Sjukfrånvaro över generationer

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Sjukfrånvaro över generationer"

Transkript

1 isfinspektionen FÖR SOCIALFÖRSÄKRINGEN Rapport 2014:20 Sjukfrånvaro över generationer sf

2 Rapport 2014:20 Sjukfrånvaro över generationer En rapport från Inspektionen för socialförsäkringen Stockholm 2014

3 Inspektionen för socialförsäkringen (ISF) har till uppgift att genom systemtillsyn och effektivitetsgranskning värna rättssäkerheten och effektiviteten inom socialförsäkringsområdet. Systemtillsyn innebär att granska om regelverket tillämpas korrekt och enhetligt. Effektivitetsgranskning innebär att granska om en verksamhet fungerar effektivt med utgångspunkt i det statliga åtagandet. Rapporten kan beställas från Inspektionen för socialförsäkringen. Beställningsadress: Inspektionen för socialförsäkringen Box Stockholm Telefon: E-post: Rapporten kan laddas ner från Inspektionen för socialförsäkringen Tryckt av Elanders Sverige AB Stockholm 2014

4 Innehåll Generaldirektörens förord... 5 Sammanfattning... 7 Summary Inledning Uppdrag Syfte Definition av sjukfrånvaro Disposition Bakgrund Bestämningsfaktorer för sjukfrånvaro Uppväxten påverkar hälsan som vuxen Sjukfrånvaron varierar mellan olika år Tidigare studier Data och metod Data Metod Beskrivning av studiepopulationen Överföring mellan generationer Samvariation mellan föräldrar och barn Val av kalenderår Utbildning Yrke Försörjningsstöd... 40

5 4.6 Boenderegion Sammanboende eller ensamboende Plats i syskonskaran Sammanfattning av analyserna Omfattande sjukfrånvaro Sjukdomar och sjukfrånvaro Barnens sjukfrånvarodiagnoser Sjukdomsdiagnoser för föräldrar och barn Diskussion Referenser Bilaga Bilaga Bilaga Bilaga Bilaga Bilaga

6 Generaldirektörens förord I en rapport våren 2012 besvarade ISF frågan i vilken utsträckning sjukskrivningsmönster går i arv (ISF rapport 2012:7). Studien visar att ju fler sjukfrånvarodagar föräldrar har under barnens uppväxt, desto fler sjukfrånvarodagar har i genomsnitt barnen som vuxna. I denna rapport, som liksom den föregående är svar på ett regeringsuppdrag, har analysen fördjupats i olika avseenden. Det finns ett visst samband mellan olika generationers sjukfrånvaro inom samma familj, oberoende av föräldrarnas utbildningsnivå, yrke, bostadsregion och familjeförhållanden. Överföringen i relativa tal har varit ungefär lika stor när sjukfrånvaron har varierat totalt sett. Med ett livsloppsperspektiv på orsaker till sjukdom och sjukfrånvaro framstår det klart att faktorer under uppväxten påverkar vuxnas hälsa och beteende och att det genetiska arvet och miljön samspelar. Även om hänsyn tas till barnets förhållande som vuxen, såsom yrke, utbildningsnivå och andra faktorer som samvarierar med sjukfrånvaro kvarstår att sannolikheten att ha en omfattande sjukfrånvaro som vuxen är större ju mer föräldrarna var sjukfrånvarande under uppväxten. Det visar att förhållanden i vuxenlivet inte helt kan eliminera effekterna av den påverkan som finns under uppväxten. Sjukdomar som har lett till omfattande sjukfrånvaro hos föräldrarna är också överrepresenterade hos barnen, vilket är en väntad överföring av medicinsk karaktär. Det är emellertid inte en specifik grupp av sjukdomar som orsakar en överföring av sjukfrånvarodagar från föräldrar till barn. Den största genomsnittliga överföringen observeras från mamma till dotter, dock inte mer än att en dags ökad sjukfrånvaro hos mamman innebär i genomsnitt 0,07 fler sjukfrånvarodagar hos dottern som 5

7 vuxen. För döttrar till mödrar som har omfattande sjukfrånvaro innebär det ändå ett betydande antal ytterligare sjukfrånvarodagar. Rapporten är skriven av Simon Bjurström, Malin Josephson och Helena Persson. Stockholm i oktober 2014 Per Molander 6

8 Sammanfattning ISF gav i mars 2012 ut rapporten Långtidssjukfrånvaro hos föräldrar och deras barn. 1 Studien visar att ju fler sjukfrånvarodagar föräldrar har under deras barns uppväxt, desto fler sjukfrånvarodagar har i genomsnitt barnen som vuxna. Syftet i den här rapporten är att undersöka närmare vad som kan ha betydelse för den observerade överföringen. I studien undersöks överföringen av sjukfrånvaro från föräldrar till barn under år när den totala sjukfrånvaronivån är hög respektive låg. Vidare undersöks överföringen av sjukfrånvaro i olika grupper av föräldrar, till exempel i olika utbildnings- och yrkesgrupper. Betydelsen av föräldrarnas sjukfrånvaro för sannolikheten att barnen har en omfattande sjukfrånvaro studeras också. I rapporten beskrivs även diagnospanoramat vid sjukfrånvaro hos barnen beroende på hur mycket föräldrarna var sjukfrånvarande och på vilken sjukdom som orsakat föräldrarnas sjukfrånvaro. Resultaten visar att det finns ett samband mellan olika generationers sjukfrånvaro inom samma familj, oavsett föräldrarnas utbildningsnivå, yrke, om föräldrarna har haft försörjningsstöd eller inte, om föräldern bor i en storstadsregion eller i mellan-, tät- eller glesbygd, om barnet har vuxit upp hos den ena eller hos bägge föräldrarna, samt om barnet är äldsta syskon eller inte. Resultaten visar även att sjukdomar som har orsakat omfattande sjukfrånvaro hos föräldrarna är överrepresenterade vid sjukfrånvaro hos deras döttrar och söner. Samma mönster finns för alla stora sjukdomsgrupper. Det är inte en specifik grupp av sjukdomar som orsakar en överföring av sjukfrånvarodagar från föräldrar till barn. 1 ISF (2012a). 7

9 Studien grundas på analyser av registerdata från Statistiska centralbyrån och från Försäkringskassan. Med sjukfrånvaro avses dagar som ersätts av Försäkringskassan med sjukpenning, förtidspension, sjukbidrag, sjukersättning eller aktivitetsersättning. Sjukfrånvarodagarna räknas från och med den tredje sjukfrånvaroveckan. Föräldrarnas sjukfrånvaro observeras under åren då barnen är mellan år, medan barnens sjukfrånvaro observeras för åren då barnen är år. I rapporten studeras hur många sjukfrånvarodagar som i genomsnitt överförs från föräldrar till barn för varje ytterligare dag som föräldern är sjukfrånvarande totalt och för olika delgrupper. Den största genomsnittliga överföringen observeras från mamma till dotter, men trots det överför mamman endast en liten del. En dags längre sjukfrånvaro hos mamman innebär i genomsnitt 0,07 fler sjukfrånvarodagar hos dottern som vuxen. Resultaten ger stöd för att det finns en överföring mellan generationer, oavsett under vilka år sjukfrånvaron observeras. I rapporten jämförs överföringen år då sjukfrånvaron var relativt hög, med överföringen år då sjukfrånvaron nådde en historiskt låg nivå. Överföringen är lika stor procentuellt sett under de observerade åren, även om den minskade något i absoluta tal. Döttrar till mödrar som var sjukfrånvarande i minst ett halvår har den högsta genomsnittliga sjukfrånvaron. De har 20 sjukfrånvarodagar fler än döttrar till mödrar som inte hade någon sjukfrånvaro under den studerade sexårsperioden. Även om hänsyn tas till faktorer för föräldrar och barn som samvarierar med sjukfrånvaron, kvarstår att sannolikheten att barnen har en omfattande sjukfrånvaro som vuxna är större ju mer föräldrarna var sjukfrånvarande under uppväxten. Resultaten i rapporten visar att ju mer sjukfrånvarande föräldrarna är, desto mer omfattande är de vuxna barnens sjukfrånvaro, oavsett de socioekonomiska och sociala faktorer som observeras i studien. Det krävs dock vidare studier för att förstå orsaker till överföringen av sjukfrånvaro och hur den kan påverkas. 8

10 Summary Sick leave across generations The Swedish Social Insurance Inspectorate (Inspektionen för socialförsäkringen, ISF) is an independent supervisory agency for the Swedish social insurance system. The objectives of the agency are to strengthen compliance with legislation and other statutes, and to improve the efficiency of the social insurance system through system supervision and efficiency analysis and evaluation. The ISF s work is mainly conducted on a project basis and is commissioned by the Government or initiated autonomously by the agency. This report has been commissioned by the Government. Background In this report we study the intergenerational relationship in sickness absence between parents and children. The knowledge about intergenerational transmission is important from an equality perspective. A high transmission from parents to their children means that a person's opportunities to a great extent are determined by his or her parents' situation. A low transmission, by contrast, means that a person's life opportunities to a greater extent are determined by the person s own choices and personal characteristics. Intergenerational mobility in terms of sickness absence is also important in order to understand how sick leave develops over time. If there are strong links between generations, it is likely that a high sickness absence of a generation also affects sickness absence in the next generation. Objectives The purpose of this report is to examine factors that may have significance for intergenerational transmission of sick leave. The study examines the extent of transmission of sick leave days; when 9

11 the overall sickness absence levels are high or low; in different groups of parents regarding education, occupation, living region and social benefit; when the child lives with one or both of the parents; the transmission depending on the child's place among the siblings. We also study the importance of comprehensive sickness leave. The report also analyses the transmission depending on disease diagnosis for the parents and for the children during sickness absence. Data and methods The analyses are based on Swedish register data. We follow all children born between 1976 and The children are linked to their parents. The parents are observed between 1990 and 1995 when their children are between 10 and 19 years old. The children are observed between 2003 and 2008 when they are between 26 and 35 years old. Sickness absence is measured as the average annual number of days with sickness benefit within a sickness spell and days with disability pension. Due to data restrictions days with sickness benefit are counted from the third week within a given sickness spell. Transmission between parents and children is estimated by linear regression with control for parents' and children's age. The average marginal transmission of sickness absence of one additional day absent due to sickness is estimated in separate analyses for the transmission mother to daughter, mother to son, father to daughter and father to son. The relative likelihood of having a comprehensive sickness absence, in the analyses, defined as the average to be on sick leave for at least 6 months per year, is also estimated. The analysis takes into consideration other factors of the parents that have a bearing on the level of absenteeism and also to the child's circumstances in adulthood. Findings The results in this report show that there is a correlation between the different generations number of sick leave days within the same family regardless of the parents' educational level, profession, if the parents have had social benefit or not, if the parent lives in a metropolitan region or in the middle, densely or sparsely populated areas, if the child is growing up with one or both parents, and the child is the eldest sibling or not. The largest average transmission is observed from mother to daughter. Yet, the transmission of sick-leave 10

12 days is limited. One day of sick leave more of the mother means an average of 0.07 more days of sick leave for the daughter as an adult. The results also show that the diseases that caused widespread absence of the parents are overrepresented in the absence of their daughters and sons. The same patterns are available for all major disease groups. There is not a specific group of diseases that are the cause of transmission of sick leave days from parents to children. It is not of any significant importance what year that sickness absence is observed. The years 2006 to 2007, when sickness absence level in Sweden was relatively high, are compared with 2010 to 2011, when sickness absence reached a historically low level. The transmission is equal in percentage terms, although it has declined slightly in absolute terms. The daughters of mothers who were on sick leave at least half a year on average had the highest average sickness absence among children. These daughters have on average 20 more sick days than daughters of mothers who had no sickness absence during the studied six-year period. Even taking into account factors for parents and children the correlates with absenteeism remains; the probability of having a comprehensive sickness absence as an adult is greater the more the parents were absent due to illness during childhood. Conclusions There is a transmission of sick leave from parents to children, regardless of socio-economic and social factors that are observed in the study. It requires further studies to understand the reasons for the transmission of sick leave and how it can be influenced by values and standards. 11

13 12

14 1 Inledning 1.1 Uppdrag Studier av överföring mellan föräldrar och barn är ett växande forskningsområde. 2 Kunskap om betydelsen av vårt föräldraarv och för vilka grupper denna koppling är särskilt stark är viktig, inte minst ur ett jämlikhetsperspektiv. Är det vår familjebakgrund eller våra unika egenskaper som bestämmer hur det går för oss? En hög överföring innebär att en persons situation i större utsträckning avgörs av hennes eller hans föräldrars situation. En låg överföring innebär däremot att en persons situation i större utsträckning bestäms av egna val och personliga egenskaper. Kunskapen om överföring när det gäller sjukfrånvaro är också viktig för att förstå hur sjukfrånvaron utvecklas över tid. Om det finns starka samband mellan generationer, är det troligt att en hög frånvaro hos en generation också påverkar frånvaron för nästa generation. ISF gav i mars 2012 ut rapporten Långtidssjukfrånvaro hos föräldrar och deras barn. 3 Rapporten var ett svar på ett regeringsuppdrag i 2011 års regleringsbrev. Enligt uppdraget skulle ISF undersöka om det finns ett samband mellan olika generationers sjukfrånvaro inom samma familj. Studien visar att ju fler sjukfrånvarodagar föräldrar har under deras barns uppväxt, desto fler sjukfrånvarodagar har i genomsnitt barnen som vuxna. I rapporten från 2012 studerades sjukfrånvaro med sjukpenning i fyra veckor eller längre, och sjukfrånvaro med sjukersättning. Analyserna i rapporten visar att det finns en överföring av sjukfrånvaro från föräldrar till barn. För varje ytterligare dag som föräldern i genomsitt 2 Se Black och Deveraux (2011) för en översikt av den senaste nationalekonomiska forskningen inom området. 3 ISF (2012a). 13

15 är sjukfrånvarande per år ökar barnens sjukfrånvaro i genomsnitt med mellan 0,06 och 0,11 dagar per år. Överföringen är störst mellan mammor och döttrar. Om en förälder har någon sjukfrånvaro under barnets uppväxtår, har barnet i genomsnitt runt 30 procent fler sjukfrånvarodagar som vuxen än om föräldern inte hade varit sjukfrånvarande. Bland barn till föräldrar som har varit sjukfrånvarande är omfattningen av sjukfrånvaron för döttrarna och sönerna större ju mer sjukfrånvarande föräldern har varit. Regeringen har i regleringsbrevet för år 2013 gett ISF i uppdrag att undersöka närmare vad som kan ha betydelse för den observerade överföringen av sjukfrånvaro mellan generationer. 1.2 Syfte Syftet med denna rapport är att undersöka närmare vad som kan ha betydelse för den observerade överföringen i sjukfrånvaro mellan generationer. I studien undersöks följande: Överföringen av sjukfrånvaro från föräldrar till barn under år när den totala sjukfrånvaronivån är hög respektive låg. Överföringen av sjukfrånvaro från föräldrar till barn i olika grupper av föräldrar med avseende på utbildning, yrke och social utsatthet. Överföringen av sjukfrånvaro från föräldrar till barn beroende på föräldrarnas boenderegion, om barnet bor hos en eller hos båda föräldrarna, samt barnets plats i syskonskaran. Betydelsen av föräldrarnas sjukfrånvaro för sannolikheten att barnen har en omfattande sjukfrånvaro. Diagnospanoramat för barnen beroende på hur mycket föräldrarna var sjukfrånvarande och på vilken sjukdom som orsakade föräldrarnas sjukfrånvaro. 14

16 1.3 Definition av sjukfrånvaro Med sjukfrånvaro avses i rapporten dagar som ersätts av Försäkringskassan med sjukpenning, förtidspension, sjukbidrag, sjukersättning eller aktivitetsersättning. 4 I den följande texten används det gemensamma namnet sjuk- och aktivitetsersättning för förmånerna förtidspension, sjukbidrag, sjukersättning och aktivitetsersättning. Sjukpenning och sjuk- och aktivitetsersättning beviljas som hel, tre fjärdedels, halv eller en fjärdedels förmån. 5 För att få jämförbarhet över tid omfattar studien endast sjukfrånvarodagar från och med den tredje sjukfrånvaroveckan. 6,7 Detta hänger samman med att det år 1992 infördes en sjuklöneperiod på 14 dagar då arbetsgivaren betalar ut ersättning till den försäkrade. 8 Dessutom återinfördes år 1993 en karensdag för både anställda och egenföretagare. 9 Den genomsnittliga sjukfrånvaron observeras under åren för föräldrarna och under åren för barnen. Barnen är under observationsperioden i åldrarna år. I rapporten beräknas nettodagar, vilket betyder att till exempel två dagar med halv sjukpenning eller halv sjuk- eller aktivitetsersättning räknas som en dags sjukfrånvaro. 4 Ersättning vid långvarig arbetsoförmåga på grund av sjukdom var tidigare en del av det allmänna pensionssystemet och utgavs i form av förtidspension och sjukbidrag. Dessa ersattes år 2003 av förmånerna sjukersättning och aktivitetsersättning och blev en del av sjukförsäkringen (se SFS 2001:489). Rätten till sjukpenning och sjukersättning regleras numera i socialförsäkringsbalken, SFB (2010:110), som trädde i kraft den 1 januari 2011 och ersatte lagen (1962:361) om allmän försäkring, AFL. 5 Före den 1 juli 1993 kunde dock sjukbidrag och förtidspension beviljas på nivåerna hel, två tredjedelar samt halv omfattning, se 7 kap. 2 AFL i dess lydelse före den 1 juli Förmånsnivåerna för sjukpenning regleras i 27 kap. 45 SFB och för sjuk- och aktivitetsersättning i 33 kap. 9 SFB. 6 Detta är en skillnad jämfört med ISF:s tidigare rapport (2012a) där sjukfrånvaron beräknades från och med den fjärde sjukfrånvaroveckan. 7 Ett undantag är arbetslösa och deltagare i arbetsmarknadspolitiska program. Se bilaga 1. 8 Reglerna om sjuklön finns i lagen (1991:1047) om sjuklön. 9 SFS 1992:

17 1.4 Disposition Rapporten är disponerad enligt följande. Kapitel 2 är ett bakgrundskapitel som behandlar bestämningsfaktorer för sjukfrånvaro, hur uppväxten påverkar hälsan som vuxen och hur sjukfrånvaron har varierat mellan olika år. Kapitlet avslutas med en genomgång av tidigare studier. Kapitel 3 handlar om data och metod samt beskriver studiepopulationen. Resultaten presenteras i kapitlen 4, 5 och 6. Kapitel 4 handlar om överföring av antalet sjukfrånvarodagar från föräldrar till barn, medan kapitel 5 handlar om döttrar och söner som har en omfattande sjukfrånvaro. I kapitel 6 redovisas resultat som handlar om sjukdomar och sjukfrånvaro. Rapporten avslutas med en diskussion i kapitel 7. 16

18 2 Bakgrund Kapitlet beskriver kort bestämningsfaktorer för sjukfrånvaro, teorier om hur uppväxten kan påverka hälsan som vuxen, hur sjukfrånvaron varierar mellan olika år och tidigare studier om intergenerationell överföring. 2.1 Bestämningsfaktorer för sjukfrånvaro Sjukdom och nedsatt arbetsförmåga är den mest uppenbara förklaringen till sjukfrånvaro. De flesta som är sjukfrånvarande är det på grund av psykisk ohälsa eller besvär i rörelseorganen. Psykisk ohälsa är idag den vanligaste orsaken till sjukfrånvaro för kvinnor och män yngre än 50 år. Det är vanligast i åldrarna år. Psykiska sjukdomar medför även de längsta perioderna av sjukfrånvaro. 10 För att ha rätt till sjukpenning, sjuk- eller aktivitetsersättning, ska arbetsförmågan vara nedsatt med minst en fjärdedel på grund av sjukdom. Arbetsförmåga är ett relativt begrepp och kan sammanfattas i individens förmågor i relation till krav i arbetet. Det innebär att en persons arbetsförmåga vid sjukdom och funktionsnedsättning är olika i olika yrken. Olika yrkens krav är en del av förklaringen till skillnader i sjukfrånvaro mellan yrken, men även arbetsmiljö och anpassningsmöjligheter skiljer sig mellan yrken. Vissa yrken innebär till exempel tunga lyft och kräver fysisk styrka, medan det i andra yrken finns en stor toleransnivå för fysiska funktionshinder. Yrken med krav på längre utbildning innebär ofta mer varierande arbetsuppgifter och större möjligheter till anpassning av arbetsuppgifterna. En ytterligare orsak 10 Försäkringskassan (2014a). 17

19 till skillnaderna i sjukfrånvaro mellan yrken kan vara att individer med en sämre hälsa och arbetsförmåga i större utsträckning börjar arbeta i yrken med lägre krav på utbildning och andra kvalifikationer. 11 Folkhälsomyndighetens folkhälsorapport 12 visar att de som har en kort utbildning har mer psykisk ohälsa än de med en längre utbildning. Men inte bara psykisk ohälsa utan dessutom alla stora dödsorsaker i befolkningen hjärtsjukdom, stroke, cancer, olyckor, självmord och alkoholrelaterade diagnoser är vanligare bland personer med kort utbildning. Utöver hälsa, arbetsmiljö och arbetsvillkor har även andra faktorer en stor betydelse för sjukfrånvaron. Användningen av sjukförsäkringen påverkas av ersättningsnivån och av kontroller. Vidare har inställningen till sjukfrånvaro och till arbete hur man förväntas bete sig betydelse för sjukfrånvaron. Arbetsförmåga och sjukdom är i regel en gradfråga snarare än att man är helt frisk eller helt arbetsoförmögen. Hur stigmatiserande det är att vara sjukfrånvarande, det vill säga hur den som är sjukfrånvarande betraktas utifrån negativa egenskaper, kan variera beroende på hur vanligt förekommande det är med sjukfrånvaro i till exempel bostadsområdet eller på arbetsplatsen. Ett minskat negativt stigma kan leda till normförändringar och göra det mer accepterat att vara sjukfrånvarande. Det finns även stöd i forskningen för att sociala interaktioner mellan människor på till exempel arbetsplatser påverkar nivån på sjukfrånvaron Uppväxten påverkar hälsan som vuxen Ett livsloppsperspektiv i synen på orsaker till sjukdom och sjukfrånvaro betonar att faktorer under uppväxten påverkar vuxnas hälsa och beteende. Det finns olika modeller som på ett övergripande sätt beskriver hur förhållanden i barndomen kan påverka hälsan senare i livet och vad som kan förklara att skillnader i hälsa mellan olika 11 Försäkringskassan (2011) och (2012). 12 Folkhälsomyndigheten (2014). 13 I ISF:s rapport (2012b) finns en översikt över faktorer som påverkar nivån på sjukfrånvaron. 18

20 grupper består över generationer. Gemensamt i alla resonemang är att det genetiska arvet och miljön samverkar, samt att miljön både kan minska och öka risken för att individen drabbas av sjukdom och nedsatt arbetsförmåga. 14 En teori om uppväxtens betydelse för hälsan senare i livet är att vissa perioder i livet, till exempel tidig barndom eller tonår, kan ha stor betydelse för hälsan i vuxenlivet. När den kritiska perioden inträffar beror på individens specifika hälsoutfall, levnadsvanor och beteende. En annan modell utgår från att den sammantagna mängden av ogynnsamma förhållanden, till exempel otrygga förhållanden eller onyttig kost, delvis kan förklara sambandet mellan uppväxtvillkor och hälsoproblem senare i livet. Enligt denna modell är det mängden ogynnsamma förhållanden som har störst relevans för hälsoutvecklingen, inte när de uppträder. En ytterligare modell poängterar betydelsen av hur gynnsamma förhållanden i vuxenlivet kan kompensera för ogynnsamma förhållanden i barndomen. Det skulle betyda att graden av överföring av sjukfrånvaro mellan föräldrar och barn till stor del beror på den sociala rörligheten mellan generationer. Möjligheter till social rörlighet, utbildning, goda förutsättningar i arbetslivet och till goda inkomster påverkas dock av individens hälsa. Det innebär att de med dålig hälsa har en större sannolikhet att fastna i levnadsvillkor och arbetsförhållanden som samvarierar med en ökad förekomst av sjukdom och sjukfrånvaro. En förklaringsmodell till att skillnader i hälsa mellan olika grupper består över generationer är att olika grupper i samhället har olika värderingar och normer som i sin tur påverkar beteenden, levnadsvanor och hälsa. Vuxna som är kvar i samma socioekonomiska grupp eller bor kvar på samma ort som sina föräldrar delar också i stor utsträckning föräldrarnas värderingar och normer. Andra studier betonar psykologiska och biologiska förklaringar och att ojämlika levnadsvillkor ger upphov till en höjd kronisk stressnivå för grupper med relativt sett sämre levnadsförhållanden. Den kroniska stressen påverkar individen direkt, men har även betydelse för hälsorelaterade levnadsvanor. 14 Mackenbach (2012) har publicerat en översikt av teoretiska modeller om orsaken till skillnader i hälsa i en modern välfärdsstat, samt ett empiriskt stöd för modellerna. Se även boken Den orättvisa hälsan, red. Rostila och Toivanen (2010), för en utförlig beskrivning av orsaker till skillnader i hälsa mellan olika grupper och hur stress kan påverka hälsan. 19

21 Föräldrarnas sjukfrånvaro kan på olika sätt påverka uppväxtmiljön och innebära påfrestningar för deras söner och döttrar. Enligt stressforskningen har händelser och omständigheter tidigt i livet stor betydelse för hur man som vuxen klarar av påfrestningar och krav. Samma situation, till exempel oro för att inte klara av arbetet, ger upphov till olika reaktioner hos olika individer beroende på tidigare erfarenheter och förväntningar. Negativa förväntningar, att känna sig osäker på om man kan hantera en situation, att inte ha kontroll och inflytande över vardagen och att vara övertygad om att man kommer att misslyckas med att klara av de krav som ställs, ger upphov till en långvarig stressbelastning och ökar risken för hälsoproblem. Inflytande och kontroll, sociala resurser och en grundläggande självkänsla av att kunna påverka sin egen livssituation och sin utveckling, dämpar stressreaktioner och skyddar mot ohälsa. Kronisk stress skapar en kronisk störning i de fysiologiska reaktionerna vid belastning och ökar risken för en rad olika sjukdomar. En nyligen publicerad empirisk studie av Carlsson m.fl. (2014) visar att barn i högstressade familjer hade en hög nivå av kortisol, vilket är ett biologiskt mått på stress. I studien ingick familjer i Sverige med femåriga barn. Föräldrarna svarade på frågor om stress och svåra livshändelser hade påverkat familjen, till exempel skilsmässa eller arbetslöshet. Utifrån svaren på frågorna identifierades en grupp barn där det kunde förmodas att stressnivån i familjen var hög och en grupp barn där stressnivån kunde förväntas vara mer normal. Genom att analysera en rad biologiska markörer visar forskarna vidare att en hög stressnivå inte bara trycker ned immunförsvaret, utan även skapar en obalans som kan bidra till en autoimmun reaktion. Forskningsartikeln refererar till en rad empiriska studier som visar på det biologiska sambandet mellan stress och sjuklighet senare livet. Becker och Tomes (1979, 1986) har utvecklat en teoretisk modell för hur inkomst, tillgångar och konsumtion överförs från föräldrar till barn. Modellen visar att intergenerationell överföring sker genom flera olika processer: arvet av egenskaper från föräldrarna (förvärvat under barndomen och genetiskt), föräldrarnas investering i barnen och samhällets investering i barnen. Modellen utgår från den påverkan som sker när barnen växer upp. Den vuxna personens humankapital är endast proportionellt i förhållande till det humankapital som byggdes upp under barndomen. Empiriska studier av intergenerationell överföring som utgår från denna teoretiska ansats studerar 20

22 därför ofta föräldrarna under barnens uppväxtår och barnen som vuxna. På så vis observeras föräldrarna under den period de kan tänkas påverka barnen genom både ett aktivt handlande och genom överförbara egenskaper. Sammanfattningsvis pekar flera modeller och empiriska resultat på att det kan finnas en intergenerationell överföring av hälsa och sjukfrånvaro. 2.3 Sjukfrånvaron varierar mellan olika år Utvecklingen av sjukfrånvaron kan mätas med det så kallade ohälsotalet. Under perioden finns det två tydliga trender för män respektive kvinnor i åldersgrupperna år samt år. Dels har män generellt lägre ohälsotal 15 än kvinnor, dels har de som är mellan 16 och 29 år betydligt lägre ohälsotal än de som är mellan 30 och 49 år. 16 Ohälsotalet varierar mellan olika år. För kvinnor i åldersgruppen år låg ohälsotalet på ungefär 30 fram till 1997, för att därefter öka och nå en topp på 43 år Män i samma åldersgrupp hade fram till 1997 ett ohälsotal på ungefär 22 som ökade till 26 år Efter 2003 sjönk ohälsotalet stadigt, men har under de senaste två åren åter börjat öka för kvinnorna. Männens ohälsotal har däremot stabiliserats på ungefär 15. Av figur 1 framgår att skillnaden i ohälsotal mellan könen inte är lika markant i åldersgruppen år och minskar i slutet av perioden, i jämförelse med dem som är år. 17 Ohälsotalet för denna yngre 15 Ohälsotalet är antalet utbetalda nettodagar av sjukpenning, arbetsskadesjukpenning, rehabiliteringspenning, sjuk- och aktivitetsersättning (tidigare förtidspension och sjukbidrag) per registrerad försäkrad och år. Med registrerad försäkrad avses alla svenska eller utländska medborgare mellan år som bor eller arbetar i Sverige. 16 Det är den indelning som används i äldre officiell statistik och som är mest jämförbar med de ålderskategorier som inkluderas i den här rapporten. 17 Till och med 1997 användes antalet sjukpenningförsäkrade som nämnare vid beräkning av ohälsotalet. Alla som arbetade i Sverige och beräknades tjäna minst 24 procent av prisbasbeloppet var sjukpenningförsäkrade. Då det från och med 1994 inte längre var obligatoriskt att anmäla inkomstförändringar övergick Försäkringskassan till att använda antalet registrerade försäkrade, ett begrepp som omfattar alla svenska och utländska medborgare som har fyllt 16 år och som är bosatta eller arbetar i Sverige. Det innebar att fler individer ingick i nämnaren och att ohälsotalet minskade, speciellt i grupper med låga inkomster. Uppgifterna blir därigenom inte helt jämförbara över tid. Av figur 1 framgår att ohälsotalet skiftar nivå mellan 1997 och 1998, framför allt för den yngre åldersgruppen (16 29 år). Detta beror troligen på en förändring av nämnaren vid beräkningen av ohälsotalet. 21

Avslutade sjukskrivningar vid tidsgränserna i sjukförsäkringen

Avslutade sjukskrivningar vid tidsgränserna i sjukförsäkringen PROMEMORIA 1(14) Datum Diarienummer 2015-02-26 2014-133 Niklas Österlund Enheten för sjukförmåner 08-58 00 15 52 Niklas.osterlund@inspsf.se Avslutade sjukskrivningar vid tidsgränserna i sjukförsäkringen

Läs mer

Laura Hartman Forskardagarna i Umeå 14-15 januari 2015 Sida 1

Laura Hartman Forskardagarna i Umeå 14-15 januari 2015 Sida 1 Laura Hartman Forskardagarna i Umeå 14-15 januari 2015 Sida 1 Presentation vid Forskardagarna i Umeå 14-15 januari 2015 Sjukförsäkringen i siffror Laura Hartman Avdelningen för analys och prognos Försäkringskassan

Läs mer

Ohälsotalet för män och kvinnor i åldern 16-64 år, 2007 Adress Telefon e-post USK Telefax Webb.plats

Ohälsotalet för män och kvinnor i åldern 16-64 år, 2007 Adress Telefon e-post USK Telefax Webb.plats STATISTIK TISTIK OM STOCKHOLM ISSN 1652-067X SOCIALA FÖRHÅLLANDEN S 2008:15 Ohälsotal i Stockholm 2007 Ohälsotalet fortsätter att minska Pernilla Melin 2008-12-17 Tel: 508 35 043 Ohälsotalet fortsätter

Läs mer

Lönar sig utbildning? Om hur ökade krav gör utbildning allt mer lönsamt

Lönar sig utbildning? Om hur ökade krav gör utbildning allt mer lönsamt DET GÅR ATT MILDRA KRISENS EFFEKTER Lönar sig utbildning? Om hur ökade krav gör utbildning allt mer lönsamt Roger Mörtvik Globaliseringen flyttar jobb och investeringar Sedan Kinas, Indiens och Rysslands

Läs mer

Hur har portvaktsfunktionen i förtidspensionssystemet

Hur har portvaktsfunktionen i förtidspensionssystemet Hur har portvaktsfunktionen i förtidspensionssystemet förändrats över tid? nr 6 204 årgång 42 Vi är intresserade av hur portvaktsfunktionen i förtidspensionssystemet, dvs bedömningen av rättigheten att

Läs mer

Sjukfrånvaro och psykiatriska diagnoser

Sjukfrånvaro och psykiatriska diagnoser isfinspektionen FÖR SOCIALFÖRSÄKRINGEN Rapport 2014:22 Sjukfrånvaro och psykiatriska diagnoser sf Rapport 2014:22 Sjukfrånvaro och psykiatriska diagnoser En rapport från Inspektionen för socialförsäkringen

Läs mer

Sammanfattning. Kollektivavtalade försäkringar och ersättningar

Sammanfattning. Kollektivavtalade försäkringar och ersättningar Syftet med rapporten är att undersöka om avtalsförsäkringarna och andra kompletterande försäkringar påverkar arbetsutbudet. Ersättning från social- eller arbetslöshetsförsäkring är oftast inte den enda

Läs mer

6 kap. Lön under sjukfrånvaro m. m.

6 kap. Lön under sjukfrånvaro m. m. . 1 (8) 6 kap. Lön under sjukfrånvaro m. m. Rätten till lön under sjukfrånvaro 1 Varje arbetstagare har rätt till lön under sjukfrånvaro enligt bestämmelserna i detta kapitel. Dessutom gäller lagen (1991:1047)

Läs mer

2013:1. Jobbhälsobarometern. Delrapport 2013:1 Sveriges Företagshälsor 2013-11-03

2013:1. Jobbhälsobarometern. Delrapport 2013:1 Sveriges Företagshälsor 2013-11-03 2013:1 Jobbhälsobarometern Delrapport 2013:1 Sveriges Företagshälsor 2013-11-03 Innehållsförteckning Sammanfattning... 3 Om Jobbhälsobarometern... 4 Om Sveriges Företagshälsor... 4 Bara 2 av 10 kvinnor

Läs mer

Tidsgränserna i sjukförsäkringen

Tidsgränserna i sjukförsäkringen isfinspektionen FÖR SOCIALFÖRSÄKRINGEN Rapport 2015:5 Tidsgränserna i sjukförsäkringen sf Rapport 2015:5 Tidsgränserna i sjukförsäkringen En rapport från Inspektionen för socialförsäkringen Stockholm 2015

Läs mer

Bedömningsfrågor i tillsynen

Bedömningsfrågor i tillsynen Bedömningsfrågor i tillsynen Vad kommer vi prata om idag ISF:s uppgift Vad är en bedömningsfråga på ISF? Slutsatser Regeringens instruktion för ISF 1 Inspektionen för socialförsäkringen har till uppgift

Läs mer

Lisa Berg. PhD, forskare vid CHESS. lisa.berg@chess.su.se

Lisa Berg. PhD, forskare vid CHESS. lisa.berg@chess.su.se Lisa Berg PhD, forskare vid CHESS lisa.berg@chess.su.se Lagen om barn som anhöriga Hälso- och sjukvården ska särskilt beakta ett barns behov av information, råd och stöd om barnets förälder eller någon

Läs mer

Sjukpenning. Om du saknar anställning eller är ledig. Du har rätt till sjukpenning från Försäkringskassan

Sjukpenning. Om du saknar anställning eller är ledig. Du har rätt till sjukpenning från Försäkringskassan Sjukpenning Du har rätt till sjukpenning från Försäkringskassan när du inte kan arbeta på grund av sjukdom. Du kan få sjukpenning i högst 364 dagar under en 15-månaders period. I vissa fall kan tiden förlängas.

Läs mer

Stiftelsen Allmänna Barnhuset KARLSTADS UNIVERSITET

Stiftelsen Allmänna Barnhuset KARLSTADS UNIVERSITET Stiftelsen Allmänna Barnhuset KARLSTADS UNIVERSITET National Swedish parental studies using the same methodology have been performed in 1980, 2000, 2006 and 2011 (current study). In 1980 and 2000 the studies

Läs mer

Välfärdsbokslut 2004. Inledning. Delaktighet och inflytande i samhället. Valdeltagande

Välfärdsbokslut 2004. Inledning. Delaktighet och inflytande i samhället. Valdeltagande Välfärdsbokslut 24 Inledning Alla kommuner vill skapa förutsättningar för god livsmiljö genom till exempel bra bostäder, möjligheter till fysisk aktivitet och rekreation, kommunikationer samt tillgång

Läs mer

DEMOGRAFISKA RAPPORTER 2013:2. Statistiska centralbyrån Statistics Sweden. Barnafödande i nya relationer

DEMOGRAFISKA RAPPORTER 2013:2. Statistiska centralbyrån Statistics Sweden. Barnafödande i nya relationer DEMOGRAFISKA RAPPORTER 2013:2 Statistiska centralbyrån Statistics Sweden Barnafödande i nya relationer Demografiska rapporter 2000:1 Sveriges framtida befolkning 2000:2 Barn och deras familjer 1999 2001:1

Läs mer

Analys av sjukfrånvarons variation

Analys av sjukfrånvarons variation Analys av sjukfrånvarons variation - Väsentliga förklaringar till upp- och nedgång över tid Peje Bengtsson Patric Tirmén Avdelningen för analys och prognos Försäkringskassan Peje Bengtsson & Patric Tirmén

Läs mer

Långtidsutredningen 2011 Huvudbetänkande SOU 2011:11

Långtidsutredningen 2011 Huvudbetänkande SOU 2011:11 REMISSYTTRANDE 1(5) Datum Diarienummer 2011-06-01 2011-63 Finansdepartementet Långtidsutredningen 2011 Huvudbetänkande SOU 2011:11 Sammanfattning Inspektionen för socialförsäkringen (ISF) anser att det

Läs mer

2015-04-22. Syfte. Arbetslöshet vid ung ålder och samband med senare hälsa och arbete. Studiedesign. Studiedesign. Publicerade artiklar

2015-04-22. Syfte. Arbetslöshet vid ung ålder och samband med senare hälsa och arbete. Studiedesign. Studiedesign. Publicerade artiklar 5-- Syfte Arbetslöshet vid ung ålder och samband med senare hälsa och arbete Finns det samband mellan exponering för arbetslöshet och senare sjukfrånvaro, förtidspension, död och arbetslöshet, bland infödda

Läs mer

Barn, föräldrar och separationer Utvecklingen under 2000-talet

Barn, föräldrar och separationer Utvecklingen under 2000-talet DEM O G RA F ISK A R A PPORTER 2 0 1 3 :1 Barn, föräldrar och separationer Utvecklingen under 2000-talet DEMOGRAFISKA RAPPORTER 2013:1 Barn, föräldrar och separationer Utvecklingen under 2000-talet Statistiska

Läs mer

ANALYSERAR Nya sjuk- och aktivitetsersättningar/förtidspensioner med fokus på yngre med psykiska diagnoser under åren 1995 2005

ANALYSERAR Nya sjuk- och aktivitetsersättningar/förtidspensioner med fokus på yngre med psykiska diagnoser under åren 1995 2005 ANALYSERAR 27:11 Nya sjuk- och aktivitetsersättningar/förtidspensioner med fokus på yngre med psykiska diagnoser under åren 1995 25 Utgivare Upplysningar Beställning Försäkringsdivisionen Enheten för utvärdering

Läs mer

Budgetpropositionen för 2012

Budgetpropositionen för 2012 Budgetpropositionen för 2012 Budgetpropositionen för 2012 - förslagen på socialförsäkringsområdet Anna Pettersson Westerberg Innehåll Översynen av sjukförsäkringsreformen Förtroendet för socialförsäkringen

Läs mer

Sociala skillnader i sjukfrånvaro inom Stockholms län Resultat från folkhälsoenkät 2002 och 2006. Karolinska Institutets folkhälsoakademi 2009:26

Sociala skillnader i sjukfrånvaro inom Stockholms län Resultat från folkhälsoenkät 2002 och 2006. Karolinska Institutets folkhälsoakademi 2009:26 Sociala skillnader i sjukfrånvaro inom Stockholms län Resultat från folkhälsoenkät 2002 och 2006 Karolinska Institutets folkhälsoakademi 2009:26 På uppdrag av Stockholms läns landsting Karolinska Institutets

Läs mer

Sjukskrivning och risk för framtida sjuk- och. aktivitetsersättning bland kvinnor och män

Sjukskrivning och risk för framtida sjuk- och. aktivitetsersättning bland kvinnor och män Delrapport i projekt om kvinnors och mäns sjukfrånvaro Sjukskrivning och risk för framtida sjuk- och aktiv itetsersättning bland kv innor och män Ellenor Mittendorfer Rutz Kristina Alexanderson Linnea

Läs mer

Rättsavdelningen 2013-11-12 50817-2013 Serdar Gürbüz

Rättsavdelningen 2013-11-12 50817-2013 Serdar Gürbüz Konsekvensutredning 1 (7) Förslag till Försäkringskassans föreskrifter om procentsatser för beräkning av egenavgift till sjukförsäkringen för år 2014 1. Bakgrund och överväganden Med stöd av 4 förordningen

Läs mer

Rapport 2012:4. Ett jämställt uttag? Reformer inom föräldraförsäkringen

Rapport 2012:4. Ett jämställt uttag? Reformer inom föräldraförsäkringen Rapport 2012:4 Ett jämställt uttag? Reformer inom föräldraförsäkringen Rapport 2012:4 Ett jämställt uttag? Reformer inom föräldraförsäkringen En rapport från Inspektionen för socialförsäkringen Stockholm

Läs mer

Rättsavdelningen 2012-11-29 065040-2012 Serdar Gürbüz

Rättsavdelningen 2012-11-29 065040-2012 Serdar Gürbüz Konsekvensutredning 1 (8) Förslag till Försäkringskassans föreskrifter om procentsatser för beräkning av egenavgift till sjukförsäkringen för år 2013 1. Bakgrund och överväganden Försäkringskassan får,

Läs mer

Effekter av förlängd karenstid i den allmänna sjukförsäkringen för egenföretagare

Effekter av förlängd karenstid i den allmänna sjukförsäkringen för egenföretagare Effekter av förlängd karenstid i den allmänna sjukförsäkringen för egenföretagare nr 2 2014 årgång 42 Den 1 juli 2010 förlängdes karenstiden i den allmänna sjukförsäkringen från 1 till 7 dagar för egenföretagare.

Läs mer

Psykiska besvär. Nedsatt psykiskt välbefinnande (GHQ12)

Psykiska besvär. Nedsatt psykiskt välbefinnande (GHQ12) Psykiska besvär Enligt flera undersökningar har det psykiska välbefinnandet försämrats sedan 198-talet. Under 199-talet ökade andelen med psykiska besvär fram till i början av -talet. Ökningen var mer

Läs mer

Skolverkets rapport nr 168 Högskoleverkets rapportserie 1999:7 R

Skolverkets rapport nr 168 Högskoleverkets rapportserie 1999:7 R Rapport nummer 168 Högskoleverkets rapportserie 1999:7 R Skolverkets rapport nr 168 Högskoleverkets rapportserie 1999:7 R Sammanfattning: Rapporten redovisar en kartläggning av avnämarna av gymnasieskolan

Läs mer

Uppföljning av Pilas verksamhet på riksnivå

Uppföljning av Pilas verksamhet på riksnivå Social Insurance Report Uppföljning av Pilas verksamhet på riksnivå Pilotinsatser för långtidssjukskrivna till arbete ISSN 1654-8574 Utgivare: Upplysningar: Hemsida: Försäkringskassan Försäkringsutveckling

Läs mer

Sjukskrivningsmönster hos kvinnor och män FÖRSÄKRING

Sjukskrivningsmönster hos kvinnor och män FÖRSÄKRING Sjukskrivningsmönster hos kvinnor och män FÖRSÄKRING Innehåll Sammanfattning... Bakgrund...4 Om rapporten...4 Sjukperioder 2005-201...6 Individer som har haft en sjukperiod jämfört med individer som har

Läs mer

Pensionsavgångar inom statsförvaltningen. Statistikrapport 2013

Pensionsavgångar inom statsförvaltningen. Statistikrapport 2013 Pensionsavgångar inom statsförvaltningen Statistikrapport 2013 Innehållsförteckning Förord sid 5 1. Pensionsavgångar inom statsförvaltningen sid 7 1.1 Förutsättningar för statistikuppgifterna sid 7 1.2

Läs mer

ALKOHOL OCH SJUKFRÅNVARO. Gunnel Hensing Professor, Socialmedicin Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet

ALKOHOL OCH SJUKFRÅNVARO. Gunnel Hensing Professor, Socialmedicin Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet ALKOHOL OCH SJUKFRÅNVARO Gunnel Hensing Professor, Socialmedicin Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet Alkoholens konsekvenser Dryckesmönster Skadliga effekter Förgiftning Beroende Kronisk sjukdom

Läs mer

Pensionsavgångar inom statsförvaltningen. Statistikrapport 2014

Pensionsavgångar inom statsförvaltningen. Statistikrapport 2014 Pensionsavgångar inom statsförvaltningen Statistikrapport 2014 Innehållsförteckning Förord sid 5 1. Pensionsavgångar inom statsförvaltningen sid 7 1.1 Förutsättningar för statistikuppgifterna sid 7 1.2

Läs mer

Collaborative Product Development:

Collaborative Product Development: Collaborative Product Development: a Purchasing Strategy for Small Industrialized House-building Companies Opponent: Erik Sandberg, LiU Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling Vad är egentligen

Läs mer

Tidig ålderspension och striktare sjukförsäkringsregler finns det ett samband?

Tidig ålderspension och striktare sjukförsäkringsregler finns det ett samband? Tidig ålderspension och striktare sjukförsäkringsregler finns det ett samband? nr 2 2015 årgång 43 Historiskt har ett vanligt sätt att lämna arbetslivet i förtid varit via sjukförsäkringen, arbetslöshetsförsäkringen

Läs mer

Sjukfrånvaro efter 65 års ålder

Sjukfrånvaro efter 65 års ålder Sjukfrånvaro efter 65 års ålder UNDERLAGSRAPPORT TILL DEN PARLAMENTARISKA SOCIALFÖRSÄKRINGSUTREDNINGEN Parlamentariska socialförsäkringsutredningen (S 2010:04) Sjukfrånvaro efter 65 års ålder Parlamentariska

Läs mer

Klimatförtroendebarometern Så tycker folket 2012

Klimatförtroendebarometern Så tycker folket 2012 Klimatförtroendebarometern Så tycker folket 2012 Sifo undersökning, beställd av Hagainitiativet, om svenska folkets syn företags klimatinformation och deras trovärdighet (juni 2012) BAKGRUND Hagainitiativet

Läs mer

Tema: Trygghetssystemen i staten

Tema: Trygghetssystemen i staten Tema: Trygghetssystemen i staten Andelen individer i så kallat utanförskap har minskat det senaste tre åren även om andelen fortfarande är hög, motsvarande drygt 25 procent av befolkningen mellan 2 och

Läs mer

Early retirement and post-retirement health. Daniel Hallberg, Per Johansson, Malin Josephson Working paper ISF and IFAU May 2014

Early retirement and post-retirement health. Daniel Hallberg, Per Johansson, Malin Josephson Working paper ISF and IFAU May 2014 Early retirement and post-retirement health Daniel Hallberg, Per Johansson, Malin Josephson Working paper ISF and IFAU May 2014 Population structure by major age groups, EU-27, 2011-2060 (% of total population)

Läs mer

Rättsavdelningen 2014-11-17 47802-2014 Serdar Gürbüz

Rättsavdelningen 2014-11-17 47802-2014 Serdar Gürbüz Konsekvensutredning 1 (7) Förslag till Försäkringskassans föreskrifter om procentsatser för beräkning av egenavgift till sjukförsäkringen för år 2015 1. Bakgrund och överväganden Försäkringskassan får

Läs mer

EXTERNAL ASSESSMENT SAMPLE TASKS SWEDISH BREAKTHROUGH LSPSWEB/0Y09

EXTERNAL ASSESSMENT SAMPLE TASKS SWEDISH BREAKTHROUGH LSPSWEB/0Y09 EXTENAL ASSESSENT SAPLE TASKS SWEDISH BEAKTHOUGH LSPSWEB/0Y09 Asset Languages External Assessment Sample Tasks Breakthrough Stage Listening and eading Swedish Contents Page Introduction 2 Listening Sample

Läs mer

Nya ohälsomått inom sjukförsäkringen

Nya ohälsomått inom sjukförsäkringen Social Insurance Report Nya ohälsomått inom sjukförsäkringen En introduktion till det nya sjukpenningtalet samt nybeviljade sjukersättningar eller aktivitetsersättningar per 1 registrerade försäkrade ISSN

Läs mer

Gör arbetsintegrerade företag en skillnad? En studie av den långsiktiga effekten av att vara anställd i ett arbetsintegrerande socialt företag.

Gör arbetsintegrerade företag en skillnad? En studie av den långsiktiga effekten av att vara anställd i ett arbetsintegrerande socialt företag. Gör arbetsintegrerade företag en skillnad? En studie av den långsiktiga effekten av att vara anställd i ett arbetsintegrerande socialt företag. Förord En av de vanligaste frågorna när någon lär känna företeelsen

Läs mer

Gjorde undantagsregeln skillnad?

Gjorde undantagsregeln skillnad? Gjorde undantagsregeln skillnad? nr 5 2009 årgång 37 Möjligheten för företag med högst tio anställda att undanta två personer från regeln sist in, först ut har givit få mätbara resultat. Små företag anställde

Läs mer

Teknikprogrammet Klass TE14A, Norrköping. Jacob Almrot. Självstyrda bilar. Datum: 2015-03-09

Teknikprogrammet Klass TE14A, Norrköping. Jacob Almrot. Självstyrda bilar. Datum: 2015-03-09 Teknikprogrammet Klass TE14A, Norrköping. Jacob Almrot Självstyrda bilar Datum: 2015-03-09 Abstract This report is about when you could buy a self-driving car and what they would look like. I also mention

Läs mer

Försäkringskassans erfarenheter av rehabiliteringskedjan

Försäkringskassans erfarenheter av rehabiliteringskedjan Försäkringskassans erfarenheter av rehabiliteringskedjan Förändringar i sjukförsäkringen i Sverige Försäkringsdirektör Birgitta Målsäter Nordiskt möte i Tammerfors 2012, Birgitta Målsäter Sida 1 Varför

Läs mer

Välkommen till försäkringsmedicin för ST-läkare

Välkommen till försäkringsmedicin för ST-läkare Välkommen till försäkringsmedicin för ST-läkare Trygghet genom hela livet Drygt 40 olika förmåner och bidrag inom socialförsäkringen Stöd till barnfamiljer Sjukdom och rehabilitering Stöd till funktionshindrade

Läs mer

1.1 Ärenden som avser den allmänna sjukförsäkringen enligt AFL

1.1 Ärenden som avser den allmänna sjukförsäkringen enligt AFL 6 1.1 Ärenden som avser den allmänna sjukförsäkringen enligt AFL 1.1.1 Inte medgiven sjukpenning eller indragen sjukpenning Inte medgiven sjukpenning Det kan ta lång tid innan Försäkringskassan meddelar

Läs mer

Nystartsjobben en sammanställning av de första tolv veckorna. 28 mars 2007

Nystartsjobben en sammanställning av de första tolv veckorna. 28 mars 2007 Nystartsjobben en sammanställning av de första tolv veckorna. 28 mars 2007 www.nystartsjobb.se Nystartsjobben Nystartsjobben infördes den 1 januari 2007. Syftet med nystartsjobben är att stimulera arbetsgivare

Läs mer

Slutbetänkande av parlamentariska socialförsäkringsutredningen (SOU 2015:21) Mer trygghet och bättre försäkring

Slutbetänkande av parlamentariska socialförsäkringsutredningen (SOU 2015:21) Mer trygghet och bättre försäkring Datum Referens 2015-08-11 SOU 2015:21 Dnr 56 2010-2015 Socialdepartementet 103 33 STOCKHOLM Slutbetänkande av parlamentariska socialförsäkringsutredningen (SOU 2015:21) Mer trygghet och bättre försäkring

Läs mer

Effekter av intensifierad handläggning för långtidssjukskrivna

Effekter av intensifierad handläggning för långtidssjukskrivna isfinspektionen FÖR SOCIALFÖRSÄKRINGEN Rapport 2015:10 Effekter av intensifierad handläggning för långtidssjukskrivna En utvärdering av Försäkringskassans Pila-projekt sf Rapport 2015:10 Effekter av intensifierad

Läs mer

Vad är ojämlikhet i hälsa och varför uppstår det? - Den svenska paradoxen

Vad är ojämlikhet i hälsa och varför uppstår det? - Den svenska paradoxen Vad är ojämlikhet i hälsa och varför uppstår det? - Den svenska paradoxen Olle Lundberg, professor Eskilstuna 2013-05-31 Abraham Bäck 1713-1795 - många Farsoter härja grufveligen ibland sämre hopen, däruti

Läs mer

De äldre på arbetsmarknaden i Sverige. En rapport till Finanspolitiska Rådet

De äldre på arbetsmarknaden i Sverige. En rapport till Finanspolitiska Rådet De äldre på arbetsmarknaden i Sverige En rapport till Finanspolitiska Rådet Gabriella Sjögren Lindquist och Eskil Wadensjö Institutet för social forskning, Stockholms universitet 1. Den demografiska utvecklingen

Läs mer

2015:1. Jobbhälsobarometern. 350 000 personer i svenskt arbetsliv känner psykiskt obehag inför att gå till jobbet flera gånger i veckan

2015:1. Jobbhälsobarometern. 350 000 personer i svenskt arbetsliv känner psykiskt obehag inför att gå till jobbet flera gånger i veckan 2015:1 Jobbhälsobarometern 350 000 personer i svenskt arbetsliv känner psykiskt obehag inför att gå till jobbet flera gånger i veckan Delrapport 2015:1 Sveriges Företagshälsor 2015--10-05 Leder obehagskänslor

Läs mer

Extra pengar om du blir sjuk

Extra pengar om du blir sjuk Extra pengar om du blir sjuk 2013 fakta om ags avtalsgruppsjukförsäkringen AGS gäller om du: har varit anställd i 90 dagar hos försäkrad/-e arbetsgivare. har en sjukpenninggrundande inkomst, SGI. är arbetsför

Läs mer

Uppföljning av sjukförsäkringens utveckling

Uppföljning av sjukförsäkringens utveckling 1 (75) Socialdepartementet 103 33 Stockholm Uppföljning av sjukförsäkringens utveckling Delredovisning 3 av regeringsuppdrag år 2013 Postadress Besöksadress Telefon 103 51 Stockholm Vasagatan 16 08-786

Läs mer

Yrken i Västra Götaland

Yrken i Västra Götaland Fakta & Analys 2010:1 EN KORTRAPPORT FRÅN REGIONUTVECKLINGSSEKRETARIATET Yrken i Västra Götaland Kvalifikationskraven på arbetsmarknaden ökar. Arbeten som kräver högskoleutbildning har ökat i snabb takt

Läs mer

Funktionsnedsattas situation på arbetsmarknaden 4:e kvartalet 2008. En tilläggsundersökning till arbetskraftsundersökningen, AKU.

Funktionsnedsattas situation på arbetsmarknaden 4:e kvartalet 2008. En tilläggsundersökning till arbetskraftsundersökningen, AKU. Sammanställning av Funktionsnedsattas situation på arbetsmarknaden 4:e kvartalet 2008. En tilläggsundersökning till arbetskraftsundersökningen, AKU. Publikation 2009:3, utgiven av Arbetsförmedlingen och

Läs mer

Skilda studieförutsättningar En analys av studier, studieekonomi och hälsa utifrån föräldrarnas utbildningsbakgrund

Skilda studieförutsättningar En analys av studier, studieekonomi och hälsa utifrån föräldrarnas utbildningsbakgrund Diarienummer 2014-000-000 Skilda studieförutsättningar En analys av studier, studieekonomi och hälsa utifrån föräldrarnas utbildningsbakgrund CSN, rapport 2014:8 2 Diarienummer 2014-219-6424 Diarienummer

Läs mer

Vad händer när någon i aktiv ålder dör?

Vad händer när någon i aktiv ålder dör? 2007:2 Vad händer när någon i aktiv ålder dör? En empirisk analys av förändringen i ekonomisk standard efter ett dödsfall 2003 ISSN 1653-3259 Sammanfattning Denna Redovisar bygger på de registerdata som

Läs mer

Sjukfrånvaron i Sverige på väg mot europeiska nivåer?

Sjukfrånvaron i Sverige på väg mot europeiska nivåer? Social Insurance Report Sjukfrånvaron i Sverige på väg mot europeiska nivåer? Utvecklingen i åtta länder 1990 2007 ISSN 1654-8574 Utgivare: Upplysningar: Hemsida: Försäkringskassan Försäkringsutveckling

Läs mer

Yttrande över slutbetänkande SOU 2015:21 - Mer trygghet och bättre försäkring

Yttrande över slutbetänkande SOU 2015:21 - Mer trygghet och bättre försäkring 1 Socialdepartementet 103 33 Stockholm Yttrande över slutbetänkande SOU 2015:21 - Mer trygghet och bättre försäkring Bakgrund Reumatikerförbundet organiserar människor med reumatiska sjukdomar, sjukdomar

Läs mer

Sambo, barn, gift, isär? Parbildning och separationer bland förstagångsföräldrar. Statistiska centralbyrån Statistics Sweden

Sambo, barn, gift, isär? Parbildning och separationer bland förstagångsföräldrar. Statistiska centralbyrån Statistics Sweden DEMOGRAFISKA RAPPORTER 2012:1 Statistiska centralbyrån Statistics Sweden Sambo, barn, gift, isär? Parbildning och separationer bland förstagångsföräldrar Demografiska rapporter 2000:1 Sveriges framtida

Läs mer

HFD 2013 ref 14 Allmän försäkring

HFD 2013 ref 14 Allmän försäkring HFD 2013 ref 14 Allmän försäkring En kvinna som står och arbetar och som har vissa graviditetsbesvär har ansetts berättigad till halv graviditetspenning. Lagrum: 10 kap. 2 första stycket 1 och 4 socialförsäkringsbalken

Läs mer

Bilaga till rapporten om berörda försäkrades kännedom om de nya reglerna i sjukförsäkringen

Bilaga till rapporten om berörda försäkrades kännedom om de nya reglerna i sjukförsäkringen 1 (26) Bilaga till rapporten om berörda försäkrades kännedom om de nya reglerna i sjukförsäkringen 2 (26) Bilaga 1- studiens frågeformulär I bilaga 7 redovisas hur varje målgrupp besvarar kunskapsfrågorna.

Läs mer

Uppföljning av sjukförsäkringens utveckling

Uppföljning av sjukförsäkringens utveckling 1 (46) Socialdepartementet 103 33 Stockholm Uppföljning av sjukförsäkringens utveckling Delredovisning 2 av regeringsuppdrag år 2013 Postadress Besöksadress Telefon 103 51 Stockholm Vasagatan 16 08-786

Läs mer

Familj och arbetsliv på 2000-talet - Deskriptiv rapport

Familj och arbetsliv på 2000-talet - Deskriptiv rapport Familj och arbetsliv på 2-talet - Deskriptiv rapport Denna rapport redovisar utvalda resultat från undersökningen Familj och arbetsliv på 2- talet som genomfördes under 29. Undersökningen har tidigare

Läs mer

Socialförsäkringar - några utmaningar för framtiden

Socialförsäkringar - några utmaningar för framtiden Socialförsäkringar - några utmaningar för framtiden Anna Pettersson Westerberg Innehåll Sjukförsäkringen på kort och lång sikt kort sikt: översynen av sjukförsäkringsreformen lång sikt: socialförsäkringsutredningen

Läs mer

Läkaren och sjukintyget. Monika Engblom Distriktsläkare Läkarprogrammet 2014

Läkaren och sjukintyget. Monika Engblom Distriktsläkare Läkarprogrammet 2014 Läkaren och sjukintyget Monika Engblom Distriktsläkare Läkarprogrammet 2014 Dagordning Ramar och regelverk Klinisk tillämpning Plats för frågor Seminarium med patientfall Sjukskrivningsuppdraget är komplext

Läs mer

Bilden av förorten. så ser medborgare i Hjälbo, Rinkeby och Rosengård på förorten, invandrare och diskriminering

Bilden av förorten. så ser medborgare i Hjälbo, Rinkeby och Rosengård på förorten, invandrare och diskriminering Bilden av förorten så ser medborgare i Hjälbo, Rinkeby och Rosengård på förorten, invandrare och diskriminering Författare: Mats Wingborg Bilden av förorten är skriven på uppdrag av projektet Mediebild

Läs mer

BROAR TILL ETT FRISKT OCH AKTIVT LIV.

BROAR TILL ETT FRISKT OCH AKTIVT LIV. BROAR TILL ETT FRISKT OCH AKTIVT LIV. BROAR TILL ETT FRISKT OCH AKTIVT LIV Den nya sjukförsäkringen är en viktig del i regeringens arbete att ge människor hjälp och stöd för att hitta vägar tillbaka till

Läs mer

Sjukfrånvaro och vård av barn bland företagare

Sjukfrånvaro och vård av barn bland företagare Rapport 2012:8 Sjukfrånvaro och vård av barn bland företagare En analys av utvecklingen under 2000-talet Rapport 2012:8 Sjukfrånvaro och vård av barn bland företagare En analys av utvecklingen under 2000-talet

Läs mer

Jobbhälsobarometern. Delrapport 2011:1, FSF Svensk Företagshälsovård 2011-10-24. Trenden negativ - färre helårsfriska

Jobbhälsobarometern. Delrapport 2011:1, FSF Svensk Företagshälsovård 2011-10-24. Trenden negativ - färre helårsfriska Jobbhälsobarometern Delrapport 2011:1, FSF Svensk Företagshälsovård 2011-10-24 Trenden negativ - färre helårsfriska Om Jobbhälsobarometern Jobbhälsobarometern är ett samarbete mellan FSF, Föreningen Svensk

Läs mer

Om övergång från arbete till pension

Om övergång från arbete till pension Temarapport 2011:2 Statistiska centralbyrån Statistics Sweden Tema: ionärer Om övergång från arbete till pension Befolkning och välfärd Temarapport 2011:2 Tema: ionärer Om övergång från arbete till pension

Läs mer

en handbok om rehabilitering

en handbok om rehabilitering Vägen tillbaka en handbok om rehabilitering Tillbaka till jobbet Som förtroendevald i FTF har du många uppgifter. En av dem är att stötta sjukskrivna medlemmar på din arbetsplats till att komma tillbaka

Läs mer

Svenska befolkningens inställning till sin pensionsålder 2002/2003 och 2010/2011

Svenska befolkningens inställning till sin pensionsålder 2002/2003 och 2010/2011 Svenska befolkningens inställning till sin pensionsålder 2/3 och /11 Mikael Stattin Working paper 2/13 Department of Sociology 91 87 Umeå, Sweden Telephone: 9-786 5 www.umu.se Svenska befolkningens inställning

Läs mer

Avskaffande av den bortre tidsgränsen i sjukförsäkringen (Ds 2015:17)

Avskaffande av den bortre tidsgränsen i sjukförsäkringen (Ds 2015:17) YTTRANDE Vårt dnr: 2015-06-12 Avdelningen för arbetsgivarpolitik Tina Eriksson Socialdepartementet 103 33 Stockholm s.registrator@regeringskansliet.se s.sf@regeringskansliet.se (Ds 2015:17) Sammanfattning

Läs mer

Separation mellan föräldrar

Separation mellan föräldrar 54 Separation mellan föräldrar Se tabellerna 5 i Barn och deras familjer 2001 Del 1 Tabeller År 2001 berördes omkring 52 000 barn av en separation mellan föräldrarna. Då är separationer t.o.m. det år barnen

Läs mer

Vem kommer in, vem kommer ut?

Vem kommer in, vem kommer ut? Vem kommer in, vem kommer ut? UKÄ om social bakgrund och genomströmning i högskolan Helen Dryler, UKÄ UHR/Kvalitetsdrivet 2014: Breddad rekrytering, och sen då? Innehåll Vem kommer in? Social bakgrund

Läs mer

Den framtida redovisningstillsynen

Den framtida redovisningstillsynen Den framtida redovisningstillsynen Lunchseminarium 6 mars 2015 Niclas Hellman Handelshögskolan i Stockholm 2015-03-06 1 Källa: Brown, P., Preiato, J., Tarca, A. (2014) Measuring country differences in

Läs mer

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM 1 (7) meddelad i Stockholm den 3 juli 2012 KLAGANDE Försäkringskassan 103 51 Stockholm MOTPART AA Ombud: Advokat Ida Otken Eriksson Advokatfirman Öberg & Associés AB Box

Läs mer

En föräldraförsäkring i tre lika delar

En föräldraförsäkring i tre lika delar 2015 Thomas Ljunglöf En föräldraförsäkring i tre lika delar En föräldraförsäkring i tre lika delar Thomas Ljunglöf Citera gärna ur skriften, men ange källa Josefin Edström och Saco 2015 www.saco.se En

Läs mer

Ersättning vid arbetslöshet

Ersättning vid arbetslöshet Produktion och arbetsmarknad FÖRDJUPNING Ersättning vid arbetslöshet Arbetslösheten förväntas stiga kraftigt framöver. Denna fördjupning belyser hur arbetslöshetsförsäkringens ersättningsgrad och ersättningstak

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i lagen (1998:674) om inkomstgrundad ålderspension; SFS 2001:492 Utkom från trycket den 19 juni 2001 utfärdad den 7 juni 2001. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs

Läs mer

Skillnader i folkhälsa hur ser det ut i Sverige i dag? Johan Carlson, generaldirektör Folkhälsomyndigheten

Skillnader i folkhälsa hur ser det ut i Sverige i dag? Johan Carlson, generaldirektör Folkhälsomyndigheten Skillnader i folkhälsa hur ser det ut i Sverige i dag? Johan Carlson, generaldirektör Folkhälsomyndigheten Skillnader i folkhälsa hur kan vi förklara hälsoklyftorna? Medellivslängden år Sid 2. Sjukdomsutfall

Läs mer

Välkommen till försäkringsmedicin för ST-läkare

Välkommen till försäkringsmedicin för ST-läkare Välkommen till försäkringsmedicin för ST-läkare Trygghet genom hela livet Drygt 40 olika förmåner och bidrag inom socialförsäkringen Stöd till barnfamiljer Sjukdom och rehabilitering Stöd till funktionshindrade

Läs mer

Sjukersättning. Hur mycket får man i sjukersättning? Kan jag få sjukersättning? Hur går det till att få sjukersättning?

Sjukersättning. Hur mycket får man i sjukersättning? Kan jag få sjukersättning? Hur går det till att få sjukersättning? Sjukersättning Du kan få sjukersättning om din arbetsförmåga är stadigvarande nedsatt med minst en fjärdedel. Hur mycket du får i sjukersättning beror på hur mycket du har haft i inkomst. Har du inte haft

Läs mer

Nej till sjukpenning Vad hände sen?

Nej till sjukpenning Vad hände sen? Social Insurance Report Nej till sjukpenning Vad hände sen? ISSN 1654-8574 Utgivare Upplysningar Hemsida: Försäkringskassan Försäkringsutveckling Christina Olsson Bohlin 08-786 95 83 christina.olsson.bohlin@forsakringskassan.se

Läs mer

UNG. Prioriterade indikatorer för ungas levnadsvillkor

UNG. Prioriterade indikatorer för ungas levnadsvillkor UNG G A ID 2015 Prioriterade indikatorer för ungas levnadsvillkor Ung idag 2015 Prioriterade indikatorer för ungas levnadsvillkor Innehåll Inledning... 4 Behöriga till gymnasiet... 6 Utan gymnasieutbildning...

Läs mer

Försörjningsmåttet 3 kv 2013 i Bengtsfors, Dals-Ed, Åmål, Säffle Årjäng

Försörjningsmåttet 3 kv 2013 i Bengtsfors, Dals-Ed, Åmål, Säffle Årjäng Försörjningsmåttet 3 kv 213 i Bengtsfors, DalsEd, Åmål, Säffle Årjäng Ulrica Sandzen 531526929 Försörjningsmåttet 3 kv 213 i Bengtsfors, DalsEd, Åmål, Säffle Årjäng Försörjningsmåttet Samordningsförbundet

Läs mer

Hushållens ekonomiska standard

Hushållens ekonomiska standard Hushållens ekonomiska standard Sta Hushållens ekonomiska standard Innehåll Innehåll Hushållens ekonomiska standard... 5 De totala beloppen för olika inkomstslag... 6 Inkomstspridning... 7 Ekonomisk standard

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i lagen (1962:381) om allmän försäkring; SFS 1999:800 Utkom från trycket den 16 november 1999 utfärdad den 4 november 1999. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs

Läs mer

Nya och gamla svenskar: med jämlik vård och omsorg som mål

Nya och gamla svenskar: med jämlik vård och omsorg som mål Nya och gamla svenskar: med jämlik vård och omsorg som mål Rebecca Popenoe, Fil.dr. Socialantropolog & Adjunkt, Karolinska Institutet Nätverket hälsa och demokrati, 8 februari 2013 Socialantropologi =

Läs mer

Stressrelaterad ohälsa bland anställda vid Västra Götalandsregionen och Försäkringskassan i Västra Götalands län

Stressrelaterad ohälsa bland anställda vid Västra Götalandsregionen och Försäkringskassan i Västra Götalands län SAMMANFATTNING ISM-rapport 2 Stressrelaterad ohälsa bland anställda vid Västra Götalandsregionen och Försäkringskassan i Västra Götalands län Delrapport 1 - enkätundersökning i maj-juni 2004 Gunnar Ahlborg

Läs mer

Mobilisering för att förebygga sjukfrånvaro

Mobilisering för att förebygga sjukfrånvaro Mobilisering för att förebygga sjukfrånvaro Laura Hartman Försäkringskassan 18 maj Mobiliseringsinitiativet för att förebygga sjukfrånvaro Maj 2015 Sida 1 Stor variation i sjukfrånvaro över tid - förklaras

Läs mer

Hur många män och kvinnor är varaktigt utanför arbetsmarknaden

Hur många män och kvinnor är varaktigt utanför arbetsmarknaden Hur många män och kvinnor är varaktigt utanför arbetsmarknaden i Östergötland? - En kartläggningsrapport December 2014 Fredrik Sunnergren, Regionförbundet Östsam 1 Innehåll 1. Inledning och slutsatser...

Läs mer