Verkställande direktörens översikt 5. Mitt bland kunderna, en del av livet på orten 7. Utökad utsläppsfri produktionskapacitet 9

Transkript

1 Årsberättelse 2010

2 2

3 Innehåll Verkställande direktörens översikt 5 Mitt bland kunderna, en del av livet på orten 7 Utökad utsläppsfri produktionskapacitet 9 Målmedvetet mot bättre elkvalitet 11 Byggande och röjningsarbeten 13 Energieffektivitet i praktiken 15 Med i händelsernas centrum 17 3 Styrelsen verksamhetsberättelse och bokslut 18 Kontaktinformation 44

4

5 Verkställande direktörens översikt Kari Rämö Energibolagets centrala intressegrupper är kunderna och ägarna. Kommunerna som äger Kymmenedalens El kom överens om bolagets ägarpolitiska principer efter en ingående diskussion år År 2010 uppdaterades och moderniserades riktlinjerna i anslutning till bolagets ägarstyrning. Ett allmänt ekonomiskt mål är att uppnå en avkastning på 12 procent på investerat kapital. Målet för utdelningen är procent av resultatet. Resultatet ska nås med rimliga och konkurrenskraftiga priser. Energimarknadsmyndigheterna definierar rimligheten och kunden konkurrenskraften. De förnyade ägarriktlinjerna iakttar både ägarnas och kundernas synpunkter på ett balanserat sätt. Med tanke på bolagets ägarstyrning är ett tydligt, mätbart och offentligt definierad mål av hösta vikt. Det lägger en viktig grund för utvecklingen av verksamheten men ger också redskap för uppföljning av verksamheten och resultaten. Kymmenedalens El uppnådde redan andra året i rad ett mycket bra ekonomiskt resultat. Avkastning på investerat kapital var 15,7 (14,8) procent. Förslaget till utdelning är 58,2 procent av resultatet. Vinsten efter finansiella poster för hela koncernen var 23,1 (20,0) miljoner euro, för elproduktionen och elförsäljningen 6,6 (5,9) miljoner euro och för nätverksamheten 17,7 (15,3) miljoner euro. Den ökade mängden såld elenergi är ett bevis på konkurrenskraft på elmarknaden. Den årliga undersökningen av kundbelåtenheten har utöver utvecklingsvinkar gett oss också ett bra betyg. En viktig bidragande orsak till företagets bra image är också det att vi lyckades iståndsätta de mycket omfattande störningarna i eldistributionen under året ganska snabbt. Till Kymmenedalens Els styrkor inom elförsäljningen där det råder hård konkurrens hör yrkeskunnig riskhantering vid elhandel och en exceptionellt stor och mångsidig elproduktionsstruktur. Kymmenedalens Els utsläppsfria elproduktionen kommer att öka under de närmaste åren, när investeringarna i kärnkraft och förnybar energi förverkligas planenligt. Vi har inlett de största investeringarna i årtionde inom nätverksamheten. Fjärravlästa mätare ska installeras på varje förbrukningsställe under de tre följande åren. Kabling av nätet och andra investeringar i förnyelser gör det möjligt att omplacera ledningarna så att det är lättare att iståndsätta elavbrott och därigenom förbättrar det elleveranssäkerheten i framtiden. Det är bra att en tillräckligt stor andel av vinsten reserveras inte bara för ägarna och kunderna utan också för utvecklingen av bolagets verksamhet och för de ovannämnda investeringarna. Efter investeringarna kommer bolagets produktionskapacitet vara ännu starkare både vad gäller nätet och kraftverksandelarna, vilket i sinom tid kommer att gagna såväl kunderna som ätarna. Stora förändringstrender på internationell nivå håller på att leda till betydande strukturomvandlingar, som berör båda företagsverksamheten och den offentliga sektorn. Under året som gick syntes strukturomvandlingen allt tydligare också i Kymmenedalen. Det pågår flera projekt för att sammanslå krafterna inom näringslivet samt inom kommunerna och de bolag som kommunerna äger. En utredning av energibolagen i området startades sommaren 2010 och den fortsätter ännu följande år. 5

6 Vi ses i Wattvagnen! Det är viktigt att ha en personlig kontakt med kunderna. Vi betjänade kunderna personligen på kontoret, i telefon och på mässor. Dessutom åkte vi runt med Wattvagnen på lokala sommarevenemang där vi träffade kunder. I vagnen delade vi ut råd om avtals- och elanvändningsfrågor. Kundservicechef Ritva Jukkara-Lyytinen

7 Mitt bland kunderna, en del av livet på orten God service är Kymmenedalens El:s styrka. Kunderna anser att det är trevligt och enkelt att sköta ärenden med oss. Utöver den personliga betjäningen ligger också elkvaliteten på en hög nivå. Detta framgick av en kundbelåtenhetsenkät som gällde hela bolaget. Kundernas åsikter utgör de hörnstenar utifrån vilka bolagets verksamhet utvecklas och därför undersöktes de genom tre olika undersökningar. Verksamheten för bolaget som helhet utvärderades i kundbelåtenhetsenkäten, anslutningstjänsterna och feltjänsterna undersöktes i egna undersökningar. Som helhet betraktat låg kundbelåtenheten på en något högre nivå än året innan. Faktureringen och tydligare elräkningar steg fram som utvecklingsobjekt. Kunderna vill också ha mer information om energisparande och de tjänster som bolaget erbjuder. Tjänsterna utvecklas med hjälp av processer Bolagets viktigaste tjänster har definierats som processer med hjälp av vilka utvecklingsarbetet utförs. Processerna har egna ansvariga personer, mål, konkreta mätare och gemensamma spelregler. Utvecklingsmålen för de olika processerna fastställs genom att analysera kundresponsen och kundbelåtenhetsundersökningarna. Under redovisningsåret fortsatte processarbetet och tjänsterna utvecklades utifrån kundernas önskemål. Under året fastställdes också de resurser med hjälp av vilka kvaliteten på servicen upprätthålls även under semesterperioderna. Betalningsövervakningen och inkassoverksamheten lades ut på entreprenad vilket gav efterlängtade tilläggsresurser till kundserviceuppdragen. Elektronisk ärendehantering väcker intresse Kunderna övergår allt oftare till att sköta sina elärenden på webben. Kunderna skötte sina elärenden i första hand genom telefonservicen, men användningen av internet och e-post ökade märkbart. Användningen av den personliga servicekanalen, Online-tjänsten växte med över 70 procent jämfört med året innan. Antalet besök uppgick under året till Via Online-tjänsten meddelades mätartal över gånger, elförbrukningsrapporten hade över besök och elräkningarna över besök. Sammanlagt har redan sirca kunder registrerat sig i Online-tjänsten. Webbplatsen förnyades och blev ännu mer kundinriktad. Webbplatsen hade nästan besök under året. Antalet besök ökade stadigt med samma fart som under fjolåret, dvs. 35 procent. En ny elektronisk servicekanal öppnades vid sidan av de nuvarande kanalerna. Kunden kan gå in på live chat-tjänsten på internet och tala med en av de anställda inom kundtjänsten och sköta sina elärenden i realtid. Kundtidningen Kymppis elektroniska webbtjänst togs i användning på våren. Webbtjänsten stöder tidningens meddelanden och gör nyttig information bättre tillgänglig för kunderna. Telefontjänsten utvecklades Telefontjänsten utvecklades under året. Kundtjänsten och försäljningen tog emot samtal under året. Försäljningspersonalens service- och försäljningsutbildning fortsatte i samarbete med Informatum. Kundsamtalen bandades in och därför var det möjligt att använda dem i utbildningen. 7 Kundbelåtenhet Överföringskunder % kunder Skillnaden mellan vitsorden 4+5 och

8 Mera förnybar energi Vi deltar i åtgärderna enligt statsrådets åtagandepaket för förnybar energi genom att utöver kärnkraft också investera i både vind- och biokraft. Bolaget deltar via sina andelar i kärnkraftverk i utredningar som undersöker möjligheterna att omvandla anläggningar som fungerar med fossila bränslen till anläggningar som kan drivas med biobränslen. Affärsverksamhetsdirektör Aku Pyymäki, energiverksamheten

9 Utökad utsläppsfri produktionskapacitet Riksdagen fastställde i juli det beslut om kärnkraft som regeringen fattade på våren. För Kymmenedalens El innebar det en möjlighet att utöka energiproduktionskapaciteten och samtidigt minska växthusgasutsläppen och beroendet av importerad elenergi. Ännu högre självförsörjning inom elanskaffningen minskar växlingarna i anskaffningskostnaderna och förbättrar bolagets konkurrensställning. Tack vare detta kan vi hålla ett ännu konkurrenskraftigare elpris. Ny produktionskapacitet utan koldioxidutsläpp Statsrådet utgav i våras ett åtagandepaket om förnybar energi som visar riktningen mot ett Finland med mindre utsläpp. Kymmenedalens El:s investeringar i produktion som är fri från koldioxidutsläpp inriktades på kärnkraft, vindkraft och vattenkraft. Kärnkraftsandelarna blir fyrdubbelt större i och med den tredje och fjärde enheten i Olkiluoto. När den tredje och fjärde enheten i Olkiluoto färdigställs, kommer kärnkraftsproduktionens andel att motsvara ungefär en tredjedel av bolagets nuvarande elförsäljning. Vindkraftens produktionseffekt ökade med 24 procent när vindkraftparken i Torneå färdigställdes. Bolaget deltar i projektet för utveckling av vindkraftskapaciteten med målet att kunna uppnå tredubbel produktionsmängd under de närmaste åren. Bolaget investerade i vattenkraft via Kymppivoima Oy genom att förvärva en andel i norska Blåfall Energi AS. Blåfall Energi har som mål att bygga ungefär 60 MW ny småskalig vattenkraft i Norge. Kylan ledde till ökad elanvändning År 2010 använde Kymmenedalens El:s kunder över 7 procent mer elektricitet än under Elförbrukningen uppgick till (1 312) GWh. Orsaken till den ökade användningen av elenergi särskilt under vintermånaderna var vädret som var betydligt kallare än i genomsnitt. Försäljningen av elenergi ökade med 3,2 procent jämfört med året innan. Försäljningen av elenergi uppgick till GWh, varav bolaget producerade 42 procent, dvs. 666 GWh med egna produktionsandelar. Ökningen jämfört med året innan var 22 procent. Marknadselen över hälften dyrare än 2009 Kölden och det svaga vattenläget bidrog till att höja marknadspriset på elektricitet. Partimarknadspriset steg med ungefär 53 procent jämfört med Priserna var mycket höga i februari och december då medelpriset var över 90 euro per megawattimme. På elbörsen Nord Pool Spot var marknadspriset på el i medeltal 56,6 euro per megawattimme. De största orsakerna till uppgången av elpriset var problemen med vattenkraftsproduktionen i Sverige och Norge som berodde på de knappa regnmängderna. I de stora fjällbassängerna saknades en mängd vatten som motsvarar till och med tre kärnkraftsverk. Kärnkraftsverken i Sverige led av dålig användbarhet vilket ledde till att partimarknadspriset på el gick upp. Kymmenedalens El skaffade över hälften av den elektricitet som bolaget säljer från den nordiska elbörsen. Av den här orsaken orsakade de höga pristopparna på marknadsel och det genomsnittligt kallare vädret svårigheter med riskhanteringen både inom företags- och privatkundssegmenten. Priset på elenergiavtal som gäller tillsvidare höjdes i början av november. Konkurrensen inom företagskundssegmentet var fortsatt hård. Inom bolaget fäste man särskild uppmärksamhet vid hanteringen av de ökade affärsriskerna genom att förnya avtals- och prissättningsstrukturerna inom storkundsförsäljningen så att de bättre motsvarar de föränderliga marknadsförhållandena. 9 Partimarknadspriset på el 2010 euro / MWh 100 Priset på utsläppsrätter 2010 euro / tco /1/2010 1/2/2010 1/3/2010 1/4/2010 1/5/2010 1/6/2010 1/7/2010 1/8/2010 1/9/2010 1/10/2010 1/11/2010 1/12/ År 2011 År 2010, mån. SPOT Helsinki EUADEC-10 EUACEC-11

10 Den nya elunderstationen i Lovisa tryggar tillgången till el i staden. Byggandet av elstationen på Bryggeribacken i Lovisa var en av bolagets största nätinvesteringar Med hjälp av den nya elstationen som togs i bruk i augusti förbättrar vi eltillgången i Lovisa stad och förbereder oss för ökande elbehov i Lovisa. Verkställande direktör Asko Määttä, Kymmenedalens Elnät Ab

11 Målmedvetet mot bättre elkvalitet investeringarna fortsätter År 2010 var fullt av utmaningar för eldistributionen. Året innan var antalet avbrott i eldistributionen det minsta på över tio år, men nu orsakade den snörika och stormiga början på vintern och åskstormarna på sommaren genomsnittligt fler störningar som var svåra att åtgärda. Längden på elavbrotten per kund var i genomsnitt 2,4 (0,54) timmar under året. Fortsatta investeringar i elnätet En utredning över målen för eldistributionens leveranssäkerhet blev färdig i våras. I utredningen gjordes en uppskattning av de krav som kunderna ställer på eldistributionen och möjligheterna att förverkliga nödvändiga åtgärder samt tidtabellen för dem. De tekniska universiteten i Villmanstrand och Tammerfors gjorde en utredning som resulterade i gemensamt överenskomna mål för leveranssäkerheten Dessa styr investeringarna i nätet och utvecklingen av verksamheten ur en enskild kunds perspektiv. Målet är att kundens sammanlagda elavbrott inte överskrider sex timmar om året. Detta motsvarar en driftsäkerhet på 99,9 procent. Inom stadsområdena är målet ännu strängare, högst en timme under hela året. Målet är högt ställt och kräver investeringar. Vi måste reservera ett par årtionden för genomförandet av förändringen för att nätinvesteringarnas effekt på kundens överföringspris inte ska bli orimlig. Kymmenedalens El tillämpar de leveranssäkerhetsmål som framförs i rekommendationen i första hand som planeringskriterier vid byggandet av framtidens elnät och utvecklingen av verksamheten. Det innebär inledningsvis att de ledningar som leder elektricitet till tätorterna förnyas och att förflyttningen av luftledningarna från skogarna till vägkanterna påskyndas. Installationen av fjärravlästa mätare inleds snart I likhet med tidigare år fortsatte satsningarna på stabil elkvalitet och leveranssäkerhet. År 2010 uppgick investeringarna i elnätet till 10 miljoner euro. De befintliga ellinjerna ska förnyas genom att planera och bygga om dem på ett nytt sätt till smarta nät som uppfyller de krav som ställs på eldistributionen också i framtiden. Problem som orsakas av stormar och snöbelastning kan kontrolleras ännu bättre med hjälp av ny teknik. Ellinjer som är dragna genom skogarna flyttas till vägkanterna där det är enklare att övervaka och åtgärda dem. I tätorterna dras elkablarna i marken alltid då det är möjligt. Installationen av fjärravlästa mätare inleds snart Ett anskaffningsavtal om ett automatiskt mätaravläsningssystem (AMR) ingicks på våren. Provinstallationer av fjärravlästa mätare utfördes Alla elmätare kommer att vara utbytta till fjärravlästa mätare före utgången av Då blir det möjligt för kunderna att mer exakt följa med den egna elanvändningen och faktureringen utgår från den faktiska förbrukningen. Utvecklingsmålen inom nättjänsterna var rapporteringen i anknytning till de fjärravlästa mätarna, informationen om elstörningar och frågor i anslutning till anskaffningen av en ny elanslutning. Rekordartat litet antal nya elanslutningar Det osäkra ekonomiska läget återspeglades i småhusbyggandet. På grund av att byggandet av villor minskade förblev det totala antalet nya elanslutningar på en låg nivå i likhet med de föregående åren. Byggandet fokuserades på Kotka- och Orimattilaregionerna. De flesta elanslutningarna till fritidsbostäder skaffades i Luumäki och Pyttis och de kringliggande regionerna. Sammanlagt byggdes 498 (515) nya elanslutningar inom bolagets nätområde. Distributionsnätet /20 kv elstationer 29 st. Transformatoreffekt 580 MVA 110 kv ledningar 207 km Mellanspänningsledningar, totalt Luftledningar Jordkablar Matningsstationer för distribution Lågspänningsledningar, totalt Friledningar Hängkablar Kablar Nya mellanspänningsledningar Nya lågspänningsledningar Nya transformatorstationer Förnyade transformatorstationer km km 408 km kpl km 130 km km km 45 km 129 km 27 kpl 29 kpl Nätlängd (km): Kunder Nät / kund 126 m/kund 11

12 Moderna omständigheter för boende Elektriciteten betyder bekvämt modernt boende. I bostadsområdet på Otsonkatu i Karhula byggdes hela infrastrukturen på en gång (gatorna, vatten- och avloppsnätet, elektriciteten, optiska kablar och gasnätet). Allt blev färdigt på en gång för byggande och boende. En stabil och hög elkvalitet är ännu viktigare än tidigare för ömtålig elektronik och invånarnas trivsel. Affärsverksamhetsdirektör Raimo Härmä, nätbyggnadstjänster

13 Byggande och röjningsarbeten Till följd av de exceptionella väderförhållandena fick montörerna utföra betydligt mer nätreparationsarbeten än året innan. Under början av vintern stördes eldistributionen i det västra nätområdet av snöproblem. Snö som fastnat på träden tyngde ned grenarna på elledningarna vilket ledde till störningar i nätet. Särskilt lövträd med långa och tunna stammar var problematiska eftersom de böjde sig under den tunga snön ovanpå linjen även om de stod längre bort vid utkanten av ledningsgatan. Problemen i januari och februari orsakades i första hand av enskilda träd över linjerna men det var mycket svårt att lokalisera träden. Ett nytt snötyngt träd kan luta sig ovanpå linjen även om det föregående trädet nyligen har röjts bort. Helikoptrar var till stor hjälp då man röjde nätet och letade efter snötyngda träd. Stormen Sylvi i augusti var värst av alla Stormen Esko rasade som värst en lördag i juni och orsakade elavbrott hos ungefär nätkunder. De flesta kunderna fick elektriciteten tillbaka redan under natten mellan lördagen och söndagen. I början av augusti blåste stormen Asta förbi Kymmenedalens El:s nätområde, men slog till med full styrka i Savolax. Bolaget sände hjälpstyrkor till regionen för att hjälpa till med röjningsarbetet. Av de stora sommarstormarna orsakade Sylvi de största skadorna inom bolagets område. Sylvi härjade den andra söndagen i augusti med en sådan styrka att den under en halv timme bröt av elektriciteten hos cirka kunder främst i Päijänne-Tavastland och Nyland. Nästan alla anställda vid nätbyggnadsenheten arbetade efter stormen med reparationsarbeten i dessa områden. De flesta hushållen återfick elektriciteten under följande dag, men efterreparationerna fortsatte i ungefär en veckas tid. Nya avslutningsavtal st. 900 övriga fritidsbostäder villor Nätbyggnadsenheten utförde i första hand arbeten som beställdes av koncernen. Färre nybyggen av anslutningar än under normala år gjorde det möjligt att utföra mera underhållsarbeten. Utvecklingsarbete och kompetens Den stormiga sommaren väckte diskussion inom branschen om åtgärder som underlättar reparationsarbetena och viktiga saker som man måste vara ännu bättre förberedd på. Kymmenedalens El klarade av snö- och stormproblemen på sitt område i första hand med hjälp av sin egen arbetskraft. Tack vare ett bra beredskapslager fanns det i regel också tillräckligt med utrustning. Arbetet i svåra förhållanden var en påminnelse om hur viktig arbetssäkerheten är. Alla anställda som utför elarbeten deltog under året i elsäkerhetsutbildning och avlade slutprovet enligt standarden Inom nätbyggnadsverksamheten utgjordes utvecklingsmålen av de egna funktionerna och tjänsterna. Målet är att vara åtminstone på den bästa nivån på marknaden. Elnätet blir smart. Ny teknik och information som producerats med hjälp av den tillämpas och utnyttjas på många olika sätt till nytta för kunderna. Det är nödvändigt att upprätthålla en stabil och störningsfri elkvalitet i samhället. Då vi talar om leveranssäkerheten är det dock den mänskliga faktorn som är den viktigaste. Detta är den grupp av montörer som ger sig ut till linjerna för att i praktiken försöka hitta felen och åtgärda dem. Tekniken är till hjälp i arbetet, men när naturkrafterna härjar är det viktigt att det finns kompetenta yrkesmänniskor som orkar arbeta i tunga förhållanden. Vi har under de senaste åren med gott resultat rekryterat nya montörer med hjälp av läroavtalsutbildning. Distributionsstörningar hos kunden timme / kund antal / kund avbottstid antal ,5 3 2,5 2 1,5 1 0,

14 Biblioteken lånar ut energiförbrukningsmätare Samarbetet med biblioteken i vår region gav kunderna konkret hjälp för energisparåtgärder. Kunderna kan från biblioteken låna hem Kymmenedalens El:s energiförbrukningsmätare för en vecka. Med mätaren kan de mäta de egna elapparaternas verkliga förbrukning. En stor mängd av biblioteken och biblioteksbilarna i regionen gick med i samarbetet. Kunderna erbjuds tjänsten tillsvidare. Försäljningschef Sirpa Jokisalo

15 Energieffektivitet i praktiken Energieffektivitetsavtalet ålägger Kymmenedalens El att ge handledning till sina kunder i energisparfrågor och hjälpa dem till effektivare energianvändning. Bolaget har förbundit sig att spara energi i sin verksamhet bland annat genom att minska på nätsvinnet. Förbättrandet av energieffektiviteten och energisparandet är viktiga åtgärder för att minska växthusgasutsläppen och hitta en lösning på klimatfrågan. Målet är att i enlighet med projektet Energiateollisuuden Mainetalkoot (ung. Energiindustrins talko för gott rykte) profilera sig som föregångare för en hållbar utveckling och som trovärdig aktör i fråga om kundservice och energieffektivitet. Rådgivning i frågor gällande energieffektiviteten är en viktig del av arbetet i praktiken och den normala vardagen. Energispartips och råd för effektiv energianvändning Energieffektiviteten spelade en viktig roll i bolagets kundkommunikation. På den nya webbplatsen och såväl i den tryckta kundtidningen som i dess webbversion delade man ut spartips. Vidare deltog bolaget i den riksomfattande energisparveckan. Med hjälp av en tävling på webbplatsen och via media gav man konkreta och praktiska tips om hur man kan spara energi. Rapporterna om energianvändningen gav kunderna konkret information om deras egen energianvändning. Elektronisk ärendehantering och övergång till e-faktura är praktiska åtgärder genom vilka det är lättare för kunden att sköta sina ärenden och samtidigt spara energi. Kunderna uppmuntrades att övergå till att använda dessa tjänster. Vid slutet av året omfattades redan över objekt av den elektroniska faktureringen (e-posträkning, e-räkning eller näträkning för företag). Fjärravläsningen som blir verklighet under de närmaste åren ger nya möjligheter till bättre energieffektivitet i hushållen. Expert på eluppvärmning Kymmenedalens El deltar aktivt i utvecklingen av lösningar som förbättrar energieffektiviteten. Bolaget deltar tillsammans med Finsk Energiindustri r.f., Motiva Oy och andra företag inom energi- och husteknikbranschen i programmet för effektivare eluppvärmning, Elvari. Målet för programmet är eluppvärmda småfastigheter i Finland. Målet med Elvari är att undersöka, producera material och berätta för konsumenterna om åtgärder genom vilka elanvändningen i hushåll med elvärme kan göras allmänt effektivare. Inom projektet har man genom exakta mätningar undersökt vilka effekter olika åtgärder i anknytning till elsparandet har på energikostnaderna för ett hus med eluppvärmning. Bolagets energirådgivning har bevisad information om spareffekterna av korrekta inställningar i luftvärmepumpar och ventilation i småhus. Under året slutfördes också mätningarna av energianvändningen i bolagets eget område. Mot grönare energiproduktion Kymmenedalens El satsar på miljövänligare energiproduktion som bromsar upp klimatförändringen. Av elektriciteten som säljs kommer 58 procent direkt från elbörsen. Andelen produktion utan koldioxidutsläpp av elanskaffningen kommer att växa väsentligt i och med de framtida investeringarna. År 2010 uppgick koldioxidutsläppen från den elektricitet som bolaget sålde till 368 (208) g/kwh. Inom produktionen uppstod förbrukat kärnbränsle 0,6 (0,6) mg/kwh. Elanskaffningen grundade sig på ägarandelar i produktionsbolag som rapporterar separat om de egna kraftverkens miljöansvar. 15 Elanskaffning 2010 totalt GWh Börsel Naturgas Torv Bio Vatten Olja Vind Stenkol, kondens Stenkol, mottryck Kärn

16 Alltid redo för bra fritidssysselsättningar Vi understöder bra fritidssysselsättningar och verksamheten i vår region. Vi deltog i Kymenlaakson Partiopiiris (ung. Kymmenedalens Scoutdistrikt) storevenemang Kymppi-lägret, som ordnades i Lintukoto i Pyhältö på sommaren. Över 200 Vargungar och Äventyrscouter fick på lägret lära sig bland annat om energisparande och elsäkerhet. Marknadsföringschef Minna Vuorinen

17 Med i händelsernas centrum i egenskap av påverkare och utvecklare Inom energibranschen förändras verksamhetsmiljön snabbt genom nationella och även globala beslut. Beslut om förnybara energiformer och energimarknaden har en direkt effekt på ett enskilt företags verksamhet. Därför är det viktigt att påverka där var besluten fattas. Kymmenedalens El medverkade aktivt i utvecklandet av energibranschen och såväl den finländska som den nordiska parti- och detaljmarknaden genom att delta i Finsk Energiindustri rf:s förtroendeuppgifter och arbetsgrupper. Det bästa sättet att åstadkomma utveckling är att bilda nätverk och samarbeta. Med i kundernas vardag Kymmenedalens El har verksamhet inom närmare tjugo kommuner och fyra landskap i Kymmenedalen, Södra Karelen, Päijänne-Tavastland och Östra Nyland. Området har invånare. Bolagets uppgift är att trygga invånarnas och företagens energibehov, leverera ljus till kundernas vardag och kraft till företagens verksamhet. Bolaget som ägs av kommunerna utgör en väsentlig del av det egna områdets och dess invånares liv. Samarbete med företagen idkas bland annat i olika forum som leds av Kymmenedalens Handelskammare. Bolaget deltar i evenemang i regionen och samarbetar med företag och organisationer. I samband med förnyandet av stamkundsförmånerna utökades samarbetet med företagen i regionen i form av gemensamma förmåner. Ungdomar understöds genom idrottsstipendier som utdelas årligen. Vi bygger ett modernt och konkurrenskraftigt bolag Under året stod utvecklingen av den egna verksamheten i fokus. Verksamhetsmodellerna finslipades så att de är ännu kundvänligare, även effektiviteten och konkurrenskraften blev bättre. Personaltidningen Linkki förnyades och fungerar nu ännu bättre än tidigare som en kanal för intern kommunikation. År 2010 uppgick antalet fast anställda arbetstagare i bolaget till 166 (169). Av dessa arbetade 120 (120) på Kymmenedalens El Ab och 46 (49) på Kymmenedalens Elnät Ab. Antalet anställda vid koncernen i genomsnitt under året var 177 (180). Två fast anställda personer rekryterades och tre visstidsanställda fick fast anställning. Den fast anställda personalens andel av det totala antalet anställda var 96,0 procent (96,0) under redovisningsåret. För utbildning användes ungefär en halv dag mindre per person än året innan. Sammanlagt användes för utbildning 674 (769) arbetsdagar. För utbildning användes i genomsnitt 3,8 (4,3) arbetsdagar per arbetstagare och (1 705) euro per person. Ämnen inom den interna utbildningen var bland annat elarbetssäkerhet (SFS 6002), heta arbeten, fjärravlästa mätare och ändringen av inkassotjänsterna. Under den tid som systematisk initiativverksamhet har tillämpats har 419 initiativ lämnats in, av vilka 158 har belönats. Under redovisningsåret inlämnades 18 initiativ. Ökad arbetssäkerhet Under året inträffade åtta (20) olycksfall som gav upphov till 52 (89) sjukdagar. Företagshälsovården omfattar den lagstadgade företagshälsovården samt arbetshälsobetonad sjukvård. Bolaget satsar på arbetshälsan genom att anordna gemensamma motions- och rekreationsevenemang samt stöda frivillig motion och hobbyverksamhet. 17 Utbildning arbetsdagar 1200 extern intern Mätare för ekonomiska ansvar milj. euro Personalkostnader 9,4 9,6 9,6 Investingar 17,8 10,0 11,1 Skatter 4,0 5,2 6,1 Utdelning 6,7 9,9 9,9

18 Styrelsens verksamhetsberättelse Händelser under redovisningsperioden År 2010 var elförbrukningen 7,4 procent större än år Elförbrukningen uppgick till miljoner kilowattimmar. Försäljningen av elenergi ökade med 3,2 procent jämfört med året innan. Särskilt både i början och i slutet av året ökade elförsäljningen till följd av väderleken som var kallare än i genomsnittet. Elförsäljningen uppgick till 1594 miljoner kilowattimmar, varav 42 procent producerades med egna produktionsandelar. 666 miljoner kilowattimmar av elproduktionen producerades med egna produktionsandelar, det vill säga en ökning med 22 procent jämfört med året innan. Under året som gick gjordes flera betydelsefulla beslut om energiproduktion och energiförbrukning i Finland. Genom förpliktelsepaket för förnybar energi som Statsrådet utgav förra våren eftersträvar man en minskning av koldioxidutsläppen. Med inmatningstariffer för förnybar energi försäkrar man sig om att det uppstår ny förnybar energi enligt EU-förpliktelserna. Tillståndbesluten för de nya kärnkraftsenheterna ska minska beroendet av importerad elektricitet och försäkra tillgången till konkurrenskraftig energi. Bolagets investeringar i produktion som är fri från koldioxidutsläpp inriktades på kärnkraft, vindkraft och vattenkraft. Andelarna i kärnkraft växer fyrfaldiga med Olkiluoto 3 och 4. När Olkiluoto 3 och 4 blir färdiga, motsvarar bolagets produktionsandel i kärnkraft cirka en tredjedel av elförsäljningen. Bolaget gjorde en vattenkraftsinvestering och värvade via Kymppivoima Oy en andel i Blåfall Energi AS i Norge. Kymmenedalens El följer i fråga om förnybar energi en grundläggande riktlinje som överensstämmer med Finlands energistrategi. Vårt mål gällande vindkraften är ungefär MW år 2020 vilket motsvarar vår marknadsandel i hela landet. Företaget är med i projektplaneringen av ny vindkraftskapacitet som siktar till att inom de närmaste åren kunna trefaldiga produktionsvolymen. Under år 2010 ökade produktionskapaciteten av vindkraften med 24 procent. Kölden och det svaga vattenläget höjde marknadspriset Partimarknadspriset på el steg med ca 53 procent jämfört med år Partimarknadspriserna var mycket höga i februari och december och medelpriset var då över 90 euro per MWh. Medelpriset priset 2010 var 56,6 euro per MWh. Stora avvikelser jämfört med medeltemperaturen och stora fluktuationer av marknadspriserna försämrade lönsamheten i bolagets elförsäljning. Särskild uppmärksamhet fästes på affärsverksamhetens växande risker genom att förnya avtals- och prissättningsstrukturen inom storkundförsjäljningen. Elförsäljningspriserna inom detaljhandeln varierar beroende på avtalstypen på ett sådant sätt, att priserna som är direkt bundna till partimarknadspriserna förändras snabbt och mer medan priserna på andra försäljningsprodukter förändras med fördröjning och mindre. Priserna på elenergiavtal som gäller tillsvidare höjdes i början av november. Investeringarna i elnätet fortsatte Satsningarna för att uppnå en jämn elkvalitet och leveranssäkerhet fortsatte och kommer att fortsätta också under de kommande åren. Under år 2010 investerade bolaget Omsättning milj. euro Balanssäkring milj. euro

19 11,1 miljoner euro i elnätet som byggdes under 1960-talet. Det behöver nu förnyas och kräver därför investeringar. De nuvarande elledningarna kommer inte bara att förnyas, utan de planeras och byggs om på ett helt nytt sätt. Ledningarna som går i skogen flyttas till vägrenar och i tätorter gräver man elkablarna ner i marken. Elunderstationen på Bryggeribacken i Lovisa blev färdig i augusti. Genom den nya elunderstationen förbättrade man energitillgången i Lovisa stad och förbereddes sig inför stadens ökande elbehov. Anskaffningsavtal om ett automatiskt mätaravläsningssystem (AMR) ingicks i början av år Alla elmätarna ska vara utbytta mot fjärravlästa mätare före utgången av år Då kommer kunderna at kunna följa sin egen elförbrukning på ett bättre sätt och faktureringen kan alltid ske enligt den faktiska förbrukningen. Osäkerheten i ekonomin återspeglades i småhusbyggandet. Antalet nya elanslutningar var på samma låga nivå som under de föregående åren. Bolaget byggde sammanlagt 498 nya elanslutningar inom sitt nätområde (515 år 2009). Elkunderna var vid årets slut sammanlagt ( ). Koncernstruktur Koncernen Kymmenedalens El består av moderbolaget Kymmenedalens El Ab och dotterbolaget Kymmenedalens Elnät Ab. Till koncernen hör följande intressebolag: Kymppivoima Oy, Kymppivoima Hankinta Oy, Kymppivoima Hydro Oy, Orimattilan Lämpö Oy och Artjärven Lämpö Oy. Omsättning och resultat Koncernens omsättning uppgick till 126,5 miljoner euro (föregående år 117,1 miljoner euro). Rörelsevinsten var 23,7 (20,8) miljoner euro och räkenskapsperiodens vinst 17,0 (14,8) miljoner euro. Moderbolagets omsättning var 96,9 (92,4) miljoner euro. Rörelsevinsten var 8,0 (7,6) miljoner euro och räkenskapsperiodens vinst 16,3 (13,1) miljoner euro. Moderbolaget fick 9,0 (8,0) miljoner euro i koncernbidrag. Koncernens rörelsevinst var 18,8 (17,7) procent av omsättningen. Avkastningen på eget kapital var 23,4 (22,5) procent och avkastningen på investerat kapital 15,7 (14,8) procent. Finansiering och investeringar Lånekapitalet från kreditgivare utanför koncernen uppgick vid årets slut till 25,0 (25,2) miljoner euro. Självförsörjningsgraden exklusive anslutningsavgifter var 42,1 (39,6) procent och inklusive anslutningsavgifter 73,5 (71,0) procent. Likviditeten (Quick ratio) var 2,0 (1,6). Moderbolagets lånekapital från utomstående var vid årets slut 13,0 (15,3) miljoner euro. Likviditeten (Quick ratio) var 2,0 (1,6). Koncernens investeringar var sammanlagt 13,5 (10,0) miljoner euro, varav 10,8 (8,4) miljoner euro var investeringar i elnätet och 2,7 (1,6) miljoner euro var övriga investeringar. Personal Antalet anställda i koncernen var i medeltal 177 (180). Personalens medelålder är 45,7 (45,5) år. Under året nyanställdes två (4) personer med fast anställning. I tillägg ändrades tre visstidsanställningar till fasta anställningar. Från koncernen avgick åtta (12) personer, av vilka fem (11) med pension. Löner och arvoden uppgick till sammanlagt 7,9 (7,8) miljoner euro. 19 Rörelsevinst Investingar milj. euro 24 milj. euro elnät övriga

20 20 Forskning och utveckling Inom Kymmenedalens El pågår ordinär utvecklingsverksamhet i anslutning till affärsverksamheter och datasystem. Bolaget medverkar genom Kymppivoima Oy i vindkraftsproduktions- och utvecklingsprojekt. I enlighet med det nationella energieffektivitetsavtalet har bolaget förbundit sig att främja en effektiv användning av energi. Risker och osäkerhetsfaktorer i verksamheten De centrala riskerna inom affärsverksamheten energi är förknippade med elanskaffningen. Bolaget har också ett självkostnadsbaserat ansvar för de kraftanläggningarnas produktionsandelar som ägs genom Kymppivoima Oy. Läget inom elhandeln uppföljs regelbundet med tillvägagångssätt som beskrivs i den riskhandbok som styrelsen har godkänt. Riskerna inom affärsverksamheten elnät hänför sig till exterma väderförhållanden såsom stormar och kraftigt snöfall, som kan påverka leveranssäkerheten hos överförings- och distributionsnäten. Storskador orsakade av väderförhållanden ger upphov till reparationskostnader och eventuella ersättningar. Vi har förberett oss för riskerna med investeringar i elnätet och förebyggande underhåll av elnätet. På grund av eventuella förändringar i stöd- och beskattningssystemen och nätverksamhetens övervakningsmodell finns det en administrativ risk både i energi- och nätverksamheten. Utsikter för framtiden och väsentliga händelser efter räkenskapsperiodens utgång Internationella klimatkonventioner kommer att förändra förutsättningarna för verksamheten i energibranschen under de kommande åren och innebära betydande satsningar på energiproduktion, elnät och energieffektivitet. Bolaget kommer att få en betydande mängd ny koldioxidfri elproduktion när kraftanläggningen Olkiluoto 3 står färdig. Också investeringar i förnybar energi kommer att öka under de kommande åren. Investeringarna i att förnya elnätet och förbättra elleveransens säkerhet och i ett automatiskt system för mätaravläsning fortsätter de kommande åren. Allt stramare krav på effektivering av elnätsverksamheten och den minskade mängden utsläppsrätter utgör utmaningar för en resultatrik verksamhet. Koncernens affärsverksamhet och ekonomiska resultat förväntas dock utvecklas planenligt. Ägarförhållanden och förvaltning Kymmenedalens El Ab:s hela aktiekapital ägdes i slutet av året av fjorton kommuner. När Artsjö förenade sig med Orimattila i början av 2011 övergick de aktier, som Artsjö ägt till Orimattila stad. Ordinarie bolagsstämma hölls den 26 juni Vid stämman behandlades de ärenden som ankommer på ordinarie bolagsstämma och godkändes ändringar av bolagsordningen. Ändringarna gällde mandatperioden för styrelsen, förvaltningsrådet och revisorn, antalet ledamöter i styrelsen och förvaltningsrådet samt valet av förvaltningsrådets ordförande. Ändringen har registrerats den 5 augusti Till revisor valdes Idman Vilén Grant Thornton Oy, CGRsamfund, med CGR-revisor Matti Pettersson som ansvarig revisor. Bolagets förvaltningsråd sammanträdde två gånger under redovisningsåret. Förvaltningsrådet bestod av tretton representanter för aktieägarkommunerna ända tills den ordinarie bolagsstämman där valdes det en representant för aktieägarkommunerna till. Därtill hör tre representanter för personalen till förvaltningsrådet. Päivi Rahkonen från Hollola verkade som ordförande och Harri Helminen från Kouvola som vice ord- Nyckeltal Antal anställda /1000 kunder Rörelsevinst % 14,5 14,3 15,3 17,7 18,8 Avkastning på investerat kapital % 12,6 11,6 12,1 14,8 15,7 Likviditet (Quick ratio) 1,6 1,4 1,5 1,6 2,0 Självförsöjningsgrad exklusive anslutningsavgifter % 33,6 36,2 35,4 39,6 42,1 Självförsöjningsgrad inklusive anslutningsavgifter % 65,0 69,4 66,1 71,0 73,5 2 1,

21 förande. Mandatperioden för en medlem i förvaltningsrådet varar till slutet av den fjärde ordinarie bolagsstämman efter valet av ledamoten. Följande personer var medlemmar i förvaltningsrådet under redovisningsperioden (mandatperiodens utgångsår står inom parentes): Kommundirektören Päivi Rahkonen, Hollola, ordförande (2012) Projektarbetaren Harri Helminen, Kouvola vice ordförande (2012) Jordbrukaren Veijo Alaharju, Artsjö (2010) Verkställande direktören Virpi Honkanen, Kotka ända tills Småföretagaren Keijo Kirjavainen, Orimattila (2013) Jordbrukaren Kimmo Jokiranta, Kouvola (2012) Ekoodlaren Aulis Lassila, Lappträsk (2013) Föreståndaren för återvinningscentrum Ritva Niemi, Kotka, fr.o.m (2012) Utvecklingsdirektören Risto Nieminen, Lovisa (2013) Jordbrukaren Jorma Pitkälä, Hämeenkoski (2010) Kommundirektören Esko Rautiainen, Askola, fr.o.m (2013) Kommunfullmäktigeordföranden Antti Rämä, Luumäki (2012) Jordbrukaren Jussi Simolinna, Pukkila (2011) Kommunstyrelsens ordföranden Jarmo Tulkki, Virolahti, fr.o.m (2011) Kommunfullmäktigeordföranden Lasse Virén, Mörskom, (2011) Personalrepresentanter: Terrängplaneraren Tuukka Wahrman (2013) (ställföreträdare: montören Heikki Ahola) Underhållsmästaren Tapio Lampinen (2011) (ställföreträdare: kostnadsräknaren Mirja Sihvola) Riskhanteringschefen Tiina Pitkänen (2012) (ställföreträdare: planeringschefen Tuomo Hakkarainen) Bolagets styrelse sammanträdde elva gånger under redovisningsperioden. Styrelsen bestod av sex ledamöter ända tills den ordinarie bolagsstämman och därefter av sju ledamöter. Jarmo Koivisto från Kotka verkade som ordförande och Vesa Rantala från Kouvola som vice ordförande. Mandatperioden för en styrelsemedlem varar till slutet av den första ordinarie bolagsstämman efter valet. Följande personer var medlemmar i styrelsen under redovisningsperioden: Kanslichefen Jarmo Koivisto, Kotka, ordförande Jordbrukaren Vesa Rantala, Kouvola, vice ordförande Verkställande direktören Kim Jordas, Lappträsk Stadsdirektören Olavi Kaleva, Lovisa, fr.o.m Verkställande direktören Jussi Karinen, Orimattila Förvaltningsdirektören Jorma Korpela, Kotka Kommunstyrelseordföranden Hilkka Suoanttila, Luumäki Diplomingenjör Kari Rämö har verkat som verkställande direktör för bolaget. Styrelsens förslag till disposition av vinstmedlen Moderbolagets fria egna kapital är ,34 euro, varav räkenskapsperiodens vinst är ,04 euro. Styrelsen föreslår för bolagsstämman att moderbolaget delar ut 43,00 euro per aktie i dividend, sammanlagt ,00 euro, och ,04 euro av räkenskapsperiodens vinst bokförs i dispositionsfonden. Efter räkenskapsperiodens slut har bolagets ekonomiska situation inte förändrats väsentligt. Bolagets likviditet är god och enligt styrelsen utgör den föreslagna vinstutdelningen inte en risk för bolagets solvens. 21 Utdelning milj. euro Personalkostnader milj. euro

22 Koncernens resultaträkning tusental euro not nr Omsättning Förändring i lager av färdiga varor och varor under tillverkning Tillverkning för eget bruk Övriga intäkter av rörelsen Andel av ägarintressebolagens resultat Material och tjänster Personalkostnader Avskrivningar och nedskrivningar Övriga rörelsekostnader Rörelsevinst Finansiella intäkter och kostnader Vinst före bokslutsdispositioner och skatter Inkomstskatter Kalkylerade skatter Räkenskapsperiodens vinst Koncernens finansieringsanalys tusental euro Rörelseverksamhetens kassaflöde: Betalningar från försäljning Betalningar från övriga intäkter av rörelsen Betalningar från rörelsekostnader Rörelseverksamhetens kassaflöde före finansiella poster och skatter Betalda räntor och avgifter för övriga finansiella kostnader Erhållna räntör från rörelseverksamheten Erhållen utdelning från rörelseverksamheten Betalda skatter Rörelseverksamhetens kassaflöde (A) Investeringarnas kassaflöde: Investeringar i materiella och immateriella tillgångar Överlåtelseinkomster från materiella och immateriella tillgångar Investeringar i placeringar Investeringarnas kassaflöde (B) Finansieringens kassaflöde: Upptagna långfristiga lån Återbetalning av långfristiga lån Utbetald utdelning Ökning av anslutningsavgifter Finansierings kassaflöde (C) Förändring av likvida medel (A+B+C) Likvida medel Likvida medel

23 Koncernens balansräkning tusental euro not nr AKTIVA Bestående aktiva Immateriella tillgångar 10 Immateriella rättigheter Affärsvärde Övriga utgifter med lång verkningstid Materiella tillgångar 11 Mark- och vattenområden Byggnader och konstruktioner Överförings- och distributionsnät Maskiner och inventarier Förskott och pågående nyanläggningar Placeringar 12 Andelar i intresseföretag Övriga aktier och andelar Rörliga aktiva Omsättningstillgångar Material och förnödenheter Varor under tillverkning Fordringar 13 Långfristiga Kalkylerad skattefordring Kortfristiga Kundfordringar Fordringar hos intresseföretag 15 2 Resultatregleringsfordringar Finansiella värdepapper Kassa och bank PASSIVA Eget kapital 14 Aktiekapital Överkursfond Övriga fonder Reservfond Dispositionsfond Balanserad vinst Räkenskapsperiodens vinst Främmande kapital Långfristigt 16 Kalkylerad skatteskuld Lån från kreditinstitut Pensionslån Anslutningsavgifter och övriga skulder Kortfristigt 17 Lån från kreditinstitut Pensionslån Erhållna förskott Skulder till leverantörer Skulder till intresseföretag Övriga skulder Resultatregleringar

24 Moderbolagets resultaträkning tusental euro not nr Omsättning Förändring av lager av färdiga varor och varor under tillverkning Övriga intäkter av rörelsen Materiel och tjänster Personalkostnader Avskrivningar och nedskrivningar Övriga kostnader av rörelsen Rörelsevinst Finansiella intäkter och kostnader Vinst före extraordinära poster Extraordinära poster Vinst före bokslutsdispositioner och skatter Bokslutsdispositioner Inkomstskatter Räkenskapsperiodens vinst Moderbolagets finansieringsanalys 24 tusental euro Rörelseverksamhetens kassaflöde: Betalningar från försäljning Betalningar från övriga intäkter av rörelsen Betalningar från rörelsekostnader Rörelseverksamhetens kassaflöde före finansiella poster och skatter Betalda räntor och avgifter för övriga finansiella kostnader för rörelseverksamheten Erhållna räntor från rörelseverksamheten Erhållen utdelning från rörelseverksamheten Betalda skatter Kassaflöde före extraordinära poster Kassaflöde från rörelseverksamhetens extraordinära poster Rörelseverksamhetens kassaflöde (A) Investeringarnas kassaflöde: Investeringar i materiella och immateriella tillgångar Överlåtelseinkomster från materiella och immateriella tillgångar Investeringar i placeringar Investeringarnas kassaflöde (B) Finansieringens kassaflöde: Amortering av långfristiga lån Utbetald utdelning och övrig vinstutdelning Finansieringens kassaflöde (C) Förändring av likvida medel (A+B+C) Likvida medel Likvida medel

25 Moderbolagets balansräkning tusental euro not nr AKTIVA Bestående aktiva Immateriella tillgångar 10 Immateriella rättigheter Affärsvärde Övriga utgifter med lång verkningstid Materiella tillgångar 11 Mark- och vattenområden Byggnader och konstruktioner Maskiner och inventarier Förskott och pågående nyanläggningar Placeringar 12 Andelar i företag i samma koncern Andelar i intresseföretag Övriga aktier och andelar Rörliga aktiva Omsättningstillgångar Material och förnödenheter Varor under tillverkning Fordringar 13 Kortfristiga Kundfordringar Resultatregleringar Finansiella värdepapper Kassa och bank PASSIVA Eget kapital 14 Aktiekapital Överkursfond Övriga fonder Reservfond Dispositionsfond Räkenskapsperiodens vinst Ackumulerade bokslutsdispositioner 15 Avskrivningsdifferens Främmande kapital Långfristigt 16 Lån från kreditinstitut Pensionslån Övriga skulder Kortfristig 17 Lån från kreditinstitut Pensionslån Erhållna förskott Skulder till leverantörer Övriga skulder Resultatregleringar

26 Noter till bokslutet NOTER ANGÅENDE BOKSFÖRINGS- SKYLDIG SOM HÖR TILL KONCERN Kymmenedalens El Ab är moderbolag i koncernen Kymmenedalens El. En kopia av koncernbokslutet kan erhållas på adressen Kymmenedalens El Ab, Yhdystie 7, Elimä. KONCERNBOKSLUTETS OMFATTNING OCH PRINCIPERNA FÖR DESS UPPLÄGGNING Avskrivningstiderna är följande: Immateriella rättigheter Adb-program Ersättningar för ledningsområden Affärsvärde Övriga utgifter med lång verkningstid Byggnader och konstruktioner Överförings- och distributionsnät Mätapparater Maskiner och inventarier 3-5 år år 10 och 20 år 10 år 5-50 år år år 5-20 år 26 Koncernbokslutets omfattning Koncernbokslutet gäller hela räkenskapsperioden för den koncern som består av moderbolaget Kymmenedalens El Ab och dotterbolaget Kymmenedalens Elnät Ab. Till koncernen hör ägarintressebolagen Kymppivoima Oy, Kymppivoima Hankinta Oy, Kymppivoima Hydro Oy, Orimattilan Lämpö Oy och Artjärven Lämpö Oy. Uppläggningsprinciperna för koncernbokslutet Koncernbokslutet har uppgjorts enligt anskaffningsutgiftsmetoden och intresseföretagen har förenats genom kapitalandelsmetoden. De differenser som har uppkommit vid elimineringen av inbördes aktieinnehav behandlas som koncernaktiva eller koncernreserver och de fördelas och inkomstförs planenligt. Värdering av omsättningstillgångar Rörliga utgifter har inberäknats i anskaffningsutgiften för omsättningstillgångar. Omsättningstillgångarna har värderats till anskaffningsutgiften eller ett lägre sannolikt försäljningspris. Värdering av finansieringstillgångar Finansiella värdepapper har värderats till anskaffningsutgiften eller ett lägre överlåtelsepris för bokslutsdagen. Derivat Den rörliga räntan för bolagets finansiella lån har med ränteswapavtal bytts ut mot en fast ränta. Ränteswapavtalen har tecknats för tre och sju år och räntan fastställs med tolv och sex månaders mellanrum. Interna affärstransaktioner Koncernens interna affärstransaktioner, interna fordringar och skulder samt intern vinstutdelning och interna bidrag har eliminerats. VÄRDERINGSPRINCIPER Värdering av bestående aktiva Immateriella och materiella tillgångar har upptagits i balansräkningen till anskaffningsutgiften minskade med planenliga avskrivningar, med undantag av markområden där en uppskrivning på ,56 euro ingår. De planenliga avskrivningarna har uträknats som linjära avskrivningar med de immateriella och materiella förnödenheternas ekonomiska livslängd som grund. Livslängden på immateriella tillgångar är 10 och 20 år baserat på långvariga kundkontakter och nätverksamhetens långfristiga inkomster som är karakteristiska för verksamheten. Avskrivningsplanen är densamma som året innan. Periodisering av pensionsutgifter Bolagets lagstadgade och frivilliga pensionsskydd har ordnats med utomstående pensionsförsäkringsbolag. Pensionsavgifterna och kostnaderna för redovisningsperioden grundar sig på pensionsförsäkringsbolagets beräkningar. Pensionsutgifterna bokförs som kostnader under upplöpningsåret.