Sjukfrånvaro över generationer

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Sjukfrånvaro över generationer"

Transkript

1 isfinspektionen FÖR SOCIALFÖRSÄKRINGEN Rapport 2014:20 Sjukfrånvaro över generationer sf

2 Rapport 2014:20 Sjukfrånvaro över generationer En rapport från Inspektionen för socialförsäkringen Stockholm 2014

3 Inspektionen för socialförsäkringen (ISF) har till uppgift att genom systemtillsyn och effektivitetsgranskning värna rättssäkerheten och effektiviteten inom socialförsäkringsområdet. Systemtillsyn innebär att granska om regelverket tillämpas korrekt och enhetligt. Effektivitetsgranskning innebär att granska om en verksamhet fungerar effektivt med utgångspunkt i det statliga åtagandet. Rapporten kan beställas från Inspektionen för socialförsäkringen. Beställningsadress: Inspektionen för socialförsäkringen Box Stockholm Telefon: E-post: Rapporten kan laddas ner från Inspektionen för socialförsäkringen Tryckt av Elanders Sverige AB Stockholm 2014

4 Innehåll Generaldirektörens förord... 5 Sammanfattning... 7 Summary Inledning Uppdrag Syfte Definition av sjukfrånvaro Disposition Bakgrund Bestämningsfaktorer för sjukfrånvaro Uppväxten påverkar hälsan som vuxen Sjukfrånvaron varierar mellan olika år Tidigare studier Data och metod Data Metod Beskrivning av studiepopulationen Överföring mellan generationer Samvariation mellan föräldrar och barn Val av kalenderår Utbildning Yrke Försörjningsstöd... 40

5 4.6 Boenderegion Sammanboende eller ensamboende Plats i syskonskaran Sammanfattning av analyserna Omfattande sjukfrånvaro Sjukdomar och sjukfrånvaro Barnens sjukfrånvarodiagnoser Sjukdomsdiagnoser för föräldrar och barn Diskussion Referenser Bilaga Bilaga Bilaga Bilaga Bilaga Bilaga

6 Generaldirektörens förord I en rapport våren 2012 besvarade ISF frågan i vilken utsträckning sjukskrivningsmönster går i arv (ISF rapport 2012:7). Studien visar att ju fler sjukfrånvarodagar föräldrar har under barnens uppväxt, desto fler sjukfrånvarodagar har i genomsnitt barnen som vuxna. I denna rapport, som liksom den föregående är svar på ett regeringsuppdrag, har analysen fördjupats i olika avseenden. Det finns ett visst samband mellan olika generationers sjukfrånvaro inom samma familj, oberoende av föräldrarnas utbildningsnivå, yrke, bostadsregion och familjeförhållanden. Överföringen i relativa tal har varit ungefär lika stor när sjukfrånvaron har varierat totalt sett. Med ett livsloppsperspektiv på orsaker till sjukdom och sjukfrånvaro framstår det klart att faktorer under uppväxten påverkar vuxnas hälsa och beteende och att det genetiska arvet och miljön samspelar. Även om hänsyn tas till barnets förhållande som vuxen, såsom yrke, utbildningsnivå och andra faktorer som samvarierar med sjukfrånvaro kvarstår att sannolikheten att ha en omfattande sjukfrånvaro som vuxen är större ju mer föräldrarna var sjukfrånvarande under uppväxten. Det visar att förhållanden i vuxenlivet inte helt kan eliminera effekterna av den påverkan som finns under uppväxten. Sjukdomar som har lett till omfattande sjukfrånvaro hos föräldrarna är också överrepresenterade hos barnen, vilket är en väntad överföring av medicinsk karaktär. Det är emellertid inte en specifik grupp av sjukdomar som orsakar en överföring av sjukfrånvarodagar från föräldrar till barn. Den största genomsnittliga överföringen observeras från mamma till dotter, dock inte mer än att en dags ökad sjukfrånvaro hos mamman innebär i genomsnitt 0,07 fler sjukfrånvarodagar hos dottern som 5

7 vuxen. För döttrar till mödrar som har omfattande sjukfrånvaro innebär det ändå ett betydande antal ytterligare sjukfrånvarodagar. Rapporten är skriven av Simon Bjurström, Malin Josephson och Helena Persson. Stockholm i oktober 2014 Per Molander 6

8 Sammanfattning ISF gav i mars 2012 ut rapporten Långtidssjukfrånvaro hos föräldrar och deras barn. 1 Studien visar att ju fler sjukfrånvarodagar föräldrar har under deras barns uppväxt, desto fler sjukfrånvarodagar har i genomsnitt barnen som vuxna. Syftet i den här rapporten är att undersöka närmare vad som kan ha betydelse för den observerade överföringen. I studien undersöks överföringen av sjukfrånvaro från föräldrar till barn under år när den totala sjukfrånvaronivån är hög respektive låg. Vidare undersöks överföringen av sjukfrånvaro i olika grupper av föräldrar, till exempel i olika utbildnings- och yrkesgrupper. Betydelsen av föräldrarnas sjukfrånvaro för sannolikheten att barnen har en omfattande sjukfrånvaro studeras också. I rapporten beskrivs även diagnospanoramat vid sjukfrånvaro hos barnen beroende på hur mycket föräldrarna var sjukfrånvarande och på vilken sjukdom som orsakat föräldrarnas sjukfrånvaro. Resultaten visar att det finns ett samband mellan olika generationers sjukfrånvaro inom samma familj, oavsett föräldrarnas utbildningsnivå, yrke, om föräldrarna har haft försörjningsstöd eller inte, om föräldern bor i en storstadsregion eller i mellan-, tät- eller glesbygd, om barnet har vuxit upp hos den ena eller hos bägge föräldrarna, samt om barnet är äldsta syskon eller inte. Resultaten visar även att sjukdomar som har orsakat omfattande sjukfrånvaro hos föräldrarna är överrepresenterade vid sjukfrånvaro hos deras döttrar och söner. Samma mönster finns för alla stora sjukdomsgrupper. Det är inte en specifik grupp av sjukdomar som orsakar en överföring av sjukfrånvarodagar från föräldrar till barn. 1 ISF (2012a). 7

9 Studien grundas på analyser av registerdata från Statistiska centralbyrån och från Försäkringskassan. Med sjukfrånvaro avses dagar som ersätts av Försäkringskassan med sjukpenning, förtidspension, sjukbidrag, sjukersättning eller aktivitetsersättning. Sjukfrånvarodagarna räknas från och med den tredje sjukfrånvaroveckan. Föräldrarnas sjukfrånvaro observeras under åren då barnen är mellan år, medan barnens sjukfrånvaro observeras för åren då barnen är år. I rapporten studeras hur många sjukfrånvarodagar som i genomsnitt överförs från föräldrar till barn för varje ytterligare dag som föräldern är sjukfrånvarande totalt och för olika delgrupper. Den största genomsnittliga överföringen observeras från mamma till dotter, men trots det överför mamman endast en liten del. En dags längre sjukfrånvaro hos mamman innebär i genomsnitt 0,07 fler sjukfrånvarodagar hos dottern som vuxen. Resultaten ger stöd för att det finns en överföring mellan generationer, oavsett under vilka år sjukfrånvaron observeras. I rapporten jämförs överföringen år då sjukfrånvaron var relativt hög, med överföringen år då sjukfrånvaron nådde en historiskt låg nivå. Överföringen är lika stor procentuellt sett under de observerade åren, även om den minskade något i absoluta tal. Döttrar till mödrar som var sjukfrånvarande i minst ett halvår har den högsta genomsnittliga sjukfrånvaron. De har 20 sjukfrånvarodagar fler än döttrar till mödrar som inte hade någon sjukfrånvaro under den studerade sexårsperioden. Även om hänsyn tas till faktorer för föräldrar och barn som samvarierar med sjukfrånvaron, kvarstår att sannolikheten att barnen har en omfattande sjukfrånvaro som vuxna är större ju mer föräldrarna var sjukfrånvarande under uppväxten. Resultaten i rapporten visar att ju mer sjukfrånvarande föräldrarna är, desto mer omfattande är de vuxna barnens sjukfrånvaro, oavsett de socioekonomiska och sociala faktorer som observeras i studien. Det krävs dock vidare studier för att förstå orsaker till överföringen av sjukfrånvaro och hur den kan påverkas. 8

10 Summary Sick leave across generations The Swedish Social Insurance Inspectorate (Inspektionen för socialförsäkringen, ISF) is an independent supervisory agency for the Swedish social insurance system. The objectives of the agency are to strengthen compliance with legislation and other statutes, and to improve the efficiency of the social insurance system through system supervision and efficiency analysis and evaluation. The ISF s work is mainly conducted on a project basis and is commissioned by the Government or initiated autonomously by the agency. This report has been commissioned by the Government. Background In this report we study the intergenerational relationship in sickness absence between parents and children. The knowledge about intergenerational transmission is important from an equality perspective. A high transmission from parents to their children means that a person's opportunities to a great extent are determined by his or her parents' situation. A low transmission, by contrast, means that a person's life opportunities to a greater extent are determined by the person s own choices and personal characteristics. Intergenerational mobility in terms of sickness absence is also important in order to understand how sick leave develops over time. If there are strong links between generations, it is likely that a high sickness absence of a generation also affects sickness absence in the next generation. Objectives The purpose of this report is to examine factors that may have significance for intergenerational transmission of sick leave. The study examines the extent of transmission of sick leave days; when 9

11 the overall sickness absence levels are high or low; in different groups of parents regarding education, occupation, living region and social benefit; when the child lives with one or both of the parents; the transmission depending on the child's place among the siblings. We also study the importance of comprehensive sickness leave. The report also analyses the transmission depending on disease diagnosis for the parents and for the children during sickness absence. Data and methods The analyses are based on Swedish register data. We follow all children born between 1976 and The children are linked to their parents. The parents are observed between 1990 and 1995 when their children are between 10 and 19 years old. The children are observed between 2003 and 2008 when they are between 26 and 35 years old. Sickness absence is measured as the average annual number of days with sickness benefit within a sickness spell and days with disability pension. Due to data restrictions days with sickness benefit are counted from the third week within a given sickness spell. Transmission between parents and children is estimated by linear regression with control for parents' and children's age. The average marginal transmission of sickness absence of one additional day absent due to sickness is estimated in separate analyses for the transmission mother to daughter, mother to son, father to daughter and father to son. The relative likelihood of having a comprehensive sickness absence, in the analyses, defined as the average to be on sick leave for at least 6 months per year, is also estimated. The analysis takes into consideration other factors of the parents that have a bearing on the level of absenteeism and also to the child's circumstances in adulthood. Findings The results in this report show that there is a correlation between the different generations number of sick leave days within the same family regardless of the parents' educational level, profession, if the parents have had social benefit or not, if the parent lives in a metropolitan region or in the middle, densely or sparsely populated areas, if the child is growing up with one or both parents, and the child is the eldest sibling or not. The largest average transmission is observed from mother to daughter. Yet, the transmission of sick-leave 10

12 days is limited. One day of sick leave more of the mother means an average of 0.07 more days of sick leave for the daughter as an adult. The results also show that the diseases that caused widespread absence of the parents are overrepresented in the absence of their daughters and sons. The same patterns are available for all major disease groups. There is not a specific group of diseases that are the cause of transmission of sick leave days from parents to children. It is not of any significant importance what year that sickness absence is observed. The years 2006 to 2007, when sickness absence level in Sweden was relatively high, are compared with 2010 to 2011, when sickness absence reached a historically low level. The transmission is equal in percentage terms, although it has declined slightly in absolute terms. The daughters of mothers who were on sick leave at least half a year on average had the highest average sickness absence among children. These daughters have on average 20 more sick days than daughters of mothers who had no sickness absence during the studied six-year period. Even taking into account factors for parents and children the correlates with absenteeism remains; the probability of having a comprehensive sickness absence as an adult is greater the more the parents were absent due to illness during childhood. Conclusions There is a transmission of sick leave from parents to children, regardless of socio-economic and social factors that are observed in the study. It requires further studies to understand the reasons for the transmission of sick leave and how it can be influenced by values and standards. 11

13 12

14 1 Inledning 1.1 Uppdrag Studier av överföring mellan föräldrar och barn är ett växande forskningsområde. 2 Kunskap om betydelsen av vårt föräldraarv och för vilka grupper denna koppling är särskilt stark är viktig, inte minst ur ett jämlikhetsperspektiv. Är det vår familjebakgrund eller våra unika egenskaper som bestämmer hur det går för oss? En hög överföring innebär att en persons situation i större utsträckning avgörs av hennes eller hans föräldrars situation. En låg överföring innebär däremot att en persons situation i större utsträckning bestäms av egna val och personliga egenskaper. Kunskapen om överföring när det gäller sjukfrånvaro är också viktig för att förstå hur sjukfrånvaron utvecklas över tid. Om det finns starka samband mellan generationer, är det troligt att en hög frånvaro hos en generation också påverkar frånvaron för nästa generation. ISF gav i mars 2012 ut rapporten Långtidssjukfrånvaro hos föräldrar och deras barn. 3 Rapporten var ett svar på ett regeringsuppdrag i 2011 års regleringsbrev. Enligt uppdraget skulle ISF undersöka om det finns ett samband mellan olika generationers sjukfrånvaro inom samma familj. Studien visar att ju fler sjukfrånvarodagar föräldrar har under deras barns uppväxt, desto fler sjukfrånvarodagar har i genomsnitt barnen som vuxna. I rapporten från 2012 studerades sjukfrånvaro med sjukpenning i fyra veckor eller längre, och sjukfrånvaro med sjukersättning. Analyserna i rapporten visar att det finns en överföring av sjukfrånvaro från föräldrar till barn. För varje ytterligare dag som föräldern i genomsitt 2 Se Black och Deveraux (2011) för en översikt av den senaste nationalekonomiska forskningen inom området. 3 ISF (2012a). 13

15 är sjukfrånvarande per år ökar barnens sjukfrånvaro i genomsnitt med mellan 0,06 och 0,11 dagar per år. Överföringen är störst mellan mammor och döttrar. Om en förälder har någon sjukfrånvaro under barnets uppväxtår, har barnet i genomsnitt runt 30 procent fler sjukfrånvarodagar som vuxen än om föräldern inte hade varit sjukfrånvarande. Bland barn till föräldrar som har varit sjukfrånvarande är omfattningen av sjukfrånvaron för döttrarna och sönerna större ju mer sjukfrånvarande föräldern har varit. Regeringen har i regleringsbrevet för år 2013 gett ISF i uppdrag att undersöka närmare vad som kan ha betydelse för den observerade överföringen av sjukfrånvaro mellan generationer. 1.2 Syfte Syftet med denna rapport är att undersöka närmare vad som kan ha betydelse för den observerade överföringen i sjukfrånvaro mellan generationer. I studien undersöks följande: Överföringen av sjukfrånvaro från föräldrar till barn under år när den totala sjukfrånvaronivån är hög respektive låg. Överföringen av sjukfrånvaro från föräldrar till barn i olika grupper av föräldrar med avseende på utbildning, yrke och social utsatthet. Överföringen av sjukfrånvaro från föräldrar till barn beroende på föräldrarnas boenderegion, om barnet bor hos en eller hos båda föräldrarna, samt barnets plats i syskonskaran. Betydelsen av föräldrarnas sjukfrånvaro för sannolikheten att barnen har en omfattande sjukfrånvaro. Diagnospanoramat för barnen beroende på hur mycket föräldrarna var sjukfrånvarande och på vilken sjukdom som orsakade föräldrarnas sjukfrånvaro. 14

16 1.3 Definition av sjukfrånvaro Med sjukfrånvaro avses i rapporten dagar som ersätts av Försäkringskassan med sjukpenning, förtidspension, sjukbidrag, sjukersättning eller aktivitetsersättning. 4 I den följande texten används det gemensamma namnet sjuk- och aktivitetsersättning för förmånerna förtidspension, sjukbidrag, sjukersättning och aktivitetsersättning. Sjukpenning och sjuk- och aktivitetsersättning beviljas som hel, tre fjärdedels, halv eller en fjärdedels förmån. 5 För att få jämförbarhet över tid omfattar studien endast sjukfrånvarodagar från och med den tredje sjukfrånvaroveckan. 6,7 Detta hänger samman med att det år 1992 infördes en sjuklöneperiod på 14 dagar då arbetsgivaren betalar ut ersättning till den försäkrade. 8 Dessutom återinfördes år 1993 en karensdag för både anställda och egenföretagare. 9 Den genomsnittliga sjukfrånvaron observeras under åren för föräldrarna och under åren för barnen. Barnen är under observationsperioden i åldrarna år. I rapporten beräknas nettodagar, vilket betyder att till exempel två dagar med halv sjukpenning eller halv sjuk- eller aktivitetsersättning räknas som en dags sjukfrånvaro. 4 Ersättning vid långvarig arbetsoförmåga på grund av sjukdom var tidigare en del av det allmänna pensionssystemet och utgavs i form av förtidspension och sjukbidrag. Dessa ersattes år 2003 av förmånerna sjukersättning och aktivitetsersättning och blev en del av sjukförsäkringen (se SFS 2001:489). Rätten till sjukpenning och sjukersättning regleras numera i socialförsäkringsbalken, SFB (2010:110), som trädde i kraft den 1 januari 2011 och ersatte lagen (1962:361) om allmän försäkring, AFL. 5 Före den 1 juli 1993 kunde dock sjukbidrag och förtidspension beviljas på nivåerna hel, två tredjedelar samt halv omfattning, se 7 kap. 2 AFL i dess lydelse före den 1 juli Förmånsnivåerna för sjukpenning regleras i 27 kap. 45 SFB och för sjuk- och aktivitetsersättning i 33 kap. 9 SFB. 6 Detta är en skillnad jämfört med ISF:s tidigare rapport (2012a) där sjukfrånvaron beräknades från och med den fjärde sjukfrånvaroveckan. 7 Ett undantag är arbetslösa och deltagare i arbetsmarknadspolitiska program. Se bilaga 1. 8 Reglerna om sjuklön finns i lagen (1991:1047) om sjuklön. 9 SFS 1992:

17 1.4 Disposition Rapporten är disponerad enligt följande. Kapitel 2 är ett bakgrundskapitel som behandlar bestämningsfaktorer för sjukfrånvaro, hur uppväxten påverkar hälsan som vuxen och hur sjukfrånvaron har varierat mellan olika år. Kapitlet avslutas med en genomgång av tidigare studier. Kapitel 3 handlar om data och metod samt beskriver studiepopulationen. Resultaten presenteras i kapitlen 4, 5 och 6. Kapitel 4 handlar om överföring av antalet sjukfrånvarodagar från föräldrar till barn, medan kapitel 5 handlar om döttrar och söner som har en omfattande sjukfrånvaro. I kapitel 6 redovisas resultat som handlar om sjukdomar och sjukfrånvaro. Rapporten avslutas med en diskussion i kapitel 7. 16

18 2 Bakgrund Kapitlet beskriver kort bestämningsfaktorer för sjukfrånvaro, teorier om hur uppväxten kan påverka hälsan som vuxen, hur sjukfrånvaron varierar mellan olika år och tidigare studier om intergenerationell överföring. 2.1 Bestämningsfaktorer för sjukfrånvaro Sjukdom och nedsatt arbetsförmåga är den mest uppenbara förklaringen till sjukfrånvaro. De flesta som är sjukfrånvarande är det på grund av psykisk ohälsa eller besvär i rörelseorganen. Psykisk ohälsa är idag den vanligaste orsaken till sjukfrånvaro för kvinnor och män yngre än 50 år. Det är vanligast i åldrarna år. Psykiska sjukdomar medför även de längsta perioderna av sjukfrånvaro. 10 För att ha rätt till sjukpenning, sjuk- eller aktivitetsersättning, ska arbetsförmågan vara nedsatt med minst en fjärdedel på grund av sjukdom. Arbetsförmåga är ett relativt begrepp och kan sammanfattas i individens förmågor i relation till krav i arbetet. Det innebär att en persons arbetsförmåga vid sjukdom och funktionsnedsättning är olika i olika yrken. Olika yrkens krav är en del av förklaringen till skillnader i sjukfrånvaro mellan yrken, men även arbetsmiljö och anpassningsmöjligheter skiljer sig mellan yrken. Vissa yrken innebär till exempel tunga lyft och kräver fysisk styrka, medan det i andra yrken finns en stor toleransnivå för fysiska funktionshinder. Yrken med krav på längre utbildning innebär ofta mer varierande arbetsuppgifter och större möjligheter till anpassning av arbetsuppgifterna. En ytterligare orsak 10 Försäkringskassan (2014a). 17

19 till skillnaderna i sjukfrånvaro mellan yrken kan vara att individer med en sämre hälsa och arbetsförmåga i större utsträckning börjar arbeta i yrken med lägre krav på utbildning och andra kvalifikationer. 11 Folkhälsomyndighetens folkhälsorapport 12 visar att de som har en kort utbildning har mer psykisk ohälsa än de med en längre utbildning. Men inte bara psykisk ohälsa utan dessutom alla stora dödsorsaker i befolkningen hjärtsjukdom, stroke, cancer, olyckor, självmord och alkoholrelaterade diagnoser är vanligare bland personer med kort utbildning. Utöver hälsa, arbetsmiljö och arbetsvillkor har även andra faktorer en stor betydelse för sjukfrånvaron. Användningen av sjukförsäkringen påverkas av ersättningsnivån och av kontroller. Vidare har inställningen till sjukfrånvaro och till arbete hur man förväntas bete sig betydelse för sjukfrånvaron. Arbetsförmåga och sjukdom är i regel en gradfråga snarare än att man är helt frisk eller helt arbetsoförmögen. Hur stigmatiserande det är att vara sjukfrånvarande, det vill säga hur den som är sjukfrånvarande betraktas utifrån negativa egenskaper, kan variera beroende på hur vanligt förekommande det är med sjukfrånvaro i till exempel bostadsområdet eller på arbetsplatsen. Ett minskat negativt stigma kan leda till normförändringar och göra det mer accepterat att vara sjukfrånvarande. Det finns även stöd i forskningen för att sociala interaktioner mellan människor på till exempel arbetsplatser påverkar nivån på sjukfrånvaron Uppväxten påverkar hälsan som vuxen Ett livsloppsperspektiv i synen på orsaker till sjukdom och sjukfrånvaro betonar att faktorer under uppväxten påverkar vuxnas hälsa och beteende. Det finns olika modeller som på ett övergripande sätt beskriver hur förhållanden i barndomen kan påverka hälsan senare i livet och vad som kan förklara att skillnader i hälsa mellan olika 11 Försäkringskassan (2011) och (2012). 12 Folkhälsomyndigheten (2014). 13 I ISF:s rapport (2012b) finns en översikt över faktorer som påverkar nivån på sjukfrånvaron. 18

20 grupper består över generationer. Gemensamt i alla resonemang är att det genetiska arvet och miljön samverkar, samt att miljön både kan minska och öka risken för att individen drabbas av sjukdom och nedsatt arbetsförmåga. 14 En teori om uppväxtens betydelse för hälsan senare i livet är att vissa perioder i livet, till exempel tidig barndom eller tonår, kan ha stor betydelse för hälsan i vuxenlivet. När den kritiska perioden inträffar beror på individens specifika hälsoutfall, levnadsvanor och beteende. En annan modell utgår från att den sammantagna mängden av ogynnsamma förhållanden, till exempel otrygga förhållanden eller onyttig kost, delvis kan förklara sambandet mellan uppväxtvillkor och hälsoproblem senare i livet. Enligt denna modell är det mängden ogynnsamma förhållanden som har störst relevans för hälsoutvecklingen, inte när de uppträder. En ytterligare modell poängterar betydelsen av hur gynnsamma förhållanden i vuxenlivet kan kompensera för ogynnsamma förhållanden i barndomen. Det skulle betyda att graden av överföring av sjukfrånvaro mellan föräldrar och barn till stor del beror på den sociala rörligheten mellan generationer. Möjligheter till social rörlighet, utbildning, goda förutsättningar i arbetslivet och till goda inkomster påverkas dock av individens hälsa. Det innebär att de med dålig hälsa har en större sannolikhet att fastna i levnadsvillkor och arbetsförhållanden som samvarierar med en ökad förekomst av sjukdom och sjukfrånvaro. En förklaringsmodell till att skillnader i hälsa mellan olika grupper består över generationer är att olika grupper i samhället har olika värderingar och normer som i sin tur påverkar beteenden, levnadsvanor och hälsa. Vuxna som är kvar i samma socioekonomiska grupp eller bor kvar på samma ort som sina föräldrar delar också i stor utsträckning föräldrarnas värderingar och normer. Andra studier betonar psykologiska och biologiska förklaringar och att ojämlika levnadsvillkor ger upphov till en höjd kronisk stressnivå för grupper med relativt sett sämre levnadsförhållanden. Den kroniska stressen påverkar individen direkt, men har även betydelse för hälsorelaterade levnadsvanor. 14 Mackenbach (2012) har publicerat en översikt av teoretiska modeller om orsaken till skillnader i hälsa i en modern välfärdsstat, samt ett empiriskt stöd för modellerna. Se även boken Den orättvisa hälsan, red. Rostila och Toivanen (2010), för en utförlig beskrivning av orsaker till skillnader i hälsa mellan olika grupper och hur stress kan påverka hälsan. 19

21 Föräldrarnas sjukfrånvaro kan på olika sätt påverka uppväxtmiljön och innebära påfrestningar för deras söner och döttrar. Enligt stressforskningen har händelser och omständigheter tidigt i livet stor betydelse för hur man som vuxen klarar av påfrestningar och krav. Samma situation, till exempel oro för att inte klara av arbetet, ger upphov till olika reaktioner hos olika individer beroende på tidigare erfarenheter och förväntningar. Negativa förväntningar, att känna sig osäker på om man kan hantera en situation, att inte ha kontroll och inflytande över vardagen och att vara övertygad om att man kommer att misslyckas med att klara av de krav som ställs, ger upphov till en långvarig stressbelastning och ökar risken för hälsoproblem. Inflytande och kontroll, sociala resurser och en grundläggande självkänsla av att kunna påverka sin egen livssituation och sin utveckling, dämpar stressreaktioner och skyddar mot ohälsa. Kronisk stress skapar en kronisk störning i de fysiologiska reaktionerna vid belastning och ökar risken för en rad olika sjukdomar. En nyligen publicerad empirisk studie av Carlsson m.fl. (2014) visar att barn i högstressade familjer hade en hög nivå av kortisol, vilket är ett biologiskt mått på stress. I studien ingick familjer i Sverige med femåriga barn. Föräldrarna svarade på frågor om stress och svåra livshändelser hade påverkat familjen, till exempel skilsmässa eller arbetslöshet. Utifrån svaren på frågorna identifierades en grupp barn där det kunde förmodas att stressnivån i familjen var hög och en grupp barn där stressnivån kunde förväntas vara mer normal. Genom att analysera en rad biologiska markörer visar forskarna vidare att en hög stressnivå inte bara trycker ned immunförsvaret, utan även skapar en obalans som kan bidra till en autoimmun reaktion. Forskningsartikeln refererar till en rad empiriska studier som visar på det biologiska sambandet mellan stress och sjuklighet senare livet. Becker och Tomes (1979, 1986) har utvecklat en teoretisk modell för hur inkomst, tillgångar och konsumtion överförs från föräldrar till barn. Modellen visar att intergenerationell överföring sker genom flera olika processer: arvet av egenskaper från föräldrarna (förvärvat under barndomen och genetiskt), föräldrarnas investering i barnen och samhällets investering i barnen. Modellen utgår från den påverkan som sker när barnen växer upp. Den vuxna personens humankapital är endast proportionellt i förhållande till det humankapital som byggdes upp under barndomen. Empiriska studier av intergenerationell överföring som utgår från denna teoretiska ansats studerar 20

22 därför ofta föräldrarna under barnens uppväxtår och barnen som vuxna. På så vis observeras föräldrarna under den period de kan tänkas påverka barnen genom både ett aktivt handlande och genom överförbara egenskaper. Sammanfattningsvis pekar flera modeller och empiriska resultat på att det kan finnas en intergenerationell överföring av hälsa och sjukfrånvaro. 2.3 Sjukfrånvaron varierar mellan olika år Utvecklingen av sjukfrånvaron kan mätas med det så kallade ohälsotalet. Under perioden finns det två tydliga trender för män respektive kvinnor i åldersgrupperna år samt år. Dels har män generellt lägre ohälsotal 15 än kvinnor, dels har de som är mellan 16 och 29 år betydligt lägre ohälsotal än de som är mellan 30 och 49 år. 16 Ohälsotalet varierar mellan olika år. För kvinnor i åldersgruppen år låg ohälsotalet på ungefär 30 fram till 1997, för att därefter öka och nå en topp på 43 år Män i samma åldersgrupp hade fram till 1997 ett ohälsotal på ungefär 22 som ökade till 26 år Efter 2003 sjönk ohälsotalet stadigt, men har under de senaste två åren åter börjat öka för kvinnorna. Männens ohälsotal har däremot stabiliserats på ungefär 15. Av figur 1 framgår att skillnaden i ohälsotal mellan könen inte är lika markant i åldersgruppen år och minskar i slutet av perioden, i jämförelse med dem som är år. 17 Ohälsotalet för denna yngre 15 Ohälsotalet är antalet utbetalda nettodagar av sjukpenning, arbetsskadesjukpenning, rehabiliteringspenning, sjuk- och aktivitetsersättning (tidigare förtidspension och sjukbidrag) per registrerad försäkrad och år. Med registrerad försäkrad avses alla svenska eller utländska medborgare mellan år som bor eller arbetar i Sverige. 16 Det är den indelning som används i äldre officiell statistik och som är mest jämförbar med de ålderskategorier som inkluderas i den här rapporten. 17 Till och med 1997 användes antalet sjukpenningförsäkrade som nämnare vid beräkning av ohälsotalet. Alla som arbetade i Sverige och beräknades tjäna minst 24 procent av prisbasbeloppet var sjukpenningförsäkrade. Då det från och med 1994 inte längre var obligatoriskt att anmäla inkomstförändringar övergick Försäkringskassan till att använda antalet registrerade försäkrade, ett begrepp som omfattar alla svenska och utländska medborgare som har fyllt 16 år och som är bosatta eller arbetar i Sverige. Det innebar att fler individer ingick i nämnaren och att ohälsotalet minskade, speciellt i grupper med låga inkomster. Uppgifterna blir därigenom inte helt jämförbara över tid. Av figur 1 framgår att ohälsotalet skiftar nivå mellan 1997 och 1998, framför allt för den yngre åldersgruppen (16 29 år). Detta beror troligen på en förändring av nämnaren vid beräkningen av ohälsotalet. 21

Rapport 2012:7. Långtidssjukfrånvaro hos föräldrar och deras barn

Rapport 2012:7. Långtidssjukfrånvaro hos föräldrar och deras barn Rapport 2012:7 Långtidssjukfrånvaro hos föräldrar och deras barn Rapport 2012:7 Långtidssjukfrånvaro hos föräldrar och deras barn En rapport från Inspektionen för socialförsäkringen Stockholm 2012 Rapporten

Läs mer

Samband mellan barns och föräldrars utbildning

Samband mellan barns och föräldrars utbildning TEMARAPPORT 2016:1 UTBILDNING Samband mellan barns och föräldrars utbildning TEMARAPPORT 2016:1 UTBILDNING Samband mellan barns och föräldrars utbildning Statistiska centralbyrån 2016 Report 2016:1 Intergenerational

Läs mer

Avslutade sjukskrivningar vid tidsgränserna i sjukförsäkringen

Avslutade sjukskrivningar vid tidsgränserna i sjukförsäkringen PROMEMORIA 1(14) Datum Diarienummer 2015-02-26 2014-133 Niklas Österlund Enheten för sjukförmåner 08-58 00 15 52 Niklas.osterlund@inspsf.se Avslutade sjukskrivningar vid tidsgränserna i sjukförsäkringen

Läs mer

Sjukfrånvarons utveckling

Sjukfrånvarons utveckling Frukostseminarium AFA Försäkring Sjukfrånvarons utveckling Delrapport 2, 215 Sofia Bill Analytiker, Försäkringskassan Sid 1 December 215 Sjukfrånvarons utveckling, del 2 Källa: Försäkringskassans databas

Läs mer

2005:1. Föräldrapenning. att mäta hälften var ISSN 1652-9863

2005:1. Föräldrapenning. att mäta hälften var ISSN 1652-9863 2005:1 Föräldrapenning att mäta hälften var ISSN 1652-9863 Statistikrapport försäkringsstatistik Föräldrapenning att mäta hälften var Utgivare: Upplysningar: Försäkringskassan Försäkringsdivisionen Enheten

Läs mer

Laura Hartman Forskardagarna i Umeå 14-15 januari 2015 Sida 1

Laura Hartman Forskardagarna i Umeå 14-15 januari 2015 Sida 1 Laura Hartman Forskardagarna i Umeå 14-15 januari 2015 Sida 1 Presentation vid Forskardagarna i Umeå 14-15 januari 2015 Sjukförsäkringen i siffror Laura Hartman Avdelningen för analys och prognos Försäkringskassan

Läs mer

Statistik. om Stockholm Ohälsotal i Stockholm. Årsrapport 2014. The Capital of Scandinavia. stockholm.se

Statistik. om Stockholm Ohälsotal i Stockholm. Årsrapport 2014. The Capital of Scandinavia. stockholm.se Statistik om Stockholm Ohälsotal i Stockholm Årsrapport 2014 The Capital of Scandinavia stockholm.se FÖRORD Rapporten behandlar ohälsans utveckling i Stockholms stad i form av ohälsotalet. Ohälsotalet

Läs mer

Unga vuxna med aktivitetsersättning: risk för suicidförsök och suicid

Unga vuxna med aktivitetsersättning: risk för suicidförsök och suicid Unga vuxna med aktivitetsersättning: risk för suicidförsök och suicid Ulf Jonsson, Ellenor Mittendorfer-Rutz, Linnea Kjeldgård, Kristina Alexanderson Underlagsrapport till den parlamentariska socialförsäkringsutredningen,

Läs mer

Statistik. om Stockholm Ohälsotal i Stockholm Årsrapport 2013. The Capital of Scandinavia. stockholm.se

Statistik. om Stockholm Ohälsotal i Stockholm Årsrapport 2013. The Capital of Scandinavia. stockholm.se Statistik om Stockholm Ohälsotal i Stockholm Årsrapport 2013 The Capital of Scandinavia stockholm.se FÖRORD Rapporten behandlar ohälsans utveckling i Stockholms stad i form av ohälsotalet. Ohälsotalet

Läs mer

Sjukskrivningarnas anatomi

Sjukskrivningarnas anatomi Sjukskrivningarnas anatomi En ESO-rapport om sjukförsäkringens drivkrafter Pathric Hägglund, ISF Per Johansson, Uppsala universitet, IFAU och ISF Rapportens disposition Sjukdom, ohälsa och arbetsoförmåga

Läs mer

Delgrupper. Uppdelningen görs efter kön, ålder, antal barn i hushållet, utbildningsnivå, födelseland och boregion.

Delgrupper. Uppdelningen görs efter kön, ålder, antal barn i hushållet, utbildningsnivå, födelseland och boregion. Delgrupper I denna bilaga delas de ensamstående upp i delgrupper. Detta görs för att undersöka om den ekonomiska situationen och dess utveckling är densamma i alla sorts ensamförälderhushåll, eller om

Läs mer

Sammanfattning 2016:2 Hälsa och arbetsförmåga

Sammanfattning 2016:2 Hälsa och arbetsförmåga Sammanfattning En obligatorisk, allmän och enhetlig sjukförsäkring lik den svenska har både för- och nackdelar. En fördel är att alla oavsett risk och behov ges inkomstskydd vid arbetsoförmåga till följd

Läs mer

2013:1. Jobbhälsobarometern. Delrapport 2013:1 Sveriges Företagshälsor 2013-11-03

2013:1. Jobbhälsobarometern. Delrapport 2013:1 Sveriges Företagshälsor 2013-11-03 2013:1 Jobbhälsobarometern Delrapport 2013:1 Sveriges Företagshälsor 2013-11-03 Innehållsförteckning Sammanfattning... 3 Om Jobbhälsobarometern... 4 Om Sveriges Företagshälsor... 4 Bara 2 av 10 kvinnor

Läs mer

Sjukfrånvarande enligt SCB och sjukskrivna enligt RFV

Sjukfrånvarande enligt SCB och sjukskrivna enligt RFV REDOVISAR 2003:2 Sjukfrånvarande enligt SCB och sjukskrivna enligt RFV Enheten för statistik 2003-07-01 Upplysningar: Christian Elvhage 08-786 95 40 christian.elvhage@rfv.sfa.se Ola Rylander 08-786 95

Läs mer

Bedömningsfrågor i tillsynen

Bedömningsfrågor i tillsynen Bedömningsfrågor i tillsynen Vad kommer vi prata om idag ISF:s uppgift Vad är en bedömningsfråga på ISF? Slutsatser Regeringens instruktion för ISF 1 Inspektionen för socialförsäkringen har till uppgift

Läs mer

Uppföljning av de personer som uppnådde maximal tid i sjukförsäkringen under 2010 eller under första kvartalet 2011

Uppföljning av de personer som uppnådde maximal tid i sjukförsäkringen under 2010 eller under första kvartalet 2011 Dnr: 2010/436389 Dnr: 016315-2011 Uppföljning av de personer som uppnådde maximal tid i sjukförsäkringen under 2010 eller under första kvartalet 2011 Återrapportering enligt regleringsbrevet för 2011 Uppdaterade

Läs mer

Ohälsotalet för män och kvinnor i åldern 16-64 år, 2007 Adress Telefon e-post USK Telefax Webb.plats

Ohälsotalet för män och kvinnor i åldern 16-64 år, 2007 Adress Telefon e-post USK Telefax Webb.plats STATISTIK TISTIK OM STOCKHOLM ISSN 1652-067X SOCIALA FÖRHÅLLANDEN S 2008:15 Ohälsotal i Stockholm 2007 Ohälsotalet fortsätter att minska Pernilla Melin 2008-12-17 Tel: 508 35 043 Ohälsotalet fortsätter

Läs mer

Föräldrars förvärvsarbete

Föräldrars förvärvsarbete 74 Föräldrars förvärvsarbete Se tabellerna 8 i Barn och deras familjer 2001 Del 1 Tabeller Nästan alla barn har föräldrar som förvärvsarbetar. Föräldrar med barn upp till 8 års ålder har rätt till deltidsarbete

Läs mer

STATISTIK OM STOCKHOLM. SOCIALA FÖRHÅLLANDEN Ohälsotal i Stockholm 2011

STATISTIK OM STOCKHOLM. SOCIALA FÖRHÅLLANDEN Ohälsotal i Stockholm 2011 STATISTIK OM STOCKHOLM SOCIALA FÖRHÅLLANDEN Ohälsotal i Stockholm 2011 FÖRORD Rapporten behandlar ohälsans utveckling i Stockholms stad i form av ohälsotalet. Ohälsotalet är ett mått på utbetalda dagar

Läs mer

Sjukskrivna personers upplevelse av bemötande

Sjukskrivna personers upplevelse av bemötande isfinspektionen FÖR SOCIALFÖRSÄKRINGEN Rapport 2014:9 Sjukskrivna personers upplevelse av bemötande Från Försäkringskassan och hälso- och sjukvården sf Rapport 2014:9 Från Försäkringskassan och hälso-

Läs mer

Fördröjning av sjukpenningsdata: en utvärdering av tremånadersregeln

Fördröjning av sjukpenningsdata: en utvärdering av tremånadersregeln REV A 1 (15) Fördröjning av sjukpenningsdata: en utvärdering av tremånadersregeln Postadress Besöksadress Telefon 103 51 Stockholm Klara västra kyrkogata 11 08-786 90 00 E-post Internetadress Telefax Org.nr

Läs mer

Uppföljning av de personer som uppnådde maximal tid i sjukförsäkringen vid årsskiftet 2009/2010

Uppföljning av de personer som uppnådde maximal tid i sjukförsäkringen vid årsskiftet 2009/2010 Dnr: 1.1 2009/294720 Dnr: 052245-2010 Uppföljning av de personer som uppnådde maximal tid i sjukförsäkringen vid årsskiftet 2009/2010 Återrapportering enligt regleringsbrevet för 2010 Uppdaterade siffror

Läs mer

Statistik. om Stockholm Ohälsotal i Stockholm. Årsrapport The Capital of Scandinavia. stockholm.se

Statistik. om Stockholm Ohälsotal i Stockholm. Årsrapport The Capital of Scandinavia. stockholm.se Statistik om Stockholm Ohälsotal i Stockholm Årsrapport 2015 The Capital of Scandinavia stockholm.se FÖRORD Rapporten behandlar ohälsans utveckling i Stockholms stad i form av ohälsotalet. Ohälsotalet

Läs mer

Sociala Förhållanden: 2011:10 2011-11-18 Eva Andersson 08-613 08 52

Sociala Förhållanden: 2011:10 2011-11-18 Eva Andersson 08-613 08 52 STATISTIK OM STHLM Sociala Förhållanden: OHÄLSOTAL I STOCKHOLM 2010 2011:10 2011-11-18 Eva Andersson 08-613 08 52 Ohälsotal 2010 FÖRORD Rapporten behandlar ohälsans utveckling i Stockholms stad i form

Läs mer

Sammanfattning. Kollektivavtalade försäkringar och ersättningar

Sammanfattning. Kollektivavtalade försäkringar och ersättningar Syftet med rapporten är att undersöka om avtalsförsäkringarna och andra kompletterande försäkringar påverkar arbetsutbudet. Ersättning från social- eller arbetslöshetsförsäkring är oftast inte den enda

Läs mer

Hur har portvaktsfunktionen i förtidspensionssystemet

Hur har portvaktsfunktionen i förtidspensionssystemet Hur har portvaktsfunktionen i förtidspensionssystemet förändrats över tid? nr 6 204 årgång 42 Vi är intresserade av hur portvaktsfunktionen i förtidspensionssystemet, dvs bedömningen av rättigheten att

Läs mer

Lönar sig utbildning? Om hur ökade krav gör utbildning allt mer lönsamt

Lönar sig utbildning? Om hur ökade krav gör utbildning allt mer lönsamt DET GÅR ATT MILDRA KRISENS EFFEKTER Lönar sig utbildning? Om hur ökade krav gör utbildning allt mer lönsamt Roger Mörtvik Globaliseringen flyttar jobb och investeringar Sedan Kinas, Indiens och Rysslands

Läs mer

Svar på begäran om yttrande om vissa ändringar i sjukförsäkringen

Svar på begäran om yttrande om vissa ändringar i sjukförsäkringen 1(5) Datum Diarienummer 2011-06-16 2011-99 Er referens 120-2867-2010/11 Enhetschef Dan Ljungberg 08-58 00 15 21 dan.ljungberg@inspsf.se Socialförsäkringsutskottet Sveriges riksdag 100 12 Stockholm Svar

Läs mer

Anders Hjern. barnläkare, professor Sachsska Barnsjukhuset

Anders Hjern. barnläkare, professor Sachsska Barnsjukhuset Anders Hjern barnläkare, professor Sachsska Barnsjukhuset Lagen om barn som anhöriga Hälso- och sjukvården ska särskilt beakta ett barns behov av information, råd och stöd om barnets förälder eller någon

Läs mer

Sjukfrånvaro och psykiatriska diagnoser

Sjukfrånvaro och psykiatriska diagnoser isfinspektionen FÖR SOCIALFÖRSÄKRINGEN Rapport 2014:22 Sjukfrånvaro och psykiatriska diagnoser sf Rapport 2014:22 Sjukfrånvaro och psykiatriska diagnoser En rapport från Inspektionen för socialförsäkringen

Läs mer

Hellre rik och frisk - om familjebakgrund och barns hälsa

Hellre rik och frisk - om familjebakgrund och barns hälsa Hellre rik och frisk - om familjebakgrund och barns hälsa Eva Mörk*, Anna Sjögren** & Helena Svaleryd* * Nationalekonomiska institutionen, Uppsala universitet ** Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk

Läs mer

Analys av sjukfrånvarons variation

Analys av sjukfrånvarons variation Analys av sjukfrånvarons variation - Väsentliga förklaringar till upp- och nedgång över tid Peje Bengtsson Patric Tirmén Avdelningen för analys och prognos Försäkringskassan Peje Bengtsson & Patric Tirmén

Läs mer

2015-04-22. Syfte. Arbetslöshet vid ung ålder och samband med senare hälsa och arbete. Studiedesign. Studiedesign. Publicerade artiklar

2015-04-22. Syfte. Arbetslöshet vid ung ålder och samband med senare hälsa och arbete. Studiedesign. Studiedesign. Publicerade artiklar 5-- Syfte Arbetslöshet vid ung ålder och samband med senare hälsa och arbete Finns det samband mellan exponering för arbetslöshet och senare sjukfrånvaro, förtidspension, död och arbetslöshet, bland infödda

Läs mer

6 kap. Lön under sjukfrånvaro m. m.

6 kap. Lön under sjukfrånvaro m. m. . 1 (8) 6 kap. Lön under sjukfrånvaro m. m. Rätten till lön under sjukfrånvaro 1 Varje arbetstagare har rätt till lön under sjukfrånvaro enligt bestämmelserna i detta kapitel. Dessutom gäller lagen (1991:1047)

Läs mer

Sjukpenning. Om du saknar anställning eller är ledig. Du har rätt till sjukpenning från Försäkringskassan

Sjukpenning. Om du saknar anställning eller är ledig. Du har rätt till sjukpenning från Försäkringskassan Sjukpenning Du har rätt till sjukpenning från Försäkringskassan när du inte kan arbeta på grund av sjukdom. Du kan få sjukpenning i högst 364 dagar under en 15-månaders period. I vissa fall kan tiden förlängas.

Läs mer

Nybeviljade sjukersättningar/ aktivitetsersättningar 2003 och 2004

Nybeviljade sjukersättningar/ aktivitetsersättningar 2003 och 2004 25:6 Nybeviljade sjukersättningar/ aktivitetsersättningar 23 och 24 Diagnosfördelning ISSN 1652-9863 Statistikinformation försäkringsstatistik Nybeviljade sjukersättningar/ aktivitetsersättningar 23 och

Läs mer

4. Behov av hälso- och sjukvård

4. Behov av hälso- och sjukvård 4. Behov av hälso- och sjukvård 3.1 Befolkningens behov Landstinget som sjukvårdshuvudman planerar sin hälso- och sjukvård med utgångspunkt i befolkningens behov, därför har underlag för diskussioner om

Läs mer

Lisa Berg. PhD, forskare vid CHESS. lisa.berg@chess.su.se

Lisa Berg. PhD, forskare vid CHESS. lisa.berg@chess.su.se Lisa Berg PhD, forskare vid CHESS lisa.berg@chess.su.se Lagen om barn som anhöriga Hälso- och sjukvården ska särskilt beakta ett barns behov av information, råd och stöd om barnets förälder eller någon

Läs mer

Anders Hjern. barnläkare, professor Sachsska Barnsjukhuset

Anders Hjern. barnläkare, professor Sachsska Barnsjukhuset Anders Hjern barnläkare, professor Sachsska Barnsjukhuset Lagen om barn som anhöriga Hälso- och sjukvården ska särskilt beakta ett barns behov av information, råd och stöd om barnets förälder eller någon

Läs mer

2014:3. Jobbhälsobarometern. Delrapport 2014:3 Sveriges Företagshälsor 2014-12-18

2014:3. Jobbhälsobarometern. Delrapport 2014:3 Sveriges Företagshälsor 2014-12-18 2014:3 Jobbhälsobarometern Delrapport 2014:3 Sveriges Företagshälsor 2014-12-18 Innehåll Innehåll... 2 Sammanfattning... 3 Om Jobbhälsobarometern... 4 Om Sveriges Företagshälsor... 5 Höjd pensionsålder

Läs mer

Sysselsättning, hälsa och dödlighet

Sysselsättning, hälsa och dödlighet 22, hälsa och dödlighet Figurerna på följande sidor visar andelen överlevande, andelen med god hälsa och andelen sysselsatta män och kvinnor födda 1930, 1945 och 1955. Som tidigare nämnts beräknas förväntat

Läs mer

Uppföljning av de personer som uppnådde maximal tid i sjukförsäkringen vid årsskiftet 2009/2010 eller under första kvartalet 2010

Uppföljning av de personer som uppnådde maximal tid i sjukförsäkringen vid årsskiftet 2009/2010 eller under första kvartalet 2010 Dnr: 1.1 2009/294720 Dnr: 052245-2010 Uppföljning av de personer som uppnådde maximal tid i vid årsskiftet 2009/2010 eller under första kvartalet 2010 Återrapportering enligt regleringsbrevet för 2010

Läs mer

Tidsgränserna i sjukförsäkringen

Tidsgränserna i sjukförsäkringen isfinspektionen FÖR SOCIALFÖRSÄKRINGEN Rapport 2015:5 Tidsgränserna i sjukförsäkringen sf Rapport 2015:5 Tidsgränserna i sjukförsäkringen En rapport från Inspektionen för socialförsäkringen Stockholm 2015

Läs mer

Foto: Mattias Ahlm. Effektiv väg tillbaka till arbete

Foto: Mattias Ahlm. Effektiv väg tillbaka till arbete Foto: Mattias Ahlm Effektiv väg tillbaka till arbete Våra socialförsäkringssystem ska handla om att rätt ersättning ska gå till rätt person. De ska vara robusta och hålla in i framtiden och de ska sätta

Läs mer

- en kartläggning av personer som uppnått maximal tid i sjukförsäkringen och inte anmält sig till Arbetsförmedlingen

- en kartläggning av personer som uppnått maximal tid i sjukförsäkringen och inte anmält sig till Arbetsförmedlingen 1 (14) Hur försörjer man sig? - en kartläggning av personer som uppnått maximal tid i sjukförsäkringen och inte anmält sig till Arbetsförmedlingen Postadress Besöksadress Telefon 103 51 Stockholm Vasagatan

Läs mer

SVAR PÅ REGERINGSUPPDRAG Vår beteckning 2012-03-30 69161/2011

SVAR PÅ REGERINGSUPPDRAG Vår beteckning 2012-03-30 69161/2011 1 (24) Socialdepartementet 103 33 Stockholm Bilaga 1 - Registeranalys av unga med aktivitetsersättning på grund av nedsatt arbetsförmåga Innehåll Inledning... 2 Data och definitioner... 5 Inflödet till

Läs mer

Välfärdsbokslut 2004. Inledning. Delaktighet och inflytande i samhället. Valdeltagande

Välfärdsbokslut 2004. Inledning. Delaktighet och inflytande i samhället. Valdeltagande Välfärdsbokslut 24 Inledning Alla kommuner vill skapa förutsättningar för god livsmiljö genom till exempel bra bostäder, möjligheter till fysisk aktivitet och rekreation, kommunikationer samt tillgång

Läs mer

Skillnader i hälsotillstånd för olika grupper med hänsyn till inkomst

Skillnader i hälsotillstånd för olika grupper med hänsyn till inkomst Skillnader i hälsotillstånd för olika grupper med hänsyn till inkomst Karin Melinder Folkhälsovetare. Med dr. Statens Folkhälsoinstitut, 831 40 Östersund. E-post: karin.melinder@fhi.se. www.folkhalsatillitjamlikhet.se.

Läs mer

Vilka faktorer kan påverka barnafödandet?

Vilka faktorer kan påverka barnafödandet? 29 Vilka faktorer kan påverka barnafödandet? Ålder Kvinnor och män skjuter allt längre på barnafödandet. Kvinnor och män födda 1945 var 23,9 respektive 26,6 år när de fick sitt första barn. Sedan dess

Läs mer

Nybeviljade sjukersättningar/ aktivitetsersättningar

Nybeviljade sjukersättningar/ aktivitetsersättningar 26:3 Nybeviljade sjukersättningar/ aktivitetsersättningar Fördelning på län och diagnos, 23 25 ISSN 1652-9863 Statistikinformation försäkringsstatistik Nybeviljade sjukersättningar/ aktivitetsersättningar

Läs mer

Kvinnors och mäns sjukfrånvaro. Gunnel Hensing Professor i socialmedicin Göteborgs universitet

Kvinnors och mäns sjukfrånvaro. Gunnel Hensing Professor i socialmedicin Göteborgs universitet Kvinnors och mäns sjukfrånvaro Gunnel Hensing Professor i socialmedicin Göteborgs universitet Huvudbudskap Svårt att jämföra kvinnor och mäns sjukfrånvaro på grund av selektion Få studier, stor variation

Läs mer

Economics - questions, methods, data and the aim for results KATARINA STEEN CARLSSON, INST KLINISKA VETENSKAPER, MALMÖ

Economics - questions, methods, data and the aim for results KATARINA STEEN CARLSSON, INST KLINISKA VETENSKAPER, MALMÖ Economics - questions, methods, data and the aim for results KATARINA STEEN CARLSSON, INST KLINISKA VETENSKAPER, MALMÖ Uncertainty and the Welfare Economics of Medical Care Kenneth J. Arrow, American Economic

Läs mer

Sjukpenning. Om du saknar anställning eller är ledig. Om du är anställd

Sjukpenning. Om du saknar anställning eller är ledig. Om du är anställd Sjukpenning Du har rätt till sjukpenning från när du inte kan arbeta på grund av sjukdom. Du kan få sjukpenning i högst 364 dagar under en 15-månaders period. I vissa fall kan tiden förlängas. Ordlista

Läs mer

Skolprestationer på kommunnivå med hänsyn tagen till socioekonomi

Skolprestationer på kommunnivå med hänsyn tagen till socioekonomi 1(6) PCA/MIH Johan Löfgren 2016-11-10 Skolprestationer på kommunnivå med hänsyn tagen till socioekonomi 1 Inledning Sveriges kommuner och landsting (SKL) presenterar varje år statistik över elevprestationer

Läs mer

DEMOGRAFISKA RAPPORTER 2013:2. Statistiska centralbyrån Statistics Sweden. Barnafödande i nya relationer

DEMOGRAFISKA RAPPORTER 2013:2. Statistiska centralbyrån Statistics Sweden. Barnafödande i nya relationer DEMOGRAFISKA RAPPORTER 2013:2 Statistiska centralbyrån Statistics Sweden Barnafödande i nya relationer Demografiska rapporter 2000:1 Sveriges framtida befolkning 2000:2 Barn och deras familjer 1999 2001:1

Läs mer

Sjukfrånvarons utveckling 2016

Sjukfrånvarons utveckling 2016 Social Insurance Report Sjukfrånvarons utveckling 2016 ISSN 1654-8574 Utgivare: Upplysningar: Webbplats: Försäkringskassan Analys och prognos Sofia Bill 010-116 27 02 Sofia.bill@forsakringskassan.se www.forsakringskassan.se

Läs mer

Hälsokonsekvenser av arbetslöshet, personalneddragningar och arbetsbelastning relaterade till ekonomisk nedgång

Hälsokonsekvenser av arbetslöshet, personalneddragningar och arbetsbelastning relaterade till ekonomisk nedgång Hälsokonsekvenser av arbetslöshet, personalneddragningar och arbetsbelastning relaterade till ekonomisk nedgång Daniel Falkstedt Tomas Hemmingsson Institutionen för folkhälsovetenskap Karolinska institutet

Läs mer

Psykiska besvär. Nedsatt psykiskt välbefinnande (GHQ12)

Psykiska besvär. Nedsatt psykiskt välbefinnande (GHQ12) Psykiska besvär Enligt flera undersökningar har det psykiska välbefinnandet försämrats sedan 198-talet. Under 199-talet ökade andelen med psykiska besvär fram till i början av -talet. Ökningen var mer

Läs mer

Försäkringskassans uppföljning av sjukförsäkringsreformen Delredovisning juni 2011

Försäkringskassans uppföljning av sjukförsäkringsreformen Delredovisning juni 2011 1 (44) Socialdepartementet 103 33 Stockholm Försäkringskassans uppföljning av sjukförsäkringsreformen Delredovisning juni 2011 2 (44) Sammanfattning I juli 2008 ändrades reglerna inom sjukförsäkringen.

Läs mer

Gruppen lågutbildade i Sverige

Gruppen lågutbildade i Sverige Gruppen lågutbildade i Sverige Förändringar i livsvillkor 1990 2012 Sara Kjellsson Institutet för Social Forskning (SOFI) Stockholms Universitet Svenska befolkningen, åldrarna 20-69 år: 3 500 000 3 000

Läs mer

Sociala problem och social exkludering i ett livsförloppsperspektiv

Sociala problem och social exkludering i ett livsförloppsperspektiv Sociala problem och social exkludering i ett livsförloppsperspektiv Olof Bäckman och Anders Nilsson Statistikfrämjandets dagar 2014 Brottslighet, missbruk och social exkludering i ett livsförloppsperspektiv

Läs mer

8. Föräldrarnas förvärvsarbete och föräldraledighet

8. Föräldrarnas förvärvsarbete och föräldraledighet 8. Föräldrarnas förvärvsarbete och föräldraledighet Nästan alla barn idag har föräldrar som förvärvsarbetar. Under barnets första levnadsår är vanligtvis mamman föräldraledig. Därefter går mamman ofta

Läs mer

SCB: Sveriges framtida befolkning 2014-2016

SCB: Sveriges framtida befolkning 2014-2016 SCB: Sveriges framtida befolkning 2014-2016 10 miljoner invånare år 2017 Det är i de äldre åldrarna som den största ökningen är att vänta. År 2060 beräknas 18 procent eller drygt två miljoner vara födda

Läs mer

Arbetsförmåga En definition av ett centralt begrepp i sjukförsäkringen

Arbetsförmåga En definition av ett centralt begrepp i sjukförsäkringen Arbetsförmåga En definition av ett centralt begrepp i sjukförsäkringen Per-Anders Tengland Hälsa och samhälle Malmö högskola Problem Sjukdom och arbets(o)förmåga är de två grundläggande begrepp som bygger

Läs mer

Pensionsavgångar inom statsförvaltningen. Statistikrapport 2015

Pensionsavgångar inom statsförvaltningen. Statistikrapport 2015 Pensionsavgångar inom statsförvaltningen Statistikrapport 2015 Innehållsförteckning Förord sid 5 1. Pensionsavgångar inom statsförvaltningen sid 7 1.1 Förutsättningar för statistikuppgifterna sid 7 1.2

Läs mer

Ökad hälsa och minskad sjukfrånvaro

Ökad hälsa och minskad sjukfrånvaro Få ihop text och bild Regeringens åtgärdsprogram Ökad hälsa och minskad sjukfrånvaro Försäkringskassans uppdrag och roll Information arbetsgivarverket 1 hösten 2016 Att förebygga sjukfrånvaro Sjukpenningtalet

Läs mer

Statistik om barn och unga. En trygg uppväxt. 1 Barnombudsmannen analyserar. Senast uppdaterad

Statistik om barn och unga. En trygg uppväxt. 1 Barnombudsmannen analyserar. Senast uppdaterad Statistik om barn och unga En trygg uppväxt 1 Barnombudsmannen analyserar Senast uppdaterad 2016-03-23 Innehållsförteckning En trygg uppväxt... 3 Andel barn som känner sig trygga i skolan... 4 Andel barn

Läs mer

BARN. och deras familjer 2001 Del 2: TEXTER OCH DIAGRAM

BARN. och deras familjer 2001 Del 2: TEXTER OCH DIAGRAM BARN och deras familjer 2001 Del 2: TEXTER OCH DIAGRAM om familjesammansättning, separation mellan föräldrar, boende, inkomster, barnomsorg och föräldrars sysselsättning Demografiska rapporter 2003:1.2

Läs mer

Långtidssjukskrivna. Socialförsäkringsrapport 2010:16

Långtidssjukskrivna. Socialförsäkringsrapport 2010:16 Social Insurance Report Långtidssjukskrivna Beskrivande statistik 1999 2009: kön, ålder, arbetsmarknadsstatus, sjukskrivningslängd, och diagnospanorama ISSN 1654-8574 Utgivare: Upplysningar: Hemsida: Försäkringskassan

Läs mer

Budgetpropositionen för 2012

Budgetpropositionen för 2012 Budgetpropositionen för 2012 Budgetpropositionen för 2012 - förslagen på socialförsäkringsområdet Anna Pettersson Westerberg Innehåll Översynen av sjukförsäkringsreformen Förtroendet för socialförsäkringen

Läs mer

Rättsavdelningen 2012-11-29 065040-2012 Serdar Gürbüz

Rättsavdelningen 2012-11-29 065040-2012 Serdar Gürbüz Konsekvensutredning 1 (8) Förslag till Försäkringskassans föreskrifter om procentsatser för beräkning av egenavgift till sjukförsäkringen för år 2013 1. Bakgrund och överväganden Försäkringskassan får,

Läs mer

Sociala skillnader i sjukfrånvaro inom Stockholms län Resultat från folkhälsoenkät 2002 och 2006. Karolinska Institutets folkhälsoakademi 2009:26

Sociala skillnader i sjukfrånvaro inom Stockholms län Resultat från folkhälsoenkät 2002 och 2006. Karolinska Institutets folkhälsoakademi 2009:26 Sociala skillnader i sjukfrånvaro inom Stockholms län Resultat från folkhälsoenkät 2002 och 2006 Karolinska Institutets folkhälsoakademi 2009:26 På uppdrag av Stockholms läns landsting Karolinska Institutets

Läs mer

Stiftelsen Allmänna Barnhuset KARLSTADS UNIVERSITET

Stiftelsen Allmänna Barnhuset KARLSTADS UNIVERSITET Stiftelsen Allmänna Barnhuset KARLSTADS UNIVERSITET National Swedish parental studies using the same methodology have been performed in 1980, 2000, 2006 and 2011 (current study). In 1980 and 2000 the studies

Läs mer

Vi fortsätter att föda fler barn

Vi fortsätter att föda fler barn Vi fortsätter att föda fler barn En historisk tillbakablick på barnafödandet i Sverige visar en uppåtgående trend under 1800-talet och kraftiga svängningar under 1900-talet. Idag beräknas kvinnor i genomsnitt

Läs mer

Gör arbetsintegrerade företag en skillnad? En studie av den långsiktiga effekten av att vara anställd i ett arbetsintegrerande socialt företag.

Gör arbetsintegrerade företag en skillnad? En studie av den långsiktiga effekten av att vara anställd i ett arbetsintegrerande socialt företag. Gör arbetsintegrerade företag en skillnad? En studie av den långsiktiga effekten av att vara anställd i ett arbetsintegrerande socialt företag. Förord En av de vanligaste frågorna när någon lär känna företeelsen

Läs mer

Barn, föräldrar och separationer Utvecklingen under 2000-talet

Barn, föräldrar och separationer Utvecklingen under 2000-talet DEM O G RA F ISK A R A PPORTER 2 0 1 3 :1 Barn, föräldrar och separationer Utvecklingen under 2000-talet DEMOGRAFISKA RAPPORTER 2013:1 Barn, föräldrar och separationer Utvecklingen under 2000-talet Statistiska

Läs mer

ANALYSERAR Nya sjuk- och aktivitetsersättningar/förtidspensioner med fokus på yngre med psykiska diagnoser under åren 1995 2005

ANALYSERAR Nya sjuk- och aktivitetsersättningar/förtidspensioner med fokus på yngre med psykiska diagnoser under åren 1995 2005 ANALYSERAR 27:11 Nya sjuk- och aktivitetsersättningar/förtidspensioner med fokus på yngre med psykiska diagnoser under åren 1995 25 Utgivare Upplysningar Beställning Försäkringsdivisionen Enheten för utvärdering

Läs mer

Sammanfattning Syftet med rapporten

Sammanfattning Syftet med rapporten Syftet med rapporten Hur barnen mår säger mycket om ett lands välstånd. Hälsa påverkar männi skors välmående, vilket innebär att det är ett mål i sig att alla barn ska må så bra som möjligt. Men god hälsa

Läs mer

10 Tillgång till fritidshus

10 Tillgång till fritidshus Tillgång till fritidshus 201 10 Tillgång till fritidshus Bland de många olika former av rekreation och miljöombyte som finns för befolkningen, är en relativt vanlig form fritidsboende. Vanligast är nog

Läs mer

Sjukskrivningsmönster hos kvinnor och män FÖRSÄKRING

Sjukskrivningsmönster hos kvinnor och män FÖRSÄKRING Sjukskrivningsmönster hos kvinnor och män FÖRSÄKRING Innehåll Sammanfattning... Bakgrund...4 Om rapporten...4 Sjukperioder 2005-201...6 Individer som har haft en sjukperiod jämfört med individer som har

Läs mer

Sjukfrånvarons utveckling

Sjukfrånvarons utveckling Social Insurance Report Sjukfrånvarons utveckling Delrapport 1, 215 ISSN 1654-8574 Utgivare: Upplysningar: Webbplats: Försäkringskassan Analys och prognos Sofia Bill 1-116 27 2 sofia.bill@forsakringskassan.se

Läs mer

BEFOLKNINGSPROGNOS KALMAR KOMMUN

BEFOLKNINGSPROGNOS KALMAR KOMMUN BEFOLKNINGS KALMAR KOMMUN 216-225 Befolkningsprognos för Kalmar kommun 216-225 Innehåll Prognosresultat... 3 Närmare 7 2 fler invånare i Kalmar kommun 225 jämfört med idag... 3 Befolkningsförändringar

Läs mer

Den som har låg eller ingen inkomst har rätt till en ersättning på grundnivå, 225 kronor per dag eller 6 750 kronor per månad.

Den som har låg eller ingen inkomst har rätt till en ersättning på grundnivå, 225 kronor per dag eller 6 750 kronor per månad. Föräldraförsäkringen 1. Något om dagens regler 1 Föräldraförsäkringen infördes 1974 och ersatte den dåvarande moderskapspenningen. Syftet var att båda föräldrarna skulle ha möjlighet att kombinera föräldraskap

Läs mer

Inspektionen för Socialförsäkringen

Inspektionen för Socialförsäkringen www.inspsf.se Inspektionen för Socialförsäkringen Marie Jakobsson Randers Malin Josephson 6 februari 2013 Varför vi är här ISF:s uppdrag Fakta om ISF Varför ISF behövs Vad ISF gör, några exempel på rapporter

Läs mer

Genusperspektiv på socialförsäkringen - kvinnors och mäns sjukfrånvaro

Genusperspektiv på socialförsäkringen - kvinnors och mäns sjukfrånvaro Genusperspektiv på socialförsäkringen - kvinnors och mäns sjukfrånvaro Gunnel Hensing Professor i Socialmedicin Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet Kumulativ incidens (%) sjukfrånvaro med psykiatriska

Läs mer

Sjukskrivning och risk för framtida sjuk- och. aktivitetsersättning bland kvinnor och män

Sjukskrivning och risk för framtida sjuk- och. aktivitetsersättning bland kvinnor och män Delrapport i projekt om kvinnors och mäns sjukfrånvaro Sjukskrivning och risk för framtida sjuk- och aktiv itetsersättning bland kv innor och män Ellenor Mittendorfer Rutz Kristina Alexanderson Linnea

Läs mer

ALKOHOL OCH SJUKFRÅNVARO. Gunnel Hensing Professor, Socialmedicin Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet

ALKOHOL OCH SJUKFRÅNVARO. Gunnel Hensing Professor, Socialmedicin Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet ALKOHOL OCH SJUKFRÅNVARO Gunnel Hensing Professor, Socialmedicin Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet Alkoholens konsekvenser Dryckesmönster Skadliga effekter Förgiftning Beroende Kronisk sjukdom

Läs mer

Andelarna beräknas av befolkningen inom respektive delområde. Invånare; Antal invånare i stadsdelen/delområdet på landsbygden.

Andelarna beräknas av befolkningen inom respektive delområde. Invånare; Antal invånare i stadsdelen/delområdet på landsbygden. Norrköpings explorer Variabler i vyn Stadsdelar i Norrköping Källa: Statistiska centralbyrån Andelarna beräknas av befolkningen inom respektive delområde. Invånare; Antal invånare i stadsdelen/delområdet

Läs mer

2005:3. Bostadstillägg till pensionärer m.fl ISSN

2005:3. Bostadstillägg till pensionärer m.fl ISSN 2005:3 Bostadstillägg till pensionärer m.fl. 1995 2004 ISSN 1652-9863 Statistikinformation försäkringsstatistik Bostadstillägg till pensionärer m.fl. 1995 2004 Utgivare: Upplysningar: Försäkringskassan

Läs mer

Förskolan framgångsfaktor enligt OECD

Förskolan framgångsfaktor enligt OECD Förskolan framgångsfaktor enligt OECD ger bättre Pisa-resultat i matematik och läsning Rapport från Lärarförbundet 2014-05-15 Att satsa på förskolan är smart politik Elever som har gått i förskolan har

Läs mer

Pensionsavgångar inom statsförvaltningen. Statistikrapport 2014

Pensionsavgångar inom statsförvaltningen. Statistikrapport 2014 Pensionsavgångar inom statsförvaltningen Statistikrapport 2014 Innehållsförteckning Förord sid 5 1. Pensionsavgångar inom statsförvaltningen sid 7 1.1 Förutsättningar för statistikuppgifterna sid 7 1.2

Läs mer

Rapport 2012:4. Ett jämställt uttag? Reformer inom föräldraförsäkringen

Rapport 2012:4. Ett jämställt uttag? Reformer inom föräldraförsäkringen Rapport 2012:4 Ett jämställt uttag? Reformer inom föräldraförsäkringen Rapport 2012:4 Ett jämställt uttag? Reformer inom föräldraförsäkringen En rapport från Inspektionen för socialförsäkringen Stockholm

Läs mer

Funktionsnedsattas situation på arbetsmarknaden 4:e kvartalet 2008. En tilläggsundersökning till arbetskraftsundersökningen, AKU.

Funktionsnedsattas situation på arbetsmarknaden 4:e kvartalet 2008. En tilläggsundersökning till arbetskraftsundersökningen, AKU. Sammanställning av Funktionsnedsattas situation på arbetsmarknaden 4:e kvartalet 2008. En tilläggsundersökning till arbetskraftsundersökningen, AKU. Publikation 2009:3, utgiven av Arbetsförmedlingen och

Läs mer

Fler barn bor växelvis hos mamma och pappa

Fler barn bor växelvis hos mamma och pappa Fler barn bor växelvis hos mamma och pappa Vart tredje barn med särlevande föräldrar bor växelvis hos sina föräldrar. Om separationen mellan föräldrarna skett under de senaste åren bor hälften av barnen

Läs mer

Färre sjukskrivningar och fler arbetade timmar

Färre sjukskrivningar och fler arbetade timmar Färre sjukskrivningar och fler arbetade timmar Sjukfrånvaron har aldrig varit så låg som nu bland företagen som ingår i Svenskt Näringslivs tidsansvändningsstudie. Nedgången märks också i SCB:s mätningar,

Läs mer

Försäkringskassan informerar. Arbetsskadeförsäkring

Försäkringskassan informerar. Arbetsskadeförsäkring Försäkringskassan informerar GÄLLER FRÅN Arbetsskadeförsäkring 02.06.01 Svensk socialförsäkring Du som bor eller arbetar i Sverige omfattas som regel av svensk socialförsäkring. Socialförsäkringen är uppdelad

Läs mer

Att bli vuxen. Skaffa sig utbildning, jobb och inkomst. Äktenskapsmarknaden Skaffa sig en partner och barn.

Att bli vuxen. Skaffa sig utbildning, jobb och inkomst. Äktenskapsmarknaden Skaffa sig en partner och barn. Att bli vuxen Bostadsmarknaden Arbetsmarknaden Flytta ifrån föräldrarna. Skaffa sig utbildning, jobb och inkomst. Äktenskapsmarknaden Skaffa sig en partner och barn. Att bli vuxen Bostadsmarknaden Arbetsmarknaden

Läs mer

2005:7. Assistansersättning åren 2000 2004 ISSN 1652-9863

2005:7. Assistansersättning åren 2000 2004 ISSN 1652-9863 25:7 Assistansersättning åren 2 24 ISSN 1652-9863 Statistikinformation försäkringsstatistik Assistansersättning åren 2 24 Utgivare: Upplysningar: Försäkringskassan Försäkringsdivisionen Enheten för statistik

Läs mer

Rättsavdelningen 2013-11-12 50817-2013 Serdar Gürbüz

Rättsavdelningen 2013-11-12 50817-2013 Serdar Gürbüz Konsekvensutredning 1 (7) Förslag till Försäkringskassans föreskrifter om procentsatser för beräkning av egenavgift till sjukförsäkringen för år 2014 1. Bakgrund och överväganden Med stöd av 4 förordningen

Läs mer

Sjukpenning. Om du saknar anställning eller är ledig. Om du är anställd. Läkarintyg

Sjukpenning. Om du saknar anställning eller är ledig. Om du är anställd. Läkarintyg Sjukpenning Du har rätt till sjukpenning från när du inte kan arbeta på grund av sjukdom. Du kan få sjukpenning i högst 364 dagar under en 15-månaders period. I vissa fall kan tiden förlängas. Ordlista

Läs mer