Barns och ungas egna perspektiv

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Barns och ungas egna perspektiv"

Transkript

1 Barns och ungas egna perspektiv Rapport från barn- och ungdomshearingen 20 november 2008 Nätverket för Barnkonventionen NGO Network for the Rights of the Child

2 Innehåll Inledning... 3 Nätverket för Barnkonventionen Hearing den 20 november 2008 i Stockholm...3 Förmiddagens diskussioner och möten... 4 Hearingen den 20 november EU och barnkonventionen...6 Migration, asyl och barnkonventionen...9 Utbildning, sociala frågor och barnkonventionen Bilagor: Deltagande organisationer Deltagarnas utvärdering av hearingen Nätverket för Barnkonventionen 2009 Text: Kerstin Nordström, Ann-Marie Stenhammar Layout: Kerstin Nordström Foto: sid 5, 6, 9 och 17, Annika Häggberg sid 12, 13 och 14, Viktor Harju

3 Inledning Nätverket för Barnkonventionen Hearing den 20 november 2008 i Stockholm Varje år arrangerar Nätverket för Barnkonventionen en hearing mellan politiker och barn och unga. Nätverket för Barnkonventionen är en paraplyorganisation för 62 olika organisationer, stora som små, specialiserade och mera allmänna organisationer. Det vi har gemensamt är att alla har Konventionen om Barnets Rättigheter i sina stadgar. Vi känner ett särskilt ansvar för att vara med och driva på så att myndigheter och politiker lever upp till barnkonventionens krav. Den årliga ministerhearingen är Nätverket för Barnkonventionens största aktivitet under året. Ett unikt tillfälle där barn och unga från hela landet får möjlighet att ställa frågor och få svar direkt av ministrar och andra makthavare. I den här rapporten får du möjlighet att följa 2008 års hearing genom de frågor som ställdes till ministrarna och svaren deltagarna fick. Den 20 november som är barnkonventionens födelsedag samlades ett 40-tal deltagare mellan 9 och 18 år från 13 medlemsorganisationer. Förmiddagen ägnades åt förberedelser inför utfrågningen. Till sin hjälp hade deltagarna Barnombudsmannen Fredrik Malmberg och representanter från Sveriges kommuner och Landsting samt Skolverket. På eftermiddagen påbörjades utfrågningen där bland andra migrationsminister Tobias Billström och socialminister Göran Hägglund deltog. Intresset var stort och framförallt utfrågningen av Göran Hägglund fick förlängas. Tack vare att SVT24 filmade hearingen och sände den i sin helhet två gånger fick tiotusentals tittare möjligheten att följa vad som hände! Vi hoppas att detta kan bli starten för ett långvarigt samarbete med SVT. För att hearingen ska göra nytta för barn och unga så måste alla medlemsorganisationer hålla hearingen levande under året! Du kan vara en del av det genom att följa upp svaren som politikerna gav deltagarna, ställa frågorna som deltagarna ställde och sprida rapporten till andra makthavare på lokal och regional nivå runt om i landet. Men det viktigaste är att i vardagen arbeta för att öka barns och ungas självklara rätt till deltagande och att alltid komma ihåg vikten av att ha med barns och ungas egna perspektiv. Oavsett ålder, Ditt engagemang är viktigt! Cecilia Abrahamsson Ordförande Nätverket för Barnkonventionen PS! Den här rapporten innehåller inte allt som hände på hearingen. Om du vill ta del av det dokumenterade grundmaterialet finns den dokumentationen arkiverad hos Nätverket för Barnkonventionen. 3

4 Förmiddagens diskussioner och möten Barnen och ungdomarna ägnade förmiddagen åt att i fyra grupper finslipa frågor och förbereda sig inför eftermiddagens hearing. Man diskuterade även frågor att ställa till Per Tullberg, Bengt Germundsson och Fredrik Malmborg. Per Tullberg, generaldirektör för Skolverket, har bland annat varit lärare. Skolverket ska utgå från barnkonventionen, som garanterar barns rättigheter, bland annat rätt till utbildning. Alla barn ska få likvärdig utbildning, men det är svårt att nå upp till. Bengt Germundsson, vice ordförande för Sveriges Kommuner och Landsting (SKL). SKL är en intresse- och arbetsgivarorganisation för landets 290 kommuner och landstingen. Till SKL skickas allt från riksdag och regering. Vi försöker att jobba med barn- och ungdomsfrågor, sade Bengt men tillade att de behöver jobba mycket mer för att öka barns och ungdomars inflytande. Bengt skickade med ett råd till hearingen, att gå på lokala politiker i kommunerna. Fredrik Malmborg, ny Barnombudsman (BO). Bättre start än det här kan man inte få som ny BO, sade Fredrik. Han har jobbat för Rädda Barnen bland annat i Afghanistan. Varje dag bestäms det mycket för de 2 miljoner barn som finns i Sverige. Många gånger fattas beslut utan att barnen tillfrågas, vad barnet tycker är viktigt. En femtedel av Sveriges kommuner har inte gjort ett dugg om barnkonventionen. BO måste bli tuffare. Om en kommun eller myndighet inte sköter sig kan BO tvinga dem att komma och diskutera hur de ska ändra till det bättre. Likvärdig utbildning för alla Exempel på frågor till Per, Bengt och Fredrik Per frågor och svar: Varför får elever veta så lite i skolan om barnkonventionen? Per svarade att det finns material men att lärarna har ett mycket stort inflytande över vad de undervisar om. Varför måste inte skolorna undervisa i samma ämnen vid samma tidpunkt på terminen? Nu skiljer det mycket och det drabbar elever som flyttar. Enligt Per har skolorna stor frihet att bestämma när olika ämnen skall läsas, men han är inte säker på att detta är så bra, så det ska utredas. Är det stora skillnader i landet? Ja, det är det, till exempel mellan Rosengård och Djursholm. Är det viktig med elevråden? Ja tyckte Per, det är viktigt att eleverna tar ansvar för sin skola blir hörda och syns. Kan man hänvisa till Skolverket när något är fel? Det kan man absolut. Per berättade att skollagen har 832 paragrafer. Hur ska skolan uppnå målet med likvärdig utbildning för alla? Per: De redskap som Skolverket har är lärar- och rektorsutbildningen. Att påverka de som ska jobba i skolorna redan när de utbildas. Skolverket skriver också kursplaner och betygskriterier. Statens skolinspektörer inspekterar sedan att skolorna följer det Skolverket har bestämt. Men ändå är skolan inte likvärdig. Skillnaderna har till och med blivit större. Högutbildade föräldrar med höga inkomster deras barn lyckas bättre i skolan. Hur ska skolan lösa det, undrade en av ungdomarna. Med behöriga, duktiga lärare, svarade Per, och genom att skolor med barn som behöver mer stöd än andra får mer resurser. Bengt frågor och svar: Bengt tyckte att politikerna borde vara ute mer i skolor, fritidsgårdar och liknande och vara de som kommer med initiativ till kontakter mellan barn och ungdomar. Det är politikernas ansvar att ge unga chansen att påverka, menade han. Varför finns det bara en gymnasieskola för oss döva, den i Örebro? Det gör att man måste flytta för att gå på gymnasiet. Bengt: Det visste faktiskt inte jag att det var så. Men det handlar väl om resurser och behovet. Du pratade om ungdomsråd i kommuner. Finns det? Ja, både råd och ungdomsfullmäktige finns i ett flertal kommuner, svarade Bengt. I Markaryd inbjuder politiker alla

5 elever en gång per år för att diskutera frågor som berör dem. Haninge kommun är en kommun i Stockholm som har ett välutvecklat arbete för att involvera unga människor. Vuxna kan ha svårt att komma med det initiativet. De är duktiga på att skriva planer och andra dokument men de är sämre på att handla. Frågor till Fredrik och hans svar: Vad vill du förändra helst av allt? Fredrik: När vuxna skall fatta beslut som gäller barn ska de fråga barnen först. Barn bör alltid tillfrågas i frågor som rör dem. Sedan är det inte säkert att det blir så men de ska ha chans att yttra sig, även små barn. Ungdomar vill vara delaktiga, men politiker måste driva och berätta vilka rättigheter barn har. Hur ska man få dom till det? Politiker ska prata med barn och ungdomar innan de fattar beslut som rör dem, sade Fredrik. Det är politikernas ansvar att lyssna på barn och ungdomar. Det finns andra sätt att få ungdomar att påverka. Fredrik tar ett exempel på att barn med funktionsnedsättning inte själva får välja sin assistent: De får ett beslut från socialtjänsten men ingen frågar dem, vad vill du, har du något förslag på vem du vill ska hjälpa dig? Det är inte bra anser jag. Ungdomar vill vara delaktiga Hur kommer du att arbeta vidare för att ge barn och ungdomar mer makt? Fredrik: Genom att vara en blåslampa på kommuner, landsting och myndigheter. Vi kan också tvinga dem att komma till oss och ta del av vår kunskap. Vuxna blir mycket klokare när de pratar med barn. Vad vill du göra mer? Fredrik: Jag vill lyssna på alla barn, men särskilt vill jag lyssna till de barn som har det svårast i vårt land, till exempel barn som är placerade på institutioner, det vill säga de är föremål för socialtjänstens insatser. 5

6 Hearingen den 20 november 2008 Moderatorerna Cecilia Abrahamsson och Tuva Lund från Nätverket för Barnkonventionen inledde 2008 års hearing med att betona möjligheten för alla närvarande barn och ungdomar att ha en dialog med de politiker i Sverige som har mycket makt i samhället. De uppmanade deltagarna att ta hem svaren till sina organisationer, vänner och skolklasser för att jobba vidare med frågorna. Deltagande statsråd och politiskt sakkunniga: Mikael Persson - politiskt sakkunnig hos EU-ministern Cecilia Malmström Tobias Billström migrationsminister Göran Hägglund socialminister Fredric Skälstad politiskt sakkunnig på utbildningsdepartementet Regler för hearingen för att dialogen ska bli så konstruktiv och rättvis som möjligt: Försök hålla svaren till högst 3 min Säg ditt namn och din organisation innan du ställer din fråga Så många som möjligt ska få möjlighet att prata Ingen politisk smutskastning, detta är ingen valkampanj Inga personliga påhopp Visa ömsesidig respekt Använd ett språk som är till för alla. Använd stopplapp om svaret är otydligt eller inte besvarar frågan Gruppledaren ansvarar för stopplappen. Och till sist, vi ska ha kul. EU och barnkonventionen Först att bli utfrågad var Mikael Persson som är politiskt sakkunnig hos Cecilia Malmström som är EU-minister. Mikael förklarade att han har en politisk anställning till skillnad från experter som är anställda på regeringskansliet.

7 Uppvärmning Utfrågningen började med en uppvärmning. Uppvärmningen består av att den som utfrågas svarar på 7 påståenden. Regeln är att den som svarar bara får hålla med om ett av svarsalternativen men får passa eller något liknande. Fråga 1. Ska vi sänka rösträttsåldern eller behålla den? Mikael: Behålla den. Fråga 2. Ska barnkonventionen bli lag eller ska den fortsätta att vara en konvention? Mikael: Den ska fortsätta att vara en konvention. Fråga 3. Ska barnkonventionen gälla alla barn som bor i Sverige eller bara dom som är svenska medborgare? Mikael: Gälla alla barn i Sverige. Fråga 4. Har barn för mycket makt i skolan eller för lite? Mikael: För lite. Fråga 5. Under vårt ordförandeskap, ska Sverige driva frågan om agaförbud i hela EU eller ska vi driva andra frågor som är viktigare? Mikael: Driva den frågan. Fråga 6. Ska vi ha fler behöriga lärare i skolan eller ska vi ha fler kuratorer? Mikael: Fler behöriga lärare. Fråga 7. Är det statens ansvar att barnkonventionen efterföljs eller är det kommunernas? Mikael: Det är statens. Hearingfrågor till Mikael Hur kommer Lissabonfördraget att påverka barn? I fördraget står att EU ska arbeta för barns rättigheter men man vet inte vad det innebär i verkligheten. Det kan finnas saker som är bra för alla i EU och som också är bra för barn, även om det inte står exakt om barn där. Barnperspektivet i EU Finns det inget specifikt, undrade moderatorn. EU-kommissionen jobbar med en strategi för barns rättigheter, men det är inte klart, svarade Mikael. När Sverige ska sitta ordförande i EU i höst, kommer frågor som rör barnkonventionen att vara i fokus? Det som vi kommer att ha i programmet är först och främst klimatfrågan. Till exempel hur man ska få bättre klimat i Östersjön, med bottendöden där. Även frågor om trafficking och sådant. Själva barnkonventionen är inte prioriterad men det kan komma in barnperspektiv i de andra frågorna. Moderatorn ville att Mikael skulle vara tydligare och frågade om regeringen har bestämt om barnperspektivet ska vara med eller inte vara med. Mikael upprepar att perspektivet kan komma in. Stopp: Kan du då ta med dig till EU-ministern att få in någon form av barnperspektiv i det som Sverige ska jobba med under vårt ordförandeskap i EU? Det lovade Mikael att han skulle göra. Enligt barnkonventionen har barn rätt att skydda sig från fysiskt våld. Vad gör Sverige i EU för säkrare miljö i till exempel skolor? Det finns en del samarbete mellan EU:s länder i polisfrågor enligt Mikael och han trodde att man jobbade med just sådana frågor som skolskjutningar. Även barnaga till exempel, jobbar man med mellan länderna i och med att det inte finns någon gemensam regel för detta. Moderatorns fråga om hur Sverige aktivt skulle kunna jobba för att påverka andra länder i dessa frågor lämnar Mikael till ministrarna som utfrågas senare att svara på. Mikael tillade att: Hos Cecilia Malmström har vi väldigt lite hand om speciella barnfrågor. Det är därför som jag är lite svävande. Moderatorn släppte inte ämnet utan påpekade att alla ska jobba med barnkonventionen. Dialogen avslutades med att Mikael gärna tar emot idéer om vilka frågor som hearingdeltagarna tycker att hans departement ska jobba med. Han kommer att få med sig skriftliga frågor. 7

8 Varför är det bra för ett barn att Sverige är medlem i EU? Grunden är att man löser konflikter och bråk mellan länderna om man sitter vid förhandlingsbord, istället för att kriga. Det är också bra för ekonomin. En del tycker att det är nackdelar att man måste anpassa sig efter varandra, att vi blir påtvingade regler som vi inte vill ha. Men Mikael tycker att det är bra med likartade regler så att vi lättare kan resa mellan Europas länder. Mikael ombeds förtydliga sig varför EU-medlemskap är bra för dagens barn i vardagen, när det inte är krig? Mikael trodde inte att EU påverkar små barn så mycket, men när man blir äldre och vill plugga utomlands så underlättar medlemskapet. Det gör det också lättare att flytta till och jobba i andra länder. Cecilia (C), moderatorn, ville få ett tydligt svar så hon och Mikael (M) diskuterade vidare: C: Så det spelar ingen roll för alla barn och ungdomar i Sverige att vi är med i EU? M: Jag tror inte det skulle vara så stor skillnad för barn om vi inte var med. C: Så du tror inte att EU har så stor påverkanskraft på oss i Sverige? M: Jo, men det är inte så stor skillnad för barn, men det är bra för Sverige som helhet. C: Men inte för barn och ungdomar? M: Jag tror inte att det är något negativt heller. Trots att alla barn ska ha samma möjligheter och rättigheter så är skillnaderna, till exempel åldersgränser, mellan länder stora. Om vi pratar om västvärlden är skillnaderna stora. Tyskland har rösträtt från 16 år, i Danmark får 16 åringar köpa sprit, i Finland får man vapenlicens när man är 16 år och körkort kan man ta i USA när man är 16. Sverige har högre åldersgränser. Varför? En bra men svår fråga, tyckte Mikael. Han trodde att det handlar om traditioner, religion och olika syn på barn. Frågor som är mer tekniska, exempelvis skatter, är lättare att förändra än moraliska frågor. Ungdomar köper sprit i Danmark Hur ska regeringen begränsa att 16-åringar åker till andra länder inom EU och handlar sprit? Till exempel tar det 20 minuter att åka över till Danmark från Helsingborg och köpa alkohol. Mikael menar att det inte går att hindra att ungdomar åker till Danmark och utnyttjar deras åldersgräns för att köpa sprit. Stopp: En av deltagarna ser hur lätt det är att ta in sprit och anser att det ska finnas tull dygnet runt, det får inte vara för lätt att ta in sprit för ungdomar. Det höll Mikael med om. Ett stort problem är att vuxna handlar i Danmark och säljer sprit till ungdomar i Sverige. Det är en av nackdelarna med EU-medlemskapet. Därför är det bra att polissamarbetet mellan länderna ökar. Avslutning Mikael fick tre avslutande frågor: 1. Hur kommer du att använda erfarenheterna som du har fått på hearingen i ditt arbete? Mikael kommer att ha bättre koll på barnkonventionen och trodde att det är likadant för hans kollegor. Han skulle försöka se till att barnkonventionen följs bättre. 2. Hur kan man öka barns och ungdomars inflytande i samhället? Har du något tips? Mikael föreslog till att börja med att barn får vara med och bestämma om saker på dagis och skolor. Inte bara låtsassaker utan riktiga saker som är viktiga för barn. Inte allt förstås, vuxna måste bestämma vissa saker. Men en del kan barn vara med och bestämma. I kommunerna kan man ha en sorts barnfullmäktige men Mikael undrar om ungdomsråden blir lyssnade på. Moderatorn Cecilia berättade att det ser olika ut och ansåg också att Mikael behövde sätta sin in i hur aktiva ungdomsråd gör och tipsade honom om paraplyorganisationen, Sveriges Ungdomsråd.

9 3. Om jag frågar dig i slutet av er mandatperiod om det beslut som ni har tagit som påverkat barns villkor mest i Sverige, vad skulle det vara? Mikael trodde att av det Cecilia Malmström varit med om så är det Lissabonfördraget och att EU har börjat jobba med de frågorna. Migration, asyl och barnkonventionen Tobias Billström var nummer två i heta stolen. Tobias är migrationsminister, ansvarig för migrations- och asylpolitiken. Migration handlar om på vilka villkor som folk kan röra sig över gränser. Asylpolitiken är en del av migrationen som också handlar om hur människor får komma till Sverige för att besöka människor, för att turista, för att få lov att skaffa sig arbete eller för att studera. Uppvärmning Fråga 1. Tycker du att vi ska sänka rösträttsåldern eller behålla den? Tobias: Behålla den. Fråga 2. Ska vi ha barnkonventionen som lag eller som konvention? Tobias: Det beror på hur man ser det. Det kan finnas både för- och nackdelar. Kan jag passa? Annars tycker jag att det är bra som vi har det idag. Fråga 3. Ska barnkonventionen gälla alla barn som bor i Sverige eller bara dem som är svenska medborgare? Tobias: Alla barn. Fråga 4. Har barn för mycket makt i skolan eller för lite? Tobias tyckte att det beror på men att det kan bli bättre om man ger barn mer inflytande i skolan på vissa punkter. Fråga 5. Snart ska vi bli ordförande i EU. Ska Sverige driva på frågan om agaförbud i hela EU eller är det andra frågor som är prioriterade? Tobias: Det behöver inte finnas ett motsatsförhållande. Jag tycker att man alltid ska satsa på att barn inte blir illa behandlade. Sedan vet jag inte om vi ska ha förbud eller om man kan nå det på annat sätt. Nej, men inte för att andra frågor är viktigare. Fråga 6. Ska vi ha fler behöriga lärare i skolan, eller fler kuratorer? Tobias: Satsa på bägge. I politiken finns inget som är fullständigt svartvitt. Fråga 7. Är det statens ansvar att se till att barnkonventionen efterlevs eller är det kommunernas? Tobias: Det är statens ansvar. Tobias hearingfrågor Många familjer har väntat i flera år på asyl för att sedan kastas ut ur Sverige. Det här bryter mot artikel 10 i barnkonventionen. Vad tänker ni göra åt det? Enligt Tobias arbetar regeringen med att ge extra resurser till Migrationsverket så att dom kan anställa fler människor som utreder asylärendena för att tiderna ska kortas. Det är viktigt att man så fort som möjligt får ett beslut oavsett om detta är ett ja eller nej på asylansökan. 9

10 Vem får stanna i Sverige? Vilka kriterier har ni för vilka som får stanna i Sverige? Är det humant att utvisa någon som bott halva sitt liv i Sverige? Tobias svarade att det handlar om Sveriges utlänningslag och om de regler inom EU, skyddsgrundsdirektivet, asylprocedursdirektivet och mottagandedirektivet, som styr vilka grunderna är för att få skydd i ett land inom EU. Att bestämma vem som ska få stanna måste gå fortare än i dag. Moderatorn (Tuva) ville få ett förtydligande om det inte är myndighetens ansvar att en människa blir humant behandlad i de fall asylprocessen blir långdragen. Som svar på detta ansåg Tobias att det också finns människor som medvetet döljer sin identitet, till exempel genom att kasta sitt pass, och att detta försvårar asylprocessen. Tobias tyckte också att myndigheterna arbetar väldigt bra. En av deltagarna återknöt till frågan om att inte ha identitetshandlingar och tolkade Tobias svar som att alla papperslösa har kastat bort sina papper. Deltagarens egna föräldrar och generationen innan hade palestinskt ursprung och var statslösa när de kom till Sverige. Tobias höll med om att det finns grupper som har extra svårt, palestinier är en sådan grupp. Däremot menade han att många saknar papper därför att människosmugglare ligger bakom och ger sådana instruktioner. Hur överensstämmer det att barnets bästa ska komma i första hand med att barn får stanna men inte deras föräldrar? Tobias: När utlänningslagen ändrades 2005 fick barn rätt till en egen asylprocess, något som alla partier i riksdagen var eniga om. Det kan finnas starkare skäl för barn att få uppehållstillstånd än deras föräldrar. Dom skälen kan ibland leda till att barn blir utan sina föräldrar. Stopp: En deltagare ville få ett förtydligande och ville veta hur Tobias själv skulle ha handlat om han som förälder befunnit sig i en sådan situation. Skulle han ha lämnat sitt barn i ett främmande land? Så enkelt är det inte ansåg Tobias. Det kan finnas släktingar i Sverige som kan ta hand om barnet, om föräldrarna inte har tillräckligt starka asylskäl för att få stanna. Sen finns regeln om anknytning, att föräldrarna kan få asyl för att man har en anknytning i form av barnet. Då får man lov att stanna på den grunden istället. Anknytning betyder att man som person känner någon eller kopplas till en familj, förälder eller så. Stopp: Regeringen ska ta hänsyn till barnkonventionen och barnets bästa. Är det inte ett tillräckligt starkt skäl att vara förälder till sitt barn om barnet får stanna? På detta svarade Tobias att han inte kände till något fall där man som förälder inte har fått lov att stanna. Det är skillnad på skydd som asylsökande och på att få det på sin anknytning. Moderatorn avslutade diskussionen med att uppmana Tobias att förebygga så att det inte uppstår fall där föräldrar tvingas åka hem och lämna barnen ensamma i Sverige. Ensamma barn och ungdomar Vad gör regeringen för ensamkommande flyktingbarn? Tobias ansåg att det är en grupp barn som behöver särskilda insatser. Förr delades ansvaret för barnen mellan stat och kommun. Men för några år sedan bestämdes det att kommunerna ensamt skulle ha ansvaret. Det kom många barn och många av dem är 17-åriga killar. Ett problem har varit att en del kommuner tror att ungdomarna som kommer är skadade av det som de har varit med om i sitt hemland och därför varit rädda för att det skulle innebära stora kostnader för psykologhjälp. Så kan det vara, menade Tobias, men i första hand behöver barnen rutiner och att bo tillsammans i ett gruppboende. Det fungerar väldigt väl på många av hemmen. Tobias poängterade att det är en av dom frågor som han har brunnit mest för under det sista året. Moderatorn undrade hur man arbetar för att barnens ska få trygghet, inte bara rutiner? På det svarade Tobias att en av de viktigaste åtgärderna är att se barnen som individer och att personalen på hemmen gör det. En viktig grej är att gå iväg till skolan, många är väldigt motiverade. Men det kan säkert göras mer för att skapa trygghet trodde Tobias. 10

11 Men många tvingas leva i situationer som gör att det uppstår våld och att bo på hemmen kan innebära att man blir isolerad från övriga samhället. Hur jobbar ni för att motverka det? Enligt Tobias finns det inga rapporter om att barnen skulle vara utsatta för våld eller att det skulle finnas problem. Men när det gäller barn som kommer med sina asylsökande föräldrar finns det en annan typ av problematik. Till exempel föräldrar som är arbetslösa som har problem med att engagera sig i sina barns och ungdomars liv. Regeringen tror på att framför allt att bekämpa arbetslösheten som är roten till väldigt mycket av problemen. Trots att det finns kriterier för vad som avgör om man får stanna i Sverige så finns det fall där Migrationsverket gjort en ny bedömning på grund av stort mediapådrag. Hur hänger det ihop med att det finns kriterier som ska styra? Tobias beskrev att det inte längre fungerar så. Numera är det en domare som lyssnar på den asylsökande som i sin tur har en advokat som ger råd och stöd vid sin sida. Man kan överklaga migrationsverkets beslut till en migrationsdomstol. Tillsammans med nämndemän fattar domaren beslut om man får stanna. Den ordningen har satt stopp för att den som samlade flest pressklipp i kvällstidningarna fick stanna. Kan domarna barnkonventionen, undrade moderatorn. Ja, svarade Tobias. Barnkonventionen är ett av instrumenten som kan användas som argumentation och information. Hur tror du att barn till papperslösa föräldrar som har någon psykisk sjukdom påverkas av att föräldern inte har rätt till någon behandling? Alla människor som finns i Sverige lyder under hälso- och sjukvårdslagen oavsett hur man har kommit hit, sade Tobias. Då har man rätt till vård som inte kan vänta. En annan sak är om vården ska vara gratis eller inte. Rätt till behandling har man men den är inte alltid gratis. Frågan är hur problemet med dom som vistas i Sverige utan tillstånd ska lösas. Fler vägar för människor att komma hit lagligt bör öppnas. Det är ett smartare sätt än att hålla människor tillståndslösa och hela tiden diskutera vilka rättigheter man ska ha, anser Tobias. Rätt till sjukvård men vem betalar? Moderatorn undrade hur det går till om det gäller en förlossning och familjen inte har pengar. Tobias ställde sig frågan om det ska vara gratis även om du inte har uppehållstillstånd? Han efterlyste lite ordning och reda i systemet. Tobias ansåg att det skulle vara ganska absurt att om å ena sidan en person kommit hit olagligt, uppehåller sig i landet utan tillstånd och drabbas av hjärtinfarkt. Personen får nödvändig vård men behöver inte betala något för vården efteråt. Detta jämfört med om en amerikansk turist drabbas av en hjärtinfarkt. Även i det fallet får han vård men efteråt skickas en räkning som förväntas bli betalad. Samma regler bör gälla ansåg Tobias. För att återgå till exemplet med förlossningskostnader så diskuteras det i regeringen om mödravård ska vara gratis eller inte. Som Tobias ser det ska ett ofött barn inte straffas för att föräldrarna fattar dumma beslut som att gå och gömma sig, eller resa in i landet utan tillstånd. Släpper Sverige in fler invandrare än andra EU-länder eller är det en myt eller en missuppfattning? Det sant att Sverige, i förhållande till sin befolkningsstorlek, tar emot flest asylsökande i EU. Förra året sökte 60 procent av de irakier som sökte asyl i något EU-land asyl i Sverige. 90 procent av dom som sökte beviljades asyl. Sverige borde slåss hårdare för att andra länder ska göra mer tyckte Tobias. Det kommer Sverige att ta upp i sitt ordförandeskap Du snackade innan om människosmugglare och man fick uppfattningen att alla som kommer hit till Sverige kommer via en smugglare, men så är det väl inte? Sanningen är att det finns få sätt att ta sig in lagligt i EU. Bättre sätt måste skapas för den som vill söka asyl än att använda människosmugglare. Att skapa bättre system för att legalt ta sig till den europeiska unionen är det bästa sättet att dra undan mattan för människosmugglarnas marknad. Människosmugglarna är dyra. Människor säljer allt de äger och har för att kunna betala. Det gör det svårt för de människor som fått avslag på sin asylansökan. Moderatorn undrade om människor Sverige tar emot många asylsökande Kommer många hit via människosmugglare? 11

12 använder smugglare för att det är för svårt att ta sig in i EU på egen hand, om det är nödvändigt att fly från sitt land? Vissa människor väljer att lämna sitt hemland därför att de är trötta på problemen där. Till exempel i Irak saknas rent vatten, fungerande elektricitet och man har kanske inget jobb. Anledningen till att människor betalar till smugglare kan vara att man vill köpa sig en biljett till ett bättre liv. Tobias kan ställa upp på det, men vi har en reglerad invandring. Det har kommit överens om på demokratisk väg i det här landet, genom riksdagsval och riksdags- och regeringsbeslut. Barnkonventionen fyller 20 år Jag undrar om du som minister kan bjuda in oss till riksdagshuset så vi kan ha vår ministerhearing där. Tobias svarade att han är statsråd och inte kan bestämma över riksdagen. Men han lovade att lägga ett gott ord hos talmannen Per Westerberg. Avslutande 3 frågor 1. Hur tänker du använda erfarenheterna som du har fått här idag i ditt arbete? Tobias tyckte det hade varit kloka frågor, dagsaktuella även bland politiker, till exempel hur man ska förbättra rättssäkerheten i asylprocessen. Det finns en hel del som lyfts fram här som Tobias antingen redan arbetar med eller kommer att ta med sig. 2. Hur kan man öka barns och ungas inflytande i samhället? Har du några bra förslag? Tobias ansåg att hearingen är ett utmärkt initiativ. Att man bjuder in människor allt ifrån lågstadiet till tonåringar till olika diskussioner. Det är viktigt att barn får möjlighet att framföra sina synpunkter och att hitta systemen. Det kan låta trist och tråkigt, men att hitta formerna för det tror Tobias är viktigt. 3. Om jag skulle fråga dig, i slutet av den här mandatperioden, vilket av dina beslut som har påverkat barn mest. Vad skulle du svara då? Tobias: Det i särklass viktigaste beslutet för framtiden är det som riksdagen fattade i förra veckan. Ett förslag om nya regler för arbetskraftsinvandring. Hjälp till självhjälp genom att erbjuda bättre system det tycker jag är den viktigaste åtgärden. Den hamnar överst på min lista. Efter Tobias blev det en paus. Därefter framförde Unga Örnar sången Barn har Rätt. 12

13 Utbildning, sociala frågor och barnkonventionen Sist att bli utfrågade av hearingens deltagare var Göran Hägglund och Fredric Skälstad. Göran är socialminister och chef för socialdepartementet och är ansvarig för barnfrågor. På socialdepartementet är det tre ministrar. En heter Cristina Husmark Pehrsson och hon ansvarar för det som handlar om pensioner och sjukskrivningar. Maria Larsson har ansvar för socialtjänsten, som bland annat hanterar frågor som rör barn, och också frågor som rör äldre människor. Göran har ansvar för barnpolitiken i regeringen. Göran har också ansvar för ekonomisk familjepolitik, hälso- och sjukvård, tandvård och psykiatri. Fredric jobbar med Jan Björklund på utbildningsdepartementet. Där finns två statsråd. En minister som heter Lars Leijonborg och som jobbar med högskola och forskningsfrågor. Jan Björklund har hand om frågor från förskolan och ända upp till vuxenutbildningen. Fredric jobbar mest med grundskolefrågor och gymnasiefrågor. Uppvärmningsfrågor Fråga 1. Ska vi sänka rösträttsåldern eller ska vi behålla den? Fredric och Göran: Behålla den. Fråga 2. Ska barnkonventionen bli lag eller ska den fortsätta att vara konvention? Fredric och Göran: Fortsätta att vara konvention. Fråga 3. Ska barnkonventionen gälla alla barn som bor i Sverige eller bara dem som är svenska medborgare? Fredric och Göran: Alla barn som bor i Sverige. Fråga 4. Har barn för mycket makt i skolan eller för lite? Fredric och Göran: För lite. Fråga 5. Under EU-ordförandeskapet nästa år, tycker ni att Sverige ska driva agaförbudet som den viktigaste frågan eller ska det vara en annan fråga som är viktigare? Fredric: Det är en viktig fråga men det ska inte vara den viktigaste. Göran: Det är en av de verkligt viktiga frågorna. Fråga 6. Ska vi ha fler behöriga lärare eller fler kuratorer på skolorna? Göran väljer fler kuratorer och Fredric fler behöriga lärare. Fråga 7. Är det statens ansvar att barnkonventionen efterföljs eller är det kommunernas? Fredric: Bådas eller kommunernas. Göran: Bådas. Staten har det yttersta ansvaret, men det fungerar inte utan samarbete. 13

Samhällskunskap. Ett häfte om. -familjen. -skolan. -kompisar och kamratskap

Samhällskunskap. Ett häfte om. -familjen. -skolan. -kompisar och kamratskap Samhällskunskap Ett häfte om -familjen -skolan -kompisar och kamratskap 1 I det här häftet kommer du att få lära dig: Vad samhällskunskap är Hur olika familjer och olika slags vänskap kan se ut Hur barn

Läs mer

TEMA: RÄTTVISA OCH MEDBORGERLIGA RÄTTIGHETER: Schengen, asyl, visum

TEMA: RÄTTVISA OCH MEDBORGERLIGA RÄTTIGHETER: Schengen, asyl, visum Lektion 26 SCIC 28/03/2014 TEMA: RÄTTVISA OCH MEDBORGERLIGA RÄTTIGHETER: Schengen, asyl, visum Besök mellan 10:00 11:00 av... Ur mitt brev till Catrine: Mina frågor: A. Rädda barnen kritiska till asylregler

Läs mer

Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning

Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning I III Lättläst version Ill II REGERINGSKANSLIET Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Här är konventionen omskriven

Läs mer

Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning

Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Socialdepartementet Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Här är konventionen omskriven till lättläst. Allt viktigt i konventionen finns med. FN betyder Förenta Nationerna.

Läs mer

Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Lättläst version

Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Lättläst version Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Lättläst version Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Här är konventionen omskriven till lättläst. Allt viktigt

Läs mer

Barnpolitiken. Regeringen skrev i sin plan att barnkonventionen är viktig.

Barnpolitiken. Regeringen skrev i sin plan att barnkonventionen är viktig. LÄTTLÄST FAKTABLAD Socialdepartementet nr 6 juni 2002 Barnpolitiken FN har en konvention om barnets rättigheter, barnkonventionen. En konvention är regler som många har kommit överens om. I konventionen

Läs mer

November 2005. Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter

November 2005. Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter Mänskliga rättigheter November 2005 Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter Mänskliga rättigheter Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets

Läs mer

Demokrati & delaktighet

Demokrati & delaktighet Demokrati & delaktighet Inledning OBS! Hela föreläsningen ska hålla på i 45 minuter. Samla gruppen och sitt gärna i en ring så att alla hör och ser dig som föreläsare. Första gången du träffar gruppen:

Läs mer

Januari 2008. Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter

Januari 2008. Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter Mänskliga rättigheter Januari 2008 Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter Mänskliga rättigheter Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets

Läs mer

En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter

En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter 1 Det här är Barnombudsmannens skrift om Konventionen om barnets rättigheter omskriven till lättläst. Thomas Hammarberg har skrivit texten. Lena

Läs mer

om läxor, betyg och stress

om läxor, betyg och stress 2 126 KP-läsare om läxor, betyg och stress l Mer än hälften av KP-läsarna behöver hjälp av en vuxen hemma för att kunna göra läxorna. l De flesta tycker att det är bra med betyg från 6:an. l Många har

Läs mer

Emigration betyder att man flyttar från sitt land. Vi säger, att man emigrerar från sitt land. Man kan också säga, att man utvandrar från sitt land.

Emigration betyder att man flyttar från sitt land. Vi säger, att man emigrerar från sitt land. Man kan också säga, att man utvandrar från sitt land. Människor har flyttat i alla tider För två miljoner år sedan uppkom de första människorna i Afrika. Allt sedan dess har människor spritt sig över hela jorden. I alla tider har människor också flyttat från

Läs mer

Alla barn har egna rättigheter

Alla barn har egna rättigheter Alla barn har egna rättigheter Barnkonventionen i Partille kommun Innehåll Barnkonventionens fyra grundstenar 3 Vad är Barnkonventionen? 4 Barnkonventionens artiklar 4 Vem ansvarar för arbetet? 5 Barnkonventionen

Läs mer

Tilla ggsrapport fo r barn och unga

Tilla ggsrapport fo r barn och unga Tilla ggsrapport fo r barn och unga 25 mars 2014 Vad berättar barn för Bris om hur de mår? Hur har barn det i Sverige? Jag har skilda föräldrar och vill så gärna bo hos min pappa. Mamma har ensam vårdnad

Läs mer

FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna. Lättläst

FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna. Lättläst FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna Lättläst Om FN och de mänskliga rättigheterna FN betyder Förenta Nationerna. FN är en organisation som bildades efter andra världskriget. Alla länder

Läs mer

BARNKONVENTIONEN I LANDSTINGET HUR FUNKAR DET?

BARNKONVENTIONEN I LANDSTINGET HUR FUNKAR DET? BARNKONVENTIONEN I LANDSTINGET HUR FUNKAR DET? VAD ÄR BARNKONVENTIONEN? VISSA BASFAKTA Barnkonventionen har funnits i över 20 år, sedan 1989. Alla länder utom USA och Somalia har ratificerat den. Vi är

Läs mer

barnkonventionen. _archive/ som bildades Alla I FN

barnkonventionen. _archive/ som bildades Alla I FN Socialdepartementet Hur svensk lagstiftning och praxis överensstämmer med rättigheterna i barnkonventionen en kartläggning (Ds 2011:37) Lättläst version v Stämmer svenska lagar med barnens rättigheterr

Läs mer

vad ska jag säga till mitt barn?

vad ska jag säga till mitt barn? Jag vill veta vad ska jag säga till mitt barn? Information till dig som är förälder och lever med skyddade personuppgifter www.jagvillveta.se VUXNA 2 Brottsoffermyndigheten, 2014 Produktion Plakat Åströms

Läs mer

MILJÖPARTIETS VALMANIFEST 2002

MILJÖPARTIETS VALMANIFEST 2002 LÄTT SVENSKA MILJÖPARTIETS VALMANIFEST 2002 FÖR ATT JORDEN SKA GÅ ATT LEVA PÅ ÄVEN I FRAMTIDEN Foto: Per-Olof Eriksson/N, Naturfotograferna Det här tycker Miljöpartiet är allra viktigast: Vi måste bry

Läs mer

Barns och ungdomars rätt inom hälso- och sjukvården

Barns och ungdomars rätt inom hälso- och sjukvården Barns och ungdomars rätt inom hälso- och sjukvården Vilka rättigheter har barn och ungdomar i hälsooch sjukvården? FN:s barnkonvention definierar barns rättigheter. Nordiskt nätverk för barn och ungas

Läs mer

Samtal med Hussein en lärare berättar:

Samtal med Hussein en lärare berättar: Samtal med Hussein en lärare berättar: Under en håltimme ser jag Hussein sitta och läsa Stjärnlösa nätter. Jag hälsar som vanligt och frågar om han tycker att boken är bra. Han ler och svarar ja. Jag frågar

Läs mer

Introduktion. Personkretsen. Paragraf 1. LSS har bestämmelser om hjälp till dessa personer:

Introduktion. Personkretsen. Paragraf 1. LSS har bestämmelser om hjälp till dessa personer: Introduktion LSS betyder lag om Stöd och Service till vissa funktionshindrade och ger rätt till särskild hjälp. LSS är en lag som ger särskilda rättigheter till personer med funktionshinder. Socialtjänstlagen,

Läs mer

ROSA HÄFTET! Vad som ska hända i RBUF nästa år Andra förslag från förbundsstyrelsen Saker som rör samarbetet med Rädda Barnen

ROSA HÄFTET! Vad som ska hända i RBUF nästa år Andra förslag från förbundsstyrelsen Saker som rör samarbetet med Rädda Barnen ROSA HÄFTET! Innehåller punkt 15-23 Vad som ska hända i RBUF nästa år Andra förslag från förbundsstyrelsen Saker som rör samarbetet med Rädda Barnen Här finns förslag på vilka saker RBUF ska göra under

Läs mer

!! 1. Feminism för alla. Nu äntligen kan feminister få mer makt. Rösta på Feministiskt initiativ i valet 14 september!

!! 1. Feminism för alla. Nu äntligen kan feminister få mer makt. Rösta på Feministiskt initiativ i valet 14 september! Feminism för alla Nu äntligen kan feminister få mer makt. Rösta på Feministiskt initiativ i valet 14 september Vi har en feministisk politik som också arbetar med antirasism och mänskliga rättigheter.

Läs mer

Demokrati. Lättläst. En lättläst version av regeringens proposition 2001/02:80 Demokrati för det nya seklet

Demokrati. Lättläst. En lättläst version av regeringens proposition 2001/02:80 Demokrati för det nya seklet Demokrati på 2000-talet Lättläst En lättläst version av regeringens proposition 2001/02:80 Demokrati för det nya seklet Demokratipropositionen har bearbetats till lättläst svenska av Kitte Arvidsson, Centrum

Läs mer

Flyktingmottagande. Bjuvs kommun. Hur kan du göra för att hjälpa till?

Flyktingmottagande. Bjuvs kommun. Hur kan du göra för att hjälpa till? Flyktingmottagande i Bjuvs kommun Hur kan du göra för att hjälpa till? Just nu kommer det många människor till Sverige som är på flykt från förtryck, övergrepp och förföljelse. I denna folder har vi samlat

Läs mer

Grafisk form: Frida Nilsson www.illbatting.se. Barns och ungdomars rätt på sjukhus

Grafisk form: Frida Nilsson www.illbatting.se. Barns och ungdomars rätt på sjukhus Grafisk form: Frida Nilsson www.illbatting.se Barns och ungdomars rätt på sjukhus Vilka rättigheter har barn och ungdomar på sjukhus? FN:s barnkonvention definierar barns rättigheter. För dig som är barn

Läs mer

Grafisk form: Frida Nilsson www.illbatting.se. Barns och ungdomars rätt på sjukhus

Grafisk form: Frida Nilsson www.illbatting.se. Barns och ungdomars rätt på sjukhus Grafisk form: Frida Nilsson www.illbatting.se Barns och ungdomars rätt på sjukhus 10 Jag har rätt till respekt Relationer, närhet och trygghet Barn skall bemötas med takt och förståelse och deras integritet

Läs mer

Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Årskurs 5

Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Årskurs 5 Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Årskurs 5 Hur mår du? Anledningen till att vi gör den här undersökningen är att vi vill få kunskap om ungas hälsa och levnadsvanor. Alla elever i årskurserna 5,

Läs mer

FN:s konvention om barnets mänskliga rättigheter

FN:s konvention om barnets mänskliga rättigheter FN:s konvention om barnets mänskliga rättigheter Om barnkonventionen Dessa artiklar handlar om hur länderna ska arbeta med barnkonventionen. Artikel 1 Barnkonventionen gäller dig som är under 18 år. I

Läs mer

Intervju Guide. Europeiska flyktingfonden

Intervju Guide. Europeiska flyktingfonden Intervju Guide Europeiska flyktingfonden Egna anteckningar 1. Presentation 4 2. Grundregler 4 3. Inledning av intervjun 5 4. Substantiella fasen 5 5. Paus 8 6. Kompletterande frågor 9 7. Förtydliganden

Läs mer

Sida 1 av 5 Barnkonventionen för barn och unga FN:s konvention om barnets rättigheter, eller barnkonventionen som den också kallas, antogs 1989. Barnkonventionen innehåller rättigheter som varje barn ska

Läs mer

Barnperspektiv på funktionsnedsättning

Barnperspektiv på funktionsnedsättning Barnperspektiv på funktionsnedsättning Alla barn har rätt att vara barn Rättigheter Förhållningssätt Rättigheter Barnkonventionen 1990 Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning

Läs mer

Beskriv, resonera och reflektera kring ovanstående fråga med hänsyn taget till social bakgrund, etnicitet och kön.

Beskriv, resonera och reflektera kring ovanstående fråga med hänsyn taget till social bakgrund, etnicitet och kön. Möjligheter Uppgiften Har alla människor i Sverige likvärdiga möjligheter att skaffa sig en utbildning, välja bostad, få ett jobb samt att lyckas inom de områden i livet som är viktiga? Beskriv, resonera

Läs mer

Framtidstro bland unga i Linköping

Framtidstro bland unga i Linköping Framtidstro bland unga i Linköping Lägg in bild om det finns någon! Författare: Saimon Louis & Hanne Gewecke 3 augusti 2015 2 Innehåll Inledning... 3 Bakgrund... 3 Syfte... 3 Metod... 3 Resultat från intervjuerna...

Läs mer

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska.

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. Centerpartiets idéprogram Det här idéprogrammet handlar om vad Centerpartiet tycker

Läs mer

Barnets rättigheter. Om arbetet med att få barnkonventionen att fungera inom en kommun. Alla barn har rättigheter - mänskliga rättigheter

Barnets rättigheter. Om arbetet med att få barnkonventionen att fungera inom en kommun. Alla barn har rättigheter - mänskliga rättigheter Alla barn har rättigheter - mänskliga rättigheter Barnets rättigheter. Om arbetet med att få barnkonventionen att fungera inom en kommun orebro.se/barnetsrattigheter Varje barn i Örebro, utan undantag,

Läs mer

Intervjusvar Bilaga 2

Intervjusvar Bilaga 2 49 Intervjusvar Bilaga 2 Fråga nummer 1: Vad säger ordet motivation dig? Motiverade elever Omotiverade elever (gäller även de följande frågorna) (gäller även de följande frågorna) Att man ska vilja saker,

Läs mer

FNs standardregler. För att människor med funktionshinder ska kunna leva som andra och vara lika mycket värda

FNs standardregler. För att människor med funktionshinder ska kunna leva som andra och vara lika mycket värda FNs standardregler För att människor med funktionshinder ska kunna leva som andra och vara lika mycket värda LÄTTLÄST en lättläst version av FNs standardregler för att tillförsäkra människor med funktionsnedsättning

Läs mer

i valet 2006 De 7 riksdagspartierna berättar på lättläst svenska varför du ska rösta på dem i år.

i valet 2006 De 7 riksdagspartierna berättar på lättläst svenska varför du ska rösta på dem i år. Rösta på oss! i valet 2006 De 7 riksdagspartierna berättar på lättläst svenska varför du ska rösta på dem i år. Partierna har lämnat sina texter till Lättläst-tjänsten på Centrum för lättläst och vi har

Läs mer

Politikerna ska se till att FNs regler för personer med funktionshinder följs. Politiker i Sverige vill arbeta för samma sak som FN.

Politikerna ska se till att FNs regler för personer med funktionshinder följs. Politiker i Sverige vill arbeta för samma sak som FN. F ö renta Nationerna FN betyder Förenta Nationerna FN bildades för 50 år sedan. 185 länder är med i FN. I FN ska länderna komma överens så att människor får leva i fred och frihet. I FN förhandlar länderna

Läs mer

Landet Demokratien. Om arbetsbladet

Landet Demokratien. Om arbetsbladet Om arbetsbladet I den här övningen får eleverna i grupper fundera, argumentera och ta ställning i demokratifrågor. Ämnets aktualitet och förankring i skolans styrdokument gör att övningen kan användas

Läs mer

Barns medverkan i den sociala barnavården hur lyssnar vi till och informerar barn. Lyssna på barnen

Barns medverkan i den sociala barnavården hur lyssnar vi till och informerar barn. Lyssna på barnen Barns medverkan i den sociala barnavården hur lyssnar vi till och informerar barn Lyssna på barnen 1 En tanke att utgå ifrån För att förstå hur varje unikt barn uppfattar sin specifika situation är det

Läs mer

Här ger vi läsförståelsefrågor och fördjupningsuppgifter till två av avsnitten i Sverige bit för bit.

Här ger vi läsförståelsefrågor och fördjupningsuppgifter till två av avsnitten i Sverige bit för bit. Här ger vi läsförståelsefrågor och fördjupningsuppgifter till två av avsnitten i Sverige bit för bit. Riksdag och regering Rättsväsendet. 8 SIDORS SVERIGE - BIT FÖR BIT Sverige är ett stort land. Och det

Läs mer

Möjlighet att leva som andra

Möjlighet att leva som andra Möjlighet att leva som andra Lättläst sammanfattning Slutbetänkande av LSS-kommittén Stockholm 2008 SOU 2008:77 Det här är en lättläst sammanfattning av en utredning om LSS och personlig assistans som

Läs mer

Den nya skollagen. för kunskap, valfrihet och trygghet Lättläst LÄTTLÄST VERSION AV SAMMANFATTNINGEN AV REGERINGENS PROPOSITION 2009/10:165

Den nya skollagen. för kunskap, valfrihet och trygghet Lättläst LÄTTLÄST VERSION AV SAMMANFATTNINGEN AV REGERINGENS PROPOSITION 2009/10:165 Den nya skollagen för kunskap, valfrihet och trygghet Lättläst LÄTTLÄST VERSION AV SAMMANFATTNINGEN AV REGERINGENS PROPOSITION 2009/10:165 2 Det här är en proposition med förslag till en ny skollag. Det

Läs mer

Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning

Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Handledning till den lättlästa Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Lättläst Studieförbundet Vuxenskolan 2008 Projektledare: Eva Ekengren SV Förbundskansliet Författare: Kitte

Läs mer

Likabehandling och plan mot diskriminering och kränkande behandling!

Likabehandling och plan mot diskriminering och kränkande behandling! Likabehandling och plan mot diskriminering och kränkande behandling! Under våren 2015 gjordes en enkät på som handlade om trivsel, trygghet och barnens delaktighet. Enkäten riktades mot er som föräldrar,

Läs mer

Uppföljning av somaliska ensamkommande flickor i Sverige Konferens Ny i Sverige 14 november 2014

Uppföljning av somaliska ensamkommande flickor i Sverige Konferens Ny i Sverige 14 november 2014 Uppföljning av somaliska ensamkommande flickor i Sverige Konferens Ny i Sverige 14 november 2014 Magdalena Bjerneld, Vårdlärare, Excellent lärare, MSc, PhD Nima Ismail, Distriktsläkare, Msc Institutionen

Läs mer

Ungas tankar om ett bättre samhälle

Ungas tankar om ett bättre samhälle Ungas tankar om ett bättre samhälle Politiska motioner skapade av ungdomar i Malmö och Skåne genom workshoparbete inom projektet Ungt valdeltagand i Malmö och Skåne - fokus: supervalåret 2014. Genom wokshops

Läs mer

Utvärdering/sammanställning av UM Lönnens utåtriktade arbete läsåret 09/10

Utvärdering/sammanställning av UM Lönnens utåtriktade arbete läsåret 09/10 Utvärdering/sammanställning av UM Lönnens utåtriktade arbete läsåret 9/ Grundskolor Ungdomsmottagningen Lönnen gör inför varje ny termin ett utskick till 19 grundskolor där vi erbjuder deras elever (i

Läs mer

Barn har rättigheter

Barn har rättigheter Barn har rättigheter Den här Barnplanen handlar om vad Avesta kommun ska göra för att alla barn ska ha de rättigheterna: hemma i skolan och på fritiden FN:s Barnkonvention FN:s barnkonvention började gälla

Läs mer

Sverige är ett unikt bra land att växa upp i. De flesta svenska barn mår bra och växer upp under goda förhållanden.

Sverige är ett unikt bra land att växa upp i. De flesta svenska barn mår bra och växer upp under goda förhållanden. 090531 Göran Hägglund Talepunkter inför Barnhälsans dag i Jönköping 31 maj. [Det talade ordet gäller.] Sverige är ett unikt bra land att växa upp i. De flesta svenska barn mår bra och växer upp under goda

Läs mer

Lärarmaterial NY HÄR. Vad handlar boken om? Mål från Lgr 11. Reflektion. Grupparbete/Helklass. Författare: Christina Walhdén

Lärarmaterial NY HÄR. Vad handlar boken om? Mål från Lgr 11. Reflektion. Grupparbete/Helklass. Författare: Christina Walhdén sidan 1 Författare: Christina Walhdén Vad handlar boken om? Hamed kom till Sverige för ett år sedan. Han kom helt ensam från Afghanistan. I Afghanistan är det krig och hans mamma valde att skicka Hamed

Läs mer

Övning: Föräldrapanelen

Övning: Föräldrapanelen Övning: Föräldrapanelen Bild 5 i PowerPoint-presentationen. Material: Bilder med frågor (se nedan) Tejp/häftmassa Tomma A4-papper (1-2 st/grupp) Pennor (1-2 st/grupp) 1) Förbered övningen genom att klippa

Läs mer

Övning: Föräldrapanelen Bild 5 i PowerPoint-presentationen.

Övning: Föräldrapanelen Bild 5 i PowerPoint-presentationen. Övning: Föräldrapanelen Bild 5 i PowerPoint-presentationen. Material: Bilder med frågor (se nedan) Tejp/häftmassa Tomma A4-papper (1-2 st/grupp) Pennor (1-2 st/grupp) 1) Förbered övningen genom att klippa

Läs mer

LÄTTLÄST OM LSS. Det är kommunen och landstinget som ska ge den hjälp som behövs. Här får du veta mera om vad som gäller.

LÄTTLÄST OM LSS. Det är kommunen och landstinget som ska ge den hjälp som behövs. Här får du veta mera om vad som gäller. Stöd och service till vissa funktionshindrade Den här texten är lättläst. Det betyder att det inte finns svåra ord men allt som är viktigt finns med. Texten handlar om LSS. LSS betyder lagen om stöd och

Läs mer

Till dig som bor i familjehem

Till dig som bor i familjehem Till dig som bor i familjehem Till dig som bor i familjehem Din socialsekreterare heter... och har telefonnummer... E-postadressen är... Gruppledaren för din socialsekreterare heter... och har telefonnummer...

Läs mer

Talarmanus för Surfa Lugnts föreläsning 40 minuter om ungas nätvardag

Talarmanus för Surfa Lugnts föreläsning 40 minuter om ungas nätvardag Talarmanus för Surfa Lugnts föreläsning 40 minuter om ungas nätvardag Du kan välja att följa det ordagrant, eller använda det som stöd och/eller som inspiration. Manuset är uppdelat per bild i presentationen.

Läs mer

PATRULLTID & PYJAMASBÖN

PATRULLTID & PYJAMASBÖN PATRULLTID & PYJAMASBÖN Till dig ledare Det viktigaste under lägret är kanske samlingen i den lilla gruppen/patrull? Här finns möjligheten att varje morgonen och kväll på ett särskilt sätt se varandra,

Läs mer

Yttrande: Utkast till lagrådsremiss Uppehållstillstånd för studier på gymnasial nivå

Yttrande: Utkast till lagrådsremiss Uppehållstillstånd för studier på gymnasial nivå RB1000, v 4.0, 2014-02-27 Catherine Johnsson Datum 2017-01-09 Yttrande: Utkast till lagrådsremiss Uppehållstillstånd för studier på gymnasial nivå Inledning Rädda Barnen är positiv till intentionerna med

Läs mer

Yttrande: Utkast till lagrådsremiss Uppehållstillstånd för studier på gymnasial nivå

Yttrande: Utkast till lagrådsremiss Uppehållstillstånd för studier på gymnasial nivå Catherine Johnsson Datum 2017-01-09 Yttrande: Utkast till lagrådsremiss Uppehållstillstånd för studier på gymnasial nivå Inledning Rädda Barnen är positiv till intentionerna med lagrådsremissen att underlätta

Läs mer

Till dig som söker asyl i Sverige

Till dig som söker asyl i Sverige Senast uppdaterad: 2015-09-28 Till dig som söker asyl i Sverige www.migrationsverket.se 1 Reglerna för vem som kan få asyl i Sverige står i FN:s flyktingkonvention och i svensk lag. Det är som prövar din

Läs mer

Anders Danielsson svarar på barns frågor

Anders Danielsson svarar på barns frågor 1 2014-03-12 Anders Danielsson svarar på barns frågor I slutet av februari 2014 träffade Migrationsverkets generaldirektör Anders Danielsson BRIS generalsekreterare Kattis Ahlström för att prata om hur

Läs mer

Medfinansieras av Europeiska kommissionen

Medfinansieras av Europeiska kommissionen Medfinansieras av Europeiska kommissionen Varför en Europeisk Union? Visioner och tankar om ett enat Europa fanns redan på 1800talet men först efter de två världskrigen startade ett sådant Europeiskt samarbete.

Läs mer

Barnets rättigheter. Barnkonventionen

Barnets rättigheter. Barnkonventionen Barnets rättigheter Barnkonventionen Viktiga regler De olika reglerna i konventionen om barnets rättigheter kallas för artiklar Det finns 54 artiklar Alla regler är lika viktiga. Men det är ändå några

Läs mer

Textstöd till oh-bild 1 Myter

Textstöd till oh-bild 1 Myter Textstöd till oh-bild 1 Myter Genom att servera och köpa ut alkohol till mitt barn lär jag henne/honom att dricka måttligt! Mängder av undersökningar visar istället att du förmedlar till ditt barn att

Läs mer

Intervju: Björns pappa har alkoholproblem

Intervju: Björns pappa har alkoholproblem Intervju: Björns pappa har alkoholproblem Björns föräldrar separerade när han var ett år. Efter det bodde han mest med sin mamma, men varannan helg hos sin pappa, med pappans fru och sin låtsassyster.

Läs mer

Co funded by the European Union s Fundamental Rights and Citizenship Pregramme

Co funded by the European Union s Fundamental Rights and Citizenship Pregramme 1 Co funded by the European Union s Fundamental Rights and Citizenship Pregramme Co funded by the European Union s Fundamental Rights and Citizenship Pregramme Anteckningar Alla barn har samma rättigheter

Läs mer

Europarådet. pass. till dina rättigheter

Europarådet. pass. till dina rättigheter Europarådet pass till dina rättigheter Europarådet pass till dina rättigheter 1 Välkommen med på en resa Livet är en fantastisk resa. Vi har många reskamrater på färden, och vi vill alla få en så säker,

Läs mer

Talmanus till presentation om nätvardag 2015

Talmanus till presentation om nätvardag 2015 Talmanus till presentation om nätvardag 2015 Bild 1: Här kommer det finnas ett stolpmanus för föreläsningen. Du kan även ladda hem manuset på www.surfalugnt.se om du vill ha manuset separat. Om du inte

Läs mer

Om mig 2014. Snabbrapport för grundskolans år 8 per kön

Om mig 2014. Snabbrapport för grundskolans år 8 per kön Om mig 2014 Snabbrapport för grundskolans år 8 per kön Om mig är en webbaserad enkät om ungdomars hälsa och livsstil som genomfördes för första gången under hösten 2014. Enkäten är ett samarbete mellan

Läs mer

Lagen om stöd och service för vissa funktionshindrade

Lagen om stöd och service för vissa funktionshindrade LSS Lagen om stöd och service för vissa funktionshindrade LSS betyder lag om Stöd och Service till vissa funktionshindrade och ger rätt särskild hjälp. LSS är en lag som ger särskilda rättigheter till

Läs mer

talarmanus för skolinformatör i åk 1 vilka är vi?

talarmanus för skolinformatör i åk 1 vilka är vi? talarmanus för skolinformatör i åk 1-3 2011 talarmanus för skolinformatör i åk 1 vilka är vi? JOBBA Värt att veta inför sommar- och extrajobb. Bild 2 Berätta vem du är och varför du är engagerad i facket

Läs mer

'Waxaanu rabnaa in aan dadka awooda siino. Xisbiga Center Partiet bayaankiisa guud ee siyaasadeed oo Swidhish la fududeeyay ku dhigan'

'Waxaanu rabnaa in aan dadka awooda siino. Xisbiga Center Partiet bayaankiisa guud ee siyaasadeed oo Swidhish la fududeeyay ku dhigan' 1 'Waxaanu rabnaa in aan dadka awooda siino. Xisbiga Center Partiet bayaankiisa guud ee siyaasadeed oo Swidhish la fududeeyay ku dhigan' På ett möte i Västervik den 19 juni 2001 bestämde vi i centerpartiet

Läs mer

Att öka kunskapen om barnen i gruppverksamheter Första halvåret 2013

Att öka kunskapen om barnen i gruppverksamheter Första halvåret 2013 Arbetsrapport 2014:2 Att öka kunskapen om barnen i gruppverksamheter Första halvåret 2013 Annika Almqvist & Per Åsbrink Att öka kunskapen om barnen i gruppverksamheter Första halvåret 2013 Annika Almqvist

Läs mer

När Barnkonventionen blir lag. Förberedande frågor till beslutsfattare

När Barnkonventionen blir lag. Förberedande frågor till beslutsfattare När Barnkonventionen blir lag Förberedande frågor till beslutsfattare Snart är Barnkonventionen lag Regeringen har gett besked om att Barnkonventionen ska bli lag i Sverige. Den här foldern är till för

Läs mer

Lidköping, Sockerbruket 071109

Lidköping, Sockerbruket 071109 Arbetsgruppen Regionalt handlingsprogram Barn och ungas kultur och fritid -------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------- Lidköping,

Läs mer

LÄTTLÄST LSS. Lagen om stöd och service för vissa funktionshindrade

LÄTTLÄST LSS. Lagen om stöd och service för vissa funktionshindrade LÄTTLÄST LSS Lagen om stöd och service för vissa funktionshindrade 1 Här skriver vi om den hjälp du kan få enligt LSS. Kommunerna och regionens hälso- och sjukvård ger hjälpen. Den här texten är lättläst.

Läs mer

Tema: varje barns rätt till delaktighet och inflytande VEM BESTÄMMER?

Tema: varje barns rätt till delaktighet och inflytande VEM BESTÄMMER? Tema: varje barns rätt till delaktighet och inflytande VEM BESTÄMMER? Vem bestämmer? En av barnkonventionens fyra grundprinciper är artikel 12: varje barn har rätt att säga vad de tycker i frågor som berör

Läs mer

Hej! Jobbar du som kommunal tjänsteman? Eller politiker? Kanske är du både och? Helt säkert är nog att du bryr dig om barn. Det gör väl alla vuxna?

Hej! Jobbar du som kommunal tjänsteman? Eller politiker? Kanske är du både och? Helt säkert är nog att du bryr dig om barn. Det gör väl alla vuxna? Sänk blicken Hej! Jobbar du som kommunal tjänsteman? Eller politiker? Kanske är du både och? Helt säkert är nog att du bryr dig om barn. Det gör väl alla vuxna? Som du säkert vet ligger det på statens

Läs mer

Uppdrag att vidta kunskapshöjande insatser för barn och unga om sina rättigheter

Uppdrag att vidta kunskapshöjande insatser för barn och unga om sina rättigheter Regeringsbeslut II:7 2015-10-01 S2015/06288/FST (delvis) Socialdepartementet Barnombudsmannen Box 22106 104 22 Stockholm Uppdrag att vidta kunskapshöjande insatser för barn och unga om sina rättigheter

Läs mer

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling. Kunskapsskolan Katrineholm 2014/2015

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling. Kunskapsskolan Katrineholm 2014/2015 Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling Kunskapsskolan Katrineholm 2014/2015 Kunskapsskolan Katrineholm Västgötagatan 16, 641 36 Katrineholm, Tel.dir. 08-51008370, www.kunskapsskolan.se 1

Läs mer

Barnets rättigheter. Lågstadie: UPPGIFT 1. Lär känna rättigheterna. Till läraren:

Barnets rättigheter. Lågstadie: UPPGIFT 1. Lär känna rättigheterna. Till läraren: Barnets rättigheter Till läraren: FN:s Konvention om barnets rättigheter antogs av FN:s generalförsamling år 1989 och har ratificerats av 193 länder. Grunderna för konventionen ligger i en önskan om att

Läs mer

Invandrare, flyktingar, eu-migranter, asylsökande. Vad är skillnaden? Vad skriver tidningarna? Vad tycker jag?

Invandrare, flyktingar, eu-migranter, asylsökande. Vad är skillnaden? Vad skriver tidningarna? Vad tycker jag? Invandrare, flyktingar, eu-migranter, asylsökande. Vad är skillnaden? Vad skriver tidningarna? Vad tycker jag? :Hittad text: När vi talar om flyktingar tänker vi kanske på främst på farliga flyktvägar

Läs mer

Den 20 november 2009 fyllde barnkonventionen 20 år!

Den 20 november 2009 fyllde barnkonventionen 20 år! Ungas röster hörs! Den 20 november 2009 fyllde barnkonventionen 20 år! Barn och ungdomar från hela landet firade med att ställa makthavarna mot väggen. Varför lyssnar vuxna bara på barn när de vill och

Läs mer

2012 Barns röster från A till FN

2012 Barns röster från A till FN 2012 Barns röster från A till FN Övergripande mål för projektet: Ökade möjligheter för barn i Sverige att lyfta sina viktigaste frågor och göra sina röster hörda i påverkansprocesser. Delmål 1 Att utveckla

Läs mer

Internationell studie om medborgaroch samhällsfrågor i skolan ICCS 2009 huvudstudie

Internationell studie om medborgaroch samhällsfrågor i skolan ICCS 2009 huvudstudie Internationell studie om medborgaroch samhällsfrågor i skolan ICCS 2009 huvudstudie Nationell elevenkät Skolverket 106 20 Stockholm International Association for the Evaluation of Educational Achievement

Läs mer

En nationell handlingsplan för de mänskliga rättigheterna har bearbetats till lättläst svenska av Lena Falk, Centrum för lättläst. Stockholm 2002.

En nationell handlingsplan för de mänskliga rättigheterna har bearbetats till lättläst svenska av Lena Falk, Centrum för lättläst. Stockholm 2002. En nationell handlingsplan för de mänskliga rättigheterna har bearbetats till lättläst svenska av Lena Falk, Centrum för lättläst. Stockholm 2002. Mänskliga rättigheter i Sverige En lättläst sammanfattning

Läs mer

Så fungerar det att söka asyl

Så fungerar det att söka asyl Så fungerar det att söka asyl Till dig som söker asyl med förälder, föräldrar eller annan vårdnadshavare. Denna broschyr tillhör: 1 Innehållsförteckning Hej Barn Vad betyder orden? Asylansökan vad händer

Läs mer

Snabba fakta om Asyl från Migrationsverket

Snabba fakta om Asyl från Migrationsverket Snabba fakta om Asyl från Migrationsverket Mottagandet av asylsökande Migrationsverket ska se till att de sökande som inte kan ordna sitt boende själva också har någonstans att bo. Under tiden som asylansökan

Läs mer

Riktlinjer för nyanlända och flerspråkiga elever

Riktlinjer för nyanlända och flerspråkiga elever Fastställt av Utbildningsnämnden Riktlinjer för nyanlända och flerspråkiga elever Inom Utbildningsnämndens verksamhetsområde 2015-12-07 Ronneby Kommun Johanna Månsson Chef Start Ronneby Annika Forss Kvalitetssamordnare

Läs mer

Inspirationsmaterial till häftet

Inspirationsmaterial till häftet Inspirationsmaterial till häftet För dig som arbetar med barn i åldrarna 5 till 9 år inom förskolan och skolan. 1 INNEHÅLL 1. VARFÖR ARBETA MED BARNKONVENTIONEN?... 3 2. SAMLINGARNA... 4 3. VERNISSAGE...

Läs mer

Mål i mun Förslag på en plan för svenska språket

Mål i mun Förslag på en plan för svenska språket Mål i mun Förslag på en plan för svenska språket Den här utredningen ger förslag på en plan för hur vi ska fortsätta att tala och skriva svenska, fast vi har börjat använda mer engelska. Texten är omskriven

Läs mer

Hur upplevde eleverna sin Prao?

Hur upplevde eleverna sin Prao? PRAO20 14 PRAO 2015 Hur upplevde eleverna sin Prao? Sammanställning av praoenkäten 2015. INNEHÅLLSFÖRTECKNING BAKGRUND OCH INFORMATION 1 UPPLEVELSE AV PRAO 2 OMHÄNDERTAGANDE PÅ PRAOPLATS 3 SYN PÅ HÄLSO-

Läs mer

Anders Danielsson svarar på barns frågor

Anders Danielsson svarar på barns frågor 1 2014-03-12 Anders Danielsson svarar på barns frågor I slutet av februari 2014 träffade Migrationsverkets generaldirektör Anders Danielsson BRIS generalsekreterare Kattis Ahlström för att prata om hur

Läs mer

Dags att prata om

Dags att prata om 2016-10-28 Dags att prata om De flesta övergrepp kommer aldrig till myndigheternas kännedom! Knappt en av tio har anmält övergreppen De flesta berättar för någon Tonåringar berättar oftast för en kompis

Läs mer

Först vill vi förklara några ord och förkortningar. i broschyren: impulsiv för en del personer kan det vara som att

Först vill vi förklara några ord och förkortningar. i broschyren: impulsiv för en del personer kan det vara som att Hej! Du som har fått den här broschyren har antagligen ett syskon som har ADHD eller så känner du någon annan som har det. Vi har tagit fram den här broschyren för att vi vet att det inte alltid är så

Läs mer

>>HANDLEDNINGSMATERIAL DET DÄR MAN INTE PRATAR OM HELA HAVET STORMAR

>>HANDLEDNINGSMATERIAL DET DÄR MAN INTE PRATAR OM HELA HAVET STORMAR >>HANDLEDNINGSMATERIAL DET DÄR MAN INTE PRATAR OM HELA HAVET STORMAR Den här föreställningen är skapad av vår ungdomsensemble. Gruppen består av ungdomar i åldern 15-20 år varav en del aldrig spelat teater

Läs mer

Vård för papperslösa Rosengrenska/Röda Korset HELDAG 131012 VÄRLDSKULTURMUSEET

Vård för papperslösa Rosengrenska/Röda Korset HELDAG 131012 VÄRLDSKULTURMUSEET Vård för papperslösa Rosengrenska/Röda Korset HELDAG 131012 VÄRLDSKULTURMUSEET TACK!!! Lag (2013:407) om hälso- och sjukvård till vissa utlänningar som vistas i Sverige utan nödvändiga tillstånd lag från

Läs mer