Varför handlar vi med omvärlden? Hur ser handeln ut och hur regleras den? Håkan Nordström

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Varför handlar vi med omvärlden? Hur ser handeln ut och hur regleras den? Håkan Nordström"

Transkript

1 Varför handlar vi med omvärlden? Hur ser handeln ut och hur regleras den? Håkan Nordström

2 Md USD Världshandelns utveckling Varor Tjänster Källa: WTO

3 Världshandeln % 8% 17% 55% Jordbruksprodukter Bränslen och gruvprodukter Industrivaror Tjänster Källa: WTO

4

5

6

7 787mdr $ (6 %) 477mdr $ (4 %) 1108 mdr $ (8%) 951 mdr $ (7 %) 4243mdr $ (31%) 103 mdr $ (1 %) 93,4 mdr $ (1%) 1889mdr $ (14%) 282 mdr $ (2%) 40,5 mdr $ (0,3 %) 122 mdr $ (1 %) 315 mdr $ (2 %) 1148 mdr $ (8%) Intra regional handel Inter-regional handel Källa: Kommerskollegium baserat på WTO 2008

8

9 Isaac Newton, England ( )

10 Världshandelns gravitationslag Världshandeln bestäms i huvudsak av: (a) ländernas ekonomiska storlek (BNP), (b) geografiska, språkliga och kulturella avståndet, samt (c) politiskt beslutade handelshinder (tullar, handelsprocedurer, tekniska handelshinder, etc.)

11 Tabell 2. Världshandelns bestämningsfaktorer (7) Ln[Inkomst per capita_x] 0.82*** (0.02) Ln[Befolkning_x] 0.83*** (0.02) Ln[Inkomst per capita_m] 0.79*** (0.03) Ln[Befolkning_m] 0.80*** (0.02) Ln[Avstånd_xm] -0.82*** (0.05) Ln[Avstånd från världsmarknaden_x] 0.44*** (0.06) Ln[Avstånd från världsmarknaden_m] 0.47*** (0.07) Källa: Analys av Sveriges export till olika marknader på basis av en gravitationsmodell för världshandeln Kommerskollegium, Juni 2011

12 Landsgräns_xm 0.37*** (0.08) Språkgemenskap_xm 0.32*** (0.07) Samma rättssystem_xm 0.20*** (0.05) Samma land (tidigare)_xm 0.83*** (0.32) Kolonial relation_xm (0.17) Samma kolonisatör_xm 0.28** (0.13) Inland_x (0.09) Inland_m (0.08)

13 Ln[Gränskostnader_x] -0.48*** (0.09) Ln[Gränskostnader_m] -0.27*** (0.06) Ln[Handelsvägd tull_xm] -5.03*** (1.03) Intra-EU 0.25** (0.10) Frihandel/Preferensavtal 0.05 (0.08) Exportlikhet jordbruksprodukter_xm -6.55*** (1.13) Exportlikhet industrivaror_xm 0.04 (0.18) Exportlikhet råvaror_xm -0.79*** (0.20) Observationer Pseudo R

14 Men, gravitationen förklarar inte (a) (b) vilka varor som handlas, och vem som vinner (och eventuellt förlorar) på handeln

15 Handeln baseras på länders olikheter Länder har olika Klimat Tillgång på arbetskraft Lönenivåer Utbildningsnivåer Infrastruktur (vägar, hamnar, telenät osv) Finansiella system Effektivitet i offentliga sektorn Traditioner Företagaranda mm mm

16 Olikheterna leder till specialisering Internationell arbetsfördelning Länder, regioner, företag och individer specialiserar sig efter sina komparativa fördelar Sverige och Finland (skog), Norge (olja) och Danmark (livsmedel) Men idag ofta viktigast med icke-klimatrelaterade faktorer, exempelvis: låga löner (fabriksproduktion i Kina) språk och IT-kompetens (outsourcing till Indien) kvalitetsstämpeln (Made in Switzerland) positiva associationer (italiensk mat) filmkluster (Hollywood) osv

17 Ricardos komparativa fördelar David Ricardo utvecklade teorin om de komparativa fördelarna varför länder handlar med varandra även om det ena landet är bäst på allt. Komparativa fördelar = jämförande fördelar. Alla länder har per definition komparativa fördelar även om de absolut sett är dåliga på allt Ett exempel från vardagen: matlagning på en segelbåt Länder har begränsade resurser (produktionsfaktorer: arbetskraft, kapital, naturresurser såsom landyta) därför måste man prioritera

18 Det svenska bidraget till handelsteorin Heckscher Ohlin-modellen Länder exporterar de varor som produceras med den produktionsfaktor som man har gott om och importerar de varor som tillverkas av produktionsfaktorer man har brist på Gäller även insatser, framför allt råvaror

19

20 Nya handelsmönster (1) Globalisering Outsourcing, offshoring, Just-in-Time produktion Fragmentering av produktionskedjan Gamla modellen med råvaror från fattiga länder som förädlas i rika länder är delvis passé Utvecklingsländernas allt viktigare roll (BRIC-länderna mfl) Kina: världens verkstad

21

22 Produktionseffekter av handeln Strukturomvandlingen - Survival of the fittest vissa regioner, företag och individer tjänar på ökade möjligheter till export Andra förlorar när de inte kan konkurrera mot importen Jobb skapas och försvinner, hela branscher skapas och försvinner, regioner ökar sin befolkning eller avfolkas osv Svenska exempel: varvsindustrin och IT-sektorn Det mesta av strukturomvandlingen beror på teknisk utveckling men denna drivs i sin tur delvis på av öppna marknader och handel

23 Konsumtionseffekter av handeln Stordriften pressar priserna för konsumenterna Konkurrensen med identiska produkter (inombranschhandel) ökar kvalitén och sänker priserna Öppen marknad ökar utbudet vilket ger lägre inflation Allt detta ger högre realinkomster Företag som nischar sig bidrar till större utbud Men i verkligheten ibland hinder: ej perfekt marknad

24 Protektionism Protektionism kontra frihandel Syften: Skydda arbetstagare (undvika social dumping) Skydda företag (undvika orättvis konkurrens) Medel: traditionellt sett mest tullar Effekter: Lägre konkurrens, högre priser Dyrare insatsvaror Lägre effektivitet i ekonomin lägre tillväxt

25 Moderna invändningar mot frihandeln som vinner terräng, inte minst i det civila samhället Internationell handel skadar miljön. - Pollution haven. Produktionen söker sig till de länder där miljöskyddet är lägst. - Race-to-the-bottom. Konkurrenstrycket tvingar fram lägre miljökrav och/eller hindrar nödvändiga skärpningar.

26 Moderna invändningar mot frihandeln som vinner terräng, inte minst i det civila samhället Internationell handel skadar miljön. - Pollution haven. Produktionen söker sig till de länder där miljöskyddet är lägst. - Race-to-the-bottom. Konkurrenstrycket tvingar fram lägre miljökrav och/eller hindrar nödvändiga skärpningar. Internationell handel skadar arbetsvillkoren. - Samma argument som ovan (omtolkat).

27 Moderna invändningar mot frihandeln som vinner terräng, inte minst i det civila samhället Internationell handel skadar miljön. - Pollution haven. Produktionen söker sig till de länder där miljöskyddet är lägst. - Race-to-the-bottom. Konkurrenstrycket tvingar fram lägre miljökrav och/eller hindrar nödvändiga skärpningar. Internationell handel skadar arbetsvillkoren. - Samma argument som ovan (omtolkat). De internationella handelsvillkoren missgynnar utvecklingsländerna.

28 Vad är rättvis handel? Rättvis handel ett helt subjektivt begrepp ligger i betraktarens öga Bygger på idén att spelplanen inte är jämn men till vems fördel? För den svage ligger orättvisan i den starkes teknik och stora kapital. Här finns infant industry argumenten För den starke ligger orättvisan i den svages låga löner och dåliga arbetsvillkor. Här finns argumenten för antidumping mm Begreppet avser ofta möjligheten för de arbetare i fattiga länder att försörja sig på ett drägligt sätt undvikandet av social dumping och race to the bottom.

29 Handelspolitik Handelspolitik är handelns spelregler regelverket företagen måste följa World Trade Organisation (WTO) det globala handelsregelverket EU är en tullunion Handelshinder bakom gränserna - tekniska handelshinder EU:s gemensamma marknad försöker med harmonisering och ömsesidiga erkännanden motverka tekniska handelshinder

30 Världshandelsorganisation WTO (1995 -) Mål: Att höja levnadsstandarden i medlemsländerna, säkerställa full sysselsättning, öka realinkomster och efterfrågan samt att öka produktionen och handeln av varor och tjänster i enlighet med principen för hållbar utveckling. (Portalparagrafen av Marrakechavtalet)

31 Världshandelsorganisation WTO (1995 -) Mål: Att höja levnadsstandarden i medlemsländerna, säkerställa full sysselsättning, öka realinkomster och efterfrågan samt att öka produktionen och handeln av varor och tjänster i enlighet med principen för hållbar utveckling. (Portalparagrafen av Marrakechavtalet) Uppgifter: övervaka och genomföra alla avtal och rättsliga instrument (Uruguayrundan), förhandlingsforum för fortsatta liberaliseringar (Doha-rundan 2001-), tvistlösning, handelspolitisk granskning av medlemsländerna (TPRM), samarbeta med IMF, Världsbanken och andra Int. Org. för att åstadkomma en sammanhängande global ekonomisk politik.

32 Världshandelsorganisation WTO (1995 -) Mål: Att höja levnadsstandarden i medlemsländerna, säkerställa full sysselsättning, öka realinkomster och efterfrågan samt att öka produktionen och handeln av varor och tjänster i enlighet med principen för hållbar utveckling. (Portalparagrafen av Marrakechavtalet) Uppgifter: övervaka och genomföra alla avtal och rättsliga instrument (Uruguayrundan), förhandlingsforum för fortsatta liberaliseringar (Doha-rundan 2001-), tvistlösning, handelspolitisk granskning av medlemsländerna (TPRM), samarbeta med IMF, Världsbanken och andra Int. Org. för att åstadkomma en sammanhängande global ekonomisk politik. Organisation: Säte i Genève, Schweiz. Hösta beslutande organ är Ministerkonferensen, som sammanträder vartannat år. Arbetet sker i kommittéer och utskott, under ledning av Allmänna Rådet. Medlemsdriven organisation som understöds av ett Sekretariat med ca 600 anställda.

33 GATT/WTO grundläggande regler Reciprocitet (portalparagrafen), d.v.s. ömsesidiga handelsliberaliseringar

34 GATT/WTO grundläggande regler Reciprocitet (portalparagrafen), d.v.s. ömsesidiga handelsliberaliseringar. Mest gynnad nations behandling (Artikel I). Alla avtalslutande parter ska behandlas lika. (Undantag för frihandelsområden och tullunioner).

35 GATT/WTO grundläggande regler Reciprocitet (portalparagrafen), d.v.s. ömsesidiga handelsliberaliseringar. Mest gynnad nations behandling (Artikel I). Alla avtalslutande parter ska behandlas lika. (Undantag för frihandelsområden och tullunioner). Nationell behandling (Artikel III). Importerade varor ska behandlas lika förmånligt som motsvarande inhemska varor med avseende på alla skatter och regleringar. (Avtalade tullsänkningar ska inte kunna kringgås genom att importerade varor beläggs med högre nationella skatter och regleringar).

36 GATT/WTO grundläggande regler Reciprocitet (portalparagrafen), d.v.s. ömsesidiga handelsliberaliseringar. Mest gynnad nations behandling (Artikel I). Alla avtalslutande parter ska behandlas lika. (Undantag för frihandelsområden och tullunioner). Nationell behandling (Artikel III). Importerade varor ska behandlas lika förmånligt som motsvarande inhemska varor med avseende på alla skatter och regleringar. (Avtalade tullsänkningar ska inte kunna kringgås genom att importerade varor beläggs med högre nationella skatter och regleringar). Positiv särbehandling av utvecklingsländer infördes först 1964 (Del IV av GATT) och utökades 1979 (Enabling Clause). Den senare klausulen möjliggör riktade tullsänkningar till och mellan u-länder inom ramen för FN:s allmänna handelspreferenser (GSP).

37 GATT/WTO grundläggande regler Reciprocitet (portalparagrafen), d.v.s. ömsesidiga handelsliberaliseringar. Mest gynnad nations behandling (Artikel I). Alla avtalslutande parter ska behandlas lika. (Undantag för frihandelsområden och tullunioner). Nationell behandling (Artikel III). Importerade varor ska behandlas lika förmånligt som motsvarande inhemska varor med avseende på alla skatter och regleringar. (Avtalade tullsänkningar ska inte kunna kringgås genom att importerade varor beläggs med högre nationella skatter och regleringar). Positiv särbehandling av utvecklingsländer infördes först 1964 (Del IV av GATT) och utökades 1979 (Enabling Clause). Den senare klausulen möjliggör riktade tullsänkningar till och mellan u-länder inom ramen för FN:s allmänna handelspreferenser (GSP). Allmänna undantag (Artikel XX). Givet att åtgärden är icke-diskriminerande och inte utgör ett förtäckt hinder för handeln, får parterna vidta åtgärder som är nödvändiga för att skydda: (a) den allämna moralen, (b) människors, djurs och växters liv och hälsa, (g) uttömliga naturresurser, givet att motsvarande begräsningar görs för den inhemska produktionen och konsumtionen.

38 Tullar i fokus fram till Uruguayrundan ( ) Runda År Regelverket Tullar Genève 1947 X X Icke-tariff. handelsh. Utvecklingsfrågor Tjänste Immaterialrätingar Invester- handel (GATS) (TRIPs) (TRIMs) Singapore frågorna Miljö Annecy 1949 X Torquay X Geneva X Dillon X Kennedy X X X Tokyo X X X X Uruguay X X X X X X X Doha X X X X X X X X X * Singaporefrågorna: konkurrens, investeringar, offentlig upphandling, handelsprocedurer

39

40 Framgångar Genomsnittlig tullnivå för industrivaror i i-länder talet

41 Framgångar Avveckling av tekorestriktioner Korttidsavtalet för bomullstextilier (STA) Långtidsavtalet för bomullstextilier (LTA) Multifiberavtalet (MFA) Utfasning av MFA

42 Motgångar - Rosa i första klass Jordbruksstödet i OECD andel av produktionsvärdet (%) Sammanlagt betalar konsumenter och skattebetalare i i-länderna 350 miljarder US-dollar per år för att skydda jordbruket tillräckligt för att flyga 41 miljoner mjölkkor jorden runt i första klass.

43 Varför har förhandlingarna kört fast i Doha-rundan? Konsensus (svårare ju fler medlemsländer, jfr. FN)

44 Varför har förhandlingarna kört fast i Doha-rundan? Konsensus (svårare ju fler medlemsländer, jfr. FN) Fler och fler frågor varuhandel => tjänstehandel => immaterialrätt => investeringar => miljö

45 Varför har förhandlingarna kört fast i Doha-rundan? Konsensus (svårare ju fler medlemsländer, jfr. FN) Fler och fler frågor varuhandel => tjänstehandel => immaterialrätt => investeringar => miljö Uppluckring av reciprocitetsnormen - Fokuset för Doha-rundan är utvecklingsperspektivet. Delade meningar om vad detta innebär. Vilka eftergifter ska u-länder behöva göra?

46 Varför har förhandlingarna kört fast i Doha-rundan? Konsensus (svårare ju fler medlemsländer, jfr. FN) Fler och fler frågor varuhandel => tjänstehandel => immaterialrätt => investeringar => miljö Uppluckring av reciprocitetsnormen - Fokuset för Doha-rundan är utvecklingsperspektivet. Delade meningar om vad detta innebär. Vilka eftergifter ska u-länder behöva göra? Maktförskjutning mot u-länder - Nya stora aktörer: Kina, Indien, Brasilien - Intressebaserade gruppering av mindre u-länder => EU och USA har förlorat sin särställning

47 Varför har förhandlingarna kört fast i Doha-rundan? Konsensus (svårare ju fler medlemsländer, jfr. FN) Fler och fler frågor varuhandel => tjänstehandel => immaterialrätt => investeringar => miljö Uppluckring av reciprocitetsnormen - Fokuset för Doha-rundan är utvecklingsperspektivet. Delade meningar om vad detta innebär. Vilka eftergifter ska u-länder behöva göra? Maktförskjutning mot u-länder - Nya stora aktörer: Kina, Indien, Brasilien - Intressebaserade gruppering av mindre u-länder => EU och USA har förlorat sin särställning Många medlemsländer prioriterar regionala och bilaterala handelsavtal - Delvis ett resultat av att WTO-förhandlingarna kört fast, - Delvis för att bilaterala avtal ger större möjlighet att införa WTO+ villkor (investeringar, offentlig upphandling, miljö- och arbetsrättsliga krav, etc.).

48

Vad ungdomar bör veta om

Vad ungdomar bör veta om Vad ungdomar bör veta om handelspolitik Håkan Nordström Henrik Isakson Ekonomiska argument FÖR frihandel Produktionsvinster Att tillverka sådant som andra kan göra bättre och billigare är ett slöseri med

Läs mer

Vad ungdomar bör veta om. Henrik Isakson, enhetsråd

Vad ungdomar bör veta om. Henrik Isakson, enhetsråd Vad ungdomar bör veta om handelspolitik Henrik Isakson, enhetsråd Tanke bakom workshopen 1. Den öppna handelspolitikens för och nackdelar 2. Hur fungerar WTO? 3. Hur ser frihandelsavtalen ut? 4. Hur fungerar

Läs mer

Lena Johansson Generaldirektör 2012-10-22

Lena Johansson Generaldirektör 2012-10-22 Lena Johansson Generaldirektör 2012-10-22 Kommerskollegium Sveriges myndighet för utrikeshandel och handelspolitik Vår främsta uppgift är att på olika sätt förbättra möjligheterna för internationell handel

Läs mer

Frihandel ger tillväxt och välstånd

Frihandel ger tillväxt och välstånd Frihandel ger tillväxt och välstånd September 2007 Basfakta om Sveriges utrikeshandel 1 FRIHANDEL GER TILLVÄXT OCH VÄLSTÅND Ekonomisk tillväxt innebär att den samlade produktionen av varor och tjänster

Läs mer

Kommerskollegiums vision. Kommerskollegium. Sveriges myndighet för utrikeshandel och handelspolitik. Kommerskollegiums uppdrag.

Kommerskollegiums vision. Kommerskollegium. Sveriges myndighet för utrikeshandel och handelspolitik. Kommerskollegiums uppdrag. Kommerskollegium Kommerskollegiums vision Sveriges myndighet för utrikeshandel och handelspolitik Fri och öppen handel med klara spelregler Lena Johansson Generaldirektör Kommerskollegiums uppdrag Disposition

Läs mer

Frihandel ger tillväxt och välstånd

Frihandel ger tillväxt och välstånd Frihandel ger tillväxt och välstånd April 2008 Basfakta om Sveriges utrikeshandel 1 FRIHANDEL GER TILLVÄXT OCH VÄLSTÅND Ekonomisk tillväxt innebär att den samlade produktionen av varor och tjänster ökar,

Läs mer

Fickfakta om svensk internationell handel och dess betydelse

Fickfakta om svensk internationell handel och dess betydelse Frihandel ger tillväxt Fickfakta om svensk internationell handel och dess betydelse sverige och frihandeln En allt öppnare världshandel, tillsammans med ett stabilt regelverk och fungerande samhällsinstitutioner,

Läs mer

Produktion - handel - transporter

Produktion - handel - transporter Produktion - handel - transporter Kunskapskrav E C A Eleven kan undersöka var olika varor och tjänster produceras och konsumeras, och beskriver då enkla geografiska mönster av handel och kommunikation

Läs mer

Produktion - handel - transporter

Produktion - handel - transporter Produktion - handel - transporter Kunskapskrav E C A Eleven kan undersöka var olika varor och tjänster produceras och konsumeras, och beskriver då enkla geografiska mönster av handel och kommunikation

Läs mer

Samhällsekonomi. Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla. Nationalekonomi Hushåll Företag Land Globalt, mellan länder

Samhällsekonomi. Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla. Nationalekonomi Hushåll Företag Land Globalt, mellan länder Samhällsekonomi Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla Nationalekonomi Hushåll Företag Land Globalt, mellan länder Samhällsekonomi Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla

Läs mer

Den globala ekonomin - handel utvecklingsekonomi och globalisering. The Global Economy kap. 15

Den globala ekonomin - handel utvecklingsekonomi och globalisering. The Global Economy kap. 15 Den globala ekonomin - handel utvecklingsekonomi och globalisering The Global Economy kap. 15 1 procent Export i procent av BNP 60 50 Sweden 40 Russian Federation United States Germany 30 Iceland 20 10

Läs mer

Samhällets ekonomi Familjens ekonomi Ekonomi = hushållning Budget = uppställning över inkomster och utgifter Bruttoinkomst = lön innan skatt Nettoinkomst = lön efterskatt Disponibel inkomst = nettoinkomst

Läs mer

INTERNATIONELL RESURSFÖRDELNING

INTERNATIONELL RESURSFÖRDELNING INTERNATIONELL RESURSFÖRDELNING Varför handlar länder med varandra? Vad bestämmer handelsstrukturen? Vilka effekter får handel på produktion och priser i ett land? Vilka effekter får handel på välfärden

Läs mer

Transatlantisk frihandel? Hinder mot handeln mellan EU och USA och möjliga lösningar. Niels Krabbe, Kommerskollegium

Transatlantisk frihandel? Hinder mot handeln mellan EU och USA och möjliga lösningar. Niels Krabbe, Kommerskollegium Transatlantisk frihandel? Hinder mot handeln mellan EU och USA och möjliga lösningar Niels Krabbe, Kommerskollegium 120330 Kommerskollegium och EU:s yttre handelspolitik Sammanställer svenska intressen,

Läs mer

Samhällets ekonomi Familjens ekonomi Ekonomi = hushållning Budget = uppställning över inkomster och utgifter Bruttoinkomst = lön innan skatt Nettoinkomst = lön efterskatt Disponibel inkomst = nettoinkomst

Läs mer

GATT 1947 General Agreement on Tariffs and Trade. WTO 1994 World Trade Organization. GATS 1994 General Agreement on Trade in Services

GATT 1947 General Agreement on Tariffs and Trade. WTO 1994 World Trade Organization. GATS 1994 General Agreement on Trade in Services GATT 1947 General Agreement on Tariffs and Trade WTO 1994 World Trade Organization GATS 1994 General Agreement on Trade in Services GATS ingår i ett större mönster Makt och kontroll flyttar utanför landets

Läs mer

Nationalekonomi. Grunder i modern ekonomisk teori

Nationalekonomi. Grunder i modern ekonomisk teori Nationalekonomi Grunder i modern ekonomisk teori Tomas Guvå Vad är nationalekonomi? Oikonomia = Ekonomi (Oikos Nomos = Regler för hushållning) En första definition: Ekonomi = Att på det mest effektiva

Läs mer

Handel och hållbar utveckling

Handel och hållbar utveckling Handel och hållbar utveckling Lärarfortbildning 2010 Marianne Jönsson marianne.jonsson@kommers.se Vad är hållbar utveckling? 1987 Brundtlandkommissionen 1992 Rio de Janeiro Agenda 21 1998 OECD tre dimensioner

Läs mer

Samhällsekonomi. Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla. Nationalekonomi Hushåll Företag Land Globalt, mellan länder

Samhällsekonomi. Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla. Nationalekonomi Hushåll Företag Land Globalt, mellan länder Samhällsekonomi Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla Nationalekonomi Hushåll Företag Land Globalt, mellan länder Samhällsekonomi Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla

Läs mer

Varför handlar vi med omvärlden?

Varför handlar vi med omvärlden? Varför handlar vi med omvärlden? Kommerskollegium är den myndighet i Sverige som ansvarar för frågor som rör utrikeshandel och handelspolitik. Vår främsta uppgift är att främja frihandel och klara spelregler

Läs mer

Internationell Ekonomi

Internationell Ekonomi Internationell Ekonomi Handelshinder När varor säljs till ett land från ett annat utan att staten tar ut tull eller försvårar handeln så råder frihandel Motsatsen kallas protektionism Protektionism Med

Läs mer

Internationell Ekonomi. Lektion 4

Internationell Ekonomi. Lektion 4 Internationell Ekonomi Lektion 4 Varför uppstår internationell handel? Är det inte bättre att behålla allt man producerar inom landet istället för att exportera? Att vi i Sverige importerar olja och apelsiner

Läs mer

Globala värdekedjor. så påverkar de utrikeshandeln

Globala värdekedjor. så påverkar de utrikeshandeln Globala värdekedjor så påverkar de utrikeshandeln 1 GLOBALA VÄRDEKEDJOR 2 Innehåll Vad är globala värdekedjor? 4 Hur påverkas exportmåtten? 6 Vilken betydelse har tjänsteexporten? 8 Vilka konsekvenser

Läs mer

Handel och hållbar utveckling

Handel och hållbar utveckling Handel och hållbar utveckling Lärarfortbildning 2010 Marianne Jönsson marianne.jonsson@kommers.se Vad är hållbar utveckling? 1987 Brundtlandkommissionen 1992 Rio de Janeiro Agenda 21 1998 OECD tre dimensioner

Läs mer

Internationell politik 1 Föreläsning 10. Globalisering. Jörgen Ödalen

Internationell politik 1 Föreläsning 10. Globalisering. Jörgen Ödalen Internationell politik 1 Föreläsning 10. Globalisering Jörgen Ödalen jorgen.odalen@liu.se Vad är globalisering? Tre olika perspektiv: Hyperglobalister: Globalisering är ett verkligt och nytt fenomen. sprider

Läs mer

Det här gör Kommerskollegium för ditt företag

Det här gör Kommerskollegium för ditt företag Det här gör Kommerskollegium för ditt företag Kommerskollegium Sveriges handelsmyndighet Kommerskollegium är den myndighet i Sverige som ansvarar för frågor om utrikeshandel och handelspolitik. Vi förser

Läs mer

Välfärdseffekter av handel och handelspolitik

Välfärdseffekter av handel och handelspolitik Välfärdseffekter av handel och handelspolitik Handelspolitik ofta åtgärder riktade mot importen T ex tullar och importkvoteringar Påverkar även produktion, sysselsättning, konsumtion och inkomster Effekterna

Läs mer

Lösningsförslag tentamen 31 maj Flervalsfrågorna 10 st 10. D 2. D 3. A 4. B 5. D 6. D 7. B 8. D 9. A

Lösningsförslag tentamen 31 maj Flervalsfrågorna 10 st 10. D 2. D 3. A 4. B 5. D 6. D 7. B 8. D 9. A Lösningsförslag tentamen 31 maj 2011 Flervalsfrågorna 10 st 1. D 2. D 3. A 4. B 5. D 6. D 7. B 8. D 9. A 10. D Essäfrågor Fråga 1 a) Hur mycket kommer att konsumeras av varan i landet? Läs av efterfrågan

Läs mer

Utbud och efterfrågan och jämviktspris figur

Utbud och efterfrågan och jämviktspris figur Nationalekonomi Hushållning med knappa resurser Alternativkostnad Konsumenter maximerar sin nytta Företag vinstmaximerar Förenklade modeller Utbud och efterfrågan och jämviktspris figur Utrikeshandelsteori

Läs mer

Frihandel hur kan den gynna oss?

Frihandel hur kan den gynna oss? Frihandel hur kan den gynna oss? Exploderande debatt om globaliseringen de senaste åren Outsourcing av produktion till låglöneländer ( nearsourcing till Baltikum och Polen) Den korrekta termen borde vara

Läs mer

Internationell Handel

Internationell Handel Internationell handel: OSS: kap. 19; [KW: kap. 17]. Internationell Handel Sammanfattning Detta kapitel använder teorierna om fördelar med specialisering och handel som först introducerades i början av

Läs mer

Extra frågor att träna på

Extra frågor att träna på Extra frågor att träna på Multiple choice frågor 1. Vilket av följande påståenden är sant? a) Kapitalägarna i USA förlorar på kapitalflöden från USA till Kina. b) Kapitalägarna i Kina gynnas av kapitalflöden

Läs mer

Motion till riksdagen: 2014/15:2976 av Ulf Berg m.fl. (M) Bra mat och stärkt konkurrenskraft

Motion till riksdagen: 2014/15:2976 av Ulf Berg m.fl. (M) Bra mat och stärkt konkurrenskraft Kommittémotion Motion till riksdagen: 2014/15:2976 av Ulf Berg m.fl. (M) Bra mat och stärkt konkurrenskraft Sammanfattning Hela Sveriges utvecklingskraft, tillväxtpotential och sysselsättningsmöjligheter

Läs mer

Motion till riksdagen 2015/16:2603 av Ulf Berg m.fl. (M) Bra mat och stärkt konkurrenskraft

Motion till riksdagen 2015/16:2603 av Ulf Berg m.fl. (M) Bra mat och stärkt konkurrenskraft Kommittémotion Motion till riksdagen 2015/16:2603 av Ulf Berg m.fl. (M) Bra mat och stärkt konkurrenskraft Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att införa

Läs mer

Varför handlar vi med omvärlden?

Varför handlar vi med omvärlden? Varför handlar vi med omvärlden? Varför handlar vi med omvärlden? Kommerskollegium är den myndighet i Sverige som ansvarar för frågor som rör utrikeshandel, EU:s inre marknad och handelspolitik. Vår främsta

Läs mer

Kommerskollegium 2009:5. Globala handelsmönster

Kommerskollegium 2009:5. Globala handelsmönster Kommerskollegium 2009:5 Globala handelsmönster 2009 06 Kommerskollegium är den myndighet i Sverige som ansvarar för frågor som rör utrikeshandel och handelspolitik. Vår främsta uppgift är att främja frihandel

Läs mer

TTIP och EU:s övriga frihandelsavtal

TTIP och EU:s övriga frihandelsavtal TTIP och EU:s övriga frihandelsavtal Annika Widell, Enheten för Handel och tekniska regler Tulldagarna 21 oktober 2014 EU:s frihandelsavtal EU:s förhandlingar om frihandelsavtal Förhandlingar och avtal

Läs mer

Varför handlar vi med omvärlden?

Varför handlar vi med omvärlden? Varför handlar vi med omvärlden? Kommerskollegium är den myndighet i Sverige som ansvarar för frågor som rör utrikeshandel, EU:s inre marknad och handelspolitik. Vår främsta uppgift är att främja frihandel

Läs mer

Ökad välfärd och global utveckling - svensk handelspolitik i WTO:s Doharunda

Ökad välfärd och global utveckling - svensk handelspolitik i WTO:s Doharunda Utrikesutskottets yttrande 0/06:UU3y Ökad välfärd och global utveckling - svensk handelspolitik i WTO:s Doharunda Till näringsutskottet Näringsutskottet har vid sammanträde den oktober 0 beslutat att bereda

Läs mer

EU:s handelspolitik och Afrika en win-win-situation? Ann-Sofi Rönnbäck Statsvetenskapliga institutionen Umeå universitet

EU:s handelspolitik och Afrika en win-win-situation? Ann-Sofi Rönnbäck Statsvetenskapliga institutionen Umeå universitet EU:s handelspolitik och Afrika en win-win-situation? Ann-Sofi Rönnbäck Statsvetenskapliga institutionen Umeå universitet INTERNATIONELL POLITISK EKONOMI tvärvetenskaplig forskningsinriktning som analyserar

Läs mer

Kontakt Bo Jerlström Ambassadör Telefon: 0709-62 00 15. Uttalande Utrikesdepartementet 27 juli 2007 Sten Tolgfors, Handelsminister

Kontakt Bo Jerlström Ambassadör Telefon: 0709-62 00 15. Uttalande Utrikesdepartementet 27 juli 2007 Sten Tolgfors, Handelsminister 2007 Uttalande Utrikesdepartementet 27 juli 2007 Sten Tolgfors om att svenskt företag tog hem uppdrag att renovera FN Idag meddelades att Skanska har fått uppdraget att renovera FN:s högkvarter i New York.

Läs mer

Save the world. Nord/syd; I-land/U-land; fattigdom; resursfördelning

Save the world. Nord/syd; I-land/U-land; fattigdom; resursfördelning Save the world Nord/syd; I-land/U-land; fattigdom; resursfördelning Olika indelningar av världen Olika indelningar av världen Första, andra och tredje världen Olika indelningar av världen Första, andra

Läs mer

FÖRSLAG TILL RESOLUTION

FÖRSLAG TILL RESOLUTION EUROPAPARLAMENTET 2009-2014 Plenarhandling 26.6.2012 B7-0297/2012 FÖRSLAG TILL RESOLUTION i enlighet med artiklarna 90.2 och 110.2 i arbetsordningen om handelsförhandlingarna mellan EU och Japan (2012/2651(RSP))

Läs mer

Offentligt samråd om den framtida handelsrelationen mellan EU och Nya Zeeland respektive EU och Australien

Offentligt samråd om den framtida handelsrelationen mellan EU och Nya Zeeland respektive EU och Australien SKRIVELSE Enheten för handel och tekniska regler 2017-06-26 Dnr 2017/01068-3 Anna Sabelström Enligt sändlista Offentligt samråd om den framtida handelsrelationen mellan EU och Nya Zeeland respektive EU

Läs mer

DET ÄR ALLDELES FÖR LÅNGT FRÅN MIN VARDAG.

DET ÄR ALLDELES FÖR LÅNGT FRÅN MIN VARDAG. DET ÄR ALLDELES FÖR LÅNGT FRÅN MIN VARDAG. Jag, min kommun och europeiseringen Rutger Lindahl Centrum för Europaforskning (CERGU) Göteborgs universitet INTERNATIONALISERING och GLOBALISERING inte bara

Läs mer

Föreläsning 3. Kapitalmarknaden, Utrikeshandeln och valutan. Nationalekonomi VT 2010 Maria Jakobsson

Föreläsning 3. Kapitalmarknaden, Utrikeshandeln och valutan. Nationalekonomi VT 2010 Maria Jakobsson Föreläsning 3 Kapitalmarknaden, Utrikeshandeln och valutan 1 Idag! Kapitalmarknaden " Vad är kapitalmarknaden, vad är dess syfte? " Vad handlas på kapitalmarknaden? " Hur fungerar den?! Utrikeshandel och

Läs mer

MAKROEKONIMI. Ekonomisk tillväxt Mäta ekonomin Konjunktur Arbetslöshet

MAKROEKONIMI. Ekonomisk tillväxt Mäta ekonomin Konjunktur Arbetslöshet MAKROEKONIMI Ekonomisk tillväxt Mäta ekonomin Konjunktur Arbetslöshet MAKROEKONOMISKA MÅL Makroekonomi är en analys av samhället som helhet. Den aggregerade (totala) effekten i fokus; de totala utgifterna,

Läs mer

INNEBÄR TTIP OCH TTP ATT WTO ÄR PASSÉ? 1

INNEBÄR TTIP OCH TTP ATT WTO ÄR PASSÉ? 1 INNEBÄR TTIP OCH TTP ATT WTO ÄR PASSÉ? 1 Henrik Horn Institutet för Näringslivsforskning (IFN) Centre for Economic Policy Research, London Bruegel, Bryssel 7 april 2015 Liberaliseringen av internationell

Läs mer

Internationalisering i samhällsvetenskaperna Ekonomiska aspekter på globalisering

Internationalisering i samhällsvetenskaperna Ekonomiska aspekter på globalisering Internationalisering i samhällsvetenskaperna Ekonomiska aspekter på globalisering 1 Globalisering och ekonomisk utveckling bakgrund, innebörd, konsekvenser 2 Fattiga och rika 3 Sverige i en globaliserad

Läs mer

Frågor och svar om Transatlantiskt partnerskap för handel och investeringar mellan EU och USA (TTIP)

Frågor och svar om Transatlantiskt partnerskap för handel och investeringar mellan EU och USA (TTIP) Frågor och svar om Transatlantiskt partnerskap för handel och investeringar mellan EU och USA (TTIP) Innehåll 1. Vad är Transatlantiskt partnerskap för handel och investeringar?...2 2. Vems idé var det

Läs mer

Frihandelsavtal skapar affärsmöjligheter

Frihandelsavtal skapar affärsmöjligheter Frihandelsavtal skapar affärsmöjligheter Anamaria Deliu 24 januari 2014, Stockholm Det ska handla om Varför förhandlar EU frihandelsavtal (FTA)? Vad innehåller ett frihandelsavtal? Förhandlingsprocessen

Läs mer

Internationell Ekonomi

Internationell Ekonomi Internationell Ekonomi Internationell Ekonomi Nationalekonomi på högskolan består av: Mikroekonomi producenter och konsumenter Makroekonomi hela landet Internationell ekonomi handel mellan länder Varför

Läs mer

Ekonomiskt kretslopp

Ekonomiskt kretslopp Samhällets ekonomi Ekonomiskt kretslopp Pengar, varor och tjänster flödar genom samhället Enkel förklaringsmodell (så här såg det ut innan banker och den offentliga sektorn dök upp): Större förklaringsmodell

Läs mer

Bryssel den 16 december 2002

Bryssel den 16 december 2002 ,3 Bryssel den 16 december 2002 :72 RFK MRUGEUXNHW (XURSHLVND NRPPLVVLRQHQ I UHVOnU HQ SSQDUH PDUNQDG VW G VRP L PLQGUH JUDG VQHGYULGHU KDQGHOQ RFK UDGLNDOW ElWWUH YLOONRU I UXWYHFNOLQJVOlQGHUQD.RPPLVVLRQHQODGHLGDJIUDPHWWDPELWL

Läs mer

Ekonomi. Vad betyder det? Förklara med en mening: Hushålla med knappa resurser. (hushålla = planera, se till att man inte använder mer än man har.

Ekonomi. Vad betyder det? Förklara med en mening: Hushålla med knappa resurser. (hushålla = planera, se till att man inte använder mer än man har. Ekonomi Vad betyder det? Förklara med en mening: Hushålla med knappa resurser. (hushålla = planera, se till att man inte använder mer än man har.) Ekonomi För vem? Privatpersoner/hushåll (privatekonomi)

Läs mer

Handelsstudie Island

Handelsstudie Island Handelsstudie Island Juni 2013 Andreas Thörnroos 2013-06-05 Sammanfattning Handelns utveckling totalt Sverige är ett av världens mest globaliserade länder och handeln har en avgörande betydelse för svensk

Läs mer

Ekonomi Sveriges ekonomi

Ekonomi Sveriges ekonomi Ekonomi Sveriges ekonomi Ekonomi = Att hushålla med det vi har på bästa sätt Utdrag ur kursplanen för grundskolan Mål som eleverna ska ha uppnått i slutet av det nionde skolåret. Eleven skall Ha kännedom

Läs mer

maj 2011 Se till exempel Kommerskollegium, vad hindrar Sveriges utrikeshandel s 1 4

maj 2011 Se till exempel Kommerskollegium, vad hindrar Sveriges utrikeshandel s 1 4 Rapport från Företagarna maj 2011 Inledning... 2 Så genomfördes undersökningen... 2 Småföretagens handel... 3 Sverige är den viktigaste marknaden... 3 Hur börjar företagen utrikeshandla?... 4 Med vilka

Läs mer

Övningar i Handelsteori

Övningar i Handelsteori Övningar i Handelsteori 1. Figuren nedan visar marknaden för en viss vara i Land A och Land B. a) Antag att de båda länderna börjar handla med varandra. Härled exportutbud och importefterfrågekurvorna.

Läs mer

NEKA54, Nationalekonomi: Internationell ekonomi, 5 högskolepoäng Economics: International Economics, 5 credits Grundnivå / First Cycle

NEKA54, Nationalekonomi: Internationell ekonomi, 5 högskolepoäng Economics: International Economics, 5 credits Grundnivå / First Cycle Ekonomihögskolan NEKA54, Nationalekonomi: Internationell ekonomi, 5 högskolepoäng Economics: International Economics, 5 credits Grundnivå / First Cycle Fastställande Kursplanen är fastställd av Institutionsstyrelsen

Läs mer

Öppna gränser och frihandel. - Risker och möjligheter för svensk industri i dagens EU Cecilia Wikström Europaparlamentariker

Öppna gränser och frihandel. - Risker och möjligheter för svensk industri i dagens EU Cecilia Wikström Europaparlamentariker Öppna gränser och frihandel - Risker och möjligheter för svensk industri i dagens EU Cecilia Wikström Europaparlamentariker Hotet mot Schengensamarbetet Konsekvenser för transportsektorn Det europeiska

Läs mer

Tullfri handel med Sydkorea

Tullfri handel med Sydkorea Tullfri handel med Sydkorea 8 september 2011, Per Anders Lorentzon Spaghetti bowl Copyright Sydsvenska Industri- och Handelskammaren 2011 1 Vad är ett frihandelsavtal? Bilateralt avtal för att gynna handeln

Läs mer

Hur hänger utbildning och tillväxt ihop? Pär Hansson ITPS och Örebro universitet

Hur hänger utbildning och tillväxt ihop? Pär Hansson ITPS och Örebro universitet Hur hänger utbildning och tillväxt ihop? Pär Hansson ITPS och Örebro universitet Frågeställningar Leder ökade utbildningsinvesteringar till ökad produktivitet? Hur påverkas efterfrågan på kvalificerad

Läs mer

Tentamen i Nationalekonomi

Tentamen i Nationalekonomi Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT Nationalekonomi och Statistik Tentamen i Nationalekonomi Kurs: Globalisering och utveckling 4,5 hp, kurskod NEGA01 Datum: 1 juni 2012 Kursansvarig lärare: Joakim

Läs mer

7,5 högskolepoäng. Internationell Ekonomi. Namn: (Ifylles av student) Personnummer: (Ifylles av student) Tentamensdatum: 22/11 2013 Tid: 9:00 14:00

7,5 högskolepoäng. Internationell Ekonomi. Namn: (Ifylles av student) Personnummer: (Ifylles av student) Tentamensdatum: 22/11 2013 Tid: 9:00 14:00 Internationell Ekonomi Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: Namn: (Ifylles av student) Personnummer: (Ifylles av student) Tentamensdatum: 22/11 2013 Tid: 9:00 14:00 Hjälpmedel: Miniräknare, linjal,

Läs mer

FÖRSLAG TILL RESOLUTION

FÖRSLAG TILL RESOLUTION EUROPAPARLAMENTET 2009-2014 Plenarhandling 23.11.2009 B7-0173/2009 FÖRSLAG TILL RESOLUTION till följd av ett uttalande av kommissionen i enlighet med artikel 110.2 i arbetsordningen om FAO:s världstoppmöte

Läs mer

Rådets beslut (1999/753/EG) 6

Rådets beslut (1999/753/EG) 6 Rådets beslut (1999/753/EG) 6 Avdelning II Handel AVSNITT A ALLMÄNT Artikel 5 Frihandelsområde 1. Gemenskapen och Sydafrika är överens om att upprätta ett frihandelsområde i enlighet med bestämmelserna

Läs mer

Vad vill Moderaterna med EU

Vad vill Moderaterna med EU Vad vill Moderaterna med EU Förstärka Miljö och Fredsfrågan Underlätta för handel Bekämpa internationell brottslighet Varför skall jag som Eksjöbo intressera mig för EU och rösta i EU valet Våra exporterande

Läs mer

Vissa handelspolitiska frågor

Vissa handelspolitiska frågor Näringsutskottets betänkande 09/:NU3 Vissa handelspolitiska frågor Sammanfattning I betänkandet behandlar utskottet 4 motionsyrkanden om olika handelspolitiska frågor. Samtliga yrkanden avstyrks av utskottet.

Läs mer

FöreningsSparbanken Analys Nr 33 24 november 2005

FöreningsSparbanken Analys Nr 33 24 november 2005 FöreningsSparbanken Analys Nr 33 24 november 2005 God potential för en ökad tjänsteexport De svenska företagen får bättre betalt för sina exporttjänster än för exporten av varor. Under perioden 1995-2004

Läs mer

Tentamen Nationalekonomi A HT 2015

Tentamen Nationalekonomi A HT 2015 Tentamen Nationalekonomi A Samhällsekonomisk analys Globala & nationella perspektiv HT 2015 Hjälpmedel: Miniräknare Totalpoäng: 20 För betyget G krävs: 10 För betyget VG krävs: 15 Skriv din kod på samtliga

Läs mer

Beslut 2000/384/EG, EKSG 3. göra det möjligt för vardera parten att ta hänsyn till den andra partens ståndpunkt och intressen,

Beslut 2000/384/EG, EKSG 3. göra det möjligt för vardera parten att ta hänsyn till den andra partens ståndpunkt och intressen, Beslut 2000/384/EG, EKSG 3 göra det möjligt för vardera parten att ta hänsyn till den andra partens ståndpunkt och intressen, öka den regionala säkerheten och stabiliteten Artikel 4 Den politiska dialogen

Läs mer

Regeringskansliet Faktapromemoria 2012/13:FPM100. Utkast förhandlingsmandat för handelsoch investeringsavtal mellan EU och USA. Dokumentbeteckning

Regeringskansliet Faktapromemoria 2012/13:FPM100. Utkast förhandlingsmandat för handelsoch investeringsavtal mellan EU och USA. Dokumentbeteckning Regeringskansliet Faktapromemoria Utkast förhandlingsmandat för handelsoch investeringsavtal mellan EU och USA Utrikesdepartementet 2013-05-17 Dokumentbeteckning KOM (2013) 316 Final Rekommendation till

Läs mer

Kina från ett handels- och affärsperspektiv

Kina från ett handels- och affärsperspektiv Kina från ett handels- och affärsperspektiv S v e r i g e s G e n e r a l k o n s u l a t, K a n t o n ULF SÖRMARK Sveriges närvaro i Kina Ambassaden Peking Generalkonsulatet Shanghai Generalkonsulatet

Läs mer

Sveriges handel med Norge

Sveriges handel med Norge Kortversion Sveriges handel med Norge grannhandel med förhinder? Sveriges handel med Norge kortversion Sverige och Norge har ett intensivt utbyte av både varor och tjänster, och även av arbetskraft som

Läs mer

Tentamen i Nationalekonomi A. Delkurs 2: Globalisering, 7,5 hp. Datum: 2015-08-18

Tentamen i Nationalekonomi A. Delkurs 2: Globalisering, 7,5 hp. Datum: 2015-08-18 Tentamen i Nationalekonomi A Delkurs 2: Globalisering, 7,5 hp Datum: 2015-08-18 Ansvariga lärare: Patrik Karpaty Johan Karlsson Hjälpmedel: Skrivdon och miniräknare Maximal poängsumma: 26 För betyget G

Läs mer

Uppdaterad statistik till läroboken (5:e upplagan)

Uppdaterad statistik till läroboken (5:e upplagan) Uppdaterad statistik till läroboken (5:e upplagan) s. 26: Världshandeln per produkt och region 1960 2009 2 s. 29: Världsekonomins topp-20 år 2009 3 s. 35: Sveriges export/import 2010 4 s. 37: Topp-tio

Läs mer

Internationaliseringens effekter på arbetsmarknaden. Pär Hansson ITPS och Örebro universitet

Internationaliseringens effekter på arbetsmarknaden. Pär Hansson ITPS och Örebro universitet Internationaliseringens effekter på arbetsmarknaden Pär Hansson ITPS och Örebro universitet Frågeställningar Vilka effekter har ökad utrikeshandel och ökade direktinvesteringar haft på sysselsättning och

Läs mer

Introduktion till EU:s antidumpningstullar

Introduktion till EU:s antidumpningstullar Introduktion till EU:s antidumpningstullar Tulldagarna 2012 Jonas Kasteng Kommerskollegium Vad är handelspolitiska skyddsinstrument? 1 Handelspolitiska skyddsinstrument Antidumpningsåtgärder mot dumpad

Läs mer

TENTAMEN. Karlstad Business School Handelshögskolan vid Karlstads universitet. Globalisering och utveckling 4,5 hp NEGAOI. Datum: Tid: Lärare:

TENTAMEN. Karlstad Business School Handelshögskolan vid Karlstads universitet. Globalisering och utveckling 4,5 hp NEGAOI. Datum: Tid: Lärare: Karlstad Business School Handelshögskolan vid Karlstads universitet TENTAMEN NEGAOI Globalisering och utveckling 4,5 hp Datum: Tid: Lärare: Fredagen den 1 juni 2012 14-17 Lars Bohlin Totalt antal poäng

Läs mer

WTO, Doharundan och framtiden för det multilaterala handelssystemet

WTO, Doharundan och framtiden för det multilaterala handelssystemet WTO, Doharundan och framtiden för det multilaterala handelssystemet Kommerskollegium är den myndighet i Sverige som ansvarar för frågor som rör utrikeshandel, EU:s inre marknad och handelspolitik. Vår

Läs mer

Förslag till RÅDETS BESLUT

Förslag till RÅDETS BESLUT EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 22.9.2015 COM(2015) 464 final 2015/0215 (NLE) Förslag till RÅDETS BESLUT om fastställande av den ståndpunkt som ska intas på Europeiska unionens vägnar i Världshandelsorganisationens

Läs mer

Sverige idag, i morgon. Hägringar. och därefter. Björn Lindgren Växjö 24 mars 2010

Sverige idag, i morgon. Hägringar. och därefter. Björn Lindgren Växjö 24 mars 2010 Sverige idag, i morgon Hägringar och därefter Björn Lindgren Växjö 24 mars 2010 onomiska läget Svenskt Näringsliv September 2009 Tänkt innehåll DEN SVENSKA EKONOMISKA UTVECKLINGEN AVTALSRÖRELSEN VALET

Läs mer

Kostnadsutvecklingen och inflationen

Kostnadsutvecklingen och inflationen Kostnadsutvecklingen och inflationen PENNINGPOLITISK RAPPORT JULI 13 9 Inflationen har varit låg i Sverige en längre tid och är i nuläget lägre än inflationsmålet. Det finns flera orsaker till detta. Kronan

Läs mer

Tentamen Nationalekonomi A. 16 Augusti 2016

Tentamen Nationalekonomi A. 16 Augusti 2016 Tentamen Nationalekonomi A Samhällsekonomisk analys Globala & nationella perspektiv 16 Augusti 2016 Hjälpmedel: Miniräknare Totalpoäng: 20 För betyget G krävs: 10 För betyget VG krävs: 15 Skriv din kod

Läs mer

2005-11-17. Huvudpositioner

2005-11-17. Huvudpositioner Promemoria 2005-11-17 Utrikesdepartementet Enheten för internationell handelspolitik Kr Anna Block Mazoyer Telefon 08-405 56 47 Mobil 0709-32 87 46 Styrdokument - Särskild och differentierad behandling

Läs mer

Europeiska handelsavtal ingen väg ur den globala krisen

Europeiska handelsavtal ingen väg ur den globala krisen I en period av stora förändringar och osäkerhet är det den absolut sämsta tiden för afrikanska regeringar att skriva på bindande avtal som minskar rätten att själva bestämma över sin ekonomiska utveckling

Läs mer

Innebär TTIP och TTP att WTO är passé?

Innebär TTIP och TTP att WTO är passé? Innebär TTIP och TTP att WTO är passé? Henrik Horn är professor i internationell ekonomi och verksam vid Institutet för Näringslivsforskning (IFN). Han forskar i skärningsområdet mellan ekonomi och juridik,

Läs mer

Regeringskansliet Faktapromemoria 2015/16:FPM55. Beslut om ekonomiskt partnerskapsavtal. Dokumentbeteckning. Sammanfattning. Utrikesdepartementet

Regeringskansliet Faktapromemoria 2015/16:FPM55. Beslut om ekonomiskt partnerskapsavtal. Dokumentbeteckning. Sammanfattning. Utrikesdepartementet Regeringskansliet Faktapromemoria Beslut om ekonomiskt partnerskapsavtal med SADC Utrikesdepartementet 2016-03-17 Dokumentbeteckning KOM(2016) 8 Förslag till rådets beslut om undertecknande och provisorisk

Läs mer

Ekonomiska teorier. Adam Smith David Ricardo Karl Marx Keynes

Ekonomiska teorier. Adam Smith David Ricardo Karl Marx Keynes Ekonomiska teorier Adam Smith David Ricardo Karl Marx Keynes Kommentar Dessa ekonomiska teorier har vi gått igenom och diskuterat i klassrummet. Det blir kanske lättare att minnas resonemangen om ni läser

Läs mer

MEDDELANDE FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET, EUROPEISKA RÅDET OCH RÅDET. En robust handelspolitik för EU för att skapa jobb och tillväxt

MEDDELANDE FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET, EUROPEISKA RÅDET OCH RÅDET. En robust handelspolitik för EU för att skapa jobb och tillväxt EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 18.10.2016 COM(2016) 690 final MEDDELANDE FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET, EUROPEISKA RÅDET OCH RÅDET En robust handelspolitik för EU för att skapa jobb och

Läs mer

Sveriges export av varor och direktinvesteringar i utlandet

Sveriges export av varor och direktinvesteringar i utlandet Sveriges export av varor och direktinvesteringar i utlandet Sammanfattande skrift av utredningen The relationship between international trade and foreign direct investments. Kommerskollegium Kommerskollegium

Läs mer

Motion till riksdagen 2015/16:3296 av Håkan Svenneling m.fl. (V) med anledning av skrivelse 2015/16:48 Regeringens exportstrategi

Motion till riksdagen 2015/16:3296 av Håkan Svenneling m.fl. (V) med anledning av skrivelse 2015/16:48 Regeringens exportstrategi Kommittémotion Motion till riksdagen 2015/16:3296 av Håkan Svenneling m.fl. (V) med anledning av skrivelse 2015/16:48 Regeringens exportstrategi 1 Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen ställer sig bakom

Läs mer

Regeringskansliet Faktapromemoria 2013/14:FPM111. Grönbok om en möjlig utvidgning av EU:s skydd av geografiska

Regeringskansliet Faktapromemoria 2013/14:FPM111. Grönbok om en möjlig utvidgning av EU:s skydd av geografiska Regeringskansliet Faktapromemoria Grönbok om en möjlig utvidgning av EU:s skydd av geografiska ursprungsbeteckningar till andra produkter än jordbruksprodukter Justitiedepartementet 2014-09-01 Dokumentbeteckning

Läs mer

Samhällsekonomiska begrepp.

Samhällsekonomiska begrepp. Samhällsekonomiska begrepp. Det är väldigt viktigt att man kommer ihåg att nationalekonomi är en teoretisk vetenskap. Alltså, nationalekonomen försöker genom diverse teorier att förklara hur ekonomin fungerar

Läs mer

Sverige i den globala ekonomin nu och i framtiden

Sverige i den globala ekonomin nu och i framtiden Sverige i den globala ekonomin nu och i framtiden Göran Wikner, Hanna Norström Widell, Jonas Frycklund Maj 2007 Trender för svenskt företagande Bilaga 1 till Globala affärer regler som hjälper och stjälper

Läs mer

Framtidens arbetsmarknad

Framtidens arbetsmarknad Framtidens arbetsmarknad Magnus Henrekson Senioruniversitetet 17 november 2015 Kompetens eller låga löner? Frågan är felställd Det ekonomiska värdet av en viss kompetens förändras över tiden: efterfrågan,

Läs mer

Underlag för Peter Einarssons föreläsning om WTO:s jordbruksavtal

Underlag för Peter Einarssons föreläsning om WTO:s jordbruksavtal Underlag för Peter Einarssons föreläsning om WTO:s jordbruksavtal Vad jordbruksavtalet borde säga sidan 1 Vad jordbruksavtalet säger 2 Världshandeln med jordbruksprodukter basfakta 3 9 Vad borde jordbruksavtalet

Läs mer

Svenskt näringsliv i en globaliserad värld

Svenskt näringsliv i en globaliserad värld Svenskt näringsliv i en globaliserad värld Effekter av internationaliseringen på produktivitet och sysselsättning Pär Hansson, Patrik Karpaty, Markus Lindvert, Lars Lundberg, Andreas Poldahl och Lihong

Läs mer