Barns och ungas egna perspektiv

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Barns och ungas egna perspektiv"

Transkript

1 Barns och ungas egna perspektiv Rapport från barn- och ungdomshearingen 20 november 2008 Nätverket för Barnkonventionen NGO Network for the Rights of the Child

2 Innehåll Inledning... 3 Nätverket för Barnkonventionen Hearing den 20 november 2008 i Stockholm...3 Förmiddagens diskussioner och möten... 4 Hearingen den 20 november EU och barnkonventionen...6 Migration, asyl och barnkonventionen...9 Utbildning, sociala frågor och barnkonventionen Bilagor: Deltagande organisationer Deltagarnas utvärdering av hearingen Nätverket för Barnkonventionen 2009 Text: Kerstin Nordström, Ann-Marie Stenhammar Layout: Kerstin Nordström Foto: sid 5, 6, 9 och 17, Annika Häggberg sid 12, 13 och 14, Viktor Harju

3 Inledning Nätverket för Barnkonventionen Hearing den 20 november 2008 i Stockholm Varje år arrangerar Nätverket för Barnkonventionen en hearing mellan politiker och barn och unga. Nätverket för Barnkonventionen är en paraplyorganisation för 62 olika organisationer, stora som små, specialiserade och mera allmänna organisationer. Det vi har gemensamt är att alla har Konventionen om Barnets Rättigheter i sina stadgar. Vi känner ett särskilt ansvar för att vara med och driva på så att myndigheter och politiker lever upp till barnkonventionens krav. Den årliga ministerhearingen är Nätverket för Barnkonventionens största aktivitet under året. Ett unikt tillfälle där barn och unga från hela landet får möjlighet att ställa frågor och få svar direkt av ministrar och andra makthavare. I den här rapporten får du möjlighet att följa 2008 års hearing genom de frågor som ställdes till ministrarna och svaren deltagarna fick. Den 20 november som är barnkonventionens födelsedag samlades ett 40-tal deltagare mellan 9 och 18 år från 13 medlemsorganisationer. Förmiddagen ägnades åt förberedelser inför utfrågningen. Till sin hjälp hade deltagarna Barnombudsmannen Fredrik Malmberg och representanter från Sveriges kommuner och Landsting samt Skolverket. På eftermiddagen påbörjades utfrågningen där bland andra migrationsminister Tobias Billström och socialminister Göran Hägglund deltog. Intresset var stort och framförallt utfrågningen av Göran Hägglund fick förlängas. Tack vare att SVT24 filmade hearingen och sände den i sin helhet två gånger fick tiotusentals tittare möjligheten att följa vad som hände! Vi hoppas att detta kan bli starten för ett långvarigt samarbete med SVT. För att hearingen ska göra nytta för barn och unga så måste alla medlemsorganisationer hålla hearingen levande under året! Du kan vara en del av det genom att följa upp svaren som politikerna gav deltagarna, ställa frågorna som deltagarna ställde och sprida rapporten till andra makthavare på lokal och regional nivå runt om i landet. Men det viktigaste är att i vardagen arbeta för att öka barns och ungas självklara rätt till deltagande och att alltid komma ihåg vikten av att ha med barns och ungas egna perspektiv. Oavsett ålder, Ditt engagemang är viktigt! Cecilia Abrahamsson Ordförande Nätverket för Barnkonventionen PS! Den här rapporten innehåller inte allt som hände på hearingen. Om du vill ta del av det dokumenterade grundmaterialet finns den dokumentationen arkiverad hos Nätverket för Barnkonventionen. 3

4 Förmiddagens diskussioner och möten Barnen och ungdomarna ägnade förmiddagen åt att i fyra grupper finslipa frågor och förbereda sig inför eftermiddagens hearing. Man diskuterade även frågor att ställa till Per Tullberg, Bengt Germundsson och Fredrik Malmborg. Per Tullberg, generaldirektör för Skolverket, har bland annat varit lärare. Skolverket ska utgå från barnkonventionen, som garanterar barns rättigheter, bland annat rätt till utbildning. Alla barn ska få likvärdig utbildning, men det är svårt att nå upp till. Bengt Germundsson, vice ordförande för Sveriges Kommuner och Landsting (SKL). SKL är en intresse- och arbetsgivarorganisation för landets 290 kommuner och landstingen. Till SKL skickas allt från riksdag och regering. Vi försöker att jobba med barn- och ungdomsfrågor, sade Bengt men tillade att de behöver jobba mycket mer för att öka barns och ungdomars inflytande. Bengt skickade med ett råd till hearingen, att gå på lokala politiker i kommunerna. Fredrik Malmborg, ny Barnombudsman (BO). Bättre start än det här kan man inte få som ny BO, sade Fredrik. Han har jobbat för Rädda Barnen bland annat i Afghanistan. Varje dag bestäms det mycket för de 2 miljoner barn som finns i Sverige. Många gånger fattas beslut utan att barnen tillfrågas, vad barnet tycker är viktigt. En femtedel av Sveriges kommuner har inte gjort ett dugg om barnkonventionen. BO måste bli tuffare. Om en kommun eller myndighet inte sköter sig kan BO tvinga dem att komma och diskutera hur de ska ändra till det bättre. Likvärdig utbildning för alla Exempel på frågor till Per, Bengt och Fredrik Per frågor och svar: Varför får elever veta så lite i skolan om barnkonventionen? Per svarade att det finns material men att lärarna har ett mycket stort inflytande över vad de undervisar om. Varför måste inte skolorna undervisa i samma ämnen vid samma tidpunkt på terminen? Nu skiljer det mycket och det drabbar elever som flyttar. Enligt Per har skolorna stor frihet att bestämma när olika ämnen skall läsas, men han är inte säker på att detta är så bra, så det ska utredas. Är det stora skillnader i landet? Ja, det är det, till exempel mellan Rosengård och Djursholm. Är det viktig med elevråden? Ja tyckte Per, det är viktigt att eleverna tar ansvar för sin skola blir hörda och syns. Kan man hänvisa till Skolverket när något är fel? Det kan man absolut. Per berättade att skollagen har 832 paragrafer. Hur ska skolan uppnå målet med likvärdig utbildning för alla? Per: De redskap som Skolverket har är lärar- och rektorsutbildningen. Att påverka de som ska jobba i skolorna redan när de utbildas. Skolverket skriver också kursplaner och betygskriterier. Statens skolinspektörer inspekterar sedan att skolorna följer det Skolverket har bestämt. Men ändå är skolan inte likvärdig. Skillnaderna har till och med blivit större. Högutbildade föräldrar med höga inkomster deras barn lyckas bättre i skolan. Hur ska skolan lösa det, undrade en av ungdomarna. Med behöriga, duktiga lärare, svarade Per, och genom att skolor med barn som behöver mer stöd än andra får mer resurser. Bengt frågor och svar: Bengt tyckte att politikerna borde vara ute mer i skolor, fritidsgårdar och liknande och vara de som kommer med initiativ till kontakter mellan barn och ungdomar. Det är politikernas ansvar att ge unga chansen att påverka, menade han. Varför finns det bara en gymnasieskola för oss döva, den i Örebro? Det gör att man måste flytta för att gå på gymnasiet. Bengt: Det visste faktiskt inte jag att det var så. Men det handlar väl om resurser och behovet. Du pratade om ungdomsråd i kommuner. Finns det? Ja, både råd och ungdomsfullmäktige finns i ett flertal kommuner, svarade Bengt. I Markaryd inbjuder politiker alla

5 elever en gång per år för att diskutera frågor som berör dem. Haninge kommun är en kommun i Stockholm som har ett välutvecklat arbete för att involvera unga människor. Vuxna kan ha svårt att komma med det initiativet. De är duktiga på att skriva planer och andra dokument men de är sämre på att handla. Frågor till Fredrik och hans svar: Vad vill du förändra helst av allt? Fredrik: När vuxna skall fatta beslut som gäller barn ska de fråga barnen först. Barn bör alltid tillfrågas i frågor som rör dem. Sedan är det inte säkert att det blir så men de ska ha chans att yttra sig, även små barn. Ungdomar vill vara delaktiga, men politiker måste driva och berätta vilka rättigheter barn har. Hur ska man få dom till det? Politiker ska prata med barn och ungdomar innan de fattar beslut som rör dem, sade Fredrik. Det är politikernas ansvar att lyssna på barn och ungdomar. Det finns andra sätt att få ungdomar att påverka. Fredrik tar ett exempel på att barn med funktionsnedsättning inte själva får välja sin assistent: De får ett beslut från socialtjänsten men ingen frågar dem, vad vill du, har du något förslag på vem du vill ska hjälpa dig? Det är inte bra anser jag. Ungdomar vill vara delaktiga Hur kommer du att arbeta vidare för att ge barn och ungdomar mer makt? Fredrik: Genom att vara en blåslampa på kommuner, landsting och myndigheter. Vi kan också tvinga dem att komma till oss och ta del av vår kunskap. Vuxna blir mycket klokare när de pratar med barn. Vad vill du göra mer? Fredrik: Jag vill lyssna på alla barn, men särskilt vill jag lyssna till de barn som har det svårast i vårt land, till exempel barn som är placerade på institutioner, det vill säga de är föremål för socialtjänstens insatser. 5

6 Hearingen den 20 november 2008 Moderatorerna Cecilia Abrahamsson och Tuva Lund från Nätverket för Barnkonventionen inledde 2008 års hearing med att betona möjligheten för alla närvarande barn och ungdomar att ha en dialog med de politiker i Sverige som har mycket makt i samhället. De uppmanade deltagarna att ta hem svaren till sina organisationer, vänner och skolklasser för att jobba vidare med frågorna. Deltagande statsråd och politiskt sakkunniga: Mikael Persson - politiskt sakkunnig hos EU-ministern Cecilia Malmström Tobias Billström migrationsminister Göran Hägglund socialminister Fredric Skälstad politiskt sakkunnig på utbildningsdepartementet Regler för hearingen för att dialogen ska bli så konstruktiv och rättvis som möjligt: Försök hålla svaren till högst 3 min Säg ditt namn och din organisation innan du ställer din fråga Så många som möjligt ska få möjlighet att prata Ingen politisk smutskastning, detta är ingen valkampanj Inga personliga påhopp Visa ömsesidig respekt Använd ett språk som är till för alla. Använd stopplapp om svaret är otydligt eller inte besvarar frågan Gruppledaren ansvarar för stopplappen. Och till sist, vi ska ha kul. EU och barnkonventionen Först att bli utfrågad var Mikael Persson som är politiskt sakkunnig hos Cecilia Malmström som är EU-minister. Mikael förklarade att han har en politisk anställning till skillnad från experter som är anställda på regeringskansliet.

7 Uppvärmning Utfrågningen började med en uppvärmning. Uppvärmningen består av att den som utfrågas svarar på 7 påståenden. Regeln är att den som svarar bara får hålla med om ett av svarsalternativen men får passa eller något liknande. Fråga 1. Ska vi sänka rösträttsåldern eller behålla den? Mikael: Behålla den. Fråga 2. Ska barnkonventionen bli lag eller ska den fortsätta att vara en konvention? Mikael: Den ska fortsätta att vara en konvention. Fråga 3. Ska barnkonventionen gälla alla barn som bor i Sverige eller bara dom som är svenska medborgare? Mikael: Gälla alla barn i Sverige. Fråga 4. Har barn för mycket makt i skolan eller för lite? Mikael: För lite. Fråga 5. Under vårt ordförandeskap, ska Sverige driva frågan om agaförbud i hela EU eller ska vi driva andra frågor som är viktigare? Mikael: Driva den frågan. Fråga 6. Ska vi ha fler behöriga lärare i skolan eller ska vi ha fler kuratorer? Mikael: Fler behöriga lärare. Fråga 7. Är det statens ansvar att barnkonventionen efterföljs eller är det kommunernas? Mikael: Det är statens. Hearingfrågor till Mikael Hur kommer Lissabonfördraget att påverka barn? I fördraget står att EU ska arbeta för barns rättigheter men man vet inte vad det innebär i verkligheten. Det kan finnas saker som är bra för alla i EU och som också är bra för barn, även om det inte står exakt om barn där. Barnperspektivet i EU Finns det inget specifikt, undrade moderatorn. EU-kommissionen jobbar med en strategi för barns rättigheter, men det är inte klart, svarade Mikael. När Sverige ska sitta ordförande i EU i höst, kommer frågor som rör barnkonventionen att vara i fokus? Det som vi kommer att ha i programmet är först och främst klimatfrågan. Till exempel hur man ska få bättre klimat i Östersjön, med bottendöden där. Även frågor om trafficking och sådant. Själva barnkonventionen är inte prioriterad men det kan komma in barnperspektiv i de andra frågorna. Moderatorn ville att Mikael skulle vara tydligare och frågade om regeringen har bestämt om barnperspektivet ska vara med eller inte vara med. Mikael upprepar att perspektivet kan komma in. Stopp: Kan du då ta med dig till EU-ministern att få in någon form av barnperspektiv i det som Sverige ska jobba med under vårt ordförandeskap i EU? Det lovade Mikael att han skulle göra. Enligt barnkonventionen har barn rätt att skydda sig från fysiskt våld. Vad gör Sverige i EU för säkrare miljö i till exempel skolor? Det finns en del samarbete mellan EU:s länder i polisfrågor enligt Mikael och han trodde att man jobbade med just sådana frågor som skolskjutningar. Även barnaga till exempel, jobbar man med mellan länderna i och med att det inte finns någon gemensam regel för detta. Moderatorns fråga om hur Sverige aktivt skulle kunna jobba för att påverka andra länder i dessa frågor lämnar Mikael till ministrarna som utfrågas senare att svara på. Mikael tillade att: Hos Cecilia Malmström har vi väldigt lite hand om speciella barnfrågor. Det är därför som jag är lite svävande. Moderatorn släppte inte ämnet utan påpekade att alla ska jobba med barnkonventionen. Dialogen avslutades med att Mikael gärna tar emot idéer om vilka frågor som hearingdeltagarna tycker att hans departement ska jobba med. Han kommer att få med sig skriftliga frågor. 7

8 Varför är det bra för ett barn att Sverige är medlem i EU? Grunden är att man löser konflikter och bråk mellan länderna om man sitter vid förhandlingsbord, istället för att kriga. Det är också bra för ekonomin. En del tycker att det är nackdelar att man måste anpassa sig efter varandra, att vi blir påtvingade regler som vi inte vill ha. Men Mikael tycker att det är bra med likartade regler så att vi lättare kan resa mellan Europas länder. Mikael ombeds förtydliga sig varför EU-medlemskap är bra för dagens barn i vardagen, när det inte är krig? Mikael trodde inte att EU påverkar små barn så mycket, men när man blir äldre och vill plugga utomlands så underlättar medlemskapet. Det gör det också lättare att flytta till och jobba i andra länder. Cecilia (C), moderatorn, ville få ett tydligt svar så hon och Mikael (M) diskuterade vidare: C: Så det spelar ingen roll för alla barn och ungdomar i Sverige att vi är med i EU? M: Jag tror inte det skulle vara så stor skillnad för barn om vi inte var med. C: Så du tror inte att EU har så stor påverkanskraft på oss i Sverige? M: Jo, men det är inte så stor skillnad för barn, men det är bra för Sverige som helhet. C: Men inte för barn och ungdomar? M: Jag tror inte att det är något negativt heller. Trots att alla barn ska ha samma möjligheter och rättigheter så är skillnaderna, till exempel åldersgränser, mellan länder stora. Om vi pratar om västvärlden är skillnaderna stora. Tyskland har rösträtt från 16 år, i Danmark får 16 åringar köpa sprit, i Finland får man vapenlicens när man är 16 år och körkort kan man ta i USA när man är 16. Sverige har högre åldersgränser. Varför? En bra men svår fråga, tyckte Mikael. Han trodde att det handlar om traditioner, religion och olika syn på barn. Frågor som är mer tekniska, exempelvis skatter, är lättare att förändra än moraliska frågor. Ungdomar köper sprit i Danmark Hur ska regeringen begränsa att 16-åringar åker till andra länder inom EU och handlar sprit? Till exempel tar det 20 minuter att åka över till Danmark från Helsingborg och köpa alkohol. Mikael menar att det inte går att hindra att ungdomar åker till Danmark och utnyttjar deras åldersgräns för att köpa sprit. Stopp: En av deltagarna ser hur lätt det är att ta in sprit och anser att det ska finnas tull dygnet runt, det får inte vara för lätt att ta in sprit för ungdomar. Det höll Mikael med om. Ett stort problem är att vuxna handlar i Danmark och säljer sprit till ungdomar i Sverige. Det är en av nackdelarna med EU-medlemskapet. Därför är det bra att polissamarbetet mellan länderna ökar. Avslutning Mikael fick tre avslutande frågor: 1. Hur kommer du att använda erfarenheterna som du har fått på hearingen i ditt arbete? Mikael kommer att ha bättre koll på barnkonventionen och trodde att det är likadant för hans kollegor. Han skulle försöka se till att barnkonventionen följs bättre. 2. Hur kan man öka barns och ungdomars inflytande i samhället? Har du något tips? Mikael föreslog till att börja med att barn får vara med och bestämma om saker på dagis och skolor. Inte bara låtsassaker utan riktiga saker som är viktiga för barn. Inte allt förstås, vuxna måste bestämma vissa saker. Men en del kan barn vara med och bestämma. I kommunerna kan man ha en sorts barnfullmäktige men Mikael undrar om ungdomsråden blir lyssnade på. Moderatorn Cecilia berättade att det ser olika ut och ansåg också att Mikael behövde sätta sin in i hur aktiva ungdomsråd gör och tipsade honom om paraplyorganisationen, Sveriges Ungdomsråd.

9 3. Om jag frågar dig i slutet av er mandatperiod om det beslut som ni har tagit som påverkat barns villkor mest i Sverige, vad skulle det vara? Mikael trodde att av det Cecilia Malmström varit med om så är det Lissabonfördraget och att EU har börjat jobba med de frågorna. Migration, asyl och barnkonventionen Tobias Billström var nummer två i heta stolen. Tobias är migrationsminister, ansvarig för migrations- och asylpolitiken. Migration handlar om på vilka villkor som folk kan röra sig över gränser. Asylpolitiken är en del av migrationen som också handlar om hur människor får komma till Sverige för att besöka människor, för att turista, för att få lov att skaffa sig arbete eller för att studera. Uppvärmning Fråga 1. Tycker du att vi ska sänka rösträttsåldern eller behålla den? Tobias: Behålla den. Fråga 2. Ska vi ha barnkonventionen som lag eller som konvention? Tobias: Det beror på hur man ser det. Det kan finnas både för- och nackdelar. Kan jag passa? Annars tycker jag att det är bra som vi har det idag. Fråga 3. Ska barnkonventionen gälla alla barn som bor i Sverige eller bara dem som är svenska medborgare? Tobias: Alla barn. Fråga 4. Har barn för mycket makt i skolan eller för lite? Tobias tyckte att det beror på men att det kan bli bättre om man ger barn mer inflytande i skolan på vissa punkter. Fråga 5. Snart ska vi bli ordförande i EU. Ska Sverige driva på frågan om agaförbud i hela EU eller är det andra frågor som är prioriterade? Tobias: Det behöver inte finnas ett motsatsförhållande. Jag tycker att man alltid ska satsa på att barn inte blir illa behandlade. Sedan vet jag inte om vi ska ha förbud eller om man kan nå det på annat sätt. Nej, men inte för att andra frågor är viktigare. Fråga 6. Ska vi ha fler behöriga lärare i skolan, eller fler kuratorer? Tobias: Satsa på bägge. I politiken finns inget som är fullständigt svartvitt. Fråga 7. Är det statens ansvar att se till att barnkonventionen efterlevs eller är det kommunernas? Tobias: Det är statens ansvar. Tobias hearingfrågor Många familjer har väntat i flera år på asyl för att sedan kastas ut ur Sverige. Det här bryter mot artikel 10 i barnkonventionen. Vad tänker ni göra åt det? Enligt Tobias arbetar regeringen med att ge extra resurser till Migrationsverket så att dom kan anställa fler människor som utreder asylärendena för att tiderna ska kortas. Det är viktigt att man så fort som möjligt får ett beslut oavsett om detta är ett ja eller nej på asylansökan. 9

10 Vem får stanna i Sverige? Vilka kriterier har ni för vilka som får stanna i Sverige? Är det humant att utvisa någon som bott halva sitt liv i Sverige? Tobias svarade att det handlar om Sveriges utlänningslag och om de regler inom EU, skyddsgrundsdirektivet, asylprocedursdirektivet och mottagandedirektivet, som styr vilka grunderna är för att få skydd i ett land inom EU. Att bestämma vem som ska få stanna måste gå fortare än i dag. Moderatorn (Tuva) ville få ett förtydligande om det inte är myndighetens ansvar att en människa blir humant behandlad i de fall asylprocessen blir långdragen. Som svar på detta ansåg Tobias att det också finns människor som medvetet döljer sin identitet, till exempel genom att kasta sitt pass, och att detta försvårar asylprocessen. Tobias tyckte också att myndigheterna arbetar väldigt bra. En av deltagarna återknöt till frågan om att inte ha identitetshandlingar och tolkade Tobias svar som att alla papperslösa har kastat bort sina papper. Deltagarens egna föräldrar och generationen innan hade palestinskt ursprung och var statslösa när de kom till Sverige. Tobias höll med om att det finns grupper som har extra svårt, palestinier är en sådan grupp. Däremot menade han att många saknar papper därför att människosmugglare ligger bakom och ger sådana instruktioner. Hur överensstämmer det att barnets bästa ska komma i första hand med att barn får stanna men inte deras föräldrar? Tobias: När utlänningslagen ändrades 2005 fick barn rätt till en egen asylprocess, något som alla partier i riksdagen var eniga om. Det kan finnas starkare skäl för barn att få uppehållstillstånd än deras föräldrar. Dom skälen kan ibland leda till att barn blir utan sina föräldrar. Stopp: En deltagare ville få ett förtydligande och ville veta hur Tobias själv skulle ha handlat om han som förälder befunnit sig i en sådan situation. Skulle han ha lämnat sitt barn i ett främmande land? Så enkelt är det inte ansåg Tobias. Det kan finnas släktingar i Sverige som kan ta hand om barnet, om föräldrarna inte har tillräckligt starka asylskäl för att få stanna. Sen finns regeln om anknytning, att föräldrarna kan få asyl för att man har en anknytning i form av barnet. Då får man lov att stanna på den grunden istället. Anknytning betyder att man som person känner någon eller kopplas till en familj, förälder eller så. Stopp: Regeringen ska ta hänsyn till barnkonventionen och barnets bästa. Är det inte ett tillräckligt starkt skäl att vara förälder till sitt barn om barnet får stanna? På detta svarade Tobias att han inte kände till något fall där man som förälder inte har fått lov att stanna. Det är skillnad på skydd som asylsökande och på att få det på sin anknytning. Moderatorn avslutade diskussionen med att uppmana Tobias att förebygga så att det inte uppstår fall där föräldrar tvingas åka hem och lämna barnen ensamma i Sverige. Ensamma barn och ungdomar Vad gör regeringen för ensamkommande flyktingbarn? Tobias ansåg att det är en grupp barn som behöver särskilda insatser. Förr delades ansvaret för barnen mellan stat och kommun. Men för några år sedan bestämdes det att kommunerna ensamt skulle ha ansvaret. Det kom många barn och många av dem är 17-åriga killar. Ett problem har varit att en del kommuner tror att ungdomarna som kommer är skadade av det som de har varit med om i sitt hemland och därför varit rädda för att det skulle innebära stora kostnader för psykologhjälp. Så kan det vara, menade Tobias, men i första hand behöver barnen rutiner och att bo tillsammans i ett gruppboende. Det fungerar väldigt väl på många av hemmen. Tobias poängterade att det är en av dom frågor som han har brunnit mest för under det sista året. Moderatorn undrade hur man arbetar för att barnens ska få trygghet, inte bara rutiner? På det svarade Tobias att en av de viktigaste åtgärderna är att se barnen som individer och att personalen på hemmen gör det. En viktig grej är att gå iväg till skolan, många är väldigt motiverade. Men det kan säkert göras mer för att skapa trygghet trodde Tobias. 10

11 Men många tvingas leva i situationer som gör att det uppstår våld och att bo på hemmen kan innebära att man blir isolerad från övriga samhället. Hur jobbar ni för att motverka det? Enligt Tobias finns det inga rapporter om att barnen skulle vara utsatta för våld eller att det skulle finnas problem. Men när det gäller barn som kommer med sina asylsökande föräldrar finns det en annan typ av problematik. Till exempel föräldrar som är arbetslösa som har problem med att engagera sig i sina barns och ungdomars liv. Regeringen tror på att framför allt att bekämpa arbetslösheten som är roten till väldigt mycket av problemen. Trots att det finns kriterier för vad som avgör om man får stanna i Sverige så finns det fall där Migrationsverket gjort en ny bedömning på grund av stort mediapådrag. Hur hänger det ihop med att det finns kriterier som ska styra? Tobias beskrev att det inte längre fungerar så. Numera är det en domare som lyssnar på den asylsökande som i sin tur har en advokat som ger råd och stöd vid sin sida. Man kan överklaga migrationsverkets beslut till en migrationsdomstol. Tillsammans med nämndemän fattar domaren beslut om man får stanna. Den ordningen har satt stopp för att den som samlade flest pressklipp i kvällstidningarna fick stanna. Kan domarna barnkonventionen, undrade moderatorn. Ja, svarade Tobias. Barnkonventionen är ett av instrumenten som kan användas som argumentation och information. Hur tror du att barn till papperslösa föräldrar som har någon psykisk sjukdom påverkas av att föräldern inte har rätt till någon behandling? Alla människor som finns i Sverige lyder under hälso- och sjukvårdslagen oavsett hur man har kommit hit, sade Tobias. Då har man rätt till vård som inte kan vänta. En annan sak är om vården ska vara gratis eller inte. Rätt till behandling har man men den är inte alltid gratis. Frågan är hur problemet med dom som vistas i Sverige utan tillstånd ska lösas. Fler vägar för människor att komma hit lagligt bör öppnas. Det är ett smartare sätt än att hålla människor tillståndslösa och hela tiden diskutera vilka rättigheter man ska ha, anser Tobias. Rätt till sjukvård men vem betalar? Moderatorn undrade hur det går till om det gäller en förlossning och familjen inte har pengar. Tobias ställde sig frågan om det ska vara gratis även om du inte har uppehållstillstånd? Han efterlyste lite ordning och reda i systemet. Tobias ansåg att det skulle vara ganska absurt att om å ena sidan en person kommit hit olagligt, uppehåller sig i landet utan tillstånd och drabbas av hjärtinfarkt. Personen får nödvändig vård men behöver inte betala något för vården efteråt. Detta jämfört med om en amerikansk turist drabbas av en hjärtinfarkt. Även i det fallet får han vård men efteråt skickas en räkning som förväntas bli betalad. Samma regler bör gälla ansåg Tobias. För att återgå till exemplet med förlossningskostnader så diskuteras det i regeringen om mödravård ska vara gratis eller inte. Som Tobias ser det ska ett ofött barn inte straffas för att föräldrarna fattar dumma beslut som att gå och gömma sig, eller resa in i landet utan tillstånd. Släpper Sverige in fler invandrare än andra EU-länder eller är det en myt eller en missuppfattning? Det sant att Sverige, i förhållande till sin befolkningsstorlek, tar emot flest asylsökande i EU. Förra året sökte 60 procent av de irakier som sökte asyl i något EU-land asyl i Sverige. 90 procent av dom som sökte beviljades asyl. Sverige borde slåss hårdare för att andra länder ska göra mer tyckte Tobias. Det kommer Sverige att ta upp i sitt ordförandeskap Du snackade innan om människosmugglare och man fick uppfattningen att alla som kommer hit till Sverige kommer via en smugglare, men så är det väl inte? Sanningen är att det finns få sätt att ta sig in lagligt i EU. Bättre sätt måste skapas för den som vill söka asyl än att använda människosmugglare. Att skapa bättre system för att legalt ta sig till den europeiska unionen är det bästa sättet att dra undan mattan för människosmugglarnas marknad. Människosmugglarna är dyra. Människor säljer allt de äger och har för att kunna betala. Det gör det svårt för de människor som fått avslag på sin asylansökan. Moderatorn undrade om människor Sverige tar emot många asylsökande Kommer många hit via människosmugglare? 11

12 använder smugglare för att det är för svårt att ta sig in i EU på egen hand, om det är nödvändigt att fly från sitt land? Vissa människor väljer att lämna sitt hemland därför att de är trötta på problemen där. Till exempel i Irak saknas rent vatten, fungerande elektricitet och man har kanske inget jobb. Anledningen till att människor betalar till smugglare kan vara att man vill köpa sig en biljett till ett bättre liv. Tobias kan ställa upp på det, men vi har en reglerad invandring. Det har kommit överens om på demokratisk väg i det här landet, genom riksdagsval och riksdags- och regeringsbeslut. Barnkonventionen fyller 20 år Jag undrar om du som minister kan bjuda in oss till riksdagshuset så vi kan ha vår ministerhearing där. Tobias svarade att han är statsråd och inte kan bestämma över riksdagen. Men han lovade att lägga ett gott ord hos talmannen Per Westerberg. Avslutande 3 frågor 1. Hur tänker du använda erfarenheterna som du har fått här idag i ditt arbete? Tobias tyckte det hade varit kloka frågor, dagsaktuella även bland politiker, till exempel hur man ska förbättra rättssäkerheten i asylprocessen. Det finns en hel del som lyfts fram här som Tobias antingen redan arbetar med eller kommer att ta med sig. 2. Hur kan man öka barns och ungas inflytande i samhället? Har du några bra förslag? Tobias ansåg att hearingen är ett utmärkt initiativ. Att man bjuder in människor allt ifrån lågstadiet till tonåringar till olika diskussioner. Det är viktigt att barn får möjlighet att framföra sina synpunkter och att hitta systemen. Det kan låta trist och tråkigt, men att hitta formerna för det tror Tobias är viktigt. 3. Om jag skulle fråga dig, i slutet av den här mandatperioden, vilket av dina beslut som har påverkat barn mest. Vad skulle du svara då? Tobias: Det i särklass viktigaste beslutet för framtiden är det som riksdagen fattade i förra veckan. Ett förslag om nya regler för arbetskraftsinvandring. Hjälp till självhjälp genom att erbjuda bättre system det tycker jag är den viktigaste åtgärden. Den hamnar överst på min lista. Efter Tobias blev det en paus. Därefter framförde Unga Örnar sången Barn har Rätt. 12

13 Utbildning, sociala frågor och barnkonventionen Sist att bli utfrågade av hearingens deltagare var Göran Hägglund och Fredric Skälstad. Göran är socialminister och chef för socialdepartementet och är ansvarig för barnfrågor. På socialdepartementet är det tre ministrar. En heter Cristina Husmark Pehrsson och hon ansvarar för det som handlar om pensioner och sjukskrivningar. Maria Larsson har ansvar för socialtjänsten, som bland annat hanterar frågor som rör barn, och också frågor som rör äldre människor. Göran har ansvar för barnpolitiken i regeringen. Göran har också ansvar för ekonomisk familjepolitik, hälso- och sjukvård, tandvård och psykiatri. Fredric jobbar med Jan Björklund på utbildningsdepartementet. Där finns två statsråd. En minister som heter Lars Leijonborg och som jobbar med högskola och forskningsfrågor. Jan Björklund har hand om frågor från förskolan och ända upp till vuxenutbildningen. Fredric jobbar mest med grundskolefrågor och gymnasiefrågor. Uppvärmningsfrågor Fråga 1. Ska vi sänka rösträttsåldern eller ska vi behålla den? Fredric och Göran: Behålla den. Fråga 2. Ska barnkonventionen bli lag eller ska den fortsätta att vara konvention? Fredric och Göran: Fortsätta att vara konvention. Fråga 3. Ska barnkonventionen gälla alla barn som bor i Sverige eller bara dem som är svenska medborgare? Fredric och Göran: Alla barn som bor i Sverige. Fråga 4. Har barn för mycket makt i skolan eller för lite? Fredric och Göran: För lite. Fråga 5. Under EU-ordförandeskapet nästa år, tycker ni att Sverige ska driva agaförbudet som den viktigaste frågan eller ska det vara en annan fråga som är viktigare? Fredric: Det är en viktig fråga men det ska inte vara den viktigaste. Göran: Det är en av de verkligt viktiga frågorna. Fråga 6. Ska vi ha fler behöriga lärare eller fler kuratorer på skolorna? Göran väljer fler kuratorer och Fredric fler behöriga lärare. Fråga 7. Är det statens ansvar att barnkonventionen efterföljs eller är det kommunernas? Fredric: Bådas eller kommunernas. Göran: Bådas. Staten har det yttersta ansvaret, men det fungerar inte utan samarbete. 13

Samhällskunskap. Ett häfte om. -familjen. -skolan. -kompisar och kamratskap

Samhällskunskap. Ett häfte om. -familjen. -skolan. -kompisar och kamratskap Samhällskunskap Ett häfte om -familjen -skolan -kompisar och kamratskap 1 I det här häftet kommer du att få lära dig: Vad samhällskunskap är Hur olika familjer och olika slags vänskap kan se ut Hur barn

Läs mer

Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Lättläst version

Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Lättläst version Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Lättläst version Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Här är konventionen omskriven till lättläst. Allt viktigt

Läs mer

Barnpolitiken. Regeringen skrev i sin plan att barnkonventionen är viktig.

Barnpolitiken. Regeringen skrev i sin plan att barnkonventionen är viktig. LÄTTLÄST FAKTABLAD Socialdepartementet nr 6 juni 2002 Barnpolitiken FN har en konvention om barnets rättigheter, barnkonventionen. En konvention är regler som många har kommit överens om. I konventionen

Läs mer

Demokrati. Lättläst. En lättläst version av regeringens proposition 2001/02:80 Demokrati för det nya seklet

Demokrati. Lättläst. En lättläst version av regeringens proposition 2001/02:80 Demokrati för det nya seklet Demokrati på 2000-talet Lättläst En lättläst version av regeringens proposition 2001/02:80 Demokrati för det nya seklet Demokratipropositionen har bearbetats till lättläst svenska av Kitte Arvidsson, Centrum

Läs mer

November 2005. Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter

November 2005. Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter Mänskliga rättigheter November 2005 Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter Mänskliga rättigheter Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets

Läs mer

Januari 2008. Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter

Januari 2008. Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter Mänskliga rättigheter Januari 2008 Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter Mänskliga rättigheter Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets

Läs mer

Emigration betyder att man flyttar från sitt land. Vi säger, att man emigrerar från sitt land. Man kan också säga, att man utvandrar från sitt land.

Emigration betyder att man flyttar från sitt land. Vi säger, att man emigrerar från sitt land. Man kan också säga, att man utvandrar från sitt land. Människor har flyttat i alla tider För två miljoner år sedan uppkom de första människorna i Afrika. Allt sedan dess har människor spritt sig över hela jorden. I alla tider har människor också flyttat från

Läs mer

Här ger vi läsförståelsefrågor och fördjupningsuppgifter till två av avsnitten i Sverige bit för bit.

Här ger vi läsförståelsefrågor och fördjupningsuppgifter till två av avsnitten i Sverige bit för bit. Här ger vi läsförståelsefrågor och fördjupningsuppgifter till två av avsnitten i Sverige bit för bit. Riksdag och regering Rättsväsendet. 8 SIDORS SVERIGE - BIT FÖR BIT Sverige är ett stort land. Och det

Läs mer

Demokrati & delaktighet

Demokrati & delaktighet Demokrati & delaktighet Inledning OBS! Hela föreläsningen ska hålla på i 45 minuter. Samla gruppen och sitt gärna i en ring så att alla hör och ser dig som föreläsare. Första gången du träffar gruppen:

Läs mer

Anders Danielsson svarar på barns frågor

Anders Danielsson svarar på barns frågor 1 2014-03-12 Anders Danielsson svarar på barns frågor I slutet av februari 2014 träffade Migrationsverkets generaldirektör Anders Danielsson BRIS generalsekreterare Kattis Ahlström för att prata om hur

Läs mer

Barnperspektiv på funktionsnedsättning

Barnperspektiv på funktionsnedsättning Barnperspektiv på funktionsnedsättning Alla barn har rätt att vara barn Rättigheter Förhållningssätt Rättigheter Barnkonventionen 1990 Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning

Läs mer

Anders Danielsson svarar på barns frågor

Anders Danielsson svarar på barns frågor 1 2014-03-12 Anders Danielsson svarar på barns frågor I slutet av februari 2014 träffade Migrationsverkets generaldirektör Anders Danielsson BRIS generalsekreterare Kattis Ahlström för att prata om hur

Läs mer

i valet 2006 De 7 riksdagspartierna berättar på lättläst svenska varför du ska rösta på dem i år.

i valet 2006 De 7 riksdagspartierna berättar på lättläst svenska varför du ska rösta på dem i år. Rösta på oss! i valet 2006 De 7 riksdagspartierna berättar på lättläst svenska varför du ska rösta på dem i år. Partierna har lämnat sina texter till Lättläst-tjänsten på Centrum för lättläst och vi har

Läs mer

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska.

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. Centerpartiets idéprogram Det här idéprogrammet handlar om vad Centerpartiet tycker

Läs mer

Den 20 november 2009 fyllde barnkonventionen 20 år!

Den 20 november 2009 fyllde barnkonventionen 20 år! Ungas röster hörs! Den 20 november 2009 fyllde barnkonventionen 20 år! Barn och ungdomar från hela landet firade med att ställa makthavarna mot väggen. Varför lyssnar vuxna bara på barn när de vill och

Läs mer

Tilla ggsrapport fo r barn och unga

Tilla ggsrapport fo r barn och unga Tilla ggsrapport fo r barn och unga 25 mars 2014 Vad berättar barn för Bris om hur de mår? Hur har barn det i Sverige? Jag har skilda föräldrar och vill så gärna bo hos min pappa. Mamma har ensam vårdnad

Läs mer

Lärarmaterial NY HÄR. Vad handlar boken om? Mål från Lgr 11. Reflektion. Grupparbete/Helklass. Författare: Christina Walhdén

Lärarmaterial NY HÄR. Vad handlar boken om? Mål från Lgr 11. Reflektion. Grupparbete/Helklass. Författare: Christina Walhdén sidan 1 Författare: Christina Walhdén Vad handlar boken om? Hamed kom till Sverige för ett år sedan. Han kom helt ensam från Afghanistan. I Afghanistan är det krig och hans mamma valde att skicka Hamed

Läs mer

Möjlighet att leva som andra

Möjlighet att leva som andra Möjlighet att leva som andra Lättläst sammanfattning Slutbetänkande av LSS-kommittén Stockholm 2008 SOU 2008:77 Det här är en lättläst sammanfattning av en utredning om LSS och personlig assistans som

Läs mer

FNs standardregler. För att människor med funktionshinder ska kunna leva som andra och vara lika mycket värda

FNs standardregler. För att människor med funktionshinder ska kunna leva som andra och vara lika mycket värda FNs standardregler För att människor med funktionshinder ska kunna leva som andra och vara lika mycket värda LÄTTLÄST en lättläst version av FNs standardregler för att tillförsäkra människor med funktionsnedsättning

Läs mer

Co funded by the European Union s Fundamental Rights and Citizenship Pregramme

Co funded by the European Union s Fundamental Rights and Citizenship Pregramme 1 Co funded by the European Union s Fundamental Rights and Citizenship Pregramme Co funded by the European Union s Fundamental Rights and Citizenship Pregramme Anteckningar Alla barn har samma rättigheter

Läs mer

FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna. Lättläst

FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna. Lättläst FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna Lättläst Om FN och de mänskliga rättigheterna FN betyder Förenta Nationerna. FN är en organisation som bildades efter andra världskriget. Alla länder

Läs mer

vad ska jag säga till mitt barn?

vad ska jag säga till mitt barn? Jag vill veta vad ska jag säga till mitt barn? Information till dig som är förälder och lever med skyddade personuppgifter www.jagvillveta.se VUXNA 2 Brottsoffermyndigheten, 2014 Produktion Plakat Åströms

Läs mer

Den nya skollagen. för kunskap, valfrihet och trygghet Lättläst LÄTTLÄST VERSION AV SAMMANFATTNINGEN AV REGERINGENS PROPOSITION 2009/10:165

Den nya skollagen. för kunskap, valfrihet och trygghet Lättläst LÄTTLÄST VERSION AV SAMMANFATTNINGEN AV REGERINGENS PROPOSITION 2009/10:165 Den nya skollagen för kunskap, valfrihet och trygghet Lättläst LÄTTLÄST VERSION AV SAMMANFATTNINGEN AV REGERINGENS PROPOSITION 2009/10:165 2 Det här är en proposition med förslag till en ny skollag. Det

Läs mer

Co funded by the European Union s Fundamental Rights and Citizenship Pregramme

Co funded by the European Union s Fundamental Rights and Citizenship Pregramme Co funded by the European Union s Fundamental Rights and Citizenship Pregramme 1 Alla barn har samma rättigheter och är lika värdefulla. Varifrån du kommer, t ex vilket kön, språk, religion och hudfärg

Läs mer

Uppdrag att vidta kunskapshöjande insatser för barn och unga om sina rättigheter

Uppdrag att vidta kunskapshöjande insatser för barn och unga om sina rättigheter Regeringsbeslut II:7 2015-10-01 S2015/06288/FST (delvis) Socialdepartementet Barnombudsmannen Box 22106 104 22 Stockholm Uppdrag att vidta kunskapshöjande insatser för barn och unga om sina rättigheter

Läs mer

Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning

Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Handledning till den lättlästa Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Lättläst Studieförbundet Vuxenskolan 2008 Projektledare: Eva Ekengren SV Förbundskansliet Författare: Kitte

Läs mer

2007-11-15. Remissyttrande Ett effektivt och flexibelt system för arbetskraftsinvandring, Ds 2007:27

2007-11-15. Remissyttrande Ett effektivt och flexibelt system för arbetskraftsinvandring, Ds 2007:27 Immigrant-institutet 2007-11-15 Justitiedepartementet Migrationsenheten Remissyttrande Ett effektivt och flexibelt system för arbetskraftsinvandring, Ds 2007:27 Immigrant-institutets yttrande om utredningen

Läs mer

Introduktion. Personkretsen. Paragraf 1. LSS har bestämmelser om hjälp till dessa personer:

Introduktion. Personkretsen. Paragraf 1. LSS har bestämmelser om hjälp till dessa personer: Introduktion LSS betyder lag om Stöd och Service till vissa funktionshindrade och ger rätt till särskild hjälp. LSS är en lag som ger särskilda rättigheter till personer med funktionshinder. Socialtjänstlagen,

Läs mer

om läxor, betyg och stress

om läxor, betyg och stress 2 126 KP-läsare om läxor, betyg och stress l Mer än hälften av KP-läsarna behöver hjälp av en vuxen hemma för att kunna göra läxorna. l De flesta tycker att det är bra med betyg från 6:an. l Många har

Läs mer

Alla barn har egna rättigheter

Alla barn har egna rättigheter Alla barn har egna rättigheter Barnkonventionen i Partille kommun Innehåll Barnkonventionens fyra grundstenar 3 Vad är Barnkonventionen? 4 Barnkonventionens artiklar 4 Vem ansvarar för arbetet? 5 Barnkonventionen

Läs mer

I skuggan av REVA Papperslösas hälsa och tillgång till sjukvård

I skuggan av REVA Papperslösas hälsa och tillgång till sjukvård I skuggan av REVA Papperslösas hälsa och tillgång till sjukvård Region skånes policy 2008 2011! Vuxna fd asylsökande, så kallade gömda, får rätt till omedelbar vård och vård/ tandvård som inte kan anstå,

Läs mer

Uppföljning av somaliska ensamkommande flickor i Sverige Konferens Ny i Sverige 14 november 2014

Uppföljning av somaliska ensamkommande flickor i Sverige Konferens Ny i Sverige 14 november 2014 Uppföljning av somaliska ensamkommande flickor i Sverige Konferens Ny i Sverige 14 november 2014 Magdalena Bjerneld, Vårdlärare, Excellent lärare, MSc, PhD Nima Ismail, Distriktsläkare, Msc Institutionen

Läs mer

Intervju: Björns pappa har alkoholproblem

Intervju: Björns pappa har alkoholproblem Intervju: Björns pappa har alkoholproblem Björns föräldrar separerade när han var ett år. Efter det bodde han mest med sin mamma, men varannan helg hos sin pappa, med pappans fru och sin låtsassyster.

Läs mer

Landet Demokratien. Om arbetsbladet

Landet Demokratien. Om arbetsbladet Om arbetsbladet I den här övningen får eleverna i grupper fundera, argumentera och ta ställning i demokratifrågor. Ämnets aktualitet och förankring i skolans styrdokument gör att övningen kan användas

Läs mer

Intervjusvar Bilaga 2

Intervjusvar Bilaga 2 49 Intervjusvar Bilaga 2 Fråga nummer 1: Vad säger ordet motivation dig? Motiverade elever Omotiverade elever (gäller även de följande frågorna) (gäller även de följande frågorna) Att man ska vilja saker,

Läs mer

Mänskliga rättigheter i Sverige

Mänskliga rättigheter i Sverige Mänskliga rättigheter i Sverige En lättläst sammanfattning av regeringens skrivelse 2001/02:83 En nationell handlingsplan för de mänskliga rättigheterna Inledning För nio år sedan var det ett stort möte

Läs mer

Intervju Guide. Europeiska flyktingfonden

Intervju Guide. Europeiska flyktingfonden Intervju Guide Europeiska flyktingfonden Egna anteckningar 1. Presentation 4 2. Grundregler 4 3. Inledning av intervjun 5 4. Substantiella fasen 5 5. Paus 8 6. Kompletterande frågor 9 7. Förtydliganden

Läs mer

Lagen om stöd och service för vissa funktionshindrade

Lagen om stöd och service för vissa funktionshindrade LSS Lagen om stöd och service för vissa funktionshindrade LSS betyder lag om Stöd och Service till vissa funktionshindrade och ger rätt särskild hjälp. LSS är en lag som ger särskilda rättigheter till

Läs mer

på azeriska varför hon inte fått i väg flickorna till skolan: Jag sa att de skulle gå men de sa nej. I Sverige finns det en lag som säger

på azeriska varför hon inte fått i väg flickorna till skolan: Jag sa att de skulle gå men de sa nej. I Sverige finns det en lag som säger De papperslösa lever illegalt i Sverige. Papperslösa barn är alltid rädda, också i skolan men skolan är all trygghet de har. Hos deras lärare väcker det svåra frågor. text Katarina Bjärvall bild Pieter

Läs mer

Barnets rättigheter. Om arbetet med att få barnkonventionen att fungera inom en kommun. Alla barn har rättigheter - mänskliga rättigheter

Barnets rättigheter. Om arbetet med att få barnkonventionen att fungera inom en kommun. Alla barn har rättigheter - mänskliga rättigheter Alla barn har rättigheter - mänskliga rättigheter Barnets rättigheter. Om arbetet med att få barnkonventionen att fungera inom en kommun orebro.se/barnetsrattigheter Varje barn i Örebro, utan undantag,

Läs mer

Medfinansieras av Europeiska kommissionen

Medfinansieras av Europeiska kommissionen Medfinansieras av Europeiska kommissionen Varför en Europeisk Union? Visioner och tankar om ett enat Europa fanns redan på 1800talet men först efter de två världskrigen startade ett sådant Europeiskt samarbete.

Läs mer

Kort om Barnkonventionen

Kort om Barnkonventionen Kort om Barnkonventionen Kort om Barnkonventionen Alla barn har egna rättigheter Den 20 november 1989 är en historisk dag för världens 2 miljarder barn. Då antog FNs generalförsamling konventionen om barnets

Läs mer

Samhällskunskap. Ämnesprov, läsår 2012/2013. Delprov A. Årskurs. Samhällskunskap åk 9 vt 2013. Elevens namn och klass/grupp

Samhällskunskap. Ämnesprov, läsår 2012/2013. Delprov A. Årskurs. Samhällskunskap åk 9 vt 2013. Elevens namn och klass/grupp Ämnesprov, läsår 2012/2013 Samhällskunskap Delprov A Årskurs 9 Elevens namn och klass/grupp Prov som återanvänds omfattas av sekretess enligt 17 kap. 4 offentlighets- och sekretesslagen. Detta prov återanvänds

Läs mer

MILJÖPARTIETS VALMANIFEST 2002

MILJÖPARTIETS VALMANIFEST 2002 LÄTT SVENSKA MILJÖPARTIETS VALMANIFEST 2002 FÖR ATT JORDEN SKA GÅ ATT LEVA PÅ ÄVEN I FRAMTIDEN Foto: Per-Olof Eriksson/N, Naturfotograferna Det här tycker Miljöpartiet är allra viktigast: Vi måste bry

Läs mer

Det här är regeringens plan för sin politik för personer med funktionsnedsättning under år 2011-2016.

Det här är regeringens plan för sin politik för personer med funktionsnedsättning under år 2011-2016. Socialdepartementet Regeringens plan för sin politik för personer med funktionsnedsättning En strategi för genomförande av funktionshinderpolitiken Intro och sammanfattning Det här är regeringens plan

Läs mer

Till dig som söker asyl i Sverige

Till dig som söker asyl i Sverige Senast uppdaterad: 2015-09-28 Till dig som söker asyl i Sverige www.migrationsverket.se 1 Reglerna för vem som kan få asyl i Sverige står i FN:s flyktingkonvention och i svensk lag. Det är som prövar din

Läs mer

Policy för barnkonventionen i Tierps kommun

Policy för barnkonventionen i Tierps kommun Policy Policy för barnkonventionen i Tierps kommun Antagen av kommunfullmäktige 15/2011 att gälla från 1 mars 2011 Tierps kommun 815 80 TIERP i Telefon: 0293-21 80 00 i www.tierp.se Policy för barnkonventionen

Läs mer

Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Årskurs 5

Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Årskurs 5 Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Årskurs 5 Hur mår du? Anledningen till att vi gör den här undersökningen är att vi vill få kunskap om ungas hälsa och levnadsvanor. Alla elever i årskurserna 5,

Läs mer

Swedish 2014 PUBLIC EXAMINATION. Continuers Level. Transcript. Section 1: Listening and Responding

Swedish 2014 PUBLIC EXAMINATION. Continuers Level. Transcript. Section 1: Listening and Responding 2014 PUBLIC EXAMINATION Swedish Continuers Level Section 1: Listening and Responding Transcript 2014 Board of Studies, Teaching and Educational Standards NSW Section 1, Part A Text 1 Angelica, om vi vill

Läs mer

När Barnkonventionen blir lag. Förberedande frågor till beslutsfattare

När Barnkonventionen blir lag. Förberedande frågor till beslutsfattare När Barnkonventionen blir lag Förberedande frågor till beslutsfattare Snart är Barnkonventionen lag Regeringen har gett besked om att Barnkonventionen ska bli lag i Sverige. Den här foldern är till för

Läs mer

TÖI ROLLSPEL F 003 Sidan 1 av 5 Försäkringstolkning

TÖI ROLLSPEL F 003 Sidan 1 av 5 Försäkringstolkning ÖI ROLLSPEL F 003 Sidan 1 av 5 Försäkringstolkning Ordlista stålskena fraktur brott i handleden akuten amputering konvention avtal efterskott omprövning överklaga SJUVÅRD VID ILLFÄLLIG VISELSE UOMLANDS

Läs mer

!! 1. Feminism för alla. Nu äntligen kan feminister få mer makt. Rösta på Feministiskt initiativ i valet 14 september!

!! 1. Feminism för alla. Nu äntligen kan feminister få mer makt. Rösta på Feministiskt initiativ i valet 14 september! Feminism för alla Nu äntligen kan feminister få mer makt. Rösta på Feministiskt initiativ i valet 14 september Vi har en feministisk politik som också arbetar med antirasism och mänskliga rättigheter.

Läs mer

Sverige är ett unikt bra land att växa upp i. De flesta svenska barn mår bra och växer upp under goda förhållanden.

Sverige är ett unikt bra land att växa upp i. De flesta svenska barn mår bra och växer upp under goda förhållanden. 090531 Göran Hägglund Talepunkter inför Barnhälsans dag i Jönköping 31 maj. [Det talade ordet gäller.] Sverige är ett unikt bra land att växa upp i. De flesta svenska barn mår bra och växer upp under goda

Läs mer

Så fungerar det att söka asyl

Så fungerar det att söka asyl Så fungerar det att söka asyl Till dig som söker asyl med förälder, föräldrar eller annan vårdnadshavare. Denna broschyr tillhör: 1 Innehållsförteckning Hej Barn Vad betyder orden? Asylansökan vad händer

Läs mer

Surfa säkert. en guide för barn, ungdomar och vuxna MOT BARNSEXHANDEL WWW.ECPAT.SE

Surfa säkert. en guide för barn, ungdomar och vuxna MOT BARNSEXHANDEL WWW.ECPAT.SE Surfa säkert en guide för barn, ungdomar och vuxna MOT BARNSEXHANDEL WWW.ECPAT.SE Internet har krympt världen Aldrig tidigare har det varit så lätt att kommunicera och söka information globalt. Kontakter

Läs mer

Talarmanus för Surfa Lugnts föreläsning 40 minuter om ungas nätvardag

Talarmanus för Surfa Lugnts föreläsning 40 minuter om ungas nätvardag Talarmanus för Surfa Lugnts föreläsning 40 minuter om ungas nätvardag Du kan välja att följa det ordagrant, eller använda det som stöd och/eller som inspiration. Manuset är uppdelat per bild i presentationen.

Läs mer

Att bilda familj och leva med barn. i Sverige

Att bilda familj och leva med barn. i Sverige Att bilda familj och leva med barn i Sverige Att gifta sig I Sverige kan två personer gifta sig. Man kan välja att gifta sig inom ett trossamfund. Man kan också välja att gifta sig borgerligt. en person

Läs mer

Så fungerar det att söka asyl

Så fungerar det att söka asyl Så fungerar det att söka asyl Denna broschyr tillhör: Till dig som söker asyl utan förälder, föräldrar eller annan vårdnadshavare SÅ HÄR FUNGERAR DET AT T SÖKA ASYL 1 Innehållsförteckning Hej Barn Vad

Läs mer

Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Årskurs 8

Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Årskurs 8 Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Årskurs 8 Hur mår du? Anledningen till att vi gör den här undersökningen är att vi vill få kunskap om ungas hälsa och levnadsvanor. Alla elever i årskurserna 5,

Läs mer

Barns rätt enligt FN:s Barnkonvention

Barns rätt enligt FN:s Barnkonvention Barns rätt enligt FN:s Barnkonvention En standard för barnperspektiv, utarbetad av Habilitering & Hälsa, Västra Götalandsregionen i samarbete med NOBAB Habilitering & Hälsa i Västra Götalandsregionen,

Läs mer

Barnets. Strategi för att stärka barnets rättigheter i Lunds kommun 1

Barnets. Strategi för att stärka barnets rättigheter i Lunds kommun 1 Barnets bästa Strategi för att stärka barnets rättigheter i Lunds kommun 1 Inledning Lunds kommun arbetar aktivt för att det ska vara bra för barn att växa upp i Lund. Ett led i den ambitionen är kommunfullmäktiges

Läs mer

Lyssna på oss. Vi vet. Ungdomsexperterna på BUP i Karlstad tipsar. föräldrar och andra vuxna vad de behöver lära sig för att ge barn och unga bra stöd

Lyssna på oss. Vi vet. Ungdomsexperterna på BUP i Karlstad tipsar. föräldrar och andra vuxna vad de behöver lära sig för att ge barn och unga bra stöd Lyssna på oss. Vi vet. Ungdomsexperterna på BUP i Karlstad tipsar föräldrar och andra vuxna vad de behöver lära sig för att ge barn och unga bra stöd Föräldrar borde förstå att man inte kan diskutera när

Läs mer

LÄTTLÄST LSS. Lagen om stöd och service för vissa funktionshindrade

LÄTTLÄST LSS. Lagen om stöd och service för vissa funktionshindrade LÄTTLÄST LSS Lagen om stöd och service för vissa funktionshindrade 1 Här skriver vi om den hjälp du kan få enligt LSS. Kommunerna och regionens hälso- och sjukvård ger hjälpen. Den här texten är lättläst.

Läs mer

Talmanus till presentation om nätvardag 2015

Talmanus till presentation om nätvardag 2015 Talmanus till presentation om nätvardag 2015 Bild 1: Här kommer det finnas ett stolpmanus för föreläsningen. Du kan även ladda hem manuset på www.surfalugnt.se om du vill ha manuset separat. Om du inte

Läs mer

LÄTTLÄST OM LSS. Det är kommunen och landstinget som ska ge den hjälp som behövs. Här får du veta mera om vad som gäller.

LÄTTLÄST OM LSS. Det är kommunen och landstinget som ska ge den hjälp som behövs. Här får du veta mera om vad som gäller. Stöd och service till vissa funktionshindrade Den här texten är lättläst. Det betyder att det inte finns svåra ord men allt som är viktigt finns med. Texten handlar om LSS. LSS betyder lagen om stöd och

Läs mer

Att öka kunskapen om barnen i gruppverksamheter Första halvåret 2013

Att öka kunskapen om barnen i gruppverksamheter Första halvåret 2013 Arbetsrapport 2014:2 Att öka kunskapen om barnen i gruppverksamheter Första halvåret 2013 Annika Almqvist & Per Åsbrink Att öka kunskapen om barnen i gruppverksamheter Första halvåret 2013 Annika Almqvist

Läs mer

Ungas tankar om ett bättre samhälle

Ungas tankar om ett bättre samhälle Ungas tankar om ett bättre samhälle Politiska motioner skapade av ungdomar i Malmö och Skåne genom workshoparbete inom projektet Ungt valdeltagand i Malmö och Skåne - fokus: supervalåret 2014. Genom wokshops

Läs mer

Invandrare, flyktingar, eu-migranter, asylsökande. Vad är skillnaden? Vad skriver tidningarna? Vad tycker jag?

Invandrare, flyktingar, eu-migranter, asylsökande. Vad är skillnaden? Vad skriver tidningarna? Vad tycker jag? Invandrare, flyktingar, eu-migranter, asylsökande. Vad är skillnaden? Vad skriver tidningarna? Vad tycker jag? :Hittad text: När vi talar om flyktingar tänker vi kanske på främst på farliga flyktvägar

Läs mer

Mötesplats för dig som kom ensam till Sverige

Mötesplats för dig som kom ensam till Sverige Mötesplats för dig som kom ensam till Sverige I mitten av maj samlades cirka 45 ensamkommande flyktingungdomar från Stockholm för att delta i en heldagskonferens som Rädda Barnen och Stadsmuseet bjudit

Läs mer

AVmedia dagen 20151027. Ses offline. Milla Skoglund Stina Nilsson

AVmedia dagen 20151027. Ses offline. Milla Skoglund Stina Nilsson AVmedia dagen 20151027 Ses offline Milla Skoglund Stina Nilsson Varför "ses offline"? AVmedia utbildning Många kränkningar på nätet, Trygghets gruppen Lektion 1 Kontrakt Kontrakt Kontrakt SES OFFLINE?

Läs mer

Mål i mun Förslag på en plan för svenska språket

Mål i mun Förslag på en plan för svenska språket Mål i mun Förslag på en plan för svenska språket Den här utredningen ger förslag på en plan för hur vi ska fortsätta att tala och skriva svenska, fast vi har börjat använda mer engelska. Texten är omskriven

Läs mer

Samlat, genomtänkt och uthålligt?

Samlat, genomtänkt och uthålligt? Samlat, genomtänkt och uthålligt? En utvärdering av regeringens nationella handlingsplan för mänskliga rättigheter 2006 2009 Lättläst sammanfattning Lättläst sammanfattning av betänkande av Utredningen

Läs mer

Framtiden. är här. valmanifest på lättläst svenska

Framtiden. är här. valmanifest på lättläst svenska Framtiden är här valmanifest på lättläst svenska De val vi gör i dag är viktiga för våra liv i framtiden. Miljöpartiet vill skydda djuren, naturen, miljön, världen och människorna. Vi vill ha ett miljövänligare

Läs mer

Politikerna ska se till att FNs regler för personer med funktionshinder följs. Politiker i Sverige vill arbeta för samma sak som FN.

Politikerna ska se till att FNs regler för personer med funktionshinder följs. Politiker i Sverige vill arbeta för samma sak som FN. F ö renta Nationerna FN betyder Förenta Nationerna FN bildades för 50 år sedan. 185 länder är med i FN. I FN ska länderna komma överens så att människor får leva i fred och frihet. I FN förhandlar länderna

Läs mer

'Waxaanu rabnaa in aan dadka awooda siino. Xisbiga Center Partiet bayaankiisa guud ee siyaasadeed oo Swidhish la fududeeyay ku dhigan'

'Waxaanu rabnaa in aan dadka awooda siino. Xisbiga Center Partiet bayaankiisa guud ee siyaasadeed oo Swidhish la fududeeyay ku dhigan' 1 'Waxaanu rabnaa in aan dadka awooda siino. Xisbiga Center Partiet bayaankiisa guud ee siyaasadeed oo Swidhish la fududeeyay ku dhigan' På ett möte i Västervik den 19 juni 2001 bestämde vi i centerpartiet

Läs mer

Du är klok som en bok, Lina! Janssen-Cilag AB

Du är klok som en bok, Lina! Janssen-Cilag AB Du är klok som en bok, Lina! Janssen-Cilag AB Den här boken handlar om hur det är när man har svårt att vara uppmärksam och har svårt att koncentrera sig. Man kan ha svårt med uppmärksamheten och koncentrationen,

Läs mer

Demokrati. Ordet demokrati kommer ifrån grekiskan och betyder folkstyre. All makt utgår ifrån folket. Sveriges Riksdag

Demokrati. Ordet demokrati kommer ifrån grekiskan och betyder folkstyre. All makt utgår ifrån folket. Sveriges Riksdag Demokrati Ordet demokrati kommer ifrån grekiskan och betyder folkstyre. All makt utgår ifrån folket. Gustav Vasa kallade till två riksmöten 1527 och 1544 där präster, adel, borgare och bönder samlades

Läs mer

Riktlinjer för vårdgivare

Riktlinjer för vårdgivare Riktlinjer för vårdgivare Policy Gömda flyktingar I vårt land finns det troligtvis över tiotusentals gömda flyktingar. Med gömda flyktingar menas personer som sökt och fått avslag på sin asylansökan och

Läs mer

KOLLEKTMATERIAL TEMA: BARN HAR RÄTT! FN:S BARNKONVENTION FYLLER 20 ÅR 1989-2009!

KOLLEKTMATERIAL TEMA: BARN HAR RÄTT! FN:S BARNKONVENTION FYLLER 20 ÅR 1989-2009! KOLLEKTMATERIAL TEMA: BARN HAR RÄTT! FN:S BARNKONVENTION FYLLER 20 ÅR 1989-2009! RIKSKOLLEKT SVENSKA KYRKANS UNGA JUNGFRU MARIE BEBÅDELSEDAG 22 MARS 2009 KOLLEKTMATERIAL 2009 JUNGFRU MARIE BEBÅDELSEDAG

Läs mer

Du är klok som en bok, Lina!

Du är klok som en bok, Lina! Du är klok som en bok, Lina! Den här boken handlar om hur det är när man har svårt att vara uppmärksam och har svårt att koncentrera sig. Man kan ha svårt med uppmärksamheten och koncentrationen, men på

Läs mer

Sigtuna projektet Ekilaskolan

Sigtuna projektet Ekilaskolan Sigtuna projektet Ekilaskolan Tre stenar och några träd. En kör längst bak i rummet. Några människor söker efter föda. För länge sedan Innan vi hade internet Och människan trodde Att solen var gud. Då

Läs mer

Textstöd till oh-bild 1 Myter

Textstöd till oh-bild 1 Myter Textstöd till oh-bild 1 Myter Genom att servera och köpa ut alkohol till mitt barn lär jag henne/honom att dricka måttligt! Mängder av undersökningar visar istället att du förmedlar till ditt barn att

Läs mer

talarmanus för skolinformatör i åk 1 vilka är vi?

talarmanus för skolinformatör i åk 1 vilka är vi? talarmanus för skolinformatör i åk 1-3 2011 talarmanus för skolinformatör i åk 1 vilka är vi? JOBBA Värt att veta inför sommar- och extrajobb. Bild 2 Berätta vem du är och varför du är engagerad i facket

Läs mer

Mer än bara trösklar

Mer än bara trösklar Lättläst Mer än bara trösklar Stockholms läns landstings program för att personer med funktionsnedsättning ska kunna leva som andra www.sll.se 1 2 Mer än bara trösklar Stockholms läns landstings program

Läs mer

Swedish translation of the Core Standards for guardians of separated children in Europe

Swedish translation of the Core Standards for guardians of separated children in Europe Swedish translation of the Core Standards for guardians of separated children in Europe GRUNDPRINCIPER OCH HÅLLPUNKTER Princip 1 Den gode mannen verkar för att alla beslut fattas i vad som är barnets bästa

Läs mer

Du ska kunna resa, flytta och studera. EU i din vardag

Du ska kunna resa, flytta och studera. EU i din vardag ! EU på 10 minuter 2 EU på 10 minuter EU på 10 minuter 3 EU i din vardag Visste du att ungefär 60 procent av besluten som politikerna i din kommun tar påverkas av EU-regler? Det kan till exempel handla

Läs mer

INNAN LEVDE JAG Effekter av bristande personlig assistans

INNAN LEVDE JAG Effekter av bristande personlig assistans INNAN LEVDE JAG Effekter av bristande personlig assistans INNEHÅLL 8 14 18 20 22 26 29 Hur vi har gjort rapporten Livet före och efter det förändrade beslutet Så påverkar beslutet vardagsliv och fritid

Läs mer

Barn- och ungdomspolitisk handlingsplan för Kumla kommun

Barn- och ungdomspolitisk handlingsplan för Kumla kommun ungdomspolitisk handlingsplan för Kumla kommun Antagen av kommunfullmäktige 2005-11-21, 112 ungdomspolitisk handlingsplan för Kumla kommun Baserad på FN:s barnkonvention Bakgrund FN:s barnkonvention innebär

Läs mer

LIKABEHANDLINGSPLAN. Snöbollsgatans förskola 2014/2015

LIKABEHANDLINGSPLAN. Snöbollsgatans förskola 2014/2015 LIKABEHANDLINGSPLAN Snöbollsgatans förskola 2014/2015 Innehållsförteckning Inledning syfte 3 Vision och mål 4 Diskrimineringsgrunderna 4 Nulägesbeskrivning och kartläggning 5 Riskanalys 5 Handlingsplan

Läs mer

PRINCIPPROGRAM FÖR SVERIGES UNGDOMSRÅD

PRINCIPPROGRAM FÖR SVERIGES UNGDOMSRÅD PRINCIPPROGRAM FÖR SVERIGES UNGDOMSRÅD 1. INLEDNING På s årsmöte 2009 valdes en styrelse på ett mandat att se över hur ungdomsråden i landet kunde utvecklas och bli starkare. För att komma dit behövde

Läs mer

Om unga föräldrar. och arbetsmarknaden.

Om unga föräldrar. och arbetsmarknaden. Om unga föräldrar och arbetsmarknaden Text: Elisabet Wahl Inledning Ungdomsstyrelsen har fått i uppdrag av regeringen att genomföra insatser för att öka kunskapen om hur föräldrar under 25 års ålder kan

Läs mer

Barn i familjer med knapp ekonomi. 2009-04-07 Anne Harju 1

Barn i familjer med knapp ekonomi. 2009-04-07 Anne Harju 1 Barn i familjer med knapp ekonomi 2009-04-07 Anne Harju 1 Bakgrund - Samhällelig debatt om barnfattigdom. - Studier talar ofta om barn, inte med. - Omfattning och riskgrupper i fokus. - År 2005: Malmö

Läs mer

HEJ! Vi är mycket glada över att du och din skolklass vill uppleva Om vi kunde gå hem till mig.

HEJ! Vi är mycket glada över att du och din skolklass vill uppleva Om vi kunde gå hem till mig. HEJ! Vi är mycket glada över att du och din skolklass vill uppleva Om vi kunde gå hem till mig. Här följer lite information om föreställningen, samt några tankar kring hur pjäsens frågor skulle kunna integreras

Läs mer

Mottagandet av ensamkommande barn och ungdomar i Europa

Mottagandet av ensamkommande barn och ungdomar i Europa Mottagandet av ensamkommande barn och ungdomar i Europa Länsstyrelsen, Malmö, 12 mars Mikaela Hagan, mikaela.hagan@rb.se, www.connectproject.eu The contents of this presentation can in no way be taken

Läs mer

Alla barn. har egna rättigheter. Barnkonventionen i Partille

Alla barn. har egna rättigheter. Barnkonventionen i Partille Alla barn har egna rättigheter Barnkonventionen i Partille Reviderad oktober 2013 Innehåll Barnkonventionens fyra grundstenar 3 Vad är Barnkonventionen? 4 Barnkonventionens artiklar 4 Vem ansvarar för

Läs mer

Skolans organisation och värdegrund. ann.s.pihlgren@utep.su.se Fil dr Ann S Pihlgren Stockholms universitet

Skolans organisation och värdegrund. ann.s.pihlgren@utep.su.se Fil dr Ann S Pihlgren Stockholms universitet Skolans organisation och värdegrund ann.s.pihlgren@utep.su.se Fil dr Ann S Pihlgren Stockholms universitet Skolans organisation Frivillig förskola 1-3 4-5 år F- 9 Gymnasiet Arbete, yrkesutbildning, universitet

Läs mer

Göteborg för att hämta sin familj ifrån flygplatsen. Det var så kul att kolla på flygplan från nära håll tyckte Mahdi. Nu var det inte långt kvar

Göteborg för att hämta sin familj ifrån flygplatsen. Det var så kul att kolla på flygplan från nära håll tyckte Mahdi. Nu var det inte långt kvar Mötet med det okända I en av de små byarna i Ghazni som ligger i östra Afghanistan bodde det fattiga familjer. Byn kallades för ''Nawdeh''. De flesta män i byn var jordbrukare, affärsmän, bönder och vissa

Läs mer

Asylsökanden och fattiga EU-migranter - perspektiv på regelverk och praktik. Svensk Samhällsodontologisk förening 20151001

Asylsökanden och fattiga EU-migranter - perspektiv på regelverk och praktik. Svensk Samhällsodontologisk förening 20151001 Asylsökanden och fattiga EU-migranter - perspektiv på regelverk och praktik Svensk Samhällsodontologisk förening 20151001 Vem är vi? Birgitta Gunnarsson, Folktandvården VG, verksamhetsutvecklare Gunnar

Läs mer

Likabehandlingsplan på lätt svenska. Kompetenscenter, Köpings kommun

Likabehandlingsplan på lätt svenska. Kompetenscenter, Köpings kommun Likabehandlingsplan på lätt svenska Kompetenscenter, Köpings kommun Köpings kommun Rapporten skriven av: Staffan Ekelund, skapad 2010-11-18, senast rev. 2014-01-10 Antagen av: Social- och arbetsmarknadsnämnd,

Läs mer

JENSEN gymnasium Borås Klass EK12 och NA12

JENSEN gymnasium Borås Klass EK12 och NA12 I JENSEN gymnasium Borås Klass EK12 och NA12 TRAFFICKING Trafficking, den tredje största organiserade brottsligheten i världen. Det är fruktansvärt att människohandel förekommer 2013. Allvarliga brott

Läs mer