Konsekvenserna för u-länderna av WTO-avtalen 27 februari 2004

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Konsekvenserna för u-länderna av WTO-avtalen 27 februari 2004"

Transkript

1 Konsekvenserna för u-länderna av WTO-avtalen 27 februari 2004

2

3 RAPPORT Dnr Konsekvenser för u-länderna av WTOavtalen UD:s remiss INLEDNING... 6 UPPDRAGET... 6 AVGRÄNSNINGAR... 6 DEFINITIONER... 8 UTREDNINGSARBETET... 8 Källförteckning SAMMANFATTANDE DISKUSSION OCH SLUTSATSER GENERELLA KONSEKVENSER AV WTO-AVTALEN KONSEKVENSER AV WTO-AVTALEN FÖR GRUPPER AV LÄNDER I OLIKA REGIONER OCH ENLIGT UTVECKLINGSNIVÅ DET MULTILATERALA HANDELSSYSTEMET DET HISTORISKA FÖRSPELET Tiden före första världskriget Mellankrigstiden Efterkrigstidens ekonomiska ordning tar form GATT-EPOKEN Från avtal till institution Centrala principer Tullförhandlingar Regelverket utvidgas Den växande medlemskretsen Särbehandling av u-länderna Från GATT till WTO VÄRLDSHANDELSORGANISATIONEN (WTO) WTO-avtalet WTO:s funktioner Källförteckning B OX 6803, S TOCKHOLM B ESÖKSADRESS: DROTTNINGGATAN 89 TELEFON , FAX POSTGIRO internet:

4 RAPPORT Sida 2(272) 3. VARUHANDEL AVTAL OCH ÖVERENSKOMMELSER OM ÖKAT MARKNADSTILLTRÄDE TULLSÄNKNINGAR FÖR INDUSTRIVAROR I GATT Bakgrund Beskrivning av regler för tullsänkningar inom GATT Förhandlingar om industrivarutullar i Uruguayrundan Konsekvenser av tullstrukturen för u-länderna Konsekvenser av tullsänkningar för u-ländernas handel och tullintänkter Sammanfattande diskussion Källförteckning INFORMATIONSTEKNIKAVTALET (ITA) Bakgrund Beskrivning av avtalet Konsekvenser för u-länderna Sammanfattande diskussion Källförteckning AVTALET OM TEXTIL OCH KONFEKTION (ATC) Bakgrund Beskrivning av avtalet Konsekvenser för u-länderna Sammanfattande diskussion Källförteckning JORDBRUKSAVTALET Bakgrund Beskrivning av avtalet Konsekvenser för u-länderna Sammanfattande diskussion Källförteckning FLYGINDUSTRIAVTALET Beskrivning av avtalet Konsekvenser för u-länderna Sammanfattning AVTALET OM OFFENTLIG UPPHANDLING (GPA) Bakgrund Beskrivning av avtalet Konsekvenser för u-länderna Sammanfattande diskussion Källförteckning TILLÄMPNINGSAVTAL TULLVÄRDEAVTALET Bakgrund Beskrivning av avtalet Konsekvenser för u-länderna Sammanfattande diskussion

5 RAPPORT Sida 3(272) Källförteckning AVTALET OM URSPRUNGSREGLER Bakgrund Beskrivning av avtalet Konsekvenser för u-länderna Sammanfattande diskussion Källförteckning IMPORTLICENSAVTALET Bakgrund Beskrivning av avtalet Konsekvenser för u-länderna Sammanfattning Källförteckning AVTALET OM KONTROLL FÖRE SKEPPNING (PSI) Bakgrund Beskrivning av avtalet Konsekvenser för u-länder Sammanfattande diskussion Källförteckning AVTALET OM TEKNISKA HANDELSHINDER (TBT-AVTALET) Bakgrund Beskrivning av avtalet Konsekvenser för u-länderna Sammanfattande diskussion Källförteckning AVTALET OM SANITÄRA OCH FYTOSANITÄRA ÅTGÄRDER (SPS- AVTALET) Bakgrund Beskrivning av avtalet Konsekvenser för u-länderna Sammanfattande diskussion Källförteckning SUBVENTIONSAVTALET Bakgrund Beskrivning av avtalet Konsekvenser för u-länderna Sammanfattande diskussion ANTIDUMPNINGSAVTALET Bakgrund Beskrivning av avtalet Konsekvenser för u-länderna Sammanfattande diskussion Källförteckning SKYDDSÅTGÄRDSAVTALET Bakgrund Beskrivning av avtalet Konsekvenser för u-länderna Sammanfattande diskussion

6 RAPPORT Sida 4(272) Källförteckning AVTALET OM HANDELSRELATERADE INVESTERINGSÅTGÄRDER (TRIMS-AVTALET) Bakgrund Beskrivning av avtalet Konsekvenser för u-länderna Sammanfattande diskussion Källförteckning TJÄNSTEHANDEL (GATS) BAKGRUND BESKRIVNING AV AVTALET Allmänna åtaganden Särskilda åtaganden KONSEKVENSER FÖR U-LÄNDERNA Ökad förutsägbarhet MGN-behandling Ökad transparens och mindre korruption Kostnader för implementering och förhandlingsarbete GATS och liberalisering av marknadstillträde Inhemska regleringar GATS och sociala tjänster Tvistlösning SAMMANFATTANDE DISKUSSION Källförteckning IMMATERIALRÄTT (TRIPS) BAKGRUND BESKRIVNING AV AVTALET Avtalets omfattning och innehåll Särskild och differentierad behandling av u-länder U-ländernas genomförande av TRIPS-avtalet KONSEKVENSER FÖR U-LÄNDERNA Allmänt om analyser av TRIPS Statsfinansiella konsekvenser Samhällsekonomiska konsekvenser på kort sikt: finansiella återflöden till rättighetsinnehavarna Samhällsekonomiska konsekvenser på lång sikt: handel, investeringar och tillväxt Överföring av teknik Konsekvenser av andra immaterialrätter än patent Tillgång till läkemedel Jordbruk och biologiska resurser SAMMANFATTANDE DISKUSSION Källförteckning TVISTLÖSNING BAKGRUND BESKRIVNING AV TVISTLÖSNINGSFÖRFARANDET

7 RAPPORT Sida 5(272) Generella bestämmelser Särskild och differentierad behandling KONSEKVENSER FÖR U-LÄNDERNA WTO:s tvistlösningsmekanism jämfört med GATT U-länder driver fler processer i WTO och med större framgång Är systemet lika effektivt för u-länder som för i-länder? U-ländernas problem SAMMANFATTANDE DISKUSSION Källförteckning BESTÄMMELSER I WTO FÖR BILATERALA OCH REGIONALA HANDELSAVTAL BAKGRUND WTO-VILLKOR FÖR BILATERALA OCH REGIONALA AVTAL KONSEKVENSER FÖR U-LÄNDERNA SAMMANFATTANDE DISKUSSION Källförteckning BILAGA 1. FÖRKORTNINGAR BILAGA 2. UNDP:S HUMAN DEVELOPMENT INDEX, High Human Development hög utvecklingsnivå Medium Human Development medelhög utvecklingsnivå Low Human Development låg utvecklingsnivå

8 RAPPORT Sida 6(272) Inledning Uppdraget I näringsutskottets betänkande om vissa utrikeshandelspolitiska frågor (2002/03:NU5) föreslogs att riksdagen borde göra ett tillkännagivande till regeringen att Kommerskollegium borde ges i uppdrag att närmare utreda konsekvenserna för u-länderna av WTO-systemet. Detta betänkande antogs av riksdagen den 27 mars (rskr. 2002/03:127). Kommerskollegium fick som följd av detta genom regeringsbeslut den 24 juli 2003 i uppdrag att utreda konsekvenserna för u-länderna av WTOavtalen. Behovet av en fördjupad analys har uppstått mot bakgrund av att befintlig litteratur på området ofta är svårtillgänglig och sällan ger en helhetsbild av WTO-avtalens konsekvenser för u-länderna. Avsikten är att kollegiet ska sammanställa och redogöra för tillgänglig akademisk analys samt analyser gjorda av större enskilda och internationella organisationer. Kollegiet kan, enligt uppdraget, även använda egna, befintliga analyser. Uppdraget består i att undersöka hur utvecklingsländers ekonomi och möjligheter till en hållbar utveckling har påverkats av WTO. I uppdraget ges även exempel på faktorer som kollegiet kan studera, såsom marknadstillträde, handel, budget, BNP, fattigdomssituation och inkomstfördelning, behov av institutionsbyggnad samt kostnader, besparingar eller vinster av att genomföra avtalen. Kollegiet ska enligt uppdraget beakta skillnader mellan u-länder och grupper av u-länder. Gedigna fallstudier kan också redovisas. Att identifiera kausalitet mellan WTO-avtalen och effekterna är centralt i uppdraget. Avgränsningar Uppdraget rör konsekvenser av WTO-avtalen för u-länderna. Detta innebär att rapporten inte kommer att diskutera den internationella handelns för- och nackdelar på ett teoretiskt plan. Kort kan dock sägas att Kommerskollegium är av uppfattningen att en fri och öppen handel är ett av flera viktiga instrument för att uppnå ekonomisk tillväxt. 1 Tillväxt i sin tur kan, i kombination med andra åtgärder, gynna en hållbar ekonomisk, social och miljömässig utveckling. Detta avspeglas i många u-länders egen politik, där handelspolitiken ofta ingår som en prioriterad del, men trots allt endast utgör en mindre del i den inhemska utvecklingsstrategin. 1 Kommerskollegium och SIDA (2002). För en överblick över den nationalekonomiska debatten om handel, tillväxt och utveckling, se bland annat Bigsten (2003).

9 RAPPORT Sida 7(272) Rapporten analyserar inte heller konsekvenserna för u-länderna av handel generellt. Självfallet är det i de allra flesta fall mycket svårt att särskilja effekter av WTO-avtalen från effekter av handel, i synnerhet mot bakgrund av att vi inte vet hur utvecklingen hade sett ut om WTO inte funnits. Ambitionen är dock att fokusera på effekterna av WTO-avtalen specifikt. Utredningen fokuserar på konsekvenserna för u-länderna. Emellertid är det svårt att genomgående utreda vilka konsekvenserna blir för olika grupper av befolkningen i u-länderna, då detta även är beroende av ländernas inhemska politik vad gäller bland annat fattigdomsbekämpning, inkomstfördelning, utbildning, hälsovård o.s.v. Rapporten tar dock i möjligaste mån upp faktorer som påverkar grupper av befolkningen, såsom fattigdom, livsmedelsförsörjning, sysselsättning, jämställdhet etc. i de fall där kollegiet hittat gedigna analyser som studerar dessa frågor. Syftet med uppdraget är att sammanfatta hur u-länder hittills påverkats av WTO-avtalen. Mot bakgrund av detta är rapporten främst bakåtblickande. Den nu pågående förhandlingsrundan diskuteras därför inte. Eventuella förhandlingsresultat på traditionella områden, eller på helt nya områden, såsom de så kallade Singaporefrågorna (investeringar, konkurrens, transparens i offentlig upphandling och förenkling av handelsprocedurer) faller därmed utanför ramen för detta yttrande. Miljöfrågor omfattas i dagsläget inte av något eget WTO-avtal och faller därför av samma skäl utanför uppdraget. Olika typer av ekonometriska beräkningar, som i förväg försöker skatta konsekvenser för u-länderna av WTO-avtalen, ges av samma anledning i de flesta fall endast marginellt utrymme i rapporten. Istället fokuseras på utvärderingar och analyser som gjorts i efterhand. För vissa avtal, där få utvärderingar finns, beroende på att avtalen ännu inte till fullo implementerats, använder vi dock även några studier som i förväg skattar konskevenserna. I uppdraget ges exempel på faktorer som kollegiet bör studera. Det sägs vidare att rapporten ska skilja på effekter för olika u-länder eller grupper av u-länder. Detta har hela tiden hållits i åtanke under utredningsarbetet. I den mån befintliga studier behandlar de exemplifierade faktorerna samt skiljer mellan olika u-länder och grupper av u-länder har vi kunnat särredovisa detta. Emellertid har det under arbetets gång visat sig att flera av dessa faktorer inte studeras i någon större utsträckning i akademisk litteratur. En viktig anledning till detta kan vara att direkta kopplingar saknas mellan handelspolitik och de faktorer som studeras. WTO-avtalen är mycket omfattande efter årtionden av förhandlingar och omförhandlingar. Av förklarliga skäl är det inte möjligt att analysera varenda artikel och dess påverkan på u-länderna. Kollegiet har valt att analysera samtliga avtal (agreements), överenskommelsen om tvistlösning, samt att särskilt lyfta fram några artiklar i GATT som är av vikt.

10 RAPPORT Sida 8(272) Definitioner Begreppet u-länder är i WTO-sammanhang vagt. Ingen definition finns av vad som är ett u-land, utan varje medlemsland får själv välja om det vill klassas som i- eller u-land. I WTO finns omkring ett hundratal u- länder. En anledning till att det inte går att säga exakt hur många de är, är att länder kan ha olika status i olika avtal, de kan alltså klassas som u- land i ett avtal och i-land i ett annat. När begreppet u-land används i rapporten syftar det på de länder som i WTO själva valt den beteckningen. U-länderna är dock en mycket heterogen grupp med olika utvecklingsnivå, produktionskapacitet o.s.v. Enligt kollegiets uppfattning räcker det därför inte att enbart tala om u- länder. I en bilaga återfinns därför en redovisning av hur FN:s organ för utveckling, UNDP, delar in länder efter grad av mänsklig utveckling, ett så kallat Human Development Index (HDI). I texten knyts an till detta index. De länder som fr.o.m. den 1 maj 2004 blir medlemmar av EU och de länder som är kandidatländer till EU (ex. Rumänien, Bulgarien, Turkiet och Kroatien) betecknas inte som u-länder i rapporten. MUL är FN:s beteckning för minst utvecklade länder eller minst utvecklat land. Vad som är ett minst utvecklat land bestäms utifrån inkomstnivå, grad av mänskliga resurser (förväntad medellivslängd, näringsintag, utbildningsnivå samt läskunnighet) samt grad av ekonomisk differentiering. I dagsläget finns det 49 MUL i världen, varav 32 är medlemmar i WTO. MUL redovisas i bilaga 2. Begreppet hållbar utveckling har vuxit fram gradvis över de senaste årtiondena. Den grundläggande tanken att miljö och utvecklingsfrågor måste behandlas på ett integrerat sätt etablerades vid FN:s konferens om Human Environment som arrangerades i Stockholm Själva begreppet hållbar utveckling lanserades dock först 1987 i Brundtlandskommissionens rapport Our Common Future, med följande definition: Utveckling som möter nuvarande generationers behov utan att ge avkall på kommande generationers möjligheter att möta sina behov enades OECD:s ministrar om att tolka hållbar utveckling ur ett vidare perspektiv så att såväl den ekonomiska, den sociala som den ekologiska dimensionen omfattas. 2 Mot bakgrund av remissens utformning fokuserar rapporten på de båda första dimensionerna. Utredningsarbetet Kommerskollegium har bett myndigheter, organisationer och enskilda forskare att bistå kollegiet i utredningsarbetet genom att skicka in studier och utvärderingar kring konsekvenser av WTO-avtalen för u-länderna. En förteckning över de remissinstanser som skickat in material finns att tillgå hos Kommerskollegium. Ett stort antal tips och idéer har inkommit genom remissförfarandet. 2 För vidare diskussion, se bland annat Kommerskollegium (2001).

11 RAPPORT Sida 9(272) Utöver dessa bidrag har vi använt oss av relevant forskning på området samt av vår egen kunskap och erfarenhet. Kollegiet har därutöver anordnat en hearing för att få synpunkter på ett första utkast av rapporten. En förteckning över deltagare vid hearingen finns att tillgå vid Kommerskollegium. Under utredningen har vi löpande inhämtat synpunkter från Sida. Källförteckning Bigsten, Arne Globalisering och ekonomisk utveckling, Ekonomisk Debatt, 31:2, pp Kommerskollegium "Handel och hållbar utveckling i ett integrerat perspektiv: slutyttrande." Dnr Kommerskollegium och SIDA "En samlad ansats för att uppfylla utvecklingsdimensionen i Doha-deklartionen - förslag till svenskt agerande."

12 RAPPORT Sida 10(272) 1. Sammanfattande diskussion och slutsatser. Att analysera och utvärdera konsekvenserna för u-länderna av WTOavtalen är i flera avseenden komplicerat: En stor del av WTO:s avtalskomplex baseras på regler och principer vilka lades fast redan 1948 i och med tillkomsten av GATT (det Allmänna tull- och handelsavtalet). Dessa regler har därefter under det senaste halvseklet byggts ut och kompletterats. Effekterna av avtalen för bl.a. u-länderna kan därför spåras långt tillbaka och inte enbart till perioden efter 1995 då WTO bildades. En annan svårighet är att fastställa orsakssamband, d.v.s. om effekter för olika länder/ländergrupper har sin grund i just WTO-avtalen. Det gäller alltså att skilja bort effekterna av faktorer som inte kan hänföras till WTO, såsom exempelvis förekomsten av olika bilaterala och regionala frihandelsavtal, ensidiga handelsliberaliseringar eller strukturreformer. Effekterna varierar över tiden, vilket knappast underlättar analysen. Ett avtal eller en bestämmelse i WTO kan vara resurskrävande på kort sikt, medan vinsterna först uppnås på längre sikt. Flera av de avtal som vi studerat i denna rapport är av förhållandevis ungt datum. I en del fall har åtagandena ännu inte trätt i kraft, varför de väntade effekterna ännu inte materialiserats. En annan aspekt är att försöka värdera hur världen hade sett ut om inte WTO och dess olika avtal hade existerat. Ett sådant resonemang är naturligtvis omöjligt att styrka men det är ändå intressant för att bedöma värdet av WTO-systemet, inte minst för u-ländernas del. Vår bedömning är att u-ländernas marknadstillträde och handel hade varit avsevärt mindre utan WTO:s existens även om detta, som sagt, inte går att leda i bevis. Slutligen är det omöjligt att dra alla u-länder över en kam. U-länderna är en mycket stor och heterogen grupp med kraftigt varierande inkomstnivåer, förutsättningar, intressen och prioriteringar. Detta innebär att effekterna av enskilda avtal skiljer sig åt mellan länder. Vid läsningen av denna rapport är det viktigt att ha nämnda analytiska svårigheter i åtanke.vad som presenteras är vår bedömning av hur u- länderna påverkats av WTO-avtalen. Bedömningen grundar sig på analys av befintliga studier såväl utomlands som i Sverige samt på vår egen kunskap och våra egna erfarenheter.

13 RAPPORT Sida 11(272) 1.1 Generella konsekvenser av WTO-avtalen Marknadstillträde Det främsta instrumentet för att säkra ett ökat marknadstillträde i först GATT och sedan WTO är genom förhandlingar om tullsänkningar. Detta har skett återkommande sedan 1947 och det går därför inte att identifiera effekterna från varje enskild förhandling. Resultatet är dock att i-ländernas tullar på industrivaror successivt har reducerats till genomsnittligt mycket låga nivåer. Vid en närmare granskning kan dock konstateras att tullsänkningarna varit mer begränsade eller i vissa fall rentav obefintliga för varor av särskilt intresse för u-länderna, t. ex. textil och konfektion (teko). I genomsnitt möter därför u-länderna högre tullar än i-länderna vid export. Tullarna är också generellt sett betydligt högre i u-länderna än i i- länderna. För u-länderna är marknadstillträdet för industrivaror därmed mer begränsat i andra u-länder än i i-länderna. Det multilaterala regelsystemet utvidgades genom Uruguayrundan med två nya avtal, för tjänstehandel (GATS) och immaterialrätt (TRIPS), samt avtal för att på teko- och jordbruksområdet rätta till avsteg från GATT:s normala principer. Än så länge har marknadstillträdet endast ökat marginellt för tjänster (utom för telekommunikationstjänster och finansiella tjänster) och jordbruksvaror. Jordbruksavtalet och GATS har dock lagt en grund för fortsatta förhandlingar och garanterar redan idag ett minsta möjliga marknadstillträde. Avregleringen av handeln med tekoprodukter kommer däremot att leda till avsevärda förbättringar i marknadstillträdet. I synnerhet förväntas konkurrenskraftiga asiatiska u-länder som Kina, Indien och Pakistan gynnas av detta. Ett viktigt instrument för att garantera ett ökat marknadstillträde är den grundläggande principen i GATT om mest gynnad nation (MGN), d.v.s. att varje tullsänkning som görs automatiskt utsträcks till alla övriga medlemmar. MGN-principen har haft en stor betydelse för att öka u- ländernas marknadstillträde även om denna effekt är svår att belägga empiriskt. MGN-principen gäller oavsett om man deltar aktivt eller ej i olika tullförhandlingar. På detta sätt kan länder som står utanför olika överenskommelser eller avtal agera fripassagerare och ändå komma i åtnjutande av den tullfrihet och de tullsänkningar som avtalats mellan andra länder. Detta gynnar i synnerhet de mer resurssvaga u-länderna, som har svårt att delta i alla avtal. Vi kan konstatera att detta också gäller samtliga minst utvecklade och en majoritet av de medelutvecklade u-länderna.

14 RAPPORT Sida 12(272) WTO-medlemmarna kan dock göra avsteg från MGN-principen genom att bl.a. sluta regionala eller bilaterala frihandelsavtal med andra länder för att sinsemellan kunna avtala om mer långtgående tullsänkningar och tullfrihet. Under senare år har dessa avtal drastiskt ökat i antal med påföljd att MGN-principens betydelse i världshandeln har minskat. Effekten av denna utveckling slår olika på olika länder. För vissa länder (t.ex. Mexiko, Sydafrika) har marknadstillträdet i USA och EU förbättrats kraftigt. De länder som inte omfattas av dessa avtal får dock räkna med att drabbas av ökad diskriminering inte i absoluta men i relativa termer. Därmed är numera mest gynnad nationsbehandling för dessa (vanligtvis fattigare) länder ofta liktydigt med minst gynnad nationsbehandling. En annan grundprincip i GATT är den om s.k. nationell behandling. Denna princip innebär att importerade varor inte får diskrimineras jämfört med samma slags inhemska varor när varorna väl har passerat gränsen. Denna princip har inte, som MGN-principen, urholkats av utvecklingen utanför WTO under senare år. Istället har den snarast stärkts genom att det nya tvistlösningsförfarandet (se nedan) förbättrar förutsättningarna för efterlevnad. En ansenlig del av de tvister som behandlas inom WTO gäller just brott mot nationell behandling. En annan central princip i GATT är förbudet mot kvantitativa restriktioner (kvoter). Detta förbud har i huvudsak respekterats med undantag för två områden som varit särskilt viktiga för u-länderna: jordbruksvaror och textilvaror. Genom tillkomsten i WTO av jordbruksavtalet respektive avtalet om textil och konfektion rättas denna avvikelse till och användningen av kvantitativa restriktioner förbjuds också inom dessa två sektorer. Redan inom kort kommer detta att leda till avsevärda förbättringar i marknadstillträdet på tekoområdet. Minskat godtycke och större disciplin Ökat marknadstillträde uppnås inte enbart genom tullsänkningar och andra marknadsöppningar utan också genom de olika avtal på varuområdet som kompletterar, vidareutvecklar och tolkar olika bestämmelser i GATT (om t.ex. tullvärdeberäkning, tekniska handelshinder, antidumpningsoch andra skyddsåtgärder). Avsikten med dessa tillämpningsavtal är att öka disciplinen när det gäller de enskilda WTO-medlemmarnas tillämpning av olika handelspåverkande åtgärder. Det har under utredningsarbetet varit svårt att empiriskt belägga effekterna av tillämpningsavtalen. Utifrån vår egen erfarenhet drar vi dock slutsatsen att avtalen har lett till ett bättre och stabilare marknadstillträde än om inga avtal alls hade funnits och att utrymmet för protektionism, diskriminering och godtycke i motsvarande mån begränsats. Det bör också påpekas att flertalet av dessa avtal tillkom redan på talet (inom den s.k. Tokyorundan) och att de positiva engångseffekterna för u-ländernas del uppstod redan då. De kumulativa fördelaktiga effekterna under senare år och av de ändringar som gjordes i vissa av dessa avtal under Uruguayrundan ( ) ska dock inte underskattas.

15 RAPPORT Sida 13(272) Många av tillämpningsavtalen är finansiellt kostsamma att genomföra, vilket leder till att lågt utvecklade u-länder har svårt att genomföra alla avtal. Länderna ifråga får därmed svårt att leva upp till sina skyldigheter och att dra nytta av sina rättigheter enligt avtalen. Detta kan leda till negativa effekter för u-ländernas handel. Handel Hur har handeln utvecklats som följd av WTO-avtalen? Har de marknadsöppningar som skapats genom avtalade tullsänkningar i GATT och WTO verkligen utnyttjats av marknadens aktörer? Ironiskt nog är denna fråga mycket svår att svara på. Visserligen har världshandeln ökat kraftigt under efterkrigstiden, i synnerhet med industrivaror. Det är dock svårt att säga om denna utveckling kan kopplas till WTO. Det är emellertid högst sannolikt att GATT och WTO bidragit till att skapa ett positivt klimat för handel med mindre risk för protektionism, godtycke och diskriminering. Icke desto mindre sker idag nära hälften av världshandeln inom andra arrangemang än WTO, vilket gör att den relativa betydelsen av WTO minskar. Unilaterala handelsliberaliseringar, olika preferensavtal samt liberaliseringar uppmuntrade av Världsbanken och IMF har troligtvis också bidragit till ökningen av handeln. Multifiberavtalen har däremot knappast bidragit till en ökad handel inom textilsektorn, utan snarare till att hålla tillbaka konkurrenskraftiga u-länder genom kvoter. Vidare bör man komma ihåg att u-ländernas möjlighet att delta i handeln i hög utsträckning bestäms av helt andra faktorer, såsom fattigdomssituation, politisk stabilitet, förekomst av nödvändiga institutioner, växelkursförhållanden, investeringar, produktionskapacitet, teknologiutveckling, infrastruktur, äganderättsstruktur eller sjukdomsepidemier. Fattigdomssituation och inkomstfördelning Även fattigdomssituation och inkomstfördelning är svåra att utvärdera i relation till WTO då de påverkas av många faktorer, varav flera har större betydelse än handel generellt och WTO i synnerhet. Exempel på sådana faktorer är u-ländernas inhemska politik och strategier för fattigdomsbekämpning (där handel ofta utgör endast en liten del), om landet befinner sig i konflikt eller inte samt spridning av sjukdomar såsom hiv/aids.

16 RAPPORT Sida 14(272) Generellt kan dock sägas att snedvridningar av handeln p.g.a. tullar, kvantitativa restriktioner etc. bidrar till att minska det globala välståndet genom att världens resurser inte används effektivt. En friare handel förväntas därmed leda till ett ökat globalt välstånd. Olika grupper och länder påverkas dock på olika sätt av handelsliberaliseringar. Grupper som åtnjutit ett högt skydd av den egna produktionen kan exempelvis ha svårt att hävda sig i en situation av ökad konkurrens och kan därmed komma att förlora på en liberalisering av handeln. Konsumenterna däremot gynnas i form av lägre priser. Dessutom kan även producenter i andra sektorer eller andra länder, som missgynnats av protektionismen, komma att tjäna på färre handelshinder. Ett exempel på hur en snedvriden sektor påverkas av liberalisering är teko, där handeln fram till idag varit kraftigt snedvriden genom kvantitativa handelsrestriktioner, vilket haft negativa effekter för den globala välståndsutvecklingen. Avvecklingen av restriktionerna inom ramen för avtalet om textil och konfektion väntas leda till en positiv utveckling för världsfattigdomen generellt. Även om avregleringen kan komma att påverka mindre konkurrenskraftiga u-länder negativt, väntas den gynna mer folkrika länder varför nettoeffekten bedöms bli positiv. Tvistlösning Det nya förstärkta tvistlösningssystemet i WTO förbättrar möjligheterna för u-länder att insistera på efterlevnad av andra länders WTO-åtaganden. Systemet är viktigt för u-länderna eftersom det ger dem möjlighet att med andra medel än ekonomisk makt försvara sina rättigheter. U-länderna driver fler tvister i WTO än under GATT-epoken ( ) och med större framgång. Tvisterna drivs dock främst av större eller mer utvecklade u-länder. Tvistlösningsavtalets sanktionsinstrument för efterlevnad är fortfarande begränsat till hot om handelssanktioner, något som missgynnar små och importberoende ekonomier, inklusive många u-länder. I-länderna har dock i stor utsträckning rättat sig efter beslut från tvistlösningsmekanismen som gått dem emot. Kostnader, besparingar eller vinster av att genomföra WTO-avtalen Som framgår av vår rapport är vissa WTO-avtal kostsamma att genomföra för resurssvaga u-länder med bristande administrativ kapacitet och outvecklad infrastruktur. Få krav ställs dock på de minst utvecklade länderna (MUL), varför det inte är MUL som drabbas hårdast av kostnaderna utan snarare andra lågutvecklade och resurssvaga u-länder som inte har MUL-status (se bilaga 2). Kostnaderna varierar mellan olika avtal. TRIPS, exempelvis, innebär omfattande kostnader för att uppfylla den miniminivå som krävs på immaterialrättsområdet. GATS, som bygger på att varje land själv i förhandlingar väljer vilka åtaganden det vill göra, är däremot ett relativt billigt avtal. Även om det finns vinster av WTO-avtalen är kostnaderna mer omedelbart kännbara, medan vinsterna ofta låter vänta på sig.

17 RAPPORT Sida 15(272) 1.2 Konsekvenser av WTO-avtalen för grupper av länder i olika regioner och enligt utvecklingsnivå I WTO gäller självvalsprincipen vilket innebär att varje land avgör om det vill behandlas som i- eller u-land. Att prata om u-länder som om det vore en homogen grupp av länder är dock missvisande. Relativt högt utvecklade länder som Singapore eller Hongkong har föga gemensamt med fattiga afrikanska länder ur MUL-gruppen. Därför har vi valt att nedan presentera konsekvenserna för u-länderna utifrån tre kategorier enligt den klassificering som gjorts av FN:s utvecklingsorgan UNDP: hög, medelhög respektive låg utvecklingsnivå. Hög utvecklingsnivå I denna kategori ingår bl.a. Hongkong, Singapore, Sydkorea och Israel samt några länder i Central- och Sydamerika, såsom Argentina, Chile, Costa Rica, Mexiko och Uruguay. Dessa länder har redan en utvecklad handelskapacitet och gynnas därmed av handelspartners åtaganden om marknadstillträde och tullsänkningar. De deltar dessutom aktivt i förhandlingar och i det löpande WTO-arbetet och har, enligt vår bedömning, inga påtagliga svårigheter att implementera gjorda åtaganden. Dessa länder har också gjort mer långtgående åtaganden om tullsänkningar för industrivaror än övriga mindre utvecklade u-länder. Även detta har enligt vissa studier gynnat dessa länders utveckling. Vidare har Hongkong, Sydkorea och Singapore anslutit sig till flertalet sektorsöverenskommelser på tullområdet samt, som enda u-länder förutom Israel, till avtalet om offentlig upphandling. Flera länder i denna kategori är aktiva i användningen av både skyddsåtgärder samt antidumpning och drabbas även i relativt hög grad av sådana åtgärder. Både på jordbruks- och på tjänsteområdet väntas flera av u-länderna med en hög utvecklingsnivå kunna dra nytta av ytterligare liberaliseringar. Allmänt kan sägas att flera av länderna också har goda förutsättningar att gynnas av TRIPS då de har en väl utvecklad teknologisk kapacitet. Dessa länder är relativt flitiga användare av tvistlösningssystemet. Av de sex största utnyttjarna bland u-länderna av WTO:s tvistlösningssystem återfinns Argentina, Sydkorea och Mexiko. Länder ur denna grupp har slutligen relativt goda möjligheter att dra nytta av ett utslag till deras fördel i en tvist, då ett hot om sanktioner från dem i många fall är trovärdigt. Medelhög utvecklingsnivå Ett antal stora, i WTO-sammanhang inflytelserika, länder som Brasilien, Egypten, Indien, Kina och Sydafrika tillhör denna ganska stora och heterogena kategori. Här återfinns även de större ASEAN-länderna Filippinerna, Indonesien, Malaysia och Thailand.

18 RAPPORT Sida 16(272) Flera länder i denna grupp har kunnat delta aktivt i WTO-avtalen även om de har gjort mindre långtgående åtaganden än den föregående kategorin. Ett mindre antal länder ur den aktuella kategorin har anslutit sig till enstaka eller flera sektorsöverenskommelser sedan 1995 samt till flygindustriavtalet. Ett antal länder ur denna kategori är jordbruksexporterande länder med offensiva intressen som skulle kunna dra nytta av ett ökat marknadstillträde på jordbruksområdet. Flera viktiga textilproducenter, som Kina och Indien, väntas gynnas av avregleringen av tekokvoterna. Andra länder i kategorin väntas dock förlora på avtalet om textil och konfektion. Några länder ur gruppen har även vinster att hämta ur TRIPS-avtalet. Även på tjänstehandelsområdet har flera länder gynnats av liberaliseringar inom bl.a. telekommunikationssektorn, finansiella tjänster och turism. Brasilien, Indien och Sydafrika är flitiga användare av antidumpningsåtgärder, Indien rentav den näst största bland samtliga WTO-medlemmar. Kina är det land som drabbas av flest åtgärder, men även Filippinerna, Malaysia och Thailand drabbas av många antidumpningsåtgärder i förhållande till sin export. Låg utvecklingsnivå Majoriteten av de afrikanska länderna befinner sig i denna kategori. De flesta av länderna är också MUL. Konsekvenserna av WTO skiljer sig åt för dessa länder genom att MUL beviljas extra undantag, utöver den vanliga särbehandlingen av u-länder, i flera avtal. Få eller inga krav ställs på MUL, vilket rimligtvis innebär att kostnaderna för att implementera avtalen blir lägre. De fattiga länder i denna kategori som inte tillhör MUL-gruppen behandlas som övriga u-länder i WTO. Mot bakgrund av att vissa avtal är mycket resurskrävande är det för många av dessa länder svårt att genomföra avtalen. Generellt kan sägas att dessa länder deltar i relativt låg utsträckning i WTO-arbetet. De afrikanska länderna har överlag gjort mycket få tullåtaganden. De tillämpade tullarna var under 2001 som högst i regionen Afrika söder om Sahara samt i MUL-gruppen. Inget av de berörda länderna deltar vare sig i de olika sektorsöverenskommelserna på tullområdet eller i avtalet om offentlig upphandling. Under Uruguayrundan befarades att en liberalisering av handeln med jordbruksprodukter skulle leda till stigande livsmedelspriser, vilket skulle kunna försvåra MUL:s och vissa nettoimporterande u-länders import av livsmedel. Denna prisökning har dock uteblivit. Länder med låg utvecklingsnivå bedöms ha relativt lite att hämta av TRIPS-avtalet eftersom de p.g.a. sina begränsade resurser inte har den tekniska mognad som behövs för att attrahera investeringar. Tvärtom kan TRIPS-avtalet komma att medföra stora statsfinansiella kostnader för u- länder med låg utvecklingsnivå och små offentliga budgetar.

19 RAPPORT Sida 17(272) Mot bakgrund av att dessa länder är förhållandevis små ekonomiska aktörer förekommer de inte i någon större utsträckning i antidumpningsärenden eller när det gäller andra åtgärder mot marknadsstörande import, vare sig som användare eller målgrupp. Ännu har inget MUL drivit något fall inom ramen för WTO:s tvistlösningssystem. Detta kan vara ett tecken på att de inte har de resurser som krävs för att använda systemet. En annan förklaring är ländernas låga andel av världshandeln och/eller varusammansättningen i deras export. Trots dessa länders låga deltagande i WTO-avtalen bedömer vi att de gynnas av WTO-medlemskapet genom minskad risk för diskriminering och godtycklighet samt genom att efterlevnaden av avtalen säkerställs genom tvistlösningsmekanismen. WTO innebär därmed att även andra faktorer än ekonomisk makt är av betydelse.

20 RAPPORT Sida 18(272) 2. Det multilaterala handelssystemet GATT började gälla 1948 och var från början ett tillfälligt avtal mellan 23 länder, varav 12 u-länder. Avsikten var att GATT skulle ingå i ett FN organ, International Trade Organisation, med ansvar för varuhandel, tjänstehandel, investeringar, konkurrensfrågor, arbetsrättsliga frågor m.m. ITO saknade dock politiskt stöd och GATT blev därmed grunden för efterkrigstidens handelssystem. GATT reglerar endast handel med varor. Avtalets två viktigaste grundprinciper är likabehandling av olika handelspartners (MGNprincipen) och likabehandling av utländska och inhemska varor efter gränspassagen (nationell behandling). GATT gjorde ursprungligen ingen åtskillnad mellan i-länder och u- länder. Med tiden har dock u-länderna blivit föremål för positiv särbehandling. Exempelvis förväntas inte u-länderna liberalisera sin handel i samma takt och utsträckning som i-länderna. Under de första 25 åren av GATT förhandlades i-ländernas tullmurar för industrivaror ner från i genomsnitt ca 40 procent till cirka 4 procent. För u-länderna viktiga varugrupper (jordbruk och textilvaror) lämnades utanför dessa förhandlingar. Under GATT-epokens senare del flyttades fokus från tullar till s.k. icke-tariffära handelshinder. Många u-länder valde att stå utanför uppgörelserna som istället tog formen av frivilliga sidoavtal. Den sista förhandlingsrundan under GATT var Uruguayrundan ( ). Resultatet i förhandlingarna innebar en ny institutionell ram för den multilaterala handelssystemet, Världshandelsorganisation (WTO). Regelverket utvidgades även till att omfatta tjänstehandel och immaterialrätt. Uruguayrundan innebar också att handeln med jordbruksprodukter, samt textil- och konfektionshandeln, återbördades till GATT. En annan viktig förändring var anslutningen av alla länder till alla avtal oavsett utvecklingsnivå. WTO trädde i kraft den 1 januari WTO-avtalen kan delas upp i tre pelare varuhandel (GATT + kompletterande avtal), tjänstehandel (GATS) och immaterialrätt (TRIPS). WTO administrerar även ett tvistlösningssystem som omfattar alla avtal. WTO:s mål är att bidra till ökad levnadsstandard, full sysselsättning och ett effektivt resursutnyttjande i enlighet med principerna om hållbar utveckling. Ökad handel är inte ett mål i sig utan ett medel för att befrämja en hållbar ekonomisk utveckling. Ingressen i WTOavtalet betonar också vikten av att genom positiva åtgärder särskilt befrämja u-ländernas handel och ekonomiska utveckling. Samtidigt betonas principen om ömsesidighet.

21 RAPPORT Sida 19(272) 2.1 Det historiska förspelet Detta avsnitt beskriver bakgrunden till och utvecklingen av det internationella handelssystemet. Utformningen av efterkrigstidens internationella regelverk för handeln baseras i hög grad på erfarenheterna från två tidigare epoker. Den första epoken är världshandelns uppgång från mitten av 1800-talet till första världskrigets utbrott Den andra epoken är mellankrigstiden, då världshandeln kollapsade under trycket av ekonomisk och politisk nationalism Tiden före första världskriget Under andra hälften av 1800-talet ökade världshandeln mycket snabbt. Kostnaderna för att handla över stora avstånd sjönk p.g.a. tekniska landvinningar inom kommunikation och transport. Vidare underlättades handeln av framväxten av ett internationellt valutasystem med fasta konverteringskurser gentemot guldet guldmyntfoten. En tredje faktor var nedmonteringen av tullar och andra handelshinder som skedde inom ramen för olika bilaterala handelsavtal. Även om historiska data inte är helt tillförlitliga så tyder mycket på att världshandeln i stort sett var lika öppen och intensiv (mätt som andel av BNP) kring förra sekelskiftet som den är idag. En mera allmän liberalisering av handeln inleddes 1860 då ett bilateralt avtal ingicks mellan Storbritannien och Frankrike. Detta avtal kom att stå modell för en rad andra bilaterala handelsavtal som växte fram under de följande årtiondena. Under 1900-talets första decennium hade Storbritannien handelsavtal med ett 50-tal länder, Tyskland med ett 30-tal länder och Frankrike med ett 20-tal länder. Många fattiga länder deltog dock inte i nätverket eller hade enbart en ingång genom sin kolonialmakt. Det intressanta med detta nätverk av bilaterala avtal var att det i praktiken kom att fungera som ett multilateralt handelssystem i liten skala där alla deltagarna handlade på lika villkor. Anledningen till att man kunde få ett sådant gynnsamt utfall trots avsaknaden av en mellanstatlig handelsorganisation var en klausul i avtalen som garanterade mest gynnad nationsbehandling (MGN). Enligt denna regel hade t.ex. Storbritannien rätt till samma förmåner som det mest gynnade landet bland Frankrikes handelspartners. Vi återkommer till denna viktiga handelspolitiska princip längre fram.

22 RAPPORT Sida 20(272) Mellankrigstiden Förkrigstidens relativt öppna betalnings- och handelssystem kollapsade när första världskriget bröt ut. Den första prioriteten efter Versaillesfreden 1919 var att återställa systemet med konvertibla valutor baserat på guldmyntfoten. Problemet var att inflationen hade skenat iväg i många länder under krigsåren. Förkrigstidens paritet mellan guldet och olika nationella valutor stämde inte längre överens med verkligheten. Stora spänningar uppstod därför i det internationella betalningssystemet när man försökte återställa guldmyntfoten, vilket i sin tur försvårade handelsliberaliseringarna. Tullarna förblev överlag högre än under förkrigstiden och ändrades ofta för att korrigera obalanser i handeln. Trots detta återhämtade sig världsekonomin under andra halvan av talet. Det dåliga samarbetsklimatet visade sig dock få allvarliga konsekvenser när den ekonomiska utvecklingen vände nedåt efter New Yorkbörsens krasch i oktober Paniken spred sig och banker och företag gick omkull med stigande arbetslöshet som följd. Problemen ökade än mer av regeringarnas försök att skydda sina egna ekonomier genom att höja tullarna på bred front. Importen minskade förvisso men även exporten eftersom andra länder handlade på samma sätt. Även guldmyntfoten bröt samman 1931 då land efter land frikopplade sina valutor från guldet i ett försök att devalvera sig ur krisen. Arbetslösheten steg till rekordnivåer på över 20 procent både i USA och i Europa och världshandeln föll månad för månad i en allt brantare neråtgående spiral. Vid depressionens botten i början av 1933 hade världshandeln fallit med drygt två tredjedelar i nominella termer. När väl den värsta krisen var över inleddes försöken att sänka de tullar som hade höjts under krisåren, nu med USA som den ledande aktören. Det amerikanska förhållningssättet var dock annorlunda än det brittiska under förkrigstiden och byggde på strikt ömsesidighet. Bilaterala uppgörelser kunde enbart komma i fråga om fördelarna var lika för båda parter. Denna reciprocitetstanke som bygger på merkantilismens idétradition (se faktaruta) har levt vidare i dagens WTO-system, även om kraven på strikt reciprocitet från u-ländernas sida har luckrats upp. Faktaruta: Merkantilismen Merkantilismen (av latinets mercari = handla) är en beteckning på den ekonomiska idétradition som styrde den ekonomiska politiken i Europa från 1500-talet till början av 1800-talet då liberalismen slog igenom i England och sedermera i andra länder. Själva begreppet merkantilism lanserades av Adam Smith i sin bok om Nationernas välstånd (1776). Enligt merkantilismen är utrikeshandeln ett nollsummespel där det ena landets vinst är det andra landets förlust. Tanken att alla kan vinna på handel var merkantilisterna främmande. Det gällde sålunda att kontrollera villkoren för handeln för att skapa så stora överskott i handelsbalansen som möjligt. Exporten befrämjades och importen hölls tillbaka genom tullar och andra medel. På så vis ökade statens intäkter i silver och guld

23 RAPPORT Sida 21(272) och därmed landets internationella ställning. Merkantilismen skapade stora förmögenheter för privilegierade affärsmän samtidigt som monopolen och regleringarna hämmade den ekonomiska utvecklingen i stort. Detta var också kärnan i Adam Smiths kritik av merkantilismen. Det merkantilistiska arvet lever vidare än idag och präglar i hög grad den handelspolitiska debatten och förhandlingarna i WTO. Att ett land kan vinna på att ensidigt liberalisera sin handel är en tanke som för de flesta länder är lika främmande idag som för 1700-talets merkantilister. Den politiska skadan av mellankrigstidens ekonomiska nationalism visade sig svår att läka även om världsekonomin så sakteliga återhämtade sig efter den stora depressionen (delvis hjälpt av de arbetstillfällen som skapades i rustningsindustrin). Umbärandena för vanligt folk banade väg för extrema politiska rörelser (fascismen och nationalsocialismen) och Hitlers maktövertagande i Tyskland. Den ekonomiska rivaliteten och nationalismen kan därmed sägas ha bäddat för 2:a världskriget Efterkrigstidens ekonomiska ordning tar form Redan under brinnande krig började planeringen för efterkrigstidens politiska och ekonomiska samarbete. Den bärande iden var att krig skulle omöjliggöras genom att knyta länderna närmare varandra politiskt och ekonomiskt. I augusti 1941 träffades den amerikanske presidenten Franklin D. Roosevelt och den brittiske premiärministern Winston Churchill på ett fartyg mitt i Atlanten för att dra upp planer för efterkrigstiden. Man arbetade fram ett dokument Atlantdeklarationen som satte upp mål för efterkrigstidens politiska ordning och ekonomiska samarbete. Efter ett par års transatlantiska förhandlingar sammankallades i juli 1944 en internationell konferens i Bretton Woods, New Hampshire (USA), med deltagande från 44 regeringar med syfte att slutförhandla de förslag om ekonomiskt samarbete och samarbetsorgan som tagits fram av Storbritannien och USA. Resultatet var två nya institutioner: Världsbanken och Internationella Valutafonden. Världsbanken International Bank for Reconstruction and Development (IBRD) fick uppgiften att bistå med långsiktiga lån till återuppbyggnaden efter kriget. En annan uppgift var att stärka de fattiga länders ekonomiska och sociala utveckling. Detta är numera bankens huvudsakliga uppgift. Internationella Valutafonden International Monetary Fund (IMF) fick uppgiften att skapa ett stabilt internationellt betalningssystem med konvertibla valutor och fasta växelkurser för att underlätta det ekonomiska utbytet i världen.

24 RAPPORT Sida 22(272) Bretton Woods-konferensen drog även upp planer för ett tredje ekonomiskt samarbetsorgan med ansvar för världshandelns spelregler International Trade Organization (ITO). Själva substansförhandlingarna inleddes 1946 under ledning av det nybildade Förenta Nationerna (FN). Förhandlingarna avslutades i Havanna i mars 1948 med ett utkast till ITO-fördrag som var mycket omfattande. Tanken var att ITO skulle ansvara både för världshandelns spelregler och internationella investeringar. Regelverket innehöll vidare både konkurrensregler och arbetsrättsliga regler som ännu idag saknar motstycke i WTO. Denna dagordning visade sig dock vara mer än 50 år före sin tid. ITO-fördraget fastnade i den amerikanska ratificeringsprocessen och när USA drog sig ur så gick luften ur projektet. ITO var helt enkelt alltför långtgående för dåtidens beslutsfattare. Grunden för efterkrigstidens internationella handelssystem blev istället ett provisoriskt avtal som ett 20-tal länder hade enats om i avvaktan på att ITO-fördraget skulle slutförhandlas och ratificeras. Upprinnelsen var en serie tullförhandlingar i Genève under 1946 och 1947 mellan ett mindre antal länder och som skedde parallellt med ITO-processen. Dessa förhandlingar begränsades till tullsänkningar på industrivaror, råvaror och, i viss mån, jordbruksprodukter. Resultatet av dessa förhandlingar cirka åtaganden om tullsänkningar tillsammans med det handelspolitiska regelverket i ITO-fördraget fick samlingsnamnet General Agreement on Tariffs and Trade (GATT), det allmänna tull- och handelsavtalet, och började tillämpas på provisorisk basis den 1 januari länder anslöt sig till GATT från start, varav 12 utvecklingsländer. 3 Andra länder anslöt sig efterhand när det stod klart att ITO inte skulle komma att genomföras. Sverige anslöt sig till GATT GATT:s ursprungliga avtalsslutande parter var Australien, Belgien, Brasilien, Burma (Myanmar), Canada, Ceylon (Sri Lanka), Chile, Cuba, Kina (som utträdde 1950 på begäran av exilregeringen i Taiwan), Frankrike, Indien, Libanon, Luxemburg, Nederländerna, Nya Zeeland, Norge, Pakistan, Sydrhodesia (Zimbabwe), Syrien, Sydafrika, Storbritannien, Tjeckoslovakien och USA.

25 RAPPORT Sida 23(272) 2.2 GATT-epoken Följande avsnitt beskriver GATT:s utveckling från mellanstatligt avtal med ansvar för tullförhandlingar till en internationell organisation med ett brett mandat Från avtal till institution Det som var tänkt som en temporär övergångslösning blev istället basen för efterkrigstidens handelssystem. Detta var inte helt oproblematiskt eftersom GATT inte var någon organisation i samma mening som Världsbanken, IMF eller FN utan enbart ett mellanstatligt avtal. GATT hade därför inga medlemmar utan avtalsslutande parter. GATT hade från början inte heller något huvudsäte eller sekretariat som kunde övervaka efterlevnaden av avtalet. Det enda som påbjöds i GATT i en organisatorisk mening var att de avtalsslutande parterna skulle träffas från tid till annan för att ta beslut i gemensamma angelägenheter. Den institutionella ramen fick istället byggas upp steg för steg etablerades ett huvudsäte i Genève där parterna kunde mötas vid behov. Man valde också en generalsekreterare (numera generaldirektör) som till sitt förfogande hade en liten stab av anställda medarbetare (GATTsekretariatet). Med tiden kom sålunda GATT att anta former av en internationell organisation. Två särdrag har dock behållits över åren. Det första särdraget är den starka betoningen på att institutionen ska vara medlemsdriven. Generaldirektörens och sekretariatets uppgift är stödjande snarare än drivande. Det andra särdraget, som har etablerats genom praxis, är att alla länder måste vara överens för att fatta ett beslut, dvs. konsensusprincipen Centrala principer Det ursprungliga GATT var ett tämligen fåordigt regelverk med 35 artiklar allt som allt. GATT lägger fast ett antal grundprinciper och regler för den gränsöverskridande handeln med varor som ytterst syftar till att motverka protektionism och diskriminering i världshandeln samt att säkerställa att villkoren för handeln är någorlunda stabila och förutsägbara. Mest gynnad nationsprincipen (MGN) Den mest centrala principen i GATT formulerad i artikel I är den om likabehandling av alla avtalsslutande parter. Av historiska skäl omnämns likabehandlingsprincipen inte under detta namn utan med begreppet mest gynnad nations (MGN) principen. Icke desto mindre är innebörden just likabehandling. Om t.ex. USA tar ut en 10-procentig tull på bilar importerade från Japan måste samma tullsats tas ut på samma slags bilar från Sydkorea. Diskriminerande behandling på basis av en varas ursprung är inte tillåten.

WTO-avtalens konsekvenser för u-länder

WTO-avtalens konsekvenser för u-länder WTO-avtalens konsekvenser för u-länder Kommerskollegium är Sveriges myndighet för utrikeshandel och handelspolitik. Vi arbetar för en öppen handel med klara spelregler, både inom och utanför EU. Vår huvuduppgift

Läs mer

Frihandel ger tillväxt och välstånd

Frihandel ger tillväxt och välstånd Frihandel ger tillväxt och välstånd September 2007 Basfakta om Sveriges utrikeshandel 1 FRIHANDEL GER TILLVÄXT OCH VÄLSTÅND Ekonomisk tillväxt innebär att den samlade produktionen av varor och tjänster

Läs mer

Frihandel ger tillväxt och välstånd

Frihandel ger tillväxt och välstånd Frihandel ger tillväxt och välstånd April 2008 Basfakta om Sveriges utrikeshandel 1 FRIHANDEL GER TILLVÄXT OCH VÄLSTÅND Ekonomisk tillväxt innebär att den samlade produktionen av varor och tjänster ökar,

Läs mer

EU:s handelspolitik och Afrika en win-win-situation? Ann-Sofi Rönnbäck Statsvetenskapliga institutionen Umeå universitet

EU:s handelspolitik och Afrika en win-win-situation? Ann-Sofi Rönnbäck Statsvetenskapliga institutionen Umeå universitet EU:s handelspolitik och Afrika en win-win-situation? Ann-Sofi Rönnbäck Statsvetenskapliga institutionen Umeå universitet INTERNATIONELL POLITISK EKONOMI tvärvetenskaplig forskningsinriktning som analyserar

Läs mer

Vad ungdomar bör veta om

Vad ungdomar bör veta om Vad ungdomar bör veta om handelspolitik Håkan Nordström Henrik Isakson Ekonomiska argument FÖR frihandel Produktionsvinster Att tillverka sådant som andra kan göra bättre och billigare är ett slöseri med

Läs mer

Ordlistan kommer från regeringens skrivelse "Ökad välfärd och global utveckling - svensk handelspolitik i WTO:s Doharunda" 2005/06:9

Ordlistan kommer från regeringens skrivelse Ökad välfärd och global utveckling - svensk handelspolitik i WTO:s Doharunda 2005/06:9 Sida 1 av 5 WTO-ordlista Ordlistan kommer från regeringens skrivelse "Ökad välfärd och global utveckling - svensk handelspolitik i WTO:s Doharunda" 2005/06:9 AITIC - Agency for International Trade Information

Läs mer

Offentligt samråd om den framtida handelsrelationen mellan EU och Nya Zeeland respektive EU och Australien

Offentligt samråd om den framtida handelsrelationen mellan EU och Nya Zeeland respektive EU och Australien SKRIVELSE Enheten för handel och tekniska regler 2017-06-26 Dnr 2017/01068-3 Anna Sabelström Enligt sändlista Offentligt samråd om den framtida handelsrelationen mellan EU och Nya Zeeland respektive EU

Läs mer

Frihandelsavtal skapar affärsmöjligheter

Frihandelsavtal skapar affärsmöjligheter Frihandelsavtal skapar affärsmöjligheter Anamaria Deliu 24 januari 2014, Stockholm Det ska handla om Varför förhandlar EU frihandelsavtal (FTA)? Vad innehåller ett frihandelsavtal? Förhandlingsprocessen

Läs mer

GATT 1947 General Agreement on Tariffs and Trade. WTO 1994 World Trade Organization. GATS 1994 General Agreement on Trade in Services

GATT 1947 General Agreement on Tariffs and Trade. WTO 1994 World Trade Organization. GATS 1994 General Agreement on Trade in Services GATT 1947 General Agreement on Tariffs and Trade WTO 1994 World Trade Organization GATS 1994 General Agreement on Trade in Services GATS ingår i ett större mönster Makt och kontroll flyttar utanför landets

Läs mer

Internationell politik 1 Föreläsning 10. Globalisering. Jörgen Ödalen

Internationell politik 1 Föreläsning 10. Globalisering. Jörgen Ödalen Internationell politik 1 Föreläsning 10. Globalisering Jörgen Ödalen jorgen.odalen@liu.se Vad är globalisering? Tre olika perspektiv: Hyperglobalister: Globalisering är ett verkligt och nytt fenomen. sprider

Läs mer

Kommerskollegiums vision. Kommerskollegium. Sveriges myndighet för utrikeshandel och handelspolitik. Kommerskollegiums uppdrag.

Kommerskollegiums vision. Kommerskollegium. Sveriges myndighet för utrikeshandel och handelspolitik. Kommerskollegiums uppdrag. Kommerskollegium Kommerskollegiums vision Sveriges myndighet för utrikeshandel och handelspolitik Fri och öppen handel med klara spelregler Lena Johansson Generaldirektör Kommerskollegiums uppdrag Disposition

Läs mer

TTIP och EU:s övriga frihandelsavtal

TTIP och EU:s övriga frihandelsavtal TTIP och EU:s övriga frihandelsavtal Annika Widell, Enheten för Handel och tekniska regler Tulldagarna 21 oktober 2014 EU:s frihandelsavtal EU:s förhandlingar om frihandelsavtal Förhandlingar och avtal

Läs mer

Transatlantisk frihandel? Hinder mot handeln mellan EU och USA och möjliga lösningar. Niels Krabbe, Kommerskollegium

Transatlantisk frihandel? Hinder mot handeln mellan EU och USA och möjliga lösningar. Niels Krabbe, Kommerskollegium Transatlantisk frihandel? Hinder mot handeln mellan EU och USA och möjliga lösningar Niels Krabbe, Kommerskollegium 120330 Kommerskollegium och EU:s yttre handelspolitik Sammanställer svenska intressen,

Läs mer

Handel och hållbar utveckling

Handel och hållbar utveckling Handel och hållbar utveckling Lärarfortbildning 2010 Marianne Jönsson marianne.jonsson@kommers.se Vad är hållbar utveckling? 1987 Brundtlandkommissionen 1992 Rio de Janeiro Agenda 21 1998 OECD tre dimensioner

Läs mer

Handel och hållbar utveckling

Handel och hållbar utveckling Handel och hållbar utveckling Lärarfortbildning 2010 Marianne Jönsson marianne.jonsson@kommers.se Vad är hållbar utveckling? 1987 Brundtlandkommissionen 1992 Rio de Janeiro Agenda 21 1998 OECD tre dimensioner

Läs mer

FÖRSLAG TILL RESOLUTION

FÖRSLAG TILL RESOLUTION EUROPAPARLAMENTET 2009-2014 Plenarhandling 26.6.2012 B7-0297/2012 FÖRSLAG TILL RESOLUTION i enlighet med artiklarna 90.2 och 110.2 i arbetsordningen om handelsförhandlingarna mellan EU och Japan (2012/2651(RSP))

Läs mer

WTO, Doharundan och framtiden för det multilaterala handelssystemet

WTO, Doharundan och framtiden för det multilaterala handelssystemet WTO, Doharundan och framtiden för det multilaterala handelssystemet Kommerskollegium är den myndighet i Sverige som ansvarar för frågor som rör utrikeshandel, EU:s inre marknad och handelspolitik. Vår

Läs mer

Fickfakta om svensk internationell handel och dess betydelse

Fickfakta om svensk internationell handel och dess betydelse Frihandel ger tillväxt Fickfakta om svensk internationell handel och dess betydelse sverige och frihandeln En allt öppnare världshandel, tillsammans med ett stabilt regelverk och fungerande samhällsinstitutioner,

Läs mer

Vad ungdomar bör veta om. Henrik Isakson, enhetsråd

Vad ungdomar bör veta om. Henrik Isakson, enhetsråd Vad ungdomar bör veta om handelspolitik Henrik Isakson, enhetsråd Tanke bakom workshopen 1. Den öppna handelspolitikens för och nackdelar 2. Hur fungerar WTO? 3. Hur ser frihandelsavtalen ut? 4. Hur fungerar

Läs mer

Varför handlar vi med omvärlden? Hur ser handeln ut och hur regleras den? Håkan Nordström

Varför handlar vi med omvärlden? Hur ser handeln ut och hur regleras den? Håkan Nordström Varför handlar vi med omvärlden? Hur ser handeln ut och hur regleras den? Håkan Nordström Md USD Världshandelns utveckling 1950-2010 18 000 16 000 14 000 12 000 10 000 8 000 6 000 4 000 2 000 0 1950 1960

Läs mer

2005-11-17. Huvudpositioner

2005-11-17. Huvudpositioner Promemoria 2005-11-17 Utrikesdepartementet Enheten för internationell handelspolitik Kr Anna Block Mazoyer Telefon 08-405 56 47 Mobil 0709-32 87 46 Styrdokument - Särskild och differentierad behandling

Läs mer

Förenta Nationernas konferens om miljö och utveckling. Rio-deklarationen. Miljö- och naturresursdepartementet Rio-deklarationen

Förenta Nationernas konferens om miljö och utveckling. Rio-deklarationen. Miljö- och naturresursdepartementet Rio-deklarationen Förenta Nationernas konferens om miljö och utveckling Rio-deklarationen Miljö- och naturresursdepartementet Rio-deklarationen Rio-deklarationen om miljö och utveckling Ingress Förenta Nationernas konferens

Läs mer

Regeringskansliet Faktapromemoria 2012/13:FPM100. Utkast förhandlingsmandat för handelsoch investeringsavtal mellan EU och USA. Dokumentbeteckning

Regeringskansliet Faktapromemoria 2012/13:FPM100. Utkast förhandlingsmandat för handelsoch investeringsavtal mellan EU och USA. Dokumentbeteckning Regeringskansliet Faktapromemoria Utkast förhandlingsmandat för handelsoch investeringsavtal mellan EU och USA Utrikesdepartementet 2013-05-17 Dokumentbeteckning KOM (2013) 316 Final Rekommendation till

Läs mer

Ett naturligt steg för Sverige. Dags för euron

Ett naturligt steg för Sverige. Dags för euron Ett naturligt steg för Sverige 2002 Dags för euron Produktion: Herlin Widerberg Tryck: Tryckmedia Stockholm Tolv länder i Europa har infört den gemensamma valutan euro. 300 miljoner människor har därmed

Läs mer

Bryssel den 16 december 2002

Bryssel den 16 december 2002 ,3 Bryssel den 16 december 2002 :72 RFK MRUGEUXNHW (XURSHLVND NRPPLVVLRQHQ I UHVOnU HQ SSQDUH PDUNQDG VW G VRP L PLQGUH JUDG VQHGYULGHU KDQGHOQ RFK UDGLNDOW ElWWUH YLOONRU I UXWYHFNOLQJVOlQGHUQD.RPPLVVLRQHQODGHLGDJIUDPHWWDPELWL

Läs mer

Stockholms besöksnäring. April 2015

Stockholms besöksnäring. April 2015 Stockholms besöksnäring. Under april månad registrerades cirka 885 gästnätter på kommersiella boendeanläggningar i. Det var en ökning med 9 jämfört med april månad 214. Över två tredjedelar av övernattningarna

Läs mer

Beslut 2000/384/EG, EKSG 3. göra det möjligt för vardera parten att ta hänsyn till den andra partens ståndpunkt och intressen,

Beslut 2000/384/EG, EKSG 3. göra det möjligt för vardera parten att ta hänsyn till den andra partens ståndpunkt och intressen, Beslut 2000/384/EG, EKSG 3 göra det möjligt för vardera parten att ta hänsyn till den andra partens ståndpunkt och intressen, öka den regionala säkerheten och stabiliteten Artikel 4 Den politiska dialogen

Läs mer

Internationell Ekonomi

Internationell Ekonomi Internationell Ekonomi Handelshinder När varor säljs till ett land från ett annat utan att staten tar ut tull eller försvårar handeln så råder frihandel Motsatsen kallas protektionism Protektionism Med

Läs mer

Ökad välfärd och global utveckling - svensk handelspolitik i WTO:s Doharunda

Ökad välfärd och global utveckling - svensk handelspolitik i WTO:s Doharunda Utrikesutskottets yttrande 0/06:UU3y Ökad välfärd och global utveckling - svensk handelspolitik i WTO:s Doharunda Till näringsutskottet Näringsutskottet har vid sammanträde den oktober 0 beslutat att bereda

Läs mer

Internationell Ekonomi

Internationell Ekonomi Internationell Ekonomi Internationell Ekonomi Nationalekonomi på högskolan består av: Mikroekonomi producenter och konsumenter Makroekonomi hela landet Internationell ekonomi handel mellan länder Varför

Läs mer

Stockholms besöksnäring. Maj 2015

Stockholms besöksnäring. Maj 2015 Stockholms besöksnäring. Under maj månad registrerades cirka 1 200 000 gästnätter på kommersiella boendeanläggningar i. Det var en ökning med 4 jämfört med maj månad 2014. Över två tredjedelar av övernattningarna

Läs mer

Stockholms besöksnäring. Juli 2015

Stockholms besöksnäring. Juli 2015 Stockholms besöksnäring. Under juli månad registrerades över 1,6 miljoner gästnätter på kommersiella boendeanläggningar i. Det var en ökning med 20 jämfört med juli månad 2014. Cirka 60 av övernattningarna

Läs mer

WTO Basfakta och knäckfrågor

WTO Basfakta och knäckfrågor WTO Basfakta och knäckfrågor Kommerskollegium är den myndighet i Sverige som ansvarar för frågor om utrikeshandel och handelspolitik. Vi förser regeringen med beslutsunderlag, utredningar och yttranden

Läs mer

Rådets beslut (1999/753/EG) 6

Rådets beslut (1999/753/EG) 6 Rådets beslut (1999/753/EG) 6 Avdelning II Handel AVSNITT A ALLMÄNT Artikel 5 Frihandelsområde 1. Gemenskapen och Sydafrika är överens om att upprätta ett frihandelsområde i enlighet med bestämmelserna

Läs mer

TRIPS kontroversiellt patentavtal Trade Related Intellectual Property Rights

TRIPS kontroversiellt patentavtal Trade Related Intellectual Property Rights TRIPS kontroversiellt patentavtal Trade Related Intellectual Property Rights TRIPS-avtalet (Trade-Related Aspects of Intellectual Property Rights) reglerar immaterialrätt, eller skydd av intellektuell

Läs mer

Slutlig. Kommenterad dagordning inför Jordbruks- och fiskerådet den 13-14 oktober 2014

Slutlig. Kommenterad dagordning inför Jordbruks- och fiskerådet den 13-14 oktober 2014 Slutlig Kommenterad dagordning Landsbygdsdepartementet 20141008 Kommenterad dagordning inför Jordbruks och fiskerådet den 1314 oktober 2014 Icke lagstiftande verksamhet FISKE 4. Förslag till rådets förordning

Läs mer

Det här gör Kommerskollegium för ditt företag

Det här gör Kommerskollegium för ditt företag Det här gör Kommerskollegium för ditt företag Kommerskollegium Sveriges handelsmyndighet Kommerskollegium är den myndighet i Sverige som ansvarar för frågor om utrikeshandel och handelspolitik. Vi förser

Läs mer

Europeiska handelsavtal ingen väg ur den globala krisen

Europeiska handelsavtal ingen väg ur den globala krisen I en period av stora förändringar och osäkerhet är det den absolut sämsta tiden för afrikanska regeringar att skriva på bindande avtal som minskar rätten att själva bestämma över sin ekonomiska utveckling

Läs mer

Stockholms besöksnäring. November 2016

Stockholms besöksnäring. November 2016 Stockholms besöksnäring. Under november månad registrerades ca 1,1 miljoner gästnätter på kommersiella boendeanläggningar i. Det var en ökning med 5 jämfört med november 2015. Cirka 74 av övernattningarna

Läs mer

Stockholms besöksnäring. September 2014

Stockholms besöksnäring. September 2014 Stockholms besöksnäring. September 214 Under september noterades 1,68 miljoner gästnätter på kommersiella boendeanläggningar i. Det var 95, eller 1 %, fler än under september 213, vilket i sin tur innebär

Läs mer

Öppna gränser och frihandel. - Risker och möjligheter för svensk industri i dagens EU Cecilia Wikström Europaparlamentariker

Öppna gränser och frihandel. - Risker och möjligheter för svensk industri i dagens EU Cecilia Wikström Europaparlamentariker Öppna gränser och frihandel - Risker och möjligheter för svensk industri i dagens EU Cecilia Wikström Europaparlamentariker Hotet mot Schengensamarbetet Konsekvenser för transportsektorn Det europeiska

Läs mer

Stockholms besöksnäring. December 2014

Stockholms besöksnäring. December 2014 Stockholms besöksnäring. December 214 När 214 summeras överträffas års rekordsiffor för övernattningar på länets kommersiella boendeanläggningar varje månad. Drygt 11,8 miljoner övernattningar under 214

Läs mer

Stockholms besöksnäring. Maj 2016

Stockholms besöksnäring. Maj 2016 Stockholms besöksnäring. Under maj månad registrerades över 1,2 miljon gästnätter på kommersiella boendeanläggningar i. Det var en ökning med 4 jämfört med maj månad 2015. Cirka 64 av övernattningarna

Läs mer

Stockholms besöksnäring. Oktober 2016

Stockholms besöksnäring. Oktober 2016 Stockholms besöksnäring. Oktober 216 Under oktober månad registrerades ca 1,2 miljoner gästnätter på kommersiella boendeanläggningar i. Det var en ökning med 5 jämfört med oktober 215. Cirka 69 av övernattningarna

Läs mer

Stockholms besöksnäring. Juni 2016

Stockholms besöksnäring. Juni 2016 Stockholms besöksnäring. Under juni månad registrerades närmare 1,3 miljoner gästnätter på kommersiella boendeanläggningar i. Det var en ökning med 3 jämfört med juni månad 2015. Cirka 58 av övernattningarna

Läs mer

Stockholms besöksnäring. Augusti 2016

Stockholms besöksnäring. Augusti 2016 Stockholms besöksnäring. Under augusti månad registrerades över 1,5 miljoner gästnätter på kommersiella boendeanläggningar i. Det var en ökning med 2 jämfört med augusti månad 2015. Cirka 57 av övernattningarna

Läs mer

Stockholms besöksnäring. April 2016

Stockholms besöksnäring. April 2016 Stockholms besöksnäring. Under april månad registrerades över 1 miljon gästnätter på kommersiella boendeanläggningar i. Det var en ökning med 16 jämfört med april månad 2015. Cirka 70 av övernattningarna

Läs mer

Stockholms besöksnäring. Sommaren 2016

Stockholms besöksnäring. Sommaren 2016 Stockholms besöksnäring. Sommaren Under de tre sommarmånaderna juni, juli och augusti registrerades över 4,4 miljoner gästnätter på kommersiella boendeanläggningar i. Det var en ökning med 1 jämfört med

Läs mer

Introduktion till EU:s antidumpningstullar

Introduktion till EU:s antidumpningstullar Introduktion till EU:s antidumpningstullar Tulldagarna 2012 Jonas Kasteng Kommerskollegium Vad är handelspolitiska skyddsinstrument? 1 Handelspolitiska skyddsinstrument Antidumpningsåtgärder mot dumpad

Läs mer

Motion till riksdagen 2015/16:3296 av Håkan Svenneling m.fl. (V) med anledning av skrivelse 2015/16:48 Regeringens exportstrategi

Motion till riksdagen 2015/16:3296 av Håkan Svenneling m.fl. (V) med anledning av skrivelse 2015/16:48 Regeringens exportstrategi Kommittémotion Motion till riksdagen 2015/16:3296 av Håkan Svenneling m.fl. (V) med anledning av skrivelse 2015/16:48 Regeringens exportstrategi 1 Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen ställer sig bakom

Läs mer

Stockholms besöksnäring. Oktober 2014

Stockholms besöksnäring. Oktober 2014 Stockholms besöksnäring. Oktober 214 För första gången nådde antalet gästnätter på kommersiella boendeanläggningar i över en miljon under oktober månad och redan under oktober har över 1 miljoner övernattningar

Läs mer

Samhällets ekonomi Familjens ekonomi Ekonomi = hushållning Budget = uppställning över inkomster och utgifter Bruttoinkomst = lön innan skatt Nettoinkomst = lön efterskatt Disponibel inkomst = nettoinkomst

Läs mer

Stockholms besöksnäring. Juli 2016

Stockholms besöksnäring. Juli 2016 Stockholms besöksnäring. Under juli månad registrerades över 1,6 miljoner gästnätter på kommersiella boendeanläggningar i. Det var en minskning med 3 jämfört med juli månad 2015. Cirka 57 av övernattningarna

Läs mer

Produkter med ursprung i Algeriet får vid import till gemenskapen inte beläggas med tullar eller avgifter med motsvarande verkan.

Produkter med ursprung i Algeriet får vid import till gemenskapen inte beläggas med tullar eller avgifter med motsvarande verkan. Rådets beslut (2005/690/EG), EUT L 265, 2005 6 Avdelning II Fri rörlighet för varor Artikel 6 Gemenskapen och Algeriet skall, under en övergångsperiod på högst tolv år räknat från dagen för detta avtals

Läs mer

Samhällets ekonomi Familjens ekonomi Ekonomi = hushållning Budget = uppställning över inkomster och utgifter Bruttoinkomst = lön innan skatt Nettoinkomst = lön efterskatt Disponibel inkomst = nettoinkomst

Läs mer

Protokoll SWEPRO:s möte den 8 december 2011 (74:e mötet)

Protokoll SWEPRO:s möte den 8 december 2011 (74:e mötet) Enheten för internationell handelsutveckling 2011-12-14 Dnr 5.4-2011/00266-15 Malin Gunnarsson Ljungkvist För kännedom SWEPRO:s ledamöter Protokoll SWEPRO:s möte den 8 december 2011 (74:e mötet) Plats:

Läs mer

Europa-Medelhavsinterimsavtal (97/430/EG), EGT L 187, 1997 2

Europa-Medelhavsinterimsavtal (97/430/EG), EGT L 187, 1997 2 Europa-Medelhavsinterimsavtal (97/430/EG), EGT L 187, 1997 2 SOM ÄR MEDVETNA om den stora politiska betydelsen av det palestinska valet den 20 januari 1996 för den process som skall leda fram till en permanent

Läs mer

I Sverige produceras under ett år varor och tjänster för ca 2 600 000 000 000 kronor Hur går det egentligen till när det bestäms -vilka varor och

I Sverige produceras under ett år varor och tjänster för ca 2 600 000 000 000 kronor Hur går det egentligen till när det bestäms -vilka varor och I Sverige produceras under ett år varor och tjänster för ca 2 600 000 000 000 kronor Hur går det egentligen till när det bestäms -vilka varor och tjänster som produceras -på vilket sätt dessa produceras

Läs mer

Finländska dotterbolag utomlands 2012

Finländska dotterbolag utomlands 2012 Företag 2014 Finländska dotterbolag utomlands 2012 Finländska företag utomlands: nästan 4900 dotterbolag i 119 länder år 2012. Enligt Statistikcentralens uppgifter bedrev finländska företag affärsverksamhet

Läs mer

PM Enheten för global handel 2000-09-18 Dnr. 129-1772-2000. Utrikesdepartementet Enheten för internationell handelspolitik

PM Enheten för global handel 2000-09-18 Dnr. 129-1772-2000. Utrikesdepartementet Enheten för internationell handelspolitik PM Enheten för global handel Dnr. 129-1772-2000 Utrikesdepartementet Enheten för internationell handelspolitik Tvisten gäller Australiens dryga 20 år gamla importförbud mot färsk, kyld och fryst lax. Förbudet

Läs mer

Frihandel hur kan den gynna oss?

Frihandel hur kan den gynna oss? Frihandel hur kan den gynna oss? Exploderande debatt om globaliseringen de senaste åren Outsourcing av produktion till låglöneländer ( nearsourcing till Baltikum och Polen) Den korrekta termen borde vara

Läs mer

Hearing om TTIP. Kommerskollegium 11 December 2013. Heidi Lund

Hearing om TTIP. Kommerskollegium 11 December 2013. Heidi Lund Hearing om TTIP Kommerskollegium 11 December 2013 Heidi Lund Upplägg Utgångspunkter för hearingen: en förhandling och en utredning Hur hanteras tekniska handelshinder i ett frihandelsavtal? Regulativa

Läs mer

Produktion - handel - transporter

Produktion - handel - transporter Produktion - handel - transporter Kunskapskrav E C A Eleven kan undersöka var olika varor och tjänster produceras och konsumeras, och beskriver då enkla geografiska mönster av handel och kommunikation

Läs mer

Stockholms besöksnäring. Augusti 2015

Stockholms besöksnäring. Augusti 2015 Stockholms besöksnäring. Under augusti månad registrerades över 1,5 miljoner gästnätter på kommersiella boendeanläggningar i. Det var en ökning med 7 jämfört med augusti månad 2014. Cirka 60 av övernattningarna

Läs mer

Stockholms besöksnäring. Oktober 2015

Stockholms besöksnäring. Oktober 2015 Stockholms besöksnäring. Under oktober månad registrerades över 1,1 miljoner gästnätter på kommersiella boendeanläggningar i. Det var en ökning med 7 jämfört med oktober månad 2014. Cirka 68 av övernattningarna

Läs mer

Stockholms besöksnäring. Juni 2015

Stockholms besöksnäring. Juni 2015 Stockholms besöksnäring. Under juni månad registrerades över 1 200 000 gästnätter på kommersiella boendeanläggningar i. Det var en ökning med 6 jämfört med juni månad 2014. Cirka 60 av övernattningarna

Läs mer

Underlag för Peter Einarssons föreläsning om WTO:s jordbruksavtal

Underlag för Peter Einarssons föreläsning om WTO:s jordbruksavtal Underlag för Peter Einarssons föreläsning om WTO:s jordbruksavtal Vad jordbruksavtalet borde säga sidan 1 Vad jordbruksavtalet säger 2 Världshandeln med jordbruksprodukter basfakta 3 9 Vad borde jordbruksavtalet

Läs mer

Finländska dotterbolag utomlands 2011

Finländska dotterbolag utomlands 2011 Företag 2013 Finländska dotterbolag utomlands 2011 Finländska företag utomlands: drygt 4 600 dotterbolag i 119 länder år 2011 Enligt Statistikcentralens uppgifter bedrev finländska företag affärsverksamhet

Läs mer

Vad vill Moderaterna med EU

Vad vill Moderaterna med EU Vad vill Moderaterna med EU Förstärka Miljö och Fredsfrågan Underlätta för handel Bekämpa internationell brottslighet Varför skall jag som Eksjöbo intressera mig för EU och rösta i EU valet Våra exporterande

Läs mer

Regeringskansliet Faktapromemoria 2013/14:FPM111. Grönbok om en möjlig utvidgning av EU:s skydd av geografiska

Regeringskansliet Faktapromemoria 2013/14:FPM111. Grönbok om en möjlig utvidgning av EU:s skydd av geografiska Regeringskansliet Faktapromemoria Grönbok om en möjlig utvidgning av EU:s skydd av geografiska ursprungsbeteckningar till andra produkter än jordbruksprodukter Justitiedepartementet 2014-09-01 Dokumentbeteckning

Läs mer

Stockholms besöksnäring. Februari 2016

Stockholms besöksnäring. Februari 2016 Stockholms besöksnäring. Under februari månad registrerades närmare 820 tusen gästnätter på kommersiella boendeanläggningar i. Det var en ökning med 12 jämfört med februari månad 2015. Cirka 70 av övernattningarna

Läs mer

Bättre utveckling i euroländerna

Bättre utveckling i euroländerna Bättre utveckling i euroländerna I denna skrift presenteras fakta rörande BNP, tillväxt, handel och sysselsättning för Sverige och övriga utanförländer jämfört med euroländerna. Den gängse bilden av att

Läs mer

Brexit från ett svenskt perspektiv

Brexit från ett svenskt perspektiv 31 mars 2016 Brexit från ett svenskt perspektiv Som alla säkert vet kommer Storbritannien att den 23 juni 2016 hålla en folkomröstning om landets fortsatta medlemskap i EU. Även om det mesta talar för

Läs mer

Att mäta konkurrenskraft

Att mäta konkurrenskraft Att mäta konkurrenskraft RAPPORT OM SVENSK KONKURRENSKRAFT 1990-2015 Kinnwall Mats INDUSTRIARBETSGIVARNA Marknadsandel och konkurrenskraft Debatten om hur svensk konkurrenskraft har utvecklats är intensiv,

Läs mer

Effekter av ett frihandelsavtal mellan EU och USA

Effekter av ett frihandelsavtal mellan EU och USA Effekter av ett frihandelsavtal mellan EU och USA Per Altenberg 15 januari 2014 Att mäta effekterna av ett transatlantiskt handelsavtal CGE-modell: CGE = computable general equilibrium, dvs. beräkningsbar,

Läs mer

Internationella portföljinvesteringar

Internationella portföljinvesteringar Internationella portföljinvesteringar AV ROGER JOSEFSSON När Internationella valutafonden (IMF) sammanställde de individuella resultaten av en undersökning avseende portföljtillgångar i utlandet (CPIS

Läs mer

Förslag till RÅDETS BESLUT

Förslag till RÅDETS BESLUT EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 22.9.2015 COM(2015) 464 final 2015/0215 (NLE) Förslag till RÅDETS BESLUT om fastställande av den ståndpunkt som ska intas på Europeiska unionens vägnar i Världshandelsorganisationens

Läs mer

Kontakt Bo Jerlström Ambassadör Telefon: 0709-62 00 15. Uttalande Utrikesdepartementet 27 juli 2007 Sten Tolgfors, Handelsminister

Kontakt Bo Jerlström Ambassadör Telefon: 0709-62 00 15. Uttalande Utrikesdepartementet 27 juli 2007 Sten Tolgfors, Handelsminister 2007 Uttalande Utrikesdepartementet 27 juli 2007 Sten Tolgfors om att svenskt företag tog hem uppdrag att renovera FN Idag meddelades att Skanska har fått uppdraget att renovera FN:s högkvarter i New York.

Läs mer

Tidsperiod: vecka 49-50, 2-4. Strävan mot G Strävan mot HM 1 Strävan mot HM 2

Tidsperiod: vecka 49-50, 2-4. Strävan mot G Strävan mot HM 1 Strävan mot HM 2 1 Samhällsekonomi Strävansmål: Du skall efter kursen ha kunskaper om hur beslut om ekonomi kan påverka dig, det svenska samhället och i förlängningen resten av världen Tidsperiod: vecka 49-50, 2-4 Bedömningsmatris

Läs mer

Svenska folket och globaliseringen

Svenska folket och globaliseringen Svenska folket och globaliseringen Juli 2001 Allan Åberg Svenska folket och globaliseringen 1. Inledning Globalisering är ett begrepp som kommit att hamna i fokus för den politiska diskussionen i Sverige

Läs mer

Finländska dotterbolag utomlands 2013

Finländska dotterbolag utomlands 2013 Företag 2015 Finländska dotterbolag utomlands 2013 Finländska företag utomlands: nästan 4800 dotterbolag i 125 länder år 2013 Enligt Statistikcentralens uppgifter bedrev finländska företag affärsverksamhet

Läs mer

Tillsammans för en rättvisare värld

Tillsammans för en rättvisare värld Tillsammans för en rättvisare värld 2 Inledning Den värld vi lever i är inte rättvis. Miljoner människor lider av fattigdom, sjukdomar, krig och konflikter. Mänskliga rättigheter kränks och för många är

Läs mer

Introduktion till antidumpningsinstrumentet

Introduktion till antidumpningsinstrumentet Introduktion till antidumpningsinstrumentet Workshop om skyddstullar 5 april 2011 Jonas Kasteng Camilla Prawitz Handelspolitiska skyddsinstrument Vilka är de? Hur fungerar de? EU:s regelverk EU:s regler

Läs mer

SV Förenade i mångfalden SV B8-0250/4. Ändringsförslag. Anne-Marie Mineur, Rina Ronja Kari, Stelios Kouloglou för GUE/NGL-gruppen

SV Förenade i mångfalden SV B8-0250/4. Ändringsförslag. Anne-Marie Mineur, Rina Ronja Kari, Stelios Kouloglou för GUE/NGL-gruppen 23.2.2016 B8-0250/4 4 Anne-Marie Mineur, Rina Ronja Kari, Stelios Kouloglou Skäl A A. Australien och Nya Zeeland är bland EU:s äldsta och närmaste partner, har gemensamma värderingar och verkar för att

Läs mer

KOMMISSIONENS ARBETSDOKUMENT. Framtiden för tullrestitution i ursprungsreglerna i EU:s frihandelsavtal

KOMMISSIONENS ARBETSDOKUMENT. Framtiden för tullrestitution i ursprungsreglerna i EU:s frihandelsavtal SV SV SV EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 9.3.2010 KOM(2010)77 slutlig KOMMISSIONENS ARBETSDOKUMENT Framtiden för tullrestitution i ursprungsreglerna i EU:s frihandelsavtal SV SV KOMMISSIONENS ARBETSDOKUMENT

Läs mer

Finländska dotterbolag utomlands 2014

Finländska dotterbolag utomlands 2014 Företag 2016 Finländska dotterbolag utomlands 201 Finländska företag utomlands, nästan 900 dotterbolag i 121 länder år 201 Enligt Statistikcentralens uppgifter bedrev finländska företag affärsverksamhet

Läs mer

Seminarieblock Utmaningar för internationell handel

Seminarieblock Utmaningar för internationell handel Minnesanteckningar från Handelns Dag 7 mars 2007 Seminarieblock Utmaningar för internationell handel Seminariet inleddes av Lena Johansson, Kommerskollegiums generaldirektör som talade om det aktuella

Läs mer

Uppdaterad statistik till läroboken (5:e upplagan)

Uppdaterad statistik till läroboken (5:e upplagan) Uppdaterad statistik till läroboken (5:e upplagan) s. 26: Världshandeln per produkt och region 1960 2009 2 s. 29: Världsekonomins topp-20 år 2009 3 s. 35: Sveriges export/import 2010 4 s. 37: Topp-tio

Läs mer

Facit. Makroekonomi NA0133 5 juni 2014. Institutionen för ekonomi

Facit. Makroekonomi NA0133 5 juni 2014. Institutionen för ekonomi Institutionen för ekonomi Rob Hart Facit Makroekonomi NA0133 5 juni 2014. OBS! Här finns svar på räkneuppgifterna, samt skissar på möjliga svar på de övriga uppgifterna. 1. (a) 100 x 70 + 40 x 55 100 x

Läs mer

Finländska dotterbolag utomlands 2008

Finländska dotterbolag utomlands 2008 Företag 21 Finländska dotterbolag utomlands 28 Anställda i finländska företag utomlands var koncentrerade till EU-länderna år 28 Mätt med antalet anställda var finländska företags verksamhet utomlands

Läs mer

Bilaga 1 Promemoria Utkast. Handlingsplan för ökad samverkan mellan utvecklingssamarbetet och det svenska näringslivet

Bilaga 1 Promemoria Utkast. Handlingsplan för ökad samverkan mellan utvecklingssamarbetet och det svenska näringslivet Bilaga 1 Promemoria Utrikesdepartementet 2007-05-11 Utkast Enheten för utvecklingspolitik (UP) Enheten för exportfrämjande inre marknaden (FIM-PES) Bakgrundspromemoria till: Handlingsplan för ökad samverkan

Läs mer

Produktion - handel - transporter

Produktion - handel - transporter Produktion - handel - transporter Kunskapskrav E C A Eleven kan undersöka var olika varor och tjänster produceras och konsumeras, och beskriver då enkla geografiska mönster av handel och kommunikation

Läs mer

Den internationella bilden av Sverige som land

Den internationella bilden av Sverige som land Den internationella bilden av Sverige som land SÅ STÅR SIG SVERIGE I VÄRLDEN ENLIGT NATION BRANDS INDEX SM Foto: Melker Dahlstrand/imagebank.sweden.se Foto:Johan Willner/imagebank.sweden.se VERSION 1.0

Läs mer

Depressionen. Varför fanns det ett stort uppsving från 1920-talet:

Depressionen. Varför fanns det ett stort uppsving från 1920-talet: Depressionen. Varför fanns det ett stort uppsving från 1920-talet: o Stor industriell expansion i slutet 1900talet. USA hade passerat både GB och Tyskland. Världskriget hade betytt ett enormt uppsving.

Läs mer

Ekonomi Sveriges ekonomi

Ekonomi Sveriges ekonomi Ekonomi Sveriges ekonomi Ekonomi = Att hushålla med det vi har på bästa sätt Utdrag ur kursplanen för grundskolan Mål som eleverna ska ha uppnått i slutet av det nionde skolåret. Eleven skall Ha kännedom

Läs mer

Sverige tappar direktinvesteringar. Jonas Frycklund April, 2004

Sverige tappar direktinvesteringar. Jonas Frycklund April, 2004 Sverige tappar direktinvesteringar Jonas Frycklund April, 2004 1 Innehåll Sverige som spetsnation... 2 FN:s direktinvesteringsliga... 3 PROGNOS FÖR DIREKTINVESTERINGSLIGAN... 4 STÄMMER ÄVEN PÅ LÅNG SIKT...

Läs mer

EU Innovation Scoreboard resultat för Sverige och Västsverige

EU Innovation Scoreboard resultat för Sverige och Västsverige Rapport 2015:4 EU Innovation Scoreboard resultat för Sverige och Västsverige Varje år tar EU-kommissionen fram en rapport som mäter EU-ländernas forsknings och innovationsförmåga (Innovation Union Scoreboard).

Läs mer

GATS. Ska våra rättigheter. bli varor? www.attac.nu/karlstad. Det fi

GATS. Ska våra rättigheter. bli varor? www.attac.nu/karlstad. Det fi GATS Ska våra rättigheter Det fi bli varor? www.attac.nu/karlstad GATS Vad är på gång? Världshandel med tjänster Sverige är medlem i världshandelsorganisationen WTO, som arbetar för att liberalisera världshandeln.

Läs mer

2005-11-24. Marknadstillträde för industrivaror (non-agricultural market access - NAMA)

2005-11-24. Marknadstillträde för industrivaror (non-agricultural market access - NAMA) REGERINGSKANSLIET Utrikesdepartementet Styrdokument Enheten för internationell handelspolitik Per Altenberg Telefon 08-4055706 E-post: per.altenberg@foreign.ministry.se Marknadstillträde för industrivaror

Läs mer

Bilder av 1920-talet. Hur var 1920-talet? Vad tänker vi på och associerar till? Kris och elände eller glädje och sedeslöshet?

Bilder av 1920-talet. Hur var 1920-talet? Vad tänker vi på och associerar till? Kris och elände eller glädje och sedeslöshet? Bilder av 1920-talet Hur var 1920-talet? Vad tänker vi på och associerar till? Kris och elände eller glädje och sedeslöshet? George Grosz Kapitalismens största kris: depressionen Börskrasch 29 oktober

Läs mer