Rapport 2013:5. Samverkan mellan polis och kommun. Brottsförebyggande arbete utifrån överenskommelser

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Rapport 2013:5. Samverkan mellan polis och kommun. Brottsförebyggande arbete utifrån överenskommelser"

Transkript

1 Rapport 2013:5 Samverkan mellan polis och kommun Brottsförebyggande arbete utifrån överenskommelser

2

3 Samverkan mellan polis och kommun Brottsförebyggande arbete utifrån överenskommelser Rapport 2013:5

4 Brå centrum för kunskap om brott och åtgärder mot brott Brottsförebyggande rådet (Brå) verkar för att brottsligheten minskar och tryggheten ökar i samhället. Det gör vi genom att ta fram fakta och sprida kunskap om brottslighet, brottsförebyggande arbete och rättsväsendets reaktioner på brott. ISSN ISBN URN:NBN:SE:BRA-495 Brottsförebyggande rådet 2013 Författare: Emma Patel Produktion: Ordförrådet AB Tryck: Elanders Sverige AB, Vällingby 2013 Produktion: Brottsförebyggande rådet, Box 1386, Stockholm Telefon , fax , e-post Denna rapport kan beställas hos bokhandeln eller hos Fritzes Kundservice, Stockholm Telefon , fax , e-post

5 Innehåll Förord... 5 Sammanfattning... 6 Brås bedömning Inledning Frågor och syfte Metod Rapportens disposition Om samverkansöverenskommelser Samverkansprocessen består av fem steg Överenskommelsernas spridning DEL 1. ARBETET I FEM STEG Steg 1: Att initiera samverkan Initiativ till överenskommelsen Organisation Steg 2: Egna förberedelser Steg 3: Gemensamma förberedelser Gemensam problembild Orsaksanalys Gemensamma mål Planer för brottsförebyggande arbete... 48

6 Steg 4: Genomförande Olika typer av åtgärder Åtgärder som inte blir av Intervjustudie: Genomförandet i Nässjö, Vallentuna och Åre Steg 5: Uppföljning DEL 2. LÄRDOMAR OCH UPPLEVELSER UTIFRÅN ÖVERENSKOMMELSER Överenskommelsernas betydelse för samverkan Nyckelpersonernas upplevelser av arbetet Förbättringar tack vare överenskommelserna Framgångar och svårigheter Utbildning och stöd Referenser DEL 3. BILAGOR Bilaga 1. Tidigare undersökningar Bilaga 2. Utökat metodavsnitt Bilaga 3. Om Nässjö, Vallentuna och Åre Nässjö Vallentuna Åre Bilaga 4. Tabeller

7 Förord Samverkansöverenskommelser infördes 2008 och inom loppet av några år har nästan alla kommuner i landet tecknat en överenskommelse med polisen. Samverkansöverenskommelserna är tänkta att ge struktur åt samverkan mellan polis och kommun och tydliggöra vilka åtaganden parterna tar på sig. Överenskommelserna ingår också i en särskild arbetsmodell med kartläggning, gemensam problembild, åtgärder och uppföljning som ska effektivisera det brottsförebyggande arbetet i samverkan. Brå och Rikspolisstyrelsen har tidigare, på uppdrag av regeringen, gjort en kartläggning av samverkansöverenskommelserna i landet. Den beskrev övergripande vad överenskommelserna innehöll och hur de spridits. Med föreliggande studie vill Brå fördjupa kunskapen om hur kommun och polis arbetar med samverkansmodellen och ta reda på hur detta arbete uppfattas av parterna. Rapporten vänder sig till beslutsfattare på området och alla som arbetar med lokalt brottsförebyggande arbete. Rapportens författare är Emma Patel, utredare på Brå. I bearbetningen av materialet har även Linnea Littmann medverkat. Professor Marie Torstensson Levander har granskat rapporten vetenskapligt och bidragit med värdefulla synpunkter. Stockholm i februari 2013 Erik Wennerström Generaldirektör Stina Holmberg Enhetschef

8 English summary In Sweden today there are written collaboration agreements between the police and municipalities. These documents are intended as a basis for the parties collaboration on local crime prevention. Among other things, they specify which crime problems to work on together and what different prevention measures each party is to carry out. By means of a specific work model comprising surveys, joint problem analysis, measures and follow-up the agreement is also to contribute to more efficient crime prevention. The initiative for these agreements was taken in a national plan of action published by the National Police Board in Developments since then have been rapid. Today about 85 per cent of Sweden s municipalities have collaboration agreements with the police. In the present report, the National Council for Crime Prevention (Brottsförebyggande rådet in Swedish abbreviated Brå) looks into how the police and municipalities work together with crime prevention issues within the framework of collaboration agreements. We wanted to find out to what extent police and municipalities use the model mentioned above and investigate how the parties view the crime prevention work they do within collaboration agreements. The report is based on polls sent to all municipalities and police authorities in the country and on a series of interviews carried out in the municipalities of Nässjö, Vallentuna and Åre. Police commissioners involvement with the agreements varies Considerable differences emerge in the interviews regarding police commissioners involvement in collaboration agreements at the municipal level. 1 Some police commissioners feel that such agree- 1 Two County Chief Commissioners and one District Police Commissioner were interviewed in the study. The Swedish police is made up of 21 independent authorities led by County Chief Commissioners. The capital, Stockholm, is a large authority which in turn is divided into police districts run by District Police Commissioners.

9 ments are very significant for crime prevention work, while others argue that local agreements are quite unnecessary. The latters view is that global agreements which stipulate that the parties should collaborate but are unspecific about local problems and concrete measures at the municipal level are sufficient. There are also considerable differences in how much police commissioners want to control the work on the agreements. One of them wants all agreements in the county to be the same, and has drawn up a clear plan for how to work with them. Another police commissioner leaves it entirely to the local police chiefs to formulate the agreements. Most have mapped local crime One element of the collaboration model is to make a survey of local crime. This survey is then used as a basis when choosing preventive measures (Brå, the National Police Board [NPB] and the National Laboratory of Forensic Science [NLFS] 2010). Most collaboration agreements contain a survey of crime in the municipality. Both the police and the municipalities appear to contribute surveys to the agreements and the surveys are often based on several different sources. Common such sources include crime statistics and security studies often these appear to be statistics and studies which are already available when the survey is carried out. Most of the poll respondents thought it was easy to make a survey. One reason for this could be that crime prevention councils in Sweden have a long history of doing surveys (see Brå 2005:15). In order for the survey to provide the best possible basis, it should cover several different crime problems (Brå, NPB and NLFS 2010). However, the poll does not specify how many crime areas are covered in the survey. The agreements contain problem analyses... The next step, as an agreement is being worked out, is to agree on a joint problem analysis based on the survey. The vast majority of agreements contain such a problem analysis. There was variation among the municipalities in the poll, however, in terms of the extent to which this analysis was based on the survey. In two of the municipalities, the problem analysis was based mainly on the survey, while in the third it had already been decided which problems to focus on in the agreement. There, the survey was used mainly to get a clearer view of these problems. In addition to the survey, the police authority s operational goals often had a considerable influence on which problems the municipality and the police chose to work on together. In the local police chiefs view there is pressure from higher up to work with

10 problems derived from the national goals of the police. There is therefore a tendency to formulate problem analyses which include measures that coincide with these goals. Otherwise the risk is too great that there won t be resources to work with the problem in question.... but often lack cause analyses The next step is to try to analyse the causes of the selected crime problems. To do this one should, according to the book Collaboration in local crime prevention work, make use of existing knowledge and study local conditions (Brå, NPB and NLFS 2010). For example, are the crime problems caused by factors in the physical environment or problems at the individual level? This analysis also includes making decisions on which measures to apply in view of the causes of the crimes. About half of the agreements lack an analysis of the causes of the crime problems, and thereby a basis for how the measures are intended to affect criminality. An inspection report from the National Police Board offers a similar picture. Often there is no analysis of how the measures are intended to affect the goals set in the agreements (NPB 2012:2). The interviews also show that the municipalities and the police do not always analyse the causes of the problems. Many interviewees felt that this was the most difficult element of collaboration. Several said that they would need more knowledge in order to make a proper analysis of the causes of crime problems. The most common type of measure is information In the vast majority of cases, the police and municipality have carried out crime prevention measures within the framework of their collaboration agreement. On average, the parties have carried out eight measures as part of agreements over the past two years. The most common area for measures is young people and alcohol, followed by security, other alcohol related areas, and road safety. Less common areas include organised crime, recidivism, and violence in close relationships. The most common type of measure is information, for example information about alcohol and drugs to students or parents. Measures to limit alcohol at restaurants are also common, as are increased police presence and neighbourhood cooperation schemes, e.g. for increased security. 2 2 Neighbourhood cooperation schemes involve neighbours creating networks to reduce crime and increase security in a residential area. Neighbours help each other keep an eye on the neighbourhood and on each other s homes.

11 An interesting result of the qualitative study is that the measures selected in the agreements are often such measures as the police would have carried out anyway. The police, in particular, emphasise that it would otherwise be difficult to get resources for these measures. Follow-ups are common but their quality is debatable A clear majority of collaboration agreements have been followed up. Common sources in follow-ups include crime statistics, documentation and a kind of informal follow-up. The most common type of follow-up is the one in which the implementation of different measures is verified. Follow-ups of the effects on crime of the agreement were done in just over half of the cases. However, there is reason to question the quality of these follow-ups. For example, they are rarely combined with a study of how crime prevention work was actually carried out. This makes it difficult to determine whether a lack of effects is due to the crime prevention measures themselves or to the methods with which they were implemented. The agreement is perceived to have produced several improvements Most of those polled believe that collaboration between the police and municipalities, on the whole, functions slightly better today than it did before the collaboration agreement was made. Those that have an agreement are also slightly more satisfied with collaboration than those that do not. The areas where the greatest improvements are perceived to have happened are in relations between the police and municipalities, and in how collaboration is organised. Many also feel that there have been slight improvements in the quality, long-term perspective and effects of crime prevention work. The extent of crime prevention work is also perceived to have grown somewhat. The agreements are furthermore regarded as having contributed to a more structured way of working. This might be said to apply above all to the joint problem analyses. The problem analysis has often been made as a result of the collaboration agreement, and the police and municipalities highlight this in particular as a positive aspect of their work together. The work on goals and followups is also seen as important by the parties and as something which has become more frequent due to the agreements. Just over half of the agreements contain all the steps in the collaboration model, comprising the current agreement, survey, joint problem analysis, measures and follow-up.

12 Collaboration between the parties is perceived to work well The collaboration itself between municipalities and the police is seen to function very well. Almost all respondents answer a direct question about this by saying that it is easy to cooperate with the other party, and both parties highlight cooperation as one of the areas in which the work based on agreements has been most successful. In the interview responses, the most important factors for cooperation to work are good personal relationships and an understanding of each other s organisations and working conditions. Coordinators appear to play an important role The coordinators the individuals who coordinate crime prevention work within the collaboration appear to play an important role. When a coordinator is employed, the agreement is often seen to improve the effects on criminality. This is particularly true when a coordinator is employed by the police, but it applies to coordinators employed by the municipality as well. Most also have a coordinator employed, although this is more common in larger municipalities than in smaller ones. The interviewees also highlight the coordinators as a clear success factor. Most organisations also have a coordinator employed, although this is more common in larger municipalities than in smaller ones. The municipalities coordinators in particular and the fact that they have been motivated and competent are seen as playing a crucial role in collaboration. Getting sufficient resources is seen as the biggest difficulty The biggest difficulty in collaboration appears to be getting enough resources for the crime prevention work it involves. A clear majority both within the police and municipalities perceive this as difficult. There is a connection between a perceived lack of resources and how difficult respondents think it is to implement various elements of crime prevention work. A lack of resources is also the most common theme of replies to an open question about what difficulties the municipality and police have encountered in their work based on agreements. In the interviews it is mainly the police who bring up the insufficiency of resources for implementing the agreement. Two of the local police chiefs even say that the lack of resources may make them unable to fulfil their obligations under the agreement.

13 The reason given for the shortage of resources is actual personnel reductions within the police force. But it also seems to be about priorities: the interviewees felt that the type of crime prevention work included in the agreement is not valued sufficiently higher up the chain of command. The police and municipalities seem to have difficulties keeping the agreement alive Another difficulty seems to be turning the agreement into an active part of police and municipality operations. Many find it difficult to maintain internal interest and make the agreement a priority in daily work. Problems with implementation and support for the agreement are also common difficulties according to replies to an open question in the poll particularly in the municipalities. This is especially true in the event of reorganisations and when key persons in collaboration are replaced. The interviewees underline the view that agreements need to be supported by a number of different actors in order for them to be successful. Administrative directors in municipalities are mentioned as an important group, as are politicians and various commissioners within the police. The effects on crime are debatable About 60 per cent of the poll respondents state in response to a direct question that they believe the agreement has led to slightly improved effects on crime. However, when they are asked to describe the successes they themselves have achieved on the basis of the agreement, few mention effects on crime. Instead they highlight actual collaboration between the police and municipality and the improvements to this and to relations between the parties. This also applies to the interview responses, in which many describe improved cooperation as a principal aim of the agreements. Several interviewees even express scepticism as to whether it is possible to achieve any greater effect on criminality in the municipality through the agreements. One quoted reason for this is that the measures in the agreements were being implemented even before the agreements began to apply.

14 Sammanfattning Det övergripande syftet med denna rapport är att ta reda på hur polis och kommun arbetar gemensamt med brottsförebyggande frågor inom ramen för samverkansöverenskommelser. Vi undersöker dels i vilken utsträckning polis och kommun arbetar enligt en särskild samverkansmodell, dels hur parterna upplever detta arbete. I dag har ungefär 85 procent av landets kommuner en samverkansöverenskommelse med polisen. Initiativet till överenskommelserna togs av Rikspolisstyrelsen 2008, då man gav ut den nationella handlingsplanen Samverkan polis och kommun för en lokalt förankrad polisverksamhet i hela landet. Här beskrivs den samverkansmodell som nämndes ovan en modell som ska bidra till att samverkan mellan polis och kommun blir mer strukturerad och effektiv. Modellen innehåller fem steg: att initiera samverkan, kartlägga brottsligheten, hitta en gemensam problembild, genomföra åtgärder och följa upp arbetet. Arbetsmodellen återfinns också i Samverkan i lokalt brottsförebyggande arbete (Brå, RPS och SKL 2010) en bok som i föreliggande rapport används som underlag när olika moment analyseras. Rapporten bygger på enkäter till samtliga kommuner och polismyndigheter i landet, samt en intervjustudie i de tre kommunerna Nässjö, Vallentuna och Åre. Polischefer olika engagerade i överenskommelserna I intervjustudien framkommer stora skillnader i engagemang hos polischeferna när det gäller samverkansöverenskommelser på kommunnivå. 1 En del av polischeferna tycker att sådana överenskommelser har en stor betydelse för det brottsförebyggande arbetet, medan andra menar att det inte alls är nödvändigt med lokala överenskommelser: De menar att det räcker med övergripande överenskommelser, som slår fast att parterna ska samverka, men som saknar lokala problembeskrivningar och konkreta åtgärder på kommunnivå. 1 Två länspolismästare och en polismästare har intervjuats i studien. 6

15 Det förekommer också stora skillnader i hur mycket polischeferna vill styra arbetet med överenskommelserna. En av länspolismästarna vill att alla överenskommelser i länet utformas lika och har själv en tydlig plan för detta arbete. En annan länspolismästare lämnar helt över jobbet att utforma överenskommelserna till varje närpolischef. De flesta har gjort en kartläggning De allra flesta samverkansöverenskommelser innehåller en kartläggning av brottsligheten i kommunen. Både polis och kommun tycks bidra med kartläggningar till överenskommelserna och kartläggningarna bygger ofta på flera olika källor. Vanliga källor är brottsstatistik och trygghetsmätningar ofta tycks det handla om statistik och undersökningar som redan finns framtagna när kartläggningen görs. De allra flesta av de svarande i enkätstudien tyckte att det var lätt att göra en kartläggning. En orsak kan vara att de brottsförebyggande råden i landet sedan länge har genomfört kartläggningar (Brå 2005:15). För att kartläggningen ska ge så bra underlag som möjligt bör den omfatta flera olika brottsproblem (Brå, RPS och SKL 2010). Hur många brottsområden som belyses i kartläggningen framgår dock inte i enkätstudien. Överenskommelserna innehåller problembild Nästa moment, när man arbetar fram en överenskommelse, är att enas om en gemensam bild av vilka brottsproblem som finns i kommunen på grundval av kartläggningen. De allra flesta överenskommelserna innehåller en sådan problembild. Bland kommunerna i intervjustudien varierade det dock i vilken utsträckning denna bild arbetats fram utifrån kartläggningen. I två av kommunerna låg kartläggningen till grund för problembilden, medan man i den tredje kommunen redan tidigare hade bestämt sig för vilka problem man ville fokusera på i överenskommelsen. Kartläggningen användes främst för att få en tydligare uppfattning av hur dessa problem såg ut. Förutom kartläggningen får polismyndighetens lokala mål ofta ett stort inflytande över vilka problem kommun och polis väljer att arbeta med tillsammans. Det visar både enkätstudien och intervjustudien. De lokala polischeferna menar att det finns ett tryck uppifrån att arbeta med mål som härstammar från polisens årliga nationella mål. Därför väljer man helst att formulera en problembild där det ryms insatser som sammanfaller med dessa mål. Annars är risken alltför stor att man inte har resurser att arbeta med problemet i fråga. 7

16 men orsaksanalys saknas ofta Nästa steg är att försöka analysera vad de valda brottsproblemen beror på. För att göra detta bör man, enligt boken Samverkan i lokalt brottsförebyggande arbete, gärna utnyttja befintlig forskning och studera lokala förhållanden (Brå, RPS och SKL 2010). Är det exempelvis faktorer i den fysiska miljön eller problem på individnivå som orsakar brottsproblemen? I denna analys ingår även att ta ställning till vilka åtgärder som bör vidtas beroende på brottens orsaker. Ungefär hälften av överenskommelserna saknar en analys av orsakerna till brottsproblemen och därmed ett underlag för hur åtgärderna är tänkta att påverka brottligheten. En inspektionsrapport från RPS ger en liknande bild. Ofta saknas en analys av hur åtgärderna är tänkta att påverka de mål man har satt upp i överenskommelserna (RPS 2012:2) Också intervjustudien visar att kommun och polis inte alltid följer samverkansbokens rekommendationer om hur man bör analysera problemens orsaker och utifrån denna analys välja åtgärder (Brå, RPS och SKL 2010). Många upplevde också detta som det svåraste momentet i samverkan. Flera menar att de skulle behöva mer kunskaper för att kunna göra en ordentlig analys av orsakerna till brottsproblemen. Den vanligaste typen av åtgärd är informationsinsatser I de flesta fall tycks polis och kommun ha genomfört brottsförebyggande åtgärder inom ramen för sin samverkansöverenskommelse: i genomsnitt åtta åtgärder de senaste två åren. Det vanligaste området för åtgärder är ungdomar och alkohol, följt av trygghet, övrigt alkoholrelaterat och trafik. Mindre vanliga områden inom ramen för överenskommelser är organiserad brottslighet, återfall i brott och våld i nära relationer. När det gäller typen av åtgärd är det allra vanligaste olika slags informationsinsatser. Det kan till exempel gälla information om alkohol och droger till elever eller föräldrar. Även åtgärder som syftar till alkoholbegränsning på krogen är vanliga, liksom ökad polisnärvaro och grannsamverkan för att bland annat skapa ökad trygghet. Andra vanliga insatser är trafikkontroller och Kronobergsmodellen, där man direktförverkar alkohol för unga. Ett intressant resultat från den kvalitativa studien är att åtgärder som väljs till överenskommelserna ofta är sådana insatser som polis och kommun ändå skulle ha genomfört. Särskilt polisen betonar att det annars vore svårt att få resurser för insatserna. Vanligt med uppföljning men kvaliteten kan förbättras En klar majoritet av samverkansöverenskommelserna har följts upp. De vanligaste källorna i uppföljningarna är brottsstatistik, dokumentation och en sorts informell uppföljning. 8

17 Den vanligaste typen av uppföljning är den där man kontrollerar om olika åtgärder har genomförts eller inte. Uppföljningar av vilka effekter överenskommelsen har gett på brottsligheten görs i drygt hälften av fallen. Det finns dock anledning att ifrågasätta kvaliteten på dessa uppföljningar. De är till exempel sällan kombinerade med en studie av hur det brottsförebyggande arbetet faktiskt har genomförts. Därmed blir det svårt att exempelvis veta om uteblivna effekter beror på arbetsprocesserna eller de brottsförebyggande åtgärderna. Överenskommelsen upplevs ha lett till flera förbättringar De flesta anser att polisens och kommunens samverkan som helhet fungerar bättre i dag jämfört med innan samverkansöverenskommelsen infördes. De som har en överenskommelse är också något nöjdare med samverkan än de som inte har en. Det område där störst förbättringar upplevs är relationerna mellan polis och kommun, samt hur samverkan organiseras. Kvaliteten, långsiktigheten och effekterna av det brottsförebyggande arbetet har också förbättrats något, tycker många. Även omfattningen av det brottsförebyggande arbetet upplevs i viss mån ha ökat. Överenskommelserna upplevs också ha bidragit till ett mer strukturerat arbetssätt. Det gäller kanske framför allt arbetsmomentet gemensam problembild. Problembilden har ofta tagits fram tack vare samverkansöverenskommelsen, och polis och kommun lyfter särskilt fram problembilden som något positivt i deras gemensamma arbete. Även arbetet med mål och uppföljning ses av aktörerna som viktiga moment som också har blivit vanligare tack vare överenskommelserna. Drygt hälften av överenskommelserna innehåller alla fem steg i samverkansmodellen, med gällande överenskommelse, kartläggning, gemensam problembild, åtgärder och uppföljning. Samarbetet mellan parterna upplevs fungera bra Själva samarbetet mellan kommun och polis upplevs fungera mycket bra. Nästan alla svarar på en direkt fråga i enkäterna att det är lätt att samarbeta med motparten och parterna lyfter också själva fram samarbetet som ett av de områden där de har haft störst framgångar i arbetet utifrån överenskommelser. Enligt intervjustudien är de viktigaste faktorerna för att samarbetet ska fungera goda personliga relationer och en förståelse för varandras organisationer och arbetsförhållanden. 9

18 Samordnarna tycks ha en viktig roll En samordnare en person som samordnar det brottsförebyggande arbetet i samverkan tycks ha en viktig roll. Om det finns en samordnare anställd i organisationen upplevs överenskommelsen oftare ge effekt på brottsligheten. Detta gäller särskilt inom polisen, men även i kommunerna. I de flesta organisationer finns också en samordnare anställd, även om det är vanligare att det finns samordnare i större kommuner än i mindre. Även i intervjustudien lyfter man fram samordnarna som en mycket viktig framgångsfaktor. I de tre studerade kommunerna har samordnarna för kommun och polis i stor utsträckning själva utformat överenskommelsen och drivit arbetsprocesserna framåt. Särskilt kommunens samordnare att de har varit drivna och kompetenta anses ha spelat en avgörande roll för utvecklingen av samverkan. Största svårigheten upplevs vara att få tillräckligt med resurser Den största svårigheten i samverkan tycks vara att få tillräckligt med resurser för det gemensamma brottsförebyggande arbetet. En klar majoritet inom både polis och kommun upplever att detta är svårt. Det finns ett samband mellan upplevd resursbrist och hur svårt man tycker att det är att genomföra olika moment i det brottsförebyggande arbetet. Resursbrist är också det vanligast förekommande svaret på en öppen fråga om vilka svårigheter kommun och polis har mött i arbetet utifrån överenskommelser. I intervjustudien är det främst polisen som tar upp att man inte har tillräckligt med resurser för arbetet inom överenskommelsen. Två av de lokala polischeferna uppfattar till och med att resursbristen kan göra att de inte klarar att uppfylla sina åtaganden inom överenskommelsen. Som skäl till resursbristen anges faktiska personalneddragningar inom polisen. Men det tycks även handla även om prioriteringar: Lokala polischefer upplever att den typ av brottsförebyggande arbete som överenskommelsen omfattar inte värderas tillräckligt högt av högre chefer. Polis och kommun tycks ha svårt att hålla överenskommelsen levande Ett annat problem verkar vara att få överenskommelsen att bli en levande del av polisens och kommunernas verksamheter. Många upplever att det är svårt att hålla uppe intresset internt och att få överenskommelsen prioriterad i det dagliga arbetet. Problem med 10

19 implementering och förankring är också vanliga svårigheter enligt en öppen fråga i enkäterna framför allt inom kommunerna. Det gäller särskilt vid omorganisationer och när nyckelpersoner i samverkan byts ut. I intervjustudien framhålls att överenskommelsen behöver förankras hos en rad olika personer för att arbetet ska bli framgångsrikt. Förvaltningschefer i kommunen nämns som viktig grupp, liksom politiker och olika chefer inom polisen. Effekterna på brottsligheten kan diskuteras Drygt hälften av de svarande i enkäterna anger på en direkt fråga att de upplever att överenskommelsen har lett till något bättre effekter på brottligheten. När de själva får beskriva vilka framgångar de nått utifrån överenskommelsen är det dock få som nämner effekterna på brottsligheten. I stället är det själva samarbetet mellan polis och kommun som lyfts fram att detta har blivit mer strukturerat och att relationerna mellan parterna har förbättrats. Detta gäller även intervjustudien, där många beskriver ett förbättrat samarbete som ett huvudsyfte med överenskommelserna. Flera intervjupersoner uttrycker till och med en skepsis till om det går att få någon större effekt på brottsligheten i kommunen genom samverkansöverenskommelserna. En anledning som så nämns är att åtgärderna i överenskommelsen pågick redan innan överenskommelsen infördes. 11

20 Brås bedömning Nästan alla kommuner i landet har i dag en samverkansöverenskommelse med polisen. Brås studie visar att dessa överenskommelser upplevs ha förbättrat polisens och kommunens gemensamma brottsförebyggande arbete generellt. Framför allt gäller det själva samarbetet parterna emellan och samverkansorganisationen. Kommun och polis upplever också att den samverkansmodell som man arbetar efter i överenskommelserna har varit till nytta och gjort det gemensamma arbetet mer strukturerat. Detta är positivt ett strukturerat samarbete och goda relationer mellan kommun och polis kan ses som viktiga förutsättningar för en god samverkan. Överenskommelserna har bidragit till att det i dag tycks finnas en stabil grund bestående av ett gott samarbete som kommun och polis i framtiden kan bygga upp ett kunskapsbaserat, effektivt brottsförebyggande arbete utifrån. Samtidigt bedömer Brå att parterna kan förbättra sitt arbete när det gäller hur samverkansmodellen tillämpas, framför allt när det gäller uppföljning och val av brottsförebyggande åtgärder. Överenskommelserna behöver också integreras bättre i de löpande verksamheterna och det bör tydliggöras vilken prioritet överenskommelserna ska ha inom polisen. Överenskommelserna måste bli en levande del av verksamheterna I Brås studie framkommer att det i dag finns problem med att integrera överenskommelserna i polisens och kommunens dagliga verksamheter. Överenskommelserna och det brottsförebyggande arbetet utifrån dessa behöver förankras ordentligt, både bland beslutsfattare och ute i verksamheterna. Här vinner polis och kommun mycket på att anställa samordnare för det brottsförebyggande arbetet. Samordnarna är också viktiga för utarbetandet av överenskommelsen. För att överenskommelserna ska bli en levande del av verksamheterna tycks det också behövas mer resurser. Både polis och kommun upplever ofta problem med att få tillräckligt med resurser 12

Stiftelsen Allmänna Barnhuset KARLSTADS UNIVERSITET

Stiftelsen Allmänna Barnhuset KARLSTADS UNIVERSITET Stiftelsen Allmänna Barnhuset KARLSTADS UNIVERSITET National Swedish parental studies using the same methodology have been performed in 1980, 2000, 2006 and 2011 (current study). In 1980 and 2000 the studies

Läs mer

Evaluation Ny Nordisk Mat II Appendix 1. Questionnaire evaluation Ny Nordisk Mat II

Evaluation Ny Nordisk Mat II Appendix 1. Questionnaire evaluation Ny Nordisk Mat II Evaluation Ny Nordisk Mat II Appendix 1. Questionnaire evaluation Ny Nordisk Mat II English version A. About the Program in General We will now ask some questions about your relationship to the program

Läs mer

Collaborative Product Development:

Collaborative Product Development: Collaborative Product Development: a Purchasing Strategy for Small Industrialized House-building Companies Opponent: Erik Sandberg, LiU Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling Vad är egentligen

Läs mer

Här kan du sova. Sleep here with a good conscience

Här kan du sova. Sleep here with a good conscience Här kan du sova med rent samvete Sleep here with a good conscience MÅNGA FRÅGAR SIG hur man kan göra en miljöinsats. Det är egentligen väldigt enkelt. Du som har checkat in på det här hotellet har gjort

Läs mer

Exportmentorserbjudandet!

Exportmentorserbjudandet! Exportmentor - din personliga Mentor i utlandet Handelskamrarnas erbjudande till små och medelstora företag som vill utöka sin export Exportmentorserbjudandet! Du som företagare som redan har erfarenhet

Läs mer

Här kan du checka in. Check in here with a good conscience

Här kan du checka in. Check in here with a good conscience Här kan du checka in med rent samvete Check in here with a good conscience MÅNGA FRÅGAR SIG hur man kan göra en miljöinsats. Det är egentligen väldigt enkelt. Du som har checkat in på det här hotellet

Läs mer

EXTERNAL ASSESSMENT SAMPLE TASKS SWEDISH BREAKTHROUGH LSPSWEB/0Y09

EXTERNAL ASSESSMENT SAMPLE TASKS SWEDISH BREAKTHROUGH LSPSWEB/0Y09 EXTENAL ASSESSENT SAPLE TASKS SWEDISH BEAKTHOUGH LSPSWEB/0Y09 Asset Languages External Assessment Sample Tasks Breakthrough Stage Listening and eading Swedish Contents Page Introduction 2 Listening Sample

Läs mer

FÖRBERED UNDERLAG FÖR BEDÖMNING SÅ HÄR

FÖRBERED UNDERLAG FÖR BEDÖMNING SÅ HÄR FÖRBERED UNDERLAG FÖR BEDÖMNING SÅ HÄR Kontrollera vilka kurser du vill söka under utbytet. Fyll i Basis for nomination for exchange studies i samråd med din lärare. För att läraren ska kunna göra en korrekt

Läs mer

Amir Rostami 2012-09-16 1

Amir Rostami 2012-09-16 1 Amir Rostami 2012-09-16 1 Översikt Begreppsförvirring Den svenska gängutvecklingen Stockholm Gang Intervention and Prevention Project Sveriges största polisiära EU projekt Alternativt brottsbekämpning

Läs mer

PIRATE EU-projekt om attraktivare bytespunkter med fokus på de svenska studieobjekten Lund C och Vellinge Ängar

PIRATE EU-projekt om attraktivare bytespunkter med fokus på de svenska studieobjekten Lund C och Vellinge Ängar PIRATE EU-projekt om attraktivare bytespunkter med fokus på de svenska studieobjekten Lund C och Vellinge Ängar Svenska delen Petra Carlson Lena Fredriksson Jan Hammarström P G Andersson Christer Ljungberg

Läs mer

Beslut om bolaget skall gå i likvidation eller driva verksamheten vidare.

Beslut om bolaget skall gå i likvidation eller driva verksamheten vidare. ÅRSSTÄMMA REINHOLD POLSKA AB 7 MARS 2014 STYRELSENS FÖRSLAG TILL BESLUT I 17 Beslut om bolaget skall gå i likvidation eller driva verksamheten vidare. Styrelsen i bolaget har upprättat en kontrollbalansräkning

Läs mer

- den bredaste guiden om Mallorca på svenska! -

- den bredaste guiden om Mallorca på svenska! - - den bredaste guiden om Mallorca på svenska! - Driver du företag, har en affärsrörelse på Mallorca eller relaterad till Mallorca och vill nå ut till våra läsare? Då har du möjlighet att annonsera på Mallorcaguide.se

Läs mer

William J. Clinton Foundation Insamlingsstiftelse REDOGÖRELSE FÖR EFTERLEVNAD STATEMENT OF COMPLIANCE

William J. Clinton Foundation Insamlingsstiftelse REDOGÖRELSE FÖR EFTERLEVNAD STATEMENT OF COMPLIANCE N.B. The English text is an in-house translation. William J. Clinton Foundation Insamlingsstiftelse (organisationsnummer 802426-5756) (Registration Number 802426-5756) lämnar härmed följande hereby submits

Läs mer

Protokoll Föreningsutskottet 2013-10-22

Protokoll Föreningsutskottet 2013-10-22 Protokoll Föreningsutskottet 2013-10-22 Närvarande: Oliver Stenbom, Andreas Estmark, Henrik Almén, Ellinor Ugland, Oliver Jonstoij Berg. 1. Mötets öppnande. Ordförande Oliver Stenbom öppnade mötet. 2.

Läs mer

Polismyndigheten i Stockholms län Länskriminalpolisen Amir Rostami

Polismyndigheten i Stockholms län Länskriminalpolisen Amir Rostami Polismyndigheten i Stockholms län Länskriminalpolisen Amir Rostami 2012-11-19 1 Översikt Vad är ett gäng - Begreppsförvirring Den svenska gängutvecklingen Stockholm Gang Intervention and Prevention Project

Läs mer

Den framtida redovisningstillsynen

Den framtida redovisningstillsynen Den framtida redovisningstillsynen Lunchseminarium 6 mars 2015 Niclas Hellman Handelshögskolan i Stockholm 2015-03-06 1 Källa: Brown, P., Preiato, J., Tarca, A. (2014) Measuring country differences in

Läs mer

Förändrade förväntningar

Förändrade förväntningar Förändrade förväntningar Deloitte Ca 200 000 medarbetare 150 länder 700 kontor Omsättning cirka 31,3 Mdr USD Spetskompetens av världsklass och djup lokal expertis för att hjälpa klienter med de insikter

Läs mer

Teknikprogrammet Klass TE14A, Norrköping. Jacob Almrot. Självstyrda bilar. Datum: 2015-03-09

Teknikprogrammet Klass TE14A, Norrköping. Jacob Almrot. Självstyrda bilar. Datum: 2015-03-09 Teknikprogrammet Klass TE14A, Norrköping. Jacob Almrot Självstyrda bilar Datum: 2015-03-09 Abstract This report is about when you could buy a self-driving car and what they would look like. I also mention

Läs mer

Senaste trenderna inom redovisning, rapportering och bolagsstyrning Lars-Olle Larsson, Swedfund International AB

Senaste trenderna inom redovisning, rapportering och bolagsstyrning Lars-Olle Larsson, Swedfund International AB 1 Senaste trenderna inom redovisning, rapportering och bolagsstyrning Lars-Olle Larsson, Swedfund International AB 2 PwC undersökning av börsföretag & statligt ägda företag Årlig undersökning av års- &

Läs mer

8% 6% 4% 2% 0% -2% -4% -6% -8% 2009 2010 2011 2012 2013p. BNP IT-budget

8% 6% 4% 2% 0% -2% -4% -6% -8% 2009 2010 2011 2012 2013p. BNP IT-budget PREDICTIONS 8% 6% 4% 2% 0% -2% -4% -6% -8% 2009 2010 2011 2012 2013p BNP IT-budget 3% Utveckling 2013 2% 1% 1-9 10-49 50-99 100-249 250+ 0% 1-9 10-49 50-99 100-249 250+ UTMANINGEN STÖRRE VOLYM FÖR MINDRE

Läs mer

PDP som redskap för karriärutveckling i utbildning. Ola Tostrup

PDP som redskap för karriärutveckling i utbildning. Ola Tostrup PDP som redskap för karriärutveckling i utbildning Ola Tostrup - 16, 4, 47, 3 Dagens föreställning Vad innebär PDP och varför PDP Hur vi designat det inom utbildningen Kompetensbegreppet och vilka kompetenser

Läs mer

Studenter utan gränser Strengthening Students International Education

Studenter utan gränser Strengthening Students International Education Studenter utan gränser Strengthening Students International Education Catherine Gillo Nilsson Göteborgs universitet Del I INLEDNING Syfte och Fokus Workshopens Lärandemål What to expect Efter workshopen

Läs mer

LARS. Ett e-bokningssystem för skoldatorer.

LARS. Ett e-bokningssystem för skoldatorer. LARS Ett e-bokningssystem för skoldatorer. Därför behöver vi LARS Boka dator i förväg. Underlätta för studenter att hitta ledig dator. Rapportera datorer som är sönder. Samordna med schemaläggarnas system,

Läs mer

Brå rapport 2013:21. Enkäter. Enkät till närpolischefer... 2 Enkät till poliser i yttre tjänst... 11

Brå rapport 2013:21. Enkäter. Enkät till närpolischefer... 2 Enkät till poliser i yttre tjänst... 11 Enkäter Enkät till närpolischefer... 2 Enkät till poliser i yttre tjänst... 11 1 Enkät till närpolischefer 1. a) Skriv ditt namn. b) Skriv din chefstitel. Till exempel närpolischef, områdeschef eller liknande.

Läs mer

Samverkan Trygg och säker stad

Samverkan Trygg och säker stad Samverkan Trygg och säker stad Samverkansöverenskommelse kommun och polis - samverkan i lokalt brottsförebyggande arbete Nationell handlingsplan (RPS 2008) Handbok Samverkan i lokalt brottsförebyggande

Läs mer

SAMMANFATTNING AV SUMMARY OF

SAMMANFATTNING AV SUMMARY OF Detta dokument är en enkel sammanfattning i syfte att ge en första orientering av investeringsvillkoren. Fullständiga villkor erhålles genom att registera sin e- postadress på ansökningssidan för FastForward

Läs mer

ICRI International Child Resource Institute, Ghana November 2013 Prepared for Tolvskillingshjälpen

ICRI International Child Resource Institute, Ghana November 2013 Prepared for Tolvskillingshjälpen Sponsorship report ICRI International Child Resource Institute, Ghana November 2013 Prepared for Tolvskillingshjälpen 1 Narrative report A great partnership was formed in September of 2013; when ICRI Ghana

Läs mer

Service Design Network Sweden

Service Design Network Sweden Service Design Network Sweden Launch workshop summary www.servicedesignsweden.com MEMBERS WORKSHOP 27 March 16:00 18:00 Purpose, idea and vision of Service Design Sweden (20mins) Short presentation of

Läs mer

Utveckla samarbete inom avdelningen. Utveckla samarbetet. mini workshop! i butikens ledningsgrupp. Grid International AB. Grid International AB

Utveckla samarbete inom avdelningen. Utveckla samarbetet. mini workshop! i butikens ledningsgrupp. Grid International AB. Grid International AB Utveckla samarbete inom avdelningen Utveckla samarbetet mini workshop! i butikens ledningsgrupp Grid International AB Grid International AB Om ledarskap och samarbete som ger både ökat resultat och bättre

Läs mer

Managing addresses in the City of Kokkola Underhåll av adresser i Karleby stad

Managing addresses in the City of Kokkola Underhåll av adresser i Karleby stad Managing addresses in the City of Kokkola Underhåll av adresser i Karleby stad Nordic Address Meeting Odense 3.-4. June 2010 Asko Pekkarinen Anna Kujala Facts about Kokkola Fakta om Karleby Population:

Läs mer

.SE (Stiftelsen för Internetinfrastruktur) Presentation November 2009

.SE (Stiftelsen för Internetinfrastruktur) Presentation November 2009 .SE (Stiftelsen för Internetinfrastruktur) Presentation November 2009 About us.se (The Internet Infrastructure Foundation) is responsible for the.se top-level domain. Non-profit organisation founded in

Läs mer

Software Quality Requirements and Evaluation (SQuaRE) & Common Industry Format (CIF) for Usability snart finns det inga ursäkter längre...

Software Quality Requirements and Evaluation (SQuaRE) & Common Industry Format (CIF) for Usability snart finns det inga ursäkter längre... Software Quality Requirements and Evaluation (SQuaRE) & Common Industry Format (CIF) for Usability snart finns det inga ursäkter längre... Åke Walldius, docent i Människa-datorinteraktion, CSC, KTH, 2014-09-04

Läs mer

Innehåll. Förhållningssätt för vuxna. Avslöja myter. Nya sätt att stödja barn i familjer med missbruksproblem

Innehåll. Förhållningssätt för vuxna. Avslöja myter. Nya sätt att stödja barn i familjer med missbruksproblem Nya sätt att stödja barn i familjer med missbruksproblem Växhuset, Västerås den 10 feb 2014 Nicklas Kartengren 0708-636225 / nicklas.kartengren@mac.com Innehåll Förhållningssätt för vuxna Hur många barn

Läs mer

Enterprise App Store. Sammi Khayer. Igor Stevstedt. Konsultchef mobila lösningar. Teknisk Lead mobila lösningar

Enterprise App Store. Sammi Khayer. Igor Stevstedt. Konsultchef mobila lösningar. Teknisk Lead mobila lösningar Enterprise App Store KC TL Sammi Khayer Konsultchef mobila lösningar Familjen håller mig jordnära. Arbetar med ledarskap, mobila strategier och kreativitet. Fotbollen ger energi och fokus. Apple fanboy

Läs mer

Boiler with heatpump / Värmepumpsberedare

Boiler with heatpump / Värmepumpsberedare Boiler with heatpump / Värmepumpsberedare QUICK START GUIDE / SNABBSTART GUIDE More information and instruction videos on our homepage www.indol.se Mer information och instruktionsvideos på vår hemsida

Läs mer

Blivande och nyblivna föräldrars uppfattningar om munhygien och tandvård före och efter immigration till Sverige

Blivande och nyblivna föräldrars uppfattningar om munhygien och tandvård före och efter immigration till Sverige Blivande och nyblivna föräldrars uppfattningar om munhygien och tandvård före och efter immigration till Sverige Masteruppsats (ej examinerad) av Kasra Katibeh F.d. student vid Folkhälsovetenskapliga programmet,

Läs mer

Malmö Trygg och säker stad

Malmö Trygg och säker stad Malmö Trygg och säker stad Samverkansöverenskommelse mellan Malmö stad och Polisområde Malmö 2012-2016 Malmö trygg och säker stad Samverkansöverenskommelse mellan Malmö stad och Polisområde Malmö 2012-2016

Läs mer

Respondentens perspektiv i hälsorelaterade enkätstudier

Respondentens perspektiv i hälsorelaterade enkätstudier Respondentens perspektiv i hälsorelaterade enkätstudier Folkhälsocentrum, Landstinget i Östergötland Samhällsmedicin, Institutionen för medicin och hälsa, Linköpings universitet marika.wenemark@liu.se

Läs mer

2014-11-21 Av Patrik Österblad

2014-11-21 Av Patrik Österblad 2014-11-21 Av Patrik Österblad The interview We take a dive into a situation most of us have been in. The job interview. Questions and answers you as a job seeker perhaps should ask, as well as what you

Läs mer

Transformation? A case study of teacher trainees views on their future work as teachers compared to new teachers views on their work

Transformation? A case study of teacher trainees views on their future work as teachers compared to new teachers views on their work Advanced English GO1394 Supervisor: John Airey 30 hp Examiner: Ibolya Maricic Jan 14 2011 Supervisor: Examiner: hp G2 G3 Avancerad nivå Transformation? A case study of teacher trainees views on their future

Läs mer

TRENDERNA SOM FORMAR DIN VERKLIGHET 2014 ÅRETS IT AVDELNING 2014 2014-01-23

TRENDERNA SOM FORMAR DIN VERKLIGHET 2014 ÅRETS IT AVDELNING 2014 2014-01-23 TRENDERNA SOM FORMAR DIN VERKLIGHET 2014 ÅRETS IT AVDELNING 2014 2014-01-23 THE POWER OF INTEGRATION There will not exist hardware without services integrated, services without applications surrounding

Läs mer

Agenda. Om olika perspektiv på vad socialt entreprenörskap är

Agenda. Om olika perspektiv på vad socialt entreprenörskap är Agenda 1. Begreppet socialt entreprenörskap Om olika perspektiv på vad socialt entreprenörskap är 2. Sociala entreprenörer som hybrider Om sociala entreprenörer som personer som vägrar att välja mellan

Läs mer

Att rekrytera internationella experter - så här fungerar expertskatten

Att rekrytera internationella experter - så här fungerar expertskatten Att rekrytera internationella experter - så här fungerar expertskatten Johan Sander, partner Deloitte. jsander@deloitte.se 0733 97 12 34 Life Science Management Day, 14 mars 2013 Expertskatt historik De

Läs mer

We speak many languages

We speak many languages Våra medarbetare pratar över 40 språk. Många har själva gjort den resan du gör nu. We speak many languages Many of our employees come from other countries themselves and have followed the same path you

Läs mer

Verksamhetsplan 2015-2018. Brottsförebyggande rådet i Arboga

Verksamhetsplan 2015-2018. Brottsförebyggande rådet i Arboga Verksamhetsplan 2015-2018 Brottsförebyggande rådet i Arboga Brottsförebyggande rådet i Arboga Innehåll 1 Bakgrund 3 1.1 Brottsförebyggande rådets syfte... 3 1.2 Rådets uppgifter... 3 1.3 Rådets sammansättning...

Läs mer

världen väntar på dig

världen väntar på dig världen väntar på dig Bladins gymnasium Ibland kan det kännas svårt att bestämma sig för vad man vill göra resten av livet. Som tur är behöver du inte göra det heller. Men de vägval du gör idag kan forma

Läs mer

Cross Media Storytelling

Cross Media Storytelling Cross Media Storytelling Storytelling En del av Cross Medialogiken Andra: Play, performance, spectacle, branding, etc. Reflekterar ekonomin i branschen Horisontella effekter av koncernägande Synergi: branding

Läs mer

P-piller till 14-åringar?

P-piller till 14-åringar? P-piller till 14-åringar? Ämne: SO/Svenska Namn: Hanna Olsson Handledare: Anna Eriksson Klass: 9 9 Årtal: 2009 SAMMANFATTNING/ABSTRACT...3 INLEDNING...4 Bakgrund...4 Syfte & frågeställning,metod...4 AVHANDLING...5

Läs mer

Kiruna 2012 10 14 Ellen Bergström, gick utbildningen på Ingesund 2007 2010 och nu verksam vid kulturskolan i Kiruna.

Kiruna 2012 10 14 Ellen Bergström, gick utbildningen på Ingesund 2007 2010 och nu verksam vid kulturskolan i Kiruna. Loreen Pogrzeba, doktorand vid Högskolan för Teknik och vetenskap i Dresden samt Freibergs Tekniska Universitet berättade alltså om sitt doktorandprojekt. Det handlar om att utveckla ett rörelseanalysverktyg

Läs mer

Klimatförtroendebarometern Så tycker folket 2012

Klimatförtroendebarometern Så tycker folket 2012 Klimatförtroendebarometern Så tycker folket 2012 Sifo undersökning, beställd av Hagainitiativet, om svenska folkets syn företags klimatinformation och deras trovärdighet (juni 2012) BAKGRUND Hagainitiativet

Läs mer

Hur utforma en strategi för användande av sociala medier? Skapa nytta och nå fram i bruset

Hur utforma en strategi för användande av sociala medier? Skapa nytta och nå fram i bruset Hur utforma en strategi för användande av sociala medier? Skapa nytta och nå fram i bruset Och nu då? När sociala medier, som vi känner dem, blivit en självklarhet. Whats next? Fyra konkreta råd

Läs mer

Till sökande för KRAV-certifiering av produkter från fiske. To applicants for KRAV certification of seafood products from capture fisheries

Till sökande för KRAV-certifiering av produkter från fiske. To applicants for KRAV certification of seafood products from capture fisheries Till sökande för KRAV-certifiering av produkter från fiske Välkommen med din ansökan om KRAV-godkännande av fiskbestånd. Ansökan skickas per mail till fiske@krav.se eller per post till KRAV Box 1037 751

Läs mer

Innovation in the health sector through public procurement and regulation

Innovation in the health sector through public procurement and regulation Innovation in the health sector through public procurement and regulation MONA TRUELSEN & ARVID LØKEN 1 14/11/2013 Copyright Nordic Innovation 2011. All rights reserved. Nordic Innovation An institution

Läs mer

Lägg därför största delen av energin på första sidan i ansökan, för det är här det avgörs om du ska bli finansierad eller inte.

Lägg därför största delen av energin på första sidan i ansökan, för det är här det avgörs om du ska bli finansierad eller inte. Lägg därför största delen av energin på första sidan i ansökan, för det är här det avgörs om du ska bli finansierad eller inte. Titel det första du kommunicerar till granskaren Ska vara kort max 100 tecken.

Läs mer

Uppsala 19:th November 2009 Amelie von Zweigbergk

Uppsala 19:th November 2009 Amelie von Zweigbergk Uppsala 19:th November 2009 Amelie von Zweigbergk Priorities Teachers competence development (mobility!) Contribution of universities to the knowledge triangle Migration and social inclusion within education

Läs mer

Genus- och jämställdhetsperspektiv på hållbar utveckling

Genus- och jämställdhetsperspektiv på hållbar utveckling Genus- och jämställdhetsperspektiv på hållbar utveckling 24 oktober 2006 Drude Dahlerup, Statsvetenskapliga Institutionen, Stockholms Universitet Disposition: 1. A broad concept of sustainable development

Läs mer

Jesper Larsson Agrarian history Urban and Rural development Swedish University of Agricultural Sciences

Jesper Larsson Agrarian history Urban and Rural development Swedish University of Agricultural Sciences Jesper Larsson Agrarian history Urban and Rural development Swedish University of Agricultural Sciences April 22, 2015 Seminar paper in Agrarian History, April 29, 2015 Work in progress do not cite without

Läs mer

Life is passing by. We hurrying and rarely stay up and evaluate and reevaluate our lives. How do we live? What is important for us? Too many people think through their life when they get a disease vengeance.

Läs mer

Authentication Context QC Statement. Stefan Santesson, 3xA Security AB stefan@aaa-sec.com

Authentication Context QC Statement. Stefan Santesson, 3xA Security AB stefan@aaa-sec.com Authentication Context QC Statement Stefan Santesson, 3xA Security AB stefan@aaa-sec.com The use case and problem User identities and user authentication is managed through SAML assertions. Some applications

Läs mer

Inkvarteringsstatistik. Göteborg & Co. Februari 2012

Inkvarteringsstatistik. Göteborg & Co. Februari 2012 Inkvarteringsstatistik Göteborg & Co Februari 2012 FoU/ Marknad & Försäljning Gästnätter storstadsregioner Februari 2012, hotell och vandrarhem Gästnattsutveckling storstadsregioner Februari 2012, hotell

Läs mer

Inkvarteringsstatistik. Göteborg & Co

Inkvarteringsstatistik. Göteborg & Co Inkvarteringsstatistik Göteborg & Co Mars 2012 FoU/ Marknad & Försäljning Gästnätter storstadsregioner Mars 2012, hotell och vandrarhem Gästnattsutveckling storstadsregioner Mars 2012, hotell och vandrarhem

Läs mer

FRAMTIDENS FÖRPACKNINGAR OCH DESIGN OM KONSUMENTEN FICK BESTÄMMA

FRAMTIDENS FÖRPACKNINGAR OCH DESIGN OM KONSUMENTEN FICK BESTÄMMA FRAMTIDENS FÖRPACKNINGAR OCH DESIGN OM KONSUMENTEN FICK BESTÄMMA JON HAAG VD, NINE AB NINE JOBBAR MED HELHETEN AV VARUMÄRKESUTVECKLING OFFERING PARTNERSHIP OR PROCESS SUPPORT Visuailizing future concepts

Läs mer

TRA Q3 2013 - NORDIC RELEASE - OCTOBER 2013

TRA Q3 2013 - NORDIC RELEASE - OCTOBER 2013 TRA Q3 2013 - NORDIC RELEASE - OCTOBER 2013 TRAVEL INDUSTRY EXPECTANCY INDEX January 2012 - Nordic Introduction Travel Industry Expectancy Index is an independent temperature gauge on Nordic travel companies

Läs mer

Kanban är inte din process. (låt mig berätta varför) #DevLin2012 15 Mars 2012

Kanban är inte din process. (låt mig berätta varför) #DevLin2012 15 Mars 2012 Kanban är inte din process (låt mig berätta varför) #DevLin2012 15 Mars 2012 Torbjörn Tobbe Gyllebring @drunkcod tobbe@cint.com Är du eller känner du en Kanban hipster? Förut körde vi X nu kör vi Kanban

Läs mer

Förbud av offentligt uppköpserbjudande enligt lagen (1991:980) om handel med finansiella instrument

Förbud av offentligt uppköpserbjudande enligt lagen (1991:980) om handel med finansiella instrument BESLUT Gravity4 Inc. FI Dnr 15-7614 Att. Gurbaksh Chahal One Market Street Steuart Tower 27th Floor San Francisco CA 94105 415-795-7902 USA Finansinspektionen P.O. Box 7821 SE-103 97 Stockholm [Brunnsgatan

Läs mer

Skolverkets rapport nr 168 Högskoleverkets rapportserie 1999:7 R

Skolverkets rapport nr 168 Högskoleverkets rapportserie 1999:7 R Rapport nummer 168 Högskoleverkets rapportserie 1999:7 R Skolverkets rapport nr 168 Högskoleverkets rapportserie 1999:7 R Sammanfattning: Rapporten redovisar en kartläggning av avnämarna av gymnasieskolan

Läs mer

Port Security in areas operated by Norrköping Port and Stevedoring company

Port Security in areas operated by Norrköping Port and Stevedoring company Sjöfartsskydd i områden där Norrköpings Hamn och Stuveri AB är verksamhetsansvarig Port Security in areas operated by Norrköping Port and Stevedoring company Kontaktlista i skyddsrelaterade frågor List

Läs mer

Rapport elbilar Framtidens fordon

Rapport elbilar Framtidens fordon Teknikprogrammet Klass TE14. Rapport elbilar Framtidens fordon Namn: Joel Evertsson Datum: 2015-03-09 Abstract This report is about electric car. We have worked with future vehicles and with this report

Läs mer

Rapport 2015:7. Larmtelefoner för hotade. Uppföljning av hur Polisens larmtelefoner används och fungerar

Rapport 2015:7. Larmtelefoner för hotade. Uppföljning av hur Polisens larmtelefoner används och fungerar Rapport 2015:7 Larmtelefoner för hotade Uppföljning av hur Polisens larmtelefoner används och fungerar Larmtelefoner för hotade Uppföljning av hur polisens larmtelefoner används och fungerar Rapport 2015:7

Läs mer

Systemutveckling. Historiskt grundad introduktion

Systemutveckling. Historiskt grundad introduktion Systemutveckling Historiskt grundad introduktion Kvalitet som tema Dataområdet kännetecknas av ständig förändring - utveckling - expansion Varje "nyhet" en förbättring Anta att förbättringarna är, eller

Läs mer

Drivkrafter hinder mervärde

Drivkrafter hinder mervärde 2013 03 06 Ulf Hedbjörk Universitets och högskolerådet Internationell mobilitet Drivkrafter hinder mervärde Ny myndighet: Universitets och högskolerådet HSV VHS YH UHR IPK KRUS Tre studier från UHR under

Läs mer

KONCEPTUALISERING. Copyright Dansk & Partners

KONCEPTUALISERING. Copyright Dansk & Partners KONCEPTUALISERING Concept begins to 80 % in content, 20 % in process and 20 % in presentation. The conceptualization work always starts in process because if you cannot communicate what you want to say

Läs mer

GÖRA SKILLNAD. om vikten av hållbar produktion och om hur den kan skapas. Bengt Savén Södertälje Science Park, 2014-11-07

GÖRA SKILLNAD. om vikten av hållbar produktion och om hur den kan skapas. Bengt Savén Södertälje Science Park, 2014-11-07 GÖRA SKILLNAD om vikten av hållbar produktion och om hur den kan skapas Bengt Savén Södertälje Science Park, 2014-11-07 KORT OM MITT YRKESLIV ABB (trainee Melbourne, chef NC-programmering, produktionsteknisk

Läs mer

1/25. Incidenthantering. Leif Nixon

1/25. Incidenthantering. Leif Nixon 1/25 Incidenthantering Leif Nixon 2/25 SPOTIFY Important Notice to Our Users /25 May 27th, 2014 15:00 by Oskar Stål, CTO, Spotify We ve become aware of some unauthorized access to our systems and internal

Läs mer

Implementering - teori och tillämpning inom hälso- och sjukvård

Implementering - teori och tillämpning inom hälso- och sjukvård Implementering - teori och tillämpning inom hälso- och sjukvård Siw Carlfjord Leg sjukgymnast, Med dr IMH, Linköpings universitet There are not two sciences There is only one science and the application

Läs mer

The Gate. ios app. Idea brainstorming. Sunday September 23, 2012

The Gate. ios app. Idea brainstorming. Sunday September 23, 2012 The Gate Sunday September 23, 2012 The project goal is to bring users closer to different topics that can vary from literature to space science by placing them in different interactive scenes. Furthermore

Läs mer

Schenker Privpak AB Telefon 033-178300 VAT Nr. SE556124398001 Schenker ABs ansvarsbestämmelser, identiska med Box 905 Faxnr 033-257475 Säte: Borås

Schenker Privpak AB Telefon 033-178300 VAT Nr. SE556124398001 Schenker ABs ansvarsbestämmelser, identiska med Box 905 Faxnr 033-257475 Säte: Borås Schenker Privpak AB Interface documentation for web service packageservices.asmx 2010-10-21 Version: 1.2.2 Doc. no.: I04304 Sida 2 av 14 Revision history Datum Version Sign. Kommentar 2010-02-18 1.0.0

Läs mer

Automation Region. Affärsdriven systemutveckling genom agila metoder. Stefan Paulsson Thomas Öberg

Automation Region. Affärsdriven systemutveckling genom agila metoder. Stefan Paulsson Thomas Öberg Automation Region Affärsdriven systemutveckling genom agila metoder Stefan Paulsson Thomas Öberg Frontit Frontit är ett svenskt konsultföretag i gränslandet mellan Management & IT, som stärker sina kunders

Läs mer

Quality & innovation

Quality & innovation Quality & innovation establ. 1956 Utbildningar SCM : -inköp - logistik - affärsförhandling Internationell certifiering (IFPSM & ELA) Kompetensinventering Lots & Navigatör Seminarier Medlemsorganisationen

Läs mer

Breeam communities, examples from Sweden. Sustainable Urban Development. Presentation in cooperation with SGBC

Breeam communities, examples from Sweden. Sustainable Urban Development. Presentation in cooperation with SGBC Breeam communities, examples from Sweden Sustainable Urban Development Presentation in cooperation with SGBC Charlotta Faith-Ell Ann-Kristin Karlsson 2014-09-12 SGBC Stockholm 2014 Example of certification

Läs mer

Att utveckla och skapa en effektiv och dynamisk process för konsolidering och rapportering

Att utveckla och skapa en effektiv och dynamisk process för konsolidering och rapportering Ulla-Britt Fagerström - Senior lösningsspecialist, IBM Business Analytics 22 maj 2013 Att utveckla och skapa en effektiv och dynamisk process för konsolidering och rapportering Då kan drömmar gå i uppfyllelse

Läs mer

We love what we do. Klicka här för att ändra format på underrubrik i bakgrunden 2015-03-24

We love what we do. Klicka här för att ändra format på underrubrik i bakgrunden 2015-03-24 We love what we do Klicka här för att ändra format på underrubrik i bakgrunden Östersund Örebro Västerås Stockholm Vasa Click to edit Master subtitle style Click to edit Master subtitle style 3 Click

Läs mer

IMPROVING CONTINUING ENGINEEERING EDUCATION IN QUALITY MANAGEMENT THROUGH INSTITUTIONAL CO-OPERATION

IMPROVING CONTINUING ENGINEEERING EDUCATION IN QUALITY MANAGEMENT THROUGH INSTITUTIONAL CO-OPERATION lennart.schon@tech.oru.se IMPROVING CONTINUING ENGINEEERING EDUCATION IN QUALITY MANAGEMENT THROUGH INSTITUTIONAL CO-OPERATION A SWEDISH CASE STUDY May 2004 Ingela Bäckström Görgen Edenhagen Lennart Schön

Läs mer

ANSÖKAN University of the West of England Undergraduate /Postgraduate

ANSÖKAN University of the West of England Undergraduate /Postgraduate ANSÖKAN University of the West of England Undergraduate /Postgraduate KILROY education hjälper dig att ansöka till UWE. Vi ger dig information om kurser, antagningskrav, terminsavgifter, CSN, boendemöjligheter

Läs mer

VAD SKULLE DU HA VALT PDF

VAD SKULLE DU HA VALT PDF VAD SKULLE DU HA VALT PDF ==> Download: VAD SKULLE DU HA VALT PDF VAD SKULLE DU HA VALT PDF - Are you searching for Vad Skulle Du Ha Valt Books? Now, you will be happy that at this time Vad Skulle Du Ha

Läs mer

Waste as a resource in industrial symbiosis

Waste as a resource in industrial symbiosis Waste as a resource in industrial symbiosis Cleantech Östergötland, Samar Nath, Business Developer The image cannot be displayed. Your computer may not have enough memory to open the image, or the image

Läs mer

Sparbankerna PDF. ==>Download: Sparbankerna PDF ebook By 0

Sparbankerna PDF. ==>Download: Sparbankerna PDF ebook By 0 Sparbankerna PDF ==>Download: Sparbankerna PDF ebook By 0 Sparbankerna PDF By 0 - Are you searching for Sparbankerna pdf Books? Now, you will be happy that Sparbankerna PDF is available at our online library

Läs mer

Örebro den 28 november 2012

Örebro den 28 november 2012 Örebro den 28 november 2012 1 Statens medieråd har i uppdrag att verka för att stärka barn och unga som medvetna medieanvändare och skydda dem från skadlig mediepåverkan. Myndigheten ska följa medieutvecklingen

Läs mer

Evaluation and the Organization of Social Work in the Public Sector

Evaluation and the Organization of Social Work in the Public Sector Evaluation and the Organization of Social Work in the Public Sector SVUF-konferens, Stockholm 2013-11-14/15 Marek Perlinski Stefan Morén Björn Blom PhD in social work Professor in social work Professor

Läs mer

Förändringsarbete i Organisationer Ht 08 Saknar. HALMSTAD UNIVERSITY Lars-Olof Johansson. Förändringsarbete i Organisationer Ht 08 Tentamen

Förändringsarbete i Organisationer Ht 08 Saknar. HALMSTAD UNIVERSITY Lars-Olof Johansson. Förändringsarbete i Organisationer Ht 08 Tentamen Saknar 5 råd inför projektet! Tentamen Tis 9 dec 13:15-17:00 MMD3, INF300, VIP3 Tentamen LOJO D215 A Ljungberg och E Larsson, 2001, 1:a upplagan, Processbaserad verksamhetsutveckling, Kap 6-10 Jan Recker,

Läs mer

Gränslösa ehälsotjänster. Annika Ohlson & Eva Leach SepSOS

Gränslösa ehälsotjänster. Annika Ohlson & Eva Leach SepSOS Gränslösa ehälsotjänster Annika Ohlson & Eva Leach SepSOS 2011-11-01 Page 2 Agenda 1. Framtidens ehälsa i Europa 1. SepSOS Målbild, status och piloter NCP nationell kontaktpunkt Expedition av e-recept

Läs mer

Checklista Säljföretag (svenska e-handelsföretag)

Checklista Säljföretag (svenska e-handelsföretag) Checklista Säljföretag (svenska e-handelsföretag) 1. Viktig information Innan vi kan ansluta webbplatsen måste följande villkor uppfyllas: Alla transaktioner genomförs med CVV2/CVC2 (säkerhetskod) 3D Secure

Läs mer

Svensk presentation. 2012-12-28 Anita Lennerstad 1

Svensk presentation. 2012-12-28 Anita Lennerstad 1 Svensk presentation 2012-12-28 Anita Lennerstad 1 Trailereffekter AB Bild Specialisten på delar till trailers och släpvagnar 2012-12-28 Anita Lennerstad 2 Utveckling bild bild Axel Johnson AB BRIAB bild

Läs mer

Joakim Forsemalm Radar Arkitektur & Planering Göteborgs Universitet

Joakim Forsemalm Radar Arkitektur & Planering Göteborgs Universitet Människor och icke-människor: översättare och transformatörer av urbana rum (Humans and non-humans: translating and transforming urban space) Joakim Forsemalm Radar Arkitektur & Planering Göteborgs Universitet

Läs mer

Gotland nytt område i övervakningen

Gotland nytt område i övervakningen INGEN ÖVERGÖDNING nytt område i övervakningen Sedan 1993 har en årlig miljöövervakning av de vegetationsklädda bottnarna i Asköområdet skett. Från år 2 ingår även fem lokaler på i det nationella programmet.

Läs mer

Sverige mot narkotika Landskrona 1-2 Oktober Linda Nilsson, Generalsekreterare World Federation Against Drugs

Sverige mot narkotika Landskrona 1-2 Oktober Linda Nilsson, Generalsekreterare World Federation Against Drugs Sverige mot narkotika Landskrona 1-2 Oktober Linda Nilsson, Generalsekreterare World Federation Against Drugs World Federation Against Drugs World Federation Against Drugs bildades i Stockholm 2009. WFAD

Läs mer

Agenda. Om uppföljningen (10 min) Undersökningsresultat (25 min) Sammanfattning och slutsatser (10 min) Bakgrund Metod och genomförande

Agenda. Om uppföljningen (10 min) Undersökningsresultat (25 min) Sammanfattning och slutsatser (10 min) Bakgrund Metod och genomförande Agenda Om uppföljningen (10 min) Bakgrund Metod och genomförande Undersökningsresultat (25 min) Kännedom om och relation till programmet Programmets målbild Effekter och nytta Information och kommunikation

Läs mer

PowerCell Sweden AB. Ren och effektiv energi överallt där den behövs

PowerCell Sweden AB. Ren och effektiv energi överallt där den behövs PowerCell Sweden AB Ren och effektiv energi överallt där den behövs Requirements of power electronics for fuel cells in electric vehicles Andreas Bodén (Rickard Nilsson) Förstudie: Kravställning på kraftelektronik

Läs mer

Hälsoinriktade insatser avseende alkohol

Hälsoinriktade insatser avseende alkohol Hälsoinriktade insatser avseende alkohol Vad säger socialstyrelsen Vad säger forskningen? Hur gör vi i praktiken? Known unknown As we know, There are known knowns. There are things we know we know. We

Läs mer

Agila kontrakt. Mattias Skarin Kanban / Lean coach www.crisp.se. Konsten att måla ut sig ur ett hörn och in i ett samarbete.

Agila kontrakt. Mattias Skarin Kanban / Lean coach www.crisp.se. Konsten att måla ut sig ur ett hörn och in i ett samarbete. Agila kontrakt Konsten att måla ut sig ur ett hörn och in i ett samarbete DevLin, 2014 Mattias Skarin Kanban / Lean coach www.crisp.se http://blog.crisp.se/mattiasskarin mattias.skarin@crisp.se Copyright

Läs mer