Så förtätar vi Malmö! Dialog-pm 2010:2

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Så förtätar vi Malmö! Dialog-pm 2010:2"

Transkript

1 Så förtätar vi Malmö! Dialog-pm 2010:2 Malmö stadsbyggnadskontor juni 2010

2 Sammanfattning Innehåll Sammanfattning... 2 Varför förtätning?... 4 Förslag till förtätningsstrategi... 8 En tätare stad...12 Genomförandet är komplext...20 Förtätningspotential i Malmö...24 English summary...46 Så förtätar vi Malmö! - - Fyra övergripande strategier Utifrån Malmös övergripande mål och en analys av förtätningspotentialen i olika stadskaraktärer skisseras i denna dialog-pm ett förslag till en förtätningsstrategi. För att Malmö ska utvecklas som en blandad, tät och grön stad som är anpassad till gång-, cykel- och Skapa mer blandad stad Utveckla mellanrummen, det gröna och det blå Nedan sammanfattas de fyra strategierna översiktligt i en programskiss. Skriften har tagits fram av Malmö stadsbyggnadskontor Beställare: Christer Larsson Styrgrupp: stadsbyggnadsberedningen Arbetsgrupp: Jan-Olof Jönsson (projektledare) Maria Teder Carina Tenngart-Ivarsson Ann-Margret Rundqvist (kartor mm) Philip Tanimura (översättning) Bilder där ej annat anges: Malmö stadsbyggnadskontor 2

3 Staden kommer att förändras Med omvandling och förtätning som tillväxtstrategi kommer stadslivet och stadsbilden att förändras. Innerstadsområdet utvidgas och Malmö får mer av storstadskaraktär med den täthet, rörelse och det intensiva stadsliv som kännetecknar detta. Fler människor på samma yta innebär att konkurrensen om gator och allmänna ytor ökar, vilket medför att digt användbara och tål ett hårdare slitage. Genomförandet är komplext Planerings- och exploateringsprocesserna vid förtätning är mer komplexa, resurs- och tidskrävande än vid traditionell nyexploatering. Det beror bland annat på att de mer direkt berör ett stort antal boende och verksamma och deras dagliga livsmiljö. Därför är det särskilt viktigt med öppna och breda processer där alla berörda är med redan i ett tidigt skede. Nya exploateringsmodeller behöver utvecklas för att klara av investeringar i infrastruktur och service mm. Helhetssyn behövs Vid förtätning krävs en helhetssyn i än högre grad än vid nyexploatering. Avvägningar mellan olika intressen blir svårare och behovet av kompromisser större. Det kan innebära att nå ett bra helhetsresultat. Förtätning kan också stimulera till nytänkande och innovativa lösningar för att klara miljö- och kvalitetsmål. Malmös utveckling mot en attraktiv och hållbar stad Det överordnade målet för Malmös översiktsplanering är att bibehålla och vidareutveckla Malmö som attraktiv och hållbar stad på kort och lång sikt. Utvecklingen ska vara hållbar i såväl ekonomiskt, socialt som ekologiskt avseende. Förtätning av staden ger Malmö möjlighet att växa och vidareutvecklas samtidigt som behovet av klimatpåverkande transporter och exploatering av jordbruksmark begränsas. Exempel på frågor att diskutera Hur mycket kan Malmö växa genom omvandling och förtätning? I vilka typer av områden är förtätning mest lämplig? Vilka sätt att förtäta är bäst? Vilka nya kvaliteter är viktigast att tillföra vid förtätning? Hur kan kommunen främja förtätning? Är den föreslagna förtätningsstrategin lämplig? 3

4 miljön har blivit lidande med ökade utsläpp, barriäreffekter och exploatering av natur- och jordbruksmark. Det har också lett till minskad fysisk aktivitet med sämre folkhälsa som följd. Ett mått på stadsutglesningen är hur boendetätheten utvecklats. I svenska städer med mer än invånare har boendetätheten minskat från 30 invånare per hektar 1960 till 22 invånare per hektar Samma utveckling har skett i Malmö där boendetätheten under samma period minskat från ca 50 till 36 invånare per hektar. Sedan 1990 har utglesningen avstannat och många städer börjar växa inåt genom Nya urbana livsstilar attraherar många. Man vill bo centralt, ha nära till arbetet och ta del av stadens kultur- och nöjesutbud. Ekonomiskt handlar det om att ut- tjänsteföretag efterfrågar en levande och kreativ stadsmiljö. Ur ett ekologiskt perspektiv innebär det att värdefull natur- och jordbruksmark sparas och att transportbehovet minskar och därmed utsläppen. Förtätning kan bidra till en attraktiv och hållbar stad till en attraktiv och hållbar stad. Det kan vara ett medel för att nå en tätare och mer blandad stad som är gång-, cykel- och kol- strategi för att uppfylla målen i klimat- och energifrågor i enlighet med Malmö stads Miljöprogram och Energistrategi. Hushållning med mark och infrastruktur Förtätning innebär att marken utnyttjas mera intensivt och att natur- och jordbruksmark sparas. Det medför också att ledningsnät, service mm i bästa fall kan utnyttjas effektivare. Med förtätning skapas nya ekonomiska värden bl.a. genom att byggmöjligheterna ökar inom en given yta. Reorganisation av staden Förtätning kan även vara ett medel att återskapa en blandad stad med ökade möjligheter till lokalt stadsliv. Det kan åstadkommas genom att man kompletterar med sådana funktioner som saknas t.ex. arbetsplatser i bostadsområden eller bostäder i kontors- och serviceområden. Genom att tillföra andra boendeformer kan en blandning av hushållstyper åstadkommas, vilket kan stärka integrationen. Förtätning på samma yta, vilket ökar underlaget för bilberoendet. Behovet av och möjligheten att skapa nya mötesplatser i offentliga och halvoffentliga rum ökar. Rätt utformade mellan invånarna och att en högre social hållbarhet därigenom uppnås. Förtätning kan också vara ett sätt att Områden kan sammanlänkas och tryggare passager och stadsmiljöer skapas genom cykel. Ökad orienterbarhet och överblick kan bli andra positiva effekter som ytterligare ökar tryggheten i stadsrummet. Mikroklimatet kan förbättras genom förtätning så att platser skapas som är behagliga att vistas på vid olika väderförhållanden. Många malmöbor är positiva till förtätning Under 2009 gjordes via Malmöpanelen en enkät om förtätning till ett representativt urval malmöbor. Cirka hälften av de svarande var positiva till att Malmö ska förtätas, medan cirka en tredjedel var negativa. grönområden, men positiva till förtätning i verksamhetsområden. Många var också positiva till förtätning med högre hus. Byggande på åkermark sågs i huvudsak som negativt (Källa: YouGov). Förtätning kan bidra till en mera blandad stad med ett rikt stadsliv. Illustration: Muhammad. M Zanjanian 5

5 - men innebär också problem och utmaningar bär stor påverkan på många människors vardagsmiljö. Det kan också lätt skapa motsättningar mellan olika intressen. Vid förtätning är en grundförutsättning att enskilda sektorsintressen inte kan tillgodoses fullt ut utan får vägas mot helhetsbilden och samhällsnyttan i stort. I många fall kan man dock kompensera i närområdet för de intressen som inte kan tillgodoses på den aktuella tomten. Nedan följer en kortfattad beskrivning av några viktiga problem och utmaningar i samband med förtätning. Trängsel och kapacitetsproblem Förtätning innebär ökad bebyggelsetäthet vilket kan medföra trängsel i såväl boende- Även slitaget på parker och andra gemensamma ytor ökar. Det blir också ett ökat tryck på den kom- förskolor och skolor. Kapaciteten i be- såsom VA, el mm kan vara otillräcklig och behöva byggas ut. såsom utsikt, solförhållanden och insyn att friytor som betraktas som outnyttjade, men kanske används för lek och spontanidrott, tas i anspråk för bebyggelse. Även kulturhistoriska värden som är knutna till stadskaraktären kan gå förlorade. Det är därför viktigt att noga analysera brister och kvaliteter i stadsmiljön så att förtätningens positiva effekter uppväger eventuella nackdelar. Komplexa processer Förtätning medför mer komplexa planerings- och genomförandeprocesser än vid byggande på jungfrulig mark. Det beror bland annat på att en förtätning mer direkt berör ett stort antal boende och verksamma och deras dagliga livsmiljö. Därför är det särskilt viktigt med öppna och breda processer där alla berörda är med redan i ett tidigt skede. Även byggprocessen blir ofta mer komplicerad eftersom byggandet ska ske samtidigt som stadsmiljön runt omkring ska fungera på ett godtagbart sätt. Hårda siffror och mjuka kvaliteter Man använder ofta exploateringstal som mått på hur väl ett markområde utnyttjas. Talet anger relationen mellan bruttoarean (BTA, dvs. den summerade ytan av alla våningsplan i byggnaderna) och markytan som tas i anspråk. Med en hög exploatering kan man ta ut högre markpriser och yta, och i förlängningen spara åkermark och andra värdefulla friytor. Begreppet bör dock hanteras med viss försiktighet eftersom talet kan bli väldigt olika beroende på hur stor markyta man räknar med. Högre hus skuggar mer och kräver gare gårdar, så när husen växer ökar också avståndet mellan dem och därmed hela stadsrummets skala. Högre hus innebär alltså inte nödvändigtvis ett effektivare markutnyttjande! För att få en sann indikator på tätheten bör man även räkna med en del av omgivande gator/kajer/ öppna platser. Ett exploateringstal säger inte heller Mer buller och luftföroreningar kan resultera i mer buller och luftföroreningar, vilket i sin tur kan leda till sämre hälsa och livskvalitet för invånarna. Det är därför viktigt att möjligheterna att gå, cykla och åka kollektivt med miljövänliga fordon prioriteras när man förtätar staden. Ny bebyggelse kan vara ett sätt att avskärma buller och skapa skyddade utemiljöer. Boendekvaliteter kan påverkas Stadskaraktären och den rumsliga skalan påverkas ofta i samband med förtätning. Det kan medföra att boendekvaliteter Med förtätning kommer sannolikt trängseln i gatumiljön att öka. 6

6 något om hustypen eller om andra parametrar så som solförhållanden, funktioner, fastigheternas storlek eller graden av grönska på tomten, som är lika viktiga kriterier för att skapa en bra stadsmiljö. Malmö? Malmö har goda förutsättningar att förtätas och bli en mer kompakt stad. Här sak- Göteborg i form av vatten, berg och skog. Planerarna i Malmö har sedan länge haft ambitionen att bygga samman och förtäta staden istället för att bygga ut på åkermarken eller skapa förorter. Redan tidigt lanserades tanken att man skulle kunna cykla till arbetet oavsett var i staden man bodde. Malmö är idag dock inte särskilt tätbebyggt. Köpenhamns och Malmös urbaniserade ytor är ungefär lika stora, men Köpenhamn har nästan dubbelt så många invånare och arbetsplatser ( resp i Köpenhamn mot resp i Malmö). Detta kan delvis förklaras historiskt med att städerna har 3D-bild som visar exploateringsnivån i Malmö Den är högst i innerstaden och lägre i periferin. Bild: Janos Szegö vuxit under olika tidsperioder, vilket gör att Köpenhamn har betydligt mer av den täta, slutna kvartersstaden medan Malmö har mer öppen och glesare lamellstruktur. Malmö har också en större andel lågexploaterade småhusområden och verksamhetsområden. Vad avser ytor för fritid och rekreation mm skiljer det sig också åt. Om ytor för parker, fritid och rekreation, kyrkogårdar och koloniområden slås samman har Malmö ca 100 kvm per person och Köpenhamn 44 kvm per person. Rent fysiskt, utan att ta hänsyn till exempelvis kvalitetsfrågor eller praktiska aspekter, att förtäta i Malmö. Baserat på endast utrymme för nya byggnader är det teoretiskt möjligt att rymma minst dubbelt så mycket turen jämfört med idag, istället för att ta i anspråk den högkvalitativa jordbruksmark som omger staden. Malmö. 7

7 Förslag till förtätningsstrategi Omvandling och förtätning är basen i Malmös tillväxt Omfattande förtätning behövs Stadsbyggnadsnämndens rekommendation inför kommande översiktsplan är att mer tonvikt ska läggas vid tillväxt INÅT att omvandling och förtätning ska stå för huvuddelen av Malmös tillväxt. Följden gelse behöver bli avsevärt mer omfattande än hittills gjorda punktvisa förtätningar. Det innebär en delvis ny tillväxtstrategi, som mer direkt berör i stort sett alla boende och verksamma i Malmö. Det behöver därför utarbetas riktlinjer och strategier för hur detta ska genomföras. Stödja övergripande mål Det är viktigt att förtätning stödjer Malmös utveckling till en attraktiv och hållbar stad. Den ska därför bidra till att staden blir mer blandad, sammanhållen och an- Genom att tillföra nya funktioner och att stärka integrationen. För att klara detta fordras en relativt stor volym i förtätningen. Det räcker inte med komplettering med enstaka hus utan betydligt mer omfattande förtätning krävs. Därför får man får räkna med att stadskaraktären åtminstone delvis förändras. Det är också viktigt att förtätningar görs så att inte framtida förändringar omöjliggörs. nya funktioner som innebär bättre service eller nya tillskott som skapar attraktiva mötesplatser av olika slag. Fokusera på möjligheterna För att lyckas med förtätning som tillväxtstrategi fordras att man fokuserar mer på möjligheter än på problem och restriktioner. Det är ett delvis annorlunda synsätt än idag, där mycket energi läggs på probleminventering, anpassning till restriktioner och konsekvensbeskrivningar som framför allt handlar om de problem som ett projekt medför och mindre om de värden och kvaliteter som tillförs. Öppna och breda processer Alla är med från början Vid förtätning är det särskilt viktigt med öppna och breda processer för att få en allmän acceptans för föreslagna förändringar. Alla berörda parter, såsom byggherrar, fastighetsägare, myndigheter, boende och verksamma bör vara med redan från början i planeringsprocessen. Därmed ges förutsättningar för ett lokalt tande. Det medför också att alla aspekter kan komma med i ett tidigt skede och att förutsättningarna för förtätningen kan Helhetssyn behövs Förtätning kräver en helhetssyn i än högre grad än vid nyexploatering. Avvägningar mellan olika intressen blir svårare och behovet av kompromisser större. Det förutsätter också ett gemensamt förhållningssätt till riktvärden mm och att sektorsrikt- aktuella situationen. För att nå fram till en genomförbar kompromiss behöver sannolikt utöver planerings- och myndighetsfrågor även genomförandefrågor inklusive ekonomi i processen. Särskilda modeller för arbetssätt och processer kan behöva tillämpas eller utvecklas. Som exempel kan tvärvetenskapliga konsekvensanalyser underlätta svåra avvägningar. Tillföra något positivt för alla Förtätning berör i allmänhet ett stort antal boende och verksamma och deras dagliga kvaliteter såsom öppenhet, ljus och rymd kan påverkas och eventuellt gå förlorade. Därför är det viktigt att varje förtätningsprojekt skapar nya värden och tillför något positivt för alla i området. Det kan vara Det är viktigt med öppna och breda planeringsprocesser för att få acceptans för förändringar hos boende och verksamma i förtätningsområdet. Dialogmöte på Fosie Stadsdelsförvaltning. 8

8 Förtätningspotentialen är stor En översiktlig analys av förtätningspotentialen i Malmös olika stadskaraktärer har gjorts på sidorna Den indikerar att antagandet i dialog-pm Hur kan Malmö växa-hållbart? - att Malmö genom omvandling och förtätning kan växa med boende/arbetande - är rimligt. Det innebär en generell förtätning med drygt 20 %. Eftersom förtätningspotentialen varierar mellan olika stadskaraktärer blir förtätningen sannolikt större i vissa typer av områden och lägre i andra. Förtätningen kan genomföras på olika sätt och anpassas till de lokala förutsättningarna. Störst potential i storskaliga bostadsområden och i verksamhetsområden största kapaciteten och potentialen för förtätning. I dessa områden kan förtätning också starkt bidra till en mer integrerad, blandad och attraktiv stad. Även i andra typer av områden, såsom öppen kvartersstad, grannskapsenheter och institutioner den inte är lika stor kan den vara viktig att utnyttja för att få staden att hänga samman eller för att få en god servicenivå. Den småskaliga bebyggelsen upptar den största andelen av Malmös bebyggda yta. Förtätningspotentialen begränsas emellertid av en småskalig tomtindelning och fastighetsägarstruktur. För att få till stånd en mer omfattande förtätning krävs därför drastiska metoder såsom rivning och genomförbart varken praktiskt eller ekonomiskt, utom möjligen i de allra mest attraktiva lägena, som erfarenheterna från Fridhem-Bellevue i västra Malmö visat. De gröna rummen upptar också en stor andel av Malmös urbaniserade yta. Här bedöms dock förtätningspotentialen som samma yta. Därför behövs det istället satsningar på nya friytor och utveckling av digt användbara och tål ett hårdare slitage. Många kopplingar och minskade barriärer är viktigt Analysen visar också att ju bättre samband sto större är förtätningspotentialen. Därför är det viktigt att reducera eller ta bort barriärer av olika slag. De största är de stora infartslederna eftersom de är breda, har få korsningar och tränger djupt in i stadsbebyggelsen. Genom att omvandla dessa till stadsgator kan de få en sammankopplande funktion och ge möjligheter till förtätning med ny bebyggelse och nya gröna rum. Fyra strategier Utifrån Malmös övergripande mål och analysen av förtätningspotentialen kan ett utkast till en förtätningsstrategi skisseras. För att Malmö ska utvecklas som en blandad, tät och grön stad som är anpas- nedanstående fyra övergripande strategier viktiga: Utnyttja stationsnära lägen och kollek- Skapa mer blandad stad Utveckla mellanrummen, det gröna och det blå På nästa uppslag redovisas översiktligt i en programskiss hur detta skulle kunna inverka på Malmös stadsutveckling. I nästa kapitel beskrivs vad som skulle kunna känneteckna ett tätare Malmö och vilka konsekvenser det skulle medföra. 9

9 Programskiss Illustration: Keivan Saberi Utnyttja stationsnära lägen och De stationsnära områdena är särskilt lämpliga att förtäta. De kan utnyttjas för stora arbetsplatser och besöksintensiva funktioner eftersom det är här, där många människor rör sig, som förutsättningarna för den blandade staden är som bäst. Även Skapa mer blandad stad Med förtätning i stationsnära områden och med en balanserad omvandling och förtätning i verksamhetsområden och bostadsområden kan den blandade staden utvidgas till att omfatta ca hälften av Malmös idag bebyggda yta. På längre sikt kan den utvidgas ytterligare och anpassas till hur morgondagens människor vill bo och verka. Illustration: Haydar Alward, Mikael Pettersson 10

10 Illustration: David Wiberg Om infartslederna innanför Inre Ringvägen omvandlas till stadsgator frigörs mycket mark för exploatering. Det ger samtidigt möjlighet att minska den barriär som de utgör idag. Fler korsningar, lägre hastighet, utåtriktade bottenvåningar och attraktiva gångstråk ger mer stadskaraktär och kontakt mellan områden på ömse sidor om gatan. = framtida innerstad/blandad stad = stationsnära läge Utveckla mellanrummen, det gröna och det blå Med förtätning blir trycket på existerande friytor högre. Det är därför viktigt att dels mer användbara och tåliga. De mellanrum bitar intill gatukorsningar eller parkeringar, kan uppgraderas till lokala mötesplatser och på så sätt bidra till att höja det offentliga rummets helhetskvalitet. Illustration: Carley Friesen 11

11 ett bra sätt. I en allt tätare stad bör just ytor för barn ha hög prioritet. Samtidigt kan nybyggnadsnormerna inte alltid tilllämpas rakt av i förtätningssituationer. na mellan förtätningsbehovet och ytbehovet att ge upphov till nya, spännande och kreativa lösningar som t.ex. vistelseytor på tak, samutnyttjande av park, mm. Fler fritidsanläggningar Behov av mark till fritidsaktiviteter i form av bollplaner, sporthallar, lekplatser, reserv för framtida offentliga och nu okända behov behöver beaktas. Vid förtätning ökar befolkningsunderlaget och därmed anläggningar. Det behövs därför både läggningar och ett antal nya anläggningar. Risken är annars att onödigt långa för- biltransporter. Samnyttjande är viktigt s organisatoriska modeller för samnyttjande av offentlig mark i parker och på uteytor för förskolor och skolor. Därmed kan marken utnyttjas effektivare. Möjligheten att använda taken som vistelseytor bör utvecklas mera. De är främst lämpliga för aktiviteter som behöver hårdgjorda ytor, såsom bollplaner, men kan också inrymma exempelvis lekytor. Stadslivet kan berikas Staden bör vara en smältdegel som väcker många människor möts och rör sig har goda förutsättningar att bli till kreativa miljöer. Genom att lokalisera byggnader och platser för evenemang, kultur- och fritidsaktiviteter till olika delar kan mer än stadens absoluta centrum bli målpunkter som alla malmöbor besöker, oberoende av i vilken del de bor eller arbetar. När man arbetar med förtätning är det viktigt att göra en analys bortom den egna fastighetsgränsen för att bedöma vilka funktioner området kan behöva tillföras för att kunna erbjuda ett intensivare stadsliv. Det behövs även bättre ekonomiska incitament för att motivera fastighetsägare till att i större utsträckning bygga funktionsblandade byggnader. Möjligheter till integration För att uppnå en social hållbarhet i samhället bör vardagliga möten mellan människor med olika livssituation, ålder, kön, intressen och etnisk bakgrund vara frekvent återkommande. Om man kan se och iaktta varandra och får en personlig relation till andra samhällsgrupper ökar toleransen för det som är annorlunda. I en tät och blandad stadsstruktur kan dessa vardagliga möten mellan olika slags människor lättare uppstå. Genom att färdvägarna korsas på väg till jobb, skola eller fritidsaktiviteter kan den täta staden bidra till en större förståelse för andras livsstilar och kulturer. stadsliv. 13

12 Nya mötesplatser Genom att medvetet placera funktioner och byggnader för människor med olika livsstilar på strategiska platser i närheten av varandra, kan nya och gränsöverskridande möten uppstå. Det är viktigt att mötesplatserna är fritt tillgängliga för alla och att ingen grupp dominerar på ett sätt som gör att andra utesluts. Gränser mellan olika funktioner kan istället markeras med exempelvis olika typer av markbeläggning eller sittmöbler. De bör länkas till varandra via attraktiva vägar och stråk så att man lätt kan ta sig från en plats i staden till en annan. Tryggare stadsmiljö Möten mellan olika människor är inte nödvändigtvis friktionsfria, men behöver därför inte vara otrygga. Att samsas i det offentliga rummet utan att man trampar in i varandras territorium är ett fysiskt uttryck för det demokratiska systemet. rummet under olika tider på dygnet ökar tryggheten man ser och blir sedd. Det är därför viktigt att planera på ett sådant sätt att malmöbornas rörelsemönster utvidgas. Nya boendekvaliteter stadsväven, t.ex. överblivna gathörn eller buffertzoner mot parkeringar och vägar, kan uppgraderas till fullvärdiga offentliga miljöer med enkla medel så som bänkar, lekredskap eller genomtänkt grönska. Den bostadsnära miljöns kvaliteter förbättras avsevärt om dessa lokala mötesplatser kan erbjuda rekreation, trygghet och identitet. Med en högre befolkningstäthet ökar även underlaget för livsmedelsbutiker och annan bostadsnära service. Nya boendeformer representerade i staden talar för att det inom stadens gränser. När man förtätar och låter innerstaden växa bör det göras på ett sätt som ger invånarna möjlighet att i större utsträckning välja en livsstil som passar just dem. Det kan t.ex. innebära möjlighet för bostadsnära odling, kollektivboenden, kontors- och ateljékollektiv, generationsboenden eller att kombinera bostad och arbetsplats. Stadsvillor på Sluseholmem i Köpenhamn; en sorts smala, höga radhus som möjliggör ett villaboende utan trädgård. Tätt och grönt För att få en attraktiv stadsmiljö, som är både hållbar och hälsosam, är det viktigt att staden är både tät och människor på samma yta behövs både liga. Detta kan åstadkommas på olika sätt. Markparkeringar kan omvandlas till gröny- parker och gårdar utvecklas och ges högre bruksvärden. Grönytorna har en viktigfunktion för lek, motion, och rekreation, men är också viktiga för odling, kretslopp och vårt klimat. Vad är en rimlig grönstandard? fastslagits att tillgång till grönområden inom 300 meter från bostaden sänker folks upplevda stressnivå och att Malmös andel parkmark per person är relativt låg behövs strategier för vilka rekreationsytor kvar ska utvecklas. Vad som är en god eller rimlig grönst- handlar om andelen grönyta per person, närhet till grönytor och vilken kvalitet och användbarhet de har. I Grönplan för Malmö 2003 anges som generella mål att dels öka andelen grön mark, dels säkerställa - 14

13 senteras som anger riktvärden för storlek, I samband med förtätning är det viktigt att utemiljön blir attraktiv. Det kan innebära att nya grönytor behöver anläggas, gator utvecklas. Grönytefaktorn, som används i bl.a. Västra Hamnen, är ett verktyg för att försäkra sig om att de gröna elementen i bebyggelsestrukturen inte byggs bort utan tvärt om i många fall till och med förbättras. Väggar och tak är viktiga komplement till gröna markytor i detta sammanhang. kommer att använda samma grönytor. Det medför att grönytorna behöver utvecklas, så att de blir mer användbara och tål ett större slitage. Tillgängligheten kan också behöva förbättras. Samutnyttjande av exempelvis skolgårdar eller förskolor och parker kommer allt oftare på tal. Olika budgetar och olika skötselbehov lägger idag administrativa hinder för sådana lösningar. Det behöver därför utvecklas modeller för hur en sådan samverkan kan ske och vilka möjligheter och problem det kan medföra. Som en första åtgärd är det rimligt att pröva samverkan i något område. Gröna väggar och tak kostar Förtätning kan kräva mer avancerade och kostsamma lösningar vad gäller grönytor, t.ex. gröna väggar och tak. I de storskaliga erfarenheter rörande grönska på betongbjälklag, exempelvis ovanpå parkeringshus etc., som visar att det är svårt att få en god utveckling på vegetationen. Anläggningarna blir dyra både initialt vid investeringen och på sikt skötselmässigt. Även om såväl kunnande som teknik blir bättre och bättre så är dessa anläggningar dyrare, känsligare och mer komplicerade än planteringar på mark, också ur ett förvaltningsperspektiv. Integrera nya blå och gröna områden Det är viktigt att det även fortsättningsvis rekreationsytor från naturlikt och vilt till strikt och kultiverat. Stadens blå natur, dvs närheten och tillgången till vatten, kan också utnyttjas bättre i rekreativt hänseende. stor andel parkmark eller andra rekreativa den. För att förtätning ska kunna ske på ett bra sätt behövs en mer strategisk syn på de olika ytornas roller. Användningen av olika begrepp för olika typer av grönområden måste utvecklas. Även begreppet allmän plats behöver preciseras i diskus- gängliga. Såväl kvalitativa som kvantitativa aspekter behöver beaktas för att på bästa sätt kunna integrera blå och gröna områden i stadens nät. 15

14 Nya sätt att bygga i parkmiljö På Arkitektskolan på Lunds Tekniska Högskola undersökte studenterna hösten 2009 under ledning av professor Christer Malmström vad det kan innebära att bygga i ett grönområde. Att bygga i en park behöver kanske inte nödvändigtvis betyda en minskning av den gröna ytan, utan skulle istället kunna medföra en utökad grönska som både ger ett större koldioxidupptag och en större livskvalitet för invånarna? Projektet prövade hur höga byggnader (15-25 våningar) skulle kunna integreras stråk i centrala Göteborg. En hög byggnad ger ett litet avtryck på marken så att av parkens yta behållas. Solen rör sig även snabbare runt en vertikalt utsträckt kropp än runt en som breder ut sig horisontellt. Byggnaderna kan både skapa skyddade rum och tillföra nya aktiviteter till stadsrummet i form av kaféer, restauranger och utställnings- och undervisningslokaler. Parkens användningsvärde kan på så sätt öka väsentligt, samtidigt som staden (som markägare) får inkomster till miljömässiga förbättringar även på andra offentliga ytor. A House_In a Box_In a Tree är Joakim Allerths förslag till hur kan man förtäta staden genom att bygga i en park utan att förstöra den, och snarare erbjuda mer grönyta är innan. Med en lätt, bärande struktur lyfter hela byggnaden från marken och anpassar sig efter platsen och träden runt omkring. Den öppna strukturen släpper också ner ljus till parkmiljön, och skapar gröna terrasser både i och på toppen av byggnaden. Byggnadens minimala fotavtryck gör att den står som ett träd bland de andra träden. Arken av Per Eldénius är en båge som spänner sig över grönskan, ger ett spännande rum under sig och minimerar inverkan på marken. Bågens konstruktion påminner om pilbågens; den spänner upp sig själv och marken under lämnas helt fri för människor och grönska. Den kan koppla samman två tidigare frånskilda platser och fungera som en bebodd bro. Fotavtrycket är minimalt eftersom den endast 16

15 Miljövänliga färdsätt Yteffektivare transporter Förtätningens viktigaste effekt på resande tiella mål i närheten. Många ärenden som att kunna klaras på närmare håll, inom gång- och cykelavstånd. En tätare stad ger med högre turtäthet. Men samtidigt medför förtätning att samma yta, vilket betyder att vi måste skapa ett mer yteffektivt transportsystem. Samtidigt ska kraven på god säkerhet/ trygghet, miljö och tillgänglighet tillgodoses och helst bli bättre än idag. Förtätning ökar sannolikt också antalet bilar i staden. Det är därför oerhört viktigt att så stor skilt viktigt är det att förtäta i stationsnära lägen och utmed de stråk där spårvagnsutbyggnad kan bli aktuell. Samtidigt måste tillräckligt med plats lämnas i själva gatan för spårvagnen. Gång och cykel för lokala resor Om utrymme ska sparas är det en fördel Därför är en satsning på attraktiva gångoch cykelstråk viktig. Gång och cykel behöver ofta separata utrymmen för att rum kan bli aktuella på vissa platser. Att och samtidigt behagliga att använda kräver nytänkande. För de lite längre resorna bör kollektiv- yteffektiv och miljövänlig. Med Citytunneln och Malmöringen skapas möjligheter längre lokala resorna inom Malmö är satsning på spårvagn i de robusta och starka stråken viktig. Om infartslederna i första hand innanför Inre Ringvägen omvandlas till stadsgator med smalare sektion och lägre hastighet frigörs mycket mark för exploatering. Det ger samtidigt möjlighet att minska den barriär som de utgör idag. Även andra större gator i Malmö kan omvandlas. Fler korsningar, lägre hastighet, utåtriktade bottenvåningar mm ger mer stadskaraktär och kontakt mellan områden på ömse sidor om gatan. Bättre trygghet och säkerhet Ur trygghetssynpunkt är det viktigt att gående och cyklister får tillräckligt med utrymme i de stadsmässiga gatumiljöer (med butiker och annan service i mark- sig även kvällstid. Man bör även redan i planeringen uppmärksamma att olika vägnät kan vara lämpliga stråk under olika tider på dygnet. Effektivare parkering Parkering tar mycket plats. Parkeringsfrå- utnyttjas mer och vid nyetablering av parkering måste höga krav på yteffektivitet fektiva parkeringslösningar. Traditionell Bilhiss i biltorn, Autostadt. Foto: Mark Henderson 17

16 markparkering ska undvikas i högre grad ju mera centralt beläget området är. De p-platser som behöver tillkomma bör placeras nära det överordnade vägnätet så att minimeras. Satsning på bilpooler är viktigt för att spara utrymme, och funktionsblandade p-hus viktiga för att få en blandad stad. Människor istället för bilar Vid många arbetsplatser och serviceinrättningar står parkeringarnas stora, hårdgjorda ytor tomma och öde på kvällar och helger. Ett bra exempel på hur yta för bilar ges ytterligare en där en parkeringsplats har försetts med basketkorgar. Man kan även turas om att använda den yta som idag helt är vigd åt bilarna. Manhattan New School får hjälp av poli- fyra raster per skoldag för att ge barnen bättre lekutrymme. I Berlin har Teltow Grundschule fått en bit av gatan framför skolan omvandlad till lekgata helt fri från gatukorsning stängts av och på så vis bildas en bilfri plats för kvarterets invånare. I mittremsan på Sønder Boulevard i Köpenhamn har en bollplan anlagts. Installationer som görs för att sätta människor i rörelse blir medel för att skapa mötesplatser på ställen som tidi- sin kropp, andra tittar på. Det råder dock inget motsatsförhållande i detta, både den som är aktiv och den som är stilla ger liv åt gaturummet. En annan styrka är att vuxnas aktiviteter blir jämbördiga med barnens. Sönder Boulevard, Köpenhamn - en bollplan i mittremsan skärmas mot körbanan med hjälp av en grön vägg. En hälsosam stadsmiljö Åtgärder vid källan i första hand Det mest effektiva från markanvändningssynpunkt är att i samband med störningar vid störningskällan. Därmed kan eventuella skyddsavstånd minimeras, vilket är en förutsättning för att kunna skapa en tät och blandad stad. Frågan kan också väckas om de riktvärden som tillämpas idag är anpassade till den täta och blandade staden. Kortare riskavstånd Mindre industrier och andra verksamheter kan bidra till att skapa en blandad innerstadsmiljö, men om normer och riktvärden tillämpas på ett sätt som gör att avstånden mellan stadens olika funktioner växer snarare än krymper får det stora konsekvenser för den sociala hållbarheten. Ett generellt och myndighetsövergripande resonemang kring förhållningssättet till miljökvalitetsnormer, riktvärden och riskavstånd behövs för att få till stånd en tät och blandad innerstadsmiljö och för att väga svåra men viktiga frågor som buller, luftkvalitet, brand- och explosionsrisk samt stadens transportbehov mot människors behov av hälsosamma och attraktiva stadsmiljöer. Ett exempel är frågan om huruvida riskavstånd bör mätas från fastighetsgränsen eller från själva riskobjektet. Gemzöe Tillstånden medger idag valfri placering inom fastigheten, men samtidigt krävs det Kommunen har därmed god inblick i de förändringar som sker i området, vilket borde kunna påverka riskavståndet i en mer liberal riktning. Bebyggelse som bullerskydd Den nya bebyggelse som förtätning innebär bör så långt möjligt utformas så att - ga grönområden men även till förmån för den nya bebyggelse som planeras längre för höga avgasnivåer om bebyggelsen i nord-sydlig riktning är för tät och hög eftersom de förhärskande vindarna i Malmö är väst-östliga. Detta är en viktig aspekt att ta hänsyn till vid förtätning med tanke på kraven enligt miljökvalitetsnormerna. Luftföroreningar Idag överskrids miljökvalitetsnormen för kvävedioxid vid ett antal platser i Malmö. Åtgärdsprogram har upprättats. Med för- och större transportbehov. Det gör att det blir ännu viktigare att satsa på effektiva och miljövänliga transporter för att klara miljökraven. Förtätning förutsätter därför 18

17 Gatuplanteringar är en möjlighet att förbättra luftkvaliteten genom att träden binder stoftpartiklar. Ett försök som pågår är att genom fotokatalytisk betong på Amiralsgatan vid Kungsgatan försöka förbättra luften. Effektiv marksanering Vid förtätning uppkommer ofta behov av att sanera mark som är förorenad, i synnerhet i verksamhetsområden. Erfarenheter från vissa projekt indikerar att den kan bli så kostsam att den riskerar genomförandet eller avsevärt fördyrar projektet, vilket i sin tur kan leda till ett ensidigt utbud som enbart riktar sig till särskilt betalningsstarka grupper. För att undvika detta är det viktigt att utveckla modeller för hur saneringen kan ske på både ett miljömässigt och ekonomiskt hållbart sätt. Bättre mikroklimat och lägre energiförbrukning Förtätning medför goda möjligheter att förbättra mikroklimatet i stadsmiljön. Nya byggnader kan placeras så att vindförhållandena förbättras och nya platser kan skapas i solvända och vindskyddade lägen. Genom att reducera vindpåverkan blir avkylningseffekten lägre och energiförbrukningen kan minska. Förbättrade tekniska försörjningssystem Nya elstationer sörjer idag Malmö kommun med el. En fördelningsstation är en större transformatorstation som omvandlar råkraften som transporteras på det övergripande nationella elnätet till högspänning som sedan transporteras vidare till enskilda elkonsumenter på det lokala elnätet inom en kommun. Om Malmös befolkning fördubblas behöver antalet fördelningsstationer också fördelningsstationers kapacitet utökas med 100 %. I en del fördelningsstationer är det dock inte möjligt att utöka kapaciteten. Det mest troliga är därför att elnätet inom kommunen byggs ut med en kombination av de båda alternativen. Mikroklimatet kan förbättras genom att tillkommande byggnader placeras så att platser skapas som är behagliga att vistas på vid olika väderförhållanden. Illustration: Gärda Sjöholm Lokaliseringen av nya fördelningsstationer är inte lätt och behöver komma med fördelningsstationer är transformatorstationen vid Bellevuestadion och fördelningsstationen vid Möllenvångstorget. Tomt för en sådan station behöver vara ca 45 x 35 meter. Avståndet mellan fördelningsstationerna och omgivande byggnader ska vara minst 15 meter. Ledningsomläggningar Staden har ett omfattande system av fjärrvärmeledningar i många områden. Vid förtätning kan det innebära omstruktu- ändringar i nuvarande marknivå måste kan påverka konstruktionskraven. Kostna- av ledningar, kammare etc belastar förtätningsprojekten. Inga nya hårdgjorda ytor Va-systemen kommer inte att hinna bytas ut i samma takt som det går att hårdgöra allt större ytor. Det betyder att det helst inte ska tillkomma hårdgjorda ytor vid förtätning. Detta är framförallt viktigt i de områden där va-ledningarna är s.k. kombinerade, annars kommer det att bli översvämningar. Här kan det behövas ställas krav på att det inte alls får tillkomma hårdgjorda ytor. För att nå en långsiktigt hållbar lösning behöver vi arbeta aktivt med dagvattenhanteringen i detaljplaneringen. Det kan handla om att göra rätt vid ombyggnader och anordna mikrodagvattenhantering eftersom många små åtgärder ger stor nytta tillsammans. Det kan också vara att för- skapa större magasin t.ex. i form av dam- 19

18 Genomförandet är komplext Nya arbetssätt behövs Mer tids- och resurskrävande processer Planerings- och exploateringsprocesser vid förtätning är mer komplexa och därmed avsevärt mer resurs- och tidskrävande än vid exploatering på jungfrulig mark. Det beror bl.a. på att de mer direkt berör ett stort antal boende och verksamma och deras dagliga livsmiljö. Risker för överklagande är också större än vid nyexploatering. För att komma till färdiga projekt samtidigt. Johan Gröhn, studerande vid Malmö Högskola, har undersökt planprocesserna i åtta förtätningsprojekt i Malmö från 1990-talet och tidigt 2000-tal. Fem ärenden hade inga överklaganden, medan tre överklagades. Två av dessa (Kv. Stallmästaren och kv. Basunen) överklagades till sista instans, regeringen, vilket innebar en tidsfördröjning på ett till två år. Klagomålen gällde exploateringsgrad, förlorad utsikt, skuggade uteplatser mm. Exploateringsmodeller behöver utvecklas Vad avser kostnadsfördelning i exploateringsprocessen så är nuvarande lagstiftning baserad på exploatering på jungfrulig mark. I exploateringsavtal regleras hur kostnaderna fördelas för allmänna nyttor såsom gator, parker, ledningar mm. I för- i stor utsträckning utnyttjas saknas lagbaserade modeller för hur kostnadsfördelningen ska ske. Fastighetsbilden är ofta komplex och åtgärder kan behöva göras utanför planområdet, vilket försvårar genomförandet. Det behövs således ett utvecklingsarbete inom detta område. För att få till stånd förtätning i större omfattning är det därför viktigt att kommunen har en aktiv markpolitik även inom förtätningsområden. Kommunen kan också verka för att påverka lagstiftningen så att den anpassas bättre till ett nybyggande som till en större del utgörs av förtätning. Val av områden för förtätning Vilken typ av områden som ska förtätas och i vilken prioritetsordning är beroende sammantagen förtätningspotential, var förtätning gör mest nytta och var det är marknadsmässigt mest intressant. Med förtätning som huvudstrategi för tillväxt behövs det sannolikt ett arbete på bred den samtidigt. Där förtätningspotentialen är störst En rimlig utgångspunkt är att i första hand förtäta där den sammantagna förtätningspotentialen är störst, vilket är i storskaliga bostadsområden och verksamhetsområden. I allmänhet är det emellertid så att alla faktorer inte samverkar. Där förtätningstrycket är stort är möjligheter och utrymme ofta begränsat och där utrymme och möjligheter är stora så är ofta förtätningstrycket begränsat. Det kan därför behövas extra insatser för att stimulera förtätning där trycket är lågt, liksom att söka innovativa lösningar där utrymmet är begränsat. Där det gör mest nytta Mest fördelaktigt från samhällsekonomisk outnyttjad kapacitet i infrastrukturen såsom ledningsnät, förskolor, skolor mm. Mest nytta för att uppnå målet om en blandad stad gör det i ensidiga bostadsoch verksamhetsområden. Att komplettera med vitala funktioner som saknas är också en viktig nyttoaspekt. För att erhålla en mer sammanhängande stad är förtätning som minskar barriärer avgörande. Lågstatusområden kan vitaliseras med nya funktioner eller boendealternativ som höjer områdenas attraktivitet. Förtätningen kan på så sätt bidra till att minska segregationen i staden som helhet. Där det är marknadsmässigt intressant Betalningsviljan för nyproduktion av bostäder är ett mått på hur pass intressant förtätning med bostäder är för marknaden i ett visst område. I nedanstående karta Karta som visar betalningsviljan för bostäder i olika delområden i Malmö Den är högst i de röda områdena och lägst i de blå områdena. Källa: Tyréns 20

19 visas betalningsviljan för olika delområden i Malmö baserad på gjorda försäljningar på fastighetsmarknaden. Betalningsviljan är störst i de röda områdena och lägst i de blå. Slutsatsen är att det är mest intressant från marknadssynpunkt att förtäta i de centrala och västra delarna i Malmö och minst intressant i de sydöstra delarna. Betalningsviljan är dock inte konstant utan kan förändras över tiden. Trånga arbetsplatser stadsmiljö. Byggarbetsplatsen påverkas av Det medför ofta begränsat utrymme för maskiner, upplag mm, vilket kan försvåra byggandet. Hänsyn behöver också tas till boende och verksamma i området, så att stadsmiljön kan fungera under byggtiden och störningarna minimeras. Det gör att byggprocessen blir mer komplex och ofta mer kostsam. Den kan också behöva delas in i mindre etapper. Incitament behövs för att få igång projekt För att få till stånd en mer omfattande förtätning behövs det incitament för berörda fastighetsägare. Många fastighetsägare och landen och kan se förtätning som både en besvärlig process och något som kan försämra boendekvaliteterna. Därför är det viktigt att alla förtätningsprojekt tillför positiva värden, men det kan också innebära att särskilda stimulansåtgärder behövs. En möjlighet är att de nya ekonomiska värden som skapas genom exploatering kan och utemiljöer. Även om processen är öppen och bred så garanterar det inte att byggherre, fastighetsägare och boende och verksamma kan komma överens om projektets omfattning stånd mot förändringar av en invand och trygg miljö. Förtätningsprojekt kan också bli så dyra att de inte går att genomföra. Det kan handla om kostsamma marksaneringar, höga byggkostnader eller dyra parkeringslösningar mm. Även tillämpning av gällande lagstiftning och förhållningssätt till riktlinjer och skyddsavstånd kan förhindra eller försvåra förtätningsprojekt. Hur går vi vidare? För att få mer kunskap om möjligheter och problem i samband med förtätning behövs mer djupgående studier av genomförda projekt. Det kan också vara värdefullt att studera hur genomförandet kan modeller för förtätning. För att kunna göra riktiga avvägningar om hushöjder, storlek på friytor mm. är det viktigt att föra en diskussion om hur tätt Malmö bör bli. För att få lokala erfarenheter är det viktigt att komma igång med ett pilotprojekt i Malmö, som utgör en omfattande förtätning och där ett helhetsgrepp tillämpas för ett större område. Täthet är viktigt också vid nyexploatering Förtätningsdiskussionen väcker också frågan om att det är viktigt att ha täthet i åtanke vid nyexploatering. Det handlar ju även där om att utnyttja marken effektivt. Målet för Malmö att vara en tät och blandad stad medför att även nybyggnadsområden bör vara täta och blandade, vilket lade och lågexploaterade småhusområden eller verksamhetsområden. Exploateringsnivån bör vara hög och byggnaderna funktionsblandade. Bottenvåningarna kan med fördel utnyttjas för allmän och kommersiell service. Taken kan utnyttjas för grönska och friytor. Förskolor kräver stora friytor, vilket gör det extra viktigt att tänka i tre dimensioner. Markparkering bör ske endast undantagsvis. Det kan också vara viktigt att planera med utgångspunkt från möjligheter till framtida förtätning. Förtätning innebär ofta trånga och besvärliga byggarbetsplatser. 21

20 Olika sätt att förtäta Förtätning kan ske på många olika sätt och i varierande omfattning. Nedan beskrivs de vanligast förekommande sätten att förtäta. Ändrad stadskaraktär Att ändra stadskaraktär innebär en mer omfattande förändring av ett område. Det kan t.ex. vara förändring från en öppen byggnadsstruktur med lameller till mer slutna kvarter. Det kan också handla om omvandling från verksamhetsområde till blandad stadsbebyggelse som t.ex. Västra Hamnen och Ön-Limhamns industriområde. I många fall innebär det rivning av delar av bebyggelsen och nybyggnad. Ändring av stadskaraktär kan också i vissa fall innebära att allmän platsmark ändras till kvartersmark eller vice versa. Kompletteringsbyggande Kompletteringsbyggande innebär att nya hus läggs till på obebyggd mark men i tillägg i form av lamellhus eller punkthus på en del av en öppen gård. Även tillbyggnader är en form av komplettering, som också är vanlig i småhusområden. Kv Boken vid Föreningsgatan i Malmö har byggts på med en takvåning. Påbyggnader och vindsinredningar Inredning av vindar är en vanlig form för förtätning i synnerhet i mer centralt belägna områden. Det handlar ofta om bostäder men kan även vara kontor. Hisskravet har ofta varit en hämmande faktor ekonomiskt för denna typ av förtätningar. Även i småhusområden är inredning av vindar relativt vanligt. Det resulterar dock oftast mer i högre ytstandard per person än att nan vanlig form i centrala områden. Det kan handla om bostäder, kontor, parkeringshus mm som byggs på för samma eller kompletterande ändamål. Sønder Boulevard, Köpenhamn - kompletteringsbyggnad (th) och ny balkong (tv). Överdäckning Överdäckning av t.ex. spårområden eller större vägar är ett sätt att skapa utbyggnadsmöjligheter och samtidigt överbrygga barriärer. Eftersom det är dyrt och komplicerat är det framförallt i centrala lägen, där markpriserna är höga, som det är ekonomiskt möjligt. Utfyllnad i vatten Sedan 150 år tillbaka har Malmö vuxit genom utfyllnader i vatten. Framför allt har det varit för hamn- och industriändamål samt för fritids- och rekreationsområden. Utfyllnad i vatten är egentligen inte en regelrätt förtätning, men kan vara ett sätt att skapa nya stadskvaliteter i attraktiva lägen samt att anpassa staden till ökande översvämningsrisk. Hus-/eller restaurangbåtar innebär ett mer temporärt utnyttjande av ett vatten- tioner. År 2005 kompletterades Bellevuegården med ett En överdäckning av Annetorpsvägen diskuteras för att bygga samman Hyllie med Holma-Kroksbäck. Illustration: Erik Guidice Architects Bostadskomplement Påbyggnader av balkonger eller takterrasser utgör inte heller några regelrätta förtätningar, men kan vara ett sätt att tillföra nya boendekvaliteter eller kompensera för något som får lämna plats för nya byggnadskroppar. 22

21 3. En bred trappa leder ner till den kringliggande marknivån. dul som är koldioxidneutral och har solceller. Foto: Torben Eskeröd. Nya utfyllnader kan skapa stadsbebyggelse i attraktiva lägen. Illustratio: Haydar Alward, Mikael Pettersson. med ett tvåvåningshus i trä. Den övre bilden visar byggnaderna före påbyggnaden till vänster och efter till höger. 23

22 Förtätningspotential i Malmö I detta kapitel görs en översiktlig analys av hur det är möjligt att förtäta Malmö. Utgångspunkter är de övergripande målen att Malmö ska utvecklas som en tät, funktionsblandad samt gång-, cykel- och utifrån de stadskaraktärer som redovisas i skriften Karaktär Malmö, handlingsprogram för arkitektur och stadsbyggnad (godkänd av kommunstyrelsen 2005). Exempel på planerade och genomförda förtätningar redovisas i anslutning till varje stadskaraktär. Utöver stadskaraktärerna behandlas stadsområden. Analysmodell Förtätningspotentialen bedöms med utgångspunkt från en analysmodell baserad på fyra begrepp; förtätningstryck, förtätningsutrymme, förändringsbehov och förändringsmöjlighet. Förtätningspotentialen för varje stadskaraktär visualiseras i innebär större förtätningspotential. Förtät- av den förtätningsros som konsultföretaget Spacescape (www.spacescape.se) utarbetat och bland annat använt i projektet Tätare Stockholm. Rosen och diagrammet kan ses som förklaringsmodeller till de komplexa drivkrafter och begränsningar som samverkar vid förtätning. De kan också användas som analysverktyg för att beskriva förtätningspotentialen i olika stadsutvecklingsprojekt. Förtätningsrosen ( Spacescape 2008) indikerar och lokaliserar förtätningspotentialen för ett område, samt ger vägledning för val av lämplig stadsutvecklingsstrategi. Förtätningstryck motsvaras i princip av marknadens efterfrågan. Ett attraktivt läge med god tillgänglighet och tillgång till service och kultur medför en hög betalningsvilja och ett stort förtätningstryck. Förtätningsutrymme avser byggbarheten, exempelvis andelen friyta, kapacitet i infrastrukturen och möjligheter till kompletteringsbyggande. Förändringsbehov avser den exploatering som behövs för en hållbar stadsutveckling. Det innebär att låg funktionsblandning, osammanhängande bebyggelse, litet serviceunderlag och låg exploateringsnivå indikerar ett stort förändringsbehov. Förändringsmöjlighet avser avsaknad av juridiska och andra begränsningar att bebygga ett område. Begränsningarna kan t.ex. handla om skyddsområden för Förtätningspotentialen för de olika stadskaraktärerna visualiseras i ett förtätningsdiagram. natur- och kulturmiljö. Även fastighetsägarstrukturen är en viktig faktor. Redovisning Varje stadskaraktär beskrivs i denna del kortfattat och en analys av förtätningspotentialen görs. Exempel på gjorda förtätningar och idéskisser till nya redovisas. Varje avsnitt avslutas med en beskrivning av vilka konsekvenser förtätningar kan medföra för respektive stadskaraktär. Kapitlet avslutas med ett avsnitt om vikten av goda samband och kopplingar mellan olika stadsområden. 24

23 Malmös stadskaraktärer Karta över Malmös stadskaraktärer. Ur Karaktär Malmö, handlingsprogram för arkitektur och stadsbyggnad. 25

24 Sluten kvartersstad Karaktär Den slutna kvartersstaden har vuxit fram sivt förändrats och förtätats. Äldre hus har ersatts med nya, ofta högre. Fasader har byggts om och hus har bytt funktion. Detta har bidragit till en tät och blandad stadskaraktär. De gröna rummen utgörs ofta av skolgårdar och små gröningar, plan, vilka är mycket populära och därmed utsatta för ett hårt slitage. Stora parkrum som är integrerade i kvartersstruktuern saknas och de de riktigt stora parkerna ingår i stadskaraktären Gröna rum. Torgen är också viktiga sociala ytor och i allmänhet mycket tidstypiska. Gårdarna är ofta små och mörka vilket gör de allmänna ytorna särskilt viktiga att bevara. stadens centrala delar och omfattar ca 6.5 % av Malmös bebyggda yta. Förtätningspotential förändringsbehov både gällande bostadstyper och vad gäller service. Förtätningsutrymmet är emellertid starkt begränsat eftersom den slutna kvartersstaden i stort sett är fullbyggd och relativt högt exploaterad. Dessutom är tillgången högt förtätningstryck, beroende på attraktiviteten och det centrala läget. Förändringsmöjligheterna begränsas av att huvuddelen av den slutna kvartersstaden omfattas av riksintresse för kulturmiljövården vilket innebär att särskild hänsyn ska tas till förändringar av bebyggelse och allmän plats. - Gaturummet i den slutna kvartersstaden har ofta en tät och sluten karaktär. Kungsgatan är en esplanad som har en viktig funktion Uppskattad förtätningspotential i den slutna kvartersstaden. Diagrammet visar en generell bedömning av stadskaraktärens förtätningspotential. Den kan dock variera betydligt mellan olika delområden. 26

25 Konsekvenser av förtätning Förtätning i den slutna kvartersstaden innebär i allmänhet att stadskaraktären bibehålls. De vanligaste formerna för - samt vindsinredningar och olika typer av ning av vindar eller påbyggnader försvåras ofta av tillgänglighetskrav eller kulturmiljöaspekter. Ibland förekommer också rivning av hus, som ersätts med nya och högre byggnader. Markvärdet för tomten ökar när denna typ av förtätning genomförs. Eftersom de centrala delarna av den slutna kvartersstaden genom åren delvis kontoriserats innebär förtätning en möjlighet att komplettera med bostäder inklusive boendesevice i form av förskolor mm. En annan viktig aspekt är att få in mer grönska och rekreationsytor i den slutna kvartersstaden, vilket kan göras på gårdar och allmänna platser. Boendeservice och grönska är viktiga faktorer för att stadskaraktären ska vara attraktiv för barnfamiljer. Med en ökad befolkningstäthet ökar dock även slitaget på de allmänna ytorna. Förtätning innebär en ökad belastning lastat, vilket innebär att mindre ytkrävande färdmedel såsom gång-, cykel- och kol- att tätheten är hög blir det också ofta dyra och komplicerade parkeringslösningar. När man förtätar i en redan tät stadsmiljö kan minskad utsikt och mer insyn vara följder för dem som sedan tidigare bor i området. Nya balkonger och terrasser kan ge tillskott till boendemiljön och delvis fungera som kompensation för kvaliteter som försvinner. Det fysiska förtätningsutrymmet i en sluten kvartersstruktur som antingen kompletteras eller ändrar karaktär. Kv. Gyllenstjärna i Gamla staden i Malmö är ett exempel på en relativt omfattande förtätning med framförallt bostäder men också butiker och parkering. påbyggnad med en våning för bostäder med goda boendekvaliteter med bl. a. stora terrasser. - 27

26 Öppen kvartersstad Karaktär Den öppna kvartersstaden präglas av ett stadsplaneideal som främjar sundhet genom god tillgång till ljus och luft. I den öppna kvartersstaden är husen oftast U- formade eller s.k. lamellhus som är tre till fyra våningar höga, ibland högre. Karaktären är luftig och grön samtidigt som områdena är relativt högt exploaterade. Det är brist på större allmänna friytor, både vad gäller torg och parkrum. Istället är det små grönytor och bostadsgårdar som bidrar till den öppna, gröna karaktären. Även skolgårdar och idrottsplatser utgör en viktig del av friytestrukturen. tar ca 4.5 % av Malmös bebyggda yta. Förtätningspotential Förtätningstrycket i dessa områden är förhållandevis högt bl. a. beroende på attraktiva, centrala lägen. Förtätningsutrymmet är också vid en första anblick stort. Ytorna mellan der men samma ytor är samtidigt viktiga för den luftiga och gröna stadskaraktären. Förändringsbehovet utgörs till stor del även här främst av en ökad andel barnfamiljer som har andra behov av boendeyta och service. Dessutom är andelen arbetsplatser förhållandevis låg. Förändringsmöjligheterna är måttliga och begränsas framförallt av kulturmiljöaspekter och bristen på allmänna grönytor. - Förgårdsmark och bilparkering är vanligt längs gatorna. Gårdarna har i allmänhet en grön karaktär. Uppskattad förtätningspotential i den öppna kvartersstaden. Diagrammet visar en generell bedömning av stadskaraktärens förtätningspotential. Den kan dock variera betydligt mellan olika delområden. 28

27 Konsekvenser av förtätning Förtätning med enstaka hus och bibehållen stadskaraktär medför relativt försiktiga förtätningar. För att få en större volym fordras att öppningar i bebyggelsen bebyggs mer konsekvent och att karaktären blir mer sluten. Därmed påverkas emellertid också boendekvaliteter såsom utsikt, solförhållanden och insyn. I bullerutsatta lägen kan nya hus fungera som bullerskärmar. Därigenom får bostadsgårdarna en mer privat karaktär och används sannolikt mer. Förtätning med arbetsplatser t.ex. kontor kan vara positivt för att bidra till en mer blandad stadsmiljö. Parkeringslösningarna i samband med förtätning blir ofta dyra eftersom tätheten redan är hög. innebära att hiss installeras, vilket kan göra bostäderna mer attraktiva för såväl barnfamiljer som äldre eller rörelsehindrade. Lägre tillbyggnader som sluter strukturen är bättre än höga punkthus ur bullersynpunkt och ger även skyddade gårdar samt sparar mer av utsikten. Det fysiska förtätningsutrymmet i en öppen kvartersstruktur som antingen kompletteras eller ändrar karaktär. punkthus (bostäder) genomförts i kv. Krageholm och kv. Mo. äldreboende. I anslutning till Dammfrigården har komplettering med mindre bostadshus genomförts. åtta våningar. Här sett från Kronprinsen i riktning västerut med Mariedalsvägen i förgrunden. Illustration: Jacobson och Sjögren Arkitekter 29

28 Grannskapsenheter Karaktär De stadsdelar, grannskapsenheter, som byggdes efter andra världskriget hade som mål att utgöra självständigt fungerande stadsdelar med ett lokalt centrum. Man ifrågasatte det funktionalistiska stadsplaneidealet med upplösta kvarter. Mer rumsliga stadsplaner gjordes genom att husen placerades i vinkel så att tydliga gårdsrum bildades, ofta ut mot gatan. Husen placerades i allmänhet kring en gemensam park, där skolor och idrottsanläggningar inrymdes. Genom kopplingarna till parkerna och de ofta gröna och trädbevuxna gårdarna och parkeringarna på anslutande gata upplevs områdena som mycket gröna Till grannskapsenheterna hör tidstypiska torg med centrumfunktioner. Grannskapsenheterna planerades som egna små stadsdelar i en måttlig skala och med lokal service. De utgör endast ca 2 % av stadens bebyggda yta. Förtätningspotential Förtätningstrycket är ännu inte särskilt högt i många av dessa områden även om förtätning förekommer till viss del. Denna förtätning är då ofta till för att möta ett förändringsbehov som grundas i en önskan om att skapa en mer blandad stad både verksamhets- och invånarmässigt och att förstärka de lokala centra grannskapsenhet. Förtätningsutrymmet är måttligt eftersom områdena är planerade som färdiga helheter. Det centrumdelarna och på markparkeringar. Förändringsmöjligheterna begränsas av hänsyn till den arkitektoniska helheten. Grannskapsenheternas enhetliga karaktär och rumsliga struktur gör det svårt att föra in nya hus. Framförallt är det viktigt att inte bygga igen sambandet mellan gata och bostadsgård. - småskaliga. Bostadsgårdarna bildar tydliga rumsbildningar. Uppskattad förtätningspotential i grannskapsområden. Diagrammet visar en generell bedömning av stadskaraktärens förtätningspotential. Den kan dock variera betydligt mellan olika delområden. 30

29 Konsekvenser av förtätning Områdena är ofta byggda som färdiga hel- med närservice. Förtätning inne i områdena är därför komplicerat och innebär att karaktären ändras. Förtätning i grannskapsenheterna kan dock vara en möjlighet att förnya deras lokala centra som ofta är lågexploaterade. Nya funktioner kan tillföras och bättre samband mellan bostäder och centrum skapas. När markparkering tas i anspråk fordras parkering i källare eller särskilda anläggningar. Grannskapsenheterna utgör en relativt liten del av Malmös bebyggelse. Därför är exemplen på gjorda förtätningar få. Det fysiska förtätningsutrymmet i en grannskapsenhet som antingen kompletteras eller ändrar karaktär. Skissen visar hur en markparkering samt en tomt för bensinstation skulle kunna förtätas med en kombination av bostäder och verksamheter. Illustration: Juul Frost Arkitekter. I Augustenborg har en förtätning med ett vårdboende för äldre gjorts ovanpå ett parkeringsdäck. tenborg. Tanken är att uppföra en 14 våningar hög byggnad, med bostäder och verksamheter, på och intill den 31

30 Storskaliga bostadsområden Karaktär Mellan 1955 och 1975 byggdes en stor del av Malmös nuvarande bostäder. De funktionalistiska idealen med ljus, luft och grönska kombinerades med en gruppering av hus kring en gemensam parkyta precis som i grannskapsenheterna. Husen i sig blev allt mer serieproducerade och enhetliga och är främst antingen lamellhus i tre våningar eller skivhus i åtta våningar. Enstaka höghus förekommer men är mindre vanligt. Grönytorna som skulle binda samman park och bostadsgård splittrades av parkeringar, cykelvägar mm och blev ju längre tiden gick allt större och allt mer bristfälligt utformade. Prioriteringen av som gav upphov till både stora skyddszoner och parkeringar. Samtidigt medförde det en positiv kvalitet genom en hög till- De storskaliga bostadsområdena utgör ofta stora enheter bestående av lamellhus i tre och åtta våningar. Tätheten är Förtätningspotential Förtätningstrycket relativt lågt, förutom i de mest välbelägna områdena. Samtidigt är förändringsbehovet stort. Den lokala identiteten behöver i många fall stärkas, vilket bland annat kan ske genom att utveckla de lokala torgen. En förstärkt kvalitet i parker och bostadsgårdar skulle kunna förändra användningen av utemiljön till det bättre. En ökad integration med mer service andelen verksamheter i bostadsområdena också i vissa fall ett förändringsbehov, där området behöver integreras bättre i omgivningen för att en mer sammanhängande stadsmiljö och Förtätningsutrymmet är i allmänhet stort stora ytor utgör buffertzoner mot gator dena. och i centrum där bebyggelsen ofta endast är i ett våningsplan. Möjligheter trevåningshusen med ytterligare våningar. Förändringsmöjligheterna är oftast stora i dessa områden, eftersom det i allmänhet saknas skyddsbestämmelser. Det är också mestadels stora fastighetsägare, vilket underlättar förtätning. - De storskaliga bostadsområdena grupperas ofta kring stora grönytor. Uppskattad förtätningspotential i storskalig bebyggelse. Diagrammet visar en generell bedömning av stadskaraktärens förtätningspotential. Den kan dock variera betydligt mellan olika delområden. 32

31 Konsekvenser av förtätning Förtätning i de storskaliga bostadsområdena kan utnyttjas för att bryta ner storskaligheten och skapa mer småskaliga gaturum och gårdsrum. Därmed kan nya mötesplatser bildas och den sociala tillhörigheten förbättras. Det ger också förutsättningar för att komplettera med nya funktioner såsom mer service och arbetsplatser men också andra boendeformer. På så sätt kan en mer blandad stadsmiljö och ett rikare stadsliv åstadkommas. Grönstandarden, som i allmänhet är relativt hög, blir oftast lägre efter förtätning, vilket kan kompenseras med en kvalitetshöjning. En indelning av stora bostadsgårdar i mindre enheter som känns mer privata kan öka användningen av dem. Förtätning kan också vara en möjlighet bättre kontakt med bebyggelsen. Markparkering får ofta ersättas med parkering i garage eller parkeringsanläggning för att få ett bättre markutnyttjande. Tillkommande bebyggelse kan utnyttjas som bullerskärm mot omgivande större gator och därmed ge en bättre ljudmiljö. med förtätning i de storskaliga bostadsområdena. Nackdelen kan vara att den öppenhet och rymlighet som ofta präglar dessa områden försvinner. Det fysiska förtätningsutrymmet i ett storskaligt bostadsområde som antingen kompletteras eller ändrar karaktär. Idéskiss till förtätning där karaktären ändras från öppen till mer sluten. Nya funktioner kan tillföras samtidigt som storskaligheten bryts ner och mer småskaliga stadsrum skapas. Illustration: Jaenecke Arkitekter. Mer omfattande förtätning kan ske genom att ta i anspråk gatumark och markparkering. Idéskiss: Johan Maniet Bokalerna är ett exempel på förtätning i stadsdelen 33

32 Småskalig bebyggelse Karaktär Den småskaliga bebyggelsen är den karaktär som upptar den största ytan av Malmös stadskaraktärer. Den är indelad i tre kategorier; traditionell bebyggelse av lantlig karaktär, villabebyggelse och grupphusområden. Den traditionella bebyggelsen är oftast uppförd utanför stadsplanelagt område och saknar därför många gånger allmänna rum likt parker, torg och gator. Villor blev ideal i slutet av 1800-talet. Egnahemsbebyggelsen från 20- och 30-talen var betydligt mer detaljstyrd än 60- och 70-talens fria villabyggande. Grupphusen består av radhus, kedjehus och gruppbyggda villor. Den största delen av grupphusbebyggelsen i Malmö uppfördes från efterkrigstiden och under miljonprogramsåren fram till De senaste 20 åren har såväl friliggande hus som grupphusbebyggelse tillkommit i relativt stor omfattning. Den småskaliga bebyggelsen i Malmö består av en ovanligt stor del grupphusbebyggelse som en följd av en tidig planeringsstrategi att hålla staden tät och förhållandevis kompakt. Den småskaliga bebyggelsen utgör endast ca 18 % av bostadsbeståndet men upptar ca 41 % av stadens bebyggda yta. Särskilt låg är tätheten i områdena med fristående hus. Riktlinjer för Fridhem, Västervång, Bellevue och Nya Bellevue I syfte att reglera fastighetsdelning och verksamhetsetablering inom de aktuella områdena antog stadsbyggnadsnämnden i december 2000 rubricerade riktlinjer. I skriften framgår att en relativt omfattande förtätning skett sedan 1950, framförallt på de kustnära större villatomterna. Det har handlat om förtätning med radhus samheter har företrädesvis skett i zonen närmast Erikslustvägen. Vad gäller framtida förtätning poängteras vikten av att slå vakt om kulturhistoriska värden, fastighetsstruktur och vegetation för att bevara områdenas karaktär. Förtätningspotential Förtätningstrycket är relativt litet och framförallt lokaliserat till de mest attraktiva lägena. Förändringsbehovet är främst att inte- boenden samt att höja den låga exploateringsnivån. Förtätningsutrymmet är begränsat. Stora delar av dessa områden är privata tomter där tomtdelning visserligen kan ge utrymme för ytterligare bebyggelse men mer intressant är om stora villor delas upp och blir tvåfamiljshus och/eller inrymmer verksamheter. För att exploateringsgraden skall påverkas nämnvärt skulle större samlade grepp behövas. Förändringsmöjligheterna begränsas av småskalig tomtindelning och fastighetsägarstruktur. Uppskattad förtätningspotential i småskalig bebyggelse. Diagrammet visar en generell bedömning av stadskaraktärens förtätningspotential. Den kan dock variera betydligt mellan olika delområden. 34

33 Konsekvenser av förtätning Småskalig förtätning i form av tillbyggnader och inredning av vindar mm är vanliga i småhusområden. De tillför mer byggnadsyta men i allmänhet inte några nya tande förtätning är rivning av äldre villor på stora tomter och ersättning med tätare bebyggelse Det innebär ofta att en ny högre byggnadsskala ska möta en mindre skala, vilket kräver hänsyn till insyn, solförhållanden mm. I bullerutsatta lägen kan bostäder med fördel omvandlas till arbetsplatser, som är mindre bullerkänsliga och som kan bilda skärm till innanförliggande bostäder. Ex- Erikslustvägen. Verksamheter som har karaktären av boendekomplement (närbutiker och lokaler för sociala eller kulturella ändamål) ökar också funktionsblandningen och är även lämpliga inom området. miljshus för att kunna bevara byggnader med kulturhistoriska värden. Samspelet mellan byggnader, vegetation och gaturum bör särskilt beaktas. Nybyggnader på fastigheter långt in i kvarteren kräver en skaft-lösning för att nå den nya tomten, vilket ofta uppfattas som störande av grannarna samt vanligtvis medför betydande ingrepp i vegetationen. Andra förtätningar som skulle ge upphov till tydligare förändringar är att utnyttja gemensamma markparkeringar eller garage för ny bebyggelse och nya funktioner. Därmed kan också sambanden mellan olika områden förstärkas. Det fysiska förtätningsutrymmet i ett område med småskalig bebyggelse som antingen kompletteras eller ändrar karaktär. Kontoriserad villa längs Erikslustvägen. Skogshill är ett äldreboende som ersatt äldre villabebyggelse. Principskiss för förtätning av ett småhuskvarter. Garage och gemensam parkering utnyttjas för ny bebyggelse och nya funktioner. Idéskiss: Johan Maniet. 35

34 Institutioner Karaktär Många av Malmös institutioner ligger på de s.k. donationsjordarna, dvs Magistratsvången och Östra och Västra Rörsjöarna, längs Drottninggatan och Regementsgatan och längs Fersens väg och Pildammsvägen. Andra institutionsområden är kring Malmöhus slott, sjukhusområdena och Folkets park. Karaktären är ofta hus i parkmiljö med väl tilltagna grönytor. Förtätningspotential Förtätningstrycket är ofta stort då många institutioner är centralt belägna. Inom sjukhusvärlden är förtätningstrycket en direkt följd av ett förändringsbehov kopplat till verksamheten. Allmänna sjukhuset vid Södervärn, numera en del av Skånes universitetssjukhus, SUS, har de senaste åren förtätat sin verksamhet inom norra området och i södra området skall andra verksamheter inrymmas. Förtätningsutrymmet varierar inom olika institutionsområden från måttligt till relativt stort. Förändringsmöjligheterna begränsas av att institutionsområdena i allmänhet omfattas av riksintresse för kulturmiljövården vilket innebär att särskild hänsyn ska tas till förändringar av bebyggelse och allmän plats. Exempelvis är Malmöhus slott och Folkets park kulturhistoriskt mycket värdefulla områden och här är förtätningsrestriktionerna mycket stora. Institutionsområdena har ofta frikostigt tilltagna parker och grönytor, men har under senare år delvis förtätats. Tätheten varierar därför kraftigt. Institutionsområdena upptar ca 3 % av malmös bebyggda yta. Många institutioner utgörs av hus i parkmiljö. Här en bild från Sege park. Uppskattad förtätningspotential i institutionsområden. Diagrammet visar en generell bedömning av stadskaraktärens förtätningspotential. Den kan dock variera betydligt mellan olika delområden. 36

35 Konsekvenser av förtätning Det tydligaste exemplet på förtätning i Malmö är norra sjukhusområdet, som under det senaste årtiondet kraftigt förtätats med nya byggnader och delvis rivning av gamla. Ändamålen är i huvudsak knutna till sjukvården och därmed tillhörande utbildning och forskning. Förtätningen har inneburit att karaktären har ändrats från hus i park till en betydligt tätare stadsstruktur med mindre andel grönyta. Samtidigt har sjukhusområdet öppnats upp så att kontakten med omgivande stadsmiljö förbättrats. Det skulle vara en fördel att få in andra funktioner i området så att det blir en mer levande och blandad stadsmiljö. Förtätningen har medfört att markparkeringar tagits bort och att parkering främst sker i den påbyggda parkeringsanläggningen. De tidigare sjukhusområdena Värnhems sjukhus och Östra sjukhuset har omvandlats till Rönnen och Sege park och inslag av bostäder, men även arbetsplatser mm. Det fysiska förtätningsutrymmet i ett institutionsområde som antingen kompletteras eller ändrar karaktär. Den nya akutmottagningen på Skånes universitets- Sjukhusområdet med nästan hundra års mellanrum 1911 respektive Karaktären har ändrats från hus i park till tät stadsmiljö. Under senare år har bl.a. tillkommit DC, diagnostiskt centrum, Wallenberglaboratoriet, Hälsa gamla planbilden är tagen från översiktsplanen Triangeln UMAS Medeon, Plan över Allmänna sjukhuset och Epidemisjukhuset omkring Den Arktitekterna Krook & Tjäder. Till 37

36 Verksamhetsområden Karaktär Malmö är intimt förknippat med sin industriepok, som varade från mitten av 1800-talet till 1900-talets slut. Till stadskaraktären hör exempelvis hamnarna, kontor, industrier och stormarknader. Verksamhetsområdena upptar drygt 30 % av Malmös bebyggda yta och innehåller ca en fjärdedel av antalet arbetsplatser. Områdena är ofta storskaliga, osammanhängande och funktionsuppdelade. Det är vanligt att stora markparkeringar dominerar den obebyggda ytan. En sammanhängande stadsmiljö saknas och serviceutbudet riktar sig vanligtvis mer till Malmö och regionen i stort än till intilliggande bostadsområden. Kopplingarna mellan delarna i området och till omgivningen på en lokal nivå är ofta svaga. och innehåller ca en fjärdedel an antalet arbetsplatser Förtätningspotential Den låga exploateringsnivån med stora, ofta enkla, hallbyggnader och stora öppna ytor gör att förtätningsutrymmet i allmänhet är stort. Förtätningstrycket är stort i de centrala och vattennära lägena såsom Västra Hamnen, Ön och Limhamns industriområde, men litet i de mer perifera områdena. Förändringsbehovet växer i takt med att industrierna ändrar karaktär och förtätningsrestriktionerna i form av olika skyddsavstånd minskar. Funktionsblandningen och serviceunderlaget behöver stärkas. Förändringsmöjligheterna kan begränsas av risk- och skyddsavstånd till miljöstörande verksamheter. - I hamnen upptar bilimporten stora ytor för biluppställning. Uppskattad förtätningspotential i verksamhetsområden. Diagrammet visar en generell bedömning av stadskaraktärens förtätningspotential. Den kan dock variera betydligt mellan olika delområden. 38

37 Konsekvenser av förtätning Förtätning i verksamhetsområden är ofta kopplad till omvandling av området till ett blandat stadsområde med bostäder tar då mer traditionella verksamheter från ökar på grund av buller, luftföroreningar eller riskfaktorer från verksamheten. Såväl boende som verksamma kan uppleva att situationen blir besvärlig även om inga gränsvärden överskrids. Markvärdesstegringen gör också att verksamheterna har svårt att stanna kvar. Verksamhetsområden kan emellertid också med fördel förtätas med andra verksamheter, kontor eller service. Många tomter är stora, bebyggda med en envånings hallbyggnad och har markparkering. som tillbyggnader. Tätare och mer blandade verksamhetsområden innebär förutom ett bättre markutnytjande också ett intensivare stadsliv, en tryggare miljö och bättre anläggningar kan tas som utgångspunkt vid förtätning. De har ofta god regional koppling genom större vägar och gator som står i direkt förbindelse med både innerstaden och regionen. Det fysiska förtätningsutrymmet i ett verksamhetsområde som antingen kompletteras eller ändrar karaktär. Jägersrovägen idag och efter omvandling och förtätning med blandad stadsbebyggelse. Illustration: Spacescape AB. Mobilia handelscentrum avses omvandlas och kompletteras med bostäder, kultur mm och få en mer stadsmässig karaktär. Illustration: Mats White, Henrik Jais-Nielsen Arkitekter - Norra Sorgenfri är ett verksamhetsområde som ska omvandlas till blandad stadsbebyggelse. Därmed blir både tätheten och aktiviteten i området betydligt högre. 39

38 Gröna rum Karaktär Till karaktären gröna rum hör de stora parker som har andra syften än att endast tillhöra intilliggande bostadsområde. Även kyrkogårdar, koloniområden och fritidsområden ingår. Epitetet parkernas stad erövrade Malmö redan på 1930-talet. Då hade staden relativt nyligen anlagt Slottsparken och Pildammsparken. Andelen parkmark per invånare var då hög men eftersom stadsutbyggnaden genom åren inte innehållit samma andel parkmark har andelen sjunkit. Den är nu lägre än i många andra svenska städer, men högre än i t.ex. Köpenhamn. Anledningen till detta är också till stor del att Malmö är helt omgivet av åker och hav. Ingenstans att de varit svåra att bebygga utan stadens grönområden är alla anlagda. Till stadskaraktären Gröna rum räknas förutom parker även fritidsområden, koloniområden och kyrkogårdar. Andelen bebyggelse är mycket liten. Gröna rum upptar ungefär lika stor yta i staden som verksamhetsområdena. Flygfoto över Ärtholmens koloniområde samt foto från Zeniths koloniområde. Foto Zenith: Joakim Axelsson. Förtätningspotential Generellt sett upplevs förtätningstrycket på stadens allmänna grönytor som högt. Trycket är högre på mindre ytor, såsom stadsdelsparker, än på de stora parkerna. Det baseras ofta på en efterfrågan att utnyttja delar av välbelägna och attraktiva grönytor för att tillgodogöra sig parkens kvaliteter i den nya bebyggelsen. Förtätningsutrymmet är lågt i de gröna rummen, eftersom andelen grönytor i Malmö är låg. I de fall förändringsbehov föreligger i själva parken handlar det mer om upprustning och parkutveckling än om en förminsk- att stadens grön- och vattenområden är mycket viktiga inslag i stadsbilden, både för stadens attraktivitet och hållbarhet samt för invånarnas hälsa. Förändringsmöjligheterna är därmed små. Diskussionen om grönområden försvåras av att begreppet inrymmer så många olika typer av gröna områden, vilket i sin tur gör det svårt att precisera förtätningsrestriktionerna. - Uppskattad förtätningspotential i gröna rum. Diagrammet visar en generell bedömning av stadskaraktärens förtätningspotential. Den kan dock variera betydligt mellan olika delområden. 40

39 Konsekvenser av förtätning Eftersom andelen grönyta i Malmö är förhållandevis liten och grönområdena värderas högt är förtätningsmöjligheterna begränsade. De gröna rummen är mycket viktiga från rekreationssynpunkt och bör hanteras med stor varsamhet så att de kommer så många invånare som möjligt till godo. Den förtätning som hittills skett i Malmös gröna rum är mycket liten. Det har varit fråga om någon förskola och något äldreboende. I vissa fall kan dock förtätning ske om det tillför det gröna något värdefullt eller om det kombineras med utveckling och kvalitetshöjning av resterande grönyta. Bo01-området är ett sådant exempel där en strandnära park ersatts med bebyggelse och en strandpromenad som givit ett mervärde till Malmös stadsmiljö. I vissa fall kan det också vara befogat med förtätning för att skapa bättre samband i stadsmiljön och överbrygga barriärer. Mellan Holma och Kroksbäck diskuteras att ta i anspråk delar av parken för att bättre knyta samman stadsdelarna, men också för att ge Kroksbäck bättre kontakt med parken. Idéskiss där en förtätning i ett grönområde ändrar karaktären på en lokalgata. Bilder: Spacescape AB. och tåliga. Bilder: Spacescape AB. arbete placering av en ny förskola. Bild: AB05. ska innehålla lokaler för idrott, utbildning, kontor, hotell och bostäder mm. Illustration: BIG Architects. 41

40 Karaktär större gator, däremot inte lokalgator som är av olika karaktär men har det gemensamt att de tar mycket mark i anspråk, utgör kraftiga barriärer och stör omgivningen. Motorvägarna Inre och Yttre Ringvägen är anläggningar som fyller viktiga övergripande transportfunktioner. Samtidigt är de mycket markkrävande med fartslederna har i vissa fall också motorvägskaraktär och tränger djupt in i stadskroppen som t.ex. Trelleborgsvägen. Vissa större gator inne i staden är breda, bildominerade och ogästvänliga för gående och cyklister som t.ex. Stadiongatan och Nobelvägen. Järnvägarna utgör också barriärer och är störande för omgivningen. ofta är. barriär mellan olika stadsområden. Förtätningspotential Förtätningstrycket i dessa områden är förhållandevis måttligt. Det beror dels på att områdena ofta är bullerstörda och dels på att de är relativt komplicerade att förtäta. Breda skyddszoner och impediment gör att förtätningsutrymmet är ganska stort. Det fordras dock i allmänhet att vägens karak- kraftiga barriärer i stadsmiljön är förändringsbehovet stort. Förändringsmöjligheterna begränsas av skyddszoner och miljöre- karaktär från t.ex. infartsled med få korsningar och hög hastighet till en samman- och lägre hastighet, så är möjligheterna stora. - Diagrammet visar en generell bedömning av stadskaraktärens förtätningspotential. Den kan dock variera betydligt mellan olika delområden. 42

41 Konsekvenser den kan ge mycket stora positiva effekter för stadsmiljön. Barriärer kan tas bort, så att närliggande områden kopplas samman. Gående och cyklister kan ges bättre villkor och stadsmiljön berikas med ny bebyggelse och nya kopplingar. Förutsättningen gata med lägre hastighet och plats för gång- och cykelbanor. Trädplantering av gatan kan bidra till ett grönare intryck och en bättre luftmiljö. Japanskt exempel på förtätning med bostadshus i refugliknande område. Foto: Atelier Bow-Wow plats för två kvartersrader. Illustration: Johan Maniet. 43

42 Fler kopplingar ger en ökad förtätningspotential Även faktorer utanför själva förtätningsområdet kan påverka dess förtätningspotential. En metod som visar att bättre sam- ningspotential är Space Syntax-metoden. Den visar numeriskt hur olika platser och gator förhåller sig till varandra; deras inbördes relationer och lägen. Till höger har metoden applicerats på en lägenhetsplanlösning. Hur rummen kan användas beror i första hand på hur de ligger i förhållande till varandra, inte på hur de enskilda rummen är utformade. Rum nummer 5 lämpar sig t.ex. bättre som sovrum i den vänstra bilden än i den högra. Samma princip gäller för stadsrummet; kopplingarna avgör hur olika byggnader kan användas. Stråkanalysen nedan är gjord av Spacescape och visar kontinuiteten i gatunätet kring Jägersro, dvs. hur väl de olika gatorna hänger ihop. Långa gator som löper centralt genom stadsväven får höga poäng i analysen (motsvaras av en mörkare röd färg på kartan) därför att de är viktiga förbindelser som knyter samman gatunätet som helhet. Från dessa gator kan man direkt nå ett stort antal andra gator. Centrala - bilar. Enligt ananlysen är Jägersrovägen- Lönngatan idag huvudstråket i området (bilden till vänster). Med en ny koppling under Ringvägen norr om Ögårdsparken skapas ett nytt huvudstråk från Möllevångstorget via Ystadsgatan och Von Rosens väg genom Rosengård vidare till Almgården och Jägersro, och ansluter där till Agnesfridsvägen (bilden till höger). Detta nya stråk kan förväntas ha en hög genomströmning av människor och därmed ökar även områdets förtätningspotential. Stråkanalysen talar alltså inte om hur attraktiv stadsmiljön är i sig, utan bara vilken potential för genomströmning som med lokaler i gatuplan, generösa trottoarer och mötesplatser, som i sin tur skapar en Enligt Space Syntax-teorin avgör främst ett rums placering i förhållande till omkringliggande rum hur det kan användas. attraktiv stadsmiljö. Lägespotentialen har idag ofta inte tagits tillvara i stråk utanför innerstaden. par en betydligt förbättrad stråkkontinuitet i området, vilket är en viktig förutsättning för att ett rikt stadsliv ska kunna uppstå. Kartor: Spacescape. 44

43 45

44 Summary Index Summary A Denser City...12 Realisation is Complex...20 Malmö ummary (in english) Four Main Strategies develop Malmö as a mixed-use, dense and green city that is adjusted to walking, bicycle and public transportation, four main strategies are important: Develop public transport nodes and zones Create more mixed-use areas in the city Develop public spaces, green and blue qualities The four strategies are visualised in the map below. 46

Program för Gråberget DAGORDNING. Välkomna till samrådsmöte! Inledning Politiska mål Planprocessen Bakgrund och förutsättningar

Program för Gråberget DAGORDNING. Välkomna till samrådsmöte! Inledning Politiska mål Planprocessen Bakgrund och förutsättningar DAGORDNING Välkomna till samrådsmöte! Inledning Politiska mål Planprocessen Bakgrund och förutsättningar 40 min Förslag till bebyggelse Fortsatt arbete Frågestund 50 min Medverkande: stadsbyggnadskontoret,

Läs mer

Regional, översiktlig och strategisk planering

Regional, översiktlig och strategisk planering Regional, översiktlig och strategisk planering Fokus på social och ekologisk hållbarhet. Frågeställningen syftar till att på en övergripande strategisk nivå besvara frågor som berör markanvändningen och

Läs mer

F Ö R S L A G 11 V I S I O N O C H Ö V E R G R I P A N D E S T R A T E G I E R Järna 2025 - En kreativ småstad i en ekologisk landsbygd År 2025 är Järna en ort med karaktär av småstad där närheten till

Läs mer

Stadsbyggnadskvaliteter i Malmö, Gynnar byggemenskap

Stadsbyggnadskvaliteter i Malmö, Gynnar byggemenskap Stadsbyggnadskvaliteter i Malmö, Gynnar byggemenskap Josephine Nellerup Planeringsarkitekt FRP/MSA PLANCHEF Stadsbyggnadskontoret Josephine.nellerup@malmo.se PRIOTERADE INRIKTNINGAR Regional motor för

Läs mer

Kv. Björkängen Utredning inför exploatering av kv. Björkängen

Kv. Björkängen Utredning inför exploatering av kv. Björkängen Diarienummer: Miljöreda: 13/0911 Upprättad: Kv. Björkängen Utredning inför exploatering av kv. Björkängen 1(8) Utredningens huvuddrag Bakgrund och syfte Riktlinjer för bostadsförsörjningen Vårgårda kommun

Läs mer

Analys av placering inför eventuell tillbyggnad på Södertorpsgården.

Analys av placering inför eventuell tillbyggnad på Södertorpsgården. Analys av placering inför eventuell tillbyggnad på Södertorpsgården. Södertorpsgården är ett seniorboende i nördöstra Hyllie. Inför en eventuell utökning med trygghetsboende studeras olika placeringar

Läs mer

Pubika & halvprivata stråk och platser

Pubika & halvprivata stråk och platser Pubika & halvprivata stråk och platser Följadne text beskriver stråken och vad som karaktäriserar dem. De publika platserna beskrivs i generellt i detta kapitel för att studeras närmare i det sista kapitlet.

Läs mer

Kalmar Nyckel PLATSEN

Kalmar Nyckel PLATSEN Sida 1 (6) Placering av Linnéuniversitet i Kalmar 2009-11-20 BEDÖMNINGSARBETE ARKITEKTUPPDRAG Kalmar Nyckel PLATSEN 1 Allmänt Vad innebär huvudkriterierna för förslaget: sjönära, stadsnära, kommunikationsnära.

Läs mer

SÖDRA SKANSTULL KONSEKVENSANALYS. Stadsstrukturanalys av programförslag för stadsutveckling i Södra Undertitel Skanstull

SÖDRA SKANSTULL KONSEKVENSANALYS. Stadsstrukturanalys av programförslag för stadsutveckling i Södra Undertitel Skanstull SÖDRA SKANSTULL KONSEKVENSANALYS Stadsstrukturanalys av programförslag för stadsutveckling i Södra Undertitel Skanstull Juli Datum 2016 GÅNGNÄT KORSNINGAR PER KM2* Södermalms gång- och gatunät är generellt

Läs mer

STOCKHOLMS ÖVERSIKTSPLAN UTSTÄLLNING

STOCKHOLMS ÖVERSIKTSPLAN UTSTÄLLNING STOCKHOLS ÖVERSIKTSPLAN UTSTÄLLNING Kortversion, maj 2009 Framtida Stockholm formas idag! Stockholm har vuxit kraftigt de senaste åren och mycket pekar på en fortsatt tillväxt. Denna utveckling ställer

Läs mer

8 Så här vill vi utveckla våra stadsdelar, byar och vattenområden. Mjölkudden. Skutviken. Östermalm. Gültzauudden Norra Hamn. Malmudden.

8 Så här vill vi utveckla våra stadsdelar, byar och vattenområden. Mjölkudden. Skutviken. Östermalm. Gültzauudden Norra Hamn. Malmudden. Mjölkudden Skutviken Östermalm Gammelstadsv Gültzauudden Norra Hamn Kungsgatan Repslagargatan Storgatan Rådstugatan Residensg Sandviksgatan Malmudden Södra Hamn Bergnäset 8 Så här vill vi utveckla våra

Läs mer

Gå och cykla för ökad hälsa DEN GODA STADEN

Gå och cykla för ökad hälsa DEN GODA STADEN Gå och cykla för ökad hälsa DEN GODA STADEN När vi planerar för att bygga den goda staden är det många aspekter som bör finnas med. En mycket viktig del rör människors hälsa och välbefinnande. Därför behöver

Läs mer

Resurseffektiv & god planering?

Resurseffektiv & god planering? Resurseffektiv & god planering? Anders Larsson, SLU Alnarp Det goda livet i ett resurseffektivt samhälle, Länsstyrelsen i Halland, 2014-05-16 Malmöregionen en av de tätast befolkade i Sverige: Ca 300 000

Läs mer

Västerås Översiktsplan 2026 med utblick mot 2050

Västerås Översiktsplan 2026 med utblick mot 2050 Västerås Översiktsplan 2026 med utblick mot 2050 En sammanfattning Västerås översiktsplan 2026 med utblick mot 2050 lägger grunden för den fortsatta planeringen. Den har tagits fram i samarbete mellan

Läs mer

Parkeringsstrategi för norra Tyresö centrum

Parkeringsstrategi för norra Tyresö centrum Parkeringsstrategi för norra Tyresö centrum Rapport Norra Tyresö Centrum 2014-05-12 Version 1,0 RAPPORT 2 (12) Datum Författare Version Ändring 2014-05-12 Karl/Hedda 1,0 RAPPORT 3 (12) Innehåll 1 Bakgrund...4

Läs mer

Mer stad på samma yta

Mer stad på samma yta Mer stad på samma yta Luleå kommun ska stimulera arbetet för långsiktigt välfungerande och attraktiva stadsmiljöer där hög livskvalitet går hand i hand med förbättrad miljö, ekonomisk tillväxt, social

Läs mer

studie I kapitlet studeras bebyggelseområdet

studie I kapitlet studeras bebyggelseområdet studie I kapitlet studeras bebyggelseområdet Hammarby Sjöstad. Syftet är att erfarenheterna från analysen används i utformning av planen för Lövholmen. Studieobjektet beskrivs och analyseras utifrån de

Läs mer

Sveriges sysselsättning och tillväxt är beroende av attraktiva och konkurrenskraftiga

Sveriges sysselsättning och tillväxt är beroende av attraktiva och konkurrenskraftiga Tid för handling! PLATTFORM FÖR DEN GODA STADEN DEN GODA STADEN DEN GODA STADEN STADSUTVECKLING OCH EKONOMISK TILLVÄXT Sveriges sysselsättning och tillväxt är beroende av attraktiva och konkurrenskraftiga

Läs mer

Sammanfattning av styrelsens yttrande

Sammanfattning av styrelsens yttrande 2014-08-20 1 (8) HSB BRF KALLKÄLLAN Medlem i HSB Stadsbyggnadskontoret Box 2554 403 17 Göteborg YTTRANDE ÖVER DETALJPLAN FÖR BOSTÄDER VID MJÖLKTORGET Diarienummer: 0688/09 Styrelsen för HSB Brf Kallkällan

Läs mer

Härligt. Skapa ny kontakt med vattnet: Helsingborg

Härligt. Skapa ny kontakt med vattnet: Helsingborg 2 1 3 4 Härligt Att platser upplevs fantastiska och härliga är viktigt rent mänskligt men även för att kunna konkurrera i vårt mobila samhälle där folk är villiga att pendla för att bosätta sig där det

Läs mer

Anser ert parti att man ska följa översiktsplanen och inte bygga i de markområden som ligger i en grön kil?

Anser ert parti att man ska följa översiktsplanen och inte bygga i de markområden som ligger i en grön kil? SAMMANSTÄLLNING ENKÄT OM GRÖNA FRÅGOR INFÖR VALET 2014 Nätverket Ny Grön Våg består av ett 30-tal natur-, miljö-, och friluftsorganisationer i sområdet. Bland dessa ingår Naturskyddsföreningen i s län,

Läs mer

Tillgänglighet till bostadsnära natur i Järfälla

Tillgänglighet till bostadsnära natur i Järfälla Tillgänglighet till bostadsnära natur i Järfälla ÖP JÄRFÄLLA 2012-03-21 SPACESCAPE SPACESCAPE 1 Innehåll Sammanfattning 3 Inledning 5 Bakgrund och syfte 6 Analysmått 7 Analysunderlag 8 Analyser 9 Grönyta

Läs mer

som tillhör detaljplan för fastigheten MILANO 7 i Innerstaden i Malmö

som tillhör detaljplan för fastigheten MILANO 7 i Innerstaden i Malmö 2011 03 04 Dp 5156 BESKRIVNING som tillhör detaljplan för fastigheten MILANO 7 i Innerstaden i Malmö HANDLINGAR Planhandlingarna omfattar plankarta med bestämmelser, genomförandebeskrivning, fastighetsförteckning

Läs mer

Ett förslag från Medborgarkraften till lösning av Göteborgs universitets behov av ytterligare lokaler i anslutning till Vasagatan

Ett förslag från Medborgarkraften till lösning av Göteborgs universitets behov av ytterligare lokaler i anslutning till Vasagatan Ett förslag från Medborgarkraften till lösning av Göteborgs universitets behov av ytterligare lokaler i anslutning till Vasagatan samt ett steg i processen och visionen om en hållbar stadsutveckling där

Läs mer

Behovsbedömning av miljöbedömning för detaljplan för del av Anden 3, Vårgårda tätort i Vårgårda kommun

Behovsbedömning av miljöbedömning för detaljplan för del av Anden 3, Vårgårda tätort i Vårgårda kommun 1 SAMHÄLLSBYGGNAD Diarienr: Miljöreda 11/0246a Upprättad: 2012-02-01 Behovsbedömning av miljöbedömning för detaljplan för del av Anden 3, Vårgårda tätort i Vårgårda kommun I samband med upprättande av

Läs mer

Kronan, en modern och centrumnära stadsdel med stark naturprofil i ett attraktivt Luleå.

Kronan, en modern och centrumnära stadsdel med stark naturprofil i ett attraktivt Luleå. BAKGRUND VISION 2050 Luleå kommun befinner sig i en expansionsfas. Vision 2050 definierar ett mål om 10 000 nya Luleåbor fram tills 2050, varav hälften av dessa beräknas bo i Kronandalen. Vision 2050 blir

Läs mer

STORÄNGEN - EN DEL AV HUDDINGES STADSKÄRNA

STORÄNGEN - EN DEL AV HUDDINGES STADSKÄRNA ARBETSRAPPORT juni 2006 STORÄNGEN - EN DEL AV HUDDINGES STADSKÄRNA - strategiska stadsbyggnadsanalyser - förslag på riktlinjer för stadsutveckling - konceptskiss inför det fortsatta planarbetet Bakgrund

Läs mer

Konsekvensanalyser. Expansion Allum/Kyrktorget. Blandstad Stråk Kyrktorget

Konsekvensanalyser. Expansion Allum/Kyrktorget. Blandstad Stråk Kyrktorget Konsekvensanalyser Expansion Allum/Kyrktorget Blandstad Stråk Kyrktorget Blandstad Stråk Kyrktorget Blandstad Blandstad STADSSTRUKTUR Centrala Partille har många större byggnader och fastigheter, men få

Läs mer

Förförstudie 2013-08-19 Anders Svensson CaseLab

Förförstudie 2013-08-19 Anders Svensson CaseLab Förförstudie 2013-08-19 Anders Svensson CaseLab Innehåll 1. Bakgrund 2. Amiralsstaden Vad är Amiralsstaden? Varför Amiralsstaden? Framgångsfaktorer Strategier Hot 3. Förslag till Förstudie 2013-08-19 Amiralsstaden

Läs mer

Solenergi och arkitektur i Malmö stad. Katarina Garre, 2014-12-09

Solenergi och arkitektur i Malmö stad. Katarina Garre, 2014-12-09 Solenergi och arkitektur i Malmö stad Katarina Garre, 2014-12-09 Råd och riktlinjer Solenergi och arkitektur Råd och riktlinjer uppmuntra och inspirera byggherrar att använda sig av solens energi Solenergi

Läs mer

B EHOVSBEDÖMNING 1(8) tillhörande tillägg till detaljplan för kvarteret Opalen. inom Vilbergen i Norrköping

B EHOVSBEDÖMNING 1(8) tillhörande tillägg till detaljplan för kvarteret Opalen. inom Vilbergen i Norrköping 1(8) B EHOVSBEDÖMNING tillhörande tillägg till detaljplan för kvarteret Opalen inom Vilbergen i Norrköping, fysisk planering den 20 september 2012 A N T A G A N D E H A N D L I N G Antagen i SPN: 2013-01-29,

Läs mer

Gredby 1:1, del av. Behovsbedömning/Avgränsning av MKB. Planprocessen. Inledning. Detaljplan för. Tillbyggnad förskola Eskilstuna kommun

Gredby 1:1, del av. Behovsbedömning/Avgränsning av MKB. Planprocessen. Inledning. Detaljplan för. Tillbyggnad förskola Eskilstuna kommun Stadsbyggnadsnämnden Datum Diarienummer Aktnummer 1 (5) Stadsbyggnadsförvaltningen 2014-10-30 SBN/2014:27 1.25 Planavdelningen Inga Krekola, 016-710 11 19 Detaljplan för Gredby 1:1, del av Tillbyggnad

Läs mer

Yttrande om förslag till detaljplan för kv. Fredriksdal

Yttrande om förslag till detaljplan för kv. Fredriksdal YIMBY Yes In My BackYard. 2009-08-24 Diarienummer: 2007-36164 2009:15 Yttrande om förslag till detaljplan för kv. Fredriksdal - Inledning YIMBY välkomnar att utbyggnaden av Hammarby Sjöstad fortsätter.

Läs mer

Yttrande över förslag till detaljplan för Östra Kvillebäcken

Yttrande över förslag till detaljplan för Östra Kvillebäcken Yttrande över förslag till detaljplan för Östra Kvillebäcken YimbyGBG YimbyGBG är ett nystartat tvärpolitiskt nätverk av medborgare som vill se mer tät, levande blandstad i Göteborg. Trots att kommunens

Läs mer

betalningsvilja för kontor Värdering av stadskvaliteter i Stockholmsregionen

betalningsvilja för kontor Värdering av stadskvaliteter i Stockholmsregionen betalningsvilja för kontor Värdering av stadskvaliteter i Stockholmsregionen Värdering av stadskvaliteter - betalningsvilja för kontor, stadsutveckling i den regionala utvecklingsplaneringen Visionen i

Läs mer

Samhällsekonomiska kostnader av olika utbyggnadsscenarier

Samhällsekonomiska kostnader av olika utbyggnadsscenarier Samhällsekonomiska kostnader av olika utbyggnadsscenarier Anders Larsson, SLU Alnarp Makten över marken, KSLA, 2014-03-13 Alla på kartan markerade tätorter med mer än 836 invånare I Skåne samlade i ett

Läs mer

ANTAGANDEUPPLAGA JUNI 2001

ANTAGANDEUPPLAGA JUNI 2001 ANTAGANDEUPPLAGA JUNI 2001 Antagen av KF 2001-06-11 Laga Kraft 2003-09-24 av parkeringsytan, hörnet Göteborgsvägen Strandvägen, under förutsättning att möjligheterna till framtida

Läs mer

VÄSTRA HAMNEN PILOTPROJEKT FULLRIGGAREN - ERFARENHETER AV FLEXIBLA PARKERINGSTAL

VÄSTRA HAMNEN PILOTPROJEKT FULLRIGGAREN - ERFARENHETER AV FLEXIBLA PARKERINGSTAL VÄSTRA HAMNEN PILOTPROJEKT FULLRIGGAREN - ERFARENHETER AV FLEXIBLA PARKERINGSTAL Anna Stjärnkvist Trafikplanerare Stadsbyggnadskontoret, Malmö December 2013 INFRASTRUKTUR Kv. Fullriggaren är lokaliserat

Läs mer

Återbruk av pappersbruk. En ny stadsdel på 24 hektar skall utvecklas ur ett äldre industriområde!

Återbruk av pappersbruk. En ny stadsdel på 24 hektar skall utvecklas ur ett äldre industriområde! Vision 2.1 Denna Vision är ett levande dokument och ett arbetsredskap för att utveckla en ny attraktiv stadsdel. Det innebär att Visionen kommer uppdateras allt eftersom utvecklingsprocessen fortsätter.

Läs mer

Klarastaden. Perspektiv från Kungsholms strand

Klarastaden. Perspektiv från Kungsholms strand Klarastaden Perspektiv från Kungsholms strand Nytt förslag Klarastaden Stockholm växer och för att tillmötesgå befolkningstillväxten måste det byggas fler bostäder. Det mest hållbara sättet att göra detta

Läs mer

Staden möter havet. Strategier för staden Ystad 2030

Staden möter havet. Strategier för staden Ystad 2030 Staden möter havet Strategin går ut på att bättre utnyttja Ystads unika läge vid havet och bättre koppla ihop staden med havet. Att koppla staden till havet handlar om att flytta ut hamnverksamheten till

Läs mer

PLANBESKRIVNING. Detaljplan för infart till del av fastigheten Lästen 4 Katrineholms kommun. Dnr Plan.2014.1. tillhörande

PLANBESKRIVNING. Detaljplan för infart till del av fastigheten Lästen 4 Katrineholms kommun. Dnr Plan.2014.1. tillhörande Dnr Plan.2014.1 PLANBESKRIVNING tillhörande Detaljplan för infart till del av fastigheten Lästen 4 Katrineholms kommun SAMRÅDSSHANDLING Upprättad på Samhällsbyggnadsförvaltningen i Katrineholm 2014-02-06

Läs mer

ÄLVSTADEN ÖPPEN FÖR VÄRLDEN Inkluderande, grön och dynamisk. Hela staden inkluderande, grön och dynamisk. Möta vattnet.

ÄLVSTADEN ÖPPEN FÖR VÄRLDEN Inkluderande, grön och dynamisk. Hela staden inkluderande, grön och dynamisk. Möta vattnet. ÄLVSTADEN ÖPPEN FÖR VÄRLDEN Inkluderande, grön och dynamisk Hela staden inkluderande, grön och dynamisk Möta vattnet Stärka kärnan Mål och visioner i Göteborg Stärk kärnan GR Hållbar tillväxt 2013 45000

Läs mer

Yttrande om Tobaksmonopolet 4, Södermalm

Yttrande om Tobaksmonopolet 4, Södermalm YIMBY Yes in my Backyard. 2009-11-04 Diarienummer: 2007-36100 2009:22 Yttrande om Tobaksmonopolet 4, Södermalm - Inledning Nätverket YIMBY ser mycket positivt på en förtätning i kvarteret Tobaksmonopolet.

Läs mer

BEHOVSBEDÖMNING SAMRÅDSHANDLING. fastigheterna KÄLEBO 2:39, 2:40 och 2:67 med närområde. tillhörande detaljplan för. inom Arkösund i Norrköping

BEHOVSBEDÖMNING SAMRÅDSHANDLING. fastigheterna KÄLEBO 2:39, 2:40 och 2:67 med närområde. tillhörande detaljplan för. inom Arkösund i Norrköping SPN 263/2008 BEHOVSBEDÖMNING tillhörande detaljplan för fastigheterna KÄLEBO 2:39, 2:40 och 2:67 med närområde inom Arkösund i Norrköping Stadsbyggnadskontoret, fysisk planering den 27 mars 2009 SAMRÅDSHANDLING

Läs mer

PLANBESKRIVNING. Detaljplan för Jägarparken. del av fastigheten Sandbäcken 3:1 Katrineholms kommun. Dnr Plan.2011.9. tillhörande

PLANBESKRIVNING. Detaljplan för Jägarparken. del av fastigheten Sandbäcken 3:1 Katrineholms kommun. Dnr Plan.2011.9. tillhörande Dnr Plan.2011.9 PLANBESKRIVNING tillhörande Detaljplan för Jägarparken del av fastigheten Sandbäcken 3:1 Katrineholms kommun SAMRÅDSHANDLING Upprättad på Samhällsbyggnadsförvaltningen i Katrineholm 2013-10-29

Läs mer

Boende och stadsmiljö

Boende och stadsmiljö Utvecklingsområdet Boende och stadsmiljö Kommissionen för ett socialt hållbart Stockholm Åsa Dahlin, asa.dahlin@stockholm.se The Capital of Scandinavia Boende och stadsmiljö förena kvalitet med kvantitet,

Läs mer

Detaljplan för Trollhättan 30 m.fl. (del av Galleriankvarteret) - svar på remiss från stadsbyggnadskontoret

Detaljplan för Trollhättan 30 m.fl. (del av Galleriankvarteret) - svar på remiss från stadsbyggnadskontoret Norrmalms stadsdelsförvaltning Parkmiljöavdelningen norra innerstaden Tjänsteutlåtande Dnr 1.5.3.-336/2015 Sida 1 (9) 2015-06-22 Handläggare Leila Massih Telefon: 08-508 09 306 Till Norrmalms stadsdelsnämnd

Läs mer

FÖRDJUPAD ÖVERSIKTSPLAN FÖR DEL AV KIRSEBERG FÖP2034 PLANERINGSINRIKTNING 2013-09-12

FÖRDJUPAD ÖVERSIKTSPLAN FÖR DEL AV KIRSEBERG FÖP2034 PLANERINGSINRIKTNING 2013-09-12 FÖRDJUPAD ÖVERSIKTSPLAN FÖR DEL AV KIRSEBERG FÖP2034 PLANERINGSINRIKTNING 2013-09-12 1 Innehåll Bakgrund Bakgrund..................................... 2 Geografisk avgränsning..........................

Läs mer

Omvandlingen av busstorget Skellefteås nya stadskvarter

Omvandlingen av busstorget Skellefteås nya stadskvarter 2012-01-25 Omvandlingen av busstorget Skellefteås nya stadskvarter Är det dags för Hallmans monumentalbyggnad från 1905 eller inte? Carl-Henrik Barnekow Utredning för omvandling av busstorget Bilden på

Läs mer

Plug Inn. - Underlag från Nyréns till Fas 2

Plug Inn. - Underlag från Nyréns till Fas 2 Plug Inn - Underlag från Nyréns till Fas 2 PARAMETRAR Planfrågor Marken måste vara Kvartersmark enligt gällande detaljplan, alt icke planlagd mark. Bestämmelser för kvartersmarken i gällande detaljplan

Läs mer

UNGBO - Hur förbättrar vi ungas bostadssituation? Hannah Wadman Projektledare UngBo

UNGBO - Hur förbättrar vi ungas bostadssituation? Hannah Wadman Projektledare UngBo UNGBO - Hur förbättrar vi ungas bostadssituation? Hannah Wadman Projektledare UngBo VAD FÅR BOSTADSBRISTEN FÖR KONSEKVENSER? Individuella Demokratiska Finansiella Samhälleliga Malmö ska husera Sveriges

Läs mer

Bo och arbeta i Norra Djurgårdsstaden

Bo och arbeta i Norra Djurgårdsstaden Stockholm växer Bo och arbeta i Norra Djurgårdsstaden stockholm.se/norradjurgardsstaden The Capital of Scandinavia ATT BO OCH ARBETA I NORRA DJURGÅRDSSTADEN Stadsutvecklingsprojektet Norra Djurgårdsstaden

Läs mer

Tjänsteskrivelse. Yttrande över remiss angående Fördjupad översiktsplan för södra Hyllie (samrådsförslag)

Tjänsteskrivelse. Yttrande över remiss angående Fördjupad översiktsplan för södra Hyllie (samrådsförslag) Malmö stad Kulturförvaltningen 1 (6) Datum 2014-05-28 Vår referens Katarina Carlsson Utvecklingschef Tjänsteskrivelse Yttrande över remiss angående Fördjupad översiktsplan för södra Hyllie (samrådsförslag)

Läs mer

Idéuppdrag Stationsområdet, HÖÖR 2012.05.11

Idéuppdrag Stationsområdet, HÖÖR 2012.05.11 HÅLLBART? Frågan om stationsområdet i Höör handlar Frågan om tillgänglighet till platsen rör sig på flera nivåer. Det handlar både om hur man kommer till och från, men också om hur man kan röra sig på

Läs mer

Foton: sida 1 & 2 - Flygare Palmnäs, sida 3 - Hans Wretling VISION ÄLVSTADEN. Läs den fullständinga visionen på alvstaden.goteborg.

Foton: sida 1 & 2 - Flygare Palmnäs, sida 3 - Hans Wretling VISION ÄLVSTADEN. Läs den fullständinga visionen på alvstaden.goteborg. Tryck: december 2012 Foton: sida 1 & 2 - Flygare Palmnäs, sida 3 - Hans Wretling VISION ÄLVSTADEN summering Läs den fullständinga visionen på alvstaden.goteborg.se/ ladda-ner Vision Älvstaden är antagen

Läs mer

SAMRÅDSFÖRSLAG. Sammanfattning

SAMRÅDSFÖRSLAG. Sammanfattning SAMRÅDSFÖRSLAG Sammanfattning Övergripande strukturer Planförslaget Stråk och barriärer Stadsplan 2017 är ett sätt att testa om ÖP 2010:s strategier kring förtätning håller och om vi klarar av befolkningsökningen

Läs mer

KVALITETSPROGRAM DP BRANDSTEGEN HUDDINGE KOMMUN 2014-05-20

KVALITETSPROGRAM DP BRANDSTEGEN HUDDINGE KOMMUN 2014-05-20 V KVALITETSPROGRAM DP BRANDSTEGEN HUDDINGE KOMMUN 2014-05-20 Flygfoto över Huddinge, planområdet markerat med rött Kvalitetsprogram Dp Brandstegen Detta program har tagits fram av representanter för miljö-

Läs mer

1. Vad vill ni göra under den kommande mandatperioden för att bevara Uppsalas parker och grönområden?

1. Vad vill ni göra under den kommande mandatperioden för att bevara Uppsalas parker och grönområden? Svar från Folkpartiet Grönområden 1. Vad vill ni göra under den kommande mandatperioden för att bevara Uppsalas parker och grönområden? När staden växer och förtätas behövs fler parker, lekplatser och

Läs mer

Gestaltningsprinciper för Hareslätt

Gestaltningsprinciper för Hareslätt Gestaltningsprinciper för Hareslätt Samrådshandling 2012-06-28 Illustration: ABAKO Radhusgata DETALJPLAN FÖR BOSTÄDER PÅ HARESLÄTT, del av Marstrand 6:7, Kungälvs kommun Området Hareslätt är beläget i

Läs mer

Malmös framtida Kollektivtrafik Jan Haak, stadskontoret. FODRAL Stockholm 2008.03.12

Malmös framtida Kollektivtrafik Jan Haak, stadskontoret. FODRAL Stockholm 2008.03.12 Malmös framtida Kollektivtrafik Jan Haak, stadskontoret FODRAL Stockholm 2008.03.12 Malmö regionens tillväxtcentrum - Motiv till utredning Malmö växer snabbast bland Sveriges 10 största städer sedan 2000,

Läs mer

Miljöprofil

Miljöprofil www.hplus.helsingborg.se Miljöprofil Resurseffektiv stad Varför en miljöprofil? För att uppfylla H+ vision om en långsiktigt hållbar stadsutveckling har Miljöprofil H+ tagits fram. Denna ska fungera som

Läs mer

A N T A G A N D E H A N D L I N G 593

A N T A G A N D E H A N D L I N G 593 A N T A G A N D E H A N D L I N G 593 Handlingen består av: Plankarta med bestämmelser Planbeskrivning Genomförandebeskrivning Samrådsredogörelse Utlåtande Fastighetsförteckning Planområde Detaljplan för

Läs mer

DETALJPLAN för del av FÅGLABÄCK 2:1, Skillingaryds tätort, Vaggeryds kommun

DETALJPLAN för del av FÅGLABÄCK 2:1, Skillingaryds tätort, Vaggeryds kommun DETALJPLAN för del av FÅGLABÄCK 2:1, Skillingaryds tätort, Vaggeryds kommun Upprättad i januari 2008 reviderad i mars 2008 Miljö- och byggnämnden antog planen 2008-04-29 87. Planen vann laga kraft 2008-05-20

Läs mer

FRAMTIDENS SELMA. Tillsammans bygger vi Framtidens Selma: KEYWE

FRAMTIDENS SELMA. Tillsammans bygger vi Framtidens Selma: KEYWE FRAMTIDENS SELMA Det goda vardagslivet En gåvänlig stadsdel. En mötesplats för alla åldrar. Allt du behöver i vardagen. Goda förbindelser och gröna områden. Vi talar om det nya Selma Lagerlöfs Torg. Tillsammans

Läs mer

SOLNA STAD 1 (5) Stadsbyggnadsförvaltningen P07/0425 Ludvig Lundgren SBN/2006:186. Detaljplan för del av kv Farao m m

SOLNA STAD 1 (5) Stadsbyggnadsförvaltningen P07/0425 Ludvig Lundgren SBN/2006:186. Detaljplan för del av kv Farao m m SOLNA STAD 1 (5) Stadsbyggnadsförvaltningen P07/025 Ludvig Lundgren 2007-0-18 SBN/2006:186 Laga kraft 2007-05-2 Planbeskrivning Detaljplan för del av kv Farao m m inom stadsdelen Råsunda, upprättad i april

Läs mer

Detaljplan för kv Munken, del av, Uppsala kommun

Detaljplan för kv Munken, del av, Uppsala kommun KONTORET FÖR SAMHÄLLSUTVECKLING Handläggare Datum Diarienummer Brita Christiansen 2012-01-30 2012/20181-1 fd diarienummer: PLA 11/20039-1 Tjänsteskrivelse Planbesked Plan- och byggnadsnämnden Detaljplan

Läs mer

Detaljplan för Kv Trätälja 6 och 10 inom Tingvallastaden, Karlstads kommun, Värmlands län

Detaljplan för Kv Trätälja 6 och 10 inom Tingvallastaden, Karlstads kommun, Värmlands län Detaljplan för Kv Trätälja 6 och 10 inom Tingvallastaden, Karlstads kommun, Värmlands län Samrådshandling 2013-10-14 Stadsbyggnadsförvaltningen Dnr SBN 2012-126 Detaljplan för kv Trätälja 6 och 10 Planbeskrivning

Läs mer

UTSTÄLLNINGSHANDLING Förutsättningar

UTSTÄLLNINGSHANDLING Förutsättningar Tillägg till detaljplan fastställd 28 juli 1916, Kvarteret Kärnan Ändring av stadsplan för Vaggeryds Municipalsamhälle Vaggeryds tätort, Vaggeryds kommun UTSTÄLLNINGSHANDLING Förutsättningar För området

Läs mer

Planprövning i Innerstaden för kv Detektiven 19, planbesked

Planprövning i Innerstaden för kv Detektiven 19, planbesked 1 (5) Miljö och samhällsbyggnadsförvaltningen 2015-02-13 Dnr Sbn 2014-560 Teknik- och samhällsbyggnadskontoret oger Stigsson Samhällsbyggnadsnämnden Planprövning i Innerstaden för kv Detektiven 19, planbesked

Läs mer

TJÄNSTEUTLÅTANDE 1(6) Normalt planförfarande

TJÄNSTEUTLÅTANDE 1(6) Normalt planförfarande TJÄNSTEUTLÅTANDE 1(6) Normalt planförfarande Ytterstadsavdelningen 2007-03-09 Martin Schröder Tfn 08-508 266 28 Fax 08-508 266 72 martin.schroder@sbk.stockholm.se Stadsbyggnadsnämnden Startpromemoria för

Läs mer

Stadsmarina Karlskrona kommun Gestaltningsprogram 2005-03 - 31

Stadsmarina Karlskrona kommun Gestaltningsprogram 2005-03 - 31 Utformning 15/22 nithällar. Dessa ger även en god framkomlighet för rullstolar och personer som har svårare att gå, samt ger ledning för synskadade. Hällar läggs lämpligen i vilt förband. Utbyte av beläggning

Läs mer

UNDERLAG FÖR PLANUPPDRAG

UNDERLAG FÖR PLANUPPDRAG 1(6) Dnr 198/2014 FASTIGHETEN DANMARK 29 SÖDER, HELSINGBORGS STAD UNDERLAG FÖR PLANUPPDRAG SÖKANDE Ansökan om planändring inkom från fastighetsägaren Fastighets AB Danmarkshuset den 6 februari 2014. SYFTE

Läs mer

Utställningshandling 2008-10-28. Fördjupad översiktsplan för Brene-området, Vingåkers kommun. Plats för service och arbete i Vingåker

Utställningshandling 2008-10-28. Fördjupad översiktsplan för Brene-området, Vingåkers kommun. Plats för service och arbete i Vingåker Fördjupad översiktsplan för Brene-området, Vingåkers kommun Plats för service och arbete i Vingåker Fördjupad översiktsplan för Brene plats för service och arbete i Vingåker 2 (15) Bakgrund och syfte I

Läs mer

Hur bygger vi en ny stad?

Hur bygger vi en ny stad? Hur bygger vi en ny stad? Eva Dalman, projektchef Lund NE/Brunnshög, Lunds kommun Hållbara Brunnshög Lund NE/Brunnshög ny stad på högsta nivå ESS 2015 MAX IV 2010 asdfasdf asdasdf asdfasdf adadfasdf 26

Läs mer

BEBYGGELSETYPER I ÖREBRO. Kort beskrivning av bostadsbebyggelsens generella karaktärsdrag

BEBYGGELSETYPER I ÖREBRO. Kort beskrivning av bostadsbebyggelsens generella karaktärsdrag BEBYGGELSETYPER I ÖREBRO Kort beskrivning av bostadsbebyggelsens generella karaktärsdrag 2 Inledning Varsamhet ska enligt Plan- och bygglagen (kap 8 17) tillämpas vid om- och tillbyggnader, men även vid

Läs mer

Planprogram för del av Teckomatorp 12:1 m fl (Södra Vallarna), Teckomatorp, Svalövs kommun.

Planprogram för del av Teckomatorp 12:1 m fl (Södra Vallarna), Teckomatorp, Svalövs kommun. Diarienr 13-2012 Planprogram för del av Teckomatorp 12:1 m fl (Södra Vallarna), Teckomatorp, Svalövs kommun. Underlag för bedömning av betydande miljöpåverkan, checklista Plan- och bygglovsarkitekt, Vlasta

Läs mer

3/ INNEHÅLL 4/ INTRODUKTION 5/ BAKRUND 6/ SITUATIONSPLAN 9/ ÖVERSVÄMMNING 10/ ATT BO I OMRÅDET 12/ KVARTER 14/ ENHETER 18/ DIAGRAM ÖVER TID

3/ INNEHÅLL 4/ INTRODUKTION 5/ BAKRUND 6/ SITUATIONSPLAN 9/ ÖVERSVÄMMNING 10/ ATT BO I OMRÅDET 12/ KVARTER 14/ ENHETER 18/ DIAGRAM ÖVER TID 3/ INNEHÅLL 4/ INTRODUKTION 5/ BAKRUND 6/ SITUATIONSPLAN 9/ ÖVERSVÄMMNING 10/ ATT BO I OMRÅDET 3 / 12/ KVARTER 14/ ENHETER 18/ DIAGRAM ÖVER TID 21/ SLUTSATSER Ön Sanden är en fantastisk och attraktiv plats

Läs mer

Planens uppenbara positiva inverkan på:

Planens uppenbara positiva inverkan på: Sida 2 av 6 SAMMANFATTNING Betydande påverkan antas enligt bedömningskriterier i MKB-förordningen bilaga 4 Anges förutsättningar för kommande verksamhet eller åtgärder som kan antas medföra betydande miljöpåverkan

Läs mer

Området Ångfärjan Mål och motiv

Området Ångfärjan Mål och motiv Området Ångfärjan Mål och motiv w w w. h e l s i n g b o r g. s e /a n g f a r j a n Området Ångfärjan ska utvecklas till en ny mötesplats för helsingborgarna. Här ska man ses, flanera, umgås, äta, underhållas

Läs mer

Identitet. SWOT- analys Södra Älvstranden Space syntax Image of the city. Rörelse Helhet

Identitet. SWOT- analys Södra Älvstranden Space syntax Image of the city. Rörelse Helhet vatten vs stad - ett bebyggelseförslag till Masthuggskajen i Göteborg Rörelse Helhet SWOT- analys Södra Älvstranden Space syntax Image of the city A N A L Y S Analyserna i detta kapitel är utarbetad utifrån

Läs mer

STRÖMSTADS KOMMUN KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN. Parkeringsnorm. Antaget av Kommunfullmäktige 2011-02-17, 93

STRÖMSTADS KOMMUN KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN. Parkeringsnorm. Antaget av Kommunfullmäktige 2011-02-17, 93 STRÖMSTADS KOMMUN KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN Parkeringsnorm Antaget av Kommunfullmäktige 2011-02-17, 93 Parkeringsnorm vid bygglovsprövning i Strömstads kommun Godkänd av kommunstyrelsen 2011-02-02 Antagen

Läs mer

Kompensationsåtgärder Grönytefaktor GYF i GBG. Gröna oaser / Gröna stråk Gröna väggar och tak. Vägledning Gröna väggar och tak (kommunens byggnader)

Kompensationsåtgärder Grönytefaktor GYF i GBG. Gröna oaser / Gröna stråk Gröna väggar och tak. Vägledning Gröna väggar och tak (kommunens byggnader) Kompensationsåtgärder Grönytefaktor GYF i GBG Gröna oaser / Gröna stråk Gröna väggar och tak Vägledning Gröna väggar och tak (kommunens byggnader) Vegetationsvägg på Kv. Traktören Träd i hård stadsmiljö

Läs mer

UPPDRAG. Medborgarnas perspektiv och deras behov av tillgång till grönområden är viktig och då i synnerhet barnens perspektiv.

UPPDRAG. Medborgarnas perspektiv och deras behov av tillgång till grönområden är viktig och då i synnerhet barnens perspektiv. 2013 02 26 GRÖNPLAN UPPDRAG Park- och naturnämnden beslutade 2011-06-21, att ge park- och naturförvaltningen i uppdrag att ta fram en Grönplan för Göteborgs Stad i samverkan med övriga berörda förvaltningar

Läs mer

Parkeringsnorm för Eslövs kommun

Parkeringsnorm för Eslövs kommun December 2013 1 INNEHÅLL INLEDNING 3 NULÄGES BESKRIVNING 4 Ansvar Bilinnehav Zonindelning PARKERINGSNORM FÖR CYKEL 5 PARKERINGSNORM FÖR BIL 6 FÖRVÄNTADE KONSEKVENSER 7 PARKERINGSNORM: TABELLER 8 Parkeringsnorm

Läs mer

Huskvarna den 23 oktober. TÄT+GRÖN = HÅLLBAR STAD Tobias Nordström, planeringsarkitekt och partner på Spacescape AB

Huskvarna den 23 oktober. TÄT+GRÖN = HÅLLBAR STAD Tobias Nordström, planeringsarkitekt och partner på Spacescape AB Huskvarna den 23 oktober TÄT+GRÖN = HÅLLBAR STAD Tobias Nordström, planeringsarkitekt och partner på Spacescape AB www.spacescape.se Tät stad Grön stad Tätare stad Grönare stad Ur SVD Brännpunkt 15 okt

Läs mer

Rekommendationer för mark- och vattenanvändning, tillståndsprövning

Rekommendationer för mark- och vattenanvändning, tillståndsprövning MARK- OCH VATTENANVÄNDNING Dagens användning av mark i Gnesta tätort visar spår av en zonindelning av staden som är mindre önskvärd, bland annat för att det kan orsaka en ökning av trafik, energiförbrukning

Läs mer

2009-06-12 1. För ytterligare information, kontakta nämndordförande Muharrem Demirok (c) telefon 073-77 88 102

2009-06-12 1. För ytterligare information, kontakta nämndordförande Muharrem Demirok (c) telefon 073-77 88 102 1 Teknik- och samhällsbyggnadsnämnden 2008-11-26 Pressinformation inför teknik- och samhällsbyggnadsnämndens sammanträde För ytterligare information, kontakta nämndordförande Muharrem Demirok (c) telefon

Läs mer

Porten 11 ANTAGANDEHANDLING. Enkelt planförfarande. 1(8) Behovsbedömning. tillhörande detaljplan för fastigheten

Porten 11 ANTAGANDEHANDLING. Enkelt planförfarande. 1(8) Behovsbedömning. tillhörande detaljplan för fastigheten 1(8) Behovsbedömning tillhörande detaljplan för fastigheten Porten 11 med närområde inom Hageby i Norrköping den 12 juni 2013 ANTAGANDEHANDLING Antagen: 2013-09-10, 158 Laga kraft: 2013-10-17 Genomförandetidens

Läs mer

Del 3. METOD FÖR PLANERING FÖR FÖRTÄTNING MED BOSTÄDER GENOM PÅBYGGNAD

Del 3. METOD FÖR PLANERING FÖR FÖRTÄTNING MED BOSTÄDER GENOM PÅBYGGNAD Del 3. METOD FÖR PLANERING FÖR FÖRTÄTNING MED BOSTÄDER GENOM PÅBYGGNAD 48 METOD FÖR PLANERING FÖR FÖRTÄTNING MED BOSTÄDER GENOM PÅ- BYGGNAD Nedan presensenteras en metod för att identifiera lämpliga byggnader

Läs mer

Bebyggelsens gröna karaktär

Bebyggelsens gröna karaktär Bebyggelsens gröna karaktär HUDDINGE KOMMUN Parkstrategi Vilken typ av bebyggelse som finns i ett område påverkar grönytetillgången. Det påverkar även graden av offentlighet i dessa grönområden. Indelningen

Läs mer

GESTALTNINGSPROGRAM. Ekerövallen. Detaljplan för Ekerövallen (Ekerö-Väsby 43:1 m fl) på Ekerö i Ekerö kommun, Stockholms län Dnr 2014.30.

GESTALTNINGSPROGRAM. Ekerövallen. Detaljplan för Ekerövallen (Ekerö-Väsby 43:1 m fl) på Ekerö i Ekerö kommun, Stockholms län Dnr 2014.30. Stadsarkitektkontoret Detaljplan för Ekerövallen (Ekerö-Väsby 43:1 m fl) på Ekerö i Ekerö kommun, Stockholms län Dnr 2014.30.214 2015-01-26 SAMRÅD NORMALT PLANFÖRFARANDE GESTALTNINGSPROGRAM Ekerövallen

Läs mer

Ovanpå. Inledning. 60 talshuset. Ett examensarbete av Jens Enflo. Arkitekturskolan KTH 2013

Ovanpå. Inledning. 60 talshuset. Ett examensarbete av Jens Enflo. Arkitekturskolan KTH 2013 Ovanpå Ett examensarbete av Jens Enflo Arkitekturskolan KTH 2013 Inledning Att bygga på tak är ett allt vanligare sätt att förtäta befintliga bostadsområden i både inner och ytterstaden. Bristen på mark

Läs mer

Stockholms översiktsplan En kort presentation inför samråd

Stockholms översiktsplan En kort presentation inför samråd Stockholms översiktsplan En kort presentation inför samråd Staden har en plan nu ska den uppdateras! Stockholm växer snabbt. De senaste tio åren har befolkningstillväxten varit i snitt 15 000 per år, och

Läs mer

Miljøvennlig transport i by

Miljøvennlig transport i by Miljøvennlig transport i by verktyg och metoder Linda Kummel, planeringsarkitekt Varför? Stockholm växer rekordsnabbt 2500000 Befolkning Stockholms län Befolkning Stockholms stad 2000000 1500000 1000000

Läs mer

Antagen Laga Kraft

Antagen Laga Kraft Områdesbestämmelser för del av Stödstorp 2:1 m fl. Vaggeryds kommun Antagen 2015-04-28 79 Laga Kraft 2015-05-27 Bakgrund och syfte Områdets läge framgår av bilden föregående sida. Marken utgörs av tallmo

Läs mer

Vad är parkeringstal?

Vad är parkeringstal? Ny parkeringspolicy Vad är parkeringstal? Det är enligt lag kommunen som avgör i vilken omfattning parkering ska anordnas. Parkeringstal ger en beskrivning av detta för både bilar och cyklar. De är beslutade

Läs mer

Åtgärder för en enklare byggprocess

Åtgärder för en enklare byggprocess Enskild motion Motion till riksdagen 2016/17:2413 av Markus Wiechel (SD) Åtgärder för en enklare byggprocess Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att

Läs mer

En idéskrift. En idéskrift

En idéskrift. En idéskrift En idéskrift En idéskrift I den numera klassiska What is a city? (1937) beskriver Lewis Mumford staden som en social teater, med de sociala aktiviteterna som stadens kärna och människan i fokus. Med det

Läs mer

Fysisk samhällsplanering för ett hållbart samhälle. Malmö den 24/5 2013. Jon Resmark

Fysisk samhällsplanering för ett hållbart samhälle. Malmö den 24/5 2013. Jon Resmark Fysisk samhällsplanering för ett hållbart samhälle Malmö den 24/5 2013. Jon Resmark Hur ser det hållbara samhället ut år 2025 om vi ska nå de nationella målen till år 2050? Omvärldsanalyser Dialog med

Läs mer