Vad gör kommunerna för ungdomar som inte går i gymnasieskolan?

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Vad gör kommunerna för ungdomar som inte går i gymnasieskolan?"

Transkript

1 Rapport Vad gör kommunerna för ungdomar som inte går i gymnasieskolan? En rapport om det kommunala informationsansvaret (uppföljningsansvaret)

2 Beställningsadress: Fritzes kundservice Stockholm Telefon: Telefax: E-post: Beställningsnr: 11:1220 ISSN: ISRN: SKOLV-R--360-SE Form: Ordförrådet AB Omslagsbild: Johnér Tryck: DanagårdLitho Upplaga: ex Stockholm 2011

3 Vad gör kommunerna för ungdomar som inte går i gymnasieskolan? En rapport om det kommunala informationsansvaret (uppföljningsansvaret)

4

5 Förord Kommunerna har en skyldighet att hålla sig informerade om sysselsättningen hos ungdomar år som inte går i gymnasieskolan, i syfte att kunna erbjuda dem lämpliga individuella åtgärder. Det kallas det kommunala informationsansvaret eller uppföljningsansvaret. År 2005 förtydligades kommunernas skyldighet i skollagen. Skolverket har vid två tidigare tillfällen följt upp kommunernas hantering av informationsansvaret. I denna rapport har Skolverket följt upp hur kommunerna organiserar och bedriver arbetet med informationsansvaret och hur det har förändrats sedan den uppföljning som genomfördes år Resultaten visar att fler kommuner arbetar aktivt med frågan men att det fortfarande finns brister i många kommuners arbete. Rapporten är skriven av Helena Wintgren på Skolverkets utvärderingsavdelning. I arbetet med uppföljningen har Rwaa Ishak, Moa Morin och Karolina Österlind deltagit. Skolverket i maj 2011 Helén Ängmo Tf generaldirektör Helena Wintgren Undervisningsråd

6

7 Innehåll Sammanfattning Inledning Syfte och frågeställningar Metod Disposition Bakgrund Utvecklingen över tid av kommunernas ansvar Informationsansvaret Slutsatser i uppföljningen Förändringar i förutsättningar sedan Den nya skollagen och informationsansvaret Resultat Ungdomar som omfattas Organisation och ansvarsfördelning Information om ungdomarna Kontakt med ungdomarna Individuella åtgärder Förändring från kommunernas synvinkel Hur kommunerna tycker att arbetet fungerar Jämförelser mellan kommuner Diskussion och slutsatser Förändringar i kommunernas arbete Viktiga faktorer i arbetet med informationsansvaret Slutsatser och förslag Referenser Bilagor Bilaga Bilaga Bilaga

8

9 Sammanfattning avgifter i förskola och fritidshem

10 Sammanfattning Kommunerna har en skyldighet att hålla sig informerade om sysselsättningen hos ungdomar år som inte går i gymnasieskolan, i syfte att kunna erbjuda dem lämpliga åtgärder. Det kallas det kommunala informationsansvaret eller uppföljningsansvaret. Skolverket har följt upp hur kommunernas hantering av informationsansvaret har utvecklats och förändrats sedan verkets uppföljning år Skolverkets uppföljning visar att kommunernas arbete med informationsansvaret har utvecklats i positiv riktning sedan Det är fler kommuner som arbetar aktivt och strukturerat med informationsansvaret nu än tidigare. Närmare två tredjedelar av kommunerna har en handlingsplan för arbetet med ungdomar år jämfört med mindre än hälften år Det är också en något högre andel kommuner som har ett register över ungdomarna och som kontaktar ungdomar med anledning av informationsansvaret. Fortfarande finns det dock kommuner som inte alls arbetar med frågan. När det gäller organisation och vilka åtgärder som erbjuds finns det fortfarande ett starkt fokus på utbildning. I likhet med tidigare är det oftast en barn- och utbildningsnämnd som ansvarar för informationsansvaret och det praktiska arbetet hanteras ofta inom gymnasieskolans individuella program (IV). Den klart vanligaste åtgärden som kommunerna erbjuder ungdomarna är också studier eller praktik inom IV. På samma sätt som 2006 är brev och telefonsamtal de vanligaste sätten som kommunerna använder för att kontakta ungdomarna. Informationsansvaret är på flera sätt ett komplext uppdrag. Det spänner ofta över flera verksamhetsområden och kräver därmed samverkan mellan olika aktörer. Ungdomar som omfattas kan också vara i behov av omfattande stödinsatser. Uppföljningen visar att kommunerna ofta upplever svårigheter i arbetet med informationsansvaret, framför allt när det gäller att få kontakt med ungdomarna och att erbjuda dem åtgärder. Insamling av information är det som flest kommuner bedömer att de lyckas bra med i det egna arbetet. Drygt fyra av tio kommuner anser att de lyckas mycket eller ganska bra både med att samla in information, att få kontakt med ungdomarna och att erbjuda dem åtgärder. Uppföljningen har utgått från 1985 år skollag men Skolverket har i rapporten också uppmärksammat en del av de förändringar som den nya skollagen medför. Även om bestämmelsen om informationsansvaret är i princip oförändrad i den nya skollagen finns det andra förändringar, framför allt i gymnasieskolan, som påverkar kommunernas arbete med informationsansvaret. 8 Vad gör kommunerna för ungdomar som inte går i gymnasieskolan?

11 Inte minst kommer de nya introduktionsprogrammen sannolikt att påverka kommunernas arbete både när det gäller antalet ungdomar som omfattas av ansvaret och vilka åtgärder som ungdomarna kan erbjudas. Utifrån resultaten i uppföljningen och mot bakgrund av förändringarna i gymnasieskolan är det viktigt att fortsätta följa kommunernas arbete med informationsansvaret nationellt. Även om arbetet har gått framåt sedan 2006 finns det fortfarande många kommuner som har brister i sitt arbete. Det betyder att förutsättningarna för ungdomar utanför gymnasieskolan att komma vidare till en meningsfull sysselsättning ser olika ut i olika kommuner. När det gäller kommuner och fristående skolhuvudmän är det enligt Skolverket av största vikt att utveckla det förebyggande arbetet i skolan. Genom att arbeta förebyggande kan antalet ungdomar som inte fullföljer en gymnasieutbildning minskas. Förändringarna i den nya skollagen gör det än viktigare än tidigare för gymnasieskolorna att förbättra det särskilda stödet till eleverna. För kommunerna är det också betydelsefullt att fortsätta utveckla det egna arbetet med informationsansvaret. Uppföljningen visar på flera viktiga faktorer, bland annat en politisk prioritering av arbetet med en tydlig ansvarsfördelning inom kommunen och avsatta resurser. En handlingsplan för hur kommunen ska arbeta med ungdomarna kan underlätta ett strukturerat och långsiktigt arbete. En annan viktig faktor är att rigga organisationen för samverkan vilket är särskilt angeläget när det gäller att erbjuda åtgärder. Skolverket föreslår också att kommunerna följer upp och utvärderar det egna arbetet i större utsträckning än vad som sker idag. Vad gör kommunerna för ungdomar som inte går i gymnasieskolan? 9

12 10 Vad gör kommunerna för ungdomar som inte går i gymnasieskolan?

13 Inledning avgifter i förskola och fritidshem

14 1. Inledning Ungdomar som har svårigheter att etablera sig i samhället har uppmärksammats i flera olika sammanhang. I betänkandet Unga utanför (SOU 2003:92) beskrevs situationen för de ungdomar som varken arbetade, studerade eller på annat sätt ingick i sysselsättningsstatistiken. Utredningen pekade på betydande konsekvenser av ungas utanförskap, framför allt för de enskilda individerna men också för samhället. För unga som varken arbetat eller studerat på två år fann utredningen exempelvis betydligt större risker än för andra att senare vårdas för missbruk och psykiatriska problem. En av utredningens slutsatser var att dessa ungdomar är en grupp som samhället ofta har lagt avsevärda resurser på men att det behöver satsas än mer. Olika beräkningar har gjorts över hur många ungdomar som inte finns i studier eller arbete. Enligt beräkningar i en ny rapport från flera samverkande myndigheter och andra aktörer var det drygt ungdomar i åldern år som varken arbetade eller studerade år Närmare två tredjedelar av dessa saknades i registren över aktiviteter och stödformer från det offentliga, vilket enligt rapporten understryker betydelsen av att någon verkligen informerar sig om vad dessa ungdomar gör. 2 Kommunerna är skyldiga att erbjuda gymnasieutbildning till ungdomar som avslutat grundskolan eller motsvarande och som inte fyllt 20 år. Trots att gymnasieskolan är en frivillig skolform påbörjar de allra flesta ungdomar en gymnasieutbildning. Långt ifrån alla slutför emellertid utbildningen. Av alla elever som påbörjar en gymnasieutbildning är det omkring 77 procent som får ett slutbetyg inom fem år. I antal räknat var det därmed nästan elever av dem som påbörjade sin utbildning år 2005 som inte hade tagit ut ett slutbetyg fem år senare. 3 De ungdomar som aldrig påbörjar en gymnasieutbildning, eller som gör ett tidigt avbrott, har svårare än andra att etablera sig i samhället. Skolverket har i en tidigare rapport visat att dessa ungdomar i betydligt högre utsträckning än andra varken arbetar eller studerar på komvux eller vid högskola vid 22 års ålder. 4 1 Ungdomsstyrelsen (2011) Unga som varken arbetar eller studerar hur många är de och vad gör de? Skrifter från Temagruppen Unga i arbetslivet 2011:1. 2 I dessa beräkningar tas ingen hänsyn till att ungdomar under 18 år räknas in i familjens försörjningsstöd, vilket gör att andelen i okänd aktivitet kan vara överskattad. 3 Skolverkets officiella statistik. Gymnasieskolan betyg och studieresultat riksnivå. Tabell 8C. Läsåret 2009/ Skolverket (2005) Väl förberedd? Arbetsledare och lärare på högskolor bedömer gymnasieutbildades färdigheter. Rapport Vad gör kommunerna för ungdomar som inte går i gymnasieskolan?

15 För att minska risken att ungdomar faller mellan stolarna har kommunerna ett lagstadgat ansvar att hålla sig informerade om vad ungdomar år syssel sätter sig med i syfte att erbjuda dem lämpliga åtgärder. Det kallas det kommunala informationsansvaret eller uppföljningsansvaret. Skyldigheten gäller för ungdomar som inte studerar på eller har fullföljt en gymnasieutbildning. 1.1 Syfte och frågeställningar Skolverket har vid två tidigare tillfällen följt upp hur kommunerna arbetar med det kommunala informationsansvaret. 5 Syftet med denna rapport är att följa upp hur kommunernas hantering av informationsansvaret har utvecklats och förändrats sedan uppföljningen år Därutöver ingår också att dra slutsatser och komma med förslag om kommunernas hantering av informationsansvaret. För att följa upp hur kommunernas arbete har förändrats har Skolverket utgått från fyra frågeställningar inom områden som också behandlades i 2006 års uppföljning: Hur organiserar kommunerna arbetet med informationsansvaret? Hur håller sig kommunerna informerade om ungdomar som omfattas av informationsansvaret? Hur kontaktar kommunerna ungdomarna? Vilka individuella åtgärder erbjuder kommunerna ungdomar utan sysselsättning? För att få en bättre förståelse för hur kommunernas arbete fungerar har Skolverket även kompletterat med följande frågeställning: Vad tycker kommunerna fungerar bra respektive dåligt i arbetet med informationsansvaret? Uppföljningen utgår från bestämmelserna i 1985 års skollag. Bestämmelserna i den nya skollagen som börjar tillämpas den 1 juli 2011 diskuteras i rapportens bakgrundsavsnitt och implikationer av förändringarna lyfts fram i rapportens slutsatser. 5 Skolverket (2002) Det kommunala uppföljningsansvaret finns det?; Skolverket (2006) Redovisning av uppdrag om information om icke skolpliktiga ungdomar det kommunala uppföljningsansvaret. Vad gör kommunerna för ungdomar som inte går i gymnasieskolan? 13

16 1.2 Metod I uppföljningen har tre olika metoder använts. Det är samma tillvägagångssätt som användes i 2006 års uppföljning. enkät till samtliga kommuner intervjuer i nio kommuner sammanställning av statistik över aktuella ungdomar Enkät till samtliga kommuner En viktig del av uppföljningen har varit en nationell enkätstudie riktad till samtliga kommuner i landet. Syftet har varit att ge en nationell bild av situationen. För att kunna följa upp hur kommunernas arbete har utvecklats och förändrats har Skolverket frågat om i stort sett samma frågeområden som i uppföljningen Dessa områden är organisation, informationsinsamling, kontakt och åtgärder. 6 Enkäten skickades ut som en webbenkät under hösten Adressaten var den kontaktperson som kommunen uppgett för Skolverket vid en förfrågan tidigare under året. Sammanlagt besvarade 95 procent av kommunerna enkäten. De kommuner som inte besvarade enkäten kom från olika kommungrupper. 7 Störst bortfall fanns i gruppen glesbygdskommuner där 10 procent av kommunerna inte besvarade enkäten. 8 Det finns vissa skillnader mellan enkäterna 2010 och 2006 som påverkar möjligheten till jämförelse. I uppföljningen 2010 användes en webbenkät och 2006 en postenkät, en metodskillnad som kan påverka resultaten och därmed jämförbarheten mellan åren. I enkäten 2010 har det också varit obligatoriskt att besvara samtliga frågor, vilket har inneburit att det inte finns något partiellt bortfall. 9 I den postenkät som användes 2006 finns ibland stora partiella bortfall beroende på fråga. Det finns också vissa skillnader i frågor och frågeformuleringar mellan de två uppföljningstillfällena. De frågor som fungerade mindre bra i 2006 års enkät har reviderats eller tagits bort. Nya frågor har också kompletterat de tidigare för att bättre fånga in kommunernas arbete. Enkäten har delvis utformats i samarbete med forskare på Umeå universitet som arbetar med ett forsknings 6 Enkäten finns redovisad i bilaga 2. 7 Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) delar in Sveriges kommuner i grupper efter strukturella egenskaper som befolkningsstorlek och pendlingsmönster. I denna rapport används kommun grupps indelningen som gällde till och med den 31 december För mer information se 8 För mer information se tabell 1 i bilaga 1. 9 Med undantag för en kommun som valde att skicka in svaren ifyllda för hand i en utskriven version av enkäten. Därmed finns ett litet partiellt bortfall på enstaka frågor. 14 Vad gör kommunerna för ungdomar som inte går i gymnasieskolan?

17 projekt om unga utan fullständiga gymnasiestudier och bland annat undersöker kommunernas arbete med informationsansvaret. 10 Enkäten har även provats ut av ett mindre antal kommuner och justeringar har gjorts baserat på deras synpunkter. Intervjuer med kommunföreträdare För att fördjupa kunskaperna från enkäten har Skolverket besökt sammanlagt nio kommuner. Besöken genomfördes huvudsakligen under januari Kommunerna valdes ut efter hur bra de själva ansåg att informationsansvaret hanterades i deras kommun (fråga 34 i enkäten, se bilaga 2). Fem kommuner som ansåg att de själva lyckades bra med arbetet valdes ut för att ge inspel till vad som är framgångsfaktorer i arbetet. Fyra kommuner som ansåg att de lyckades dåligt valdes ut för att se vad det är som inte fungerar med arbetet och vad kommunerna ansåg behövde förändras för att det skulle fungera bättre i framtiden. I båda dessa grupper ingick kommuner från olika kommungrupper och med olika befolkningsstorlek. I varje kommun bad Skolverket att få intervjua person/er på förvaltningsnivå som kunde ge en övergripande bild av arbetet, person/er som är ansvariga för informationsansvaret och person/er som arbetar med informationsansvaret i den dagliga verksamheten. I studien har sammanlagt ett 40-tal personer inter vjuats. De frågeområden som berördes var i stort sett desamma som i enkätundersökningen. 11 Statistikbearbetning Som ett komplement till enkäten och intervjuerna har Skolverket tagit fram statistik över hur många ungdomar som omfattas av informationsansvaret. Underlaget är Skolverkets nationella uppföljning av studerande i grundskolan och gymnasieskolan läsåret 2009/10. Syftet är att ge en ungefärlig uppskattning av hur många ungdomar det handlar om och också när de har avbrutit sina studier. 1.3 Disposition Efter denna inledande del redovisas en bakgrund till rapporten, förutsättningarna för kommunernas arbete och också förändringar i och med den nya skollagen. I del tre presenteras undersökningens resultat. Resultatredovisningen inleds med ett kort avsnitt med statistik över ungdomar utanför gymnasieskolan. Därefter redovisas hur kommunernas arbete med informationsansvaret 10 Forskningsprojektet heter Osäkra övergångar och finansieras av Vetenskapsrådet åren För mer information se Vetenskapsrådets projektdatabas, diarienummer Frågeguiden finns redovisad i bilaga 3. Vad gör kommunerna för ungdomar som inte går i gymnasieskolan? 15

18 hanteras och hur det har förändrats sedan uppföljningen 2006 samt hur kommunerna tycker att arbetet fungerar. I den avslutande delen av rapporten diskuteras resultat och slutsatser. 16 Vad gör kommunerna för ungdomar som inte går i gymnasieskolan?

19 Bakgrund avgifter i förskola och fritidshem

20 2. Bakgrund 2.1 Utvecklingen över tid av kommunernas ansvar Kommunerna har under en längre tid haft ansvar för ungdomar som inte går i gymnasieskolan. I den skollag som trädde i kraft den 1 juli 1986 fanns en uttrycklig bestämmelse om hemkommunens skyldighet att hålla sig informerad om ungdomarnas sysselsättning. Bestämmelsen angav ett antal åtgärder som kommunerna var skyldiga att erbjuda de ungdomar som saknade sysselsättning, bl.a. personlig studie- och yrkesvägledning samt praktik. Ansvaret kallades det kommunala uppföljningsansvaret och omfattade ungdomar till och med 18 års ålder. 12 Den uttryckliga bestämmelsen om kommunernas uppföljningsansvar togs bort i och med förändringen av gymnasieskolan Avsikten var dock inte att kommunernas skyldighet skulle upphöra utan att det skulle utgöra en integrerad del i verksamheten med gymnasieskolan. 13 Förändringen av gymnasieskolan innebar bland annat att kommunerna fick en skyldighet att erbjuda studier på nationella program. Till de ungdomar som inte antagits till något nationellt program eller som avbrutit sådan utbildning var kommunerna skyldiga att erbjuda utbildning i form av specialutformade eller individuella program (IV). 14 En följd av att den uttryckliga bestämmelsen togs bort var att uppföljningsansvaret kom att uppfattas som otydligt. Skolverket fick år 2002 i uppdrag av regeringen att ta reda på vad ungdomar som inte gick i gymnasieskolan gjorde och vilka åtgärder kommunerna hade vidtagit för att dessa ungdomar skulle gå i gymnasieskolan. 15 En viktig slutsats i Skolverkets rapport var att kommunernas arbete med att erbjuda gymnasieutbildning till stor del berodde på kommunens tolkning av lagstiftningen. Enligt Skolverket var de nya bestämmelserna otydliga och verket ansåg att det därför inte var förvånande att kommunerna gjort olika tolkningar av sitt ansvar för ungdomar utanför gymnasieskolan. Skolverket uppfattade det som olyckligt att ungdomar behandlades olika beroende på vilken tolkning av bestämmelserna som deras hemkommun gjort Skolverket (2002) Det kommunala uppföljningsansvaret finns det? 13 Se t.ex. Skolverket (2002) Det kommunala uppföljningsansvaret finns det? 14 5 kap. 13 skollagen (1985:1100). 15 Skolverket (2002) Det kommunala uppföljningsansvaret finns det? 16 Ibid. 18 Vad gör kommunerna för ungdomar som inte går i gymnasieskolan?

21 Även från andra håll framfördes förslag om att uppföljningsansvaret borde förtydligas. I betänkandet Unga utanför konstaterade utredaren att det rådde stor brist på uppföljande verksamhet i kommunerna av ungdomar utanför gymnasieskolan. Utredningens huvudförslag var att det kommunala uppföljningsansvaret skulle återinföras, förtydligas och utökas. 17 Även i betänkandet Åtta vägar till kunskap (SOU 2002:120) föreslogs ett förtydligat ansvar för uppföljning. Tankarna om ett förtydligat ansvar för kommunerna fångades upp i propositionen Makt att bestämma rätt till välfärd (2004/05:2). Där föreslogs ett förtydligande av hemkommunens skyldighet att hålla sig informerad om ungdomars sysselsättning. Ansvaret benämndes nu informationsansvar. I propositionen betonades att det var ett förtydligande och inte en förstärkning av ansvaret som föreslogs. Förslaget syftade ytterst till att minska riskerna för att ungdomar hamnade utanför. Propositionen antogs av riksdagen i december 2004 och en uttrycklig bestämmelse om kommunernas ansvar att hålla sig informerade om icke skolpliktiga ungdomar skrevs in i skollagen (1985:1100) och trädde i kraft den 1 juli I enlighet med benämningen i propositionen kom det att benämnas det kommunala informationsansvaret. 2.2 Informationsansvaret Informationsansvaret regleras i 1 kap. 18 skollagen (1985:1100) 18 Information om icke skolpliktiga ungdomar En hemkommun skall löpande hålla sig informerad om hur de ungdomar i kommunen som fullgjort sin skolplikt men som inte fyllt 20 år är sysselsatta, i syfte att kunna erbjuda dem lämpliga individuella åtgärder. Kommunens skyldighet enligt första stycket omfattar inte de ungdomar som genomför eller har fullföljt utbildning på nationella eller specialutformade program i gymnasieskola, gymnasiesärskola eller motsvarande utbildning. Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer meddelar föreskrifter om den behandling av personuppgifter som är nödvändig för att kommunen ska kunna genomföra sin skyldighet enligt första stycket. 17 SOU 2003:92 Unga utanför. 18 Det är regleringen i 1985 års skollag. I avsnitt 2.5 beskrivs hur informationsansvaret regleras i den nya skollagen som tillämpas från och med den 1 juli Vad gör kommunerna för ungdomar som inte går i gymnasieskolan? 19

22 Som komplement till bestämmelsen i lagstiftningen finns förordningen (2006:39) om behandling av personuppgifter i den kommunala verksamheten rörande information om icke skolpliktiga ungdomar. Där regleras vilka personuppgifter kommunerna får och inte får behandla i arbetet med informationsansvaret. Enligt bestämmelsen i skollagen omfattar inte kommunens skyldighet de ungdomar som har fullföljt en gymnasieutbildning. Skolverket utgår ifrån att elever som har ett slutbetyg från gymnasieskolan har fullföljt utbildningen och att elever som har läst tre år i gymnasieskolan men saknar ett slutbetyg omfattas av det kommunala informationsansvaret. Även i uppföljningen år 2006 utgick Skolverket ifrån att elever utan slutbetyg omfattades av informationsansvaret. När det gäller hur arbetet med informationsansvaret organiseras har kommunerna frihet att bestämma det själva utifrån de lokala förutsättningarna. Samverkan inom kommunen och med andra aktörer är också upp till kommunerna att avgöra. Vikten av samverkan har dock ofta betonats när det gäller informationsansvaret. 19 Regeringen skriver också i propositionen till en ny skollag att det är av vikt att kommunerna samverkar med bland andra socialtjänsten och de statliga arbetsmarknadsmyndigheterna när det gäller informationsansvaret. 20 Ett förslag om samverkan som lyfts fram av både Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) och Ungdomsstyrelsen är en gemensam organisering av stödet för ungdomar med flera olika samhällsaktörer samlade på en och samma plats. 21 Hemkommunen ska hålla sig informerad om ungdomarnas sysselsättning i syfte att kunna erbjuda lämpliga individuella åtgärder. Enligt propositionen som föregick förtydligandet skulle åtgärderna för det stora flertalet ungdomar handla om en gymnasieutbildning i form av nationella, specialutformade eller individuella program. 22 I skälen för regeringens förslag betonades att kommunerna borde stödja och stimulera ungdomar att fullfölja en gymnasieutbildning. Regeringen nämnde dock även deltagande i de kommunala ungdomsprogrammen (KUP) och insatser inom landsting och socialtjänst som möjliga alternativ. Samma resonemang återkom i propositionen om en ny skollag. Där framhöll regeringen att åtgärderna inte alltid behöver vara utbildningsinsatser. Bland annat nämndes studie- och yrkesvägledning, praktik och coachning som alternativa åtgärder till ungdomar som inte vill studera i gymnasieskolan Se till exempel SKL (2008) Det kommunala uppföljningsansvaret som kommunerna ser det; Ungdomsstyrelsen (2009) Vägarna in. Arbetet med unga i kommuner med lokala utvecklingsavtal. 20 Prop. 2009/10:165 Den nya skollagen för kunskap, valfrihet och trygghet, s. 597f. 21 Ungdomsstyrelsen (2009) Vägarna in. Arbetet med unga i kommuner med lokala utvecklingsavtal. 22 Prop. 2004/05:2 Makt att bestämma rätt till välfärd, s Prop. 2009/10:165 Den nya skollagen för kunskap, valfrihet och trygghet, s. 451, Vad gör kommunerna för ungdomar som inte går i gymnasieskolan?

23 Informationsansvar eller uppföljningsansvar vad heter det egentligen? Det finns olika sätt att benämna kommunernas ansvar att hålla sig informerade om vad ungdomarna gör som inte går i gymnasieskolan. Den benämning som används av regeringen är informationsansvar, bl.a. i uppdraget till Skolverket och i skollagspropositionen. Som tidigare nämnts kallades kommunernas ansvar före 1992 för det kommunala uppföljningsansvaret. Namnet uppföljningsansvar har levt kvar även om det finns skillnader i kommunernas ansvar nu jämfört med då. En skillnad är att uppföljningsansvaret såsom det reglerades innan 1992 omfattade ungdomar upp till 18 års ålder och att det då uttryckligen angavs ett antal åtgärder som kommunerna skulle erbjuda. Det finns en risk för otydlighet när olika begrepp används och det är inte oproblematiskt att använda ett annat begrepp än det allmänt vedertagna. Skolverket har valt att skriva uppföljningsansvar inom parentes i kommunikationen med kommunerna för att undvika missförstånd. 2.3 Slutsatser i uppföljningen 2006 Skolverkets uppföljning från 2006 visade att det fanns en mycket tydlig utbildningskoppling i kommunernas arbete med informationsansvaret. 24 Det vanligaste var att uppdraget hanterades inom kommunens utbildningsförvaltning och att det praktiska arbetet leddes av en ansvarig för IV. Studier på IV var också den vanligaste åtgärden som erbjöds ungdomarna. Uppföljningen visade också att kommunerna arbetade i olika utsträckning med informationsansvaret. I mindre än hälften av kommunerna fanns en handlingsplan för arbetet med ungdomar i åldersgruppen. En av tio kommuner uppgav att de inte hade kontaktat ungdomar med anledning av informationsansvaret sedan det förtydligades i lagstiftningen. En fjärdedel av kommunerna saknade också ett register eller en förteckning över de ungdomar som var aktuella. I rapportens slutsatser lyfte Skolverket framför allt fram att gymnasieskolorna borde vidta åtgärder så att färre elever avbryter sina studier. Skolverket ansåg också att det var viktigt att kommunerna upprättade rutiner för kontakten med ungdomarna och provade andra sätt att kontakta dem än brev och telefon. När det gäller åtgärder ansåg Skolverket att kommunerna borde se över sitt utbud och inte rutinmässigt skriva in ungdomarna på ett individuellt program. Förutom detta lyfte verket också fram andra förbättringsförslag såsom att skolorna gavs uttrycklig rapporteringsskyldighet vid avbrott och att regler för samkörning av register och informationsöverföring tydliggjordes. 24 Skolverket (2006) Redovisning av uppdrag om information om icke skolpliktiga ungdomar det kommunala uppföljningsansvaret. Vad gör kommunerna för ungdomar som inte går i gymnasieskolan? 21

24 2.4 Förändringar i förutsättningar sedan 2006 I jämförelse mellan 2010 och 2006 finns några skillnader i förutsättningar som kan påverka kommunernas arbete med informationsansvaret. En viktig skillnad är tiden som gått sedan informationsansvaret förtydligades i lagstiftningen. När uppföljningen 2006 genomfördes hade det gått mindre än ett år sedan bestämmelsen förtydligades. Vid tidpunkten för föreliggande uppföljning har det gått fem år vilket innebär att kommunerna har haft betydligt längre tid på sig att etablera en fungerande verksamhet. En annan skillnad är att kommunerna tidigare kunde använda kommunala ungdomsprogram (KUP) som en åtgärd för ungdomarna i arbetet med informationsansvaret. KUP anordnades på frivillig basis efter avtal med respektive länsarbetsnämnd och nästan samtliga kommuner hade KUP-avtal vid tiden för uppföljningen KUP innebar en möjlighet för kommunerna att anordna aktiviteter på heltid för arbetslösa ungdomar under 20 år och kommunerna fick ersättning från staten för verksamheten. 25 KUP avskaffades år Den 1 december 2007 infördes istället Jobbgaranti för unga (UGA). Jobbgarantin gäller för ungdomar år och anordnas av Arbetsförmedlingen. 26 Jobbgarantin omfattar ungdomar som har varit inskrivna hos Arbetsförmedlingen i tre månader. Till skillnad från KUP är det i första hand Arbetsförmedlingen och de kompletterande aktörerna 27 som anordnar verksamheten för ungdomarna inte kommunerna. Det finns dock kommuner som har egna avtal med Arbetsförmedlingen för att anordna verksamhet inom jobbgarantin. 2.5 Den nya skollagen och informationsansvaret Den nya skollagen ska börja tillämpas på utbildning från och med den 1 juli 2011, med undantag för vuxenutbildningen där den börjar tillämpas ett år senare. Den nya skollagen innebär en del förändringar som kan få betydelse för kommunernas arbete med informationsansvaret. Även gruppen ungdomar som omfattas av informationsansvaret kan komma att påverkas på olika sätt av förändringarna. Själva bestämmelsen om informationsansvaret är i princip oförändrad i den nya skollagen. Den enda skillnaden i bestämmelsen är att specialutformade program i gymnasieskolan inte längre finns med då dessa program inte längre får erbjudas enligt den nya skollagen. Regeringen motiverar den i huvudsak oförändrade bestämmelsen med att informationsansvaret relativt nyligen har 25 Skolverket (2006) Redovisning av uppdrag om information om icke skolpliktiga ungdomar det kommunala uppföljningsansvaret. 26 Förordning Om jobbgaranti för ungdomar (2007:813). 27 Privata företag som Arbetsförmedlingen samverkar med. 22 Vad gör kommunerna för ungdomar som inte går i gymnasieskolan?

Att inte följa den förväntade vägen

Att inte följa den förväntade vägen Att inte följa den förväntade vägen En studie om ungdomar utanför gymnasieskolan och om det kommunala uppföljningsansvaret Marianne Lundgren Jan Magnusson Rapport 3:2009 Kvalitetskriterier för FoU-rapporter

Läs mer

Vägarna in. Arbetet med unga i kommuner med lokala utvecklingsavtal

Vägarna in. Arbetet med unga i kommuner med lokala utvecklingsavtal Vägarna in Arbetet med unga i kommuner med lokala utvecklingsavtal Vägarna in Arbetet med unga i kommuner med lokala utvecklingsavtal 1 Ungdomsstyrelsen är en myndighet som tar fram kunskap om ungas levnadsvillkor.

Läs mer

riksrevisionen granskar: statens insatser på skolområdet Specialdestinerade statsbidrag Ett sätt att styra mot en mer likvärdig skola?

riksrevisionen granskar: statens insatser på skolområdet Specialdestinerade statsbidrag Ett sätt att styra mot en mer likvärdig skola? riksrevisionen granskar: statens insatser på skolområdet Specialdestinerade statsbidrag Ett sätt att styra mot en mer likvärdig skola? rir 2014:25 Riksrevisionen är en myndighet under riksdagen med uppgift

Läs mer

Ingen aning utan uppföljning hur 20 kommuner följer upp sin v u xen utbi ld n i ng

Ingen aning utan uppföljning hur 20 kommuner följer upp sin v u xen utbi ld n i ng Kvalitetsgranskning Rapport 2009:4 Ingen aning utan uppföljning hur 20 kommuner följer upp sin v u xen utbi ld n i ng www.skolinspektionen.se Skolinspektionens rapport 2009:4 Diarienummer 2008:376 Stockholm

Läs mer

Ett lyft för den som vill

Ett lyft för den som vill 2010:12 Ett lyft för den som vill Utvärdering av den statliga satsningen på fortbildning av lärare MISSIV DATUM DIARIENR 2010-05-24 2008/23-5 ERT DATUM ER BETECKNING 2008-01-24 U2008/450/S Regeringen Utbildningsdepartementet

Läs mer

en granskningsrapport från riksrevisionen Ungdomars väg till arbete individuellt stöd och matchning mot arbetsgivare rir 2013:6

en granskningsrapport från riksrevisionen Ungdomars väg till arbete individuellt stöd och matchning mot arbetsgivare rir 2013:6 en granskningsrapport från riksrevisionen Ungdomars väg till arbete individuellt stöd och matchning mot arbetsgivare rir 2013:6 Riksrevisionen är en myndighet under riksdagen med uppgift att granska den

Läs mer

Rätten till utbildning

Rätten till utbildning Rapport 309 2008 Rätten till utbildning Om elever som inte går i skolan Beställningsadress: Fritzes kundservice 106 47 Stockholm Telefon: 08-690 95 76 Telefax: 08-690 95 50 E-post: skolverket@fritzes.se

Läs mer

Indikatorer för nyanländas etablering i det svenska samhället. Ett förlorat år

Indikatorer för nyanländas etablering i det svenska samhället. Ett förlorat år 2007-03-27 INT-23-06-1483 Indikatorer för nyanländas etablering i det svenska samhället Ett förlorat år En studie och analys av insatser och resultat under introduktionens första 12 månader Ett förlorat

Läs mer

En studie av hur professionella inom BVC, förskola och skola förhåller sig till anmälningsplikten

En studie av hur professionella inom BVC, förskola och skola förhåller sig till anmälningsplikten En studie av hur professionella inom BVC, förskola och skola förhåller sig till anmälningsplikten Med stöd av Europeiska kommissionen Rädda Barnen kämpar för barns rättigheter. Vi väcker opinion och stöder

Läs mer

Kvalitetsgranskning Rapport 2014:05. Undervisning på yrkesprogram

Kvalitetsgranskning Rapport 2014:05. Undervisning på yrkesprogram Kvalitetsgranskning Rapport 2014:05 Undervisning på yrkesprogram Skolinspektionens rapport 2014:05 Diarienummer 400-2013:2457 Stockholm 2014 Foto: Thomas Henriksson Innehåll Sammanfattning 6 1. Bakgrund,

Läs mer

Återrapportering Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan. Samverkan genom samordningsförbund kring unga med aktivitetsersättning

Återrapportering Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan. Samverkan genom samordningsförbund kring unga med aktivitetsersättning Återrapportering Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan Samverkan genom samordningsförbund kring unga med aktivitetsersättning Återrapportering enligt regleringsbreven för 2011 Sida: 2 av 30 Sida: 3

Läs mer

Olika elever samma undervisning

Olika elever samma undervisning Olika elever samma undervisning Skolinspektionens erfarenheter och resultat från tillsyn och kvalitetsgranskning 2010 Skolinspektionens rapport Diarienummer 40-2011:4396 Stockholm 2011 Foto: Monica Ryttmarker

Läs mer

Utbildning för nyanlända elever rätten till en god utbildning i en trygg miljö

Utbildning för nyanlända elever rätten till en god utbildning i en trygg miljö Övergripande granskningsrapport 2009:3 Utbildning för nyanlända elever rätten till en god utbildning i en trygg miljö www.skolinspektionen.se Skolinspektionens rapport 2009:3 Diarienummer 00-2008-474 Stockholm

Läs mer

Samlad redovisning och analys inom yrkesutbildningsområdet

Samlad redovisning och analys inom yrkesutbildningsområdet Regeringskansliet Utbildningsdepartementet 103 33 Stockholm Redovisning av uppdrag Samlad redovisning och analys inom yrkesutbildningsområdet Dnr U2014/5371/S Härmed redovisas uppdrag 37 i Skolverkets

Läs mer

RAPPORT 292. Romer i skolan en fördjupad studie

RAPPORT 292. Romer i skolan en fördjupad studie RAPPORT 292 2007 Romer i skolan en fördjupad studie Romer i skolan en fördjupad studie Beställningsadress: Fritzes kundserivce 106 47 Stockholm Telefon 08-690 95 76 Telefax 08-690 95 50 E-postadress:skolverket@fritzes.se

Läs mer

riksrevisionen granskar: etablering och integration Att tillvarata och utveckla nyanländas kompetens Rätt insats i rätt tid?

riksrevisionen granskar: etablering och integration Att tillvarata och utveckla nyanländas kompetens Rätt insats i rätt tid? riksrevisionen granskar: etablering och integration Att tillvarata och utveckla nyanländas kompetens Rätt insats i rätt tid? rir 2014:11 Riksrevisionen är en myndighet under riksdagen med uppgift att granska

Läs mer

Orsaker till att doktorander lämnar forskarutbildningen utan examen

Orsaker till att doktorander lämnar forskarutbildningen utan examen Rapport 2012:1 R Orsaker till att doktorander lämnar forskarutbildningen utan examen en uppföljning av nybörjarna på forskarnivå läsåren 1999/2000 och 2000/01 www.hsv.se Rapport 2012:1 R Orsaker till

Läs mer

Vad gör de i jobb- och utvecklingsgarantin?

Vad gör de i jobb- och utvecklingsgarantin? Vad gör de i jobb- och utvecklingsgarantin? Sara Martinson Kristina Sibbmark RAPPORT 2010:15 Institutet för arbetsmarknadspolitisk utvärdering (IFAU) är ett forskningsinstitut under Arbetsmarknadsdepartementet

Läs mer

Man kan nog aldrig lära sig för mycket

Man kan nog aldrig lära sig för mycket Man kan nog aldrig lära sig för mycket En utvärdering av grundutbildningarna för vårdpersonal i äldreomsorg i Stockholms stad ht 2012 Ingrid Hjalmarson Lars Sonde Rapporter/Stiftelsen Stockholms läns Äldrecentrum

Läs mer

Teknik gör det osynliga synligt

Teknik gör det osynliga synligt Kvalitetsgranskning Rapport 2014:04 Teknik gör det osynliga synligt Om kvaliteten i grundskolans teknikundervisning Skolinspektionens rapport 2014:04 Diarienummer 2013:1536 Stockholm 2014 Foto: Monica

Läs mer

Uppdaterad 2014-08-15. Rätt till stöd i skolan för elever med cancer

Uppdaterad 2014-08-15. Rätt till stöd i skolan för elever med cancer Uppdaterad 2014-08-15 Rätt till stöd i skolan för elever med cancer INNEHÅLL 5 5 6 6 7 7 9 10 10 10 10 11 12 15 16 19 19 21 21 22 23 25 26 26 Inledning Om skolans styrdokument och rätten till stöd Målgrupp

Läs mer

Kvalitetsgranskning Rapport 2010:10. Arbetar skolor systematiskt för att förbättra elevernas kunskapsutveckling?

Kvalitetsgranskning Rapport 2010:10. Arbetar skolor systematiskt för att förbättra elevernas kunskapsutveckling? Kvalitetsgranskning Rapport 2010:10 Arbetar skolor systematiskt för att förbättra elevernas kunskapsutveckling? Skolinspektionens rapport 2010:10 Diarienummer 40-2009:1773 Stockholm 2010 Foto: Ryno Quantz

Läs mer

Att ha någon som bryr sig

Att ha någon som bryr sig FoU-rapport 2014:1 PUFF-enheten Vård- och omsorgskontoret Att ha någon som bryr sig En studie av framgångsfaktorer i arbetet för en ökad skolnärvaro Elin Lundin Sammanfattning Syftet med denna deskriptiva

Läs mer

1 000 elever om skolan.

1 000 elever om skolan. Hur långt räcker regeringens skolpolitik? 1 000 elever om skolan. En undersökning bland elever i gymnasiet Genomförd av Exquiro Market Research under våren 2010 på uppdrag av Lärarnas Riksförbund och Sveriges

Läs mer

Familjehem behövs Vad behöver familjehemmen?

Familjehem behövs Vad behöver familjehemmen? Familjehem behövs Vad behöver familjehemmen? En lägesrapport från Västmanland med synpunkter på familjehemsutbildning Rapport 2012:2 Susanne Holmsten Familjehem behövs Vad behöver familjehemmen? En lägesrapport

Läs mer

Övergångar inom och mellan skolor och skolformer

Övergångar inom och mellan skolor och skolformer STÖDMATERIAL Övergångar inom och mellan skolor och skolformer Hur övergångar kan främja en kontinuitet i skolgången från förskolan till gymnasieskolan Övergångar inom och mellan skolor och skolformer

Läs mer

inneburit för elevena? 1 000 sistaårsgymnasie

inneburit för elevena? 1 000 sistaårsgymnasie Vad har gymnasiereformen inneburit för elevena? 1 000 sistaårsgymnasie elever utvärderar GY2011-reformen Sveriges Elevkårer FÖRORD Lärarnas Riksförbund och Sveriges Elevkårer har i en lång rad undersökningar

Läs mer

Hur länge ska man behöva vänta?

Hur länge ska man behöva vänta? Hur länge ska man behöva vänta? En uppföljning av rapporteringsskyldighet och särskild avgift i socialtjänstlagen och lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade Du får gärna citera Inspektionen

Läs mer

ORSAKER TILL AVHOPP ARBETSLIVET TEMAGRUPPEN UNGA I. 379 unga berättar om avhopp från gymnasiet Skrifter från Temagruppen Unga i arbetslivet 2013:2

ORSAKER TILL AVHOPP ARBETSLIVET TEMAGRUPPEN UNGA I. 379 unga berättar om avhopp från gymnasiet Skrifter från Temagruppen Unga i arbetslivet 2013:2 TEMAGRUPPEN UNGA I ARBETSLIVET 10 ORSAKER TILL AVHOPP 379 unga berättar om avhopp från gymnasiet Skrifter från Temagruppen Unga i arbetslivet 2013:2 EUROPEISKA UNIONEN Europeiska socialfonden Temagruppen

Läs mer

Kvalitetsgranskning Rapport 2014:01. Kommunernas resursfördelning och arbete mot segregationens negativa effekter i skolväsendet

Kvalitetsgranskning Rapport 2014:01. Kommunernas resursfördelning och arbete mot segregationens negativa effekter i skolväsendet Kvalitetsgranskning Rapport 2014:01 Kommunernas resursfördelning och arbete mot segregationens negativa effekter i skolväsendet Skolinspektionens rapport 2014:1 Diarienummer 400-2011:6497 Stockholm 2014

Läs mer