Fysisk aktivitet och folkhälsa
|
|
- Göran Hermansson
- för 9 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Fysisk aktivitet och folkhälsa liselotte schäfer elinder och johan faskunger (red) statens folkhälsoinstitut
2 Fysisk aktivitet och folkhälsa statens folkhälsoinstitut
3 statens folkhälsoinstitut r 2006:13 issn: isbn: redaktör: liselotte schäfer elinder och johan faskunger omslagsbilder: bild till vänster: liselotte schäfer elinder; bild i mitten: johan faskunger; bild längst till höger: gero breloer/scanpix bilder, inlagan: s. 7: lennart ström; s. 29, 45, 71, 87, 112 och 117: per nylander/denylbild; s. 101 och 125: johan faskunger; s. 115: liselotte schäfer elinder; s. 145: peter lamming grafisk produktion: ab typoform tryck: nrs tryckeri ab, huskvarna 2006
4 Innehåll Förord 5 Författarpresentationer 6 1. Fysisk aktivitet, hälsa och sjukdom 7 Sammanfattning 8 Definition av hälsa och fysisk aktivitet 10 Rekommendationer för fysisk aktivitet 16 Fysisk aktivitet, hälsa och sjukdom 19 Risker med fysisk aktivitet Befolkningens aktivitetsmönster 45 Sammanfattning 46 Mätmetoder 48 Utvecklingen internationellt 49 Aktivitetsmönster hos vuxna i Sverige 51 Aktivitetsmönster hos barn och ungdomar 60 Förklaringar till utvecklingen Mat, fysisk aktivitet och energibalans 71 Sammanfattning 72 Matvanor och hälsa 73 Allmänna kostrekommendationer 75 Kostråd för fysiskt aktiva 77 Ätstörningar och fysisk aktivitet 79 Mat, fysisk aktivitet och energibalans 80 Syn på mat och hälsa inom idrottsrörelsen 82
5 4 fysisk aktivitet och folkhälsa 4. Fysisk aktivitet i folkhälsopolitiken 87 Sammanfattning 88 Fysisk aktivitet blir en folkhälsofråga 90 Sjukdomsbörda och kostnader för fysisk inaktivitet 92 Folkhälsopolitiken 95 Utvecklingen av fysisk aktivitet som en folkhälsofråga internationellt Att främja fysisk aktivitet på samhällsnivå 101 Sammanfattning 102 Kunskapsbaserat folkhälsoarbete 104 Modeller och teorier för fysisk aktivitet 105 Samhällsbaserade interventioner för fysisk aktivitet 109 Fysisk och social miljö 112 Bestämningsfaktorer för fysisk aktivitet på samhällsnivå 118 Sätt Sverige i rörelse ett exempel på en nationell satsning på ökad fysisk aktivitet Att främja fysisk aktivitet på individ- och gruppnivå 125 Sammanfattning 126 Modeller och teorier för fysisk aktivitet 128 Bestämningsfaktorer för fysisk aktivitet på individ- och gruppnivå 129 Metoder för att främja fysisk aktivitet på individ- och gruppnivå Utvecklingsområden och forskningsbehov 143 Sammanfattning 144 Bättre samhällsplanering genom hälsokonsekvensbedömningar 145 Mer fysisk aktivitet och friluftsliv i skolan 147 Mer hälsofrämjande hälso- och sjukvård 148 Mer interventionsforskning och metodutveckling 149 En ökad satsning på friluftsliv 150 Mer information och kommunikation 151 Bättre mätmetoder och indikatorer för fysisk aktivitet 152 Vidareutveckling av rekommendationerna 153 Bilaga 1. Sätt Sverige i rörelse (SSR) effekter och vunna erfarenheter 157 Sakregister 179
6 fysisk aktivitet och folkhälsa 5 Förord Fysisk aktivitet och folkhälsa har som mål att ge en samlad bild över det aktuella kunskapsläget, trender i fysisk aktivitet i Sverige och relationen till matvanor och fetma. Boken beskriver fysisk aktivitet som ett målområde inom folkhälsopolitiken, metoder att främja fysisk aktivitet på samhälls- och individnivå, pekar på framtida utvecklings- och forskningsbehov och sammanfattar effekterna av Sätt Sverige i rörelse. Den vänder sig främst till vidareinformatörer och beslutsfattare som arbetar med fysisk aktivitet i kommuner och landsting, frivilligsektorn, studerande inom olika utbildningar exempelvis folkhälsa, sjukvård, skola och friskvård samt andra intresserade. För den som ytterligare vill fördjupa sig när det gäller medicinska aspekter rekommenderas även skriften Fysisk aktivitet vid sjukdomsprevention och sjukdomsbehandling (FYSS), utgiven 2003 av Statens folkhälsoinstitut och Yrkesföreningar för Fysisk Aktivitet. Fysisk aktivitet har kommit högt upp på den folkhälsopolitiska agendan i Sverige. År 2004 var fysisk aktivitet den folkhälsofråga som flest kommuner prioriterade högst. Inom alla landsting i Sverige arbetar man i dag med förskrivning av fysisk aktivitet på recept (FaR). Med detta kunskapsunderlag hoppas vi kunna medverka till att fysisk aktivitet fortsätter att vara en högt prioriterad fråga i folkhälsoarbetet, då det finns mycket stora vinster att göra för folkhälsan. Vi vill tacka docent Mikael Fogelholm från UKK Institutet i Tampere, Finland, för den vetenskapliga granskningen av bokens innehåll. Vi tackar även folkhälsovetaren Matti Leijon från Folkhälsovetenskapligt centrum, Landstinget i Östergötland, som har granskat boken ur ett användarperspektiv. Stockholm september 2006 gunnar ågren generaldirektör kristina ramstedt avdelningschef, avdelningen för levnadsvanor
7 6 fysisk aktivitet och folkhälsa Författarpresentationer Liselotte Schäfer Elinder Liselotte Schäfer Elinder är docent och enhetschef vid enheten för mat och fysisk aktivitet. Hon arbetar med frågor kring mat, fysisk aktivitet, övervikt, hälsokonsekvensbedömningar och jordbruks- och folkhälsopolitik. Hon arbetar även som rådgivare åt Världshälsoorganisationen (WHO) i dessa frågor och ingår i expertgruppen för mat och fysisk aktivitet under EU:s hälsodirektorat DG Sanco. Johan Faskunger Johan Faskunger är filosofie doktor i fysisk aktivitet och hälsovetenskap och utredare vid Statens folkhälsoinstitut. Han har varit involverad i framtagandet av en nationell och en nordisk handlingsplan för mat och fysisk aktivitet, en vägledning för fysisk aktivitet på recept, FaR, samt kunskapsunderlag till målområde 9, Ökad fysisk aktivitet. Han deltar även i det internationella samarbetet inom WHO. Filippa von Haartman Filippa von Haartman är nutritionist och utredare vid Statens folkhälsoinstitut och arbetar inom målområde 10, Goda matvanor och säkra livsmedel, med kostfrågor generellt och specifikt med konsument- och livsmedelsindustrirelaterade frågor. Hon ingår i Livsmedelsverkets expertgrupp för kost och hälsa och deltar även i det internationella samarbetet i EU och WHO. Peter Lamming Peter Lamming är socionom och utredare vid Statens folkhälsoinstitut. Han var involverad i Sätt Sverige i rörelse och utvecklingen av fysisk aktivitet på recept, FaR, ansvarade för nyhetsbrevet Håll Sverige i rörelse och nätverket mellan myndigheter, kommuner och föreningar. Han har bidragit till kunskapsunderlag inom målområde 9, Ökad fysisk aktivitet, och är ledamot av statliga Friluftsrådet. Inga Swanberg Inga Swanberg är magister i folkhälsovetenskap och legitimerad sjuksköterska. Hon har som utredare vid Statens folkhälsoinstitut arbetat med kartläggningar och rapportskrivning om folkhälsoforskning, matvanor, fysisk aktivitet samt hiv/sti-prevention.
8 1 fysisk aktivitet, hälsa och sjukdom
9 8 fysisk aktivitet och folkhälsa Sammanfattning Fysisk aktivitet och inaktivitet har många effekter på människors hälsa och på folkhälsan i stort. Fysisk aktivitet definieras som all typ av rörelse som ger ökad energiomsättning. Hälsofrämjande fysisk aktivitet förbättrar hälsan utan att åsamka skada. Fysisk inaktivitet är en riskfaktor för sjukdomar såsom hjärt-kärlsjukdomar, fetma, typ 2-diabetes, sjukdomar i rörelseorganen, psykisk ohälsa och cancer. Bibehållen fysisk aktivitet genom livet bidrar till att människor kan leva ett oberoende liv långt upp i åldern. Med regelbunden fysisk aktivitet enligt rekommendationen menas en aktivitet som utförs dagligen i 30 minuter om den är av måttlig intensitet, alternativt minst tre gånger per vecka om den är högintensiv. Rekommendationen för barn är 60 minuter fysisk aktivitet varje dag och bör omfatta både måttlig och hård aktivitet. Det finns även risker med fysisk aktivitet, framför allt vid idrott eller högintensiv motion. Inom elitidrotten finns en högre förekomst av ätstörningar än i genomsnittsbefolkningen, som i kombination med högintensiv träning kan utgöra en allvarlig hälsorisk. Fysisk aktivitet har varit en del av människans vardag och en grundförutsättning för hälsa och välbefinnande genom hela vår historia. I takt med att maskiner har ersatt många av människans fysiskt krävande arbetsuppgifter och bil, tåg och flyg har övertagit persontransporterna, har den genomsnittliga dagliga energiförbrukningen genom fysisk aktivitet minskat avsevärt. Trots att samhällsutvecklingen är positiv ur många perspektiv och har lett till en ökad medellivslängd, har den samtidigt inneburit att vi aldrig tidigare har haft så låga krav på fysisk aktivitet för överlevnaden som nu. Motortransporter är normen, stillasittande arbetsuppgifter vid datorn och passiv underhållning på fritiden såsom tv och video är exempel på fenomen som bidrar till en fysiskt inaktiv livsstil. Vi har även uppfunnit prylar för ökad bekvämlighet, disk- och tvättmaskiner, fjärrkontroller, hissar och rulltrappor, som bidrar till att vi rör oss mindre i vardagen än förr i tiden. Även om varje teknologi i sig endast minskar energiförbrukningen i liten omfattning, blir den samlade effekten betydande.
10 fysisk aktivitet och folkhälsa 9 Det fysiologiska behovet av fysisk aktivitet för att upprätthålla en god hälsa och välbefinnande har dock inte minskat. I stort sett allt våra förfäder företog sig krävde fysisk ansträngning, till exempel att skaffa mat, värma upp bostaden och förflytta sig. Denna omständighet har format våra gener och kroppar som fungerar bäst när vi är regelbundet fysiskt aktiva. Människokroppen behöver rörelse för att fungera optimalt genom livet och motverka sjukdomar. Att under en längre tid undvika fysisk ansträngning får till följd att den fysiska funktionsförmågan samt kapaciteten i muskler, leder och skelett försämras. Kroppens styrka, kondition och rörlighet är direkt relaterad till omfattningen av den fysiska och motoriska aktiviteten. En stillasittande livsstil ökar risken för ett stort antal sjukdomar såsom hjärt- och kärlsjukdom, cancer, fetma, högt blodtryck, höga blodfetter och benskörhet (1, 2). Minskningen av vardaglig fysisk aktivitet och det ökande utbudet av energitäta livsmedel med mycket socker och fett, har lett till att forskare använder uttryck som kronisk obalans i energibalansen (3) och fetmaframkallande miljöer (eng: obesogenic environments) (4) för att beskriva hur vår omgivande miljö bidrar till att allt fler i befolkningen blir överviktiga och feta. Cordain och medarbetare (5) beräknar att en genomsnittlig modern man som väger 70 kilo, skulle behöva promenera 19 kilometer utöver de vanliga aktiviteterna varje dag för att nå upp i samma energiförbrukning som nutida jägar- och samlarfolk har. Västerlänningar har i genomsnitt endast 38 procent av deras energiförbrukning, även om spridningen mellan individer och grupper i olika kulturer och samhällsgrupper är stor (6). En stillasittande livsstil är utbredd i befolkningen med negativa effekter för hälsa och välbefinnande samtidigt som det medför stora samhällskostnader i form av sjukdomar och produktionsbortfall. Att vända denna trend kräver därför kraftfulla åtgärder från samhällets sida. Målet måste vara att skapa attraktiva och stödjande miljöer för fysisk aktivitet som kan konkurrera med det allt större utbudet av passiviserande underhållning. Det ska inte bara vara nyttigt att röra på sig, utan framför allt roligt och trivsamt.
11 10 fysisk aktivitet och folkhälsa Definition av hälsa och fysisk aktivitet Världshälsoorganisationens (WHO) hälsodefinition från 1948 beskriver en vision av hälsa: Hälsa är ett tillstånd av fullständigt fysiskt, psykiskt och socialt välbefinnande och inte bara frånvaron av sjukdom eller handikapp. WHO 1948 Detta hälsobegrepp har kritiserats för att vara utopiskt och opraktiskt, då ingen någonsin kommer att uppnå fullständigt välbefinnande. Vid Ottawakonferensen 1986 (7) definierade man hälsa som en resurs för att nå andra mål i livet: Hälsa ses som en resurs i vardagslivet, inte målet med livet. Hälsa är ett positivt koncept som betonar sociala och individuella resurser såväl som fysisk förmåga. WHO 1986 Folkhälsa definieras som befolkningens hälsotillstånd och tar hänsyn till nivå och fördelning av hälsan. En god folkhälsa handlar således inte bara om att hälsan bör vara så god som möjligt, den bör också vara jämlikt fördelad. Hur mäter man hälsa? Ett problem med ett hälsobegrepp som ytterst vilar på en subjektiv bedömning, är att det är svårare att mäta och jämföra än rent biomedicinska sjukdomsmarkörer eller antalet dödsfall. Detta har medfört att traditionella sätt att mäta hälsa som sjuklighet och dödlighet, fortfarande dominerar folkhälsorapporteringen. Hälsa finns dock också representerat i folkhälsorapporteringen i form av självrapporterad upplevelse av hälsa, som i många studier har visat sig vara en stark och oberoende bestämningsfaktor för dödlighet, kronisk sjukdom och nedsatt kroppsfunktion. Medellivslängden är det främsta måttet på hälsa i en befolkning, liksom insjuknande (incidens) och förekomst (prevalens) av de vanligaste sjukdomarna. I Socialstyrelsens folkhälsorapport (8) finns även mått för spädbarnsdödlighet och antalet förlorade år till följd av sjukdom eller död. Det är önskvärt att kunna sammanfatta hälsoutvecklingen genom att väga ihop dödlighet, funktionsförmåga eller hälsorelaterad livskvalitet i ett samlat mått. Därför har ett antal metoder för att mäta sjukdomsbörda, hälsa och livskvalitet utvecklats. Sjukdomsbördan uttrycker förlusten av friska år till följd av sjukdom eller förtida död. Vanliga mått på sjukdomsbördan är DALYs och QALYs. DALYs står för disability
12 fysisk aktivitet och folkhälsa 11 adjusted life years och uttrycker ett samlat mått som beskriver ohälsa i befolkningen genom att kombinera antalet förlorade friska levnadsår på grund av sjukdom med förtida dödsfall. QALYs står för quality adjusted life years och bygger på människors egna subjektiva värderingar av livskvaliteten relaterat till hälsotillståndet. QALYs mäter därmed hälsa i positiv bemärkelse, medan DALYs mäter förlusten av hälsa. Båda begreppen är baserade på värderingar av graden av olika sjukdomar respektive hälsa. För DALYs-beräkningen görs denna bedömning av experter (9). Beräkningen av sjukdomsbördan år 2005 (figur 1:1) visade att för kvinnor utgör de tre sjukdomsgrupperna neuropsykiatriska (neurologiska och psykiatriska) sjukdomar (24 procent), hjärt-kärlsjukdomar (21 procent) och maligna tumörer (19 procent) tillsammans 64 procent av den totala sjukdomsbördan räknat i DALYs. Även för män utgör sjukdomsgrupperna hjärt-kärlsjukdomar (26 procent), neuropsykiatriska sjukdomar (19 procent), och maligna tumörer (17 procent) 62 procent av den totala sjukdomsbördan räknat i DALYs (10). Figur 1:1. Sjukdomsbördan i Sverige mätt i DALYs (Disability Adjusted Life Years).
13 12 fysisk aktivitet och folkhälsa Fysisk aktivitet Fysisk aktivitet definieras som all typ av rörelse som ger ökad energiförbrukning. Effekterna av fysisk aktivitet är beroende av bland annat intensitet, varaktighet (duration), frekvens, typ av träning, individens ålder och genetiska faktorer. Den totala energiförbrukningen av en aktivitet blir därmed en funktion av alla dessa faktorer. Den totala energiförbrukningen representerar summan av tre delar: 1) basalmetabolismen, som hänförs till att upprätthålla och bibehålla olika kroppsfunktioner och omsättning av vävnad, utgör cirka 60 procent av energiförbrukningen, 2) den termiska effekten av matsmältningen som utgör cirka 10 procent, och 3) fysisk aktivitet som för en person med en genomsnittlig aktivitetsnivå utgör cirka 30 procent och är den mest variabla delen av energiförbrukningen. Huvudsakligen utförs all muskelaktivitet/rörelse inom följande områden: Fysisk aktivitet i vardagen att gå, bära, lyfta med mera Aktiv transport (promenad eller cykling) Fysisk aktivitet i arbetet Fysisk aktivitet på fritiden i hemmet eller som hobby Motion Träning och idrott med inriktning på tävling Hälsofrämjande fysisk aktivitet är all fysisk aktivitet som förbättrar hälsan och den fysiska kapaciteten utan att åsamka skada eller utgöra en risk. Det minimum av fysisk aktivitet som ger dokumenterade hälsovinster är aktiviteter med måttlig till hög intensitet och som förbrukar minst 150 kcal per dag eller kcal i veckan (11). Tiden för att förbruka 150 kcal extra per dag beror på aktivitetens intensitet. Med regelbunden fysisk aktivitet menas en aktivitet som utförs dagligen eller minst fem dagar per vecka om den är av måttlig intensitet eller minst tre gånger per vecka om aktiviteten är högintensiv. Det är möjligt att förbruka kcal per vecka genom att promenera 30 minuter dagligen eller genom att motionera högintensivt tre gånger 30 minuter per vecka. Från en hälsomässig synpunkt är båda rekommendationerna troligen lika bra, men den senare är mer konditionshöjande.
14 fysisk aktivitet och folkhälsa 13 Hälsoeffekter Fördelar Träning Motion Aktiv vardag Lätt motion Risker och skador Lätt till måttlig, daglig, tiotals minuter till flera timmar Måttlig, nästan daglig, minst 30 min Måttlig till hård, 3 gånger per vecka, minst 20 min Ansträngande, flera gånger i veckan, variabel Typ och mängd av aktivitet Figur 1:2. Hälsofrämjande fysisk aktivitet. Källa: UKK Institutet, Finland, reproducerad med tillstånd. Motion Motion är en planerad eller strukturerad fysisk aktivitet som syftar till att förbättra eller upprätthålla en eller flera komponenter av fysisk kondition, nämligen aerob kapacitet (syreupptagningsförmåga/kondition), muskelstyrka, muskeluthållighet, balans och koordination, rörlighet och kroppssammansättning. Motionsaktiviteter innebär oftast ett ombyte till träningskläder. Träning Träning innebär en målsättning att öka prestationsförmågan inom olika idrottsgrenar, oftast i tävlingssyfte. Det önskade resultatet av träningen är att öka den maximala syreupptagningsförmågan (konditionen) och/eller muskelstyrkan.
15 14 fysisk aktivitet och folkhälsa Syreupptagningsförmåga Syreupptagningsförmågan eller konditionen är i hög grad bestämd av gener, ålder, sjuklighet, näringsstatus med mera, och uttrycker kapaciteten och funktionen hos en lång rad olika fysiologiska delkomponenter (12). Detta gör att en helt otränad person kan visa upp en god fysisk kondition vid ett traditionellt laboratorietest, medan en vältränad kan vara lågpresterande. Graden av en persons fysiska aktivitet kan alltså inte helt bedömas med utgångspunkt från mätning av konditionen. Att studera relationen mellan fysisk aktivitet och hälsa är därför komplext. Begränsningen i energiomsättningen är i första hand tillgången på syrgas. Därför är syretransporten från omgivande luft till muskulaturen mycket viktig för den fysiska prestationsförmågan. Vid tungt muskelarbete under längre tid kan tillgången på kolhydrater, men även vätskebalansen, vara begränsande faktorer. Kroppens kapacitet att transportera syrgas från luft till muskler är begränsad och dess maximala kapacitet kan mätas under tungt muskelarbete (maximal syreupptagning). Begränsande faktor för denna transportkedja är i allmänhet hjärtat och hur mycket blod som hjärtat kan pumpa ut för varje hjärtslag (slagvolym) till kroppens olika organ. En syreupptagningsförmåga på cirka 35 ml per kilo kroppsvikt och minut har bedömts som den lägsta önskvärda nivån för medelålders män, medan riskökningen för kvinnor vid lägre värden inte är lika dramatiska som för män (13). Ju högre syreupptagningsförmåga, desto bättre för hälsan upp till en gräns på cirka 55 till 60 ml per kg och minut. Åldrandet innebär att den maximala syreupptagningen sjunker. Därmed krymper marginalen mellan vardagslivets krav och individens maximala kapacitet. Fysisk träning ökar den maximala syreupptagningen. Vid fysisk inaktivitet och i samband med många sjukdomar minskar den. Mätning av syreupptagningsförmågan, det vill säga konditionen, ger en indikation på cirkulationssystemets kapacitet. Blodtryck Förhöjt blodtryck är en kraftig riskfaktor för hjärtinfarkt och slaganfall. Under pågående fysiskt arbete stiger blodtrycket och det systoliska (övre) trycket kan under tungt muskelarbete nå upp över 200 mm. Gränsen för ett normalt blodtryck ligger vid 140 mm kvicksilver för det systoliska och 90 för det diastoliska blodtrycket. Kombinationen högt blodtryck och hög hjärtfrekvens ger kraftig belastning på hjärtat, som då behöver mer syre och därmed större blodflöde vid ett givet arbete. Detta innebär att för en individ med låg fysisk prestationsförmåga, kan arbete som snöskottning leda till alltför stor påfrestning på hjärtat och därmed medföra en ökad risk för exempelvis hjärtinfarkt.
16 fysisk aktivitet och folkhälsa 15 Intensitet Intensitet är en viktig dimension av fysisk aktivitet som påverkar hälsoutfall och grad av energiförbrukning (14). Intensiteten av fysisk aktivitet kan klassificeras enligt tabell 1:1. Tabell 1:1. Klassifikation av fysisk aktivitet (15). Intensitet MET a Hjärtfrekvens Procent av Procent av (puls) b maximal maximal syrehjärtfrekvens upptagning Mycket lätt (t.ex. matlagning) < Lätt (t.ex. promenad) Måttlig (t.ex. cykling) Hård (t.ex. joggning) Mycket hård (t.ex. spela fotboll) > a En metabolisk ekvivalent (MET) är den energimängd som förbrukas i vila (cirka 1 kcal per kg kroppsvikt per timme eller 3,5 ml syre per kg per minut). För att beräkna energiförbrukningen per timme i kalorier måste MET-värdet multipliceras med personens kroppsvikt. b Maximala hjärtfrekvensen är cirka 200 slag per minut hos såväl tränade som otränade yngre män och kvinnor och sjunker med stigande ålder. Regelbunden fysisk träning sänker hjärtfrekvensen vid ett givet fysiskt arbete, medan exempelvis fysisk inaktivitet, nervositet, vissa sjukdomar och trötthet höjer den. Med fysisk inaktivitet menas en stillasittande livsstil med få eller inga inslag av fysisk aktivitet, motion eller aktiv transport varken på arbetet eller på fritiden. Energiförbrukningen hos en sådan person ligger stadigt under 3 metaboliska ekvivalenter.
17 16 fysisk aktivitet och folkhälsa Rekommendationer för fysisk aktivitet Under och 70-talen förknippades fysisk aktivitet i hög grad med idrott och prestation. Rekommendationerna från den tiden betonade en hög ansträngningsnivå och relativt långa pass. Man skulle bli andfådd och svettas för att det skulle göra nytta. Många vuxna ansåg och anser fortfarande att de inte motionerar, därför att de inte är tillräckligt sportiga. Under 1990-talet har kunskapen växt fram att i stort sett varje form av fysisk rörelse är förknippad med hälsovinster. I dagens rekommendationer betonas betydelsen av aktivitet av måttlig intensitet (3 6 MET), som exempelvis raska promenader, vilket torde tilltala en betydligt större andel av befolkningen. Hälsovinsterna ökar med ökande fysisk aktivitet tills skador börjar uppstå, se figur 1:2. Det nya är alltså kunskapen om att hälsoeffekten styrs av den totala energiförbrukningen snarare än av graden av ansträngning per aktivitet. Detta betyder att även mindre ansträngande aktiviteter exempelvis trädgårdsarbete, hundpromenader och dans som inte är direkt konditionshöjande, har positiva hälsoeffekter, samt att kortare perioder av fysisk aktivitet kan ackumuleras under dagens gång. Fördelen är att den typen av rörelse lättare kan genomföras i vardagen och på så sätt inte upptar extra tid för stressade människor. Det ska dock poängteras att denna nya rekommendation inte ersätter den äldre rekommendationen om mer högintensiv aktivitet några gånger i veckan, utan att den utgör ett alternativ som kan vara enklare att uppnå för de flesta människor. Om man ser på de gamla rekommendationerna, leder de till en energiförbrukning som är nära kcal per vecka, det vill säga joggning 3 x 30 minuter per vecka leder också till positiva hälsoeffekter.
18 fysisk aktivitet och folkhälsa 17 Specifikt inriktad motion 2 3 timmar i veckan, varannan dag rodd löpning cykling simning skidåkning rask promenad Uthållighetsträning 2 5 ggr/v min/gång Muskelkondition/ koordination och balans 1 3 ggr/v min/gång dans bollspel träning på gym motionsgymnastik trädgårdsarbete röja i skogen reparationer Vardagsmotion 30 min/dag, minst 10 minuters pass 5 7 dagar i veckan storstädning promenad lek Basmotion 3 4 timmar i veckan, helst varje dag Ta minst halva kakan! UKK-institutet Figur 1:3. Motionskakan som exemplifierar rekommendationer för fysisk aktivitet. Källa: UKK Institute, FInland, reproducerad med tillstånd. Enligt denna motionskaka kan man välja endera basmotion 3 4 timmar i veckan, helst varje dag, eller specifikt inriktad motion 2 3 timmar i veckan, varannan dag. Svenska och nordiska rekommendationer för fysisk aktivitet Svenska myndigheter enades under 2001 om en ny svensk rekommendation för fysisk aktivitet för vuxna. I likhet med internationella riktlinjer rekommenderas minst 30 minuters fysisk aktivitet på minst en måttligt intensiv nivå varje dag motsvarande en extra energiförbrukning på 150 kcal (11). Denna rekommendation gäller i dag i hela Norden (16). Den svenska rekommendationen lyder (17): Alla individer bör, helst varje dag, vara fysiskt aktiva i sammanlagt minst 30 minuter. Intensiteten bör vara åtminstone måttlig, till exempel rask promenad. Ytterligare hälsoeffekt kan erhållas om man utöver detta ökar den dagliga mängden eller intensiteten.
19 18 fysisk aktivitet och folkhälsa I övrigt gäller: Man kan uppnå samma hälsovinster genom att träna åtminstone 3 x 30 minuter med hög intensitet (6 10 MET) varje vecka. De som är mest stillasittande har mest att vinna på att öka sin aktivitet. Fysisk aktivitet kan ackumuleras i kortare tidsperioder per pass under dagen. För att förebygga viktuppgång krävs 45 till 60 minuter fysisk aktivitet på minst måttlig nivå varje dag. För att uppnå viktstabilitet efter viktminskning bör man vara aktiv minuter per dag på minst måttlig intensiv nivå. Äldre personer rekommenderas anpassad styrke-, balans- och rörlighetsträning. För barn och unga gäller följande nordiska rekommendation (16): Minst 60 minuter fysisk aktivitet varje dag rekommenderas. Aktiviteten bör inkludera både måttlig och hård aktivitet. Aktiviteten kan delas upp i flera pass under dagen. Aktiviteterna bör vara så allsidiga som möjligt för att ge kondition, muskelstyrka, rörlighet, snabbhet, kortare reaktionstid samt koordination.
20 fysisk aktivitet och folkhälsa 19 Fysisk aktivitet, hälsa och sjukdom Det är numera väletablerat att regelbunden fysisk aktivitet har starka gynnsamma effekter på fysisk och psykisk hälsa, bland annat genom att minska risken för förtida död samt hjärt-kärlsjukdomar, slaganfall, vissa cancerformer, typ 2-diabetes, benskörhet, högt blodtryck, höga blodfetter, övervikt och fetma samt många andra åkommor (1, 2). Fysisk aktivitet kan även främja hälsa genom att bland annat höja kondition, balans och koordination, förbättra styrka i muskler och bindväv, motverka psykisk ohälsa såsom depression, oro och ångest samt främja självkänsla och positiv kroppsuppfattning (1, 2). Regelbunden fysisk aktivitet kan förbättra den kognitiva funktionen och förebygga demens bland äldre personer (18, 19). En stillasittande livsstil däremot ökar risken för ovan nämnda sjukdomar och för fetma (1, 2). Gemensamt för sjukdomarna är att de har flera samverkande orsaker.
21 20 fysisk aktivitet och folkhälsa Tabell 1:2. Effekterna av fysisk aktivitet på fysiologiska funktioner och sjukdomstillstånd. Biologiskt Funktionell anpassning Förebyggande eller System till fysisk aktivitet 1 mildrande effekt av fysisk aktivitet 2 Hjärta-kärl Slagvolym Ateroskleros Maximal syreupptagning Hjärt-kärlsjukdom Total blodvolym Slaganfall/stroke Fibrinolys Blodplättsaggregation Blodtryck Högt blodtryck Blodfetter Höga blodfetter Lungor Låg lungkapacitet Kroniska lungsjukdomar Skelett- Maximal muskelkraft Neuromuskulära muskel Bibehållen muskelvolym (äldre) sjukdomar Belastningssjukdomar Benbrott (mindre fallolyckor) Benskörhet Ryggbesvär Bindväv Styrka Funktionsnedsättning Metabolisk aktivitet bland äldre Fettväv Fettvävsmassa Övervikt, fetma Bukfettsmassa Kolhydratmetabolism Kapacitet för glukos- Typ 2-diabetes upptag i muskel Immunförsvar Kapacitet att motstå infektion Infektion (måttlig träning) Hormonsystemet Östrogen Bröstcancer Magtarmkanal Peristaltik Tjocktarmscancer Nervsystem Koordination, balans Benbrott (mindre fallolyckor) Kognitiv Reaktionsförmåga Benbrott funktion (mindre fallolyckor) Psykosociala Självkänsla, självförtroende Depression funktioner sociala kontakter Ångest Total fysisk Uthållighet Allmän rörlighet arbetsförmåga Maximal kraft och fart Fysisk självständighet (äldre) 1 Kolumnen anger förändringar i viktiga fysiologiska funktioner vid övergång från otränat till tränat tillstånd. Pil upp markerar förbättring/ökning, pil nedåt minskning. 2 Anger organsystem eller ohälsotillstånd som påverkas av träning.
22 fysisk aktivitet och folkhälsa 21 Nedan diskuteras sambandet mellan fysisk aktivitet och hälsa översiktligt genom en sammanställning av de viktigaste systematiska kunskapsöversikterna och senare större vetenskapliga studier. I huvudsak refereras till den brittiska rapporten At least five a week. Evidence on the impact of physical activity and its relationship to health (2). En annan viktig källa är boken Fysisk aktivitet i sjukdomsprevention och sjukdomsbehandling (20). Hjärt-kärlsjukdomar De viktigaste sambanden π Fysisk aktivitet är en oberoende skyddsfaktor mot hjärt-kärlsjukdomar för både män och kvinnor. Minst 30 minuter av måttligt intensiv fysisk aktivitet per dag minskar påtagligt risken. Alternativt behövs minst 3 x 30 minuter högintensiv motionsträning per vecka. π Personer med en stillasittande livsstil eller som är otränade har en fördubblad risk att dö i hjärt-kärlsjukdomar, jämfört med mer fysiskt aktiva eller tränade jämnåriga. π Fysisk aktivitet motverkar flera riskfaktorer för hjärt-kärlsjukdom (inklusive stroke), såsom högt blodtryck, höga blodfetter och insulinresistens. π Fysisk aktivitet och träning som en del av rehabiliteringen för hjärt-kärlpatienter, är generellt effektivt för att minska dödsfall från hjärtsjukdom och kan höja livskvaliteten. π Fysisk aktivitet och träning kan även vara effektivt i rehabilitering av strokepatienter och kan förbättra promenadförmågan samt förmågan att utföra vardagssysslor för personer med perifer kärlsjukdom. Enligt de senaste beräkningarna över den svenska sjukdomsbördan utgör hjärt-kärlsjukdomar den största sjukdomsbördan (DALYs) bland män och den näst högsta bland kvinnor (10). Det är välkänt sedan 1950-talet att regelbundet fysiskt aktiva personer har en lägre risk att drabbas av hjärt-kärlsjukdom, vilket har bekräftats i all senare forskning. En stillasittande livsstil är en primär och oberoende riskfaktor för dessa sjukdomar. En låg syreupptagningsförmåga (kondition) har också visats vara en obero-
Åtgärder mot fetma. Nationell inventering av pågående studier/projekt avseende fysisk aktivitet och kost för att förebygga övervikt och fetma
Åtgärder mot fetma Nationell inventering av pågående studier/projekt avseende fysisk aktivitet och kost för att förebygga övervikt och fetma Lena V. Kallings statens folkhälsoinstitut www.fhi.se Åtgärder
Läs merVarför idrott och fysisk aktivitet är viktigt för barn och ungdom FAKTA OCH ARGUMENT
Varför idrott och fysisk aktivitet är viktigt för barn och ungdom FAKTA OCH ARGUMENT INNEHÅLL Inledning 3 17 Psykologiska aspekter Värdet av regelbunden idrott/fysisk aktivitet 4 19 Fysisk aktivitet och
Läs merUtbildningsplan för dig som är arrangör av FaR -ledarutbildning
Utbildningsplan för dig som är arrangör av FaR -ledarutbildning 2 Innehållsförteckning: KAPITEL SID Inledning 3 och innehåll 4 1. Fysisk aktivitet och hälsa 7 2. FaR Fysisk aktivitet på recept 13 3. FYSS
Läs merÄldres miljöer för fysisk aktivitet. samhällsplanering för ökad fysisk aktivitet och ett hälsosamt åldrande. Anna Bergman Stamblewski
Äldres miljöer för fysisk aktivitet samhällsplanering för ökad fysisk aktivitet och ett hälsosamt åldrande Anna Bergman Stamblewski Äldres miljöer för fysisk aktivitet samhällsplanering för ökad fysisk
Läs merfysisk aktivitet och vikt InformatIonshäfte från nordic sugar
fysisk aktivitet och vikt InformatIonshäfte från nordic sugar Informationshäftet är utarbetat av Nordic Sugar. Copyright-rättigheterna tillhör Nordic Sugar. Kopiering är tillåten om källan anges. Text
Läs merHälsoutveckling och hälsofrämjande insatser på äldre dar
Sammanfattning av Hälsoutveckling och hälsofrämjande insatser på äldre dar En kunskapssammanställning statens folkhälsoinstitut www.fhi.se Innehåll Blir vi friskare? 1 Olika faser i åldrandet 2 Fyra hörnpelare
Läs merMat, vikt och fysisk aktivitet
Mat, vikt och fysisk aktivitet Informationshäfte från Nordic Sugar Mat, vikt och fysisk aktivitet 1 Informationshäftet Mat, vikt och fysisk aktivitet är utarbetat av Nordic Sugar. Copyright tillhör Nordic
Läs merMetoder för att främja fysisk aktivitet
Metoder för att främja fysisk aktivitet En systematisk litteraturöversikt Mars 2007 SBU Statens beredning för medicinsk utvärdering The Swedish Council on Technology Assessment in Health Care SBU utvärderar
Läs merDet är aldrig för sent! Ett utbildningsmaterial om hälsosamt åldrande med fokus på möten, mat och aktivitet
Det är aldrig för sent! Ett utbildningsmaterial om hälsosamt åldrande med fokus på möten, mat och aktivitet STATENS FOLKHÄLSOINSTITUT, ÖSTERSUND 2010 Foto: PHOTOS.COM GRAFISK PRODUKTION: AB TYPOFORM Tryck:
Läs merATT FÖREBYGGA KRONISKA SJUKDOMAR GENOM GODA LEVNADSVANOR
ATT FÖREBYGGA KRONISKA SJUKDOMAR GENOM GODA LEVNADSVANOR ett sätt att optimera hälso- och sjukvårdens insatser HFS Den här skriften är framtagen av Nätverket Hälso främjande hälso- och sjukvård i samarbete
Läs merSamhällsplanering för ett aktivt liv. fysisk aktivitet, byggd miljö och folkhälsa. Johan Faskunger
Samhällsplanering för ett aktivt liv fysisk aktivitet, byggd miljö och folkhälsa Johan Faskunger Samhällsplanering för ett aktivt liv fysisk aktivitet, byggd miljö och folkhälsa Johan Faskunger STATENS
Läs mermålområde 6 En mer hälsofrämjande hälso- och sjukvård
Kunskapsunderlag till folkhälsopolitisk rapport 2005 målområde 6 En mer hälsofrämjande hälso- och sjukvård statens folkhälsoinstitut www.fhi.se Kunskapsunderlag till Folkhälsopolitisk rapport 2005 målområde
Läs merNationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder 2011
Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder 2011 Tobaksbruk, riskbruk av alkohol, otillräcklig fysisk aktivitet och ohälsosamma matvanor Stöd för styrning och ledning Du får gärna citera Socialstyrelsens
Läs merIdrottsrörelsens vägledningsdokument för Fysisk aktivitet på recept FaR
Idrottsrörelsens vägledningsdokument för Fysisk aktivitet på recept FaR 2 Innehållsförteckning: KAPITEL SID 1. Inledning 3 2. Idrottsrörelsens roll i FaR 4 3. Hälso- och sjukvårdens roll i FaR 5 4. Målgrupp
Läs merBarns miljöer för fysisk aktivitet. samhällsplanering för ökad fysisk aktivitet och rörelsefrihet hos barn och unga.
Barns miljöer för fysisk aktivitet samhällsplanering för ökad fysisk aktivitet och rörelsefrihet hos barn och unga Johan Faskunger Barns miljöer för fysisk aktivitet samhällsplanering för ökad fysisk aktivitet
Läs merFaR. Individanpassad skriftlig ordination av fysisk aktivitet
FaR Individanpassad skriftlig ordination av fysisk aktivitet FaR Individanpassad skriftlig ordination av fysisk aktivitet STATENS FOLKHÄLSOINSTITUT, Östersund 2011, R 2011:30 ISSN 1651-8624 ISBN 978-91-7257-908-8
Läs merHälsofrämjande som...pdf/ 01-03-21 11.18 Sida 1
Prevent 2001 Produktion Folkhälsoinstitutet Prevent ARBETSMILJÖ I SAMVERKAN SAF, LO & PTK Sätt Sverige i rörelse Redaktör: Suzanne Rosendahl, Skribenten Layout: Camilla Laghammar Tryck: Tennbergs Grafiska
Läs merFysisk aktivitet på recept (FaR )
Fysisk aktivitet på recept (FaR ) en vägledning för implementering Johan Faskunger Matti Leijon Agneta Ståhle Peter Lamming statens folkhälsoinstitut www.fhi.se Fysisk aktivitet på recept (FaR ) en vägledning
Läs merVAD HJÄLPER MOT FETMA? FRÅGOR OCH SVAR SBU STATENS BEREDNING FÖR MEDICINSK UTVÄRDERING
VAD HJÄLPER MOT FETMA? FRÅGOR OCH SVAR SBU STATENS BEREDNING FÖR MEDICINSK UTVÄRDERING INNEHÅLL Inledning I. VEM DRABBAS OCH HUR? Sida Stämmer det att allt fler drabbas? 6 Varför blir så många tjocka?
Läs meren rapport om kol Den bortglömda folksjukdomen
en rapport om kol Den bortglömda folksjukdomen En rapport om KOL Den bortglömda folksjukdomen Innehåll Förord 3 KOL ett nationellt hot 4 KOL i världen 6 KOL drabbar hela kroppen 8 Kvinnor drabbas hårdast
Läs merSITTA ÄR DET NYA RÖKA
ANNA IWARSSON, FEBRUARI 2014 2014-02-20 Anna Iwarsson 1 EN DJUPARE HÄLSOKLYFTA Förr blev vi fysiskt trötta av vårt arbete. Idag blir vi mentalt utmattade av vår livsstil. Samtiden förändras och vi med
Läs merFysiska och psykosociala orsakssamband samt möjligheter till prevention och tidig rehabilitering
1999:22 Ett friskt arbetsliv Fysiska och psykosociala orsakssamband samt möjligheter till prevention och tidig rehabilitering Kerstin Jeding Göran M Hägg Staffan Marklund Åke Nygren Töres Theorell Eva
Läs merÖVERVIKT. - den nya folksjukdomen KONSEKVENSERNA AV
HELA DENNA TEMATIDNING ÄR EN ANNONS FRÅN MEDIAPLANET ÖVERVIKT - den nya folksjukdomen APRIL 2007 Sveriges folkkäraste artist Kikki Danielsson genomgick en förvandling i programmet Du är vad du äter. Foto:
Läs merÖkad folkhälsa genom kollektivtrafikens fördubblingsprojekt
RAPPORT 2012:62 VERSION 1.0 Ökad folkhälsa genom kollektivtrafikens fördubblingsprojekt Kunskaps- och metodstöd för kollektivtrafikens hälsoeffekter Dokumentinformation Titel: Ökad folkhälsa genom kollektivtrafikens
Läs merOmhändertagande av äldre som inkommer akut till sjukhus
Omhändertagande av äldre som inkommer akut till sjukhus med fokus på sköra äldre En systematisk litteraturöversikt December 2013 SBU Statens beredning för medicinsk utvärdering Swedish Council on Health
Läs merMINDRE STILLA- SITTANDE OCH MER FYSISK AKTIVITET BRA FÖR HÄLSAN
klinisk översikt läs mer Fullständig referenslista och engelsk sammanfattning http://ltarkiv.lakartidningen.se MINDRE STILLA- SITTANDE OCH MER FYSISK AKTIVITET BRA FÖR HÄLSAN Bevisen för riskerna med fysisk
Läs merEU-riktlinjer om fysisk aktivitet
Bryssel den 10 oktober 2008 EU-riktlinjer om fysisk aktivitet Rekommenderade åtgärder till stöd för hälsofrämjande fysisk aktivitet Godkända av EU:s arbetsgrupp för idrott och hälsa vid sammanträdet den
Läs merkulturrådets skriftserie 2008:4 kultur en del av ett hälsosamt liv? kulturrådet
kulturrådets skriftserie 2008:4 kultur en del av ett hälsosamt liv? kulturrådet Statens kulturråd, Box 27215, 102 53 Stockholm Besök: Borgvägen 1 5 Tel: 08 519 264 00 Fax: 08 519 264 99 Webbplats: www.kulturradet.se
Läs merFörändring för en ännu bättre arbetsmiljö. Psykisk ohälsa. mer än en arbetsmiljöfråga
Förändring för en ännu bättre arbetsmiljö Psykisk ohälsa mer än en arbetsmiljöfråga Författare: Anna Bergsten, Carin Hedström, Robert Thorburn Detta är en del i serien Förändring för en ännu bättre arbetsmiljö.
Läs merPatienten eller landstinget vem ska ha makten i svensk sjukvård? Rapport från Kommissionen för jämlik vård
Patienten eller landstinget vem ska ha makten i svensk sjukvård? Rapport från Kommissionen för jämlik vård Innehåll Förord...3 Sammanfattning...4 Inledning...6 Ojämlikhet i hälsa...7 Ojämlikhet i sjukvården...8
Läs mer