Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download ""

Transkript

1

2

3

4

5

6 SAMRÅDSHANDLING del 1 INLEDNING FÖRORD Jag tycker att Järfälla är fantastiskt. I Järfälla finns närhet till både natur och pulserande stadsliv. Med vårt läge i Stockholmsregionen kommer vi att växa snabbt de kommande åren. Många fler än vi som idag bor här kommer att flytta hit för jobb, studier, kärlek och mycket annat. Vi som idag verkar och bor i Järfälla har nu en unik möjlighet att tycka till och resonera om hur Järfälla ska utvecklas. Våren 2010 startade arbetet med översiktsplanen. Nu har vi kommit till läget där alla vi som bor i Järfälla kan tycka till om vår kommuns framtid. Vad är viktigast för dig? Vi ser att sex utmaningar är centrala för Järfällas framtida utveckling. Tre framtidsbilder har tagits fram för att möta dessa utmaningar. Vi hoppas att dessa framtidsbilder ska stimulera till spännande samtal och synpunkter om översiktsplanen. Efter samrådet kommer framtidsbilderna att bearbetas till ett förslag för hur Järfälla ska utvecklas till och med år I detta arbete är allas synpunkter viktiga! Jakobsberg i augusti 2012 Cecilia Löfgreen Ordförande i Kommunstyrelsen Översiktsplan för Järfälla nu till 2030 Hur lever du livet i Järfälla år 2030? Och år 2050? 1

7 del 1 INLEDNING SAMRÅDSHANDLING Vad är en översiktsplan? I översiktsplanen ska kommunen redovisa en samlad strategi för hur mark- och vattenområden ska användas och hur den byggda miljön ska utvecklas och bevaras. Planen kan innehålla kommunens vision och vara dess strategiska dokument för den framtida utvecklingen. Planen ska redovisa hur kommunen avser att tillgodose riksintressen och miljökvalitetsnormer. Planens innebörd och konsekvenser ska kunna utläsas utan svårighet. Alla kommuner ska enligt plan- och bygglagen (2010:900) ha en aktuell översiktsplan som omfattar hela kommunen. Översiktsplanen ska vara vägledande och ge stöd för efterföljande beslut om detaljplaner, områdesbestämmelser och bygglov enligt plan- och bygglagen. Planen är också vägledande när kommunen och andra myndigheter fattar beslut som rör mark- och vattenanvändningen i kommunen. Översiktsplanen är inte juridiskt bindande. Dagens samhällsförändringar sker i en allt snabbare takt. Nya planeringsanspråk och intressen gör att översiktsplanen behöver ses över kontinuerligt för att behålla sin funktion som ett strategiskt vägledande beslutsunderlag. Kommunfullmäktige tar varje mandatperiod ställning till planens aktualitet. Kommunstyrelsen i Järfälla beslutades i februari 2010 att ta fram en ny översiktsplan. Läsanvisningar Översiktsplanen består av en rapport i fem delar. Miljökonsekvensbeskrivning samt referenser och underlagsrapporter redovisas i bilaga i slutet av rapporten. del 1 Inledning Sammanfattar förslaget till översiktsplan, beskriver bakgrunden till planarbetet samt Järfällas förhållande till regionen och omvärlden. del 2 Utmaningar och mål Beskriver de övergripande utmaningar som kommunen står inför. För varje utmaning redovisas förslag till övergripande mål och flera delmål. del 3 Framtidsbilder Presenterar tre olika framtidsbilder för hur Järfälla kan utvecklas till år Framtidsbilderna utgår från utmaningarna men ger olika avtryck i bebyggelsen och naturen. För varje framtidsbild beskrivs konsekvenser med avseende på ekonomiska, rumsliga, ekologiska och sociala aspekter. En utförlig och beskrivande teckenförklaring till framtidsbilderna finns i bilaga 4. Teckenförklaringen kan vikas ut så att den kan läsas tillsammans med framtidsbilderna. del 4 Allmänna intressen Redovisar nuläge, intresseanspråk, styrkor och svagheter samt förslag till fortsatt arbete för berörda allmänna intressen. del 5 Fortsatt planering och genomförande Beskriver planprocessen, fortsatt planering efter samrådet och viktiga genomförandeaspekter. 2

8 SAMRÅDSHANDLING del 1 INLEDNING Innehåll del 1 INLEDNING del 2 UTMANINGAR OCH MÅL del 3 FRAMTIDSBILDER del 4 ALLMÄNNA INTRESSEN del 5 FORTSATT PLANERING OCH GENOMFÖRANDE 1 FÖRORD 4 SAMMANFATTNING 6 JÄRFÄLLA I VÄRLDEN 10 JÄRFÄLLAS UTMANINGAR OCH MÅL 12 HÅLLBARA JÄRFÄLLA Hur utvecklar vi Järfälla i en hållbar riktning? 14 URBANA JÄRFÄLLA Hur mycket stad ska vi göra av förorten? 16 VÄRDEFULL TILLVÄXT Hur växer vi i förhållande till våra värden? 18 SMART INFRASTRUKTUR Hur utvecklas Järfällas infrastruktur för framtiden? 20 Kunskapsintensivt näringsliv Hur skapar vi förutsättningar för ett kunskapsintensivt näringsliv? 22 Järfälla för alla Hur skapar vi ett öppet, tolerant och inkluderande Järfälla? 24 KaRTA - NULÄGE 26 FRAMTIDSBILDER AV JÄRFÄLLA ÅR FRAMTIDSBILD STRÅK 34 FRAMTIDSBILD ENKÄRNIG 40 FRAMTIDSBILD FLERKÄRNIG 48 BEFOLKNING, BOSTÄDER OCH SERVICE 52 ARBETE OCH NÄRINGSLIV 54 STADSBILD OCH BEBYGGELSESTRUKTUR 57 KULTURMILJÖ 61 GRÖN- OCH BLÅSTRUKTUR 69 MOBILITET 75 FÖRSÖRJNINGSSYSTEM 80 STÖRNINGAR 83 RISKER 88 RIKSINTRESSEN 90 REGIONALA OCH MELLANKOMMUNALA INTRESSEN 94 FORTSATT PLANERING OCH GENOMFÖRANDE BILAGOR 98 Bilaga 1 - Referenser 100 Bilaga 2 - Miljökonsekvensbeskrivning 105 Bilaga 3 - Målmatris 111 Bilaga 4 - Beskrivande teckenförklaring 3

9 del 1 INLEDNING SAMRÅDSHANDLING SAMMANFATTNING Järfälla är ett av Stockholms hetaste tillväxtområden. Under den kommande tjugoårsperioden beräknas Järfällas befolkning öka med invånare. Vi arbetar med en översiktsplan som ska visa hur vi ska möta dessa och andra utmaningar. Planen ska bygga både på politiska beslut och idéer från alla som lever och verkar i Järfälla. Den regionala utvecklingsplanen är en central utgångspunkt för planen. Sex utmaningar för Järfällas utveckling Översiktsplanen är ett viktigt instrument i arbetet mot en långsiktig och robust bebyggelsestruktur som kan möta framtida utmaningar och förändringar i livsstil och livsvillkor. De sex utmaningar som kommunen bedömmer vara de viktigaste för Järfällas fortsatta utveckling är: Hållbara Järfälla - ett samhälle med bra balans mellan ekologiska, sociala och ekonomiska intressen. Urbana Järfälla - bebyggelsemiljöer som stärker kommunens attraktivitet för såväl boende som företag. Värdefull tillväxt - ta ansvar för kommunens del av regionens tillväxt och samtidigt behålla och utveckla kommunens värden. Smart infrastruktur - möta transportbehoven och samtidigt utveckla smarta transport-, energioch kretsloppslösningar. Kunskapsintensivt näringsliv - goda förutsättningar för jobb, företag, forskning och utbildning. Ett Järfälla för alla - skapa förutsättningar för ett samhälle där alla känner sig hemma. Tre bilder av hur vi kan möta framtiden Tre framtidsbilder av Järfälla år 2030 är underlag för samtalet om framtiden. Framtidsbilderna utgår från utmaningarna men ger olika avtryck i bebyggelsen och naturen. De innebär också olika förutsättningar för alla som lever och verkar i Järfälla. Bred dialog under samrådet Under samrådet vill kommunen involvera så många som möjligt i samtalet om Järfällas framtid. Under hela samrådsperioden är det möjligt att titta på förslaget i kommunens kundtjänst på Riddarplatsen 5 i Jakobsberg. Du hittar också materialet på Mer information om samrådet och hur du kan lämna synpunkter finns också på baksidan av detta dokument. Efter samrådet bearbetas och fördjupas översiktsplanen Med utgångspunkt från de synpunkter som kommer in under samrådet ska kommunen bearbeta och sammanfoga framtidsbilderna till en målbild för Järfälla år Målbilden ska bygga på ett urval av de strategier som ligger till grund för framtidsbilderna. Starka delar ur samtliga framtidsbilder kommer att tas till vara. När kommunstyrelsen har fattat inriktningsbeslut med målbilden som grund tar kommunen fram en fullständig översiktsplan. Planen ska sedan ställas ut för granskning. Alla som vill kan då lämna synpunkter på förslaget. Efter utställningen bearbetas översiktsplanen och den antas sedan av kommunfullmäktige. 4

10 SAMRÅDSHANDLING del 1 INLEDNING Framtidsbild stråk Järfälla har en medeltät struktur där ny bebyggelse utvecklas i sammanhängande stråk mot Mälaren. Mälarstranden och omgivande naturområden öppnas upp och görs mer tillgänglig. De natur- och mälarnära lägena och den större andelen villabebyggelsen innebär attraktiva boendemiljöer som kan locka inkomststarka grupper med hög skattekraft. I stråkens tätare delar finns möjligheter för utveckling av lokal service och mötesplatser. Den utsträckta medeltäta bebyggelsen ger långa avstånd som är svåra att försörja kollektivt. Framtidsbilden medför också större anspråk på oexploaterad mark och innebär fler ingrepp i natur- och kulturmiljöer. Framtidsbild enkärning Järfälla har en tydlig stadskaraktär med en stor, tät och sammanhållen stadskärna. Utvecklingen av bebyggelsestrukturen har sin tyngdpunkt i den regionala stadskärnan Barkarby- Jakobsberg. Den tätare bebyggelsen ger kommunen en bredare ekonomisk bas. De som lever och verkar i kommunen får bättre tillgänglighet till mötesplatser i stadskärnan. Den hushåller med den oexploaterade marken, vilket ger flexibilitet och mindre ingrepp i natur- och kulturmiljöer. Koncentrationen i den täta kärnan minskar bilberoendet men kan utarma serviceutbudet och mötesplatser i övriga kommundelar. Det ökar också trycket på kvarvarande stadsnära natur. Framtidsbild flerkärning Järfällas karaktär som förort med en flerkärnig bebyggelsestruktur förädlas. Bebyggelsekärnorna utvecklas främst kring pendeltågsstationerna vars karaktärer förstärks och utvecklas. Befintlig infrastruktur utnyttjas väl vilket innebär minskat bilberoende och positiva kommunalekonomiska konsekvenser. Den hushåller med den oexploaterade marken, bevarar och stärker kulturmiljöer och ger mindre ingrepp i värdefulla naturområden. Framtidsbilden bygger vidare på befintliga strukturer men har samtidigt en lägre potential till förändring. Utbudet av kommersiell och offentlig service bedöms bara öka måttligt. Profilerade och separerade kommundelar kan ge sämre integration och leda till ökade transporter. 5

11 del 1 INLEDNING SAMRÅDSHANDLING JÄRFÄLLA I VÄRLDEN Det är drygt 10 år sedan fullmäktige antog Järfällas gällande översiktsplan. Sedan dess har regionens befolkningstillväxt accelererat. Staten har fattat beslut om stora investeringar i väg- och järnvägsprojekt. Klimatförändringarna har blivit märkbara. Och konkurrensen om jobben har blivit ännu mer global. Att identifiera strategier för att möta framtiden och formulera gemensamma mål är av central betydelse för Järfällas utveckling. Både den regionala utvecklingsplanen och den nya översiktsplanen för Järfälla är viktiga verktyg i det arbetet. Omvärld i förändring Vi lever i en globaliserad värld. Gränser suddas ut och omvärldens påverkan på kommunens utveckling blir allt mer påtaglig. Globaliseringen medför att den enskilde individen får en större rörlighet och valfrihet. Företagen får större möjlighet att fritt välja var de vill sälja och producera varor och tjänster. Globaliseringen innebär att vi tillsammans i regionen behöver stärka vår konkurrenskraft. I den regionala utvecklingsplanen, som alla länets kommuner ställt sig bakom, formuleras visionen att Stockholmsregionen ska bli Europas mest attraktiva storstadsregion. Miljö och klimat i förändring De globala klimatförändringarna påverkar livsvillkoren över hela jorden. Bara några få graders temperaturskillnader ger stora globala effekter på ekosystem, jord- och skogsbruk. Det leder i sin tur till konsekvenser för samhällsbyggande och ekonomi. Hur stora konsekvenserna blir vet vi ännu inte med säkerhet. Men det finns enighet om att det är mer kostnadseffektivt att minska utsläppen av de gaser som påverkar klimatet jämfört med att enbart anpassa sig till konsekvenserna. Diagram 3. Befolkningsutveckling i Stockholms län och övriga östra Mellansverige, Antal invånare (1000-tal) I vår region är troliga konsekvenser bland annat att havsnivån i Östersjön höjs och att frekvensen på värmeböljor och skyfall ökar. Den höjda havsnivån innebär också en ökad risk för saltvatteninträngning i Mälaren vilket på sikt kan riskera drickvattenförsörjningen för 2 miljoner människor. Ur ett regionalt perspektiv behöver vi minska utsläppen av växthusgaser, effektivisera energiförsörjningen, minska energiförbrukningen och anpassa regionen till de klimatförändringar som trots allt inte längre kan undvikas År Stockholms län Hög Övriga Östra Mellansverige Låg Hög Låg Befolkningsutveckling Källa: Regionplanekontoret och prognos i Stockholms län och övriga östra Mellansverige, Källa: Regional utvecklingsplan för Stockholmsregionen - RUFS

12 SAMRÅDSHANDLING del 1 INLEDNING Målbild ur den regionala utvecklingsplanen för Stockholm. Källa: Regional utvecklingsplan för Stockholmsregionen - RUFS Region i tillväxt I Stockholm-Mälardalsregionen bor cirka en tredjedel av Sveriges befolkning. I regionen genereras ungefär 40 procent av landets bruttonationalprodukt (BNP). Regionen är ett centrum för forskning och utbildning. Näringslivet har utvecklat en hög andel kunskapsintensiva verksamheter. Förbättrade kommunikationer har fört regionens invånare närmare varandra. Förutsättningar har därmed skapats för en gemensam bostads- och arbetsmarknad inom ramen för en flerkärnig region. Den ekonomiska och befolkningsmässiga tillväxten i Stockholmsregionen är stark. En indikation på det är att den faktiska befolkningstillväxten de senaste åren har överträffat de befolkningsprognoser som gjordes som underlag för regionplanen. Järfälla i regionen Järfälla är en integrerad del av Stockholsmsregionen. Arbets- och bostadsmarknaden är intimt sammanflätad över de administrativa gränserna. Kollektivtrafiken har en regional huvudman i form av Storstockholms Lokaltrafik (SL). Kulturutbudet är stort men bara till en liten del lokaliserat till hemkommunen. Genom Järfälla sträcker sig väsentliga delar av den regionala grönstrukturen. Järfälla och regionen lever i symbios. Det som är bra för Järfälla är bra för regionen. Och det som är bra för regionen är bra för Järfälla. Regional utvecklingsplan för Stockholmsregionen - RUFS 2010 Stockholms läns landsting har utarbetat en regional utvecklingsplan (RUFS 2010) som antogs av landstingsfullmäktige i maj Kommunfullmäktige i Järfälla beslutade i november 2008 att ställa sig bakom målen och åtagandena i RUFS 2010 ( ). Detta visar på kommunens vilja att ta sitt ansvar för sin del av regionens tillväxt och för en god regional utveckling. I regionplanen fastställs fyra mål för att nå visionen om att bli Europas mest attraktiva storstadsregion: En öppen och tillgänglig region. En ledande tillväxtregion. En region med god livsmiljö. En resurseffektiv region. För att nå vision och mål presenterar RUFS 2010 följande sex strategier vilka stöds av en rad olika åtaganden: Öka uthållig kapacitet och kvalitet inom utbildningen, transporterna och bostadssektorn. Utveckla idéer och förnyelseförmåga. Säkra värden för framtida behov. Vidareutveckla en flerkärnig och tät region. Stärk sammanhållningen. Frigör livschanser. Ny översiktsplan för Järfälla Kommunfullmäktige beslutade i februari 2010 att ta fram en ny översiktsplan för Järfälla ( ). Översiktsplanen är ett viktigt instrument för att nå de nationella och lokala miljömålen samt visionen om ett långsiktigt hållbart samhälle. Enligt uppdraget ska många av de mål som finns formulerade i den gällande översiktsplanen föras vidare till den nya planen. Den regionala utvecklingsplanen, inklusive de åtaganden som följer av den, är en viktig utgångspunkt för den nya översiktsplanen. Att utveckla Barkarby-Jakobsberg till en regional stadskärna är det viktigaste regionala åtagandet för Järfälla kommun och är därför en central frågeställning i översiktsplanen. 7

13 del 1 INLEDNING SAMRÅDSHANDLING Storregional ortsstruktur i östra Mellansverige Utsnitt över Järfälla ur plankarta för Stockholms län år 2030 samt tillhörande teckenförklaring. Källa: Regional utvecklingsplan för Stockholmsregionen - RUFS N Storregional ortsstruktur i östra Mellansverige. Källa: RUFS km Övriga viktiga regionala åtaganden för Järfälla kommun är: Skapa förutsättningar för regionens befolkningsutveckling genom bostadsutbyggnad för personer till år Mälarbanans utbyggnad till fyra spår. Spårbunden kollektivtrafik från Stockholm Väst mot Akalla/Kista. Stärka de gröna sambanden i Järvakilen och Görvälnkilen. 8

14 Utmaningar och mål Järfälla - nu till 2030

15 del 2 UTMANINGAR OCH MÅL SAMRÅDSHANDLING JÄRFÄLLAS Utmaningar och mål Alla organisationer möter dagligen nya utmaningar. Att ta vara på möjligheter som omvärlden erbjuder och att förstärka platsens starka sidor är några utmaningar. Andra kommer av förändringar i de ekonomiska, ekologiska, sociala och tekniska förutsättningarna. En nyckel till framgång är att lyckas möta de utmaningar vi ställs inför. I detta kapitel redovisar vi de sex utmaningar som vi bedömmer vara de viktigaste för Järfällas fortsatta utveckling. Vilken av dessa utmaningar är viktigast för dig? Hur kan vi möta dessa utmaningar i Järfällas strategiska planering? För varje utmaning redovisar vi förslag till mål och delmål. Målet visar vart kommunen strävar. Vi har formulerat ett antal uppföljningsbara delmål för att ge konkret stöd för efterföljande beslut. Målen kommer att bearbetas när vi efter samrådet, med dialogen som grund, tar fram ett förslag för Järfällas långsiktiga utveckling. Kommunens ambitionsnivå och metodik för att följa upp målen har stor betydelse för hur effektivt de leder mot den önskade framtiden. Den metodik för målstyrning och uppföljning som redovisas i denna samrådshandling är under arbete och ska utvecklas och fördjupas utifrån de synpunkter som kommer in under samrådet (se vidare i bilaga 3 Målmatris). Utmaningarna och målen är framtagna i en bred process där både politiker och tjänstemän varit delaktiga. Processen har genomförts under rubriken Hur lever du livet i Järfälla år 2030? Och år 2050?. 10

16 SAMRÅDSHANDLING del 2 UTMANINGAR OCH MÅL UTMANINGAR - ÖVERBLICK URBANA JÄRFÄLLA Hur mycket stad ska vi göra av förorten? Utmaningen är att utveckla Järfällas bebyggelsemiljöer så att vi stärker vår attraktivitet som plats för boende och företagande. HÅLLBARA JÄRFÄLLA Hur utvecklar vi Järfälla i en hållbar riktning? Utmaningen är att styra utvecklingen i hållbar riktning mot ett samhälle med bra balans mellan ekologiska, sociala och ekonomiska intressen. VÄRDEFULL TILLVÄXT Hur växer vi i förhållande till våra värden? Utmaningen är att växa med kvalitet - att ta ansvar för vår del av regionens tillväxt och samtidigt behålla och utveckla våra natur-, kultur- och rekreationsvärden. KUNSKAPSINTENSIVT NÄRINGSLIV Hur skapar vi förutsättningar för ett kunskapsintensivt näringsliv? Utmaningen är att skapa goda förutsättningar för framtidens näringsliv. Järfälla vill attrahera företag, forskning och högre utbildning från hela regionen. SMART INFRASTRUKTUR Hur utvecklar vi Järfällas infrastruktur för framtiden? Utmaningen är att tillgodose den ökade efterfrågan på effektivitet och kapacitet i transport- och försörjningssystemen samtidigt som vi klimatanpassar vår infrastruktur och skapar möjligheter för smarta energi- och kretsloppslösningar. ETT JÄRFÄLLA FÖR ALLA Hur skapar vi ett öppet, tolerant och inkluderande Järfälla? Utmaningen är att skapa en livsmiljö som ger förutsättningar för ett samhälle där alla järfällabor känner sig hemma. 11

17 del 2 UTMANINGAR OCH MÅL SAMRÅDSHANDLING HÅLLBARA JÄRFÄLLA Hur utvecklar vi Järfälla i en hållbar riktning? En övergripande utmaning för Järfälla är att styra utvecklingen av den fysiska miljön i hållbar riktning. Ett viktigt ställningstagande är att hållbarhet ska genomsyra hela översiktsplanen inklusive de övriga utmaningar som identifierats i översiktsplanen. Hållbarhet blir därmed ett övergripande mål för översiktsplanen. Begreppet hållbar utveckling har sitt ursprung i rapporten Vår gemensamma framtid (1988): En hållbar utveckling är en utveckling som tillgodoser dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillgodose sina behov. Hållbar utveckling i fysisk planering har fyra olika aspekter: ekonomisk hållbarhet ekologisk hållbarhet social hållbarhet rumslig hållbarhet För att utvecklingen ska vara hållbar behöver vi sträva efter en god balans mellan dessa fyra aspekter. Miljöplan för Järfälla kommun syftar till att främja en hållbar utveckling och är en viktig utgångspunkt för översiktsplanen. Ekonomisk hållbarhet Ekonomisk hållbarhet innebär att hushålla med och effektivt ta vara på våra mänskliga och materiella resurser. Järfälla ska bli en attraktiv Ekonomisk, ekologisk och social hållbarhet samordnas till en helhet i bebyggelsen. bostadsort. Företag och utbildningsinstitutioner ska vilja etablera sig här. På en marknad där vår service och handel redan idag utsätts för stark konkurrens måste vi främja förutsättningar för ett hållbart näringsliv. Här är en central fråga vilken näringslivssammansättning vi ska eftersträva och hur vi ska attrahera framtidens företag. En annan viktig faktor är järfällabornas möjlighet att försörja sig. Ett gott näringslivsklimat, bra skolor och god kollektivtrafikförsörjning är några viktiga aspekter. Attraktivitet och demografisk balans är andra faktorer som har stor betydelse för kommunalekonomin, liksom kommunens investeringar samt kostnader för drift och underhåll. Ekologisk hållbarhet Ekologisk hållbarhet innebär att långsiktigt bevara vattnets, jordens 12

18 SAMRÅDSHANDLING del 2 UTMANINGAR OCH MÅL Övergripande mål Järfälla ska erbjuda bästa möjliga förutsättningar för en hållbar utveckling för dem som lever och verkar i kommunen. Det innebär att vi ska sträva efter en bra balans mellan långsiktig ekologisk, social och ekonomisk hållbarhet. och ekosystemens produktionsförmåga och att minska påverkan på naturen och människans hälsa. Det innebär att vår användning av naturresurser och energi måste anpassas till naturens villkor och till att långsiktigt bevara de ekosystemstjänster som naturen ger oss (läs mer om ekosystemtjänster under kapitel Grön- och blåstruktur). Förutsättningar för att bevara den biologiska mångfalden måste finnas. För att lyckas med detta behöver bebyggelseutvecklingen i Järfälla underlätta en miljöanpassad energioch resursanvändning samtidigt som kretsloppsmodellen med återanvändning och återvinning behöver främjas. Vi måste hushålla med mark och vatten, och trafiken behöver minska sin negativa miljöpåverkan. Social hållbarhet Social hållbarhet handlar om människors möjlighet till goda livsvillkor. Särskilt viktigt är barns och ungdomars förutsättningar för en trygg uppväxt. En socialt hållbar stad ger utrymme för mångfald och möjlighet att anpassa boendet efter behov och önskemål. Boendemiljön har stor betydelse för människors identitet och samhörighet. Otrygga miljöer med bristande kopplingar till angränsande områden upplevs inte som attraktiva. Invånarnas delaktighet och inflytande i planeringsprocesserna har också betydelse för samhörigheten. God folkhälsa har betydelse för den sociala hållbarheten. Att känna trygghet i livets alla skeden och ha närhet till rekreationsområden, goda förutsättningar för kultur, idrott och fritid samt en livsmiljö utan hälsorisker är exempel på viktiga folkhälsoaspekter. Rumslig hållbarhet Rumslig hållbarhet innebär att ekologiska, sociala och ekonomisk faktorer fysiskt samordnas till en helhet i bebyggelsestrukturen. Att stadens utformning och stadens liv samverkar mot långsiktiga mål. Livsmiljöer vars utformning ger invånarna möjlighet till en hållbar livsstil är en viktig rumslig faktor. God orienterbarhet och gena rörelsestråk i gatunätet har stor betydelse för hur människor använder våra stadsmiljöer. Närhet mellan bostäder, verksamheter och service bidrar till att skapa stadsmiljöer som är levande under en större del av dygnet. Att synliggöra tekniska kretsloppssystem i gestaltningen av våra bebyggelsemiljöer ökar medvetenheten om vår resursanvändning. Järfällas Miljöplan antogs år

19 del 2 UTMANINGAR OCH MÅL SAMRÅDSHANDLING URBANA JÄRFÄLLA Hur mycket stad ska vi göra av förorten? Just nu pågår en bebyggelseutveckling mot mer stadslika miljöer på flera platser i regionen. Genom bättre hushållning med mark finns en strävan att skapa miljöer som kan utveckla både naturvärden och urbana värden, som till exempel i Stockholms innerstad och i centrala Sundbyberg. Utmaningen innebär att utveckla våra bebyggelsemiljöer till mer attraktiva platser för boende och företag. Befolkningstillväxten fram till år 2030 innebär att mellan 9000 och nya bostäder behöver byggas i kommunen. En av Järfällas utmaningar är att på relativt kort tid bygga tillräckligt med bostäder och skapa miljöer som attraherar både dagens och framtidens invånare och verksamheter. För att göra detta möjligt och samtidigt hushålla med mark och resurser förespråkar RUFS 2010 att förortsmiljöer utvecklas till mer stadslika miljöer. Studier har visat att bebyggelse i tydlig kvartersstruktur med hög täthet, ett sammanhängande gatunät och väl gestaltade torg och urbana parker är en av flera karaktärer som efterfrågas vid val av boende. Hög arkitektonisk kvalitet och variation i stadsbilden är betydelsefulla faktorer för en tilltalande och upplevelserik stadsmiljö. Det Illustration av Barkarbystaden i Järfälla. ställer höga krav på kommunen när en stark trend bland byggbolagen är rationellt bostadsbyggande med ökad standardisering och hårda ekonomiska krav. Stadskvaliteter i form av väl fungerande handel och service, nöjen, kulturinstitutioner, idrottsplatser, mötesplatser och folkliv bidrar till att ge platser hög attraktivitet. Detta bekräftas i studien Värdering av stadskvaliteter i Stockholmsregio- nen (2011) som har arbetats fram av landstinget i samarbete med flera kommuner. Den täta staden har också stora fördelar avseende att utnyttja infrastrukturen på ett effektivt sätt och minimera behovet av transporter. Järfällas läge i regionen gör att kommunen utvecklas mot att bli alltmer tätbebyggt. För att skapa attraktiva bebyggelsemiljöer, trafikmiljöer och centrumanläggningar krävs en 14

20 SAMRÅDSHANDLING del 2 UTMANINGAR OCH MÅL Mål Järfälla ska erbjuda en hög kvalitet på den byggda miljön. Delmål En större andel av de som lever och verkar i Järfälla ska ha nära till spårtrafik. Fler av de som lever och verkar i Järfälla ska anse att de har god tillgång till platser där de kan samlas för evenemang, högtidsfirande, torgmöten och andra sociala arrangemang. De som lever och verkar i Järfälla ska få bättre tillgång till service- och urbana verksamheter*. Den gestaltningsmässiga kvaliteten i den byggda miljön ska höjas. stor insats från kommunen samt att näringsliv, fastighets- och byggbolag strävar åt samma håll. Jakobsberg och andra kommundelscentrum samt Barkarby handelsplats behöver ges goda förutsättningar att utvecklas i hård marknadsmässig konkurrens. Arbete med att stärka centrumanläggningarna har redan påbörjats men behöver understödjas av kommunens långsiktiga strategiska planering. > < > < 5 0 * Urbana verksamheter omfattar restauranger, affärer för sällanköp och kulturverksamheter. Serviceverksamheter omfattar dagligvaruhandel, förskolor, grundskolor och öppenvård. Källa: Värdering av stadskvaliteter i Stockholmsregionen. Befolkning inom 1 km radie från respektive spårstation - nuläge. Källa: Rumslig hållbarhet. Konsekvensbedömning av tre framtidsbilder. Antal urbana verksamheter och serviceverksamheter inom 500 m radie - nuläge. Källa: Rumslig hållbarhet. Konsekvensbedömning av tre framtidsbilder. 15

21 del 2 UTMANINGAR OCH MÅL SAMRÅDSHANDLING VÄRDEFULL TILLVÄXT Odlingslotterna vid Säby gård vid tiden när pionerna blommar. Hur växer vi i förhållande till våra värden? Järfälla har unika värden för rekreation, naturvård och kulturmiljö inom de stora naturområdena Görväln och Järvafältet. Dessa värden finns även inflätade i bebyggelsestrukturen där parkerna, gårdarna och boendemiljöerna är karaktäristiska för Järfälla. Det är en stor utmaning att främja tillväxt och samtidigt förvalta och utveckla kommunens värden för att skapa en värdefull tillväxt. Med den förväntade befolkningsutvecklingen kommer efterfrågan på nya bostäder, arbetsplatser, handel och service att öka vilket innebär ett ökat exploateringstryck på såväl bebyggd som obebyggd mark. Natur- och kulturmiljöer är ofta attraktiva att bo i samtidigt som de innehåller känsliga ekologiska och rekreativa värden. Vissa av dessa miljöer kan behöva ett stärkt skydd, samtidigt som andra miljöer kan behöva omvärderas i avvägningen mot andra samhällsintressen. Med fler invånare växer behovet av miljöer för fritid och rekreation samtidigt som slitaget på befintliga miljöer ökar. Många grönområden inne i tätorten har idag låg rekreativ kvalitet. Ibland skapar dessa ytor avstånd mellan områden istället för att knyta samman. En delutmaning är att hitta bättre sätt att nyttja dessa grönområden. Värdefull tillväxt handlar inte bara om att hushålla med befintliga grönområden utan även om att återanvända överbliven mark från tidigare exploateringar, höja kvaliteten på mark mellan husen samt att lyfta gårdsmiljöer och allmänna platser till mötesplatser. Flera kultur- och naturmiljöer kan utvecklas och ges bättre tillgänglighet och rymmas i symbios med bostäder. Det finns värde i att skapa flexibla och mångfunktionella ytor. Exempelvis kan en park innehålla en dagvattendamm som tillåts svämma över under perioder med höga flöden samtidigt som det finns en lekplats och gräsytor för picknick. Stadsodling utmanar synen på vad en stad ska vara, men blir allt mer aktuellt när efterfrågan på närodlat ökar och miljömedvetenheten ökar. Stadsodling kan vara ett sätt att ta vara på till exempel outnyttjade gårdar och skapa mötesplatser. Den här typen av socioekologisk odling kan bidra till en värdefull tillväxt i ett 16

22 SAMRÅDSHANDLING del 2 UTMANINGAR OCH MÅL Mål Järfälla ska växa med kvalitet genom att ta sin del av regionens tillväxt och samtidigt öka tillgången i kommunen till kvalitativa natur- och kulturmiljöer. Delmål Vattenstatusen i Mälaren och kommunens sjöar och vattendrag ska höjas. Järfälla ska förbättra hushållningen med mark och vatten. Järfällaborna ska få bättre tillgång till parker och natur av hög kvalitet. Järfälla ska förbättra förutsättningarna för den biologiska mångfalden. hållbart samhälle. Vid exploatering av grönområden och naturmark påverkas dagvattenavrinningen och föroreningsbelastningen ökar. Dessa föroreningar riskerar att belasta våra sjöar och vattendrag om inte dagvattnet tas om hand och renas innan det släpps ut. Många gånger går problemet att lösa med en genomtänkt gestaltning. Det blir därför en utmaning att se dagvattenhanteringen som en resurs och göra den välintegrerad med bebyggelsen. Det är en utmaning att säkra och utveckla förutsättningarna för de ekosystemtjänster (läs mer under kapitel Grön- och blåstruktur) vi har i kommunen. Järfällas park- och naturområden behöver tillgängliggöras, vårdas och utvecklas så att fler människor vill och kan vistas där. Detta gynnar också spridningen av arter vilket bidrar till ett rikt växt- och djurliv. Grönyta per person inom 500 m radie - nuläge. Källa: Tillgänglighet till bostadsnära natur. 17

23 del 2 UTMANINGAR OCH MÅL SAMRÅDSHANDLING SMART INFRASTRUKTUR Den nya bussterminalen vid Jakobsbergs station är en del i utvecklingen av Järfällas transportsystem. Hur utvecklar vi Järfällas infrastruktur för framtiden? En av de största utmaningarna i Järfälla och regionen är att förbättra kommunikationerna och öka tillgängligheten i transportsystemet och samtidigt minska trafikens negativa klimatpåverkan. Den pågående klimatförändringen innebär påfrestninar som kräver att även infrastrukturen för vår tekniska försörjning utvecklas. Staten och regionen planerar stora satsningar på Järfällas vägar och järnväg. Några exempel är förbättrade trafikplatser utmed E18, tillkomsten av Förbifart Stockholm, en ny regionaltågstation i Barkarby och större kapacitet på Mälarbanan. Det finns även planer för spårtrafik mellan Akalla och Barkarby. Med denna utveckling av transportnätet blir Järfälla en av de mest tillgängliga platserna i hela Stockholmsregionen. Mälaren är ett outnyttjat potentiellt kollektivtrafiksamband där kommunen kan bidra till en framtida utveckling genom att peka ut lägen för lämpliga platser för båtlinjetrafik i form av allmänna bryggor och färjelägen. För att kunna dra nytta av de statliga och regionala satsningarna i infrastrukturen och ta vara på tillväxtpotentialen måste även det kommunala trafiksystemet utvecklas. Idag saknas viktiga länkar mellan kommundelar och till angränsande kommuner. E18 och Mälarbanan är många gånger de viktigaste transportlederna inom kommunen men de utgör samtidigt barriärer i den fysiska miljön. Tillgänglighet inom kommunen och till andra kommuner är avgörande för Järfällas bebyggelseutveckling. Transporterna står för en stor del av Järfällas utsläpp av koldioxid och därmed påverkan på klimatet. Kollektivt resande samt gång- och cykeltrafik har svårt att hävda sig som alternativ till bilen. Det är därför en utmaning att minska resebehovet och att utveckla en smart infrastruktur med ett system som ger förutsättningar för hållbara transportmedel. Ett sådant system måste också vara förberett för den tekniska utvecklingen avseende färdmedel, drivmedel, transportstyrning med mera. Utmaningen handlar också 18

24 SAMRÅDSHANDLING del 2 UTMANINGAR OCH MÅL Mål Resandet i Järfälla ska klimatanpassas med ökad andel gång-, cykel- och kollektivtrafik. Den tekniska infrastrukturen i Järfälla ska vara resurseffektiv, kretsloppsanpassad och robust. Delmål Järfällaborna ska uppfatta kollektivtrafiken samt gång- och cykelnätet som attraktivt, lättillgängligt och effektivt. De som lever och verkar i Järfälla ska minska sin negativa påverkan på klimatet. Avfallsmängden ska minska. De som lever och verkar i Järfälla ska erbjudas kapacitetsstark och tillförlitlig internetuppkoppling. Andelen järfällabor som störs av buller* från väg- och spårtrafik ska minska. Transport och magasinering 4 % om att ändra invanda resemönster, vilket kräver Övrigt en stor förståelse för 12 % resenärens perspektiv Handel och preferenser. 22 % Bygg 7 % En annan aspekt är att klimatanpassa, utveckla och optimalt utnyttja infrastrukturen för våra försörjningssystem i form av utvinning fjärrvärme, 9 % Tillverkning och elförsörjning, dagvatten, 18 % avloppsnät, Vård och dricksvattenförsörjning omsorg och avfallshantering. Vi Utbildning behöver säkra ytor för 14 % 14 % ekosystemtjänster och skapa möjligheter för alternativa energi- och kretsloppslösningar, till exempel smarta elnät som är en behovsanpassad produktion, Hyresrätt distribution och 3 % användning av energi. Bostadsrätt Här vilar ett stort ansvar på kommunen. 9 % Framtiden kan innebära stora klimatförändringar. Konsekvenserna i Järfälla kan bli en ökad nederbördsmängd och höjning av Mälarens vattennivå. Detta ökar risken för översvämningar, Äganderätt ras och skred. Därför 88 är % det viktigt att våra vägar, järnvägar, vatten- och avloppssystem blir tillräckligt robusta och långsiktigt hållbara. Företagstjänster Gång-, cykeloch mopedtrafik 26 % Biltrafik 54 % Kollektivtrafik 20 % Fördelning av personresor i Järfälla år Källa: Storstockholms Lokaltrafik. En hög standard avseende ITkommunikation är av stor vikt för alla företag, särskilt inom kunskapsintensiva branscher. Det är därför en utmaning att se till att Järfällas bredbandskapacitet hänger med i den tekniska utvecklingen så att näringslivets och invånarnas behov kan tillgodoses. *Bullerstörda är lägenheter med ekvivalent ljudnivå över 55 db(a) vid fasad och utan tillgång till en så kallad tyst sida. Källa: Miljöplan för Järfälla kommun

25 del 2 UTMANINGAR OCH MÅL SAMRÅDSHANDLING Kunskapsintensivt näringsliv Hur skapar vi förutsättningar för ett kunskapsintensivt näringsliv? Genom att attrahera kunskapsintensiva företag och högre utbildning till kommunen kan Järfällas näringsliv få en större mångfald och därigenom bli en ännu mer attraktiv kommun att bo och leva i. Utmaningen är att skapa sådana förutsättningar att Järfälla blir ett förstahandsval vid etableringar av kunskapsintensiva företag och högre utbildning. Det kan vara svårt att förutse vilka branscher som blir betydelsefulla i framtiden. Att skapa en bredd i näringslivssammansättningen är därför av strategisk betydelse för Järfällas utveckling. För detta är bebyggelseutvecklingen en viktig komponent, eftersom bebyggelsen skapar olika förutsättningar för olika typer av näringsliv. Tillgång till kompetent arbetskraft och goda kommunikationer är tillsammans med en rik stadsmiljö av stor betydelse för de kunskapsintensiva företagens vilja att etablera sig i en kommun. Järfälla har stor potential att attrahera denna typ av verksamheter tack vare läget i storstadsregionen och den goda tillgängligheten i trafiksystemet. Utmaningen består i att skapa miljöer som attraherar kunskapsintensiva verksamheter och som dessutom går att kombinera med bostadsbebyggelse. De kvaliteter i stadsmiljön Illustration av Barkarby College som kan bli ett centrum för naturvetenskaplig och teknisk utbildning i nordvästra Stockolm. som attraherar nya invånare (se Urbana Järfälla) attraherar även institutioner för högre utbildning och företag i tjänste- och servicesektorn. Viktigt ur detta perspektiv är funktionsblandning, kvartersstruktur, kvalitativa parker och mötesplatser, mångfald, centrala lägen och bra kollektivtrafikförsörjning med närhet till stationer. Företag och verksamheter som är svåra att kombinera med bostäder upptar idag stora markområden i Veddesta, som delvis ingår i den regionala stadskärnan. För att kunna utveckla Veddesta till en tätare bebyggelsemiljö med blandade funktioner finns behov av att se över lokaliseringen av dessa störande, transportintensiva och ytkrävande verksamheter. Det är angeläget att utveckla det regionala samarbetet vid eventuella omlokaliseringar samt att kommunen i den mån det är 20

26 SAMRÅDSHANDLING del 2 UTMANINGAR OCH MÅL Mål Järfälla ska erbjuda bästa möjliga förutsättningar för etablering av näringsliv, forskning och högre utbildning. Delmål Järfälla ska erbjuda högre utbildning som attraherar såväl järfällabor som människor från övriga regionen. Järfälla ska öka andelen bebyggelseområden där verksamheter och bostäder är integrerade. Järfälla ska erbjuda miljöer som attraherar fler kunskapsintensiva verksamheter*. möjligt erbjuder ny plats för företagen inom kommunen. Järfälla vill skapa en profil inom näringsliv, forskning och utbildning. Konkurrensen om verksamheter av regionalt intresse är stort, varför kommunen måste arbeta strategiskt och offensivt. En strategi är att profilera Järfälla som plats för ett utbildningscentrum med hela Stockholms- och Mälardalsregionen som upptagningsområde. Genom att skapa en modern och välintegrerad mötesplats för innovation och utbildning med stark koppling till företag och näringsliv kan detta vara möjligt. Kommunens pågående arbete med Barkarby College är en del i en sådan utveckling. Ambitionen är att Barkarby College ska fungera som ett nav för naturvetenskaplig och tekniskt inriktad utbildning på gymnasial och eftergymnasial nivå med kvalificerad yrkesutbildning i nordvästra Stockholm. En sådan utveckling kan även ge möjlighet till att höja och bredda invånarnas utbildningsnivå. Transport och magasinering 4 % Bygg 7 % Företagstjänster 9 % Vård och omsorg 14 % Övrigt 12 % Utbildning 14 % Handel 22 % Tillverkning och utvinning 18 % Förvärvsarbetande i Järfälla under 2009, uppdelat efter näringsgren. Källa: Statistiska centralbyrån. Hyresrätt Äganderätt 88 % 3 % Bostadsrätt 9 % Gång-, cykeloch mopedtrafik 26 % Kollektivtrafik 20 % Biltrafik 54 % Andel (%) gymnasieelever i Järfälla som går vidare till högskolan inom en treårsperiod. Källa: Skolverket. *Med kunskapsintensivt näringsliv/verksamhet avses här följande näringsgrenar: Informations- och kommunikationsverksamhet, Finans- och försäkringsverksamhet, Verksamhet inom juridik, ekonomi, vetenskap och teknik, Offentlig förvaltning och försvar; obligatorisk socialförsäkring, Utbildning samt Vård och omsorg; sociala tjänster. Källa: Kommunstyrelsens verksamhetsberättelse Hyresrätt 41 % Bostadsrätt 59 %

27 del 2 UTMANINGAR OCH MÅL SAMRÅDSHANDLING ETT Järfälla för alla Hur utvecklar vi ett öppet, tolerant och inkluderande Järfälla? Järfälla vill vara en öppen och tolerant kommun där alla känner sig välkomna. Den fysiska miljön är en av förutsättningarna för detta. Utmaningen består i att stärka det sociala perspektivet i den fysiska planeringen. Stadsutvecklingen måste sättas i ett större socialt sammanhang där uteslutande och segregerande miljöer måste motverkas för att skapa ett mänskligt klimat där alla känner sig hemma. Enskilda, ofta starkt ekonomiska, intressen måste avvägas mot det mer långsiktiga samhällsintresset. Många av Järfällas bostadsområden byggdes ut under och 70-talen när idealet för bebyggelsestrukturen var trafikseparerade bostadsområden med närhet till stora naturområden. Det har gett konsekvenser i att områden skärmas av, trygghet minskar, utanförskap stärks och boendemiljöer försämras. Stadsdelar med svaga fysiska samband avgränsande mot omgivningen ger dåliga förutsättningar för möten med boende i andra områden. Möten mellan människor är förutsättningar för öppenhet och tolerans. Här har den kommunala planeringen ett stort ansvar. Det behövs attraktiva och kreativa platser, både utomhus och inomhus, där män- Järfälla ska vara en attraktiv kommun för alla järfällabor oavsett ålder, kön, social status eller ursprung. niskor möts naturligt i vardagen. Det är viktigt att mötesplatserna bidrar till att luckra upp och öppna upp de sociala strukturerna. Målsättningen är att ge alla en rättvis möjlighet att utvecklas och bli en aktiv del av samhället. Att stärka den sociala sammanhållningen kan också bidra till ökad trygghet i människors vardag. En förutsättning för att dessa platser ska bli attraktiva är att gestaltningen är av hög kvalitet. Den fysiska utformningen av bebyggelsemiljöer har även stor betydelse för upplevelsen av trygghet. Kvällstid kan folktomma parkeringsplatser, centrum med stängda butiker och mörka gångstråk genom parkområden upplevas ödsliga och otrygga. God belysning och ett levande folkliv för en bred målgrupp även under kvällstid är konkreta faktorer som bidrar till en tryggare utemiljö. Särskilt viktigt är barns och 22

28 SAMRÅDSHANDLING Transport och magasinering 4 % Bygg 7 % Övrigt 12 % Handel 22 % del 2 UTMANINGAR OCH MÅL Gång-, cykeloch mopedtrafik 26 % Kollektivtrafik 20 % Företagstjänster 9 % Vård och omsorg 14 % Utbildning 14 % Tillverkning och utvinning 18 % Biltrafik 54 % Mål Transport och magasinering 4 % Järfälla ska erbjuda en trygg livsmiljö och ett varierat utbud av bostäder för olika skeden i livet. Delmål Hyresrätt 3 % Bostadsrätt 9 % Bygg 7 % Övrigt 12 % Handel 22 % Järfällaborna ska uppleva kommunen som en attraktiv plats att bo och leva i. Äganderätt En större andel av järfällaborna ska känna sig trygga i 88 de % områden de bor i. Företagstjänster 9 % Vård och omsorg 14 % Utbildning 14 % Tillverkning och utvinning 18 % En större andel av järfällaborna ska uppleva att kommunen erbjuder ett mer varierat utbud av olika bostadstyper och upplåtelseformer i alla kommundelar. ungdomars perspektiv. Otrygghet och rädsla i de offentliga rummen är ett återkommande inslag enligt underlagsrapporten Barnperspektiv. Idrottsplatser, lekplatser och fritidsgårdar är platser som barn och ungdomar skattar högt. Dessa platser behöver utvecklas för alla åldersgrupper och i alla kommundelar. Utredningen om ett nytt medborgar- och kommunhus har som förutsättning att vara tillgängligt för medborgarna och innehålla mötesplatser och publika verksamheter. Blir medborgar- och kommunhuset verklighet kan det bli en betydelsefull plats för social integration, oavsett årstid. Fysisk tillgänglighet till alla mötesplatser är av stor vikt för att även nå barn, äldre och funktionshindrade. Variation av upplåtelseformer, storlek och priser på bostäder kan underlätta olika typer av familjebildningar samt erbjuda bostäder för människor med olika behov, i olika åldrar och under hela livscykeln. Hyresrätt 41 % Bostadsrätt 59 % Fördelning av upplåtelseformer, flerbostadshus år Källa: Järfälla i siffror Hyresrätt 41 % Äganderätt 88 % Hyresrätt 3 % Bostadsrätt 9 % Fördelning av upplåtelseformer, småhus år Källa: Järfälla i siffror Bostadsrätt 59 % 23

29 Karta Järfälla - nuläge

30 Framtidsbilder Järfälla - nu till 2030

31 del 3 FRAMTIDSBILDER SAMRÅDSHANDLING Framtidsbilder av JÄRFÄLLA ÅR 2030 Fysisk planering är i många stycken en långsam och komplex process. Det som planeras och beslutas idag påverkar många generationer framöver. Översiktsplanen behöver därför leda mot en långsiktig och robust bebyggelsestruktur som kan möta framtida utmaningar och förändringar i livsstil eller livsvillkor. I detta kapitel skisseras tre framtidsbilder för Järfällas bebyggelseutveckling till år Framtidsbilderna har tagits fram för att utgöra underlag för dialog med alla som lever och verkar i Järfälla samt berörda myndigheter och remissinstanser. Utgångspunkten är de identifierade utmaningarna. Bilderna har arbetats fram i samma breda process där både politiker och tjänstemän varit delaktiga. Framtidsbilderna utgår från olika kombinationer av strategier. Syftet är att belysa strategiernas styrkor och svagheter när det gäller att möta utmaningarna. En viktig fråga för samrådet är därför; vilka strategier anser du på bästa sätt möter de utmaningar vi har identifierat? Framtidsbilderna har konsekvensbeskrivits utifrån ekonomiska, rumsliga, ekologiska och sociala perspektiv. Konsekvenserna är dock i samrådsskedet varken avvägda eller värderade. Syftet är att fördjupa kunskapen och förbättra underlaget för samtalet om framtiden. Konsekvensbeskrivningen har tagits fram av oberoende expertgrupper och kommunens tjänstemän. Arbetet har pågått parallellt med framtidsbilderna men genomförts med integritet. Efter samrådet ska vi bearbeta och sammanfoga framtidsbilderna till en målbild för Järfälla år Målbilden ska bygga på ett val av strategier men den kommer med all sannolikhet att innehålla komponenter från samtliga framtidsbilder. Ytterligare en viktig fråga i samrådet är därför; vilken målbild vill du skissa för Järfällas utveckling med utgångspunkt i framtidsbilderna? 26

32 SAMRÅDSHANDLING del 3 FRAMTIDSBILDER FRAMTIDSBILDER - ÖVERBLICK FRAMTIDSBILD STRÅK Vägledande strategier: - Bebyggelseriktning utåt - Utveckling i stråk - Mer förort än stad Beskrivning I Framtidsbild Stråk har Järfälla en medeltät bebyggelsestruktur där ny bebyggelse utvecklas i sammanhängande stråk utåt mot Mälaren. Mälarstranden och omgivande naturområden öppnas upp och görs mer tillgänglig. Konsekvenser Framtidsbildens mälarnära lägen och större andel villabebyggelse kan locka inkomststarka grupper med högre skattekraft. Den mälarnära bebyggelsestrukturen ger samtidigt högre kostnader för utbyggnad och drift. I stråkens noder finns möjligheter för utveckling av lokal service och mötesplatser. Den långsträckta medeltäta bebyggelsen ger långa avstånd som är svåra att försörja kollektivt med fortsatt bilberoende som följd. Detta är negativt för människor utan möjlighet att använda bil och innebär att fler störs av buller. Framtidsbilden gör stort anspråk på oexploaterad mark vilket ger mindre framtida flexibilitet i utbyggnaden. Dessutom innebär det fler ingrepp i natur- och kulturmiljöer, däribland reservat och strandskyddade områden. FRAMTIDSBILD ENKÄRNIG Vägledande strategier: - Bebyggelseriktning inåt - Utveckling mot en kärna - Tydligare stadskaraktär Beskrivning I Framtidsbild Enkärnig har Järfälla en tydlig stadskaraktär med en stor, tät och sammanhållen stadskärna. Utvecklingen av bebyggelsestrukturen har sin tyngdpunkt i den regionala stadskärnan Barkarby-Jakobsberg. Konsekvenser Framtidsbilden kan, om marknadsförutsättningarna finns, ge en komplett stadsekonomi och god tillgänglighet till mötesplatser i stadskärnan. Framtidsbilden bedöms ge en gynnsam driftekonomi och stabila intäkter för den kommunala sektorn. Den hushållar med den oexploaterade marken, vilket ger en framtida flexibilitet och mindre ingrepp i natur- och kulturmiljöer. Koncentrationen i den täta kärnan minskar bilberoendet men kan utarma serviceutbudet och mötesplatser i övriga kommundelar. Det ökar också trycket på kvarvarande stadsnära grön- och blåstruktur. Kopplingarna mellan kärnans delområden är viktiga förutsättningar för bra integration. FRAMTIDSBILD FLERKÄRNIG Vägledande strategier: - Bebyggelseriktning inåt - Utveckling mot flera kärnor - Mer förort än stad Beskrivning I Framtidsbild Flerkärnig förädlas Järfällas karaktär som förort med en flerkärnig bebyggelsestruktur. Bebyggelsekärnorna utvecklas främst kring pendeltågsstationerna vars karaktärer förstärks och utvecklas. Konsekvenser Framtidsbilden utnyttjar befintlig infrastruktur väl. Det ger god genomförbarhet, minskat bilberoende och möjlighet till positiva kommunalekonomiska konsekvenser. Framtidsbilden bygger vidare på befintliga strukturer men har samtidigt en lägre potential till förändring. Den ger ett varierat bostadsutbud men utbudet av kommersiell och offentlig service bedöms endast öka måttligt. Den hushållar med den oexploaterade marken vilket medför en framtida flexibilitet, bevarar och stärker externa kulturmiljöer samt ger generellt mindre ingrepp i värdefulla naturområden. Profilerade och separerade kommundelar kan ge sämre integration mellan kommundelarna och leda till fler transporter, men också ge närhet till naturen. 27

33 del 3 FRAMTIDSBILDER SAMRÅDSHANDLING FRAMTIDSBILD STRÅK I denna framtidsbild har Järfälla en medeltät stadskaraktär där ny bebyggelse utvecklas i sammanhängande stråk mellan Jakobsberg och Barkarby - västerut mot mälarstranden och norrut mot Kallhäll och Stäket. Beskrivning Bebyggelseutveckling Medeltäta bebyggelsestråk sträcker sig utåt från tätorten och mynnar vid Mälarens strandlinje. I Sandudden kan du lägga till med båten, bo sjönära eller på vattnet, träffas, äta gott och ta en strandpromenad. Vid Stäket har bebyggelsestråket en glesare karaktär av boende i villor och radhus med utblickar mot vattnet. I stråkens noder finns mötesplatser tillsammans med restauranger, kaféer, handel och service. Bebyggelsens randområden och de nedgrävda kraftledningsstråken är bebyggda med bostäder. Gränserna för Görvälns naturreservat är därför justerade. Kommunikationer Järfällas huvudvägar är omvandlade från trafikleder till stadsgator. Gaturummen är utformade som en naturlig del av staden. Gång- och cykelnätet är sammanhängande med gena och trygga sträckningar mellan viktiga målpunkter. Transportinfrastrukturen är starkt utbyggd med fokus på stombusslinjer och kapacitetsstarka busstråk. Stråket mellan Jakobsberg och Kallhäll ger bra underlag för kapacitetsstark busstrafik. Vägnätet är utbyggt och kompletterat med ett flertal nya vägar, bland annat Passadvägens förlängning över Mälarbanan, Växthusvägen samt vägkopplingen genom Ormbacka. Trafikplats Barkarby är utbyggd och Viksjöleden har en kompletterande koppling till Veddestavägen. Norrviksvägen är ansluten till Akallas lokala gatunät och har en koppling till trafikplats Hjulsta. Ängsjö och Uddnäsområdet nås via en väg som ansluter till Rotebroleden. Utöver bilar trafikeras den nya vägen även av bussar med bra förbindelse till Kallhälls station. Mälarstranden är tillgängliggjord genom säsongsbaserad båtlinjetrafik. Grön- och blåstruktur Sollentuna Häradsallmänning norr om Stäket är omvandlad till naturreservat. Samtidigt har intrång gjorts vid Sandudden i Görvälns naturreservat. I Ängsjö är kulturlandskapet återställt och utvecklat för turism och rekreation. Generellt sett har kulturmiljöer och enstaka objekt i bebyggelsestråken accepterats få ändrad användning. Det mesta av kulturlandskapet på Järvafältet är bevarat. Det gröna stråket/sambandet genom Polhem och Molnsättra är brutet, liksom länken till Stäksön. Samtidigt är andra samband förstärkta, till exempel stråket utmed Bällstaån. Ån är restaurerad och parkmiljön utmed ån håller en hög kvalitet. Ytterligare ett antal gröna samband och rekreationsstråk binder samman den inre grönstrukturen med naturreservaten. Näringslivsutveckling Hemmakontor, närbutik, mindre byggföretag och entreprenörer samt andra små företag har goda förutsättningar att driva sina verksamheter i den jämnt utspridda strukturen. Restauranger och kaféer finns i stråkens noder tillsammans med detaljhandel och offentlig service. Industrin utgör fortfarande den största sysselsättningen och finns huvudsakligen i Veddesta och delvis i ett stråk utmed E18 upp till Kallhäll. Barkarby handelsplats har ett välutvecklat utbud och är integrerad i Barkarbystadens medeltäta stadsbebyggelse. Effektivare användning av parkeringsytor, parkering i underjordiska garage och bebyggelse på handelsbyggnader har bland annat möjliggjort en tätare bebyggelse på handelsplatsen som även kompletterats av kontor och bostäder. 28

34 En mer beskrivande teckenförklaring finns längst bak i dokumentet.

35 del 3 FRAMTIDSBILDER SAMRÅDSHANDLING Tillgänglighet till viktiga målpunkter > < 5 0 Beräknade förutsättningar för antal urbana verksamheter (handel-, restaurang- och kulturverksamheter) och serviceverksamheter (dagligvaruhandel, förskolor, grundskolor samt öppenvård) inom 500 meters radie. Källa: Rumslig hållbarhet. Konsekvensbedömning av tre framtidsbilder. Upphävande av naturreservat Beslut om upphävande av naturreservat kräver att synnerliga skäl föreligger. Endast undantagsvis ska avsteg från skyddet kunna göras. I bedömningen av om det finns skäl att besluta om upphävande ska inte eventuella kompensationsåtgärder vägas in. Miljöbalken 7 kap 7. Prop 1997/98:45. Hushållning med obebyggd och oexploaterad mark Exploatering på tidigare bebyggd mark 30% Förtätning av bebyggelseområden 20% Omvandling av industriområden 10% Exploatering på tidigare 70% obebyggd mark Stadsläkning/Bostadsnära natur 20% Nyexploatering utanför stadsväven 50% Ungefärlig beräknad andel av olika markslag som tas i anspråk för byggnation. Källa: Rumslig hållbarhet. Konsekvensbedömning av tre framtidsbilder. Utblick 2050 Den spridda bebyggelsen gör det generellt sett svårt att förtäta ytterligare efter år I Kallhälls och Viksjö centrum har dock en något tätare bebyggelse utvecklats bestående av bostäder och serviceverksamheter. Den nya bebyggelsen vid Sandudden förtätas ytterligare och trafikeras med turbåtstrafik. Stombusslinjen från Kista/Akalla via Barkarbystaden till Stockholm Väst utvecklas till spårväg och Mälarbanan norr om Kallhäll byggs ut med ytterligare två spår. Viksjöleden är utbyggd till 2+2-väg väster om trafikplats Barkarby fram till anslutningen till Järfällavägen. Konsekvenser Boendeattraktivitetet och demografisk balans Framtidsbilden har goda förutsättningar att attrahera inkomststarka grupper bland barnfamiljer och 55+. Den tar väl vara på kommunens gröna och sjönära kvaliteter för villaeller lägenhetsboende i attraktiva lägen på behagligt pendlingsavstånd till Stockholm, Kista och andra arbetsplatskoncentrationer i regionen. Genom de urbana stråken möjliggör framtidsbilden även för andra grupper, såsom ungdomar, yngre par och ensamstående att hitta lämpligt boende i kommunen, men här råder större tveksamhet till de stadsmässiga kvaliteterna och i marknadsmässigheten i den skisserade utvecklingen. Framtidsbilden ger sannolikt en någorlunda balanserad demografisk utveckling i kommunen, men risk finns att det blir en övertyngd på framför allt barnfamiljer, kanske också äldre. Arbetsmarknad och näringsliv Den begränsade bebyggelsetätheten i de urbana stråken gör det sannolikt svårt att utveckla verksamheter i dem och framtidsbildens splittrade struktur ger generellt svaga förutsättningar för lokala näringar som service och handel. Den spridda strukturen gör också att Järfällas goda tillgänglighet och pendlingsmöjligheter inte tas tillvara optimalt. Därför försämras förutsättningarna att interagera med den regionala ekonomin och arbetsmarknaden. Främst den egna befolkningsexpansionen kan väntas ligga till grund för tillväxt. Framtidsbilden möjliggör viss komplettering/diversifiering av den befintliga näringsstrukturen. Den skisserade utvecklingen kring Stockholm Väst tar endast begränsat tillvara på möjligheten att utveckla nya kontorsverksamheter. De fina boendelägena kan locka egen-/småföretagare som har hemmet som bas. Den utbredda befolkningsexpansionen gör det svårare för ytkrävande och störande verksamheter att finnas kvar i Veddesta, men framtidsbilden innehåller till viss del nya ytor för sådana verksamheter. Kommunalekonomi Inriktningen på boendeutveckling i attraktiva lägen gör att framtidsbilden torde vara säljbar till god inkomstprofil, det vill säga locka resursstarka grupper. De urbana stråken är mer svårbedömda men är troligtvis ett viktigt komplement för demografisk balans i utbyggnaden. Framtidsbilden ger förmodligen ändå viss övertyngd på barnfamiljer och äldre, varför den stärkta inkomstprofilen på sikt kan komma att överskuggas av ökade kostnader för kommunen. Den spridda strukturen gör att framtidsbilden kan bli dyr att bygga och ge en sämre driftekonomi än en mer sammanhållen struktur. Tillgänglighet till målpunkter Framtidsbilden stärker redan befintliga tyngdpunkter i kommunen med en blandning av verksamheter och service. Starkast förändring är att Barkarby handelsplats utvecklas mot en mer stadsmässig bebyggelse med en blandning av bostäder och verksamheter. I stråkstrukturen är en utveckling av serviceutbudet trolig i noderna. Huvudstråken får en hög genomströmning men människor får 30

36 SAMRÅDSHANDLING del 3 FRAMTIDSBILDER långt till arbetsplatser, verksamheter och offentliga mötesplatser. Hushållning med obebyggd och oexploaterad mark Framtidsbilden innebär att nästan 3/4 (eller cirka 640 hektar) av den tillkommande bebyggelsen sker på tidigare oexploaterad mark (se tabell sida 32). På lång sikt är framtidsbilden därför mindre flexibel. Slitageproblem på grönområden kan uppstå då mängden grönyta per person redan i dagsläget är liten i Jakobsberg och Barkarby. En stor andel av nybebyggelsen sker i grönområden utanför stadsväven. Detta ger dessa områden god tillgång till närnatur, men försämrar tillgängligheten till bostadsnära natur för den befintliga bebyggelsen. Balans mellan olika typer av markanvändning Befintliga centrum och tillkommande noder förväntas attrahera en blandning av bostäder, verksamheter och service. Särskilt positivt är Barkarby handelsplats utveckling till en blandning av dagens verksamheter och nya bostäder. I bebyggelsestråken bedöms befolkningsunderlaget för litet för att handelsverksamheter ska kunna uppnå lönsamhet på lång sikt. Bebyggelsen som kantar stadsstråken blir därför bostadsdominerad. Resande Stråkstrukturen ger mindre goda förutsättningar för en omvandling till en transportsnål bebyggelsestruktur då den leder till ett ökat resande. Andelen biltrafik, som andel av det totala resandet, kommer troligtvis att vara fortsatt hög. Framtidsbilden innebär sannolikt inte heller någon ökning av andelen kollektivt resande. Andelen invånare som har god tillgång till pendeltågsstation beräknas öka med cirka 10 procentenheter. Kärnorna och bebyggelsestråken bedöms få god kollektivtrafikförsörjning. Utanför dessa är troligtvis befolkningsunderlaget för litet för att få god försörjning vilket även gäller för båtpendling. Stråkstrukturen medför att gångoch cykelstråken kommer att kantas av bebyggelse, vilket påverkar upplevelsen av trygghet positivt. De långa avstånden kan innebära att andelen gång och cykel inte ökar. Framtidsbilden bedöms ge en god biltrafiklösning. Trafikökningen fördelas relativt jämnt på de olika trafikplatserna och Passadvägsbron ger en bra fördelning av trafiken mellan Jakobsberg och Kallhäll samt minskar trafiken på lokalgatorna. Andelen genomfartstrafik på södra Enköpingsvägen och Norrviksvägen beräknas bli lägre än idag. De nya kopplingarna genom Ormbacka och södra Veddesta avlastatar Viksjöleden genom Veddesta. Förbifartens stombuss ger södra Järfälla en snabbare kollektiv tvärförbindelse till andra regionala kärnor. Förbättrad kollektivtrafik möjliggörs i norra Stäket genom föreslagen länk från Rotebroleden. Värdefulla biologiska områden och samband Framtidsbilden innebär flera ingrepp i värdefulla ekologiska områden för lövskog, barrskog och groddjur och deras ekologiska samband. Samtidigt innebär den glesa bebyggelsestrukturen att områden för spridning kan bevaras. En rad svaga ekologiska spridningssamband mellan större naturområden inom kilarna bevaras eller stärks. Samtidigt bryts två av fyra för kilarna viktiga spridningssamband inom tätorten. Fragmentering av naturområden riskerar att försämra möjligheterna för långsiktig överlevnad av känsliga arter. Görvälnkilen bedöms bli försvagad genom att bebyggelse sker på fyra ställen om totalt cirka 60 hektar i Görvälns naturreservat. Det innebär att delar av naturreservatet måste upphävas. För detta krävs synnerliga skäl (se faktaruta sida 32). Ny bebyggelse tillkommer vid Sandudden och i Viksjö i en smal del av Görvälnkilen. Avsmalningen i samverkan med ökad trafik på tillfartsvägen gör att spridningen av djur och Balans mellan olika typer av markanvändning Hög kompakthet Låg kompakthet Framtidsbildens beräknade möjlighet till funktionsblandning, d.v.s. täthet och blandning av bostadsyta och lokalyta inom 200 meters radie. Källa: Rumslig hållbarhet. Konsekvensbedömning av tre framtidsbilder. Resande > < Beräknad befolkning inom 1 kilometers radie från respektive pendeltågstation. Källa: Rumslig hållbarhet. Konsekvensbedömning av tre framtidsbilder. 31

37 del 3 FRAMTIDSBILDER SAMRÅDSHANDLING Bostadshus i två till tre våningar med urban odlingsmark intill. Fler järfällabor kommer att bo nära vatten om bebyggelsen sträcker sig ned mot Mälaren. växter kan försvåras i kilen, som här får en svag punkt. Samtidigt försvagas också kilens svagaste samband i och med att mälarstranden i södra Stäket bebyggs. Järvakilen både stärks, genom att ett nytt naturreservat om cirka 400 hektar föreslås norr om Stäket, och försvagas då mälarstranden vid Lund-Ängsjö bebyggs. Naturnära rekreation Framtidsbilden gör ett markant intrång i befintlig grönstruktur och i naturskyddsområden. En spridd förtätning tar de mindre naturområdena i anspråk vilket sannolikt får en negativ återverkan på rekreation för främst små barn, äldre och funktionshindrade, vilka rör sig i och behöver hög tillgänglighet till närområdet. Samtidigt kan de nya områdena utanför stadsväven erhålla god tillgänglighet till närnatur. Att Mälaren tillgängliggörs är positivt då det ger Järfällas invånare ett utökat utbud av rekreationsmöjligheter. Det utbyggda gång- och cykelvägnätet skapar goda förutsättningar för vardaglig aktivitet i nära, om än mindre, natur- och grönområden. Gång och cykelstråken till Mälaren och de större naturområdena med sina rekreationcentra gynnar alla, inte minst invånare som är motionsintresserade. Koldioxidutsläpp Framtidsbilden bedöms inte ha goda förutsättningar att bidra till minskade koldioxidutsläpp från varken transporter eller uppvärmning. Bebyggelsestrukturen bedöms inte bli transportsnål (se Resande sida 33) och endast delar av de föreslagna bebyggelsestråken bedöms möjliga att försörja med fjärrvärme. Risker och hälsa Framtidsbilden innebär säkerhetsrisker vid eventuell olycka då bebyggelse föreslås längs leder för farligt gods, bland annat en längre sträcka vid Mälarbanan. Bebyggelse planeras också inom tre industriområden. Detta kan innebära risker och störningar för boende alternativt att störande verksamheter behöver flytta. Den utspridda bebyggelsen möjliggör välluftade gaturum och få, om några, gaturum riskerar dålig luftkvalitet. Den utspridda bebyggelsen innebär även att trafiken sprids över en större yta och fler områden blir bullerstörda och gör det svårt att skapa tysta sidor för bostäderna. Detta påverkar både hälsan, kvaliteten på boendemiljöer och upplevelsen i naturområden. Bland annat minskar arealen så kallade tysta områden. Vatten En risk finns för påverkan på Mälaren som dricksvattentäkt. Tät bebyggelse och bebyggelse på vatten föreslås mycket nära Görvälnverkets vattenintag som försörjer 13 kommuner med dricksvatten. En stor del av den nya föreslagna bebyggelsen placeras inom sekundärt vattenskyddsområde för Mälaren. Tekniska lösningar kan minimera påverkan, men gör exploatering dyrare. Förtätning norr om Stäket är positiv för denna del av Mälaren, som idag har dålig status, då det innebär att kommunalt vatten och avlopp kan dras till området där det idag finns enskilda avlopp. Den utspridda bebyggelsen ökar dagvattnets flöden och föroreningar men möjliggör också lokalt omhändertagande av dagvatten och minskar därigenom risken för översvämningar. Bebyggelsen i nuvarande kraftledningsgata längs Bällstaån kan orsaka problem i ån medan den mer måttliga förtätningen längs åns södra delar ger möjligheter att hantera översvämningsrisken. Delar av bebyggelsen i Barkarbystaden och även nedströms kommunen kommer att riskera problem med översvämningar från Bällstaån när bebyggelsen förtätas. Kulturmiljöer Framtidsbilden innebär bebyggelse på orörd mark i kulturlandskap och naturreservat vilket innebär ingrepp i kulturmiljöer. Även om kulturmiljöer flyttas eller får ändrad användning kan det medföra negativa konsekvenser för ett bevarande då det gör 32

38 SAMRÅDSHANDLING del 3 FRAMTIDSBILDER I Framtidsbild stråk är bebyggelsestrukturen till stor del medeltät med två till fem våningar. att den historiska kontinuiteten och samspelet med ursprungsmiljön bryts. Framtidsbilden riskerar att hindra incitament till estetiskt och intressant byggande. Det finns även en risk för att detta blir en sovstad vilket gör att kulturmiljöerna, både nya och gamla, inte blir nyttjade i vardagen. Strukturen minskar därför behoven av befintliga kulturmiljöer och bidrar på ett negativt sätt till skapandet av nya. Boendesegregation Sett ur socialt hållbarhetsperspektiv finns i framtidsbilden risker för svag integration. Samtidigt finns förutsättningar för att skapa attraktiva bostäder, men kräver då varierade upplåtelseformer. Bebyggelsens långsträckta stråk kan innebära risk att områden blir segregerade och att befintliga områden med monokulturell sammansättning permanentas och blir kvar. Bilberoendet är i sig en socialt och ekonomiskt begränsande faktor. Nybyggnation av bostäder med höga bostadspriser bidrar sannolikt till ökad segregation och inverkar inte positivt på social hållbarhet. Viss utbyggnad av kollektivtrafiken samt främst utbyggnaden av gångoch cykelvägnät gynnar öppenhet och sociala kontakter, både inom kommunen och över kommungränsen. Framtidsbilden ger inte särskilt tydliga kopplingar mellan de olika centrala kommundelarna. Öppenhet och trygg närmiljö Framtidsbildens utsträckta stråkstruktur ger längre avstånd och lägre befolkningsunderlag till centrum, aktiviteter och olika former av intressanta mötesplatser. Avsaknaden av mötesplatser för till exempel ungdomar kan skapa en känsla av otrygghet i samhället och en risk för känsla av tristess. Barkarbystadens utveckling med blandade funktioner kan ge en närhet mellan arbetsplatser och boende. I övrigt är näringslivet koncentrerat till två huvudsakliga områden som är separerade från bostäder, service och arbetsplatser. Bebyggelse vid Sandudden kan utgöra ett tilltalande nytt område med en blandning av både bostäder, handel och kultur, som kan locka nya inflyttningar. 33

39 del 3 FRAMTIDSBILDER SAMRÅDSHANDLING FRAMTIDSBILD ENKÄRNIG I denna framtidsbild har Järfälla en tydlig stadskaraktär med en stor och sammanhållen stadskärna som sträcker sig från Jakobsberg via Veddesta till Barkarby. Beskrivning Bebyggelseutveckling Bebyggelsen i den täta kärnan har i huvudsak en tydlig kvartersstruktur och är orienterad mot gata. Gatorna kantas av restauranger, kaféer, handel, förskolor, parker, kontor samt mindre verksamheter i bottenvåningarna och skapar en urban karaktär. I gränssnittet mellan den täta kärnan och de glesare villaområdena har en medeltät bebyggelse rest sig som huvudsakligen består av bostäder. Även centrumområden kring Viksjö och Kallhäll är förstärkta med medeltät bebyggelse. Kommunikationer I stadskärnan är huvudvägarna utformade som stadsgator. Spårväg går mellan Stockholm Väst, via Barkarbystaden, och Kista där den knyter an till Spårväg norr, vilket förbinder södra Järfälla med Ostkustbanan. Den täta kärnan har ett kapacitetsstarkt nät för kollektivtrafik. Inom kärnan sker dock en stor del av persontransporterna i det finmaskiga gång- och cykelnätet som är helt integrerat i gatustrukturen. Gång- och cykelnätet i övrigt erbjuder gena sträckningar mellan viktiga målpunkter. Förutom god framkomlighet har särskild vikt lagts på trygghet i stråken. Trafikplats Barkarby har ett sydligare läge och en direktkoppling till Växthusvägen genom Veddesta. Passadvägens förlängning över Mälarbanan är en gen länk för gång-, cykel-, buss- och biltrafik. Den höga befolkningstätheten i stadskärnan kräver att vägnätet och trafikplatserna avlastas. En ny vägkoppling går mellan norra Barkarbystaden och Folkungavägen. Norrviksvägen är ansluten till Akallas lokala gatunät och har en koppling till trafikplats Hjulsta. Grön- och blåstruktur Den starka befolkningskoncentrationen i stadskärnan genererar ett stort besökstryck i de stora naturområdena och kräver att resurser och investeringar läggs på både Görvälns och Järvafältets naturreservat. Området kring Igelbäcken öster om Barkarbystaden ges skydd i plan. Det gröna stråket utmed Bällstaån är fritt från bebyggelse utanför den täta stadskärnan men smalnar av i vissa partier inom kärnan till förmån för bebyggelse. Ån är restaurerad, gång- och cykelvägar är förbättrade och utbyggda och parkmiljön utmed ån håller en hög kvalitet. Flera gröna samband och rekreationsstråk binder samman den inre grönstrukturen med naturreservaten. I samband med den starka förtätningen har en del närnatur gått förlorad, särskilt kring Jakobsberg, Veddesta och Barkarby. För att kompensera förlusten har kommunen satsat stort på attraktiva offentliga gator, torg, platser och urbana parker med hög kvalitet. Vissa värdefulla kulturhistoriska miljöer inom den regionala kärnan har accepterats få ändrad användning för att möjliggöra den täta bebyggelsen. Inom Görvälns och Järvafältets naturreservat är det sammanhängande öppna kulturlandskapet återställt liksom enstaka kulturhistoriska objekt. Näringslivsutveckling Kontor, icke störande industriverksamheter, detaljhandel, kommersiell handel, högre utbildning och forskning samt storsjukhus är integrerade med bostäder i den täta stadsmiljön. Stadskärnans täta struktur och höga tillgänglighet attraherar företag från hela regionen och bidrar till att utveckla både offentlig och kommersiell service. I andra delar av kommunen är utbudet mer begränsat men mindre stadsdelscentra innehåller småskalig service, till exempel närbutik, vårdcentral, skola och bibliotek. Tunga, störande, transport- eller ytkrävande verksamheter är lokali- 34

40 En mer beskrivande teckenförklaring finns längst bak i dokumentet.

41 del 3 FRAMTIDSBILDER SAMRÅDSHANDLING Tillgänglighet till viktiga målpunkter Beräknade förutsättningar för antal urbana verksamheter (handel-, restaurang- och kulturverksamheter) och serviceverksamheter (dagligvaruhandel, förskolor, grundskolor samt öppenvård) inom 500 meters radie. Källa: Rumslig hållbarhet. Konsekvensbedömning av tre framtidsbilder. Hushållning med obebyggd och oexploaterad mark Exploatering på tidigare bebyggd mark > < % Förtätning av bebyggelseområden 20% Omvandling av industriområden 10% Exploatering på tidigare 70% obebyggd mark Stadsläkning/Bostadsnära natur 30% Nyexploatering utanför stadsväven 40% Ungefärlig beräknad andel av olika markslag som tas i anspråk för byggnation. Källa: Rumslig hållbarhet. Konsekvensbedömning av tre framtidsbilder. serade i de mer glesare delarna vid Rotebroleden. Industrin utgör en mindre men betydande del av sysselsättningen tillsammans med detaljhandel, utbildning, vård och omsorg. Utblick 2050 Med oförändrad tillväxttakt har Järfällas befolkning nästan fördubblats till år Den täta stadskärnas utbredning ökar något men framförallt Kallhäll och Viksjö förtätas ytterligare och utvecklar så småningom tätare stadsdelscentra. Tunnelbanans blå linje förlängs från Hjulsta till Stockholm Väst. Kollektivtrafikstråken från Stockholms Väst mot Vällingby centrum respektive Jakobsberg utvecklas till spårvägar. Mälarbanan norr om Kallhäll byggs sannolikt ut med ytterligare två spår. E18 mellan trafikplatserna Barkarby och Jakobsberg är överdäckad. Konsekvenser Boendeattraktivitet och demografisk balans Framtidsbilden ger, trots ensidigt fokus på flerfamiljshus, möjlighet till varierad inflyttning och demografisk balans, om än sannolikt med viss övertyngd på individer i yrkesverksam ålder. Den största tveksamheten är huruvida marknaden ser samma potential till centralt, stadsmässigt boende i flerbostadshus i en av länets förorter. Framtidsbilden tar sikte på att utveckla en tät, kollektivtrafik-, gångoch cykelvänlig miljö för boende i flerfamiljshus med de stadskvaliteter som i hög grad efterfrågas i regionen i dess centrala delar. Huruvida det finns marknadsmässig grund för en sådan utveckling återstår dock att se. Om ambitionen lyckas kan man förvänta sig en liknande utveckling som den i exempelvis Frösunda i Solna, med inflyttning av såväl barnfamiljer som par och ensamstående, företrädesvis i yrkesverksam ålder. Framtidsbilden bygger inte på kommunens befintliga styrkor/attraktivitetsfaktorer, då nya områden för småhus saknas och naturvärden och närheten till vatten inte tas till vara för bebyggelse. Det kan ge en lägre inkomstprofil och göra framtidsbilden mer svårsåld. Arbetsmarknad och näringsliv Framtidsbilden möjliggör en starkare förekomst av kontorsnäringar, kunskapsintensivt företagande och en mer komplett stadsekonomi, men i hård konkurrens från etablerade lägen som Kista. Spårvägen möjliggör en sammankoppling och större integration med Kista, vilket ökar sannolikheten för ett positivt utfall. Med framtidsbildens starka inriktning på storlek, täthet och regional tillgänglighet ger den grund för såväl näringsmässig diversifiering som optimering av pendlingsmöjligheterna. De kontaktintensiva tjänstenäringarna kan i högre grad förväntas intressera sig för Järfälla som lokaliseringsort och jämförelser kan göras med utvecklingen i till exempel Frösunda. Verksamheter i befintliga handelscentrum utanför kärnan kan få svårare att hävda sig i och med den ökade konkurrensen. Framtidsbilden ger med sin täta struktur gynnsamma förutsättningar för lokal service och handel, som ofta är en viktig första språngbräda in på arbetsmarknaden. Industri och logistik har sämre förutsättningar och kan till stor del förväntas trängas ut från kommunen. Kommunalekonomi Framtidsbilden ger goda förutsättningar för en stark kommunalekonomi, men den stora frågan är om marknadsförutsättningarna finns. Som nämnts kan denna framtidsbild förväntas ge viss övertyngd på invånare i yrkesverksam ålder, vilket är till fördel för kommunens ekonomi. Vad gäller inkomstprofil bland nytillkomna invånare torde förändringen bli marginell jämfört med nuläget. Den täta strukturen möjliggör en kostnadseffektiv utbyggnad och driftekonomi. 36

42 SAMRÅDSHANDLING del 3 FRAMTIDSBILDER Tillgänglighet till viktiga målpunkter Framtidsbilden gör att utvecklingen av verksamhets- och serviceutbudet ökar kraftigt i den stora och täta stadskärnan vilket ökar Järfällas konkurrenskraft gentemot omgivande kommuner. Detta stärker även barn och ungdomars visioner om ett tryggare Järfälla med bättre möjligheter till centrum, nöjen och mer stadsliv. Utanför stadskärnan kan handel- och serviceutbudet komma att minska, särskilt Viksjö som saknar den kraft och attraktivitet som en spårstation automatiskt medför. Framtidsbilden möjliggör rekreation och aktivitet vid Mälaren men saknar bebyggelsemålpunkter. Hushållning med obebyggd och oexploaterad mark Framtidsbilden innebär att drygt 2/3 (eller cirka 400 hektar) av den tillkommande bebyggelsen sker på tidigare oexploaterad mark vilket ger en framtida flexibilitet (se tabell sida 38). Den koncentrerade bebyggelsen gör att de stora naturområdena vid Görväln och Järvafältet bevaras men god tillgänglighet till bostadsnära natur kan bli svårt att uppfylla inom regionala kärnan. Då mängden grönyta per person redan i dagsläget är liten i Jakobsberg och Barkarby är risken stor för att slitageproblem på grönområden uppstår inom kärnan och i viktiga omgivande natur- och rekreationsområden. Balans mellan olika typer av markanvändning Framtidsbilden skapar en samlad och funktionsblandad tät stadsmiljö, som inte finns i Järfälla idag, där avstånden är korta mellan bostäder, arbetsplatser, handel och service. Detta ger troligtvis Järfälla en större attraktivitet på bostadsmarknaden i regionen. Att bygga samman Jakobsberg och Barkarby är komplicerat på många sätt och kräver en mycket genomtänkt strategi för hur exploateringen ska möjliggöras. Det finns en risk att bebyggelsen blir likriktad i den regionala stadskärnan och att det på så sätt uppstår en brist av diversitet på boendeformer. Det finns även risk att det blir svårt att få en fungerande funktionsblandning i övriga delar av kommunen då underlaget riskerar att bli för litet. Resande Framtidsbilden ger mycket goda förutsättningar för att skapa en transportsnål bebyggelsestruktur genom att bostäder, handel och verksamheter koncentreras starkt till den regionala kärnan. En stark regional kärna bedöms minska järfällabornas utpendling. Inpendlingen, även inom kommunen, bedöms dock öka. Sammantaget bedöms framtidsbilden medföra ett minskat bilberoende jämfört med idag. Andelen invånare som har god tillgång till pendeltågsstation beräknas öka med cirka 10 procentenheter. Dessutom får större delen av Barkarbystaden god tillgång till spårväg. En tätare och mer blandad stad gör att en stor andel av persontransporterna kan komma att ske kollektivt, till fots eller med cykel. Den tätare bebyggelsen skapar ett befolkningsunderlag och service som även motiverar utbyggnaden av en kapacitetsstark busstrafik inom och in till den regionala kärnan. Spårvägen och förbifartens stombuss ger södra Järfälla snabba kollektiva tvärförbindelser till andra regionala kärnor. Framtidsbilden bedöms ge en god biltrafiklösning. Passadvägsbron ger en bra fördelning av trafiken mellan Jakobsberg och Kallhäll samt minskar smittrafiken på lokalgatorna. Andelen genomfartstrafik på södra Enköpingsvägen och Norrviksvägen beräknas bli lägre än idag. Viksjöleden, genom Veddesta, avlastas av den nya sydligare trafikplats Barkarby. Trafikplatserna i Jakobsberg, Barkarby och Hjulsta får den klart största trafikökningen, varav trafikplats Barkarby ökar mest. Värdefulla biologiska områden och samband Framtidsbilden innebär relativt få ingrepp i värdefulla ekologiska Balans mellan olika typer av markanvändning Hög kompakthet Låg kompakthet Framtidsbildens beräknade möjlighet till funktionsblandning, d.v.s. täthet och blandning av bostadsyta och lokalyta inom 200 meters radie. Källa: Rumslig hållbarhet. Konsekvensbedömning av tre framtidsbilder. Resande > < Beräknad befolkning inom 1 kilometers radie från respektive pendeltågstation. Källa: Rumslig hållbarhet. Konsekvensbedömning av tre framtidsbilder. 37

43 del 3 FRAMTIDSBILDER SAMRÅDSHANDLING I den täta stadskärnan föreslås kapacitetsstark kollektivtrafik. Urbana parker, trädplanterade torg och gator föreslås i den täta stadskärnan. områden för lövskog, barrskog och groddjur och deras ekologiska samband. Samtidigt innebär den täta bebyggelsen att spridningsvägar riskerar att skäras av inom regionala kärnan. Bland annat är risken stor att Bällstaåns funktion som spridningssamband går förlorad. Man kan också förvänta sig stort besökstryck och ett ökat tryck på iordningställande i de stadsnära naturområdena. Detta kan påverka biologiskt känsliga områden negativt. Görvälnkilen bedöms inte påverkas. Järvakilen får en viss förstärkning genom att det svaga regionala sambandet vid Igelbäcken med omgivningar ges skydd i plan. Samtidigt försvagas kilen, då ökad trafik och breddning av väglänken söder om Säbysjön kan påverka sjöns fågelliv och viktiga miljöer för groddjur. Dessutom innebär det nya utökade verksamhetsområdet vid Rotebroleden att ett regionalt svagt samband försvagas, särskilt med tanke på omgivande kommuners utbyggnadsplaner i anslutande områden. Fragmentering av naturområden riskerar att försämra möjligheterna för långsiktig överlevnad av känsliga arter. Naturnära rekreation Framtidsbilden bevarar befintliga naturområden i stor utsträckning. Tillgängligheten till naturområden förstärks när det gäller Järvafältet men är fortsatt svag när det gäller de andra naturområdena. Befintlig närnatur tas i anspråk för ny bebyggelse. Planerade parker i stadskärnan, det vill säga närmiljön, gynnar de som svårligen tar sig till de mer avlägset belägna naturreservaten och rekreationsanläggningarna. Med en tät stadskärna finns behov av en tydlig och stor grönstruktur rakt genom stadskärnan. Koldioxidutsläpp Framtidsbilden bedöms ge mycket goda förutsättningar till minskade koldioxidutsläpp från både transporter och uppvärmning. Bebyggelsestrukturen bedöms bli transportsnål (se Resande sida 39) och den nya bebyggelsen ligger till stora delar inom områden som redan har fjärrvärme. Risker och hälsa Framtidsbilden innebär vissa säkerhetsrisker vid eventuell olycka då bebyggelse planeras i närhet av leder för farligt gods, däribland Mälarbanan. Bebyggelse inom Veddesta industriområde kan innebära risker och störningar för boende alternativt att verksamheter behöver flytta. Den mycket täta och koncentrerade bebyggelsen med trånga gaturum längs trafikerade vägar kan ge problem med lokal luftkvalitet. Framtidsbildens höga utbyggnad i redan bullerstörda omgivningar kan innebära risk för att riktvärden överskrids. Samtidigt innebär den till stora delar täta bebyggelsen att det finns goda förutsättningar att skapa tysta sidor för bostäderna. Vatten Framtidsbilden innebär mindre risker för negativ påverkan på Mälaren som dricksvattentäkt. Det totala dagvattenflödet begränsas av den yteffektiva bebyggelsen. Planerad stadsmiljö mycket nära Bällstaån är däremot negativt för vattenkvaliteten i ån och innebär påtagliga risker för översvämningar då det kan bli svårt att omhänderta dagvatten lokalt. Detta kan innebära dyra tekniska lösningar för att uppnå miljökvalitetsnormerna för vatten. Risk för översvämning gäller speciellt delar av bebyggelsen i Barkarbystaden och nedströms kommunen. Kulturmiljöer Framtidsbilden tar i liten utsträckning orörd mark i anspråk vilket gynnar bevarandet av äldre kulturmiljöer inom större delen av kommunen. Den täta bebyggelsen inom stadskärnan inverkar dock på kulturmiljön. Även om den tas om hand och flyttas kan tillgängligheten, den historiska kontinuiteten och samspelet med ursprungsmiljön brytas. 38

44 SAMRÅDSHANDLING del 3 FRAMTIDSBILDER Funktionsblandad tät bebyggelse i Frösunda, Solna (foto Sweco Architects AB). Framtidsbildens förtätning och därmed ökade befolkningstäthet kan ge förutsättningar för fungerande allmänna mötesplatser, en mer blandad arkitektur samt ett estetiskt tilltalande och möjligen även djärvt formspråk. Till exempel kan märkesbyggnader för olika syften och användning gynna mångfalden av viktiga och välanvända kulturmiljöer inom kommunen. En lokal koncentration av befolkning ger troligen större underlag att tillgodose olika kulturella intressen, vilket också kan höja kommunens attraktivitet gentemot omkringliggande kommuner. Boendesegregation Framtidsbilden försöker samla hela den regionala kärnan vilket är en styrka då olika åldersegment och sociala grupper kan komma varandra närmare i det fysiska rummet, vilket kan motverka segregation. Utformningen av mötesplatser blir här mycket betydelsefull. Koncentrationen kan dock innebära en risk att vissa kommundelar försvagas. Befolkningstätheten kring Stockholm Väst blir så pass stor att det ger förutsättningar för en större öppenhet och rörlighet, både till och från kommunen. Närheten till lokal service och handel är en styrka för svagare grupper i samhället. Framtidsbilden länkar samman Barkarbystaden med Jakobsberg över Söderhöjden och Veddesta. Handelsplatsen hamnar närmare centrala delar av kommunen, vilket ger en större närhet till bland annat handel och arbetsplatser. Öppenhet och trygg närmiljö Framtidsbildens koncentrerade befolkningsunderlag med en tydlig regional kärna ger förutsättningar för levande stadsrum tillgängligt för alla, vilket kan öka tryggheten och trygghetsupplevelsen. Ett sådant stadsrum är i sig själv en mötesplats, som kan locka besökare från andra regioner och områden. Risken finns å andra sidan att mötesplatser i andra kommundelar som exempelvis Kallhäll och Viksjö får stå tillbaka till förmån för den regionala kärnan. Det finns även behov att skapa tvärförbindelser för öppenheten till andra kommuner då Järfällas bebyggelse i denna framtidsbild koncentreras till kommunens kärna snarare än att vara vidsträckt. De planerade parkerna i stadskärnan gynnar barn och funktionshindrade som lättast möts i närmiljö. Om de utformas innehållandes olika slags aktiviteter, idrott, café, parklek eller dylikt, likt Vasaparken i Stockholm, skulle det kunna uppstå mötesplatser för många olika invånargrupper. 39

45 del 3 FRAMTIDSBILDER SAMRÅDSHANDLING FRAMTIDSBILD FLERKÄRNIG I denna framtidsbild förädlas Järfällas karaktär som förort med en flerkärnig struktur med viss tyngdpunkt på den regionala kärnan Barkarby-Jakobsberg. De olika kärnorna utvecklas främst kring pendeltågsstationerna och deras olika karaktärer förstärks och utvecklas. Beskrivning Bebyggelseutveckling I de tätare kärnorna har olika karaktärer och identiteter växt fram. Kallhäll är den mälarnära kärnan med tyngdpunkt på verksamheter och boende på och vid vatten, Jakobsberg präglas av kultur, utbildning och centrumhandel medan Barkarby har ett brett utbud av handel, bostäder och verksamheter. Viksjö har fokus på boende och inriktning mot sport- och föreningsliv. Inom kärnorna finns naturliga mötesplatser i form av torg och parker. Bebyggelsen i kärnorna har en tydlig kvartersstruktur där entréer och butikslokaler i bottenvåningarna vänder sig mot gatan och skapar trygghet och folkliv. Kärnornas periferier kantas av medeltät bebyggelse som mestadels är orienterad mot gata med en tydlig kvartersstruktur. Kommunikationer Spårväg går mellan Stockholm Väst, via Barkarbystaden, och Kista där den knyter an till Spårväg norr, vilket förbinder södra Järfälla med Ostkustbanan. En stor del av persontransporterna inom respektive kärna sker i ett finmaskigt och välintegrerat gång- och cykelnät. Nätet är i övriga Järfälla sammanhängande med gena sträckningar mellan viktiga målpunkter. Trafikplats Barkarby har ett sydligare läge och en direktkoppling till Veddestavägen. Även Växthusvägen är förlängd och direkt kopplad till Veddestavägen men i ett nordligare läge. Norrviksvägen är stängd för biltrafik mot Akalla men har en koppling till trafikplats Hjulsta. Grön- och blåstruktur Den intensiva bebyggelseutvecklingen kring stadsdelskärnorna genererar ett besökstryck i de stora naturområdena. Kommunens strategi för grönstrukturen har bland annat inneburit att kulturlandskapet inom Görväln och Järvafältet har öppnats upp och återställts. Området kring Igelbäcken öster om Barkarbystaden är avsatt som naturreservat samtidigt som intrång gjorts vid Kallhäll i Görvälns naturreservat. Det gröna stråket utmed Bällstaån är fritt från bebyggelse utanför stadsdelskärnorna men smalnar av i vissa partier inom kärnorna till förmån för bebyggelse. Ån är restaurerad, parkmiljön utmed ån håller en hög kvalitet, gång- och cykelvägar är förbättrade och utbyggda. Ytterligare ett antal gröna samband och rekreationsstråk binder samman den inre grönstrukturen med naturreservaten. Kommunen satsar stort på attraktiva offentliga gator, torg, platser och urbana parker av hög kvalitet samtidigt som en del närnatur har gått förlorad i samband med förtätningen kring stadsdelskärnorna. Kommunens aktiva satsning på att återställa kulturlandskapet har resulterat i att kulturmiljön är bevarad, utvecklad och aktiverad. Vissa värdefulla fornlämningar och kulturhistoriska bebyggelsemiljöer inom stadsdelskärnorna har accepterats få ändrad användning eller har flyttats. Näringslivsutveckling Den flerkärniga strukturen möjliggör en jämn spridning av offentlig och kommersiell service med tyngdpunkter i stadsdelskärnorna. Det ger goda förutsättningar för mindre företag att driva sina verksamheter. Vård och skola, mindre kontor, detaljhandel och bostäder finns integrerade i den täta strukturen i kärnornas noder. Utanför kärnorna finns utrymme för utveckling av industrin som, trots minskning, fortfarande utgör den största sysselsättningen. Barkarby handelsplats har förändrats i liten omfattning. Utbudet är utvecklat men utbredningen av handelsplatsen är i stort sett oförändrad. 40

46 En mer beskrivande teckenförklaring finns längst bak i dokumentet.

47 del 3 FRAMTIDSBILDER SAMRÅDSHANDLING Tillgänglighet till viktiga målpunkter Beräknade förutsättningar för antal urbana verksamheter (handels-, restaurang- och kulturverksamheter) och serviceverksamheter (dagligvaruhandel, förskolor och grundskolor samt öppenvård) inom 500 meters radie. Källa: Rumslig hållbarhet. Konsekvensbedömning av tre framtidsbilder. Hushållning med obebyggd och oexploaterad mark Exploatering på tidigare bebyggd mark > < % Förtätning av bebyggelseområden 25% Omvandling av industriområden 10% Exploatering på tidigare 65% obebyggd mark Stadsläkning/Bostadsnära natur 25% Nyexploatering utanför stadsväven 40% Ungefärlig beräknad andel av olika markslag som tas i anspråk för byggnation. Källa: Rumslig hållbarhet. Konsekvensbedömning av tre framtidsbilder. Utblick 2050 Barkarby-Jakobsberg utvecklas till en regional stadskärna med tät bebyggelsestruktur. Verksamheter flyttas i begränsad omfattning till väster om E18 norr om Jakobsberg till förmån för tät bebyggelse i stadskärnan. Tunnelbanans blå linje förlängs från Hjulsta till Stockholm Väst. Mälarbanan norr om Kallhäll byggs sannolikt ut med ytterligare två spår. Norrviksvägen öppnas för lokal biltrafik mot Akalla. En vägkoppling finns över Mälarbanan mellan Passadvägen och Järfällavägen. Konsekvenser Boendeattraktivitetet och demografisk balans Framtidsbilden är ett försiktigt alternativ som bygger vidare på befintliga strukturer och marknader. Den tar inte fullt ut vara på kommunens befintliga attraktivitetsfaktorer i form av bebyggelseutveckling i natur- och vattenområden, men väl de goda möjligheterna till pendling. Framtidsbilden talar därigenom såväl till befintlig kärnmarknad villaboende för barnfamiljer som till nya segment. Detta kan begränsa marknadsrisken, men lika gärna upplevas som en halvmesyr. Framtidsbilden har genom sin inriktning på såväl småhus som flerbostadshus goda förutsättningar att ge en demografiskt balanserad inflyttning och har därtill potential till befolkningstillväxt även efter Inkomstprofilen kan i och med att man bygger vidare på befintlig grundstruktur till stor del förväntas spegla den nuvarande i kommunen. Arbetsmarknad och näringsliv Framtidsbilden tar vara på stationslägena och ger genom ökad täthet i kollektivtrafiklägen grund för ökad diversifiering, förbättrad tillgänglighet och stärkta förutsättningar för regional arbetspendling. Förutsättningarna för lokal service och handel förbättras genom den något tätare strukturen, men inte markant. Utvecklingen inom arbetsmarknad och näringsliv blir sannolikt koncentrerad till Stockholm Väst, med dess spårvägskoppling till Kista. Näringslivsutvecklingen skulle sannolikt likna den i Rissne, Sundbybergs kommun. Ytkrävande och störande verksamheter som industri och logistik får sämre förutsättningar att finnas kvar i kommunen när central mark tas i anspråk för andra ändamål och urbaniteten förstärks i och omkring stationslägena. Arlas och ICA:s tomter tas i anspråk för bostäder, vilket sannolikt skulle innebära att kommunen förlorar två stora arbetsgivare med viktiga instegsjobb och praktikplatser. Kommunalekonomi Framtidsbilden har rimlig utbyggnadskostnad, möjlighet till god driftekonomi och gynnsamma effekter på intäktssidan i och med den nyexploatering som sker. Inga stora infrastrukturinvesteringar behövs. Framtidsbilden ger dock sannolikt små förändringar i kommunens befolknings- och inkomstprofil och förändrar inte kommunens förortskaraktär i grunden. Då framtidsbilden bygger vidare på befintliga strukturer kan riskerna generellt anses vara låga, men därmed också potentialen till förändring. Framtidsbilden torde vara säljbar till marknadsaktörer, men inte på dess egna kvaliteter. Ingen exploatering sker i de mest attraktiva lägena, såsom nära vatten, och urbaniteten i de centrala delarna förblir begränsad. Detta kan innebära en marknadsrisk om regionens utveckling skulle bromsa in och/eller konkurrensen från andra kommuner på pendlingsavstånd till Stockholm skulle öka. Det nya stationsläget Stockholm Väst och den stärkta kopplingen till Akalla/Kista innebär samtidigt nya möjligheter som kan förväntas öka attraktiviteten och intresset att investera i kommunen. 42

48 SAMRÅDSHANDLING del 3 FRAMTIDSBILDER Tillgänglighet till viktiga målpunkter Framtidsbilden stärker tydligt redan befintliga stadskärnor i kommunen med en blandning av verksamheter och service, dock var och en med sin specialisering. Mellan kärnorna är utbudet svagt. Starkast syns förändring i Kallhäll. Framtidsbilden kräver en tydlig verksamhets- och handelsstrategi om satsningarna inom respektive kärna ska falla väl ut. Framtidsbilden möjliggör rekreation, aktivitet och kulturmiljöer i större omfattning vid Mälaren men saknar bebyggelsemålpunkter. Hushållning med obebyggd och oexploaterad mark Framtidsbilden utgår från befintliga bebyggelsestrukturer och hushållar i hög grad med den oexploaterade marken. Knappt 2/3 (eller cirka 340 hektar) av den tillkommande bebyggelsen sker på oexploaterad mark (se tabell sida 44). Detta medför en stor framtida flexibilitet. Befintlig närnatur inom kärnorna tas dock i anspråk för att skapa en medeltät bebyggelsestruktur. I Veddesta, Barkarby och Jakobsberg är tillgängligheten till bostadsnära natur redan bristfällig vilket kräver att nya parker samtidigt tillskapas. Högkvalitativa stadsparker kan delvis kompensera förlusten av bostadsnära natur, men god tillgänglighet till bostadsnära natur kan bli svårt att nå. Balans mellan olika typer av markanvändning Denna framtidsbild ger god balans mellan markanvändningen spritt över kommunen då stadskärnorna är funktionsblandade. Den befintliga infrastrukturen utnyttjas mycket effektivt. Det stora utbudet av bebyggelsetyper är att betrakta som något positivt. Veddesta fortsätter dock att utgöra en barriär i bebyggelsestrukturen. Barkarby handelsplats behåller samtidigt karaktären av handelsområde. Resande Framtidsbilden bedöms medföra ett lägre bilberoende än dagens. Den ger goda förutsättningar för att skapa en transportsnål bebyggelsestruktur genom att bostadstillskottet koncentrerats till kollektivtrafikpunkter. Kärnornas specialiserade utbud kan dock komma att leda till fler transporter inom kommunen för att nå till exempel sportaktiviteter. Detta missgynnar inte minst barn och ungdomar. Tillgänglighet inom kommunen kan gynnas med ett finmaskigt gångoch cykelvägnät som främst leder till respektive kärnas centrum och stationslägen. Detta kan påverka resande från dessa stationer positivt. Andelen invånare som har god tillgång till pendeltågsstation beräknas öka med cirka 13 procentenheter. Dessutom får större delen av Barkarbystaden god tillgång till spårväg. Spårvägen och förbifartens stombuss ger södra Järfälla snabba kollektiva tvärförbindelser till andra regionala kärnor i den norra delen av regionen. Framtidsbilden bedöms ge en god biltrafiklösning. Trafiken kommer att fördelas jämnt på de olika trafikplatserna. Viksjöleden, genom Veddesta, avlastas av den nya sydligare trafikplats Barkarby. Andelen genomfartstrafik på södra Enköpingsvägen och Norrviksvägen beräknas bli låg. Värdefulla biologiska områden och samband Framtidsbilden innebär relativt få ingrepp i värdefulla ekologiska områden för lövskog, barrskog och groddjur samt deras ekologiska samband, förutom vid Bolinderberget. Samtidigt innebär den täta bebyggelsen att spridningsvägar riskerar att skäras av. Bland annat riskerar Bällstaåns funktion som spridningssamband försvagas inom regionala kärnan om inte detta planeras väl. Mellan kärnorna finns dock större plats för spridning av växt- och djurliv. Görvälnkilen bedöms försvagas då cirka 30 hektar bebyggelse tillkom- Balans mellan olika typer av markanvändning Hög kompakthet Låg kompakthet Framtidsbildens beräknade möjlighet till funktionsblandning, d.v.s. täthet och blandning av bostadsyta och lokalyta inom 500 meters radie. Källa: Rumslig hållbarhet. Konsekvensbedömning av tre framtidsbilder. Resande > < Beräknad befolkning inom 1 kilometers radie från respektive pendeltågstation. Källa: Rumslig hållbarhet. Konsekvensbedömning av tre framtidsbilder. 43

49 del 3 FRAMTIDSBILDER SAMRÅDSHANDLING Fyravåningshus i kvartersstruktur (Foto Sweco Architects AB). I Framtidsbild flerkärnig tillkommer ny bebyggelse huvudsakligen kring befintliga centrum. mer inom naturreservatet söder om Bolinderstrand, men i övriga delar sker liten påverkan. Järvakilen stärks genom att det svaga sambandet vid Igelbäcken med omgivningar skyddas som cirka 60 hektar naturreservat. Samtidigt försvagas kilen då det nya utökade verksamhetsområdet vid Rotebroleden kombineras med omgivande kommuners utbyggnadsplaner i angränsande områden. Fragmentering av naturområden riskerar att försämra möjligheterna för långsiktig överlevnad av känsliga arter. Naturnära rekreation Tillkomst av naturreservat vid Igelbäcken samt återställande av större grönområden säkrar andelen skyddade naturområden i kommunen. Detta är positivt utifrån Järfällas styrka idag, det vill säga närhet till naturen som ett mervärde. Aktiviteter och mötesplatser i kulturhistoriska miljöer kan tillföra mycket till ett Järfälla som vill profilera sig och lyfta fram natur som ett mervärde i kommunen. Andelen naturområden och aktivitets- och rekreationscentra som exempelvis Ängsjö ger dock inte per automatik naturnära rekreation, utan måste åtföljas av goda kommunikationer för att vara tillgängliga. Gång- och cykelvägnät saknas i de större grönstråken vilket påverkar tillgängligheten där. Befintlig närnatur tas i anspråk för ny bebyggelse. Föreslagna högkvalitativa parker kompenserar förlusten av närnatur inom respektive område. Koldioxidutsläpp Framtidsbilden bedöms ge goda förutsättningar till minskade koldioxidutsläpp från transporter och uppvärmning. Bebyggelsestrukturen bedöms bli transportsnål (se Resande sida 45) och den nya bebyggelsen ligger till stora delar inom områden som redan har fjärrvärme. Risker och hälsa Framtidsbilden innebär relativt små säkerhetsrisker vid eventuell olycka då mindre andel bebyggelse planeras i närhet av leder med farligt gods. Bebyggelse planeras dock inom industriområden. Detta kan innebära risker och störningar för boende alternativt att befintliga verksamheter behöver flytta. Bland annat berörs både Arla och ICA:s färskvarulager. Vid tät och koncentrerad bebyggelse längs trafikerade vägar med trånga gaturum kan problem uppstå med lokalt dålig luftkvalitet i kärnorna. Bostäder föreslås till vissa delar inom idag bullerstörda områden. Där finns risk att riktvärden överskrids. Framtidsbilden innebär till stora delar en tät bebyggelse och det finns därför goda förutsättningar att skapa tysta sidor för bostäderna. Vatten Framtidsbilden antas innebära en viss risk för negativ påverkan på Mälaren som dricksvattentäkt. Bebyggelse placeras på vatten vid Bolinderstrand och inom sekundärt vattenskyddsområde framförallt vid Kallhäll/Bolinderberget men även till en mindre del vid Viksjö. Risken kan minimeras med tekniska lösningar, men det är kostsamt. Det totala dagvattenflödet begränsas av den yteffektiva bebyggelsen. Planerad stadsmiljö i närheten av Bällstaån är negativt för vattenkvaliteten i ån och innebär ökade risker för översvämningar. Lokalt omhändertagande av dagvatten bedöms här möjligt om än ibland svårlöst. Detta kan innebära dyra tekniska lösningar för att uppnå miljökvalitetsnormerna för vatten. Risk för översvämning gäller speciellt delar av bebyggelsen i Barkarbystaden och nedströms kommunen. Kulturmiljöerna Framtidsbilden föreslår bebyggelse på en del befintlig orörd mark samt förtätning i stationsområdena och gör därmed visst ingrepp i Järfällas kulturmiljöer. Framtidsbildens återställande av kulturlandskap främjar bevarandet av kulturmiljöer och bidrar positivt till kulturell hållbarhet. Skyddet av Igelbäcken kan även 44

50 SAMRÅDSHANDLING del 3 FRAMTIDSBILDER Exempel på småskalig medeltät bostadsbebyggelse, trädgårdsstad Järla sjö (foto Sweco Architects AB). innehålla skydd av kulturmiljön. Kulturhistoriska värden riskerar att försvinna vid förtätningar då bebyggelsen enligt framtidsbilden endast förespråkar gatunära kvartersstruktur i kombination med kvarhållande av befintliga strukturer. Ett djärvt och intressant byggande skulle kunna bidra till platsens attraktivitet och historiska kontinuitet. Bevarandet av den gamla kommundelsstrukturen i kombination med kvartersstrukturer riskerar dock att göra byggandet konservativt och sakna den innovativitet som Järfälla behöver för att utveckla sin attraktivitet som kommun. Framtidsbilden ger sannolikt inte så stort utrymme att bygga djärvt om långtgående hänsyn tas till befintlig struktur. Boendesegregation Framtidsbilden kan ge goda förutsättningar för blandade upplåtelseformer inom respektive kärna men profilerade kommundelar riskerar att bidra till segregation då det lätt uppstår en social värdeskala kring vad som är attraktivt. Icke attraktiva områden samlar då en homogen grupp av ekonomiskt utsatta och svaga människor, vilket ökar risken för ökad segregation. Kopplingen mellan Jakobsberg och Barkarbystaden är svag och exempelvis Söderhöjden förblir en enklav. Framtidsbilden gynnar inte heller öppenhet till andra kommuner då endast E18 och spårväg mot Akalla/ Kista pekas ut som sådana möjligheter. Öppenhet och trygg närmiljö Kring kärnorna ses en tillväxt av lokal kommersiell och offentlig service vilket kan ge en närhet till mötesplatser som underlättar för invånarna i dessa områden. Det finns dock en risk att befolkningsunderlaget i respektive kommundel inte kommer att räcka till för att skapa attraktiva mötesplatser. Kommundelarnas specialisering kan innebära en risk för isolering och homogenisering av befolkning i de olika kärnorna. Detta kan möjligen ge en känsla av ökad trygghet inom vissa kärnor, men inte inom alla och troligen inte heller mellan kärnorna. Fortsatt funktionsuppdelade områden som Barkarby handelsplats leder till att få människor rör sig inom och genom handelsområden kvällstid, vilket kan skapa otrygghet. För att kunna ta del av de olika mötesplatserna i de olika kommundelarna förutsätts också en rörlighet bland medborgarna som inte alla kan eller vill uppbåda. 45

51 del 3 FRAMTIDSBILDER SAMRÅDSHANDLING 46

52 Allmänna intressen Järfälla - nu till 2030

53 del 4 ALLMÄNNA INTRESSEN SAMRÅDSHANDLING BEFOLKNING, Bostäder och service Tillsammans med bostadsförsörjningen är utvecklingen av vård, skola och omsorg en grundstomme i vårt välfärdssystem och en förutsättning för en stark tillväxt. Befolkning Befolkningsutveckling Järfälla kommun växte som mest under 1950-, 60- och 70-talen. I takt med att regionens tillväxt ökar kommer Järfällas invånare att bli fler. I den regionala utvecklingsplanen RUFS 2010 beräknas Järfälla växa med mellan och invånare till år 2030, vilket motsvarar en av de större tillväxterna bland länets kommuner och ger en procentuell befolkningsökning som är betydligt större än för regionen som helhet. Bedömningen att Järfälla får en så stor tillväxt beror på den stora potentialen i den regionala stadskärnan Barkarby-Jakobsberg. I Järfällas egna befolkningsprognoser där 2020 är målår beräknas antalet invånare utifrån nu kända planerade exploateringsprojekt för bostäder. Befolkningstillväxten är i dagsläget större än vad man tidigare har beräknat i både RUFS 2010 och i kommunens egna befolkningsprognoser. Demografi År 2010 var personer bosatta i Järfälla kommun. Av dessa utgjorde barn och ungdomar 0-18 år cirka 24 procent, den arbetsföra befolkningen år cirka 59 procent och den äldre befolkningen 65 år eller äldre cirka 17 procent. År 2020 förväntas den kommungenomsnittliga åldersfördelningen vara ungefär samma som år Jakobsberg Av totalt personer i Jakobsberg år 2010 var 22 procent barn och ungdomar och knappt 19 procent 65 år eller äldre. Befolkningsstrukturen i västra och norra Jakobsberg visar på fler invånare än kommungenomsnittet i åldern 65 år eller äldre. I södra Jakobsberg visar befolkningsstrukturen på markant fler invånare i arbetsför ålder jämfört med snittet i kommunen. Jakobsberg beräknas år 2020 ha ökat sitt invånarantal till Störst ökning sker bland barn och ungdomar, som beräknas öka med 46 procent. Den arbetsföra befolkningen beräknas öka med ungefär 39 procent. Viksjö Av totalt personer i Viksjö år 2010 var cirka 27 procent barn och ungdomar och cirka 15 procent 65 år eller äldre. Kommundelen har en större andel barn och ungdomar än genomsnittet i kommunen. År 2020 bedöms antalet invånare i Viksjö ha ökat till personer. Den klart största ökningen bedöms ske i åldersgruppen 65 år eller äldre. Barkarby och Skälby Barkarby och Skälby hade år 2010 en befolkning på personer. Av dessa var cirka 29 procent barn och ungdomar och drygt 13 procent 65 år eller äldre. Barkarby och Skälby har högre andel barn och ungdomar än kommungenomsnittet och lägre andel 65 år och äldre. Barkarby och Skälby beräknas öka sitt invånarantal kraftigt till år 2020, särskilt i Barkarby där befolkningen nästan dubbleras. Antalet invånare i de båda kommundelarna beräknas vara år 2020, vilket är en ökning med cirka 67 procent. Anledningen till denna utveckling är utbyggnaden av Barkarbystaden. Åldersfördelningen förväntas bli ungefär som år 2010 men med en något större andel i arbetsför ålder och en något mindre andel barn och ungdomar. Kallhäll och Stäket I Kallhäll och Stäket bodde år personer. Av dessa var 21 procent barn och ungdomar och 18 procent 65 år eller äldre. Kallhäll och Stäket har sammantaget lägre andel barn och ungdomar jämfört med kommunens genomsnitt. Till år 2020 beräknas Kallhäll och Stäket ha ökat sin befolkning till 48

54 SAMRÅDSHANDLING del 4 ALLMÄNNA INTRESSEN År 2010 År 2030 Bostadsbestånd 2010 Procentuell befolkningsökning till år Källa: Regional utvecklingsplan för Stockhsolmsregionen - RUFS Järfälla kommun, alternativ Hög Järfälla kommun, alternativ Låg Stockholms län, alternativ Hög Stockholms län, alternativ Låg Jakobsberg Viksjö Barkarby - Skälby Källhäll - Stäket Totalt Befolkningsprognos per stadsdel för år Källa: Befolkningsprognos på delområdesnivå , Järfälla kommun personer. Befolkningsstrukturen bedöms se ungefär lika ut som Bostäder Småhus 38 % Antalet färdigställda bostäder var Flerbostadshus lägre år 2010 jämfört med år % De närmaste åren beräknas dock antalet bostäder att öka som följd av en stor bostadsutbyggnad i Barkarbystaden och Jakobsberg. För att klara den befolkningstillväxt som beräknas i RUFS 2010 behöver det byggas mellan bostäder per år i Järfälla fram till år Bostadsbestånd och upplåtelseformer I Järfälla domineras bostadsbeståndet av flerbostadshus, drygt 60 procent är flerbostadshus och knappt 40 procent är småhus. Av flerbostadshusen är knappt 60 procent bostadsrätter och drygt 40 procent hyresrätter. Bland småhus dominerar äganderätten med drygt 87 procent Endast procent av småhusen 15 finns i bostadsrättsform och 3 procent i hyresrättsform. Service Utbildning Förskola Att erbjuda bra förskolor och skolor 0-5 år är viktigt för Järfällas attraktivitet. 0 Kapaciteten i kommunens skolor och förskolor är idag sammantaget god men det finns brister på platser i vissa delar av kommunen, särskilt för de yngre barnen. Ökad befolkning innebär att behovet av förskole- och skolplatser kommer att öka. Förskola Totalt har förskolorna i Järfälla cirka 4200 inskrivna barn mellan 0-5 år. Därutöver finns knappt 100 barn inskrivna på familjedaghem. Behovet av förskoleplatser beräknas öka med cirka 500 platser till år Kommunen arbetar med kapacitetshöjande åtgärder på befintliga 2010 skolor som primär metod för att 2020 skapa nya platser Grundskola Totalt Grundskola Gymnasieskola 6-15 år år Idag har Järfällas förskoleklasser och grundskolor Källhäll cirka - Totalt 7800 elever inskrivna. Inom Stäket årskurs F-5 råder det i dagsläget brist på platser i vissa delar av kommunen. Behovet av platser kommer att öka kraftigt under kommande år, även för klasserna 6-9. Jakobsberg Viksjö Barkarby - Skälby Barkarby/ Skälby 18 % Kallhäll7 Stäket 20 % Viksjö 23 % Jakobsberg 39 % Förskola 0-5 år Grundskola 6-15 år Gymnasieskola år Totalt Befolkningsandel per kommundel 2010 Källa: Befolkningsprognos , Järfälla kommun. Befolkningsprognos för barn och ungdomar 0-18 år. Källa: Befolkningsprognos , Järfälla kommun. 49

55 del 4 ALLMÄNNA INTRESSEN SAMRÅDSHANDLING Idag har Järfällas förskoleklasser och grundskolor cirka 7800 elever inskrivna. En ny skola planeras i Barkarbystaden. Det kan även bli aktuellt med nya skolor i andra kommundelar. Gymnasieutbildning Antalet ungdomar i åldrarna år har de senaste åren minskat. Detta i takt med att de stora barnkullarna som föddes runt 1990 lämnar gymnasietiden bakom sig och nu söker sig vidare till högre studier eller arbete. Till år 2020 förväntas antalet gymnasieungdomar öka från 2800 elever år 2010 till cirka 3000 år Det fria skolvalet gör det svårare att planera för framtida kapacitet på de kommunala gymnasieskolorna. Barkarby College, ett nytt utbildningscentrum där ett tekniskt gymnasium ingår, planeras i Barkarbystaden. Äldreomsorg I takt med att den allmänna folkhälsan blir bättre ökar andelen äldre i samhället. Personer över 65 år kan förvänta sig fler år med god hälsa och perioden med nedsatt funktion och hjälpberoende förskjuts uppåt i åldern. Tiden med omvårdnad blir dock inte kortare. Antalet personer i åldergruppen år har ökat kraftigt sedan Den kraftiga ökningen förväntas pågå ett antal år in på 2010-talet för att sedan plana ut något. Antalet personer i åldergruppen 80 år och äldre har också stadigt ökat sedan Trenden förväntas inte avta utan andelen bedöms öka i samma takt som tidigare. För att klara av den ökande andelen äldre personer kan man inom äldreomsorgen förvänta sig en omstrukturering under de kommande åren. Andelen personer som bor i särskilt boende kan förväntas minska och allt fler får istället en omfattande hemtjänst. Särskilt boende är främst möjligt för personer med demenshandikapp. Handikappomsorg Den kommunala handikappomsorgen är inriktad på att skapa förutsättningar för att människor med olika former av funktionsnedsättningar ska kunna leva ett så normalt liv som möjligt. Antalet beviljade insatser fortsätter att öka på grund av den ökande befolkningen och den högre medellivslängden. Inom handikapp-omsorgen finns därmed ett ökat behov av grupp- och servicebostäder samt tränings- och utslussningsbostäder. Regionala och mellankommunala intressen Bostadsförsörjningen I RUFS 2010 är befolkningsprognosen för Järfälla år 2030 mellan invånare, vilket är fler invånare än år Att inrymma en så stor befolkning kräver ett stort antal nya bostäder, vilket inte bara är av kommunalt intresse utan även av intresse för den regionala bostadsförsörjningen. Fortsatt arbete För att klara den befolkningstillväxt som beskrivs i RUFS 2010 behöver bostadsbyggandet i kommunen öka så att minst 450 nya bostäder färdigställs per år. Om bostadsbyggandet kan erbjuda ett varierat bostadsutbud kan kommunen behålla en balanserad befolkningsammansättning. Den stora befolkningsökning som planeras i kommunen måste följas av en lika utbyggd och kvalitativ service för invånarna. Att förskolor och skolor, vård samt äldre- och handikappomsorg planeras i takt med bostadsutbyggnaden är av vikt för att Järfälla även i framtiden ska ses som en attraktiv inflyttningskommun. Kommunen måste också bli mer attraktiv som arbetsgivare för att säkra personaltillgången inom den offentliga sektorn. Barkarby och Skälby har idag en högre andel barn och ungdomar än kommungenomsnittet. 50

56 SAMRÅDSHANDLING del 4 ALLMÄNNA INTRESSEN Andelen äldre personer förväntas öka i kommunen vilket kan komma att kräva en omstrukturering inom äldreomsorgen. 51

57 del 4 ALLMÄNNA INTRESSEN SAMRÅDSHANDLING Arbete och näringsliv Invånarnas företagaranda och kommunens möjlighet att attrahera näringsliv, forskning och högre utbildning blir avgörande för näringslivsutvecklingen. Konkurrensen om kunskapsintensiva verksamheter är stor i hela regionen, varför kommunen måste arbeta strategiskt och offensivt. Förvärvsarbete och pendling År 2009 förvärvsarbetade 58 procent av järfällaborna. Förvärvsfrekvensen var 80 procent i åldern år och 77 procent i åldern år vilket är detsamma som länssnittet. Den öppna arbetslösheten i Järfälla är något högre än i länet som helhet. Cirka järfällabor arbetar i den egna kommunen. Närmare personer pendlar ut från Järfälla. Av dessa arbetar 65 procent i Stockholm och 22 procent i Solna, Sundbyberg och Sollentuna. Cirka pendlar in till Järfälla från andra kommuner. Andelen järfällabor med eftergymnasial utbildning är 38 procent vilket är lägre än i länet som har 45 procent högskoleutbildad befolkning. Näringslivsstruktur Kännetecknande för Järfällas näringsliv är den höga andelen handel och logistik. Branschstrukturen i Järfälla speglar den bild som finns i länet och i riket. I Järfälla finns cirka företag och drygt arbetstillfällen. I snitt finns det 6,5 företag per invånare vilket är något lägre än snittet i länet och i riket. Detta signalerar att Järfälla inte är en utpräglad entreprenörskommun. De flesta företagen i Järfälla är små med 10 eller färre anställda, varav många är enmansföretag utan några anställda alls. 20 företag har fler än 100 anställda. Handel och centrumanläggningar I Järfälla finns flera centrumanläggningar med olika karaktär. Barkarby Handelsplats är ett starkt varumärke för kommunen. År 2009 omsatte handelsplatsen cirka 4 miljarder kronor och sysselsatte cirka personer. Barkarby Handelsplats har ett regionalt upptagningsområde och är idag regionens näst största externhandelsområde. Handelsplatsen domineras av volymhandel och sällanköpsvaror men i och med utbyggnaden av bostäder i Barkarbystaden ökar efterfrågan på närservice och dagligvaror. Jakobsbergs centrum är kommuncentrum. Gallerians breda utbud lockar kunder från hela kommunen. Handeln i centrumet är starkt negativt påverkad av den utveckling som har skett vid Barkarby Handelsplats men även av ökad konkurrens från handeln i bland annat Kista, Vällingby och Sollentuna. Ett utvecklingsprojekt avseende Jakobsbergs centrum pågår för närvarande, innefattande både kort- och långsiktiga åtgärder. Kallhälls centrum är ett litet lokalt centrum med viss närservice intill Kallhälls station. Centrumanläggningen är i stort behov av utveckling och upprustning. Detaljplanering för komplettering av bland annat bostäder pågår. Viksjö centrum är ett lokalt centrum med bland annat en populär livsmedelsbutik. För närvarande pågår ett planarbete som omfattar förtätning av bostäder invid centrum samt utveckling och upprustning av befintlig centrumanläggning. Satsningen har bedömts vara nödvändig för att bevara Viksjö som ett livskraftigt centrum. Veddesta centrum är ett externt köpcentrum i Veddesta industriområde som ingår i den regionala kärnan Barkarby-Jakobsberg. Centrumet domineras idag av lågprisbutiker för bland annat dagligvaror. Barkarby centrum är ett litet lokalt centrum med viss närservice invid Barkarby station. Kundunderlaget är idag vikande och det är inte klart hur centrumet kommer att påverkas av den planerade utvecklingen och flytten av Barkarby station (för mer information se kapitlet Mobilitet). 52

58 SAMRÅDSHANDLING del 4 ALLMÄNNA INTRESSEN Logistik och industri Logistikföretag tar ofta stora arealer i anspråk. Variationen gällande antalet anställda är stor, vissa har få anställda på stora ytor medan andra företag är personalintensiva. Gemensamt är att majoriteten av de anställda saknar högskoleutbildning. Logistikföretagen fyller en viktig samhällsfunktion. Både handel och logistik generar dock mycket transporter vilket belastar det kommunala vägnätet. Alla typer av ytkrävande verksamhet och handel visar stort intresse för att etablera sig i Järfälla. Inte minst för att Järfälla erbjuder ett strategiskt läge med god infrastruktur. Kunskapsintensiva företag De kunskapsintensiva företagen finns representerade i Järfälla men intresset för att etablera sig i kommunen är idag relativt litet. Denna typ av företag lockas av miljöer och platser som förstärker företagets varumärke och som kan attrahera den bästa arbetskraften. Näringslivsutveckling Näringslivsarbete Kommunen arbetar aktivt med att skapa ett bra företagsklimat genom att anordna aktiviteter och föra dialog med lokala företag och företagarorganisationer. Det görs även mätningar där företag som har haft kontakt med kommunen får betygsätta kommunens service, rättssäkerhet, effektivitet med mera. Globalisering och omstrukturering Globaliseringen påverkar Järfällas näringsliv. Internationella och inhemska företag väljer allt för ofta att lämna Järfälla och Sverige till förmån för andra delar av världen. Orsaker som ofta anges är skattesystem, lönenivåer och andra strukturer som inte faller inom ramen för vad en kommun kan styra över. Kommunens möjlighet att locka nya företag och invånarnas innovationsförmåga och entreprenöriella kunskaper är av stor vikt för den framtida näringslivsutvecklingen. Regionala och mellankommunala intressen Järfälla samarbetar med Kista Science City som är den organisation som arbetar med att utveckla och bibehålla Kista som en världsledande nod inom informations- och kommunikationsteknik för företag, forskare och studenter. Järfälla är även med i partnerskapet Stockholm Business Alliance som marknadsför Stockholmsregionen internationellt med syfte att attrahera utländska investeringar. Barkarby Handelsplats är av regionalt intresse då den har ett regionalt upptagningsområde som omfattar hela den nordvästra delen av länet. Fortsatt arbete Samarbetet med Kista Science City kan utvecklas genom att skapa goda förbindelser mellan Stockholm Väst och Kista. För att attrahera företag med kontorsnäringar behöver kommunen kunna erbjuda de miljöer och stadskvaliteter som efterfrågas liksom god regional tillgänglighet och hög bredbandskapacitet. Ett ökat befolkningsunderlag skapar förutsättningar för ett ökat utbud av service. I takt med att Barkarbystaden växer finns goda förutsättningar för en utveckling av Barkarby Handelsplats. Samtidigt behöver övriga centrumanläggningar fortsätta att utvecklas för att möta en ökad konkurrens. Barkarby College är ett nytt utbildningscenter under planering som kommer att kunna erbjuda vuxenutbildning, gymnasieskola och yrkeshögskola. Med nära samarbete med företag och näringsliv kan det bli ett positivt tillskott för hela regionen. Barkarby Handelsplats är regionens näst största externhandelsområde. Transport Transport och och magasinering magasinering 4 % Bygg Bygg 7 % anställda anställda % anställda anställda % Företagstjänster Företagstjänster 9 % Vård Vård och och omsorg omsorg % >100 >100 anställda anställda 1 % Övrigt Övrigt % Utbildning Utbildning % Inga Inga anställda anställda % Andel företag i Järfälla uppdelade efter antal anställda. Handel Handel % Tillverkning Tillverkning och och utvinning utvinning % Fördelning av arbetstillfällen per näringsgren i Järfälla. 53

59 del 4 ALLMÄNNA INTRESSEN SAMRÅDSHANDLING STADSBILD OCH BEBYGGELSESTRUKTUR Byggnader, gator, parker, vatten, torg och topografi skapar tillsammans ett visuellt uttryck, en bild av staden. Stadsbilden i Järfälla varierar i olika kommundelar. Gemensamt är att utformning och gestaltning av bebyggelsemiljön har stor betydelse för hur vi upplever vår omgivning och boendemiljö. Bebyggelsemiljöer Järfällas bebyggelsestruktur har huvudsakligen utvecklats under 1900-talet och präglas av denna epoks planeringsideal. Gemensamt för stadsbilden är att ljus och grönska har prioriterats mellan husen. Villaområden har trädgårdsstadskaraktär och flerbostadshusen omgärdas av grönskande parkmiljöer. De äldre villaområdena I de äldre villaområdena Skälby, Barkarby, nordvästra Jakobsberg, Bolinderbyn, Skogstorp och Kallhälls villastad, har gatumiljön ofta riklig vegetation, rumsbildande häckar och en skala som tilltalar många. Gatorna är lagda i ett rutnätssystem som ofta är väl anpassat till den ursprungliga terrängen. Småhusarkitekturen är huvudsakligen varierad då bebyggelsen har tillkommit under en lång tidsperiod. De senaste årtiondena har det skett en mer omfattande förtätning av bebyggelsen genom att villatomter styckats av och bebyggts. Förtätningarna innebär att fler människor får möjlighet att bo i redan attraktiva miljöer. Samtidigt innebär det i många fall stora ingrepp i kuperad terräng, vilket inte sällan resulterar i onaturliga slänter, stödmurar av betong och hårdgjorda ytor på tomterna. Mindre tomter innebär också mindre grönska då byggnaderna upptar en större andel av tomten. Om detta fortsätter i stor omfattning riskerar den tidigare lummiga och attraktiva villastadskaraktären att förändras. Viksjö Viksjö består huvudsakligen av småhus, med undantag av flerbostadshusen kring Viksjö centrum. Stadsbilden i dessa småhusområden skiljer sig dock från den i de äldre villaområdena. Bebyggelsestrukturen är utformad med ett i huvudsak trafikseparerat gatusystem och täta grupper av radhus, kedjehus och villor. De små tomterna har kompenserats med stora allmänna grönytor. Inom kvarteren är husen lika, variation i byggnadsutformning finns istället mellan grupper av hus i olika kvarter. Närheten till grönskan är en kvalitet både i stadsbilden och för boendemiljön. Där grönskan inte är väl skött och upplyst kan den dock vid mörker upplevas som otrygga barriärer. Det trafikseparerade vägsystemet ger bilfria bostadsområden vilket ger trafiksäkra boendemiljöer. Samtidigt blir bostadsområdena svårorienterade för besökaren. Från den storskaliga Viksjöleden är stadsbilden anonym och enformig med vegetationsridåer som visuellt skärmar av trafiken från bebyggelsen inne i Viksjö. Vegetationsridåerna ger samtidigt bostadsområden som är visuellt opåverkade av den stora trafikleden. Flerbostadshusområden Flerbostadskvarteren från talet i Kallhäll och Jakobsberg har generellt sett en tilltalande skala på byggnader, gaturum och gårdsmiljöer. Bebyggelsen samspelar ofta väl med grönskande förgårdar och kringliggande parkmark. Fina exempel är kvarteret Rondellen i Kallhäll, Flygarvägen/Pilotvägen i Barkarby och kvarteren strax söder om Jakobsbergs centrum. Kring korsningen Vasavägen-Frihetsvägen finns verksamheter i bottenvåningarna mot gata vilket bidrar till variation och ett visst folkliv. I delar av Kallhäll har 1960-talets visioner om hus-i-park blivit verklighet med åren. Ett tidstypiskt exempel är Kallhälls bågformade flerbostadhus. Utsikten över Mälaren och den uppvuxna vegetationen som omger husen erbjuder en attraktiv boendemiljö. De stora friytorna i flerbostadshusområdena ger möjlig- 54

60 SAMRÅDSHANDLING del 4 ALLMÄNNA INTRESSEN 1950-talsarkitektur, kvarteret Rondellen i Kallhäll. het till att komplettera bebyggelsen och utveckla den befintliga boendemiljön. Majoriteten av flerbostadshusen i Jakobsberg och Kallhäll byggdes under och 70-talet då idealet för flerbostäder var stora hus i parkmiljö. Grönytorna mellan husen bidrar till en ljus och luftig tätort. Att vissa grönytor har en låg parkkvalitet skapar dock stora avstånd mellan bostäderna. Gränsen mellan offentlig och privat mark är också otydlig. Byggnadernas bottenvåningar är huvudsakligen fönsterlösa och anonyma entrépartier bidrar till en sluten, enformig och otrygg gatumiljö. Stora parkeringsytor dominerar också i flera områden. Centrummiljöer Torgytor och allmänna platser vid Jakobsbergs centrum, Kallhälls centrum, Viksjö centrum och Barkarby centrum fungerar som lokala mötesplatser även om de är i behov av upprustning och förnyelse. Riddarparken intill Jakobsbergs centrum är en välbesökt stadspark med vackra planteringar och caféer. Jakobsbergs centrum, Viksjö centrum och Kallhälls centrum omges av stora parkeringsytor som kan ge ett ödsligt och otryggt intryck, särskilt efter att butikerna har stängt. Centrumanläggningarna har ofta baksidor med lastkajer, inlastning av varor och dörrar till avfallsutrymmen. Gränsen mellan offentliga ytor och mer privatiserad mark är otydlig. De trafikseparerade gatusystemen kring centrumen bidrar inte till folkliv på gatorna. Verksamhetsområden I Barkarby handelsområde ger Herrestavägens gaturum ett prydligt och väl avgränsat intryck tack vare att de stora butikbyggnadernas gavlar möter gatan. Den dubbla trädraden i mittrefugen bidrar ytterligare till rumslighet. Stora parkeringsytor förekommer ofta i stadsbilden utmed Herrestavägen. Vyn mot IKEA:s varuhus domineras av den stora parkeringen. Bebyggelsestrukturen är gles och storskalig med samordnad gestaltning av byggnader. Stadsbilden i verksamhetsområdet Veddesta domineras till stor del av asfalterade ytor för parkering, uppställning och lastning. Bebyggelsestrukturen är gles med enkla och storskaliga byggnader i en till två våningar. Det finns samtidigt kontorsbyggnader med en något högre gestaltningsambition. Fastigheterna är huvudsakligen inhägnade med stängsel. Gaturummen är otydliga då byggnaderna sällan är placerade vid gatan utan domineras av parkeringsytor. Större trafikmiljöer Trafikledernas karaktär Järfällas trafikleder är oftast storskaliga och utformade för fordonstrafik. Viksjöleden, Kallhällsleden, Enköpingsvägen och delvis Järfällavägen omges längs långa sträckor av tät och högvuxen vegetation som skymmer den bakomliggande bebyggelsen. Detta bidrar till enformiga gaturum med otydliga infarter. Längs andra sträckor, som till exempel längs Mälarvägen, har trafiklederna landsvägskaraktär med öppen mark, breda vägslänter och diken utmed körbanan. De stora gaturummen ger utrymme för komplettering i form av ny bebyggelse och gatuträd samt möjlighet att ge gående och cyklister mer utrymme. Motorvägens karaktär Miljön utmed motorvägen E18 har en delvis väl genomförd landskapsgestaltning. Baksidor på verksamhetsfastigheter och anonyma sträckor låter dock trafikanterna passera utan något bestående intryck av Järfälla. Infarten vid Stäket är dramatisk och naturskön tack vare utsikten från den höga bron. Fram till Jakobsberg omges motorvägen av täta vegetationsridåer och bergsskärningar. I 55

61 del 4 ALLMÄNNA INTRESSEN SAMRÅDSHANDLING Under och 70-talen byggdes många bostäder enligt ett ideal med fristående hus i parkmiljö, bland annat i Jakobsberg. höjd med Källtorpsvägen erbjuds en öppen inblick mot bebyggelsen närmast vägen. Sträckan mellan Jakobsberg och Barkarby trafikplats har en splittrad stadsbild med byggvaruhus, parkeringsytor och baksidorna på handelsplatsens stora varhus. Några av de stora varuhusen har väl gestaltade fasader vända mot norrgående trafik. Sträckan mellan Barkarby trafikplats och Hjulsta trafikplats går genom ett delvis öppet och flackt landskap. Där skymtar man baksidan av Veddesta verksamhetsområde på ena sidan och på andra sidan det öppna Barkarbyfältet innan man slutligen ser Welcome Hotel och den högre bebyggelsen vid Barkarby station i höjd med kommungränsen. Den planerade bebyggelsen på Barkarbyfältet kommer att förändra vyerna vid Järfällas södra infart. Fortsatt arbete Genom detaljplaner, gestaltningsprogram, parkprogram och andra kommunala planeringsunderlag kan kommunen ge råd och riktlinjer för hur bebyggelse, torg, gator och parker ska utformas. Detta inkluderar även policy för avstyckningar Kommunen avser att arbeta fram ett tematiskt tillägg till översiktsplanen om stadsbild och arkitektur i Järfälla kommun. Vid större förtätning tittar kommunen idag på möjligheter att bygga längs befintliga vägar och redan exploaterade områden samt på alternativa platser för verksamheter. Detta arbete kan intensifieras. I flera områden i Järfälla är tillgången till allmänna mötesplatser i form av torg dålig. I gamla villasamhällen som Skälby och Stäket saknas torg och mellan 1960 och 1990 formades flera bebyggelsemiljöer som saknar torg med offentlig gemensamhetsskapande utsmyckning. I till exempel Söderhöjden och Barkarby finns det enbart små torgliknade platser på privat mark. I det fortsatta arbetet i dessa områden blir det därför viktigt att beakta tillgången till allmänna mötesplatser. 56

62 SAMRÅDSHANDLING del 4 ALLMÄNNA INTRESSEN KULTURMILJÖ Järfällas kulturhistoriskt värdefulla byggnader och miljöer berättar om kommunens utveckling från förhistorisk tid fram till idag. En del av kommunens identitet och historia har sitt ursprung i miljöerna, som också har arkitektoniska och estetiska kvaliteter. Det är en gemensam angelägenhet att skydda och vårda vårt gemensamma kulturarv. Kulturarv Järfällas kulturhistoriskt värdefulla miljöer har en stor spännvidd historiskt, geografiskt, estetiskt, socialt och funktionsmässigt. I en del fall är kulturmiljöerna stora och sammanhängande så som Görvälnområdet och Järvafältet. I andra fall är det enstaka kulturhistoriskt värdefulla objekt, eftersom de äldre sambanden kan ha gått förlorade eller kanske aldrig funnits. Järfällas kulturlandskap I Järfälla skedde förvandlingen från jordbruksbygd till tätort under några få decennier på 1900-talet. Idag finns endast ett jordbruk kvar vid Görväln. På Järvafältet finns fortfarande ett småskaligt kulturlandskap där fornlämningar, gårdar, torp och vägar samspelar med odlingslandskapet. Här finns också skog vilket tidigare var en viktig resurs då djuren gick på bete i skogen medan åkrar, ängar och hagar var stängslade. Görväln uppvisar ett mer storskaligt odlingslandskap präglat av tegelbruket och 1800-talets rationella jordbruk. Inom andra delar av Görvälns naturreservat, som vid Hummelmora och Sandvik, möter vi åter det småskaliga kulturlandskapet. Även vid Ängsjö, Horsgärdet/Uddnäs och Ormbacka finns äldre kulturlandskap bevarade. Kulturlandskapet är ofta omväxlande till sin karaktär. Promenerar man utmed de gamla vägsträckningarna avlöser gårdar, torp, öppna marker, beteshagar och skogspartier varandra. Därigenom är kulturlandskapen ofta uppskattade besöksmål för både järfällabor och andra. Järfällas kulturhistoriska miljöer De äldsta kulturmiljöerna i Järfälla är förhistoriska och berättar om den tidiga kolonisationen av kommunen. De yngsta kulturmiljöerna vittnar om rekordåren på och 70-talen då målet var att uppföra en miljon nya bostäder i Sverige under en tioårsperiod. Exempel på förhistoriska miljöer är Fruns backe och Kvarnbacken, som båda är gårdsgravfält tillhörande Veddesta respektive Vibble. Medeltiden representeras av Järfälla kyrka och dess närmiljö, som var socknens centrum under många århundraden. Görvälns gård, Säby gård och Jakobsberg gård är tydliga exempel på adelns byggande. Från en annan social miljö kommer Ryttarstugan i Stäket, som i mitten av 1700-talet uppfördes som tjänstebostad för två ryttare. Andra exempel representerar viktiga samhällsfunktioner i äldre tappning så som Aspnässkolan, gamla brand- och polisstationen och gamla ålderdomshemmet. Björkliden/Kallhälls villastad visar både tidig egnahemsbebyggelse samt hur arbetarna vid Bolinders tvingades köpa mark utanför samhället, eftersom företaget ägde all mark i Kallhäll. Bolinderbyn, Skogstorp och Trehörningen visar istället hur Bolinders genom en egen exploatering sökte lösa de anställdas bostadsproblem. Fabriksbyggnaderna vid Bolinders och Kallhälls gård utgör den enda äldre industrimiljö som finns i kommunen. Desto större är urvalet när det gäller värdefulla miljöer från utbyggnaden under 1900-talets mitt och framåt. Här finns många goda exempel, inte minst i Viksjö. Kulturmiljöer i förändring I en expansiv kommun kan kulturmiljöerna komma i konflikt med andra intressen. Gäller det fornlämningsmiljöer föreskriver kulturminneslagen att exploatören ska söka tillstånd hos Länsstyrelsen och bekosta eventuella arkeologiska undersökningar. Det innebär ofta att 57

63 del 4 ALLMÄNNA INTRESSEN SAMRÅDSHANDLING Tidstypiska småhus från 1960-talet utmed Biskop Olovs väg. Egnahem från tidigt 1900-tal i Tingsbyn. fornlämningarna tas bort för alltid efter undersökning och dokumentation. Bebyggelsemiljöer är mer komplexa. Ofta kan byggnader och/ eller miljöer anpassas till nya förutsättningar. Detta kräver att man är varsam och utgår från byggnadens eller miljöns specifika förutsättningar samt värnar de historiska sambanden, de särdrag och den karaktär som utgör grunden i det kulturhistoriska värdet. Ibland är dock de kulturhistoriska värdena så betydelsefulla att förändringar kan innebära skada för objektet eller miljön. Riksintressen Görvälnområdet från kommungränsen i söder till Stäkssundet i norr samt vidare in i Upplands-Bro är av riksintresse för kultumiljövården. Motivet för riksintresset är dels farleds- och kommunikationsmiljön vid vattenleden mot Uppsala och Sigtuna, dels herrgårdslandskapet. Ett exempel på farleds- och kommunikationsmiljön är fornborgen Gåseborg, som vittnar om traktens betydelse under järnåldern samt mötet mellan vatten- och landsvägarna vid Stäket. Görvälns gård, tegelbruket och det omgivande odlingslandskapet är ett exempel på hur herrgårdarna präglade landskapet. Riksintresset för kulturmiljövård sammanfaller till stora delar med Görvälns naturreservat. Se även karta i kapitlet Riksintressen. Skydd av kulturmiljöer Fornlämningar har ett starkt skydd i kulturminneslagen, som även omfattar byggnadsminnen och kyrkliga kulturminnen. Säby gård och Görvälns gård (huvudbyggnaden) är skyddade som byggnadsminnen. Järfälla kyrka, Pilgrimskapellet med Görvälns griftegård och Sankt Lukas kyrka omfattas också av kulturminneslagens bestämmelser. De båda sistnämnda efter särskilt beslut av Riksantikvarieämbetet. Kulturlandskap kan skyddas som kulturreservat genom miljöbalken. En del kulturmiljöer har skyddsbestämmelser i detaljplan och för Görvälns gård gäller områdesbestämmelser med skydd för bebyggelsen. Fortsatt arbete Kommunen har möjlighet att ge byggnader eller miljöer skydd genom skyddsbestämmelser i områdesbestämmelser eller detaljplaner. Även tillkommande bebyggelse i kulturmiljöer kan regleras genom bestämmelser om utformning, till exempel när det gäller placering, utformning, materialval och färgsättning. Planoch bygglagens generella regler om varsamhet gäller alla byggnader och bebyggelsemiljöer. Något som är aktuellt i Järfälla är förändringar av småhusområden från 1900-talets senare hälft. Vid större renoveringar sker ofta även exteriöra förändringar. I ett radhusområde eller ett område med gruppbebyggda hus kan exempelvis tillbyggnader eller byte av fasadeller takmaterial göra att ett från början homogent område förändras. Detta kan leda till att eventuella kulturmiljövärden minskas eller till och med helt kan gå förlorade. Av denna anledning är det angeläget att revidera kommunens råd och riktlinjer Varsam tillbyggnad i småhusområden från Syftet är att det ska vara ett stöd för bygglovsökanden men också ett stöd för Miljö- och bygglovsnämnden i bygglovsprocessen. Dokumentet bör också uppgraderas med hänsyn till nya plan- och bygglagen. 58

64

65 del 4 ALLMÄNNA INTRESSEN SAMRÅDSHANDLING Kort om Järfällas historia De forna farlederna Bällstaån och Igelbäcken var viktiga förutsättningar för de första etableringarna i Järfälla under bronsåldern. Mot slutet av järnåldern var de södra delarna av kommunen bebyggda. I slutet av 1100-talet byggdes Järfälla kyrka i Barkarby som därigenom blev socknens centrum, vilket det förblev till mitten av 1900-talet. Under medeltiden bröts nya marker i kommunens norra och västra delar. Enköpingsvägen och Häradsvägen blev betydelsefulla färdvägar. Under 1600-talet gjorde adelns makt tydliga avtryck vid Görväln, Säby och Jakobsberg. Järnvägen drogs genom Järfälla Jakobsberg och senare Barkarby, Stäket och Kallhäll fick egna stationer, vilket underlättade den kommande utbyggnaden. Kring 1920 såldes flera av de större egendomarna till egnahemsbolag som styckade markerna till villatomter och trädgårdsbruk. I Kallhäll startade produktionen vid Bolinders fabrik Fabriken var kommunens enda stora arbetsgivare tills dess att Kungliga Svea Flygflottilj öppnades på Barkarby flygfält Drygt tio år senare påbörjades en utbyggnad med flerfamiljshus som fortsatte under hela 1950-talet. Under 1960-talet skedde den stora omvandlingen. I Jakobsberg revs villabebyggelse till förmån för höghus och ett modernt centrum. I Kallhäll lades Bolinders fabrik ned och företagets mark frigjordes för bebyggelse samtidigt som Viksjö började exploateras. Under tio år ökade invånarantalet med Pendeltåg och motorvägen E18 som invigdes 1967 möjliggjorde goda kommunikationer. Under och 1980-talen fortsatte framförallt utbyggnaden av Viksjö. I början av 2000-talet påbörjades planeringen för Barkarbystaden, mellan Bällstaån och Igelbäcken, samma område som var attraktivt som boplats redan under bronsåldern. Gravfältet Fruns backe är från yngre järnåldern. Nuvarande huvudbyggnad vid Görvälns gård är från 1600-talet. Huvudbyggnaden vid Jakobsbergs gård tals bebyggelse vid Flygarvägen. 60

66 SAMRÅDSHANDLING del 4 ALLMÄNNA INTRESSEN GRÖN- OCH BLÅSTRUKTUR Parker, alléer, trädgårdar, naturområden, skogar, jordbruksmark, sjöar, vattendrag och våtmarker. Järfällas mångfacetterade grön- och blåstruktur hyser unika värden och ekosystemtjänster för både människa och miljö. Natur- och vattenmiljöer Den dominerande naturtypen i kommunen är barrskog som har så höga naturvärden att tofsmesen, en skogsfågel beroende av gammal barrskog, trivs långt in i bebyggelsen. I vissa naturområden och vattendrag finns även livsmiljöer för groddjur. De för Europa unika och värdefulla ädellövsmiljöerna finns på flera platser i Järfälla. Insprängt i bebyggelsen finns flera spridningssamband för ädellövskog som länkar samman Görväln med Västra Järvafältet, se karta Försörjande ekosystemtjänster. Vattendragen i Järfälla är i huvudsak starkt kulturpåverkade. De med minst kulturpåverkan är vattenmiljöerna i de stora naturområdena. Bällstaån, med sin källa i Järfälla, rinner genom de centrala delarna av kommunen och vidare genom Stockholm, Solna och Sundbyberg innan den når Bällstaviken i Mälaren. Bällstaån är ett ekologiskt särskilt känslig område och utgör en svag men betydelsefull spridningskorridor mellan Görväln och Järvafältet. Bällstaån är idag mycket förorenad och har i enlighet med EU:s ramdirektiv för vatten pekats ut som en vattenförekomst där god kemisk och ekologisk status måste uppnås. Stora naturområden och regional grön- och blåstruktur I Stockholmsregionen finns tio stora naturområden som utgör gröna kilar av regionalt intresse. Två av dessa kilar, Görvälnkilen och Järvakilen, sträcker sig genom Järfälla på var sida om tätorten. Görvälnkilen Görvälnkilen får sin karaktär av Mälarens stränder, kulturhistoriska miljöer och utblickar över öppet vatten. Landskapet är ett typiskt sprickdalslandskap med omväxlande bergspartier och låglänta dalgångar. Stora delar av landskapet är präglat av att människan har brukat jorden. Görvälnkilen rymmer en mängd sociala värden och är en stor tillgång för både järfällaborna och regionen, se karta Kulturella ekosystemtjänster. Görväln är till stora delar ett tyst område med höga naturvärden och naturupplevelser. Görvälns naturreservat Görvälnkilen är i Järfälla till stora delar ett naturreservat. Görvälns naturreservat inrättades av kommunen år Naturreservatet hyser flera kulturhistoriska miljöer så som Görvälns gård och fornbor- gen Gåseborg med höga natur- och upplevelsevärden. Drygt 14 hektar av Gåseborg ingår i det Europeiska nätverket Natura 2000 och är därmed av riksintresse. Hummelmora äng har höga naturvärden bestående av frisk- och fuktängar samt naturminnesskyddade ekar. Hummelmoraberget är Järfällas högsta berg. Berget har höga geologiska värden i form av klapperstensfält och strandvallar som bildats när landet steg ur havet. I Görvälnområdet finns även Basetkärret som är kommunens enda kalk- och mineralrika våtmark. Kärret är utpekat som ett ekologiskt särskilt känsligt område. Mälarstranden Den åtta kilometer långa mälarstranden är av riksintresse för turismen och det rörliga friluftslivet. Mälarstranden är utpekad som ett ekologiskt särskilt känsligt område med värdefulla naturtyper och upplevelsevärden. Stranden utgör en spridningskorridor. Järvakilen Järvakilen rymmer ett stort antal naturvärden så som djupa barrskogar, blomsterrika beteshagar, lövlundar, skogskärr och våtmarker. Järvafältet är en av länets mest besökta friluftsområde, med närhet till kollektivtrafik och bostadsområden. I området finns en mängd 61

67 del 4 ALLMÄNNA INTRESSEN SAMRÅDSHANDLING Natura 2000 Natura 2000 är ett nätverk av områden som skyddas inom EU med syfte att bevara den biologiska mångfalden. Miljöbalken 7 kap 27 samt miljöbalken 3 kap. Naturreservat Naturreservat kan inrättas av både Länsstyrelse och kommun. De restriktioner som gäller i respektive reservat regleras i dess reservatsföreskrifter. Miljöbalken 7 kap 4-8. Naturminne Särpräglade naturföremål som träd, flyttblock eller liknande kan skyddas som naturminne. Miljöbalken 7 kap 10. Strandskydd Strandskydd råder vid havet, insjöar och vattendrag. Strandskyddet gäller land- och vattenområden 100 eller 300 meter från strandlinjen. Miljöbalken 7 kap Djur- och växtskyddsområde Om särskilt skydd för en djur- eller växtart inom ett visst område behövs, får Länsstyrelsen eller kommunen meddela föreskrifter som inskränker rätten till jakt eller fiske eller allmänhetens eller markägarens rätt att uppehålla sig inom området. Miljöbalken 7 kap 12. Ekologiskt särskilt känsliga områden Kommunen har i uppdrag att skydda områden som anses vara ekologiskt särskilt känsliga. Bedömningen av vilka områden som anses beröras av skyddet görs av kommunen och Länsstyrelsen gemensamt. Miljöbalken 3 kap 3. För mer information om begreppen ovan se Länsstyrelsens eller Naturvårdsverkets hemsidor. rekreations- och upplevelsevärden året runt. Inom Järvafältet finns tre tysta områden. Västra Järvafältets och Molnsättra naturreservat Inom Järfälla är stora delar av Järvakilen skyddad som naturreservat. Västra Järvafältets naturreservat och Molnsättra naturreservat inrättades 1987 av Länsstyrelsen. Översjön och Säbysjön Kommunens två sjöar ligger inom Västra Järvafältets och Molnsättra naturreservat. Den minsta av dem är Översjön som är en näringsrik sprickdalssjö. Sjön och skogsområdet söder om sjön har höga naturvärden. Getholmen i Översjön är fågelskyddsområde med landstigningsförbud delar av året. Säbysjön är en regionalt viktig fågelsjö. Sjön är grund och näringsrik, med utlopp i Igelbäcken. Säbysjön har sociala upplevelsevärden såsom variationsrikedom, naturpedagogik, utblickar och öppna landskap samt aktivitet och utmaning. Områdena runt sjön består av gammal betes- och ängsmark, strandäng, våtmarker, gammal barrskog och fuktlövskog. Intill sjön ligger Säby gård som har en ridanläggning samt en parkanläggning. Sjön med omgivning inklusive Igelbäcken är utpekat som ekologiskt särskilt känsligt område med höga naturvärden. Igelbäcken Igelbäcken rinner från Säbysjön genom Järvakilen och vidare söder ut tills den mynnar ut i Edsviken i Solna. Igelbäcken är en spridningskorridor med potential att utvecklas, om den idag kulverterade delen av bäcken öppnas upp. Den har ett tiotal fiskarter och hör till länets fisktätaste vattendrag. Vid planeringen av Barkarbystaden har kommunen valt att skydda Igelbäcken med en 250 meter obebyggd zon på vardera sida. Sollentuna häradsallmänning I kommunens nordspets ligger ett stort sammanhängande skogsom- råde, Sollentuna häradsallmänning. Inom området bedrivs friluftsanpassat skogsbruk. Inom och i angränsning till skogsområdet finns områden med höga ekologiska värden och naturvärden för turism och friluftsliv, till exempel Knallboda gamla tallskog och kommunens enda våtmark av mosskaraktär. Ängsjö Ängsjö är en friluftsgård omgiven av stora grönytor för rekreation och variationsrik skog med skid- och löpspår. Ängsjö och dalgången ned mot vattnet vid Uddnäs bedöms ha höga naturvärden. Kommundelarnas parker, natur och vattendrag Skälby och Barkarby Barkarby och Skälby består till stor del av villabebyggelse. Jämfört med andra kommundelar finns här färre allmänna parkytor och lekplatser. Vissa områden har bedömts ha mindre god tillgång till mindre naturområden och större natur- och friluftsområden. Värdefulla naturområden och samband framgår av kartan Försörjande ekosystemtjänster. Skälbyparken vid Skälby gård är en träffpunkt och mötesplats vid Valborgsfirande och evenemang. En stor del av parkområdet utgörs av ett vårdat fornminnesområde. Kyrkparken kommer att bli den nya stadsdelen Barkarbystadens stadspark. Parken planeras för att rymma ett rikt växt- och djurliv och en damm för dagvattenhantering. I parken ska det finnas rum för lek, möten, promenader och vila. Kyrkparken kan på detta sätt bli en trygg och social stadspark med uttrycksfullt gestaltad biologisk mångfald. Jakobsberg Jakobsberg har delvis en nätt 1950-talsplanering med grönskande förgårdar medan andra delar präglas av stora hus placerade i park. Riddarparken i Jakobsbergs centrum fungerar som en stadspark för Jakobsberg. Parken tilldelades 1996 års 62

68

69 del 4 ALLMÄNNA INTRESSEN SAMRÅDSHANDLING Biologisk mångfald Begreppet omfattar alla djur och växter och innebär att mångfald inom arter, mellan arter och inom hela system av arter ska upprätthållas. Källa: Centrum för biologisk mångfald. Tysta områden Tysta områden definieras enligt Tillväxt, miljö och regionplanering, Stockholms läns landsting, som områden med en ekvivalent ljudnivå under 45 db(a). Källa: Tysta områden: en kartläggning av buller i regionens grönstruktur. Ekosystemtjänster Ekosystemtjänster är de tjänster som naturen förser oss med och som är grunden för att vi ska kunna leva på jorden. Ekosystemtjänsterna kan delas in i fyra grupper: Försörjningstjänster levererar de produkter som människor får från ekosystemen, t.ex. mat, vatten, trä och fiber, bränsle och genetiska resurser. Reglerande tjänster är t.ex. utjämning av klimat och begränsning av risker som översvämningar och erosion samt rening av vatten och luft. Kulturella tjänster innefattar skönhet, inspiration, kunskap och rekreation som bidrar till vårt välbefinnande. Stödjande tjänster är nödvändiga för produktionen av alla andra ekosystemtjänster. Dessa är processer som fotosyntes, produktion av syre, jordmånsbildning och pollinering. Källa: Millennium Ecosystem Assessment. Sienapris för årets bästa utemiljö. Centralt i Söderhöjden finns ett stort parkrum med gamla tallar. Gång- och cykelvägar går i en bilfri zon där grönskan separerar bostadsområdet från andra områden. Detta förstärks av den kuperade terrängen. I den centrala delen av västra Jakobsberg fungerar Kvarnbacken med skola, simhall och teater som en samlande enhet för kultur och fritid. Parken behöver utvecklas för att nå sin fulla potential som en central mötesplats av hög kvalitet. Västra Jakobsbergs villabebyggelse har få allmänna parker och närnaturområden. Norra Jakobsberg är ett före detta fritidshusområde som kompletterats med villor och radhusområden. Området har en förfallen parkstruktur. Viksjö Viksjö är uppbyggd av många små grannskap av småhus. Mellan husen löper stråk av grönska. Parkstråken och de små naturområdena ramar in och bildar ett nätverk. Gemensamt med gång- och cykelvägar sträcker nätverket sig ut från Viksjö centrum mot Görväln och Mälaren samt Jakobsberg. I Viksjö finns värdefulla naturområden som bland annat har betydelse som spridningssamband för växtoch djurliv. De flesta grönområdena består av ung skog som inte har stora biologiska värden. Värdefulla områden för biologisk mångfald är Ekholmarna mellan Viksjö centrum och Marhagen. Viksjö golfbana är ett hemområde för groddjur och har även betydelse för landskapsbilden. Verksamheten begränsar allmänhetens framkomligheten på sommaren, men vintertid nyttjas området för skidåkning. Kallhäll I Kallhäll är många hus placerade i natur som separerar de olika bostadsenklaverna från varandra. Utöver ädellövstråken och mälarstranden har även de uppvuxna skogsområdena mellan husen naturvärden. Kolarängsparken är en aktivitetspark med lekplatser, bollplan och odlingsområde. Kallhällsparken fungerar som stadspark med plats för evenemang. Här finns bland annat en dagvattendamm och en lekplats som är anpassad för barn med speciella behov. Stäket Det tidigare fritidshusområdet Stäket har utvecklats till ett villaområde med närhet till mälarstranden. Området är idag underförsörjt när det gäller fungerande lekplatser. Värdefulla områden för biologisk mångfald finns runt Biskopsvägarna. Ekosystemtjänster i grönoch blåstrukturen Stora delar av Järfälla har en grönstruktur som likt ett nätverk går från den bostadsnära naturen till de större naturområdena. Detta ger goda förutsättning för många ekosystemtjänster. Försörjande ekosystemtjänster Mälaren är en vattentäkt för 2 miljoner människor och en försörjningstjänst av betydelse på regional nivå. Görväln och Västra Järvafältet är platser med försörjningstjänsten genetiska resurser från skogs-, våtoch ängsmarker. De genetiska resurserna inom kommunen är under utredning. Hittills har tre nätverk av livsmiljöer för olika arter analyserats (Ekologiska landskapssamband i Järfälla kommun (2012) Calluna). Trädgårdar, odlingslotter och betesmarker är viktiga källor för biologisk mångfald och är därmed potentiella genetiska resurser. Kolonilotter ger idag ett mycket litet tillskott till järfällabornas hushåll. Reglerande ekosystemtjänster Bällstaån med kringliggande grönytor tillhandahåller reglerande tjänster som har betydelse på regional nivå. Idag har ån möjlighet att svämma över och utjämna dagvattenflödet vilket minskar risken för översvämning av nedströms liggande områden. Kallhällsdiket, Görvälndiket, Sand- 64

70

71 del 4 ALLMÄNNA INTRESSEN SAMRÅDSHANDLING Bostadsnära natur Järfälla kommun har antagit nedanstående mål för tillgången till bostadsnära natur: - Närnatur/park (helst över 1 ha) ska finnas inom 300 m - Stadsdelspark (helst över 3 ha) ska finnas inom 800 m - Natur/friluftsområde (över 300 ha) ska finnas inom 2 km - Gröna stråk för rekreation ska vara minst 20 meter breda Källa: Grönplan för Järfälla kommun. viksdiket och Veddestadiket är också recipienter för dagvattnet. Större park- och naturområden fungerar som svaga luftomväxlare vilket är en reglerande tjänst i tät bebyggelse. Kulturella ekosystemtjänster Görväln och Västra Järvafältet tillhandahåller kulturella tjänster som kulturlandskap, stränder och tysta områden. Mälaren ger fiske- och badupplevelser och Bällstaån ger upplevelsetjänster till sitt närområde. Park- och naturområden inom tätorten erbjuder kulturella tjänster i form av lekmiljöer, gångstigar, större parker med mera. Denna närnatur används speciellt av förskolor som tillbringar mycket tid i tätortens grönstruktur. Styrkor och svagheter i grön- och blåstrukturen Tillgång till bostadsnära natur Nio av tio järfällabor bedöms ha god tillgång till grönområden tack vare de gröna kilarna. Undantaget är Skälby. Därtill har vissa områden inom Skälby och Barkarby sämre tillgång till mindre naturområden. En tredjedel av järfällaborna når parkgräsytor större än 0,25 hektar inom gångavstånd. Varje kommundel har definierade områden för stadspark. Riddarparken bedöms ha höga sociala och estetiska värden. Skälbyparken, Kvarnområdet med Vibblaby ängar, Viksjö stadspark med Fastebolsparken samt Kallhällsparken har alla utvecklingspotential. Den bostadsnära skogen är generellt sett välbesökt, inte minst av förskolor och grundskolor. De få större gräsytorna som finns i tätorten nyttjas för olika utomhusaktiviteter. Järfälla eftersträvar att platser för lek och bollplaner ska vara jämnt fördelade över kommunen och att varje kommundel ska ha minst en större lekplats som kan utgöra besöksmål för många. Många av kommunens parker har ett bristfälligt underhåll. Detta leder bland annat till att parker lämnas obesökta, växer igen, bildar barriärer i stadsrummet och blir otrygga platser. Närhet till vatten Mälaren, Översjön, Säbysjön, Bällstaån, Kallhällsbäcken, Sandviksdiket och Igelbäcken har alla stora utvecklingsmöjligheter för det rörliga friluftslivet och kan berika Järfälla med ekologisk mångfald. Allmänna mötesplatser Järfälla har många allmänna mötesplatser i grönområden som uppskattas och kan nyttjas av människor i många åldrar. Dock saknas det mötesplatser för barn i övre tonåren och äldre. Spridningssamband Den rika förekomsten av äldre ädellövsområden och äldre barrskogar samt den relativt orörda mälarstranden är särskilt viktiga spridningssamband för djur och växter. Spridningssambanden inom de större naturområdena är goda men mellan dessa finns enbart några få som kan anses starka, till exempel vid Kallhällsparken. Med anpassad skötsel och strategisk förstärkning av tätortens grönområden kan sambanden stärkas. Bebyggelseutvecklingens påverkan på ekosystemtjänster En fortsatt utbyggnad och förtätning av bebyggelse riskerar att minska ytorna för ekosystemtjänster och ekologiska samband kan bli hotade. Det är därför viktigt att forma mångfunktionella ytor, till exempel bollplaner som får översvämmas vid häftiga regn. De stora friytorna och de stora parkeringsytorna i centrala lägen är exempel på platser som behöver förändras för att ekosystemtjänster ska kunna utvecklas. Ju mer plantageskog och ensartade odlingar som utvecklas på landsbygden desto viktigare blir städernas bostadsnära skog, trädgårdsodlingar och vattendrag. 66

72 Luftomväxling i tätorten SOLLENTUNA

73 del 4 ALLMÄNNA INTRESSEN SAMRÅDSHANDLING Lekplatsen i Kallhällsparken. Den långa mälarstranden är en stor kvalitet för järfällaborna. Riksintressen Mälaren med öar och strandområden Mälaren med dess öar och strandområden är av riksintresse för turismen och det rörliga friluftslivet. Exploatering och andra ingrepp i miljön får inte påtagligt skada områdets natur- och kulturvärden. Bestämmelserna hindrar inte utvecklingen av befintliga tätorter, utvecklingen av det lokala näringslivet eller utförandet av anläggningar som behövs för totalförsvaret. Områdets historiska värde, landskapet och dess betydelse som friluftsområde utgör basen för riksintresset. Större delen är även skyddat genom naturreservat. Se även kapitlet Riksintressen. Natura 2000-område Drygt 14 hektar av Gåseborg ingår i det Europeiska nätverket Natura 2000, och är därmed av riksintresse. Riksintresset består av dess höga naturvärden i form av lindskog vid branta stup- och rasbranter, ädellövskog, barrskog och hällvegetation. Se även kapitlet Riksintressen. Yrkesfisket Mälaren är av riksintresse för yrkesfisket. Riksintresset innebär att kända lekplatser för fisk ska skyddas samt att yrkesfiskets behov av anläggningar bör beaktas. Se även kapitlet Riksintressen. Regionala och mellankommunala intressen Järvakilen och Görvälnkilen Järvakilen och Görvälnkilen har höga rekreations-, natur- och kulturmiljövärden som enligt den regionala utvecklingsplanen för stockholmsregionen, RUFS 2010,bör behållas, förbättras och göras mer tillgängliga. Bällstaån Bällstaån rinner genom Järfälla, Stockholm, Solna och Sundbyberg innan den når Bällstaviken. Järfälla samarbetar med berörda kommuner för att förbättra vattenkvaliteten i ån. Säbysjön och Igelbäcken Igelbäcken hyser den ovanliga fisken grönling och är ett skyddsvärt vattendrag av regionalt intresse. Säbysjön är regionalt viktig för fågellivet. Järfälla ingår i de regionala samverkansgrupperna Edsvikens vattensamverkan och Igelbäcksgruppen. Fortsatt arbete Kommunen har behov av att utveckla befintlig grönplan. I den fastställs övergripande strategier och åtgärder för kommunens grön- och blåstruktur. I grönplanen finns även möjlighet att ta ställning till gestaltning och skötsel av kommunens parker och naturområden. För att fortsätta att stärka förutsättningarna för ett rikt växt- och djurliv finns det behov av att ta fram en kommunal naturvårdsplan och en handlingsplan för biologisk mångfald. En del av E18:s och järnvägens barriäreffekt åtgärdas i samband med Mälarbanans utbyggnad. Ekodukter, broar och tunnlar kommer att underlätta förflyttning i öst-västlig riktning för både människor och djur. Det bör fortsätta att utredas vilka andra åtgärder som kan vidtas för att minska barriäreffekterna. I syfte att optimera nyttan av kommunens skyddade områden bör kommunen göra en översyn av överensstämmelsen av de värdefulla delarna i grönstrukturen och kommunens reservatsgränser. Nya områden med höga värden kan skyddas genom överföring av skyddad mark med låga värden i befintliga reservat. 68

74 SAMRÅDSHANDLING del 4 ALLMÄNNA INTRESSEN MOBILITET Med planerad utbyggnad av Mälarbanan med ny regionaltågstation i Barkarby och Förbifart Stockholm blir Järfälla inom en snar framtid en av de mest tillgängliga platserna i hela regionen. Människor och varor kommer dagligen strömma genom kommunen. För att ta tillvara på den stora utvecklingspotentialen behöver kommunen framhäva kvaliteter i transportsystemet och verka för mer hållbara transportmetoder. Gång- och cykeltrafik vägar inbäddade i grönska gör dock att stadslivet uteblir samt att gångoch cykelnätet blir svårorienterat och kan upplevas otryggt. Cykelparkering I Järfälla ska det kännas tryggt att lämna sin cykel över dagen och det ska alltid finnas ledig cykelparkering. År 2011 antogs en parkeringsnorm som kräver minst 2,5 cykelplatser per ny bostad. Cykelparkeringarna vid kommunens pendeltågsstationer och bussterminaler är i behov av upprustning. Det pågår också ett arbete med att placera ut allmänna cykelpumpar vid de större cykelparkeringarna i kommunen. Kollektivtrafik Ungefär en tredjedel av kommunens invånare pendlar över kommungränsen. Jakobsbergs station är en av de största tågstationerna i stockholmsregionen, med omkring påstigande per vardag. Järfällas tre pendeltågsstationer - Barkarby, Jakobsberg och Kallhäll - ger bra kollektiva förbindelser till centrala Stockholm. När det gäller förbindelser till Arlanda och grannkommunerna har kollektivtrafiken dock svårt att konkurrera med bilen. För att kunna planerna för fortsatt utbyggnad av bostäder är kommunen beroende av att Mälarbanan får ökad kapacitet. En utbyggnad av Barkarbystaden enligt kommunens planer förutsätter en effektivare kol- I Järfälla finns ett omfattande nät av gång- och cykelvägar men det håller inte den standard som krävs för att cykeltrafiken ska vara ett konkurrenskraftigt transportmedel. Cykelbanor saknas utmed flera betydelsefulla vägsträckor och kopplingarna mellan olika stadsdelar behöver förstärkas. Detta gäller inte minst kopplingarna till pendeltågsstationerna och över/ under järnvägen. I Skälby, Barkarby, västra Jakobsberg och Stäket finns cykelbanor främst utmed de större vägarna samt i viss omfattning även genom grönområden. Uddnäsvägen är idag i behov av en gångbana. Gång- och cykelvägnätet i centrala Jakobsberg, Viksjö, Söderhöjden och Kallhäll är i många fall gent, lättåtkomligt och trafiksäkert. Nätets uppbyggnad med trafikseparering, planskildheter och gång- och cykellektivtrafik och närhet till regionala tågförbindelser. Med en utbyggnad av Barkarby station till den nya knutpunkten Stockholm Väst kommer stationen att trafikeras av både pendeltåg och fjärrtåg. Vid Barkarby handelsplats behöver kollektivtrafikens förutsättningar förbättras för att den ska kunna bli en starkare konkurrent till bilen. I den planerade Barkarbyvägen finns utrymme för ett kollektivtrafikstråk som inledningsvis ska trafikeras av bussar men med möjlighet till spårväg i framtiden. Barkarby, Jakobsberg och Kallhäll är välförsörjda med både tåg- och busstrafik. Här finns bussterminaler som försörjer Skälby, Veddesta och Viksjö samt regionala bussförbindelser. Kallhälls villastad och Stäket har dålig försörjning med kollektiv. Lund och Ängsjö saknar helt kollektivtrafik under vardagar. Brister finns även i Viksjö där bussnätet är slingrigt och svårgreppbart. Pendeltågsstationen i Kallhäll kan utnyttjas bättre och bli mer attraktiv med en sekundärentré i ett sydligt läge. Biltrafik Nationellt och regionalt vägnät E18 är Järfällas viktigaste övergripande vägförbindelse. Rotebroleden förbinder E18 och Järfälla med Sollentuna och Upplands Väsby samt E4. Det nationella och regionala vägnätet har kapacitetsbrister vilket 69

75 del 4 ALLMÄNNA INTRESSEN SAMRÅDSHANDLING Vägnätet i Järfälla kan delas in i huvudvägar och lokalvägar: Huvudvägnätets funktion är att leda biltrafiken genom eller till kommunen samt mellan kommundelarna. Lokalvägnätet är dels de lågtrafikerade vägarna inom en kommundel och dels de mer trafikerade uppsamlingsvägar som leder områdets trafik ut till huvudvägnätet. orsakar genomfartstrafik på Järfällas lokala vägnät. Kommunalt huvudvägnät Huvudvägnätets funktion är att leda biltrafiken genom eller till kommunen samt mellan kommundelarna. Järfällas huvudvägnät är väldefinierat och har en god täckning i kommundelarna. Vissa områden som har hög tillgänglighet till huvudvägnätet är oexploaterade, till exempel områden mellan Skälby och Viksjö samt öster om E18. Andra delar används som genomfartsvägar och är därmed hårt belastade under högtrafik. Biltrafiken i kommundelarna Skälby och Barkarby Genom villabebyggelsen i Skälby och Barkarby sträcker sig Skälbyvägen och Ekvägen som självklara huvudstråk, trots att de till utformning är otydliga som huvudvägar. I förhållande till vägarnas standard är trafikmängderna mycket höga då det saknas avlastande vägar. Merparten av alla resor till Barkarby handelsplats sker med bil. Vägarna är få men kapacitetsstarka. Norrviksvägen används felaktigt som genomfartsväg. Veddesta Verksamhetsområdet Veddesta försörjs huvudsakligen via Viksjöleden, Järfällavägen och Veddestavägen. Viksjöleden, närmast anslutningen mot E18, är den högst belastade kommunala vägen i Järfälla och trafikerades år 2008 av cirka fordon per dygn. Viksjöledens korsningar med Veddestavägen och Järfällavägen är hårt belastade vid rusningstrafik. Jakobsberg Centrala Jakobsberg har utifrånmatad biltrafik och saknar helt bilförbindelser genom området, vilket återspeglar och 70-talens trafikideal. Söderhöjden saknar direkta förbindelser till de närliggande områdena Barkarby handelsplats och Veddesta. Enköpingsvägen är den enda huvudvägen mellan Jakobsberg och Kallhäll. Här saknas en gen koppling utmed järnvägen. På grund av avsaknad av ett gent huvudvägnät sker trots förbud viss genomfartstrafik istället mellan Passadvägen och Hästskovägen. Viksjö Viksjöleden är en ringled som kopplar biltrafiken i Viksjö till E18 och Jakobsberg. Viksjöleden är överdimensionerad vilket uppmuntrar till höga hastigheter. Råstensvägen, Lantmäterivägen och delar av Hummelmoravägen har bebyggelse på endast en sida av vägen och tål en högre trafikbelastning. Kallhäll Kallhäll har goda förbindelser till det regionala vägnätet med kopplingar till E18 vid trafikplatserna Kallhäll och Stäket. Avsaknaden av nordriktade ramper vid Kallhälls trafikplats medför att mer än 15 procent tung trafik mot Stäkets trafikplats istället körs på Enköpingsvägen. Det kommunala vägnätet i Kallhäll består av ett fåtal vägar med tydligt uppsamlande funktion och lokalgator som ofta slutar i en vändplats. Kallhällsleden, delen mellan Kallhälls station och E18, har kapacitet för betydligt mer trafik. Stäket E18 är en kraftig barriär som delar upp Stäket i en nordlig och en sydlig del. Förbindelserna till det regionala vägnätet är goda. Vägnätet har endast en tydlig huvudväg, Enköpingsvägen. Vägen över Stäkssundet går på en smal bro som saknar cykelbana. Den lokala uppsamlingsgatan Allmänningsvägen klarar av en ökad trafik. Bilparkering År 2011 antog Järfälla kommun en parkeringsnorm. Kommunen delas där in i tre zoner med olika krav på antalet parkeringsplatser (Parkeringsnorm för Järfälla kommun (2011) Trivector). Parkeringstal finns både för bostäder och verksamheter. Infartsparkering finns vid samtliga tre pendeltågsstationer. Parkeringsplatserna är ytkrävande och stora, mätt i antal platser. På grund av de centrala lägena används de även som boende- och besöksparkering. 70

76

77 del 4 ALLMÄNNA INTRESSEN SAMRÅDSHANDLING Järfällas tre pendeltågsstationer ger goda förbindelser till och från centrala Stockholm. Riksintressen E18 och Rotebroleden Vägarna E18 och Rotebroleden är av riksintresse för kommunikationer. Det innebär att vägarna ska skyddas mot åtgärder som påtagligt kan försvåra tillkomsten eller nyttjandet av dessa. Planerad och pågående utveckling av dessa intressen finns under avsnittet Fortsatt arbete. Förbifart Stockholm Förbifart Stockholm är en ny sträckning för E4 väster om Stockholm som är av riksintresse. Förbifartens sträckning går strax söder om Järfällas kommungräns. Mälarbanan Mälarbanan och dess stationer Barkarby, Jakobsberg och Kallhäll, är av riksintresse för kommunikationer. Mälarbanan mellan Tomteboda och Kallhäll planeras att byggas ut från två till fyra spår vilket ger högre kapacitet, tätare turer och kortare restid. Utbyggnaden av första etappen, sträckan Barkarby - Kallhäll startar under 2012 och planeras bli klar Stockholm Väst ersätter Barkarby station och planeras bli ny regional- och pendeltågstation. Samarbetspartners avseende Mälarbanan är angränsande kommuner, Trafikverket och SL. Luftfart Bromma flygplats är av riksintresse för den civila luftfarten. Järfälla berörs av de höjdbegränsande bestämmelserna kring flygplatsen vars syfte är att inte äventyra flygsäkerheten. Regionala och mellankommunala intressen Pendeltågstrafiken Pendeltågstrafiken som trafikerar Mälarbanan är av regionalt intresse. Spårväg I Barkarbystaden finns möjlighet till att bygga ut spårväg mellan Stockholm Väst och Kista/Akalla. Reservat för spårvägen är av regionalt intresse. Regionala cykelstråk Tre regionala cykelstråk passerar genom Järfälla: Kungsängenstråket från Kungsängen till centrala Stockholm Stäketstråket från Stäket till Upplands Väsby Skälbystråket från Hässelby till Akalla Strax söder om kommungränsen sträcker sig Vällingbystråket som går från Vällingby till Sollentuna. Se även karta Trafik på sid. 73 Fortsatt arbete Trafikåtgärder Detta avsnitt redovisar de trafikåtgärder som är möjliga och tänkbara utifrån aktuellt planeringsläge. Vissa åtgärder utgör en förutsättning för en eller flera av framtidsbilder, dessa markeras med prickar på följande sida. Vissa åtgärder förutsätter ingen särskild framtidsbild. Dessa redovisas utan prickar. Åtgärder redovisade med tre prickar utgör en förutsättning för samtliga framtidsbilder. Fullständig beskrivning av åtgärderna finns i PM Trafikåtgärder. Människor pendlar dagligen till och från Järfälla. 72

78 SAMRÅDSHANDLING del 4 ALLMÄNNA INTRESSEN Framtidsbild Stråk Framtidsbild Enkärnig Framtidsbild Flerkärnig Åtgärder för biltrafik 1. Breddning av Rotebroleden 2. Breddning av Uddnäsvägen och Ängsjövägen 3. Ny väg Rotebroleden-Uddnäs 4. Ny bro (Veddestabron) 5. Flytt av trafikplats Barkarby 6. Förlängning av Växthusvägen till Vinlandsvägen 7. Förlängning av Växthusvägen till Veddestavägen 8a. Koppling ny trafikplats Barkarby- Veddestavägen 8b. Förlängning av Växthusvägen från Veddestavägen till trafikplats Barkarby 9. Utbyggnad av trafikplats Barkarby 10. Ny väg Viksjöleden-Veddestavägen 11. Vägbro Järfällavägen-Passadvägen 12. Ny väg Folkungavägen-Norra Barkarbystaden 13. Ny väg trafikplats Hjulsta- Norrviksvägen 14. Avstängning av Norrviksvägen för biltrafik 15. Förbifart Stockholm 16. Öppnande av Norrviksvägen för lokal trafik 17. Trafikplats Kallhäll får nordriktade ramper 18. E18 breddas trafikplats Jakobsberg-trafikplats Hjulsta 19. Viksjöleden från trafikplats Barkarby och västerut blir 2+1 väg 20. Ny väg Viksjöleden-Växthusvägens cirkulationsplats Åtgärder för kollektivtrafik 21. Mälarbanans breddning till fyra spår 22. Ny väg Bruttovägen-Järfällavägen 23. Regionaltågstation Stockholm Väst 24. Kollektivtrafikstråk genom Barkarbystaden till Stockholm Väst 25. Kollektivtrafikstråk Stockholm Väst- Ekonomivägen-Österdalsvägen-Växthusvägen 26. Busskoppling Sandudden- Råstensvägen 27. Busskoppling Råstensvägen- Görvälnvägen 28. Busskoppling Molnsättra-Björkliden 29. Kollektivtrafikstråk Stockholm Väst- Berslagsvägen Åtgärder för gång- och cykeltrafik 30. Gc-väg utmed Rotebroleden 31. Gc-väg Rotbroleden-Uddnäsvägen 32. Koppling Stockholm Väst-Hjulsta 33. Gc-väg Råstenvägen-Görvälnvägen 34. Gc-bana utmed Mälarvägen, delen Viksjöleden-Återvinningsvägen 35. Gc-väg Viksjöleden-Stockholm Väst 36. Gc-bana på Stäketbron 37. Fler gc-förbindelser Hummelmora-Lövsta/ Backlura 38. Bro över Mälarbanan 39. Bro över Mälarbanan 40. Gc-bro över Mälarbanan 41. Gc-väg längs Mälarbanan Åtgärd för sammanbindning av kommundelar 42. Urban koppling Söderhöjden-Barkarby handelsplats 43. Urban koppling Söderhöjden-Veddesta 73

79 del 4 ALLMÄNNA INTRESSEN SAMRÅDSHANDLING Kommunen antog år 2011 en parkeringsnorm som inkluderar cykelparkering, vilket syftar till att förbättra förutsättningarna för cyklisterna i Järfälla. Övriga fortsatta arbeten I samband med breddningen av Mälarbanan planeras fem nya passager för gående och cyklister i Järfälla. Även i Barkarbystaden planerar man för ett välutvecklat gång- och cykelnät. I övrigt behöver cykelnätet utvecklas för att attrahera fler cyklister och konkurrera med bilen. Trafikverket har i samråd med länets kommuner kommit överens om regionala cykelstråk som binder samman kommunerna och leder in till Stockholm City. Kommunen arbetar med att ta fram en handlingsplan för att öka cyklandet och att ta fram en reseoch tjänstebilspolicy. Kommunen har möjlighet att utveckla arbetet med olika informationsåtgärder. Så kallade Mobility Management syftar till att förändra resenärers attityder och beteenden för att främja hållbara transporter. Exempelvis skulle kommunen kunna ta fram en grön resplan för kommunens anställda inklusive alla elever på kommunens skolor samt utveckla bilparkeringsstyrning och bilpooler. I en trafikplan har kommunen möjlighet att ta fram strategier och åtgärder för trafiknätet i Järfälla. En del av de åtgärder som kan stude- ras vidare i en sådan plan redovisas under avsnitt Trafikåtgärder. Trafikverket har i samråd med kommunen tagit fram en arbetsplan avseende trafikplats Kallhäll. Arbetsplanen redovisar nordriktade ramper vilket gör trafikplatsen fullständig. De nordriktade ramperna, som beräknas kunna tas i drift år 2014, kommer markant att avlasta gatorna norr om trafikplatsen. Trafikverket har även upprättat en förstudie för Rotebroleden. Syftet är främst att klarlägga förutsättningar och principutformning för utbyggnad av fler körfiler samt konsekvenser. Arbete med arbetsplan för utbyggnaden pågår för närvarande. Förbifart Stockholm planeras huvudsakligen att gå i tunnel. Den sträckning som förordas av Trafikverket passerar strax söder om kommunen. Förbifart Stockholm, tillsammans med Växthusvägens förlängning, kommer att avlasta Skälbyvägen. I samband med Förbifart Stockholm kommer trafikplats Hjulsta på E18 att få en mer betydande roll. 74

80 SAMRÅDSHANDLING del 4 ALLMÄNNA INTRESSEN FÖRSÖRJNINGSSYSTEM Avfallsinsamling, internetuppkoppling, rent kranvatten, varma element och ström i hushållsapparaterna är numera självklara förutsättningar för en fungerande vardag. Stora delar av den tekniska försörjningen tillhandahåller och ansvarar kommunen för. Befolkningstillväxten och klimatförändringarna innebär att även försörjningssystemen måste utvecklas och kretsloppsanpassas. Vatten och avlopp Järfälla kommun ansvarar för det allmänna vatten- och avloppssystemet. Med avlopp menas både dagvatten och spillvatten. Järfällas kommunala avloppssystem är byggt med separata ledningsnät för dagvatten och spillvatten. I Järfälla är det få fastigheter som inte är anslutna till det allmänna vatten- och avloppsnätet. De områden som fortfarande befinner sig utanför verksamhetsområdet för kommunalt vatten och avlopp är sådana områden som ännu inte är detaljplanelagda. Dit hör Lund, Ängsjö, en liten del av Polhemområdet, Ormbacka samt enstaka fastigheter i Järva och Görvälns naturreservat. Dricksvatten Dricksvattnet i Järfälla kommer från Görvälns vattenverk. Vattnet kommer ursprungligen från Mälaren och håller hög kvalitet. Spillvatten Spillvattnet från Järfälla renas till största delen i Bromma reningsverk. Spillvatten från Stäket och norra Kallhäll renas i Käppala reningsverk på Lidingö. Dagvatten Dagvattnet för med sig näring och föroreningar till kommunens sjöar och vattendrag. Dagvatten från de bebyggda delarna av samhället är en stor källa till föroreningar i kommunens sjöar och vattendrag. Vid höga flöden kan dagvattnet orsaka översvämning, se även rubriken Översvämningsrisk i kapitlet Risker. En högre andel hårdgjorda markytor leder till större dagvattenvolymer. Detta leder i sin tur till att flödestoppar bildas eftersom vattnet då inte kan infiltrera i marken. Dagvattensystem Järfällas dagvattensystem bedöms ha relativt god kapacitet. I det kommunala dagvattensystemet ingår bland annat Kallhällsdiket, Görvälndiket, Sandviksdiket och Veddestadiket. Dikena har en viss renande funktion jämfört med det konventionella ledningsnätet. De fördröjer vattnet på väg ut till recipienten och vegetationen i dikena tar upp näringsämnen. I kommunen finns flera dagvattendammar: Kallhällsdammen i Kallhällsparken utjämnar höga flöden och berikar parkmiljön. Reningseffekten är i dagsläget okänd men skulle troligen kunna förbättras. Viksjödammarna intill korsningen Mälarvägen- Järfällavägen renar dagvatten från stora delar av Viksjö och syftar även till att höja rekreationsvärdena utmed Bällstaån. Dagvattenplanering Järfälla kommun har tagit fram riktlinjer för hur dagvattenhanteringen ska skötas. Idag strävar kommunen efter att använda lokala lösningar för dagvatten. Dessa lösningar efterliknar ofta de hydrologiska förlopp som finns i naturen. Målet med de lokala lösningarna är i samtliga fall att minska föroreningstransport ut i recipienter, reducera översvämningsrisker och att bevara den naturliga vattenbalansen. Energi Järfälla kommun är beroende av att importera energi. Den totala energianvändningen i Järfälla har ökat kraftigt de senaste 20 åren, främst på grund av ökade transporter. Energianvändningen per invånare är under samma period i stort sett oförändrad och ligger på cirka 22 MWh vilket motsvarar ungefär hälften av riksgenomsnittet. Även i regional jämförelse är användningen per invånare i kommunen något lägre än genomsnittet. 75

81 del 4 ALLMÄNNA INTRESSEN SAMRÅDSHANDLING Henrikstorp Henriksdal Stäket Dikatorp Knallboda Kallhäll Grönvreten Viksjö 267 Villastaden L. Kärrboda Polhem Jakobsberg Backlura Katrinedal Berghem Kolboda Vattmyran Hammaren Skälby Granskog Veddesta Barkaby Fäboda Barkarby Handelsplats Fjärrvärmenät Befintliga områden Produktionsanläggning Kolängen Bolinderbyn Ulvsättra Barkarbystaden E 18 St. Viby Järvafältet Ö Viby Hjulsta Akalla Tensta Kartbilden visar vilka områden som idag har anslutning till fjärrvärmenätet. Källa: E.ON. Offentlig sektor 10% Industri 10% Övrigt 5% Hushåll 25% 275 Transporter 30% Fördelning av energiförbrukningen i kommunen år Källa: Statistiska centralbyrån. 275 Energisystem Fjärrvärme Fjärrvärme svarar för hälften av all uppvärmning i Järfälla. Närmare 93 procent av fjärrvärmen baseras på förnybara energikällor. Energiföretaget E.ON. svarar för produktionen av fjärrvärme och fjärrvärmenätet i Järfälla. Slammertorpverket i Kallhäll är huvudproducent och består av två värmepumpar där värmen tas från Mälaren. Säbyverket i Jakobsberg fungerar som spets- och reservanläggning och är ett värmeverk som förbränner biobränslen och eldningsolja. Järfällasystemet är även sammankopplat med ett regionalt större fjärrvärmesystem med andra aktörer. E.ON. planerar idag en ny kraftvärmeanläggning i Upplands- Bro som ska ersätta värmepumparna vid Slammertorpverket. Fjärrkyla Idag finns inte något system för fjärrkyla i Järfälla. En utbyggnad har tidigare diskuterats eftersom behovet bedöms öka med den globala uppvärmningen. El Hälften av den energi som brukas i Järfälla är elenergi. En stor andel av småhusen i Järfälla är idag eluppvärmda. Det gäller främst Viksjö men även delar av västra Jakobsberg. Det regionala elnätet i Järfälla ägs av Vattenfall och det lokala nätet av E.ON. Matning sker från fyra transformatorstationer i Kallhäll, Jakobsberg, Viksjö respektive Ormbacka. Det lokala elnätet går huvudsakligen i markkabel, medan det regionala elnätet går i luftledningar. Energikällor Geotermisk energi På senare år har många småhus i Järfälla installerat värmepumpar. Idag finns ca värmepumpar främst i villaområdena i Skälby, västra och norra Jakobsberg samt i Kallhäll och Stäket. Avfall och avlopp som energikällor Biogas framställs genom rötning av utsorterat matavfall från Järfällas verksamheter och hushåll. Framställningen sker för närvarande i Uppsala och i Henriksdal. Inom kommunen finns ingen energiproduktion genom avfallsförbränning eller biogasframställning. Rötslammet/biogödslet återförs till odlingsbar mark. Vindkraft Järfälla kommun har inga områden som är av riksintresse för vindkraft. Det finns inga planer eller förfrågningar om större utbyggnad av vindkraft inom kommunens gränser. Solenergi I Järfälla har intresset för solcellspaneler hittills inte varit stort. Tekniken är under snabb utveckling och framförallt ökad småskalig produktion kan förväntas. Biobränslen Det finns ingen storskalig odling av energiskog i Järfälla. Det förväntas heller inte komma ifråga framöver. De senaste säsongerna har kommunen märkt av ett stort intresse för installering av braskaminer i småhus. Tillskottsvärme från braskamin och kakelugn kan orsaka störande luftföroreningar. Vedeldning är därför förbjuden i vissa områden. Naturgas Tidigare fanns ett reservat för en ledning för naturgas genom de norra delarna av Järfälla. Detta reservat är idag borttaget. Övriga energikällor I Järfälla utnyttjas kärnkraft och vattenkraft vid förbrukning av el, men ingen produktion av kärnkraft eller vattenkraft sker i kommunen. Avfallshantering Kommunen ansvarar för att samla in och ta hand om hushållsavfall och jämförligt avfall från verksamheter. Kommunen har ingen egen 76

82

83 del 4 ALLMÄNNA INTRESSEN SAMRÅDSHANDLING Görvälns återvinningscentral. De nyligen färdigställda Viksjödammarna invid Datavägen. behandlingsanläggning, omlastningsstation eller deponi för avfall utan är beroende av anläggningar i andra kommuner. Det finns ett regionalt samarbete som sker genom Söderhalls Renhållningsverk AB (SÖRAB). SÖRAB är ett avfallsbolag där Järfälla kommun är delägare tillsammans med andra kommuner i stockholmsregionen. Återvinningscentral I Järfälla finns Görvälns återvinningscentral, vilken är den enda i kommunen. Återvinningscentralen är i första hand till för hushållen men även mindre företag kan lämna utsorterat avfall mot en avgift. Återvinningsstationer Återvinningsstationer finns på flera platser i Järfälla. Förpacknings- och tidningsinsamlingen (FTI) ansvarar för återvinningsstationerna. Enligt den nya plan- och bygglagen är en god och rationell avfallshantering ett allmänt intresse. Tillgänglighet för brukare och entreprenörer är särskilt viktigt att beakta. Etablering sker i samråd med kommunen. Renhållningsordning Järfällas renhållningsordning består av en avfallsplan och avfallsföreskrifter. Avfallsplanen är regional och har utarbetats tillsammans med SÖRAB-kommunerna. Avfallsplanen innehåller bland annat kommunens mål för avfallshanteringen och en handlingsplan för att uppnå målen. Avfallsföreskrifterna innehåller de kommunala bestämmelserna för avfallshanteringen. I Riktlinjer för avfallshantering finns råd och anvisningar för transport, förvaring och dimensionering av hushållsavfall. Riktlinjer ska användas vid ny- och ombyggnad av avfallsutrymmen och vara vägledande vid avfallsplanering. Tele- och datakommunikation Tele- och datakommunikation tillhandahålls i första hand av privata företag. Samtidigt är elektroniska kommunikationer (bredband) en tjänst av allmänt intresse enligt nya plan- och bygglagen. Bredband Alla kommunens invånare har förutsättningar för bredband via trådbunden eller trådlös access. Enligt Post- och telestyrelsen hade drygt 81 procent av kommunens invånare förutsättningar för minst 10 Mbit/s år Länsgenomsnittet är drygt 90 procent. För företag inom IT och andra branscher motsvarar bredbandskapaciteten inte behoven. Mobilkommunikation Idag är täckningen för 3G god i Järfälla. En utbyggnad av 4G kan innebära behov av nya lägen för master. Riksintressen Kraftledningar I Järfälla finns idag luftledningar för 220 kv som är del av stamnätet. Stamnätet är av riksintresse och förvaltas av Svenska Kraftnät. I projektet Stockholms ström avses luftledningarna tas bort eller grävas ner. Läs mer under stycke Stockholm ström på sid. 81. Regionala och mellankommunala intressen Östra Mälarens vattenskyddsområde Görvälns vattenverk vid Mälaren har stor betydelse för regionens dricksvattenförsörjning. Anläggningen levererar dricksvatten till flera kommuner i norra delen av länet. Vattenskyddsområdet Östra Mälaren inrättades av Länsstyrelsen år 2008 för att långsiktigt garantera invånarna ett dricksvatten av hög kvalitet. Skyddsföreskrifterna anger hur vattnet i området ska skyddas mot föroreningar från olika typer av verksamheter. Vattenskyddsområdet består av fyra vattentäktszoner vid respektive vattenverk samt en primär och en sekundär skyddszon. Den primära skyddszonen omfattar ett närmare angivet område 78

84 SAMRÅDSHANDLING del 4 ALLMÄNNA INTRESSEN Bredbandskapaciteten måste utvecklas för att Järfälla ska ligga i framkant avseende elektronisk kommunikation. i Östra Mälaren samt landområdet intill 50 meter från strandlinjen vid medelvattenstånd. Den sekundära skyddszonen består av landområden inom vilket det sker en direkt avrinning mot Östra Mälaren. Stockholms Ström Svenska Kraftnät har tillsammans med elnätsföretagen Vattenfall och Fortum föreslagit en ny struktur för regionens elnät med syfte att säkra den långsiktiga elförsörjningen i Stockholmsregionen. För Järfällas del handlar det om 1,3 mil kraftledning av vilka de större ledningarna (220 kv) tas bort och de mindre grävs ned. Arbetena kommer tidigast att kunna påbörjas Fjärrvärmeförsörjning Järfällas fjärrvärmesystem är sammankopplat med ett större system. Genom sammankopplade fjärrvärmenät över kommungränserna möjliggörs bättre kapacitetsutnyttjande. Avfallshantering Järfälla ingår i regionala och mellankommunala samarbeten för att utveckla en samsyn i avfallsplaneringen. Dit hör Stockholmsregionens Avfallsråd (STAR) och SÖRAB som ägs gemensamt av Järfälla, Sollentuna, Upplands Väsby, Täby, Vallentuna, Danderyd, Lidingö, Sundbyberg och Solna. En gemensam avfallsplan har tagits fram och avfallsplaneringen är därmed av mellankommunalt intresse. Fortsatt arbete Strategier och åtgärder för kommunens försörjningssystem hanteras bland annat i sektorsplanerna för vatten, energi, avfall och miljö. I sektorsplanerna tar man bland annat fram strategier för utbyggnad av fjärrvärmenät, VA-utbyggnad samt för utveckling av avfallshantering. En energi- och klimatplan bör tas fram för Järfälla i syfte att stärka kommunens strävan mot mindre klimatpåverkan. I kommunen planeras anläggning av ytterligare dagvattendammar: Strax norr om Bällstaån nedströms Järfällavägen, planeras en dagvattendamm som ska rena dagvatten från det planerade bostadsområdet Söderdalen. I den planerade stadsdelen Barkarbystaden planeras Kyrkdammen. Dammen har dimensionerats för att ta emot och rena dagvatten från Barkarbystaden. Mellan järnvägen, E18 och Viksjöleden planeras omgrävning av Bällstaån och anläggande av översvämningsytor, för rening och utjämning. När de regionala kraftledningarna inom kommunen tas bort kan frilagd mark användas till annat. Delägarskapet med SÖRAB gör det möjligt för Järfälla kommun att föra en diskussion om utveckling av anläggningar för avfallsbehandling och avfallsförbränning med energiutvinning. Fiber- och bredbandskapaciteten behöver utvecklas för att kommunen ska bli attraktiv för människor och näringsliv. 79

85 del 4 ALLMÄNNA INTRESSEN SAMRÅDSHANDLING STÖRNINGAR Stora delar av Järfälla är inte störda av vare sig buller eller vibrationer. Utmed de stora trafiklederna och järnvägen är dock ljudnivåerna högre och järnvägstrafiken orsakar dessutom vibrationer som inte är försumbara. Den fysiska planeringen kan bidra till att förebygga störningar som uppstår av buller och vibrationer. Buller Buller är den miljöstörning som berör flest människor i vårt land. Forskning visar att buller påverkar människors hälsa och att denna påverkan ofta underskattas. Riktvärden för trafikbuller Riksdagen har beslutat om nationella riktvärden för trafikbuller. Riktvärdena bör inte överskridas vid nybyggnad av bostäder eller vid nybyggnad eller väsentlig ombyggnad av trafikinfrastruktur. Naturvårdsverket har tagit fram riktvärden för trafikbuller i andra miljöer än boende, vård- och undervisningsmiljöer. Avstegsfall I Järfälla och andra större tätorter uppstår ofta en motsättning mellan målsättningen att förtäta i kollektivtrafiknära lägen och att klara gällande riktvärden för buller utomhus. I Stockholms län tillämpas därför avsteg från riktvärdena i lägen där det inte bedöms vara möjligt att klara utomhusriktvärdena, men där det av andra skäl är lämpligt att bygga bostäder. Avsteg från riktvärdena kan enligt Länsstyrelsen endast godtas i centrala lägen samt i lägen med god kollektivtrafik. Trafikbuller i Järfälla Trafiken är den största bullerkällan i Järfälla. År 2010 gjordes en kartläggning av trafikbullret, se karta Vägtrafikbuller. Mest buller orsakas av E18, Enköpingsvägen, Viksjöleden, Järfällavägen, Skälbyvägen, Rotebroleden och Norrviksvägen. Även järnvägstrafik och flygtrafik orsakar buller. En ökad tågtrafik på Mälarbanan kommer att medföra ökat järnvägsbuller. Mål för minskat buller I kommunens miljöplan anges målet att andelen boende som är bullerstörda av väg- och spårtrafik ska minska med 20 procentenheter till år 2020 jämfört med år Med bullerstörd menas lägenheter där ljudnivån överstiger ekvivalentnivån 55 db(a) vid fasad och som inte har tillgång till en tyst sida där bullret understiger 45 db(a). Övriga bullerkällor i Järfälla Naturvårdsverket har tagit fram olika riktlinjer för buller från industriverksamhet, skjutbanor, motor- Nationella riktvärden för trafikbuller 30 db(a) ekvivalentnivå inomhus 45 db(a) maximalnivå inomhus nattetid 55 db(a) ekvivalentnivå utomhus (vid fasad) 70 db(a) maximalnivå vid uteplats i anslutning till bostad Källa: Naturvårdsverket. Avstegsfall från de nationella riktvärdena för trafikbuller Avsteg från utomhusriktvärden får göras, dock gäller att: Avstegsfall A: Samtliga lägenheter ska ha tillgång till en mindre bullrig sida med nivåer betydligt lägre än 55 db(a) ekvivalent ljudnivå för minst hälften av boningsrummen. För uteplats i anslutning till bostaden godtas högst 55 db(a) ekvivalentnivå och högst 70 db(a) maximalnivå. Avstegsfall B: Utöver avstegen i fall A sänks kravet på ljudnivån utomhus på den mindre bullriga sidan och kravet på tyst uteplats kan frångås. Samtliga lägenheter ska dock ha tillgång till en mindre bullrig sida om högst 55 db(a) ekvivalent ljudnivå för minst hälften av boningsrummen. Källa: Länsstyrelsen. 80

86

87 del 4 ALLMÄNNA INTRESSEN SAMRÅDSHANDLING sportbanor med mera. Exempel på verksamheter i Järfälla som kan orsaka bullerstörningar är Görvälns återvinningsstation, Arla, Stena Recycling AB, ICA:s färskvarulager, Säbyverket, skjutbanan vid Lövsta, knattespeedwaybanan vid Veddesta idrottsplats och gocartbanan vid Rotebroleden. Ingen av dessa verksamheter orsakar dock allvarliga bullerstörningar. Vibrationer Riktvärden för vibrationer finns i Svensk Standard (SS ). Enligt standarden är nivåer över 1 mm/s kännbara och kan upplevas störande av många. Få människor bedöms uppleva vibrationer under nivån 0,4 mm/s som störande. Utmed Mälarbanan förekommer vibrationsnivåer som är så höga att de kan orsaka störningar i byggnader. Detta ska beaktas vid planering av nya byggnader utmed järnvägen. Även utmed tungt trafikerade vägar i kommunen kan höga vibrationsnivåer förekomma. Risken för vibrationer är störst inom områden där marken består av finsediment, särskilt om dessa innehåller vatten. Fortsatt arbete En bullerpolicy är under framtagande i kommunen. Kommunen har möjlighet att i detta samanhang arbeta fram egna bullerriktlinjer som klarar den kommunala miljöplanens bullermål, vilken ställer högre krav än länets riktlinjer. Kommunens heltäckande bullerkartläggning bör uppdateras kontinuerligt för att hålla planeringsunderlaget aktuellt. Biltrafiken är den största bullerkällan i Järfälla. 82

88 SAMRÅDSHANDLING del 4 ALLMÄNNA INTRESSEN RISKER En risk kan minimeras om den identifieras och hanteras i tidiga skeden. I fysisk planering innebär det att hantera risker för ras och skred, översvämningar, föroreningar och strålning tidigt i planprocessen. Ras- och skredrisk En översiktlig kartering som fastställer förutsättningarna för ras och skred i Järfälla har tagits fram Karteringen avser endast så kallade initialskred, det vill säga att skred och ras inträffar utan direkt mänsklig påverkan. Riskområden för ras och skred Risken för ras och skred förekommer huvudsakligen inom områden med finsediment i anslutning till sjöar, vattendrag och större diken. Riskområden i Järfälla framgår av kartan Ras-, skred- och översvämningsrisk på sid. 87. Delar av järnvägen samt väg E18 går på bank genom större eller mindre lerområden. Här förutsätts att förstärkningsåtgärder är utförda och att stabiliteten är tillfredsställande. Översvämningsrisk Under 2011 togs en översvämningskartering fram för Järfälla kommun. Översvämningar har beräknats både för dagens typregn med återkomsttiden 10 år (10-årsregn) och 100 år (100-årsregn) samt för framtiden i ett klimatscenario för år Beräkningarna utgår från dagens utbyggnad och nuvarande ledningsnät. I beräkningarna för klimatscenariot för år 2085 förekommer översvämningar av vattendragen oftare än idag. Detta på grund av att kraftig nedbörd bedöms bli mer frekvent återkommande. Vid 100-årsregn i klimatscenariot för år 2085 ser dock översvämningsnivåerna ut att bli ungefär desamma som vid dagens 100-årsregn. Riskområden för översvämning I områden nära sjöar och vattendrag är risken för översvämning större. Hur dagvatten hanteras påverkar också översvämningsrisken. Nedan redovisas de beräknade resultaten för de sjöar och vattendrag i Järfälla som främst bedömts kunna påverka befintlig och planerad bebyggelse. Mälaren Det branta strandområdet utmed Mälaren medför att vattnet inte når särskilt långt från dagens strandlinje vid höjda vattennivåer. I Järfälla är mälarstranden huvudsakligen obebyggd. Undantag är Bolinder strand och Stäket där bebyggelse är placerad nära stranden. Få strandnära områden är därmed känsliga för förhöjda Mälarnivåer. Ett undantag är Görvälndiket där det sker en uppdämning. Dagens 100-årsregn når cirka 50 meter upp från strandkanten men det är få byggnader som påverkas. Bällstaån och Veddestadiket Bällstaån riskerar att svämma över vid höga flöden. Beräkningarna för 10-årsregn visar att dagvattenledningssystemet klarar denna belastning utan några större marköversvämningar som följd. Men ett 100-årsregn leder till att Bällstaån översvämmar en stor yta mellan E18 och Enköpingsvägen och in mot Barkarbyfältet. Även Bällstaåns sträckning utmed Mälarvägen beräknas översvämmas vid 100-årsregn, främst mellan Järfällavägen och Skördevägen. Dessutom sker översvämning på dagvattenledningsnätet vilket medför marköversvämningar på flera platser i Jakobsberg, Viksjö, Veddesta, Skälby och Barkarby. Kallhällsdiket Beräkningarna för ett 10-årsregn visar att dagvattenledningssystemet klarar denna belastning utan marköversvämningar. Vid ett 100-årsregn sker det en överbelastning av dagvattenledningssystemet vid ett antal punkter vilket medför att mindre översvämningar uppstår på flera platser i Kallhäll. 83

89 del 4 ALLMÄNNA INTRESSEN SAMRÅDSHANDLING Miljökvalitetsnormer för vatten Syftet är att vattenkvaliteten i sjöar och vattendrag inte ska försämras och att en god vattenstatus ska uppnås i enlighet med EUs vattendirektiv. Av praktiska skäl har än så länge endast sjöar och vattendrag av en viss storlek fått fastställda miljökvalitetsnormer. Dessa vatten benämns vattenförekomster. I Järfälla räknas Mälaren och Bällstaån som så kallade vattenförekomster. Miljökvalitetsnormer för utomhusluft Syftet är att skydda människors hälsa och miljön samt uppfylla krav som ställs genom EU. Källa: Naturvårdsverket. Länsstyrelsens rekommendationer avseende exploatering kring transportleder för farligt gods: Inom 100 meter från transportled för farligt gods ska en riskanalys göras vid exploatering. 25 meter bör lämnas byggnadsfritt närmast transportleden. Tät kontorsbebyggelse närmare än 40 meter och sammanhållen bostadsbebyggelse inom 75 meter längs vägar för farligt gods bör undvikas. Även om avstånden hålls kan särskilda krav behöva ställas på bebyggelsens utformning. Längs de sekundära transportlederna för farligt gods där endast enstaka bensintransporter sker kan kortare avstånd tillämpas. Personintensiva verksamheter bör inte lokaliseras närmare än 75 meter från en transportled för farligt gods om de kommer att inrymma människor som kan ha svårt att snabbt genomföra en utrymning. Även om avstånden hålls kan ändå särskilda krav behöva ställas på bebyggelsens utformning. Källa: Länsstyrelsen. Radonrisk De geologiska förutsättningarna i Järfälla medför generellt låga till normala radonrisker. Endast ett område i östra Stäket utpekas som högriskområde. Mätningar har dock visat att det förekommer höga radonhalter i byggnader där orsaken är radon från marken. Detta även i områden som ansetts vara utan risk ur radonhänseende. Beroende av hur byggnaden är utformad och hur ventilationssystemet fungerar finns det risk att radonhaltig luft tränger in i byggnader. Nya byggnader bör därför utföras radonskyddat alternativt radonsäkert, beroende på halterna i marken. Radonhalten i luften i bostäder ska inte överstiga 200 Bq/m 3. Föroreningar i mark, vatten och luft Markföroreningar är vanligen orsakade av befintliga eller tidigare verksamheter som hanterat giftiga ämnen. Bensinstationer, fordonsverkstäder och gamla avfallsupplag är exempel på verksamheter som ofta har orsakat förorening av marken i Järfälla. Det regionala avfallsbolaget SÖRAB har under år 2010 inventerat Järfällas nedlagda deponier. Flertalet av de 17 deponierna är belägna i närheten av kommunens sjöar. Sex deponier ska vidare undersökas under En sammanställning av områden i Järfälla med risk för markföroreningar har gjorts, se karta Övriga risker på sid. 89. Förorenat vatten Dagvattnet i Järfälla för med sig näringsämnen, lösta ämnen från byggnadsmaterial samt föroreningar från vägar till kommunens vattendrag. Nybyggnation bör därför möjliggöra en hållbar dagvattenhantering. Bällstaån Bällstaån är ett av regionens mest förorenade vattendrag och är det vattendrag i kommunen som mottar den största mängden förorenat dagvatten. Bällstaån har idag dålig ekologisk status med avseende på övergödning samt dålig kemisk status. Igelbäcken Igelbäcken är idag måttligt övergödd men har framför allt problem med låga flöden sommartid. Översjön Översjön är naturligt näringsfattig men har genom åren ökat sitt näringstillstånd och bedöms idag vara näringsrik. På grund av den korta uppehållstiden för vattnet har Översjön en mycket begränsad förmåga att reducera näringsämnen. Säbysjön Säbysjön är mycket näringsrik vilket gynnar växtproduktionen. Detta påverkar i sin tur syreförhållandena i sjön negativt. Höga halter av näringsämnen och metaller har också påverkat vattendragets ekosystem negativt. På grund av den militära verksamheten som funnits i området kan bly och andra metaller ha ansamlats i sjön. Luftföroreningar Den dominerande källan till luftföroreningar i kommunen är vägtrafiken. Trånga gaturum med omgivande hög och tät bebyggelse kan medföra dålig ventilation av gaturummet och därmed lokalt höga föroreningshalter. Andra källor är panncentraler och småskalig vedeldning. Utsläppen från uppvärmning är små eftersom stora delar av Järfälla värms med fjärrvärme eller el. Luftsituationen i Järfälla är generellt sett god och miljökvalitetsnormerna för luft riskerar inte att överskridas. Farligt gods I Järfälla transporteras farligt gods främst på E18 och järnvägen. På järnvägen är transporterna av farligt gods få men det finns ett generellt tillstånd. Till vissa verksamheter, till exempel bensinstationer, transporteras farligt gods på det lokala vägnätet i kommunen. Även på Mälaren 84

90

91 del 4 ALLMÄNNA INTRESSEN SAMRÅDSHANDLING Länsstyrelsens rekommendationer för rikshänsyn vid bensinstationer: Vid nyplanering bör alltid ambitionen vara att hålla ett avstånd på 100 meter från en bensinstation till bostäder, daghem, ålderdomshem och sjukhus. Tät kontorsbebyggelse närmare än 25 meter från en bensinstation bör undvikas. Sammanhållen bostadsbebyggelse och personintensiva verksamheter närmare än 50 meter från en bensinstation bör undvikas. Källa: Länsstyrelsen. Försiktighetsprincipen rörande elektromagnetiska fält I Sverige finns för närvarande inga gränsvärden för magnetfält då det inte anses finnas vetenskaplig grund för det. Flera myndigheter i Sverige har enats om en försiktighetsprincip då det finns misstankar och att långvarig exponering för magnetfält kan ge upphov till cancer. Försiktighetsprincipen innebär att man bör undvika långvarigt förhöjd exponering för magnetiska fält där det är praktiskt och ekonomiskt försvarligt. Vetenskapliga undersökningar antyder en viss ökning av leukemi hos grupper som exponerats för 50 Hz magnetfält över 0,4 μt. Under 0,4μT ser man ingen riskökning. Källa: Strålsäkerhetsmyndigheten. transporteras farligt gods, men lastning och lossning förekommer inte i kommunen. Länsstyrelsen rekommenderar ett primärt vägnät för genomfartstrafik av farligt gods samt ett sekundärt vägnät för lokala transporter av farligt gods, se karta Övriga risker på sid. 89. Riskfyllda verksamheter De riskfyllda verksamheterna återfinns huvudsakligen i verksamhetsområdena i Veddesta, i norra Jakobsberg och i Kallhäll. Förhållandena förändras dock snabbt med nya tillverkningsprocesser och genom etablering och nedläggning av verksamheter. Bensinstationer är en riskkälla främst vid påfyllning från tankbil. Utöver bensinstationer finns ett fåtal andra anläggningar i Järfälla där betydande mängder riskfyllda ämnen hanteras, till exempel Arla, St. Jude Medical, Saab Technologies, ICA:s lager, Järfälla ishall, Kallhälls ishall och Görvälns vattenverk. Även lackeringsfirmor, bilverkstäder och marinor där kemikalier med risker för miljön hanteras, bör uppmärksammas. Elektromagnetiska fält I Järfälla är de elektromagnetiska fälten främst förknippade med kraftledningarna. Kommunen har i dagsläget ingen kartering av riskområden för elektromagnetiska fält utan tillämpar så kallade försiktighetsprincipen. I samband med projektet Stockholms Ström kommer Järfällas större kraftledningar tas bort och de mindre grävas ned i marken. Djurhållning Djurhållning kan vara besvärligt för allergiker och innebär risk för olägenheter i form av lukt, flugor och buller. Rastgårdar, hagar och gödselhanteringen kan innebära ett stort läckage av näring och bakterier, vilket kan påverka vattenkvaliteten negativt. I Järfälla förekommer djurhållning spritt över kommunen. Ridstall finns vid Säby gård. Även vid Rocksta gård, Nedre Bredgården och Molnsättra på Järvafältet finns hästar. Nötkreatur finns stallade vid Molnsättra gård, söder om Säbysjön samt vid Bögs gård. Vid Görvälns gård finns i huvudsak får. Hästar, får, getter och kaniner finns också vid Kallhälls 4H-gård. Fortsatt arbete Järfällas handlingsplan för förorenade områden bör uppdateras. Arbete pågår i Järfälla och de andra berörda kommunerna för att förbättra Bällstaåns vattenkvalitet och uppnå den fastställda miljökvalitetsnormen. Järfälla har ingen plan för hur olyckor med transporter av olja ska hanteras. Arbetet med att ta fram en oljeskyddsplan har påbörjats i kommunen. 86

92

93 del 4 ALLMÄNNA INTRESSEN SAMRÅDSHANDLING RIKSINTRESSEN Riksintressen är geografiska områden som är av nationell betydelse. Syftet med att peka ut ett riksintresse är att säkerställa en användning eller att bevara något för framtiden. Värdet eller betydelsen av ett riksintresseområde får inte påtagligt skadas av annan tillståndspliktig verksamhet. Riksintresset väger alltid tyngre än ett eventuellt motstående lokalt allmänintresse. Områden av riksintressen ska prioriteras i den fysiska planeringen. Riksintressen som berör Järfälla Mälaren med öar och strandområden är av riksintresse för turismen och det rörliga friluftslivet i enlighet med miljöbalken 4 kap 2. Läs mer i kapitlet Grön- och blåstruktur. Natura 2000-området vid Gåseborg är av riksintresse för naturvården i enlighet med miljöbalken 3 kap 3. Läs mer i kapitlet Grön- och blåstruktur. Mälaren är av riksintresse för yrkesfisket i enlighet med miljöbalken 3 kap 5. Läs mer i kapitlet Grön- och blåstruktur. Görvälnområdet är av riksintresse för kulturmiljövården i enlighet med miljöbalken 3 kap 6. Läs mer i kapitlet Kulturmiljö. Vägarna E18 och Rotebroleden är av riksintresse för kommunikationer i enlighet med miljöbalken 3 kap 8. Läs mer i kapitlet Mobilitet. Den planerade Förbifart Stockholm och dess nya sträckning av E4 inklusive trafikplatser är av riksintresse för kommunikationer i enlighet med miljöbalken 3 kap 8. Läs mer i kapitlet Mobilitet. Mälarbanan och dess stationer är av riksintresse för kommunikationer i enlighet med miljöbalken 3 kap 8. Läs mer i kapitlet Mobilitet. Bromma flygplats är av riksintresse för den civila luftfarten i enlighet med miljöbalken 3 kap 8. Läs mer i kapitlet Mobilitet. Kraftledningarna är av riksintresse för energidistribution i enlighet med miljöbalken 3 kap 8. Läs mer i kapitlet Försörjningssystem. 88

94

95 del 4 ALLMÄNNA INTRESSEN SAMRÅDSHANDLING REGIONALA OCH MELLANKOMMUNALA INTRESSEN Med regionala intressen avses intressen som är viktiga för stockholmsregionens utveckling. Mellankommunala intressen är avgränsade till att främst vara av intresse för närliggande kommuner. RUFS 2010 Regional utvecklingsplan för Stockholmsregionen 2010 (RUFS 2010) är en gemensam plan för länets kommuner som visar regionens samlade vilja och ger vägledning i det regionala utvecklingsarbetet. RUFS har tagits fram i samarbete med länets 26 kommuner, statliga myndigheter med flera. RUFS har formell status som regionplan enligt plan- och bygglagen och är därmed styrande för statlig planering i länet. I övrigt är RUFS inte tvingande, men Järfälla kommun har ställt sig positiv till huvuddragen i RUFS Regionala och mellankommunala intressen i Järfälla Befolkningsutvecklingen är av intresse för den regionala bostadsförsörjningen. Läs mer i kapitlet Befolkning, bostäder och service. Järfälla ingår i flera samarbeten som syftar till att utveckla näringslivet i kommunen och regionen. Läs mer i kapitlet Arbete och näringsliv. Barkarby handelsplats är av regionalt intresse. Läs mer i kapitlet Arbete och näringsliv. Stadsutvecklingen i den regionala stadskärnan Barkarby-Jakobsberg som pekas ut i RUFS 2010 är av intresse för utvecklingen av den regionala stadsstrukturen. Läs mer i kapitlet Järfälla i världen och i kapitlet Framtidsbilder. Framtida bebyggelseutveckling kring Rotebroleden behöver samordnas mellan Järfälla, Upplands Väsby och Sollentuna kommuner. Läs mer i kapitlet Framtidsbilder. Järfälla ingår i ett samarbete med kommuner i Stockholms, Uppsala och Västmanlands län utmed E18 och Mälarbanan i syfte att skapa förståelse och samsyn kring gemensamma frågor för stråket, till exempel frågor rörande infrastruktur, utbildning och bostadsförsörjning. Järvakilen och Görvälnkilen är av intresse för regionens grönstruktur. Läs mer i kapitlet Grönoch blåstruktur. Bällstaåns flöden och vattenkvalitet är av intresse för Stockholms stad och Sundbybergs kommun. Läs mer i kapitlet Grön- och blåstruktur. Igelbäcken är ett skyddsvärt vattendrag av regionalt intressen. Läs mer i kapitlet Grön- och blåstruktur. Pendeltågstrafiken är av regionalt intresse. Läs mer i kapitlet Mobilitet. Spårvägen som planeras i Barkarbystaden är av regionalt intresse. Läs mer i kapitlet Mobilitet. Tre regionala cykelstråk passerar genom Järfälla och är av regionalt intresse. Läs mer i kapitlet Mobilitet. Vattenskyddsområdet Östra Mälaren är av intresse för regionens dricksvattenförsörjning. Läs mer i kapitlet Försörjningssystem. Järfälla ingår i regionala och mellankommunala samarbeten för att utveckla en samsyn i avfallsplaneringen. Läs mer i kapitlet Försörjningssystem. Den långsiktiga elförsörjningen i Stockholmsregionen är av regionalt intresse. Läs mer i kapitlet Försörjningssystem. Järfällas fjärrvärmesystem är sammankopplat med ett större system som är av regionalt intresse. Läs mer i kapitlet Försörjningssystem. 90

96

97 del 4 ALLMÄNNA INTRESSEN SAMRÅDSHANDLING 92

98 Fortsatt planering och genomförande Järfälla - nu till 2030

99 del 5 FORTSATT PLANERING OCH GENOMFÖRANDE SAMRÅDSHANDLING Fortsatt planering och genomförande Syftet med samrådet är att bredda samtalet om Järfällas framtid och involvera så många som möjligt av de som lever och verkar i kommunen. Efter samrådet ska kommunen bearbeta och sammanfoga framtidsbilderna med utgångspunkt från de synpunkter som kommer in. Sedan tar vi fram en målbild för Järfälla år Bred dialog under samrådet Kommunstyrelsen beslutade den 20 augusti 2012 att genomföra samråd om förslaget till översiktsplan mellan den 4 september och den 29 oktober Under samrådet vill kommunen bredda samtalet om Järfällas framtid och involvera så många som möjligt av de som lever och verkar i Järfälla. Under hela samrådet är det möjligt att titta på förslaget i kommunens kundtjänst på Riddarplatsen 5 i Jakobsberg. Du hittar också materialet på jarfalla.se/nutill2030. Mer information om samrådet och hur du lämnar synpunkter finns på baksidan. Efter samrådet bearbetas och fördjupas översiktsplanen De synpunkter som lämnas in under samrådet kommer att sammanställas och kommenteras i en så kallad samrådsredogörelse. Redogörelsen är ett viktigt underlag när kommunstyrelsen sedan beslutar om inriktningen på det fortsatta arbetet. Med utgångspunkt från slutsatserna av de synpunkter som kommer in ska kommunen bearbeta och sammanfoga framtidsbilderna till en målbild för Järfälla år Målbilden ska bygga på ett urval av de strategier som ligger till grund för framtidsbilderna. Starka delar från samtliga framtidsbilder kommer att infogas i målbilden. När kommunstyrelsen har fattat inriktningsbeslut med målbilden som grund, tar kommunen fram en fullständig översiktsplan med en samlad strategi för hur mark- och vattenområden ska användas och hur den byggda miljön ska utvecklas och bevaras. I det arbetet göra många avväganden mellan olika intressen. Några av de viktiga ställnings- taganden som återstår gäller hur kommunen ska tillgodose riksintressen samt hur skyddade områden som naturreservat, strandskydd samt djur- och växtskyddsområden ska säkerställas. Andra viktiga frågor är de punkter som lyfts fram under rubriken Fortsatt arbete i delen allmänna intressen. Parallellt med att den kompletta översiktsplanen tas fram fortsätter kommunen arbetet med miljöbedömningen. Se vidare i bilaga 2 Miljökonsekvensbeskrivning. Pågående planer och projekt Pågående arbete med Barkarbystaden, Barkarby College, statliga och kommunala vägar samt detaljplaner är viktiga parallella projekt som påverkar översiktsplanen. Även pågående arbeten på policynivå som hantering av dagvatten och buller påverkar översiksplanen, vilket gör samordningen mellan policyarbetena och översiktsplanen viktig. Översiktsplanen ska hållas aktuell och samordnas med dessa pågående arbeten så långt det är möjligt. SAMRÅD UTSTÄLLNING ANTAGANDE LAGA KRAFT Här är vi nu! 94

ÖVERSIKTSPLAN. Järfälla nu till 2030

ÖVERSIKTSPLAN. Järfälla nu till 2030 Järfälla nu till 2030 Samrådshandling augusti 2012 SAMRÅDSHANDLING del 1 INLEDNING FÖRORD Jag tycker att Järfälla är fantastiskt. I Järfälla finns närhet till både natur och pulserande stadsliv. Med vårt

Läs mer

Omvärlden förändras och Stockholmsregionen växer. Sex utmaningar har identifierats som särskilt betydelsefulla för Järfällas utveckling.

Omvärlden förändras och Stockholmsregionen växer. Sex utmaningar har identifierats som särskilt betydelsefulla för Järfällas utveckling. Utmaningar Omvärlden förändras och Stockholmsregionen växer. Sex utmaningar har identifierats som särskilt betydelsefulla för Järfällas utveckling. Utmaningar för att möta framtiden Den övergripande utmaningen

Läs mer

ÖVERSIKTSPLAN. Järfälla nu till 2030

ÖVERSIKTSPLAN. Järfälla nu till 2030 Järfälla nu till 2030 Samrådshandling augusti 2012 Järfälla kommun, Kommunledningskontoret Projektledning: Kommunledningskontoret Anders Wilandson (t.o.m. 110227) Peter Lindroos (fr.o.m. 110301) Fotografier:

Läs mer

Förslag till ny ÖVERSIKTSPLAN FÖR GÖTEBORG. Presentation på Visioner för ett hållbart växande Västsverige , Ylva Löf

Förslag till ny ÖVERSIKTSPLAN FÖR GÖTEBORG. Presentation på Visioner för ett hållbart växande Västsverige , Ylva Löf Förslag till ny ÖVERSIKTSPLAN FÖR GÖTEBORG Process till antagande BN-beslut Samråd BN-beslut Utställning BN-beslut Godkänd Antagande KF STRATEGIER FÖR STADENS UTBYGGNAD Bygg och utveckla centralt! Komplettera

Läs mer

F Ö R S L A G 11 V I S I O N O C H Ö V E R G R I P A N D E S T R A T E G I E R Järna 2025 - En kreativ småstad i en ekologisk landsbygd År 2025 är Järna en ort med karaktär av småstad där närheten till

Läs mer

Samråd om ny regional utvecklingsplan i Stockholmsregionen. Frukost seminarium grönstruktur 22 juni 2016

Samråd om ny regional utvecklingsplan i Stockholmsregionen. Frukost seminarium grönstruktur 22 juni 2016 Samråd om ny regional utvecklingsplan i Stockholmsregionen Frukost seminarium grönstruktur 22 juni 2016 Dagordning 8.00-8.10 Välkomna o information om RUFS 2050 8.10-8.25 Grönstrukturen i RUFS 2050 8.25-8.40

Läs mer

Regional, översiktlig och strategisk planering

Regional, översiktlig och strategisk planering Regional, översiktlig och strategisk planering Fokus på social och ekologisk hållbarhet. Frågeställningen syftar till att på en övergripande strategisk nivå besvara frågor som berör markanvändningen och

Läs mer

STOCKHOLMS ÖVERSIKTSPLAN UTSTÄLLNING

STOCKHOLMS ÖVERSIKTSPLAN UTSTÄLLNING STOCKHOLS ÖVERSIKTSPLAN UTSTÄLLNING Kortversion, maj 2009 Framtida Stockholm formas idag! Stockholm har vuxit kraftigt de senaste åren och mycket pekar på en fortsatt tillväxt. Denna utveckling ställer

Läs mer

Ny översiktsplan för Göteborg Samrådsförslag

Ny översiktsplan för Göteborg Samrådsförslag Ny översiktsplan för Göteborg Samrådsförslag Vad är en översiktsplan? En långsiktig och hållbar målbild för användning av mark, vatten och bebyggd miljö En samlad framtidsdiskussion med medborgarna och

Läs mer

Tillväxt- och regionplaneförvaltningen

Tillväxt- och regionplaneförvaltningen Tillväxt- och regionplaneförvaltningen Vi behöver en regional utvecklingsplan Regionens samlade vilja det regionala kontraktet Gemensam plattform för regionens aktörer och för samverkan med länen i östra

Läs mer

Västerås översiktsplan 2026 med utblick mot 2050

Västerås översiktsplan 2026 med utblick mot 2050 Västerås översiktsplan 2026 med utblick mot 2050 En sammanfattning Västerås översiktsplan 2026 lägger grunden för den fortsatta fysiska planeringen på kort och lång sikt. Planen sätter ramarna för mer

Läs mer

Regional utvecklingsplan för Stockholmsregionen. Utställning 27 juni 3 november 2017

Regional utvecklingsplan för Stockholmsregionen. Utställning 27 juni 3 november 2017 Regional utvecklingsplan för Stockholmsregionen Utställning 27 juni 3 november 2017 En omfattande process med tät dialog RUFS 2050 fyller flera funktioner Befolkningstillväxten är utgångspunkt Stockholmsregionen

Läs mer

Bostadsplanering och kollektivtrafikförsörjning. Tema-PM inom Strukturbild Blekinge

Bostadsplanering och kollektivtrafikförsörjning. Tema-PM inom Strukturbild Blekinge Bostadsplanering och kollektivtrafikförsörjning Tema-PM inom Strukturbild Blekinge April 2019 Hur hänger det ihop? Samhällsplanering och samhällsutveckling är idag komplexa frågor med många olika aktörer

Läs mer

Strategisk inriktning för fortsatt stadsutveckling i Hallonbergen och Ör

Strategisk inriktning för fortsatt stadsutveckling i Hallonbergen och Ör Strategisk inriktning för fortsatt stadsutveckling i Hallonbergen och Ör SUNDBYBERGS STAD Så här utvecklar vi Hallonbergen och Ör DET HÄR ÄR ETT DOKUMENT som anger hur stadsutvecklingen i Hallonbergen

Läs mer

RUFS erfarenheter från samverkan i regional fysisk planering

RUFS erfarenheter från samverkan i regional fysisk planering RUFS 2010 - erfarenheter från samverkan i regional fysisk planering Reglab 3 september 2014 Bette Malmros och Ulrika Palm TMR i Stockholms läns landsting Tillväxt, miljö och regionplanering Dagens presentation

Läs mer

NÄRINGSLIVSPOLICY FASTSTÄLLD AV KOMMUNFULLMÄKTIGE 2012-06-11. Näringslivspolicy. för Vallentuna kommun

NÄRINGSLIVSPOLICY FASTSTÄLLD AV KOMMUNFULLMÄKTIGE 2012-06-11. Näringslivspolicy. för Vallentuna kommun NÄRINGSLIVSPOLICY FASTSTÄLLD AV KOMMUNFULLMÄKTIGE 2012-06-11 Näringslivspolicy för Vallentuna kommun Näringslivspolicy Innehåll Näringslivspolicy... 1 1. Inledning... 1 2. Syfte... 1 3. Övergripande planer

Läs mer

0 i' ' : 2014-01- 21. Yttrande över RUFS 2010 - Underlag för att bedöma aktualitet och användbarhet (KSKF/2013:491) Beslut.

0 i' ' : 2014-01- 21. Yttrande över RUFS 2010 - Underlag för att bedöma aktualitet och användbarhet (KSKF/2013:491) Beslut. Eskilstuna kommun Kommunstyrelsen Protokollsutdrag Sammanträdesdatum 2014-01-14 Ankom Stockholms läns landsting 2014-01- 21 Dnr., 0 i' ' : Sida 1(2) 24 Yttrande över RUFS 2010 - Underlag för att bedöma

Läs mer

Framtidens Järfälla. Järfälla har formulerat mål för att möta utmaningarna.

Framtidens Järfälla. Järfälla har formulerat mål för att möta utmaningarna. ramtidens ärfälla ärfälla har formulerat mål för att möta utmaningarna. de vi En står framtidsbild inför. En framtidsbild har tagits fram har tagits utifrån fram målen. utifrån ramtidsbilden som visar

Läs mer

Vad är RUFS, SLL och TRF och vad har det med er att göra? Om regionplanering i Stockholmsregionen. 17 mars 2016 Bette Lundh Malmros Regionplanerare

Vad är RUFS, SLL och TRF och vad har det med er att göra? Om regionplanering i Stockholmsregionen. 17 mars 2016 Bette Lundh Malmros Regionplanerare Vad är RUFS, SLL och TRF och vad har det med er att göra? Om regionplanering i Stockholmsregionen 17 mars 2016 Bette Lundh Malmros Regionplanerare TRF = Tillväxt- och regionplaneförvaltningen Del av Stockholms

Läs mer

Landstingsrådsberedningen SKRIVELSE 1 (5) Förslag till Regional utvecklingsplan 2010 för Stockholmsregionen, RUFS

Landstingsrådsberedningen SKRIVELSE 1 (5) Förslag till Regional utvecklingsplan 2010 för Stockholmsregionen, RUFS SKRIVELSE 1 (5) Landstingsstyrelsen Förslag till Regional utvecklingsplan 2010 för Stockholmsregionen, RUFS Föredragande landstingsråd: Christer G Wennerholm ÄRENDET Regionplanenämnden förslag till Regional

Läs mer

Mål för ett hållbart Järfälla

Mål för ett hållbart Järfälla ramtidens ärfälla ärfälla har formulerat sex mål för att möta utmaningarna. tifrån målen har en framtidsbild tagits fram. ramtidsbilden visar hur mark och vatten ska bevaras och utvecklas till år 2030.

Läs mer

ÖVERSIKTSPLAN 2035 ÄNGELHOLMS KOMMUN. Samråd.

ÖVERSIKTSPLAN 2035 ÄNGELHOLMS KOMMUN. Samråd. ÖVERSIKTSPLAN 2035 Samråd ÄNGELHOLMS KOMMUN FOLDER www.engelholm.se/op2035 2(32) HUVUDDRAGEN I ÖVERSIKTSPLAN Den nya översiktsplanen är ett strategiskt dokument, en vision över den framtida utvecklingen

Läs mer

Inriktning i det fortsatta översiktsplanearbetet

Inriktning i det fortsatta översiktsplanearbetet KS 2010-313 212 KOMMUNLEDNINGSKONTORET 2011-09-06 REV. 2011-10-03 ENLIGT KF BESLUT 119/2011 Inriktning i det fortsatta översiktsplanearbetet ANTAGEN AV KOMMUNFULLMÄKTIGE 2011-09-22 Marks kommun Postadress:

Läs mer

Omslagsbild: Christer Engström/ETC BILD. Kartbilderna har medgivande från lantmäteriverket 1998. Ur GSD Blå kartan, diarienummer 507-97-157.

Omslagsbild: Christer Engström/ETC BILD. Kartbilderna har medgivande från lantmäteriverket 1998. Ur GSD Blå kartan, diarienummer 507-97-157. Växtplats Ulricehamn, Översiktsplan 2001 för Ulricehamns kommun, antogs av kommunfullmäktige 2002-02-21, 12. Planen består av tre häften, del 1 Mål och strategier, del 2 Kunskapskälla och del 3 Konsekvensbeskrivning,

Läs mer

TRN Bifogat finns yttrande samt beslut från KS , utställning av RUFS Dnr TRN Med vänlig hälsning

TRN Bifogat finns yttrande samt beslut från KS , utställning av RUFS Dnr TRN Med vänlig hälsning TRN 2017-0052-52 Från: kommunstyrelsen@habo.se Till: TRF Funk Registrator; anna-karin.bergvall@habo.se Ärende: Expediering av beslut KS 2017-10-16 194, Utställning av Regional utvecklingsplan för Stockholmsregionen,

Läs mer

Planprogram för Södra Ryd oktober 2018

Planprogram för Södra Ryd oktober 2018 Kortversion av samrådsförslag Planprogram för Södra Ryd oktober 2018 Södra Ryds framtid i dina händer Södra Ryd är Skövdes största stadsdel och byggdes ut på 70-talet. Stadsdelen var en del av miljonprogrammet

Läs mer

Västerås Översiktsplan 2026 med utblick mot 2050

Västerås Översiktsplan 2026 med utblick mot 2050 Västerås Översiktsplan 2026 med utblick mot 2050 En sammanfattning Västerås översiktsplan 2026 med utblick mot 2050 lägger grunden för den fortsatta planeringen. Den har tagits fram i samarbete mellan

Läs mer

Stockholms översiktsplan En kort presentation inför samråd

Stockholms översiktsplan En kort presentation inför samråd Stockholms översiktsplan En kort presentation inför samråd Staden har en plan nu ska den uppdateras! Stockholm växer snabbt. De senaste tio åren har befolkningstillväxten varit i snitt 15 000 per år, och

Läs mer

POLICY. Miljöpolicy för Solna stad

POLICY. Miljöpolicy för Solna stad POLICY Miljöpolicy för Solna stad POLICY antas av kommunfullmäktige En policy uttrycker politikens värdegrund och förhållningssätt. Denna typ av dokument fastställs av kommunfullmäktige då de är av principiell

Läs mer

Remissvar översiktsplan för Stockholm, dnr

Remissvar översiktsplan för Stockholm, dnr Sida 1 (6) 2016-10-05 Handläggare Inger Cronlund Telefon: 08-508 033 54 Till Spånga-Tensta stadsdelsnämnd Remissvar översiktsplan för Stockholm, dnr 2015-10143 Förvaltningens förslag till beslut Spånga-Tensta

Läs mer

INLEDNING. NOVEMBER 2013 UTSTÄLLNINGSHANDLING Järfälla - nu till 2030 ÖVERSIKTSPLAN 1

INLEDNING. NOVEMBER 2013 UTSTÄLLNINGSHANDLING Järfälla - nu till 2030 ÖVERSIKTSPLAN 1 INLEDNING NOVEMBER 2013 UTSTÄLLNINGSHANDLING Järfälla - nu till 2030 ÖVERSIKTSPLAN 1 INLEDNING Järfälla kommun, kommunstyrelseförvaltningen Projektledning Fotografier Kommunstyrelsförvaltningen Peter Lindroos

Läs mer

Rumslig hållbarhet Konsekvensbedömning av tre framtidsbilder

Rumslig hållbarhet Konsekvensbedömning av tre framtidsbilder Rumslig hållbarhet Konsekvensbedömning av tre framtidsbilder ÖP JÄRFÄLLA 2012-03-20 SPACESCAPE SPACESCAPE 1 Innehåll Sammanfattning 3 Inledning 4 Bakgrund och syfte 5 Analysmått 6 Analyser nuläge 7 Befolkningstäthet

Läs mer

UPPDRAG. Medborgarnas perspektiv och deras behov av tillgång till grönområden är viktig och då i synnerhet barnens perspektiv.

UPPDRAG. Medborgarnas perspektiv och deras behov av tillgång till grönområden är viktig och då i synnerhet barnens perspektiv. 2013 02 26 GRÖNPLAN UPPDRAG Park- och naturnämnden beslutade 2011-06-21, att ge park- och naturförvaltningen i uppdrag att ta fram en Grönplan för Göteborgs Stad i samverkan med övriga berörda förvaltningar

Läs mer

Tillgänglighet till bostadsnära natur i Järfälla

Tillgänglighet till bostadsnära natur i Järfälla Tillgänglighet till bostadsnära natur i Järfälla ÖP JÄRFÄLLA 2012-03-21 SPACESCAPE SPACESCAPE 1 Innehåll Sammanfattning 3 Inledning 5 Bakgrund och syfte 6 Analysmått 7 Analysunderlag 8 Analyser 9 Grönyta

Läs mer

Yttrande över Regional utvecklingsplan för Stockholmsregionen

Yttrande över Regional utvecklingsplan för Stockholmsregionen KUN 2008-11-06 p, 11 Enheten för kultur- och föreningsstöd Handläggare: Agneta Olofsson Yttrande över Regional utvecklingsplan för Stockholmsregionen - RUFS 2010 1 Förslag till beslut Kulturnämnden föreslås

Läs mer

RUFS 2050 Resan mot den mest attraktiva storstadsregionen i Europa. Tillväxt- och regionplaneförvaltningen

RUFS 2050 Resan mot den mest attraktiva storstadsregionen i Europa. Tillväxt- och regionplaneförvaltningen RUFS 2050 Resan mot den mest attraktiva storstadsregionen i Europa Tillväxt- och regionplaneförvaltningen Samrådsförslag RUFS 2050 en del i en större planprocess RUFS 2010 Aktualitetsarbetet Program ny

Läs mer

Kommunens ambition är att inom mandatperioden: Ligga topp 5 i Svenskt Näringslivs ranking av kommunernas företagsklimat.

Kommunens ambition är att inom mandatperioden: Ligga topp 5 i Svenskt Näringslivs ranking av kommunernas företagsklimat. Bakgrund och syfte Näringslivsstrategin avser perioden 2019-2022 men tar sikte på de långsiktiga målen för Täby. Aktiviteter som ansluter till strategin sammanställs i handlingsplan för näringslivsutveckling.

Läs mer

Näringslivsprogram Tillsammans mot nya jobb

Näringslivsprogram Tillsammans mot nya jobb Näringslivsprogram 2017 Tillsammans mot 70 000 nya jobb Näringslivsprogram 2017 Inledning Näringslivsprogrammet beskriver Uppsala kommuns långsiktiga näringslivsarbete och är ett kommunövergripande styrdokument.

Läs mer

5000 registrerade företag 60 procent är enmansföretag 85 procent har färre än 10 anställda Cirka 21 500 arbetstillfällen

5000 registrerade företag 60 procent är enmansföretag 85 procent har färre än 10 anställda Cirka 21 500 arbetstillfällen Näringslivet i Järfälla idag 5000 registrerade företag 60 procent är enmansföretag 85 procent har färre än 10 anställda Cirka 21 500 arbetstillfällen Branscher Företagstjänster, parti- och detaljhandel

Läs mer

Gemensam översiktsplan för Karlskoga och Degerfors kommuner. Utställning. 14 juli 20 september 2010

Gemensam översiktsplan för Karlskoga och Degerfors kommuner. Utställning. 14 juli 20 september 2010 Gemensam översiktsplan för Karlskoga och Degerfors kommuner Utställning 14 juli 20 september 2010 Vi har en plan! I Karlskoga och Degerfors kommuner arbetar vi tillsammans för att skapa en livskraftig

Läs mer

Åtgärder för en enklare byggprocess

Åtgärder för en enklare byggprocess Enskild motion Motion till riksdagen 2016/17:2413 av Markus Wiechel (SD) Åtgärder för en enklare byggprocess Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att

Läs mer

Politisk inriktning för Region Gävleborg

Politisk inriktning för Region Gävleborg Diarienr: RS 2016/293 Datum: 2016-04-27 Politisk inriktning för Region Gävleborg 2016-2019 Beslutad i regionfullmäktige Region Gävleborg 2016-04-27 diarienummer RS 2016/293 Politisk inriktning 2016-2019

Läs mer

Tunnelbana till Järfälla

Tunnelbana till Järfälla Tunnelbana till Järfälla Järfälla en kort översikt 69 000 invånare Area 63 km 2 8:e minsta kommun 7:e mest tätbefolkade kommun 38 procent grönområden Naturreservat Inpendling 13 500 Utpendling 21 300 Järfälla

Läs mer

Inriktningsdokument för miljöpolitiken i Norrköpings kommun

Inriktningsdokument för miljöpolitiken i Norrköpings kommun KS 2017/0149 Inriktningsdokument för miljöpolitiken i Norrköpings kommun norrkoping.se facebook.com/norrkopingskommun instagram.com/norrkopings_kommun Inledning Norrköping är en kommun i förvandling och

Läs mer

Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler

Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler Borås Stads Bostadsbyggnadsprogram Bostadsbyggnadsprogram 1 Borås Stads styrdokument» Aktiverande strategi avgörande vägval för att nå målen för Borås program

Läs mer

Förslag till utveckling 2030 Nynäshamns stad. Frukostmöte 23/ Heli Rosendahl, översiktsplanerare, Nynäshamns kommun

Förslag till utveckling 2030 Nynäshamns stad. Frukostmöte 23/ Heli Rosendahl, översiktsplanerare, Nynäshamns kommun Förslag till utveckling 2030 Nynäshamns stad Frukostmöte 23/9-2014 Heli Rosendahl, översiktsplanerare, Nynäshamns kommun Upplägg Uppdraget och processen Sammanfattning av planförslaget Större ställningstaganden

Läs mer

Remissyttrande över samrådsförslaget till regional utvecklingsplan för Stockholmsregionen, RUFS 2050

Remissyttrande över samrådsförslaget till regional utvecklingsplan för Stockholmsregionen, RUFS 2050 2016-09-29 TRN 2016-0047 Stockholms läns landsting Tillväxt- och regionplaneförvaltningen registrator.trf@sll.se Remissyttrande över samrådsförslaget till regional utvecklingsplan för Stockholmsregionen,

Läs mer

TYCK TILL. om den fördjupade översiktsplanen över OSKARSHAMNS STAD. Samråd 16 januari till 9 mars

TYCK TILL. om den fördjupade översiktsplanen över OSKARSHAMNS STAD. Samråd 16 januari till 9 mars TYCK TILL om den fördjupade översiktsplanen över OSKARSHAMNS STAD Samråd 16 januari till 9 mars Vår vision: "Den attraktiva småstaden med de stora livskvaliteterna". Oskarshamn ska ha 30 000 invånare år

Läs mer

Dnr Ten 2015/231 Svar på remiss om framkomlighetsprogrammet. Bygg- och miljöförvaltningens förslag till tekniska nämnden

Dnr Ten 2015/231 Svar på remiss om framkomlighetsprogrammet. Bygg- och miljöförvaltningens förslag till tekniska nämnden TJÄNSTESKRIVELSE 1 (5) 2015-09-17 Tekniska nämnden Dnr Ten 2015/231 Svar på remiss om framkomlighetsprogrammet Förslag till beslut Bygg- och miljöförvaltningens förslag till tekniska nämnden 1. Tekniska

Läs mer

Regionala och lokala mål och strategier

Regionala och lokala mål och strategier Strategier och mål för kollektivtrafiken i Sigtuna kommun Regionala och lokala mål och strategier www.sigtuna.se Ett regional perspektiv RUFS och TFP RUFS 2050 TFP Regionalt trafikförsörjningsprogram RUFS

Läs mer

VISION OCH MÅL DEL 2. ViISION OCH MÅL. Sida. Vad är egentligen en översiktsplan? 38. Mål 39. Stolthet och attraktivitet 39.

VISION OCH MÅL DEL 2. ViISION OCH MÅL. Sida. Vad är egentligen en översiktsplan? 38. Mål 39. Stolthet och attraktivitet 39. DEL 2 Vad är egentligen en översiktsplan? 38 Mål 39 Sida ViISION OCH MÅL Stolthet och attraktivitet 39 Vision 41 Värdegrund och nyckelord 41 VISION OCH MÅL Vellinge Översiktsplan 2010 med utblick mot 2050

Läs mer

xstockholms läns landsting i (4)

xstockholms läns landsting i (4) xstockholms läns landsting i (4) Tillväxt- och regionplaneförvaltningen TJÄNSTEUTLÅTANDE Handläggare: Anders Wilandson Tillväxt- och regionplanenämnden Förslag till ny översiktsplan och innerstadsstrategi

Läs mer

Tillväxt, miljö och regionplanering

Tillväxt, miljö och regionplanering Tillväxt, miljö och regionplanering Tillväxt, miljö och regionplanering Stockholmsregionen och östra Mellansverige! Möjligheter och utmaningar när vi växer och blir 1,4 miljoner fler till 2050 Befolkning

Läs mer

Regional utvecklingsplan för Stockholmsregionen RUFS 2010. Katarina Fehler, Börje Wredén. Tillväxt, miljö och regionplanering. Reglab 10 november 2011

Regional utvecklingsplan för Stockholmsregionen RUFS 2010. Katarina Fehler, Börje Wredén. Tillväxt, miljö och regionplanering. Reglab 10 november 2011 Regional utvecklingsplan för Stockholmsregionen RUFS 2010 Katarina Fehler, Börje Wredén Tillväxt, miljö och regionplanering Reglab 10 november 2011 RUFS 2 RUFS en skvader? RUFS är i första hand en fysisk

Läs mer

till sammans utvecklar vi SLUS Vimmerby kommun SOCIAL LOKAL UTVECKLINGSSTRATEGI

till sammans utvecklar vi SLUS Vimmerby kommun SOCIAL LOKAL UTVECKLINGSSTRATEGI till Vimmerby SLUS kommun SOCIAL LOKAL UTVECKLINGSSTRATEGI med sikte på hållbar framtid och stärkt lokal attraktionskraft För oss som bor och/eller verkar i Vimmerby kommun sammans utvecklar vi Vimmerby

Läs mer

Barkarby - Jakobsberg

Barkarby - Jakobsberg resurs pporten e vs i de yttre Barkarby - Jakobsberg Regionala stadskärnor i Stockholmsregionen e i den Barkarby Jakobsberg Regionala stadskärnor i Stockholmsregionen Uppföljning av utvecklingen i de yttre

Läs mer

Yttrande över utställt förslag till Upplands Väsbys översiktsplan Väsby stad 2040

Yttrande över utställt förslag till Upplands Väsbys översiktsplan Väsby stad 2040 1 (5) Handläggare: Anders Wilandson Tillväxt- och regionplanenämnden Yttrande över utställt förslag till Upplands Väsbys översiktsplan Väsby stad 2040 Ärendebeskrivning Stockholms läns landsting har fått

Läs mer

Ny översiktsplan. Om Borås framtid i korthet. Vi vill höra din åsikt!

Ny översiktsplan. Om Borås framtid i korthet. Vi vill höra din åsikt! Ny översiktsplan Om Borås framtid i korthet Vi vill höra din åsikt! www.boras.se/oversiktsplan Övergripande strategier Översiktsplanen föreslår ett antal vägledande strategier. Här kan du läsa i korthet

Läs mer

1.5 Konsekvenser av vägförslaget. 1.6 Fastställelseprövning. 1.7 Kostnader. 1.8 Fortsatt arbete (genomförande)

1.5 Konsekvenser av vägförslaget. 1.6 Fastställelseprövning. 1.7 Kostnader. 1.8 Fortsatt arbete (genomförande) underhåll. Cykelvägen som idag är kommunal blir på de delar som ingår i arbetsplanen statlig. Vid trafikplats Hjulsta övergår den cirkulationsplats som byggs för att ansluta Akallalänken till från att

Läs mer

Social konsekvensanalys och Barnkonsekvensanalys

Social konsekvensanalys och Barnkonsekvensanalys Social konsekvensanalys och Barnkonsekvensanalys för Detaljplan Västra Forsa, Bollebygd kommun 2018-05-08 2018-06-01 SKA/BKA Västra Forsa 1 Inventering Hur fungerar området idag? Hur fungerar platsen för

Läs mer

Att skapa en strategisk och levande översiktsplan och säkra kvalité i byggandet. Sven Andersson Översiktsplanerare, Nacka kommun

Att skapa en strategisk och levande översiktsplan och säkra kvalité i byggandet. Sven Andersson Översiktsplanerare, Nacka kommun Att skapa en strategisk och levande översiktsplan och säkra kvalité i byggandet Sven Andersson Översiktsplanerare, Nacka kommun Föredragets frågeställningar Så blir översiktsplanen ett mer strategiskt

Läs mer

BEHOVSBEDÖMNING SAMRÅDSHANDLING. fastigheterna KÄLEBO 2:39, 2:40 och 2:67 med närområde. tillhörande detaljplan för. inom Arkösund i Norrköping

BEHOVSBEDÖMNING SAMRÅDSHANDLING. fastigheterna KÄLEBO 2:39, 2:40 och 2:67 med närområde. tillhörande detaljplan för. inom Arkösund i Norrköping SPN 263/2008 BEHOVSBEDÖMNING tillhörande detaljplan för fastigheterna KÄLEBO 2:39, 2:40 och 2:67 med närområde inom Arkösund i Norrköping Stadsbyggnadskontoret, fysisk planering den 27 mars 2009 SAMRÅDSHANDLING

Läs mer

Svar på Regional utvecklingsplan för Storstockholmsregionen (RUFS 2010) - utställningsförslag

Svar på Regional utvecklingsplan för Storstockholmsregionen (RUFS 2010) - utställningsförslag KOMMUNKONTORET 2009-09-22 EWA JUNGSTEDT/HENRIK LUDVIGSSON DNR 259/2009-210 KOMMUNSTYRELSEN Svar på Regional utvecklingsplan för Storstockholmsregionen (RUFS 2010) - utställningsförslag Beslutsunderlag

Läs mer

PROGRAM TILL ÖVERSIKTSPLAN 2030 2013-04-11

PROGRAM TILL ÖVERSIKTSPLAN 2030 2013-04-11 Ska vi förändra eller konservera Tanum? PROGRAM TILL ÖVERSIKTSPLAN 2030 2013-04-11 Ska vi cykla, gå, åka kollektivt eller ta bilen till jobbet? Hur skapar vi bra förutsättningar för det lokala näringslivet?

Läs mer

Sundsvalls kommun. Sundsvalls. kommun. En ny stadsdel nära stad och natur en ny stadsdel att bo, verka och vistas.

Sundsvalls kommun. Sundsvalls. kommun. En ny stadsdel nära stad och natur en ny stadsdel att bo, verka och vistas. Information till närboende Katrinehill En ny stadsdel nära stad och natur en ny stadsdel att bo, verka och vistas Ett projekt inom Sundsvalls Sundsvalls kommun kommun Vad är det som är på gång i skogen

Läs mer

Året är Håbo år 2030 är en kommun för framtiden.

Året är Håbo år 2030 är en kommun för framtiden. vårt håbo 2030 Året är 2030 Året är 2030 och Håbo kommun i hjärtat av Mälardalen är en plats för hela livet. Det bor 25 000 invånare i vår växande kommun och vi har hög kvalitet i alla våra verksamheter.

Läs mer

STRATEGISKT PROGRAM. Gäller från och med budgetåret Antaget av kommunfullmäktige

STRATEGISKT PROGRAM. Gäller från och med budgetåret Antaget av kommunfullmäktige STRATEGISKT PROGRAM Gäller från och med budgetåret 2017 Antaget av kommunfullmäktige 2015-12-14 PÅ VÄG MOT 2030 Vision Hammarö 2030 antogs enhälligt av kommunfullmäktige i juni 2013. Det strategiska programmet

Läs mer

5. Befolkning, bostäder och näringsliv

5. Befolkning, bostäder och näringsliv 5. Nationella mål Det här kapitlet berör det andra folkhälsomålet Ekonomiska och sociala förutsättningar. Ekonomisk och social trygghet är en av de mest grundläggande förutsättningarna för folkhälsan.

Läs mer

Regional utvecklingsplan för Stockholmsregionen. Kommunkontaktmöte 7 september 2017

Regional utvecklingsplan för Stockholmsregionen. Kommunkontaktmöte 7 september 2017 Regional utvecklingsplan för Stockholmsregionen Kommunkontaktmöte 7 september 2017 Välkomna till RUFS-rummet! Tillväxt- och regionplaneförvaltningen Dagens punkter Vad händer under utställningen? Kort

Läs mer

SnABbT, snyggt och hållbart

SnABbT, snyggt och hållbart Snabbt, snyggt och hållbart 2017-05-27 1 SnABbT, snyggt och hållbart KuLtUR -och DemOKratiMiniStER AliCE BaH KuHnKE, bostads- och digitaliseringsminister PetER ErIKsSON och miljöminister KaroliNA SkOG,

Läs mer

Mölnlycke. 20 november 2018

Mölnlycke. 20 november 2018 Mölnlycke 20 november 2018 Kommundelsdialog 19:00-19:10 Per Vorberg hälsar välkomna 19:10-19:30 Vad är en översiktsplan? Fika 19:30 20:40 Workshop - Orten med ord: Övning 1: Vad karaktäriserar din ort?

Läs mer

Det goda livet finns i Norrköping EN VISION FÖR 2030

Det goda livet finns i Norrköping EN VISION FÖR 2030 Det goda livet finns i Norrköping EN VISION FÖR 2030 Diarienummer: KS-504/2008 I Norrköping finns det goda livet. Här finns möjligheter till ett berikande liv för människor i alla åldrar med möjligheter

Läs mer

Bergsjön Hur förverkligar vi gemensamma målbilder?

Bergsjön Hur förverkligar vi gemensamma målbilder? Bergsjön Hur förverkligar vi gemensamma målbilder? Hela staden avstånden ska krympa Nya göteborgare föds och många flyttar in, från närområden och andra länder. Fler företag vill etablera sig här, fler

Läs mer

Tjänsteskrivelse. Yttrande över remiss angående Fördjupad översiktsplan för södra Hyllie (samrådsförslag)

Tjänsteskrivelse. Yttrande över remiss angående Fördjupad översiktsplan för södra Hyllie (samrådsförslag) Malmö stad Kulturförvaltningen 1 (6) Datum 2014-05-28 Vår referens Katarina Carlsson Utvecklingschef Tjänsteskrivelse Yttrande över remiss angående Fördjupad översiktsplan för södra Hyllie (samrådsförslag)

Läs mer

Regionalt trafikförsörjningsprogram

Regionalt trafikförsörjningsprogram Hela resan ska vara smidig för alla. Var får bussarna ta plats? Vi behöver samarbeta för framtidens kollektivtrafik! Vi måste ha hållbarhet i ekonomin också. Hållbarhet ska genomsyra allt! Samarbete på

Läs mer

Öresundsvägens utvecklingsområde. Projektforum 2 juni

Öresundsvägens utvecklingsområde. Projektforum 2 juni Öresundsvägens utvecklingsområde Projektforum 2 juni Agenda 13.00 Start. Välkommen, presentation 13.15 Knäckfrågor just nu i projektet 13.30 Tema-WS Disposition grön-blå infrastruktur Inledning om vad

Läs mer

Vi ska värna om och utveckla småföretagarkulturen i Uddevalla kommun

Vi ska värna om och utveckla småföretagarkulturen i Uddevalla kommun 12 BILD! Mål 13 Här listas målsättningar och styrdokument som har påverkat framtagandet av innehållet i denna översiktsplan. Uddevalla kommuns vision Uddevalla hjärtat i Bohuslän där människor växer och

Läs mer

8. Grönområden och fritid

8. Grönområden och fritid 8:1 8. Grönområden och fritid 8.1 Långsiktigt hållbar utveckling Bevara Vallentunas del av Storstockholms grönstruktur Välja och avgränsa grönområden med hänsyn till landskapsbild, värdefull natur, intressant

Läs mer

Stadsbyggnadskvaliteter i Malmö, Gynnar byggemenskap

Stadsbyggnadskvaliteter i Malmö, Gynnar byggemenskap Stadsbyggnadskvaliteter i Malmö, Gynnar byggemenskap Josephine Nellerup Planeringsarkitekt FRP/MSA PLANCHEF Stadsbyggnadskontoret Josephine.nellerup@malmo.se PRIOTERADE INRIKTNINGAR Regional motor för

Läs mer

Riktlinjer för arkitektur och gestaltningsfrågor. i Uppsala kommun

Riktlinjer för arkitektur och gestaltningsfrågor. i Uppsala kommun Riktlinjer för arkitektur och gestaltningsfrågor i Uppsala kommun Ett normerande dokument som kommunstyrelsen fattade beslut om den 14 december 2016 Dokumentnamn Fastställd av Gäller från Sida Riktlinjer

Läs mer

Förslag till ny översiktsplan för Upplands Väsby kommun Väsby stad 2040

Förslag till ny översiktsplan för Upplands Väsby kommun Väsby stad 2040 1 (4) TJÄNSTEUTLÅTANDE Handläggare: Matilda Rehn Tillväxt- och regionplanenämnden Förslag till ny översiktsplan för Upplands Väsby kommun Väsby stad 2040 Ärendebeskrivning Samråd om Upplands Väsbys översiktsplan

Läs mer

Antagen av KF , 145. Vision 2030

Antagen av KF , 145. Vision 2030 Vision 2030 Västerviks kommun Livskvalitet varje dag Vår vision om framtiden är ett samhälle där livskvalitet står i fokus varje dag. Ett samhälle där medborgarna, gamla som unga, känner glädje, tillhörighet

Läs mer

Vision för Alvesta kommun

Vision för Alvesta kommun Sida 1 av 5 Vision för Alvesta kommun 1 Bakgrund och utgångspunkter Under våren 2014 har Alvesta kommun genomfört ett visionsarbete som omfattat flera olika aktiviteter med möjlighet för invånare, föreningar,

Läs mer

Stockholm-Mälarregionen en hållbar storstadsregion med global konkurrensoch attraktionskraft. Mälardalsrådet

Stockholm-Mälarregionen en hållbar storstadsregion med global konkurrensoch attraktionskraft. Mälardalsrådet INriktningsmål 2014 Stockholm-Mälarregionen en hållbar storstadsregion med global konkurrensoch attraktionskraft Mälardalsrådet Enligt Mälardalsrådets stadgar ska rådsmötet besluta om inriktningsmål för

Läs mer

betalningsvilja för kontor Värdering av stadskvaliteter i Stockholmsregionen

betalningsvilja för kontor Värdering av stadskvaliteter i Stockholmsregionen betalningsvilja för kontor Värdering av stadskvaliteter i Stockholmsregionen Värdering av stadskvaliteter - betalningsvilja för kontor, stadsutveckling i den regionala utvecklingsplaneringen Visionen i

Läs mer

Svedala översiktsplan 2010 ANTAGEN AV KOMMUNFULLMÄKTIGE

Svedala översiktsplan 2010 ANTAGEN AV KOMMUNFULLMÄKTIGE Svedala översiktsplan 2010 ANTAGEN AV KOMMUNFULLMÄKTIGE 2010-06-09 www.landskapsarkitekt.se 0411-55 64 04 Inledning Svedala Översiktsplan 2010 InLEDNING Kommunstyrelsen är ansvarig för översiktsplaneringen

Läs mer

Remiss Framkomlighetsprogram för Storstockholm (TRV2014/24179) KS/2015:118

Remiss Framkomlighetsprogram för Storstockholm (TRV2014/24179) KS/2015:118 TJÄNSTESKRIVELSE 2015-09-04 Bygg- och miljönämnden Oscar Olsson Samhällsplanerare Telefon 08-555 014 80 oscar.olsson@nykvarn.se Remiss Framkomlighetsprogram för Storstockholm (TRV2014/24179) KS/2015:118

Läs mer

Handlingsplan Mälaren

Handlingsplan Mälaren Handlingsplan Mälaren 1. Inledning (Västerås, Eskilstuna, Strängnäs och Enköping) har undertecknat en Avsiktsförklaring som identifierar åtta gemensamma, strategiskt viktiga och långsiktiga utvecklingsområden.

Läs mer

Utställning av Sundbybergs översiktsplan, Sundbyberg 2030

Utställning av Sundbybergs översiktsplan, Sundbyberg 2030 1 (4) Handläggare: Michael Erman Tillväxt- och regionplanenämnden Utställning av Sundbybergs översiktsplan, Sundbyberg 2030 Ärendebeskrivning Stockholms läns landsting har beretts möjlighet att yttra sig

Läs mer

Ett hållbart Varberg Socialt - Ekonomiskt - Ekologiskt

Ett hållbart Varberg Socialt - Ekonomiskt - Ekologiskt 2020-2023ff Ett hållbart Varberg Socialt - Ekonomiskt - Ekologiskt Mål och inriktning 2020-2023 Antaget av kommunfullmäktige 2019-04-23 Förord Tillsammans gör vi Varberg ännu bättre Vi har i kommunen under

Läs mer

Framtidens kollektivtrafik i Stockholm

Framtidens kollektivtrafik i Stockholm KORTVERSION Framtidens kollektivtrafik i Stockholm REGIONALT TRAFIKFÖRSÖRJNINGSPROGRAM FÖR STOCKHOLMSREGIONEN Vad är trafikförsörjningsprogrammet? Trafikförsörjningsprogrammet är det viktigaste styrande

Läs mer

Strategiska planen

Strategiska planen Strategiska planen 2015 2020 Strategisk plan Datum för beslut: 2015-04-08 Kommunledningskontoret Reviderad: Beslutsinstans: Giltig till: 2020 Innehållsförteckning 1. Så styrs Vännäs kommun... 4 2. Vad

Läs mer

Må alla samlas. Vi hoppas att den ger dig en stunds inspirerande läsning.

Må alla samlas. Vi hoppas att den ger dig en stunds inspirerande läsning. Utveckling för Skellefteå 2012 2014 Må alla samlas. Det här är det första steget i en lokal utvecklingsstrategi för allas vårt Skellefteå. Därför vill vi att så många som möjligt i Skellefteå ska läsa

Läs mer

Vision, politisk inriktning, övergripande utvecklingsmål, övergripande kvalitetsområden och styrmodell för Falkenbergs kommun.

Vision, politisk inriktning, övergripande utvecklingsmål, övergripande kvalitetsområden och styrmodell för Falkenbergs kommun. Beslutsförslag Kommunstyrelseförvaltningen Vision, politisk inriktning, övergripande utvecklingsmål, övergripande kvalitetsområden och styrmodell för Falkenbergs kommun. KS 2015-156 Förslag till beslut

Läs mer

Bedömning av betydande miljöpåverkan

Bedömning av betydande miljöpåverkan VALLENTUNA KOMMUN 2016-04-06 SID 1/ 10 Bedömning av betydande miljöpåverkan Detaljplan för Kumla-Stensta i Vallentuna kommun, Stockholms län. Checklistan utgör underlag för att i ett tidigt skede i planprocessen

Läs mer

Vision och strategisk plan TRANEMO, kommunen som tolkar tillvaron ur ett barnperspektiv, är familjernas naturliga val av bostadsort.

Vision och strategisk plan TRANEMO, kommunen som tolkar tillvaron ur ett barnperspektiv, är familjernas naturliga val av bostadsort. Vision och strategisk plan TRANEMO, kommunen som tolkar tillvaron ur ett barnperspektiv, är familjernas naturliga val av bostadsort. En väl utbyggd service skapar trygghet och trivsel som i kombination

Läs mer

ETT HÅLLBART VÄRMDÖ TIO DELMÅL INOM MILJÖOMRÅDET

ETT HÅLLBART VÄRMDÖ TIO DELMÅL INOM MILJÖOMRÅDET ETT HÅLLBART VÄRMDÖ TIO DELMÅL INOM MILJÖOMRÅDET värmdö kommun har sex övergripande mål samt delmål för olika verksamhetsområden. Ett av de övergripande målen är Ett hållbart Värmdö. Målet utgår från internationella

Läs mer

Hällingsjö. 29 november 2018

Hällingsjö. 29 november 2018 Hällingsjö 29 november 2018 Kommundelsdialog 19:00-19:10 Per Vorberg hälsar välkomna 19:10-19:30 Vad är en översiktsplan? Fika 19:30 20:40 Workshop - Orten med ord: Övning 1: Vad karaktäriserar din ort?

Läs mer

RUFS-information Skärgårdsrådet 1 november 2016

RUFS-information Skärgårdsrådet 1 november 2016 RUFS-information Skärgårdsrådet 1 november 2016 Samråd 8 apr-30 sep Vad är nytt? Kortare Färre och tydligare mål Mer genomförandeinriktad Starkare fokus på klimat, landsbygd, hållbar utveckling Vision,

Läs mer