Ut och lek! KREATIVA UTEMILJÖER FÖR BARN OCH UNGA. Petter Åkerblom

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Ut och lek! KREATIVA UTEMILJÖER FÖR BARN OCH UNGA. Petter Åkerblom"

Transkript

1 Ut och lek! KREATIVA UTEMILJÖER FÖR BARN OCH UNGA Petter Åkerblom

2

3 MOVIUM RAPPORT 2:2006 Ut och lek! KREATIVA UTEMILJÖER FÖR BARN OCH UNGA Petter Åkerblom 1

4 Förord Lek, rörelsefrihet och trygghet nyckelord för barns utveckling När synen på barn och unga förändras borde det avspeglas i planering och förvaltning av utemiljöer för dessa målgrupper. Men hur tar man praktiskt tillvara barns eget perspektiv på vad som gör utemiljön attraktiv och utmanande? Inom forskning, politik och andra områden har vi under senare år gått från att se barn som föremål för vuxnas fostran och åtgärder, till att se barn som kompetenta aktörer med egen sakkunskap. Samtidigt som barn och unga har rätt till beskydd och omsorg har de rätt till delaktighet och medbestämmande. Barn och unga är samhällets yngsta medborgare och har enligt FN barnkonvention rätt att göra sin röst hörd. De ges också rätten till trygga, säkra och utvecklande miljöer. Men stadsplanering är en komplex process, och hur man ger barn och unga röst i planeringen har inga enkla och givna svar. Regeringen beslutade i oktober 2001 att tillsätta en delegation med uppdrag att med utgångspunkt i barnkonventionen, se över och arbeta med frågor om barns rätt till en stimulerande, trygg och säker uppväxtmiljö (Barnsäkerhetsdelegationen 2001:79). Delegationen tog utgångspunkt i följande huvudprinciper i barnkonventionen: barnets bästa i främsta rummet (art. 3) alla barn har samma rättigheter och samma värde (art. 2) alla barns rätt till liv och utveckling (art. 6) alla barns rätt uttrycka sina åsikter (art. 12) alla barns rätt till lek och rekreation (art. 31) Dessa principer är en värdegrund i arbetet med att skapa säkra, trygga och utvecklande miljöer för barn och unga, men också för att involvera barn och unga i detta arbete, menar Bodil Långberg, huvudsekreterare i Barnsäkerhetsdelegationen, i artikeln på sidan 8. Som en följd av delegationens arbete ålades Movium från och med den 1 januari 2006 ett nationellt samordningsansvar för kunskapsutveckling och kunskapsspridning på området utvecklande utemiljöer för barn och unga. 2

5 De goda exemplen makt På följande sidor lyfter vi fram goda exempel på hur barns och ungas röster kan tas tillvara i planeringen. Just de här exemplen presenterades på kursen Utemiljöer för barn och unga i Växjö den 7 september Kursen arrangerades av Movium i samarbete med Miljöresurs Linné. Avsikten är att sprida kunskap om hur barns och ungas egna initiativ och önskemål kan tas tillvara av planerare, förvaltare, folkhälsoplanerare, arkitekter, entreprenörer, skolledare, pedagoger och andra yrkesgrupper som på olika sätt i sin yrkesvardag intresserar sig för barn, unga och stadens utemiljöer. Det gäller att vidga vår syn på hur barn i olika åldrar använder utemiljön, hur de ständigt söker nya utmaningar, och utveckla former för hur man kan bemöta detta inom planering, förvaltning och skötsel. Även om de flesta exempel på följande sidor fokuserar på skolans och förskolans utemiljöer, är det viktigt att betona betydelsen av hela staden som livsrum för barn och unga. Nyckelorden för en utvecklande utemiljö är lek, rörelsefrihet och trygghet. Ultuna november 2006 Petter Åkerblom 3

6 Innehåll Lämna plats för barn och unga!... 5 Barns rätt till utvecklande miljöer från barnkonvention till nationell samordning. 7 Framgångar och motgångar erfarenheter från brukarledd skötsel EXEMPLET FRÖSAKULLSSKOLAN Möjligheter uppstår när förvaltningar samverkar EXEMPLET VARBERGS KOMMUN.. 17 Vi är alla varandras arbetsmiljö EXEMPLET GÖTENE KOMMUN Gräsrotskamp blev kommunalt styrinstrument EXEMPLET LUNDS KOMMUN. 24 Davids kamp mot Goliat KONSTEN ATT PLANERA MED BARNS PERSPEKTIV.. 30 Kulturkullen mitt i stan EXEMPLET RINGSBERGSKOLAN Röster från ett kvarnhjul

7 Ole Reiter har ordet: Lämna plats för barn och unga! Barn och ungdomar har rätt att ta plats i staden på sitt eget sätt. Foto: Oscar Erikson Idag finns det många som har goda erfarenheter av att arbeta utomhus, med utemiljön som klassrum, i aktivt säkerhetsarbete och på många andra sätt. Men hur ska skolans utemiljö kunna utvecklas till en attraktiv plats också för andra än lärare och elever? Planerare, förvaltare, skötselentreprenörer, skolledare och andra som professionellt arbetar med barns och ungas utemiljöer är en viktig resurs för Movium. Skälet är bland annat den nationella samordningsuppgift som ålägger Movium att utveckla och sprida kunskap om barns och ungas utemiljöer, vilket handlar om betydligt mer än skolans utemiljöer. Enligt barnkonventionen har barn och unga rätt till en trygg, säker och utvecklande miljö. Detta finns även med i olika lagstiftningar, till exempel socialtjänstlagen. Ansvaret är dock oklart när det gäller barns och ungas tillgång till staden i stort som utvecklande utemiljö. Samtidigt är lek och rörelse motorn i barns utveckling. Att springa, klättra och hoppa är ett led 5

8 i den verbala, emotionella och sociala utvecklingen. Därför måste alla platser i staden kunna ge möjligheter till detta! Ett stort problem är att barn leker allt mindre utomhus, samtidigt som de allt mer sällan tar sig till skolan på egen hand. Internationella undersökningar visar att endast 15 procent av barnen tar sig till skolan själva idag, jämfört med nära 80 procent för år sedan. Undersökningar i Växjö bekräftar denna utveckling, även om siffrorna inte är lika alarmerande: I det bostadsområde som ingår i undersökningen tillåts 80 procent av barnen att ta sig till skolan själva men inte fler än 40 procent gör det, trots att området är trafikseparerat. Annorlunda uppväxtförhållanden Barns uppväxtförhållanden ser inte ut som förr. Idag bor till exempel en tredjedel av alla barn i Stockholm i täta stenstadskvarter. Föreställningen om staden som livsmiljö bland unga föräldrar gör att de (till skillnad från förr) i allt högre utsträckning väljer att bo kvar centralt. Hur kan vi mot bakgrund av den utvecklingen tillgodose barns rätt till utvecklande utemiljöer? Vem för deras talan? Movium ser det som sin uppgift att lyfta frågan, precisera ansvar och peka på goda metoder och exempel. Alla ni som arbetar med planering och förvaltning av det offentliga rummet har stora möjligheter att hjälpa Movium i detta arbete. Era erfarenheter är en kraftfull resurs och illustrerar en sund och positiv utveckling med utgångspunkt i förståelsen för barns eget platstagande. Dra er därför aldrig för att kontakta Movium! Ole Reiter chef för Movium tel

9 Barns rätt till utvecklande miljöer från barnkonvention till nationell samordning Barnperspektivet är centralt i arbetet med säkra, trygga och utvecklande miljöer. Men vad står begreppet för? Hur kan barn och ungdomar göra sin röst hörd i samhällsplaneringen? Foto: Anna Lenninger Lek, rörelsefrihet och trygghet är nyckelorden för barns utveckling, säger Bodil Långberg som arbetade som huvudsekreterare i Barnsäkerhetsdelegationen (se faktaruta). Barnsäkerhetsdelegationens uppgift var att se över och arbeta med frågor om säkerhet och förebyggande av skador i barns och ungdomars miljö. Delegationen skulle också finna metoder för hur barn och unga kan ges ökat inflytande i arbetet med dessa frågor. Genom att ratificera FN:s konvention om barnets rättigheter (barnkonventionen) har Sverige åtagit sig att till det yttersta av sin förmåga säkerställa barnets överlevnad och utveckling. 7

10 Delegationen tog därför i första hand hänsyn till följande huvudprinciper i barnkonventionen: barnets bästa i främsta rummet (artikel 3) alla barn har samma rättigheter och samma värde (artikel 2) alla barns rätt till liv och utveckling (artikel 6) alla barns rätt att uttrycka sina åsikter (artikel 12) alla barns rätt till lek och rekreation (artikel 31) Dessa principer är samtidigt en värdegrund i arbetet med att skapa säkra, trygga och utvecklande miljöer för barn och unga. Men också för att involvera barn och unga i detta arbete, säger Bodil Långberg. Bodil Långberg menar att synen på barn och unga har förändrats under senare år. Inom forskning, politik och andra områden har vi gått från att se barn som föremål för vuxnas fostran och åtgärder, till att se barn som kompetenta aktörer med egen sakkunskap. Samtidigt som barn och unga har rätt till beskydd och omsorg har de rätt till delaktighet och medbestämmande. Lek, rörelsefrihet och trygghet Säkerhetsarbete kan öka barns trygghet och möjligheter att leka fritt, men en säker miljö innebär inte automatiskt att den är stimulerande och utvecklande. En utvecklande miljö måste ge möjligheter till lek och rörelsefrihet så att barnen tryggt kan ta sig till kamrater, skola, fritidsaktiviteter och service. Bodil Långberg betonar att säkerhet och utveckling är varandras förutsättningar. Barns vardagsmiljö måste betraktas som en utvecklingsmiljö. För att skapa utvecklande miljöer räcker det därför inte med att arbeta för säkerhet. Det krävs en annan ansats, säger Bodil Långberg. Den vision som Barnsäkerhetsdelegationen hade var att alla barn tryggt ska kunna leka och vistas i alla miljöer utan att dödas eller skadas allvarligt. Skadeförebyggande arbete är därför av yttersta vikt, men frågan är om detta kan innebära utvecklingsrisker. Delegationen målar upp fyra viktiga områden som bör beaktas i det framtida arbetet med barns och ungdomars säkra och utvecklande miljöer: Öka barns och ungdomars inflytande i beslut som rör deras vardag Kunskapen om skadors sociala bakgrundsfaktorer måste fördjupas Säkerhet och utveckling är varandras förutsättningar Ungdomar är en bortglömd grupp. Barnperspektivet är centralt i arbetet med säkra, trygga och utvecklande miljöer. Men vad står detta begrepp för? 8

11 Det finns tre olika barnperspektiv, menar Bodil Långberg: Barnets perspektiv, föräldrarnas/vuxenvärldens perspektiv och samhällets perspektiv. Hela tiden måste vi komma ihåg att barn och unga är experter på sin egen miljö. Detta måste vi ta tillvara i arbetet med att skapa utvecklande miljöer. Nationell samordning Sedan Barnmiljörådet 1993 ersattes av Barnombudsmannen, har frågor som rör barns rätt till säkra och utvecklande utemiljöer endast bearbetats i blygsam omfattning på myndighetsnivå. Barnsäkerhetsdelegationen ansåg det vara angeläget med ett samlat nationellt ansvar för dessa frågor. Resultatet blev att Movium, från och med den 1 januari 2006, fick den nationella samordningsuppgiften att utveckla och sprida kunskaper om utvecklande miljöer för barn och unga. Vi behöver ett utvidgat riskbegrepp, menar Bodil Långberg. Movium kan hjälpa oss i det arbetet. Eftersom säkerhet och utveckling hänger ihop måste vi börja prata om att barn måste få ta risker eller utsättas för risker, men på rimlig nivå, och inte låta ett allt för ensidigt säkerhetstänkande gå ut över barns lek, rörelsefrihet, kreativitet, lärande, välbefinnande och fysiska aktivitet. Kontakt Bodil Långberg, kanslichef vid Stiftelsen Allmänna Barnhuset (huvudsekreterare i Barnsäkerhetsdelegationen ) tel

12 Barnsäkerhetsdelegationen I betänkandet Barnombudsmannen företrädare för barn och ungdomar (SOU 199:65) föreslogs att det samordnande myndighetsansvaret för barns och ungdomars säkerhet bör förtydligas och överflyttas från Barnombudsmannen till någon annan myndighet, vilket också föreslogs i propositionen En förstärkt Barnombudsman (2001/02:96). I samma proposition konstaterades även att frågan om barns lek- och utemiljö inte överfördes till Barnombudsmannen (BO) eller till någon annan myndighet när Barnmiljörådet avvecklades Detta bidrog till att regeringen i oktober 2001 beslutade att tillsätta en delegation med uppdrag att se över och arbeta med frågor om barns rätt till en stimulerande, trygg och säker uppväxtmiljö (Barnsäkerhetsdelegationen 2001:79). Uppdraget var att kartlägga vilka skador och olycksfall som drabbar barn och ungdomar och hur dessa fördelar sig med hänsyn till ålder, kön och bostadsform. Delegationen skulle också arbeta för att höja medvetenheten om metoder för skadeförebyggande åtgärder samt förbättra samarbetet mellan olika aktörer på nationell och lokal nivå. Det låg också i delegationens uppdrag att lämna förslag till förbättringar när det gäller statistik, annan kunskapsinhämtning samt överväga förändringar av lagstiftningen för att stärka barns och ungdomars skydd och säkerhet. Delegationen skulle också finna former för hur barn och ungdomar kan involveras i lokalt förebyggande arbete för att på så sätt ta tillvara deras synpunkter om hur detta arbete kan bedrivas. Delegationen skulle även utreda vilken myndighet som i framtiden bör ha det övergripande ansvaret för barnsäkerhetsfrågorna och frågorna om barns lek- och utemiljö. Till ordförande förordnades dåvarande statssekreteraren Agneta Karlsson, och som huvudsekreterare förordnades generalsekreterare Bodil Långberg. Arbetet påbörjades den 1 november 2001 och avslutades den 31 december 2003 med slutbetänkandet Från barnolycksfall till barns rätt till säkerhet och utveckling (SOU 2003:127). 10

13 Framgångar och motgångar erfarenheter från brukarledd skötsel EXEMPLET FRÖSAKULLSSKOLAN Frösakullsskolans mål är att göra barnen ekologiskt medvetna genom konkreta naturupplevelser. Foto: Anna-Lena Påhlsson Frösakullsskolan byggdes 1998 med lokaler och utemiljö noggrant förberedda för att passa in i skolans miljö- och kretsloppsprofil. Redan från början planerades utemiljön för att fungera för utomhusundervisning och som klassrum. Samtidigt var detta ett medel för att ta vara på barns eget perspektiv på lek, lärande och fysisk aktivitet. Hela skolan byggdes så att den kan återvinnas, och allt var förberett för att vi som pedagoger skulle kunna levandegöra naturens kretslopp bland annat med hjälp av synligt dagvatten, berättar pedagogen Anna-Lena Påhlsson. 11

14 Ett av Frösakullsskolans projekt baserat på elevernas idéer tornet. På den här skolan har man ingen avsikt att någonsin bli färdig med sin utemiljö. Foto: Anna-Lena Påhlsson En del av skolgården lämnades helt oförberedd för att skolan själv skulle kunna utveckla den. Detta innebar nya möjligheter såväl som problem. Till exempel utmanades traditionella former för planering, skötsel och förvaltning. På Frösakullsskolan var man delvis medveten om problemen, och redan vid start funderade man därför på vad samverkan mellan skola, fastighetskontor och kommunens tekniska förvaltning skulle kunna innebära för att utveckla utomhusverksamheten i positiv riktning. Det fanns ett avtal mellan skolan och fastighetsförvaltningen om grönyteskötsel, ett avtal som gav stort utrymme för skolan att själv utveckla miljön så som man ville ha den. Avtalet innebar samtidigt att man fick ta del av skötselpengarna. Fastighetsförvaltningen stod dock fortfarande för viss basskötsel, till exempel ogräsbekämpning två gånger om året samt gräsklippning. Detta betyder att skolan redan från början, det vill säga under snart åtta år, själva har ansvarat för och genomfört vissa delar av utemiljö-skötseln. Denna brukarledda skötsel har kantats av såväl framgångar som motgångar. 12

15 Rutorna i skolträdgården har olika teman som utgår från olika sinnesupplevelser. Foto: Anna-Lena Påhlsson Visioner, mål och organisation Frösakullsskolans vision och övergripande målsättning är dels att göra barnen ekologiskt medvetna genom konkreta naturupplevelser och kretsloppsarbete i närmiljön, dels att det alltid ska vara en grupp utomhus och arbeta. Skolan är organiserad i två spår. Barn börjar i förskoleklass (F) och har samma arbetslag till och med år 5. Man arbetar dock årskursblandat där årskurserna F-1, 2-3, respektive 4-5 arbetar tillsammans. Utöver det har man familjegrupper med elever tvärs över klassgränserna i blandade åldrar. Detta leder till en bra och effektiv fadderverksamhet, och i dessa grupper sker mycket av det praktiska arbetet i utemiljön. Familjegruperna är också representerade i skolans elev- och miljöråd. En pedagog ansvarar för respektive familjegrupp. På skolan finns även en aktiv föräldraförening respektive en utegrupp. Redan från start har skolan arbetat för att bli Grön Flagg-certifierad. De första årens målsättningar handlade om formerna för sopsortering och utemiljöutveckling. Miljöarbetet skulle genomsyra det dagliga arbetet, där barn 13

16 och personal skulle vara delaktiga. År 2000 kändes det att detta var på plats, och man fick då sitt Grön Flagg-certifikat från stiftelsen Håll Sverige Rent. Därefter har man ständigt satt upp nya miljömål. Demokratiska beslut Ansvaret för utemiljön på Frösakullsskolan har fördelats på de olika familjegrupperna. De har även ansvar för skolträdgården, som består av sex rutor (två familjegrupper per ruta). Rutorna har olika teman med utgångspunkt i våra olika sinnen. Barnen sköter källsortering och kompostering själva. Både barn och vuxna rör sig mycket utomhus eftersom utemiljön lockar till lek, spring och idrott. Utemiljön används för en rad olika projekt, som alla föregås av demokratiska processer och som alltid tar utgångspunkt i frågan: Vad vill ni göra? Elevernas idéer tas upp i elevrådet, som i sin tur stämmer av projektidéerna med de vuxna på skolan. Dammen är ett av de största elevprojekten. Dammen är från början ett fördröjningsmagasin, som inte var tillgängligt utan vuxna. Eleverna ville göra dammen tillgänglig för håvning och fiske. Naturskolan i Halmstad hade samtidigt projektmedel, och skolan fick kr som bidrag till en brygga, pengar som dock inte räckte. Resten fick man ta ur befintlig budget. Eleverna byggde först skalenliga modeller av bryggan. Elever från byggprogrammet vid Kattegattgymnasiet i Halmstad hjälpte till att bygga, eftersom man bedömde att det inte fanns egen kompetens bland personalen på Frösakullsskolan. Byggprogramseleverna blev inspirerade av utställningen, tog med sig idéerna hem och kom tillbaks med en ritning. Denna godkändes av skolan, och byggskolans elever byggde sedan bryggan. Dammen har tack vare bryggan blivit en både lockande och tillgänglig plats. Torn och matterum På skolgården har man också byggt ett torn för lek, klättring och fågelskådning. Tornet är resultatet av de äldre elevernas funderande, och skapade stort engagemang på skolan. Det senaste projektet är ett matterum, där man bland annat har en multiplikationsstig för tvåans, treans, fyrans och femmans tabell. Det verkade som det skulle vara lätt att få allt på plats. Det visade sig dock vara mer komplicerat än man först trott att lägga stenarna rätt och stadigt vikten av ett gott underarbete är till exempel något man under projektets gång förstått. Ett lokalt företag sponsrade med markstenen. 14

17 Andra genomförda projekt är en motorik- och balansbana, samt ett växthus för att barnen vill odla sådant man äter vindruvor står högst på listan. Växthuset används också för att dra upp plantor till skolträdgården. Syftet med all verksamhet är att eleverna ska: vara delaktiga vara med och vårda och utveckla vår egen utemiljö ta ansvar, vilket leder till att de är (och får vara) kreativa kunna förverkliga idéer (det finns en liten pott av pengar) känna stolthet, vilket i sin tur utvecklar viljan att värna om utemiljön (numera nästan ingen skadegörelse alls på gården) få många positiva naturupplevelser Motgångar längs vägen Arbetet har dock inte bara varit en dans på rosor. Den dagen fastighetskontoret meddelade att skötsel och förvaltning skulle organiseras lika för alla skolor och förskolor i Halmstads kommun, kändes det som ett slag under bältet. Luften gick ur processen, uppgivenheten bredde ut sig och all energi bara försvann. Alla projekt som var på gång, allt vi skulle göra under våren, alla idéer, allt bara försvann, säger Anna-Lena Påhlsson. Efter några veckor övergick uppgivenheten i ilska. Vi var kränkta, för vi hade ju aldrig fått någon förvarning om att vi skulle ha skött utemiljön dåligt, eller att man var missnöjda med vårt sätt att använda utemiljön. Men det ryktades snabbt om att det var just på grund av vårt sätt att utveckla utemiljön som man ville dra undan möjligheterna för oss. Frösakullsskolan protesterade, och det blev många turer och diskussioner. Men precis före sommarlovet 2006 kom beskedet att Frösakullsskolan får fortsätta ta hand om sin utemiljö som tidigare. I gengäld måste skötselavtalet med fastighetskontoret utvecklas. Men detta ser skolan enbart som en positiv utmaning. 15

18 Blickar framåt Med dessa erfarenheter i ryggen blickar nu skolan framåt. Tankarna kan sammanfattas så här: 1. Den senaste tiden har visat vikten av att etablera en bättre dialog med omvärlden. 2. Detta leder till större förståelse för varandras kulturer (i det här fallet mellan skola och fastighetsskötsel). 3. Detta leder i sin tur (tror man) till bättre kompetensutnyttjande. De som kan det gröna, till exempel gallra och beskära, tillför kunskap om sådant vi inte kan själva, medan vi i vår tur kan dela med oss av våra erfarenheter av hur man får ungarna med sig och ta ansvar för utemiljön, anse Anna-Lena Påhlsson. Vi kan visa att det finns pedagogiska förutsättningar för att arbeta utomhus, och vi är dessutom bra på att se leken och vad den betyder för barnens utveckling. Det handlar alltså om mer än att titta på när barnen leker för att förstå hur viktig utemiljön är för barnen. Ny förståelse Alla förvaltare kan sköta den fysiska miljön men är inte alltid införstådda med vad som gör att utemiljön också kan fungera pedagogiskt. Den konflikt som uppstod på Frösakullsskolan ledde bland annat till att skolan lyckades visa fastighetsförvaltaren betydelsen av att få hantera utemiljö på sitt eget sätt. Den konflikt som man så småningom kom igenom ledde bland annat till att förvaltaren lärde sig mer om skolans språk. Kontakt Anna-Lena Påhlsson, pedagog på Frösakullsskolan tel ,

19 Möjligheter uppstår när förvaltningar samverkar EXEMPLET VARBERGS KOMMUN Foto:Ann-Mari Mäkikangas 17

20 Hur ska man som parkförvaltare hantera utemiljöfrågorna nu när det pratas så mycket om barns rätt till trygga, säkra och utvecklande miljöer? Kan det till exempel vara riktigt att vi för ihop så många barn på små ytor som vi gör idag? frågar Göran Johansson, arbetsledare på parkförvaltningen i Varberg retoriskt, och presenterar sedan flera intressanta exempel på hur man kan hantera denna problematik. I Varberg har lekmöjligheterna ökat tack vare samverkan mellan förvaltning, skola och andra aktörer. Idag präglas utvecklingen av helhetsgrepp och långsiktighet. Här finns så många möjligheter, menar Göran Johansson. Vill vi ha miljöer där ungar är ute och leker måste vi vara beredda på att både tänka nytt och göra annorlunda saker än det vi brukar göra. I Varberg har det alltid varit bra kontakt mellan fastighetskontoret och barn- och ungdomsförvaltningen, BUF. Varberg är en liten kommun där alla känner varandra. När vi på allvar började diskutera utemiljöfrågorna för några år sedan satte vi oss därför ner tillsammans, och fick loss pengar från flera förvaltningar. En utgångspunkt var att BUF inte ville bygga upp egen grönyteförvaltning. Skötsel och utveckling av lekplatser och skolgårdar skulle istället ske i parkavdelningens regi. Parkförvaltningen ställde gärna upp på det under vissa förutsättningar. BUF fick bland annat finansiera en 25-procentstjänst med placering på parkavdelningen och med projektledaransvar för utemiljöutvecklingen. Det blev konstnär och konstpedagog Maria Stigsdotter Drott som blev den levande länken mellan parkverksamheten och BUF. Alla med i processen Men hur ska då en bra utemiljö se ut? I Varberg går man in för att alla måste få ta del i processen från idé till genomförande. Det betyder att brukare (personal och barn på skolor och i förskolor), fastighetsskötare och driftspersonal engageras i arbetet. Glömmer man någon länk i kedjan kan det bli alldeles fel. Ett stort problem är dock synen på resultatet av ens insatser. Resultatet är inte detsamma som att produkten står på plats. Man får inte nöja sig med det. Det handlar hela tiden om processen. Parkavdelningen i Varberg har goda erfarenheter av att improvisera när man bygger utemiljöer vid nybyggda förskolor. I år har man till exempel lyft in befintlig vegetation, stenar, stockar och annat material när en förskola plötsligt skulle tas i drift och där man inte hunnit planera utemiljön innan. I Varberg är det för tillfället stor inflyttning samtidigt som det ställs politiska 18

21 krav på mindre barngrupper. Det har lett till att man snabbt måste bygga fler förskolor. Vad är det som gör att sådana här akuta insatser resulterar i bra utemiljöer? Ett svar finns i kompetensen hos personalen på parkavdelningen. De kan mera än man tror, menar Göran Johansson: Utan duktig personal som kan hantera motorsågen kreativt får man inga bra ihåliga stubbar och klätterstockar. Alltså; redan när man ska fälla ett träd kommer kompetensfrågan in i bilden. Några praktiska råd Göran Johanssons erfarenheter visar att man när man bygger vattenrännorna hellre ska använda grus än gräs där rännorna slutar. Lervälling är alltid roligt för barnen, men vatten och grus är bättre att hantera för alla parter. Leverera gärna störar som stomme till barnens koj- och tältbyggen. Skräp som slängs, till exempel däck, är gratis lekutrustning men måste på plats, och sådant kan parkavdelningen. Barn gillar när stora maskiner kommer och brötar omkring. Det går snabbt att skapa färdiga utemiljöer med hjälp av färdigt gräs och stora träd. Hög kvalitet från början är viktigt eftersom vegetation slits hårt av lekande barn. Ett billigt sätt att få kraftigare plantor på plats som tål slitaget bättre från första stund är att flytta och plantera stora träd och annan befintlig vegetation, till exempel från naturlika planteringar och bullervallar. I Varberg har man på så sätt kostnadseffektivt kunnat plantera träd med diametern centimeter, som annars skulle ha kostat mycket pengar. Stora stockar är efterfrågade som lekutrustning, men förutsätter en god dialog med brukare och lokala arbetsgrupper. I Varberg är den person som hanterar motorsågen den verkliga nyckelfiguren som kan skapa spännande lekstockar och klätterträd. När man skapar lekmöjligheter på små ytor ska man se till att sprida ut leken. Att praktiskt hjälpa till med växter, stenar och löst material handlar inte om några märkvärdigheter. Det handlar kanske mer om att jobba annorlunda än man annars kanske är van vid. Det gäller att se möjligheterna och att ta ansvaret för att grejorna håller tillräckligt länge. 19

22 Samtidigt måste vi vara mycket observanta på hur vi resonerar om säkerhet. Risken finns att vi bygger bort det roliga! Ungar måste få testa, de måste få ramla ner ibland. Men som säkerhetsdiskussionerna går nuförtiden verkar det som om vi snart måste förse plana asfaltytor med ledstång! säger Göran Johansson. Lästips Förskolan är framtidens arbetsplats. Myndigheten för skolutveckling (2005). Boken ger en bild av vad det kan innebära att arbeta i förskolan idag och i framtiden. Genom ett urval av exempel, bland annat från Varberg, visas olika möjligheter till yrkesutveckling och rekrytering av förskollärare, barnskötare och annan personal till förskolan. Kontakt Göran Johansson, arbetsledare vid parkförvaltningen Varbergs kommun tel

23 Vi är alla varandras arbetsmiljö EXEMPLET GÖTENE KOMMUN Barn som till exempel här på Källby Gård är experter på sin egen miljö. I Götene kommun har man goda erfarenheter av att engagera barnen i det förebyggande säkerhetsarbetet. Foto: Eva Cardell Anders Ader, före detta utvecklingsledare vid barn- och ungdomsförvaltningen i Götene kommun, har goda erfarenheter av att engagera barn i förebyggande säkerhetsarbete. Han har bidragit till att utveckla strategier, konkreta planeringsverktyg och erfarenheter av brukarmedverkan i arbetsmiljöarbete och löpande tillsyn av skolornas utemiljöer i Götene kommun. Här pågår ett löpande arbete för att åstadkomma trygga, säkra och utvecklande utemiljöer för alla, ett arbete som engagerar elever såväl som skolans personal, tjänstemän och lokala beslutsfattare. En bra utgångspunkt i sådant arbete är Skolans arbetsmiljöhandbok för alla i skolan, som 2005 publicerades av Arbetslivsinstitutet. Där behandlas skolans yttre miljö i ett särskilt kapitel. Anders Aders erfarenheter bottnar i dem han gjorde som rektor på skolan Källby gård utanför Lidköping. Där ställde man sig frågan Vilka miljöer är särskilt farliga för våra skolbarn? Hur kan vi se att de är detta? Hur kan detta förebyggas tillsammans med barnen? 21

24 Barn har rätt till trygga, säkra och utvecklande miljöer enligt Barnkonventionen, men hur hänger dessa tre perspektiv ihop? Hur kan man praktiskt hantera dem samtidigt? Risker behövs Idag har Götene kommun slagit fast ett politiskt program som heter Trygga, säkra och utvecklande skolor i ett kommunperspektiv. Förmodligen är det enda i sitt slag i landet. Utmaningen är, och har varit, att inte se barnen som objekt, utan som (med)aktörer med egen kunskap och kompetens. Med parollen Vi är alla varandras arbetsmiljö har man idag tagit fram lokala skolgårdsprogram i samråd med landskapsarkitekter. Arbetet utgick ifrån ett antal frågeställningar som vid det här laget har mynnat ut i ett antal mål för skolgårdarna i hela kommunen. Dessa mål bygger bland annat på att det på skolgården ska finnas utrymme för alla typer av aktiviteter, och att skolgården/skolans utemiljö bör vara en plats för alla vid alla tillfällen och därmed fungera som del i ett levande samhälle. Samtidigt finns det goda möjligheter för barnen att ta risker något som är nödvändigt för barns utveckling. Målen i Götene kommun är: Att alla uterum/skolgårdar ska vara levande miljöer skapade av barn och för barn Att de ska upplevas som trygga och säkra men också utvecklande de ska kännas spännande och skapa trivsel Att skolgårdarna ska vara levande miljöer i ett samhälle, inte bara på skoltid utan även på kvällar och helger Att de ska kunna utnyttjas i den pedagogiska verksamheten som ett grönt laboratorium, de ska inspirera till fysisk aktivitet. Aj och oj Arbetet syftar till att förebygga skador utifrån ett program i fyra steg baserade på skaderegistrering, arbetsmiljöronder, åtgärder/insatser, uppföljning och utbildningar: Information om att en skada inträffat (skadan registreras) Information om hur skadan skett (via samtal, blankett, redovisning) 22

25 Förebygga nya incidenter genom att göra åtgärder så att de inte kan upprepas (via analys och arbetsmiljöronder). Barn är bra på att se farligheterna, exempelvis är de mästare på att hitta spikar under stockar nära marken. Följa upp och utvärdera gjorda insatser Vi gör återkopplingar i arbetsmiljögruppen. Till exempel registreras platserna för det inträffade på en karta med hjälp av blå nålar för pojkar och röda nålar för flickor. Dessutom samlas information in om typ av skada, vad som förorsakade den, vem som tog hand om eleven, tidpunkt och ålder på den som skadat sig. Den insamlade informationen används sedan i det skadeförebyggande arbetet, kommenterar Anders Ader. Lästips Skolans arbetsmiljöhandbok för alla i skolan. Ulla Kindenberg. (2005). Arbetslivsinstitutet. Liber. Kontakt Anders Ader, före detta utvecklingsledare vid barn- och ungdomsförvaltningen i Götene kommun tel

26 Gräsrotskamp blev kommunalt styrinstrument EXEMPLET LUNDS KOMMUN I slutet av 1990-talet gjordes en undersökning vid Lunds skolor som tydligt visar att barn och ungdomar som ofta fått arbeta med att förändra sin skolgård upplever att de har ett mycket större elevinflytande än de som aldrig fått göra det. Lunds kommun har 15 års erfarenheter av skolgårdsutveckling med Naturskolan som nav. Under senare år har utvecklingen fått ny fart sedan flera kommunala förvaltningar och förvaltningsbolag engagerat sig. Dessutom har kommunstyrelsen antagit sju mål för planering, skötsel och användning av barns och ungas utemiljöer. Naturskolans utgångspunkt är Om du vill få in naturen i huvudet får du ta huvudet ut i naturen (F. Frennhoff). Dessa visdomsord använder Naturskolans föreståndare Anders Kjellsson i sitt arbete, som baseras på en cykel och uppsökande verksamhet på kommunens skolor. 24

27 Varje termin samlas medlemmarna i Nätverket för gröna skolgårdar för att dels utveckla sitt eget pedagogiska arbetssätt och dels utveckla själva skolgården som plats för bland annat olika kreativa projekt. Foto: Helge Rubin I Lund, där man har begränsad tillgång på natur, är skolgården extra viktig. Samtidigt växer staden, och befintliga grönytor är hotade av exploatering av olika slag. Naturskolans engagemang för skolgårdarna i kommunen startade 1992 med projekt Gröna skolgårdar där mängder av material och erfarenheter finns samlade. Världens största skolgårdsdatabas, enligt Anders Kjellsson. Målen för verksamheten är: Att höja statusen på skolgården Att ge idéer för hur man kan förändra skolgården utan att det behöver kosta mycket Att lyfta fram den förändringspotential som redan finns på skolan (inte minst personalen) 25

28 Foto: Helge Rubin Lunds recept för grönare skolgårdar är: Kompetensutveckling i form av fortbildningsdagar (teori och praktik) Erfarenhetsutbyten i nätverk (utbildningsträffar som ger stöd och kraft till varandra) Pengar till lokala projekt (totalt cirka kronor per år) Hemsidan som sammanhållande faktor Nästa steg i utvecklingen blev projektet Pedagogik och förvaltning i samverkan. Det började som en framtidsverkstad som initierades av SLU och Movium, där man träffades över traditionella förvaltningsgränser för att diskutera och gemensamt ta ställning till problem, visioner och konkreta möjligheter. Framtidsverkstaden resulterade i att skolpersonal, skolledare, förvaltare, beställare, skötselentreprenörer och andra medverkande på två dagar kunde formulera ett tiotal olika handlingsplaner. De byggde alla på frågorna Vad? Varför? Vem/vilka ansvarar? Hur? och När?. Dessa handlingsplaner stämdes av sex månader senare, då en uppföljning av framtidsverkstaden skulle hållas och projektet därmed avslutas. Men det visade sig att deltagarna inte ville avbryta den process som kommit igång. 26

29 En arbetsgrupp bildades, och arbetet fortsatte bland annat genom att arbetsgruppen tog fram ett förslag till målbeskrivning för Lunds skolgårdar och förskolegårdar. Bakom förslaget stod Tekniska förvaltningen, Lundafastigheter, Naturskolan och Barn- och skolförvaltningarna. Förslaget klubbades igenom i flera olika steg först i kommunstyrelsen, sedan i de olika förvaltningarna. Sju mål för skolgårdsutveckling Följande sju mål finns av den anledningen integrerade i Naturvårds- och grönstrukturplanen, såväl som i det utbildningspolitiska programmet. Skol- och förskolegården ska vara: 1. En plats som visar att skolan bryr sig om den yttre miljön Helhetssyn och långsiktighet ska genomsyra utformning, utveckling och förvaltning av utemiljöerna. Arkitektoniska kvaliteter ska vårdas och utvecklas. Genom tilltalande miljöer som vidmakthålles visas omsorg om skolan/förskolan och därigenom om barnen. Men lyssnar man på vad barnen säger själva kan man ibland bli förskräckt, berättar Anders Kjellsson med hjälp av några citat som den brittiske forskaren Wendy Titman hämtat bland barn på brittiska skolgårdar: Asfalt och betong är tråkigt. Det är som att se samma film tio gånger. De vuxna bryr sig inte så mycket om miljön, egentligen. Det glöms bort, liksom. Vi har en vaktmästare, men han bryr sig inte heller. De skulle göra något åt det använda en massa pengar så att det blir en fin plats. Blommor är fina. De lyser och gör mig glad när det är en dålig dag. Blommor är fina att röra. De liksom kysser fingrarna. Det är bra att ha djur, de är spännande. Precis som kompisar. Djur vore bra för om vi hade djur på skolan så skulle de få en fin miljö. Det skulle vara bra, för då fick vi det bättre också. 2. En plats som går att påverka Barnen ska vara delaktiga i planering och utveckling av skol- och förskolegården. När dessa planer förverkligas ser barnen att det går att påverka sin omgivning, och att deras tankar och idéer är värdefulla och tas på allvar. Detta kan vara ett viktigt led i att ge barnen förståelse för vad demokrati är. 3. En plats med många utrymmen för barn och ungdomars olika behov Skol- och förskolegården ska utgöra ett frirum för barnen med hänsyn till deras ålder och utveckling. Det innebär att där ska finnas plats för lek och 27

30 idrott, lugn och ro, fantasi och kreativitet. Den ska också vara anpassad för barn med funktionshinder. För att dessa funktioner ska rymmas på skoleller förskolegården förutsätts tillräckliga ytor. Den här delen av arbetet fick sin inspiration från Sosial- och helsedirektoratet i Oslo som framhåller ett generellt minimum på 50 m 2 per barn i sitt förslag till normer för aktiv friyta per barn utomhus. I Lund har man försökt åldersanpassa friytebehovet och kommit fram till följande: Aktiv friyta per barn/elev Förskola 55 m² Skola F-3 45 m² Skola F-5 45 m² Skola m² Skola F-9 37 m² 4. En pedagogisk resurs med plats för kreativa projekt Skolgården ska vara anpassad för att fungera i den ordinarie pedagogiska verksamheten. Skolgården ska också ge plats för tillfälliga pedagogiska projekt i form av till exempel workshops. Utomhuspedagogik ska stimuleras så att det på sikt blir ett självklart arbetssätt i skola och förskola. Naturskolan har undersökt hur utemiljön används pedagogiskt via en enkät våren Av de 42 skolor som svarade fick man fram följande: De flesta skolorna i Lund har regelbundna utedagar Mellan procent av eleverna i F-2 har utedagar I skolår 3-5 har knappt 40 procent av de svarande utedagar Skolår 6-9 har endast utedagar vid enstaka tillfällen. 5. En tillgång för stadsdelen En målsättning ska vara ett ökat samutnyttjande av kommunens friytor. Skol- och förskolegårdarna kan fungera som aktivitetsytor även efter skoldagens slut. På motsvarande sätt kan skolbarnen utnyttja till exempel parkerna under dagtid. Vid planering är det viktigt att tillgänglighetsaspekten beaktas. 6. En plats med en mångfald av växter och djur Skol- och förskolegården ska kunna erbjuda barnen naturupplevelser och visa på ekologiska sammanhang. Kretsloppstänkandet ska tydliggöras och en strävan ska vara att gynna den biologiska mångfalden. Ett konkret exempel är de gamla stockar och rishögar man samlar ihop i utemiljön, och som man kallar faunadepåer, något som Anders Kjellson på ren skånska menar inte är något annat än en bunke med mög. 28

31 7. En säker och hälsosam plats Skol- och förskolegården ska uppmuntra barnens lek, kreativitet och fantasi utan att utgöra någon fara för säkerhet eller hälsa. Arbetsmiljölagen ska beaktas och efterlevas. Trafiken till skol- och förskolefastigheter ska planeras med särskild omsorg om barnens säkerhet och hälsa. På gång i Lund I Lund kommer skolornas hyresavtal att förändras så att även utemiljön ingår i en totalhyra. I det sammanhanget hoppas vi på en bra dialog med skolans skolgårdsgrupper, samt att kunna prova några av våra framtagna idéer som bland annat handlar om att: inrätta pedagogiska vaktmästare avsätta särskilda ytor, som för pedagogiska ändamål ska bli undan- tagna från traditionell skötsel vidareutveckla pedagogiska skötselplaner Lästips När förvaltning och skola samverkar skapas nya möjligheter. Petter Åkerblom och Titti Olsson. Gröna Fakta nr 4/2003. Movium SLU. Kontakt Anders Kjellsson, utomhuspedagog och föreståndare för Naturskolan i Lund, tel

32 Davids kamp mot Goliat KONSTEN ATT PLANERA MED BARNS PERSPEKTIV Central Park på Manhattan i New York City en mötesplats som signalerar lek och lust. Foto: Gary Gumpert Titti Olsson Lieberg har tillsammans med landskapsarkitekten Anna Lenninger skrivit boken Lek äger rum. Där återges berättelsen om Davids kamp mot Goliat som i det här sammanhanget ska ses som barns kamp mot vuxnas maktutövande. I samhällsplaneringen är det definitivt de vuxna som har makten. Att ge barn utrymme i planeringen handlar alltså till stor del om att vuxna måste avstå en del av sin makt. Är de beredda på det? Är det så säkert att David vinner kampen den här gången? 30

33 På Dammhagsskolan i centrala Landskrona är skolgården utformad med tanke på de behov och önskemål som barnen har i just den här stadsdelen. Foto: Viktor Malmstedt Eftersom barns resurser är mer begränsade än vuxnas behöver de talespersoner som bistår dem i att föra deras talan. Och för vuxna som ska anta barns perspektiv gäller det att inte glömma bort hur det är att vara barn, menar Titti Olsson Lieberg, och illustrerar med ett ordspråk: Att alltid förbli en smula barn, det är att vara riktigt vuxen. Blunda och tänk på dig själv som 5-6 åring. Förflytta dig till din favoritplats! Tänk på hur det luktar där, hur det låter, hur det känns och vad du gör när du är där. Titti Olsson Lieberg uppmanar deltagarna att hålla kvar den där känslan av favoritplatsen när vi öppnar ögonen igen. Hur kan det komma sig att du minns den där platsen så starkt än i dag? Jag är ganska säker på att de flesta av er hamnade utomhus! Ute är den sinnliga stimulansen stark och våra barndomsminnen på platserna utomhus sitter som etsade i kroppen. Ger vi våra barn möjlighet att hitta och skapa egna platser utomhus i dag? Hur ser det ut där barnen är, på skolgårdarna, i kvarteren hemmavid, i staden? 31

34 Barn tar plats i staden Barn tar, om de får, staden i anspråk på olika sätt, varje ålder söker sina utmaningar. I boken Flicka med pärlörhänge finns ett exempel där stadens alla hörn undersöks med utgångspunkt i en åttauddig stjärna på marken i Delft. Barnen leker och springer i uddens olika riktningar för att finna olika platser och ting. På så vis utforskar och upptäcker de sin stad. Lek finns mellan kaos och ordning, vårt medvetande väcks av kaos. Stegras stimulansen blir vi entusiastiska, då leker vi. Som vuxna kallar vi leken för kreativitet. Man kan säga att kreativitet är en förutsättning för ett dynamiskt samhälle. Det handlar om att fokusera mer på platsens möjligheter och vad som är roligt att göra, och inte klamra oss fast vid att diskutera problem och svårigheter. När vi skapar nytt måste något befintligt raseras. Det är lekens väsen. På samma sätt måste gamla strukturer raseras när vi som vuxna tänker i nya banor. Hjärnan hos barn är annorlunda än hos vuxna. Hjärnforskaren Matti Bergström talar om barnhjärnan, manshjärnan, och kvinnohjärnan. I barnhjärnan finns möjlighetsmolnet. När vi växer och mognar förändras hjärnan och vi kan inte längre använda den som när vi var barn verkligheten uppfattas annorlunda av vuxna än av barn. Men hur utforskar barnen staden? Forskaren Mia Heurlin-Norinder visar hur barn orienterar sig och finner egna platser i sin närmiljö. De barn som kan orientera sig och på egen hand får lov att upptäcka sin stad stärker sin identitet och får en starkare självkänsla. Det är viktigt att planerare och förvaltare inte kapar möjligheterna till detta! Barnen måste få höja ribban själva. Då kan de hamna i flow, det vill säga de hamnar i ett tillstånd där tid och rum upphör och de blir alldeles uppslukade av det de håller på med. Om vi ställs inför uppgifter som är för svåra ger vi lätt upp, liksom om en uppgift är för lätt då blir vi uttråkade och slutar. När man hamnar i flow är nivån den rätta. I leken, till exempel kojbygget, ordnar barnen det där själva och utsätter sig precis för den utmaning de behöver. Den urbana rekreationen till exempel att åka skateboard handlar om att söka upp och vara där det händer någonting lockande, spännande och utmanande. Både barn och vuxna vill vara där det händer något, där det är mycket folk, och staden det offentliga rummet är en plats för upplevelser och möten, och det är därför vi lockas dit. 32

35 Två exempel Titti Olsson Lieberg lyfter fram två bra exempel på när barn och ungdomar fått sina röster hörda i planeringen. 1. Frihet gjuten i betong John Magnusson i Malmö, skicklig skateboardåkare och talesperson för sin kultur, har med sin enträgna kamp visat att utemiljön kan formas på nya sätt och användas av en grupp ungdomar som verkligen vill ta staden i besittning. Hans initiativ kom samtidigt som stadsträdgårdsmästare Gunnar Ericson i Malmö gick och funderade på hur man kan få ut folk på stan i nya former, och de fann varandra. Idag är Stapelbäddsparken i drift och är en skatepark i världsklass på bästa plats i staden. Det är den första delen i stor ungdomspark läs mer på hemsidan 2. Brikenda i kvarteret Juno Projektet Barnet i centrum i Landskrona är ett spännande exempel på stadsförnyelse på barns egna villkor. En av initiativtagarna, förre skolchefen i Landskrona Per Dahlöf, mötte vid projektets start flickan Brikenda i hennes hemmiljö i kvarteret Juno. Möte med henne blev en väckarklocka. Per Dahlöf menar att bara för att man gjort fel länge betyder inte det att man utan vidare kan fortsätta göra fel. Barns uppväxt går inte i repris. Det är här och nu vi måste finna formerna för att både tänka, planera och bygga annorlunda om vi menar allvar med att barns liv och uppväxtförhållanden ska stå i centrum. I Landskrona köpte fastighetsbolaget Landskronahem AB upp flera av de nedslitna och illa beryktade fastigheterna i kvarteret Juno, där flickan Brikenda bor. Utemiljön i kvarteret gjordes med forskarhjälp om för att passa framför allt yngre barn och äldre människor. Mötesplatser är viktiga att skapa, i kvarteret Juno finns till exempel numera en skola, kvartersskolan Juno där bostadsgården också är skolgård. Kvarterskolan Juno är en barnmogen skola. Där är det inte frågan om att barnen ska vara skolmogna, utan att verksamheten ska vara mogen för att möta barnen där de är i sin egen utveckling. Kvarteret Juno är ett exempel på hur stadsplanering kan utvecklas utifrån nya utgångspunkter. Det är viktigt att barn får tillgång till platser som de upplever som meningsfulla. Forskare har visat att barns favoritplatser är sådana platser som de tycker är meningsfulla, där de känner igen sig själva och som de är stolta över. Om man känner sig stolt över sin miljö har den också blivit en del av ens egen identitet. Platsen blir en del av barnet och barnet blir en del av platsen, säger Titti Olsson Lieberg. 33

36 Lästips Lek äger rum. Planering för barn och ungdomar. Anna Lenninger och Titti Olsson. Stockholm: Formas Stapelbäddsparken en aktivitetspark i Malmö för ungdomar. Kontakt Titti Olsson Lieberg, vetenskapsjournalist och informationsansvarig på Movium. tel

37 Kulturkullen mitt i stan EXEMPLET RINGSBERGSKOLAN I VÄXJÖ Plan över Ringsbergskolan och de åtgärder som genomförts respektive planeras i framtiden. Erling Rask, rektor, och Christer Carlsson, fastighetschef, är båda engagerade i det samarbete mellan Ringsbergskolan och VöFAB (Växjö Fastighetsförvaltning AB) som tagit fart under senare år. VöFAB ägs av Växjö kommun och förvaltar offentliga lokaler utan vinstsyfte. Målet är att tillgodose Växjö kommuns behov av ändamålsenliga och prisbilliga lokaler. Skolor utgör 54 procent av det förvaltade lokalbeståndet. Ringsbergskolan ligger i ett högt beläget område med en rad olika kulturbyggnader. Området kallas allmänt för Kulturkullen. Flera olika hyresgäster och verksamheter på Kulturkullen är delvis ett problem för VöFAB. Erling Rask upplever i dagsläget ett slags ketchupeffekt: Det har precis börjat ploppa ut, som han själv uttrycker det. Efter många års påtryckningar från Erling Rasks och Ringsbergskolans sida, tog VöFAB initiativ till samråd mellan skol- och barnomsorgsförvalt- 35

38 Ringsbergskolan är en kommunal F-9 skola med estetisk profil. Foto: Petter Åkerblom ningen och tekniska förvaltningens presidier. Detta har bland annat resulterat i en mer trafiksäkrad miljö samt en fotbollsplan, de två viktigaste drivkrafterna hitintills. Nu upplever både VöFAB och Ringsbergskolan att det finns möjligheter att fokusera i andra riktningar, där till exempel det pedagogiska utbytet av närmiljön är ett prioriterat utvecklingsområde. Arbetsgrupp på tvären En arbetsgrupp har etablerats med representanter för VöFAB, skol- och barnomsorgsförvaltningen, tekniska förvaltningen och brukarna Kulturkullens hyresgäster inklusive Ringsbergskolan. För att på ett rimligt sätt kunna hantera förvaltningskostnaderna strukturerade och delade arbetsgruppen upp ytan. Kartan ovan visar planerade åtgärder, och redovisas i prioritetsordning. 36

39 Basfinansiering saknas men samarbete sker ändå. Detta samarbete har bland annat resulterat i ett antal olika mind maps, det vill säga tankekartor, som används för att göra problematiken mer begriplig och synlig för dem som berörs av den, och där följande nyckelord vaskats fram: Kulturkullen: Platsens historia, visioner, tidplan, brukare, lärdomar, syfte, ekonomi, förvaltning/förvaltare. Lärdomar: Drivkrafter, mycket strukturerande, många funktioner, tid (det tar tid med många brukare), intressanta, Det handlar inte bara om skolgård, avgränsande/olika fastighetsägare, ekonomi inte bara kostnader. Någon äger problemet En av arbetsgruppens viktigaste erfarenheter hittills är att problem måste ägas för att kunna åtgärdas. Den eller de som äger problemet bryr sig och gör något åt det, resonerar man. Därför preciserar man alltid vem som äger de problem som dyker upp. Varför ska en skola engagera sig för att förändra den fysiska miljön? Erling Rask menar bland annat att det handlar om att skapa bättre förutsättningar för det pedagogiska friutrymmet: För att få elever nyfikna, kreativa och motiverade att skapa sin egen kunskap måste vi inse att kunskap handlar betydligt mer om förmågor än om fakta. Det är dessa förmågor som gynnas när vi förbättrar den fysiska miljön på Ringsbergskolan. Kontakt Erling Rask, rektor vid Ringsbergskolan tel , -97, Christer Carlsson, fastighetschef vid Växjö fastighetsbolag, VöFAB, tel

40 Röster från ett kvarnhjul Här följer ett referat från ett studiebesök på Ringsbergskolan den 7 september Fantasignäggande hästar i full galopp. Foto: Petter Åkerblom Det är full fart på eleverna. De både leker och har lektion och besökarna får en inblick i hur de använder sin utemiljö. Efter att Erling Rask och Christer Carlsson visat runt på skolgården har alla fått en god bild av skolgården och de närmaste omgivningarna. I ett skuggigt hörn under de generösa träden finns ett bord gjort av ett gammalt kvarnhjul. Kursdeltagarna inbjuds att med kaffekopp i handen ta kvarnhjulet i besittning och använda det som ett Speakers Corner och säga någonting om sina intryck från Ringsbergskolan. De flesta av dem som kliver upp på bordet och tar till orda har tidigare på dagen föreläst på kursen Utemiljöer för barn och unga och gör, stående på kvarnhjulet, kopplingar mellan vad de upplevt under studiebesöket och vad de pratat om tidigare på dagen. Titti Olsson Lieberg: Som värmlänning får jag en känsla av skog när jag rör mig här på skolgården. Här kan barnen röra sig och springa från en plats till en annan utan att avbrytas eller störas i sin rörelse. Forskaren Maria Nordström har sagt att När barn springer mår de bra. Det kan man använda som ett gott 38

2.1 Normer och värden

2.1 Normer och värden 2.1 Normer och värden Förskolan ska aktivt och medvetet påverka och stimulera barnen att utveckla förståelse för vårt samhälles gemensamma demokratiska värderingar och efterhand omfatta dem. (Lpfö98 rev.2010,

Läs mer

Barn- och ungdomspolitisk handlingsplan för Kumla kommun

Barn- och ungdomspolitisk handlingsplan för Kumla kommun ungdomspolitisk handlingsplan för Kumla kommun Antagen av kommunfullmäktige 2005-11-21, 112 ungdomspolitisk handlingsplan för Kumla kommun Baserad på FN:s barnkonvention Bakgrund FN:s barnkonvention innebär

Läs mer

Arbetsplan. för. Östra Fäladens förskola. Läsår 10/11

Arbetsplan. för. Östra Fäladens förskola. Läsår 10/11 Arbetsplan för Östra Fäladens förskola Läsår 10/11 Förskolan har ett pedagogiskt uppdrag och är en del av skolväsendet. Läroplanen för förskolan, Lpfö 98, är ett styrdokument som ligger till grund för

Läs mer

Gemensam verksamhetsidé för Norrköpings förskolor UTBILDNINGSKONTORET

Gemensam verksamhetsidé för Norrköpings förskolor UTBILDNINGSKONTORET Gemensam verksamhetsidé för Norrköpings förskolor UTBILDNINGSKONTORET Välkommen till Norrköpings kommunala förskola I Norrköpings förskolor är alla välkomna. Alla barn har rätt att möta en likvärdig förskola

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete ht12/vt13 Rönnbäret

Systematiskt kvalitetsarbete ht12/vt13 Rönnbäret Läroplanens mål 1.1 Normer och värden. Förskolan skall aktivt och medvetet påverka och stimulera barnen att utveckla förståelse för vårt samhälles gemensamma demokratiska värderingar och efterhand omfatta

Läs mer

Verksamhetsplan avdelning Ekorren HT 2011

Verksamhetsplan avdelning Ekorren HT 2011 Verksamhetsplan avdelning Ekorren HT 2011 Upprättad 091130 Uppdaterad 110905 Förord Allt arbete i förskolan bygger på förskolans läroplan LPFÖ98. I Granbacka förskoleområde inspireras vi också av Reggio

Läs mer

Arbetsplan - Eriksbergsgårdens förskola 2015-2016

Arbetsplan - Eriksbergsgårdens förskola 2015-2016 Arbetsplan - Eriksbergsgårdens förskola 2015-2016 Arbetsplan utvärderingsverktyg för Eriksbergsgårdens förskola 2015-16. Denna plan bygger på Lpfö-98- reviderad 2010 ÖSB övergripande strategi och budget

Läs mer

Förskolan Sjöstjärnan

Förskolan Sjöstjärnan K V A L I T E T S G A R A N T I Sid 1 (6) Förskolan Sjöstjärnan Förskolan med fokus på sång och musik En verksamhetsidé har tagits fram för förskoleverksamheten i Älvsjö - Förskolebarnens framtidstro vår

Läs mer

Lokal arbetsplan. Mälarenhetens förskolor 2014/2015

Lokal arbetsplan. Mälarenhetens förskolor 2014/2015 Lokal arbetsplan Mälarenhetens förskolor 2014/2015 Naturvetenskap för små barn handlar om att observera och iaktta det barnen gör och är intresserade av i leken. Det gäller att för egen del som vuxen och

Läs mer

LOKAL ARBETSPLAN FÖR FÖRSKOLAN VÄTTERN

LOKAL ARBETSPLAN FÖR FÖRSKOLAN VÄTTERN LOKAL ARBETSPLAN FÖR FÖRSKOLAN VÄTTERN Förskolan Vättern är en förskola med estetisk inriktning och är integrerad i Vätternskolan. Vi finns på Ulaxgatan, Ekön med närhet till Bondebacka. I vårt temaarbete

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Förskolan: Birger Jarlsgatan Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2015-2016 Planen gäller från november 2015-oktober 2016 Ansvariga för planen är avdelningens förskollärare. Hela arbetslaget

Läs mer

Fritidshemmets syfte och centrala innehåll

Fritidshemmets syfte och centrala innehåll Regeringsredovisning: förslag till text i Lgr11 om fritidshemmet U2015/191/S 2015-11-23 Dnr: 2015:201 Fritidshemmets syfte och centrala innehåll Undervisningen i fritidshemmet ska utgå från den värdegrund

Läs mer

Vårt arbetssätt bygger på Läroplanen för förskolan (Lpfö98) och utbildningspolitiskt program för Lunds kommun. Här har vi brutit ner dessa mål till

Vårt arbetssätt bygger på Läroplanen för förskolan (Lpfö98) och utbildningspolitiskt program för Lunds kommun. Här har vi brutit ner dessa mål till Vårt arbetssätt bygger på Läroplanen för förskolan (Lpfö98) och utbildningspolitiskt program för Lunds kommun. Här har vi brutit ner dessa mål till våra lokala mål och beskrivit våra metoder. På förskolan

Läs mer

ENHET GUDHEM PROFIL OCH VISION

ENHET GUDHEM PROFIL OCH VISION ENHET GUDHEM PROFIL OCH VISION Fritids 2014 PROFIL - Framgångsrikt lärande VISION Tillsammans förverkligar vi våra drömmar Enhet Gudhem står för framgångsrikt lärande. Tillsammans arbetar vi i all verksamheterför

Läs mer

Skolförvaltningen Sörgårdens förskola MÅLBILD. Mölndal (reviderad augusti -16)

Skolförvaltningen Sörgårdens förskola MÅLBILD. Mölndal (reviderad augusti -16) Skolförvaltningen Sörgårdens förskola MÅLBILD Sörgårdens förskola Mölndal (reviderad augusti -16) Våra styrdokument FN: deklaration om de mänskliga rättigheterna FN:s barnkonvention Läroplanen för förskolan

Läs mer

Lokal arbetsplan. Furulunds förskolor HT 2011 VT 2012

Lokal arbetsplan. Furulunds förskolor HT 2011 VT 2012 Lokal arbetsplan Furulunds förskolor HT 2011 VT 2012 1 Arbetet i verksamheten Den lokala arbetsplanen utgår från kvalitetsredovisningen av verksamheten under höstterminen 2010 vårterminen 2011.Här anges

Läs mer

Systematiska kvalitetsarbetet

Systematiska kvalitetsarbetet LULEÅ KOMMUN Systematiska kvalitetsarbetet Årans förskola 2012-2013 Eriksson, Anne-Maj 2013-08-19 Prioriterade mål hösten 2012 och våren 2013 - Årans förskola 2.1 NORMER OCH VÄRDEN Förskolan ska aktivt

Läs mer

Lokal arbetsplan läsår 2015/2016

Lokal arbetsplan läsår 2015/2016 Lokal arbetsplan läsår 2015/2016 Förskolan Åmberg Sunne kommun Postadress Besöksadress Telefon och fax Internet Giro och org nr Sunne Kommun Sunne RO växel www.sunne.se 744-2684 bankgiro 40. Skäggebergsskolan

Läs mer

rm o rs W e d n r: A e n tio stra Illu Grön Flagg-rapport Peter Pans personalkooperativa förskola 6 feb 2013

rm o rs W e d n r: A e n tio stra Illu Grön Flagg-rapport Peter Pans personalkooperativa förskola 6 feb 2013 Illustrationer: Anders Worm Grön Flagg-rapport Peter Pans personalkooperativa förskola 6 feb 2013 Kommentar från Håll Sverige Rent 2013-02-06 11:43: Ni har på ett mycket kreativt och varierat sätt jobbat

Läs mer

Arbetsplan Äppelbo förskola

Arbetsplan Äppelbo förskola Arbetsplan 2016-2017 Äppelbo förskola 1 Vår syn på uppdraget Vi ser ett barn med stor kompetens, ett barn som vill och kan. Vi ser ett barn som utforskar och undersöker omvärlden och som lär i samspel

Läs mer

Årsta 2 förskolor. Vi som arbetar i Årsta 2 strävar efter att verksamheten i våra förskolor ska vara trygg, rolig och lärorik.

Årsta 2 förskolor. Vi som arbetar i Årsta 2 strävar efter att verksamheten i våra förskolor ska vara trygg, rolig och lärorik. K V A L I T E T S G A R A N T I 1 (7) Årsta 2 förskolor Vi som arbetar i Årsta 2 strävar efter att verksamheten i våra förskolor ska vara trygg, rolig och lärorik. Pedagogisk verksamhet, omvårdnad och

Läs mer

Verksamhetsplan för Förskolan Björnen 2015-2016

Verksamhetsplan för Förskolan Björnen 2015-2016 Verksamhetsplan för Förskolan Björnen 2015-2016 Enhet 1 avdelning 1-5 år och 6-13 år som är öppen dygnet runt. Verksamheter Dag-, kväll-, natt- och helg Förskola för barn 1-5 år Kväll-, natt- och helg

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Plan mot diskriminering och kränkande behandling Varje verksamhet (förskola, skola och fritidshem) i Pysslingen Förskolor och Skolor AB ska varje år beskriva sitt arbete mot diskriminering, trakasserier

Läs mer

Handlingsplan För Gröna. Markhedens förskola 2014/2015

Handlingsplan För Gröna. Markhedens förskola 2014/2015 2012-10-15 Sid 1 (12) Handlingsplan För Gröna Markhedens förskola 2014/2015 X X X X F Ö R S K O L E O M R Å D E Tfn 026-178000 (vx), 026-17 (dir) www.gavle.se Sid 2 (12) 2.1 NORMER OCH VÄRDEN Mål för likabehandlingsarbetet

Läs mer

Gör plats för barn och unga! Vägledning och allmänna råd. Ulrika Åkerlund, Petter Åkerblom,

Gör plats för barn och unga! Vägledning och allmänna råd. Ulrika Åkerlund, Petter Åkerblom, Gör plats för barn och unga! Vägledning och allmänna råd Ulrika Åkerlund, ulrika.akerlund@boverket.se Petter Åkerblom, petter.akerblom@slu.se Ett regeringsuppdrag Vägledning för barns och ungas utemiljö

Läs mer

Barns perspektiv i den fysiska planeringen. Mania Teimouri, arkitekturkonsulent för barn och unga

Barns perspektiv i den fysiska planeringen. Mania Teimouri, arkitekturkonsulent för barn och unga Barns perspektiv i den fysiska planeringen Mania Teimouri, arkitekturkonsulent för barn och unga mania.teimouri@kulturivast.se Upplägg Arkitekturpedagogik Metoder för dialog och delaktighet Frågor Arkitekturkonsulentens

Läs mer

VERKSAMHETSPLAN Vimpelns Förskola 2014/2015

VERKSAMHETSPLAN Vimpelns Förskola 2014/2015 VERKSAMHETSPLAN Vimpelns Förskola 2014/2015 2.1 NORMER OCH VÄRDEN 1 Mål för likabehandlingsarbetet Mål Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar Öppenhet, respekt, solidaritet och ansvar Förmåga

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete Sammanfattande rapport

Systematiskt kvalitetsarbete Sammanfattande rapport Förskoleverksamheten 2014-05-13 Björnligans förskola Skolområde2 Systematiskt kvalitetsarbete Sammanfattande rapport Nuläge Björnligans förskola har 37 barn placerade som är fördelade på två avdelningar,

Läs mer

Stockholms stads förskoleplan - en förskola i världsklass

Stockholms stads förskoleplan - en förskola i världsklass SKOLROTELN BILAGA 1 SID 1 (8) 2008-09-03 Stockholms stads förskoleplan - en förskola i världsklass 1 Inledning Förskolan ska lägga grunden till ett livslångt lärande och vara rolig, stimulerande, trygg

Läs mer

Förskolan/Fritids Myrstacken Kvalitet och måluppfyllelse läsåret 2011/

Förskolan/Fritids Myrstacken Kvalitet och måluppfyllelse läsåret 2011/ Förskolan/Fritids Myrstacken Kvalitet och måluppfyllelse läsåret 2011/ Innehåll: Inledning Beskrivning av verksamheten och utfall av insatser Slutord. Dokumenttyp Redovisning Dokumentägare Förkolans namn

Läs mer

Skolans arbetsmiljö:

Skolans arbetsmiljö: Barn och ungdomsnämndens plan 2004-2007 Folkhälsoplanen 2004-2008 Skolans arbetsmiljö: Trygga, säkra och utvecklande skolor. Götene tryggt och säkert Utgångspunkter: Läroplaner och styrdokument Arbetsmiljölagen

Läs mer

3 Förskoleklassen. Förskoleklassens syfte och centrala innehåll

3 Förskoleklassen. Förskoleklassens syfte och centrala innehåll 3 Förskoleklassen Förskoleklassens syfte och centrala innehåll Undervisningen i en förskoleklass som anordnas vid en skolenhet med specialskola ska utgå från den värdegrund och det uppdrag samt de övergripande

Läs mer

för Rens förskolor Bollnäs kommun

för Rens förskolor Bollnäs kommun för Bollnäs kommun 2015-08-01 1 Helhetssyn synen på barns utveckling och lärande Återkommande diskuterar och reflekterar kring vad en helhetssyn på barns utveckling och lärande, utifrån läroplanen, innebär

Läs mer

3 Förskoleklassen. Förskoleklassens syfte och centrala innehåll

3 Förskoleklassen. Förskoleklassens syfte och centrala innehåll 3 Förskoleklassen Förskoleklassens syfte och centrala innehåll Undervisningen i förskoleklass som anordnas vid en skolenhet med sameskola ska utgå från den värdegrund och det uppdrag samt de övergripande

Läs mer

Plan för pedagogisk omsorg 2014 2018

Plan för pedagogisk omsorg 2014 2018 Plan för pedagogisk omsorg 2014 2018 Antagen av: Kommunfullmäktige Datum för antagande: 2014-09-29, 81 Kontaktperson: Susanna Ward Jonsson Innehåll 1. Inledning... 2 2. Värdegrund... 2 Politisk utgångspunkt

Läs mer

Rapport. Grön Flagg. Rönnens förskola

Rapport. Grön Flagg. Rönnens förskola Rapport Grön Flagg Rönnens förskola Kommentar från Håll Sverige Rent 2012-08-24 08:18:54: Ni har på ett mycket kreativt och varierat sätt jobbat med ert tema. Ni har anpassade och engagerande aktiviteter

Läs mer

Likabehandling och plan mot diskriminering och kränkande behandling!

Likabehandling och plan mot diskriminering och kränkande behandling! Likabehandling och plan mot diskriminering och kränkande behandling! Under våren 2015 gjordes en enkät på som handlade om trivsel, trygghet och barnens delaktighet. Enkäten riktades mot er som föräldrar,

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete

Systematiskt kvalitetsarbete Systematiskt kvalitetsarbete Rapport Läsår: 2016/2017 Organisationsenhet: Förskola Fokusområde: Demokrati och värdegrund Övergripande mål: Barns inflytande Ingela Nyberg, Barn och Utbildning, BU Chef/Adm

Läs mer

Pedagogisk planering Verksamhetsåret Förskolan Junibacken

Pedagogisk planering Verksamhetsåret Förskolan Junibacken Förskoleverksamheten Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2016-2017 Förskolan Junibacken 1 Innehållsförteckning Förskoleverksamhetens vision sidan 3 Inledning och förutsättningar sidan 4 Normer och värden

Läs mer

L J U S p å k v a l i t e t Samarbete mellan Lidingö, Järfälla, Upplands-Bro och Solna

L J U S p å k v a l i t e t Samarbete mellan Lidingö, Järfälla, Upplands-Bro och Solna 1 L J U S p å k v a l i t e t Samarbete mellan Lidingö, Järfälla, Upplands-Bro och Solna Nallebjörnens förskola Rapport Juni 2013 2 Innehållsförteckning Inledning... 3 1. Utvärderingens genomförande...

Läs mer

Mål, genomförande, måluppfyllelse och bedömning

Mål, genomförande, måluppfyllelse och bedömning Kvalitetsredovisning för Snickargårdens förskola läsåret 2009/2010 Inledning Enligt förordning skall varje förskola årligen upprätta en kvalitetsredovisning. Den skall bland annat innehålla en bedömning

Läs mer

Förskolan ska präglas av en kultur där vi pratar med varandra och inte om varandra

Förskolan ska präglas av en kultur där vi pratar med varandra och inte om varandra Förskoleenheten Marieberg 1 Likabehandlingsplan Denna plan är upprättad för att förbättra arbetet med att förebygga, upptäcka och åtgärda i de fall diskriminering och kränkningar uppkommer eller fortsätter.

Läs mer

TEGELS FÖRSKOLA. Lokal utvecklingsplan för 2013-2017. Reviderad 150130

TEGELS FÖRSKOLA. Lokal utvecklingsplan för 2013-2017. Reviderad 150130 TEGELS FÖRSKOLA Lokal utvecklingsplan för 2013-2017 Reviderad 150130 Planen ska revideras årligen i samband med att nya utvecklingsområden framkommer i det systematiska kvalitetsarbetet. Nedanstående är

Läs mer

ARBETSPLAN FÖRSKOLAN EKBACKEN

ARBETSPLAN FÖRSKOLAN EKBACKEN ARBETSPLAN FÖRSKOLAN EKBACKEN Inledning Förskolan regleras i skollagen och har Skolverket som tillsynsmyndighet. Sedan 1 augusti, 1998, finns en läroplan för förskolan, Lpfö 98. Läroplanen är utformad

Läs mer

Lokal arbetsplan för Karlshögs förskola rev

Lokal arbetsplan för Karlshögs förskola rev Lokal arbetsplan för Karlshögs förskola rev.080530 Karlshögs förskola består av fyra avdelningar: Grodan, Hajen, Delfinen och Pingvinen. Förskolan är belägen i ett lugnt villaområde på Håkanstorp. Avdelningarna

Läs mer

Avdelning Blå. Handlingsplan för Markhedens Förskola 2015/ Sid 1 (17) V A L B O F Ö R S K O L E E N H E T. Tfn (vx),

Avdelning Blå. Handlingsplan för Markhedens Förskola 2015/ Sid 1 (17) V A L B O F Ö R S K O L E E N H E T. Tfn (vx), 2011-10-17 Sid 1 (17) Handlingsplan för Markhedens Förskola Avdelning Blå 2015/2016 V A L B O F Ö R S K O L E E N H E T Tfn 026-178000 (vx), 026-17 (dir) www.gavle.se Sid 2 (17) 2.1 NORMER OCH VÄRDEN Mål

Läs mer

Förändringar i läroplanen om förskoleklass och fritidshem

Förändringar i läroplanen om förskoleklass och fritidshem REMISSVAR 2015-10-12 3.9:0634/15 Skolverket Fleminggatan 14 106 20 Stockholm Förändringar i läroplanen om förskoleklass och fritidshem (dnr 2015:201) Sammanfattning Barnombudsmannen tillstyrker i stort

Läs mer

2015 ARBETSPLAN & MÅL

2015 ARBETSPLAN & MÅL 2015 ARBETSPLAN & MÅL FÖRSKOLAN BARNEN I DÖSHULT Frida Rosenström Lena Andersen Maja Månsson 2 Prioriterade mål 2015 SOCIALA UTVECKLINGEN Att barnen lär sig ta hänsyn till andra människor och att utveckla

Läs mer

POLICY FÖR BEAKTANDE AV BARNKONVENTIONEN

POLICY FÖR BEAKTANDE AV BARNKONVENTIONEN POLICY FÖR BEAKTANDE AV BARNKONVENTIONEN GULLSPÅNG KOMMUN Antagen av kommunfullmäktige 2015-11-30, 230 Dnr: KS 2015/429 Revideras Kommunledningskontoret Torggatan 19, Box 80 548 22 HOVA Tel: 0506-360 00

Läs mer

Pedagogisk planering Verksamhetsåret Storbrons Förskola

Pedagogisk planering Verksamhetsåret Storbrons Förskola Förskoleverksamheten Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2016-2017 Storbrons Förskola 1 Innehållsförteckning Förskoleverksamhetens vision sidan 3 Inledning och förutsättningar sidan 4 Normer och värden

Läs mer

Verksamhetsplan Förskolan 2017

Verksamhetsplan Förskolan 2017 Datum Beteckning Sida Kultur- och utbildningsförvaltningen Verksamhetsplan Förskolan 2017 Innehåll Verksamhetsplan... 1 Vision... 3 Inledning... 3 Förutsättningar... 3 Förskolans uppdrag... 5 Prioriterade

Läs mer

Karlshögs Fritidshem

Karlshögs Fritidshem rlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarls högkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshö gkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlsögkarlshögkarlshögkarlshögka

Läs mer

Namn/Arbetslag/Enhet: Förskolan Tvingeling, avd.blåbäret FÖRSKOLA OCH HEM

Namn/Arbetslag/Enhet: Förskolan Tvingeling, avd.blåbäret FÖRSKOLA OCH HEM Namn/Arbetslag/Enhet: Förskolan Tvingeling, avd.blåbäret FÖRSKOLA OCH HEM Arbetslaget skall föra fortlöpande samtal med barnens föräldrar om trivsel, utveckling och lärande både i och utanför förskolan

Läs mer

Alla barn har egna rättigheter

Alla barn har egna rättigheter Alla barn har egna rättigheter Barnkonventionen i Partille kommun Innehåll Barnkonventionens fyra grundstenar 3 Vad är Barnkonventionen? 4 Barnkonventionens artiklar 4 Vem ansvarar för arbetet? 5 Barnkonventionen

Läs mer

Redovisning av det systematiska kvalitetsarbetet läsåret 2010/ Hustomtens förskola, förskolechef: Ingrid Mathiasson

Redovisning av det systematiska kvalitetsarbetet läsåret 2010/ Hustomtens förskola, förskolechef: Ingrid Mathiasson Redovisning av det systematiska kvalitetsarbetet läsåret 2010/11 1. Redovisning för läsåret 2010/11 2. Hustomtens förskola, förskolechef: Ingrid Mathiasson 3. Hustomtens förskola är en verksamhet som drivs

Läs mer

Mål: Ekologi och miljö. Måldokument Lpfö 98

Mål: Ekologi och miljö. Måldokument Lpfö 98 Ekologi och miljö Måldokument Lpfö 98 Förskolan ska lägga stor vikt vid miljö- och naturvårdsfrågor. Ett ekologiskt förhållningssätt och en positiv framtidstro skall prägla förskolans verksamhet. Förskolan

Läs mer

Vi arbetar aktivt för att varje elev ska utveckla sin förmåga att: *visa empati och förstå hur andra känner. *lyssna aktivt på andra.

Vi arbetar aktivt för att varje elev ska utveckla sin förmåga att: *visa empati och förstå hur andra känner. *lyssna aktivt på andra. Arbetsplan för fritidshemmen på Backaskolan och Lovisaskolan Mål enligt Lgr 11 Normer och värden Kan göra och uttrycka medvetna etiska ställningstaganden grundade på kunskaper om mänskliga rättigheter

Läs mer

Kvalitetsredovisning 2009

Kvalitetsredovisning 2009 Barn- och skolförvaltning Lunds stad Kvalitetsredovisning 2009 Förskola/-or: Fornborgen Ansvarig för KR:AnnCharlotte Olai med medskapare 1. Förutsättning (redovisas 11 jan 2010) Antal barn 32 Antal tjänster

Läs mer

Verksamhets idé. Förskolan Gnistan

Verksamhets idé. Förskolan Gnistan 0 Verksamhets idé Förskolan Gnistan Ht 2016/Vt 2017 Förord Verksamhetsidén är en länk i en kedja av olika styrdokument som bildar en helhet. Vårt mål har varit att göra en gemensam tolkning av vad uppdraget

Läs mer

Grafisk form: Maria Pålsén 2013 Foto omslag: Amanda Sveed/Bildarkivet Foto: Pedagoger på Bockstenskolans frtidshem

Grafisk form: Maria Pålsén 2013 Foto omslag: Amanda Sveed/Bildarkivet Foto: Pedagoger på Bockstenskolans frtidshem FRITIDSHEM -DEN LÄRANDE LEKEN Måldokument för fritidshem i Varbergs kommun Arbetsgrupp Madelene Eriksson, fritidspedagog Eva-Lotta Bjärne, fritidspedagog Lovisa Sandberg Ronan, utredare Mikael Sili, rektor

Läs mer

Arbetsplan 2010 Klossdammens förskola Sydöstra området

Arbetsplan 2010 Klossdammens förskola Sydöstra området Arbetsplan läsåret 07/08 Arbetsplanen ska bygga på Söderhamns kommuns skolplan, samt målen från BUN:s verksamhetsplan. Övriga styrdokument är läroplan Lpo 94, våra kursplaner och allmänna råd för skolbarnsomsorg.

Läs mer

Teamplan Ugglums skola F-3 2011/2012

Teamplan Ugglums skola F-3 2011/2012 Teamplan Ugglums skola F-3 2011/2012 2015 har 10 åringen nått statens och våra mål men framförallt sina egna och har tagit ansvar för sin egen utveckling med stöd av vuxna. 10 åringen tror på sig själv

Läs mer

Handlingsplan för. Valbo förskoleenhet. Förskola Markheden. Avdelning solen 2013/2014

Handlingsplan för. Valbo förskoleenhet. Förskola Markheden. Avdelning solen 2013/2014 2011-10-31 Sid 1 (11) Handlingsplan för Valbo förskoleenhet Förskola Markheden Avdelning solen 2013/2014 X X X F Ö R S K O L E E N H E T Tfn 026-178000 (vx), 026-17 (dir) www.gavle.se Sid 2 (11) 2.1 NORMER

Läs mer

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2015-2016 Förskolan Lyckan

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2015-2016 Förskolan Lyckan Förskoleverksamheten Barn och utbildning Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2015-2016 Förskolan Lyckan FÖRSKOLAN LYCKANS VISION Alla barn och vuxna ska få möjlighet att utveckla sina inneboende resurser.

Läs mer

Bevara barnens skogar. lek och lär i skogen runt knuten

Bevara barnens skogar. lek och lär i skogen runt knuten Bevara barnens skogar lek och lär i skogen runt knuten Foto: Fredrik Ericsson Skogen ger friska och smarta barn Skogen är ett favorittillhåll för många barn, det är kul att se växter och djur på riktigt

Läs mer

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/2014. Förskolan Villekulla. Avdelning Igelkotten

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/2014. Förskolan Villekulla. Avdelning Igelkotten BARN OCH UTBILDNING Förskoleverksamheten Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/2014 Förskolan Villekulla Avdelning Igelkotten Inledning: Förskolan ska lägga grunden för ett livslångt lärande. Igelkottens

Läs mer

Sida 1(7) Lokal arbetsplan. Lövåsens förskola

Sida 1(7) Lokal arbetsplan. Lövåsens förskola 1(7) Lokal arbetsplan Lövåsens förskola 2010/2011 2 Innehållsförteckning Inledning 3 2.1 Normer och värden 3 Mål 3 3 2.2 Utveckling och lärande 3 Mål 3 4 2.3 Barns inflytande 4 Mål 4 4 2.4 Förskola och

Läs mer

Innehå llsfö rteckning

Innehå llsfö rteckning 1 Innehå llsfö rteckning 1. Inledning 2. Förutsättningar 3. Läroplansmål Normer och värden 4. Läroplansmål Utveckling och lärande 5. Läroplansmål Barns inflytande 6. Läroplansmål Förskola och hem 7. Läroplansmål

Läs mer

Likabehandlingsplan och plan mot diskriminering och kränkande behandling

Likabehandlingsplan och plan mot diskriminering och kränkande behandling Likabehandlingsplan och plan mot diskriminering och kränkande behandling Vångens förskola 2014-2015 1 Innehållsförteckning 1 Vision 2 Bakgrund och syfte 3 Likabehandling 4 Diskrimineringslagen 5 Kommunikation

Läs mer

VERKSAMHETSPLAN AVD. Ekorren 2012-2013

VERKSAMHETSPLAN AVD. Ekorren 2012-2013 VERKSAMHETSPLAN AVD. Ekorren 2012-2013 Beskrivning av verksamheten Skogsgläntans förskola ingår i Nättraby rektorsområde och består av tre avdelningar Ekorren (1-2 år), Fjärilen (3-4 år) och Igelkotten

Läs mer

Kvalitetsredovisning ht vt -10 Gullberna Parks förskola avd. Skogs- och Sockermyran

Kvalitetsredovisning ht vt -10 Gullberna Parks förskola avd. Skogs- och Sockermyran Kvalitetsredovisning ht -09 - vt -10 Gullberna Parks förskola avd. Skogs- och Sockermyran Innehållsförteckning Verksamhetsbeskrivning 3 Normer och värden 4 Utveckling och lärande 5 Barns inflytande 6 Förskola

Läs mer

a. Hur ofta har miljörådet träffats? Miljörådet träffas ca 1 ggr/månad.

a. Hur ofta har miljörådet träffats? Miljörådet träffas ca 1 ggr/månad. 1. Miljöråd a. Hur ofta har miljörådet träffats? Miljörådet träffas ca 1 ggr/månad. b. Hur har miljörådet arbetat och varit organiserat under aktuell handlingsplan? Rådet består av en representant från

Läs mer

Skolverkets föreskrifter om påbyggnadsutbildningen Barnskötare inom kommunal vuxenutbildning

Skolverkets föreskrifter om påbyggnadsutbildningen Barnskötare inom kommunal vuxenutbildning SKOLFS 2004:18 Utkom från trycket den 24 augusti 2004 Senaste lydelse av Skolverkets föreskrifter om påbyggnadsutbildningen Barnskötare inom kommunal vuxenutbildning 2004-08-09 Skolverket föreskriver med

Läs mer

Lokal arbetsplan för Löderups förskola. Fastställd

Lokal arbetsplan för Löderups förskola. Fastställd Lokal arbetsplan för Löderups förskola Fastställd 2015-09-11 Del 1: Vår gemensamma grund Arbetsplanens syfte Löderups förskola En lärande organisation Del 2: Vårt arbete Normer och värden Social emotionell

Läs mer

Stjärneboskolan Läsåret 2007-2008. Kvalitetsredovisning

Stjärneboskolan Läsåret 2007-2008. Kvalitetsredovisning Stjärneboskolan Läsåret 2007-2008 Kvalitetsredovisning STJÄRNEBOSKOLAN Skolan ligger vid norra infarten till Kisa, mellan Kisasjön och ett närliggande skogsområde. I detta skogsområde finns skolans uteklassrum

Läs mer

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Kotten

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Kotten Förskoleavdelningen Lokal Arbetsplan för Kotten 2016-2017 Innehållsförteckning: 1. Förskolans värdegrund 3 2. Mål och riktlinjer 4 2.1 Normer och värden 4 2.2 Utveckling och lärande 5-6 2.3 Barns inflytande

Läs mer

Handlingsplan för. Nya Lurbergsgården

Handlingsplan för. Nya Lurbergsgården Sid 1 (13) Handlingsplan för Nya Lurbergsgården X X X F Ö R S K O L E E N H E T Tfn 026-178000 (vx), 026-17 (dir) www.gavle.se Sid 2 (13) 2.1 NORMER OCH VÄRDEN Mål för likabehandlingsarbetet Mål Förskolan

Läs mer

Policy. Jag bor i Malmö. - policy för ungas inflytande

Policy. Jag bor i Malmö. - policy för ungas inflytande Policy Jag bor i Malmö - policy för ungas inflytande INLEDNING För att Malmö ska ligga i framkant när det gäller utvecklingsfrågor, vara en attraktiv och demokratisk stad så vill Malmö stad använda unga

Läs mer

Arbetsplan för Skogens förskola Avdelning Blåsippan

Arbetsplan för Skogens förskola Avdelning Blåsippan Arbetsplan för Skogens förskola Avdelning Blåsippan Hösten 2016 Syftet med detta dokument, Arbetsplanen är att synliggöra verksamheten. Ett sätt att skapa en gemensam bild av verksamheten och hur man arbetar

Läs mer

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/14. Junibacken. Nyckelpigan

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/14. Junibacken. Nyckelpigan BARN OCH UTBILDNING Förskoleverksamheten Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/14 Junibacken Nyckelpigan Normer och värden Förskolan ska aktivt och medvetet påverka och stimulera barnen att utveckla

Läs mer

NORMER OCH VÄRDEN LÄRANDE OCH UTVECKLING ANSVAR OCH INFLYTANDE SAMARBETE MED HEMMET ÖVERGÅNG OCH SAMVERKAN OMVÄRLDEN

NORMER OCH VÄRDEN LÄRANDE OCH UTVECKLING ANSVAR OCH INFLYTANDE SAMARBETE MED HEMMET ÖVERGÅNG OCH SAMVERKAN OMVÄRLDEN 2008-2009 NORMER OCH VÄRDEN LÄRANDE OCH UTVECKLING ANSVAR OCH INFLYTANDE SAMARBETE MED HEMMET ÖVERGÅNG OCH SAMVERKAN OMVÄRLDEN Sammanställd av: Arbetslaget Holmsjö fritidshem Ansvarig: Rektor Ulf Ebbesson

Läs mer

Plan för hur fritidshemmens uppdrag att stimulera elevernas utveckling och lärande kopplas till förskoleklass och de obligatoriska skolformerna

Plan för hur fritidshemmens uppdrag att stimulera elevernas utveckling och lärande kopplas till förskoleklass och de obligatoriska skolformerna Plan för hur fritidshemmens uppdrag att stimulera elevernas utveckling och lärande kopplas till förskoleklass och de obligatoriska skolformerna Barn- och utbildningsförvaltningen Dan Christoffersson, utvecklingschef

Läs mer

Lokal arbetsplan. för. Nallens Förskola

Lokal arbetsplan. för. Nallens Förskola Lokal arbetsplan för Nallens Förskola En lokal arbetsplan beskriver vilken vision och vilka mål förskolan har inom varje målområde i läroplanen. Planen beskriver också hur förskolan tänker sig arbeta för

Läs mer

Lokal arbetsplan läsår 2015/2016

Lokal arbetsplan läsår 2015/2016 Lokal arbetsplan läsår 2015/2016 Förskolan Björkbacken Sunne kommun Postadress Besöksadress Telefon och fax Internet Giro och org nr Sunne Kommun Sunne RO växel www.sunne.se 744-2684 bankgiro 40. Skäggebergsskolan

Läs mer

Barn- och ungdomsdemokratiplan 2014 2020

Barn- och ungdomsdemokratiplan 2014 2020 Barn- och ungdomsdemokratiplan 2014 2020 Upprättad: 2013-11-21 Antagen av: kommunfullmäktige Datum för antagande: 2014-02-24, 6 Kontaktperson: Susanna Ward Jonsson Innehåll 1. Inledning... 3 2. Värdegrund...

Läs mer

Mål för Markhedens Förskola Läsåret 2013/2014

Mål för Markhedens Förskola Läsåret 2013/2014 2012-10-15 Sid 1 (7) Mål för Markhedens Förskola Läsåret 2013/2014 V A L B O F Ö R S K O L E O M R Å D E Tfn 026-178000 (vx), www.gavle.se Sid 2 (7) 2.1 NORMER OCH VÄRDEN Mål för likabehandlingsarbetet

Läs mer

Foto: Emma Ingolf. Grön Flagg

Foto: Emma Ingolf. Grön Flagg Foto: Emma Ingolf Grön Flagg Grön Flagg Är en del av ett internationellt nätverk Eco-Schools, som finns i fler än 40 länder Startade 1996 i Sverige Grön Flagg-nätverket finns idag i mer än 2000 skolor

Läs mer

LOKAL ARBETSPLAN TILS FÖRSKOLOR 2014/15

LOKAL ARBETSPLAN TILS FÖRSKOLOR 2014/15 LOKAL ARBETSPLAN TILS FÖRSKOLOR 2014/15 Vår vision Verksamheten i vårt område utgår från en gemensam grundsyn kring det kompetenta barnet, kunskap och lärande Verksamheten skall präglas av glädje, lust

Läs mer

Kvalitetsarbete på Solveigs förskolor

Kvalitetsarbete på Solveigs förskolor Kvalitetsarbete på Solveigs förskolor Verksamhetsberättelsen i vårt kvalitetsarbete på Solveigs förskolor är ett verktyg och en del i det systematiska kvalitetsarbetet. Vi reviderar den för att stämma

Läs mer

ÖSTERMALM BARN OCH UNGDOM

ÖSTERMALM BARN OCH UNGDOM ÖSTERMALM BARN OCH UNGDOM Handläggare: Jacky Cohen TJÄNSTEUTLÅTANDE DNR 2009-907-400 1 (7) 2009-11-30 BILAGA 2. MÅL - INDIKATORER - ARBETSSÄTT - AKTIVITETER... 2 1. NÄMNDMÅL:... 2 A. NORMER OCH VÄRDEN...

Läs mer

Verksamhetsplan Vasa Neon Förskola

Verksamhetsplan Vasa Neon Förskola Verksamhetsplan Vasa Neon Förskola Senast uppdaterad mars 2010 1. Verksamhetsplan för Vasa Neon Förskola 1.1 Normer och värden Förskolan skall aktivt och medvetet påverka och stimulera barnen att utveckla

Läs mer

Fritidshemsplan. Av: Åsa Nilsson Marie Pålsson Anna-Lena Svensson Gunilla Torell

Fritidshemsplan. Av: Åsa Nilsson Marie Pålsson Anna-Lena Svensson Gunilla Torell Fritidshemsplan Av: Åsa Nilsson Marie Pålsson Anna-Lena Svensson Gunilla Torell April 2016 Vårt uppdrag Fritidshemmets syfte är att komplettera utbildningen i förskoleklassen, grundskolan, grundsärskolan,

Läs mer

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/14. Junibackens förskola. Ekorren

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/14. Junibackens förskola. Ekorren BARN OCH UTBILDNING Förskoleverksamheten Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/14 Junibackens förskola Ekorren Normer och värden Förskolan ska aktivt och medvetet påverka och stimulera barnen att utveckla

Läs mer

Handlingsplan för Ulvsätersgårdens förskola, läsåret: 2016/2017.

Handlingsplan för Ulvsätersgårdens förskola, läsåret: 2016/2017. Handlingsplan för Ulvsätersgårdens förskola, läsåret: 2016/2017. 2.1 NORMER OCH VÄRDEN Mål för likabehandlingsarbetet utvecklar: öppenhet, respekt, solidaritet och ansvar, förmåga att ta hänsyn till och

Läs mer

Om fritidshemmet och vår verksamhet

Om fritidshemmet och vår verksamhet Enligt Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011 Om fritidshemmet och vår verksamhet Fritidshemmet spelar en väsentlig roll i barns tillvaro idag. Vår verksamhet är ett betydelsefullt

Läs mer

Klubbans förskola. Forskande barn, Medforskande pedagoger

Klubbans förskola. Forskande barn, Medforskande pedagoger Klubbans förskola Forskande barn, Medforskande pedagoger Vi vill att barnen ska minnas förskolan som en plats där de lärde sig att tro på sig själva och sin egen förmåga... DET JAG HÖR DET GLÖMMER JAG.

Läs mer

Tema: varje barns rätt till delaktighet och inflytande VEM BESTÄMMER?

Tema: varje barns rätt till delaktighet och inflytande VEM BESTÄMMER? Tema: varje barns rätt till delaktighet och inflytande VEM BESTÄMMER? Vem bestämmer? En av barnkonventionens fyra grundprinciper är artikel 12: varje barn har rätt att säga vad de tycker i frågor som berör

Läs mer

Författningsstöd Förskolans arbete med matematik, naturvetenskap och teknik

Författningsstöd Förskolans arbete med matematik, naturvetenskap och teknik Författningsstöd Förskolans arbete med matematik, Behörighetskrav: Lärare och förskollärare: Vilka som får undervisa i skolväsendet Endast den som har legitimation som lärare eller förskollärare och är

Läs mer

Handlingsplan för FN:s barnkonvention. Bilaga 1

Handlingsplan för FN:s barnkonvention. Bilaga 1 Handlingsplan för FN:s barnkonvention Bilaga 1 Bakgrund Vad är barnkonventionen FN: s konvention om barnets rättigheter antogs i FN:s generalförsamling den 20 november 1989. Sverige var ett av de första

Läs mer

Verksamhetsplan för förskolan. Strömstierna förskola

Verksamhetsplan för förskolan. Strömstierna förskola Verksamhetsplan för förskolan Strömstierna förskola 2016-2017 2017 Verksamhetsplan för förskolorna i Lärande och utveckling genom trygghet, glädje, lust och engagemang Strömstads pedagogiska helhetsidé

Läs mer