WTO, Doharundan och framtiden för det multilaterala handelssystemet

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "WTO, Doharundan och framtiden för det multilaterala handelssystemet"

Transkript

1 WTO, Doharundan och framtiden för det multilaterala handelssystemet

2 Kommerskollegium är den myndighet i Sverige som ansvarar för frågor som rör utrikeshandel, EU:s inre marknad och handelspolitik. Vår främsta uppgift är att främja frihandel och klara spelregler för den internationella handeln. Vi arbetar också för en effektiv inre marknad och ett öppet, starkt multilateralt handelssystem med fortsatta handelspolitiska liberaliseringar. I vårt uppdrag strävar vi efter goda handelsmöjligheter på tre nivåer: på EU:s inre marknad, mellan EU och omvärlden samt globalt, framförallt inom ramen för världshandelsorganisationen WTO. Som expertmyndighet förser vi regeringen med besluts- och förhandlingsunderlag inom handelsområdet. Det handlar såväl om löpande underlag för aktuella handelsförhandlingar som långsiktiga strukturella analyser. Våra utredningar och rapporter syftar till att öka kunskapen om handelns betydelse för samhällsekonomin och för en global hållbar utveckling. Kommerskollegium har också verksamhet som riktar sig mot företag. Exempelvis finns på kollegiet SOLVIT-center som hjälper företag och privatpersoner som stöter på handelshinder på EU:s inre marknad. Kansliet för Sveriges råd för handelsprocedurer, SWEPRO, finns också under vårt paraply. I vår roll som handelsmyndighet ingår dessutom att ge stöd till utvecklingsländer genom handelsrelaterat utvecklingssamarbete. På kollegiet finns också kontaktpunkten Open Trade Gate Sweden som bistår exportörer från utvecklingsländerna i deras handel med Sverige och EU. Kommerskollegium, oktober 2013 första tryckningen. ISBN:

3 Innehållsförteckning 1. Inledning Därför behövs WTO... 3 En institution och ett regelverk som främjar handel och internationellt samarbete... 3 Ett regelverk som motverkar diskriminering i världshandeln... 4 Motverkande av protektionism... 5 Ett starkt tvistlösningssystem... 6 Inflytandet för små och fattiga utvecklingsländer Doharundan förhandlingarna som aldrig tar slut?... 8 Vad skulle en avslutad runda innebära?... 9 Varför har Doharundan inte kunnat avslutas? Framtiden för WTO och det multilaterala systemet Riskerna med ett försvagat WTO Hur kan WTO och det multilaterala systemet stärkas? Slutord Noter Referenser

4 1. Inledning Den internationella handeln har under de senaste 50 åren ökat kraftigt i takt med att handelshinder runtom i världen har minskat. Världshandelsorganisationen WTO, och dess föregångare General Agreement on Tariffs and Trade (GATT), har spelat en viktig roll i denna utveckling. Under de förhandlingsrundor som genomfördes under den så kallade GATT-eran ( ) har många handelshinder antingen minskat eller helt tagits bort. Tack vare de regelverk som idag upprätthålls av WTO är den internationella handeln dessutom mer transparent och förutsägbar än tidigare. GATT och WTO har på så sätt främjat handel, ekonomisk tillväxt och sysselsättning i världsekonomin. WTO:s centrala roll i det internationella handelssystemet har dock varit på nedgående de senaste tio åren. En viktig orsak till detta är att den så kallade Doharundan i WTO, förhandlingarna om att upprätta nya handelsliberaliseringar och regler, har kört fast. Förhandlingarna startade 2001 men har ännu inte kunnat avslutas, främst på grund av motsättningar vad gäller jordbruk och tullar på industrivaror. Parallellt med att förhandlingarna på multilateral nivå går trögt har länder därför börjat rikta allt mer fokus på att liberalisera sin handel genom bilaterala och regionala avtal. Sedan 2001 har över 200 bilaterala och regionala frihandelsavtal slutits och i princip samtliga WTO-medlemmar har minst ett sådant avtal. I denna rapport belyser Kommerskollegium frågor som: vad har WTO för roll i världen idag och varför behövs WTO? Vad betyder det att Doharundan inte har kunnat avslutas och hur påverkas WTO av det? Vad är riskerna med ett försvagat WTO och vad kan göras för att stärka organisationen och det multilaterala handelssystemet? 2

5 2. Därför behövs WTO En institution och ett regelverk som främjar handel och internationellt samarbete Världshandelsorganisationen WTO har sedan dess bildande 1995 spelat en central roll för världshandeln och den globala ekonomin. Organisationen upprätthåller ett globalt regelverk som bidrar till att göra världshandeln mer öppen och förutsägbar och som motverkar länders användande av protektionism. Länder respekterar också ingångna avtal, mycket tack vare organisationens tvistlösningssystem som erbjuder länder en strukturerad metod för att lösa handelskonflikter. WTO upprätthåller inte bara ett regelverk utan även normer som främjar öppenhet i världshandeln. Denna normbildande funktion visade sig t.ex. efter den finansiella krisen som startade Regeringar valde då att i begränsad utsträckning höja sina handelshinder som ett svar på krisen, trots att det fanns utrymme för högre hinder enligt ländernas WTO-åtaganden. Med andra ord är det inte enbart WTO:s regler utan även dess normer som bidrar till att upprätthålla öppenhet i världshandeln. En av WTO:s funktioner är att erbjuda ett forum för dialog och förhandlingar i handelsfrågor. Tack vare WTO kan organisationens medlemskrets, som idag nästan är global 1, samlas för att förhandla fram nya, gemensamma regler för den internationella handeln. Under GATT-eran ( ) gjordes detta regelbundet i form av förhandlingsrundor (se tabell 2.1). Medlemsländerna har under rundorna förbundit sig till att antingen ta bort eller inte införa nya handelshinder. Traditionella handelshinder, som tullar och kvoter, har minskat betydligt runtom i världen tack vare GATT-förhandlingarna. Importtullar på industrivaror i den rika världen har t.ex. minskat tiofaldigt från i genomsnitt 40 procent under 1950-talet till cirka 4 procent idag. Många utvecklingsländer har också relativt låga tullar men deras möjlighet att höja dem är större eftersom de generellt sett har en lägre grad av åtaganden i WTO. Handeln med jordbruksvaror och tjänster har också blivit mer öppen och transparent tack vare de avtal som förhandlats fram under GATT. På många områden, t.ex. subventioner, tekniska handelshinder samt sanitära och fytosanitära regler 2, har vi genom GATT och WTO idag ett internationellt regelverk som skapar större förutsägbarhet i den internationella handeln. Faktaruta Världshandelsorganisationen WTO Grundad: 1 januari 1995 Säte: Genève, Schweiz Antal medlemsländer: 159 (plus 24 länder som förhandlar om medlemskap) Generaldirektör: Roberto Carvalho de Azevêdo Antal anställda i sekretariatet: 640 Viktiga WTO-avtal: GATT (varuhandel), jordbruksavtalet, GATS (tjänstehandel), TRIPS (immaterialrätter), GPA (offentlig upphandling) och ITA (IT-produkter) För mer information om WTO och dess avtal, läs WTO fakta och knäckfrågor (Kommerskollegium 2010) 3

6 Tabell 2.1 Förhandlingsrundorna under GATT och WTO 3 Period Namn Medlemmar Förhandlingsområden Genèverundan 23 Tulllsänkningar 1949 Annecyrundan 13 Tulllsänkningar Torquayrundan 38 Tulllsänkningar 1956 Genèverundan II 26 Tulllsänkningar Dillonrundan 26 Tulllsänkningar Kennedyrundan 62 Tulllsänkningar, avtal om antidumpning Tokyorundan 102 Tullsänkningar, reviderat antidumpningsavtal, tekniska handelshinder, subventioner, importlicenser med mera Uruguayrundan 123 Tullsänkningar, jordbruk, textilier, tjänster, immaterialrätt, tekniska handelshinder, subventioner med mera Doharundan 159 Tullsänkningar, jordbruk, tjänster, förenklade handelsprocedurer, miljövaror med mera Tack vare WTO sker den internationella handeln idag via ett regelbaserat system, med lika rättigheter och skyldigheter för alla länder, och inte ett där länders ekonomiska och politiska makt väger tyngst. Ett regelbaserat system ökar också förutsägbarheten i den internationella handeln vilket i sin tur främjar internationell handel, ekonomisk tillväxt och utveckling, både i utvecklade och utvecklingsländer. Frihandel är den bärande principen i WTO men utgör inget självändamål. Istället är frihandel ett verktyg för att främja ekonomisk tillväxt, sysselsättning och hållbar utveckling hos organisationens samtliga medlemsländer. Öppenhet mot handel leder till att länder specialiserar sin produktion och export på sådana varor och tjänster som de har komparativa fördelar i det vill säga det de är relativt bäst på att producera. De inkomster som exporten genererar kan sedan användas för att importera varor och tjänster som andra länder har bättre förutsättningar att producera. På så vis bidrar förhandlingar i WTO om minskade handelshinder till ekonomisk tillväxt och utveckling. 4 WTO:s före detta generaldirektör Pascal Lamy har uttryckt detta på följande sätt: Frihandel är inget självändamål. Istället handlar det om förbättrad levnadsstandard i alla länder utvecklade liksom utvecklingsländer. Det är bara genom ökade levnadsstandarder som vi kan bidra till att utrota fattigdom, förbättrad hälsa och utbildning, en bra miljö samt fred och säkerhet i världen. 5 Ett regelverk som motverkar diskriminering i världshandeln Den mest centrala principen inom WTO och det multilaterala handelsystemet är icke-diskriminering. WTO:s medlemmar är i regel inte tillåtna att särbehandla enskilda länder, varken positivt eller negativt. Icke-diskriminering i WTO upprätthålls genom den så kallade mest gynnad nations (MGN)- principen och nationell behandling. MGN-principen innebär att alla handelsförmåner ett land ger till ett annat måste utvidgas till samtliga WTO-länder. Om exempelvis EU väljer att sänka sina tullar på bilar importerade från USA måste denna tullsänkning även utvidgas till övriga WTOmedlemmar. 4

7 Nationell behandling innebär att länder är förbundna att behandla importerade varor lika förmånligt som motsvarande inhemska varor när de väl har passerat gränsen. Detta gäller t.ex. krav på produktsäkerhet, märkning av produkter och skatter. Utan principen om nationell behandling skulle det inte vara meningsfullt att förhandla om sänkta tullar om dessa kunde omvandlas till inhemska skatter och regleringar som diskriminerar utländska varor. Nationell behandling är med andra ord nödvändig för att förhindra att länder undviker sina WTO-åtaganden. 6 Även om icke-diskriminering är den bärande principen inom WTO tillåts länder samtidigt att göra undantag från den. Bland annat får utvecklade länder i WTO särbehandla utvecklingsländer positivt. WTO tillåter även länder att göra undantag från icke-diskriminering vid bildandet av bilaterala och regionala frihandelsavtal, där länder gör handelsliberaliseringar enbart mellan varandra. Även om länders användande av bilaterala och regionala avtal har ökat kraftigt de senaste 20 åren (se kapitel 4.1) så sker större delen av världshandeln idag genom ickediskriminerande tullar det vill säga MGN-tullar som gäller lika för alla länder. Uppskattningsvis 84 procent av all världens varuhandel sker idag genom MGN-tullar, varav en stor del är nolltullar. Detta beror dels på att länder har sänkt sina tullar på MGN-basis unilateralt, dels på de tullsänkningar som har skett på multilateral nivå i GATT/WTO. 7 Varför är då icke-diskriminering en så central del i det multilaterala handelssystemet? Tack vare icke-diskrimineringsprincipen garanterar man att alla länder erbjuds samma legala rättighet att exportera sina varor och tjänster. Länder med de bästa marknadsmässiga förutsättningarna, och inte de länder som har lyckats förhandla fram särskilda handelsförmåner med sina handelspartners, är de som gynnas av icke-diskriminering. Detta leder i sin tur till att produktionen och effektiviteten i världsekonomin ökar då länder specialiserar sin produktion och export på de varor och tjänster som de har komparativa fördelar i. Motverkande av protektionism WTO spelar en viktig roll i att motverka länders användande av protektionism. WTO:s regelverk, i kombination med dess starka tvistlösningsorgan, säkerställer att en miniminivå av öppenhet upprätthålls i världshandeln. WTO motverkar även protektionism genom att öka transparensen av länders handelspolitik. Dels genom att medlemsländerna till WTO måste anmäla införande av lagar och regler som kan utgöra handelshinder, dels genom att WTO regelbundet publicerar granskningar av samtliga medlemsländers handelspolitik. För att förstå hur protektionismen i världen skulle kunna ha sett ut om vi inte hade haft en organisation som WTO räcker det med att gå tillbaka till 1930-talets ekonomiska kris, den så kallade depressionen. Efter depressionens utbrott, som startade med börskraschen i New York oktober 1929, gick världsekonomin in i en djup lågkonjunktur. Banker och företag gick i konkurs vilket ledde till stigande arbetslöshet och fattigdom. Situationen förvärrades än mer av att länder valde att skydda sina industrier genom att höja tullar på bred front. Som en följd föll världshandeln månad efter månad i en allt brantare nedåtgående spiral. Detta bidrog i sin tur till att arbetslösheten steg till rekordnivåer på över 20 procent i både USA och Europa. 8 I avsaknad av ett starkt internationellt regelverk för världshandeln ökade alltså protektionismen i världen vilket fick stora negativa konsekvenser för världsekonomin. Mot denna bakgrund bildades WTO:s föregångare, GATT, 1948 i syfte att förhindra att 1930-talets protektionism och ekonomiska nationalism skulle upprepas. Under 2008 gick världsekonomin in en ny global finansiell kris och världen stod ännu en gång inför risken för en internationell handelskollaps. Visserligen föll världshandeln kraftigt under åren direkt efter krisen, till stor del på grund av fallande efterfrågan och svårigheter för företag att få krediter, men återhämtade sig samtidigt relativt snabbt. Alla bedömare är idag eniga om att WTO spelade en 5

8 viktig roll i att förhindra en ökad protektionism och en total handelskollaps efter den finansiella krisen. 9 Efter krisens utbrott tog WTO bl.a. initiativ till att övervaka länders användande av protektionism genom att publicera övervakningsrapporter av G20-ländernas handelspolitik. Pascal Lamy gick även ut tidigt under krisen och uppmanade världens länder att fortsätta vara öppna och ickediskriminerande i världshandeln och avhålla sig från protektionism. En vidare diskussion om WTO:s roll i att motverka protektionism förs i kapitel 4. Ett starkt tvistlösningssystem WTO:s tvistlösningssystem, även kallad för WTO:s domstol, är en grundpelare i det multilaterala handelssystemet. Tvistlösningssystem är en förutsättning för ett effektivt och korrekt tillämpat internationellt handelsregelverk. Det upprätthåller länders respekt för ingångna avtal samt minskar risken för protektionism och att handelskrig uppstår. Tvistlösningssystem är unikt ur ett internationellt perspektiv då medlemsländerna respekterar systemet och efterlevnaden av regelverket är hög. Detta är att jämföra med regelverket inom andra internationella organisationer, såsom FN, där efterlevnaden av ingångna avtal generellt sätt är lägre. När en tvist i WTO uppstår, och inte kan lösas genom samråd mellan parterna, har en medlem rätt att begära att en så kallad panel upprättas. Panelen avgör sedan om motparten har brutit mot avtalen i WTO. Parterna i en tvist har även möjlighet att överklaga ett panelbeslut till WTO:s överprövningsorgan. Om en panel slår fast att ett land har brutit mot ett avtal i WTO kan det landet antingen: följa panelens rekommendationer; eller inleda förhandlingar med motparten om kompensation (t.ex. tullsänkningar) Om en stat väljer att inte rätta sig efter ett utslag eller erbjuda kompensation har motparten rätt att införa motåtgärder, så kallade handelssanktioner. Mellan 1995 och 2011 har 427 tvister hanterats av WTO:s tvistlösningsorgan. Majoriteten av dessa, hela 70 procent, har lösts genom samråd mellan parterna. Detta visar att tvistlösningsorganets funktion som ett forum för dialog är minst lika viktig som dess mer legala funktion. 132 tvister har lett till att en panel upprättats och av dem har 90 överklagats till överprövningsorganet. Enbart 12 fall har lett till att den klagande parten har infört motåtgärder, vilket i sin tur talar för att medlemsländernas respekt för tvislösningsorganets utlåtande är hög. 10 När man tittar på vilka länder som använder sig av tvistlösningsorganet framgår att höginkomstländer är de mest aktiva. EU och USA stod mellan som klagande part i 43 procent och som svarande part i 49 procent av alla tvister. 11 Samtidigt har låg- och medelinkomst-länders användande av tvistlösningsorganet ökat drev utvecklingsländer 67 procent av tvisterna i WTO, vilket är att jämföra med 50 procent Några exempel på utvecklingsländer som har drivit tvister mot utvecklade länder är Brasilien som har drivit och vunnit tvister mot USA (bomullstvisten) respektive EU (sockertvisten). Den lilla önationen Antigua- Barbuda har också drivit och vunnit en tvist mot USA (gamblingtvisten). Inflytandet för små och fattiga utvecklingsländer Ett multilateralt regelverk för en öppen och förutsägbar internationell handel gynnar alla länder, men är särskilt viktigt för små och fattiga länder som annars inte har mycket att säga till om i internationella förhandlingar. Dessa får tack vare WTO ett inflytande i det internationella handelssystemet som de annars inte skulle ha haft. Sedan WTO:s bildande 1995 har 19 utvecklingsländer, varav 8 inom kategorin minst utvecklade länder (MUL), valt att bli medlemmar i WTO. Det visar att dessa länder själva ser stora fördelar med att vara medlemmar i WTO. 6

9 Allt beslutsfattande inom WTO sker i konsensus och alla medlemsländer, oavsett ekonomisk storlek, har en röst.. En röst från ett litet land som Elfenbenskusten väger lika tungt som exempelvis USA eller Kina. Visserligen är det de stora och resursstarka länderna i WTO som, i kraft av ekonomisk attraktionskraft och administrativa resurser, har mest verkligt inflytande i WTO:s förhandlingar. Så är det dock inom alla internationella organisationer och mellanstatliga relationer. Det multilaterala handelsystemet ger samtidigt små och fattiga länder ett inflytande på de rika ländernas handelspolitik som de annars inte skulle ha haft. Utanför WTO måste dessa länder på egen hand försöka påverka de utvecklade ländernas politik. Historien visar att detta är svårt om man som land inte har ekonomisk eller politisk makt. I WTO kan utvecklingsländer dessutom öka sin förhandlingsstyrka genom att samarbeta med varandra och bilda koalitioner kring gemensamma förhandlingspositioner. Detta var t.ex. fallet vid WTO:s havererade ministermöte i Cancún, Mexico 2003 då den så kallade G20-gruppen, ledd av Brasilien, Kina, Sydafrika och Indien, bildades och krävde eftergifter av EU och USA på framförallt jordbruksområdet. Det finns också exempel på fattiga utvecklingsländer som har bildat koalitioner i WTO. Ett sådant är koalitionen Cotton 4, bestående av de fyra västafrikanska länderna Benin, Burkina Faso, Tchad och Mali. Cotton 4 bildades 2003 och har lagt fram ett förslag om att bomullssubventioner i den rika världen helt ska fasas ut eftersom de pressar ner världsmarknadspriset på bomull och skadar bomullsexportörer i bl.a. Västafrika,. Förslaget är en del av Doharundan men har hittills inte lett till något förhandlingsresultat. Icke-diskrimeneringsprincipen i WTO innebär att också fattiga länder får ta del av de liberaliseringar som rikare länder gör sinsemellan. Att på bilateral väg förhandla fram motsvarande handelsliberaliseringar med rika länder är något som är väldigt svårt för fattiga länder som saknar politisk och ekonomisk makt. Slutligen erbjuder WTO:s tvistlösningssystem en legal metod för små och resurssvaga länder att bevaka sina rättigheter i det multilaterala handelssystemet. Utan ett tvistlösningssystem skulle stater behöva bevaka sina rättigheter helt på egen hand och det skulle med all säkerhet gynna starka stater och ske på svaga staters bekostnad. Som redan har beskrivits ovan finns flera exempel på u-länder som framgångsrikt har drivit tvister i WTO. Samtidigt kräver tvistlösningsförfarandet att länder har tillräckliga administrativa och juridiska resurser. Detta gör det svårt för många fattiga utvecklingsländer att dra nytta av tvistlösningssystemet fullt ut. 7

10 3. Doharundan förhandlingarna som aldrig tar slut? Sedan 2001 har WTO:s medlemsländer förhandlat om nya multilaterala handelsliberaliseringar och regler inom ramen för den så kallade Doharundan. Rundan är uppkallad efter Qatars huvudstad där förhandlingarna inleddes 2001 i samband med WTO:s fjärde ministerkonferens. Vid mötet antogs en ministerdeklaration som innehåller ett förhandlings- och arbetsprogram. Deklarationen fick namnet Utvecklingsagendan från Doha (Doha Development Agenda) då fokus för förhandlingarna skulle ligga på utvecklingsländernas intressen och behov. Rundan inleddes med stor optimism och samarbetsvilja hos samtliga länder, något som saknades under ministerkonferensen i Seattle två år tidigare som slutade i ett misslyckande. En bidragande orsak till enigheten under Dohamötet var troligtvis terrorattackerna mot USA som hade ägt rum två månader tidigare. I spåret av terrorattackerna i september 2001 enades världens länder kring frihandel och internationellt samarbete. Dohaförhandlingarna omfattar ett tjugotal förhandlingsområden, vilket är betydligt fler än tidigare rundor (se tabell 2.1). Förhandlingarnas fem huvudområden är: jordbruk, marknadstillträde för varor och tjänster, förenklade handelsprocedurer och regler. När rundan inleddes slog man fast att samtliga förhandlingsresultat skulle ingå i en samlad överenskommelse, en så kallad single undertaking. Det innebär att samtliga förhandlingsfrågor förhandlas i ett paket och att enskilda förhandlingsområden i princip inte kan avslutas separat. I kombination med konsensusprincipen i WTO betyder detta att samtliga länder måste vara överens inom samtliga förhandlingsområden och att ingenting är klart förrän allting är klart. Doharundan skulle enligt planerna vara avslutad den 1 januari Den har dock sedan starten präglats av stora svårigheter och tidtabellen har ändrats gång på gång. Under kortare eller längre perioder har rundan avbrutits eller lagt på is. Meningsskiljaktigheterna mellan länderna, särskilt när det gäller jordbruk och tullar på industrivaror, har hittills varit för stora för att nå ett avslut. Under ett extrainsatt ministermöte i juli 2008 var ett genombrott i förhandlingarna mycket nära. Medlemsländerna hade 20 frågor som behövde lösas på ministernivå och man lyckades i 18 av frågorna. Det stupade i slutändan på en konflikt mellan USA och Indien om tillfälliga skyddsklausuler för jordbruksvaror reserverade för utvecklingsländer (Special Safeguard Mechanism, SSM). Den tjugonde och sista frågan handlade om en neddragning av bomullssubventioner i utvecklade länder. Frågan hann aldrig behandlas under ministermötet och vissa bedömare menar att motsättningarna i denna fråga hade varit för stora för att nå en slutgiltig uppgörelse. Många delfrågor har förhandlats färdigt i Doharundan. Bland annat överenskommelser om att avskaffa alla exportsubventioner till De utvecklade länderna har också gått med på att göra omfattande neddragningar i handelsstörande inhemska jordbruksstöd samt stora tullsänkningar på jordbruksområdet. Dessutom har man kommit överens om tull- och kvotfritt tillträde för alla varor från de minst utvecklade länderna (MUL) till övriga världen. Dessa beslut har dock inte genomförts eftersom rundan som helhet inte har kunnat avslutas. Pascal Lamy har sagt att länderna har lyckats komma överens om 80 procent av det som ligger på bordet men att länderna saknar den politiska vilja som krävs för att avsluta rundan. Efter det misslyckade ministermötet 2009 har det blivit tydligt att förhandlingspositionerna i rundan är låsta och att dessa inte kommer gå att lösa inom en närstående framtid. Efter ett initiativ från Pascal Lamy började medlemsländerna 2011 därför förhandla om frågor där man står varandra nära och där man tror att avslut kan nås utan kopplingar till rundan i sin helhet. Förhoppningen är att man på detta vis ska kunna förhandla fram ett minipaket med utvalda förhandlingsfrågor som är mogna för beslut. Med andra ord har länderna valt att ta ett avsteg från single undertaking för att rädda det som räddas kan i rundan. I skrivande stund pågår sådana förhandlingar inom handels- 8

11 procedurer och vissa utvecklings- och jordbruksfrågor. Det återstår dock att se om länderna kan komma överens och lyckas avsluta ens dessa förhandlingar. Vad skulle en avslutad runda innebära? En avslutad Doharunda skulle innebära nya liberaliseringar och regler som skulle göra världshandeln mer öppen och förutsägbar. Det skulle förbättra möjligheten för företag och konsumenter, både i rika och fattiga länder, att köpa och sälja varor och tjänster över gränserna. Det skulle i sin tur främja ekonomisk tillväxt och sysselsättning i världsekonomin. En avslutad runda skulle också bidra till att rätta till den obalans mellan varu- och jordbrukshandel som finns idag. Tidigare förhandlingsrundor har framgångsrikt lyckats minska tullar för industrivaror medan handeln med jordbruksvaror har fortsatt att vara skyddad genom höga tullar och subventioner i många länder. Fördjupning Det faktum att Doharundan inte har avslutats betyder att världsekonomin i stort går miste om stora ekonomiska vinster som handelsliberaliseringar och tydligare regelverk skulle innebära. En studie från 2011 beräknar de ekonomiska vinsterna av den uppgörelse om liberalisering av jordbruk och industrivaror som höll på att nås vid ministermötet De globala välfärdsvinsterna uppskattas till 63 miljarder USD (cirka. 420 miljarder SEK) vilket motsvarar 0,1 procent av global BNP. USA och EU förväntas öka sin export med 6 respektive 9 miljarder USD. Samma siffra för Kina och Japan uppskattas till 14 respektive 7 miljarder USD. 13 I en annan studie från 2006 simuleras möjliga utfall av Doharundan inom jordbruk, industrivaror, tjänster samt förenklade handelsprocedurer. I studien uppskattas möjliga inkomstökningar på global nivå till mellan 0,2-0,7 procent av världens BNP. Detta skulle motsvara mellan 730 och miljarder SEK. 14 Till dessa vinster ska mer långsiktiga dynamiska effekter läggas, som kan vara svårberäknade, bland annat effekterna av ökad konkurrens. Dessa positiva effekter är troligen betydligt större i ekonomiska termer. Viktiga händelser under Doharundan 1999 Upptakten till Doharundan. Ministermöte i Seattle, USA. En ny förhandlingsrunda, kallad Milleniumrundan, är planerad att inledas men förhandlingspositionerna är låsta och rundan skjuts på i framtiden Ministermöte i Doha, Qatar. Medlemsländerna enas om att inleda en ny förhandlingsrunda, Doharundan, som inkluderar ett tjugotal förhandlingsområden. Målsättning att rundan ska vara avslutat 1 januari Kina blir ny WTO-medlem efter 14 års anslutningsförhandlingar Ministermöte i Cancún, Mexico. Förhandlingarna bryter samman, främst på grund av motsättningar kring jordbruksfrågan mellan i-länder och en grupp jordbruksexporterande u-länder (G20). Förhandlingsfrågorna investeringar, konkurrens och offentlig upphandling tas bort från förhandlingsagendan efter påtryckningar från flera utvecklingsländer Ministermöte i Hongkong. Förhandlingspositionerna fortsatt låsta. Förhandlingarna läggs på is Extrainsatt ministermöte i Genève. Förhandlingarna mycket nära ett avslut men faller på att USA och Indien inte lyckas komma överens om tillfälliga skyddsklausuler för import av jordbruksvaror till utvecklingsländer Ministermöte i Genève. Medlemsländerna eniga om att rundan befinner sig i ett dödläge och inte kommer kunna avslutas inom en överskådlig framtid. Ryssland blir ny WTO-medlem efter 18 års anslutningsförhandlingar. 9

12 Figure 3.1 Antal medlemsländer, förhandlingsområden och längden på GATT/WTO-förhandlingar Antal förhandlingsområden Antal medlemsländer Antal medlemsländer Antal förhandlinsområden Källa: Kommerskollegium GATT ( ) WTO (1995-) Varför har Doharundan inte kunnat avslutas? Låsningen i Doharundan bottnar, förenklat sett, i en oförmåga hos de ledande förhandlingsparterna i WTO att komma överens om en uppgörelse inom jordbruk och industrivarutullar. På ena sidan står utvecklade länder, såsom USA, EU och Japan, som vill se ökat marknadstillträde för sin varuexport och på andra sidan tillväxtekonomier, t.ex. Indien, Brasilien och Argentina, som vill ha minskade jordbrukssubventioner i utvecklade länder. Alla länder är eniga om att en avslutad runda skulle innebära stora fördelar för alla länder, men vill samtidigt inte gå med på egna liberaliseringar innan motparterna går med på ytterligare eftergifter. Exempelvis skulle en avslutad runda innebära stora marknadsöppningar för amerikansk export, men USA menar att de amerikanska eftergifterna inte vägs upp av tillräckliga stora tullsänkningar hos tillväxtekonomier. På samma sätt menar jordbruksexporterande utvecklingsländer som Indien och Brasilien att de utvecklade ländernas föreslagna sänkningar av sina jordbruksstöd inte väger upp de tullsänkningar som de själva förväntas gå med på. Den intressanta frågan är varför man inte har lyckats avsluta just Doharundan när man har lyckats avsluta tidigare GATT-rundor. Många menar att antalet förhandlingsfrågor och medlemsländer är för många för att kunna enas i förhandlingarna. Som syns i figur 3.1 har förhandlingsrundorna tagit 10

13 längre och längre tid i takt med att medlemskretsen vuxit och antalet förhandlingsfrågor blivit fler. Andra pekar på att näringslivet visar mindre intresse i Doharundan än tidigare och att pressen på regeringar att avsluta rundan därför inte varit tillräckligt stor. Flera studier visar samtidigt att allmänhetens stöd för frihandel, både i utvecklade och utvecklingsländer, gradvis har minskat de senaste 20 åren vilket i sin tur minskat politikernas aptit att liberalisera sin handel. 15 Motsättningarna i Doharundan återspeglar även den geopolitiska maktförskjutning som har skett i världen de senaste decennierna. Tidigare dominerades världsekonomin av främst USA och EU och det var därför de som påverkade den handelspolitiska agendan mest. Under GATT-eran räckte det i princip att USA och EU kom överens för att säkra en överenskommelse med övriga länder. Idag lever vi istället i en multipolär värld. Den är inte längre uppdelad mellan nord-syd, utan nordsyd-syd där gruppen utvecklingsländer har blivit mer heterogen med både snabbt växande utvecklingsländer som Kina, Indien och Brasilien samt fattigare utvecklingsländer. Detta har förändrat maktbalansen i världsekonomin och följaktligen också förhandlingarna i WTO. Som ett resultat har förhandlingarna också blivit mer komplexa. Många bedömare menar till exempel att länders oro för Kinas snabba tillväxt i världshandeln har bidragit till att Doharundan har kört fast. Kinas ekonomi har vuxit kraftigt de senaste 15 åren och landet har under denna tid lyckats öka sin andel av den globala varuhandeln från mindre än 2 procent till över 10 procent. 16 När Doharundan inleddes 2001 var Kinas roll i världshandeln fortfarande relativt begränsad. Idag är dock landet världens ledande exportör av industrivaror och flera länder, både rika och fattiga, har sett sin import från Kina fördubblas sedan Doharundan inleddes. 17 Många länder ser import från Kina som ett hot mot den egna industrin, vilket i sin tur påverkar möjligheterna att avsluta Doharundan. Denna rädsla har bland annat yttrat sig i en ökad användning av handelshinder gentemot Kina, både i mer utvecklade länder och utvecklingsländer. Mellan 2002 och 2009 ökade andelen antidumpingstullar riktade mot Kina från 19 till 34 procent i utvecklingsländer, och från 11 till 27 procent i utvecklade länder. Länders oro för kinesisk import minskar i sin tur utsikterna för att kunna avsluta Doharundan. Eftersom MGN-principen innebär att alla tullsänkningar som förhandlas inom Doharundan även gäller kinesisk import är många länder skeptiska till att sänka sina tullar multilateralt

14 4. Framtiden för WTO och det multilaterala systemet Riskerna med ett försvagat WTO Bristen på resultat i Doharundan är olycklig då världen går miste om de stora ekonomiska vinster som en öppnare och mer förutsägbar handel skulle föra med sig. De negativa effekterna av en misslyckad runda är dock större än rent ekonomiska. Oförmågan att avsluta rundan riskerar att leda till att WTO:s viktiga roll som regel- och normbärande institution i världshandeln försvagas. Nedan diskuteras vilka risker som är förknippade med ett försvagat WTO och multilateralt handelssystem. Ökad protektionism En risk med ett försvagat WTO är att antalet protektionistiska åtgärder i världen ökar. WTO:s roll som vakthund mot protektionism sattes nyligen på prov efter den globala finanskrisen som bröt ut Som beskrevs i kapitel 2 spelade WTO då en viktig roll i att förhindra utbredd protektionism och en global handelskollaps. En återgång till talet undveks då medlemsländerna i stor utsträckning valde att respektera sina WTO-åtaganden. Att världens länder kommer att avstå från att ta till protektionistiska åtgärder i framtiden är långt ifrån självklart. Det är viktigt att komma ihåg att länder har möjlighet att införa många handelshinder utan att bryta mot sina WTO-åtaganden. Detta då länder idag ofta tillämpar lägre handelshinder än vad man har åtagit sig i WTO. En studie från International Food Policy Research Institute uppskattar att om länder skulle höja sina tullar till de nivåer man har bundit sig till i WTO (maximalt tillåtna nivåer enligt åtagandena) skulle världshandeln minska med 7,7 procent (1 774 tusen miljarder USD) och världens BNP skulle falla med 0,5 procent (353 miljarder USD). 19 Länder har också möjlighet att införa handelshinder inom områden som är svagt eller inte alls reglerade av WTO. Exempel på sådana åtgärder är offentlig upphandling, olika subventioner samt restriktioner mot utländska investeringar. En studie av Richard Baldwin och Simon Evenett visar att denna typ av protektionism, så kallad dold protektionism ( murky protectionism ), ökade markant efter finanskrisen. 20 För att motverka denna typ av protektionism behöver WTO nya, moderna handelsregler som går längre än de gällande. För att protektionismen i världen ska kunna hållas tillbaka även i framtiden är länders respekt för 12

15 Figur 4.1 Antalet regionala frihandelsavtal i kraft WTO bildas Källa: WTO RTA Database WTO:s regler, principer och normer avgörande. Om WTO som institution däremot försvagas framöver finns en risk att respekten undermineras. Ett värsta scenario är att länder på sikt slutar respektera ingångna avtal och utlåtanden från WTO:s tvistlösningsorgan. Ett mer splittrat handelssystem Parallellt med att Dohaförhandlingarna haltar har länder börjat flytta fokus till att förhandla om regionala frihandelsavtal. Även om det är positivt att länder liberaliserar sin handel riskerar utvecklingen att på sikt försvaga det multilaterala handelssystemet och WTO:s grundläggande principer om öppenhet och icke-diskriminering. Regionala frihandelsavtal är per definition diskriminerande då enbart handeln mellan de avtalsslutande parterna liberaliseras. Även om WTO:s regelverk inte tillåter att avtalen inför eller höjer handelshinder mot tredje land kan det, relativt sett, bli svårare för länder som står utanför att exportera varor och tjänster till de länder som ingår i ett frihandelsavtal. Avtalen leder därför till en snedvridning av konkurrensen som sätter de naturliga marknadsmässiga komparativa fördelarna ur spel och ritar om spelplanen för den internationella handeln. Sedan WTO:s bildande 1995 har antalet regionala avtal i världen fördubblats, från cirka 100 till över 250 (se figur 4.1). Varje WTO-land är idag anslutet till i genomsnitt tretton frihandelsavtal och denna siffra kommer med all sannolikhet att öka framöver. För närvarande förs t.ex. förhandlingar om ett allomfattande regionalt frihandelsavtal för länder i stilhavsregionen (Trans Pacific Partnership, TPP) mellan bland andra USA, Japan, Australien och Chile. Ett annat frihandelsavtal som förväntas få stor betydelse för hur framtida avtal utformas är det som för närvarande förhandlas mellan EU och USA som utgör världens två största handelsblock. De regler och discipliner som etableras i avtalet förväntas bli vägledande även för andra länder. Utvecklingen mot fler och fler regionala avtal är en naturlig följd av att WTO-förhandlingarna går dåligt. När länder ser att det är svårt att komma överens på multilateral nivå väljer de att liberalisera sin handel på regional väg. Regionala avtal har fördelen att de involverar färre länder och är därför lättare att förhandla klart. De har också fördelen att de går längre än gällande WTO-avtal och leder till djupare integration. Många gånger hanterar de även frågor som (ännu) inte förhandlas på multilateral nivå (t.ex offentlig upphandling och investeringar). 13

16 Figur 4.2 Den så kallade spaghettiskålen med regionala frihandelsavtal Källa: Kommerskollegium Ett mer splittrat handelssystemet riskerar dock att göra det svårare för företag som bedriver internationell handel. Allt fler, sinsemellan olika, avtal leder till skilda regelsystem som i sin tur skapar anpassningskostnader som är kännbara inte minst för små och medelstora företag. Framväxten av regionala avtal, i kombination med avsaknad av nya multilaterala avtal, riskerar leda till att världshandeln i framtiden primärt regleras genom ett lapptäcke, på engelska kallat spaghettiskål (spaghetti bowl), av avtal med olika regionala handelsregler (se figur 4.2). Den ökade splittringen av handelssystemet riskerar dessutom att försämra företags möjligheter att effektivisera sin produktion globalt. Handeln kännetecknas idag av att produktionen av varor och tjänster utförs i olika delar av världen. Man brukar prata om globala värdekedjor där företag köper och säljer insatsvaror och tjänster över gränserna i en större utsträckning. Globala värdekedjor ökar företagens behov av öppna och förutsägbara handelsregler på multilateral nivå. En ökad splittring av handelssystemet riskerar att försvåra företagens möjlighet att dra nytta av globala värdekedjor, vilket i sin tur har en negativ effekt på den internationella handeln och den globala ekonomin. Ett exempel på hur ett splittrat handelssystem försvårar globala värdekedjor är ursprungsregler. Dessa regler används i bilaterala och regionala frihandelsavtal för att definiera en varas ursprung, det vill säga från vilket land eller region en vara kommer ifrån. En varas ursprung avgör i sin tur vilken tullsats den ska få när den passerar gränsen. Som produktionen sker idag har en vara inte ett ursprungsland utan många. Varje nytt frihandelsavtal som förhandlas fram ger upphov till nya, unika ursprungsregler. Detta gör det svårare för globala värdekedjor att fungera. Det riskerar också att försvåra företags export, dels p.g.a. svårigheten att få överblick av och anpassa sig till den stora mängden ursprungsregler, dels på grund av de administrativa kostnader som uppstår när företag måste redovisa en varas ursprung. 21 Minskat inflytandet för små och fattiga länder En försvagning av WTO skulle bidra till att små och resurssvaga länders inflytande i det internationella handelssystemet minskar. Bilaterala frihandelsavtal har historiskt sett huvudsakligen slutits mellan rika länder och det mesta pekar på att denna trend kommer att fortsätta framöver. Det är svårt för små och 14

17 fattiga utvecklingsländer att på bilateral väg förhandla sig fram till de handelsliberaliseringar hos rikare länder som har legat på förhandlingsbordet under Doharundan. Möjligheten för utvecklingsländer att påverka de rikare ländernas jordbrukspolitik utanför ramen för WTO-förhandlingarna är också mycket liten. Dessutom är handelshinder mellan utvecklingsländer idag ett större problem än de handelshinder som finns för utvecklingsländernas export till utvecklade länder. Möjligheten att på multilateral väg minska hindren i den så kallade syd-syd-handeln minskar också till följd av ett försvagat WTO. Problem som utgör dagens handelshinder förblir olösta Oförmågan att komma framåt i Doharundan hindrar WTO:s medlemsländer att börja förhandla om nya frågor som utgör dagens handelshinder. De avtal och regler som idag upprätthålls av WTO förhandlades fram under Uruguayrundan och återspeglar hur världsekonomin såg ut för 20 år sedan. Världsekonomin och den internationella handeln har förändrats mycket sedan dess. Bristen på nya och moderna regelverk riskerar med andra ord att göra handelssystemet omodernt och föråldrat. Bland annat har betydelsen av gränsöverskridande investeringar ökat i betydelse de senaste 20 åren. WTO saknar idag regler inom detta område 22 och många länder har efterlyst förhandlingar om ett multilateralt regelverk för investeringar. Tjänstehandeln och tjänsters roll i ekonomin har också har vuxit i betydelse och även om WTO:s tjänstehandelsavtal GATS har lyckats uppnå en miniminivå av öppenhet i den internationella tjänstehandeln, är behovet av nya liberaliseringar och regler på multilateral nivå stort. Något som på ett genomgripande sätt har förändrat världshandeln sedan Uruguayrundan är internet och den elektroniska handeln. Internet och digitaliseringen har på många sätt omdanat den globala ekonomin och har underlättat den internationella handeln avsevärt. Samtidigt existerar en rad hinder mot gränsöverskridande e-handel, som krav på lokal etablering, immaterialrättsliga problem, samt begränsningar mot gränsöverskridande dataöverföring. Dessa är dock områden som idag är svagt reglerade av WTO och som är i behov av multilaterala lösningar. 23 Ett annat område som idag är svagt reglerat i WTO är exportrestriktioner. Världen har under det senaste decenniet upplevt flera perioder av höga och fluktuerande livsmedelspriser. Som ett svar på detta har många länder infört exportrestriktioner för att försöka säkra tillgången på livsmedel till ett rimligt pris på den inhemska marknaden. Detta har dock bidragit till att förvärra situationen, till än mer stigande priser, större prissvängningar och störningar på den världsmarknaden för jordbruksprodukter. WTO skulle här kunna bidra genom att upprätta regler som minskar möjligheterna att använda exportrestriktioner samt genom att generellt liberalisera handeln med jordbruksvaror. 24 Hur kan WTO och det multilaterala systemet stärkas? Vad kan då göras för att hålla WTO och det multilaterala systemet vid liv och motverka att dess grundläggande principer om öppenhet och ickediskriminering försvagas? Nedan presenteras några av de förslag som har börjat diskuteras inom WTO och akademiska kretsar i spåret av den haltande Doharundan. Reformera beslutsfattandet i WTO Många menar att gällande beslutsprocesser i WTO har försvårat ett avslut i rundan och att medlemsländerna därför bör inleda diskussioner om att eventuellt reformera sättet man förhandlar och fattar beslut på. 25 Beslutsfattande i WTO vilar idag på tre grundprinciper: (i) medlemsstyre, (ii) konsensus och (iii) single undertaking. Kombinationen av de två senare principerna innebär att förhandlingar riskerar att bli väldigt komplexa och svåra att avsluta. Alla länder måste vara överens inom samtliga områden, vilket gör det svårt att avsluta förhandlingar som involverar en så stor medlemskrets och bred förhandlingsagenda. Att använda principen om single undertaking, det vill säga. att förhandlingsresultatet ska ingå i en samlad överenskommelse, har samtidigt fördelen att det kan uppmuntra länder att gå med på åtaganden som de annars inte skulle göra eftersom dessa vägs upp av de vinster, i form av ökat marknadstillträde, som man får i utbyte av andra länder inom andra 15

18 förhandlingsområden. Potentiellt bidrar det till en mer dynamisk process där länder går med på att göra åtaganden som de annars inte skulle göra. 26 Under Dohaförhandlingarna har detta dock inte visat sig fungera. Tvärtom har förhandlingarna präglats av återkommande låsningar och dödlägen där medlemsländerna visat en stor ovilja till att kompromissa. Mot bakgrund av detta har flera förslag lagts fram om att (helt eller delvis) göra avsteg från single undertaking-principen. Sedan 2011 har detta gjorts i och med att förhandlingar om ett minipaket i Doharundan (innehållande frågor som anses kunna avslutas på egna meriter) inletts. Ambitionen är att avsluta förhandlingar i de frågor där länderna står varandra nära och på så vis uppnå resultat i etapper. Ett mer långtgående avsteg från single undertaking-principen skulle vara att inleda förhandlingar om plurilaterala avtal i WTO. Plurilaterala avtal är sådana som omfattar ett mindre antal länder och inte hela WTO:s medlemskrets. Det är tillåtet att sluta plurilaterala avtal inom ramen WTO, men bara om samtliga medlemsländer ger sitt godkännande till detta. Sådana avtal kan antingen utformas på så kallad MGN-basis eller icke-mgnbasis. I plurilaterala MGN-avtal utsträcks samtliga liberaliseringar som förhandlas fram av deltagande parter till övriga (icke-deltagande) WTO-medlemmar. Ett exempel på ett sådant avtal är WTO:s Informationsteknikavtal (ITA). I plurilaterala icke- MGN-avtal gäller liberaliseringarn enbart de länder som deltar i avtalet. Ett exempel på ett sådant avtal är WTO:s avtal för offentlig upphandling (WTO Agreement on Government Procurement, GPA). Den uppenbara fördelen med plurilaterala avtal är att förhandlingar blir mindre komplicerade och kanske lättare att avsluta. Nackdelen är att de länder som har höga handelshinder, och som därför är minst villiga att liberalisera, ofta väljer att ställa sig utanför avtalet. Ytterligare en nackdel är att plurilaterala avtal riskerar att minska inflytandet för små och fattiga länder i förhandlingar. Genom att förhandla om en allomfattande förhandlingsrunda där alla länder måste bli överens, som Doharundan, har små och fattiga länder en möjlighet att blockera en uppgörelse som inte återspeglar deras intresse. Den möjligheten försvagas i plurilaterala förhandlingar. Även om multilaterala avtal som omfattar hela medlemskretsen alltid är att föredra, är plurilaterala avtal i WTO ändå bättre än inga WTO-avtal alls. Om man lyckas sluta plurilaterala avtal skulle man stärka WTO:s legitimitet och attraktionskraft som förhandlingsforum. Förträdesvis bör plurilaterala avtal utformas på MGN-basis så att liberaliseringar utsträcks till samtliga medlemsländer. För närvarande är majoriteten av WTO:s medlemsländer dock kritisk till att inleda sådana förhandlingar. Den främsta anledningen är att länder menar att det skulle leda till att man drar uppmärksamhet och energi från Dohaförhandlingarna. Om Doharundan på sikt helt läggs ner kommer troligtvis viljan hos medlemsländerna att förhandla plurilaterala avtal att öka. 16

19 Reformera differentieringen mellan utvecklade och utvecklingsländer i WTO Även om WTO:s regelverk bygger på likabehandling av alla länder tillåter systemet samtidigt en hög grad av flexibilitet för utvecklingsländer. Utvecklingsländer är t.ex. tillåtna att i förhandlingarna göra mindre långtgående åtaganden än de utvecklade länderna och gruppen minst utvecklade länder (MUL) behöver ofta inte göra några åtaganden alls. Inom WTO saknas dock definitioner av vad som avses med utvecklingsland samt utvecklat land (enbart kategorin MUL är definierat). Istället får länder själva välja vilken kategori de tillhör. Problemet med det nuvarande systemet är att de utvecklade länderna ser att gruppen utvecklingsländer är för bred och använder detta som ett argument för att inte göra åtaganden själva, eller ge ytterligare förmånlig behandling för den fattiga gruppen av utvecklingsländer. En annan negativ konsekvens av det nuvarande systemet är att gruppen fattigare utvecklingsländer hamnar i gisslan mellan industriländerna och de rikare utvecklingsländerna och förnekas marknadstillträde av de utvecklade länderna som de annars skulle ha fått. Ett alternativ till det nuvarande systemet är att använda situationsanpassad flexibilitet, vilket betyder att utvecklingsländerna får möjlighet att använda olika flexibilitetsbestämmelser prövat på individuell basis utifrån ländernas faktiska situation. En möjlig gränsdragning kan baseras på länders kapacitet att implementera ett specifikt avtal eller t.o.m. särskilda artiklar i avtalet. Därefter skulle utvecklade länder företrädesvis ge ett ökat stöd för kapacitetsuppbyggnad för att underlätta implementeringen. Ett annat alternativ är att klassificeringen baseras på ländernas utvecklingsnivå och internationella konkurrenskraft. Gemensamt överenskomna gränsdragningar måste då implementeras, baserad på olika ekonomiska indikatorer. Frågan om differentiering har diskuterats livligt inom WTO:s medlemskrets. Dock står de länder som riskerar att bli fråntagna sin u-landsstatus, främst de stora tillväxtekonomierna, emot och har hittills motsatt sig alla former av reformförslag. Gör regionala avtal multilaterala Förslag har även lyfts fram, främst inom den akademiska världen, om att regionala avtal ska baseras på icke-diskriminering och öppenhet mot de länder som står utanför avtalen. Det skulle i sin tur minska de konkurrenssnedvridande effekterna som avtalen har och bidra till att stärka WTO och dess principer. Regionala frihandelsavtal kan, om den politiska viljan finns, utformas på ett sätt som inte utesluter exportörer från de länder som står utanför avtalet. Exempelvis kan tullsänkningar utsträckas på MGN-basis till övriga WTO-länder. Utformningen av ursprungsreglerna i regionala avtal är också viktigt. Det finns även förslag om att använda frihandelsavtal som bas för bredare avtal. Exempelvis skulle parterna i ett regionalt avtal välja att avtalet, efter en bestämd tid, utvidgas till alla WTO-medlemmar på MGN-basis. Ett annat alternativ är att skapa dockningsmekanismer så att olika frihandelsavtal kan hakas i och integreras med varandra. Slutligen finns det mycket att göra för att förstärka WTO:s regler för regionala avtal och förbättra WTO:s inflytande i utformandet av avtalen. WTO:s regler tillåter att länder ingår i tullunioner och regionala frihandelsavtal om vissa villkor uppfylls. Avtalen får bland annat inte innebära att högre handelshinder införs i förhållande till tredje land. Avtalen måste även leda till att handelsrestriktioner elimineras på i stort sett all handel avtalsparterna emellan. Kritik har dock riktats mot att tillämpningen av dessa regler inte sker i praktiken och att WTO saknar insyn och kontroll av hur avtalen utformas. Förslag finns om att skapa tydliga kriterier för frihandelsavtal. Idag finns t.ex. ingen tydlig definiton av vad som menas med eliminering av i stort sett all handel i regionala avtal. Det finns även förslag om att ge WTO ökade befogenheter att granska frihandelsavtal och få ökat inflytande som rådgivare när parter förhandlar om och utformar avtalen. På detta sätt skulle WTO kunna bidra till att göra frihandelsavtalen så harmoniserade med det multilaterala systemet som möjligt. 17

Kommerskollegiums vision. Kommerskollegium. Sveriges myndighet för utrikeshandel och handelspolitik. Kommerskollegiums uppdrag.

Kommerskollegiums vision. Kommerskollegium. Sveriges myndighet för utrikeshandel och handelspolitik. Kommerskollegiums uppdrag. Kommerskollegium Kommerskollegiums vision Sveriges myndighet för utrikeshandel och handelspolitik Fri och öppen handel med klara spelregler Lena Johansson Generaldirektör Kommerskollegiums uppdrag Disposition

Läs mer

Frihandel ger tillväxt och välstånd

Frihandel ger tillväxt och välstånd Frihandel ger tillväxt och välstånd September 2007 Basfakta om Sveriges utrikeshandel 1 FRIHANDEL GER TILLVÄXT OCH VÄLSTÅND Ekonomisk tillväxt innebär att den samlade produktionen av varor och tjänster

Läs mer

Frihandelsavtal skapar affärsmöjligheter

Frihandelsavtal skapar affärsmöjligheter Frihandelsavtal skapar affärsmöjligheter Anamaria Deliu 24 januari 2014, Stockholm Det ska handla om Varför förhandlar EU frihandelsavtal (FTA)? Vad innehåller ett frihandelsavtal? Förhandlingsprocessen

Läs mer

Frihandel ger tillväxt och välstånd

Frihandel ger tillväxt och välstånd Frihandel ger tillväxt och välstånd April 2008 Basfakta om Sveriges utrikeshandel 1 FRIHANDEL GER TILLVÄXT OCH VÄLSTÅND Ekonomisk tillväxt innebär att den samlade produktionen av varor och tjänster ökar,

Läs mer

Transatlantisk frihandel? Hinder mot handeln mellan EU och USA och möjliga lösningar. Niels Krabbe, Kommerskollegium

Transatlantisk frihandel? Hinder mot handeln mellan EU och USA och möjliga lösningar. Niels Krabbe, Kommerskollegium Transatlantisk frihandel? Hinder mot handeln mellan EU och USA och möjliga lösningar Niels Krabbe, Kommerskollegium 120330 Kommerskollegium och EU:s yttre handelspolitik Sammanställer svenska intressen,

Läs mer

2005-11-17. Huvudpositioner

2005-11-17. Huvudpositioner Promemoria 2005-11-17 Utrikesdepartementet Enheten för internationell handelspolitik Kr Anna Block Mazoyer Telefon 08-405 56 47 Mobil 0709-32 87 46 Styrdokument - Särskild och differentierad behandling

Läs mer

EU:s handelspolitik och Afrika en win-win-situation? Ann-Sofi Rönnbäck Statsvetenskapliga institutionen Umeå universitet

EU:s handelspolitik och Afrika en win-win-situation? Ann-Sofi Rönnbäck Statsvetenskapliga institutionen Umeå universitet EU:s handelspolitik och Afrika en win-win-situation? Ann-Sofi Rönnbäck Statsvetenskapliga institutionen Umeå universitet INTERNATIONELL POLITISK EKONOMI tvärvetenskaplig forskningsinriktning som analyserar

Läs mer

GATT 1947 General Agreement on Tariffs and Trade. WTO 1994 World Trade Organization. GATS 1994 General Agreement on Trade in Services

GATT 1947 General Agreement on Tariffs and Trade. WTO 1994 World Trade Organization. GATS 1994 General Agreement on Trade in Services GATT 1947 General Agreement on Tariffs and Trade WTO 1994 World Trade Organization GATS 1994 General Agreement on Trade in Services GATS ingår i ett större mönster Makt och kontroll flyttar utanför landets

Läs mer

Internationell Ekonomi

Internationell Ekonomi Internationell Ekonomi Handelshinder När varor säljs till ett land från ett annat utan att staten tar ut tull eller försvårar handeln så råder frihandel Motsatsen kallas protektionism Protektionism Med

Läs mer

TTIP och EU:s övriga frihandelsavtal

TTIP och EU:s övriga frihandelsavtal TTIP och EU:s övriga frihandelsavtal Annika Widell, Enheten för Handel och tekniska regler Tulldagarna 21 oktober 2014 EU:s frihandelsavtal EU:s förhandlingar om frihandelsavtal Förhandlingar och avtal

Läs mer

Protokoll SWEPRO:s möte den 8 december 2011 (74:e mötet)

Protokoll SWEPRO:s möte den 8 december 2011 (74:e mötet) Enheten för internationell handelsutveckling 2011-12-14 Dnr 5.4-2011/00266-15 Malin Gunnarsson Ljungkvist För kännedom SWEPRO:s ledamöter Protokoll SWEPRO:s möte den 8 december 2011 (74:e mötet) Plats:

Läs mer

Det här gör Kommerskollegium för ditt företag

Det här gör Kommerskollegium för ditt företag Det här gör Kommerskollegium för ditt företag Kommerskollegium Sveriges handelsmyndighet Kommerskollegium är den myndighet i Sverige som ansvarar för frågor om utrikeshandel och handelspolitik. Vi förser

Läs mer

Fickfakta om svensk internationell handel och dess betydelse

Fickfakta om svensk internationell handel och dess betydelse Frihandel ger tillväxt Fickfakta om svensk internationell handel och dess betydelse sverige och frihandeln En allt öppnare världshandel, tillsammans med ett stabilt regelverk och fungerande samhällsinstitutioner,

Läs mer

Ökad välfärd och global utveckling - svensk handelspolitik i WTO:s Doharunda

Ökad välfärd och global utveckling - svensk handelspolitik i WTO:s Doharunda Utrikesutskottets yttrande 0/06:UU3y Ökad välfärd och global utveckling - svensk handelspolitik i WTO:s Doharunda Till näringsutskottet Näringsutskottet har vid sammanträde den oktober 0 beslutat att bereda

Läs mer

Vad ungdomar bör veta om

Vad ungdomar bör veta om Vad ungdomar bör veta om handelspolitik Håkan Nordström Henrik Isakson Ekonomiska argument FÖR frihandel Produktionsvinster Att tillverka sådant som andra kan göra bättre och billigare är ett slöseri med

Läs mer

Handel och hållbar utveckling

Handel och hållbar utveckling Handel och hållbar utveckling Lärarfortbildning 2010 Marianne Jönsson marianne.jonsson@kommers.se Vad är hållbar utveckling? 1987 Brundtlandkommissionen 1992 Rio de Janeiro Agenda 21 1998 OECD tre dimensioner

Läs mer

WTO Basfakta och knäckfrågor

WTO Basfakta och knäckfrågor WTO Basfakta och knäckfrågor Kommerskollegium är den myndighet i Sverige som ansvarar för frågor om utrikeshandel och handelspolitik. Vi förser regeringen med beslutsunderlag, utredningar och yttranden

Läs mer

Handel och hållbar utveckling

Handel och hållbar utveckling Handel och hållbar utveckling Lärarfortbildning 2010 Marianne Jönsson marianne.jonsson@kommers.se Vad är hållbar utveckling? 1987 Brundtlandkommissionen 1992 Rio de Janeiro Agenda 21 1998 OECD tre dimensioner

Läs mer

Ordlistan kommer från regeringens skrivelse "Ökad välfärd och global utveckling - svensk handelspolitik i WTO:s Doharunda" 2005/06:9

Ordlistan kommer från regeringens skrivelse Ökad välfärd och global utveckling - svensk handelspolitik i WTO:s Doharunda 2005/06:9 Sida 1 av 5 WTO-ordlista Ordlistan kommer från regeringens skrivelse "Ökad välfärd och global utveckling - svensk handelspolitik i WTO:s Doharunda" 2005/06:9 AITIC - Agency for International Trade Information

Läs mer

Bryssel den 16 december 2002

Bryssel den 16 december 2002 ,3 Bryssel den 16 december 2002 :72 RFK MRUGEUXNHW (XURSHLVND NRPPLVVLRQHQ I UHVOnU HQ SSQDUH PDUNQDG VW G VRP L PLQGUH JUDG VQHGYULGHU KDQGHOQ RFK UDGLNDOW ElWWUH YLOONRU I UXWYHFNOLQJVOlQGHUQD.RPPLVVLRQHQODGHLGDJIUDPHWWDPELWL

Läs mer

FÖRSLAG TILL RESOLUTION

FÖRSLAG TILL RESOLUTION EUROPAPARLAMENTET 2009-2014 Plenarhandling 26.6.2012 B7-0297/2012 FÖRSLAG TILL RESOLUTION i enlighet med artiklarna 90.2 och 110.2 i arbetsordningen om handelsförhandlingarna mellan EU och Japan (2012/2651(RSP))

Läs mer

Offentligt samråd om den framtida handelsrelationen mellan EU och Nya Zeeland respektive EU och Australien

Offentligt samråd om den framtida handelsrelationen mellan EU och Nya Zeeland respektive EU och Australien SKRIVELSE Enheten för handel och tekniska regler 2017-06-26 Dnr 2017/01068-3 Anna Sabelström Enligt sändlista Offentligt samråd om den framtida handelsrelationen mellan EU och Nya Zeeland respektive EU

Läs mer

Vad ungdomar bör veta om. Henrik Isakson, enhetsråd

Vad ungdomar bör veta om. Henrik Isakson, enhetsråd Vad ungdomar bör veta om handelspolitik Henrik Isakson, enhetsråd Tanke bakom workshopen 1. Den öppna handelspolitikens för och nackdelar 2. Hur fungerar WTO? 3. Hur ser frihandelsavtalen ut? 4. Hur fungerar

Läs mer

Vissa handelspolitiska frågor

Vissa handelspolitiska frågor Näringsutskottets betänkande 09/:NU3 Vissa handelspolitiska frågor Sammanfattning I betänkandet behandlar utskottet 4 motionsyrkanden om olika handelspolitiska frågor. Samtliga yrkanden avstyrks av utskottet.

Läs mer

Kontakt Bo Jerlström Ambassadör Telefon: 0709-62 00 15. Uttalande Utrikesdepartementet 27 juli 2007 Sten Tolgfors, Handelsminister

Kontakt Bo Jerlström Ambassadör Telefon: 0709-62 00 15. Uttalande Utrikesdepartementet 27 juli 2007 Sten Tolgfors, Handelsminister 2007 Uttalande Utrikesdepartementet 27 juli 2007 Sten Tolgfors om att svenskt företag tog hem uppdrag att renovera FN Idag meddelades att Skanska har fått uppdraget att renovera FN:s högkvarter i New York.

Läs mer

Internationell politik 1 Föreläsning 10. Globalisering. Jörgen Ödalen

Internationell politik 1 Föreläsning 10. Globalisering. Jörgen Ödalen Internationell politik 1 Föreläsning 10. Globalisering Jörgen Ödalen jorgen.odalen@liu.se Vad är globalisering? Tre olika perspektiv: Hyperglobalister: Globalisering är ett verkligt och nytt fenomen. sprider

Läs mer

Ett naturligt steg för Sverige. Dags för euron

Ett naturligt steg för Sverige. Dags för euron Ett naturligt steg för Sverige 2002 Dags för euron Produktion: Herlin Widerberg Tryck: Tryckmedia Stockholm Tolv länder i Europa har infört den gemensamma valutan euro. 300 miljoner människor har därmed

Läs mer

Varför handlar vi med omvärlden? Hur ser handeln ut och hur regleras den? Håkan Nordström

Varför handlar vi med omvärlden? Hur ser handeln ut och hur regleras den? Håkan Nordström Varför handlar vi med omvärlden? Hur ser handeln ut och hur regleras den? Håkan Nordström Md USD Världshandelns utveckling 1950-2010 18 000 16 000 14 000 12 000 10 000 8 000 6 000 4 000 2 000 0 1950 1960

Läs mer

Läget i frihandelsförhandlingarna mellan EU och USA med fokus på handel med jordbruks- och livsmedelsprodukter

Läget i frihandelsförhandlingarna mellan EU och USA med fokus på handel med jordbruks- och livsmedelsprodukter På tal om jordbruk och fiske fördjupning om aktuella frågor 2015-10-16 Läget i frihandelsförhandlingarna mellan EU och USA med fokus på handel med jordbruks- och livsmedelsprodukter Frihandelsförhandlingarna

Läs mer

Skolpaket om handeln. Lärartext

Skolpaket om handeln. Lärartext Ingrid Lindeberg 201-0 - Skolpaket om handeln Lärartext Bild 1: Historik För Sverige är handeln med andra länder mycket betydelsefull. En stor del av våra inkomster kommer från försäljning av varor och

Läs mer

Hur kan WTO-förhandlingarna främja utveckling?

Hur kan WTO-förhandlingarna främja utveckling? Hur kan WTO-förhandlingarna främja utveckling? Kommerskollegium är Sveriges myndighet för utrikeshandel och handelspolitik. Vi arbetar för en öppen handel med klara spelregler, både inom och utanför EU.

Läs mer

Icke lagstiftande verksamhet. - Lägesrapport - Diskussion. Dokumentbeteckning - Rättslig grund -

Icke lagstiftande verksamhet. - Lägesrapport - Diskussion. Dokumentbeteckning - Rättslig grund - Slutlig Kommenterad dagordning Näringsdepartementet 20151109 Kommenterad dagordning inför Jordbruks och fiskerådet den 16 november 2015 Icke lagstiftande verksamhet 4. Förenkling av den gemensamma jordbrukspolitiken

Läs mer

Konsekvenserna för u-länderna av WTO-avtalen 27 februari 2004

Konsekvenserna för u-länderna av WTO-avtalen 27 februari 2004 Konsekvenserna för u-länderna av WTO-avtalen 27 februari 2004 RAPPORT Dnr 100-171-04 Konsekvenser för u-länderna av WTOavtalen UD:s remiss 2003-07-24. INLEDNING... 6 UPPDRAGET... 6 AVGRÄNSNINGAR... 6

Läs mer

Produktion - handel - transporter

Produktion - handel - transporter Produktion - handel - transporter Kunskapskrav E C A Eleven kan undersöka var olika varor och tjänster produceras och konsumeras, och beskriver då enkla geografiska mönster av handel och kommunikation

Läs mer

Kommenterad dagordning för rådet för utrikes frågor (handel) den 31 maj 2012

Kommenterad dagordning för rådet för utrikes frågor (handel) den 31 maj 2012 REGERINGSKANSLIET Utrikesdepartementet Kommenterad dagordning Ministerrådet Enheten för Europeiska Unionen Kommenterad dagordning för rådet för utrikes frågor (handel) den 31 maj 2012 Handelsministrarnas

Läs mer

Europa-Medelhavsinterimsavtal (97/430/EG), EGT L 187, 1997 2

Europa-Medelhavsinterimsavtal (97/430/EG), EGT L 187, 1997 2 Europa-Medelhavsinterimsavtal (97/430/EG), EGT L 187, 1997 2 SOM ÄR MEDVETNA om den stora politiska betydelsen av det palestinska valet den 20 januari 1996 för den process som skall leda fram till en permanent

Läs mer

STATSRÅDETS UTREDNING

STATSRÅDETS UTREDNING UTRIKESUTSKOTTETS UTLÅTANDE 2/2001 rd Statsrådets redogörelse med anledning av förberedelserna inför Världshandelsorganisationen WTO:s nya förhandlingsrunda (The Millenium Round) Till stora utskottet INLEDNING

Läs mer

Öppna gränser och frihandel. - Risker och möjligheter för svensk industri i dagens EU Cecilia Wikström Europaparlamentariker

Öppna gränser och frihandel. - Risker och möjligheter för svensk industri i dagens EU Cecilia Wikström Europaparlamentariker Öppna gränser och frihandel - Risker och möjligheter för svensk industri i dagens EU Cecilia Wikström Europaparlamentariker Hotet mot Schengensamarbetet Konsekvenser för transportsektorn Det europeiska

Läs mer

NEKA54, Nationalekonomi: Internationell ekonomi, 5 högskolepoäng Economics: International Economics, 5 credits Grundnivå / First Cycle

NEKA54, Nationalekonomi: Internationell ekonomi, 5 högskolepoäng Economics: International Economics, 5 credits Grundnivå / First Cycle Ekonomihögskolan NEKA54, Nationalekonomi: Internationell ekonomi, 5 högskolepoäng Economics: International Economics, 5 credits Grundnivå / First Cycle Fastställande Kursplanen är fastställd av Institutionsstyrelsen

Läs mer

Bilaga 2: Analys av hur mål och delmål i Agenda 2030 förhåller sig till handelspolitiken

Bilaga 2: Analys av hur mål och delmål i Agenda 2030 förhåller sig till handelspolitiken UTREDNING 2016-08-31 Dnr 3.4.3-2016/00667-2 Bilaga 2: Analys av hur mål och delmål i Agenda 2030 förhåller sig till handelspolitiken Innehåll 1 Sammanfattning och slutsatser... 3 2 Bakgrund... 7 3 Generella

Läs mer

Produktion - handel - transporter

Produktion - handel - transporter Produktion - handel - transporter Kunskapskrav E C A Eleven kan undersöka var olika varor och tjänster produceras och konsumeras, och beskriver då enkla geografiska mönster av handel och kommunikation

Läs mer

MEDDELANDE FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET, EUROPEISKA RÅDET OCH RÅDET. En robust handelspolitik för EU för att skapa jobb och tillväxt

MEDDELANDE FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET, EUROPEISKA RÅDET OCH RÅDET. En robust handelspolitik för EU för att skapa jobb och tillväxt EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 18.10.2016 COM(2016) 690 final MEDDELANDE FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET, EUROPEISKA RÅDET OCH RÅDET En robust handelspolitik för EU för att skapa jobb och

Läs mer

Sveriges export av varor och direktinvesteringar i utlandet

Sveriges export av varor och direktinvesteringar i utlandet Sveriges export av varor och direktinvesteringar i utlandet Sammanfattande skrift av utredningen The relationship between international trade and foreign direct investments. Kommerskollegium Kommerskollegium

Läs mer

Regeringskansliet Faktapromemoria 2012/13:FPM100. Utkast förhandlingsmandat för handelsoch investeringsavtal mellan EU och USA. Dokumentbeteckning

Regeringskansliet Faktapromemoria 2012/13:FPM100. Utkast förhandlingsmandat för handelsoch investeringsavtal mellan EU och USA. Dokumentbeteckning Regeringskansliet Faktapromemoria Utkast förhandlingsmandat för handelsoch investeringsavtal mellan EU och USA Utrikesdepartementet 2013-05-17 Dokumentbeteckning KOM (2013) 316 Final Rekommendation till

Läs mer

Välfärdseffekter av handel och handelspolitik

Välfärdseffekter av handel och handelspolitik Välfärdseffekter av handel och handelspolitik Handelspolitik ofta åtgärder riktade mot importen T ex tullar och importkvoteringar Påverkar även produktion, sysselsättning, konsumtion och inkomster Effekterna

Läs mer

Varför handlar vi med omvärlden?

Varför handlar vi med omvärlden? Varför handlar vi med omvärlden? Kommerskollegium är den myndighet i Sverige som ansvarar för frågor som rör utrikeshandel, EU:s inre marknad och handelspolitik. Vår främsta uppgift är att främja frihandel

Läs mer

Tullfri handel med Sydkorea

Tullfri handel med Sydkorea Tullfri handel med Sydkorea 8 september 2011, Per Anders Lorentzon Spaghetti bowl Copyright Sydsvenska Industri- och Handelskammaren 2011 1 Vad är ett frihandelsavtal? Bilateralt avtal för att gynna handeln

Läs mer

maj 2011 Se till exempel Kommerskollegium, vad hindrar Sveriges utrikeshandel s 1 4

maj 2011 Se till exempel Kommerskollegium, vad hindrar Sveriges utrikeshandel s 1 4 Rapport från Företagarna maj 2011 Inledning... 2 Så genomfördes undersökningen... 2 Småföretagens handel... 3 Sverige är den viktigaste marknaden... 3 Hur börjar företagen utrikeshandla?... 4 Med vilka

Läs mer

FöreningsSparbanken Analys Nr 33 24 november 2005

FöreningsSparbanken Analys Nr 33 24 november 2005 FöreningsSparbanken Analys Nr 33 24 november 2005 God potential för en ökad tjänsteexport De svenska företagen får bättre betalt för sina exporttjänster än för exporten av varor. Under perioden 1995-2004

Läs mer

Höga och rörliga livsmedelspriser - Är exportrestriktioner ett hot mot tryggad livsmedelsförsörjning?

Höga och rörliga livsmedelspriser - Är exportrestriktioner ett hot mot tryggad livsmedelsförsörjning? Höga och rörliga livsmedelspriser - Är exportrestriktioner ett hot mot tryggad livsmedelsförsörjning? Författare till svenska FAO-kommitténs debattskrift: Andreas Davelid Patrik Eklöf Fabian Nilsson Upplägg

Läs mer

GATS. Ska våra rättigheter. bli varor? www.attac.nu/karlstad. Det fi

GATS. Ska våra rättigheter. bli varor? www.attac.nu/karlstad. Det fi GATS Ska våra rättigheter Det fi bli varor? www.attac.nu/karlstad GATS Vad är på gång? Världshandel med tjänster Sverige är medlem i världshandelsorganisationen WTO, som arbetar för att liberalisera världshandeln.

Läs mer

Vässa EU:s klimatpoli tik. En rapport om Centerpartiets förslag för EU:s system för handel med utsläppsrätter

Vässa EU:s klimatpoli tik. En rapport om Centerpartiets förslag för EU:s system för handel med utsläppsrätter Vässa EU:s klimatpoli tik En rapport om Centerpartiets förslag för EU:s system för handel med utsläppsrätter Sammanfattning EU:s system för handel med utsläppsrätter (EU-ETS) är tillsammans med unionens

Läs mer

Europeiska handelsavtal ingen väg ur den globala krisen

Europeiska handelsavtal ingen väg ur den globala krisen I en period av stora förändringar och osäkerhet är det den absolut sämsta tiden för afrikanska regeringar att skriva på bindande avtal som minskar rätten att själva bestämma över sin ekonomiska utveckling

Läs mer

Regeringskansliet Faktapromemoria 2015/16:FPM55. Beslut om ekonomiskt partnerskapsavtal. Dokumentbeteckning. Sammanfattning. Utrikesdepartementet

Regeringskansliet Faktapromemoria 2015/16:FPM55. Beslut om ekonomiskt partnerskapsavtal. Dokumentbeteckning. Sammanfattning. Utrikesdepartementet Regeringskansliet Faktapromemoria Beslut om ekonomiskt partnerskapsavtal med SADC Utrikesdepartementet 2016-03-17 Dokumentbeteckning KOM(2016) 8 Förslag till rådets beslut om undertecknande och provisorisk

Läs mer

Förslag till RÅDETS BESLUT

Förslag till RÅDETS BESLUT EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 15.4.2014 COM(2014) 223 final 2014/0125 (NLE) Förslag till RÅDETS BESLUT om fastställande av den ståndpunkt som Europeiska unionen ska inta i Världshandelsorganisationens

Läs mer

EU:s handelspolitik i nytt sammanhang institutionella och rättsliga förändringar genom Lissabonfördraget. Jörgen Hettne, Sieps

EU:s handelspolitik i nytt sammanhang institutionella och rättsliga förändringar genom Lissabonfördraget. Jörgen Hettne, Sieps EU:s handelspolitik i nytt sammanhang institutionella och rättsliga förändringar genom Lissabonfördraget Jörgen Hettne, Sieps Unionens yttre åtgärder EU-fördraget: Allmänna bestämmelser om unionens yttre

Läs mer

Rådets beslut (1999/753/EG) 6

Rådets beslut (1999/753/EG) 6 Rådets beslut (1999/753/EG) 6 Avdelning II Handel AVSNITT A ALLMÄNT Artikel 5 Frihandelsområde 1. Gemenskapen och Sydafrika är överens om att upprätta ett frihandelsområde i enlighet med bestämmelserna

Läs mer

Seminarieblock Utmaningar för internationell handel

Seminarieblock Utmaningar för internationell handel Minnesanteckningar från Handelns Dag 7 mars 2007 Seminarieblock Utmaningar för internationell handel Seminariet inleddes av Lena Johansson, Kommerskollegiums generaldirektör som talade om det aktuella

Läs mer

Kommerskollegium 2009:5. Globala handelsmönster

Kommerskollegium 2009:5. Globala handelsmönster Kommerskollegium 2009:5 Globala handelsmönster 2009 06 Kommerskollegium är den myndighet i Sverige som ansvarar för frågor som rör utrikeshandel och handelspolitik. Vår främsta uppgift är att främja frihandel

Läs mer

Handelsstudie Island

Handelsstudie Island Handelsstudie Island Juni 2013 Andreas Thörnroos 2013-06-05 Sammanfattning Handelns utveckling totalt Sverige är ett av världens mest globaliserade länder och handeln har en avgörande betydelse för svensk

Läs mer

VECKOBREVET FRÅN GENÈVE

VECKOBREVET FRÅN GENÈVE VECKOBREVET FRÅN GENÈVE Besök Världshandelsbloggen http://blogg.ud.se/varldshandelsbloggen/ AKTUELLT OM HANDELSPOLITIKEN vecka 44-45 Sveriges representation vid de internationella organisationerna i Genève

Läs mer

Sveriges handel med Norge

Sveriges handel med Norge Kortversion Sveriges handel med Norge grannhandel med förhinder? Sveriges handel med Norge kortversion Sverige och Norge har ett intensivt utbyte av både varor och tjänster, och även av arbetskraft som

Läs mer

BUSINESS SWEDENS MARKNADSÖVERSIKT SEPTEMBER 2015. Mauro Gozzo, Business Swedens chefekonom

BUSINESS SWEDENS MARKNADSÖVERSIKT SEPTEMBER 2015. Mauro Gozzo, Business Swedens chefekonom BUSINESS SWEDENS MARKNADSÖVERSIKT SEPTEMBER 2015 Mauro Gozzo, Business Swedens chefekonom 1 Business Swedens Marknadsöversikt ges ut tre gånger per år: i april, september och december. Marknadsöversikt

Läs mer

Kommenterad dagordning för rådet för utrikes frågor (handel) den 29 november 2012

Kommenterad dagordning för rådet för utrikes frågor (handel) den 29 november 2012 REGERINGSKANSLIET Utrikesdepartementet Kommenterad dagordning Ministerrådet Enheten för Europeiska Unionen Kommenterad dagordning för rådet för utrikes frågor (handel) den 29 november 2012 Handelsministrarnas

Läs mer

TRIPS kontroversiellt patentavtal Trade Related Intellectual Property Rights

TRIPS kontroversiellt patentavtal Trade Related Intellectual Property Rights TRIPS kontroversiellt patentavtal Trade Related Intellectual Property Rights TRIPS-avtalet (Trade-Related Aspects of Intellectual Property Rights) reglerar immaterialrätt, eller skydd av intellektuell

Läs mer

2005-11-18. Styrdokument. Utrikesdepartementet. Styrdokument - Fiskesubventioner. 1. Huvudbudskap. 2. Mandatet från Doha-deklarationen

2005-11-18. Styrdokument. Utrikesdepartementet. Styrdokument - Fiskesubventioner. 1. Huvudbudskap. 2. Mandatet från Doha-deklarationen Styrdokument 2005-11-18 Utrikesdepartementet Enheten för internationell handelspolitik Kr Daniel Blockert Telefon 08-4053218 Mobil 070-5190228 E-post daniel.blockert@foreign.ministry.se Styrdokument -

Läs mer

MARKT/2526/02 SV Orig. EN GATS och den internationella utvecklingen Lägesrapport

MARKT/2526/02 SV Orig. EN GATS och den internationella utvecklingen Lägesrapport MARKT/2526/02 SV Orig. EN GATS och den internationella utvecklingen Lägesrapport Commission européenne, B-1049 Bruxelles / Europese Commissie, B-1049 Brussel Belgien. Telefon: +32-2-299.11.11 Kontor: C107

Läs mer

Internationell Ekonomi

Internationell Ekonomi Internationell Ekonomi Internationell Ekonomi Nationalekonomi på högskolan består av: Mikroekonomi producenter och konsumenter Makroekonomi hela landet Internationell ekonomi handel mellan länder Varför

Läs mer

Handelspolitisk lägesrapport 2005

Handelspolitisk lägesrapport 2005 Handelspolitisk lägesrapport 25 Kommerskollegium är Sveriges myndighet för utrikeshandel och handelspolitik. Vi arbetar för en öppen handel med klara spelregler, både inom och utanför EU. Vår huvuduppgift

Läs mer

Sammanfattning. Bakgrund

Sammanfattning. Bakgrund Sammanfattning I den här rapporten analyseras förutsättningarna för att offentlig upphandling ska fungera som ett mål- och kostnadseffektivt miljöpolitiskt styrmedel. I anslutning till detta diskuteras

Läs mer

Innebär TTIP och TTP att WTO är passé?

Innebär TTIP och TTP att WTO är passé? Innebär TTIP och TTP att WTO är passé? Henrik Horn är professor i internationell ekonomi och verksam vid Institutet för Näringslivsforskning (IFN). Han forskar i skärningsområdet mellan ekonomi och juridik,

Läs mer

Kommunernas regelöversyn utifrån tjänstedirektivet. En vägledning

Kommunernas regelöversyn utifrån tjänstedirektivet. En vägledning Kommunernas regelöversyn utifrån tjänstedirektivet En vägledning Kommerskollegiums EU-helpdesk Telefon: 08-690 49 80 E-post: euhelpdesk@kommers.se Kommerskollegium är den myndighet i Sverige som ansvarar

Läs mer

2005-11-24. Marknadstillträde för industrivaror (non-agricultural market access - NAMA)

2005-11-24. Marknadstillträde för industrivaror (non-agricultural market access - NAMA) REGERINGSKANSLIET Utrikesdepartementet Styrdokument Enheten för internationell handelspolitik Per Altenberg Telefon 08-4055706 E-post: per.altenberg@foreign.ministry.se Marknadstillträde för industrivaror

Läs mer

Slutlig. Kommenterad dagordning inför Jordbruks- och fiskerådet den 13-14 oktober 2014

Slutlig. Kommenterad dagordning inför Jordbruks- och fiskerådet den 13-14 oktober 2014 Slutlig Kommenterad dagordning Landsbygdsdepartementet 20141008 Kommenterad dagordning inför Jordbruks och fiskerådet den 1314 oktober 2014 Icke lagstiftande verksamhet FISKE 4. Förslag till rådets förordning

Läs mer

Regeringens skrivelse 1998/99:59

Regeringens skrivelse 1998/99:59 Regeringens skrivelse 1998/99:59 Öppen handel - rättvisa spelregler Svensk handelspolitik inför en ny WTO-runda Skr. 1998/99:59 Regeringen överlämnar denna skrivelse till riksdagen. Stockholm den 8 mars

Läs mer

2016:3. Tullar är fortfarande ett problem

2016:3. Tullar är fortfarande ett problem 2016:3 Tullar är fortfarande ett problem Kommerskollegium är den myndighet i Sverige som ansvarar för frågor som rör utrikeshandel, EU:s inre marknad och handelspolitik. Vår främsta uppgift är att främja

Läs mer

Tillsammans för en rättvisare värld

Tillsammans för en rättvisare värld Tillsammans för en rättvisare värld 2 Inledning Den värld vi lever i är inte rättvis. Miljoner människor lider av fattigdom, sjukdomar, krig och konflikter. Mänskliga rättigheter kränks och för många är

Läs mer

Kina som medlem i WTO 18 månader efter anslutningen

Kina som medlem i WTO 18 månader efter anslutningen Kina som medlem i WTO 18 månader efter anslutningen Kommerskollegium är Sveriges myndighet för utrikeshandel och handelspolitik. Vi arbetar för en öppen handel med klara spelregler, både inom och utanför

Läs mer

Beslut 2000/384/EG, EKSG 3. göra det möjligt för vardera parten att ta hänsyn till den andra partens ståndpunkt och intressen,

Beslut 2000/384/EG, EKSG 3. göra det möjligt för vardera parten att ta hänsyn till den andra partens ståndpunkt och intressen, Beslut 2000/384/EG, EKSG 3 göra det möjligt för vardera parten att ta hänsyn till den andra partens ståndpunkt och intressen, öka den regionala säkerheten och stabiliteten Artikel 4 Den politiska dialogen

Läs mer

HAR FRIHANDELS- OVÄNNERNA NÅGOT STÖD?

HAR FRIHANDELS- OVÄNNERNA NÅGOT STÖD? Rapport från Svensk Handel HAR FRIHANDELS- Johan Norberg Paula Werenfels Röttorp HAR FRIHANDELS- september 2000 SVENSK HANDEL 1 2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Förord 5 Positiva till frihandel 6 U-landsfrågan 7

Läs mer

Åtgärder för en förbättrad inre marknad

Åtgärder för en förbättrad inre marknad Åtgärder för en förbättrad inre marknad Kommerskollegium är den myndighet i Sverige som ansvarar för frågor som rör utrikeshandel och handelspolitik. Vår främsta uppgift är att främja frihandel och klara

Läs mer

2009-02-20. Handelsrelationerna till USA och EU är centrala. Kina lägger mycket energi på att hålla spänningarna med dessa på en hanterbar nivå.

2009-02-20. Handelsrelationerna till USA och EU är centrala. Kina lägger mycket energi på att hålla spänningarna med dessa på en hanterbar nivå. Promemoria Per-Arne Hjelmborn Kina och handelspolitiken februari 2009: oro för protektionism och hög aktivitet både multilateralt och bilateralt/regionalt De protektionistiska åtgärder som följer i spåren

Läs mer

KOMMISSIONENS ARBETSDOKUMENT. Framtiden för tullrestitution i ursprungsreglerna i EU:s frihandelsavtal

KOMMISSIONENS ARBETSDOKUMENT. Framtiden för tullrestitution i ursprungsreglerna i EU:s frihandelsavtal SV SV SV EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 9.3.2010 KOM(2010)77 slutlig KOMMISSIONENS ARBETSDOKUMENT Framtiden för tullrestitution i ursprungsreglerna i EU:s frihandelsavtal SV SV KOMMISSIONENS ARBETSDOKUMENT

Läs mer

Varför handlar vi med omvärlden?

Varför handlar vi med omvärlden? Varför handlar vi med omvärlden? Kommerskollegium är den myndighet i Sverige som ansvarar för frågor som rör utrikeshandel och handelspolitik. Vår främsta uppgift är att främja frihandel och klara spelregler

Läs mer

Vad vill Moderaterna med EU

Vad vill Moderaterna med EU Vad vill Moderaterna med EU Förstärka Miljö och Fredsfrågan Underlätta för handel Bekämpa internationell brottslighet Varför skall jag som Eksjöbo intressera mig för EU och rösta i EU valet Våra exporterande

Läs mer

Direktivet om tjänster på den inre marknaden 1 - vidare åtgärder Information från EPSU (i enlighet med diskussioner vid NCC-mötet den 18 april 2007)

Direktivet om tjänster på den inre marknaden 1 - vidare åtgärder Information från EPSU (i enlighet med diskussioner vid NCC-mötet den 18 april 2007) Direktivet om tjänster på den inre marknaden 1 - vidare åtgärder (i enlighet med diskussioner vid NCC-mötet den 18 april 2007) 1. Introduktion Den 15 november 2006 antog Europaparlamentet direktivet och

Läs mer

Handel. Fri handel bidrar till ekonomisk tillväxt INSYN I EU POLITIKEN

Handel. Fri handel bidrar till ekonomisk tillväxt INSYN I EU POLITIKEN INSYN I EU POLITIKEN Handel Fri handel bidrar till ekonomisk tillväxt Att öppna nya marknader får våra ekonomier att växa endast en aktiv EU politik för frihandel och investeringar kan åstadkomma det.

Läs mer

Frågor och svar om Transatlantiskt partnerskap för handel och investeringar mellan EU och USA (TTIP)

Frågor och svar om Transatlantiskt partnerskap för handel och investeringar mellan EU och USA (TTIP) Frågor och svar om Transatlantiskt partnerskap för handel och investeringar mellan EU och USA (TTIP) Innehåll 1. Vad är Transatlantiskt partnerskap för handel och investeringar?...2 2. Vems idé var det

Läs mer

2002-07-02 Dnr 02-702-DIR. Utrikesdepartementet Enheten för global utveckling. 103 39 Stockholm

2002-07-02 Dnr 02-702-DIR. Utrikesdepartementet Enheten för global utveckling. 103 39 Stockholm 2002-07-02 Dnr 02-702-DIR Utrikesdepartementet Enheten för global utveckling 103 39 Stockholm Yttrande över Betänkandet SOU 2001:96 En rättvisare värld utan fattigdom Sammanfattning Riksbankens allmänna

Läs mer

SV Förenade i mångfalden SV B8-0250/4. Ändringsförslag. Anne-Marie Mineur, Rina Ronja Kari, Stelios Kouloglou för GUE/NGL-gruppen

SV Förenade i mångfalden SV B8-0250/4. Ändringsförslag. Anne-Marie Mineur, Rina Ronja Kari, Stelios Kouloglou för GUE/NGL-gruppen 23.2.2016 B8-0250/4 4 Anne-Marie Mineur, Rina Ronja Kari, Stelios Kouloglou Skäl A A. Australien och Nya Zeeland är bland EU:s äldsta och närmaste partner, har gemensamma värderingar och verkar för att

Läs mer

Produkter med ursprung i Algeriet får vid import till gemenskapen inte beläggas med tullar eller avgifter med motsvarande verkan.

Produkter med ursprung i Algeriet får vid import till gemenskapen inte beläggas med tullar eller avgifter med motsvarande verkan. Rådets beslut (2005/690/EG), EUT L 265, 2005 6 Avdelning II Fri rörlighet för varor Artikel 6 Gemenskapen och Algeriet skall, under en övergångsperiod på högst tolv år räknat från dagen för detta avtals

Läs mer

Konjunkturutsikterna 2011

Konjunkturutsikterna 2011 1 Konjunkturutsikterna 2011 Det går bra i vår omgivning. Hänger Åland med? Richard Palmer, ÅSUB Fortsatt återhämtning i världsekonomin men med inslag av starka orosmoment Världsekonomin växer men lider

Läs mer

Yttrande över kommissionens grönbok om en modernisering av EU:s politik för offentlig upphandling

Yttrande över kommissionens grönbok om en modernisering av EU:s politik för offentlig upphandling YTTRANDE 2011-03-15 Dnr 4.1.1-2011/00204-2 För kännedom Maria Boshnakova Socialdepartementet Yttrande över kommissionens grönbok om en modernisering av EU:s politik för offentlig upphandling Er ref. S2011/1259/RU

Läs mer

Globala värdekedjor. så påverkar de utrikeshandeln

Globala värdekedjor. så påverkar de utrikeshandeln Globala värdekedjor så påverkar de utrikeshandeln 1 GLOBALA VÄRDEKEDJOR 2 Innehåll Vad är globala värdekedjor? 4 Hur påverkas exportmåtten? 6 Vilken betydelse har tjänsteexporten? 8 Vilka konsekvenser

Läs mer

Frågor och svar om TTIP

Frågor och svar om TTIP ENHET/HANDLÄGGARE DATUM DIARIENUMMER Internationella enheten/ Susanne Lindberg Elmgren 2015-05-28 MOTTAGARE Frågor och svar om TTIP 1. Vad är TTIP? TTIP är engelsk förkortning för Transatlantic Trade and

Läs mer

Vad säger FN:s nya hållbara utvecklingsmål om odlingsjordarna?

Vad säger FN:s nya hållbara utvecklingsmål om odlingsjordarna? Vad säger FN:s nya hållbara utvecklingsmål om odlingsjordarna? KSLA, 10:e december 2015 Nina Weitz, Research Associate Stockholm Environment Institute (SEI) SEI:s ARBETE MED MÅLEN Syfte? Att främja en

Läs mer

Regleringsbrev för budgetåret 2015 avseende Kommerskollegium

Regleringsbrev för budgetåret 2015 avseende Kommerskollegium Regeringsbeslut III:8 Utrikesdepartementet 2014-12-18 UF2014/80014/UD/USTYR (delvis) UF2014/80015/UD/FIM (delvis) UF2014/80418/UD/FIM Kommerskollegium Box 6803 113 86 Stockholm Regleringsbrev för budgetåret

Läs mer

Kommerskollegium 2010:2. Till er tjänst. Vikten av tjänster för tillverkningsindustrin och möjliga handelspolitiska konsekvenser

Kommerskollegium 2010:2. Till er tjänst. Vikten av tjänster för tillverkningsindustrin och möjliga handelspolitiska konsekvenser Kommerskollegium 2010:2 Till er tjänst Vikten av tjänster för tillverkningsindustrin och möjliga handelspolitiska konsekvenser 2010 03 Kommerskollegium är den myndighet i Sverige som ansvarar för frågor

Läs mer

Mötesanteckningar från Livsmedelsindustriseminarium den 15 januari 2014

Mötesanteckningar från Livsmedelsindustriseminarium den 15 januari 2014 1(5) 2014-01-21 Enheten för handel och marknad Mötesanteckningar från Livsmedelsindustriseminarium den 15 januari 2014 Leif Denneberg, Jordbruksverket Leif hälsade alla välkomna till seminariet som var

Läs mer

Sverige i den globala ekonomin nu och i framtiden

Sverige i den globala ekonomin nu och i framtiden Sverige i den globala ekonomin nu och i framtiden Göran Wikner, Hanna Norström Widell, Jonas Frycklund Maj 2007 Trender för svenskt företagande Bilaga 1 till Globala affärer regler som hjälper och stjälper

Läs mer