PÅ VÄG MOT ETT GÖTEBORG FÖR ALLA

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "PÅ VÄG MOT ETT GÖTEBORG FÖR ALLA"

Transkript

1 Foto: Klas Eriksson PÅ VÄG MOT ETT GÖTEBORG FÖR ALLA Om minskade skillnaders betydelse för social hållbarhet och god folkhälsa

2 ÖKA LIVSCHANSER MINSKA SKILLNADER FÖREBYGG OCH STÄRK 2 INNEHÅLL Sidan (Om de prioriterade målen i majoritetens budget m.m.) Inledning Sidan 6. Sidan 7. Sidan Sidan Sidan Sidan Sidan Sidan 17.. Sidan Sidan Sidan 22. Sidan 23. Sidan 24.. Jämlikhetsanden Att förebygga och stärka Malmökommissionen Hälsans bestämningsfaktorer Tidiga insatser för barn Barnfattigdom ur riksperspektiv Barnfattigdom ur lokalt perspektiv Ökande klyftor i Sverige Jobbar för att minska skillnaderna Samling för social hållbarhet Välfärdsparadoxen och Chess Jämlikhet och hälsa, historisk översikt Sammanfattning och länkar Denna skrift finns publicerad på som är en mötesplats för samtal, fördjupning och stödmodeller i arbetet för social hållbarhet. Sidan erbjuder såväl en plats för nätverksbyggande där du kan skapa ditt eget medlemskonto, som konkreta verktyg för dig i det dagliga arbetet. Hämta detta material på: Redaktion: Peter Molin och Johan Bergsten. Text: Peter Molin och Johan Bergsten. Foto: Vanja Larberg, Johan Bergsten, Bibbie Friman och Göteborgs Stads bildarkiv. Layout: Johan Bergsten.

3 <<<<<<< Fortsättning från sidan 4 Hälsoklyftorna är oacceptabelt stora Kommissionen tillsattes av WHO för att få fram vetenskapligt underbyggda förslag på hur man skulle kunna komma tillrätta med de stora globala hälsoklyftorna. Hälsoklyftorna visade sig bland annat med 40 års skillnad i förväntad medellivslängd mellan olika länder. Ledande forskare från en rad olika kunskapsområden men även från det civila samhället ingick i kommissionen. Ledande folkhälsoforskare Kommissionen leddes av Sir Michael Marmot, epidemiolog och ledande folkhälsoforskare. Därför kallas rapporten i dagligt tal ofta för Marmotrapporten. I slutsatserna konstaterar man att frågan om social rättvisa bokstavligen är en fråga om liv eller död. Hälsoklyftorna är oacceptabelt stora både mellan och inom länder. Klyftor som är nära knutna till de sociala förhållanden som människor lever under. Kommissionen ger tre övergripande rekommendationer: * Förbättra förutsättningarna för människors dagliga liv. * Angrip den ojämlika fördelningen av makt, pengar och resurser globalt, nationellt och lokalt. * Mät och förstå problemet och bedöm effekterna av de olika åtgärderna. Att rapporten har fått så stor betydelse handlar dels om att den bygger på ett gediget underlag och att den samtidigt innebär ett perspektivskifte i synen på hälsa. Rapporten pekar på hur strukturella sociala och ekonomiska faktorer påverkar människors hälsa och välbefinnande genom hela livscykeln. Faktorer som är möjliga att påverka. 5 Det handlar om betydelsen av goda uppväxtvillkor för barn och att skapa förutsättningar så att barnen klarar skolan för att kunna gå vidare i livet. Det handlar om att få en plats i arbetslivet med en inkomst och en skälig levnadsnivå. Att kunna få tillgång till en bostad. Det handlar också om delaktighet, både faktisk och upplevd delaktighet. Känsla av tillhörighet och delaktighet är en viktig förutsättning för hälsa. Orättvisa skillnader i hälsa påverkar människor under hela livscykeln. Insatser för att minska dessa skillnader behöver enligt kommissionen omfatta hela livet, men det finns samtidigt områden och skeden där insatser är särskilt viktiga. Angrip den ojäm- lika fördelningen av makt, pengar och resurser. Ett teoretiskt perspektiv som etablerades i samband med den engelska Marmotrapporten, och som även är utgångspunkten för SKL och Malmökommissionen, är begreppet proportionell universalism. Åtgärderna ska vara universella, det vill säga omfatta breda grupper. Men de behöver anpassas, både i omfattning och utformning, till dem med störst behov. De första åren i ett barns uppväxt lägger grunden för den framtida hälsan. Att rikta in insatser på att undanröja skillnader som vi vet påverkar hälsan under hela livet är då särskilt viktigt. I Göteborg finns skillnader i hur barn växer upp som inte är acceptabla. Exempel från Göteborg är de ekonomiska omständigheter som barn växer upp i där skillnaderna ökat de senaste åren. Orättvisa skillnader i hälsa påverkar människor under hela livscykeln. ÖKA LIVSCHANSER MINSKA SKILLNADER Långtidsberoendet av försörjningsstöd för hushåll med barn i åldern 0-15 år i stadsdelen som har det lägsta behovet var 0,3 procent. Stadsdelen med högst behov: 14,7 procent. Siffrorna är från slutet av På samma sätt finns det stora skillnader i hur barnen klarar sin skolgång för att klara sig vidare till gymnasiestudier. Det finns ett tydligt samband mellan hälsa och utbildningsnivå. Därför är frågan om skola och utbildning viktig. Detta är exempel på gap som vi behöver minska för att skapa förutsättningar för att nå målen. För att klara detta kommer insatser riktade till barn i förskoleåldern att vara viktiga. Men det gäller också för barn och ungdomar som inte klarar skolan. I Göteborgs finns skillnader i hur barn växer upp som inte är acceptabla. I det fortsatta arbetet kommer vi därför att fokusera på följande områden för att bidra till ett Göteborg med minskade klyftor och ökad social hållbarhet. * Ge barn en god start i livet. * Ge barn goda förutsättningar i skolan och inför arbetslivet. * Skapa hälsofrämjande och hållbara miljöer och samhällen. Text: Peter Molin

4 MINSKA SKILLNADER Jämlikhet gynnar alla. Både samhällen och individer, både fattiga och rika. Så kan man sammanfatta budskapet i den uppmärksammade boken Jämlikhetsanden (The Spirit Level, 2009) av de brittiska forskarna Richard Wilkinson och Kate Pickett. P sykisk och fysisk hälsa, livslängd, våld, kriminalitet, fetma, utbildning, social rörlighet, tonårsfödslar På område efter område visar författarna att jämlika samhällen i stort sett uteslutande är bättre än ojämlika. Människor mår bättre och lever längre, kriminaliteten minskar, fetman är mindre utbredd och tryggheten ökar. Wilkinson och Pickett har i sin forskning jämfört socioekonomiska förhållanden i 23 länder samt i USA:s delstater. Den löpande texten kompletteras av statistik som överskådligt och pedagogiskt illustrerar teserna och resonemangen. Läsaren får på det viset möjlighet att jämföra nivån för socialt välstånd i länder med varierande grad av jämlikhet. Jämlikhet överlägset Fram träder bilden av jämlika samhällen som överlägsna i detta avseende. Centralt är att det är graden av jämlikhet i ett land inte den genomsnittliga inkomsten som avgör graden av socialt välstånd. Utifrån de fakta som presenteras argumenterar Wilkinson och Pickett för en politik som syftar till minskade klyftor. 6 Jämlikt bäst för både fattig och rik Minskade klyftor gynnar alla, hävdar brittiska forskarna Wilkinson och Pickett De pekar på Sverige och Japan som exempel på den typen av samhällen, medan USA och Storbritannien tillhör de länder som representerar stora inkomstskillnader. Att både Sverige och Japan återfinns bland länderna med stort socialt välstånd är något som författarna lyfter fram som extra intressant. Det visar, menar de, att det är möjligt att gå helt olika vägar för att nå social och ekonomisk jämlikhet. Olika vägar - samma mål Sverige har valt ett system med relativt höga skatter och stor offentlig sektor, medan Japan har byggt på en grund med traditionellt marknadsekonomiska förtecken. Fakta/Jämlikhetsanden Författare: Richard Wilkinson och Kate Pickett, brittiska forskare i folkhälsofrågor. Originaltitel: The Spirit Level. Utgivningsår: Tes som drivs i boken: Att jämlika Graden av jämlikhet i ett land, inte genomsnittlig inkomst, avgör graden av socialt välstånd, hävdar författarna till boken Jämlikhetsanden. Foto: Johan Bergsten I Sverige är det skattepolitiken som resulterar i de jämförelsevis små inkomstskillnaderna. I Japan är det de relativt små skillnaderna i bruttolön som ger likartad effekt. De två exemplen bevisar, hävdar Wilkinson och Pickett, att jämlika samhällen inte förutsätter traditionellt socialdemokratisk politik utan kan åstadkommas i olika politiska system. Boken har blivit livligt debatterad och citerad. En av de mest uppmärksammade slutsatserna är att alla, inte bara de svagaste och fattigaste, i ett samhälle gynnas av jämlikhet. Även rika grupper, hävdar Wilkinson och Pickett, mår bättre, får bättre utbildning, lever längre och känner sig tryggare i jämlika samhällen än i ojämlika. Text: Johan Bergsten samhällen är bra för alla för fattiga såväl som för rika. Deras slutsatser byggs på ett stort forskningsmaterial, bland annat statistik från 23 länder - däribland Sverige - samt USA:s delstater. (Karneval förlag)

5 <<<<<<<<<< Fortsättning från sidan 10 Göteborg är en stad med växande klyftor. Denna trend måste brytas om vi skall förverkliga målet om en socialt hållbar stad. Ett exempel på dessa klyftor gäller det antalet hushåll som är långvarigt beroende av försörjningsstöd. 11 TIDIGA INSATSER FÖR BARN OCH UNGA ge alla barn och unga en god start i livet Med långvarigt försörjningsstöd menas hushåll som har haft försörjningsstöd mer än tio månader. De här hushållen lever under stor ekonomisk utsatthet. Mellan 2007 och 2013 har dessa hushåll fördubblats, från till nästan Det finns här mycket stora skillnader inom Göteborg. Statistik uppdelad på så kallade mellanområdesnivå* visar att antalet hushåll som uppbär långvarigt försörjningsstöd varierar mellan 0,3 procent upp till 14,7 procent, en skillnad på 49 gånger! Stor roll för framtida hälsa Ekonomisk utsatthet och risken för social utestängning är bestämningsfaktorer som har stor betydelse för människors framtida hälsa. Det här är särskilt viktigt ur ett barnperspektiv. I en rekommendation från EUkommissionen, Bryta det sociala arvet - investera i barnens framtid, från februari 2013 skriver kommissionen: Barn som växer upp i fattigdom eller riskerar social utestängning har sämre möjligheter än andra att klara sig bra i skolan, hålla sig friska och förverkliga sin potential senare i livet. Hänsyn till särskilt utsatta Kommissionen säger vidare att motverka social utestängning och barnfattigdom bygger på åtgärder som förbättrar alla barns välfärd, samtidigt som hänsyn tas till barn i särskilt utsatta situationer. Kommissionens rekommendationer ligger nära slutsatserna i WHOrapporten Closing the Gap in One Generation. Ett fokus ligger på att bekämpa arbetslöshet och åtgärder som minskar antalet familjer som lever i ekonomisk utsatthet. Ett annat område som kommissionen lyfter fram är betydelsen av sociala investeringar och tidiga insatser för att minska ojämlikheter i tidig ålder. Detta genom att investera i bra förskoleverksamhet och barnomsorg. Syftet är att utveckla möjligheter till social inkludering och motverka ojämlikhet. Kommissionen pekar på betydelsen av att dessa välfärdstjänster når barn vars föräldrar står långt från arbetsmarknaden. Detta är ett exempel på proportionell universalism. Insatserna är generella och riktar sig till hela befolkningen men behöver anpassas och utformas för att bättre nå grupper som annars skulle riskera att hamna utanför. Utbildningsområdet är ytterligare ett område som har stor betydelse för att påverka livschanser och motverka social utestängning. Barn som växer upp i fattigdom eller riskerar social utestängning har sämre möjligheter än andra att klara sig bra i skolan, hålla sig friska och förverkliga sin potential senare i livet. (Ur rekommendation från EUkommissionen) Kommissionen uttalar vikten av att utbildningssystemet ökar förmågan att bryta det sociala arvet och ge barn möjlighet att få stöd i sin känslomässiga, sociala, kognitiva och fysiska utveckling. Att klara detta är en stor utmaning. Utbildningsklyftorna har ökat de senaste åren vilket är allvarligt med tanke på sambandet mellan hälsa och utbildningsnivå. gynnar inte bara barnen utan även ekonomin och samhället Kommissionen ser de förebyggande och tidiga insatserna som investeringar i framtiden för att motverka att en sämre start i livet förs vidare från generation till generation.. Och detta i sin tur gynnar inte bara barnen utan även ekonomin och samhället som helhet på lång sikt. Text: Peter Molin * Mellanområden är en geografisk indelning av stadsdelarna för att bättre synliggöra skillnader i staden och inom stadsdelarna

6 TIDIGA INSATSER FÖR BARN OCH UNGA 12 Förskolan håller på att bli en tung politisk fråga. Det hävdar Sven Persson, professor i pedagogik vid Malmö Högskola. - OECD-länderna tävlar om att bli bäst. I den tävlingen tar man fasta på forskning som visar hur viktig förskolan är som framgångsfaktor för individer, samhällen och länder, säger han. S ven Persson är kluven inför det faktum att förskolan har stigit i graderna på den politiska agendan på sistone. Visst är det positivt att fler och fler inser hur viktig förskolan är för människor och för den sociala hållbarheten i samhällen. Men nackdelen med debatten, så som den har kommit att se ut, är att det fokuseras på barnens välbefinnande som en investering inför framtiden. I den bästa av världar skulle istället barnen och förskolan få uppmärksamhet efter förtjänst här och nu, tycker Sven Persson. - Jag ställer mig bakom synsättet att barn ska få vara viktiga i sig själva, utan tanke på att det som händer med dem idag ska ses som något som vi drar nytta av senare. Barn är framför allt barn, inte framför allt blivande vuxna. I Malmökommissionens arbete har Sven Persson bidragit med rapporten Förskolans betydelse för barns utveckling, lärande och hälsa. Saknas där behoven är störst Han har ett Malmöperspektiv och konstaterar på flera ställen i rapporten att högskoleutbildad förskolepersonal inte finns i tillräcklig omfattning där den som bäst behövs: i stadsdelar med en majoritet resurssvaga barnfamiljer. I de delarna av Malmö arbetar färre högskoleutbildade personer i förskolorna än i stadsdelar med ekonomiskt mer stabila hushåll. - Detta är ett stort problem. Varför? Jo, för att utbildad personal är den viktigaste garanten för att förskolan ska få den effekt som vi vill att den ska få, alltså att bidra till en likvärdig förskola, säger han. När utbildad personal istället lockas till redan resursstarka delar av staden - Barn är framför allt barn, inte framför allt blivande vuxna, säger professor Sven Persson, författare till rapporten Förskolans betydelse för barns utveckling, lärande och hälsa. Foto: Johan Bergsten Förskolan allt viktigare i politiken Nackdelen är att man ser på barns välbefinnande som en investering så riskerar den kompensatoriska effekten att upphävas, konstaterar Sven Persson och fortsätter: - Likvärdighet ska finnas. Det är inskrivet i lagen. När den uteblir så är det illa. Att problemet existerar i Malmö är ett faktum, betonar Sven Persson Hur det däremot ser ut i Sverige som helhet är det ingen som egentligen vet, säger han. - Att få kännedom om det vore av största vikt. Därför har jag presenterat ett förslag om en nationell granskning som ska ge svar på hur det förhåller sig. Skolverket ställer sig bakom och vill att Vetenskapsrådet ska ta ställning till förslaget, och förhoppningsvis blir det ett uppdrag. Skolfrågor står som regel rätt högt upp på den politiska agendan. Med frågor om förskolor har det historiskt inte sett likadant ut. De har vägt lättare. Är det för att det är svårare att bilda opinion om förskolan? - Det stämmer på sätt och vis, men samtidigt har föräldrar insyn i förskolan på ett annat sätt än de har i sko-

7 lan. Så därför går det faktiskt att bilda opinion kring förskolan också. Han lyfter fram begreppet hållbart delat tänkande som centralt i förskolor med kvalitet. - Hållbart delat tänkande betyder att det finns en god och nära relation mellan barnet och den vuxne i förskolan, en förståelse av det man ska lära sig och att barnet har ett inflytande över verksamheten. När förskolans pedagogik präglas av ett hållbart delat tänkande så ökar förutsättningen för en ömsesidighet i relationen mellan barnet och den vuxne, förklarar han Förståelse krävs - För att detta ska kunna bli verklighet så krävs en förståelse hos personalen, och den förståelsen kan inte uppnås om personalen inte har utbildning. Så utbildad personal är viktig även ur denna synpunkt. Den så kallade SIOPmodellen (Sheltered Instruction Observation Protocol), utarbetad i USA, är en annan sak som han gärna pekar på. Modellen har använts i förskolor i stadsdelen Rosengård som stöd för att bedöma om målen uppfylls i arbetet med barn som har andra modersmål än svenska, berättar han. Tecken på goda resultat - Det visade sig att förskolor med aktiv personal, tydliga teman och bra dialog och samarbete mellan pedagoger och barn gav tydliga tecken på goda resultat. - Det är viktigt att sådana initiativ uppmärksammas och att förskolorna lyfts fram och blir förebilder för andra. - På sikt kan det ju också leda till att de framgångsrika modellerna kan permanentas i verksamheterna. Vårt samtal kretsar därefter en stund kring en annan förskolemodell, den svenska Educare, som innebär att omsorg och pedagogik förenas. - Det synsättet har lovordats internationellt, inte minst den del som betonar omsorgen som helt central i förskolans verksamhet, säger Sven Persson och fortsätter: - Omsorgen om barnen är ett etiskt ansvar som borde stå i fokus på varje förskola. Men den svenska modellen som helhet har ju förändrats på senare tid, så hur stark Educare numera står sig kan säkert diskuteras. Motsättning En anmärkningsvärd motsättning i Malmö som Sven Persson också noterar är att det är den staden i vårt land som har störst andel människor med annat modersmål än svenska och samtidigt den staden som har lägst andel modersmålsstöd för barn. Sven Persson har en teori om vad det kan bero på: - En orsak kan vara att många förskolor i resurssvaga områden har anställt personal med samma modersmål som många av barnen har i den aktuella förskolan. - Då anser ledningen på förskolan förmodligen att modersmålsstöd inte behövs. viktigt att sådana förskolor lyfts fram och blir förebilder. 13 Tveksam slutsats I själva verket är slutsatsen tveksam, fortsätter Sven Persson. För som hans rapport visar så är det inte i första hand personal med barnens modersmål som behövs för att få tillstånd en gynnsam utveckling på förskolan, utan utbildad personal, kompletterad med modersmålsstöd. - Därför skulle inte jag vara nöjd med situationen om jag vore politiker. TIDIGA INSATSER FÖR BARN OCH UNGA Fakta/Rapporten Förskolans betydelse för barns utveckling, lärande och hälsa Författare: Sven Persson, kommissionär i Malmökommissionen och professor i pedagogik på Malmö högskola. Kortfattat om rapporten: Lyfter fram att de tidiga uppväxtåren i förskolan är viktiga främst genom att barn får tillgång till pedagogiskt utbildad personal och lärandemiljöer där de lär sig vara aktiva, engagerade och kreativa tillsammans med andra barn Speciellt betydelsefullt är detta för barn i socioekonomiskt resursfattiga uppväxtmiljöer. (Utdrag ur sammanfattningen). Läs mer: malmokommissionen.se - Det går att bilda opinion kring förskolan, säger professor Sven Persson. Foto: Johan Bergsten För att ändra på sakernas tillstånd, så att den bäst utbildade personalen söker sig till de stadsdelar där de verkligen behövs, anser Sven Persson att man bör arbeta med positiva incitament. - Högre lön kan vara ett sådant incitament. Men också bättre arbetsvillkor, attraktivt kollegialt utvecklingsarbete - Något måste i alla fall göras, för annars är risken uppenbar att vi får en stor omsättning av både barn och personal. - Och då kan konsekvenserna, som bristen på likvärdighet, bli ännu mer alarmerande än idag. Text: Johan Bergsten

8 ÖKA FÖRUTSÄTTNINGARNA FÖR GODA LIVSCHANSER... Tapio Salonen, professor: 14 Absurd slutsats att det inte finns fattiga barn i Sverige Som att få snubbeltråd uppsatt framför sina ben. Den bilden använder Tapio Salonen, professor i socialt arbete vid Malmö Högskola, för att beskriva situationen för barn som hamnar i långvarig fattigdom eller ekonomisk utsatthet. - Forskning visar att de här barnens livschanser minskar dramatiskt, säger han. T apio Salonen har ansvarat för Rädda Barnens årsrapporter om barnfattigdom under de tio senaste åren. Just i år blev det massmediala mottagandet på rapporten speciellt när TVprogrammet Uppdrag granskning i ett av sina inslag ifrågasatte Salonens/ Rädda barnens budskap om barnfattigdom i välfärdslandet Sverige. Journalisten Janne Josefsson gjorde jämförelser med afrikanska länder där barn svälter och inte har tillräckligt med kläder på kroppen eftersom deras föräldrar är fattiga på riktigt. Kan ha påverkat negativt - Och med det som utgångspunkt hävdade man att det inte finns barn som är fattiga eller lever i ekonomisk utsatthet i Sverige. Det är en absurd slutsats att dra, säger Tapio Salonen. Professor Tapio Salonen har ansvarat för Rädda barnens årsrapporter om barnfattigdom i tio år. Foto: Johan Bergsten Med tanke på det opinionsbildande genomslag som Uppdrag granskning har, så tror Tapio Salonen att slutsatsen tyvärr kan ha påverkat arbetet mot barnfattigdom på ett negativt sätt. - Det blev en olycklig sammanblandning av själva sakfrågan om barnfattigdom och om olika föreningars kampanjer i frågan. Att kampanjerna sköttes på ett felaktigt sätt är ju en helt annan sak än att hävda att barnfattigdom inte existerar. I värsta fall kan programmet därför ha varit missledande och försvårat arbetet mot barnfattigdom. Vi kretsar en stund kring frågan hur Alla barn har rätt till en skälig levnadsstandard. barnfattigdom påverkar ett samhälles sociala hållbarhet. Tapio Salonen säger: - Alla barn har rätt till en skälig levnadsstandard, och det är samhällets ansvar att till sitt yttersta se till att det blir så. - I ett överflödssamhälle som Sverige handlar detta inte om att barn inte ska svälta ihjäl utan om sådant som att ha samma tillgång till Internet och till de nya medierna som den stora majoriteten av barn. Att föra diskussioner om huruvida den svenska barnfattigdomen bör benämnas absolut eller relativ leder ingenstans, anser han. - Man hamnar till slut i att alla definitioner av fattigdomsbegreppet blir relativa. Det är sammanhanget som barnet lever i som avgör om han eller hon ska anses vara fattig eller inte....då är man fattig - Om man av ekonomiska skäl ständigt måste tacka nej till aktiviteter eller varor och tjänster som de allra flesta av klasskamraterna har råd med, ja då är man fattig. Flera kulturpersonligheter har på senare tid engagerat sig i frågan om barnfattigdom. Författarna Susanna Alakoski och Kristian Lundberg är två av dem. Tapio Salonen tycker att de fyller en viktig funktion. Vill inte visa upp sig - Tack vare deras och andra författares berättelser så gestaltas barnfattigdomen och blir konkret. Det betyder mycket, inte minst med tanke på att de människor som är drabbade sällan vill visa upp sin belägenhet. I sammanhanget nämner han också Rädda barnens publikation På marginalen, där barn själva delar med sig av sina erfarenheter av att leva i fattigdom och ekonomisk utsatthet. - Dessa bidrag utgör värdefullt material för förståelsen av hur det är att befinna sig i ekonomisk utsatthet. Enligt en uppmärksammad OECDrapport som publicerades nyligen så är Sverige det land i Europa där ekonomiska klyftor ökar snabbast. Tapio

9 MINSKA SKILLNADER 18 Hennes drivkraft är att jobba för att minska skillnaderna I över 20 år har hon arbetat med att blottlägga sprickorna i den svenska välfärdens fasad. Senast med projektet Onådiga luntan berättelser från dom som ställts utanför. - Vi ska inte ha ett samhälle där människor tvingas tigga för att överleva. Det är ofattbart att inte fler uppfattar det som ovärdigt, säger Maria Wallin, chefredaktör för tidskriften Socialpolitik. D et var i början av talet som Maria Wallin var med och startade tidskriften Socialpolitik. - Många med oss, inte minst ett stort antal forskare, var oroade. Vi såg en svångremspolitik med omfattande nedskärningar i välfärden som innebar ökade kostnader i framtiden. Som exempel pekar hon på att bantad elevhälsovård och besparingar inom skolan ger försämrade skolresultat, men också i förlängningen en ökad ungdomskriminalitet och psykisk ohälsa som kräver betydligt dyrare samhällsinsatser. Blev chefredaktör Med Sven-Axel Månsson, professor i socialt arbete som ordförande i den ideella föreningen Socialpolitisk debatt som ger ut Socialpolitik, tog Maria Wallin över som chefredaktör och ansvarig utgivare Två roller som hon fortfarande har. Hennes drivkraft då, liksom nu, var att beskriva, analysera och bekämpa växande sociala och ekonomiska klyftor i samhället. Att tidskriften skulle bli så långlivad som den blev var inget som hon kunde drömma om. - Vi sa alltid att Socialpolitik skulle ges ut så länge det behövdes. Att det skulle gälla nu 20 år senare, det trodde ingen av oss. Men så blev det alltså. Grundorsaken finns fortfarande kvar. Klyftorna har inte minskat utan snarare blivit större. Brant stigande kurva Som hon själv uttrycker det: - Sedan 2007 har skillnaderna mellan de rikaste och fattigaste i vårt land ökat i en brant stigande kurva. Sverige är det land i OECD där klyftorna ökar snabbast! Socialpolitik har också tagit initiativ till och fått medel från Arvsfonden för att driva projektet Social Aktion i Maria Wallin, journalist och socionom, var med och startade Tidskriften Socialpolitik för mer än 20 år sedan. Foto: Bibbie Friman samverkan med flera brukarorganisationer. Våren 2012 gick man ut med uppropet Berätta hur du har det! på Syftet var att låta människor själva berätta om de konsekvenser som de nya, hårda socialförsäkringsreglerna har fått. Gensvaret blev stort. Massor av människor skickade in sina berättelser om brutalt bemötande, framför allt från försäkringskassans sida. - Det är totalt 76 personer öppenhjärtigt delar med sig av sina erfarenheter i en skrift som fick namnet Onådiga

10 19 MINSKA SKILLNADER luntan berättelser från dom som ställts utanför. Till synes känslokalla tjänstemän tar beslut som leder till att svårt sjuka och arbetsoförmögna människor inte får den ersättning som de självklart skulle ha rätt till i ett solidariskt samhälle. Det är alldeles förfärande tung och skrämmande läsning. Läsningen är skrämmande. Runt hörnet väntar fattigdomen, både för dem som tidigare haft jobb och hyfsad lön och för människor med tidigare erfarenhet av ekonomiska problem och dålig hälsa. Eller som Maria Wallin och hennes kolleger Cecilia Heule och Claudette Skilving skriver i sitt förord: Det är en alldeles förfärande tung och skrämmande läsning alla de berättelser vi fått från människor som slängts ut från det generella socialförsäkringssystemet, från sjukförsäkringen, a-kassan men också nekats försörjningsstöd / socialbidrag samhällets sista skyddsnät. Uselt gensvar Stärkta av kraften i dokumentet uppvaktade Maria Wallin och hennes kolleger Socalförsäkringsutredningen och blev väl mottagna. Pressinformationen om Onådiga luntan gav dock uselt gensvar. - Egentligen borde jag ha kunnat räkna ut att det skulle bli så. - Vårt material passade inte in i medias dramaturgi som går ut på att lyfta fram ett representativt exempel kompletterat med lite statistik om det man vill ha sagt. Slutligen blev det i alla fall napp på Sveriges Radio. Regissören Gunilla Bresky insåg styrkan i materialet och gjorde radioteatern Utförsäkrad - berättelser från Sverige 2013, där skådespelare som Ann Petrén, Lennart Jähkel, Lo Vårt material passade inte in i medias dramaturgi. Kauppi med flera med stor inlevelse lånar sina röster till tolv av de 76 personerna. Programmet sändes i Sveriges radio den 30 september. När jag under intervjun ber Maria Wallin peka ut ungefärligt när klyftorna började öka i det före detta folkhemmet Sverige ja, då hänvisar hon till ett av föredragen under den Fattigdomskonferens som Socialpolitik och Social Aktion arrangerade i september tillsammans med Göteborgs Universitet. - Det var forskaren Katarina Thorén från Socialhögskolan vid Stockholms Universitet som visade att Sverige var som allra mest jämlikt Därefter tog marknadstänkandet över steg för steg med ökande klyftor som följd. Samlade krafter Misären som växer fram nu har skrämmande paralleller till det samhälle vi hade för snart 100 år sedan, fortsätter hon. - Det var många krafter som samlades i början av förra seklet i övertygelsen om det ovärdiga i att människor levde i misär: frivilligorganisationer, liberaler, den begynnande arbetarrörelsen men också radikala intellektuella. Men bara fram till för cirka 30 år sen, alltså. Och idag råder en situation då vi åter ser många och tydliga tecken på fattigdom, de kanske allra tydligaste i form av tiggare. Maria Wallin blir upprörd när ämnet förs på tal, höjer rösten och säger: - Jag fattar inte att vi inte reser oss som en person att säger nej, detta accepterar vi inte. Det är inte jag som individ som ska behöva möta en annan individ i yttersta misär på gatan. - Det är politiker i Sverige och i Fakta /Maria Wallin/ Projektet Onådiga luntan Yrke: Redaktör och ansvarig utgivare för tidskriften Socialpolitik. Bakgrund: Journalist och socionom. Aktuell: En av initiativtagarna i nätverkets Social Aktions upprop Berätta hur du har det som resulterade i Onådiga luntan berättelser från dom som ställts utanför. 76 personer delar här med sig av sina erfarenheter. Tolv av berättelserna dramatiserades i september 2013 i radioteaterns pjäs Utförsäkrad berättelser från Sverige Läs mer: Europa som måste ta ansvar för att dessa medborgare inte ska behöva leva så. Ut och träffa folk Intervjun går mot sitt slut och jag ber Maria Wallin säga hur hon tycker att staden ska jobba för att bidra till minskade klyftor. Hon säger: - Lyssna på fattigdomsforskningen och den pedagogiska forskningen. Direktkontakten med människor sätter sig i kroppen Inför en bostadspolitik värd namnet. Angrip arbetslösheten och segregationen. Efter en kort paus tar hon till orda igen och säger: - Framför allt: ge er ut i verkligheten och träffa folk. Direktkontakten med människor sätter sig i kroppen och gör att man undviker att låta sig luras av moraliserande myter. Det är därför det är så viktigt att även politikerna ger sig ut i verkligheten så ofta som möjligt. Text: Johan Bergsten

11 ÖKA FÖRUTSÄTTNINGARNA FÖR GODA LIVSCHANSER 22 Professor Lundberg om paradoxens orsak: Stora klyftor trots modern välfärd Sverige har sedan lång tid tillbaka drivit en modern välfärdspolitik. Trots det så kvarstår eller till och med ökar skillnaderna mellan rika och fattiga. Vad beror den paradoxen på? Den frågan har professor Olle Lundberg ägnat sig åt att försöka besvara. O lle Lundberg är verksam inom det tvärvetenskapliga forskningsinstitutet Chess (Centre for Health Equity Studies) vid Stockholms Universitet som i tio år har arbetat med frågor om ojämlikhet och hälsa. Lundberg har studerat moderna välfärdsstater och konstaterar att dessa länder har drivit en politik som enligt de flesta forskningsrön borde leda till minskade socioekonomiska klyftor: Utbildning för alla, offentligt finansierad vård och omsorg av god kvalitet, generösa socialförsäkringar, aktiv strävan mot inkomstutjämning och aktiv arbetsmarknadspolitik. Ökande klyftor Det anmärkningsvärda som Olle Lundberg har noterat är att klyftorna kvarstår och till och med ökar trots dessa åtgärder som syftar till utjämning. Han kallar fenomenet för välfärdsparadoxen. I sina försök att hitta svar på orsakerna kommer han fram till följande: * Det som han kallar för resursmultiplikation innebär att de resurser som har inrättats för att utjämna skillnader, till exempel utbildning för alla och offentligt finansierad vård, utnyttjas mer effektivt av dem som redan är resursstarka. På det Trots politiska insatser som en aktiv arbetsmarknadspolitik fortsätter klyftorna att öka, slår Olle Lundberg fast. Foto: Johan Bergsten sättet vidgas klyftorna ytterligare istället för att minska, som ju var avsikten. * Ökad konsumtion av hälsofarliga varor till följd av ökad jämlikhet gör att hälsoklyftorna ökar istället för att minska. Det vill säga: alltfler, alltså även tidigare resurssvaga grupper, har fått resurser att konsumera hälsofarliga varor, som alkohol och tobak, i högre utsträckning än tidigare. Motsatt syfte Konsekvensen blir ökande hälsoskillnader trots att syftet är det motsatta. Lundberg ställer i sammanhanget frågan om denna följd skulle kunna vara övergående på lång sikt. * Efter 90-talskrisen, fortsätter Lundberg, har välfärdssystemen urholkats. Exempel på detta är lägre ersättningsnivåer, minskande socialbidrag och högre arbetslöshet. Det har bidragit till ökande klyftor men är, enligt honom, bara en del av förklaringen. * Olle Lundberg presenterar också ett paket med förslag på lösningar. Först och främst konstaterar han att Sverige redan har försökt lösa problemet genom att göra olika typer av sociala investeringar som har lett till utbildningsreformer, barnmorskor etc. Paket med förslag Han lyfter dessutom fram att samhället via till exempel utbildningar och arbetsmarknadspolitik kan ge människor stöd att skapa egna resurser. Även kollektiva resurser, som socialförsäkringar och tillgång till vård och omsorg, ingår i det förslagspaket som han presenterar. * Lundberg avslutar sitt resonemang med att slå fast att det inte finns en universallösning på problemet. Det är, säger han, summan av små lösningar som tillsammans kan minska skillnaderna. Text: Johan Bergsten

Jämlikhetsparadoxen. Olle Lundberg, professor. Varför finns det fortfarande ojämlikhet i hälsa i Sverige? Örebro 1 februari 2013

Jämlikhetsparadoxen. Olle Lundberg, professor. Varför finns det fortfarande ojämlikhet i hälsa i Sverige? Örebro 1 februari 2013 Jämlikhetsparadoxen Varför finns det fortfarande ojämlikhet i hälsa i Sverige? Olle Lundberg, professor Örebro 1 februari 2013 Livslängd och social utveckling Livslängd används som en viktig indikator

Läs mer

Vad är ojämlikhet i hälsa och varför uppstår det? - Den svenska paradoxen

Vad är ojämlikhet i hälsa och varför uppstår det? - Den svenska paradoxen Vad är ojämlikhet i hälsa och varför uppstår det? - Den svenska paradoxen Olle Lundberg, professor Eskilstuna 2013-05-31 Abraham Bäck 1713-1795 - många Farsoter härja grufveligen ibland sämre hopen, däruti

Läs mer

Riktlinje. Riktlinje - barn i ekonomiskt utsatta hushåll

Riktlinje. Riktlinje - barn i ekonomiskt utsatta hushåll Riktlinje Riktlinje - barn i ekonomiskt utsatta hushåll Kommunens prioriterade områden för att minska andelen familjer i ekonomiskt utsatthet och för att begränsa effekterna för de barn som lever i ekonomiskt

Läs mer

Barn i Malmö Skilda livsvillkor ger ojämlik hälsa

Barn i Malmö Skilda livsvillkor ger ojämlik hälsa Barn i Malmö Skilda livsvillkor ger ojämlik hälsa Marie Köhler Verksamhetschef/Barnhälsovårdsöverläkare Kunskapscentrum för barnhälsovård Region Skåne Kommissionär i Malmökommissionen Marmotkommissionen

Läs mer

Sven-Olof Isacsson med.fak. Lunds Universitet, Sverige

Sven-Olof Isacsson med.fak. Lunds Universitet, Sverige Sven-Olof Isacsson med.fak. Lunds Universitet, Sverige Professor emeritus i Socialmedicin. Invärtesmedicinare,kardiolog, allmänmedicinare Ordförande i Kommission för ett Socialt Hållbart Malmö(2010-2013).

Läs mer

En studie i ojämlikhet

En studie i ojämlikhet En studie i ojämlikhet En studiehandledning till jämlikhetsanden utarbetad av karneval förlag och LO-distriktet i Stockholms län richard wilkinson kate pickett Jämlikhetsanden Därför är mer jämlika samhällen

Läs mer

Malmös väg mot en hållbar framtid

Malmös väg mot en hållbar framtid Malmös väg mot en hållbar framtid En unik kommission för social hållbarhet Ojämlikhet i hälsa i Malmö p.g.a. sociala bestämningsfaktorer och samhällsstrukturer Ur direktiven till Malmökommissionen: Innovativa

Läs mer

I Örebro län främjas en god och jämlik hälsa genom långsiktig samverkan mellan olika parter. Samverkan utgår från hälsans bestämningsfaktorer

I Örebro län främjas en god och jämlik hälsa genom långsiktig samverkan mellan olika parter. Samverkan utgår från hälsans bestämningsfaktorer I Örebro län främjas en god och jämlik hälsa genom långsiktig samverkan mellan olika parter. Samverkan utgår från hälsans bestämningsfaktorer och inriktas för åtgärder för människors rätt till lika villkor

Läs mer

Vem är vi? Vision: På människans uppdrag för ett medmänskligare Skåne.

Vem är vi? Vision: På människans uppdrag för ett medmänskligare Skåne. Vem är vi? Vision: På människans uppdrag för ett medmänskligare Skåne. Verksamhetsidé: Skåne Stadsmission arbetar på människans uppdrag för ett medmänskligare Skåne. Vi arbetar lyhört och proaktivt med

Läs mer

Referat Tapio Salonen Välfärdsstaten i gungning? 30 oktober 2014 på Svenska Mässan

Referat Tapio Salonen Välfärdsstaten i gungning? 30 oktober 2014 på Svenska Mässan Referat Tapio Salonen Välfärdsstaten i gungning? 30 oktober 2014 på Svenska Mässan - Sverige är rikare än någonsin. Problemet är att pengarna fördelas mer ojämlikt än när Sverige betraktades som en förebild,

Läs mer

Barn i Malmö Skilda livsvillkor ger ojämlik hälsa

Barn i Malmö Skilda livsvillkor ger ojämlik hälsa Barn i Malmö Skilda livsvillkor ger ojämlik hälsa Enhetschef/Barnhälsovårdsöverläkare Kunskapscentrum för barnhälsovård, Region Skåne Fd kommissionär, Malmökommissionen Hälsans bestämningsfaktorer Efter

Läs mer

Kommission för ett socialt hållbart Malmö Vinnare av Sveriges Arkitekters Planpris 2014

Kommission för ett socialt hållbart Malmö Vinnare av Sveriges Arkitekters Planpris 2014 Kommission för ett socialt hållbart Malmö Vinnare av Sveriges Arkitekters Planpris 2014 HEMSIDA: www.malmo.se/kommission BLOGG: www.malmokommissionen.se Josephine Nellerup Planchef/avdelningschef Stadsbyggnadskontoret

Läs mer

Social hållbarhet och erfarenhetsutbyte. Sötåsens Naturbruksgymnasium, Töreboda 17 april 2015

Social hållbarhet och erfarenhetsutbyte. Sötåsens Naturbruksgymnasium, Töreboda 17 april 2015 Social hållbarhet och erfarenhetsutbyte Sötåsens Naturbruksgymnasium, Töreboda 17 april 2015 Välkommen Kommunstyrelsens ordförande Bengt Sjöberg hälsade alla välkomna till Töreboda. Han berättade om kommunens

Läs mer

Mötesplats social hållbarhet

Mötesplats social hållbarhet Mötesplats social hållbarhet Invigning 11 mars 2014 #socialhallbarhet Välkommen till Mötesplats social hållbarhet Cecilia Garme moderator Johan Carlson Generaldirektör, Folkhälsomyndigheten Ulrika Johansson

Läs mer

Social hållbarhet i ledning och styrning

Social hållbarhet i ledning och styrning Social hållbarhet i ledning och styrning PLATS FÖR BUDSKAP Elisabeth Bengtsson Folkhälsochef elisabeth.m.bengtsson@skane.se Det motsägelsefulla Skåne. Stark befolkningstillväxt men ojämnt fördelat Stark

Läs mer

Jämställd och jämlik hälsa för ett hållbart Gävleborg 2015-2020 FOLKHÄLSOPROGRAM

Jämställd och jämlik hälsa för ett hållbart Gävleborg 2015-2020 FOLKHÄLSOPROGRAM Jämställd och jämlik hälsa för ett hållbart Gävleborg 2015-2020 FOLKHÄLSOPROGRAM 1 Innehåll Förord 4 Ett folkhälsoprogram för Gävleborg 6 Målet är god och jämlik hälsa 7 Folkhälsoprogrammet i ett sammanhang

Läs mer

Hur påverkas kommunens ekonomi av försämringarna i arbetslöshetsförsäkringen

Hur påverkas kommunens ekonomi av försämringarna i arbetslöshetsförsäkringen Interpellation Hur påverkas kommunens ekonomi av försämringarna i arbetslöshetsförsäkringen 090211 Vänsterpartiet, Örebro Murad Artin Enligt Arbetsförmedlingens senaste prognos beräknas arbetslösheten

Läs mer

Barns strategier och ekonomisk utsatthet

Barns strategier och ekonomisk utsatthet Södertälje 22/10 2015 Barns strategier och ekonomisk utsatthet Stina Fernqvist, forskare i sociologi Institutet för bostads- och urbanforskning (IBF) Uppsala Universitet stinafernqvist@ibf.uu.se Upplägg

Läs mer

Att svära i kyrkan. Tjugofyra röster om evig tillväxt på en ändlig planet. Röst 3: Sara Karlsson

Att svära i kyrkan. Tjugofyra röster om evig tillväxt på en ändlig planet. Röst 3: Sara Karlsson Att svära i kyrkan Tjugofyra röster om evig tillväxt på en ändlig planet Röst 3: Sara Karlsson Kapitelvis publicering Detta är ett av tjugofyra dokument som tillsammans utgör hela innehållet i antologin

Läs mer

En rimlig hypotes är att det finns en samhällsekonomisk potential i att satsa på förebyggande arbete inom de generella verksamheterna för barn och

En rimlig hypotes är att det finns en samhällsekonomisk potential i att satsa på förebyggande arbete inom de generella verksamheterna för barn och Sammanfattning Psykisk ohälsa är ett allvarligt hälsoproblem bland barn och ungdomar och därmed ett angeläget område för samhällsinsatser. Det mesta av de resurser som samhället satsar på barn och ungdomar

Läs mer

Statligt stöd för miljö- och sociala frågor till små och medelstora företag - en jämförande studie mellan Sverige och Storbritannien

Statligt stöd för miljö- och sociala frågor till små och medelstora företag - en jämförande studie mellan Sverige och Storbritannien I ett examensarbete från Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU) av Katarina Buhr och Anna Hermansson i samverkan med Nutek, jämförs det statliga stödet till små och medelstora företags arbete med miljöoch

Läs mer

Referat Michael Marmot Fair society, healthy lives 30/11 2014 på Svenska Mässan

Referat Michael Marmot Fair society, healthy lives 30/11 2014 på Svenska Mässan Referat Michael Marmot Fair society, healthy lives 30/11 2014 på Svenska Mässan Michael Marmot sa att han är förtjust över att svenskarna fortfarande pratar om hans rapport Closing the Gap in a generation.

Läs mer

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska.

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. Centerpartiets idéprogram Det här idéprogrammet handlar om vad Centerpartiet tycker

Läs mer

Klart att det spelar roll!

Klart att det spelar roll! roll! Klart att det spelar Vi kräver en politik för fler jobb I ett litet land som Sverige är den ekonomiska och sociala utvecklingen beroende av en framgångsrik exportindustri. I den globala konkurrensen

Läs mer

Regional utvecklingsstrategi för social hållbarhet i Region Skåne. Daniel Persson, stf utvecklingsdirektör

Regional utvecklingsstrategi för social hållbarhet i Region Skåne. Daniel Persson, stf utvecklingsdirektör Regional utvecklingsstrategi för social hållbarhet i Region Skåne Daniel Persson, stf utvecklingsdirektör Var och en har rätt till arbete, fritt val av sysselsättning, rättvisa och tillfredsställande arbetsförhållanden

Läs mer

Socialdemokraterna i Stockholms stadshus. Handlingsplan mot barnfattigdom

Socialdemokraterna i Stockholms stadshus. Handlingsplan mot barnfattigdom Socialdemokraterna i Stockholms stadshus Handlingsplan mot barnfattigdom Handlingsplan mot barnfattigdom Rädda Barnens rapport talar sitt tydliga språk Stockholm är en av de mest segregerade kommunerna

Läs mer

Områden att uppmärksamma i det kommunövergripande folkhälsoarbetet 2008-2011.

Områden att uppmärksamma i det kommunövergripande folkhälsoarbetet 2008-2011. Områden att uppmärksamma i det kommunövergripande folkhälsoarbetet 2008-2011. Bakgrund Utgångspunkt för kommunens folkhälsoarbete är: Kommunfullmäktiges beslut (1999-12-09) om miljönämndens ansvar att

Läs mer

Folkhälsa Fakta i korthet

Folkhälsa Fakta i korthet Jag är sjukpensionär men har ibland mycket tid över och inget att göra. Jag har inga vänner och bekanta som är daglediga. Jag hamnar utanför gemenskapen och tappar det sociala nätverket. Citat ur Rivkraft

Läs mer

Lätt svenska. Vi kan inte vänta med att göra Sverige till världens bästa land att leva i

Lätt svenska. Vi kan inte vänta med att göra Sverige till världens bästa land att leva i Lätt svenska Vi kan inte vänta med att göra Sverige till världens bästa land att leva i MÖJLIGHETERNAS LAND BYGGER VI TILLSAMMANS Vi vill att Sverige ska vara möjligheternas land. Här ska alla få möjlighet

Läs mer

Vad är en familjecentral? Familjecentralen En naturlig mötesplats

Vad är en familjecentral? Familjecentralen En naturlig mötesplats Vad är en familjecentral? Familjecentralen En naturlig mötesplats Definition av familjecentral Enligt socialstyrelsen är en familjecentral, samordnade och samlokaliserade enheter för : Mödrahälsovård Barnhälsovård

Läs mer

Folkhögskolornas arbete för global rättvisa

Folkhögskolornas arbete för global rättvisa FOLAC FOLKBILDNING LEARNING FOR ACTIVE CITIZENSHIP Folkhögskolornas arbete för global rättvisa 2013-02-26 Folkhögskolornas samverkansländer i världen (Gränsöverskridande folkbildning 2011) 2 Folkhögskolornas

Läs mer

SNS Konjunkturrådsrapport 2014 Hur får vi råd med välfärden? Annika Sundén Torben M Andersen Jesper Roine

SNS Konjunkturrådsrapport 2014 Hur får vi råd med välfärden? Annika Sundén Torben M Andersen Jesper Roine SNS Konjunkturrådsrapport 2014 Hur får vi råd med välfärden? Annika Sundén Torben M Andersen Jesper Roine Vår rapport Vad kännetecknar den svenska välfärdsmodellen? Vad åstadkommer den och hur ser det

Läs mer

Inkludering. Vi söker oss ofta till dem. ÄRgemenskap

Inkludering. Vi söker oss ofta till dem. ÄRgemenskap Inkludering handlar om social gemenskap och olikhet berikar en grupp. Det menar professor Claes Nilholm. På Nossebroskolan har professor Bengt Persson dessutom kunnat se att det gynnar elevernas måluppfyllelse.

Läs mer

Statistikbilaga. 2014 Skillnader i livsvillkor och hälsa i Göteborg

Statistikbilaga. 2014 Skillnader i livsvillkor och hälsa i Göteborg Statistikbilaga 2014 Skillnader i livsvillkor och hälsa i Göteborg Bilaga 8: Mer om skillnader I denna bilaga presenteras diagram som beskriver skillnaderna i livsvillkor och hälsa i Göteborg inom följande

Läs mer

Under den borgerliga regeringens styre saknar Sverige utbildningspolitiska målsättningar som innebär en högre ambition än dagens nivå.

Under den borgerliga regeringens styre saknar Sverige utbildningspolitiska målsättningar som innebär en högre ambition än dagens nivå. 2 (10) 3 (10) Vår vision är att alla kan leva ett bättre liv, känna frihet och framtidstro. För en framtidsinriktad Socialdemokrati är utbildning nyckeln till framtidens jobb och därmed också till människors

Läs mer

Resultatanalys av enkäten Prioriteringar i vården

Resultatanalys av enkäten Prioriteringar i vården Resultatanalys av enkäten Prioriteringar i vården Andra delen; tema Demokrati och legitimitet av Per Rosén Landstinget i Östergötland 2005-12-02 Vem ska bestämma? Hälso- och sjukvården står inför stora

Läs mer

Byt politik! Rösta för en ny regering den 14 september! Information inför höstens allmänna val.

Byt politik! Rösta för en ny regering den 14 september! Information inför höstens allmänna val. Byt politik! Rösta för en ny regering den 14 september! Information inför höstens allmänna val. Jag bryr mig om valet i höst! För jag tror på alla människors lika värde och rätt. Och jag vägrar ge upp.

Läs mer

Framtiden börjar med barnen trygga och jämlika uppväxtvillkor i Västra Götalandsregionen

Framtiden börjar med barnen trygga och jämlika uppväxtvillkor i Västra Götalandsregionen Framtiden börjar med barnen trygga och jämlika uppväxtvillkor i Västra Götalandsregionen Socialdemokraterna i Västra Götalandsregionen 2 (8) Innehållsförteckning Framtiden börjar med barnen... 3 Hälsa

Läs mer

1 1!2 #&#'(/&'( 3 +.(4(/(,-4/4(& 56!&#.#&(7)&#(#&(/ 56 1 1 1 "8!!1 9 #&/&('/ 5: #&#.-&/&+/& 5 " 1 8;8!!9 ;/&#&##. 5* #&#$%+/&#.#& 50 "8 4#/=7&>#&(

1 1!2 #&#'(/&'( 3 +.(4(/(,-4/4(& 56!&#.#&(7)&#(#&(/ 56 1 1 1 8!!1 9 #&/&('/ 5: #&#.-&/&+/& 5  1 8;8!!9 ;/&#&##. 5* #&#$%+/&#.#& 50 8 4#/=7&>#&( 2 #$%) * +#,-./ 0 1 1 2 ##/ 3 +.4/,-4/4 56 #.#7)##/ 56 1 1 1 81 9 #// 5: ##.-/+/ 5 1 8;89 ;/###. 5* ##$%+/#.# 50 7-./#..# 5 8 4#/=7># >=?@- @ A.>++,->7-%/A %=6- A8#$%>#....A 1 /=*?- 5? A#.>#>#,#A =/B06-5@

Läs mer

Socialdemokraterna, Centerpartiet och Miljöpartiet de gröna har samlats i en samverkan med syfte att ta ansvar för Norrtälje kommuns utveckling. Ett ekonomiskt, socialt och ekologiskt hållbart samhälle,

Läs mer

Möjligheternas Mark dit når vi tillsamman

Möjligheternas Mark dit når vi tillsamman Möjligheternas Mark dit når vi tillsamman Handlingsprogram 2011-2014 Socialdemokraterna i Mark Frihet är grunden för att du ska ha ett gott liv och kunna ta vara på möjligheternas Mark men friheten ska

Läs mer

Helsingborgs stad juni 2005 Arbetsmaterial Kerstin Månsson

Helsingborgs stad juni 2005 Arbetsmaterial Kerstin Månsson Helsingborgs stad juni 2005 Kerstin Månsson Arbetsmaterial Inledning Begreppet hälsa skall här läsas och förstås i sitt allra vidaste sammanhang, vilket gör att begrepp som folkhälsa, välfärd och hållbar

Läs mer

Har den nordiska modellen någon framtid? Joakim Palme Uppsala universitet

Har den nordiska modellen någon framtid? Joakim Palme Uppsala universitet Har den nordiska modellen någon framtid? Joakim Palme Uppsala universitet Vad bjuder oss uppriktigt Afrika? Vad bjuder oss uppriktigt Afrika? Vad visa kan Amerika? Vad bjuder oss uppriktigt Afrika? Vad

Läs mer

Strategi för Kulturrådets arbete med

Strategi för Kulturrådets arbete med Strategi för Kulturrådets arbete med kultur och hälsa 2010 2012 Statens kulturråd 2010 Kulturrådet, Box 27215, 102 53 Stockholm Besök: Borgvägen 1 5 Tel: 08 519 264 00 Fax: 08 519 264 99 E-post: kulturradet@kulturradet.se

Läs mer

Boken är utgiven med stöd från Akademikerförbundet SSR.

Boken är utgiven med stöd från Akademikerförbundet SSR. ATLAS Boken är utgiven med stöd från Akademikerförbundet SSR. Ofärdsland Kent Werne och Bokförlaget Atlas, 2014 Omslag och grafisk form: Conny Lindström Författarporträtt: Jessica Segerberg Tryck: Nørhaven,

Läs mer

Den orättvisa sjukförsäkringen

Den orättvisa sjukförsäkringen Den orättvisa sjukförsäkringen Orättvis sjukförsäkring Den borgerliga regeringens kalla politik drar oss ned mot den absoluta nollpunkten. I snabb takt har de genomfört omfattande förändringar i den allmänna

Läs mer

En god hälsa på lika villkor

En god hälsa på lika villkor En god hälsa på lika villkor En god hälsa på lika villkor Sjöbo kommuns invånare ska ha en god hälsa oavsett kön, ålder, etnicitet och religion ska alla må bra. Folkhälsorådet i Sjöbo arbetar för att skapa

Läs mer

VI PLACERAR DINA PENGAR I BÄTTRE HÄLSA I ANDRA LÄNDER

VI PLACERAR DINA PENGAR I BÄTTRE HÄLSA I ANDRA LÄNDER VI PLACERAR DINA PENGAR I BÄTTRE HÄLSA I ANDRA LÄNDER FN har som mål att halvera fattigdomen i världen till år 2015. Det innebär att hundratals miljoner människor får ett rikare liv. BÄTTRE HÄLSA GÖR VÄRLDEN

Läs mer

Rådslagsmaterial Minskade klyftor

Rådslagsmaterial Minskade klyftor Rådslagsmaterial Minskade klyftor Socialdemokraterna i Örebro Örebro arbetarekommun har tagit initiativ till ett antal lokala rådslag. Rådslagen syftar till att öka kunskapen och debatten om respektive

Läs mer

Goda avsikter men ohållbart resultat Arkitekten Rune Elofsson är starkt kritisk till dagens stadsplanering

Goda avsikter men ohållbart resultat Arkitekten Rune Elofsson är starkt kritisk till dagens stadsplanering Goda avsikter men ohållbart resultat Arkitekten Rune Elofsson är starkt kritisk till dagens stadsplanering Vi behöver tänka nytt. Eller gammalt, fast med nya förtecken. Det anser Rune Elofsson, arkitekt

Läs mer

Remiss Regional folkhälsomodell

Remiss Regional folkhälsomodell sida 1 2014-02-19 Dnr: 2014-83 KOMMUNSTYRELSEN TJÄNSTESKRIVELSE Remiss Regional folkhälsomodell Bakgrund Västra Götalandsregionen (VGR) har ett väl förankrat folkhälsoarbete sedan många år. Synen på folkhälsoarbete

Läs mer

Utvecklingsarbete som inspirerar

Utvecklingsarbete som inspirerar Utvecklingsarbete som inspirerar Exempel från Malmö Stad i samarbete med Malmö Högskola Åsa Ljunggren Ansvariga för forskningscirkeln Cirkelledare Åsa Ljunggren f.d. utvecklingssamordnare Malmö Stad, fil.

Läs mer

utmaningar Socialförsäkringsutredningen g 2010:4 Parlamentariska socialförsäkringsutredningen

utmaningar Socialförsäkringsutredningen g 2010:4 Parlamentariska socialförsäkringsutredningen Socialförsäkringen Principer och utmaningar Socialförsäkringsutredningen g 2010:4 I socialförsäkringen i möts försäkringsprinciper i i och offentligrättsliga principer Försäkring Kostnader för Krav på

Läs mer

Välfärdsbokslut 2004. Inledning. Delaktighet och inflytande i samhället. Valdeltagande

Välfärdsbokslut 2004. Inledning. Delaktighet och inflytande i samhället. Valdeltagande Välfärdsbokslut 24 Inledning Alla kommuner vill skapa förutsättningar för god livsmiljö genom till exempel bra bostäder, möjligheter till fysisk aktivitet och rekreation, kommunikationer samt tillgång

Läs mer

STRATEGISK PLAN ~ 2015 2018 ~

STRATEGISK PLAN ~ 2015 2018 ~ STRATEGISK PLAN ~ 2015 2018 ~ FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR GOD LIVSKVALITET Vår främsta uppgift är att skapa förutsättningar för god livskvalitet. Detta gör vi genom att bygga välfärden på en solidarisk och jämlik

Läs mer

En stark majoritet som tar långsiktigt ansvar för hela Eskilstuna

En stark majoritet som tar långsiktigt ansvar för hela Eskilstuna En stark majoritet som tar långsiktigt ansvar för hela Eskilstuna Så inleds vår samverkansöverenskommelse för mandatperioden. Kraftsamling kring Eskilstunas budget för 2016 - Vi gasar och bromsar samtidigt

Läs mer

Kära kamrater och mötesdeltagare! Det är för mig en stor ära att på denna. arbetarrörelsens högtidsdag få tala inför er. Första maj är ett datum då

Kära kamrater och mötesdeltagare! Det är för mig en stor ära att på denna. arbetarrörelsens högtidsdag få tala inför er. Första maj är ett datum då Kära kamrater och mötesdeltagare! Det är för mig en stor ära att på denna arbetarrörelsens högtidsdag få tala inför er. Första maj är ett datum då människor från alla världens hörn samlas för att demonstrera

Läs mer

Ett bättre Gotland. För alla.

Ett bättre Gotland. För alla. Ett bättre Gotland. För alla. Socialdemokraterna F R A M T I D S PA R T I E T Valprogram 2014.indd 1 2014-07-19 11:35:15 För oss socialdemokrater har ordet rättvisa alltid haft en speciell betydelse. Det

Läs mer

Föräldrastöd riktat till föräldrar med utländsk bakgrund i socioekonomiskt utsatta områden

Föräldrastöd riktat till föräldrar med utländsk bakgrund i socioekonomiskt utsatta områden Föräldrastöd riktat till föräldrar med utländsk bakgrund i socioekonomiskt utsatta områden Förebyggande universellt föräldrastöd En aktivitet som ger föräldrar kunskap om barns hälsa, emotionella, kognitiva

Läs mer

Välkommen till studiecirkeln om sociala innovationer och integration

Välkommen till studiecirkeln om sociala innovationer och integration Välkommen till studiecirkeln om sociala innovationer och integration I det här dokumentet finner du en introduktion till den forskarledda studiecirkeln om sociala innovationer och integration som du är

Läs mer

Innehåll. Inledning 4 Från politiskt beslut till delrapport Delrapportens syfte och upplägg Metod, tillvägagångssätt och avgränsningar

Innehåll. Inledning 4 Från politiskt beslut till delrapport Delrapportens syfte och upplägg Metod, tillvägagångssätt och avgränsningar Skillnader i livsvillkor och hälsa i Göteborg DELRAPPORT 2014 I samband med att kommunfullmäktig antog 2013 års budgetmål fick Social resursnämnd i uppdrag att vara processägare för stadens arbete med

Läs mer

www.share-project.org Resultat från studien 50+ i Europa

www.share-project.org Resultat från studien 50+ i Europa www.share-project.org Resultat från studien 50+ i Europa Vad händer nu? Nästa steg för 50+ i Europa är att lägga till människors livshistoria till den existerande SHARE-databasen. Genom att koppla samman

Läs mer

Små barn har stort behov av omsorg

Små barn har stort behov av omsorg Små barn har stort behov av omsorg Den svenska förskolan byggs upp Sverige var ett av de första länderna i Europa med offentligt finansierad barnomsorg. Sedan 1970-talet har antalet inskrivna barn i daghem/förskola

Läs mer

Barnets rättigheter. Om arbetet med att få barnkonventionen att fungera inom en kommun. Alla barn har rättigheter - mänskliga rättigheter

Barnets rättigheter. Om arbetet med att få barnkonventionen att fungera inom en kommun. Alla barn har rättigheter - mänskliga rättigheter Alla barn har rättigheter - mänskliga rättigheter Barnets rättigheter. Om arbetet med att få barnkonventionen att fungera inom en kommun orebro.se/barnetsrattigheter Varje barn i Örebro, utan undantag,

Läs mer

Det goda livet finns i Norrköping EN VISION FÖR 2030

Det goda livet finns i Norrköping EN VISION FÖR 2030 Det goda livet finns i Norrköping EN VISION FÖR 2030 Diarienummer: KS-504/2008 I Norrköping finns det goda livet. Här finns möjligheter till ett berikande liv för människor i alla åldrar med möjligheter

Läs mer

Projektplan inför handlingsplan mot ekonomisk utsatthet bland barn.

Projektplan inför handlingsplan mot ekonomisk utsatthet bland barn. Tjänsteskrivelse 2015-05-20 Handläggare: FHN 2014.0050 Folkhälsonämnden Projektplan inför handlingsplan mot ekonomisk utsatthet bland barn. Sammanfattning Den 7 januari beslutade kommunstyrelsen att uppdra

Läs mer

Den äldre arbetskraften deltagande, attityder och pensionstidpunkt

Den äldre arbetskraften deltagande, attityder och pensionstidpunkt Den äldre arbetskraften deltagande, attityder och pensionstidpunkt Should I stay or should I go Mikael Stattin Sociologiska institutionen Umeå universitet Innehåll Åldrande befolkning, äldre arbetskraft

Läs mer

SSU:s uppgift. Organisatoriskstrategi I Rörelse SSU:s 37:e förbundskongress - Täby 9-12 augusti 2013

SSU:s uppgift. Organisatoriskstrategi I Rörelse SSU:s 37:e förbundskongress - Täby 9-12 augusti 2013 I Rörelse SSU:s 37:e förbundskongress - Täby 9-12 augusti 2013 1 SSU:s uppgift 5 10 15 20 25 30 35 40 45 Vår uppgift är att samla unga människor med socialdemokratiska värderingar samt de unga som delar

Läs mer

mötesplats mitt i Dalarna!

mötesplats mitt i Dalarna! Folkhälsoprogram för Gagnefs kommun mötesplats mitt i Dalarna! Gagnef är mötet som skapar hemkänsla. Här möts inte bara älvar och vägar, här möter du även Dalarna, dina barns lärare, dina grannar och byalaget.

Läs mer

RAPPORT: VI FÅR BETALA UNGAS ÖKANDE EKONOMISKA OTRYGGHET

RAPPORT: VI FÅR BETALA UNGAS ÖKANDE EKONOMISKA OTRYGGHET RAPPORT: VI FÅR BETALA UNGAS ÖKANDE EKONOMISKA OTRYGGHET Ung Vänster Juli 2014 För kontakt: 08-654 31 00 info@ungvanster.se Under lång tid har ungas situation i Sverige försvårats. I takt med att samhällsutvecklingen

Läs mer

Skolverkets föreskrifter om påbyggnadsutbildningen Barnskötare inom kommunal vuxenutbildning

Skolverkets föreskrifter om påbyggnadsutbildningen Barnskötare inom kommunal vuxenutbildning SKOLFS 2004:18 Utkom från trycket den 24 augusti 2004 Senaste lydelse av Skolverkets föreskrifter om påbyggnadsutbildningen Barnskötare inom kommunal vuxenutbildning 2004-08-09 Skolverket föreskriver med

Läs mer

Fler platser på yrkeshögskolan

Fler platser på yrkeshögskolan Fler platser på yrkeshögskolan Trots 4 arbetslösa misslyckas var femte rekryteringsförsök 4 människor är arbetslösa i Sverige idag. Socialdemokraternas mål är att Sverige ska öka antalet personer som arbetar

Läs mer

VI VILL HA ETT BÄTTRE VÄXJÖ FÖR ALLA

VI VILL HA ETT BÄTTRE VÄXJÖ FÖR ALLA VI VILL HA ETT BÄTTRE VÄXJÖ FÖR ALLA SÄTT VÄXJÖ I ARBETE Det viktigaste Växjö står inför är att klara jobben. Genom att fler växjöbor kommer i arbete så lägger vi grunden till att skapa det Växjö vi vill

Läs mer

Tillsammans skapar vi vår framtid

Tillsammans skapar vi vår framtid Mål för Köpings kommun 2013-2019 Här presenteras de mål som Köpings kommunfullmäktige fastställt för perioden 2013-2019. De senaste mandatperioderna har kommunfullmäktige i politisk enighet beslutat om

Läs mer

Arbetstidsförkortning - en dålig reglering

Arbetstidsförkortning - en dålig reglering Arbetstidsförkortning - en dålig reglering Sammanfattning: Många tror att arbetstidsförkortning är den rätta metoden att minska arbetslösheten. Men problemet är snarare för mycket regleringar, inte för

Läs mer

Svenskarna och sparande 2012. Resultatrapport

Svenskarna och sparande 2012. Resultatrapport Svenskarna och sparande 2012 Resultatrapport Innehåll Inledning 3 Om undersökningen 4 Sammanfattning av resultaten 5 Svenskarnas sparande idag 8 Svenskarnas attityder till sparande 9 Icke-spararna 13 Spararna

Läs mer

BARN- OCH FRITIDSPROGRAMMET

BARN- OCH FRITIDSPROGRAMMET BARN- OCH FRITIDSPROGRAMMET Barn- och fritidsprogrammet utbildar dig för arbete med människor i alla åldrar. Programmet ger dig kunskaper och färdigheter i pedagogik, psykologi, sociologi och service.

Läs mer

Hälsobarometern. Tredje kvartalet 2005. Antal långtidssjuka privatanställda tjänstemän, utveckling och bakomliggande orsaker.

Hälsobarometern. Tredje kvartalet 2005. Antal långtidssjuka privatanställda tjänstemän, utveckling och bakomliggande orsaker. Hälsobarometern Tredje kvartalet 2005 Antal långtidssjuka privatanställda tjänstemän, utveckling och bakomliggande orsaker. Utgiven av Alecta den 24 november 2005. 1 (10) Innehåll 3 Om Hälsobarometern

Läs mer

Varför, vad och hur?

Varför, vad och hur? Varför, vad och hur? 2.6 Uppföljning, utvärdering och utveckling Förskolans kvalitet ska kontinuerligt och systematiskt dokumenteras, följas upp, utvärderas och utvecklas. För att utvärdera förskolans

Läs mer

Ett socialt hållbart Vaxholm

Ett socialt hållbart Vaxholm 2014-10-02 Handläggare Dnr 144/2014.009 Madeleine Larsson Kommunledningskontoret Ett socialt hållbart Vaxholm - Vaxholms Stads övergripande strategi för Social hållbarhet 2014-2020 Vaxholms Stads övergripande

Läs mer

Bättre kvalitet med arkitekt som byggherre?

Bättre kvalitet med arkitekt som byggherre? Bättre kvalitet med arkitekt som byggherre? Vi vill fördjupa oss i ämnet för att undersöka om man genom att vara både arkitekt och byggherre kan uppnå en arkitektur med högre kvalité. I sådant fall på

Läs mer

Professor Assar Lindbeck om välfärdsstatens utveckling: "Sverige är inne i ond cirkel"

Professor Assar Lindbeck om välfärdsstatens utveckling: Sverige är inne i ond cirkel Professor Assar Lindbeck om välfärdsstatens utveckling: "Sverige är inne i ond cirkel" Sverige är inne i en ond cirkel. Men det är få deltagare i den politiska debatten som förstår eller vågar säga att

Läs mer

Nära Varandra. Ett läromedel om relationer, sex och att leva tillsammans

Nära Varandra. Ett läromedel om relationer, sex och att leva tillsammans Nära Varandra Ett läromedel om relationer, sex och att leva tillsammans 2 Nära Varandra det här vill vi! Relationer är det viktigaste vi har. Vi människor vill hitta sätt att, som det här häftet heter,

Läs mer

Slutrapport Projekt Internet i Sverige

Slutrapport Projekt Internet i Sverige Slutrapport Projekt Internet i Sverige 1. Inledning Wikimedia Sverige är en förening som verkar för att göra kunskap tillgänglig för människor, särskilt genom att stödja Wikimedia Foundations projekt,

Läs mer

1 maj 2013 Älmhult Gott folk och bästa mötesdeltagare

1 maj 2013 Älmhult Gott folk och bästa mötesdeltagare 1 maj 2013 Älmhult Lennart Värmby (V), gruppledare landstinget Kronoberg Gott folk och bästa mötesdeltagare vare sig ni är infödda Älmhultabor eller utsocknes som jag, så är det med glädje vi samlas här

Läs mer

Varning för dåliga pensionslösningar i kommunal sektor

Varning för dåliga pensionslösningar i kommunal sektor Varning för dåliga pensionslösningar i kommunal sektor Många medlemmar inom kommunal sektor har fått erbjudanden om att teckna alternativa pensionslösningar. Lösningarna kan se olika ut, men är oftast

Läs mer

Rapport från förening Syds Arbetsgrupp. - Avseende visioner för Hjärtebarnsföreningen Syd

Rapport från förening Syds Arbetsgrupp. - Avseende visioner för Hjärtebarnsföreningen Syd Rapport från förening Syds Arbetsgrupp - Avseende visioner för Hjärtebarnsföreningen Syd BAKGRUND Förening syd höll årsmöte den 25 mars 2012. På årsmötet uppstod en bred diskussion om föreningens verksamhet

Läs mer

SÅ HÄR SKULLE DET INTE BLI. Så här skulle det inte bli. 100 InTeRVJUeR MeD DeM SOM FATTADe BeSlUT OM PenSIOnSSYSTeMeT.

SÅ HÄR SKULLE DET INTE BLI. Så här skulle det inte bli. 100 InTeRVJUeR MeD DeM SOM FATTADe BeSlUT OM PenSIOnSSYSTeMeT. SÅ HÄR SKULLE DET INTE BLI 3 Så här skulle det inte bli. 100 InTeRVJUeR MeD DeM SOM FATTADe BeSlUT OM PenSIOnSSYSTeMeT. 4 SÅ HÄR SKULLE DET INTE BLI Innehåll 1. Förord...5 2. Inledning...6 3. Bakgrund...7

Läs mer

Ett hållbart Örebro Vänsterpartiets och socialdemokraternas budget för Vuxenutbildnings och arbetsmarknadsnämnden 2009

Ett hållbart Örebro Vänsterpartiets och socialdemokraternas budget för Vuxenutbildnings och arbetsmarknadsnämnden 2009 Ett hållbart Örebro Vänsterpartiets och socialdemokraternas budget för Vuxenutbildnings och arbetsmarknadsnämnden 2009 Ett hållbart Örebro - Vänsterpartiets och socialdemokraternas förslag till budget

Läs mer

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskola. Tornet 2013

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskola. Tornet 2013 Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskola Tornet 2013 Innehållsförteckning KVALITÉTSARBETE... 3 REDOVISNING AV UPPDRAG... 3 Varje barns kunskapsutveckling skall stärkas... 3 I Trollhättan

Läs mer

Svar på Remiss Moderniserad studiehjälp, SOU 2013:52

Svar på Remiss Moderniserad studiehjälp, SOU 2013:52 2015-06-18 ALL 2015/600 Ola Hendar 010-473 53 81 Greger Bååth 010-473 60 35 Utbildningsdepartementet Svar på Remiss Moderniserad studiehjälp, SOU 2013:52 Regeringen tillsatte under 2011 en utredning att

Läs mer

HANDIKAPP FÖRBUNDEN. Yttrande över betänkandet Moderniserad studiehjälp (Ds 2013:52) Vår referens: o Stefan Eklund Åkerberg. Sundbyberg 2015-06-22

HANDIKAPP FÖRBUNDEN. Yttrande över betänkandet Moderniserad studiehjälp (Ds 2013:52) Vår referens: o Stefan Eklund Åkerberg. Sundbyberg 2015-06-22 HANDIKAPP FÖRBUNDEN Vår referens: o Stefan Eklund Åkerberg Sundbyberg 2015-06-22 Dnr. U2013/4160/SF Utbildningsdepartementet 103 33 Stockholm Yttrande över betänkandet Moderniserad studiehjälp (Ds 2013:52)

Läs mer

1. Skolans värdegrund och uppdrag

1. Skolans värdegrund och uppdrag 1. Skolans värdegrund och uppdrag Grundläggande värden Skolväsendet vilar på demokratins grund. Skollagen (2010:800) slår fast att utbildningen inom skolväsendet syftar till att elever ska inhämta och

Läs mer

Robertsfors folkhälsopolitiskt program

Robertsfors folkhälsopolitiskt program Robertsfors folkhälsopolitiskt program 2014-2016 Innehåll 1. Varför behövs ett folkhälsopolitiskt program... 1 2. Hållbar utveckling och folkhälsa... 1 3. Vilket är målet för folkhälsoarbete i Sverige

Läs mer

Välkomna till samråd och workshop!

Välkomna till samråd och workshop! Välkomna till samråd och workshop! Hålltider Vi börjar den 29 augusti, kl 12.00 med lunch. Workshopen startar kl 13.00 med inledning. Eftermiddagen avslutas kl 17.00. Dagen efter börjar vi kl kollas???

Läs mer

Folkhälsoplan för Lekebergs kommun 2014-15

Folkhälsoplan för Lekebergs kommun 2014-15 Folkhälsoplan för Lekebergs kommun 2014-15 Det övergripande målet för folkhälsa är att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen. Vad är folkhälsa? Folkhälsa

Läs mer

Gör ett annat Europa möjligt!

Gör ett annat Europa möjligt! Gör ett annat Europa möjligt! Åsa Westlund Socialdemokratisk ledamot i Europaparlamentet Foto: Peter Berggren/Imagine De Europeiska Socialdemokraternas Parlamentsgrupp Foto: Curt Berggren/Imagine Bättre

Läs mer

BARNENS KRISPAKET. Arbetslösheten stiger, skyddsnäten

BARNENS KRISPAKET. Arbetslösheten stiger, skyddsnäten BARNENS KRISPAKET Arbetslösheten stiger, skyddsnäten brister, fattigdomen växer. Det talas om branscher, aktiekurser och räntor. När familjer blir arbetslösa riskerar barns trygghet att slås sönder. De

Läs mer

Strategi för långsiktigt barn- och ungdomspolitiskt arbete i Gävleborg. Antagen av regionstyrelsen, Region Gävleborg 5 november 2010

Strategi för långsiktigt barn- och ungdomspolitiskt arbete i Gävleborg. Antagen av regionstyrelsen, Region Gävleborg 5 november 2010 Strategi för långsiktigt barn- och ungdomspolitiskt arbete i Gävleborg Antagen av regionstyrelsen, Region Gävleborg 5 november 2010 Vision I Gävleborg har DU alltid inflytande och delaktighet i de frågor

Läs mer

När arbetslösheten kom för att stanna

När arbetslösheten kom för att stanna När arbetslösheten kom för att stanna Under 1990-talet upplevde svenskarna den värsta arbetslösheten sedan depressionens dagar på 1930-talet. Orsakerna till den ekonomiska krisen tänker jag inte gå in

Läs mer