DEN GRÖNA PROMENADSTADEN

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "DEN GRÖNA PROMENADSTADEN"

Transkript

1 DEN GRÖNA PROMENADSTADEN En strategi för utveckling av Stockholms parker och natur Tillägg till Stockholms översiktsplan Promenadstaden Utställningsförslag maj 2013

2 UTSTÄLLNING Utställning av Den gröna promenadstaden pågår mellan 16 maj och 16 juli Under utställningstiden är det möjligt att granska förslaget och komma med synpunkter. Skriftliga synpunkter lämnas senast den 16 juli till: Stadsbyggnadskontoret Registraturen Box Stockholm Ange diarienummer Information om förslaget lämnas av: Katarina Borg Ulrika Egerö Information om Den gröna promenadstaden finns även på hemsidan. Där kan du också lämna dina synpunkter. Behovsbedömning enligt miljöbalken Detta tematiska tillägg till översiktsplanen handlar inte om att ange förutsättningar för sådana åtgärder som kan medföra betydande miljöpåverkan. Stadsbyggnadskontorets slutsats är därför att det inte finns behov av miljöbedömning enligt miljöbalken. Länsstyrelsen delar denna bedömning.

3 FÖRORD Du håller i din hand utställningsförslaget till Den gröna promenadstaden, ett tematiskt tillägg till Stockholms översiktsplan Promenadstaden. Den gröna promenadstaden är ett stadsövergripande styrdokument för hur vi utvecklar stadens grönska i alla delar av Stockholm i gamla, nya och ännu inte utbyggda stadsdelar. Trafiknämnden kommer sedan att ta fram ett parkprogram för utformning och skötsel av parker och stadsdelsnämnderna i sin tur har lokala parkplaner för sina gröna miljöer. Stockholms vatten och grönska hör till de mest älskade värdena för oss som bor i staden. Även besökare förundras över att en så stor stad kan innehålla så mycket grönt. Det är en viktig uppgift att öka tillgängligheten till, och höja kvaliteten på stadens grönska. Den moderna stadsplaneringen erbjuder tillfällen till rekreation och grönska på nya platser och på nya sätt. I promenadstaden binds stadsdelar samman och möjliggör på så sätt fler möten mellan människor. Under samrådet om Den gröna promenadstaden har vi fått många bra synpunkter och idéer om hur vi kan utveckla det gröna Stockholm. Bland annat har många uttryckt önskemål om en karta som komplement till Den gröna promenadstadens mål och strategier. I den revidering av förslaget som nu gjorts finns en sådan karta med. Utställningen om Den gröna promenadstaden pågår mellan 16 maj och 16 juli Antagande i kommunfullmäktige kan ske under hösten Stockholmare har ett stort engagemang för staden och jag välkomnar alla konstruktiva förslag på hur vi kan utveckla den tillsammans. Regina Kevius (M) Stadsbyggnads- och idrottsborgarråd 1

4 INFORMATION Ett politiskt uppdrag I samband med att Stockholms översiktsplan Promenadstaden antogs i mars 2010 fick stadsbyggnadsnämnden och trafiknämnden i uppdrag att utveckla stadens parkprogram och ta fram metoder för planering och utveckling av parker och grönområden med fokus på hur fler stockholmare ska få möjlighet att utnyttja stadens gröna miljöer. Den gröna promenadstaden är ett första steg i detta arbete. Stockholms parkprogram blir steg två. Medverkande förvaltningar Den gröna promenadstaden har tagits fram av Stockholms stadsbyggnadskontor i nära samarbete med trafikkontoret och exploateringskontoret. En styrgrupp med förvaltningschefer från stadsbyggnadskontoret, trafikkontoret, exploateringskontoret, Östermalms stadsdelsförvaltning samt stadsträdgårdsmästaren har lett arbetet. Dessutom har miljöförvaltningen, idrottsförvaltningen, stadsmuseet och två stadsdelsförvaltningar ingått i en intern referensgrupp. Många sakkunniga referenspersoner inom staden och externt har bidragit med värdefulla synpunkter under arbetet. Den gröna promenadstaden Den gröna promenadstaden är en strategi för utveckling av Stockholms parker och natur i form av ett tilllägg till översiktsplanen. Dokumentet innehåller mål, strategier och vägledning för planering, utveckling och skötsel av park och natur. Strategierna kompletterar översiktsplanens fyra stadsbyggnadsstrategier och preciserar planeringsinriktningar som beskrivs i översiktsplanens fokusområden Idrott, rekreation och attraktiva grönområden. Den gröna promenadstaden är vidare ett paraplydokument för andra styrdokument och planeringsunderlag på det gröna området, såsom Stockholms parkprogram och stadsdelsområdenas lokala parkplaner. Den gröna promenadstaden har många beröringspunkter med systerdokumentet Arkitektur Stockholm, som är stadens strategi för gestaltning av byggnader och offentliga rum. STADENS STYRDOKUMENT OCH PLANERINGSUNDERLAG NYTT PARKPROGRAM Lokala parkplaner Stockholms parkprogram och stadsdelsområdenas lokala parkplaner. Stadens vision Stockholm 2030 Stockholms översiktsplan Promenadstaden Arkitektur Stockholm Framkomlighetsstrategi GRÖNA PLANERINGS- UNDERLAG Den gröna promenadstaden, Arkitektur Stockholm och andra övergripande styrdokument. Sociotopkarta Biotopkarta Sociotopkarta, biotopkarta och andra gröna planeringsunderlag. Stockholms parkprogram Stockholms parkprogram, som är under utarbetande, utgår från Den gröna promenadstadens mål och strategier, men är en utvecklad handledning med fördjupningar inom olika områden. Parkprogrammet blir ett praktiskt verktyg i arbetet med parker och natur i stadens olika processer. 2

5 INNEHÅLL INLEDNING MÅL OCH STRATEGIER VÄGLEDNING Stockholms gröna karaktär En grön storstad med rik parktradition Stockholms gröna karaktär som utgångspunkt Riksintressen för kulturmiljövård Befintliga parker utvecklas för nya behov Ny grönstruktur i stadsutvecklingsområden Nya stadsparker i ytterstadens tyngdpunkter Stockholmsstråk kopplar samman stadsdelar Gröna promenader i ett sammanhängande nät Nya fickparker i täta stadsmiljöer Offentliga stråk längs stadens vatten Närnaturen förädlas Stockholmarnas gröna vardagsrum Stadens gröna offentliga rum Offentlighetens stora värde Fler gröna mötesplatser Ökad trygghet Ett hälsosamt stadsliv Tysta grönområden Förbättrad tillgänglighet God park- och naturtillgång God parkstandard Värdetäta grönområden för olika årstider Barns, ungas och äldres behov Skolgårdar, förskolegårdar och idrottsytor Högt besökstryck kräver intensiv parkskötsel Engagerade och delaktiga stockholmare Stockholms ekologiska infrastruktur Stockholms rika natur Rikt växt- och djurliv Mångfald av ekosystemtjänster Grönytefaktor i alla exploateringsprojekt Klimatanpassad stad Dagvatten som resurs i staden Ekologiskt särskilt känsliga områden Skötsel som stärker den biologiska mångfalden Riksintressen för naturvård och Natura 2000 STOCKHOLMS GRÖNA KARAKTÄR STOCKHOLMARNAS GRÖNA VARDAGSRUM STOCKHOLMS EKOLOGISKA INFRASTRUKTUR s. 4 s. 6 s. 8 s. 8 s. 14 s. 20 GENOMFÖRANDE En strategisk och långsiktig parkplanering Vikten av områdesplanering Stadens gröna planeringsunderlag Parkprogram, parkplaner, styrdokument Ett nytt system för gröna investeringar Utvecklad dialog och kreativa processer Utvecklad regional samverkan Stockholms gröna kvaliteter lyfts fram Skötsel för den växande stadens behov STADENS VERKTYG OCH PROCESSER s. 28 KARTBILAGA s. 33 3

6 Inledning DEN GRÖNA PROMENADSTADEN En grön storstad Stockholm är en växande storstad. I genomsnitt har befolkningen ökat med personer per år de senaste sex åren, och inom tio år beräknas staden ha en miljon invånare. Människor väljer att bosätta sig i Stockholm av olika skäl. Många lockas av en dynamisk arbetsmarknad och utbildningsmöjligheter, andra av kulturoch nöjesutbudet. Stockholm erbjuder storstadskvaliteter, men är samtidigt en grön stad, där naturen, parkerna och de lummiga stränderna är vardagsnära och tillgängliga för alla. Frågar man stockholmarna så är det just de gröna kvaliteterna och vattnet de värdesätter högst i sin stad. Få frågor engagerar så mycket som stadens parker och natur. Vision 2030 Stockholms kommunfullmäktige har fattat beslut om en samlad och långsiktig framtidsbild för Stockholm: Vision 2030 Ett Stockholm i världsklass. Centralt i visionen är en stad med stark tillväxt och god välfärd för alla. Tre teman lyfts särskilt fram: Stockholms ska vara en mångsidig stad som är rik på upplevelser, Stockholm ska vara en innovativ och växande stad, Stockholm ska vara en stad för medborgarna. I Vision 2030 betonas Stockholms unika kombination av storstadens puls och naturens lugn. Att alla stockholmare har nära till attraktiva grönområden är en viktig kvalitet att värna när staden växer. Stockholms översiktsplan Promenadstaden Den stora befolkningstillväxten innebär ett kraftigt ökat byggande i Stockholm. För att kunna växa hållbart står staden inför mer genomgripande förändringar. Stockholms översiktsplan Promenadstaden konkretiserar Vision 2030 med fyra stadsbyggnadsstrategier: 1. Stärk den centrala staden Centrala staden utvidgas och närförorterna utvecklas mot högre täthet och starkare samband på tvären. Strategin inbegriper flera centrala stadsutvecklingsområden. 2. Satsa på attraktiva tyngdpunkter Stockholm blir en flerkärnig stad. Ett antal tyngdpunkter i ytterstaden utvecklas med mer bostäder, arbetsplatser, service och parker till täta och attraktiva komplement till Stockholms innerstad. 3. Koppla samman staden Stockholm utvecklas till en mer sammankopplad stad, där det är lätt och naturligt att röra sig mellan olika stadsdelar. Strategin innebär satsningar på kollektivtrafik, gång- och cykelvägar, ny bebyggelse och bättre grönområden. 4. Främja en levande stadsmiljö i hela staden Förutsättningarna för ett rikt stadsliv främjas i hela staden. Utveckling och upprustning av torg, gator och parker samt kompletteringsbyggande utifrån lokala behov kan vara viktiga insatser i de delar av Stockholm som inte pekas ut som utvecklingsområden. 4 Stockholms översiktsplan Promenadstaden innehåller strategier för en tätare, mer sammankopplad stad med flera tyngdpunkter. Stockholms kraftiga befolkningstillväxt innebär att stadens parker och naturområden behöver förändras och utvecklas. (Norra Djurgårdstaden under utbyggnad)

7 Den gröna promenadstaden Den promenadstad som beskrivs i Stockholms översiktsplan är en flerkärnig, tät, och sammankopplad stad, där det gröna har en viktig roll. En god tillgång till parker och naturområden, där människor kan mötas och hämta kraft, är en förutsättning för ett rikt och hälsosamt stadsliv. En väl fungerande grönstruktur är avgörande för Stockholms växt- och djurliv samt för stadens klimatanpassning och andra viktiga ekosystemtjänster. Att naturen, parkerna och vattnet fortsatt får sätta sin prägel på staden är avgörande för Stockholms identitet och attraktivitet. Historiskt har Stockholms stora parksatsningar gjorts i samband med stadens starka tillväxtperioder. Dagens gröna Stockholm, med innerstadens stadsparker och ytterstadens sammanhängande parknät, är resultatet av 1800-talets och 1900-talets medvetna planering och framsynta insatser för att skapa en hållbar och hälsosam storstad. Stadsutvecklingen har alltid inneburit att grönområden tagits i anspråk för bebyggelse, men den har samtidigt bidragit med nya gröna tillgångar för stadens invånare. De senaste femton åren har mellan 1,5 och 2 % av Stockholms gröna mark bebyggts, vilket motsvarar ca 15 hektar per år. Byggandet har till stor del skett genom kompletteringar i befintliga stadsdelar inom ramen för nuvarande stadsstruktur. Stadens övergripande grönstruktur har i huvudsak bevarats. Den nya översiktsplanens strategier för med sig mer genomgripande förändringar, framförallt i de delar av ytterstaden som pekas ut som tyngdpunkter och samband samt inom den centrala stadens utvidgning. Detta betyder inte att mängden grönyta som går åt för stadens tillväxt ökar, men det kan lokalt innebära betydligt större förändringar av den gröna strukturen. Park- och naturmark kommer att bebyggas, och nya gröna kvaliteter kommer att skapas som en del i stadsutvecklingen. En strategisk och långsiktig parkplanering Att skapa en attraktiv och hållbar grön promenadstad kräver en strategisk och långsiktig grönplanering och ett stadsbyggande där parkutvecklingen får spela en central roll. Stora insatser kommer att behövas för att utveckla grönstrukturen, förbättra parker och naturområden och skapa nya gröna värden i rätt lägen för att möta behoven i en tätare stad. Strategiska parksatsningar kan bidra till att profilera stadsdelar, skapa förväntan och driva på stadsutvecklingen i önskad riktning. Parkutveckling kan bli en nyckelfaktor i den förändring av Stockholms ytterstad som väntar de närmaste åren. För att möta de utmaningar Stockholm står inför behöver staden utveckla sina processer och sina verktyg för planering, investering, projektering och skötsel. Den gröna promenadstaden, som är ett tillägg till översiktsplanen med mål och strategier för utveckling av Stockholms parker och natur, är ett led i detta arbete. LÄSANVISNING: Den gröna promenadstaden Mål och strategier. Den gröna promenadstaden omfattar tre övergripande mål och 14 strategier. Mål och strategier är styrande för allt arbete med planering, utveckling och skötsel av Stockholms parker och natur. Vägledning. Som stöd för arbetet finns en vägledning, som utvecklar målen och preciserar strategierna. Vägledningen följer målens teman och beskrivs i tre avsnitt: Stockholms gröna karaktär, Stockholmarnas gröna vardagsrum och Stockholms ekologiska infrastruktur. Genomförande. Den gröna promenadstaden omfattar även ett genomförandeavsnitt som beskriver inriktningen för stadens arbete med att genomföra mål och strategier. De gröna miljöerna har en central roll i promenadstaden. Att skapa bättre och mer tillgängliga grönområden för fler stockholmare är en stor och viktig utmaning för stadsbyggandet. 5

8 Den gröna promenadstaden MÅL OCH STRATEGIER MÅL STOCKHOLMS GRÖNA KARAKTÄR Stockholmslandskapets karaktärsdrag och Stockholms gröna kulturvärden ska förvaltas. Staden ska berikas med nya parker av hög klass. STOCKHOLMARNAS GRÖNA VARDAGSRUM Stockholmarna ska ha god tillgång till parker och naturområden som bidrar till ett rikt och hälsosamt stadsliv och möter den växande befolkningens behov. STRATEGIER Stockholms gröna karaktär som utgångspunkt En utgångspunkt vid alla förändringar ska vara att ta tillvara landskapets karaktärsdrag och stadens gröna kulturvärden. (s.10) Nya stadsparker i ytterstadens tyngdpunkter Nya stadsparker av hög klass ska skapas centralt i ytterstadens utpekade tyngdpunkter. Parkerna ska bidra till de nya stadsdelarnas profil och status och spela en central roll i stadsutvecklingen. (s. 11) Stockholmsstråk kopplar samman stadsdelar I ytterstadens grönområden ska stockholmsstråk utvecklas för att skapa starkare koppling mellan olika stadsdelar. Stockholmsstråk är välskötta, karaktärsfulla gröna samband, där populära funktioner samlas längs välanvända promenadstråk. (s.11) Gröna promenader i ett sammanhängande nät Ett sammanhängande grönt promenadnät ska utvecklas för att locka människor att gå och cykla till vardagens viktiga platser. Gröna promenader kan bestå av gröna gator och gångstråk som länkar ihop parker, torg, natur, idrottsytor och andra viktiga målpunkter. (s.12) Nya fickparker i täta stadsmiljöer Små gröna oaser av permanent eller temporär karaktär ska skapas för att minska parkbrist och gynna stadsliv, stadsbild och livskvalitet i täta stadsdelar. (s.13) Fler gröna mötesplatser Fler gröna målpunkter som gynnar integration och mänskliga möten ska skapas i staden. De gröna miljöernas möjlighet att samla människor från olika stadsdelar, med olika bakgrund och ålder ska tas tillvara. (s. 15) God park- och naturtillgång (kvalitet) Stockholmarna ska ha god tillgång till bra parker och naturområden. Stadens parkriktlinjer ska användas som stöd för att förbättra tillgången till de gröna kvaliteter som stockholmarna efterfrågar. (s. 17) God parkstandard (kvantitet) Stockholm ska ha en god parkstandard, där den gröna ytan är tillräckligt stor för att möta invånarnas rekreationsbehov och hålla hög kvalitet. En god parkstandard ska vara en självklar utgångspunkt vid planering av tyngdpunkter och stadsutvecklingsområden, där nya parksatsningar blir en central del i utvecklingen. (s. 18) Engagerade och delaktiga stockholmare Staden ska aktivt verka för att uppmuntra och ta tillvara stockholmarnas stora intresse för parker och naturområden. Invånarnas möjlighet att påverka sin närmiljö genom exempelvis stadsodling ska utvecklas. (s. 19) Offentliga stråk längs stadens vatten Fler tillgängliga stränder och kajer ska skapas och arbetet med att åtgärda bristande länkar i stadens nät av strandpromenader ska fortsätta. Utblickar mot vatten ska tillvaratas. (s. 13) 6

9 GENOMFÖRANDE STOCKHOLMS EKOLOGISKA INFRASTRUKTUR STADENS VERKTYG OCH PROCESSER Stockholm ska ha ett rikt växt- och djurliv och vidareutveckla en hållbar grönstruktur som kan bidra till stadens klimatanpassning och andra ekosystemtjänster. Rikt växt- och djurliv En utgångspunkt för planering, utveckling och skötsel ska vara att upprätthålla eller stärka funktionerna i Stockholms ekologiska infrastruktur, så att ett rikt växtoch djurliv bevaras. (s. 21) Mångfald av ekosystemtjänster Stockholms grönstruktur ska vidareutvecklas med en stor variation av park- och naturtyper, så att den långsiktigt kan bidra till olika ekosystemtjänster. (s.22) Grönytefaktor i alla exploateringsprojekt Grönytefaktorn ska användas i samtliga exploateringsprojekt för att reglera hur stor andel av marken som ska vara grön och vilka ekosystemtjänster det gröna ska bidra med. (s.23) Klimatanpassad stad Stadens anpassning till ett förändrat klimat ska vara en utgångspunkt för planering och utveckling av parker och natur. Grönska och vatten ska utnyttjas för att förbättra stadsklimatet och mildra konsekvenserna av klimatförändringar. (s. 23) Den gröna promenadstadens mål pch strategier preciseras och utvecklas i vägledningen på sid Genomförandefrågorna beskrivs på sid En strategisk och långsiktig parkplanering Staden ska utveckla en strategisk och långsiktig planering av parker och natur. Organisation och arbetssätt ska ses över och planeringsunderlag och styrdokument ska kontinuerligt utvecklas och förbättras. (s.27) Ett nytt system för gröna investeringar Varje exploateringsprojekt ska vara med och bidra till utvecklingen av den gröna promenadstaden. Staden ska se över sin modell för finansiering och fördelning av gröna investeringar. (s.28) Utvecklad dialog och kreativa processer Staden ska kontinuerligt utveckla dialogen med stockholmarna. Nya metoder för att få in idéer ska prövas. Konst och kultur ska utnyttjas för att berika stadens processer och bidra till ökad mångfald och komplexitet i stadsmiljön. (s.29) Utvecklad regional samverkan Stadens samverkan med grannkommunerna ska utvecklas med fokus på de gröna kilarna samt gröna promenader och stockholmsstråk nära kommungränsen. (s.29) Stockholms gröna kvaliteter lyfts fram Stockholms gröna kvaliteter ska lyftas fram, så att fler stockholmare får tillgång till stadens rika utbud av parker och natur. Nya parksatsningar ska synliggöras och information och tillgänglighet ska förbättras. (s.30) * Grönytefaktorn beskrivs på sidan 27. Skötsel för den växande stadens behov Stadens parker och naturområden ska utformas och skötas så att de kan möta ett ökat befolkningstryck. Att skapa bättre parker och samtidigt klara ökat slitage från en växande befolkning är en central uppgift. (s.31) 7

10 8 Vattnet, de lummiga, stränderna, parkerna och naturen är viktiga delar av Stockholms identitet och karaktär.

11 Vägledning STOCKHOLMS GRÖNA KARAKTÄR Mål: Stockholmslandskapets karaktärsdrag och Stockholms gröna kulturvärden ska förvaltas. Staden ska berikas med nya parker av hög klass. HISTORISK TILLBAKABLICK: EN GRÖN STORSTAD MED RIK PARKTRADITION Landskapet präglar staden Stockholm är en påtagligt grön storstad. Vattnet, de lummiga stränderna, parkerna och naturen är en del av Stockholms identitet och har stor betydelse för stadens skönhet och attraktionskraft. Stockholmslandskapet är tydligt präglat av sitt geografiska läge i skärningspunkten mellan Mälaren och Östersjön. Starka landskapselement som vattenytor, förkastningsbranter, åsar och dalstråk utgör grunden för stadens struktur. Stadens stora parksatsningar Stockholms första offentliga parker var kungliga trädgårdar och jaktmarker som öppnades för allmänheten under 1700-talet. Kungsträdgården, Humlegården och Djurgården är sådana exempel. De första offentliga parkanläggningarna var Strömparterren och Berzeeli park, som tillkom för att försköna staden under 1800-talets början. De riktigt stora parksatsningarna i Stockholm har gjorts under stadens starka tillväxtperioder, vid slutet av 1800-talet och mitten av 1900-talet. Genom Lindhagenplanen och Holger Bloms parkprogram fick parkerna under dessa perioder en central roll i stadsbyggandet, och de beslut som då fattades, präglar än idag det gröna Stockholm. Lindhagenplanen med parker på bergen Under senare delen av 1800-talet växte Stockholm mycket kraftigt som en följd av industrialismen presenterade Albert Lindhagen en plan för stadens utbyggnad, med omfattande gaturegleringar som skulle föra in ljus och luft och göra staden mer hygienisk. En bärande tanke i Lindhagenplanen var att stadsborna skulle få tillgång till hälsosam grönska genom breda esplanader och stora parker. Bergiga områden reserverades för parkanläggningar och runt sekelskiftet 1900 skapades bland annat Vitabergsparken, Vanadislunden och Kronobergsparken. Holger Bloms parkprogram Nästa stora tillväxtperiod i Stockholm inföll under efterkrigstiden, vid mitten av 1900-talet. Denna period har blivit stockholmsparkernas storhetstid, med satsningar som gjort Stockholm internationellt känt för sin parkplanering presenterade stadsträdgårdsmästare Holger Blom sitt legendariska parkprogram med idén om ett sammanhängande parknät i staden. Stockholms förorter planerades och byggdes ut med ett system av parker, grönområden och gröna stråk mellan de nya stadsdelarna. Än idag detta system en grön stomme i ytterstaden, där de gröna sambanden och samspelet mellan landskap, bebyggelse och vegetation är mycket karaktäristiskt. Stockholmsskolan I de många parker som skapades under Holger Bloms tid, utvecklades en ny parkstil med mälarlandskapet som inspirationskälla. Sjövikar, björkdungar, hagmarker, hällar och bryn bevarades eller återskapades i stiliserad form inne i staden. Naturen förädlades och tillgängliggjordes med stigar, bänkar och lekytor. Den nya stilen blev känd som Stockholmsskolan. Fokus i parkplaneringen låg på parken som offentligt rum för samvaro, lek, motion, kultur och rekreation. Parkteatern och parkleken slog igenom och omfattande program för konst genomfördes. Stadens äldre kulturhistoria bereddes också plats genom fornminnen som bevarades i de gröna miljöerna. Stadsdelar med nya parker och stråk Under den senare delen av 1900-talet och början av 2000-talet har Stockholm vidareutvecklats, huvudsakligen inom den struktur som planerades redan för ett halvt sekel sedan. Byggandet har framförallt skett på redan exploaterad mark, genom omvandling av äldre hamn- och industriområden. Den övergripande grönstrukturen har i stort bevarats. I Stockholms stadsutvecklingsområden har nya parker och stråk skapats utifrån samtida behov och ideal, bland annat med stora satsningar i Hammarby sjöstad och Nordvästra Kungsholmen. 9

12 Stockholms gröna karaktär som utgångspunkt Stockholm är i en period av kraftig befolkningstillväxt och står inför förändringar som får stor påverkan på parker och natur, framförallt i delar av ytterstaden. Att ta tillvara landskapets karaktärsdrag, Stockholms parktradition och stadens gröna kulturvärden ska vara en given utgångspunkt när Stockholm växer. Att den nya bebyggelsen anpassas till topografi och vegetation är en annan viktig ambition. Staden arbetar med att utveckla kunskap och planeringsunderlag för gröna miljöer från olika epoker. Bland annat har Stockholms stadsmuseum tagit fram en metod för kulturhistorisk värdering av gröna miljöer. Ett arbete med att beskriva stadens olika parkkaraktärer har påbörjats inom ramen för en översyn av Stockholms parkprogram och byggnadsordning. En kommuntäckande kartläggning av stadens gröna kulturvärden skulle ytterligare kunna fördjupa kunskapen. Staden behöver också utreda hur Stockholms fornlämningar ska vårdas, tillgängliggöras och visas. Riksintressen för kulturmiljövård Flera av Stockholms gröna miljöer ligger inom områden som är av riksintresse för kulturmiljövården. Detta gäller exempelvis Södra Djurgården, Humlegården, Kungsträdgården och Röda Bergen i innerstaden och Skogskyrkogården, Vällingby, Olovslund, Södra Ängby eller Gamla Enskede i ytterstaden. Hur staden kommer att tillgodose riksintressen för kulturmiljövården och i synnerhet riksintresset Stockholms innerstad med Djurgården, har delvis angetts i översiktplanen Prome- nadstaden, men behöver utvecklas inom ramen för den fortsatta översiktsplaneringen. Befintliga parker utvecklas för nya behov Många av Stockholms parker är slitna och behöver omvandlas för att klara de höga krav dagens intensiva nyttjande ställer. I samband med att parkerna rustas upp är det viktigt att analysera hur de används idag och vilka behov, brister och önskemål som finns. Analyserna ska också inbegripa ekologiska funktioner och kulturhistoriska värden. En viktig strävan är att stadens parker ska ha ett angeläget innehåll och en ändamålsenlig utformning, som bygger på platsens identitet och karaktär och svarar mot samtidens behov. I mindre intensivt nyttjade parker och naturområden kommer ökad tillgänglighet och trygghet, bättre utformning och intressantare innehåll att vara centrala utgångspunkter och incitament för parkutveckling. Ny grönstruktur i stadsutvecklingsområden Många av stadens utpekade stadsutvecklingsområden har idag bristande parktillgång och svaga samband med omkringliggande grönområden. I samband med att dessa områden utvecklas, behöver en ny sammanhängande grönstruktur planeras med nya parker, torg, idrottsytor och stråk som bidrar till att de nya stadsdelarna blir attraktiva, hälsosamma och hållbara. Det är angeläget att de offentliga rummen anläggs tidigt i processen. Då har vegetationen möjlighet att etablera sig och kan vara med och bidra till stadsdelens värden. 10 Flera äldre parker behöver upprustas och omvandlas för att möta dagens intensiva parkanvändning. (Konstgräsplan, Vasaparken) Stadens centrala stadsutvecklingsområden behöver nya parker och stråk och bra kopplingar till intilliggande stadsdelar. (Hammarby sjöstad)

13 Den nya grönstrukturen blir ett centralt stadsbyggnadselement och de offentliga rummen kan bli den stomme som de nya stadsdelarna utvecklas kring. Det är också angeläget att utveckla bra kopplingar till intilliggande stadsdelar inom och utanför kommunen och ta tillvara möjligheterna att samutnyttja värdefulla områden. Nya stadsparker i ytterstadens tyngdpunkter Stadens utpekade tyngdpunkter i ytterstaden har generellt god tillgång till omgivande natur och mycket grönska mellan husen, men få ordnade parker. När det blir aktuellt att utveckla tyngdpunkterna som täta komplement till dagens innerstad kommer dessa stadsdelar att förändras kraftigt. Grön mark kommer att tas i anspråk för ny bebyggelse, samtidigt som befintliga grönområden behöver förbättras och nya, strategiskt placerade torg, parker och stråk behöver läggas till. I varje utpekad tyngdpunkt ska en ny stadspark av hög klass skapas. Parken ska vara centralt placerad i förhållande till viktiga platser och stråk, så att den blir väl integrerad i stadsdelen. Det är angeläget att parken anläggs tidigt i processen, så att den kan bidra till att profilera tyngdpunkten och fungera som motor i utvecklingen. Parken ska ha en egen karaktär som är anpassad till områdets identitet, kvaliteter och behov. En storlek på tre hektar eller mer är önskvärd, så att en stor mångfald av upplevelser, aktiviteter och evenemang kan rymmas. Där tillräcklig storlek inte kan åstadkommas, behövs flera mindre, gärna sammankopplade parker som kan komplettera varandra med olika funktioner. Det är en viktig planeringsuppgift att utveckla en fungerande struktur av offentliga rum i samband med att de utpekade stadsdelarna omvandlas till tyngdpunkter. Stockholmsstråk kopplar samman stadsdelar Stockholms grönområden har en viktig roll i en mer sammankopplad stad. Ofta är det just park- och naturmark som ligger mellan olika stadsdelar. De fungerar som gemensamma vardagsrum och mötesplatser, men kan också upplevas som barriärer som skiljer områden åt. Ett sätt att utnyttja stadens grönområden som viktiga länkar i en sammanhängande grön promenadstad är att utveckla så kallade stockholmsstråk. Stockholmsstråken är välskötta gröna samband där olika aktiviteter och funktioner koncentreras längs välanvända promenadstråk. Med ett pärlband av populära målpunkter som odlingslotter, caféer, bollplaner lekplatser och utegym, skapas förutsättningar för välbefolkade, trygga och upplevelserika miljöer som kan minska det upplevda avståndet mellan olika stadsdelar. Genom att lyfta fram landskapet och förädla naturen i stockholmsskolans anda, kan stråken dramatiseras och göras mer intressanta, samtidigt som de bidrar till att viktiga ekologiska spridningsvägar förstärks. Bra belysning och god skötsel är viktigt, inte minst ur trygghetssynpunkt. Stockholmsstråken blir en viktig byggsten i översiktsplanens utpekade samband, men också på en mer lokal nivå, där strävan är att stärka kopplingen och öka genomströmningen mellan olika delar av staden. I samverkan med Stockholms grannkommuner kan det även bli intressant Stora nya stadsparker med plats för aktiviteter och evenemang bidrar till att profilera ytterstadens tyngdpunkter. (Farsta) Genom att samla polulära parkfunktioner längs välskötta stråk, skapas befolkade och trygga miljöer mellan stadsdelar. (Vinterviken) 11

14 att skapa stockholmsstråk över kommungränsen. Det är viktigt att stråken skapas där de gör bäst nytta, där det blir naturligt och lockande att röra sig. Var och när stockholmsstråken ska anläggas kommer att preciseras i fortsatt planering. Gröna promenader i ett sammanhängande nät En huvudtanke i den gröna promenadstaden är att det ska vara lätt och lockande att gå och cykla mellan vardagens viktiga platser. För att göra stadslandskapet grönare och mer promenad- och cykelvänligt ska ett nät av gröna promenader utvecklas. Nätet byggs upp av offentliga rum parker, torg, idrottsytor och naturområden som länkas samman med varandra genom tex trädplanterade gator eller gångstråk. Det kan handla om att stänga av gator för biltrafik och skapa gröna gågator, men även små insatser för att skapa ett grönare stadsrum med gröna tak, vegetationsklädda fasader eller grön förgårdsmark kan berika de gröna promenaderna. I ytterstadens stadsdelar finns i allmänhet väl utbyggda gång- och cykelstråk där det är möjligt att röra sig bilfritt långa sträckor i grön miljö. Ibland upplevs ytterstadslandskapet svårorienterat och det är otydligt hur man tar sig mellan olika områden. Många stråk har också bristande kvalitet de är bullerstörda eller upplevs som otrygga, övergivna och tråkiga. En viktig del i ett mer sammankopplat Stockholm blir att vidareutveckla ytterstadens gång- och cykelstråk till ett bättre och tydligare nät. Det kan handla om att skapa mer intressanta och variationsrika stråk med nya funktioner, förbättra tydligheten och orienterbarheten eller minska barriäreffekter och buller från väg- och spårtrafik. Det kan också vara insatser för att öka tryggheten med bra belysning och bättre överblick. Samtidigt kan stråkens ekologiska funktioner utvecklas genom exempelvis bättre skötsel. I vissa fall kan ny bebyggelse vara det mest effektiva sättet att öka trygghet och minska buller utmed viktiga stråk. Det gröna nätet ska bidra till att det blir lättare, NÅGRA VIKTIGA BYGGSTENAR I DEN GRÖNA PROMENADSTADEN T T T T T T Stockholmsstråk mellan stadsdelar T Gröna promenader i innerstaden Gröna promenader i ytterstaden T 12 Ett nät av gröna promenader i innerstaden gör det lätt och lockande att gå eller cykla mellan vardagens platser. (Humlegården) Genom att vidareutveckla gång- och cykelvägnätet i ytterstaden blir det lättare att röra sig mellan olika områden. (Nytorps gärde, Björkhagen)

15 och trevligare att cykla eller gå till arbete, skola, fritidsaktiviteter och vänner. Var och när de gröna promenaderna ska anläggas kommer att preciseras i samband med områdesplanering eller vid stadsförnyelse och upprustning. De lokala parkplanerna kan bli viktiga underlag där lämpliga platser pekas ut. Nya fickparker i täta stadsmiljöer Ett sätt att minska parkbrist i redan täta stadsdelar är att anlägga fickparker små gröna oaser där människor kan mötas eller finna en stunds avkoppling. Fickparkerna kan vara av olika karaktär, från permanenta parker med höga kvalitetskrav, till temporära arrangemang eller installationer på ytor som är tillgängliga i väntan på annan användning. Fickparkerna kan bli gröna injektioner som får stor betydelse för stadslivet, stadsbilden och livskvaliteten i täta urbana miljöer. Att anlägga en fickpark är ett sätt för staden att ta tillvara ett lokalt medborgarengagemang eller en möjlighet för enskilda fastighetsägare att bidra till en god stadsmiljö. Nya fickparker är viktiga byggstenar i den gröna promenadstaden. I samband med områdesplanering och stadsförnyelse kommer behov och lämpliga lägen att identifieras. De lokala parkplanerna kan också bli viktiga underlag där platser pekas ut. Offentliga stråk längs stadens vatten Stockholms stränder och vatten har stor betydelse för stadens karaktär och identitet. Få andra storstäder kan bjuda på bad- och båtliv, fiske och skridskoåkning i sta- dens centrum. Stockholms uppskattade strandpromenader med utblickar över vattnet är viktiga delar i det nät av gröna promenader som utvecklas i staden. Stockholm har genom åren framgångsrikt värnat strändernas tillgänglighet och utvecklat långa obrutna promenader längs större delen av stadens kajer och stränder. Det är angeläget att utbyggnaden fortsätter och att bristande länkar om möjligt åtgärdas. I samband med omvandling av hamn- och industriområden ska nya levande och tillräckligt breda offentliga stråk skapas. Utblickar mot vatten ska tillvaratas. Det finns ett behov av att utveckla förhållningssätt till stadens vattenrum, stränder och kajer som underlag för fortsatt planering. Närnaturen förädlas Många stadsdelar i Stockholm har närnatur med grönytor och stråk mellan husen som ett uppskattat karaktärsdrag. Idag har dessa miljöer ofta ett eftersatt underhåll. Många områden är så igenvuxna att de blivit svåra att använda. När staden växer och trycket på de allmänna grönytorna ökar kan dessa bostadsnära miljöer få en förnyad roll. Med bättre skötsel och små tillägg av nya funktioner, som bänkar, odlingsytor, grillplats eller lekredskap, kan ytorna bli mer tillgängliga och få ett högre värde, såväl upplevelsemässigt som ekologiskt. Ett utvecklat samarbete med fastighetsägare, boende och föreningar är en viktig förutsättning för att förändringarna ska komma till stånd. Stadsdelarnas och de boendes behov och önskemål är en självklar utgångspunkt. Små gröna oaser där människor kan mötas eller finna en stunds avkoppling blir viktiga inslag i den täta staden. (Nya Bryggartäppan, Södermalm) Nya levande promenadstråk längs stränder och kajer blir viktiga länkar i stadens sammanhängande nät av strandpromenader. (Nordvästra Kungsholmen) 13

16 14 De gröna miljöerna fungerar som stadens vardagsrum, där många stockholmare tillbringar mycket av sin lediga tid.

17 Vägledning STOCKHOLMARNAS GRÖNA VARDAGSRUM Mål: Stockholmarna ska ha god tillgång till parker och naturområden som bidrar till ett rikt och hälsosamt stadsliv och möter den växande befolkningens behov. Stadens gröna offentliga rum Parker och naturområden tillhör, tillsammans med gator, promenadvägar och torg, stadens offentliga rum platser som är tillgängliga och öppna för alla. De senaste årens mer urbana livsstil har inneburit ett uppsving för det offentliga rummet i Stockholm och parkanvändningen har ökat påtagligt. De gröna miljöerna har blivit stockholmarnas vardagsrum, där många tillbringar mycket av sin lediga tid. Där träffas man och grillar, lyssnar på konsert, tar en fika, spelar boll eller besöker en parklek. Man rastar hunden, bygger kojor, joggar eller tar en rofylld promenad. Parker och bostadsnära grönområden är stadsbornas viktiga vardagskontakt med naturen, där möjligheten att följa årstidsväxlingar och uppleva naturens ljud och dofter har ett stort värde för många människor. De offentliga rummen har en central betydelse i staden. Inbjudande och tillåtande offentliga miljöer är viktiga demokratiska rum, som bidrar till ett rikt stadsliv och påverkar stadens identitet och attraktionskraft. Hur parkerna, torgen och gatorna utformas, används och sköts har stor betydelse för hur staden uppfattas och upplevs av boende och besökare. Offentlighetens stora värde I ett internationellt perspektiv är offentligheten och den allmänna tillgängligheten utmärkande för Stockholms gröna miljöer. Våra parker och naturområden är öppna för alla, dygnet runt. I en storstad som Stockholm finns ett ständigt tryck från aktörer som vill använda de offentliga platserna för olika ändamål för festivaler, konserter och idrottsevenemang, för utställningar, serveringar och reklam. Olika särintressen gör också anspråk på marken för specialanläggningar som hundrastgårdar, skateparker och odlingslotter. Det är stadens uppgift att väga olika intressen mot varandra. Det är viktigt att den offentliga tillgängligheten alltid värnas och att inte kommersiella evenemang tillåts begränsa allmänhetens tillträde eller dominera allmänna platser, annat än under kortare tid. Tillfälliga bygglov och upplåtelse av mark för exempelvis serveringar måste grunda sig på principen att verksamheten ska berika utan att inskränka på parken som offentligt vardagsrum. Stockholms generella inriktning är att park- och naturmark av allmänt intresse ska planläggas och ägas av staden. Staden är restriktiv mot reklam i parkerna, men initiativ och idéer som kan berika parkerna utan att viktiga offentliga värden går förlorade ska tas tillvara. Fler gröna mötesplatser Stadens gröna rum har en unik möjlighet att samla människor i olika åldrar, från olika stadsdelar och med olika social och kulturell bakgrund. På bollplanen, vid badplatsen, på odlingslotten, på skridskoisen, vid valborgs- Inbjudande och tillåtande offentliga miljöer bidrar till ett rikt stadsliv och påverkar stadens och stadsdelarnas identitet. (Skärholmens torg) Parker och naturområden är viktiga mötsesplatser i staden. (Ekholmens parklek, Skärholmen) 15

18 elden och på stadsbondgården uppstår spontana möten mellan människor som annars inte skulle träffas, eller ens se varandra. Att människor med olika bakgrund får tillfälle att mötas, har stor betydelse för hur de uppfattar sin stad och sina medmänniskor. Att skapa plats för mänskliga möten i staden är ett sätt att motverka segregation och utanförskap. När Stockholm utvecklas ska de gröna miljöernas stora potential att koppla samman stadsdelar och främja social integration tas tillvara. Nya gröna målpunkter ska skapas, där stockholmare och besökare får tillfälle att mötas spontant eller planerat. Ökad trygghet Folktomma parker och naturområden kan upplevas som otrygga, inte minst kvälls- och nattetid. Att öka den upplevda tryggheten i de gröna miljöerna är en stor och viktig planeringsuppgift. Fler stockholmare innebär fler användare av de gröna rummen, och därmed bättre förutsättningar att skapa trygga platser där många människor vistas och rör sig. Att koncentrera populära parkaktiviteter och funktioner är ett effektivt sätt att befolka viktiga områden. Genom att skapa stockholmsstråk mellan stadsdelar och nya lockande målpunkter, kan staden arbeta strategiskt för att skapa tryggare grönområden som är tillgängliga för fler. Bra belysning och god skötsel är andra viktiga faktorer som påverkar tryggheten. Bebyggelse och gator med uppsikt över viktiga parker och stråk kan också vara positivt ur trygghetssynpunkt. Ett hälsosamt stadsliv En central utgångspunkt i den gröna promenadstaden är att fler ska välja att röra sig till fots eller med cykel. Detta gynnar en aktiv livsstil och har stora positiva hälsoeffekter. Stockholms sammanhängande struktur av gröna rum bostadsgårdar, naturområden, parker, idrottsplatser och stråk som lockar till promenader, löpning, cykling, lek, idrott och friluftsliv, ska vidareutvecklas. Stadens naturliga topografi ska utnyttjas som en resurs för att erbjuda fysiska utmaningar i vardagen. Det är väl dokumenterat att närliggande grönområden med lockande innehåll bidrar till mer utevistelse och motion. Vistelse i gröna miljöer har också oslagbart stor effekt på återhämtning från stress och påverkar kreativitet, koncentrationsförmåga och allmänt välbefinnande. Blotta åsynen av grönska har betydelse för hälsan. Alla insatser för att skapa ett grönare stadsrum är därför viktiga. Tysta grönområden Tillgången till tysta grönområden har ett särskilt högt värde i en storstad, där buller från trafik och verksamheter är en del av vardagen. Undersökningar har visat att ljudkvaliteten i centralt belägna parker upplevs som god där ljudnivån ligger under 50 dba. I större grönområden behöver nivån vara lägre för att upplevas som acceptabel. Stadens ambition är att värna områden med god ljudkvalitet och arbeta för att skapa fler rofyllda platser. Ett åtgärdsprogram för buller kommer att peka 16 Att vistas i det gröna har oslagbart stor effekt på återhämtning från stress. (Norr Mälarstrand) Närliggande grönområden bidrar till mer utevistelse och motion, vilket gynnar en god folkhälsa. (Nackareservatet)

19 ut strategiska insatser för att förbättra ljudkvaliteten i viktiga grönområden. Platser och områden där ljudkvaliteten är särskilt viktig att värna kommer också att kartläggas. Förbättrad tillgänglighet Stockholm ska vara en tillgänglig stad för alla stockholmare. Detta ställer krav på hur de offentliga rummen planeras, utformas och sköts. Tillgänglighet påverkas av avstånd, framkomlighet och orienterbarhet. En central uppgift när staden växer är att öka tillgängligheten, så att de gröna miljöerna kan användas av fler. Det kan handla om att förbättra entréer, skapa nya målpunkter, förbättra information och service eller öka orienterbarheten så att det blir enkelt och lockande att ta sig ut i det gröna. Bra gång- och cykelvägar och god kollektivtrafik är andra viktiga tillgänglighetsfrågor. Stadens tillgänglighetsmål för människor med olika funktionsnedsättningar är en utgångspunkt för all planering, utveckling och skötsel. Som stöd finns ett handikappolitiskt program och mer konkreta riktlinjer för att skapa en tillgänglig och användbar utemiljö för alla. God park- och naturtillgång Stockholmarna har nära till sina grönområden. Mer än 70% har park eller natur inom 200 meter från sin bostad, och hela 90% har mindre än 300 meter. Närheten är högt värderad av stockholmarna och är en närmast unik kvalitet för en storstad. Sedan flera år arbetar staden med parkriktlinjer som stöd för att förbättra STOCKHOLMS PARKRIKTLINJER från 2006, något justerade God park- och naturtillgång Inom 200 meter: grön oas, lek (naturlek eller lekplats), område med god ljudkvalitet, sitta i solen, promenader Inom 500 meter: blomprakt, bollspel/bollek, parklek, picknick, pulkaåkning Inom 1000 meter, eller enkelt nåbart med kollektivtrafik: bad (utomhusbad), djurhållning, odling, löpträning, skogskänsla, utsikt, vattenkontakt, vild natur, skridskoåkning Andra kvaliteter som värderas högt av stockholmarna: båtliv, evenemang, folkliv, ridning, torghandel, uteservering, fiske, skidåkning De kvaliteter som ingår i parkriktlinjerna finns kartlagda i Stockholms sociotopkarta. God parkstandard Stockholm ska hålla en god parkstandard, vilket innebär att mängden parkmark måste vara stor nog för att tillgodose invånarnas rekreationsbehov och klara det höga besökstrycket. Många äldre uppskattar välskötta, rofyllda miljöer med sittbänkar och möjlighet att umgås. (Farsta gård) Barn behöver ha sina platser nära hemmet på bostadsgården eller i närområdet. (Odlarängen, Tallkrogen) 17

20 tillgången till de kvaliteter och funktioner som stockholmarna efterfrågar i sina parker och naturområden. Med hjälp av riktlinjerna och Stockholms sociotopkarta kan park- och naturtillgången analyseras och kvaliteter, brister och behov ringas in. Stadens självklara ambition är att fler stockholmare ska få nära till bra parker och naturområden när staden växer. Detta kräver insatser för att utveckla befintliga områden med fler funktioner, förbättra tillgängligheten och skapa nya parker i strategiska lägen. God parkstandard En tätare stad med fler invånare skapar ett högt tryck på parker och naturområden. Att skapa täta stadsdelar som samtidigt håller en god grön standard är en central planeringsuppgift i en växande stad. Den sammanlagda mängden parkmark ska vara tillräckligt stor för att tillgodose invånarnas rekreationsbehov och klara det höga besökstrycket med fortsatt hög kvalitet. Tyngdpunkter och stadsutvecklingsområden ska hålla minst lika hög parkstandard som de delar av Södermalm och Kungsholmen, där behov och kvaliteter idag kan tillgodoses med en rimlig skötselinsats. Värdetäta grönområden för olika årstider En stor utmaning för parkplaneringen är att tillgodose många stockholmares behov på begränsad yta, i synnerhet i de tätare delarna av staden. En angelägen uppgift blir att skapa ett mer differentierat utbud av parker och naturområden, som kan komplettera varandra. Att styra parkaktiviteter och funktioner till rätt plats för att hantera konflikter mellan olika användning blir också viktigt. Vissa områden kan delas in i aktiva delar för idrott, lek och evenemang och i lugna delar för rofyllda promenader och naturupplevelser. Mer mångfunktionella och värdetäta platser kommer också att behövas, där olika funktioner samordnas och överlagras. Samma yta kan få olika användning och olika brukare över dygnet och över året. En lekyta för förskolebarn på dagen kan förvandlas till basketplan för vuxna på kvällen och till skridskobana på vintern. Stor omsorg ska läggas vid att utveckla områden som har en väl genomtänkt och tålig struktur med generella parkrum där innehållet kan skifta över tiden. En viktig uppgift är också att ta tillvara stadens vinterkvaliteter i form av skridskoisar, skidspår, pulkabackar, promenadstråk och vintersoliga platser. Alla möjligheter att förlänga utomhussäsongen och uppmuntra ett aktivt uteliv även vintertid ska uppmärksammas. Barns, ungas och äldres behov Gröna miljöer är viktiga för ungdomars uteliv och för barns lek och utveckling. Barn behöver ytor nära hemmet på den egna bostadsgården eller i närområdet, inom 200 meter. Ungdomar är beredda att ta sig längre till sina mötesplatser, men har mer specifika önskemål på innehåll och utformning. Staden har ett särskilt ansvar för att fånga upp barns och ungas synpunkter och tillgodose deras behov. När trycket ökar på de gröna miljöerna är det av stor betydelse att uppmärksamma En tät stad kräver välplanerade parker där olika aktiviteter samordnas. (Skridskor på vintern - fotboll på sommaren, Vasaparken) 18 Ungdomar har ofta specifika krav på sina favoritplatser och är beredda att ta sig lite längre för att komma dit. (Högdalstoppen)

Växjö kommuns översiktsplan, del Växjö stad

Växjö kommuns översiktsplan, del Växjö stad FÖRFATTNINGSSAMLING Senast ändrad 2012-02-28 Växjö kommuns översiktsplan, del Växjö stad Dokumenttyp Styrande dokument Dokumentansvarig Planeringskontoret Dokumentnamn Växjö kommuns översiktsplan, del

Läs mer

SAMRÅDSHANDLING del 1 INLEDNING FÖRORD Jag tycker att Järfälla är fantastiskt. I Järfälla finns närhet till både natur och pulserande stadsliv. Med vårt läge i Stockholmsregionen kommer vi att växa snabbt

Läs mer

Så förtätar vi Malmö! Dialog-pm 2010:2

Så förtätar vi Malmö! Dialog-pm 2010:2 Så förtätar vi Malmö! Dialog-pm 2010:2 Malmö stadsbyggnadskontor juni 2010 Sammanfattning Innehåll Sammanfattning... 2 Varför förtätning?... 4 Förslag till förtätningsstrategi... 8 En tätare stad...12

Läs mer

Program. för översiktsplan Gävle stad. Antaget Handling av Kommunfullmäktige. Antaget program

Program. för översiktsplan Gävle stad. Antaget Handling av Kommunfullmäktige. Antaget program Program för översiktsplan Gävle stad Antaget Handling av Kommunfullmäktige efter samråd 19 november december 2005 Foto - stora bilden t v: Ewa Salmi En stad för alla, som ständigt utvecklas. Kan det bli

Läs mer

Handlingsplan för stadens byggande.

Handlingsplan för stadens byggande. PROGRAM POLICY STRATEGI HANDLINGSPLAN RIKTLINJER På väg mot vårt framtida Örebro, del 2 Handlingsplan för stadens byggande. orebro.se PROGRAM Uttrycker värdegrund och önskvärd utveckling av verksamheten.

Läs mer

ANTAGEN AV TRAFIKNÄMNDEN FEBRUARI 2014 GÖTEBORG 2035 TRAFIKSTRATEGI FÖR EN NÄRA STORSTAD

ANTAGEN AV TRAFIKNÄMNDEN FEBRUARI 2014 GÖTEBORG 2035 TRAFIKSTRATEGI FÖR EN NÄRA STORSTAD ANTAGEN AV TRAFIKNÄMNDEN FEBRUARI 2014 GÖTEBORG 2035 TRAFIKSTRATEGI FÖR EN NÄRA STORSTAD GÖTEBORG 2035 TRAFIKSTRATEGI FÖR EN NÄRA STORSTAD Antagen av trafiknämnden den 6 februari 2014 Trafikkontoret dnr

Läs mer

hela staden argument för en grönblå stadsbyggnad Märit Jansson, Agneta Persson & Lisa Östman

hela staden argument för en grönblå stadsbyggnad Märit Jansson, Agneta Persson & Lisa Östman hela staden argument för en grönblå stadsbyggnad Märit Jansson, Agneta Persson & Lisa Östman stad & land nr 183 HELA STADEN argument för en grönblå stadsbyggnad Märit Jansson Agneta Persson & Lisa Östman

Läs mer

Fördjupad Översiktsplan Kungens kurva samrådsförslag. Del 1 Planförslag

Fördjupad Översiktsplan Kungens kurva samrådsförslag. Del 1 Planförslag Fördjupad Översiktsplan Kungens kurva samrådsförslag Del 1 Planförslag MARS 2010 Bilder/illustrationer Foto framsida: Flygbild över Kungens kurva. Foto: Jacob Forsell Där inte annat anges är bilderna framtagna

Läs mer

Svartå Strand. Fördjupning av översiktsplanen för del av Mjölby centrum. Antagen av kommunfullmäktige 2012-11-13 141

Svartå Strand. Fördjupning av översiktsplanen för del av Mjölby centrum. Antagen av kommunfullmäktige 2012-11-13 141 Fördjupning av översiktsplanen för del av Mjölby centrum Antagen av kommunfullmäktige 2012-11-13 141 Förord Det är en strålande aprildag 2025 och vi tar lunch på vår stora balkong. Alla är här. Solen tittar

Läs mer

Gör plats för barn och unga! En vägledning för planering, utformning och förvaltning av skolans och förskolans utemiljö

Gör plats för barn och unga! En vägledning för planering, utformning och förvaltning av skolans och förskolans utemiljö ! En vägledning för planering, utformning och förvaltning av skolans och förskolans utemiljö 2 ! En vägledning för planering, utformning och förvaltning av skolans och förskolans utemiljö Boverket och

Läs mer

3.5.1 Sociala värden och mänskliga behov

3.5.1 Sociala värden och mänskliga behov 3 Värden funktioner Stadsparken i Lund 3.5.1 Sociala värden mänskliga behov Människan är en biologisk varelse har grundläggande behov av grönska natur. Den gröna miljön har stor betydelse för vårt välbefinnande

Läs mer

Regeringens proposition 2009/10:238

Regeringens proposition 2009/10:238 Regeringens proposition 2009/10:238 Framtidens friluftsliv Prop. 2009/10:238 Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen. Visby den 8 juli 2010 Fredrik Reinfeldt Andreas Carlgren (Miljödepartementet)

Läs mer

Samhällsplanering för ett aktivt liv. fysisk aktivitet, byggd miljö och folkhälsa. Johan Faskunger

Samhällsplanering för ett aktivt liv. fysisk aktivitet, byggd miljö och folkhälsa. Johan Faskunger Samhällsplanering för ett aktivt liv fysisk aktivitet, byggd miljö och folkhälsa Johan Faskunger Samhällsplanering för ett aktivt liv fysisk aktivitet, byggd miljö och folkhälsa Johan Faskunger STATENS

Läs mer

Norra Djurgårdsstaden Del I. Hjorthagen

Norra Djurgårdsstaden Del I. Hjorthagen Norra Djurgårdsstaden Del I. Hjorthagen på väg mot ett Stockholm i världsklass www.stockholm.se EN MILJÖSTADSDEL Stadsutvecklingsprojektet Norra Djurgårdsstaden sträcker sig från Hjorthagen i norr, över

Läs mer

DEL 3 GENOMFÖRANDE- STRATEGI

DEL 3 GENOMFÖRANDE- STRATEGI 7. NYCKELPROJEKT 125 DEL 3 GENOMFÖRANDE- STRATEGI För att driva genomförandet av översiktsplanen har delprojekt och nyckelprojekt identifi erats. Nyckelprojekten defi nieras som enskilda projekt med potential

Läs mer

ÖVERSIKTSPLAN 2010 FÖR LOMMA KOMMUN. Antagen av kommunfullmäktige 2011-02-10

ÖVERSIKTSPLAN 2010 FÖR LOMMA KOMMUN. Antagen av kommunfullmäktige 2011-02-10 ÖVERSIKTSPLAN 2010 FÖR LOMMA KOMMUN Antagen av kommunfullmäktige 2011-02-10 arbetsgrupp Anders Nyquist planeringschef, kommunledningskontoret Helena Björn miljöstrateg, kommunledningskontoret Susanne Berg

Läs mer

Mångfunktionella ytor

Mångfunktionella ytor Boverket Mångfunktionella ytor Klimatanpassning av befintlig bebyggd miljö i städer och tätorter genom grönstruktur Miljömålsprojekt Mångfunktionella ytor Klimatanpassning av befintlig bebyggd miljö i

Läs mer

Ett Stockholm i världsklass. STADSLEDNINGSKONTORET Stadshuset, 105 35 Stockholm Telefon 08-508 29 000 www.stockholm.se VISION2O3O

Ett Stockholm i världsklass. STADSLEDNINGSKONTORET Stadshuset, 105 35 Stockholm Telefon 08-508 29 000 www.stockholm.se VISION2O3O Ett Stockholm i världsklass STADSLEDNINGSKONTORET Stadshuset, 105 35 Stockholm Telefon 08-508 29 000 www.stockholm.se VISION2O3O Utgångspunkter för visionen om Stockholm 2030 Stockholm är människornas

Läs mer

Miljökonsekvensbeskrivning PAJALA KOMMUN. Fördjupad översiktsplan Pajala centralort SAMRÅDSHANDLING 2013-11-22

Miljökonsekvensbeskrivning PAJALA KOMMUN. Fördjupad översiktsplan Pajala centralort SAMRÅDSHANDLING 2013-11-22 PAJALA KOMMUN Fördjupad översiktsplan Pajala centralort SAMRÅDSHANDLING 2013-11-22 Fördjupad översiktsplan Pajala centralort Datum 2013-11-22 Utgåva/Status Samrådshandling, reviderad Upprättad av Sofie

Läs mer

Riktlinjer för skoltomters storlek - en översyn

Riktlinjer för skoltomters storlek - en översyn 0518/2008 Riktlinjer för skoltomters storlek - en översyn Arbetsmaterial Ut och lek augusti 2009 Innehåll Inledning...3 Syfte/mål...3 Skolgårdsmålen i Lunds kommun...4 Helhetstänkande en plats som visar

Läs mer

Idrottspolitiskt program. Stockholms stad 2013 2017

Idrottspolitiskt program. Stockholms stad 2013 2017 Idrottspolitiskt program Stockholms stad 2013 2017 Idrottsstaden Stockholm Det är med stor glädje som vi nu kan presentera ett nytt idrottspolitiskt program för Stockholms stad. Samtliga partier står bakom

Läs mer

Stadsutveckling med samverkan. Processer och arbetsmetoder med kultur i Stockholm-Mälarregionen

Stadsutveckling med samverkan. Processer och arbetsmetoder med kultur i Stockholm-Mälarregionen Stadsutveckling med samverkan Processer och arbetsmetoder med kultur i Stockholm-Mälarregionen Om Volante Research Huvudförfattare har varit Joakim Sternö, etnograf och analytiker vid Volante. Projektledare

Läs mer

EKOSYSTEMTJÄNSTER I STADSPLANERING - EN VÄGLEDNING

EKOSYSTEMTJÄNSTER I STADSPLANERING - EN VÄGLEDNING EKOSYSTEMTJÄNSTER I STADSPLANERING - EN VÄGLEDNING Finansiärer: c/o White arkitekter AB Västra Ågatan 16 753 09 Uppsala info@arqforsk.se http://www.arqforsk.se VINNOVA Mäster Samuelsgatan 56 101 58 Stockholm

Läs mer

Grönområden för fler. en vägledning för bedömning av närhet och attraktivitet för bättre hälsa

Grönområden för fler. en vägledning för bedömning av närhet och attraktivitet för bättre hälsa Grönområden för fler en vägledning för bedömning av närhet och attraktivitet för bättre hälsa Grönområden för fler en vägledning för bedömning av närhet och attraktivitet för bättre hälsa STATENS FOLKHÄLSOINSTITUT,

Läs mer

Handbok i i cultural planning. Att fånga platsens själ

Handbok i i cultural planning. Att fånga platsens själ Handbok i i cultural planning Att fånga platsens själ H a n d b o k i c u l t u r a l p l a n n i n g Att fånga platsens själ Sveriges Kommuner och Landsting Hornsgatan 20, 118 82 Stockholm Tfn 08-452

Läs mer

Konsten att gestalta offentliga miljöer Samverkan i tanke och handling

Konsten att gestalta offentliga miljöer Samverkan i tanke och handling Konsten att gestalta offentliga miljöer Samverkan i tanke och handling kolumntitel: text titel kolumntitel: författare namn Konsten att gestalta offentliga miljöer vidgade synsätt på gestaltning av offentliga

Läs mer

Miljökonsekvensbeskrivning av förslag till detaljplan för Sigtuna stadsängar. omfattande del av fastigheterna Ragvaldsbo 1:1 och Venngarn

Miljökonsekvensbeskrivning av förslag till detaljplan för Sigtuna stadsängar. omfattande del av fastigheterna Ragvaldsbo 1:1 och Venngarn 6 februari 2015 Miljökonsekvensbeskrivning av förslag till detaljplan för Sigtuna stadsängar omfattande del av fastigheterna Ragvaldsbo 1:1 och Venngarn 1:28 m.fl. Samrådshandling, 2015-02-06 2 Beställning:

Läs mer

Hur kan Malmö växa hållbart? Dialog-pm 2009:1

Hur kan Malmö växa hållbart? Dialog-pm 2009:1 Hur kan Malmö växa hållbart? Dialog-pm 2009:1 Malmö stadsbyggnadskontor mars 2009 Sammanfattning Innehåll Sammanfattning... 2 Hur kan Malmö växa som hållbar och attraktiv stad?... 4 Tre alternativ... 7

Läs mer

RAPPORT CyCity: Cykelplanering över kommungränser. Ett projekt om cykelplanering över kommungränser och betydelsen av samverkan.

RAPPORT CyCity: Cykelplanering över kommungränser. Ett projekt om cykelplanering över kommungränser och betydelsen av samverkan. RAPPORT CyCity: Cykelplanering över kommungränser Ett projekt om cykelplanering över kommungränser och betydelsen av samverkan Tillsammans med: November 2012 RAPPORT Ett projekt om cykelplanering över

Läs mer

CYKELPROGRAM FÖR EN NÄRA STORSTAD

CYKELPROGRAM FÖR EN NÄRA STORSTAD CYKELPROGRAM FÖR EN NÄRA STORSTAD 2015 2025 Rapport 2:2015 Trafikkontoret ISSN 1103-1530 CYKELPROGRAM FÖR EN NÄRA STORSTAD 2015 2025 Förslagshandling till trafiknämnden 2015-03-26 Trafikkontoret dnr 1495/11

Läs mer