PÅ VÄG MOT ETT GÖTEBORG FÖR ALLA

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "PÅ VÄG MOT ETT GÖTEBORG FÖR ALLA"

Transkript

1 Foto: Klas Eriksson PÅ VÄG MOT ETT GÖTEBORG FÖR ALLA Om minskade skillnaders betydelse för social hållbarhet och god folkhälsa

2 ÖKA LIVSCHANSER MINSKA SKILLNADER FÖREBYGG OCH STÄRK 2 INNEHÅLL Sidan (Om de prioriterade målen i majoritetens budget m.m.) Inledning Sidan 6. Sidan 7. Sidan Sidan Sidan Sidan Sidan Sidan 17.. Sidan Sidan Sidan 22. Sidan 23. Sidan 24.. Jämlikhetsanden Att förebygga och stärka Malmökommissionen Hälsans bestämningsfaktorer Tidiga insatser för barn Barnfattigdom ur riksperspektiv Barnfattigdom ur lokalt perspektiv Ökande klyftor i Sverige Jobbar för att minska skillnaderna Samling för social hållbarhet Välfärdsparadoxen och Chess Jämlikhet och hälsa, historisk översikt Sammanfattning och länkar Denna skrift finns publicerad på som är en mötesplats för samtal, fördjupning och stödmodeller i arbetet för social hållbarhet. Sidan erbjuder såväl en plats för nätverksbyggande där du kan skapa ditt eget medlemskonto, som konkreta verktyg för dig i det dagliga arbetet. Hämta detta material på: Redaktion: Peter Molin och Johan Bergsten. Text: Peter Molin och Johan Bergsten. Foto: Vanja Larberg, Johan Bergsten, Bibbie Friman och Göteborgs Stads bildarkiv. Layout: Johan Bergsten.

3 <<<<<<< Fortsättning från sidan 4 Hälsoklyftorna är oacceptabelt stora Kommissionen tillsattes av WHO för att få fram vetenskapligt underbyggda förslag på hur man skulle kunna komma tillrätta med de stora globala hälsoklyftorna. Hälsoklyftorna visade sig bland annat med 40 års skillnad i förväntad medellivslängd mellan olika länder. Ledande forskare från en rad olika kunskapsområden men även från det civila samhället ingick i kommissionen. Ledande folkhälsoforskare Kommissionen leddes av Sir Michael Marmot, epidemiolog och ledande folkhälsoforskare. Därför kallas rapporten i dagligt tal ofta för Marmotrapporten. I slutsatserna konstaterar man att frågan om social rättvisa bokstavligen är en fråga om liv eller död. Hälsoklyftorna är oacceptabelt stora både mellan och inom länder. Klyftor som är nära knutna till de sociala förhållanden som människor lever under. Kommissionen ger tre övergripande rekommendationer: * Förbättra förutsättningarna för människors dagliga liv. * Angrip den ojämlika fördelningen av makt, pengar och resurser globalt, nationellt och lokalt. * Mät och förstå problemet och bedöm effekterna av de olika åtgärderna. Att rapporten har fått så stor betydelse handlar dels om att den bygger på ett gediget underlag och att den samtidigt innebär ett perspektivskifte i synen på hälsa. Rapporten pekar på hur strukturella sociala och ekonomiska faktorer påverkar människors hälsa och välbefinnande genom hela livscykeln. Faktorer som är möjliga att påverka. 5 Det handlar om betydelsen av goda uppväxtvillkor för barn och att skapa förutsättningar så att barnen klarar skolan för att kunna gå vidare i livet. Det handlar om att få en plats i arbetslivet med en inkomst och en skälig levnadsnivå. Att kunna få tillgång till en bostad. Det handlar också om delaktighet, både faktisk och upplevd delaktighet. Känsla av tillhörighet och delaktighet är en viktig förutsättning för hälsa. Orättvisa skillnader i hälsa påverkar människor under hela livscykeln. Insatser för att minska dessa skillnader behöver enligt kommissionen omfatta hela livet, men det finns samtidigt områden och skeden där insatser är särskilt viktiga. Angrip den ojäm- lika fördelningen av makt, pengar och resurser. Ett teoretiskt perspektiv som etablerades i samband med den engelska Marmotrapporten, och som även är utgångspunkten för SKL och Malmökommissionen, är begreppet proportionell universalism. Åtgärderna ska vara universella, det vill säga omfatta breda grupper. Men de behöver anpassas, både i omfattning och utformning, till dem med störst behov. De första åren i ett barns uppväxt lägger grunden för den framtida hälsan. Att rikta in insatser på att undanröja skillnader som vi vet påverkar hälsan under hela livet är då särskilt viktigt. I Göteborg finns skillnader i hur barn växer upp som inte är acceptabla. Exempel från Göteborg är de ekonomiska omständigheter som barn växer upp i där skillnaderna ökat de senaste åren. Orättvisa skillnader i hälsa påverkar människor under hela livscykeln. ÖKA LIVSCHANSER MINSKA SKILLNADER Långtidsberoendet av försörjningsstöd för hushåll med barn i åldern 0-15 år i stadsdelen som har det lägsta behovet var 0,3 procent. Stadsdelen med högst behov: 14,7 procent. Siffrorna är från slutet av På samma sätt finns det stora skillnader i hur barnen klarar sin skolgång för att klara sig vidare till gymnasiestudier. Det finns ett tydligt samband mellan hälsa och utbildningsnivå. Därför är frågan om skola och utbildning viktig. Detta är exempel på gap som vi behöver minska för att skapa förutsättningar för att nå målen. För att klara detta kommer insatser riktade till barn i förskoleåldern att vara viktiga. Men det gäller också för barn och ungdomar som inte klarar skolan. I Göteborgs finns skillnader i hur barn växer upp som inte är acceptabla. I det fortsatta arbetet kommer vi därför att fokusera på följande områden för att bidra till ett Göteborg med minskade klyftor och ökad social hållbarhet. * Ge barn en god start i livet. * Ge barn goda förutsättningar i skolan och inför arbetslivet. * Skapa hälsofrämjande och hållbara miljöer och samhällen. Text: Peter Molin

4 MINSKA SKILLNADER Jämlikhet gynnar alla. Både samhällen och individer, både fattiga och rika. Så kan man sammanfatta budskapet i den uppmärksammade boken Jämlikhetsanden (The Spirit Level, 2009) av de brittiska forskarna Richard Wilkinson och Kate Pickett. P sykisk och fysisk hälsa, livslängd, våld, kriminalitet, fetma, utbildning, social rörlighet, tonårsfödslar På område efter område visar författarna att jämlika samhällen i stort sett uteslutande är bättre än ojämlika. Människor mår bättre och lever längre, kriminaliteten minskar, fetman är mindre utbredd och tryggheten ökar. Wilkinson och Pickett har i sin forskning jämfört socioekonomiska förhållanden i 23 länder samt i USA:s delstater. Den löpande texten kompletteras av statistik som överskådligt och pedagogiskt illustrerar teserna och resonemangen. Läsaren får på det viset möjlighet att jämföra nivån för socialt välstånd i länder med varierande grad av jämlikhet. Jämlikhet överlägset Fram träder bilden av jämlika samhällen som överlägsna i detta avseende. Centralt är att det är graden av jämlikhet i ett land inte den genomsnittliga inkomsten som avgör graden av socialt välstånd. Utifrån de fakta som presenteras argumenterar Wilkinson och Pickett för en politik som syftar till minskade klyftor. 6 Jämlikt bäst för både fattig och rik Minskade klyftor gynnar alla, hävdar brittiska forskarna Wilkinson och Pickett De pekar på Sverige och Japan som exempel på den typen av samhällen, medan USA och Storbritannien tillhör de länder som representerar stora inkomstskillnader. Att både Sverige och Japan återfinns bland länderna med stort socialt välstånd är något som författarna lyfter fram som extra intressant. Det visar, menar de, att det är möjligt att gå helt olika vägar för att nå social och ekonomisk jämlikhet. Olika vägar - samma mål Sverige har valt ett system med relativt höga skatter och stor offentlig sektor, medan Japan har byggt på en grund med traditionellt marknadsekonomiska förtecken. Fakta/Jämlikhetsanden Författare: Richard Wilkinson och Kate Pickett, brittiska forskare i folkhälsofrågor. Originaltitel: The Spirit Level. Utgivningsår: Tes som drivs i boken: Att jämlika Graden av jämlikhet i ett land, inte genomsnittlig inkomst, avgör graden av socialt välstånd, hävdar författarna till boken Jämlikhetsanden. Foto: Johan Bergsten I Sverige är det skattepolitiken som resulterar i de jämförelsevis små inkomstskillnaderna. I Japan är det de relativt små skillnaderna i bruttolön som ger likartad effekt. De två exemplen bevisar, hävdar Wilkinson och Pickett, att jämlika samhällen inte förutsätter traditionellt socialdemokratisk politik utan kan åstadkommas i olika politiska system. Boken har blivit livligt debatterad och citerad. En av de mest uppmärksammade slutsatserna är att alla, inte bara de svagaste och fattigaste, i ett samhälle gynnas av jämlikhet. Även rika grupper, hävdar Wilkinson och Pickett, mår bättre, får bättre utbildning, lever längre och känner sig tryggare i jämlika samhällen än i ojämlika. Text: Johan Bergsten samhällen är bra för alla för fattiga såväl som för rika. Deras slutsatser byggs på ett stort forskningsmaterial, bland annat statistik från 23 länder - däribland Sverige - samt USA:s delstater. (Karneval förlag)

5 <<<<<<<<<< Fortsättning från sidan 10 Göteborg är en stad med växande klyftor. Denna trend måste brytas om vi skall förverkliga målet om en socialt hållbar stad. Ett exempel på dessa klyftor gäller det antalet hushåll som är långvarigt beroende av försörjningsstöd. 11 TIDIGA INSATSER FÖR BARN OCH UNGA ge alla barn och unga en god start i livet Med långvarigt försörjningsstöd menas hushåll som har haft försörjningsstöd mer än tio månader. De här hushållen lever under stor ekonomisk utsatthet. Mellan 2007 och 2013 har dessa hushåll fördubblats, från till nästan Det finns här mycket stora skillnader inom Göteborg. Statistik uppdelad på så kallade mellanområdesnivå* visar att antalet hushåll som uppbär långvarigt försörjningsstöd varierar mellan 0,3 procent upp till 14,7 procent, en skillnad på 49 gånger! Stor roll för framtida hälsa Ekonomisk utsatthet och risken för social utestängning är bestämningsfaktorer som har stor betydelse för människors framtida hälsa. Det här är särskilt viktigt ur ett barnperspektiv. I en rekommendation från EUkommissionen, Bryta det sociala arvet - investera i barnens framtid, från februari 2013 skriver kommissionen: Barn som växer upp i fattigdom eller riskerar social utestängning har sämre möjligheter än andra att klara sig bra i skolan, hålla sig friska och förverkliga sin potential senare i livet. Hänsyn till särskilt utsatta Kommissionen säger vidare att motverka social utestängning och barnfattigdom bygger på åtgärder som förbättrar alla barns välfärd, samtidigt som hänsyn tas till barn i särskilt utsatta situationer. Kommissionens rekommendationer ligger nära slutsatserna i WHOrapporten Closing the Gap in One Generation. Ett fokus ligger på att bekämpa arbetslöshet och åtgärder som minskar antalet familjer som lever i ekonomisk utsatthet. Ett annat område som kommissionen lyfter fram är betydelsen av sociala investeringar och tidiga insatser för att minska ojämlikheter i tidig ålder. Detta genom att investera i bra förskoleverksamhet och barnomsorg. Syftet är att utveckla möjligheter till social inkludering och motverka ojämlikhet. Kommissionen pekar på betydelsen av att dessa välfärdstjänster når barn vars föräldrar står långt från arbetsmarknaden. Detta är ett exempel på proportionell universalism. Insatserna är generella och riktar sig till hela befolkningen men behöver anpassas och utformas för att bättre nå grupper som annars skulle riskera att hamna utanför. Utbildningsområdet är ytterligare ett område som har stor betydelse för att påverka livschanser och motverka social utestängning. Barn som växer upp i fattigdom eller riskerar social utestängning har sämre möjligheter än andra att klara sig bra i skolan, hålla sig friska och förverkliga sin potential senare i livet. (Ur rekommendation från EUkommissionen) Kommissionen uttalar vikten av att utbildningssystemet ökar förmågan att bryta det sociala arvet och ge barn möjlighet att få stöd i sin känslomässiga, sociala, kognitiva och fysiska utveckling. Att klara detta är en stor utmaning. Utbildningsklyftorna har ökat de senaste åren vilket är allvarligt med tanke på sambandet mellan hälsa och utbildningsnivå. gynnar inte bara barnen utan även ekonomin och samhället Kommissionen ser de förebyggande och tidiga insatserna som investeringar i framtiden för att motverka att en sämre start i livet förs vidare från generation till generation.. Och detta i sin tur gynnar inte bara barnen utan även ekonomin och samhället som helhet på lång sikt. Text: Peter Molin * Mellanområden är en geografisk indelning av stadsdelarna för att bättre synliggöra skillnader i staden och inom stadsdelarna

6 TIDIGA INSATSER FÖR BARN OCH UNGA 12 Förskolan håller på att bli en tung politisk fråga. Det hävdar Sven Persson, professor i pedagogik vid Malmö Högskola. - OECD-länderna tävlar om att bli bäst. I den tävlingen tar man fasta på forskning som visar hur viktig förskolan är som framgångsfaktor för individer, samhällen och länder, säger han. S ven Persson är kluven inför det faktum att förskolan har stigit i graderna på den politiska agendan på sistone. Visst är det positivt att fler och fler inser hur viktig förskolan är för människor och för den sociala hållbarheten i samhällen. Men nackdelen med debatten, så som den har kommit att se ut, är att det fokuseras på barnens välbefinnande som en investering inför framtiden. I den bästa av världar skulle istället barnen och förskolan få uppmärksamhet efter förtjänst här och nu, tycker Sven Persson. - Jag ställer mig bakom synsättet att barn ska få vara viktiga i sig själva, utan tanke på att det som händer med dem idag ska ses som något som vi drar nytta av senare. Barn är framför allt barn, inte framför allt blivande vuxna. I Malmökommissionens arbete har Sven Persson bidragit med rapporten Förskolans betydelse för barns utveckling, lärande och hälsa. Saknas där behoven är störst Han har ett Malmöperspektiv och konstaterar på flera ställen i rapporten att högskoleutbildad förskolepersonal inte finns i tillräcklig omfattning där den som bäst behövs: i stadsdelar med en majoritet resurssvaga barnfamiljer. I de delarna av Malmö arbetar färre högskoleutbildade personer i förskolorna än i stadsdelar med ekonomiskt mer stabila hushåll. - Detta är ett stort problem. Varför? Jo, för att utbildad personal är den viktigaste garanten för att förskolan ska få den effekt som vi vill att den ska få, alltså att bidra till en likvärdig förskola, säger han. När utbildad personal istället lockas till redan resursstarka delar av staden - Barn är framför allt barn, inte framför allt blivande vuxna, säger professor Sven Persson, författare till rapporten Förskolans betydelse för barns utveckling, lärande och hälsa. Foto: Johan Bergsten Förskolan allt viktigare i politiken Nackdelen är att man ser på barns välbefinnande som en investering så riskerar den kompensatoriska effekten att upphävas, konstaterar Sven Persson och fortsätter: - Likvärdighet ska finnas. Det är inskrivet i lagen. När den uteblir så är det illa. Att problemet existerar i Malmö är ett faktum, betonar Sven Persson Hur det däremot ser ut i Sverige som helhet är det ingen som egentligen vet, säger han. - Att få kännedom om det vore av största vikt. Därför har jag presenterat ett förslag om en nationell granskning som ska ge svar på hur det förhåller sig. Skolverket ställer sig bakom och vill att Vetenskapsrådet ska ta ställning till förslaget, och förhoppningsvis blir det ett uppdrag. Skolfrågor står som regel rätt högt upp på den politiska agendan. Med frågor om förskolor har det historiskt inte sett likadant ut. De har vägt lättare. Är det för att det är svårare att bilda opinion om förskolan? - Det stämmer på sätt och vis, men samtidigt har föräldrar insyn i förskolan på ett annat sätt än de har i sko-

7 lan. Så därför går det faktiskt att bilda opinion kring förskolan också. Han lyfter fram begreppet hållbart delat tänkande som centralt i förskolor med kvalitet. - Hållbart delat tänkande betyder att det finns en god och nära relation mellan barnet och den vuxne i förskolan, en förståelse av det man ska lära sig och att barnet har ett inflytande över verksamheten. När förskolans pedagogik präglas av ett hållbart delat tänkande så ökar förutsättningen för en ömsesidighet i relationen mellan barnet och den vuxne, förklarar han Förståelse krävs - För att detta ska kunna bli verklighet så krävs en förståelse hos personalen, och den förståelsen kan inte uppnås om personalen inte har utbildning. Så utbildad personal är viktig även ur denna synpunkt. Den så kallade SIOPmodellen (Sheltered Instruction Observation Protocol), utarbetad i USA, är en annan sak som han gärna pekar på. Modellen har använts i förskolor i stadsdelen Rosengård som stöd för att bedöma om målen uppfylls i arbetet med barn som har andra modersmål än svenska, berättar han. Tecken på goda resultat - Det visade sig att förskolor med aktiv personal, tydliga teman och bra dialog och samarbete mellan pedagoger och barn gav tydliga tecken på goda resultat. - Det är viktigt att sådana initiativ uppmärksammas och att förskolorna lyfts fram och blir förebilder för andra. - På sikt kan det ju också leda till att de framgångsrika modellerna kan permanentas i verksamheterna. Vårt samtal kretsar därefter en stund kring en annan förskolemodell, den svenska Educare, som innebär att omsorg och pedagogik förenas. - Det synsättet har lovordats internationellt, inte minst den del som betonar omsorgen som helt central i förskolans verksamhet, säger Sven Persson och fortsätter: - Omsorgen om barnen är ett etiskt ansvar som borde stå i fokus på varje förskola. Men den svenska modellen som helhet har ju förändrats på senare tid, så hur stark Educare numera står sig kan säkert diskuteras. Motsättning En anmärkningsvärd motsättning i Malmö som Sven Persson också noterar är att det är den staden i vårt land som har störst andel människor med annat modersmål än svenska och samtidigt den staden som har lägst andel modersmålsstöd för barn. Sven Persson har en teori om vad det kan bero på: - En orsak kan vara att många förskolor i resurssvaga områden har anställt personal med samma modersmål som många av barnen har i den aktuella förskolan. - Då anser ledningen på förskolan förmodligen att modersmålsstöd inte behövs. viktigt att sådana förskolor lyfts fram och blir förebilder. 13 Tveksam slutsats I själva verket är slutsatsen tveksam, fortsätter Sven Persson. För som hans rapport visar så är det inte i första hand personal med barnens modersmål som behövs för att få tillstånd en gynnsam utveckling på förskolan, utan utbildad personal, kompletterad med modersmålsstöd. - Därför skulle inte jag vara nöjd med situationen om jag vore politiker. TIDIGA INSATSER FÖR BARN OCH UNGA Fakta/Rapporten Förskolans betydelse för barns utveckling, lärande och hälsa Författare: Sven Persson, kommissionär i Malmökommissionen och professor i pedagogik på Malmö högskola. Kortfattat om rapporten: Lyfter fram att de tidiga uppväxtåren i förskolan är viktiga främst genom att barn får tillgång till pedagogiskt utbildad personal och lärandemiljöer där de lär sig vara aktiva, engagerade och kreativa tillsammans med andra barn Speciellt betydelsefullt är detta för barn i socioekonomiskt resursfattiga uppväxtmiljöer. (Utdrag ur sammanfattningen). Läs mer: malmokommissionen.se - Det går att bilda opinion kring förskolan, säger professor Sven Persson. Foto: Johan Bergsten För att ändra på sakernas tillstånd, så att den bäst utbildade personalen söker sig till de stadsdelar där de verkligen behövs, anser Sven Persson att man bör arbeta med positiva incitament. - Högre lön kan vara ett sådant incitament. Men också bättre arbetsvillkor, attraktivt kollegialt utvecklingsarbete - Något måste i alla fall göras, för annars är risken uppenbar att vi får en stor omsättning av både barn och personal. - Och då kan konsekvenserna, som bristen på likvärdighet, bli ännu mer alarmerande än idag. Text: Johan Bergsten

8 ÖKA FÖRUTSÄTTNINGARNA FÖR GODA LIVSCHANSER... Tapio Salonen, professor: 14 Absurd slutsats att det inte finns fattiga barn i Sverige Som att få snubbeltråd uppsatt framför sina ben. Den bilden använder Tapio Salonen, professor i socialt arbete vid Malmö Högskola, för att beskriva situationen för barn som hamnar i långvarig fattigdom eller ekonomisk utsatthet. - Forskning visar att de här barnens livschanser minskar dramatiskt, säger han. T apio Salonen har ansvarat för Rädda Barnens årsrapporter om barnfattigdom under de tio senaste åren. Just i år blev det massmediala mottagandet på rapporten speciellt när TVprogrammet Uppdrag granskning i ett av sina inslag ifrågasatte Salonens/ Rädda barnens budskap om barnfattigdom i välfärdslandet Sverige. Journalisten Janne Josefsson gjorde jämförelser med afrikanska länder där barn svälter och inte har tillräckligt med kläder på kroppen eftersom deras föräldrar är fattiga på riktigt. Kan ha påverkat negativt - Och med det som utgångspunkt hävdade man att det inte finns barn som är fattiga eller lever i ekonomisk utsatthet i Sverige. Det är en absurd slutsats att dra, säger Tapio Salonen. Professor Tapio Salonen har ansvarat för Rädda barnens årsrapporter om barnfattigdom i tio år. Foto: Johan Bergsten Med tanke på det opinionsbildande genomslag som Uppdrag granskning har, så tror Tapio Salonen att slutsatsen tyvärr kan ha påverkat arbetet mot barnfattigdom på ett negativt sätt. - Det blev en olycklig sammanblandning av själva sakfrågan om barnfattigdom och om olika föreningars kampanjer i frågan. Att kampanjerna sköttes på ett felaktigt sätt är ju en helt annan sak än att hävda att barnfattigdom inte existerar. I värsta fall kan programmet därför ha varit missledande och försvårat arbetet mot barnfattigdom. Vi kretsar en stund kring frågan hur Alla barn har rätt till en skälig levnadsstandard. barnfattigdom påverkar ett samhälles sociala hållbarhet. Tapio Salonen säger: - Alla barn har rätt till en skälig levnadsstandard, och det är samhällets ansvar att till sitt yttersta se till att det blir så. - I ett överflödssamhälle som Sverige handlar detta inte om att barn inte ska svälta ihjäl utan om sådant som att ha samma tillgång till Internet och till de nya medierna som den stora majoriteten av barn. Att föra diskussioner om huruvida den svenska barnfattigdomen bör benämnas absolut eller relativ leder ingenstans, anser han. - Man hamnar till slut i att alla definitioner av fattigdomsbegreppet blir relativa. Det är sammanhanget som barnet lever i som avgör om han eller hon ska anses vara fattig eller inte....då är man fattig - Om man av ekonomiska skäl ständigt måste tacka nej till aktiviteter eller varor och tjänster som de allra flesta av klasskamraterna har råd med, ja då är man fattig. Flera kulturpersonligheter har på senare tid engagerat sig i frågan om barnfattigdom. Författarna Susanna Alakoski och Kristian Lundberg är två av dem. Tapio Salonen tycker att de fyller en viktig funktion. Vill inte visa upp sig - Tack vare deras och andra författares berättelser så gestaltas barnfattigdomen och blir konkret. Det betyder mycket, inte minst med tanke på att de människor som är drabbade sällan vill visa upp sin belägenhet. I sammanhanget nämner han också Rädda barnens publikation På marginalen, där barn själva delar med sig av sina erfarenheter av att leva i fattigdom och ekonomisk utsatthet. - Dessa bidrag utgör värdefullt material för förståelsen av hur det är att befinna sig i ekonomisk utsatthet. Enligt en uppmärksammad OECDrapport som publicerades nyligen så är Sverige det land i Europa där ekonomiska klyftor ökar snabbast. Tapio

9 MINSKA SKILLNADER 18 Hennes drivkraft är att jobba för att minska skillnaderna I över 20 år har hon arbetat med att blottlägga sprickorna i den svenska välfärdens fasad. Senast med projektet Onådiga luntan berättelser från dom som ställts utanför. - Vi ska inte ha ett samhälle där människor tvingas tigga för att överleva. Det är ofattbart att inte fler uppfattar det som ovärdigt, säger Maria Wallin, chefredaktör för tidskriften Socialpolitik. D et var i början av talet som Maria Wallin var med och startade tidskriften Socialpolitik. - Många med oss, inte minst ett stort antal forskare, var oroade. Vi såg en svångremspolitik med omfattande nedskärningar i välfärden som innebar ökade kostnader i framtiden. Som exempel pekar hon på att bantad elevhälsovård och besparingar inom skolan ger försämrade skolresultat, men också i förlängningen en ökad ungdomskriminalitet och psykisk ohälsa som kräver betydligt dyrare samhällsinsatser. Blev chefredaktör Med Sven-Axel Månsson, professor i socialt arbete som ordförande i den ideella föreningen Socialpolitisk debatt som ger ut Socialpolitik, tog Maria Wallin över som chefredaktör och ansvarig utgivare Två roller som hon fortfarande har. Hennes drivkraft då, liksom nu, var att beskriva, analysera och bekämpa växande sociala och ekonomiska klyftor i samhället. Att tidskriften skulle bli så långlivad som den blev var inget som hon kunde drömma om. - Vi sa alltid att Socialpolitik skulle ges ut så länge det behövdes. Att det skulle gälla nu 20 år senare, det trodde ingen av oss. Men så blev det alltså. Grundorsaken finns fortfarande kvar. Klyftorna har inte minskat utan snarare blivit större. Brant stigande kurva Som hon själv uttrycker det: - Sedan 2007 har skillnaderna mellan de rikaste och fattigaste i vårt land ökat i en brant stigande kurva. Sverige är det land i OECD där klyftorna ökar snabbast! Socialpolitik har också tagit initiativ till och fått medel från Arvsfonden för att driva projektet Social Aktion i Maria Wallin, journalist och socionom, var med och startade Tidskriften Socialpolitik för mer än 20 år sedan. Foto: Bibbie Friman samverkan med flera brukarorganisationer. Våren 2012 gick man ut med uppropet Berätta hur du har det! på Syftet var att låta människor själva berätta om de konsekvenser som de nya, hårda socialförsäkringsreglerna har fått. Gensvaret blev stort. Massor av människor skickade in sina berättelser om brutalt bemötande, framför allt från försäkringskassans sida. - Det är totalt 76 personer öppenhjärtigt delar med sig av sina erfarenheter i en skrift som fick namnet Onådiga

10 19 MINSKA SKILLNADER luntan berättelser från dom som ställts utanför. Till synes känslokalla tjänstemän tar beslut som leder till att svårt sjuka och arbetsoförmögna människor inte får den ersättning som de självklart skulle ha rätt till i ett solidariskt samhälle. Det är alldeles förfärande tung och skrämmande läsning. Läsningen är skrämmande. Runt hörnet väntar fattigdomen, både för dem som tidigare haft jobb och hyfsad lön och för människor med tidigare erfarenhet av ekonomiska problem och dålig hälsa. Eller som Maria Wallin och hennes kolleger Cecilia Heule och Claudette Skilving skriver i sitt förord: Det är en alldeles förfärande tung och skrämmande läsning alla de berättelser vi fått från människor som slängts ut från det generella socialförsäkringssystemet, från sjukförsäkringen, a-kassan men också nekats försörjningsstöd / socialbidrag samhällets sista skyddsnät. Uselt gensvar Stärkta av kraften i dokumentet uppvaktade Maria Wallin och hennes kolleger Socalförsäkringsutredningen och blev väl mottagna. Pressinformationen om Onådiga luntan gav dock uselt gensvar. - Egentligen borde jag ha kunnat räkna ut att det skulle bli så. - Vårt material passade inte in i medias dramaturgi som går ut på att lyfta fram ett representativt exempel kompletterat med lite statistik om det man vill ha sagt. Slutligen blev det i alla fall napp på Sveriges Radio. Regissören Gunilla Bresky insåg styrkan i materialet och gjorde radioteatern Utförsäkrad - berättelser från Sverige 2013, där skådespelare som Ann Petrén, Lennart Jähkel, Lo Vårt material passade inte in i medias dramaturgi. Kauppi med flera med stor inlevelse lånar sina röster till tolv av de 76 personerna. Programmet sändes i Sveriges radio den 30 september. När jag under intervjun ber Maria Wallin peka ut ungefärligt när klyftorna började öka i det före detta folkhemmet Sverige ja, då hänvisar hon till ett av föredragen under den Fattigdomskonferens som Socialpolitik och Social Aktion arrangerade i september tillsammans med Göteborgs Universitet. - Det var forskaren Katarina Thorén från Socialhögskolan vid Stockholms Universitet som visade att Sverige var som allra mest jämlikt Därefter tog marknadstänkandet över steg för steg med ökande klyftor som följd. Samlade krafter Misären som växer fram nu har skrämmande paralleller till det samhälle vi hade för snart 100 år sedan, fortsätter hon. - Det var många krafter som samlades i början av förra seklet i övertygelsen om det ovärdiga i att människor levde i misär: frivilligorganisationer, liberaler, den begynnande arbetarrörelsen men också radikala intellektuella. Men bara fram till för cirka 30 år sen, alltså. Och idag råder en situation då vi åter ser många och tydliga tecken på fattigdom, de kanske allra tydligaste i form av tiggare. Maria Wallin blir upprörd när ämnet förs på tal, höjer rösten och säger: - Jag fattar inte att vi inte reser oss som en person att säger nej, detta accepterar vi inte. Det är inte jag som individ som ska behöva möta en annan individ i yttersta misär på gatan. - Det är politiker i Sverige och i Fakta /Maria Wallin/ Projektet Onådiga luntan Yrke: Redaktör och ansvarig utgivare för tidskriften Socialpolitik. Bakgrund: Journalist och socionom. Aktuell: En av initiativtagarna i nätverkets Social Aktions upprop Berätta hur du har det som resulterade i Onådiga luntan berättelser från dom som ställts utanför. 76 personer delar här med sig av sina erfarenheter. Tolv av berättelserna dramatiserades i september 2013 i radioteaterns pjäs Utförsäkrad berättelser från Sverige Läs mer: Europa som måste ta ansvar för att dessa medborgare inte ska behöva leva så. Ut och träffa folk Intervjun går mot sitt slut och jag ber Maria Wallin säga hur hon tycker att staden ska jobba för att bidra till minskade klyftor. Hon säger: - Lyssna på fattigdomsforskningen och den pedagogiska forskningen. Direktkontakten med människor sätter sig i kroppen Inför en bostadspolitik värd namnet. Angrip arbetslösheten och segregationen. Efter en kort paus tar hon till orda igen och säger: - Framför allt: ge er ut i verkligheten och träffa folk. Direktkontakten med människor sätter sig i kroppen och gör att man undviker att låta sig luras av moraliserande myter. Det är därför det är så viktigt att även politikerna ger sig ut i verkligheten så ofta som möjligt. Text: Johan Bergsten

11 ÖKA FÖRUTSÄTTNINGARNA FÖR GODA LIVSCHANSER 22 Professor Lundberg om paradoxens orsak: Stora klyftor trots modern välfärd Sverige har sedan lång tid tillbaka drivit en modern välfärdspolitik. Trots det så kvarstår eller till och med ökar skillnaderna mellan rika och fattiga. Vad beror den paradoxen på? Den frågan har professor Olle Lundberg ägnat sig åt att försöka besvara. O lle Lundberg är verksam inom det tvärvetenskapliga forskningsinstitutet Chess (Centre for Health Equity Studies) vid Stockholms Universitet som i tio år har arbetat med frågor om ojämlikhet och hälsa. Lundberg har studerat moderna välfärdsstater och konstaterar att dessa länder har drivit en politik som enligt de flesta forskningsrön borde leda till minskade socioekonomiska klyftor: Utbildning för alla, offentligt finansierad vård och omsorg av god kvalitet, generösa socialförsäkringar, aktiv strävan mot inkomstutjämning och aktiv arbetsmarknadspolitik. Ökande klyftor Det anmärkningsvärda som Olle Lundberg har noterat är att klyftorna kvarstår och till och med ökar trots dessa åtgärder som syftar till utjämning. Han kallar fenomenet för välfärdsparadoxen. I sina försök att hitta svar på orsakerna kommer han fram till följande: * Det som han kallar för resursmultiplikation innebär att de resurser som har inrättats för att utjämna skillnader, till exempel utbildning för alla och offentligt finansierad vård, utnyttjas mer effektivt av dem som redan är resursstarka. På det Trots politiska insatser som en aktiv arbetsmarknadspolitik fortsätter klyftorna att öka, slår Olle Lundberg fast. Foto: Johan Bergsten sättet vidgas klyftorna ytterligare istället för att minska, som ju var avsikten. * Ökad konsumtion av hälsofarliga varor till följd av ökad jämlikhet gör att hälsoklyftorna ökar istället för att minska. Det vill säga: alltfler, alltså även tidigare resurssvaga grupper, har fått resurser att konsumera hälsofarliga varor, som alkohol och tobak, i högre utsträckning än tidigare. Motsatt syfte Konsekvensen blir ökande hälsoskillnader trots att syftet är det motsatta. Lundberg ställer i sammanhanget frågan om denna följd skulle kunna vara övergående på lång sikt. * Efter 90-talskrisen, fortsätter Lundberg, har välfärdssystemen urholkats. Exempel på detta är lägre ersättningsnivåer, minskande socialbidrag och högre arbetslöshet. Det har bidragit till ökande klyftor men är, enligt honom, bara en del av förklaringen. * Olle Lundberg presenterar också ett paket med förslag på lösningar. Först och främst konstaterar han att Sverige redan har försökt lösa problemet genom att göra olika typer av sociala investeringar som har lett till utbildningsreformer, barnmorskor etc. Paket med förslag Han lyfter dessutom fram att samhället via till exempel utbildningar och arbetsmarknadspolitik kan ge människor stöd att skapa egna resurser. Även kollektiva resurser, som socialförsäkringar och tillgång till vård och omsorg, ingår i det förslagspaket som han presenterar. * Lundberg avslutar sitt resonemang med att slå fast att det inte finns en universallösning på problemet. Det är, säger han, summan av små lösningar som tillsammans kan minska skillnaderna. Text: Johan Bergsten

Jämlikhetsparadoxen. Olle Lundberg, professor. Varför finns det fortfarande ojämlikhet i hälsa i Sverige? Örebro 1 februari 2013

Jämlikhetsparadoxen. Olle Lundberg, professor. Varför finns det fortfarande ojämlikhet i hälsa i Sverige? Örebro 1 februari 2013 Jämlikhetsparadoxen Varför finns det fortfarande ojämlikhet i hälsa i Sverige? Olle Lundberg, professor Örebro 1 februari 2013 Livslängd och social utveckling Livslängd används som en viktig indikator

Läs mer

Riktlinje. Riktlinje - barn i ekonomiskt utsatta hushåll

Riktlinje. Riktlinje - barn i ekonomiskt utsatta hushåll Riktlinje Riktlinje - barn i ekonomiskt utsatta hushåll Kommunens prioriterade områden för att minska andelen familjer i ekonomiskt utsatthet och för att begränsa effekterna för de barn som lever i ekonomiskt

Läs mer

Att sluta hälsoklyftorna i Sverige

Att sluta hälsoklyftorna i Sverige Att sluta hälsoklyftorna i Sverige Hur tar vi nästa steg? Olle Lundberg Professor och ordförande Delbetänkandets upplägg 1. Varför jämlik hälsa? 1.1. Ojämlikhet i hälsa som samhällsproblem 1.2. Sociala

Läs mer

Hela staden socialt hållbar

Hela staden socialt hållbar Hela staden socialt hållbar Omfördelning, ojämlikhet och tillväxt Det skulle vara ett misstag att fokusera enbart tillväxt och låta frågan ojämlikhet sköta sig själv. Inte bara för att ojämlikhet kan vara

Läs mer

Kommissionen för jämlik hälsa

Kommissionen för jämlik hälsa Att sluta hälsoklyftorna i Sverige: Vässade styrsystem och mer jämlika villkor Olle Lundberg, professor och ordförande Centrala utgångspunkter Hälsa är viktigt för människor! 86% anser att hälsa är mycket

Läs mer

Kommission för ett socialt hållbart Malmö

Kommission för ett socialt hållbart Malmö Kommission för ett socialt hållbart Malmö Ett hållbart Malmö - ur alla perspektiv Som del av den expansiva Öresundsregionen är hälsoutvecklingen i Malmö en viktig förutsättning för tillväxt och hållbar

Läs mer

Malmös genomförande för att uppnå jämlik hälsa utifrån Kommissionen för ett socialt hållbart Malmö

Malmös genomförande för att uppnå jämlik hälsa utifrån Kommissionen för ett socialt hållbart Malmö Malmös genomförande för att uppnå jämlik hälsa utifrån Kommissionen för ett socialt hållbart Malmö Anna Balkfors Huvudsekreterare Malmökommissionen www.malmo.se/socialhallbarhet Malmö 2017-03-21 Nationell

Läs mer

Att sluta hälsoklyftorna i Sverige

Att sluta hälsoklyftorna i Sverige Att sluta hälsoklyftorna i Sverige Hur tar vi nästa steg? Olle Lundberg Professor och ordförande Delbetänkandets upplägg 1. Varför jämlik hälsa? 1.1. Ojämlikhet i hälsa som samhällsproblem 1.2. Sociala

Läs mer

Fredagsmys. 12 sidor om fattiga barn i ett rikt land.

Fredagsmys. 12 sidor om fattiga barn i ett rikt land. Fredagsmys. 12 sidor om fattiga barn i ett rikt land. Sverige är ett rikt land Trots det lever över 220 000 barn i fattigdom. Det beror ofta på att deras föräldrar saknar jobb eller arbetar deltid mot

Läs mer

Nätverket Hälsa och Demokrati samt Uppdrag Hälsa 6 november 2015 Jonas Frykman, SKL

Nätverket Hälsa och Demokrati samt Uppdrag Hälsa 6 november 2015 Jonas Frykman, SKL Nätverket Hälsa och Demokrati samt Uppdrag Hälsa 6 november 2015 Jonas Frykman, SKL Upplägg Vad är mötesplats social hållbarhet? Bakgrund: Samling för social hållbarhet Olika perspektiv på (social) hållbarhet!

Läs mer

Vad är ojämlikhet i hälsa och varför uppstår det? - Den svenska paradoxen

Vad är ojämlikhet i hälsa och varför uppstår det? - Den svenska paradoxen Vad är ojämlikhet i hälsa och varför uppstår det? - Den svenska paradoxen Olle Lundberg, professor Eskilstuna 2013-05-31 Abraham Bäck 1713-1795 - många Farsoter härja grufveligen ibland sämre hopen, däruti

Läs mer

Barn i Malmö Skilda livsvillkor ger ojämlik hälsa

Barn i Malmö Skilda livsvillkor ger ojämlik hälsa Barn i Malmö Skilda livsvillkor ger ojämlik hälsa Marie Köhler Verksamhetschef/Barnhälsovårdsöverläkare Kunskapscentrum för barnhälsovård Region Skåne Kommissionär i Malmökommissionen Marmotkommissionen

Läs mer

Sven-Olof Isacsson med.fak. Lunds Universitet, Sverige

Sven-Olof Isacsson med.fak. Lunds Universitet, Sverige Sven-Olof Isacsson med.fak. Lunds Universitet, Sverige Professor emeritus i Socialmedicin. Invärtesmedicinare,kardiolog, allmänmedicinare Ordförande i Kommission för ett Socialt Hållbart Malmö(2010-2013).

Läs mer

I Örebro län främjas en god och jämlik hälsa genom långsiktig samverkan mellan olika parter. Samverkan utgår från hälsans bestämningsfaktorer

I Örebro län främjas en god och jämlik hälsa genom långsiktig samverkan mellan olika parter. Samverkan utgår från hälsans bestämningsfaktorer I Örebro län främjas en god och jämlik hälsa genom långsiktig samverkan mellan olika parter. Samverkan utgår från hälsans bestämningsfaktorer och inriktas för åtgärder för människors rätt till lika villkor

Läs mer

Skillnader i livsvillkor och hälsa i Göteborg. Göteborgsregionens Kommunalförbund

Skillnader i livsvillkor och hälsa i Göteborg. Göteborgsregionens Kommunalförbund Skillnader i livsvillkor och hälsa i Göteborg Göteborgsregionens Kommunalförbund 2014 09 17 I samband med att kommunfullmäktige antog 2013 års budgetmål fick Social resursnämnd i uppdrag att vara processägare

Läs mer

Det handlar om jämlik hälsa!

Det handlar om jämlik hälsa! Det handlar om jämlik hälsa! Olle Lundberg Professor och ordförande Delbetänkandets upplägg 1. Varför jämlik hälsa? 1.1. Ojämlikhet i hälsa som samhällsproblem 1.2. Sociala bestämningsfaktorer och skillnader

Läs mer

Sociala skillnader i hälsa: trender, nuläge och rekommendationer

Sociala skillnader i hälsa: trender, nuläge och rekommendationer Sociala skillnader i hälsa: trender, nuläge och rekommendationer Olle Lundberg Professor och föreståndare CHESS Den ojämlika ohälsan Ojämlikhet i hälsa handlar om Systematiska skillnader i hälsa och överlevnad

Läs mer

2 (6) Måste det vara så?

2 (6) Måste det vara så? 2 (6) Vi vill att Karlskrona ska vara den kommun där vi kan förverkliga våra drömmar, en kommun där man känner att man har möjligheter. Vi vill att barnen och ungdomarna ska få en bra start i livet och

Läs mer

Barnfattigdom i Malmö. Tillägg till Barnfattigdom i Sverige Årsrapport 2015

Barnfattigdom i Malmö. Tillägg till Barnfattigdom i Sverige Årsrapport 2015 Barnfattigdom i Malmö Tillägg till Barnfattigdom i Sverige Årsrapport 2015 Tillägg till Barnfattigdom i Sverige Årsrapport 2015 Barnfattigdom i Malmö Barnfattigdomen är högst i Malmö Rädda Barnen har följt

Läs mer

Del 1. Vad är folkhälsa? Nationella mål Definitioner Ojämlik hälsa

Del 1. Vad är folkhälsa? Nationella mål Definitioner Ojämlik hälsa Del 1 Vad är folkhälsa? Nationella mål Definitioner Ojämlik hälsa Grundlagen har hälsoaspekter * Den offentliga makten ska utövas med respekt för alla människors lika värde och för den enskilda människans

Läs mer

Vem är vi? Vision: På människans uppdrag för ett medmänskligare Skåne.

Vem är vi? Vision: På människans uppdrag för ett medmänskligare Skåne. Vem är vi? Vision: På människans uppdrag för ett medmänskligare Skåne. Verksamhetsidé: Skåne Stadsmission arbetar på människans uppdrag för ett medmänskligare Skåne. Vi arbetar lyhört och proaktivt med

Läs mer

Segregation en fråga för hela staden

Segregation en fråga för hela staden Segregation en fråga för hela staden Segregationen finns inte bara i områden som brukar kallas utsatta. Hela Göteborg är segregerat, och frågan är en angelägenhet för hela staden. Det var ett av budskapen

Läs mer

Mikael Rostila. Docent, universitetslektor. Stockholms Universitet

Mikael Rostila. Docent, universitetslektor. Stockholms Universitet Mikael Rostila Docent, universitetslektor Stockholms Universitet The Black report, 1980 Social ojämlikhet i hälsa i Sverige Och hvad Farsoter i synnerhet vidkommer, så kan ej bättre bevis gifvas på detta,

Läs mer

WHO:s kommission för hälsans sociala bestämningsfaktorer 2008

WHO:s kommission för hälsans sociala bestämningsfaktorer 2008 WHO:s kommission för hälsans sociala bestämningsfaktorer 2008 Sir Michael Marmot och 19 kommissionärer Tre övergripande rekommendationer: 1. Förbättra vardagslivets villkor 2. Motverka den orättvisa fördelningen

Läs mer

SKL:s kongressmål och prioritering

SKL:s kongressmål och prioritering SKL:s kongressmål och prioritering SKL ska stödja medlemmarna i deras hälsofrämjande och förebyggande arbete för att utjämna hälsoskillnader och långsiktigt säkerställa en effektiv resursanvändning i den

Läs mer

Malmös väg mot en hållbar framtid

Malmös väg mot en hållbar framtid Malmös väg mot en hållbar framtid En unik kommission för social hållbarhet Ojämlikhet i hälsa i Malmö p.g.a. sociala bestämningsfaktorer och samhällsstrukturer Ur direktiven till Malmökommissionen: Innovativa

Läs mer

En studie i ojämlikhet

En studie i ojämlikhet En studie i ojämlikhet En studiehandledning till jämlikhetsanden utarbetad av karneval förlag och LO-distriktet i Stockholms län richard wilkinson kate pickett Jämlikhetsanden Därför är mer jämlika samhällen

Läs mer

Social hållbarhet. Minskade skillnader i hälsa. Jonas Frykman, SKL Centrum för samhällsorientering 20 maj, 2016

Social hållbarhet. Minskade skillnader i hälsa. Jonas Frykman, SKL Centrum för samhällsorientering 20 maj, 2016 Social hållbarhet Minskade skillnader i hälsa Jonas Frykman, SKL Centrum för samhällsorientering 20 maj, 2016 Högt på dagordningen hos SKL SKL:s kongressmål 2016-2019 SKL ska verka för att kommunerna,

Läs mer

Kommission för ett socialt hållbart Malmö. Kommission för ett socialt hållbart Malmö Studiebesök från Norge 2013-01-15

Kommission för ett socialt hållbart Malmö. Kommission för ett socialt hållbart Malmö Studiebesök från Norge 2013-01-15 Kommission för ett socialt hållbart Malmö Studiebesök från Norge 2013-01-15 26 underlag med 281 förslag 20 seminarier 1000talet möten Övriga rapporter och litteratur SKARPA FÖRSLAG Hur mår Malmö? Bättre,

Läs mer

Mötesplats social hållbarhet

Mötesplats social hållbarhet Mötesplats social hållbarhet Invigning 11 mars 2014 #socialhallbarhet Välkommen till Mötesplats social hållbarhet Cecilia Garme moderator Johan Carlson Generaldirektör, Folkhälsomyndigheten Ulrika Johansson

Läs mer

I Örebro län främjas en god och jämlik hälsa genom långsiktig samverkan mellan olika parter. Samverkan utgår från hälsans bestämningsfaktorer

I Örebro län främjas en god och jämlik hälsa genom långsiktig samverkan mellan olika parter. Samverkan utgår från hälsans bestämningsfaktorer I Örebro län främjas en god och jämlik hälsa genom långsiktig samverkan mellan olika parter. Samverkan utgår från hälsans bestämningsfaktorer och inriktas för åtgärder för människors rätt till lika villkor

Läs mer

Jämlika förutsättningar för hälsa en

Jämlika förutsättningar för hälsa en Jämlika förutsättningar för hälsa en fråga om liv och död Ett barn som föds i Japan eller Sverige kan förvänta sig att leva i mer än 80 år, i Brasilien 72 år, i Indien 63 år och i vissa afrikanska länder

Läs mer

För en god och jämlik hälsa Utgångspunkter och förslag så långt

För en god och jämlik hälsa Utgångspunkter och förslag så långt För en god och jämlik hälsa Utgångspunkter och förslag så långt Presentation för Funktionshindersdelegationen 20 februari 2017 Professor Olle Lundberg, ordförande Kommissionens uppdrag - två delar 1. Att

Läs mer

Socialpolitiskt program för Norrköpings kommun Antaget av kommunfullmäktige

Socialpolitiskt program för Norrköpings kommun Antaget av kommunfullmäktige Socialpolitiskt program för Norrköpings kommun Antaget av kommunfullmäktige 2009-09-28 146 Socialpolitiskt program för Norrköpings kommun 2009 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING PROGRAMMET SYFTE OCH RELATION TILL

Läs mer

Hälsoutvecklingen utmanar. Johan Hallberg, Falun, 15 oktober 2012

Hälsoutvecklingen utmanar. Johan Hallberg, Falun, 15 oktober 2012 Hälsoutvecklingen utmanar Johan Hallberg, Falun, 15 oktober 2012 Framtidens patient oavsett vårdbehov Har makt och starkare ställning Är aktiv, påläst och delaktig Efterfrågar e-hälsotjänster för ökad

Läs mer

POPULÄRVERSION Ängelholms Folkhälsoplan

POPULÄRVERSION Ängelholms Folkhälsoplan POPULÄRVERSION Ängelholms Folkhälsoplan 2014-2019 Varför har vi en folkhälsoplan? Att människor mår bra är centralt för att samhället ska fungera både socialt och ekonomiskt. Därför är folkhälsoarbete

Läs mer

7 punkter för fler jobb och jämlik hälsa Valmanifest för Socialdemokraterna Västra Götalandsregionen 2015-2018

7 punkter för fler jobb och jämlik hälsa Valmanifest för Socialdemokraterna Västra Götalandsregionen 2015-2018 7 punkter för fler jobb och jämlik hälsa Valmanifest för Socialdemokraterna Västra Götalandsregionen 2015-2018 Socialdemokraterna i Västra Götalandsregionen 2 (7) Innehållsförteckning Fler jobb och jämlik

Läs mer

Folkhälsopolitiskt program

Folkhälsopolitiskt program 1(5) Kommunledningskontoret Antagen av Kommunfullmäktige Diarienummer Folkhälsopolitiskt program 2 Folkhälsa Att ha en god hälsa är ett av de viktigaste värdena i livet. Befolkningens välfärd är en betydelsefull

Läs mer

Skatt för välfärd. en rapport om skatterna och välfärden

Skatt för välfärd. en rapport om skatterna och välfärden Skatt för välfärd en rapport om skatterna och välfärden Rapporten framtagen av Vänsterpartiets stadshusgrupp i Malmö Januari 2012 För mer information: http://malmo.vansterpartiet.se Skatterna och välfärden

Läs mer

Kommission för ett socialt hållbart Malmö Vinnare av Sveriges Arkitekters Planpris 2014

Kommission för ett socialt hållbart Malmö Vinnare av Sveriges Arkitekters Planpris 2014 Kommission för ett socialt hållbart Malmö Vinnare av Sveriges Arkitekters Planpris 2014 HEMSIDA: www.malmo.se/kommission BLOGG: www.malmokommissionen.se Josephine Nellerup Planchef/avdelningschef Stadsbyggnadskontoret

Läs mer

Barn i Malmö Skilda livsvillkor ger ojämlik hälsa

Barn i Malmö Skilda livsvillkor ger ojämlik hälsa Barn i Malmö Skilda livsvillkor ger ojämlik hälsa Enhetschef/Barnhälsovårdsöverläkare Kunskapscentrum för barnhälsovård, Region Skåne Fd kommissionär, Malmökommissionen Hälsans bestämningsfaktorer Efter

Läs mer

Lätt svenska. Vi kan inte vänta med att göra Sverige till världens bästa land att leva i

Lätt svenska. Vi kan inte vänta med att göra Sverige till världens bästa land att leva i Lätt svenska Vi kan inte vänta med att göra Sverige till världens bästa land att leva i MÖJLIGHETERNAS LAND BYGGER VI TILLSAMMANS Vi vill att Sverige ska vara möjligheternas land. Här ska alla få möjlighet

Läs mer

Folkhälsa Fakta i korthet

Folkhälsa Fakta i korthet Jag är sjukpensionär men har ibland mycket tid över och inget att göra. Jag har inga vänner och bekanta som är daglediga. Jag hamnar utanför gemenskapen och tappar det sociala nätverket. Citat ur Rivkraft

Läs mer

Övriga handlingar. SSU:s 38:e förbundskongress 2015

Övriga handlingar. SSU:s 38:e förbundskongress 2015 Övriga handlingar SSU:s 38:e förbundskongress 2015 1 2 Uttalanden Jämlik framtid Det är det jämlika samhället som vi människor blir fria att forma våra liv utan att vår bakgrund bestämmer förutsättningarna.

Läs mer

Barns strategier och ekonomisk utsatthet

Barns strategier och ekonomisk utsatthet Södertälje 22/10 2015 Barns strategier och ekonomisk utsatthet Stina Fernqvist, forskare i sociologi Institutet för bostads- och urbanforskning (IBF) Uppsala Universitet stinafernqvist@ibf.uu.se Upplägg

Läs mer

Kommittédirektiv. En kommission för jämlik hälsa. Dir. 2015:60. Beslut vid regeringssammanträde den 4 juni 2015

Kommittédirektiv. En kommission för jämlik hälsa. Dir. 2015:60. Beslut vid regeringssammanträde den 4 juni 2015 Kommittédirektiv En kommission för jämlik hälsa Dir. 2015:60 Beslut vid regeringssammanträde den 4 juni 2015 Sammanfattning En kommitté en kommission för jämlik hälsa ska lämna förslag som kan bidra till

Läs mer

Kommission för ett socialt hållbart Malmö

Kommission för ett socialt hållbart Malmö Kommission för ett socialt hållbart Malmö Stadens sociala samband, 2012-06-05 - Anna Balkfors Klimatsmart Hälsa/välbefinnande Direktiv Utarbeta vetenskapligt underbyggda förslag till strategier för hur

Läs mer

Social hållbarhet och erfarenhetsutbyte. Sötåsens Naturbruksgymnasium, Töreboda 17 april 2015

Social hållbarhet och erfarenhetsutbyte. Sötåsens Naturbruksgymnasium, Töreboda 17 april 2015 Social hållbarhet och erfarenhetsutbyte Sötåsens Naturbruksgymnasium, Töreboda 17 april 2015 Välkommen Kommunstyrelsens ordförande Bengt Sjöberg hälsade alla välkomna till Töreboda. Han berättade om kommunens

Läs mer

Varför är det så svårt för välfärdsstaten att få

Varför är det så svårt för välfärdsstaten att få Välfärdstjänsternas dilemma Varför är det så svårt för välfärdsstaten att få det att gå ihop i ett rikt land som Sverige? Varför finns det en ständig oro över hur välfärden ska finansieras trots att inkomsterna

Läs mer

Sammanfattning Syftet med rapporten

Sammanfattning Syftet med rapporten Syftet med rapporten Hur barnen mår säger mycket om ett lands välstånd. Hälsa påverkar männi skors välmående, vilket innebär att det är ett mål i sig att alla barn ska må så bra som möjligt. Men god hälsa

Läs mer

För en god och jämlik hälsa Utgångspunkter och förslag så långt

För en god och jämlik hälsa Utgångspunkter och förslag så långt För en god och jämlik hälsa Utgångspunkter och förslag så långt Finsam-konferens Malmö 21 mars 2017 Laura Hartman, ledamot Uppdraget två delar Analysera och lämna förslag Öka medvetenhet och engagemang

Läs mer

Byt politik! Rösta för en ny regering den 14 september! Information inför höstens allmänna val.

Byt politik! Rösta för en ny regering den 14 september! Information inför höstens allmänna val. Byt politik! Rösta för en ny regering den 14 september! Information inför höstens allmänna val. Jag bryr mig om valet i höst! För jag tror på alla människors lika värde och rätt. Och jag vägrar ge upp.

Läs mer

Social hållbarhet, folkhälsa och samhällsplanering

Social hållbarhet, folkhälsa och samhällsplanering Social hållbarhet, folkhälsa och samhällsplanering 11 mars 2015 Filippa Myrbäck, Sektionen för hälsa och jämställdhet, SKL Kongressuppdrag: SKL ska stödja medlemmarna i deras hälsofrämjande och förebyggande

Läs mer

Välfärds- och folkhälsoprogram

Välfärds- och folkhälsoprogram Folkhälsoprogram 2012-08-22 Välfärds- och folkhälsoprogram Åmåls kommun 2012-2015 I Åmåls kommuns välfärds- och folkhälsoprogram beskrivs prioriterade målområden och den politiska viljeinriktningen gällande

Läs mer

Sveriges första Marmotkommission i Malmö

Sveriges första Marmotkommission i Malmö Sveriges första Marmotkommission i Malmö tema Anna Balkfors 1 Sven-Olof Isacsson 2 1 MPH, utvecklings strateg Malmö stad, huvudsekreterare i Kommission för ett socialt hållbart Malmö. E-post: anna.balkfors@malmo.se.

Läs mer

Jämställd och jämlik hälsa för ett hållbart Gävleborg 2015-2020 FOLKHÄLSOPROGRAM

Jämställd och jämlik hälsa för ett hållbart Gävleborg 2015-2020 FOLKHÄLSOPROGRAM Jämställd och jämlik hälsa för ett hållbart Gävleborg 2015-2020 FOLKHÄLSOPROGRAM 1 Innehåll Förord 4 Ett folkhälsoprogram för Gävleborg 6 Målet är god och jämlik hälsa 7 Folkhälsoprogrammet i ett sammanhang

Läs mer

Barnets rättigheter. Om arbetet med att få barnkonventionen att fungera inom en kommun. Alla barn har rättigheter - mänskliga rättigheter

Barnets rättigheter. Om arbetet med att få barnkonventionen att fungera inom en kommun. Alla barn har rättigheter - mänskliga rättigheter Alla barn har rättigheter - mänskliga rättigheter Barnets rättigheter. Om arbetet med att få barnkonventionen att fungera inom en kommun orebro.se/barnetsrattigheter Varje barn i Örebro, utan undantag,

Läs mer

Handikapp- och folkhälsopolitik

Handikapp- och folkhälsopolitik Handikapp- och folkhälsopolitik - olika sidor av samma mynt Sörmland oktober 2010 MargaretaPersson Varför blir vissa sjuka och andra behåller hälsan? Gener? Virus/bakterier? Otur/slumpen? Arvsynden? Levnadsvanor?

Läs mer

1 1!2 #&#'(/&'( 3 +.(4(/(,-4/4(& 56!&#.#&(7)&#(#&(/ 56 1 1 1 "8!!1 9 #&/&('/ 5: #&#.-&/&+/& 5 " 1 8;8!!9 ;/&#&##. 5* #&#$%+/&#.#& 50 "8 4#/=7&>#&(

1 1!2 #&#'(/&'( 3 +.(4(/(,-4/4(& 56!&#.#&(7)&#(#&(/ 56 1 1 1 8!!1 9 #&/&('/ 5: #&#.-&/&+/& 5  1 8;8!!9 ;/&#&##. 5* #&#$%+/&#.#& 50 8 4#/=7&>#&( 2 #$%) * +#,-./ 0 1 1 2 ##/ 3 +.4/,-4/4 56 #.#7)##/ 56 1 1 1 81 9 #// 5: ##.-/+/ 5 1 8;89 ;/###. 5* ##$%+/#.# 50 7-./#..# 5 8 4#/=7># >=?@- @ A.>++,->7-%/A %=6- A8#$%>#....A 1 /=*?- 5? A#.>#>#,#A =/B06-5@

Läs mer

Vad är en god välfärd för dig?

Vad är en god välfärd för dig? RÅDSLAG VÄLFÄRD V I SO C I A L D E M O K R AT E R V I L L B J U D A IN till en öppen och kritisk diskussion om välfärdspolitiken och hur den kan utvecklas för att möta framtidens utmaningar. Välfärd är

Läs mer

Social hållbarhet i ledning och styrning

Social hållbarhet i ledning och styrning Social hållbarhet i ledning och styrning PLATS FÖR BUDSKAP Elisabeth Bengtsson Folkhälsochef elisabeth.m.bengtsson@skane.se Det motsägelsefulla Skåne. Stark befolkningstillväxt men ojämnt fördelat Stark

Läs mer

Hur påverkas kommunens ekonomi av försämringarna i arbetslöshetsförsäkringen

Hur påverkas kommunens ekonomi av försämringarna i arbetslöshetsförsäkringen Interpellation Hur påverkas kommunens ekonomi av försämringarna i arbetslöshetsförsäkringen 090211 Vänsterpartiet, Örebro Murad Artin Enligt Arbetsförmedlingens senaste prognos beräknas arbetslösheten

Läs mer

SEGREGATIONEN SKÄR GENOM ALLT MEN INTE VÅRA DRÖMMAR

SEGREGATIONEN SKÄR GENOM ALLT MEN INTE VÅRA DRÖMMAR SEGREGATIONEN SKÄR GENOM ALLT MEN INTE VÅRA DRÖMMAR 2016-03-17 Av: Staden är Din Det handlar om att omfördela makten och om att skapa rättvisa städer där alla har tillgång till lika mycket. Segregationen

Läs mer

Prioriterade insatsområden för Folkhälsoarbetet

Prioriterade insatsområden för Folkhälsoarbetet Prioriterade insatsområden för Folkhälsoarbetet 2017 Vad är folkhälsa? Folkhälsa handlar om människors hälsa i en vid bemärkelse. Folkhälsa innefattar individens egna val, livsstil och sociala förhållanden

Läs mer

Den orättvisa hälsan - med fokus på kön, genus och jämställdhet

Den orättvisa hälsan - med fokus på kön, genus och jämställdhet Den orättvisa hälsan - med fokus på kön, genus och jämställdhet Gör Göteborg Jämlikt Göteborgs stad 14-10-30 Susanna Toivanen Docent i sociologi susanna.toivanen@chess.su.se Vad menas med ojämlikhet i

Läs mer

Välfärdspolitikens utmaningar. Irene Wennemo

Välfärdspolitikens utmaningar. Irene Wennemo Välfärdspolitikens utmaningar Irene Wennemo irene.wennemo@gmail.com Välfärdspolitikens tre pelare Den kommunala välfärdspolitiken äldreomsorg, sjukvård och skola Skyddet av arbetsinkomster socialförsäkringar

Läs mer

Referat Tapio Salonen Välfärdsstaten i gungning? 30 oktober 2014 på Svenska Mässan

Referat Tapio Salonen Välfärdsstaten i gungning? 30 oktober 2014 på Svenska Mässan Referat Tapio Salonen Välfärdsstaten i gungning? 30 oktober 2014 på Svenska Mässan - Sverige är rikare än någonsin. Problemet är att pengarna fördelas mer ojämlikt än när Sverige betraktades som en förebild,

Läs mer

Strategisk plan för Sotenäs kommuns folkhälsoarbete

Strategisk plan för Sotenäs kommuns folkhälsoarbete Strategisk plan för s folkhälsoarbete 2016-2019 SOTENÄS KOMMUN Strategisk plan för s folkhälsoarbete 2016-2019 1. Inledning Folkhälsoarbete är ett långsiktigt arbete för att stärka och utveckla livsvillkor

Läs mer

Malmös väg mot en hållbar framtid med Malmökommissionen som hävstång

Malmös väg mot en hållbar framtid med Malmökommissionen som hävstång Malmös väg mot en hållbar framtid med Malmökommissionen som hävstång Eva Renhammar och Lena Wetterskog Sjöstedt Kansliet för hållbar utveckling Stadskontoret, Malmö stad Mötesplats Social hållbarhet, Umeå

Läs mer

En rimlig hypotes är att det finns en samhällsekonomisk potential i att satsa på förebyggande arbete inom de generella verksamheterna för barn och

En rimlig hypotes är att det finns en samhällsekonomisk potential i att satsa på förebyggande arbete inom de generella verksamheterna för barn och Sammanfattning Psykisk ohälsa är ett allvarligt hälsoproblem bland barn och ungdomar och därmed ett angeläget område för samhällsinsatser. Det mesta av de resurser som samhället satsar på barn och ungdomar

Läs mer

Plan för Social hållbarhet

Plan för Social hållbarhet 2016-02-08 Plan för Social hållbarhet i Säters kommun SÄTERS KOMMUN Kommunstyrelsen 1 Sida 2 Innehållsförteckning Bakgrund... 3 Syfte med uppdraget... 3 Vision/Mål... 4 Uppdrag... 4 Tidplan... 4 Organisation...

Läs mer

Jämlik hälsa i internationellt och svenskt perspektiv

Jämlik hälsa i internationellt och svenskt perspektiv Jämlik hälsa i internationellt och svenskt perspektiv Utveckling, förklaringar och Kommissionens arbete Olle Lundberg, professor och ordförande Centrala utgångspunkter Hälsa är viktigt för människor! 86%

Läs mer

Klart att det spelar roll!

Klart att det spelar roll! roll! Klart att det spelar Vi kräver en politik för fler jobb I ett litet land som Sverige är den ekonomiska och sociala utvecklingen beroende av en framgångsrik exportindustri. I den globala konkurrensen

Läs mer

Hellre rik och frisk - om familjebakgrund och barns hälsa

Hellre rik och frisk - om familjebakgrund och barns hälsa Hellre rik och frisk - om familjebakgrund och barns hälsa Eva Mörk*, Anna Sjögren** & Helena Svaleryd* * Nationalekonomiska institutionen, Uppsala universitet ** Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk

Läs mer

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska.

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. Centerpartiets idéprogram Det här idéprogrammet handlar om vad Centerpartiet tycker

Läs mer

KF-protokoll nr Bilaga 3. Bilaga 3 till kommunfullmäktiges protokoll

KF-protokoll nr Bilaga 3. Bilaga 3 till kommunfullmäktiges protokoll Bilaga 3 till kommunfullmäktiges protokoll 2014-05-05 6 Jan Valeskog (S) om Stadsrevisionens omfattande kritik Jan Valeskog (S) har ställt följande frågor till mig: 1. Kommunledningen säger att resurserna

Läs mer

Östgötakommissionen. Margareta Kristenson Professor/Överläkare Linköpings universitet /Region Östergötland Ordförande i Östgötakomissionen

Östgötakommissionen. Margareta Kristenson Professor/Överläkare Linköpings universitet /Region Östergötland Ordförande i Östgötakomissionen Östgötakommissionen Margareta Kristenson Professor/Överläkare Linköpings universitet /Region Östergötland Ordförande i Östgötakomissionen 1 Varför initierades kommissionen Folkhälsopolitiskt program från

Läs mer

Svar på frågor med anledning av Vetenskapsrådets forskningsöversikt

Svar på frågor med anledning av Vetenskapsrådets forskningsöversikt 1 Lund 16/5 2014 Svar på frågor med anledning av Vetenskapsrådets forskningsöversikt Varför är humanistisk och samhällsvetenskaplig forskning viktig? För det första har humanistisk och samhällsvetenskaplig

Läs mer

Välfärds- och folkhälsoprogram Åmåls kommun (kort version)

Välfärds- och folkhälsoprogram Åmåls kommun (kort version) Antagen av kommunfullmäktige 2016-03-23 Välfärds- och folkhälsoprogram Åmåls kommun 2016-2019 (kort version) I Åmåls kommuns välfärds- och folkhälsoprogram beskrivs prioriterade målområden och den politiska

Läs mer

2/3/2013. En bra start i livet Trygga uppväxtvillkor och skillnader i hälsa. Livsvillkor. Hälsoproblem och insatser. Trygga. Livsvillkor.

2/3/2013. En bra start i livet Trygga uppväxtvillkor och skillnader i hälsa. Livsvillkor. Hälsoproblem och insatser. Trygga. Livsvillkor. En bra start i livet Trygga uppväxtvillkor och skillnader i hälsa Charli Eriksson Professor i folkhälsovetenskap, 1 13-2-3 2 Dagens presentation Livsvillkor Trygga Livsvillkor Skillnader Hälsa Människors

Läs mer

På rätt väg. - men inte riktigt framme! 19 steg mot ett bättre Gotland

På rätt väg. - men inte riktigt framme! 19 steg mot ett bättre Gotland På rätt väg - men inte riktigt framme! 19 steg mot ett bättre Gotland 19 steg mot ett bättre Gotland Dessa 19 steg är socialdemokratiska tankar och idéer om hur vi tillsammans här på Gotland kan skapa

Läs mer

Framtidspaketet. Valprogram för Skövde FÖR ALLAS BÄSTA. I HELA SKÖVDE. socialdemokraterna.se/skovde

Framtidspaketet. Valprogram för Skövde FÖR ALLAS BÄSTA. I HELA SKÖVDE. socialdemokraterna.se/skovde Framtidspaketet Valprogram för Skövde 2015-2018 FÖR ALLAS BÄSTA. I HELA SKÖVDE. socialdemokraterna.se/skovde Framtidspaketet För allas bästa. I hela Skövde. Politiken måste alltid blicka framåt och ta

Läs mer

Bristfälligt om barnfattigdom

Bristfälligt om barnfattigdom bokanmälan Daniel Rauhut (red): Barnfattigdom, Studentlitteratur, 2013, 199 sidor, ISBN 978-91-44-07983-7. Bristfälligt om barnfattigdom Begreppet barnfattigdom är egentligen ganska underligt: Vi pratar

Läs mer

VÄLFÄRD EN IDEOLOGISK HISTORIA

VÄLFÄRD EN IDEOLOGISK HISTORIA VÄLFÄRD ROS16 VÄLFÄRD EN IDEOLOGISK HISTORIA Vad är välfärd? Offentlig sektor tryggar vår grundläggande välfärd och finansieras via skattemedel Grundläggande välfärd: (få mat, bostad, sjukvård och omsorg

Läs mer

Resurser och personalinsatsen i välfärden vi reder ut begreppen

Resurser och personalinsatsen i välfärden vi reder ut begreppen Resurser och personalinsatsen i välfärden vi reder ut begreppen Svenskt Näringsliv och Sveriges kommuner och landsting har under våren genomlyst frågan om resurser till vård, skola och omsorg. Det ligger

Läs mer

Svensk finanspolitik 2014 Sammanfattning 1

Svensk finanspolitik 2014 Sammanfattning 1 Svensk finanspolitik 2014 Sammanfattning 1 Sammanfattning Huvuduppgiften för Finanspolitiska rådet är att följa upp och bedöma måluppfyllelsen i finanspolitiken och den ekonomiska politiken. De viktigaste

Läs mer

Insatser inom hälso- och sjukvården som kan främja hälsan hos dem med låg utbildningsnivå

Insatser inom hälso- och sjukvården som kan främja hälsan hos dem med låg utbildningsnivå Insatser inom hälso- och sjukvården som kan främja hälsan hos dem med låg utbildningsnivå Karin Junehag Källman, Folkhälsomyndigheten Ingrid Ström, Socialstyrelsen Innehåll i vår föredragning Förutsättningar

Läs mer

Jämställd och jämlik hälsa för ett hållbart Gävleborg FOLKHÄLSOPROGRAM. Arbetsmaterial

Jämställd och jämlik hälsa för ett hållbart Gävleborg FOLKHÄLSOPROGRAM. Arbetsmaterial Jämställd och jämlik hälsa för ett hållbart Gävleborg 2015-2020 FOLKHÄLSOPROGRAM 1 l a i r e t a m s t e Arb 2 Innehåll Förord 4 Ett folkhälsoprogram för Gävleborg 6 Målet är god och jämlik hälsa 7 Folkhälsoprogrammet

Läs mer

Hälsa och barnperspektiv i samhällsplaneringen

Hälsa och barnperspektiv i samhällsplaneringen Hälsa och barnperspektiv i samhällsplaneringen 3 mars 2010 i Ånge. ARRANGÖRER: Länsstyrelserna i Jämtlands och Västernorrlands län i samarbete med Statens folkhälsoinstitut. Välkomna! 2010-04-13 Sid 1

Läs mer

1. Fem tips till punkter att ta upp under samtalet 2. Debattinlägg på Föräldrakrafts hemsida

1. Fem tips till punkter att ta upp under samtalet 2. Debattinlägg på Föräldrakrafts hemsida Till dig som är paneldeltagare vid Föräldrakrafts seminarium Vägen till arbete i Almedalen den 30 juni Stockholm i juni 2015 INSPEL INFÖR PANELSAMTAL 1. Fem tips till punkter att ta upp under samtalet

Läs mer

Utbildning ur ett barnfattigdomsperspektiv

Utbildning ur ett barnfattigdomsperspektiv Utbildning ur ett barnfattigdomsperspektiv -vad säger forskningen och hur ska vi arbeta i praktiken? Anders Trumberg Enheten för hållbar utveckling anders.trumberg@ Vad är fattigdom? Hur mäter vi fattigdom?

Läs mer

GRÖN IDEOLOGI SOLIDARITET I HANDLING. En kort sammanfattning av Miljöpartiet de grönas partiprogram

GRÖN IDEOLOGI SOLIDARITET I HANDLING. En kort sammanfattning av Miljöpartiet de grönas partiprogram En kort sammanfattning av Miljöpartiet de grönas partiprogram BY: George Ruiz www.flickr.com/koadmunkee/6955111365 GRÖN IDEOLOGI SOLIDARITET I HANDLING Partiprogrammet i sin helhet kan du läsa på www.mp.se/

Läs mer

Beskriv, resonera och reflektera kring ovanstående fråga med hänsyn taget till social bakgrund, etnicitet och kön.

Beskriv, resonera och reflektera kring ovanstående fråga med hänsyn taget till social bakgrund, etnicitet och kön. Möjligheter Uppgiften Har alla människor i Sverige likvärdiga möjligheter att skaffa sig en utbildning, välja bostad, få ett jobb samt att lyckas inom de områden i livet som är viktiga? Beskriv, resonera

Läs mer

Hur påverkas hälsan av en ökad internationalisering. Gunnar Ågren Generaldirektör Statens folkhälsoinstitut

Hur påverkas hälsan av en ökad internationalisering. Gunnar Ågren Generaldirektör Statens folkhälsoinstitut Hur påverkas hälsan av en ökad internationalisering Gunnar Ågren Generaldirektör Statens folkhälsoinstitut För att förstå framtiden måste vi lära av historien Oavbruten ökning av medellivslängden Till

Läs mer

Motion till riksdagen: 2014/15141 av Christina Höj Larsen m.fl. (V) Nolltolerans

Motion till riksdagen: 2014/15141 av Christina Höj Larsen m.fl. (V) Nolltolerans Kommittémotion Motion till riksdagen: 2014/15141 av Christina Höj Larsen m.fl. (V) Nolltolerans 1 Innehållsförteckning 1 Innehållsförteckning...1 2 Förslag till riksdagsbeslut...1 3 Inledning...2 4 Nolltolerans

Läs mer

Tillsammans för en god och jämlik hälsa

Tillsammans för en god och jämlik hälsa Folkhälsopolitisk plan för Kalmar län 2013-2016 Tillsammans för en god och jämlik hälsa Hälsa brukar för den enskilda människan vara en av de mest värdefulla sakerna i livet. Det finns ett nära samband

Läs mer

VÄLFÄRDSSTATEN I GUNGNING?

VÄLFÄRDSSTATEN I GUNGNING? VÄLFÄRDSSTATEN I GUNGNING? Konferensen Gör Göteborg Jämlikt Göteborgs stad 30 oktober 2014 Tapio Salonen Professor i socialt arbete Tapio.salonen@mah.se 2010 05 04 Den svenska välfärdsmodellens karaktäristika

Läs mer

Statligt stöd för miljö- och sociala frågor till små och medelstora företag - en jämförande studie mellan Sverige och Storbritannien

Statligt stöd för miljö- och sociala frågor till små och medelstora företag - en jämförande studie mellan Sverige och Storbritannien I ett examensarbete från Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU) av Katarina Buhr och Anna Hermansson i samverkan med Nutek, jämförs det statliga stödet till små och medelstora företags arbete med miljöoch

Läs mer

Välfärds- och folkhälsoredovisning

Välfärds- och folkhälsoredovisning Välfärds- och folkhälsoredovisning Lunds kommun 2013 Inledning och resultat i korthet Kommunkontoret 4 Kartläggningens olika delar A. Inledning och resultat i korthet B. Resultatdel, välfärd C. Resultatdel,

Läs mer

Socialdemokraterna, Centerpartiet och Miljöpartiet de gröna har samlats i en samverkan med syfte att ta ansvar för Norrtälje kommuns utveckling. Ett ekonomiskt, socialt och ekologiskt hållbart samhälle,

Läs mer