bostadsområden mer när de är naturlika. Trädgrupper lockar till sig blandande grupper av boende, och täta trädbestånd nära byggnader skapar möjligheter för stora grupper människor att mötas (Coley et al., 1997). Studien klargör därmed vikten av att ha tillgång till natur för att gynna social interaktion i bostadsområden. gröna och blå element: parker; bostadsnära grönytor med träd eller utrymme för flera aktiviteter/funktioner såsom lek och möten. GRÖNA OCH BLÅ STADSBYGGNADS- ELEMENT SOM GER FÖRBÄTTRAD LIVSKVALITET bostadsnära (direkt närhet) ytor med träd och eventuellt gräs, naturlika planteringar, utrymme för funktioner såsom lek och odling. gatuträd, parker. gröna skolgårdar. 28

29 ATTRAKTIVITET Gröna och blå element i stadsbilden bidrar till att skapa en attraktiv stad dit människor lockas. Till attraktiva städer kommer skattebetalare, turister och investerare. Där väljer människor att bosätta sig, arbeta och låta sina barn växa upp. Detta skapar en god lokal ekonomi genom skatteinkomster, handel och ett gott företagsklimat. Att städer är attraktiva är därför avgörande för den lokala ekonomin. HÄR VILL JAG LEVA De som bor i städer sätter ofta stort värde på att det där finns tillgång till grönska. I en undersökning av hur människor i Stockholmsområdet upplever och värderar sina bostadsområden var i förekommande fall natur, gångvägar i naturområden, vid träd eller vatten samt välskötta parker mycket högt värderade. I områden där det inte fanns så mycket grönska, eller där skötsel av natur och parker ansågs vara otillfredsställande, sågs detta istället som något mycket negativt (Steffner, 2009). Även internationella studier har visat att tillgång till grönska i storstäder är något som värderas mycket högt av invånarna, och att brist på gröna miljöer resulterar i att människor anser att stora ekonomiska värden skulle kunna satsas för att sådana miljöer ska skapas eller återskapas (Lo & Jim, 2010). Gröna områden i städer har ett attraktionsvärde genom sin existens, att människor känner till dem, samt som del av det urbana landskapets estetiska uttryck där människor bor. Det är dessutom särskilt värdefullt att kunna använda dessa gröna miljöer på ett mer aktivt sätt (Swanwick et al., 2003). Att se natur genom fönstren från sin bostad gör att boende känner sig mer nöjda med sitt bostadsområde samtidigt som de mår bättre. Att se vissa byggnader kan också få människor att känna sig nöjda med området där de bor, men upplevelsen blir inte lika positiv som av gröna inslag, eftersom det inte samtidigt påverkar hur de mår (Kaplan, 2001). En studie av Lee et al. (2008) inriktades på landskapsstrukturers påverkan på hur nöjda människor är med sina bostadsområden. Trädbevuxna ytor visade sig vara mer uppskattade om de var sammanhängande än om de var fragmenterade och isolerade. De boende var också mer nöjda med sina bostadsområden ifall de gröna inslagen var varierade i storlek och form än om de var mer enformiga. Vikten av att ha sammanhängande, varierade grönytor var tydligare sett i en större skala, vilket visar på betydelsen av en välfungerande grönstruktur i hela den urbana miljön (Lee et al., 2008). Studier av vad som får människor att trivas där de bor, och vilja bo kvar där, har visat att en vacker fysisk omgivning är en av de allra viktigaste faktorerna (Florida et al., 2011; Mellander et al., 2011). Dessutom visar samma forskning att vackra platser, där människor vill bo kvar, är där det finns mycket parker, lekplatser och promenadvägar (Florida et al., 2011). Florida (2002) beskriver också den kreativa klassen, en socioekonomisk grupp i samhället som förknippas med en positiv ekonomisk utveckling och som det därför är särskilt viktigt att attrahera till städer. Han menar att en kombination av bebyggd och grön miljö är en viktig faktor för att skapa kreativa livsmiljöer, där dessa människor väljer att bosätta sig. Stadens parker och grönområden är också viktiga som uttryck för värden och trender i det urbana samhället (Thompson, 2004). Möjligheter till kontakt med natur i stadsmiljön upplevs som något attraktivt och värdefullt (Harrison et al., 1987). En mängd olika studier har visat att människor upplever städer med mycket grönytor som särskilt attraktiva (James et al., 2009). Att se vattenytor upplevs som positivt på många olika sätt, oavsett om de finns i bebyggd miljö eller i mer naturnära områden (White et al., 2010). De gröna inslagen påverkar dessutom uppfattningen om vad som är stadsmäs- 29

30 sig arkitektur. Gröna element såsom träd och häckar i privatträdgårdar gör att bebyggd miljö tvärtemot vad som ibland antas upplevs som stadsmässig, något som har visats i en studie av villaområden i Eslöv (Lövrie, 2003). I en studie av planeringsdokument i nordiska städer visade det sig att fritid och lek ansågs vara viktigt och att detta kopplades till stadens natur med dess estetiska värden, biodiversitet och kulturarv. Dessutom ser planerare tillgång till parker och vatten som ett sätt att öka kunskapen om natur bland stadens invånare samt att öka deras valmöjligheter när det gäller att använda grönområden (Jacob & Hellström, 2010). gröna och blå element: bostadsnära välskötta parker, vatten och naturlika miljöer där man kan promenera, bostadsnära möjligheter att se trädgårdar och liknande gröna inslag vid byggnader. HÄR VILL JAG JOBBA Arbetsmiljön i städer är mer attraktiv där det finns tillgång till grönska. En forskningsstudie har visat att anställda på kontorsarbeten trivs bättre på sina jobb, är mer nöjda med vad de åstadkommer i arbetet och dessutom upplever högre livskvalitet om de har växter inomhus på jobbet, och utsikt mot gröna miljöer från ett fönster (Dravigne et al., 2008). Gröna ytor som är nära och tillgängliga kan på så vis ha stor betydelse för hur anställda mår och presterar, trots att de kanske inte spenderar så mycket tid i den gröna miljön. Även Kaplan (1993) har pekat på de fördelar det innebär för arbetsgivare att deras anställda har tillgång till gröna miljöer på arbetet, till exempel genom att se dem från ett fönster. Stigsdotter (2004) har undersökt trivsel och stressnivå hos människor i svenska städer kopplat till möjligheten att besöka eller se en trädgård på arbetsplatsen. Det visade sig att de som hade tillgång till en trädgård där de arbetar hade lägre stressnivå och trivdes bättre. Även utsikt mot en trädgårdsmiljö på jobbet hade positiva effekter för såväl stressnivån som trivseln (Stigsdotter, 2004). Med nöjda och friska medarbetare skapas trivsel på arbetet och mindre sjukfrånvaro, vilket är viktiga framgångsfaktorer för företag. Att det upplevs som attraktivt och värdefullt att arbeta i närheten av gröna element som är vackra och som ger skugga syns i preferenser för kontorslokaler i sådana lägen. Där ligger dessutom hyresnivåerna cirka sju procent högre än där tillgången på grönytor är mer begränsad, enligt en studie av Laverne och Winson-Geideman (2003). gröna och blå element: gröna miljöer vid arbetsplatser. HÄR VILL JAG VÄXA UPP De flesta barn i Sverige liksom i resten av världen växer idag upp i urbana miljöer. Det är därför angeläget att göra städer till barnvänliga livsutrymmen. När städer blir barnvänliga blir de samtidigt bra och attraktiva miljöer för alla invånare (Hertzberger, 2008). Föräldrars uppfattning om vad som är barnvänligt och bra för barns hälsa har stor påverkan på deras val av bostadsområde (Andrews, 2010), och tillgången till grönska spelar stor roll för hur barnvänliga städer är (Riggio, 2002). Offentliga lekplatser utgör viktiga inslag i en barnvänlig, urban miljö. Lekplatser som ligger i direkt närhet till varierade grönområden används mer än lekplatser där vegetation saknas. I jämförelse med andra lekplatser upplever barn att de som ligger i gröna omgivningar med en skogslik karaktär är bättre utrustade än andra, och vuxna upplever dem som trivsammare (Jansson, 2010). Observationsstudier av bruk av naturlig vegetation i närheten av bostäder i Stockholm pekar på att barn ofta använder sig av naturområden som ligger intill bebyggelse när de är ute (Florgård & Forsberg, 2006). Närheten till det gröna är viktig för vardagsleken. Det är främst organiserade barngrupper som 30

31 tar sig längre bort från husen (Florgård & Forsberg, 2006). Därför är det viktigt med tillgång på naturlik vegetation nära bostäder för att skapa miljöer som är barnvänliga, där barn kan ges frihet att använda miljön också på egen hand. För tonåringar har tillgång till skolor, parker och olika typer av rekreationsmöjligheter betydelse för deras fysiska aktivitet. I intervjustudier har det visat sig att de unga gärna använder parker. De anser att det är ett stort problem när parkerna är för små, för dåligt underhållna eller inte utformade så att det finns goda möjligheter för tonåringar att vara där (Tucker et al., 2008). gröna och blå element: gröna miljöer nära bostadsområden, lekplatser i anslutning till skogslik vegetation. HIT VILL JAG KOMMA Gröna och blå inslag av hög kvalitet gör staden attraktiv för människor att vistas och färdas i. Att många besökare och turister lockas av gröna miljöer i städer är något som kan generera stora ekonomiska vinster (Harnik & Welle, 2009). De värden i städernas parker som är attraktiva för turister, och därigenom generar arbetstillfällen och inkomster, kan beskrivas som estetiska, historiska och rekreativa (Chiesura, 2004). Attraktivitet för turister kan vara en mycket viktig faktor för den lokala ekonomin. Till exempel har Malmö på tio år, sedan staden började satsa mer på attraktiva offentliga miljöer, nästan fördubblat inkomsten från besökare (Malmö turism, 2009). För att parkmiljöer ska ha stor betydelse för turismen och den lokala ekonomin krävs god förvaltning av såväl parkerna som turistnäringen (Eagels, 2002). Vegetation av lokal karaktär kan påverka landskapsbilden, upplevelsevärdet och turismen. I en studie av turisters skattning av värdet hos cypresser vid Gardasjön i norra Italien räknades det årliga värdet på dessa träd fram till över hundra miljoner Euro (Notaro & De Salvo, 2010). Liknande värden kan förväntas finnas hos gröna och blå element även i urban miljö. Grönområden i städer kan påverka det lokala resandet i positiv riktning genom minskad biltransport. En bidragande orsak kan vara att människor promenerar mer vid stora och attraktiva grönområden (Giles-Corti et al., 2005). Personer som bor i områden med mycket grönytor har dessutom visat sig använda cykel för transport något mer än de som bor i områden som är mindre gröna (Maas et al., 2008). Barns frihet att på egen hand gå till och från skolan är större när de har nära dit (särskilt för pojkar), men också när de bor i en stad med blandad markanvändning och med många gatuträd (Larsen et al., 2009). De skjutsas då inte i samma utsträckning med bil som annars. Attraktiva grönområden inne i städerna, som skapar alternativ till att resa utanför staden för rekreation, skulle dessutom kunna innebära ett minskat behov av fritidsresor med bil (Delshammar & Fors, 2010). Gröna gator och vägar är uppskattade i staden. Av olika möjliga gröna element längs gator är träd det som människor uppskattar allra mest, enligt en japansk studie. Näst efter träd är det blommor man helst vill se. Blommor längs gator uppfattas som både estetiskt tilltalande och positivt för det mentala välbefinnandet (Todorova et al., 2004). gröna och blå element: vackra, välskötta parker, större grönområden/parker, cykelvänliga gröna vägar. GRÖNA OCH BLÅ STADSBYGGNADS- ELEMENT SOM ÖKAR STADENS ATTRAKTIVITET bostadsnära (inom ca 200 m) möjligheter till promenad vid välskötta parker, vatten, naturlika miljöer eller gröna trädgårdar. gröna miljöer vid arbetsplatser. lekplatser i anslutning till naturlik vegetation. cykelvänliga gröna vägar, gatuträd. 31

32 KLIMAT Stadens lokala klimat kan på flera sätt förbättras av grönytor och vattendrag. De ekosystem som ges utrymme i stadens grönska kan på ett effektivt och billigt sätt lösa många av dagens urbana problem genom till exempel fördröjning av dagvatten, luftrening och bullerreduktion. I stadens gröna miljöer kan en variation av växter och djur rymmas. Genom att satsa på grönska och minska mängden hårdgjorda ytor kan städer både anpassas till de framtida behov som uppstår genom klimatförändringarna, och mildra effekterna av dessa förändringar. Ett förbättrat klimat både lokalt och globalt bidrar till minskade kostnader för materiell klimatpåverkan och har dessutom positiv effekt på människors hälsa och överlevnad. SMARTARE TJÄNSTER Grönytor i urbana miljöer kan bidra med många smarta lösningar som är hållbara ur såväl ett ekologiskt som ekonomiskt och socialt perspektiv. Man kan tala om ekosystemtjänster det vi kan dra nytta av direkt ur olika ekosystem utan att dessa skadas. Grönblå infrastruktur har genom dessa många tjänster visat sig vara en mycket lönsam investering som spelar stor roll för städers utveckling (Benedict & McMahon, 2006). Ekosystem i staden har flera viktiga och resurssparande funktioner, såsom filtrering av luften, minskade bullernivåer samt dränering, fördröjning och rening av regn- och avloppsvatten (Bolund & Hunhammar, 1999). Enligt Bolund och Hunhammars sammanställning ger våtmarker särskilt många ekosystemtjänster, fler än både parker och träd, och betydligt fler än vattendrag (1999). Trots detta är våtmarker idag ett relativt ovanligt inslag i urbana miljöer. Förutom våtmarker har även stora träd värderats särskilt högt i den urbana miljön (Gill et al., 2007). Små luftburna partiklar från transport och industri orsakar hälsoproblem och ökad risk för människor att dö i förtid (Breitner et al., 2009). Det finns klara bevis för att vegetation reducerar luftföroreningar, men omfattningen av denna luftrening beror på flera faktorer och varierar därför mellan olika platser (Svensson & Eliasson, 1997). Kapaciteten för rening och filtrering av luft beror främst på förekomsten av träd och buskar (Nowak et al., 2006). Vegetation filtrerar bättre än vatten, och en blandning av barr- och lövträd är fördelaktig för att uppnå både hög filtreringskapacitet (främst barrträd) och öka gasabsorptionen (främst lövträd) (Bolund & Hunhammar, 1999). Ett antal räkneexempel från olika platser i världen visar på lönsamheten hos den urbana vegetationens ekologiska ekosystemtjänster. En studie av Santiago i Chile har visat att det lönar sig ekonomiskt att satsa på urbana skogar för att rena luften. Förvaltningen av de kommunala urbana skogarna, bestående av träd, buskar och gräs, visade sig vara kostnadseffektiv och ekonomiskt jämförbar med andra metoder för att minska luftföroreningarna, såsom att satsa på alternativa bränslen (Escobedo et al., 2008). I Chicago med omnejd har en sammanställning av olika forskningsresultat visat att varje träd som planteras där kan innebära ekonomiska vinster på över 400 amerikanska dollar, mer än dubbelt så mycket som kostnaderna för trädet (McPherson et al., 1997). De befintliga träden i området tar upp sammanlagt ton luftburna föroreningar per år, vilket beräknas vara värt hela 9,2 miljoner amerikanska dollar. Träden lagrar dessutom koldioxid motsvarande ton kol per år (McPherson et al., 1997). I Peking fanns år 2002 sammanlagt 2,4 miljoner träd. Trots att nära en tredjedel av träden bedömdes vara i dåligt skick visar beräkningar att de renar luften från 1 261,4 ton förorenande partiklar varje år. Samtidigt lagrar trädens biomassa omkring ton kol genom att ta upp koldioxid (Yang et al., 2005). Låg ljud- och bullernivå är av vikt för ett hälso- 32

33 samt lokalklimat i städer, inte minst eftersom trafikbuller ökar risken för högt blodtryck (Bodin et al., 2009) samt hjärt- och kärlsjukdomar (Babisch, 2008; Selander et al., 2009). Vegetation har visat sig ha en viss bullerdämpande effekt, beroende på bland annat bullerfrekvens (Bullen & Fricke, 1982). Genom att utforma områden med träd på ett genomtänkt sätt kan sänkningen av bullernivåerna bli särskilt effektiv (Fang & Ling, 2005). Dessutom kan grönområden nära bostaden utgöra viktiga tysta frizoner från störande trafikbuller (Gidlöf-Gunnarsson & Öhrström, 2007). Även vegetationsklädda så kallade gröna tak kan ha en ljuddämpande effekt genom att de absorberar ljudvågor så att dessa inte når inomhusmiljön (Dunnett & Kingsbury, 2004). Den stora mängden hårdgjorda, icke-porösa ytor i stadsmiljön orsakar problem när det regnar. När vattnet inte kan infiltrera i marken blir vägbrunnar och avlopp lätt överbelastade. Att minska mängden hårdgjorda ytor och öka mängden grönytor förbättrar situationen. Kostnaderna för stadens dagvattenhantering skulle kunna sänkas drastiskt genom att öka mängden grönytor (Harnik & Welle, 2009). Hantering av regnvatten kan lösas genom öppen dagvattenhantering i dammar och diken och genom att vattnet absorberas och infiltrerar i marken. Dessutom kan vegetationen direkt ta upp, lagra och avge vatten, så att en mindre mängd vatten når marken. Ju tätare kronskikt träd i städer bildar, desto mindre blir vattenavrinningen (Dwyer & Miller, 1999). I en studie av park- och gatuträd i Santa Monica i Kalifornien beräknades deras årliga upptag av regnvatten motsvara amerikanska dollar i minskade kostnader för dagvattenhantering, motsvarande 3,60 dollar per träd (Xiao & McPherson, 2002). Genom att anlägga gröna tak kan befintlig takyta användas för att minska och bromsa vattenavrinningen. Detta har visat sig fungera mycket väl för att återställa hydrologiska funktioner och rena regnvatten från föroreningar (Palla et al., 2010) och i studier har minskad avrinning från byggnader uppmätts till hela 54 procent (Mentens et al., 2006). gröna och blå element: våtmarker, träd, buskar, öppen dagvattenhantering, gröna tak, gräsytor (icke hårdgjorda ytor). STÖRRE VARIATION Ju större variationsrikedomen av arter är, desto stabilare blir ett ekosystem, vilket på sikt kan ge fler ekosystemtjänster. Stadens grönområden bidrar till den biologiska mångfalden eftersom de kan skapa förutsättningar för olika arter att bevaras i stadsmiljön (Niemela, 1999). I staden finns goda möjligheter för biodiversitet i flera olika skalor från bevarandet av enskilda individer eller arter till att skapa möjlighet för mångfald i tätortsnära skogar och stadsparker om planerare arbetar med att utnyttja stadens gröna inslag i en mängd olika miljöer (Alvey, 2006). Urbana grönområden utgör viktiga habitat för olika arter, särskilt när områdena har hög kvalitet och är tillräckligt stora och sammanhängande (Millard, 2008). Även gröna tak utgör habitat för många arter. Att ovanliga insekter, spindlar och växter kan etablera sig i gröna tak kan spela stor roll för ökad biologisk mångfald i stadsmiljön (Brenneisen, 2006). Gröna tak och andra gröna inslag i den urbana miljön kan till exempel gynna pollinerare. Som en följd av minskad biologisk mångfald och att insekters habitat försvinner minskar idag antalet viktiga pollinerare, till exempel bin. Det kan leda till stora ekologiska och ekonomiska förluster (Potts el al., 2010). Att beräkna det ekonomiska värdet av biodiversitet innebär svårigheter att ta hänsyn till ännu icke kända värden och användningsområden. Människors vilja att bevara en biodiversitet, och att betala för att arter bevaras, kan dock inte alltid kopplas till ekonomiska, ekologiska eller vetenskapliga orsaker. Framför allt är det affektionsvärden och igenkänning som gör att människor sätter ett stort ekonomiskt värde på biodiversitet i sin närhet (Martín- 33

34 López et al., 2007). Att bevara habitat för olika arter i anslutning till bebyggd miljö där människor bor och verkar har även många mervärden, till exempel pedagogiska och sociala (Miller & Hobbs, 2001). gröna och blå element: stor artrikedom, sammanhängande habitat, stora träd. BÄTTRE LUFT Gröna element förbättrar städernas lokalklimat på många sätt. Bland annat bidrar de till en bättre luftkvalitet genom att skapa jämnare lufttemperatur och förbättrat vindklimat. Forskning på urbana risfält har visat att dessa under sommartid ofta har temperaturer som ligger ca två grader lägre än den bebyggda miljön i övrigt (Yokohari et al., 1997). Enligt en japansk studie kan gator med närhet till grönytor hålla en lägre och behagligare lufttemperatur än andra gator (Yokohari et al., 2001). Hur stor den avkylande effekten är tycks variera något beroende på de geografiska förutsättningarna. Genom att granska tillgängliga bevis har Bowler et al. (2010) kommit fram till att parker i snitt håller 0,94 grader lägre temperatur än resten av stadsmiljön dagtid. Det finns dock ett stort behov av att studera på vilket sätt gröna element bäst integreras i stadsmiljön för att skapa så god effekt på lufttemperaturen som möjligt. Mycket pekar på att temperaturskillnader mellan hårdgjorda ytor och grönytor beror på lokalt klimat och stadsbyggnad. Eftersom grönytor håller en lägre temperatur än resten av stadsmiljön uppstår en parkbris en svag vind som når omkringliggande byggnader och infrastruktur och bidrar till temperaturutjämning, ökad luftcirkulation och förbättrad stadsluft (Upmanis, 2000). I urbana miljöer med otillräcklig andel grönyta i förhållande till reflekterande och värmeabsorberande material, finns sommartid risk för att temperaturen höjs och luften blir torr. Det leder till ett sämre lokalklimat. Fenomenet kallas urban heat island effect (UHI) (Oke, 1987; Oke, 1995; Wilby, 2003) och leder till ohälsa och även ett stort antal dödsfall i städer varje år, inte minst bland människor som har det sämre ställt (Johnson & Wilson, 2009). Problemet kan undvikas eller dämpas av god tillgång på parker, träd och vattenytor i stadsmiljön (Witford et al., 2001; Dimoudi & Nikolopoulou, 2003). Den svalkande effekten blir större i parker med stor yta, där det även finns omfattande områden med träd och buskar (Cao et al., 2010). En studie i Singapore har visat på över 4 graders temperaturskillnad mellan bebyggda och gröna områden. Enligt Wong och Yu (2005) finns därför stor potential hos grönytor för att minska UHI. Även Yu och Hien (2006) poängterar de omfattande temperaturskillnaderna mellan grönytor och hårdgjorda ytor och den höga temperaturutjämnande effekten som växtlighet har på omgivande stadsstrukturer. Att träd och annan grönska nära byggnader kan jämna ut temperaturen lokalt minskar behovet av såväl luftkonditionering som uppvärmning. Detta sänker energiförbrukningen under både sommar och vinter och ger därför stora ekologiska och ekonomiska vinster (Dwyer & Miller, 1999; Jo & McPherson, 2001). Hur mycket som besparas för varje skuggande träd genom minskat behov av temperaturreglering och bättre luftkvalitet beror på det regionala klimatet. Enligt en beräkningsmodell kan det handla om upp till 200 amerikanska dollar per år (Akbari, 2002). Enligt en annan beräkningsmodell kan en tioprocentig ökning av mängden träd i och omkring Chicago, vilket skulle innebära ytterligare cirka tre träd per byggnad, spara mellan 50 och 90 amerikanska dollar per hushåll och år i sänkta kostnader för uppvärmning och luftkonditionering. Träden ger skugga och sänkt temperatur sommartid, samt isolering och minskad vindhastighet vintertid (McPherson et al., 1997). Gröna tak och väggar kan konstrueras på olika sätt och ha olika tjocklek kvaliteter som är avgörande för effekten. Genom att ha vegetation på tak 34

35 kan taktemperaturen hållas nere till runt 30 grader Celsius i lägen där temperaturen annars skulle vara hela 60 grader, vilket också innebär motsvarande sänkning av värmen som avges från taket till byggnadens rum (Onmura et al., 2001). Gröna tak skapar på så sätt bättre levnadsvillkor inomhus på sommaren, samtidigt som de minskar kostnaderna för luftkonditionering, fläktar och liknande. Enligt beräkningar skulle 50 procent gröna tak i en stad som Toronto sänka temperaturen med uppemot 2 grader (Bass et al., 2003). Trots att anläggning av gröna tak innebär ökade kostnader jämfört med vanliga tak blir de, om de är hållbara, lönsamma över tid eftersom deras temperaturutjämnande förmåga bidrar till en lägre energiförbrukning (Obendorfer et al., 2007). Hur stor effekten av gröna väggar och tak blir på lufttemperatur, energibesparing och UHIeffekten beror till stor del på det lokala klimatet och geografin (Alexandri & Jones, 2008). gröna och blå element: parker, träd, vatten och gröna tak i staden samt nära och på byggnader. MINDRE PÅVERKAN Klimatförändringar sett i ett större perspektiv den globala uppvärmningen innebär höga ekonomiska kostnader. I Europa finns till exempel stor risk för att ekosystemtjänster försvinner, jordkvaliteten blir sämre, tillgången på vatten minskar och risken för bränder ökar med klimatförändringarna (Schröter et al., 2005). De beräkningar som har gjorts av kostnaden för global uppvärmning har dock inte tagit hänsyn till alla troliga kostnader och förluster, vilket kan förklara varför den ekonomiska betydelsen av att hejda klimatförändringarna har nedvärderats (Tol, 2008). Ökade temperaturer tros till stor del bero på ökad urbanisering och energikonsumtion (McCarthy et al., 2010). Stadens vegetation, till exempel element som träd, parker och gröna tak, bidrar till att hantera och reducera de redan existerande effekterna av de globala och urbana klimatförändringarna. Att hitta kreativa sätt att arbeta med grönska i urbana miljöer är därför en viktig strategi för att kontrollera den negativa utvecklingen (Gill et al., 2007). Utsläpp av koldioxid och andra växthusgaser är en av de främsta orsakerna till de globala klimatförändringarna. Stadsträd spelar en viktig roll för att minska dessa utsläpp genom att de tar upp koldioxid och sänker lufttemperaturen, vilket fördröjer och minskar den globala uppvärmningen. Ett enda träd kan genom fotosyntesen minska mängden koldioxid som avges till atmosfären med hela 18 kilo kol per år. Finns det flera träd i grupp ökar dessutom varje träds effekt, eftersom hela området då håller en lägre temperatur (Akbari, 2002). Grönområden och träd vid byggnader kan även reducera stadens klimatpåverkan, eftersom avdunstning från mark och vegatation samt dämpad vindhastighet minskar energianvändningen för temperaturreglering, främst luftkonditionering (McPherson, 1998; Jo & Mc- Pherson, 2001). gröna och blå element: trädvolymer, gröna tak. GRÖNA OCH BLÅ STADSBYGGNADS- ELEMENT SOM FÖRBÄTTRAR KLIMATET parker, träd, trädvolymer, vatten, buskar och gröna tak i staden samt nära och på byggnader. våtmarker, öppen dagvattenhantering, icke hårdgjorda ytor. stor artrikedom, sammanhängande habitat, stora träd. 35

36 SLUTSATSER OCH FRAMTIDA FORSKNING Det finns en stor mängd forskningsresultat som pekar på behovet av gröna och blå stadsbyggnadselement, idag och i framtiden. Trots den befintliga mängden kunskap finns stora risker för att stadens gröna och blå stadsbyggnadselement undervärderas och att dessa därför kan gå förlorade vid exploatering och förtätning. I den sammanställda litteraturen märks behovet av att det finns gröna och blå stadsbyggnadselement av olika karaktär där människor bor och vistas, samt att de sköts så att de håller en hög kvalitet. Människor bör ges möjlighet att på olika sätt engagera sig i utvecklingen av stadens utemiljöer. Vidare är det viktigt att andelen grönyta i stadsmiljön inte blir för liten eller fragmenterad. Trots mängden forskningsresultat kring gröna och blå värden i stadsmiljön finns det några områden där kunskapen skulle behöva stärkas ytterligare. Framtida studier kan skapa ökad insikt i hur gröna miljöer påverkar handeln, på vilket sätt stadens gröna miljöer kan användas i städernas marknadsföring, hur vegetation påverkar människors trygghet, samt vilka effekter kreativa processer till exempel gemensam odling kan ha. Det behövs också mer forskning om vad vatten och växtlighet kan ha för betydelse för människors välbefinnande på arbetsplatsen, liksom betydelsen för turistnäringen. Pedagogiska och kulturella värden behöver också kartläggas och undersökas på ett sätt som ökar planerares möjligheter att värdera och ta hänsyn till dem. Kring värdet av biologisk mångfald har det redan genomförts ett stort antal studier och sammanställningar. Även inom det området finns dock behov av mer kunskap om betydelsen av att bevara en stor mängd arter, inte minst med fokus på stadsmiljö. I den här rapporten har värden sammanställts under olika rubriker. Uppdelningar i sådana rubriker, som betonar till exempel värdet av gröna och blå stadsbyggnadselement för hälsa eller klimat, kan behövas i vissa sammanhang. Samtidigt som det är viktigt att visa att stadens gröna och blå element fyller många olika funktioner, är helheten lika viktig för att det ska vara möjligt att uppnå hållbar stadsutveckling. Ett sätt att visa helheten är att använda sig mer av ekonomiska argument. Det förutsätter att man kan uttrycka olika värden i kronor och ören. Dock visar såväl den här rapporten som tidigare sammanställningar (Miller, 1997; Bolund & Hunhammar, 1999; Wolf, 2004; Boyd, 2007; Choumert & Salanié, 2008; TEEB, 2010) på de omfattande svårigheter som är förknippade med att försöka göra sådana beräkningar. Med en helhetssyn på staden och dess utveckling utifrån de olika hållbarhetsaspekterna social, ekonomisk och ekologisk hållbarhet kommer de gröna och blå stadsbyggnadselementen att få en ökad betydelse. Det är viktigt att kunskap finns sammanställd och görs tillgänglig så att den både kan utvecklas och komma praktiken och den lokala beslutsnivån till godo på olika sätt. Att inom planering, design och förvaltning applicera den sammantagna kunskapen kring värdet av grönska och vatten i urbana sammanhang är nästa steg mot hållbara städer. 36

37 REFERENSER INLEDNING Baycan-Levent, T., Vreeker, R. & Nijkamp, P. (2009). A multi-criteria evaluation of green spaces in European cities. European Urban and Regional Studies 16, Bolund, P. & Hunhammar, S. (1999). Ecosystem services in urban areas. Ecological Economics 29, Boyd, J. (2007). Nonmarket benefits of nature: What should be counted in green GDP? Ecological Economics 61, Chiesura, A. (2004). The role of urban parks for the sustainable city. Landscape and Urban Planning 68(1), Choumert, J. & Salanié, J. (2008). Provision of urban green spaces: some insights from economics. Landscape Research 33(3), Dunnett, N., Swanwick, C. & Woolley, H. (2002). Improving urban parks, play areas and green spaces. London, Department for Transport, Local Government and the Regions/Department of Landscape, University of Sheffield. Florgård, C. & Forsberg, O. (2006). Residents use of remnant natural vegetation in the residential area of Järvafältet, Stockholm. Urban Forestry & Urban Greening 5, Gobster, P.H. (2002). Managing urban parks for a racially and ethnically diverse clientele. Leisure Sciences 24, Grahn, P. (1991). Om parkers betydelse. Doktorsavhandling, Stad & Land nr. 93, Alnarp, Movium. Grahn, P. (2005). Om trädgårdsterapi och terapeutiska trädgårdar. I Johansson, M. & Küller, M. (red.) Svensk miljöpsykologi. Studentlitteratur, Lund s Grahn, P. & Stigsdotter, U. (2010). The relation between perceived sensory dimensions of urban green space and stress restoration. Landscape and Urban Planning 94(3-4), i-tree. Tillgänglig : James, P., Tzoulas, K., Adams, M.D., Barber, A., Box, J., Breuste, J., Elmqvist, T.Frith, M., Gordon, C., Greening, K.L., Handley, J., Haworth, S., Kazmierczak, A.E., Johnston, M., Korpela, K., Moretti, M., Niemelä, J., Pauleit, S., Roe, M.H., Sadler, J.P. & Ward Thompson, C. (2009). Towards an integrated understanding of green space in the European built environment. Urban Forestry and Urban Greening 8, Karsten, L. (2003). Children s Use of Public Space: The Gendered World of the Playground. Childhood 10(4), Kowarik, I. (2005). Wild urban woodlands: Towards a conceptual framework. In: Wild Urban Woodlands. Kowarik, I. & Körner, S. (eds) Springer, Berlin. Kristensson, E. (2003). Rymlighetens betydelse. En undersökning av rymlighet i bostadsgårdens kontext. Doktorsavhandling, Lunds Universitet. Kylin, M. (2004). Från koja till plan. Doktorsavhandling, SLU Alnarp. López-Mosquera, N. & Sánches, M. (2011). The influence of personal values in the economic-use variation of peri-urban green spaces: an application of the means-end chain theory. Tourism Management 32(4), Lundgren Alm, E. (2003). Visualizing Urban Green Qualities in Sweden: A Way of Raising the Quality of the Urban Landscape. Built Environment 29, Lövrie, K. (2003). Det gröna som identitetsskapande stadsbyggnadselement objekt, koncept och struktur. Doktorsavhandling, SLU, Alnarp. McPherson, E.G. (2007). Benefit-Based Tree Valuation. Arboriculture & Urban Forestry 33(1), Miljömålsportalen. Tillgänglig : Millard, A. (2008). Semi-natural vegetation and its relationship to designated urban green space at the landscape scale in Leeds, UK. Landscape Ecology 23,

38 Miller, R.W. (1997). Urban Forestry planning and managing urban greenspaces (2nd ed.). New Jersey. Nordh, H., Hartig, T., Hägerhäll, C.M. & Fry, G. (2009). Components of small urban parks that predict the possibility for restoration. Urban Forestry & Urban Greening 8, Nowak, D.J., Crane, D.E & Dwyer, J.F. (2002). Compensatory value of urban trees in the United States. Journal of Arboriculture 28(4), Nowak, D.J., Carne, D.E., Stevens, J.C., Hoehn, R.E., Walton, J.T. & Bond, J. (2008). A ground-based method of assessing urban forest structure and ecosystem services. Arboriculture & Urban Forestry 34(6), Özguner, H. (2011). Cultural differences in attitudes towards urban parks and green spaces. Landscape Research 36(5), PBL (2010:900). Tillgänglig: Pauleit, S. (2003). Perspectives on Urban Greenspace in Europe. Built Environment 29, SCB (2003). Markanvändningen i tätorter 2000 och förändringar Sveriges officiella statistik, Statistiska meddelanden MI 14 SM Tillgänglig : SCB (2010). Förändring av vegetationsgrad och grönytor inom tätorter De tio största tätorterna Sveriges officiella statistik, Statistiska meddelanden MI 12 SM Tillgänglig : MI0805_2005A01X_SM_MI12SM1003.pdf SKL (Sveriges kommuner och landstings hemsida) Tillgänglig : samhallsbyggnad/miljo/miljodata_och_miljoindikatorer/miljoredovisningar SROI (Social return on investment) Tillgänglig : Statens folkhälsoinstitut (2009). Tillgänglig : TEEB (2010a). TEEB The Economics of Ecosystems and Biodiversity: Mainstreaming the Economics of Nature: A synthesis of the approach, conclusions and recommendations of TEEB. Tillgänglig : TuM%3d&tabid=924&mid=1813 TEEB (2010b). TEEB The Economics of Ecosystems and Biodiversity for Local and Regional Policy Makers. Tillgänglig : The Trust for Public Land (2010). The Economic Benefits and Fiscal Impact of Parks and Open Space in Nassau and Suffolk Counties, New York. Tillgänglig : Tol, R.S.J. (2008). Why worry about climate change? A research agenda. Environmental Values 17, Tratalos, J., Fuller, R.A., Warren, P.H., Davies, R.G. & Gaston, K.J. (2007). Urban form, biodiversity potential and ecosystem services. Landscape and Urban Planning 83, Tyrväinen, L., Mäkinen, K. & Schipperijn, J. (2007). Tools for mapping the social values of urban woodlands and other green areas. Landscape and Urban Planning 79(1), Wolf, K. L. (2004). Public Value of Nature: Economics of Urban Trees, Parks and Open Space. In: Miller, D. & J. A. Wise (eds.) Design with Spirit: Proceedings of the 35th Annual Conference of the Environmental Design Research Association. EKONOMI Alaimo, K., Packnett, E., Miles, R. A. & Kruger, D. J. (2008). Fruit and vegetable intake among urban community gardeners. Journal of Nutrition Education and Behavior 40(2), Andersson,P., Andermo, S. & Guamán, V. (2008). Fritidsodlingens möjligheter till Livsmedelsproduktion. SLU/Fritidsodlingens Riksorganisation, Uppsala. Tillgänglig : Björkman, L-L. (2001). Fritidsodlingens omfattning och betydelse. Försöksresultat för fritidsodlare SLU 2001:7. 38

39 Busse Nielsen, A. & Møller, F. (2008). Is coppice a potential for urban forestry? The social perspective. Urban Forestry & Urban Greening 7(2), Campbell, M.C. (ed.) (2009). Special Issue: Building resilient cities. Urban Agriculture Magazine 22. Tillgänglig : Crompton, J. (2005). The impact of parks on property values: empirical evidence from the past two decades in the United States. Managing Leisure, 10, Crompton, J. L., Love L. L. & More T. A. (1997). An empirical study of the role of recreation, parks and open space in companies (re)location decisions. Journal of Park and Recreation Administration 15 (1): Dodds, R. & Joppe, M. (2001). Promoting urban green tourism: the development of the other map of Toronto. Journal of Vacation Marketing 7, English, B.C., De La Torre Ugarte, D.G., Walsh, M.E., Hellwinkel, C. & Menard, J. (2006). Economic Competitiveness of Bioenergy Production and Effects on Agriculture of the Southern Region. Journal of Agricultural and Applied Economics 38(2), Erickson, B. & Roberts, M. (1997). Marketing local identity. Journal of Urban Design 2(1), Geoghegan, J. (2002). The value of open spaces in residential land use. Land Use Policy 19(1), Harnik, P. & Welle, B. (2009). Measuring the Economic Value of a City Park System. The Trust for Public Land. Hovorka, A. J. (2006a). The No. 1 Ladies Poultry Farm: A feminist political ecology of urban agriculture in Botswana. Gender, Place and Culture 13(3), Hovorka, A. J. (2006b). Urban agriculture: addressing practical and strategic gender needs. Development in Practice 16(1), Jim, C.Y. & Chen, W.Y. (2006). Impacts of urban environmental elements on residential housing prices in Guangzhou (China). Landscape and Urban Planning 78(4), Joye, Y., Willems, K,. Brengman, M. & Wolf, K. (2010). The effects of urban retail greenery on consumer experience: Reviewing the evidence from a restorative perspective. Urban Forestry & Urban Greening 9(1), Lerner, S. & Poole, W. (1999). The economic benefits of parks and open space: How land conservation helps communities grow smart and protect the bottom line. The Trust for Public Land. Luttik, J. (2000). The value of trees, water and open spaces as reflected by house prices in the Netherlands. Landscape and Urban Planning, 48, Lövrie, K. (2003). Det gröna som identitetsskapande stadsbyggnadselement objekt, koncept och struktur. Doktorsavhandling, SLU, Alnarp. Maxwell, D., Levin, C. & Csete, J. (1998). Does urban agriculture help prevent malnutrition? Evidence from Kampala. Food Policy 23(5), Mykorrhizas hemsida. Tillgänglig : The Trust for Public Land (2001). Economic benefits of open space index: How Land Conservation Helps Communities Grow Smart and Protect the Bottom Line. New York. Tyrväinen, L. (1997). The amenity value of the urban forest: an application of the hedonic pricing method. Landscape and Urban Planning 37(3-4), Van Leeuwen, E., Nijkamp, P. & de Noronha Vaz, T. (2009). The multi-functional use of urban green space. Serie Research Memoranda 0051, VU University Amsterdam, Faculty of Economics, Business Administration and Econometrics. Wolf, K. L. (2003). Public response to the urban forest in inner city business districts. Journal of Arboriculture 29(3), Wolf, K.L. (2004). Nature in the Retail Environment: Comparing Consumer and Business Response to Urban Forest Conditions. Landscape Journal 23, Wolf, K. L. (2005). Business District Streetscapes, Trees, and Consumer Response. Journal of Forestry 103(8),

40 Wolf, K. L. (2009). Strip malls, city trees, and community values. Arboriculture & Urban Forestry 35(1), Tillgänglig: Yokohari, M. ( ). Muntlig källa. Föreläsning om urban odling i Tokyoområdet, Alnarp. Zhu, P. & Zhang, Y. (2008). Demand for urban forests in United States cities. Landscape and Urban Planning 84, HÄLSA Allender, S., Foster, C., Scarborough, P. & Rayner, M. (2007). The burden of physical activity-related ill health in the UK. Journal of Epidemiology and Community Health 61(4), Barton, J. & Pretty, J. (2010). What is the best dose of nature and green exercise for improving mental health? A multi-study analysis. Environmental Science and Technology 44(10), Berman, M.G., Jonides, J. & Kaplan, S. (2008). The cognitive benefits of interacting with nature. Psychological Science 19(12), Björk, J., Albin, M., Grahn, P., Jacobsson, H., Ardö, J., Wadbro, J., Östergren, P-O. & Skärbäck, E. (2008). Recreational values of the natural environment in relation to neighbourhood satisfaction, physical activity, obesity and wellbeing. Journal of Epidemiology and Community Health 62(4). de Vries, S., Verheij, R.A., Groenewegen, P.P. & Spreeuwenberg, P. (2003). Natural environments healthy environments? An explanatory analysis of the relationship between greenspace and health. Environment and Planning A 35(10), Erickson, K.I., Raji, C.A., Lopez, O.L., Becker, J.T., Risano, C., Newman, A.B., Gach, H.M., Thompson, P.M., Ho, A.J. & Kuller, L.H. (2010). Physical activity predicts gray matter volume in late adulthood. Neurology 75(16) Fuller, R.A., Irvine, K.N., Devine-Wright, P., Warren, P.H. & Gaston, K.J. (2007). Psychological benefits of greenspace increase with biodiversity. Biology Letters 3, Giles-Corti, B., Broomhall, M.H., Knuiman, M., Collins, C., Douglas, K, Ng, K, Lange, A. & Donovan, R.J. (2005). Increasing walking: how important is distance to, attractiveness, and size of public open space? American Journal of Preventive Medicine 28(2), Grahn, P. & Stigsdotter, U. (2003). Landscape planning and stress. Urban Forestry & Urban Greening 2, Grahn, P. & Stigsdotter, U. (2010). The relation between perceived sensory dimensions of urban green space and stress restoration. Landscape and Urban Planning 94(3-4), Hartig, T., Evans, G.W., Jamner, L.D., Davis, D.S. & Gärling, T. (2003). Tracking restoration in natural and urban field settings. Journal of Environmental Psychology 23, Hillsdon, M., Panter,J., Foster, C. & Jones, A. (2006). The relationship between access and quality of urban green space with population physical activity. Public Health 120, Jackson, L.E. (2003). The relationship of urban design to human health and condition. Landscape and Urban Planning 64, Kaplan, S. (1995). The restorative benefits of nature: toward an integrated framework. Journal of Environmental Psychology 15(3), Kaczynski, A.T., Potwarka, L.R., Smale, B.J.A. & Havitz, M.E. (2009). Association of Parkland Proximity with Neighborhood and Park-based Physical activity: variation by gender and age. Leisure Sciences 31(2), Korpela, K. & Ylén, M. (2007). Perceived health is associated with visiting natural favorite places in the vicinity. Health & Place 13, Kuh, D.J. & Cooper, C. (1992). Physical activity at 36 years: patterns and childhood predictors in a longitudinal study. Journal of Epidemiology and Community Health 46(2),

41 Liu, G. C., Wilson J. S., Qi, R. & Ying, J. (2007). Green Neighborhoods, Food Retail and Childhood Overweight: Differences by population Density. Health Promotion 21(4), Maas, J., Verheij, R.A., de Vries, S., Spreeuwenberg, P., Schellevis, F.G. & Groenewegen, P. P. (2009). Morbidity is related to a green living environment. Journal of Epidemiology and Community Health 63(12), Maas, J., Verheij, R.A., Groenewegen, P.P, de Vries, S. & Spreeuwenberg, P. (2006). Green space, urbanity, and health: how strong is the relation? Journal of Epidemiology and Community Health 60, McMichael, A. (2006). Population Health as a Primary Criterion of Sustainability. EcoHealth 3, Neuvonen, M., Sievänen, T., Tönnes, S. & Koskela, T. (2007). Access to green areas and the frequency of visits a case study in Helsinki. Urban Forestry & Urban Greening 6, Nielsen, T.S. & Hansen, K.B. (2006). Nearby nature and green areas encourage outdoor activities and decrease mental stress. CAB Reviews: Perspectives in Agriculture, Veterinary Sciences, Nutrition and Natural Resources 1, Nielsen, T.S. & Hansen, K.B. (2007). Do green areas affect health? Results from a Danish survey on the use of green areas and health indicators. Health and Place 13, Nordh, H., Hartig, T., Hägerhäll, C.M. & Fry, G. (2009). Components of small urban parks that predict the possibility for restoration. Urban Forestry & Urban Greening 8, Norling I. & Larsson E-L. (2004). Ett gott och friskare liv som äldre för en aktiv livsstil i natur och trädgård. Göteborg, Göteborgs botaniska trädgård. Orsini, N., Bellocco, R., Bottani, M., Pagano, M., Andersson, S.-O., Johansson, J.-E. Giovannucci, E. & Wolk, A. (2009). A prospective study of lifetime physical activity and prostate cancer incidence and mortality. British Journal of Cancer 101, Ottosson, J. & Grahn, P. (2005). A Comparison of Leisure Time Spent in a Garden with Leisure time spent Indoors. On measures of Restoration in Residents in Geriatric Care. Landscape Research 30(1), Ottosson, J. (2001). The importance of nature in coping with a crisis: A photographic essay. Landscape Research 26(2), Potwarka, L. R., Kaczynski, A.T. & Flack, A.L. (2008). Places to play: association of park space and facilities with healthy weight status among children. Journal of Community Health 33(5), Pretty, J., Peacock, J., & Hine, R. (2006). Green exercise: the benefits of activities in green places. The Biologist 53, Stigsdotter, U.K., Ekholm, O., Schipperijn, J., Toftager, M., Kamper-Jorgensen, F. & Randrup, T.B. (2010). Health promoting outdoor environments Associations between green space, and health, health-related quality of life and stress based on a Danish national representative survey. Scandinavian Journal of Public Health 38, Sugiyama, T. & Ward Thompson, C. (2008). Associations between characteristics of neighbourhood open space and older people s walking. Urban Forestry & Urban Greening 7(1), Takano, T., Nakamura, K. & Watanabe, M. (2002). Urban residential environments and senior citizens longevity in megacity areas: the importance of walkable green spaces. Journal of Epidemiology and Community Health 56, Timpiero, A., Giles-Corti, B., Crawford, D., Andrianopoulos, N., Ball, K., Salmon, J. & Hume, C. (2008). Features of public open spaces and physical activity among children: Findings from the CLAN study. Preventive Medicine 47(5), Ulrich, R. S. (1984). View through a Window May Influence Recovery from Surgery. Science 224, van den Berg, A. E., Hartig, T. & Staats, H. (2007). Preference for nature in urbanized societies: stress, restoration, and the pursuit of sustainability. Journal of Social Issues 63(1), van den Berg, A. E., van Winsum-Westra, M., de Vries, S. & van Dillen, S.M. (2010). Allotment gardening and health: a comparative survey among allotment gardeners and their neighbors without an allotment. Environmental Health 9, 74. Ward Thompson, C., Aspinall, D. & Montarzino, A. (2008). The childhood factor: Adult visits to green places and the significance of childhood experience. Environment and Behavior 40(1),

42 Ward Thompson, C (2011). Linking landscape and health: The recurring theme. Landscape and Urban Planning 99(3-4), WHO (World Health Organization) (2004). The global burden of disease update. Tillgänglig : int/healthinfo/global_burden_disease/gbd_report_2004update_full.pdf WHO (World Health Organization) (2003). Mental health in WHO s European Region. Tillgänglig via WHO (World Health Organization) (2002). The World Health Report 2002: reducing risks, promoting healthy life. Tillgänglig via Zoeller, R. F. (2009). Lifestyle in the Prevention and Management of Cancer: Physical Activity. American Journal of Lifestyle Medicine 3(5), LIVSKVALITET Armstrong, D. (2000). A survey of community gardens in upstate New Work: Implications of health and community development. Health & Place 6, Blair, D. (2009). The child in the garden: an evaluative review of the benefits of school gardening, Journal of Environmental Education 40(2), Boldeman, C., Blennow, M., Dal, H., Mårtensson, F., Raustorp, A., Yuen, K. & Wester, U. (2006). Impact of preschool environment upon children s physical activity and sun exposure. Preventive Medicine 42, Cackowski, J. M. & Nasar, J. L. (2003). The restorative effects of roadside vegetation: Implications for automobile driver anger and frustration. Environment and Behavior 35 (6), Coley, R.L., Kuo, F.E. & Sullivan, W.C. (1997). Where does community grow? The social context created by nature in urban public housing. Environment and Behavior 29(4), Dumbaugh, E. & Gattis, J. L. (2005). Safe Streets, Livable Streets. Journal of the American Planning Association 71(3), Dyment, J.E. & Reid, A. (2005). Breaking new ground? Reflections on greening school grounds as sites of ecological, pedagogical, and social transformation. Canadian Journal of Environmental Education 10, Tillgänglig : edu.au/1658/1/cjee_2005.pdf Ferris, J., Norman, C. & Sempik, J. (2001). People, land and sustainability: community gardens and the social dimension of sustainable development. Social Policy & Administration 35(5), Fjørtoft, I. (2004). Landscape as Playscape: The Effects of Natural Environments on Children s Play and Motor Development. Children, Youth and Environments 14(2), Grahn, P., Mårtensson, F., Lindblad, B., Nilsson, P. & Ekman, A. (1997). Ute på dagis. Stad & Land nr. 145, Movium, Alnarp. Huang, S.-C. L. (2010). The impact of public participation on the effectiveness of, and users attachment to, urban neighbourhood parks. Landscape Research 35(5), Jansson, M. (2010). Attractive playgrounds: some factors affecting user interest and visiting patterns. Landscape Research 35(1), Jansson, M. & Persson, B. (2010). Playground planning and management: An evaluation of standard-influenced provision through user needs. Urban Forestry & Urban Greening 9(1), Jorgensen, A., Hitchmough, J. & Calvert, T. (2002). Woodland spaces and edges: their impact on perception of afety preference. Landscape and Urban Planning 60, Karsten, L. (2003). Children s Use of Public Space: The Gendered World of the Playground. Childhood 10(4), Kazmierczak, A.E. & James, P. (2007). Role of green spaces in improving social inclusion. In: Amaratunga, D., Haigh, R., Ruddock, L. & Alshawi, M. (Eds) Proceedings of the 7th international postgraduate conference in the built and human environment, 27th-29th March 2007, Salford, pp

43 Kristensson, E. (2003). Rymlighetens betydelse. En undersökning av rymlighet i bostadsgårdens kontext. Doktorsavhandling, Lunds Universitet. Kristensson, E. (2006). The Role of Open Space Spatial Strategies for Integration. Conference Paper for the ENHR International Conference, Ljubljana, Slovenia, July Kuo, F. E., Sullivan, W. C., Coley, R. L. & Brunson, L. (1998). Fertile ground for community: inner-city neighborhood common spaces. American Journal of Community Psychology 26(6), Kuo, F. E. & Sullivan, W.C. (2001a). Aggression and Violence in the Inner City. Environment and Behavior 33(4), Kuo, F. E., & Sullivan, W. C. (2001b). Environment and crime in the inner city: Does vegetation reduce crime? Environment and Behavior, 33(3), Kuo, F. E. (2003). The role of arboriculture in a healthy social ecology. Journal of Arboriculture 29(3), Kuo, F.E. & Taylor, A.F. (2004). A potential natural treatment for attention-deficit/hyperactivity disorder: Evidence from a national study. American Journal of Public Health 94(9), Kweon, B.-S., Sullivan, W.C. & Wiley, A.R. (1998). Green Common Spaces and the Social Integration of Inner-City Older Adults. Environment and Behavior 30(6), Larsson, M. (2009). Stadsdelsträdgård. Plats för gemenskap och kreativa processer. Doktorsavhandling, SLU Alnarp. Matsuoka, R. H. (2008). High school landscapes and student performance. University of Michigan, Ann Arbor. Tillgänglig: deepblue.lib.umich.edu/bitstream/ /61641/1/rmatsuok_1.pdf Matsuoka, R. H. (2010). Student performance and high-school landscapes: Examining the links. Landscape and Urban Planning 97, Mok, J.-H., Landphair, H. C. & Naderi, J. R. (2006). Landscape improvement impacts on roadside safety in Texas. Landscape and Urban Planning 78, Newton, J. (2007). Well-being and the natural environment: a brief overview of the evidence. Tillgänglig: Peters, K., Elands, B. & Buijs, A. (2010). Social interaction in urban parks: Stimulating social cohesion? Urban Forestry & Urban Greening 9(2), Rosenblatt, N. J., Kweon, B.-S. & Maghelal, P. (2008). The street tree effect and driver safety. ITE Journal on the web. February 2008, Tillgänglig: Saldivar-Tanaka, L. & Krasny, M. E. (2004). Culturing community development, neighborhood open space, and civic agriculture: The case of Latino community gardens in New York City. Agriculture and Human Values 21(4), Sullivan, W. C. & Kuo, F. E. (1996). Do trees strengthen urban communities, reduce domestic violence? Forestry Report. Tillgänglig: Sullivan, W.C., Frances, E.K. & Depooter, S.F. (2004). The fruit of urban nature. Environment and Behavior 36(5), Swanwick, C., Dunnett, N. & Woolley, H. (2003). Nature, role and value of green spaces in towns and cities: an overview. Built Environment 29(2), Taylor, A.F., Wiley, A., Kuo, F.E., & Sullivan, W.C. (1998). Growing up in the inner city: Green spaces as places to grow. Environment and Behavior 30(1), Taylor, A.F., Kuo, F.E. & Sullivan, W.C. (2001). Coping with ADD: The surprising connection to green play settings. Environment and Behavior 33(1), Waliczekz, T.M., Mattson, R.H. & Zajicek, J.M. (1996). Benefits of Community Gardening on Quality-of-Life Issues. Journal of Environmental Horticulture 14(4),

44 Wells, N. M. (2000). At home with nature: effects of greenness on children s cognitive functioning. Environment and Behaviour 32(6), ATTRAKTIVITET Andrews, F. J. (2010). Parental perceptions of residential location: Impacts on children s health. Health & Place 16(2), Chiesura, A. (2004). The role of urban parks for the sustainable city. Landscape and Urban Planning 68(1), Delshammar, T. & Fors, H. (2010). Gröna och blå strukturer för en hållbar stadsutveckling. Landskap Trädgård Jordbruk rapportserie. Rapport 2010:16. Alnarp. Dravigne, A., Waliczek, T.M., Lineberger, R.D. & Zajicek, J.M. (2008). The effect of live plants and window views of green spaces on employee perceptions of job satisfaction. HortiScience 43, Eagles, P. F. J. (2002). Trends in park tourism: Economics, finance and management. Journal of Sustainable Tourism 10(2), Florgård, C. & Forsberg, O. (2006). Residents use of remnant natural vegetation in the residential area of Järvafältet, Stockholm. Urban Forestry & Urban Greening 5, Florida, R., Mellander, C. & Stolarick, K. (2011). Beautiful places: the role of perceived aesthetic beauty in community satisfaction. Regional Studies 45(1), Florida, R. (2002). The rise of the creative class. And how it is transforming work, leisure, community and every day life. Basic Books, New York. Harnik, P & Welle, B. (2009). Measuring the Economic Value of a City Park System. The Trust for Public Land Harrison, C., Limb, M. & Burgess, J. (1987). Nature in the city popular values for a living world. Journal of Environmental Management 25, Hertzberger, H. (2008). Space and Learning. Lessons in Architecture Publishers, Rotterdam. Jacob, M. & Hellström, T. (2010). Public-space planning in four Nordic cities: symbolic values in tension Geoforum 41, James, P., Tzoulas, K., Adams, M.D., Barber, A., Box, J., Breuste, J., Elmqvist, T.Frith, M., Gordon, C., Greening, K.L., Handley, J., Haworth, S., Kazmierczak, A.E., Johnston, M., Korpela, K., Moretti, M., Niemelä, J., Pauleit, S., Roe, M.H., Sadler, J.P. & Ward Thompson, C. (2009). Towards an integrated understanding of green space in the European built environment. Urban Forestry and Urban Greening 8, Jansson, M. (2010). Attractive playgrounds: Some factors affecting user interest and visiting patterns. Landscape Research 35(1), Jorgensen, A., Hitchmough, J. & Dunnett, N. (2007). Woodland as a setting for housing-appreciation and fear and the contribution to residential satisfaction and place identity in Warrington New Town, UK. Landscape and Urban Planning 79, Kaplan, R. (1993). The role of nature in the context of the workplace. Landscape and Urban Planning 26(1-4), Kaplan, R. (2001). The Nature of the View from Home: Psychological Benefits. Environment and Behavior 33, Larsen, K., Gilliland, J., Hess, P., Yucker, P. Irwin, J. & He, M. (2009). The influence of the physical environment and sociodemographic characteristics on children s mode of travel to and from school. American Journal of Public Health 99(3), Laverne, R. J. & Winson-Geideman, K. (2003). The influence of trees and landscaping on rental rates at office buildings. Journal of Aboriculture 29(5), Lee, S.-W., Ellis, C.D., Kweon, B.-S. & Hong, S.-K. (2008). Relationship between landscape structure and neighborhood satisfaction in urbanized areas. Landscape and Urban Planning 85(1),

45 Lo, A. Y. & Jim, C. Y. (2010) Willingness of residents to pay and motives for conservation of urban green spaces in the compact city of Hong Kong. Urban Forestry & Urban Greening 9(2), Lövrie, K. (2003). Det gröna som identitetsskapande stadsbyggnadselement objekt, koncept och struktur. Doktorsavhandling, SLU, Alnarp. Maas, J., Verheij, R. A., Spreeuwenberg, P. & Groenewegen, P. P. (2008). Physical activity as a possible mechanism behind the relationship between green space and health: A multilevel analysis. BMC Public Health 8, 206. Malmö turism (2009). Stark utveckling av turismnäringen i Malmö, Rapport. Tillgänglig: Malmo-Turism-Rapport-2009 Mellander, C., Florida, R. & Stolarick, K. (2011). Here to stay The effects of community satisfaction on the decision to stay. Spatial Economic Analysis 6(1), Notaro, S. & De Salvo, M. (2010). Estimating the economic benefits of the landscape function of ornamental trees in a sub-mediterranean area. Urban Forestry & Urban Greening 9, Riggio, E. (2002). Child-friendly cities: good governance in the best interest of the child. Environment and Urbanization 14, Steffner, L. (2009). Värdering av stadsmiljöer en metod att mäta upplevelse. Doktorsavhandling, Lunds Tekniska Högskola, Lund. Stigsdotter, U. (2004). A garden at your workplace may reduce stress. Design & Health, Swanwick, C., Dunnett, N. & Woolley, H. (2003). Nature, role and value of green spaces in towns and cities: an overview. Built Environment 29(2), Thompson, I. (2004). Ecology, Community and Delight: Sources of Values in Landscape Architecture. Taylor & Francis, London. Todorova, A., Asakawa, S. & Aikoh, T. (2004). Preferences for and attitudes towards street flowers and trees in Sapporo, Japan. Landscape and Urban Planning 69(4), Tucker, P., Irwin, J. D., Gilliland, J. & He, M. (2008). Adolescents Perspectives of Home, School and Neighborhood Environmental Influences on Physical Activity and Dietary Behaviors. Children, Youth and Environments 18(2), White, M., Smith, A., Humphryes, K., Pahl, S., Snelling, D. & Depledge, M. (2010). Blue space: The importance of water for preference, affect, and restorativeness ratings of natural and built scenes. Journal of Environmental Psychology 30(4), KLIMAT Akbari, H. (2002). Shade trees reduce building energy use and CO2 emissions from power plants. Environmental Pollution 116(1), Alexandri, E. & Jones, P. (2008). Temperature decreases in an urban canyon due to green walls and green roofs in diverse climates. Building and Environment 43(4), Alvey, A. A. (2006). Promoting and presenting biodiversity in the urban forest. Urban Forestry and Urban Greening 5(4), Babisch, W. (2008). Road traffic noise and cardiovascular risk. Noise Health 10(38), Bass. B., Krayenhoff, E. S., Martilli, A., Stull, R. B., & Auld, H. (2003). The impact of green roofs on Toronto s urban heat island. Proceedings of the First North American Green Roof Conference: Greening Rooftops for Sustainable Communities; May, Chicago. Toronto Cardinal Group, s Benedict, M. A. & McMahon, E. T. (2006). Green Infrastructure: smart conservation for the 21st century. Renewable Resources Journal, autumn, Bodin, T., Albin, M., Ardö, J., Stroh, E., Östergren, P.-O. & Björk, J. (2009). Road traffic noise and hypertension. Results from a cross-sectional public health survey in southern Sweden. Environmental Health 8(38). 45

46 Bolund, P. & Hunhammar, S. (1999). Ecosystem services in urban areas. Ecological Economics 29(2), Bowler, D.E., Buyung-Ali, L. Knight, T.M. & Pullin, A.S. (2010). Urban greening to cool towns and cities: A systematic review of the empirical evidence. Landscape and Urban Planning 97(3), Breitner, S., Stölzel, M., Cyrys, J., Pitz, M., Wölke, G., Kreyling, W., Küchenhoff, H., Heinrich, J., Wichmann. H.-E. & Peters, A. (2009). Short-term mortality rates during a decade of improved air quality in Erfurt, Germany. Environmental Health Perspectives 117(3), Brenneisen, S. (2006). Space for urban wildlife: designing green roofs as habitats in Switzerland. Urban Habitats 4, Bullen, R. & Fricke, F. (1982). Sound propagation through vegetation. Journal of Sound and Vibration 80(1), Cao, X., Onishi, A., Chen, J. & Imura, H. (2010). Quantifying the cool island intensity of urban parks using ASTER and IKONOS data. Landscape and Urban Planning 96(4), Dimoudi, A. & Nikolopoulou, M. (2003). Vegetation in the urban environment: microclimatic analysis and benefits. Energy and Buildings 35, Dunnet, N.P. & Kingsbury, N. (2004). Planting green roofs and living walls. Portland, Timber Press. Dwyer, M. C. & Miller, R. W. (1999). Using GIS to assess urban tree canopy benefits and surrounding greenspace distributions. Journal of Arboriculture 25(2), Escobedo, F. J., Wagner, J E., Nowak, D. J., Luz de la Manza, C., Rodriguez, M. & Crane, D. E. (2008). Analyzing the cost effectiveness of Santiago, Chile s policy of using urban forests to improve air quality. Journal of Environmental Management 86, Fang, C.-F. & Ling, D.-L. (2005). Guidance for noise reduction provided by tree belts. Landscape and Urban Planning, 71(1), Gidlöf-Gunnarsson, A. & Öhrström, E. (2007). Noise and well-being in urban residential environments: The potential role of perceived availability to nearby green areas. Landscape and Urban Planning 83, Gill, S., Handley, J., Ennos, R. & Pauleit, S. (2007). Adapting cities for climate change: the role of the green infrastructure. Built Environment 33(1), Harnik, P. & Welle, B. (2009). Measuring the Economic Value of a City Park System. The Trust for Public Land. Jo, H.-K. & McPherson, E. G. (2001). Indirect carbon reduction by residential vegetation and planting strategies in Chicago, USA. Journal of Environmental Management 61, Johnson. D.P. & Wilson, J.S. (2009). The socio-spatial dynamics of extreme urban heat events: The case of heat-related deaths in Philadelphia. Applied Geography 29(39), Martín-López, B., Montes, C. & Benayas, J. (2007). The non-economic motives behind the willingness to pay for biodiveristy conservation. Biological Conservation 139(1-2), McCarthy, M.P., Best, M.J. & Betts, R.A. (2010). Climate change in cities due to global warming and urban effects. Geophysical Research Letters 37. McPherson, E. G. (1998). Atmospheric carbon dioxide reduction by Sacramento s urban forest. Journal of Arboriculture 24(4), McPherson, E. G., Nowak, D., Heisler, G., Grimmond, S. Souch, C., Grant, R. & Rowntree, R. (1997). Quantifying urban forest structure, function, and value: the Chicago Urban Forest Climate Project. Urban Ecosystems 1, Mentens, J., Raes, D. & Hermy, M. (2006). Green roofs as a tool for solving the rainwater runoff problem in the urbanized 21st century? Landscape and Urban Planning 77, Millard, A. (2008). Semi-natural vegetation and its relationship to designated urban green space at the landscape scale in Leeds, UK. Landscape Ecology 23, Miller, J.R. & Hobbs, R.J. (2001). Conservation where people live and work. Conservation Biology 16(2),

47 Niemela, J. (1999). Ecology and Urban Planning. Biodiversity and Conservation 8(1), Nowak, D. J., Crane, D. E. & Stevens, J. C. (2006). Air pollution removal by urban trees and shrubs in the United States. Urban Forestry and Urban Greening 4, Oberdorfer, E., Lundholm, J. Bass, B., Coffman, R.R., Doshi, H., Dunnett, N., Gaffin, S., Köhler, M., Liu, K.K.Y. & Rowe, B. (2007). Green Roofs as Urban Ecosystems: Ecological Structures, Functions, and Services. BioScience 57(10), Oke, T.R. (1987). Boundary Layer Climates. Routledge, New York. Oke, T.R. (1995). The heat island characteristics of the urban boundary layer: Characteristics, causes and effects. I: Cermak, J.E., Davenport, A.G., Plate, E.J. & Viegas, D.X. (eds) Wind Climate in Cities, s Kluwer Academic. Onmura, S., Matsumoto, M. & Hokoi, S. (2001). Study on evaporative cooling effect of roof lawn gardens. Energy and Buildings 33(7), Palla, A., Gnecco, I. & Lanza, L.G. (2010). Hydrologic Restoration in the Urban Environment using Green Roofs. Water 2, Potts, S.G. Biesmeijer, J.C., Kremen, C., Neumann, P., Schweiger, O. & Kunin, W.E. (2010). Global pollinator declines: trends, impacts and drivers. Trends in Ecology and Evolution 25(6), Schröter, D., Cramer, W., Leemans, R. Prentice, I.C. Araújo, M.B., Arnell, N.W., Bondeau, A. et al. (2005). Ecosystem Service Supply and Vulnerability to Global Change in Europe. Science 319(5752), Selander, J., Nilsson, M.E., Bluhm, G., Rosenlund, M., Lindqvist, M., Nise, G. & Pershagen, G. (2009). Long-term exposure to road traffic noise and myocardial infarction. Epidemiology 20(2), Svensson, M. & Eliasson, I. (1997). Grönstrukturens betydelse för stadens ventilation: vegetationens renande förmåga en litteratursammanställning. Naturvårdsverket, Rapport Tol, R.S.J. (2008). Why worry about climate change? A research agenda. Environmental Values 17, Upmanis, H. (2000). The park has its own climate. Swedish Building Research 2, Wilby, R. L. (2003). Past and projected trends in London s urban heat island. Weather 58(7), Witford, V., Ennos, A. R. & Handley, J. F. (2001). City form and natural processes: indicators for the ecological performance of urban areas and their application to Merseyside, UK. Landscape and Urban Planning 20(2), Wong, N.H. & Yu, C. (2005). Study of green areas and urban heat island in a tropical city. Habitat International 29(3), Xiao, Q. & McPherson, E.G. (2002). Rainfall interception by Santa Monica s municipal urban forest. Urban Ecosystems 6, Yang, J., McBride, J., Zhou, J. & Sun, Z. (2005). The urban forest in Beijing and its role in air pollution reduction. Urban Forestry & Urban Greening 3, Yokohari, M., Brown, R.D., Kato, Y. & Moriyama. H. (1997). Effects of paddy fields on summertime air and surface temperatures in urban fringe areas of Tokyo, Japan. Landscape and Urban Planning 38(1-2), Yokohari, M., Brown, R.D., Kato, Y. & Yamamoto, S. (2001). The cooling effect of paddy fields on summertime air temperature in residential Tokyo, Japan. Landscape and Urban Planning 53(1-4), Yu, C. & Hien, W.N. (2006). Thermal benefits of city parks. Energy & Buildings 38(2),

48 SLUTSATSER OCH FRAMTIDA FORSKNING Bolund, P. & Hunhammar, S. (1999). Ecosystem services in urban areas. Ecological Economics 29, Boyd, J. (2007). Nonmarket benefits of nature: What should be counted in green GDP? Ecological Economics 61, Choumert, J. & Salanié, J. (2008). Provision of urban green spaces: some insights from economics. Landscape Research 33(3), Miller, R.W. (1997). Urban Forestry planning and managing urban greenspaces (2nd ed.). New Jersey. TEEB (2010). The Economics of Ecosystems and Biodiversity: Mainstreaming the Economics of Nature: A synthesis of the approach, conclusions and recommendations of TEEB. Tillgänglig : TuM%3d&tabid=924&mid=1813 Wolf, K. L. (2004). Public Value of Nature: Economics of Urban Trees, Parks and Open Space. In: Miller, D. & J. A. Wise (eds.) Design with Spirit: Proceedings of the 35th Annual Conference of the Environmental Design Research Association. 48

49 49

50 SÅ HÄR HAR ARGUMENTEN TILLÄMPATS I LUND hela staden argument för en grönblå stadsbyggnad Agneta Persson & Lisa Östman 50

51 INLEDNING Platsen betyder mer än någonsin i dagens kreativa ekonomi. Det är platsens kvaliteter som avgör var människor vill bo. En estetisk och vacker omgivning är en av de viktigaste faktorerna när det gäller att locka människor att bosätta sig och därigenom åstadkomma regional tillväxt. Närheten till parker och möjlighet till rekreation värderas högt vid valet av bostad. En stads attraktivitet hänger intimt ihop med de offentliga rummen: stadens torg, platser, stråk, rekreationsområden och inte minst parker. Tillgången och närheten till rekreation utomhus är av högsta värde och avgörande för invånarnas välbefinnande och stadens attraktionskraft för bosättning och företagsetablering. Våra städer växer, både genom förtätning av innerstad och befintliga stadsdelar och genom stadsutbredning. Detta gäller även Lund, som planeras utöka bostadsbebyggelsen med 55 procent under de kommande 40 åren enligt ÖP Drygt bostäder förväntas tillkomma under åren Av dessa planeras cirka tillkomma genom förtätning. Detta motsvarar totalt 780 bostäder per år, varav bostäder per år ska planeras in i befintlig bebyggelse. Men det saknas i dagsläget en policy för hur denna förtätning ska genomföras. Det finns ett stort behov av att höja medvetenheten om komplexiteten vid förtätning hos beslutsfattare, planerare och byggherrar. Många av de förutsättningar och utmaningar som Lund står inför är gemensamma för flera av landets kommuner. Vi vill genom denna tillämpade del av Hela staden argument för en grönblå stadsbyggnad med fokus på Lund undersöka hur kunskapssammanställningen kan användas i en praktisk vardag med fysisk planering. I SCB:s statistik från 2010 redovisas en minskning av andelen grönyta i samtliga större tätorter i landet under perioden I sex av de tio studerade tätorterna har mer än 50 procent av minskningen av tätortens vegetation skett inom dess parker eller rekreationsområde eller i nära anslutning. I Malmö gäller det för 71 procent av förändringsytan och i Göteborg för 64 procent av förändringsytan. I Uppsala ligger 35 procent av förändringsytan inom eller i anslutning till grönområden. Det ger en bild av vilken typ av mark som har tagits i anspråk när vegetationsgraden har förändrats. Områden där vegetationen har minskat och som ligger i anslutning till grönområden antas ha tillhört grönområdet före förändringen. (Statistiska centralbyrån) 51

52 EXEMPLET LUND Lunds stad har en av de lägsta andelarna allemansrättslig mark per person sett ur ett nationellt perspektiv. Staden har även en låg andel parkmark, cirka 45 m 2 rekreativ parkmark per person, vilket tillsammans skapar ett mycket högt besökstryck på allmän platsmark och allemansrättslig mark. Samtidigt har kommunen ett tydligt politiskt mål i gällande översiktsplan från 2010, ÖP Där står att den goda jorden utanför tätorten bör sparas och att kvalitativ förtätning istället ska ske inom staden. Förtätning och omvandling är en viktig strategi för stadens utveckling. ÖP 2010 beskriver tre olika typer av förtätning: Förtätning i syfte att skapa bättre underlag för handel, service och kollektivtrafik och förtätning genom omvandling av verksamhetsområden, samt förtätning i områden där det finns behov av att läka staden. Som områden med stor potential för förtätning nämns extensivt nyttjade verksamhetsområden och mer perifert belägna (bostads)områden då dessa ofta innehåller generöst tilltagna parkeringsytor, samt tilltagna skyddszoner kring vägar m m. I ÖP 2010 fastläggs att Stadens nät av parker, gröna stråk och koloniområden är viktiga att behålla som lugna oaser i en livfull stad och att Stadens parker och annan betydelsefull grönstruktur ska så långt möjligt undantas från exploatering. Ändå tas allt mer parker i anspråk för förtätning. Därför är det viktigt att den förtätning som föreslås genomföras på eller intill parkmark blir belyst ur olika perspektiv innan beslut fattas. Förtätning är högaktuellt i hela Öresundsregionen. Här finns en stor efterfrågan på fler bostäder, fler verksamheter och samtidigt en vilja att begränsa exploateringen av högvärdig jordbruksmark. Lunds stad har många boende på en liten yta och är omgiven av landets bästa jordbruksmark. Här finns inga naturliga hinder i form av hav, sjö eller berg som försvårar exploatering. Naturmark och skogar saknas i större utsträckning i tätorten. Ett flertal naturreservat och en nationalpark finns däremot inom kommunens gränser, nåbara i första hand via bil eller buss från tätorten. I tätorten består den gröna infrastrukturen av i huvudsak uppvuxna anlagda parker och stråk. Den 100-åriga stadsparken är idag stadens mest älskade offentliga rum. Sex av tio är beredda att betala mer för en bostad nära grönområden. Det visar en studie från analysföretaget Kairos Future. Analysföretaget Kairos Future har gjort en internationell studie på uppdrag av Husqvarna Group. Över stadsbor i Sverige, Frankrike, Tyskland, Polen, Ryssland och USA har berättat om tankarna kring grönområdena i sina städer. ( Miljöaktuellt) Ett flertal av Lunds parker har tillkommit under modern tid med några få undantag. Dessa parker från främst talen är starkt präglade av samma ideal och växtval. Deras tidigare kvaliteter kan idag vara svåra att upptäcka. Parkerna anlades i en tid då parkfrågor hade hög status och parkskötseln värderades högt. Försämrad kommunal ekonomi under 1990-talet har i Lund, liksom i många andra kommuner, resulterat i kraftiga besparingar och minskad skötsel, något som lett till att parkernas innehåll utarmats. Många miljöer ser därför vildvuxna ut idag och saknar viktiga funktioner. Det saknas resurser för att lägga ner den skötsel och omsorg som skulle göra så stor skillnad för upplevelsen, för användandet och för dessa miljöers status. Med enkla medel, som genomtänkt gallring, friställande av solitärer, nya aktiviteter, ljussättning och fin möblering, skulle dessa miljöer kunna utvecklas till kvalitativa rekrea- 52

53 tiva parker. Samtidigt fyller de även idag en viktig funktion för de boende, för klimatet, för den biologiska mångfalden, för dagvattenfördröjningen m m. Dessa miljöer identifieras allt oftare av exploatörer och/eller planerare, som menar att de lämpar sig bäst för förtätning. Den ekonomiska vinsten för byggföretagen att bygga i en redan uppvuxen parkmiljö är stor. Här finns redan en etablerad grönska och få ledningar eller andra tekniska svårigheter. Även mer kvalitativa parker i Lund är intressanta för många exploatörer. Etablerade stadsdelsparker bebyggs och finparker naggas i kanten för att erbjuda bostäder i exklusiva lägen i eller intill park. Vilken blir kostnaden för samhället som helhet för att kunna erbjuda dessa bostäder? Vad händer när en allt större del av våra parkmiljöer försvinner? Kan nyttan av park beskrivas i ekonomiska termer? Det finns all anledning att belysa våra olika parkmiljöers värden och potential i en konsekvensbedömning och målkonfliktanalys, dels för hela staden, dels för stadsdelen. Lunds parker, välskötta eller inte, är viktiga förutsättningar för att hantera klimatförändringar, tillhandahålla ekosystemtjänster och öka samt värna den biologiska mångfalden i staden. De allmänna parkerna förväntas dessutom idag innehålla allt det som tidigare inrymdes på våra bostadsgårdar. Nya riktlinjer för så kallat samnyttjande av våra parker med förskola, skola, idrottsaktiviteter, dagvattenhantering m m påverkar sammantaget det offentliga rummets innehåll. Parallellt leder förtätning till att allt fler människor ska tillgodose sina rekreativa behov på en alltmer begränsad yta. I fyra aktuella förtätningsexempel i Lund vill vi belysa komplexiteten när det gäller hållbar stadsbyggnad. Diskussionen kring exemplen utgår ifrån fem aspekter av en grönblå stadsplanering och deras betydelse. De fem aspekterna ekonomi, hälsa, livskvalitet, attraktivitet och klimat har beskrivits i kunskapssammanställningen. Diskussionen kring exemplen från Lunds stad är av generellt intresse. Det finns lyckade exempel på förtätning som har skapat förhöjda värden i stadsmiljön och för de boende, som Parternas gränd (se sid 63). Det finns också exempel på förtätning som sker på bekostnad av värdefulla kvaliteter, som är viktiga för en hållbar stadsbyggnad. Kunskapssammanställningen lyfter fram värdet av goda boendemiljöer genom närhet till gröna stråk och parker, vilket påverkar hur vi mår i en positiv riktning. Den visar även hur träd och grönska påverkar vårt klimat och hur attraktiva välskötta parker och natur ökar fastighetsvärdena. Det borde vara en självklarhet att ta hänsyn till dessa aspekter i planeringen, eftersom de har direkt bäring på kvaliteten på platsen där vi bor De fyra förtätningsexemplen i Lunds stadsbebyggelse: 1. Kv Galten 2. Stadsdelen Margretedal 3. Stadsdelen Norra Fäladen 4. Öresundsområdet 3 53

54 Foto: Lisa Östman. KVARTERET GALTEN Läge i staden Centrala Lund, se punkt 1 på kartan, sidan 53. Områdets karaktär En del av Lunds innerstad med stenstadens kvartersstruktur som omgivning. Tillgång till parkmark Ca 2 m 2 per person A. Stadsdelen beboddes år 2010 av ca personer varav 245 är barn. 1. FÖRÄNDRING AV INNERSTADSKVARTER Kvarteret Galten ligger i Lunds innerstad alldeles söder om ett av stadens större torg, Mårtenstorget. Kvarteret präglas idag av beslut från slutet av 1960-talet och 70-talets början, då den äldre bebyggelsen revs för att ge plats för en busstation och för att bereda väg för det så kallade genombrottet. Här fanns före rivningen en av stadens mest populära miljöer, Carlssons trädgård, en uppskattad, uppvuxen trädgård med kafé och restaurang. Delar av trädgården finns fortfarande kvar. Genombrottet var den då planerade trafikleden genom Lunds centrala delar för att skapa en tidsenlig, god infrastruktur för en ökande bilism. Detta projekt stoppades efter stor debatt och kvarteret Galten fick ge plats för ett busstorg, en tillfällig park samt en utvidgad skolgård till Vårfruskolan. 54

55 Kv Galtens fina parkmiljö är idag en outnyttjad oas som karaktäriseras av sina perenner och sin vackra stenläggning. Foto: Agneta Persson. Kv Galten i Lunds innerstad med busstorg, park och Vårfruskolan till höger. Foto: Ingvar Nilsson, stadsbyggnadskontoret, Lund. Innerstaden karaktäriseras av det medeltida gatunätet med en blandning av låga äldre byggnader och betydligt högre bebyggelse från 1800-talet. Vissa kvarter har fina inre trädgårdsmiljöer. I övrigt är andelen tillgänglig parkmark mycket låg, speciellt i den sydöstra delen av stadskärnan, vilket redovisas i kommunens grönstruktur- och naturvårdsprogram. Det är i huvudsak de stora centrala torgen som är de tillgängliga offentliga rummen i denna del av staden. I kvarteret Galten har enstaka fastigheter idag tillgång till trädgårdsmiljöer. Här finns även en av stadens låg- och mellanstadieskolor, Vårfruskolan, med cirka 300 barn i åldern 6 11 år. Skolgården har med åren fått breda ut sig på delar av intilliggande fastigheter. Bland annat har en värdefull, grön miljö med damm skapats. Den är ett av få gröna inslag på en annars hårdgjord, liten och sliten innerstadsskolgård. I ett program till detaljplan för kvarteret Galten från 2011 föreslås nya bostäder och verksamheter inom kvarteret, samtidigt som ett inre stråk genom kvarteret lyfts fram för att stödja de rörelser och målpunkter som finns inom eller strax utanför kvarteret. Busstorget föreslås bli mer kompakt, med sex regionala busslinjer, detta för att lösa behovet av kollektivtrafik till staden och till intilliggande gymnasieskolor. Förslaget visar på en ökad bebyggelsetäthet, men också ett bevarande av kvarterets kvaliteter, som skolgårdens gröna miljöer och de värdefulla trädgårdsmiljöer som finns kvar som en rest av Carlssons trädgård. Förslaget vill skapa 55

56 tillgänglighet till de idag inhägnade bostadsträdgårdarna på fastigheterna inom kvarteret. Andelen parkmark minskar totalt sett. Detta föreslås i programmet kompenseras genom grön arkitektur, gröna fasader och tak, och en ökad tillgänglighet till tidigare inhägnade skolmiljöer och privata innergårdar genom nya stråk och platsbildningar i kvarterets inre stråk. FÖRVÄNTADE POSITIVA EFFEKTER AV AKTUELL FÖRÄNDRING Fler människor ges möjlighet till centralt boende genom ett ökat antal bostäder. Nya verksamheter kan bidra till att öka attraktionen i Lunds centrum. Ett nytt stråk genom kvarteret tar vara på de stora strömmar av människor som dagligen rör sig till och från busstorget. Ett ökat antal nya offentliga mötesplatser skapas inom kvarteret. Underlag för handel och service ökar. FÖRSLAGETS KONSEKVENSER UTIFRÅN ETT GRÖNBLÅTT STADSBYGGANDE Ekonomi Förslaget skapar positiva effekter för handeln genom fler affärslägen med möjlighet till gröna värden och uteservering. De nya offentliga rummen kan, genom bra planering, anläggning och skötsel, bidra till ökade fastighetsvärden. De skapar en möjlighet att stärka varumärket Carlssons trädgård. Däremot minskar andelen parkmark i en stadsdel med en redan mycket låg andel av park. Inga odlingsmöjligheter redovisas. Odling skapar ekonomiska, ekologiska och hälsomässiga fördelar som höjer människors livskvalitet. Hälsa Förslaget innebär att ökad tillgång till stimulerande möten genom nya offentliga mötesplatser. Skolgården prioriteras i förslaget, vilket skapar större möjligheter till lek och rörelse för skolbarnen. Om skolgården blir tillräckligt stor bidrar detta till förbättrad koncentrationsförmåga och prestationsförmåga. Det bidrar då i sin tur också till minskad risk för övervikt och andra hälsoproblem när barnen blir vuxna. Däremot är de rofyllda rekreativa möjligheterna för återhämtning begränsade i förslaget. Boende med utsikt mot grönska får sänkt blodtryck och känner sig mindre stressade. Livskvalitet Ett bilfritt inre stråk stimulerar barns behov och skapar en trygg miljö, men är de bilfria stråken tillräckligt stora här? Möjligheter till olika nya mötesplatser ger en ökad trygghet. Men de nya tillgängliga områdena är små och ska delas av många. Konflikter kan uppstå och vissa grupper kan behöva stå tillbaka för andra. Attraktivitet Genom en hög ambitionsnivå i planering, anläggning och skötsel av den offentliga miljön skapas en stolthet här bor jag, här vill jag leva. Ett bilfritt boende är attraktivt och skapar generellt goda livsmiljöer, men de bilfria stråken är mycket små. Centrala arbetsplatser är attraktivt. Att se människor och ha nära till stadens utbud värderas högt av många arbetstagare. Klimat Andelen parkmark minskar genom förslaget. Men framför allt innebär förslaget inget tillskott av grönblå strukturer, och därmed inget tillskott för att förbättra stadens luftkvalitet, öka den biologiska mångfalden eller bidra till en bindning av koldioxid. 56

57 !!!!!!!!!!!! Stora Tomegatan En grön arkitektur (gröna tak och fasader) kan kompensera i liten utsträckning för detta, men ger ingen ökning av de rekreativa miljöerna. AKTUELLA FRÅGESTÄLLNINGAR Skulle delar av Mårtenstorget kunna utvecklas till en grön miljö, ett parktorg, i samband med omdaningen av kvarteret Galten genom att inrymma parkeringen på Mårtenstorget under mark i kvarteret Galten? Hur skapar vi en barnvänlig miljö i den täta innerstaden? Hur skapar vi en tillräcklig skolgård med hänsyn till Vårfruskolans utbyggnad? Är det möjligt att få till ett samnyttjande av skolgård och allmänt tillgängliga ytor?!!!!!!! SALUHALLEN Mårtenstorget Kiliansgatan Botulfsplatsen BRUNIUS!!!!! 1!!! Laboratoriegatan \17 \ 2 SALUHALLEN 10 BLEKH 2: Mårtenstorget Kiliansgatan 18 BRUNIUS \17 \ !!! Laboratoriegatan 2: BLEKHAGEN 9 26 Mårtenstorget Östra Mårtensgatan Mårtenstorget Östra Mårtensgatan 10 GLAMBECK Bankgatan stråk Råbygatan Bankgatan Råbygatan MÅRTEN SANKT MÅRTEN ull 26 stråk ull 41 5:14 5:14 28 busstorg 20 park LTEN GA bollplan ÖSTERTULL GA interaktiv plats 7 8 ÖSTERTULL Lilla Tvärgatan busstorg Grynmalaregatan : skolgård SVARVAREN SVARVAREN GRYNMALAREN TOPPEN TOPPEN Vårfruskolan BAGAREN BAGAREN : : :21 5: : UGGLAN 8 UGGLAN TRÄDGÅRDEN 39 9 TRÄDGÅRDEN Kvarteret Galten idag. Illustration: Lisa Östman. 1 Kvarteret Galten 2020 enligt program till detaljplan Bankgatan 2 Skolgatan Grynmalaregatan Bankgatan Illustration: Lisa Östman. skolgård Skolgatan Östra Vallgatan 57

58 Foto: Agneta Persson. STADSDELEN MARGRETEDAL Läge i staden Södra delen av centrala staden, se punkt 2 på kartan, sidan 53. Områdets karaktär Tidigare verksamhetsområde under omvandling till bostäder. Tillgång till parkmark Ca 5,5 m 2 per person baserat på andelen parkmark inom 300 meter utan begränsning av större barriär B. Stadsdelen hade år 2010 ca 750 boende varav 80 är barn B. 2. FRÅN INDUSTRI TILL BOSTÄDER I CENTRALT LÄGE Margretedal ligger i Lunds södra centrala delar. Här fanns fram till för några år sedan ett verksamhetsområde med små industrier intill stadskärnan. Läget var knutet till Hardebergabanan, en småskalig järnvägsförbindelse, som har omvandlats till ett viktigt rekreativt stråk. Margretedal anlades i utkanten av dåtidens stadskärna, men ändå nära centrum. Bostadsområdet intill är ett tidstypiskt 1940-talsområde med byggnader i tre och fyra våningar strukturerade kring halvöppna bostadsträdgårdar. Lägenheterna är ljusa och trädgårdarna välplanerade för lek och samvaro. Revingelyckan, den lilla närparken, anlades i Margretedal för att komplettera bostadsträdgårdarna med bollplan och en lite större lekplats för de boende inom närområdet. Staden har sedan växt, förtätats och omringat verksamhetsområdet. 58

59 Revingelyckan idag. En liten och sliten närpark i stort behov av förnyelse. Förutom trädens svalkande lövskugga ger nya bebyggelsen skarpa slagskuggor långt in i parken. Foto: Agneta Persson. En omvandling pågår nu i rask takt från verksamheter till ett centrumnära boende. Utgångspunkten för utbyggnaden har varit en arkitekttävling och ett planprogram för Margretedalsområdet från år 2000 (se sid 61). Programmet har legat till grund för utbyggnaden, men med en betydligt högre exploateringsnivå. I de två bebyggda kvarteren samt i det som planeras att bebyggas inom kort, kvarteret Lund södra, har flera våningar lagts till jämfört med den ursprungliga planen från tävlingen. För Lund södra har exploateringsnivån ökat med 20 procent i jämförelse med planprogrammet ett intressant fenomen som inte bara gäller Margretedal utan flera förtätningsprojekt. Värt att notera är att ingen ny parkmark har tillkommit inom området. Närparken Hur mycket slagskugga tål en park innan den förlorar sin attraktion? Skuggorna orsakas av bebyggelsen i söder. Även i väster planeras bebyggelse i sju våningar. Foto: Ingvar Nilsson, stadsbyggnadskontoret, Lund. Revingelyckan från 1940-talet har bedömts vara tillräcklig. Om vi ser till stadsdelen har tidigare grönblå strukturer hårdgjorts och bebyggts i stor utsträckning. Idag är andelen park per invånare i denna del av staden mycket låg, ca 5,5 m 2 per person att jämföra med genomsnittsvärdet cirka 45 m 2 rekreativ parkmark per invånare för hela staden Lund. Trafiken har ökat markant och därigenom märkbart försämrat tillgängligheten till omgivande parker för barn, äldre och andra, som inte klarar av att ta sig längre sträckor på egen hand. Revingelyckan har idag, 2013, i stort sett samma innehåll som på 1940-talet men är nu en närpark för cirka boende. Fullt utbyggt beräknas cirka 59

60 1 800 personer bo här, alltså personer fler än Nyligen har behovet av en förskola med plats för barn och en välfungerande utemiljö aktualiserats, vilket kräver sin plats. Varje ny exploatering skapar ett stort behov av skol- och förskoleplatser. Detta har hittills inte tillgodosetts inom Margretedals utbyggnad. Idag är situationen svårlöst. Plötsligt ses barnens behov som ett problem, som ska lösas på allmän platsmark genom att den lilla närparken Revingelyckan tas i anspråk. FÖRVÄNTADE POSITIVA EFFEKTER AV AKTUELL FÖRÄNDRING Fler människor ges möjlighet till centralt boende. Underlag för service och handel ökar. Störande verksamheter lämnar plats för bostäder. FÖRSLAGETS KONSEKVENSER UTIFRÅN ETT GRÖNBLÅTT STADSBYGGANDE Ekonomi Omvandlingen av Margretedal innebär inga ekonomiska effekter för den nära handeln ur ett grönblått perspektiv, då närheten till parken och det rekreativa stråket inte har nyttjats med lokaler för handel och verksamhet. Förslaget redovisar inga möjligheter att inom stadsdelen kunna odla sin egen mat, något som hade kunnat öka områdets bärkraft. Fastigheter i direkt närhet till park har generellt ett högre marknadsvärde, men närheten till Revingelyckan har inte utnyttjats i förslaget. Tvärtom byggs det högre intill parken, vilket medför att den ligger i slagskugga på eftermiddagar och kvällar. Detta påverkar parkens attraktivitet negativt. Hälsa Närheten till Revingelyckan med sin tennisplan och lekplats ger möjlighet till rekreation, med minskad risk för övervikt och andra hälsorelaterade sjukdomar som följd. Likaså inbjuder det rekreativa Hardebergaspåret och Stadsparken till rörelse, jogging och lek. Detta ger bra förutsättningar för en sund själ, en frisk kropp och ett långt liv för dem som är rörliga. Däremot skapas få fina miljöer för dem som inte kan gå så långt eller inte kan klara mer trafikintensiva miljöer. Den allt mer skuggiga parken och de små bostadsgårdarna ger inte en tillräcklig bas för en god hälsa. Den som har utsikt över grönska kan känna sig mindre stressade och få sänkt blodtryck. Livskvalitet Att bo och vistas i miljöer där vi kan möta andra har stor betydelse för en god livskvalitet. Revingelyckan innehåller idag en enkel lekplats och en välbesökt tennisplan. Parken är för liten för att kunna erbjuda en mångfald av olika typer av mötesplatser och därmed öka den sociala samvaron. Att känna sina grannar skapar en trygghet, och att se andra och få möjlighet till mer eller mindre spontana aktiviteter skapar utrymme för kreativitet. Stadsparken lockar till möten och rörelse på ett helt annat sätt så att kreativitet stimuleras, koncentrationsproblem och stress minskar med mera men den är inte tillgänglig för alla. Attraktivitet De försämrade solvärdena i Revingelyckan bidrar starkt till minskad attraktion. Närparken upplevs idag som sliten och lever inte upp till attraktionsvärdena vacker och välskött. Ingen genomgripande förändring har gjorts av Revingelyckans funktioner, innehåll och kvalitet. Mycket begränsade medel har avsatts för upprustning i samband med den intilliggande exploateringen. Inga medel finns avsatta för de nya funktioner och krav som de nya boendegrup- 60

61 perna ställer på parken. Närheten till Stadsparken med dess olika funktioner och mötesplatser skapar dock en attraktiv miljö för de mer rörliga grupperna bland de boende. Klimat Det centrala läget med närhet till kollektivtrafik kan minska de vardagliga fordonsrörelserna och bidrar på så sätt till ett bättre klimat. Förslaget ger inget tillskott till stadens grönblå struktur och därmed inte heller till luftkvaliteten, biologisk mångfald och variation eller bindandet av koldioxid. Förslaget skapar slagskugga för vegetationen i Revingelyckan under eftermiddagar och kvällar, vilket blir en belastning för den befintliga vegetationen. AKTUELLA FRÅGESTÄLLNINGAR Hur tätt kan vi bygga med målet att skapa en långsiktigt hållbar stad? Hur tätt kan vi bygga med målet att staden ska upplevas som attraktiv, med fokus på klimat och hälsa? Är det rimligt att genomföra en förtätning utan att studera konsekvenserna för intilliggande parker? När blir parken för skuggig, för liten och för sliten, så att varken bostadsgårdar eller närpark upplevs som attraktiva? Hur kan många människors olika behov, till exempel barns behov av spring och lek, unga och äldres behov av sociala platser liksom hälsorelaterad utevistelse tillgodoses i den täta staden? Om vi inte klarar detta, vad blir konsekvenserna av en sådan planering? park m 2 ca år personer park m 2 ca år personer och en förskola med 45 barn Revingelyckan var i sin ursprungliga planering ett komplement till de norr om parken liggande bostäderna med sina generösa trädgårdsmiljöer. Parken skulle erbjuda ytor för rörelse och bollekar. Illustration: Lisa Östman. Revingelyckan när Margretedal är fullt utbyggt. Nu ska parken, som inte blivit större, räcka till fler boende och närbelägna förskolor. Illustration från planprogram. Illustration: Lisa Östman. 61

Gå ut min själ. Forskningsöversikt om hälsoeffekter av utevistelser i närnatur. Ebba Lisberg Jensen

Gå ut min själ. Forskningsöversikt om hälsoeffekter av utevistelser i närnatur. Ebba Lisberg Jensen Gå ut min själ Forskningsöversikt om hälsoeffekter av utevistelser i närnatur Ebba Lisberg Jensen Gå ut min själ Forskningsöversikt om hälsoeffekter av utevistelser i närnatur Ebba Lisberg Jensen statens

Läs mer

Grönområden för fler. en vägledning för bedömning av närhet och attraktivitet för bättre hälsa

Grönområden för fler. en vägledning för bedömning av närhet och attraktivitet för bättre hälsa Grönområden för fler en vägledning för bedömning av närhet och attraktivitet för bättre hälsa Grönområden för fler en vägledning för bedömning av närhet och attraktivitet för bättre hälsa STATENS FOLKHÄLSOINSTITUT,

Läs mer

Samhällsplanering för ett aktivt liv. fysisk aktivitet, byggd miljö och folkhälsa. Johan Faskunger

Samhällsplanering för ett aktivt liv. fysisk aktivitet, byggd miljö och folkhälsa. Johan Faskunger Samhällsplanering för ett aktivt liv fysisk aktivitet, byggd miljö och folkhälsa Johan Faskunger Samhällsplanering för ett aktivt liv fysisk aktivitet, byggd miljö och folkhälsa Johan Faskunger STATENS

Läs mer

Gör plats för barn och unga! En vägledning för planering, utformning och förvaltning av skolans och förskolans utemiljö

Gör plats för barn och unga! En vägledning för planering, utformning och förvaltning av skolans och förskolans utemiljö ! En vägledning för planering, utformning och förvaltning av skolans och förskolans utemiljö 2 ! En vägledning för planering, utformning och förvaltning av skolans och förskolans utemiljö Boverket och

Läs mer

Äldres miljöer för fysisk aktivitet. samhällsplanering för ökad fysisk aktivitet och ett hälsosamt åldrande. Anna Bergman Stamblewski

Äldres miljöer för fysisk aktivitet. samhällsplanering för ökad fysisk aktivitet och ett hälsosamt åldrande. Anna Bergman Stamblewski Äldres miljöer för fysisk aktivitet samhällsplanering för ökad fysisk aktivitet och ett hälsosamt åldrande Anna Bergman Stamblewski Äldres miljöer för fysisk aktivitet samhällsplanering för ökad fysisk

Läs mer

DEN GRÖNA PROMENADSTADEN

DEN GRÖNA PROMENADSTADEN DEN GRÖNA PROMENADSTADEN En strategi för utveckling av Stockholms parker och natur Tillägg till Stockholms översiktsplan Promenadstaden Utställningsförslag maj 2013 UTSTÄLLNING Utställning av Den gröna

Läs mer

Friskare, gladare och smartare med utomhuspedagogik?

Friskare, gladare och smartare med utomhuspedagogik? Friskare, gladare och smartare med utomhuspedagogik? En forskningsöversikt Helen Ekvall 2012 Göteborgs botaniska trädgård i samarbete med folkhälsokommitténs kansli i Västra Götalandsregionen En störning

Läs mer

Barns miljöer för fysisk aktivitet. samhällsplanering för ökad fysisk aktivitet och rörelsefrihet hos barn och unga.

Barns miljöer för fysisk aktivitet. samhällsplanering för ökad fysisk aktivitet och rörelsefrihet hos barn och unga. Barns miljöer för fysisk aktivitet samhällsplanering för ökad fysisk aktivitet och rörelsefrihet hos barn och unga Johan Faskunger Barns miljöer för fysisk aktivitet samhällsplanering för ökad fysisk aktivitet

Läs mer

Mångfunktionella ytor

Mångfunktionella ytor Boverket Mångfunktionella ytor Klimatanpassning av befintlig bebyggd miljö i städer och tätorter genom grönstruktur Miljömålsprojekt Mångfunktionella ytor Klimatanpassning av befintlig bebyggd miljö i

Läs mer

SAMRÅDSHANDLING del 1 INLEDNING FÖRORD Jag tycker att Järfälla är fantastiskt. I Järfälla finns närhet till både natur och pulserande stadsliv. Med vårt läge i Stockholmsregionen kommer vi att växa snabbt

Läs mer

Så förtätar vi Malmö! Dialog-pm 2010:2

Så förtätar vi Malmö! Dialog-pm 2010:2 Så förtätar vi Malmö! Dialog-pm 2010:2 Malmö stadsbyggnadskontor juni 2010 Sammanfattning Innehåll Sammanfattning... 2 Varför förtätning?... 4 Förslag till förtätningsstrategi... 8 En tätare stad...12

Läs mer

Hälsoutveckling och hälsofrämjande insatser på äldre dar

Hälsoutveckling och hälsofrämjande insatser på äldre dar Sammanfattning av Hälsoutveckling och hälsofrämjande insatser på äldre dar En kunskapssammanställning statens folkhälsoinstitut www.fhi.se Innehåll Blir vi friskare? 1 Olika faser i åldrandet 2 Fyra hörnpelare

Läs mer

20 argument för friluftsliv - plus några extra

20 argument för friluftsliv - plus några extra 20 argument för friluftsliv - plus några extra Friluftslivet en livsnödvändighet FRILUFTSLIV HAR STOR BETYDELSE för hur vi mår. Utevistelse och upplevelser i natur gör gott både för kroppen och den psykiska

Läs mer

Riktlinjer för skoltomters storlek - en översyn

Riktlinjer för skoltomters storlek - en översyn 0518/2008 Riktlinjer för skoltomters storlek - en översyn Arbetsmaterial Ut och lek augusti 2009 Innehåll Inledning...3 Syfte/mål...3 Skolgårdsmålen i Lunds kommun...4 Helhetstänkande en plats som visar

Läs mer

Gör jämlikt gör skillnad! Samling för social hållbarhet minskar skillnader i hälsa

Gör jämlikt gör skillnad! Samling för social hållbarhet minskar skillnader i hälsa Gör jämlikt gör skillnad! Samling för social hållbarhet minskar skillnader i hälsa 2 Titel Förord Det genomsnittliga hälsoläget i Sverige blir allt bättre. Det är en positiv utveckling som visar att satsningar

Läs mer

Det handlar också om tid och pengar

Det handlar också om tid och pengar Det handlar också om tid och pengar Anhörigomsorg, försörjning, lagar Ann-Britt Sand Kunskapsöversikt 2014:2 Förord Detta är den 18:e i en rad av kunskapsöversikter om anhörigfrågor som publiceras av Nationellt

Läs mer

FÖRDJUPAD UTVÄRDERING AV MILJÖMÅLEN 2012. Steg på vägen tre fokusområden för politiken

FÖRDJUPAD UTVÄRDERING AV MILJÖMÅLEN 2012. Steg på vägen tre fokusområden för politiken FÖRDJUPAD UTVÄRDERING AV MILJÖMÅLEN 2012 Steg på vägen tre fokusområden för politiken 1 Naturvårdsverkets förslag till fokusområden för politiken Vi har i samverkan med myndigheter och organisationer utvärderat

Läs mer

HÅLLBAR KONSUMTION AV JORDBRUKSVAROR Hållbar samhällsutveckling vad innebär det?

HÅLLBAR KONSUMTION AV JORDBRUKSVAROR Hållbar samhällsutveckling vad innebär det? HÅLLBAR KONSUMTION AV JORDBRUKSVAROR Hållbar samhällsutveckling vad innebär det? Begreppet hållbar utveckling omfattar tre dimensioner; miljö, ekonomi och sociala förhållanden. Dessa tre dimensioner förstärker

Läs mer

Handlingsplan för stadens byggande.

Handlingsplan för stadens byggande. PROGRAM POLICY STRATEGI HANDLINGSPLAN RIKTLINJER På väg mot vårt framtida Örebro, del 2 Handlingsplan för stadens byggande. orebro.se PROGRAM Uttrycker värdegrund och önskvärd utveckling av verksamheten.

Läs mer

Nya steg mot hållbara städer. Antologi från Global Utmaning

Nya steg mot hållbara städer. Antologi från Global Utmaning Nya steg mot hållbara städer Antologi från Global Utmaning Drygt hälften av världens invånare lever nu i städer och urbaniseringstakten är snabb. Under 5000 år har vi byggt städer för 3 miljarder människor.

Läs mer

Förändring för en ännu bättre arbetsmiljö. Psykisk ohälsa. mer än en arbetsmiljöfråga

Förändring för en ännu bättre arbetsmiljö. Psykisk ohälsa. mer än en arbetsmiljöfråga Förändring för en ännu bättre arbetsmiljö Psykisk ohälsa mer än en arbetsmiljöfråga Författare: Anna Bergsten, Carin Hedström, Robert Thorburn Detta är en del i serien Förändring för en ännu bättre arbetsmiljö.

Läs mer

Monetär värdering av biologisk mångfald. En sammanställning av metoder och erfarenheter

Monetär värdering av biologisk mångfald. En sammanställning av metoder och erfarenheter Monetär värdering av biologisk mångfald. En sammanställning av metoder och erfarenheter Magnus Sjöström SPECIALSTUDIE NR 14, DECEMBER 2007 UTGIVEN AV KONJUNKTURINSTITUTET KONJUNKTURINSTITUTET (KI) gör

Läs mer

Det är aldrig för sent! Ett utbildningsmaterial om hälsosamt åldrande med fokus på möten, mat och aktivitet

Det är aldrig för sent! Ett utbildningsmaterial om hälsosamt åldrande med fokus på möten, mat och aktivitet Det är aldrig för sent! Ett utbildningsmaterial om hälsosamt åldrande med fokus på möten, mat och aktivitet STATENS FOLKHÄLSOINSTITUT, ÖSTERSUND 2010 Foto: PHOTOS.COM GRAFISK PRODUKTION: AB TYPOFORM Tryck:

Läs mer

EKOSYSTEMTJÄNSTER I STADSPLANERING - EN VÄGLEDNING

EKOSYSTEMTJÄNSTER I STADSPLANERING - EN VÄGLEDNING EKOSYSTEMTJÄNSTER I STADSPLANERING - EN VÄGLEDNING Finansiärer: c/o White arkitekter AB Västra Ågatan 16 753 09 Uppsala info@arqforsk.se http://www.arqforsk.se VINNOVA Mäster Samuelsgatan 56 101 58 Stockholm

Läs mer

Vägval för framtiden

Vägval för framtiden RAPPORT NR 2 Vägval för framtiden UTMANINGAR FÖR DET KOMMUNALA UPPDRAGET MOT ÅR 2025 Vägval för framtiden 1 Vägval för framtiden 2 Förord Många av våra medlemmar - kommuner, landsting och regioner har

Läs mer

Fö retag inöm de grö na na ringarna - attityder, strukturer öch ömgivning. Förutsättningar för att skapa en attraktiv framtid

Fö retag inöm de grö na na ringarna - attityder, strukturer öch ömgivning. Förutsättningar för att skapa en attraktiv framtid Fö retag inöm de grö na na ringarna - attityder, strukturer öch ömgivning Förutsättningar för att skapa en attraktiv framtid Slutrapport 14 april 2014 Uppdrag: Tema 1: attityder, strukturer och omgivning

Läs mer

2005:5. Den samhällsekonomiska kalkylen. en introduktion för den nyfikne. SIKA Rapport

2005:5. Den samhällsekonomiska kalkylen. en introduktion för den nyfikne. SIKA Rapport SIKA Rapport 2005:5 Den samhällsekonomiska kalkylen en introduktion för den nyfikne Den samhällsekonomiska kalkylen En introduktion för den nyfikne Innehåll 5 Inledning 6 Introduktion till samhällsekonomiska

Läs mer

PÅ VÄG MOT ETT GÖTEBORG FÖR ALLA

PÅ VÄG MOT ETT GÖTEBORG FÖR ALLA Foto: Klas Eriksson PÅ VÄG MOT ETT GÖTEBORG FÖR ALLA Om minskade skillnaders betydelse för social hållbarhet och god folkhälsa ÖKA LIVSCHANSER MINSKA SKILLNADER FÖREBYGG OCH STÄRK 2 INNEHÅLL Sidan 3-5...

Läs mer

Göran Cars Thomas Kalbro Hans Lind NYA REGLER. för ökat BOSTADSBYGGANDE. och bättre INFRASTRUKTUR. Logotyp C. SNS Förlag

Göran Cars Thomas Kalbro Hans Lind NYA REGLER. för ökat BOSTADSBYGGANDE. och bättre INFRASTRUKTUR. Logotyp C. SNS Förlag Göran Cars Thomas Kalbro Hans Lind NYA REGLER för ökat BOSTADSBYGGANDE och bättre INFRASTRUKTUR drat 16 x 16 mm, samt röda. tgår texten Förlag Logotyp C C SNS Förlag NYA REGLER FÖR ÖKAT BOSTADSBYGGANDE

Läs mer

Den nyttiga utevistelsen?

Den nyttiga utevistelsen? Forskningsperspektiv på naturkontaktens betydelse för barns hälsa och miljöengagemang Fredrika Mårtensson Ebba Lisberg Jensen Margareta Söderström Johan Öhman rapport 6407 januari 2011 Forskningsperspektiv

Läs mer