Kartläggning av psykisk hälsa bland barn och unga

Transkript

1 Kartläggning av psykisk hälsa bland barn och unga Resultat från den nationella totalundersökningen i årskurs 6 och 9 hösten 2009

2 Kartläggning av psykisk hälsa bland barn och unga Resultat från den nationella totalundersökningen i årskurs 6 och 9 hösten 2009

3 STATENS FOLKHÄLSOINSTITUT, ÖSTERSUND 2011, R 2011:09 Upplaga 2 ISSN ISBN (pdf) ISBN (print) OMSLAGSFOTO: photos.com FOTO INLAGA: s 48, s 69, s 80 MATTON.se, övriga BILDER photos.com GRAFISK PRODUKTION: AB typoform TRYCK: ELANDERS Sverige AB, MÖLNLycke, 2011

4 Innehåll 5 Förord 6 Sammanfattning 8 Summary 10 Inledning Läsanvisning 11 Psykisk ohälsa och psykisk hälsa 12 Referenser DEL 1. psykisk OHÄLSA 1.1 Redovisning av den psykiska hälsan med fokus på gruppen elever med betydande problem Öppna jämförelser på kommunnivå Redovisning av den psykiska hälsan för hela elevgruppen Sammanfattning psykisk ohälsa 38 Referenser DEL 2. SKOLA och INLÄRNING 2.1 Resultat från kartläggningen som gäller skola och inlärning Samband mellan skola, inlärning och psykisk ohälsa Sammanfattning: skola och inlärning 47 Referenser DEL. 3 FAMILj och FRITID 3.1 Resultat från kartläggningen som gäller familj och fritid Samband mellan barnens familjerelationer och fritid och psykosomatiska symtom Sammanfattning: familj och fritid 55 Referenser DEL 4. LevNADSvANOR 4.1 Resultat från kartläggningen som gäller levnadsvanor Samband mellan levnadsvanor och psykosomatiska symtom Sammanfattning: levnadsvanor 68 Referenser 69

5 70 DEL 5. MOBBNING OCH SOCIAL ISOLERING 5.1 Resultat från kartläggningen som gäller mobbning Samband mellan mobbning och psykosomatiska symtom Sammanfattning: mobbning 79 Referenser DEL 6. ÅTERKOppLING OCH ANVÄNDNING AV RESULTATEN FRÅN KARTLÄGGNINGEN LOKALT OCH REGIONALT 6.1 Att mäta och förstå hälsoläget Lokal reflektion över resultaten och koppling till andra datakällor Exempel på arbetet med kartläggningen på lokal och regional nivå 84 Referenser DEL 7. OM UNDERSÖKNINGENS GENOMFÖRANDE OCH BEARBETNING AV DATA 7.1 Urval Datainsamling Enkäten Bearbetning av insamlade data Former för presentation av kartläggningens resultat lokalt, regionalt och nationellt 93 Referenser Analys och slutsatser 101 Bilagor Bilaga 1. Andelen elever inom färgfälten i rosdiagrammen 101 Bilaga 2. Kidscreen-index 104 Bilaga 3. Styrkor och svagheter (SDQ)-index 109 Bilaga 4. Enkätformuläret 120

6 Förord Hösten 2009 genomfördes en enkätundersökning av den psykiska hälsan bland alla barn i Sverige i årskurs 6 och årskurs 9. Statens folkhälsoinstitut har på uppdrag av regeringen rapporterat resultatet från totalundersökningen tillbaka till kommuner, landsting och regioner. Den här rapporten syftar till att ge en samlad återrapportering till regeringen av undersökningens genomförande och resultat på nationell nivå. Författare till rapporten är Lilly Augustine, Petra Löfstedt, Jenny Telander och Miaomiao Zhu. Andra viktiga bidragsgivare till denna rapport är Curt Hagquist från Karlstads universitet, som har genomfört viktiga statistiska bearbetningar, och Gunilla Eriksson på Statens folkhälsoinstitut som har skapat den grafiska presentationen av resultaten (rosdiagrammen). Rapporten har granskats av professor Anders Hjern vid CHESS, Stockholms universitet, och docent Sven Bremberg vid Statens folkhälsoinstitut samt Karolinska institutet. Rapporten bygger på den återredovisning av kartläggningen som institutet gjort till Socialdepartementet. Östersund, maj 2011 Sarah Wamala Generaldirektör K A R T L Ä G G N I N G AV P S Y K I S K H Ä L S A B L A N D B A R N O C H U N G A 5

7 Sammanfattning Flera undersökningar de senaste decennierna har pekat på att den psykiska hälsan bland barn och unga i Sverige har försämrats. År 2009 fattade regeringen beslut om att en totalundersökning av barns och ungas psykiska hälsa skulle genomföras för att skapa en heltäckande bild av situationen. Samtliga elever i årskurs 6 och årskurs 9 har därför under en lektionstimme fått möjlighet att svara på en enkät om hur de upplever sin hälsa. Enkäten besvarades av drygt elever, vilket innebär en svarsandel på 83 procent. Resultaten från undersökningen för skolor, kommuner och stadsdelar har tidigare presenterats på Statens folkhälsoinstituts hemsida, vilket har möjliggjort fortsatta analyser och jämförelser på lokal och regional nivå. I den här rapporten redovisas en fördjupad bild av resultaten på nationell nivå. Majoriteten av eleverna uppger att de mår bra. Problemtyngden ökar dock från årskurs 6 till årskurs 9, och flickor rapporterar mer psykisk ohälsa än pojkar. Det finns dock små eller inga skillnader i psykisk ohälsa som hänger samman med elevens förälders eller föräldrars födelseland eller i vilken typ av kommun (enligt SKL:s indelning) deras skola finns i. Eleverna i årskurs 6 rapporterar genomgående att de har det bra i skolan. Detsamma gäller för situationen i hemmet; andelen som har det bra hemma är större bland elever i årskurs 6 än bland elever i årskurs 9. En större andel pojkar än flickor uppger att de har det bra hemma i respektive årskurs. Andelen elever som kan göra vad de vill på fritiden är mindre i årskurs 9 än i årskurs 6. Den grupp elever som genomgående utmärker sig med att rapportera betydligt sämre psykisk hälsa är elever som anger att de inte bor hos någon av sina föräldrar. Den gruppen rapporterar även lägst trivsel både i skolan, hemma och under fritiden. Totalt rör det sig om ungefär 1 procent av eleverna som deltagit i undersökningen. I enkäten ställdes inga ytterligare frågor kring boendesituationen och det går därför inte att avgöra hur många av dessa barn som t.ex. är placerade i olika former av boenden utanför hemmet. Det finns ingen tydlig skillnad mellan flickor och pojkar när det gäller levnadsvanor. Lika många i båda grupperna röker dagligen och dricker mycket alkohol minst två gånger per månad. Andelen elever som motionerar är mindre i årskurs 9 än i årskurs 6. Den grupp som inte bor med någon av sina föräldrar röker mer och dricker mer alkohol samt motionerar minst. Flickor och pojkar är i lika grad medvetna om att mobbning förekommer i klassen. De är också i lika grad utsatta för direkt mobbning eller socialt isolerade. De två grupper som i störst utsträckning är utsatta för direkt mobbning och social isolering är elever med föräldrar födda utanför Europa och elever som inte bor med någon av 6 K A R T L Ä G G N I N G AV P S Y K I S K H Ä L S A B L A N D B A R N O C H U N G A

8 sina föräldrar. Elever som inte bor med någon av sina föräldrar rapporterade också i högre grad att mobbning förekommer i klassen. Den nationella kartläggningen av barns och ungas psykiska hälsa är en viktig del av ett systematiskt folkhälsoarbete. Statens folkhälsoinstitut har haft i uppdrag att stödja aktörer på lokal och regional nivå i tolkningen och användningen av kartläggningens resultat. När vi redovisat resultaten på lokal nivå i form av öppna jämförelser har målet varit att engagera olika aktörer i förbättringsarbetet. K A R T L Ä G G N I N G AV P S Y K I S K H Ä L S A B L A N D B A R N O C H U N G A 7

9 Summary Survey of mental health among children and adolescents Results of the national total population study in grades 6 and 9, autumn 2009 Several studies in recent decades have indicated that mental health among children and adolescents in Sweden has worsened. In 2009, the government decided that a comprehensive survey of children and young people s mental health should be carried out in order to obtain a complete picture of the situation. During one school lesson, all pupils in grade 6 and grade 9 had the opportunity to answer a questionnaire about their health. Over 172,000 pupils answered the questionnaire, which equals a response rate of 83 per cent. The results of the survey for schools, municipalities and city districts were presented on the Swedish National Institute of Public Health s website. This has allowed further analyses and comparisons to be carried out locally and regionally. This report presents the results at the national level. The survey shows that a majority of students have good mental health. The level of mental ill health increases from grade 6 to grade 9 and girls report more mental ill health compared with boys. However, there are little or no differences in mental illness based on parents country of birth or type of municipality (e.g. rural area, town, large city, etc.) the school is located in. In the case of well-being in school, pupils in grade 6 consistently report that they enjoy school. The same applies to the situation at home where the proportion that had a good home life is higher among students in grade 6, compared with students in grade 9. A higher proportion of boys in each grade report that they have a positive situation at home. In the case of leisure time, the proportion of pupils who feel that they can do what they want in their spare time was higher in grade 6, compared grade 9. The group of students who consistently report significantly worse mental health was that of students who are not living with either of their parents. This group also reports the lowest satisfaction in school, at home and during their leisure time. Overall, this group comprises about 1 percent of the population of students who participated in the survey. The questionnaire, however, included no further questions about these students living situation, so it is therefore impossible to determine how many of these children, for example, are placed in various forms of care outside the home. Regarding lifestyle factors, there is no obvious difference between girls and boys when it comes to smoking every day and to heavy/binge drinking at least two times per month. The proportion of students who exercise/are physically active was lower in grade 9 compared to grade 6. Students who do not live with either of their parents 8 K A R T L Ä G G N I N G AV P S Y K I S K H Ä L S A B L A N D B A R N O C H U N G A

10 consistently have significantly higher prevalence of tobacco and alcohol use, and the lowest prevalence of exercise. With regard to knowledge of bullying occurring in their class, to being exposed to direct bullying and to being socially isolated, there are few or no differences between girls and boys. The two groups that stand out in terms of being exposed to direct bullying and social isolation are students with one or both parents born outside of Europe and students who do not live with either of their parents. Students who do not live with either of their parents also report knowledge of bullying occurring in their class to a greater extent compared with other groups. The national survey of children and young people s mental health is an important part of systematic public health efforts and the Swedish National Institute of Public Health has been assigned by the government to assist actors at local and regional level in the interpretation and use of the survey s results. Reporting of results at local level in the form of open comparisons aims to involve various stakeholders in a common issue and contribute to the improvement process. K A R T L Ä G G N I N G AV P S Y K I S K H Ä L S A B L A N D B A R N O C H U N G A 9

11 Inledning Sedan början av 1990-talet har psykiska problem blivit vanligare bland unga i Sverige (Socialstyrelsen, 2009). En viktig del i arbetet med att åtgärda situationen är att utforma ett system som gör det möjligt att följa utvecklingen av den psykiska hälsan över tid (SOU 1998:31). Det finns visserligen återkommande enkätstudier som bl.a. genomförs bland skolelever (t.ex. Skolbarns hälsovanor) men ingen av de befintliga studierna använder frågeformulär som är särskilt inriktade på psykisk ohälsa. Det är även viktigt att presentera uppgifter om psykisk hälsa på lokal nivå för att lokala aktörer ska kunna jämföra situationen i en given skola, en kommun eller ett län med övriga delar av landet. Det finns omfattande erfarenhet av att lokala uppgifter stimulerar till analyser av den lokala situationen. Exempelvis presenterar Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) så kallade öppna jämförelser av hälsoläget i olika delar av landet. Analyser av den lokala situationen har syftet att leda till åtgärder som förbättrar hälsoläget. Denna ansats kräver därmed en studie där samtliga ungdomar i en eller flera årskullar deltar. Socialstyrelsen analyserade 2005 hur en enkätstudie skulle kunna genomföras som en totalundersökning (Socialstyrelsen, 2005), och 2009 fattade regeringen beslut om att en undersökning skulle genomföras enligt Socialstyrelsens förslag. Statistiska centralbyrån (SCB) fick i uppdrag att genomföra datainsamlingen, Socialstyrelsen fick i uppdrag att förvalta de insamlade uppgifterna och Statens folkhälsoinstitut fick i uppdrag att presentera resultaten för kommuner och landsting i en form som var lättillgänglig för lokala aktörer. Sedan mars 2010 finns resultaten tillgängliga på institutets webbplats, i form av så kallade rosdiagram för skolor, kommuner och stadsdelar. Resultaten från undersökningen finns även i tabellform på samma webbplats. Den här rapporten syftar till att ge en samlad bild av hur undersökningen genomfördes, samt att presentera resultaten från kartläggningen för hela landet. Det är första gången en totalundersökning av barns och ungas psykiska hälsa har genomförts på nationell nivå. Det finns därmed endast en mätpunkt och studien kan ses som en tvärsnittsstudie, det vill säga den mäter hur situationen såg ut hösten Det är således inte möjligt att säga något om förändringar över tid huruvida den psykiska ohälsan har ökat eller minskat utifrån denna studie. För att göra det krävs flera mätpunkter. Det finns heller inte möjlighet att dra slutsatser om orsakssamband. 10 K A R T L Ä G G N I N G AV P S Y K I S K H Ä L S A B L A N D B A R N O C H U N G A

12 Läsanvisning Rapporten är tänkt att vara ett grunddokument till totalundersökningen av barns och ungas psykiska hälsa. I rapporten presenterar vi deskriptiv statistik och redovisar hur undersökningen har gått till. Kapitlen 1 5 motsvarar de olika områdena i enkäten. Enkäten består av 42 frågor med delfrågor som är utformade för att mäta olika dimensioner av psykisk hälsa, vilka i sin tur bygger på det samlade resultatet från flera frågor. Samtliga frågor är hämtade ur välbeprövade mätinstrument. Resultaten presenteras som fem sammanvägda dimensioner av psykisk hälsa/ohälsa: (1) psykosomatiska besvär (huvudvärk, magont) (2) nedstämdhet (3) koncentrationssvårigheter (4) bristande välbefinnande (5) problemens påverkan på vardagslivet. Dimensionerna ovan redovisas i kapitel 1. Resultat från enkäten om bland annat kamratskap och mobbning, familj och fritid, skola och inlärning samt om motion, tobaks- och alkoholbruk (endast i åk 9) redovisas i kapitlen 2 5. Varje kapitel börjar med en sammanfattning av de viktigaste resultaten från området. Därefter följer en redovisning av resultaten uppdelade på bakgrundsvariablerna kön, årskurs, ursprung och familjesituation. Bakgrundsvariablerna presenteras nedan i tabell 1. I kapitel 6 finns en beskrivning av återkopplingen till lokala och regionala aktörer med exempel på hur undersökningen har använts lokalt. Slutligen, i kapitel 7, finns en mer djupgående beskrivning av metoderna bakom undersökningen hur kartläggningen har genomförts, vilka mätinstrument som har legat till grund för enkäten samt hur datamaterialet har bearbetats. Vi presenterar resultaten på nationell nivå i denna rapport för att underlätta för aktörer på regional och lokal nivå att göra fortsatta jämförelser av sina resultat med resultaten på riksnivå. I bilagorna visar vi därför tabeller med resultat enligt olika index som använts i frågeformuläret men som inte tidigare har funnits på Statens folkhälsoinstituts webbplats. Utöver rapporten finns enkätformuläret och resultaten i form av så kallade rosdiagram och tabeller för varje kommun, stadsdel och skola på Statens folkhälsoinstituts webbplats. K A R T L Ä G G N I N G AV P S Y K I S K H Ä L S A B L A N D B A R N O C H U N G A 11

13 Tabell 1. Bakgrundsvariabler Bakgrundsvariabler Antal elever Flickor Åk Åk Pojkar Åk Åk Föräldrarnas födelseland Båda födda i norden En född i norden + en i övriga Europa 6345 En född i norden + en född utanför Europa 9150 Båda födda i övriga Europa 7469 En född i övriga Europa + en född utanför Europa 949 Båda födda utanför Europa Familjesituation Bor hos båda föräldrarna (inklusive växelvis boende) Bor hos endast mamma Bor hos endast pappa Bor inte med någon av sina föräldrar Psykisk ohälsa och psykisk hälsa Människor kan besväras av problem som uppfattas vara psykiska, exempelvis extrem trötthet, oro, irritation eller förvirring. Det finns också tillstånd som individen själv inte besväras av men som andra ser som besvärande, exempelvis ett barns svårighet att sitta still. Dessa oönskade psykiska tillstånd betecknas som olika former av psykisk ohälsa. Men avgränsningen till normala tillstånd är inte uppenbar. Trötthet under hela dagen under flera års tid uppfattas inte som normalt. Däremot kan trötthet strax innan en person går och lägger sig snarast ses som ett friskhetstecken. Uppfattningen om var gränsen går mellan det normala och det av vikande i detta sammanhang har varierat under olika tidsperioder och olika kulturer emellan (Johannisson, 1995). 12 K A R T L Ä G G N I N G AV P S Y K I S K H Ä L S A B L A N D B A R N O C H U N G A

14 I denna rapport används omväxlande begreppen psykiska problem, psykisk hälsa och psykisk ohälsa. Samtidigt är det problematiskt att använda ett begrepp som psykisk hälsa, eftersom det avspeglar föreställningar om ett önskvärt liv. Uppfattningarna om vilket liv som är önskvärt varierar ju i ett modernt mångfaldssamhälle. Därför lägger vi fokus på ohälsa, det vill säga tillstånd som de flesta uppfattar som bekymmer samma och motiverade att förebygga. Referenser Johannisson, K. (1995). Om nyttan av att vara sjuk. I: Qvarsell, R. & Rosén, A-S. (Red.), Om nyttan av att vara sjuk: Existentiella perspektiv på hälsa och sjukdom (ss. 9 14). Stockholm: Forskningsrådsnämnden. Socialstyrelsen. (2009). Folkhälsorapport Stockholm: Socialstyrelsen. Socialstyrelsen. (2005). Mätning av barns och ungdomars psykiska hälsa förslag till nationella och återkommande undersökningar. Stockholm: Socialstyrelsen. SOU 1998:31. Insatser mot psykiska problem hos barn och ungdomar. Stockholm: Fritzes. K A R T L Ä G G N I N G AV P S Y K I S K H Ä L S A B L A N D B A R N O C H U N G A 13

15 1 Psykisk ohälsa

16 SAMMANFATTNING Elever i årskurs 9 rapporterar en större psykisk ohälsa än elever i årskurs 6. Flickor rapporterar psykisk ohälsa i större utsträckning än pojkar. Det finns små eller inga skillnader i psykisk ohälsa som hänger samman med vilken typ av kommun eleverna går i skolan i. Elever som inte bor med någon av sina föräldrar rapporterar en sämre psykisk hälsa i betydligt större utsträckning än övriga grupper. Kartläggningen beskriver hur situationen ser ut på lokal nivå och möjliggör öppna jämförelser. De flesta barn och ungdomar i Sverige mår bra. Men under de senaste årtiondena har flera undersökningar och rapporter pekat på att det har blivit vanligare att ungdomar t.ex. känner sig nedstämda, oroliga, har svårt att sova eller har värk (SOU 2010:80). Under våren 2010 presenterade Kungliga Vetenskapsakademiens hälsoutskott en systematisk genomgång av artiklar och rapporter om trender i barns och ungdomars psykiska hälsa i Sverige. En tvärvetenskaplig expertpanel gjorde bedömningen att det har skett en ökning av vissa typer av psykisk ohälsa hos ungdomar, till exempel nedstämdhet och oro, från mitten av 1980-talet till mitten av 2000-talet (KVA, 2010). Andelen flickor med sådana problem har i vissa fall dubblerats eller trefaldigats. Pojkarna har följt flickornas uppåtgående trend, men betydligt färre har angett att de känner nedstämdhet och oro. Under den aktuella perioden minskade antalet självmordsförsök i andra åldersgrupper drastiskt, men det gällde inte för ungdomarna. Till exempel vårdades fler tonårsflickor på sjukhus för självmordsförsök än tidigare (Socialstyrelsen, 2009). KVA:s expertpanel konstaterade att den vetenskapligt grundade kunskapen om förändringar i barns psykiska hälsa var bristfällig, speciellt när det gäller yngre barn. Utifrån underlaget kunde panelen till exempel inte uttala sig om hur den upplevda psykiska ohälsan påverkade unga i deras liv. 1.1 Redovisning av den psykiska hälsan med fokus på gruppen elever med betydande problem När resultaten från en undersökning som fokuserar på psykisk hälsa ska presenteras är en möjlighet att redovisa medelvärden för de olika dimensionerna. I det här sammanhanget kan sådana medelvärden dock vara svåra att tolka, eftersom dimensionerna för psykisk hälsa innehåller företeelser som kan anses tillhöra det normala livet; det är normalt att ibland känna sig nedstämd eller ha svårt att koncentrera sig K A R T L Ä G G N I N G AV P S Y K I S K H Ä L S A B L A N D B A R N O C H U N G A 15

17 osv. Därför är det inte heller givet att ett högt medelvärde avspeglar en miljö som är mindre gynnsam. Däremot är det klart att betydande förekomst av exempelvis nedstämdhet eller koncentrationssvårigheter inte är önskvärt och sannolikt avspeglar en mindre gynnsam livsmiljö. Definitionen av betydande förekomst av psykiska besvär är inte given. I det här fallet valdes det statistiska måttet 90:e percentilen, dvs. den tiondel av alla elever i riket (årskurs 6 och 9 sammanslaget) som har den högsta förekomsten av besvär rubricerades som elever med betydande problem. Med andra ord läggs fokus på den grupp elever som ofta eller alltid upplever besvär enligt de skalor dimensionerna bygger på (se kapitel 7 för en mer djupgående beskrivning). Våren 2010 redovisade Statens folkhälsoinstitut på sin webbplats resultaten för de fem dimensionerna av psykisk hälsa för kommuner, stadsdelar och skolor. Presentationen tog form av så kallade rosdiagram som bygger på andelen elever med betydande problem inom respektive dimension i till exempel en kommun. I dessa diagram anges inte ett särskilt värde för förekomsten av olika former av psykisk ohälsa. Fokus ligger i stället på att presentera uppgifter som gör det möjligt att jämföra skolor, kommuner och stadsdelar med varandra. Den underliggande tanken är att en relativt hög förekomst av psykisk ohälsa avspeglar en livsmiljö för barn och ungdom som är mindre gynnsam (Bremberg & Eriksson, 2010). Avsikten är således att lägga fokus på livsmiljön, inte på de enskilda barnen och ungdomarna. Det centrala motivet för denna inriktning är att förebyggande insatser också bör inriktas på miljön. Diagrammen har möjliggjort att det går att jämföra situationen i en skola eller en kommun med situationen i andra skolor och kommuner i landet. Utformningen av rosdiagrammen presenteras i detalj i kapitel 7. I det här kapitlet presenterar vi resultaten på nationell nivå för de fem dimensionerna av psykisk hälsa. I första hand presenterar vi fördelningen av svaren för gruppen elever med betydande problem (90:e percentilen) inom respektive dimension. Eftersom resultaten i rosdiagrammen bygger på andelen elever i en kommun, stadsdel eller skola som tillhör gruppen elever med betydande problem är syftet här att ge en fördjupad bild av hur den gruppen har svarat på enkäten. Denna redovisning kan därför ses som ett komplement till den presentation av resultat som finns på Statens folkhälsoinstituts webbplats. Resultat för samtliga elever i landet, uppdelat på kön och årskurs, finns i avsnitt Resultat för de fem dimensionerna av psykisk hälsa och ohälsa Varje dimension av psykisk hälsa bygger på resultaten från flera frågor i enkäten. Här redovisas fördelningen av svaren inom de fem dimensionerna av psykisk hälsa för gruppen elever i hela landet med betydande problem (90:e percentilen). 16 K A R T L Ä G G N I N G AV P S Y K I S K H Ä L S A B L A N D B A R N O C H U N G A

18 Psykosomatiska besvär Dimensionen psykosomatiska besvär grundar sig på ett mätinstrument med en så kallad PSP-skala som består av frågor kring olika psykosomatiska symtom (se kapitel 7 för en utförligare beskrivning av mätinstrumentet). I dimensionen ingår åtta frågor, vilka handlar om koncentrationssvårigheter, sömnproblem, huvudvärk, magont samt om eleverna känner sig spända, har dålig aptit, är ledsna eller känner sig yra. Frågorna utgår från hur eleven har upplevt sin situation eller sina problem de senaste sex månaderna. Svarsalternativen är (1) alltid, (2) ofta, (3) ibland, (4) sällan, och (5) aldrig. I tabell 1.1 redovisar vi andelen elever inom gruppen med betydande problem som har angett respektive svarsalternativ till frågorna i dimensionen. Totalt om fattar det elever. Tabell 1.1 Fördelning av svaren på frågorna i dimensionen psykosomatiska besvär för gruppen elever med betydande problem (90:e percentilen), andel i procent Koncentrationssvårigheter Svårt att sova Huvudvärk Magont Spänd Dålig aptit Ledsen Yr Alltid 16,9 30,2 25,4 19,3 21,9 22,5 25,8 22,3 Ofta 34,9 39,3 45,1 39,4 43,7 32,2 41,6 41,7 Ibland 36,4 21,8 22,5 28,2 27,0 28,4 23,0 25,9 Sällan 10,1 6,8 6,1 10,9 6,5 12,7 7,7 8,5 Aldrig 1,7 1,9 1,0 2,2 0,9 4,2 1,9 1,7 Nedstämdhet Dimensionen nedstämdhet grundar sig på mätinstrumentet Kidscreen. (I kapitel 7 redogörs för mätinstrumentet i detalj.) I dimensionen ingår sex frågor som utgår från hur eleven upplevde sin situation i förra veckan. Frågorna handlar om huruvida de har känt sig pressade, ensamma, trötta på allt, känt sig nere, ledsna eller att allt de gör blir dåligt. Svarsalternativen är (1) alltid, (2) ofta, (3) ibland, (4) sällan och (5) aldrig. I tabell 1.2 redovisar vi andelen elever inom gruppen med betydande problem som har angett respektive svarsalternativ till frågorna i dimensionen. Totalt om fattar det elever. K A R T L Ä G G N I N G AV P S Y K I S K H Ä L S A B L A N D B A R N O C H U N G A 17

19 Tabell 1.2 Fördelning av svaren på frågorna i dimensionen nedstämdhet för gruppen elever med betydande problem (90:e percentilen), andel i procent Känt sig pressad Känt sig ensam Känt sig trött på allt Känt sig nere Känt sig ledsen Känt att allt man gör blir dåligt Alltid 28,9 18,3 21,5 14,3 12,1 15,3 Ofta 32,8 31,1 45,8 37,5 40,7 36,3 Ibland 22,4 30,2 25,8 34,1 37,0 37,5 Sällan 9,8 12,6 3,6 8,6 5,7 7,6 Aldrig 2,6 4,3 0,4 1,4 1,0 2,0 Koncentrationssvårigheter Dimensionen koncentrationssvårigheter grundar sig på mätinstrumentet SDQ (Strengths and Difficulties Questionnaire). (Se kapitel 7 för en utförligare beskrivning av mätinstrumentet.) I dimensionen ingår fem frågor, vilka handlar om huruvida eleverna är rastlösa och inte kan vara stilla länge, om de har svårt att sitta stilla eller jämt vill vrida och röra på sig, om de är lättstörda, om de har svårt att tänka sig för innan de gör olika saker samt om de kan göra klart det de arbetar med. Frågorna utgår från hur eleven har upplevt sin situation under de senaste sex månaderna. Svarsalternativen är (1) stämmer helt, (2) stämmer delvis, (3) stämmer inte. I tabell 1.3 redovisar vi andelen elever inom gruppen som har betydande problem som har angett respektive svarsalternativ till frågorna som ingår i dimensionen. Totalt omfattar det elever. Tabell 1.3 Fördelning av svaren på frågorna i dimensionen koncentrationssvårigheter för gruppen elever med betydande problem (90:e percentilen), andel i procent Har svårt att vara stilla länge Har svårt att sitta stilla/vrider på mig Är lättstörd Har svårt att tänka mig för innan Har svårt att göra klart Stämmer helt 75,2 80,5 63,5 31,4 34,7 Stämmer delvis Stämmer inte alls 23,5 18,5 33,3 62,7 61,3 1,3 1,0 3,2 5,9 4,0 18 K A R T L Ä G G N I N G AV P S Y K I S K H Ä L S A B L A N D B A R N O C H U N G A

20 Bristande välbefinnande Dimensionen bristande välbefinnande kommer även den från mätinstrumentet Kidscreen (se kapitel 7). I dimensionen ingår fem frågor: (1) Var ditt liv bra? (2) Kände du dig nöjd med ditt liv? (3) Var du på gott humör? (4) Kände du dig glad? (5) Hade du kul? Frågorna utgår från hur eleven upplevde sin situation förra veckan. Svarsalternativen är (1) inte alls, (2) lite grann, (3) så där, (4) mycket och (5) jättemycket. I tabell 1.4 redovisar vi andelen elever inom gruppen som har betydande problem som har angett respektive svarsalternativ till frågorna som ingår i dimensionen. Totalt omfattar det elever. Tabell 1.4 Fördelning av svaren på frågorna i dimensionen bristande välbefinnande för gruppen elever med betydande problem (90:e percentilen), andel i procent Livet var bra Kände sig nöjd Var på gott humör Var glad Hade kul Inte alls 18,1 26,2 9,0 9,8 9,8 Lite grann 29,2 29,8 25,6 26,7 20,6 Så där 46,9 36,7 57,3 58,2 54,2 Mycket 4,4 4,0 7,0 3,9 12,4 Jättemycket 0,9 1,5 0,8 0,4 2,0 Problemens påverkan i vardagslivet Dimensionen problemens påverkan i vardagslivet grundar sig på mätinstrumentet SDQ (se kapitel 7). Frågorna mäter i vilken utsträckning besvären är störande i det vardagliga livet. I dimensionen ingår fem frågor. Den första frågan är: Besväras eller oroas du av svårigheterna? Sedan ställs frågan om svårigheterna stör vardagslivet inom följande områden: (1) hemma/i familjen, (2) med kamrater, (3) i skol arbetet, och (4) vid fritidsaktiviteter. Svarsalternativen är (1) väldigt mycket, (2) ganska mycket, (3) bara lite, och (4) inte alls. I tabell 1.5 redovisar vi andelen elever inom gruppen som har betydande problem som har angett respektive svarsalternativ till frågorna som ingår i dimensionen. Totalt omfattar det elever. K A R T L Ä G G N I N G AV P S Y K I S K H Ä L S A B L A N D B A R N O C H U N G A 19

21 Tabell 1.5 Fördelning av svaren på frågorna i dimensionen problemens påverkan i vardagslivet för gruppen elever med betydande problem (90:e percentilen), andel i procent Besväras av sina svårigheter Störs hemma Störs med kamrater Störs i skolarbetet Störs på fritiden Väldigt mycket 15,6 19,4 13,2 31,3 13,5 Ganska mycket 46,0 34,8 30,3 40,4 22,4 Bara lite 34,4 36,3 45,5 23,2 40,2 Inte alls 3,9 9,5 11,1 11,0 23, Andelen elever med betydande förekomst av psykisk ohälsa fördelat på årskurs, kön, föräldrarnas födelseland och familjesituation I tabell 1.6 redovisar vi förekomsten av betydande problem för respektive dimension fördelat på årskurs, kön, föräldrarnas födelseland och familjesituation. Förekomst av betydande problem har definierats som den tiondel av alla elever (årskurs 6 och 9 sammanslaget) som upplever störst besvär inom respektive dimension. Här redovisar vi denna tiondel uppdelad på de olika bakgrundsvariablerna. 20 K A R T L Ä G G N I N G AV P S Y K I S K H Ä L S A B L A N D B A R N O C H U N G A