Ut och lek! KREATIVA UTEMILJÖER FÖR BARN OCH UNGA. Petter Åkerblom

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Ut och lek! KREATIVA UTEMILJÖER FÖR BARN OCH UNGA. Petter Åkerblom"

Transkript

1 Ut och lek! KREATIVA UTEMILJÖER FÖR BARN OCH UNGA Petter Åkerblom

2

3 MOVIUM RAPPORT 2:2006 Ut och lek! KREATIVA UTEMILJÖER FÖR BARN OCH UNGA Petter Åkerblom 1

4 Förord Lek, rörelsefrihet och trygghet nyckelord för barns utveckling När synen på barn och unga förändras borde det avspeglas i planering och förvaltning av utemiljöer för dessa målgrupper. Men hur tar man praktiskt tillvara barns eget perspektiv på vad som gör utemiljön attraktiv och utmanande? Inom forskning, politik och andra områden har vi under senare år gått från att se barn som föremål för vuxnas fostran och åtgärder, till att se barn som kompetenta aktörer med egen sakkunskap. Samtidigt som barn och unga har rätt till beskydd och omsorg har de rätt till delaktighet och medbestämmande. Barn och unga är samhällets yngsta medborgare och har enligt FN barnkonvention rätt att göra sin röst hörd. De ges också rätten till trygga, säkra och utvecklande miljöer. Men stadsplanering är en komplex process, och hur man ger barn och unga röst i planeringen har inga enkla och givna svar. Regeringen beslutade i oktober 2001 att tillsätta en delegation med uppdrag att med utgångspunkt i barnkonventionen, se över och arbeta med frågor om barns rätt till en stimulerande, trygg och säker uppväxtmiljö (Barnsäkerhetsdelegationen 2001:79). Delegationen tog utgångspunkt i följande huvudprinciper i barnkonventionen: barnets bästa i främsta rummet (art. 3) alla barn har samma rättigheter och samma värde (art. 2) alla barns rätt till liv och utveckling (art. 6) alla barns rätt uttrycka sina åsikter (art. 12) alla barns rätt till lek och rekreation (art. 31) Dessa principer är en värdegrund i arbetet med att skapa säkra, trygga och utvecklande miljöer för barn och unga, men också för att involvera barn och unga i detta arbete, menar Bodil Långberg, huvudsekreterare i Barnsäkerhetsdelegationen, i artikeln på sidan 8. Som en följd av delegationens arbete ålades Movium från och med den 1 januari 2006 ett nationellt samordningsansvar för kunskapsutveckling och kunskapsspridning på området utvecklande utemiljöer för barn och unga. 2

5 De goda exemplen makt På följande sidor lyfter vi fram goda exempel på hur barns och ungas röster kan tas tillvara i planeringen. Just de här exemplen presenterades på kursen Utemiljöer för barn och unga i Växjö den 7 september Kursen arrangerades av Movium i samarbete med Miljöresurs Linné. Avsikten är att sprida kunskap om hur barns och ungas egna initiativ och önskemål kan tas tillvara av planerare, förvaltare, folkhälsoplanerare, arkitekter, entreprenörer, skolledare, pedagoger och andra yrkesgrupper som på olika sätt i sin yrkesvardag intresserar sig för barn, unga och stadens utemiljöer. Det gäller att vidga vår syn på hur barn i olika åldrar använder utemiljön, hur de ständigt söker nya utmaningar, och utveckla former för hur man kan bemöta detta inom planering, förvaltning och skötsel. Även om de flesta exempel på följande sidor fokuserar på skolans och förskolans utemiljöer, är det viktigt att betona betydelsen av hela staden som livsrum för barn och unga. Nyckelorden för en utvecklande utemiljö är lek, rörelsefrihet och trygghet. Ultuna november 2006 Petter Åkerblom 3

6 Innehåll Lämna plats för barn och unga!... 5 Barns rätt till utvecklande miljöer från barnkonvention till nationell samordning. 7 Framgångar och motgångar erfarenheter från brukarledd skötsel EXEMPLET FRÖSAKULLSSKOLAN Möjligheter uppstår när förvaltningar samverkar EXEMPLET VARBERGS KOMMUN.. 17 Vi är alla varandras arbetsmiljö EXEMPLET GÖTENE KOMMUN Gräsrotskamp blev kommunalt styrinstrument EXEMPLET LUNDS KOMMUN. 24 Davids kamp mot Goliat KONSTEN ATT PLANERA MED BARNS PERSPEKTIV.. 30 Kulturkullen mitt i stan EXEMPLET RINGSBERGSKOLAN Röster från ett kvarnhjul

7 Ole Reiter har ordet: Lämna plats för barn och unga! Barn och ungdomar har rätt att ta plats i staden på sitt eget sätt. Foto: Oscar Erikson Idag finns det många som har goda erfarenheter av att arbeta utomhus, med utemiljön som klassrum, i aktivt säkerhetsarbete och på många andra sätt. Men hur ska skolans utemiljö kunna utvecklas till en attraktiv plats också för andra än lärare och elever? Planerare, förvaltare, skötselentreprenörer, skolledare och andra som professionellt arbetar med barns och ungas utemiljöer är en viktig resurs för Movium. Skälet är bland annat den nationella samordningsuppgift som ålägger Movium att utveckla och sprida kunskap om barns och ungas utemiljöer, vilket handlar om betydligt mer än skolans utemiljöer. Enligt barnkonventionen har barn och unga rätt till en trygg, säker och utvecklande miljö. Detta finns även med i olika lagstiftningar, till exempel socialtjänstlagen. Ansvaret är dock oklart när det gäller barns och ungas tillgång till staden i stort som utvecklande utemiljö. Samtidigt är lek och rörelse motorn i barns utveckling. Att springa, klättra och hoppa är ett led 5

8 i den verbala, emotionella och sociala utvecklingen. Därför måste alla platser i staden kunna ge möjligheter till detta! Ett stort problem är att barn leker allt mindre utomhus, samtidigt som de allt mer sällan tar sig till skolan på egen hand. Internationella undersökningar visar att endast 15 procent av barnen tar sig till skolan själva idag, jämfört med nära 80 procent för år sedan. Undersökningar i Växjö bekräftar denna utveckling, även om siffrorna inte är lika alarmerande: I det bostadsområde som ingår i undersökningen tillåts 80 procent av barnen att ta sig till skolan själva men inte fler än 40 procent gör det, trots att området är trafikseparerat. Annorlunda uppväxtförhållanden Barns uppväxtförhållanden ser inte ut som förr. Idag bor till exempel en tredjedel av alla barn i Stockholm i täta stenstadskvarter. Föreställningen om staden som livsmiljö bland unga föräldrar gör att de (till skillnad från förr) i allt högre utsträckning väljer att bo kvar centralt. Hur kan vi mot bakgrund av den utvecklingen tillgodose barns rätt till utvecklande utemiljöer? Vem för deras talan? Movium ser det som sin uppgift att lyfta frågan, precisera ansvar och peka på goda metoder och exempel. Alla ni som arbetar med planering och förvaltning av det offentliga rummet har stora möjligheter att hjälpa Movium i detta arbete. Era erfarenheter är en kraftfull resurs och illustrerar en sund och positiv utveckling med utgångspunkt i förståelsen för barns eget platstagande. Dra er därför aldrig för att kontakta Movium! Ole Reiter chef för Movium tel

9 Barns rätt till utvecklande miljöer från barnkonvention till nationell samordning Barnperspektivet är centralt i arbetet med säkra, trygga och utvecklande miljöer. Men vad står begreppet för? Hur kan barn och ungdomar göra sin röst hörd i samhällsplaneringen? Foto: Anna Lenninger Lek, rörelsefrihet och trygghet är nyckelorden för barns utveckling, säger Bodil Långberg som arbetade som huvudsekreterare i Barnsäkerhetsdelegationen (se faktaruta). Barnsäkerhetsdelegationens uppgift var att se över och arbeta med frågor om säkerhet och förebyggande av skador i barns och ungdomars miljö. Delegationen skulle också finna metoder för hur barn och unga kan ges ökat inflytande i arbetet med dessa frågor. Genom att ratificera FN:s konvention om barnets rättigheter (barnkonventionen) har Sverige åtagit sig att till det yttersta av sin förmåga säkerställa barnets överlevnad och utveckling. 7

10 Delegationen tog därför i första hand hänsyn till följande huvudprinciper i barnkonventionen: barnets bästa i främsta rummet (artikel 3) alla barn har samma rättigheter och samma värde (artikel 2) alla barns rätt till liv och utveckling (artikel 6) alla barns rätt att uttrycka sina åsikter (artikel 12) alla barns rätt till lek och rekreation (artikel 31) Dessa principer är samtidigt en värdegrund i arbetet med att skapa säkra, trygga och utvecklande miljöer för barn och unga. Men också för att involvera barn och unga i detta arbete, säger Bodil Långberg. Bodil Långberg menar att synen på barn och unga har förändrats under senare år. Inom forskning, politik och andra områden har vi gått från att se barn som föremål för vuxnas fostran och åtgärder, till att se barn som kompetenta aktörer med egen sakkunskap. Samtidigt som barn och unga har rätt till beskydd och omsorg har de rätt till delaktighet och medbestämmande. Lek, rörelsefrihet och trygghet Säkerhetsarbete kan öka barns trygghet och möjligheter att leka fritt, men en säker miljö innebär inte automatiskt att den är stimulerande och utvecklande. En utvecklande miljö måste ge möjligheter till lek och rörelsefrihet så att barnen tryggt kan ta sig till kamrater, skola, fritidsaktiviteter och service. Bodil Långberg betonar att säkerhet och utveckling är varandras förutsättningar. Barns vardagsmiljö måste betraktas som en utvecklingsmiljö. För att skapa utvecklande miljöer räcker det därför inte med att arbeta för säkerhet. Det krävs en annan ansats, säger Bodil Långberg. Den vision som Barnsäkerhetsdelegationen hade var att alla barn tryggt ska kunna leka och vistas i alla miljöer utan att dödas eller skadas allvarligt. Skadeförebyggande arbete är därför av yttersta vikt, men frågan är om detta kan innebära utvecklingsrisker. Delegationen målar upp fyra viktiga områden som bör beaktas i det framtida arbetet med barns och ungdomars säkra och utvecklande miljöer: Öka barns och ungdomars inflytande i beslut som rör deras vardag Kunskapen om skadors sociala bakgrundsfaktorer måste fördjupas Säkerhet och utveckling är varandras förutsättningar Ungdomar är en bortglömd grupp. Barnperspektivet är centralt i arbetet med säkra, trygga och utvecklande miljöer. Men vad står detta begrepp för? 8

11 Det finns tre olika barnperspektiv, menar Bodil Långberg: Barnets perspektiv, föräldrarnas/vuxenvärldens perspektiv och samhällets perspektiv. Hela tiden måste vi komma ihåg att barn och unga är experter på sin egen miljö. Detta måste vi ta tillvara i arbetet med att skapa utvecklande miljöer. Nationell samordning Sedan Barnmiljörådet 1993 ersattes av Barnombudsmannen, har frågor som rör barns rätt till säkra och utvecklande utemiljöer endast bearbetats i blygsam omfattning på myndighetsnivå. Barnsäkerhetsdelegationen ansåg det vara angeläget med ett samlat nationellt ansvar för dessa frågor. Resultatet blev att Movium, från och med den 1 januari 2006, fick den nationella samordningsuppgiften att utveckla och sprida kunskaper om utvecklande miljöer för barn och unga. Vi behöver ett utvidgat riskbegrepp, menar Bodil Långberg. Movium kan hjälpa oss i det arbetet. Eftersom säkerhet och utveckling hänger ihop måste vi börja prata om att barn måste få ta risker eller utsättas för risker, men på rimlig nivå, och inte låta ett allt för ensidigt säkerhetstänkande gå ut över barns lek, rörelsefrihet, kreativitet, lärande, välbefinnande och fysiska aktivitet. Kontakt Bodil Långberg, kanslichef vid Stiftelsen Allmänna Barnhuset (huvudsekreterare i Barnsäkerhetsdelegationen ) tel

12 Barnsäkerhetsdelegationen I betänkandet Barnombudsmannen företrädare för barn och ungdomar (SOU 199:65) föreslogs att det samordnande myndighetsansvaret för barns och ungdomars säkerhet bör förtydligas och överflyttas från Barnombudsmannen till någon annan myndighet, vilket också föreslogs i propositionen En förstärkt Barnombudsman (2001/02:96). I samma proposition konstaterades även att frågan om barns lek- och utemiljö inte överfördes till Barnombudsmannen (BO) eller till någon annan myndighet när Barnmiljörådet avvecklades Detta bidrog till att regeringen i oktober 2001 beslutade att tillsätta en delegation med uppdrag att se över och arbeta med frågor om barns rätt till en stimulerande, trygg och säker uppväxtmiljö (Barnsäkerhetsdelegationen 2001:79). Uppdraget var att kartlägga vilka skador och olycksfall som drabbar barn och ungdomar och hur dessa fördelar sig med hänsyn till ålder, kön och bostadsform. Delegationen skulle också arbeta för att höja medvetenheten om metoder för skadeförebyggande åtgärder samt förbättra samarbetet mellan olika aktörer på nationell och lokal nivå. Det låg också i delegationens uppdrag att lämna förslag till förbättringar när det gäller statistik, annan kunskapsinhämtning samt överväga förändringar av lagstiftningen för att stärka barns och ungdomars skydd och säkerhet. Delegationen skulle också finna former för hur barn och ungdomar kan involveras i lokalt förebyggande arbete för att på så sätt ta tillvara deras synpunkter om hur detta arbete kan bedrivas. Delegationen skulle även utreda vilken myndighet som i framtiden bör ha det övergripande ansvaret för barnsäkerhetsfrågorna och frågorna om barns lek- och utemiljö. Till ordförande förordnades dåvarande statssekreteraren Agneta Karlsson, och som huvudsekreterare förordnades generalsekreterare Bodil Långberg. Arbetet påbörjades den 1 november 2001 och avslutades den 31 december 2003 med slutbetänkandet Från barnolycksfall till barns rätt till säkerhet och utveckling (SOU 2003:127). 10

13 Framgångar och motgångar erfarenheter från brukarledd skötsel EXEMPLET FRÖSAKULLSSKOLAN Frösakullsskolans mål är att göra barnen ekologiskt medvetna genom konkreta naturupplevelser. Foto: Anna-Lena Påhlsson Frösakullsskolan byggdes 1998 med lokaler och utemiljö noggrant förberedda för att passa in i skolans miljö- och kretsloppsprofil. Redan från början planerades utemiljön för att fungera för utomhusundervisning och som klassrum. Samtidigt var detta ett medel för att ta vara på barns eget perspektiv på lek, lärande och fysisk aktivitet. Hela skolan byggdes så att den kan återvinnas, och allt var förberett för att vi som pedagoger skulle kunna levandegöra naturens kretslopp bland annat med hjälp av synligt dagvatten, berättar pedagogen Anna-Lena Påhlsson. 11

14 Ett av Frösakullsskolans projekt baserat på elevernas idéer tornet. På den här skolan har man ingen avsikt att någonsin bli färdig med sin utemiljö. Foto: Anna-Lena Påhlsson En del av skolgården lämnades helt oförberedd för att skolan själv skulle kunna utveckla den. Detta innebar nya möjligheter såväl som problem. Till exempel utmanades traditionella former för planering, skötsel och förvaltning. På Frösakullsskolan var man delvis medveten om problemen, och redan vid start funderade man därför på vad samverkan mellan skola, fastighetskontor och kommunens tekniska förvaltning skulle kunna innebära för att utveckla utomhusverksamheten i positiv riktning. Det fanns ett avtal mellan skolan och fastighetsförvaltningen om grönyteskötsel, ett avtal som gav stort utrymme för skolan att själv utveckla miljön så som man ville ha den. Avtalet innebar samtidigt att man fick ta del av skötselpengarna. Fastighetsförvaltningen stod dock fortfarande för viss basskötsel, till exempel ogräsbekämpning två gånger om året samt gräsklippning. Detta betyder att skolan redan från början, det vill säga under snart åtta år, själva har ansvarat för och genomfört vissa delar av utemiljö-skötseln. Denna brukarledda skötsel har kantats av såväl framgångar som motgångar. 12

15 Rutorna i skolträdgården har olika teman som utgår från olika sinnesupplevelser. Foto: Anna-Lena Påhlsson Visioner, mål och organisation Frösakullsskolans vision och övergripande målsättning är dels att göra barnen ekologiskt medvetna genom konkreta naturupplevelser och kretsloppsarbete i närmiljön, dels att det alltid ska vara en grupp utomhus och arbeta. Skolan är organiserad i två spår. Barn börjar i förskoleklass (F) och har samma arbetslag till och med år 5. Man arbetar dock årskursblandat där årskurserna F-1, 2-3, respektive 4-5 arbetar tillsammans. Utöver det har man familjegrupper med elever tvärs över klassgränserna i blandade åldrar. Detta leder till en bra och effektiv fadderverksamhet, och i dessa grupper sker mycket av det praktiska arbetet i utemiljön. Familjegruperna är också representerade i skolans elev- och miljöråd. En pedagog ansvarar för respektive familjegrupp. På skolan finns även en aktiv föräldraförening respektive en utegrupp. Redan från start har skolan arbetat för att bli Grön Flagg-certifierad. De första årens målsättningar handlade om formerna för sopsortering och utemiljöutveckling. Miljöarbetet skulle genomsyra det dagliga arbetet, där barn 13

16 och personal skulle vara delaktiga. År 2000 kändes det att detta var på plats, och man fick då sitt Grön Flagg-certifikat från stiftelsen Håll Sverige Rent. Därefter har man ständigt satt upp nya miljömål. Demokratiska beslut Ansvaret för utemiljön på Frösakullsskolan har fördelats på de olika familjegrupperna. De har även ansvar för skolträdgården, som består av sex rutor (två familjegrupper per ruta). Rutorna har olika teman med utgångspunkt i våra olika sinnen. Barnen sköter källsortering och kompostering själva. Både barn och vuxna rör sig mycket utomhus eftersom utemiljön lockar till lek, spring och idrott. Utemiljön används för en rad olika projekt, som alla föregås av demokratiska processer och som alltid tar utgångspunkt i frågan: Vad vill ni göra? Elevernas idéer tas upp i elevrådet, som i sin tur stämmer av projektidéerna med de vuxna på skolan. Dammen är ett av de största elevprojekten. Dammen är från början ett fördröjningsmagasin, som inte var tillgängligt utan vuxna. Eleverna ville göra dammen tillgänglig för håvning och fiske. Naturskolan i Halmstad hade samtidigt projektmedel, och skolan fick kr som bidrag till en brygga, pengar som dock inte räckte. Resten fick man ta ur befintlig budget. Eleverna byggde först skalenliga modeller av bryggan. Elever från byggprogrammet vid Kattegattgymnasiet i Halmstad hjälpte till att bygga, eftersom man bedömde att det inte fanns egen kompetens bland personalen på Frösakullsskolan. Byggprogramseleverna blev inspirerade av utställningen, tog med sig idéerna hem och kom tillbaks med en ritning. Denna godkändes av skolan, och byggskolans elever byggde sedan bryggan. Dammen har tack vare bryggan blivit en både lockande och tillgänglig plats. Torn och matterum På skolgården har man också byggt ett torn för lek, klättring och fågelskådning. Tornet är resultatet av de äldre elevernas funderande, och skapade stort engagemang på skolan. Det senaste projektet är ett matterum, där man bland annat har en multiplikationsstig för tvåans, treans, fyrans och femmans tabell. Det verkade som det skulle vara lätt att få allt på plats. Det visade sig dock vara mer komplicerat än man först trott att lägga stenarna rätt och stadigt vikten av ett gott underarbete är till exempel något man under projektets gång förstått. Ett lokalt företag sponsrade med markstenen. 14

17 Andra genomförda projekt är en motorik- och balansbana, samt ett växthus för att barnen vill odla sådant man äter vindruvor står högst på listan. Växthuset används också för att dra upp plantor till skolträdgården. Syftet med all verksamhet är att eleverna ska: vara delaktiga vara med och vårda och utveckla vår egen utemiljö ta ansvar, vilket leder till att de är (och får vara) kreativa kunna förverkliga idéer (det finns en liten pott av pengar) känna stolthet, vilket i sin tur utvecklar viljan att värna om utemiljön (numera nästan ingen skadegörelse alls på gården) få många positiva naturupplevelser Motgångar längs vägen Arbetet har dock inte bara varit en dans på rosor. Den dagen fastighetskontoret meddelade att skötsel och förvaltning skulle organiseras lika för alla skolor och förskolor i Halmstads kommun, kändes det som ett slag under bältet. Luften gick ur processen, uppgivenheten bredde ut sig och all energi bara försvann. Alla projekt som var på gång, allt vi skulle göra under våren, alla idéer, allt bara försvann, säger Anna-Lena Påhlsson. Efter några veckor övergick uppgivenheten i ilska. Vi var kränkta, för vi hade ju aldrig fått någon förvarning om att vi skulle ha skött utemiljön dåligt, eller att man var missnöjda med vårt sätt att använda utemiljön. Men det ryktades snabbt om att det var just på grund av vårt sätt att utveckla utemiljön som man ville dra undan möjligheterna för oss. Frösakullsskolan protesterade, och det blev många turer och diskussioner. Men precis före sommarlovet 2006 kom beskedet att Frösakullsskolan får fortsätta ta hand om sin utemiljö som tidigare. I gengäld måste skötselavtalet med fastighetskontoret utvecklas. Men detta ser skolan enbart som en positiv utmaning. 15

18 Blickar framåt Med dessa erfarenheter i ryggen blickar nu skolan framåt. Tankarna kan sammanfattas så här: 1. Den senaste tiden har visat vikten av att etablera en bättre dialog med omvärlden. 2. Detta leder till större förståelse för varandras kulturer (i det här fallet mellan skola och fastighetsskötsel). 3. Detta leder i sin tur (tror man) till bättre kompetensutnyttjande. De som kan det gröna, till exempel gallra och beskära, tillför kunskap om sådant vi inte kan själva, medan vi i vår tur kan dela med oss av våra erfarenheter av hur man får ungarna med sig och ta ansvar för utemiljön, anse Anna-Lena Påhlsson. Vi kan visa att det finns pedagogiska förutsättningar för att arbeta utomhus, och vi är dessutom bra på att se leken och vad den betyder för barnens utveckling. Det handlar alltså om mer än att titta på när barnen leker för att förstå hur viktig utemiljön är för barnen. Ny förståelse Alla förvaltare kan sköta den fysiska miljön men är inte alltid införstådda med vad som gör att utemiljön också kan fungera pedagogiskt. Den konflikt som uppstod på Frösakullsskolan ledde bland annat till att skolan lyckades visa fastighetsförvaltaren betydelsen av att få hantera utemiljö på sitt eget sätt. Den konflikt som man så småningom kom igenom ledde bland annat till att förvaltaren lärde sig mer om skolans språk. Kontakt Anna-Lena Påhlsson, pedagog på Frösakullsskolan tel ,

19 Möjligheter uppstår när förvaltningar samverkar EXEMPLET VARBERGS KOMMUN Foto:Ann-Mari Mäkikangas 17

20 Hur ska man som parkförvaltare hantera utemiljöfrågorna nu när det pratas så mycket om barns rätt till trygga, säkra och utvecklande miljöer? Kan det till exempel vara riktigt att vi för ihop så många barn på små ytor som vi gör idag? frågar Göran Johansson, arbetsledare på parkförvaltningen i Varberg retoriskt, och presenterar sedan flera intressanta exempel på hur man kan hantera denna problematik. I Varberg har lekmöjligheterna ökat tack vare samverkan mellan förvaltning, skola och andra aktörer. Idag präglas utvecklingen av helhetsgrepp och långsiktighet. Här finns så många möjligheter, menar Göran Johansson. Vill vi ha miljöer där ungar är ute och leker måste vi vara beredda på att både tänka nytt och göra annorlunda saker än det vi brukar göra. I Varberg har det alltid varit bra kontakt mellan fastighetskontoret och barn- och ungdomsförvaltningen, BUF. Varberg är en liten kommun där alla känner varandra. När vi på allvar började diskutera utemiljöfrågorna för några år sedan satte vi oss därför ner tillsammans, och fick loss pengar från flera förvaltningar. En utgångspunkt var att BUF inte ville bygga upp egen grönyteförvaltning. Skötsel och utveckling av lekplatser och skolgårdar skulle istället ske i parkavdelningens regi. Parkförvaltningen ställde gärna upp på det under vissa förutsättningar. BUF fick bland annat finansiera en 25-procentstjänst med placering på parkavdelningen och med projektledaransvar för utemiljöutvecklingen. Det blev konstnär och konstpedagog Maria Stigsdotter Drott som blev den levande länken mellan parkverksamheten och BUF. Alla med i processen Men hur ska då en bra utemiljö se ut? I Varberg går man in för att alla måste få ta del i processen från idé till genomförande. Det betyder att brukare (personal och barn på skolor och i förskolor), fastighetsskötare och driftspersonal engageras i arbetet. Glömmer man någon länk i kedjan kan det bli alldeles fel. Ett stort problem är dock synen på resultatet av ens insatser. Resultatet är inte detsamma som att produkten står på plats. Man får inte nöja sig med det. Det handlar hela tiden om processen. Parkavdelningen i Varberg har goda erfarenheter av att improvisera när man bygger utemiljöer vid nybyggda förskolor. I år har man till exempel lyft in befintlig vegetation, stenar, stockar och annat material när en förskola plötsligt skulle tas i drift och där man inte hunnit planera utemiljön innan. I Varberg är det för tillfället stor inflyttning samtidigt som det ställs politiska 18

21 krav på mindre barngrupper. Det har lett till att man snabbt måste bygga fler förskolor. Vad är det som gör att sådana här akuta insatser resulterar i bra utemiljöer? Ett svar finns i kompetensen hos personalen på parkavdelningen. De kan mera än man tror, menar Göran Johansson: Utan duktig personal som kan hantera motorsågen kreativt får man inga bra ihåliga stubbar och klätterstockar. Alltså; redan när man ska fälla ett träd kommer kompetensfrågan in i bilden. Några praktiska råd Göran Johanssons erfarenheter visar att man när man bygger vattenrännorna hellre ska använda grus än gräs där rännorna slutar. Lervälling är alltid roligt för barnen, men vatten och grus är bättre att hantera för alla parter. Leverera gärna störar som stomme till barnens koj- och tältbyggen. Skräp som slängs, till exempel däck, är gratis lekutrustning men måste på plats, och sådant kan parkavdelningen. Barn gillar när stora maskiner kommer och brötar omkring. Det går snabbt att skapa färdiga utemiljöer med hjälp av färdigt gräs och stora träd. Hög kvalitet från början är viktigt eftersom vegetation slits hårt av lekande barn. Ett billigt sätt att få kraftigare plantor på plats som tål slitaget bättre från första stund är att flytta och plantera stora träd och annan befintlig vegetation, till exempel från naturlika planteringar och bullervallar. I Varberg har man på så sätt kostnadseffektivt kunnat plantera träd med diametern centimeter, som annars skulle ha kostat mycket pengar. Stora stockar är efterfrågade som lekutrustning, men förutsätter en god dialog med brukare och lokala arbetsgrupper. I Varberg är den person som hanterar motorsågen den verkliga nyckelfiguren som kan skapa spännande lekstockar och klätterträd. När man skapar lekmöjligheter på små ytor ska man se till att sprida ut leken. Att praktiskt hjälpa till med växter, stenar och löst material handlar inte om några märkvärdigheter. Det handlar kanske mer om att jobba annorlunda än man annars kanske är van vid. Det gäller att se möjligheterna och att ta ansvaret för att grejorna håller tillräckligt länge. 19

22 Samtidigt måste vi vara mycket observanta på hur vi resonerar om säkerhet. Risken finns att vi bygger bort det roliga! Ungar måste få testa, de måste få ramla ner ibland. Men som säkerhetsdiskussionerna går nuförtiden verkar det som om vi snart måste förse plana asfaltytor med ledstång! säger Göran Johansson. Lästips Förskolan är framtidens arbetsplats. Myndigheten för skolutveckling (2005). Boken ger en bild av vad det kan innebära att arbeta i förskolan idag och i framtiden. Genom ett urval av exempel, bland annat från Varberg, visas olika möjligheter till yrkesutveckling och rekrytering av förskollärare, barnskötare och annan personal till förskolan. Kontakt Göran Johansson, arbetsledare vid parkförvaltningen Varbergs kommun tel

23 Vi är alla varandras arbetsmiljö EXEMPLET GÖTENE KOMMUN Barn som till exempel här på Källby Gård är experter på sin egen miljö. I Götene kommun har man goda erfarenheter av att engagera barnen i det förebyggande säkerhetsarbetet. Foto: Eva Cardell Anders Ader, före detta utvecklingsledare vid barn- och ungdomsförvaltningen i Götene kommun, har goda erfarenheter av att engagera barn i förebyggande säkerhetsarbete. Han har bidragit till att utveckla strategier, konkreta planeringsverktyg och erfarenheter av brukarmedverkan i arbetsmiljöarbete och löpande tillsyn av skolornas utemiljöer i Götene kommun. Här pågår ett löpande arbete för att åstadkomma trygga, säkra och utvecklande utemiljöer för alla, ett arbete som engagerar elever såväl som skolans personal, tjänstemän och lokala beslutsfattare. En bra utgångspunkt i sådant arbete är Skolans arbetsmiljöhandbok för alla i skolan, som 2005 publicerades av Arbetslivsinstitutet. Där behandlas skolans yttre miljö i ett särskilt kapitel. Anders Aders erfarenheter bottnar i dem han gjorde som rektor på skolan Källby gård utanför Lidköping. Där ställde man sig frågan Vilka miljöer är särskilt farliga för våra skolbarn? Hur kan vi se att de är detta? Hur kan detta förebyggas tillsammans med barnen? 21

24 Barn har rätt till trygga, säkra och utvecklande miljöer enligt Barnkonventionen, men hur hänger dessa tre perspektiv ihop? Hur kan man praktiskt hantera dem samtidigt? Risker behövs Idag har Götene kommun slagit fast ett politiskt program som heter Trygga, säkra och utvecklande skolor i ett kommunperspektiv. Förmodligen är det enda i sitt slag i landet. Utmaningen är, och har varit, att inte se barnen som objekt, utan som (med)aktörer med egen kunskap och kompetens. Med parollen Vi är alla varandras arbetsmiljö har man idag tagit fram lokala skolgårdsprogram i samråd med landskapsarkitekter. Arbetet utgick ifrån ett antal frågeställningar som vid det här laget har mynnat ut i ett antal mål för skolgårdarna i hela kommunen. Dessa mål bygger bland annat på att det på skolgården ska finnas utrymme för alla typer av aktiviteter, och att skolgården/skolans utemiljö bör vara en plats för alla vid alla tillfällen och därmed fungera som del i ett levande samhälle. Samtidigt finns det goda möjligheter för barnen att ta risker något som är nödvändigt för barns utveckling. Målen i Götene kommun är: Att alla uterum/skolgårdar ska vara levande miljöer skapade av barn och för barn Att de ska upplevas som trygga och säkra men också utvecklande de ska kännas spännande och skapa trivsel Att skolgårdarna ska vara levande miljöer i ett samhälle, inte bara på skoltid utan även på kvällar och helger Att de ska kunna utnyttjas i den pedagogiska verksamheten som ett grönt laboratorium, de ska inspirera till fysisk aktivitet. Aj och oj Arbetet syftar till att förebygga skador utifrån ett program i fyra steg baserade på skaderegistrering, arbetsmiljöronder, åtgärder/insatser, uppföljning och utbildningar: Information om att en skada inträffat (skadan registreras) Information om hur skadan skett (via samtal, blankett, redovisning) 22

25 Förebygga nya incidenter genom att göra åtgärder så att de inte kan upprepas (via analys och arbetsmiljöronder). Barn är bra på att se farligheterna, exempelvis är de mästare på att hitta spikar under stockar nära marken. Följa upp och utvärdera gjorda insatser Vi gör återkopplingar i arbetsmiljögruppen. Till exempel registreras platserna för det inträffade på en karta med hjälp av blå nålar för pojkar och röda nålar för flickor. Dessutom samlas information in om typ av skada, vad som förorsakade den, vem som tog hand om eleven, tidpunkt och ålder på den som skadat sig. Den insamlade informationen används sedan i det skadeförebyggande arbetet, kommenterar Anders Ader. Lästips Skolans arbetsmiljöhandbok för alla i skolan. Ulla Kindenberg. (2005). Arbetslivsinstitutet. Liber. Kontakt Anders Ader, före detta utvecklingsledare vid barn- och ungdomsförvaltningen i Götene kommun tel

26 Gräsrotskamp blev kommunalt styrinstrument EXEMPLET LUNDS KOMMUN I slutet av 1990-talet gjordes en undersökning vid Lunds skolor som tydligt visar att barn och ungdomar som ofta fått arbeta med att förändra sin skolgård upplever att de har ett mycket större elevinflytande än de som aldrig fått göra det. Lunds kommun har 15 års erfarenheter av skolgårdsutveckling med Naturskolan som nav. Under senare år har utvecklingen fått ny fart sedan flera kommunala förvaltningar och förvaltningsbolag engagerat sig. Dessutom har kommunstyrelsen antagit sju mål för planering, skötsel och användning av barns och ungas utemiljöer. Naturskolans utgångspunkt är Om du vill få in naturen i huvudet får du ta huvudet ut i naturen (F. Frennhoff). Dessa visdomsord använder Naturskolans föreståndare Anders Kjellsson i sitt arbete, som baseras på en cykel och uppsökande verksamhet på kommunens skolor. 24

27 Varje termin samlas medlemmarna i Nätverket för gröna skolgårdar för att dels utveckla sitt eget pedagogiska arbetssätt och dels utveckla själva skolgården som plats för bland annat olika kreativa projekt. Foto: Helge Rubin I Lund, där man har begränsad tillgång på natur, är skolgården extra viktig. Samtidigt växer staden, och befintliga grönytor är hotade av exploatering av olika slag. Naturskolans engagemang för skolgårdarna i kommunen startade 1992 med projekt Gröna skolgårdar där mängder av material och erfarenheter finns samlade. Världens största skolgårdsdatabas, enligt Anders Kjellsson. Målen för verksamheten är: Att höja statusen på skolgården Att ge idéer för hur man kan förändra skolgården utan att det behöver kosta mycket Att lyfta fram den förändringspotential som redan finns på skolan (inte minst personalen) 25

28 Foto: Helge Rubin Lunds recept för grönare skolgårdar är: Kompetensutveckling i form av fortbildningsdagar (teori och praktik) Erfarenhetsutbyten i nätverk (utbildningsträffar som ger stöd och kraft till varandra) Pengar till lokala projekt (totalt cirka kronor per år) Hemsidan som sammanhållande faktor Nästa steg i utvecklingen blev projektet Pedagogik och förvaltning i samverkan. Det började som en framtidsverkstad som initierades av SLU och Movium, där man träffades över traditionella förvaltningsgränser för att diskutera och gemensamt ta ställning till problem, visioner och konkreta möjligheter. Framtidsverkstaden resulterade i att skolpersonal, skolledare, förvaltare, beställare, skötselentreprenörer och andra medverkande på två dagar kunde formulera ett tiotal olika handlingsplaner. De byggde alla på frågorna Vad? Varför? Vem/vilka ansvarar? Hur? och När?. Dessa handlingsplaner stämdes av sex månader senare, då en uppföljning av framtidsverkstaden skulle hållas och projektet därmed avslutas. Men det visade sig att deltagarna inte ville avbryta den process som kommit igång. 26

29 En arbetsgrupp bildades, och arbetet fortsatte bland annat genom att arbetsgruppen tog fram ett förslag till målbeskrivning för Lunds skolgårdar och förskolegårdar. Bakom förslaget stod Tekniska förvaltningen, Lundafastigheter, Naturskolan och Barn- och skolförvaltningarna. Förslaget klubbades igenom i flera olika steg först i kommunstyrelsen, sedan i de olika förvaltningarna. Sju mål för skolgårdsutveckling Följande sju mål finns av den anledningen integrerade i Naturvårds- och grönstrukturplanen, såväl som i det utbildningspolitiska programmet. Skol- och förskolegården ska vara: 1. En plats som visar att skolan bryr sig om den yttre miljön Helhetssyn och långsiktighet ska genomsyra utformning, utveckling och förvaltning av utemiljöerna. Arkitektoniska kvaliteter ska vårdas och utvecklas. Genom tilltalande miljöer som vidmakthålles visas omsorg om skolan/förskolan och därigenom om barnen. Men lyssnar man på vad barnen säger själva kan man ibland bli förskräckt, berättar Anders Kjellsson med hjälp av några citat som den brittiske forskaren Wendy Titman hämtat bland barn på brittiska skolgårdar: Asfalt och betong är tråkigt. Det är som att se samma film tio gånger. De vuxna bryr sig inte så mycket om miljön, egentligen. Det glöms bort, liksom. Vi har en vaktmästare, men han bryr sig inte heller. De skulle göra något åt det använda en massa pengar så att det blir en fin plats. Blommor är fina. De lyser och gör mig glad när det är en dålig dag. Blommor är fina att röra. De liksom kysser fingrarna. Det är bra att ha djur, de är spännande. Precis som kompisar. Djur vore bra för om vi hade djur på skolan så skulle de få en fin miljö. Det skulle vara bra, för då fick vi det bättre också. 2. En plats som går att påverka Barnen ska vara delaktiga i planering och utveckling av skol- och förskolegården. När dessa planer förverkligas ser barnen att det går att påverka sin omgivning, och att deras tankar och idéer är värdefulla och tas på allvar. Detta kan vara ett viktigt led i att ge barnen förståelse för vad demokrati är. 3. En plats med många utrymmen för barn och ungdomars olika behov Skol- och förskolegården ska utgöra ett frirum för barnen med hänsyn till deras ålder och utveckling. Det innebär att där ska finnas plats för lek och 27

30 idrott, lugn och ro, fantasi och kreativitet. Den ska också vara anpassad för barn med funktionshinder. För att dessa funktioner ska rymmas på skoleller förskolegården förutsätts tillräckliga ytor. Den här delen av arbetet fick sin inspiration från Sosial- och helsedirektoratet i Oslo som framhåller ett generellt minimum på 50 m 2 per barn i sitt förslag till normer för aktiv friyta per barn utomhus. I Lund har man försökt åldersanpassa friytebehovet och kommit fram till följande: Aktiv friyta per barn/elev Förskola 55 m² Skola F-3 45 m² Skola F-5 45 m² Skola m² Skola F-9 37 m² 4. En pedagogisk resurs med plats för kreativa projekt Skolgården ska vara anpassad för att fungera i den ordinarie pedagogiska verksamheten. Skolgården ska också ge plats för tillfälliga pedagogiska projekt i form av till exempel workshops. Utomhuspedagogik ska stimuleras så att det på sikt blir ett självklart arbetssätt i skola och förskola. Naturskolan har undersökt hur utemiljön används pedagogiskt via en enkät våren Av de 42 skolor som svarade fick man fram följande: De flesta skolorna i Lund har regelbundna utedagar Mellan procent av eleverna i F-2 har utedagar I skolår 3-5 har knappt 40 procent av de svarande utedagar Skolår 6-9 har endast utedagar vid enstaka tillfällen. 5. En tillgång för stadsdelen En målsättning ska vara ett ökat samutnyttjande av kommunens friytor. Skol- och förskolegårdarna kan fungera som aktivitetsytor även efter skoldagens slut. På motsvarande sätt kan skolbarnen utnyttja till exempel parkerna under dagtid. Vid planering är det viktigt att tillgänglighetsaspekten beaktas. 6. En plats med en mångfald av växter och djur Skol- och förskolegården ska kunna erbjuda barnen naturupplevelser och visa på ekologiska sammanhang. Kretsloppstänkandet ska tydliggöras och en strävan ska vara att gynna den biologiska mångfalden. Ett konkret exempel är de gamla stockar och rishögar man samlar ihop i utemiljön, och som man kallar faunadepåer, något som Anders Kjellson på ren skånska menar inte är något annat än en bunke med mög. 28

31 7. En säker och hälsosam plats Skol- och förskolegården ska uppmuntra barnens lek, kreativitet och fantasi utan att utgöra någon fara för säkerhet eller hälsa. Arbetsmiljölagen ska beaktas och efterlevas. Trafiken till skol- och förskolefastigheter ska planeras med särskild omsorg om barnens säkerhet och hälsa. På gång i Lund I Lund kommer skolornas hyresavtal att förändras så att även utemiljön ingår i en totalhyra. I det sammanhanget hoppas vi på en bra dialog med skolans skolgårdsgrupper, samt att kunna prova några av våra framtagna idéer som bland annat handlar om att: inrätta pedagogiska vaktmästare avsätta särskilda ytor, som för pedagogiska ändamål ska bli undan- tagna från traditionell skötsel vidareutveckla pedagogiska skötselplaner Lästips När förvaltning och skola samverkar skapas nya möjligheter. Petter Åkerblom och Titti Olsson. Gröna Fakta nr 4/2003. Movium SLU. Kontakt Anders Kjellsson, utomhuspedagog och föreståndare för Naturskolan i Lund, tel

32 Davids kamp mot Goliat KONSTEN ATT PLANERA MED BARNS PERSPEKTIV Central Park på Manhattan i New York City en mötesplats som signalerar lek och lust. Foto: Gary Gumpert Titti Olsson Lieberg har tillsammans med landskapsarkitekten Anna Lenninger skrivit boken Lek äger rum. Där återges berättelsen om Davids kamp mot Goliat som i det här sammanhanget ska ses som barns kamp mot vuxnas maktutövande. I samhällsplaneringen är det definitivt de vuxna som har makten. Att ge barn utrymme i planeringen handlar alltså till stor del om att vuxna måste avstå en del av sin makt. Är de beredda på det? Är det så säkert att David vinner kampen den här gången? 30

33 På Dammhagsskolan i centrala Landskrona är skolgården utformad med tanke på de behov och önskemål som barnen har i just den här stadsdelen. Foto: Viktor Malmstedt Eftersom barns resurser är mer begränsade än vuxnas behöver de talespersoner som bistår dem i att föra deras talan. Och för vuxna som ska anta barns perspektiv gäller det att inte glömma bort hur det är att vara barn, menar Titti Olsson Lieberg, och illustrerar med ett ordspråk: Att alltid förbli en smula barn, det är att vara riktigt vuxen. Blunda och tänk på dig själv som 5-6 åring. Förflytta dig till din favoritplats! Tänk på hur det luktar där, hur det låter, hur det känns och vad du gör när du är där. Titti Olsson Lieberg uppmanar deltagarna att hålla kvar den där känslan av favoritplatsen när vi öppnar ögonen igen. Hur kan det komma sig att du minns den där platsen så starkt än i dag? Jag är ganska säker på att de flesta av er hamnade utomhus! Ute är den sinnliga stimulansen stark och våra barndomsminnen på platserna utomhus sitter som etsade i kroppen. Ger vi våra barn möjlighet att hitta och skapa egna platser utomhus i dag? Hur ser det ut där barnen är, på skolgårdarna, i kvarteren hemmavid, i staden? 31

34 Barn tar plats i staden Barn tar, om de får, staden i anspråk på olika sätt, varje ålder söker sina utmaningar. I boken Flicka med pärlörhänge finns ett exempel där stadens alla hörn undersöks med utgångspunkt i en åttauddig stjärna på marken i Delft. Barnen leker och springer i uddens olika riktningar för att finna olika platser och ting. På så vis utforskar och upptäcker de sin stad. Lek finns mellan kaos och ordning, vårt medvetande väcks av kaos. Stegras stimulansen blir vi entusiastiska, då leker vi. Som vuxna kallar vi leken för kreativitet. Man kan säga att kreativitet är en förutsättning för ett dynamiskt samhälle. Det handlar om att fokusera mer på platsens möjligheter och vad som är roligt att göra, och inte klamra oss fast vid att diskutera problem och svårigheter. När vi skapar nytt måste något befintligt raseras. Det är lekens väsen. På samma sätt måste gamla strukturer raseras när vi som vuxna tänker i nya banor. Hjärnan hos barn är annorlunda än hos vuxna. Hjärnforskaren Matti Bergström talar om barnhjärnan, manshjärnan, och kvinnohjärnan. I barnhjärnan finns möjlighetsmolnet. När vi växer och mognar förändras hjärnan och vi kan inte längre använda den som när vi var barn verkligheten uppfattas annorlunda av vuxna än av barn. Men hur utforskar barnen staden? Forskaren Mia Heurlin-Norinder visar hur barn orienterar sig och finner egna platser i sin närmiljö. De barn som kan orientera sig och på egen hand får lov att upptäcka sin stad stärker sin identitet och får en starkare självkänsla. Det är viktigt att planerare och förvaltare inte kapar möjligheterna till detta! Barnen måste få höja ribban själva. Då kan de hamna i flow, det vill säga de hamnar i ett tillstånd där tid och rum upphör och de blir alldeles uppslukade av det de håller på med. Om vi ställs inför uppgifter som är för svåra ger vi lätt upp, liksom om en uppgift är för lätt då blir vi uttråkade och slutar. När man hamnar i flow är nivån den rätta. I leken, till exempel kojbygget, ordnar barnen det där själva och utsätter sig precis för den utmaning de behöver. Den urbana rekreationen till exempel att åka skateboard handlar om att söka upp och vara där det händer någonting lockande, spännande och utmanande. Både barn och vuxna vill vara där det händer något, där det är mycket folk, och staden det offentliga rummet är en plats för upplevelser och möten, och det är därför vi lockas dit. 32

35 Två exempel Titti Olsson Lieberg lyfter fram två bra exempel på när barn och ungdomar fått sina röster hörda i planeringen. 1. Frihet gjuten i betong John Magnusson i Malmö, skicklig skateboardåkare och talesperson för sin kultur, har med sin enträgna kamp visat att utemiljön kan formas på nya sätt och användas av en grupp ungdomar som verkligen vill ta staden i besittning. Hans initiativ kom samtidigt som stadsträdgårdsmästare Gunnar Ericson i Malmö gick och funderade på hur man kan få ut folk på stan i nya former, och de fann varandra. Idag är Stapelbäddsparken i drift och är en skatepark i världsklass på bästa plats i staden. Det är den första delen i stor ungdomspark läs mer på hemsidan 2. Brikenda i kvarteret Juno Projektet Barnet i centrum i Landskrona är ett spännande exempel på stadsförnyelse på barns egna villkor. En av initiativtagarna, förre skolchefen i Landskrona Per Dahlöf, mötte vid projektets start flickan Brikenda i hennes hemmiljö i kvarteret Juno. Möte med henne blev en väckarklocka. Per Dahlöf menar att bara för att man gjort fel länge betyder inte det att man utan vidare kan fortsätta göra fel. Barns uppväxt går inte i repris. Det är här och nu vi måste finna formerna för att både tänka, planera och bygga annorlunda om vi menar allvar med att barns liv och uppväxtförhållanden ska stå i centrum. I Landskrona köpte fastighetsbolaget Landskronahem AB upp flera av de nedslitna och illa beryktade fastigheterna i kvarteret Juno, där flickan Brikenda bor. Utemiljön i kvarteret gjordes med forskarhjälp om för att passa framför allt yngre barn och äldre människor. Mötesplatser är viktiga att skapa, i kvarteret Juno finns till exempel numera en skola, kvartersskolan Juno där bostadsgården också är skolgård. Kvarterskolan Juno är en barnmogen skola. Där är det inte frågan om att barnen ska vara skolmogna, utan att verksamheten ska vara mogen för att möta barnen där de är i sin egen utveckling. Kvarteret Juno är ett exempel på hur stadsplanering kan utvecklas utifrån nya utgångspunkter. Det är viktigt att barn får tillgång till platser som de upplever som meningsfulla. Forskare har visat att barns favoritplatser är sådana platser som de tycker är meningsfulla, där de känner igen sig själva och som de är stolta över. Om man känner sig stolt över sin miljö har den också blivit en del av ens egen identitet. Platsen blir en del av barnet och barnet blir en del av platsen, säger Titti Olsson Lieberg. 33

36 Lästips Lek äger rum. Planering för barn och ungdomar. Anna Lenninger och Titti Olsson. Stockholm: Formas Stapelbäddsparken en aktivitetspark i Malmö för ungdomar. Kontakt Titti Olsson Lieberg, vetenskapsjournalist och informationsansvarig på Movium. tel

37 Kulturkullen mitt i stan EXEMPLET RINGSBERGSKOLAN I VÄXJÖ Plan över Ringsbergskolan och de åtgärder som genomförts respektive planeras i framtiden. Erling Rask, rektor, och Christer Carlsson, fastighetschef, är båda engagerade i det samarbete mellan Ringsbergskolan och VöFAB (Växjö Fastighetsförvaltning AB) som tagit fart under senare år. VöFAB ägs av Växjö kommun och förvaltar offentliga lokaler utan vinstsyfte. Målet är att tillgodose Växjö kommuns behov av ändamålsenliga och prisbilliga lokaler. Skolor utgör 54 procent av det förvaltade lokalbeståndet. Ringsbergskolan ligger i ett högt beläget område med en rad olika kulturbyggnader. Området kallas allmänt för Kulturkullen. Flera olika hyresgäster och verksamheter på Kulturkullen är delvis ett problem för VöFAB. Erling Rask upplever i dagsläget ett slags ketchupeffekt: Det har precis börjat ploppa ut, som han själv uttrycker det. Efter många års påtryckningar från Erling Rasks och Ringsbergskolans sida, tog VöFAB initiativ till samråd mellan skol- och barnomsorgsförvalt- 35

38 Ringsbergskolan är en kommunal F-9 skola med estetisk profil. Foto: Petter Åkerblom ningen och tekniska förvaltningens presidier. Detta har bland annat resulterat i en mer trafiksäkrad miljö samt en fotbollsplan, de två viktigaste drivkrafterna hitintills. Nu upplever både VöFAB och Ringsbergskolan att det finns möjligheter att fokusera i andra riktningar, där till exempel det pedagogiska utbytet av närmiljön är ett prioriterat utvecklingsområde. Arbetsgrupp på tvären En arbetsgrupp har etablerats med representanter för VöFAB, skol- och barnomsorgsförvaltningen, tekniska förvaltningen och brukarna Kulturkullens hyresgäster inklusive Ringsbergskolan. För att på ett rimligt sätt kunna hantera förvaltningskostnaderna strukturerade och delade arbetsgruppen upp ytan. Kartan ovan visar planerade åtgärder, och redovisas i prioritetsordning. 36

39 Basfinansiering saknas men samarbete sker ändå. Detta samarbete har bland annat resulterat i ett antal olika mind maps, det vill säga tankekartor, som används för att göra problematiken mer begriplig och synlig för dem som berörs av den, och där följande nyckelord vaskats fram: Kulturkullen: Platsens historia, visioner, tidplan, brukare, lärdomar, syfte, ekonomi, förvaltning/förvaltare. Lärdomar: Drivkrafter, mycket strukturerande, många funktioner, tid (det tar tid med många brukare), intressanta, Det handlar inte bara om skolgård, avgränsande/olika fastighetsägare, ekonomi inte bara kostnader. Någon äger problemet En av arbetsgruppens viktigaste erfarenheter hittills är att problem måste ägas för att kunna åtgärdas. Den eller de som äger problemet bryr sig och gör något åt det, resonerar man. Därför preciserar man alltid vem som äger de problem som dyker upp. Varför ska en skola engagera sig för att förändra den fysiska miljön? Erling Rask menar bland annat att det handlar om att skapa bättre förutsättningar för det pedagogiska friutrymmet: För att få elever nyfikna, kreativa och motiverade att skapa sin egen kunskap måste vi inse att kunskap handlar betydligt mer om förmågor än om fakta. Det är dessa förmågor som gynnas när vi förbättrar den fysiska miljön på Ringsbergskolan. Kontakt Erling Rask, rektor vid Ringsbergskolan tel , -97, Christer Carlsson, fastighetschef vid Växjö fastighetsbolag, VöFAB, tel

40 Röster från ett kvarnhjul Här följer ett referat från ett studiebesök på Ringsbergskolan den 7 september Fantasignäggande hästar i full galopp. Foto: Petter Åkerblom Det är full fart på eleverna. De både leker och har lektion och besökarna får en inblick i hur de använder sin utemiljö. Efter att Erling Rask och Christer Carlsson visat runt på skolgården har alla fått en god bild av skolgården och de närmaste omgivningarna. I ett skuggigt hörn under de generösa träden finns ett bord gjort av ett gammalt kvarnhjul. Kursdeltagarna inbjuds att med kaffekopp i handen ta kvarnhjulet i besittning och använda det som ett Speakers Corner och säga någonting om sina intryck från Ringsbergskolan. De flesta av dem som kliver upp på bordet och tar till orda har tidigare på dagen föreläst på kursen Utemiljöer för barn och unga och gör, stående på kvarnhjulet, kopplingar mellan vad de upplevt under studiebesöket och vad de pratat om tidigare på dagen. Titti Olsson Lieberg: Som värmlänning får jag en känsla av skog när jag rör mig här på skolgården. Här kan barnen röra sig och springa från en plats till en annan utan att avbrytas eller störas i sin rörelse. Forskaren Maria Nordström har sagt att När barn springer mår de bra. Det kan man använda som ett gott 38

Barn- och ungdomspolitisk handlingsplan för Kumla kommun

Barn- och ungdomspolitisk handlingsplan för Kumla kommun ungdomspolitisk handlingsplan för Kumla kommun Antagen av kommunfullmäktige 2005-11-21, 112 ungdomspolitisk handlingsplan för Kumla kommun Baserad på FN:s barnkonvention Bakgrund FN:s barnkonvention innebär

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete ht12/vt13 Rönnbäret

Systematiskt kvalitetsarbete ht12/vt13 Rönnbäret Läroplanens mål 1.1 Normer och värden. Förskolan skall aktivt och medvetet påverka och stimulera barnen att utveckla förståelse för vårt samhälles gemensamma demokratiska värderingar och efterhand omfatta

Läs mer

Lokal arbetsplan för Bensby förskola

Lokal arbetsplan för Bensby förskola Lokal arbetsplan för Bensby förskola 2013 2014 Lokal arbetsplan för Bensby förskola 2013 2014 Bensby förskola erbjuder ca 70 platser till barn i åldrarna 1-6 år. Verksamheten bedrivs i en huvudbyggnad

Läs mer

ARBETSPLAN FÖRSKOLAN EKBACKEN

ARBETSPLAN FÖRSKOLAN EKBACKEN ARBETSPLAN FÖRSKOLAN EKBACKEN Inledning Förskolan regleras i skollagen och har Skolverket som tillsynsmyndighet. Sedan 1 augusti, 1998, finns en läroplan för förskolan, Lpfö 98. Läroplanen är utformad

Läs mer

Arbetsplan för personalen på I Ur och Skur Lysmasken

Arbetsplan för personalen på I Ur och Skur Lysmasken Arbetsplan för personalen på I Ur och Skur Lysmasken Personalen ska arbeta efter: läroplanens värdegrund mål och riktlinjer för förskolan Lpfö 98 (reviderad 2010) Mål för I Ur och Skur Personalen ska se

Läs mer

TEGELS FÖRSKOLA. Lokal utvecklingsplan för 2013-2017. Reviderad 150130

TEGELS FÖRSKOLA. Lokal utvecklingsplan för 2013-2017. Reviderad 150130 TEGELS FÖRSKOLA Lokal utvecklingsplan för 2013-2017 Reviderad 150130 Planen ska revideras årligen i samband med att nya utvecklingsområden framkommer i det systematiska kvalitetsarbetet. Nedanstående är

Läs mer

Karlshögs Fritidshem

Karlshögs Fritidshem rlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarls högkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshö gkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlsögkarlshögkarlshögkarlshögka

Läs mer

Sparvens & Skatans Utvecklingsplan

Sparvens & Skatans Utvecklingsplan Sparvens & Skatans Utvecklingsplan Utveckling och lärande Den pedagogiska verksamheten ska genomföras så att den stimulerar och utmanar barnets utveckling och lärande. Miljön ska vara öppen, innehållsrik

Läs mer

Mål: Ekologi och miljö. Måldokument Lpfö 98

Mål: Ekologi och miljö. Måldokument Lpfö 98 Ekologi och miljö Måldokument Lpfö 98 Förskolan ska lägga stor vikt vid miljö- och naturvårdsfrågor. Ett ekologiskt förhållningssätt och en positiv framtidstro skall prägla förskolans verksamhet. Förskolan

Läs mer

Tjänsteskrivelse. Förslag till Gröna skolgårdar 2014

Tjänsteskrivelse. Förslag till Gröna skolgårdar 2014 SIGNERAD Malmö stad Grundskoleförvaltningen 1 (3) Datum 2014-06-03 Handläggare Carin Antonson Utvecklingssekreterare carin.antonson@malmo.se Tjänsteskrivelse Förslag till Gröna skolgårdar 2014 GRF-2014-6072

Läs mer

Resultatuppföljning 2014

Resultatuppföljning 2014 Resultatuppföljning 2014 Enligt skollagen ska det systematiska kvalitetsarbetet inriktas mot att uppfylla de nationella målen för utbildningen i grundskolan och förskolan. Kravet innebär att huvudmän,

Läs mer

Vårt arbetssätt bygger på Läroplanen för förskolan (Lpfö98) och utbildningspolitiskt program för Lunds kommun. Här har vi brutit ner dessa mål till

Vårt arbetssätt bygger på Läroplanen för förskolan (Lpfö98) och utbildningspolitiskt program för Lunds kommun. Här har vi brutit ner dessa mål till Vårt arbetssätt bygger på Läroplanen för förskolan (Lpfö98) och utbildningspolitiskt program för Lunds kommun. Här har vi brutit ner dessa mål till våra lokala mål och beskrivit våra metoder. På förskolan

Läs mer

Skolverkets föreskrifter om påbyggnadsutbildningen Barnskötare inom kommunal vuxenutbildning

Skolverkets föreskrifter om påbyggnadsutbildningen Barnskötare inom kommunal vuxenutbildning SKOLFS 2004:18 Utkom från trycket den 24 augusti 2004 Senaste lydelse av Skolverkets föreskrifter om påbyggnadsutbildningen Barnskötare inom kommunal vuxenutbildning 2004-08-09 Skolverket föreskriver med

Läs mer

Fredriksdals förskola

Fredriksdals förskola Barn & Skola Fredriksdals förskola Likabehandlingsplan och årlig plan mot kränkande behandling Fredriksdals förskola Läsåret 2013/14 Inledning Att verka för lust, lika värde och delaktighet i förskolan

Läs mer

Lokal arbetsplan. Pjätteryds naturförskola 2014-2015

Lokal arbetsplan. Pjätteryds naturförskola 2014-2015 Utbildningsförvaltningen Pjätteryds naturförskola Lokal arbetsplan Pjätteryds naturförskola 2014-2015 1 Innehållsförteckning 1. Presentation av grundfakta...3 2. Årets utvecklingsområden 4 3. Normer och

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete Verksamhetsåret 2014/15 Familjedaghemmen i Filipstads kommun

Systematiskt kvalitetsarbete Verksamhetsåret 2014/15 Familjedaghemmen i Filipstads kommun Förskoleverksamheten Systematiskt kvalitetsarbete Verksamhetsåret 2014/15 Familjedaghemmen i Filipstads kommun 1 Innehållsförteckning: Normer och värden sidan 3 Utveckling och lärande sidan 4 Barns inflytande

Läs mer

Verksamhetsplan Vasa Neon Förskola

Verksamhetsplan Vasa Neon Förskola Verksamhetsplan Vasa Neon Förskola Senast uppdaterad mars 2010 1. Verksamhetsplan för Vasa Neon Förskola 1.1 Normer och värden Förskolan skall aktivt och medvetet påverka och stimulera barnen att utveckla

Läs mer

Teamplan Ugglums skola F-3 2011/2012

Teamplan Ugglums skola F-3 2011/2012 Teamplan Ugglums skola F-3 2011/2012 2015 har 10 åringen nått statens och våra mål men framförallt sina egna och har tagit ansvar för sin egen utveckling med stöd av vuxna. 10 åringen tror på sig själv

Läs mer

Arbetsplan 2013-2014. Med fokus på barns lärande

Arbetsplan 2013-2014. Med fokus på barns lärande Arbetsplan 2013-2014 Med fokus på barns lärande Postadress Besöks adress Telefon Fax E-mail Skolvägen 20, 952 70 Risögrund Skolvägen 20 0923-65838 0923-65838 rison1@edu.kalix.se Förord Förskolan ska lägga

Läs mer

Vår medarbetaridé Antagen av kommunstyrelsen, februari 2012

Vår medarbetaridé Antagen av kommunstyrelsen, februari 2012 Vår medarbetaridé Värdegrund för oss medarbetare i Skövde kommun Antagen av kommunstyrelsen, februari 2012 Vision Skövde 2025 Vår vision! Skövderegionen är känd i landet som en välkomnande och växande

Läs mer

Bevara barnens skogar

Bevara barnens skogar Bevara barnens skogar Verksamhetsriktlinjer STÄMMANS BESLUT OM RIKTLINJER 2011-2014 Naturskyddsföreningen ska verka för: att barn- och familjeverksamhet på sikt bedrivs av minst hälften av kretsarna en

Läs mer

Lokal arbetsplan Universums förskola 2013/2014 Vår Vision: Oändligt lärande Värdegrund: Trygghet, glädje & nyfikenhet

Lokal arbetsplan Universums förskola 2013/2014 Vår Vision: Oändligt lärande Värdegrund: Trygghet, glädje & nyfikenhet Lokal arbetsplan Universums förskola 2013/2014 Vår Vision: Oändligt lärande Värdegrund: Trygghet, glädje & nyfikenhet 2013-06-03/Lena Mattisson 1 Innehåll Universums förskola... 3 Förskolans uppdrag...

Läs mer

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Blåsippan 2014-2015

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Blåsippan 2014-2015 Förskoleavdelningen Lokal Arbetsplan för Blåsippan 2014-2015 Innehållsförteckning: 1. Förskolans värdegrund sida 3 2. Mål och riktlinjer sida 4 2.1 Normer och värden sida 4 2.2 Utveckling och lärande sida

Läs mer

1. Beskrivning av Stormhattens förskola

1. Beskrivning av Stormhattens förskola Stormhattens föräldrakooperativa förskola Verksamhetsplan 2014/2015 1. Beskrivning av Stormhattens förskola 1.1 Vårt uppdrag Förskolan ska lägga grunden för ett livslångt lärande. Verksamheten ska vara

Läs mer

LIKABEHANDLINGSPLAN. Stiftelsen Dunkers förskola och skola Läsåret 2014-2015

LIKABEHANDLINGSPLAN. Stiftelsen Dunkers förskola och skola Läsåret 2014-2015 Sidan 1 2015-04-23 LIKABEHANDLINGSPLAN Stiftelsen Dunkers förskola och skola Läsåret 2014-2015 Likabehandlingsplan med förebyggande och åtgärdande handlingsplaner mot mobbning, diskriminering och annan

Läs mer

Lokal arbetsplan. för. Föräldrakooperativet Krokodilen

Lokal arbetsplan. för. Föräldrakooperativet Krokodilen Lokal arbetsplan för Föräldrakooperativet Krokodilen vårterminen 2010 Inledning Läroplanen för förskolan, Lpfö -98 All verksamhet utgår från Läroplanen för förskolan, Lpfö -98. Förskolan skall lägga grunden

Läs mer

Mål, genomförande, måluppfyllelse och bedömning

Mål, genomförande, måluppfyllelse och bedömning Kvalitetsredovisning för Snickargårdens förskola läsåret 2009/2010 Inledning Enligt förordning skall varje förskola årligen upprätta en kvalitetsredovisning. Den skall bland annat innehålla en bedömning

Läs mer

NOLLPUNKTSMÄTNING AVESTA BILDNINGSFÖRVALTNING KOMMENTARER I FRITEXT- FÖRSKOLAN

NOLLPUNKTSMÄTNING AVESTA BILDNINGSFÖRVALTNING KOMMENTARER I FRITEXT- FÖRSKOLAN Vilka entreprenöriella förmågor-/kompetenser anser du att förskolans barn behöver utveckla? Bergsnäs Förskola Tro på sig själv. Självkänsla. stärka barnens självförtroende - jag törs - jag vågar - jag

Läs mer

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2014/15. Förskolan Bergabacken

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2014/15. Förskolan Bergabacken Förskoleverksamheten Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2014/15 Förskolan Bergabacken Förskoleverksamhetens vision Vi vill arbete för en verksamhet där alla mår bra, har inflytande, känner glädje, trygghet

Läs mer

Bevara barnens skogar. lek och lär i skogen runt knuten

Bevara barnens skogar. lek och lär i skogen runt knuten Bevara barnens skogar lek och lär i skogen runt knuten Foto: Fredrik Ericsson Skogen ger friska och smarta barn Skogen är ett favorittillhåll för många barn, det är kul att se växter och djur på riktigt

Läs mer

1. Bakgrundsfaktorer och förutsättningar för lärande

1. Bakgrundsfaktorer och förutsättningar för lärande 1. Bakgrundsfaktorer och förutsättningar för lärande Föräldrakooperativet Stensödens ekonomiska förenings förskola ligger otroligt vackert vid skog och berg 5km från Idbynskolan, 1,5 mil norr om Örnsköldsvik.

Läs mer

Verksamhetsplan för Fjärdhundra, Lärlingens och Romberga förskolor läsåret 2013/2014

Verksamhetsplan för Fjärdhundra, Lärlingens och Romberga förskolor läsåret 2013/2014 Verksamhetsplan för Fjärdhundra, Lärlingens och Romberga förskolor läsåret 2013/2014 1. Beskrivning och presentation av enheten Presentation av enheten Fjärdhundra förskola är belägen i ett litet samhälle

Läs mer

Handlingsplan gällande Kreativ Lärmiljö Regnbågsskolan

Handlingsplan gällande Kreativ Lärmiljö Regnbågsskolan Handlingsplan gällande Kreativ Lärmiljö Regnbågsskolan Barn och unga i Gullspångs kommun påverkar sina liv och bidrar till en hållbar värld (Vision) I visionen betonas vikten av individens ansvar för sin

Läs mer

Sju nycklar för framgång. www.atvidaberg.se

Sju nycklar för framgång. www.atvidaberg.se 1 2 3 4 5 6 7 Sju nycklar för framgång www.atvidaberg.se barn- och utbildningsförvaltningen Amanda, 13 år Om lärarna samverkar med varandra, med oss elever och med föräldrarna får man flera perspektiv

Läs mer

Integrationsprogram för Västerås stad

Integrationsprogram för Västerås stad för Västerås stad Antaget av kommunstyrelsen 2008-10-10 program policy handlingsplan riktlinje program policy uttrycker värdegrunder och förhållningssätt för arbetet med utvecklingen av Västerås som ort

Läs mer

Lokal arbetsplan läsår 2015/2016

Lokal arbetsplan läsår 2015/2016 Lokal arbetsplan läsår 2015/2016 Förskolan Klätten Sunne kommun Postadress Besöksadress Telefon och fax Internet Giro och org nr Sunne Kommun Sunne RO växel www.sunne.se 744-2684 bankgiro 40. Skäggebergsskolan

Läs mer

VI ERBJUDER EN ROLIG, STIMULERANDE OCH LÄRORIK VERKSAMHET DÄR VI SÄTTER BARNET I FOKUS.

VI ERBJUDER EN ROLIG, STIMULERANDE OCH LÄRORIK VERKSAMHET DÄR VI SÄTTER BARNET I FOKUS. K V A L I T E T S G A R A N T I Sid 1 (5) Dalens förskolor VI ERBJUDER EN ROLIG, STIMULERANDE OCH LÄRORIK VERKSAMHET DÄR VI SÄTTER BARNET I FOKUS. Dalens förskolor består av fyra förskolor, med sammanlagt

Läs mer

Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2013/2014

Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2013/2014 Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2013/2014 Förskolan Båten Simvägen 37 135 40 Tyresö 070-169 83 98 Arbetsplan 2013/2014 Vårt uppdrag Förskolan ska lägga grunden för ett livslångt lärande.

Läs mer

rm o rs W e d n r: A e n tio stra Illu Grön Flagg-rapport Peter Pans personalkooperativa förskola 6 feb 2013

rm o rs W e d n r: A e n tio stra Illu Grön Flagg-rapport Peter Pans personalkooperativa förskola 6 feb 2013 Illustrationer: Anders Worm Grön Flagg-rapport Peter Pans personalkooperativa förskola 6 feb 2013 Kommentar från Håll Sverige Rent 2013-02-06 11:43: Ni har på ett mycket kreativt och varierat sätt jobbat

Läs mer

Mål för fritidshemmen i Flyinge och Harlösas rektorsområde

Mål för fritidshemmen i Flyinge och Harlösas rektorsområde 2012-10-10 Mål för fritidshemmen i Flyinge och Harlösas rektorsområde Fritidshemmets uppdrag Det är viktigt att personalen utformar verksamheten så att fritidshemmet kompletterar skolan både tids- och

Läs mer

Arbetsplan för Villa Villekullas fritidshem Juni 2011

Arbetsplan för Villa Villekullas fritidshem Juni 2011 Arbetsplan för Villa Villekullas fritidshem Juni 2011 Fritidshemmet ska ge den omsorg som krävs för att föräldrar ska kunna förena föräldraskap med förvärvsarbete och studier. Fritidshemmets uppgift är

Läs mer

Lokal arbetsplan för Linghems kommunala förskoleverksamhet.

Lokal arbetsplan för Linghems kommunala förskoleverksamhet. Lokal arbetsplan för Linghems kommunala förskoleverksamhet. Normer och värden MÅL 1 Barnen utvecklar förmåga att leva sig in i andra människors situation. Detta sker bl a när barnen... 1) tröstar andra.

Läs mer

Gemensamma mål för fritidshemmen i Sparsör

Gemensamma mål för fritidshemmen i Sparsör Gemensamma mål för fritidshemmen i Sparsör Detta material Lust att lära och möjlighet till att lyckas är visionen som Borås stad har satt som inspiration för oss alla som arbetar inom stadens skolor, fritidshem

Läs mer

Bovallstrands skola, förskola och fritidshem

Bovallstrands skola, förskola och fritidshem Bovallstrands skola, förskola och fritidshem Välkommen till Bovallstrands skola Från 1 12 år på samma ställe Skolan där ALLA blir sedda Vi satsar på friskvård varje dag Vi erbjuder följande verksamheter:

Läs mer

Lokal arbetsplan läsår 2015/2016

Lokal arbetsplan läsår 2015/2016 Lokal arbetsplan läsår 2015/2016 Förskolan Barnens Hus Sunne kommun Postadress Besöksadress Telefon och fax Internet Giro och org nr Sunne Kommun Sunne RO växel www.sunne.se 744-2684 bankgiro 40. Skäggebergsskolan

Läs mer

Barn- och ungdomsdemokratiplan 2014 2020

Barn- och ungdomsdemokratiplan 2014 2020 Barn- och ungdomsdemokratiplan 2014 2020 Upprättad: 2013-11-21 Antagen av: kommunfullmäktige Datum för antagande: 2014-02-24, 6 Kontaktperson: Susanna Ward Jonsson Innehåll 1. Inledning... 3 2. Värdegrund...

Läs mer

Idéer till skolgårdsförnyelse

Idéer till skolgårdsförnyelse Idéer till skolgårdsförnyelse eller Vad jag har lärt mig om skolgårdar genom Malmö stad Märit Jansson, landskapsarkitekt och Fil Dr i Landskapsplanering Landskapsarkitektur, planering och förvaltning,

Läs mer

ATT BEDÖMA UTVECKLING OCH LÄRANDE I FÖRSKOLAN. Lotta Törnblom lotta.tornblom@lararfortbildning.se

ATT BEDÖMA UTVECKLING OCH LÄRANDE I FÖRSKOLAN. Lotta Törnblom lotta.tornblom@lararfortbildning.se ATT BEDÖMA UTVECKLING OCH LÄRANDE I FÖRSKOLAN Lotta Törnblom lotta.tornblom@lararfortbildning.se Bedömning - i syfte att uppskatta, värdesätta och ge respons! Utveckla, analysera - jag kan, vill, vågar

Läs mer

2013- Storumans skolor utbildningsplan

2013- Storumans skolor utbildningsplan 2013- Storumans skolor utbildningsplan 2014 Inledning Storuman kommuns utbildningsplan har sin utgångspunkt i de nationella styrdokumenten. I dessa anges inriktning, mål och riktlinjer. Kommunen ansvarar

Läs mer

Kvalitetsredovisning Förskolan Slottet läsåret 2010 2011

Kvalitetsredovisning Förskolan Slottet läsåret 2010 2011 Kvalitetsredovisning Förskolan Slottet läsåret 2010 2011 1 Inledning Förskolan Slottet har med sina fyra avdelningar ännu mer än tidigare blivit ett hus istället för fyra olika avdelningar. Vi jobbar målmedvetet

Läs mer

Human Resources riktning vision 2020

Human Resources riktning vision 2020 Human Resources riktning vision 2020 Riktlinje för Halmstads kommuns personalpolitik 2010-2014 Vi har en vision! Halmstads kommuns medarbetare har till uppgift att utveckla Halmstad som hemstad, kunskapsstad

Läs mer

för Lofsdalens Förskola/Skola

för Lofsdalens Förskola/Skola Lokal arbetsplan/verksam Lokal Arbetsplan hetsplan För för Förskolan Furan Lofsdalens Förskola/Skola 2011-2012 Östra skoldistriktet 2011 12 19 Detta är organisationens Lokala arbetsplan och samtidigt dess

Läs mer

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/14. Förskolan Junibacken. Tallkotten

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/14. Förskolan Junibacken. Tallkotten BARN OCH UTBLIDNING Förskoleverksamheten Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/14 Förskolan Junibacken Tallkotten Normer och värden Lpfö 98 Förskolan ska aktivt och medvetet påverka och stimulera barnen

Läs mer

[FOKUSOMRÅDE NORMER & VÄRDEN]

[FOKUSOMRÅDE NORMER & VÄRDEN] Övergripande perspektiv: Historiskt perspektiv Miljöperspektiv Internationellt perspektiv Läroplansmål Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar öppenhet, respekt, solidaritet och ansvar, förmåga

Läs mer

Alla barn har egna rättigheter

Alla barn har egna rättigheter Alla barn har egna rättigheter Barnkonventionen i Partille kommun Innehåll Barnkonventionens fyra grundstenar 3 Vad är Barnkonventionen? 4 Barnkonventionens artiklar 4 Vem ansvarar för arbetet? 5 Barnkonventionen

Läs mer

Skolgårdens design för lust, lek och lärande

Skolgårdens design för lust, lek och lärande Skolgårdens design för lust, lek och lärande Stefan von Bothmer KOSTERS TRÄDGÅRDAR Den närmaste utomhusmiljön vi har är skolgården. Våga ta den i besittning! Det här anförandet handlar om hur vi kan göra

Läs mer

Likabehandlingsplan. Plan för arbetet mot diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling. Gunnarsbo-/Sandhems förskoleområde

Likabehandlingsplan. Plan för arbetet mot diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling. Gunnarsbo-/Sandhems förskoleområde Likabehandlingsplan Plan för arbetet mot diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling Gunnarsbo-/Sandhems förskoleområde Läsåret 2014-2015 Reviderad 2014-11-13 VISION Alla på förskolan skall

Läs mer

Att påverka lärande och undervisning

Att påverka lärande och undervisning Camilla Skoglund Elevers medskapande i lärprocessen 7,5 p Att påverka lärande och undervisning 2008-02-11 Inledning Jag har intervjuat fyra elever, i den klass som jag är klassföreståndare för, kring vad

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Grindstugans förskola 2011.

Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Grindstugans förskola 2011. Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Grindstugans förskola 2011. Inledning I skollagen och i läroplanerna slås det fast att den svenska förskolan och skolan vilar på demokratisk grund.

Läs mer

Kvalitetsarbete på Solveigs förskolor

Kvalitetsarbete på Solveigs förskolor Kvalitetsarbete på Solveigs förskolor Verksamhetsberättelsen i vårt kvalitetsarbete på Solveigs förskolor är ett verktyg och en del i det systematiska kvalitetsarbetet för att en gång per år stämma av

Läs mer

Storyline och entreprenörskap

Storyline och entreprenörskap Storyline och entreprenörskap Av: Ylva Lundin Entreprenöriellt lärande - ett ord som många pedagoger kämpar med både när det gäller att säga och förstå. Ibland tolkas entreprenörskap som att vi i skolan

Läs mer

LOKAL ARBETSPLAN 2010/11

LOKAL ARBETSPLAN 2010/11 LOKAL ARBETSPLAN 2010/11 Arbetsplan för Hagens förskola 2010/11 Våra styrdokument är skollagen, läroplan för förskolan, diskrimineringslagen, förskola skolas vision: I vår kommun arbetar vi för att alla

Läs mer

Strategier för att alla barn & elever ska nå målen i Askersunds kommun

Strategier för att alla barn & elever ska nå målen i Askersunds kommun Strategier för att alla barn & elever ska nå målen i Askersunds kommun Förord Barn- och utbildningsnämnden har gett förvaltningschefen i uppdrag att ta fram en strategi för att alla elever ska nå målen.

Läs mer

Inomhus vill vi öka den fysiska aktiviteten genom att använda oss av miniröris och sångoch danslekar.

Inomhus vill vi öka den fysiska aktiviteten genom att använda oss av miniröris och sångoch danslekar. Grön Flagg Vi arbetar med tre mål inom temat Livsstil och Hälsa. Arbetet kommer att fortgå under terminerna ht 2013/vt 2015 Grön Flagg handlingsplan 2013-2015 - Tranbäret Utvecklingsområde 1 - Öka de fysiska

Läs mer

Södra rektorsområdet Rälla, Runsten och Gärdslösa förskola/skola/fritidshem

Södra rektorsområdet Rälla, Runsten och Gärdslösa förskola/skola/fritidshem Södra rektorsområdet Rälla, Runsten och Gärdslösa förskola/skola/fritidshem Det enskilda barnet ska vara förskolans, skolans och fritidshemmets ögonsten! Tro på dem, se dem! De är viktiga! Tre grundpelare

Läs mer

Projektplan LJUS Förskolan Vattentornet ht 2014

Projektplan LJUS Förskolan Vattentornet ht 2014 2015-06-14 Till alla vårdnadshavare På Förskolan Vattentornet Projektplan LJUS Förskolan Vattentornet ht 2014 Bakgrund Under året hösten 2013 och våren 2014 arbetade vi med att lära oss förstå hur man

Läs mer

Antagen av kommunfullmäktige 2004-06-21 45

Antagen av kommunfullmäktige 2004-06-21 45 Antagen av kommunfullmäktige 2004-06-21 45 Inledning Kommunens skolor och förskolor skall erbjuda en bra arbetsmiljö och lärandemiljö för elever och personal. De nationella målen för förskolan och skolan

Läs mer

Gemensam inriktning för fritidshemmen i Malung-Sälens kommun Framtagen av representanter för fritidshemmens personal 2011-2012

Gemensam inriktning för fritidshemmen i Malung-Sälens kommun Framtagen av representanter för fritidshemmens personal 2011-2012 Gemensam inriktning för fritidshemmen i Malung-Sälens kommun Framtagen av representanter för fritidshemmens personal 2011-2012 Det här materialet har utarbetats utifrån våra styrdokument: Ett annat viktigt

Läs mer

Grön Flagg Stadionparkens förskola

Grön Flagg Stadionparkens förskola Grön Flagg Stadionparkens förskola Handlingsplanen godkänd 2012-04-10 Handlingsplanen godkänd 2012-05-01 Stadionparkens förskola Det demokratiska arbetet och hela skolans eller förskolans delaktighet är

Läs mer

Verksamhetsplan för fritidshemmet på Ljuraskolans grundsärskola, inriktning Träningsskolan. Läsåret 2014/2015

Verksamhetsplan för fritidshemmet på Ljuraskolans grundsärskola, inriktning Träningsskolan. Läsåret 2014/2015 Verksamhetsplan för fritidshemmet på Ljuraskolans grundsärskola, inriktning Träningsskolan Läsåret 2014/2015 Fritidshemmet på Ljura grundsärskola inriktning fritidshem Fritidshemmet Stjärnan har fritidsverksamhet

Läs mer

Stjärneboskolan Läsåret 2007-2008. Kvalitetsredovisning

Stjärneboskolan Läsåret 2007-2008. Kvalitetsredovisning Stjärneboskolan Läsåret 2007-2008 Kvalitetsredovisning STJÄRNEBOSKOLAN Skolan ligger vid norra infarten till Kisa, mellan Kisasjön och ett närliggande skogsområde. I detta skogsområde finns skolans uteklassrum

Läs mer

rm o rs W e d n r: A e n tio stra Illu Grön Flagg-rapport Salvägens förskola 30 maj 2012

rm o rs W e d n r: A e n tio stra Illu Grön Flagg-rapport Salvägens förskola 30 maj 2012 Illustrationer: Anders Worm Grön Flagg-rapport Salvägens förskola 30 maj 2012 Kommentar från Håll Sverige Rent 2012-05-30 11:12:15: Ni har tagit er an tema Livsstil och hälsa från många olika håll och

Läs mer

Verksamhetsplan 2013/2014 Förskolan Källbacken

Verksamhetsplan 2013/2014 Förskolan Källbacken Verksamhetsplan 2013/2014 Förskolan Källbacken Verksamhet Förskolan Källbacken är Leksands allra senast byggda förskola, vi flyttade in verksamheten från förskolan Mosippan i februari 2013 Förskolan ligger

Läs mer

ADOLFSBERGSSKOLAN 7-9

ADOLFSBERGSSKOLAN 7-9 ADOLFSBERGSSKOLAN 7-9 TRYGGHETSPLAN 2013/2014 Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling. Adolfsbergsskolan 7-9 Innehållsförteckning: Inledning s. 1 Visioner för barn i Örebro kommun Ny lagstiftning

Läs mer

Pedagogisk plan för Jordgubbens förskola

Pedagogisk plan för Jordgubbens förskola Pedagogisk plan för Jordgubbens förskola År 2014-2015 Organisation BUN Barn- och utbildningsnämnden och är politiskt sammansatt BARN- OCH UTBILDNINGSCHEF Maarit Enbuske Tfn. 0927-72050 REKTOR OMRÅDE 1

Läs mer

Trygghetsplan 2011-2012. Förskolan Alsalam. Inledning:

Trygghetsplan 2011-2012. Förskolan Alsalam. Inledning: Trygghetsplan 2011-2012 Förskolan Alsalam Inledning: 1 En av målsättningarna på Alsalam förskola är att både barn och vuxna, känner sig trygga. Vi tar avstånd mot alla former av kränkningar och trakasserier

Läs mer

UTVÄRDERING SNÖSTORPS FÖRSKOLOR FÖR 2011-2012. Avdelning: Brogårds förskola

UTVÄRDERING SNÖSTORPS FÖRSKOLOR FÖR 2011-2012. Avdelning: Brogårds förskola UTVÄRDERING SNÖSTORPS FÖRSKOLOR FÖR 2011-2012 Avdelning: Brogårds förskola Det systematiska kvalitetsarbetet MÅL för vår verksamhet 2011/2012 Brogårds förskolas verksamhetsidé, som tar stöd i den reviderade

Läs mer

1. Skolans värdegrund och uppdrag

1. Skolans värdegrund och uppdrag 1. Skolans värdegrund och uppdrag Grundläggande värden Skolväsendet vilar på demokratins grund. Skollagen (2010:800) slår fast att utbildningen inom skolväsendet syftar till att elever ska inhämta och

Läs mer

Personalpolitiskt program

Personalpolitiskt program Personalpolitiskt program Antaget av kommunfullmäktige 2015-03-24 dnr KS/2014:166 Dokumentansvarig: Personalchef Mjölby en hållbar kommun Mjölby kommun är en hållbar kommun som skapar utrymme för att både

Läs mer

Arbetsplan för Magra fritidshem Läsåret 2013/2014

Arbetsplan för Magra fritidshem Läsåret 2013/2014 130909 Arbetsplan för Magra fritidshem Läsåret 2013/2014, Barn- och ungdomsförvaltningen, Utvecklingsenheten Telefon: 0322-61 60 00 Fax: 0322-61 63 40 E-post: barn.ungdom@alingsas.se Barn- och ungdomsförvaltningens

Läs mer

Skeppsklockan -en hälsofrämjande förskola

Skeppsklockan -en hälsofrämjande förskola Skeppsklockan -en hälsofrämjande förskola Våra profileringsmål Vi vill främja att alla mår bra till kropp och själ. Verksamheten skall syfta till att barnens förmåga till empati och omtanke om andra utvecklas.

Läs mer

NOLBYKULLENS FÖRSKOLA

NOLBYKULLENS FÖRSKOLA ARBETSPLAN NOLBYKULLENS FÖRSKOLA Inledning Vi är alla olika individer och genom att jobba med hälsa rörelse, språk och genus som de tre största byggstenarna kan vi ge barnen en bra grund att stå på. I

Läs mer

Handlingsplan för att främja likabehandling samt förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling vid Sätuna förskola.

Handlingsplan för att främja likabehandling samt förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling vid Sätuna förskola. Handlingsplan för att främja likabehandling samt förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling vid Sätuna förskola. Handlingsplanen gäller för barn och personal vid Sätuna förskola. Planen

Läs mer

Policy. Jag bor i Malmö. - policy för ungas inflytande

Policy. Jag bor i Malmö. - policy för ungas inflytande Policy Jag bor i Malmö - policy för ungas inflytande INLEDNING För att Malmö ska ligga i framkant när det gäller utvecklingsfrågor, vara en attraktiv och demokratisk stad så vill Malmö stad använda unga

Läs mer

SKOLPLAN. för perioden 2008 2011. Varje barn har rätt att bli sett, att bli bekräftat och att lyckas.

SKOLPLAN. för perioden 2008 2011. Varje barn har rätt att bli sett, att bli bekräftat och att lyckas. SKOLPLAN för perioden 2008 2011 Varje barn har rätt att bli sett, att bli bekräftat och att lyckas. K axig, i ordets positiva betydelse, är precis som sagofigurerna i Astrid Lindgrens* barnböcker: Pippi

Läs mer

Äventyrspedagogik i förskolan

Äventyrspedagogik i förskolan Äventyrspedagogik i förskolan Här nedan beskrivs hur man genom att arbeta med äventyrspedagogik i förskolan kan utgå från läroplanen för förskolan (Lpfö 98, reviderad 2010). Sammanställningen är gjord

Läs mer

Fryxellska skolans Värdegrund Kultur

Fryxellska skolans Värdegrund Kultur Fryxellska skolans Värdegrund Kultur Trygghet Glädje Ansvar Respekt och hänsyn Lärande/utveckling - På Fryx är trygghet centralt för en god arbetsmiljö för elever och vuxna. Vi har ett tillåtande klimat

Läs mer

Styrkort för förskolan Nyborgen, 2011

Styrkort för förskolan Nyborgen, 2011 SIG300, v2.0, 2010-02-26 1 (8) Styrkort för förskolan Nyborgen, 2011 Fastställt av biträdande rektor Ingrid Söderberg 2011-04-29 Perspektivmålen i styrkortet beslutades i kommunfullmäktige 2010-11-25.

Läs mer

Örkelljunga Kommun Utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten

Örkelljunga Kommun Utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten Örkelljunga Kommun Utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten INNEHÅLLSFÖRTECKNING VERKSAMHETENS NAMN, SKOLFORMER, OCH TIDSPERIOD sid 2 VERKSAMHETSIDÉ sid 3 styrdokument sid 3 vision sid 4 FÖRSKOLANS

Läs mer

LIKABEHANDLINGSPLAN/ PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING

LIKABEHANDLINGSPLAN/ PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING 2014-10-28 1 (9) LIKABEHANDLINGSPLAN/ PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING HAVETS OCH REVETS FÖRSKOLOR SAMT FAMILJEDAGHEM INOM JONSTORPSSKOLANS UPPTAGNINGSOMRÅDE Avd: Pärlan Upprättad: 2014-10-28 Gäller till:

Läs mer

September 2015. Verksamhetsplan för Lillhedens förskola - 2015/2016. Förutsättningar. Verksamhetsidé vision. Enhetens årshjul.

September 2015. Verksamhetsplan för Lillhedens förskola - 2015/2016. Förutsättningar. Verksamhetsidé vision. Enhetens årshjul. September 2015 Verksamhetsplan för Lillhedens förskola - 2015/2016 Förutsättningar 25 inskrivna barn 2 avdelningar, Nyckelpigan 1-3 år och Fjärilen 3-5 år 2 förskollärare och 3 barnskötare Förskolan ligger

Läs mer

Barns utemiljö i fysisk planering och förvaltning?

Barns utemiljö i fysisk planering och förvaltning? Barns utemiljö i fysisk planering och förvaltning? Nationella nätverket för Cultural Planning 1 november 2012, Uppsala Kerstin Nordin, institutionen för stad och land, SLU Uppsala Vad jag tänkte prata

Läs mer

Kapitel Avsnitt Reg.nr Sida nr Förskola bubjrk710.20 1 av 5

Kapitel Avsnitt Reg.nr Sida nr Förskola bubjrk710.20 1 av 5 Förskolan Björkenäs Verksamhetshandbok Kapitel Avsnitt Reg.nr Sida nr Förskola bubjrk710.20 1 av 5 Framtagen av (funktion) Fastställd av (funktion) Signatur Arbetsgrupp Jämställdhet Förskolechef Rubrik

Läs mer

Lärande och utveckling genom trygghet, glädje, lust och engagemang

Lärande och utveckling genom trygghet, glädje, lust och engagemang Verksamhetsplan för förskolan Tångens förskola Verksamhetsplan för förskolorna i Systematiskt kvalitetsarbete Lärande och utveckling genom trygghet, glädje, lust och engagemang Strömstads pedagogiska helhetsidé

Läs mer

Verksamhetsplan 2013/2014 Förskolan Rosen

Verksamhetsplan 2013/2014 Förskolan Rosen Verksamhetsplan 2013/2014 Förskolan Rosen Presentation av verksamheten Förskolan Rosen ligger ganska centralt i närheten av Åkerö skola mot byn Övermo, En förskola med barn i åldrarna 1-5 år. Två flyglar

Läs mer

Antistilla Förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Antistilla Förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Antistilla Förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Utifrån Skollagen måste alla förskolor ha ett målinriktat arbete för att aktivt främja barns lika rättigheter och möjligheter. Förskolan

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan

Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan Fridhems förskola Upprättad 201501 Ett systematiskt likabehandlingsarbete är ett målinriktat arbete för att främja lika rättigheter och möjligheter

Läs mer

Rapport från tillsynsbesök. Beskrivning av verksamheten: Sammanfattning: RAPPORT 2012-06-11. BARN- OCH GRUNDSKOLAN Charlotte Bergh

Rapport från tillsynsbesök. Beskrivning av verksamheten: Sammanfattning: RAPPORT 2012-06-11. BARN- OCH GRUNDSKOLAN Charlotte Bergh RAPPORT 2012-06-11 BARN- OCH GRUNDSKOLAN Charlotte Bergh Rapport från tillsynsbesök Faktauppgifter Mätdatum:2011-10-15 Heltidstjänster I barngrupp: 4,75 Tjänster med högskoleutb: 3,0 (60%) Antal barn:

Läs mer

Information om föreningen Passalens verksamhet 2013. Passalen - 2013. Ia Kjellsdotter

Information om föreningen Passalens verksamhet 2013. Passalen - 2013. Ia Kjellsdotter Information om föreningen Passalens verksamhet 2013 Passalen - 2013 Ia Kjellsdotter Bästa Passalen medlem! Välkommen till ett nytt år med massor av aktiviteter, evenemang och upptåg. 2013 års verksamhet

Läs mer