Rapport 2013:5. Samverkan mellan polis och kommun. Brottsförebyggande arbete utifrån överenskommelser

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Rapport 2013:5. Samverkan mellan polis och kommun. Brottsförebyggande arbete utifrån överenskommelser"

Transkript

1 Rapport 2013:5 Samverkan mellan polis och kommun Brottsförebyggande arbete utifrån överenskommelser

2

3 Samverkan mellan polis och kommun Brottsförebyggande arbete utifrån överenskommelser Rapport 2013:5

4 Brå centrum för kunskap om brott och åtgärder mot brott Brottsförebyggande rådet (Brå) verkar för att brottsligheten minskar och tryggheten ökar i samhället. Det gör vi genom att ta fram fakta och sprida kunskap om brottslighet, brottsförebyggande arbete och rättsväsendets reaktioner på brott. ISSN ISBN URN:NBN:SE:BRA-495 Brottsförebyggande rådet 2013 Författare: Emma Patel Produktion: Ordförrådet AB Tryck: Elanders Sverige AB, Vällingby 2013 Produktion: Brottsförebyggande rådet, Box 1386, Stockholm Telefon , fax , e-post Denna rapport kan beställas hos bokhandeln eller hos Fritzes Kundservice, Stockholm Telefon , fax , e-post

5 Innehåll Förord... 5 Sammanfattning... 6 Brås bedömning Inledning Frågor och syfte Metod Rapportens disposition Om samverkansöverenskommelser Samverkansprocessen består av fem steg Överenskommelsernas spridning DEL 1. ARBETET I FEM STEG Steg 1: Att initiera samverkan Initiativ till överenskommelsen Organisation Steg 2: Egna förberedelser Steg 3: Gemensamma förberedelser Gemensam problembild Orsaksanalys Gemensamma mål Planer för brottsförebyggande arbete... 48

6 Steg 4: Genomförande Olika typer av åtgärder Åtgärder som inte blir av Intervjustudie: Genomförandet i Nässjö, Vallentuna och Åre Steg 5: Uppföljning DEL 2. LÄRDOMAR OCH UPPLEVELSER UTIFRÅN ÖVERENSKOMMELSER Överenskommelsernas betydelse för samverkan Nyckelpersonernas upplevelser av arbetet Förbättringar tack vare överenskommelserna Framgångar och svårigheter Utbildning och stöd Referenser DEL 3. BILAGOR Bilaga 1. Tidigare undersökningar Bilaga 2. Utökat metodavsnitt Bilaga 3. Om Nässjö, Vallentuna och Åre Nässjö Vallentuna Åre Bilaga 4. Tabeller

7 Förord Samverkansöverenskommelser infördes 2008 och inom loppet av några år har nästan alla kommuner i landet tecknat en överenskommelse med polisen. Samverkansöverenskommelserna är tänkta att ge struktur åt samverkan mellan polis och kommun och tydliggöra vilka åtaganden parterna tar på sig. Överenskommelserna ingår också i en särskild arbetsmodell med kartläggning, gemensam problembild, åtgärder och uppföljning som ska effektivisera det brottsförebyggande arbetet i samverkan. Brå och Rikspolisstyrelsen har tidigare, på uppdrag av regeringen, gjort en kartläggning av samverkansöverenskommelserna i landet. Den beskrev övergripande vad överenskommelserna innehöll och hur de spridits. Med föreliggande studie vill Brå fördjupa kunskapen om hur kommun och polis arbetar med samverkansmodellen och ta reda på hur detta arbete uppfattas av parterna. Rapporten vänder sig till beslutsfattare på området och alla som arbetar med lokalt brottsförebyggande arbete. Rapportens författare är Emma Patel, utredare på Brå. I bearbetningen av materialet har även Linnea Littmann medverkat. Professor Marie Torstensson Levander har granskat rapporten vetenskapligt och bidragit med värdefulla synpunkter. Stockholm i februari 2013 Erik Wennerström Generaldirektör Stina Holmberg Enhetschef

8 English summary In Sweden today there are written collaboration agreements between the police and municipalities. These documents are intended as a basis for the parties collaboration on local crime prevention. Among other things, they specify which crime problems to work on together and what different prevention measures each party is to carry out. By means of a specific work model comprising surveys, joint problem analysis, measures and follow-up the agreement is also to contribute to more efficient crime prevention. The initiative for these agreements was taken in a national plan of action published by the National Police Board in Developments since then have been rapid. Today about 85 per cent of Sweden s municipalities have collaboration agreements with the police. In the present report, the National Council for Crime Prevention (Brottsförebyggande rådet in Swedish abbreviated Brå) looks into how the police and municipalities work together with crime prevention issues within the framework of collaboration agreements. We wanted to find out to what extent police and municipalities use the model mentioned above and investigate how the parties view the crime prevention work they do within collaboration agreements. The report is based on polls sent to all municipalities and police authorities in the country and on a series of interviews carried out in the municipalities of Nässjö, Vallentuna and Åre. Police commissioners involvement with the agreements varies Considerable differences emerge in the interviews regarding police commissioners involvement in collaboration agreements at the municipal level. 1 Some police commissioners feel that such agree- 1 Two County Chief Commissioners and one District Police Commissioner were interviewed in the study. The Swedish police is made up of 21 independent authorities led by County Chief Commissioners. The capital, Stockholm, is a large authority which in turn is divided into police districts run by District Police Commissioners.

9 ments are very significant for crime prevention work, while others argue that local agreements are quite unnecessary. The latters view is that global agreements which stipulate that the parties should collaborate but are unspecific about local problems and concrete measures at the municipal level are sufficient. There are also considerable differences in how much police commissioners want to control the work on the agreements. One of them wants all agreements in the county to be the same, and has drawn up a clear plan for how to work with them. Another police commissioner leaves it entirely to the local police chiefs to formulate the agreements. Most have mapped local crime One element of the collaboration model is to make a survey of local crime. This survey is then used as a basis when choosing preventive measures (Brå, the National Police Board [NPB] and the National Laboratory of Forensic Science [NLFS] 2010). Most collaboration agreements contain a survey of crime in the municipality. Both the police and the municipalities appear to contribute surveys to the agreements and the surveys are often based on several different sources. Common such sources include crime statistics and security studies often these appear to be statistics and studies which are already available when the survey is carried out. Most of the poll respondents thought it was easy to make a survey. One reason for this could be that crime prevention councils in Sweden have a long history of doing surveys (see Brå 2005:15). In order for the survey to provide the best possible basis, it should cover several different crime problems (Brå, NPB and NLFS 2010). However, the poll does not specify how many crime areas are covered in the survey. The agreements contain problem analyses... The next step, as an agreement is being worked out, is to agree on a joint problem analysis based on the survey. The vast majority of agreements contain such a problem analysis. There was variation among the municipalities in the poll, however, in terms of the extent to which this analysis was based on the survey. In two of the municipalities, the problem analysis was based mainly on the survey, while in the third it had already been decided which problems to focus on in the agreement. There, the survey was used mainly to get a clearer view of these problems. In addition to the survey, the police authority s operational goals often had a considerable influence on which problems the municipality and the police chose to work on together. In the local police chiefs view there is pressure from higher up to work with

10 problems derived from the national goals of the police. There is therefore a tendency to formulate problem analyses which include measures that coincide with these goals. Otherwise the risk is too great that there won t be resources to work with the problem in question.... but often lack cause analyses The next step is to try to analyse the causes of the selected crime problems. To do this one should, according to the book Collaboration in local crime prevention work, make use of existing knowledge and study local conditions (Brå, NPB and NLFS 2010). For example, are the crime problems caused by factors in the physical environment or problems at the individual level? This analysis also includes making decisions on which measures to apply in view of the causes of the crimes. About half of the agreements lack an analysis of the causes of the crime problems, and thereby a basis for how the measures are intended to affect criminality. An inspection report from the National Police Board offers a similar picture. Often there is no analysis of how the measures are intended to affect the goals set in the agreements (NPB 2012:2). The interviews also show that the municipalities and the police do not always analyse the causes of the problems. Many interviewees felt that this was the most difficult element of collaboration. Several said that they would need more knowledge in order to make a proper analysis of the causes of crime problems. The most common type of measure is information In the vast majority of cases, the police and municipality have carried out crime prevention measures within the framework of their collaboration agreement. On average, the parties have carried out eight measures as part of agreements over the past two years. The most common area for measures is young people and alcohol, followed by security, other alcohol related areas, and road safety. Less common areas include organised crime, recidivism, and violence in close relationships. The most common type of measure is information, for example information about alcohol and drugs to students or parents. Measures to limit alcohol at restaurants are also common, as are increased police presence and neighbourhood cooperation schemes, e.g. for increased security. 2 2 Neighbourhood cooperation schemes involve neighbours creating networks to reduce crime and increase security in a residential area. Neighbours help each other keep an eye on the neighbourhood and on each other s homes.

11 An interesting result of the qualitative study is that the measures selected in the agreements are often such measures as the police would have carried out anyway. The police, in particular, emphasise that it would otherwise be difficult to get resources for these measures. Follow-ups are common but their quality is debatable A clear majority of collaboration agreements have been followed up. Common sources in follow-ups include crime statistics, documentation and a kind of informal follow-up. The most common type of follow-up is the one in which the implementation of different measures is verified. Follow-ups of the effects on crime of the agreement were done in just over half of the cases. However, there is reason to question the quality of these follow-ups. For example, they are rarely combined with a study of how crime prevention work was actually carried out. This makes it difficult to determine whether a lack of effects is due to the crime prevention measures themselves or to the methods with which they were implemented. The agreement is perceived to have produced several improvements Most of those polled believe that collaboration between the police and municipalities, on the whole, functions slightly better today than it did before the collaboration agreement was made. Those that have an agreement are also slightly more satisfied with collaboration than those that do not. The areas where the greatest improvements are perceived to have happened are in relations between the police and municipalities, and in how collaboration is organised. Many also feel that there have been slight improvements in the quality, long-term perspective and effects of crime prevention work. The extent of crime prevention work is also perceived to have grown somewhat. The agreements are furthermore regarded as having contributed to a more structured way of working. This might be said to apply above all to the joint problem analyses. The problem analysis has often been made as a result of the collaboration agreement, and the police and municipalities highlight this in particular as a positive aspect of their work together. The work on goals and followups is also seen as important by the parties and as something which has become more frequent due to the agreements. Just over half of the agreements contain all the steps in the collaboration model, comprising the current agreement, survey, joint problem analysis, measures and follow-up.

12 Collaboration between the parties is perceived to work well The collaboration itself between municipalities and the police is seen to function very well. Almost all respondents answer a direct question about this by saying that it is easy to cooperate with the other party, and both parties highlight cooperation as one of the areas in which the work based on agreements has been most successful. In the interview responses, the most important factors for cooperation to work are good personal relationships and an understanding of each other s organisations and working conditions. Coordinators appear to play an important role The coordinators the individuals who coordinate crime prevention work within the collaboration appear to play an important role. When a coordinator is employed, the agreement is often seen to improve the effects on criminality. This is particularly true when a coordinator is employed by the police, but it applies to coordinators employed by the municipality as well. Most also have a coordinator employed, although this is more common in larger municipalities than in smaller ones. The interviewees also highlight the coordinators as a clear success factor. Most organisations also have a coordinator employed, although this is more common in larger municipalities than in smaller ones. The municipalities coordinators in particular and the fact that they have been motivated and competent are seen as playing a crucial role in collaboration. Getting sufficient resources is seen as the biggest difficulty The biggest difficulty in collaboration appears to be getting enough resources for the crime prevention work it involves. A clear majority both within the police and municipalities perceive this as difficult. There is a connection between a perceived lack of resources and how difficult respondents think it is to implement various elements of crime prevention work. A lack of resources is also the most common theme of replies to an open question about what difficulties the municipality and police have encountered in their work based on agreements. In the interviews it is mainly the police who bring up the insufficiency of resources for implementing the agreement. Two of the local police chiefs even say that the lack of resources may make them unable to fulfil their obligations under the agreement.

13 The reason given for the shortage of resources is actual personnel reductions within the police force. But it also seems to be about priorities: the interviewees felt that the type of crime prevention work included in the agreement is not valued sufficiently higher up the chain of command. The police and municipalities seem to have difficulties keeping the agreement alive Another difficulty seems to be turning the agreement into an active part of police and municipality operations. Many find it difficult to maintain internal interest and make the agreement a priority in daily work. Problems with implementation and support for the agreement are also common difficulties according to replies to an open question in the poll particularly in the municipalities. This is especially true in the event of reorganisations and when key persons in collaboration are replaced. The interviewees underline the view that agreements need to be supported by a number of different actors in order for them to be successful. Administrative directors in municipalities are mentioned as an important group, as are politicians and various commissioners within the police. The effects on crime are debatable About 60 per cent of the poll respondents state in response to a direct question that they believe the agreement has led to slightly improved effects on crime. However, when they are asked to describe the successes they themselves have achieved on the basis of the agreement, few mention effects on crime. Instead they highlight actual collaboration between the police and municipality and the improvements to this and to relations between the parties. This also applies to the interview responses, in which many describe improved cooperation as a principal aim of the agreements. Several interviewees even express scepticism as to whether it is possible to achieve any greater effect on criminality in the municipality through the agreements. One quoted reason for this is that the measures in the agreements were being implemented even before the agreements began to apply.

14 Sammanfattning Det övergripande syftet med denna rapport är att ta reda på hur polis och kommun arbetar gemensamt med brottsförebyggande frågor inom ramen för samverkansöverenskommelser. Vi undersöker dels i vilken utsträckning polis och kommun arbetar enligt en särskild samverkansmodell, dels hur parterna upplever detta arbete. I dag har ungefär 85 procent av landets kommuner en samverkansöverenskommelse med polisen. Initiativet till överenskommelserna togs av Rikspolisstyrelsen 2008, då man gav ut den nationella handlingsplanen Samverkan polis och kommun för en lokalt förankrad polisverksamhet i hela landet. Här beskrivs den samverkansmodell som nämndes ovan en modell som ska bidra till att samverkan mellan polis och kommun blir mer strukturerad och effektiv. Modellen innehåller fem steg: att initiera samverkan, kartlägga brottsligheten, hitta en gemensam problembild, genomföra åtgärder och följa upp arbetet. Arbetsmodellen återfinns också i Samverkan i lokalt brottsförebyggande arbete (Brå, RPS och SKL 2010) en bok som i föreliggande rapport används som underlag när olika moment analyseras. Rapporten bygger på enkäter till samtliga kommuner och polismyndigheter i landet, samt en intervjustudie i de tre kommunerna Nässjö, Vallentuna och Åre. Polischefer olika engagerade i överenskommelserna I intervjustudien framkommer stora skillnader i engagemang hos polischeferna när det gäller samverkansöverenskommelser på kommunnivå. 1 En del av polischeferna tycker att sådana överenskommelser har en stor betydelse för det brottsförebyggande arbetet, medan andra menar att det inte alls är nödvändigt med lokala överenskommelser: De menar att det räcker med övergripande överenskommelser, som slår fast att parterna ska samverka, men som saknar lokala problembeskrivningar och konkreta åtgärder på kommunnivå. 1 Två länspolismästare och en polismästare har intervjuats i studien. 6

15 Det förekommer också stora skillnader i hur mycket polischeferna vill styra arbetet med överenskommelserna. En av länspolismästarna vill att alla överenskommelser i länet utformas lika och har själv en tydlig plan för detta arbete. En annan länspolismästare lämnar helt över jobbet att utforma överenskommelserna till varje närpolischef. De flesta har gjort en kartläggning De allra flesta samverkansöverenskommelser innehåller en kartläggning av brottsligheten i kommunen. Både polis och kommun tycks bidra med kartläggningar till överenskommelserna och kartläggningarna bygger ofta på flera olika källor. Vanliga källor är brottsstatistik och trygghetsmätningar ofta tycks det handla om statistik och undersökningar som redan finns framtagna när kartläggningen görs. De allra flesta av de svarande i enkätstudien tyckte att det var lätt att göra en kartläggning. En orsak kan vara att de brottsförebyggande råden i landet sedan länge har genomfört kartläggningar (Brå 2005:15). För att kartläggningen ska ge så bra underlag som möjligt bör den omfatta flera olika brottsproblem (Brå, RPS och SKL 2010). Hur många brottsområden som belyses i kartläggningen framgår dock inte i enkätstudien. Överenskommelserna innehåller problembild Nästa moment, när man arbetar fram en överenskommelse, är att enas om en gemensam bild av vilka brottsproblem som finns i kommunen på grundval av kartläggningen. De allra flesta överenskommelserna innehåller en sådan problembild. Bland kommunerna i intervjustudien varierade det dock i vilken utsträckning denna bild arbetats fram utifrån kartläggningen. I två av kommunerna låg kartläggningen till grund för problembilden, medan man i den tredje kommunen redan tidigare hade bestämt sig för vilka problem man ville fokusera på i överenskommelsen. Kartläggningen användes främst för att få en tydligare uppfattning av hur dessa problem såg ut. Förutom kartläggningen får polismyndighetens lokala mål ofta ett stort inflytande över vilka problem kommun och polis väljer att arbeta med tillsammans. Det visar både enkätstudien och intervjustudien. De lokala polischeferna menar att det finns ett tryck uppifrån att arbeta med mål som härstammar från polisens årliga nationella mål. Därför väljer man helst att formulera en problembild där det ryms insatser som sammanfaller med dessa mål. Annars är risken alltför stor att man inte har resurser att arbeta med problemet i fråga. 7

16 men orsaksanalys saknas ofta Nästa steg är att försöka analysera vad de valda brottsproblemen beror på. För att göra detta bör man, enligt boken Samverkan i lokalt brottsförebyggande arbete, gärna utnyttja befintlig forskning och studera lokala förhållanden (Brå, RPS och SKL 2010). Är det exempelvis faktorer i den fysiska miljön eller problem på individnivå som orsakar brottsproblemen? I denna analys ingår även att ta ställning till vilka åtgärder som bör vidtas beroende på brottens orsaker. Ungefär hälften av överenskommelserna saknar en analys av orsakerna till brottsproblemen och därmed ett underlag för hur åtgärderna är tänkta att påverka brottligheten. En inspektionsrapport från RPS ger en liknande bild. Ofta saknas en analys av hur åtgärderna är tänkta att påverka de mål man har satt upp i överenskommelserna (RPS 2012:2) Också intervjustudien visar att kommun och polis inte alltid följer samverkansbokens rekommendationer om hur man bör analysera problemens orsaker och utifrån denna analys välja åtgärder (Brå, RPS och SKL 2010). Många upplevde också detta som det svåraste momentet i samverkan. Flera menar att de skulle behöva mer kunskaper för att kunna göra en ordentlig analys av orsakerna till brottsproblemen. Den vanligaste typen av åtgärd är informationsinsatser I de flesta fall tycks polis och kommun ha genomfört brottsförebyggande åtgärder inom ramen för sin samverkansöverenskommelse: i genomsnitt åtta åtgärder de senaste två åren. Det vanligaste området för åtgärder är ungdomar och alkohol, följt av trygghet, övrigt alkoholrelaterat och trafik. Mindre vanliga områden inom ramen för överenskommelser är organiserad brottslighet, återfall i brott och våld i nära relationer. När det gäller typen av åtgärd är det allra vanligaste olika slags informationsinsatser. Det kan till exempel gälla information om alkohol och droger till elever eller föräldrar. Även åtgärder som syftar till alkoholbegränsning på krogen är vanliga, liksom ökad polisnärvaro och grannsamverkan för att bland annat skapa ökad trygghet. Andra vanliga insatser är trafikkontroller och Kronobergsmodellen, där man direktförverkar alkohol för unga. Ett intressant resultat från den kvalitativa studien är att åtgärder som väljs till överenskommelserna ofta är sådana insatser som polis och kommun ändå skulle ha genomfört. Särskilt polisen betonar att det annars vore svårt att få resurser för insatserna. Vanligt med uppföljning men kvaliteten kan förbättras En klar majoritet av samverkansöverenskommelserna har följts upp. De vanligaste källorna i uppföljningarna är brottsstatistik, dokumentation och en sorts informell uppföljning. 8

17 Den vanligaste typen av uppföljning är den där man kontrollerar om olika åtgärder har genomförts eller inte. Uppföljningar av vilka effekter överenskommelsen har gett på brottsligheten görs i drygt hälften av fallen. Det finns dock anledning att ifrågasätta kvaliteten på dessa uppföljningar. De är till exempel sällan kombinerade med en studie av hur det brottsförebyggande arbetet faktiskt har genomförts. Därmed blir det svårt att exempelvis veta om uteblivna effekter beror på arbetsprocesserna eller de brottsförebyggande åtgärderna. Överenskommelsen upplevs ha lett till flera förbättringar De flesta anser att polisens och kommunens samverkan som helhet fungerar bättre i dag jämfört med innan samverkansöverenskommelsen infördes. De som har en överenskommelse är också något nöjdare med samverkan än de som inte har en. Det område där störst förbättringar upplevs är relationerna mellan polis och kommun, samt hur samverkan organiseras. Kvaliteten, långsiktigheten och effekterna av det brottsförebyggande arbetet har också förbättrats något, tycker många. Även omfattningen av det brottsförebyggande arbetet upplevs i viss mån ha ökat. Överenskommelserna upplevs också ha bidragit till ett mer strukturerat arbetssätt. Det gäller kanske framför allt arbetsmomentet gemensam problembild. Problembilden har ofta tagits fram tack vare samverkansöverenskommelsen, och polis och kommun lyfter särskilt fram problembilden som något positivt i deras gemensamma arbete. Även arbetet med mål och uppföljning ses av aktörerna som viktiga moment som också har blivit vanligare tack vare överenskommelserna. Drygt hälften av överenskommelserna innehåller alla fem steg i samverkansmodellen, med gällande överenskommelse, kartläggning, gemensam problembild, åtgärder och uppföljning. Samarbetet mellan parterna upplevs fungera bra Själva samarbetet mellan kommun och polis upplevs fungera mycket bra. Nästan alla svarar på en direkt fråga i enkäterna att det är lätt att samarbeta med motparten och parterna lyfter också själva fram samarbetet som ett av de områden där de har haft störst framgångar i arbetet utifrån överenskommelser. Enligt intervjustudien är de viktigaste faktorerna för att samarbetet ska fungera goda personliga relationer och en förståelse för varandras organisationer och arbetsförhållanden. 9

18 Samordnarna tycks ha en viktig roll En samordnare en person som samordnar det brottsförebyggande arbetet i samverkan tycks ha en viktig roll. Om det finns en samordnare anställd i organisationen upplevs överenskommelsen oftare ge effekt på brottsligheten. Detta gäller särskilt inom polisen, men även i kommunerna. I de flesta organisationer finns också en samordnare anställd, även om det är vanligare att det finns samordnare i större kommuner än i mindre. Även i intervjustudien lyfter man fram samordnarna som en mycket viktig framgångsfaktor. I de tre studerade kommunerna har samordnarna för kommun och polis i stor utsträckning själva utformat överenskommelsen och drivit arbetsprocesserna framåt. Särskilt kommunens samordnare att de har varit drivna och kompetenta anses ha spelat en avgörande roll för utvecklingen av samverkan. Största svårigheten upplevs vara att få tillräckligt med resurser Den största svårigheten i samverkan tycks vara att få tillräckligt med resurser för det gemensamma brottsförebyggande arbetet. En klar majoritet inom både polis och kommun upplever att detta är svårt. Det finns ett samband mellan upplevd resursbrist och hur svårt man tycker att det är att genomföra olika moment i det brottsförebyggande arbetet. Resursbrist är också det vanligast förekommande svaret på en öppen fråga om vilka svårigheter kommun och polis har mött i arbetet utifrån överenskommelser. I intervjustudien är det främst polisen som tar upp att man inte har tillräckligt med resurser för arbetet inom överenskommelsen. Två av de lokala polischeferna uppfattar till och med att resursbristen kan göra att de inte klarar att uppfylla sina åtaganden inom överenskommelsen. Som skäl till resursbristen anges faktiska personalneddragningar inom polisen. Men det tycks även handla även om prioriteringar: Lokala polischefer upplever att den typ av brottsförebyggande arbete som överenskommelsen omfattar inte värderas tillräckligt högt av högre chefer. Polis och kommun tycks ha svårt att hålla överenskommelsen levande Ett annat problem verkar vara att få överenskommelsen att bli en levande del av polisens och kommunernas verksamheter. Många upplever att det är svårt att hålla uppe intresset internt och att få överenskommelsen prioriterad i det dagliga arbetet. Problem med 10

19 implementering och förankring är också vanliga svårigheter enligt en öppen fråga i enkäterna framför allt inom kommunerna. Det gäller särskilt vid omorganisationer och när nyckelpersoner i samverkan byts ut. I intervjustudien framhålls att överenskommelsen behöver förankras hos en rad olika personer för att arbetet ska bli framgångsrikt. Förvaltningschefer i kommunen nämns som viktig grupp, liksom politiker och olika chefer inom polisen. Effekterna på brottsligheten kan diskuteras Drygt hälften av de svarande i enkäterna anger på en direkt fråga att de upplever att överenskommelsen har lett till något bättre effekter på brottligheten. När de själva får beskriva vilka framgångar de nått utifrån överenskommelsen är det dock få som nämner effekterna på brottsligheten. I stället är det själva samarbetet mellan polis och kommun som lyfts fram att detta har blivit mer strukturerat och att relationerna mellan parterna har förbättrats. Detta gäller även intervjustudien, där många beskriver ett förbättrat samarbete som ett huvudsyfte med överenskommelserna. Flera intervjupersoner uttrycker till och med en skepsis till om det går att få någon större effekt på brottsligheten i kommunen genom samverkansöverenskommelserna. En anledning som så nämns är att åtgärderna i överenskommelsen pågick redan innan överenskommelsen infördes. 11

20 Brås bedömning Nästan alla kommuner i landet har i dag en samverkansöverenskommelse med polisen. Brås studie visar att dessa överenskommelser upplevs ha förbättrat polisens och kommunens gemensamma brottsförebyggande arbete generellt. Framför allt gäller det själva samarbetet parterna emellan och samverkansorganisationen. Kommun och polis upplever också att den samverkansmodell som man arbetar efter i överenskommelserna har varit till nytta och gjort det gemensamma arbetet mer strukturerat. Detta är positivt ett strukturerat samarbete och goda relationer mellan kommun och polis kan ses som viktiga förutsättningar för en god samverkan. Överenskommelserna har bidragit till att det i dag tycks finnas en stabil grund bestående av ett gott samarbete som kommun och polis i framtiden kan bygga upp ett kunskapsbaserat, effektivt brottsförebyggande arbete utifrån. Samtidigt bedömer Brå att parterna kan förbättra sitt arbete när det gäller hur samverkansmodellen tillämpas, framför allt när det gäller uppföljning och val av brottsförebyggande åtgärder. Överenskommelserna behöver också integreras bättre i de löpande verksamheterna och det bör tydliggöras vilken prioritet överenskommelserna ska ha inom polisen. Överenskommelserna måste bli en levande del av verksamheterna I Brås studie framkommer att det i dag finns problem med att integrera överenskommelserna i polisens och kommunens dagliga verksamheter. Överenskommelserna och det brottsförebyggande arbetet utifrån dessa behöver förankras ordentligt, både bland beslutsfattare och ute i verksamheterna. Här vinner polis och kommun mycket på att anställa samordnare för det brottsförebyggande arbetet. Samordnarna är också viktiga för utarbetandet av överenskommelsen. För att överenskommelserna ska bli en levande del av verksamheterna tycks det också behövas mer resurser. Både polis och kommun upplever ofta problem med att få tillräckligt med resurser 12

Stiftelsen Allmänna Barnhuset KARLSTADS UNIVERSITET

Stiftelsen Allmänna Barnhuset KARLSTADS UNIVERSITET Stiftelsen Allmänna Barnhuset KARLSTADS UNIVERSITET National Swedish parental studies using the same methodology have been performed in 1980, 2000, 2006 and 2011 (current study). In 1980 and 2000 the studies

Läs mer

State Examinations Commission

State Examinations Commission State Examinations Commission Marking schemes published by the State Examinations Commission are not intended to be standalone documents. They are an essential resource for examiners who receive training

Läs mer

Collaborative Product Development:

Collaborative Product Development: Collaborative Product Development: a Purchasing Strategy for Small Industrialized House-building Companies Opponent: Erik Sandberg, LiU Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling Vad är egentligen

Läs mer

Kursutvärderare: IT-kansliet/Christina Waller. General opinions: 1. What is your general feeling about the course? Antal svar: 17 Medelvärde: 2.

Kursutvärderare: IT-kansliet/Christina Waller. General opinions: 1. What is your general feeling about the course? Antal svar: 17 Medelvärde: 2. Kursvärdering - sammanställning Kurs: 2AD510 Objektorienterad programmering, 5p Antal reg: 75 Program: 2AD512 Objektorienterad programmering DV1, 4p Antal svar: 17 Period: Period 2 H04 Svarsfrekvens: 22%

Läs mer

Kvalitetsarbete I Landstinget i Kalmar län. 24 oktober 2007 Eva Arvidsson

Kvalitetsarbete I Landstinget i Kalmar län. 24 oktober 2007 Eva Arvidsson Kvalitetsarbete I Landstinget i Kalmar län 24 oktober 2007 Eva Arvidsson Bakgrund Sammanhållen primärvård 2005 Nytt ekonomiskt system Olika tradition och förutsättningar Olika pågående projekt Get the

Läs mer

Evaluation Ny Nordisk Mat II Appendix 1. Questionnaire evaluation Ny Nordisk Mat II

Evaluation Ny Nordisk Mat II Appendix 1. Questionnaire evaluation Ny Nordisk Mat II Evaluation Ny Nordisk Mat II Appendix 1. Questionnaire evaluation Ny Nordisk Mat II English version A. About the Program in General We will now ask some questions about your relationship to the program

Läs mer

The cornerstone of Swedish disability policy is the principle that everyone is of equal value and has equal rights.

The cornerstone of Swedish disability policy is the principle that everyone is of equal value and has equal rights. Swedish disability policy -service and care for people with funcional impairments The cornerstone of Swedish disability policy is the principle that everyone is of equal value and has equal rights. The

Läs mer

Kundfokus Kunden och kundens behov är centrala i alla våra projekt

Kundfokus Kunden och kundens behov är centrala i alla våra projekt D-Miljö AB bidrar till en renare miljö genom projekt där vi hjälper våra kunder att undersöka och sanera förorenad mark och förorenat grundvatten. Vi bistår dig som kund från projektets start till dess

Läs mer

European Crime Prevention Award (ECPA) Annex I

European Crime Prevention Award (ECPA) Annex I European Crime Prevention Award (ECPA) Annex I Please answer the following questions in English language. 1. Is this your country s ECPA entry or is it an additional project. (Only one ECPA entry per country

Läs mer

Exportmentorserbjudandet!

Exportmentorserbjudandet! Exportmentor - din personliga Mentor i utlandet Handelskamrarnas erbjudande till små och medelstora företag som vill utöka sin export Exportmentorserbjudandet! Du som företagare som redan har erfarenhet

Läs mer

Examensarbete Introduk)on - Slutsatser Anne Håkansson annehak@kth.se Studierektor Examensarbeten ICT-skolan, KTH

Examensarbete Introduk)on - Slutsatser Anne Håkansson annehak@kth.se Studierektor Examensarbeten ICT-skolan, KTH Examensarbete Introduk)on - Slutsatser Anne Håkansson annehak@kth.se Studierektor Examensarbeten ICT-skolan, KTH 2016 Anne Håkansson All rights reserved. Svårt Harmonisera -> Introduktion, delar: Fråga/

Läs mer

#minlandsbygd. Landsbygden lever på Instagram. Kul bild! I keep chickens too. They re brilliant.

#minlandsbygd. Landsbygden lever på Instagram. Kul bild! I keep chickens too. They re brilliant. #minlandsbygd Kul bild! I keep chickens too. They re brilliant. Så vacka bilder. Ha det bra idag. @psutherland6 Thanks Pat! Yes the sun was going down... Hahahaha. Gilla Kommentera Landsbygden lever på

Läs mer

Service och bemötande. Torbjörn Johansson, GAF Pär Magnusson, Öjestrand GC

Service och bemötande. Torbjörn Johansson, GAF Pär Magnusson, Öjestrand GC Service och bemötande Torbjörn Johansson, GAF Pär Magnusson, Öjestrand GC Vad är service? Åsikter? Service är något vi upplever i vårt möte med butikssäljaren, med kundserviceavdelningen, med företagets

Läs mer

Make a speech. How to make the perfect speech. söndag 6 oktober 13

Make a speech. How to make the perfect speech. söndag 6 oktober 13 Make a speech How to make the perfect speech FOPPA FOPPA Finding FOPPA Finding Organizing FOPPA Finding Organizing Phrasing FOPPA Finding Organizing Phrasing Preparing FOPPA Finding Organizing Phrasing

Läs mer

The Municipality of Ystad

The Municipality of Ystad The Municipality of Ystad Coastal management in a local perspective TLC The Living Coast - Project seminar 26-28 nov Mona Ohlsson Project manager Climate and Environment The Municipality of Ystad Area:

Läs mer

LEVERANTÖRSLED; INKÖP OCH UPPHANDLING

LEVERANTÖRSLED; INKÖP OCH UPPHANDLING LEVERANTÖRSLED; INKÖP OCH UPPHANDLING Nu ett nytt kompetenskrav! Parul Sharma Head of CSR Compliance, Advokatfirman Vinge Leverantörsled; inköp och upphandling Nu ett nytt kompetenskrav! Miljö Mänskliga

Läs mer

Här kan du sova. Sleep here with a good conscience

Här kan du sova. Sleep here with a good conscience Här kan du sova med rent samvete Sleep here with a good conscience MÅNGA FRÅGAR SIG hur man kan göra en miljöinsats. Det är egentligen väldigt enkelt. Du som har checkat in på det här hotellet har gjort

Läs mer

Mönster. Ulf Cederling Växjö University Ulf.Cederling@msi.vxu.se http://www.msi.vxu.se/~ulfce. Slide 1

Mönster. Ulf Cederling Växjö University Ulf.Cederling@msi.vxu.se http://www.msi.vxu.se/~ulfce. Slide 1 Mönster Ulf Cederling Växjö University UlfCederling@msivxuse http://wwwmsivxuse/~ulfce Slide 1 Beskrivningsmall Beskrivningsmallen är inspirerad av den som användes på AG Communication Systems (AGCS) Linda

Läs mer

Performance culture in policing. Författare: Tevfik Refik Altonchi (Ph.d)

Performance culture in policing. Författare: Tevfik Refik Altonchi (Ph.d) Performance culture in policing Författare: Tevfik Refik Altonchi (Ph.d) ResultatKultur Attityd, Beteende, Värderingar 1965 119 1990-tal Det krävs ett helt nytt sätt att tänka för att lösa de problem vi

Läs mer

EVALUATION OF ADVANCED BIOSTATISTICS COURSE, part I

EVALUATION OF ADVANCED BIOSTATISTICS COURSE, part I UMEÅ UNIVERSITY Faculty of Medicine Spring 2012 EVALUATION OF ADVANCED BIOSTATISTICS COURSE, part I 1) Name of the course: Logistic regression 2) What is your postgraduate subject? Tidig reumatoid artrit

Läs mer

Workplan Food. Spring term 2016 Year 7. Name:

Workplan Food. Spring term 2016 Year 7. Name: Workplan Food Spring term 2016 Year 7 Name: During the time we work with this workplan you will also be getting some tests in English. You cannot practice for these tests. Compulsory o Read My Canadian

Läs mer

http://marvel.com/games/play/31/create_your_own_superhero http://www.heromachine.com/

http://marvel.com/games/play/31/create_your_own_superhero http://www.heromachine.com/ Name: Year 9 w. 4-7 The leading comic book publisher, Marvel Comics, is starting a new comic, which it hopes will become as popular as its classics Spiderman, Superman and The Incredible Hulk. Your job

Läs mer

Att leva med knappa ekonomiska resurser

Att leva med knappa ekonomiska resurser Att leva med knappa ekonomiska resurser Anneli Marttila och Bo Burström Under 1990-talet blev långvarigt biståndstagande alltmer vanligt. För att studera människors erfarenheter av hur det är att leva

Läs mer

Svensk forskning näst bäst i klassen?

Svensk forskning näst bäst i klassen? Svensk forskning näst bäst i klassen? - ett seminarium om vad som måste göras i ett tioårsperspektiv för att Sverige inte ska tappa mark STIFTELSEN FÖR STRATEGISK FORSKNING World Trade CenterStockholm

Läs mer

En bild säger mer än tusen ord?

En bild säger mer än tusen ord? Faculteit Letteren en Wijsbegeerte Academiejaar 2009-2010 En bild säger mer än tusen ord? En studie om dialogen mellan illustrationer och text i Tiina Nunnallys engelska översättning av Pippi Långstrump

Läs mer

Här kan du checka in. Check in here with a good conscience

Här kan du checka in. Check in here with a good conscience Här kan du checka in med rent samvete Check in here with a good conscience MÅNGA FRÅGAR SIG hur man kan göra en miljöinsats. Det är egentligen väldigt enkelt. Du som har checkat in på det här hotellet

Läs mer

Barn och unga i samhällsplaneringen

Barn och unga i samhällsplaneringen Barn och unga i samhällsplaneringen Utgångspunkter i arbetet FN:s konvention om barns rättigheter Demokratiaspekter i den fysiska planeringen Ta tillvara lokal kunskap för bättre planering och god bebyggd

Läs mer

Understanding Innovation as an Approach to Increasing Customer Value in the Context of the Public Sector

Understanding Innovation as an Approach to Increasing Customer Value in the Context of the Public Sector Thesis for the degree of Licentiate of Philosophy, Östersund 2014 Understanding Innovation as an Approach to Increasing Customer Value in the Context of the Public Sector Klas Palm Supervisors: Håkan Wiklund

Läs mer

Signatursida följer/signature page follows

Signatursida följer/signature page follows Styrelsens i Flexenclosure AB (publ) redogörelse enligt 13 kap. 6 och 14 kap. 8 aktiebolagslagen över förslaget till beslut om ökning av aktiekapitalet genom emission av aktier och emission av teckningsoptioner

Läs mer

What will teachers do with SF?

What will teachers do with SF? What will teachers do with SF? Mikael Thunblom Martin Larsson Martin Larsson Mikael Thunblom Martin Larsson Mikael Thunblom Mikael Thunblom The Principle The Teachers Mikael Thunblom The Swedish

Läs mer

FÖRBERED UNDERLAG FÖR BEDÖMNING SÅ HÄR

FÖRBERED UNDERLAG FÖR BEDÖMNING SÅ HÄR FÖRBERED UNDERLAG FÖR BEDÖMNING SÅ HÄR Kontrollera vilka kurser du vill söka under utbytet. Fyll i Basis for nomination for exchange studies i samråd med din lärare. För att läraren ska kunna göra en korrekt

Läs mer

2005:1. Föräldrapenning. att mäta hälften var ISSN 1652-9863

2005:1. Föräldrapenning. att mäta hälften var ISSN 1652-9863 2005:1 Föräldrapenning att mäta hälften var ISSN 1652-9863 Statistikrapport försäkringsstatistik Föräldrapenning att mäta hälften var Utgivare: Upplysningar: Försäkringskassan Försäkringsdivisionen Enheten

Läs mer

Viktig information för transmittrar med option /A1 Gold-Plated Diaphragm

Viktig information för transmittrar med option /A1 Gold-Plated Diaphragm Viktig information för transmittrar med option /A1 Gold-Plated Diaphragm Guldplätering kan aldrig helt stoppa genomträngningen av vätgas, men den får processen att gå långsammare. En tjock guldplätering

Läs mer

Ökat personligt engagemang En studie om coachande förhållningssätt

Ökat personligt engagemang En studie om coachande förhållningssätt Lärarutbildningen Fakulteten för lärande och samhälle Individ och samhälle Uppsats 7,5 högskolepoäng Ökat personligt engagemang En studie om coachande förhållningssätt Increased personal involvement A

Läs mer

Klassificering av brister från internaudit

Klassificering av brister från internaudit Klassificering av brister från internaudit Del-21G seminarium 2015 Jukka Salo Slou Klassificering av brister från internaudit Vid VK har det visat sig att Procedurer för klassificering av brister finns,

Läs mer

High Coast/Kvarken Archipelago

High Coast/Kvarken Archipelago High Coast/Kvarken Archipelago Milly Lundstedt, WH coordinator High Coast County Administrative Board of Västernorrland The High Coast was declared a WH site in 2000. The site was extended to include the

Läs mer

EXTERNAL ASSESSMENT SAMPLE TASKS SWEDISH BREAKTHROUGH LSPSWEB/0Y09

EXTERNAL ASSESSMENT SAMPLE TASKS SWEDISH BREAKTHROUGH LSPSWEB/0Y09 EXTENAL ASSESSENT SAPLE TASKS SWEDISH BEAKTHOUGH LSPSWEB/0Y09 Asset Languages External Assessment Sample Tasks Breakthrough Stage Listening and eading Swedish Contents Page Introduction 2 Listening Sample

Läs mer

Att stödja starka elever genom kreativ matte.

Att stödja starka elever genom kreativ matte. Att stödja starka elever genom kreativ matte. Ett samverkansprojekt mellan Örebro universitet och Örebro kommun på gymnasienivå Fil. dr Maike Schindler, universitetslektor i matematikdidaktik maike.schindler@oru.se

Läs mer

samhälle Susanna Öhman

samhälle Susanna Öhman Risker i ett heteronormativt samhälle Susanna Öhman 1 Bakgrund Riskhantering och riskforskning har baserats på ett antagande om att befolkningen är homogen Befolkningen har alltid varit heterogen när det

Läs mer

IAK116 Perception/Färg, Ljus, Rum 1, 6 hp (VT16)

IAK116 Perception/Färg, Ljus, Rum 1, 6 hp (VT16) IAK116 Perception/Färg, Ljus, Rum 1, 6 hp (VT16) Antal respondenter: 14 : 3 Svarsfrekvens: 21,43 % 1. Information och inflytande / Information and influence Fick du tillräcklig information om kursens innehåll

Läs mer

Materialplanering och styrning på grundnivå. 7,5 högskolepoäng

Materialplanering och styrning på grundnivå. 7,5 högskolepoäng Materialplanering och styrning på grundnivå Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: Skriftlig tentamen TI6612 Af3-Ma, Al3, Log3,IBE3 7,5 högskolepoäng Namn: (Ifylles av student) Personnummer: (Ifylles

Läs mer

Som man ropar i skogen får man svarkonsten att fånga, sammanfatta och tolka resultat/mätningar

Som man ropar i skogen får man svarkonsten att fånga, sammanfatta och tolka resultat/mätningar Som man ropar i skogen får man svarkonsten att fånga, sammanfatta och tolka resultat/mätningar Kvalitativa data Helene Johansson, Epidemiologi & global hälsa, Umeå universitet FoU-Välfärd, Region Västerbotten

Läs mer

Amir Rostami 2012-09-16 1

Amir Rostami 2012-09-16 1 Amir Rostami 2012-09-16 1 Översikt Begreppsförvirring Den svenska gängutvecklingen Stockholm Gang Intervention and Prevention Project Sveriges största polisiära EU projekt Alternativt brottsbekämpning

Läs mer

PORTSECURITY IN SÖLVESBORG

PORTSECURITY IN SÖLVESBORG PORTSECURITY IN SÖLVESBORG Kontaktlista i skyddsfrågor / List of contacts in security matters Skyddschef/PFSO Tord Berg Phone: +46 456 422 44. Mobile: +46 705 82 32 11 Fax: +46 456 104 37. E-mail: tord.berg@sbgport.com

Läs mer

1. Compute the following matrix: (2 p) 2. Compute the determinant of the following matrix: (2 p)

1. Compute the following matrix: (2 p) 2. Compute the determinant of the following matrix: (2 p) UMEÅ UNIVERSITY Department of Mathematics and Mathematical Statistics Pre-exam in mathematics Linear algebra 2012-02-07 1. Compute the following matrix: (2 p 3 1 2 3 2 2 7 ( 4 3 5 2 2. Compute the determinant

Läs mer

Webbregistrering pa kurs och termin

Webbregistrering pa kurs och termin Webbregistrering pa kurs och termin 1. Du loggar in på www.kth.se via den personliga menyn Under fliken Kurser och under fliken Program finns på höger sida en länk till Studieöversiktssidan. På den sidan

Läs mer

Mina målsättningar för 2015

Mina målsättningar för 2015 Mina målsättningar för 2015 den / - 1 Vad har jag stört mig på under 2014? När jag tänker på det, vill jag verkligen ändra på det i framtiden. Under 2014 har jag varit så nöjd med detta i mitt liv. Detta

Läs mer

Why WE care? Anders Lundberg Fire Protection Engineer The Unit for Fire Protection & Flammables Swedish Civil Contingencies Agency

Why WE care? Anders Lundberg Fire Protection Engineer The Unit for Fire Protection & Flammables Swedish Civil Contingencies Agency Why WE care? Anders Lundberg Fire Protection Engineer The Unit for Fire Protection & Flammables Swedish Civil Contingencies Agency Assignment Assignment from the Ministry of Defence MSB shall, in collaboration

Läs mer

Documentation SN 3102

Documentation SN 3102 This document has been created by AHDS History and is based on information supplied by the depositor /////////////////////////////////////////////////////////// THE EUROPEAN STATE FINANCE DATABASE (Director:

Läs mer

Brå rapport 2013:21. Enkäter. Enkät till närpolischefer... 2 Enkät till poliser i yttre tjänst... 11

Brå rapport 2013:21. Enkäter. Enkät till närpolischefer... 2 Enkät till poliser i yttre tjänst... 11 Enkäter Enkät till närpolischefer... 2 Enkät till poliser i yttre tjänst... 11 1 Enkät till närpolischefer 1. a) Skriv ditt namn. b) Skriv din chefstitel. Till exempel närpolischef, områdeschef eller liknande.

Läs mer

Samverkan Trygg och säker stad

Samverkan Trygg och säker stad Samverkan Trygg och säker stad Samverkansöverenskommelse kommun och polis - samverkan i lokalt brottsförebyggande arbete Nationell handlingsplan (RPS 2008) Handbok Samverkan i lokalt brottsförebyggande

Läs mer

Blueprint Den här planeringen skapades med Blueprints gratisversion - vänligen uppgradera nu. Engelska, La06 - Kursöversikt, 2015/2016.

Blueprint Den här planeringen skapades med Blueprints gratisversion - vänligen uppgradera nu. Engelska, La06 - Kursöversikt, 2015/2016. Blueprint Den här planeringen skapades med Blueprints gratisversion - vänligen uppgradera nu Engelska, La06 - Kursöversikt, 2015/2016 v.6-12 Book Project During this project you will be reading English

Läs mer

PIRATE EU-projekt om attraktivare bytespunkter med fokus på de svenska studieobjekten Lund C och Vellinge Ängar

PIRATE EU-projekt om attraktivare bytespunkter med fokus på de svenska studieobjekten Lund C och Vellinge Ängar PIRATE EU-projekt om attraktivare bytespunkter med fokus på de svenska studieobjekten Lund C och Vellinge Ängar Svenska delen Petra Carlson Lena Fredriksson Jan Hammarström P G Andersson Christer Ljungberg

Läs mer

KAPITEL12 LEDARSKAP. Jacobsen & Thorsvik

KAPITEL12 LEDARSKAP. Jacobsen & Thorsvik KAPITEL12 LEDARSKAP 1 VAD ÄR LEDARSKAP? 1. Ledarskap är en rad handlingar som utövas av en eller flera personer. 2. Ledarskap har till avsikt få andra att göra något 3. Ledarskap ska bidra till att organisationer

Läs mer

- den bredaste guiden om Mallorca på svenska! -

- den bredaste guiden om Mallorca på svenska! - - den bredaste guiden om Mallorca på svenska! - Driver du företag, har en affärsrörelse på Mallorca eller relaterad till Mallorca och vill nå ut till våra läsare? Då har du möjlighet att annonsera på Mallorcaguide.se

Läs mer

Vätebränsle. Namn: Rasmus Rynell. Klass: TE14A. Datum: 2015-03-09

Vätebränsle. Namn: Rasmus Rynell. Klass: TE14A. Datum: 2015-03-09 Vätebränsle Namn: Rasmus Rynell Klass: TE14A Datum: 2015-03-09 Abstract This report is about Hydrogen as the future fuel. I chose this topic because I think that it s really interesting to look in to the

Läs mer

Den framtida redovisningstillsynen

Den framtida redovisningstillsynen Den framtida redovisningstillsynen Lunchseminarium 6 mars 2015 Niclas Hellman Handelshögskolan i Stockholm 2015-03-06 1 Källa: Brown, P., Preiato, J., Tarca, A. (2014) Measuring country differences in

Läs mer

COPENHAGEN Environmentally Committed Accountants

COPENHAGEN Environmentally Committed Accountants THERE ARE SO MANY REASONS FOR WORKING WITH THE ENVIRONMENT! It s obviously important that all industries do what they can to contribute to environmental efforts. The MER project provides us with a unique

Läs mer

CONNECT- Ett engagerande nätverk! Paula Lembke Tf VD Connect Östra Sverige

CONNECT- Ett engagerande nätverk! Paula Lembke Tf VD Connect Östra Sverige CONNECT- Ett engagerande nätverk! Paula Lembke Tf VD Connect Östra Sverige Kontakter för din tillväxt CONNECT för samman entreprenörer och tillväxtföretag med kompetens och kapital. Och vice versa. värderingar

Läs mer

D3.4 Documentation of Training no 1 including input for D3.5 Evaluation Report. Sweden

D3.4 Documentation of Training no 1 including input for D3.5 Evaluation Report. Sweden D3.4 Documentation of Training no 1 including input for D3.5 Evaluation Report Sweden Transparense project This document has been conducted within the framework of project Transparense Increasing Transparency

Läs mer

MÅLSTYRNING OCH LÄRANDE: En problematisering av målstyrda graderade betyg

MÅLSTYRNING OCH LÄRANDE: En problematisering av målstyrda graderade betyg MÅLSTYRNING OCH LÄRANDE: En problematisering av målstyrda graderade betyg Max Scheja Institutionen för pedagogik och didaktik Stockholms universitet E-post: max.scheja@edu.su.se Forskning om förståelse

Läs mer

Provlektion Just Stuff B Textbook Just Stuff B Workbook

Provlektion Just Stuff B Textbook Just Stuff B Workbook Provlektion Just Stuff B Textbook Just Stuff B Workbook Genomförande I provlektionen får ni arbeta med ett avsnitt ur kapitlet Hobbies - The Rehearsal. Det handlar om några elever som skall sätta upp Romeo

Läs mer

Isolda Purchase - EDI

Isolda Purchase - EDI Isolda Purchase - EDI Document v 1.0 1 Table of Contents Table of Contents... 2 1 Introduction... 3 1.1 What is EDI?... 4 1.2 Sending and receiving documents... 4 1.3 File format... 4 1.3.1 XML (language

Läs mer

Custom-made software solutions for increased transport quality and creation of cargo specific lashing protocols.

Custom-made software solutions for increased transport quality and creation of cargo specific lashing protocols. Custom-made software solutions for increased transport quality and creation of cargo specific lashing protocols. ExcelLoad simulates the maximum forces that may appear during a transport no matter if the

Läs mer

Protokoll Föreningsutskottet 2013-10-22

Protokoll Föreningsutskottet 2013-10-22 Protokoll Föreningsutskottet 2013-10-22 Närvarande: Oliver Stenbom, Andreas Estmark, Henrik Almén, Ellinor Ugland, Oliver Jonstoij Berg. 1. Mötets öppnande. Ordförande Oliver Stenbom öppnade mötet. 2.

Läs mer

Isometries of the plane

Isometries of the plane Isometries of the plane Mikael Forsberg August 23, 2011 Abstract Här följer del av ett dokument om Tesselering som jag skrivit för en annan kurs. Denna del handlar om isometrier och innehåller bevis för

Läs mer

!"#$ $ % &'(')*+* +, 012/( 3-0$ (4 (5 /& 0- -(4 (5 /& 06/7*)).)*+* 8 09

!#$ $ % &'(')*+* +, 012/( 3-0$ (4 (5 /& 0- -(4 (5 /& 06/7*)).)*+* 8 09 !!"#$ $ % &'(')*+* +, -./& 012/( 3-0$ (4 (5 /& 0- -(4 (5 /& 06/7*)).)*+* 8 0 Organisation/ Organization Linnéuniversitetet Institutionen för teknik Linnaeus University School of Engineering Författare/Author(s)

Läs mer

Hur fattar samhället beslut när forskarna är oeniga?

Hur fattar samhället beslut när forskarna är oeniga? Hur fattar samhället beslut när forskarna är oeniga? Martin Peterson m.peterson@tue.nl www.martinpeterson.org Oenighet om vad? 1.Hårda vetenskapliga fakta? ( X observerades vid tid t ) 1.Den vetenskapliga

Läs mer

Strategy for development of car clubs in Gothenburg. Anette Thorén 2011-03-16

Strategy for development of car clubs in Gothenburg. Anette Thorén 2011-03-16 Strategy for development of car clubs in Gothenburg Anette Thorén 2011-03-16 Facts 2010 Objectives 2003: 10 000 members in five years 75 % are members through their employer 413 cars - 165 in private car

Läs mer

Svenska som additivt språk. Skolverket 20090907 Berit Lundgren FD, Umeå universitet Lilian Nygren Junkin FD, Göteborgs universitet

Svenska som additivt språk. Skolverket 20090907 Berit Lundgren FD, Umeå universitet Lilian Nygren Junkin FD, Göteborgs universitet Svenska som additivt språk Skolverket 20090907 Berit Lundgren FD, Umeå universitet Lilian Nygren Junkin FD, Göteborgs universitet 2009 09 11 1 Språket börjar över potatismoset (A.M. Körling 2008) bas utbyggnad

Läs mer

Medborgarlöften och lokal samverkan. Förebygg.nu 2015-11-12

Medborgarlöften och lokal samverkan. Förebygg.nu 2015-11-12 Medborgarlöften och lokal samverkan Förebygg.nu 1 Resan till en Polismyndighet 2011-2012 2013-2014 2015-2016 Utreda en sammanhållen polis Polisorganisationskommittén Ombilda 23 myndigheter till en polismyndighet

Läs mer

Om oss DET PERFEKTA KOMPLEMENTET THE PERFECT COMPLETION 04 EN BINZ ÄR PRECIS SÅ BRA SOM DU FÖRVÄNTAR DIG A BINZ IS JUST AS GOOD AS YOU THINK 05

Om oss DET PERFEKTA KOMPLEMENTET THE PERFECT COMPLETION 04 EN BINZ ÄR PRECIS SÅ BRA SOM DU FÖRVÄNTAR DIG A BINZ IS JUST AS GOOD AS YOU THINK 05 Om oss Vi på Binz är glada att du är intresserad av vårt support-system för begravningsbilar. Sedan mer än 75 år tillverkar vi specialfordon i Lorch för de flesta olika användningsändamål, och detta enligt

Läs mer

Beijer Electronics AB 2000, MA00336A, 2000-12

Beijer Electronics AB 2000, MA00336A, 2000-12 Demonstration driver English Svenska Beijer Electronics AB 2000, MA00336A, 2000-12 Beijer Electronics AB reserves the right to change information in this manual without prior notice. All examples in this

Läs mer

Polismyndigheten i Stockholms län Länskriminalpolisen Amir Rostami

Polismyndigheten i Stockholms län Länskriminalpolisen Amir Rostami Polismyndigheten i Stockholms län Länskriminalpolisen Amir Rostami 2012-11-19 1 Översikt Vad är ett gäng - Begreppsförvirring Den svenska gängutvecklingen Stockholm Gang Intervention and Prevention Project

Läs mer

EU:s ministerkonferens för e-förvaltning under det svenska ordförandeskapet

EU:s ministerkonferens för e-förvaltning under det svenska ordförandeskapet EU:s ministerkonferens för e-förvaltning under det svenska ordförandeskapet Seminarium 1:6 Föreläsare Urban Funered, urban.funered@finance.ministry.se Offentliga Rummet, Norrköping, 26 Maj 2009 Urban Funered

Läs mer

Arbetstillfällen 100 000.

Arbetstillfällen 100 000. 2 3 4 Arbetstillfällen 100 000. 5 6 7 Vissa anspråk ställs I de internationella direktiv och konventioner Sverige antingen är ålagt att följa eller frivilligt valt att följa. Här har jag listat några exempel

Läs mer

EXPERT SURVEY OF THE NEWS MEDIA

EXPERT SURVEY OF THE NEWS MEDIA EXPERT SURVEY OF THE NEWS MEDIA THE SHORENSTEIN CENTER ON THE PRESS, POLITICS & PUBLIC POLICY JOHN F. KENNEDY SCHOOL OF GOVERNMENT, HARVARD UNIVERSITY, CAMBRIDGE, MA 0238 PIPPA_NORRIS@HARVARD.EDU. FAX:

Läs mer

Discovering!!!!! Swedish ÅÄÖ. EPISODE 6 Norrlänningar and numbers 12-24. Misi.se 2011 1

Discovering!!!!! Swedish ÅÄÖ. EPISODE 6 Norrlänningar and numbers 12-24. Misi.se 2011 1 Discovering!!!!! ÅÄÖ EPISODE 6 Norrlänningar and numbers 12-24 Misi.se 2011 1 Dialogue SJs X2000* från Stockholm är försenat. Beräknad ankoms?d är nu 16:00. Försenat! Igen? Vad är klockan? Jag vet inte.

Läs mer

Kunskapslyftet. Berndt Ericsson. Esbo Utbildning, arbetsliv och välfärd 2007-10-16 17. Ministry of Education and Research. Sweden

Kunskapslyftet. Berndt Ericsson. Esbo Utbildning, arbetsliv och välfärd 2007-10-16 17. Ministry of Education and Research. Sweden Kunskapslyftet Berndt Ericsson Sweden 2007-10-16 17 Esbo Utbildning, arbetsliv och välfärd 1997-2002 Four important perspectives or aims Develop adult education Renew labour market policy Promote economic

Läs mer

Klicka här för att ändra format

Klicka här för att ändra format på 1 på Marianne Andrén General Manager marianne.andren@sandviken.se Sandbacka Park Högbovägen 45 SE 811 32 Sandviken Telephone: +46 26 24 21 33 Mobile: +46 70 230 67 41 www.isea.se 2 From the Off e project

Läs mer

Stålstandardiseringen i Europa

Stålstandardiseringen i Europa Stålstandardiseringen i Europa Erfarenheter, möjligheter, utmaningar Hans Groth Avesta Research Center Innehåll 1. En idé om ett nytt material - Tidslinje 2. Förutsättningar Regelverket som det var då

Läs mer

Självkörande bilar. Alvin Karlsson TE14A 9/3-2015

Självkörande bilar. Alvin Karlsson TE14A 9/3-2015 Självkörande bilar Alvin Karlsson TE14A 9/3-2015 Abstract This report is about driverless cars and if they would make the traffic safer in the future. Google is currently working on their driverless car

Läs mer

Beslut om bolaget skall gå i likvidation eller driva verksamheten vidare.

Beslut om bolaget skall gå i likvidation eller driva verksamheten vidare. ÅRSSTÄMMA REINHOLD POLSKA AB 7 MARS 2014 STYRELSENS FÖRSLAG TILL BESLUT I 17 Beslut om bolaget skall gå i likvidation eller driva verksamheten vidare. Styrelsen i bolaget har upprättat en kontrollbalansräkning

Läs mer

Utbytesprogrammet Linneaus-Palme University of Fort Hare (Faculty of Education) och Umeå Universitet (Pedagogiska institutionen)

Utbytesprogrammet Linneaus-Palme University of Fort Hare (Faculty of Education) och Umeå Universitet (Pedagogiska institutionen) Utbytesprogrammet Linneaus-Palme University of Fort Hare (Faculty of Education) och Umeå Universitet (Pedagogiska institutionen) Mårten Almerud Internationaliseringsansvarig Pedagogiska institutionen Umeå

Läs mer

Arctic. Design by Rolf Fransson

Arctic. Design by Rolf Fransson Arctic Design by Rolf Fransson 2 Endless possibilities of combinations. Oändliga kombinationsmöjligheter. 3 4 5 If you are looking for a range of storage furniture which limits of combination is set by

Läs mer

Support for Artist Residencies

Support for Artist Residencies 1. Basic information 1.1. Name of the Artist-in-Residence centre 0/100 1.2. Name of the Residency Programme (if any) 0/100 1.3. Give a short description in English of the activities that the support is

Läs mer

Livskvalitet hos äldre: Att jämföra äpplen och päron?

Livskvalitet hos äldre: Att jämföra äpplen och päron? Livskvalitet hos äldre: Att jämföra äpplen och päron? Magnus Lindwall, Cecilia Fagerström 2, Anne Ingeborg Berg, Mikael Rennemark 2 ADA-Gero, Psykologiska Institutionen, Göteborgs Universitet 2 Sektionen

Läs mer

Anmälan av avsiktsförklaring om samarbete mellan Merck Sharp & Dohme AB (MSD AB) och Stockholms läns landsting

Anmälan av avsiktsförklaring om samarbete mellan Merck Sharp & Dohme AB (MSD AB) och Stockholms läns landsting 1 (2) Landstingsradsberedningen SKRIVELSE 2014-06-04 LS 1403-0357 LANDSTINGSSTYRELSEN Landstingsstyrelsen 1 4-06- 1 7 0 0 0 1 6 ' Anmälan av avsiktsförklaring om samarbete mellan Merck Sharp & Dohme AB

Läs mer

Senaste trenderna inom redovisning, rapportering och bolagsstyrning Lars-Olle Larsson, Swedfund International AB

Senaste trenderna inom redovisning, rapportering och bolagsstyrning Lars-Olle Larsson, Swedfund International AB 1 Senaste trenderna inom redovisning, rapportering och bolagsstyrning Lars-Olle Larsson, Swedfund International AB 2 PwC undersökning av börsföretag & statligt ägda företag Årlig undersökning av års- &

Läs mer

Förändrade förväntningar

Förändrade förväntningar Förändrade förväntningar Deloitte Ca 200 000 medarbetare 150 länder 700 kontor Omsättning cirka 31,3 Mdr USD Spetskompetens av världsklass och djup lokal expertis för att hjälpa klienter med de insikter

Läs mer

Questionnaire for visa applicants Appendix A

Questionnaire for visa applicants Appendix A Questionnaire for visa applicants Appendix A Business Conference visit 1 Personal particulars Surname Date of birth (yr, mth, day) Given names (in full) 2 Your stay in Sweden A. Who took the initiative

Läs mer

Teenage Brain Development

Teenage Brain Development Teenage Brain Development In adults, various parts of the brain work together to evaluate choices, make decisions and act accordingly in each situation. The teenage brain doesn't appear to work like this.

Läs mer

ATTITYDER, VÄRDERINGAR och INSTÄLLNING till FRAMTIDA ARBETSLIV En kvalitativ studie med sex unga kvinnliga beteendevetarstudenter

ATTITYDER, VÄRDERINGAR och INSTÄLLNING till FRAMTIDA ARBETSLIV En kvalitativ studie med sex unga kvinnliga beteendevetarstudenter Högskolan i Halmstad Sektionen för Hälsa och Samhälle ATTITYDER, VÄRDERINGAR och INSTÄLLNING till FRAMTIDA ARBETSLIV En kvalitativ studie med sex unga kvinnliga beteendevetarstudenter Arbetspsykologi (61-90)

Läs mer

1. How many hours per week have you on average spent on the course, including scheduled time?

1. How many hours per week have you on average spent on the course, including scheduled time? Design through practice and management LK0162, 30240.1516 15 Hp Pace of study = 100% Education cycle = Advanced Course leader = Petter Åkerblom Evaluation report Evaluation period: 2016-03-18-2016-03-31

Läs mer

Biblioteket.se. A library project, not a web project. Daniel Andersson. Biblioteket.se. New Communication Channels in Libraries Budapest Nov 19, 2007

Biblioteket.se. A library project, not a web project. Daniel Andersson. Biblioteket.se. New Communication Channels in Libraries Budapest Nov 19, 2007 A library project, not a web project New Communication Channels in Libraries Budapest Nov 19, 2007 Daniel Andersson, daniel@biblioteket.se 1 Daniel Andersson Project manager and CDO at, Stockholm Public

Läs mer

TNS SIFO Navigare Diabetes Patients Attitudes & Digital Habits

TNS SIFO Navigare Diabetes Patients Attitudes & Digital Habits TNS SIFO Navigare Diabetes Patients Attitudes & Digital Habits 1 I vår lanserar TNS SIFO Navigare en ny syndikerad undersökning Diabetes Patients Attitudes & Digital Habits högaktuell för läkemedelsindustrin

Läs mer

KOMMUNIKATIONS- OCH TOLKNINGS- PERSPEKTIV PÅ TILLBUD OCH OLYCKOR I KEMISKA INDUSTRIMILJÖER. Joel Rasmussen, Örebro universitet

KOMMUNIKATIONS- OCH TOLKNINGS- PERSPEKTIV PÅ TILLBUD OCH OLYCKOR I KEMISKA INDUSTRIMILJÖER. Joel Rasmussen, Örebro universitet KOMMUNIKATIONS- OCH TOLKNINGS- PERSPEKTIV PÅ TILLBUD OCH OLYCKOR I KEMISKA INDUSTRIMILJÖER Joel Rasmussen, Örebro universitet joel.rasmussen@oru.se Vad som bör betraktas som en risk är inte självklart

Läs mer

Att planera bort störningar

Att planera bort störningar ISRN-UTH-INGUTB-EX-B-2014/08-SE Examensarbete 15 hp Juni 2014 Att planera bort störningar Verktyg för smartare tidplanering inom grundläggning Louise Johansson ATT PLANERA BORT STÖRNINGAR Verktyg för smartare

Läs mer

Verksamhetsplan 2015-2018. Brottsförebyggande rådet i Arboga

Verksamhetsplan 2015-2018. Brottsförebyggande rådet i Arboga Verksamhetsplan 2015-2018 Brottsförebyggande rådet i Arboga Brottsförebyggande rådet i Arboga Innehåll 1 Bakgrund 3 1.1 Brottsförebyggande rådets syfte... 3 1.2 Rådets uppgifter... 3 1.3 Rådets sammansättning...

Läs mer