WTO-avtalens konsekvenser för u-länder

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "WTO-avtalens konsekvenser för u-länder"

Transkript

1 WTO-avtalens konsekvenser för u-länder

2 Kommerskollegium är Sveriges myndighet för utrikeshandel och handelspolitik. Vi arbetar för en öppen handel med klara spelregler, både inom och utanför EU. Vår huvuduppgift är att förse regeringen med beslutsunderlag i handelspolitiska frågor. Vi fungerar också som kontaktpunkt och samordningscentral, SOLVIT-center, för företag som stöter på handelshinder i sina utlandsaffärer. Även privatpersoner kan göra en anmälan till Kommerskollegium om de kommer i kläm mellan olika regelsystem inom EU. Omslagsbild: Liba Taylor/Silver Bildbyrå

3 Förord År 1995 grundades Världshandelsorganisationen (WTO) som ett resultat av den sista förhandlingsrundan ( Uruguayrundan ) inom ramen för det allmänna tull- och handelsavtalet (GATT). Sedan slutet av 1990-talet har WTO-kritiska organisationer världen över krävt att det görs en utvärdering av WTO-avtalens konsekvenser för u-länderna innan en ny global förhandlingsrunda inleds. I denna rapport bidrar Kommerskollegium med sin syn på WTO-avtalens konsekvenser för u-länderna utifrån tillgänglig forskning och analys. Rapporten är gjord på uppdrag av den svenska regeringen efter en beställning av riksdagen (se bilaga 3). Rapporten är främst bakåtblickande. Syftet med uppdraget har varit att sammanfatta hur u-länderna hittills har påverkats av WTO. Den nu pågående förhandlingsrundan ( Doharundan ), liksom de förhandlingsfrågor som ryms inom denna behandlas därför inte. Rapporten har således fokuserats på en utvärdering av effekterna av existerande bestämmelser i WTO om varuhandel, tjänstehandel, immaterialrätt och tvistlösning. Stockholm den 28 mars 2004 Peter Kleen Generaldirektör

4 Projektgruppen Rapporten är resultatet av ett lagarbete där nästan samtliga medarbetare som handlägger WTO-frågor på Kommerskollegium har deltagit. Peter Kleen har lett projektets styrgrupp där även Elisabeth Dahlin och Gunnar Fors har ingått. Ingrid Jegou har varit projektledare. Tillsammans med Per Altenberg, har Jegou även varit redaktör för rapporten. Annika Widell, Maria Liungman och Ingrid Lindeberg har under utredningsarbetet granskat och/eller samordnat olika textbidrag. Följande medarbetare har deltagit i utredningsarbetet: Per Altenberg (regionala avtal), Christer Arvius (TBT-avtalet), Mattias Björklid Chu (Avtalet om offentlig upphandling), Agnès Courades Allebeck (TRIPS-avtalet), Helena Detlof (Skyddsåtgärdsavtalet), Elisabeth Florell (tullsänkningar för industrivaror), Hans Flykt (Informationsteknikavtalet), Hilda Fridh (Antidumpningsavtalet), Marcus Hellqvist (Avtalet om kontroll före skeppning), Henrik Isakson (Avtalet om textil och konfektion, Importlicensavtalet), Anna Jansson (Avtalet om ursprungsregler), Andrew Jenks (regionala avtal), Maria Johem (Tullvärdeavtalet), Maria Liungman (tullsänkningar för industrivaror), Ulrika Lyckman Alnered (Avtalet om urprungsregler), Bo Magnusson (Jordbruksavtalet, SPS-avtalet), Magnus Nikkarinen (Jordbruksavtalet), Håkan Nordström (multilaterala handelssystemet, tullsänkningar för industrivaror), Magnus Rentzhog (GATS), Carl Michael Simon (tvistlösning, TRIPS-avtalet), Annika Widell (Subventionsavtalet, Flygindustriavtalet), Gunvor Åkerblom (Subventionsavtalet, Flygindustriavtalet). Slutligen har en mängd personer och institutioner, såväl i Sverige som internationellt, bidragit med information och värdefulla synpunkter under utredningsarbetet.

5 Sammanfattning På uppdrag av riksdagen har Kommerskollegium analyserat konsekvenserna för u-länderna av befintliga WTO-avtal. Kommerskollegiums övergripande bedömning är att flera av de avtal som hittills tecknats inom ramen för GATT och WTO har inneburit förbättrat marknadstillträde och ökad handel för u-länderna. Som medlemmar av WTO har u-länderna bättre förutsättningar att delta i världshandeln och att integreras i världsekonomin än om de står utanför. WTO har även skapat ett regelverk för världshandeln som innebär större förutsägbarhet och mindre godtycke, något som är viktigt inte minst för u-länderna. Samtidigt konstaterar vi att det är svårt att dra generella slutsatser när det gäller WTO-avtalens konsekvenser för u-länderna. U-länder är en heterogen grupp länder med olika utvecklingsnivåer, förutsättningar och intressen. Det finns dessutom många andra faktorer än handeln som påverkar utvecklingen i ett land, t.ex. politisk och social stabilitet, ett fungerande rättssamhälle, makroekonomisk stabilitet, infrastruktur, geografiskt läge, hälsosituation och utbildningsnivå samt landets egen fördelningspolitik. Studien analyserar effekterna av existerande WTO-avtal och hur systemet hittills har fungerat. Samtliga WTO-avtal tas upp, bland annat de avtal som reglerar tullsänkningar för industrivaror, jordbruksavtalet, tekoavtalet och avtalen för tjänstehandel och immaterialrätt. Industrivaruområdet GATT med flera avtal U-länderna har fått ökad tillgång till i-ländernas och andra u-länders marknader genom tullsänkningar inom ramen för GATT/WTO. WTO-principen om likabehandling (mest gynnad nationsprincipen) har inom en del sektorer vidare inneburit att u-länderna i WTO automatiskt får tillgång till andra länders marknader utan att det krävs egna förpliktelser. Tullsänkningarna har dock varit betydligt mindre inom sektorer som är av intresse för u-länderna. I genomsnitt möter därför företag från u-länderna högre tullar på sina exportmarknader än företag från i-länderna. Tullarna är också generellt sett högre i u-länder än i i-länder, något som inte minst hindrar en ökning av handeln mellan u-länder. Tillämpningsavtal till GATT Det finns ett antal tillämpningsavtal till GATT som bland annat reglerar tullvärdeberäkning, tekniska handelshinder, subventioner, krav på skydd för människors, djurs och växters liv och hälsa, samt handelspolitiska skyddsåtgärder. Enligt vår

6 bedömning skapar dessa avtal ett säkrare marknadstillträde och motverkar godtycklig protektionism. Studien understryker dock svårigheterna med att empiriskt belägga tillämpningsavtalens effekter. Nya avtal Samtidigt som WTO kom till 1995 utvidgades det multilaterala handelssystemet med två nya avtal för tjänstehandel (GATS) och immaterialrätt (TRIPS), samt med avtal för handel med tekovaror och jordbruksprodukter. Marknadstillträdet har endast ökat marginellt för jordbruksvaror och tjänster. Jordbruksavtalet och GATS har dock lagt grunden för fortsatta förhandlingar och fungerar som ett golv när det gäller möjligheterna till marknadstillträde. Avregleringen av handeln med textil- och konfektionsvaror förväntas öka det totala marknadstillträdet för u-länderna från och med Ett antal konkurrenskraftiga exportländer kommer troligtvis att kunna öka sina marknadsandelar. Flera resurssvaga länder kan dock komma att förlora på avregleringen. TRIPS-avtalet kan gynna u-länder med hög teknologisk mognad, men medför stora statsfinansiella kostnader för resurssvaga u-länder med små offentliga budgetar. Dels handlar det om engångskostnader för upprättandet av en immaterialrättslagstiftning, dels om återkommande kostnader för efterlevnad av lagstiftningen. WTO:s tvistlösningssystem WTO:s tvistlösningssystem förbättrar, enligt studien, u-ländernas möjligheter att på rättslig väg kräva efterlevnad av dess handelspartners avtalsförpliktelser. U-länderna driver fler tvister i WTO än under GATT och med större framgång. Tvistlösningsavtalets instrument för efterlevnad är dock fortfarande begränsat till hot om handelssanktioner, något som missgynnar länder med låg utvecklingsnivå och u-länder som inte har råd att begränsa sin import. Hittills har dock även ekonomiskt betydelsefulla länder som USA och EU i huvudsak rättat sig efter utslag i WTO-tvister som går dem emot. Kostnader för u-länderna av WTO-avtalen Kostnader med WTO-avtalen uppstår framför allt i avtal som kräver ny lagstiftning, administration, system för efterlevnad m.m. Även om syftet med ett avtal kan vara gott riskerar det därmed att bli en statsfinansiell belastning för resurssvaga u-länder. Få krav ställs dock på de minst utvecklade länderna (MUL). De u-länder som drabbas hårdast av kostnadskrävande avtal är istället fattiga u-länder som inte har MULstatus. Kostnaderna varierar vidare mellan olika avtal. TRIPS-avtalet innebär t.ex. omfattande kostnader för att uppfylla immaterialrättsliga minimikrav. Även tullvärdeavtalet ställer krav som förutsätter att många u-länder gör investeringar i sin tulladministration. GATS är däremot ett relativt billigt avtal, eftersom det bygger på att varje land själv i förhandlingar väljer vilka åtaganden det vill göra.

7 Övergripande bedömning Vår övergripande slutsats är att GATT/WTO har bidragit till att minska handelshinder och att stimulera världshandeln inom ett flertal områden, men att mycket återstår att göra inom sektorer där många u-länder har starka intressen. I synnerhet gäller detta handel med jordbruksprodukter och tjänster, vilken fortfarande är starkt reglerad i de flesta länder. Disposition Rapporten går igenom de befintliga WTO-avtalen ett efter ett. För varje avsnitt finns en delsammanfattning. Kollegiets sammanfattande slutsatser av rapporten i sin helhet återfinns i kapitel 8.

8 Executive summary At the request of the Swedish Parliament, the National Board of Trade has analysed the effects of the existing WTO agreements and how the WTO system has worked thus far from the perspective of developing countries. The overall judgement of the National Board of Trade is that several of the agreements signed within the framework of GATT and the WTO have contributed to improving market access for developing countries and increasing their trade. As members of the WTO, developing countries have greater opportunities for participating in world trade and for integrating into the world economy. The WTO has also created a framework for world trade that is more predictable and less arbitrary, characteristics which are of great benefit to developing countries. At the same time, the National Board of Trade notes that there are difficulties in drawing general conclusions when it comes to determining the effects of the WTO agreements for developing countries. Developing countries constitute a large, heterogeneous group, at different stages of development, and with different needs and interests. Moreover, when considering the trade and development relationship, there are many factors which play a role, such as political, economic and social stability, the rule of law, infrastructure, geographical location, the health situation, level of education, and the redistribution policy of governments. Non-agricultural goods GATT and other agreements Developing countries have gained improved access to the markets of the developed countries and of other developing countries through tariff reductions within the framework of GATT and the WTO. The WTO s core principle of equal treatment (enshrined in the Most Favoured Nation principle), has meant that, in some sectors, developing country members of the WTO have automatically gained access to the markets of other countries, without reciprocity being required. However, tariff reductions have been considerably smaller in sectors of particular interest to developing countries, meaning that exporters from developing countries face, in effect, higher levels of tariffs than exporters from developed countries. Furthermore, tariffs are in general higher in developing countries than in developed countries, something that further inhibits trade growth, not least between developing countries. Supplementary agreements to GATT There are a number of supplementary agreements to GATT which regulate inter alia customs valuation, technical barriers to trade, subsidies, measures for food safety and animal and plant health, and safeguard measures. According to the National Board of Trade s assessment, these agreements improve the security of market access

9 and counteract arbitrary protectionism. However, the report underlines the difficulties in empirically determining the effects of the supplementary agreements. New agreements At the same time as the WTO was created in 1995, the multilateral trading framework was supplemented with several new agreements addressing, amongst other things, trade in services, the trade related aspects of intellectual property rights (TRIPS), trade in textiles and clothing, and agricultural goods. These agreements have had mixed results for developing countries: There has only been a minor increase in market access for agricultural goods and for services. The Agreement on Agriculture and the General Agreement on Trade in Services (GATS) have, however, established a framework for future negotiations and provide a guaranteed minimum level of market access. The deregulation of trade in textiles and clothing is expected to increase total market access for developing countries from A number of competitive exporting developing countries are expected to increase their market shares. Several of the less competitive countries may, however, lose from the deregulation. The TRIPS agreement can benefit those developing countries with a high degree of technological maturity, but creates a huge financial burden for poor developing countries with weak public finances. This burden is due partly to the one-off cost of necessary legislation on intellectual property rights, and partly to the recurrent costs incurred for ensuring observance of the legislation. The WTO dispute settlement system The National Board of Trade s view is that the WTO dispute settlement system has improved the possibility for developing countries to enforce the observance of trade commitments made by their trading partners. Developing countries initiate more claims under the WTO than they did under GATT, and pursue them with a higher degree of success. However, the penalties available under the dispute settlement system remain limited to threats of trade sanctions, something which disadvantages developing countries who cannot afford to threaten their imports in such a manner. However, this has not been a large problem so far, as economically powerful countries, such as the USA and the EU, have usually complied with decisions in WTO disputes which have gone against them. Costs for developing countries of the WTO agreements The main costs of the WTO agreements for developing countries are those associated with the requirements of implementation, such as new legislation, increased administration, and compliance systems. Therefore, even if the purpose of an agreement is

10 good, it risks becoming a financial burden for countries with limited resources. As the least developed countries (LDCs) are exempted from many of these requirements, the countries most affected by such costs are the poor developing countries that do not have LDC status. Furthermore, such costs vary between agreements. The TRIPS agreement, for example, imposes substantial costs in order for parties to meet certain minimum legislative and administrative standards. The agreement on customs valuation necessitates many developing countries to invest in their customs administrations. The GATS, on the other hand, is a relatively inexpensive agreement, being based on the principle that each country makes only the commitments it is willing to make. Conclusion The National Boards of Trade s conclusion is that the WTO has contributed to reducing trade barriers and to stimulating world trade within a number of areas, but that much remains to be done within sectors where developing countries have strong interests. This is true especially for trade in services and in agricultural products, which remain heavily regulated in most countries.

11 Innehållsförteckning Förord... 1 Projektgruppen... 2 Sammanfattning... 3 Executive summary Inledning Bakgrund Avgränsningar Definitioner En komplicerad analys Källförteckning Det multilaterala handelssystemet Det historiska förspelet Tiden före första världskriget Mellankrigstiden Efterkrigstidens ekonomiska ordning tar form Gatt-epoken Från avtal till institution Centrala principer Tullförhandlingar Regelverket utvidgas Den växande medlemskretsen Särbehandling av u-länderna Från GATT till WTO Världshandelsorganisationen (WTO) WTO-avtalet WTO:s funktioner Källförteckning Varuhandel Avtal och överenskommelser om ökat marknadstillträde Tullsänkningar för industrivaror i GATT Bakgrund Beskrivning av regler för tullsänkningar inom GATT Förhandlingar om industrivarutullar i Uruguayrundan Konsekvenser av tullstrukturen för u-länderna... 43

12 3.1.5 Konsekvenser av tullsänkningar för u-ländernas handel och tullintänkter Sammanfattande diskussion Källförteckning Informationsteknikavtalet (ITA) Bakgrund Beskrivning av avtalet Konsekvenser för u-länderna Sammanfattande diskussion Källförteckning Avtalet om textil och konfektion (ATC) Bakgrund Beskrivning av avtalet Konsekvenser för u-länderna Sammanfattande diskussion Källförteckning Jordbruksavtalet Bakgrund Beskrivning av avtalet Konsekvenser för u-länderna Sammanfattande diskussion Källförteckning Flygindustriavtalet Beskrivning av avtalet Konsekvenser för u-länderna Sammanfattning Avtalet om offentlig upphandling (GPA) Bakgrund Beskrivning av avtalet Konsekvenser för u-länderna Sammanfattande diskussion Källförteckning Tillämpningsavtal Tullvärdeavtalet Bakgrund Beskrivning av avtalet Konsekvenser för u-länderna Sammanfattande diskussion Källförteckning Avtalet om ursprungsregler Bakgrund

13 3.8.2 Beskrivning av avtalet Konsekvenser för u-länderna Sammanfattande diskussion Källförteckning Importlicensavtalet Bakgrund Beskrivning av avtalet Konsekvenser för u-länderna Sammanfattning Källförteckning Avtalet om kontroll före skeppning (PSI) Bakgrund Beskrivning av avtalet Konsekvenser för u-länder Sammanfattande diskussion Källförteckning Avtalet om tekniska handelshinder (TBT-avtalet) Bakgrund Beskrivning av avtalet Konsekvenser för u-länderna Sammanfattande diskussion Källförteckning Avtalet om sanitära och fytosanitära åtgärder (SPS-avtalet) Bakgrund Beskrivning av avtalet Konsekvenser för u-länderna Sammanfattande diskussion Källförteckning Subventionsavtalet Bakgrund Beskrivning av avtalet Konsekvenser för u-länderna Sammanfattande diskussion Källförteckning Antidumpningsavtalet Bakgrund Beskrivning av avtalet Konsekvenser för u-länderna Sammanfattande diskussion Källförteckning Skyddsåtgärdsavtalet

14 Bakgrund Beskrivning av avtalet Konsekvenser för u-länderna Sammanfattande diskussion Källförteckning Avtalet om handelsrelaterade investeringsåtgärder (TRIMS-avtalet) Bakgrund Beskrivning av avtalet Konsekvenser för u-länderna Sammanfattande diskussion Källförteckning Tjänstehandel (GATS) Bakgrund Beskrivning av avtalet Allmänna åtaganden Särskilda åtaganden Konsekvenser för u-länderna Ökad förutsägbarhet MGN-behandling Ökad transparens och mindre korruption Kostnader för implementering och förhandlingsarbete GATS och liberalisering av marknadstillträde Inhemska regleringar GATS och sociala tjänster Tvistlösning Sammanfattande diskussion Källförteckning Immaterialrätt (TRIPS) Bakgrund Beskrivning av avtalet Avtalets omfattning och innehåll Särskild och differentierad behandling av u-länder U-ländernas genomförande av TRIPS-avtalet Konsekvenser för u-länderna Allmänt om analyser av TRIPS Statsfinansiella konsekvenser Samhällsekonomiska konsekvenser under patenttiden: finansiella återflöden till rättighetsinnehavarna

15 5.3.4 Samhällsekonomiska konsekvenser på lång sikt: handel, investeringar och tillväxt Överföring av teknik Tillgång till läkemedel Jordbruk och biologiska resurser Sammanfattande diskussion Källförteckning Tvistlösning Bakgrund Beskrivning av tvistlösningsförfarandet Generella bestämmelser Särskild och differentierad behandling Konsekvenser för u-länderna WTO:s tvistlösningsmekanism jämfört med GATT U-länder driver fler processer i WTO och med större framgång Är systemet lika effektivt för u-länder som för i-länder? U-ländernas problem Sammanfattande diskussion Källförteckning Bestämmelser i WTO för bilaterala och regionala handelsavtal Bakgrund WTO-villkor för bilaterala och regionala avtal Konsekvenser för u-länderna Sammanfattande diskussion Källförteckning Sammanfattande diskussion och slutsatser Generella konsekvenser av WTO-avtalen Konsekvenser av WTO-avtalen för grupper av länder i olika regioner och enligt utvecklingsnivå Källförteckning Bilaga 1. Förkortningar Bilaga 2. UNDP:s Human Development Index, High Human Development hög utvecklingsnivå Medium Human Development medelhög utvecklingsnivå Low Human Development låg utvecklingsnivå Bilaga 3. Uppdraget från regeringen

16 1. Inledning 1.1 Bakgrund Under senare år har det framförts krav, såväl i Sverige som internationellt, på att det görs en utvärdering av WTO-avtalens effekter innan en ny global förhandlingsrunda inleds i WTO. Befintlig litteratur på området har generellt sett ansetts svårtillgänglig och ger dessutom sällan en helhetsbild av WTO-avtalens konsekvenser för u-länderna. Det är mot denna bakgrund som behovet av en fördjupad överskådlig analys av WTO-avtalens konsekvenser för u-länderna har uppstått. Rapporten har gjorts på uppdrag av den svenska regeringen efter en beställning av riksdagen (se bilaga 3). Syftet med rapporten har varit att sammanställa och redogöra för tillgänglig akademisk litteratur på området samt analyser gjorda av större enskilda och internationella organisationer. Därutöver baseras de slutsatser som vi drar i rapporten på våra egna analyser. Ambitionen har varit att undersöka hur utvecklingsländers ekonomi och möjligheter till en hållbar utveckling har påverkats av WTO. Bland de faktorer som studeras finns marknadstillträde, handel, budget, fattigdomssituation och inkomstfördelning, behov av institutionsbyggnad samt kostnader, besparingar eller vinster av att genomföra olika WTO-avtal. Rapporten har vidare strävat efter att beakta skillnader mellan u-länder och grupper av u-länder. Vi redovisar även tillgängliga länderstudier av effekterna av olika avtal. En viktig ambition i utredningsarbetet har varit att identifiera orsakssamband mellan WTO-avtalen och de variabler som studeras. 1.2 Avgränsningar Som titeln anger diskuterar denna rapport konsekvenser av WTO-avtalen för u-länderna. Detta innebär att rapporten inte kommer att diskutera den internationella handelns för- och nackdelar på ett teoretiskt plan. Kort kan dock sägas att Kommerskollegium är av uppfattningen att en fri och öppen handel är ett av flera viktiga instrument för att uppnå ekonomisk tillväxt. 1 Tillväxt kan i sin tur bidra till att gynna en hållbar ekonomisk, social och miljömässig utveckling. Detta avspeglas i många u-länders egen politik, där handelspolitiken ofta ingår som en prioriterad del, men trots allt endast utgör en mindre del i den inhemska utvecklingsstrategin. Rapporten analyserar inte heller konsekvenserna för u-länderna av handel generellt. Självfallet är det i de allra flesta fall mycket svårt att särskilja effekter av WTOavtalen från effekter av handel, i synnerhet mot bakgrund av att vi inte vet hur utvecklingen hade sett ut om WTO inte funnits. Ambitionen har dock varit att fokusera på effekterna av WTO-avtalen specifikt. 1 Kommerskollegium och SIDA (2002). För en överblick över den nationalekonomiska debatten om handel, tillväxt och utveckling, se bland annat Bigsten (2003). 14

17 Utredningen fokuserar vidare på konsekvenserna för u-länderna. Emellertid är det svårt att genomgående utreda vilka konsekvenserna blir för olika grupper av befolkningen i u-länderna, då detta även är beroende av ländernas inhemska politik vad gäller bland annat fattigdomsbekämpning, inkomstfördelning, utbildning, hälsovård o.s.v. Rapporten tar dock i möjligaste mån upp faktorer som påverkar grupper av befolkningen, såsom fattigdom, livsmedelsförsörjning, sysselsättning, jämställdhet etc., i de fall där kollegiet hittat gedigna analyser som studerar dessa frågor. Syftet med rapporten är att sammanfatta hur u-länder hittills påverkats av WTOavtalen. Mot bakgrund av detta är studien främst bakåtblickande. Den nu pågående förhandlingsrundan diskuteras därför inte. Eventuella förhandlingsresultat på traditionella områden, eller på helt nya områden, såsom de så kallade Singaporefrågorna (investeringar, konkurrens, transparens i offentlig upphandling och förenkling av handelsprocedurer) faller därmed utanför ramen för denna rapport. Miljöfrågor omfattas i dagsläget inte av något eget WTO-avtal och faller därför av samma skäl utanför uppdraget. Studier som i förväg försöker skatta konsekvenser för u-länderna av WTO-avtalen, ges av samma anledning endast ett begränsat utrymme i rapporten. Istället fokuseras på utvärderingar och analyser som gjorts i efterhand. För vissa avtal, där få utvärderingar finns, beroende på att avtalen ännu inte till fullo implementerats, använder vi dock även studier som i förväg skattar konskevenserna. I uppdraget ges exempel på faktorer som kollegeiet bör studera. Det sägs vidare att rapporten ska skilja på effekter för olika u-länder eller grupper av u-länder. Detta har hela tiden hållits i åtanke under utredningsarbetet. I den mån befintliga studier behandlar de exemplifierade faktorerna samt skiljer mellan olika u-länder och grupper av u-länder har vi kunnat särredovisa detta. Emellertid har det under arbetets gång visat sig att flera av dessa faktorer inte studeras i någon större utsträckning i akademisk litteratur. En viktig anledning till detta kan vara att direkta kopplingar saknas mellan handelspolitik och de faktorer som studeras. WTO-avtalen är mycket omfattande efter årtionden av förhandlingar och omförhandlingar. Av förklarliga skäl är det inte möjligt att analysera varenda artikel och dess påverkan på u-länderna. Vi har istället valt att analysera samtliga avtal (agreements), överenskommelsen om tvistlösning, samt att särskilt lyfta fram några artiklar i GATT. 1.3 Definitioner Begreppet u-länder är i WTO-sammanhang vagt. Det finns ingen definition av vad som är ett u-land, utan istället får varje medlemsland själv välja om det vill klassas som i- eller u-land. I WTO finns cirka 100 u-länder. En anledning till att det inte går att fastslå exakt hur många de är, är att länder kan ha olika status i olika avtal. De kan alltså klassas som u-land i ett avtal och i-land i ett annat. När begreppet u-land används i rapporten syftar det på de länder som i WTO själva valt den beteckningen. U-länderna är dock en mycket heterogen grupp med 15

18 olika utvecklingsnivå, produktionskapacitet o.s.v. Mot bakgrund av detta räcker det enligt vår uppfattning inte att enbart tala om u-länder. I bilaga 2 återfinns därför en redovisning av hur FN:s organ för utveckling, UNDP, delar in länder efter grad av mänsklig utveckling, ett så kallat Human Development Index (HDI). I texten knyts an till detta index. De länder som fr.o.m. den 1 maj 2004 blev medlemmar av EU och de länder som är kandidatländer till EU (ex. Rumänien, Bulgarien, Turkiet och Kroatien) betecknas inte som u-länder i rapporten. MUL är FN:s beteckning för minst utvecklade länder eller minst utvecklat land. Vad som är ett minst utvecklat land bestäms utifrån inkomstnivå, grad av mänskliga resurser (förväntad medellivslängd, näringsintag, utbildningsnivå samt läskunnighet) samt grad av ekonomisk differentiering. I dagsläget finns det 49 MUL i världen, varav 32 är medlemmar i WTO. Även MUL redovisas i bilaga 2. Begreppet hållbar utveckling har vuxit fram gradvis över de senaste årtiondena. Den grundläggande tanken att miljö och utvecklingsfrågor måste behandlas på ett integrerat sätt etablerades vid FN:s konferens om Human Environment som arrangerades i Stockholm Själva begreppet hållbar utveckling lanserades dock först 1987 i Brundtlandskommissionens rapport Our Common Future, med följande definition: Utveckling som möter nuvarande generationers behov utan att ge avkall på kommande generationers möjligheter att möta sina behov enades OECD:s ministrar om att tolka hållbar utveckling ur ett vidare perspektiv så att såväl den ekonomiska, den sociala som den ekologiska dimensionen omfattas. 2 I rapporten fokuserar vi på de båda första dimensionerna. 1.4 En komplicerad analys Att analysera och utvärdera konsekvenserna för u-länderna av WTO-avtalen är i flera avseenden komplicerat. Inför läsningen av denna rapport kan det därför vara värdefullt att känna till några av de svårigheter vi har stött på: Hur skilja mellan GATT och WTO? En stor del av WTO:s avtalskomplex baseras på regler och principer vilka lades fast redan 1948 i och med tillkomsten av GATT (det Allmänna tull- och handelsavtalet). Dessa regler har därefter under det senaste halvseklet byggts ut och kompletterats. Effekterna av avtalen för bl.a. u-länderna kan därför spåras långt tillbaka och inte enbart till perioden efter 1995 då WTO bildades. Hur skilja mellan WTO och övriga handelsliberaliseringar? En annan svårighet är att fastställa orsakssamband, d.v.s. om effekter av handelsliberalisering för olika länder/ländergrupper har sin grund i just WTO-avtalen. Det gäller alltså att rensa bort effekterna av faktorer som inte kan hänföras till WTO, till exempel nationella strukturreformer, förekomsten av olika bilaterala och regionala frihandelsavtal och/eller ensidiga handelsliberaliseringar. 2 För vidare diskussion, se bland annat Kommerskollegium (2001). 16

19 Effekter på kort eller lång sikt? En annan faktor som försvårar analysen är att effekterna varierar över tiden. Ett avtal eller en bestämmelse i WTO kan vara resurskrävande på kort sikt, medan vinsterna först uppnås på längre sikt. Flera av de avtal som vi studerat i denna rapport är av förhållandevis ungt datum. I en del fall har åtagandena ännu inte trätt i kraft, varför de väntade effekterna ännu inte materialiserats. Påverkas alla u-länder lika? Slutligen är det omöjligt att dra alla u-länder över en kam. U-länderna är en mycket stor och heterogen grupp med kraftigt varierande inkomstnivåer, förutsättningar, intressen och prioriteringar. Detta innebär att effekterna av enskilda avtal skiljer sig åt mellan länder. Mot bakgrund av dessa faktorer presenteras vår bedömning av hur u-länderna påverkats av WTO-avtalen. Bedömningen grundar sig på analys av befintliga studier såväl utomlands som i Sverige samt på vår egen kunskap och erfarenhet. Källförteckning Bigsten, Arne Globalisering och ekonomisk utveckling, Ekonomisk Debatt, 31:2, pp Kommerskollegium Handel och hållbar utveckling i ett integrerat perspektiv: slutyttrande. Dnr Kommerskollegium och SIDA En samlad ansats för att uppfylla utvecklingsdimensionen i Doha-deklartionen - förslag till svenskt agerande. 17

20 2. Det multilaterala handelssystemet Kapitelsammanfattning GATT började gälla 1948 och var från början ett tillfälligt avtal mellan 23 länder, varav 12 u-länder. Avsikten var att GATT skulle ingå i ett FN organ, International Trade Organisation, med ansvar för varuhandel, tjänstehandel, investeringar, konkurrensfrågor, arbetsrättsliga frågor m.m. ITO saknade dock politiskt stöd och GATT blev därmed grunden för efterkrigstidens handelssystem. GATT reglerar endast handel med varor. Avtalets två viktigaste grundprinciper är likabehandling av olika handelspartners (MGN-principen) och likabehandling av utländska och inhemska varor efter gränspassagen (nationell behandling). GATT gjorde ursprungligen ingen åtskillnad mellan i-länder och u-länder. Med tiden har dock u-länderna blivit föremål för positiv särbehandling. Exempelvis förväntas inte u-länderna liberalisera sin handel i samma takt och utsträckning som i-länderna. Inom ramen för GATT har i-ländernas tullmurar för industrivaror sedan 1940-talet förhandlats ner från i genomsnitt ca 40 procent till cirka 4 procent. För u-länderna viktiga varugrupper (jordbruk och textilvaror) lämnades till stor del utanför dessa förhandlingar. Under GATT-epokens senare del flyttades fokus från tullar till s.k. icke-tariffära handelshinder. Många u-länder valde att stå utanför uppgörelserna som istället tog formen av frivilliga sidoavtal. Den sista förhandlingsrundan under GATT var Uruguayrundan ( ). Resultatet i förhandlingarna innebar en ny institutionell ram för den multilaterala handelssystemet, Världshandelsorganisation (WTO). Regelverket utvidgades även till att omfatta tjänstehandel och immaterialrätt. Uruguayrundan innebar också att handeln med jordbruksprodukter, samt textil- och konfektionshandeln, återbördades till GATT. En annan viktig förändring var anslutningen av alla WTO-medlemsländer till alla avtal oavsett utvecklingsnivå. WTO trädde i kraft den 1 januari WTO-avtalen kan delas upp i tre pelare varuhandel (GATT + kompletterande avtal), tjänstehandel (GATS) och immaterialrätt (TRIPS). WTO administrerar även ett tvistlösningssystem som omfattar alla avtal. WTO:s mål är att bidra till ökad levnadsstandard, full sysselsättning och ett effektivt resursutnyttjande i enlighet med principerna om hållbar utveckling. Ökad handel är inte ett mål i sig utan ett medel för att befrämja en hållbar ekonomisk utveckling. Ingressen i WTO-avtalet betonar också vikten av att genom positiva åtgärder särskilt befrämja u-ländernas handel och ekonomiska utveckling. Samtidigt betonas principen om ömsesidighet. 18

Konsekvenserna för u-länderna av WTO-avtalen 27 februari 2004

Konsekvenserna för u-länderna av WTO-avtalen 27 februari 2004 Konsekvenserna för u-länderna av WTO-avtalen 27 februari 2004 RAPPORT Dnr 100-171-04 Konsekvenser för u-länderna av WTOavtalen UD:s remiss 2003-07-24. INLEDNING... 6 UPPDRAGET... 6 AVGRÄNSNINGAR... 6

Läs mer

Kommerskollegiums vision. Kommerskollegium. Sveriges myndighet för utrikeshandel och handelspolitik. Kommerskollegiums uppdrag.

Kommerskollegiums vision. Kommerskollegium. Sveriges myndighet för utrikeshandel och handelspolitik. Kommerskollegiums uppdrag. Kommerskollegium Kommerskollegiums vision Sveriges myndighet för utrikeshandel och handelspolitik Fri och öppen handel med klara spelregler Lena Johansson Generaldirektör Kommerskollegiums uppdrag Disposition

Läs mer

Frihandel ger tillväxt och välstånd

Frihandel ger tillväxt och välstånd Frihandel ger tillväxt och välstånd September 2007 Basfakta om Sveriges utrikeshandel 1 FRIHANDEL GER TILLVÄXT OCH VÄLSTÅND Ekonomisk tillväxt innebär att den samlade produktionen av varor och tjänster

Läs mer

Frihandel ger tillväxt och välstånd

Frihandel ger tillväxt och välstånd Frihandel ger tillväxt och välstånd April 2008 Basfakta om Sveriges utrikeshandel 1 FRIHANDEL GER TILLVÄXT OCH VÄLSTÅND Ekonomisk tillväxt innebär att den samlade produktionen av varor och tjänster ökar,

Läs mer

Vad ungdomar bör veta om

Vad ungdomar bör veta om Vad ungdomar bör veta om handelspolitik Håkan Nordström Henrik Isakson Ekonomiska argument FÖR frihandel Produktionsvinster Att tillverka sådant som andra kan göra bättre och billigare är ett slöseri med

Läs mer

Frihandelsavtal skapar affärsmöjligheter

Frihandelsavtal skapar affärsmöjligheter Frihandelsavtal skapar affärsmöjligheter Anamaria Deliu 24 januari 2014, Stockholm Det ska handla om Varför förhandlar EU frihandelsavtal (FTA)? Vad innehåller ett frihandelsavtal? Förhandlingsprocessen

Läs mer

TTIP och EU:s övriga frihandelsavtal

TTIP och EU:s övriga frihandelsavtal TTIP och EU:s övriga frihandelsavtal Annika Widell, Enheten för Handel och tekniska regler Tulldagarna 21 oktober 2014 EU:s frihandelsavtal EU:s förhandlingar om frihandelsavtal Förhandlingar och avtal

Läs mer

Vad ungdomar bör veta om. Henrik Isakson, enhetsråd

Vad ungdomar bör veta om. Henrik Isakson, enhetsråd Vad ungdomar bör veta om handelspolitik Henrik Isakson, enhetsråd Tanke bakom workshopen 1. Den öppna handelspolitikens för och nackdelar 2. Hur fungerar WTO? 3. Hur ser frihandelsavtalen ut? 4. Hur fungerar

Läs mer

Fickfakta om svensk internationell handel och dess betydelse

Fickfakta om svensk internationell handel och dess betydelse Frihandel ger tillväxt Fickfakta om svensk internationell handel och dess betydelse sverige och frihandeln En allt öppnare världshandel, tillsammans med ett stabilt regelverk och fungerande samhällsinstitutioner,

Läs mer

EU integration Internationell Politik

EU integration Internationell Politik EU integration Internationell Politik Tisdag 12 maj 2009 Idag Definitioner vad menar vi egentligen? Kontext EU:s utvecklingspolitik EU ekonomisk supermakt Handel som bistånd Malin Stegmann McCallion 1

Läs mer

EU:s handelspolitik och Afrika en win-win-situation? Ann-Sofi Rönnbäck Statsvetenskapliga institutionen Umeå universitet

EU:s handelspolitik och Afrika en win-win-situation? Ann-Sofi Rönnbäck Statsvetenskapliga institutionen Umeå universitet EU:s handelspolitik och Afrika en win-win-situation? Ann-Sofi Rönnbäck Statsvetenskapliga institutionen Umeå universitet INTERNATIONELL POLITISK EKONOMI tvärvetenskaplig forskningsinriktning som analyserar

Läs mer

GATT 1947 General Agreement on Tariffs and Trade. WTO 1994 World Trade Organization. GATS 1994 General Agreement on Trade in Services

GATT 1947 General Agreement on Tariffs and Trade. WTO 1994 World Trade Organization. GATS 1994 General Agreement on Trade in Services GATT 1947 General Agreement on Tariffs and Trade WTO 1994 World Trade Organization GATS 1994 General Agreement on Trade in Services GATS ingår i ett större mönster Makt och kontroll flyttar utanför landets

Läs mer

Offentligt samråd om den framtida handelsrelationen mellan EU och Nya Zeeland respektive EU och Australien

Offentligt samråd om den framtida handelsrelationen mellan EU och Nya Zeeland respektive EU och Australien SKRIVELSE Enheten för handel och tekniska regler 2017-06-26 Dnr 2017/01068-3 Anna Sabelström Enligt sändlista Offentligt samråd om den framtida handelsrelationen mellan EU och Nya Zeeland respektive EU

Läs mer

Ordlistan kommer från regeringens skrivelse "Ökad välfärd och global utveckling - svensk handelspolitik i WTO:s Doharunda" 2005/06:9

Ordlistan kommer från regeringens skrivelse Ökad välfärd och global utveckling - svensk handelspolitik i WTO:s Doharunda 2005/06:9 Sida 1 av 5 WTO-ordlista Ordlistan kommer från regeringens skrivelse "Ökad välfärd och global utveckling - svensk handelspolitik i WTO:s Doharunda" 2005/06:9 AITIC - Agency for International Trade Information

Läs mer

Varför handlar vi med omvärlden? Hur ser handeln ut och hur regleras den? Håkan Nordström

Varför handlar vi med omvärlden? Hur ser handeln ut och hur regleras den? Håkan Nordström Varför handlar vi med omvärlden? Hur ser handeln ut och hur regleras den? Håkan Nordström Md USD Världshandelns utveckling 1950-2010 18 000 16 000 14 000 12 000 10 000 8 000 6 000 4 000 2 000 0 1950 1960

Läs mer

FÖRSLAG TILL RESOLUTION

FÖRSLAG TILL RESOLUTION EUROPAPARLAMENTET 2009-2014 Plenarhandling 26.6.2012 B7-0297/2012 FÖRSLAG TILL RESOLUTION i enlighet med artiklarna 90.2 och 110.2 i arbetsordningen om handelsförhandlingarna mellan EU och Japan (2012/2651(RSP))

Läs mer

Det här gör Kommerskollegium för ditt företag

Det här gör Kommerskollegium för ditt företag Det här gör Kommerskollegium för ditt företag Kommerskollegium Sveriges handelsmyndighet Kommerskollegium är den myndighet i Sverige som ansvarar för frågor om utrikeshandel och handelspolitik. Vi förser

Läs mer

Internationell Ekonomi

Internationell Ekonomi Internationell Ekonomi Handelshinder När varor säljs till ett land från ett annat utan att staten tar ut tull eller försvårar handeln så råder frihandel Motsatsen kallas protektionism Protektionism Med

Läs mer

WTO, Doharundan och framtiden för det multilaterala handelssystemet

WTO, Doharundan och framtiden för det multilaterala handelssystemet WTO, Doharundan och framtiden för det multilaterala handelssystemet Kommerskollegium är den myndighet i Sverige som ansvarar för frågor som rör utrikeshandel, EU:s inre marknad och handelspolitik. Vår

Läs mer

Internationell politik 1 Föreläsning 10. Globalisering. Jörgen Ödalen

Internationell politik 1 Föreläsning 10. Globalisering. Jörgen Ödalen Internationell politik 1 Föreläsning 10. Globalisering Jörgen Ödalen jorgen.odalen@liu.se Vad är globalisering? Tre olika perspektiv: Hyperglobalister: Globalisering är ett verkligt och nytt fenomen. sprider

Läs mer

Handel och hållbar utveckling

Handel och hållbar utveckling Handel och hållbar utveckling Lärarfortbildning 2010 Marianne Jönsson marianne.jonsson@kommers.se Vad är hållbar utveckling? 1987 Brundtlandkommissionen 1992 Rio de Janeiro Agenda 21 1998 OECD tre dimensioner

Läs mer

Globala värdekedjor. så påverkar de utrikeshandeln

Globala värdekedjor. så påverkar de utrikeshandeln Globala värdekedjor så påverkar de utrikeshandeln 1 GLOBALA VÄRDEKEDJOR 2 Innehåll Vad är globala värdekedjor? 4 Hur påverkas exportmåtten? 6 Vilken betydelse har tjänsteexporten? 8 Vilka konsekvenser

Läs mer

Handel och hållbar utveckling

Handel och hållbar utveckling Handel och hållbar utveckling Lärarfortbildning 2010 Marianne Jönsson marianne.jonsson@kommers.se Vad är hållbar utveckling? 1987 Brundtlandkommissionen 1992 Rio de Janeiro Agenda 21 1998 OECD tre dimensioner

Läs mer

Hearing om TTIP. Kommerskollegium 11 December 2013. Heidi Lund

Hearing om TTIP. Kommerskollegium 11 December 2013. Heidi Lund Hearing om TTIP Kommerskollegium 11 December 2013 Heidi Lund Upplägg Utgångspunkter för hearingen: en förhandling och en utredning Hur hanteras tekniska handelshinder i ett frihandelsavtal? Regulativa

Läs mer

Transatlantisk frihandel? Hinder mot handeln mellan EU och USA och möjliga lösningar. Niels Krabbe, Kommerskollegium

Transatlantisk frihandel? Hinder mot handeln mellan EU och USA och möjliga lösningar. Niels Krabbe, Kommerskollegium Transatlantisk frihandel? Hinder mot handeln mellan EU och USA och möjliga lösningar Niels Krabbe, Kommerskollegium 120330 Kommerskollegium och EU:s yttre handelspolitik Sammanställer svenska intressen,

Läs mer

TRIPS kontroversiellt patentavtal Trade Related Intellectual Property Rights

TRIPS kontroversiellt patentavtal Trade Related Intellectual Property Rights TRIPS kontroversiellt patentavtal Trade Related Intellectual Property Rights TRIPS-avtalet (Trade-Related Aspects of Intellectual Property Rights) reglerar immaterialrätt, eller skydd av intellektuell

Läs mer

Internationell Ekonomi

Internationell Ekonomi Internationell Ekonomi Internationell Ekonomi Nationalekonomi på högskolan består av: Mikroekonomi producenter och konsumenter Makroekonomi hela landet Internationell ekonomi handel mellan länder Varför

Läs mer

Samhällets ekonomi Familjens ekonomi Ekonomi = hushållning Budget = uppställning över inkomster och utgifter Bruttoinkomst = lön innan skatt Nettoinkomst = lön efterskatt Disponibel inkomst = nettoinkomst

Läs mer

Regeringskansliet Faktapromemoria 2012/13:FPM100. Utkast förhandlingsmandat för handelsoch investeringsavtal mellan EU och USA. Dokumentbeteckning

Regeringskansliet Faktapromemoria 2012/13:FPM100. Utkast förhandlingsmandat för handelsoch investeringsavtal mellan EU och USA. Dokumentbeteckning Regeringskansliet Faktapromemoria Utkast förhandlingsmandat för handelsoch investeringsavtal mellan EU och USA Utrikesdepartementet 2013-05-17 Dokumentbeteckning KOM (2013) 316 Final Rekommendation till

Läs mer

Ökad välfärd och global utveckling - svensk handelspolitik i WTO:s Doharunda

Ökad välfärd och global utveckling - svensk handelspolitik i WTO:s Doharunda Utrikesutskottets yttrande 0/06:UU3y Ökad välfärd och global utveckling - svensk handelspolitik i WTO:s Doharunda Till näringsutskottet Näringsutskottet har vid sammanträde den oktober 0 beslutat att bereda

Läs mer

Sveriges export av varor och direktinvesteringar i utlandet

Sveriges export av varor och direktinvesteringar i utlandet Sveriges export av varor och direktinvesteringar i utlandet Sammanfattande skrift av utredningen The relationship between international trade and foreign direct investments. Kommerskollegium Kommerskollegium

Läs mer

GATS. Ska våra rättigheter. bli varor? www.attac.nu/karlstad. Det fi

GATS. Ska våra rättigheter. bli varor? www.attac.nu/karlstad. Det fi GATS Ska våra rättigheter Det fi bli varor? www.attac.nu/karlstad GATS Vad är på gång? Världshandel med tjänster Sverige är medlem i världshandelsorganisationen WTO, som arbetar för att liberalisera världshandeln.

Läs mer

Produkter med ursprung i Algeriet får vid import till gemenskapen inte beläggas med tullar eller avgifter med motsvarande verkan.

Produkter med ursprung i Algeriet får vid import till gemenskapen inte beläggas med tullar eller avgifter med motsvarande verkan. Rådets beslut (2005/690/EG), EUT L 265, 2005 6 Avdelning II Fri rörlighet för varor Artikel 6 Gemenskapen och Algeriet skall, under en övergångsperiod på högst tolv år räknat från dagen för detta avtals

Läs mer

Samhällets ekonomi Familjens ekonomi Ekonomi = hushållning Budget = uppställning över inkomster och utgifter Bruttoinkomst = lön innan skatt Nettoinkomst = lön efterskatt Disponibel inkomst = nettoinkomst

Läs mer

Nya upphandlingsdirektiv och upphandling av livsmedel

Nya upphandlingsdirektiv och upphandling av livsmedel Nya upphandlingsdirektiv och upphandling av livsmedel 2014-04-03 Monica Sihlén, projektledare livsmedel och måltidstjänster, monica@msr.se Miljöstyrningsrådet är Sveriges expertorgan som ger stöd att ställa

Läs mer

WTO Basfakta och knäckfrågor

WTO Basfakta och knäckfrågor WTO Basfakta och knäckfrågor Kommerskollegium är den myndighet i Sverige som ansvarar för frågor om utrikeshandel och handelspolitik. Vi förser regeringen med beslutsunderlag, utredningar och yttranden

Läs mer

Exportmentorserbjudandet!

Exportmentorserbjudandet! Exportmentor - din personliga Mentor i utlandet Handelskamrarnas erbjudande till små och medelstora företag som vill utöka sin export Exportmentorserbjudandet! Du som företagare som redan har erfarenhet

Läs mer

Europeiska handelsavtal ingen väg ur den globala krisen

Europeiska handelsavtal ingen väg ur den globala krisen I en period av stora förändringar och osäkerhet är det den absolut sämsta tiden för afrikanska regeringar att skriva på bindande avtal som minskar rätten att själva bestämma över sin ekonomiska utveckling

Läs mer

WTO-avtalet om förenklade handelsprocedurer

WTO-avtalet om förenklade handelsprocedurer WTO-avtalet om förenklade handelsprocedurer WTO-avtalet om förenklade handelsprocedurer Första multilaterala avtalet sedan WTO bildades 1995 Syfte: Minska byråkratin och kostnaderna för internationell

Läs mer

Öppna gränser och frihandel. - Risker och möjligheter för svensk industri i dagens EU Cecilia Wikström Europaparlamentariker

Öppna gränser och frihandel. - Risker och möjligheter för svensk industri i dagens EU Cecilia Wikström Europaparlamentariker Öppna gränser och frihandel - Risker och möjligheter för svensk industri i dagens EU Cecilia Wikström Europaparlamentariker Hotet mot Schengensamarbetet Konsekvenser för transportsektorn Det europeiska

Läs mer

Brexit från ett svenskt perspektiv

Brexit från ett svenskt perspektiv 31 mars 2016 Brexit från ett svenskt perspektiv Som alla säkert vet kommer Storbritannien att den 23 juni 2016 hålla en folkomröstning om landets fortsatta medlemskap i EU. Även om det mesta talar för

Läs mer

Motion till riksdagen 2015/16:3296 av Håkan Svenneling m.fl. (V) med anledning av skrivelse 2015/16:48 Regeringens exportstrategi

Motion till riksdagen 2015/16:3296 av Håkan Svenneling m.fl. (V) med anledning av skrivelse 2015/16:48 Regeringens exportstrategi Kommittémotion Motion till riksdagen 2015/16:3296 av Håkan Svenneling m.fl. (V) med anledning av skrivelse 2015/16:48 Regeringens exportstrategi 1 Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen ställer sig bakom

Läs mer

2005-11-17. Huvudpositioner

2005-11-17. Huvudpositioner Promemoria 2005-11-17 Utrikesdepartementet Enheten för internationell handelspolitik Kr Anna Block Mazoyer Telefon 08-405 56 47 Mobil 0709-32 87 46 Styrdokument - Särskild och differentierad behandling

Läs mer

Agenda. Om olika perspektiv på vad socialt entreprenörskap är

Agenda. Om olika perspektiv på vad socialt entreprenörskap är Agenda 1. Begreppet socialt entreprenörskap Om olika perspektiv på vad socialt entreprenörskap är 2. Sociala entreprenörer som hybrider Om sociala entreprenörer som personer som vägrar att välja mellan

Läs mer

Kontakt Bo Jerlström Ambassadör Telefon: 0709-62 00 15. Uttalande Utrikesdepartementet 27 juli 2007 Sten Tolgfors, Handelsminister

Kontakt Bo Jerlström Ambassadör Telefon: 0709-62 00 15. Uttalande Utrikesdepartementet 27 juli 2007 Sten Tolgfors, Handelsminister 2007 Uttalande Utrikesdepartementet 27 juli 2007 Sten Tolgfors om att svenskt företag tog hem uppdrag att renovera FN Idag meddelades att Skanska har fått uppdraget att renovera FN:s högkvarter i New York.

Läs mer

Rådets beslut (1999/753/EG) 6

Rådets beslut (1999/753/EG) 6 Rådets beslut (1999/753/EG) 6 Avdelning II Handel AVSNITT A ALLMÄNT Artikel 5 Frihandelsområde 1. Gemenskapen och Sydafrika är överens om att upprätta ett frihandelsområde i enlighet med bestämmelserna

Läs mer

Europa-Medelhavsinterimsavtal (97/430/EG), EGT L 187, 1997 2

Europa-Medelhavsinterimsavtal (97/430/EG), EGT L 187, 1997 2 Europa-Medelhavsinterimsavtal (97/430/EG), EGT L 187, 1997 2 SOM ÄR MEDVETNA om den stora politiska betydelsen av det palestinska valet den 20 januari 1996 för den process som skall leda fram till en permanent

Läs mer

1999-04-14 Dnr 110-948-1999. Yvonne Gustafsson, UD-IH

1999-04-14 Dnr 110-948-1999. Yvonne Gustafsson, UD-IH Dnr 110-948-1999 För kännedom: Yvonne Gustafsson, UD-IH Per-Göran Öjeheim, JO Mats Ringborg, UD Arne Rodin, UD-IH Anders Ahnlid, UD-IH Karin Eckerdal, UD-IH Håkan Björklund, UD-IH Arne Karlsson, SJV Utrikesdepartementet

Läs mer

Ett naturligt steg för Sverige. Dags för euron

Ett naturligt steg för Sverige. Dags för euron Ett naturligt steg för Sverige 2002 Dags för euron Produktion: Herlin Widerberg Tryck: Tryckmedia Stockholm Tolv länder i Europa har infört den gemensamma valutan euro. 300 miljoner människor har därmed

Läs mer

Policy Brief Nummer 2012:2

Policy Brief Nummer 2012:2 Policy Brief Nummer 2012:2 Förenklingar av handelsprocedurer ett sätt att stödja utvecklingsländers export Begreppet handelsprocedurer används för att beskriva alla de administrativa steg som måste uppfyllas

Läs mer

Anders Vredin. Martin Flodén. Anna Larsson. Morten O. Ravn. Stefan Fölster. SNS Konjunkturråd 2012. (ordf.), docent i nationalekonomi

Anders Vredin. Martin Flodén. Anna Larsson. Morten O. Ravn. Stefan Fölster. SNS Konjunkturråd 2012. (ordf.), docent i nationalekonomi SNS Konjunkturråd 2012 Anders Vredin (ordf.), docent i nationalekonomi Martin Flodén professor, Stockholms universitet Anna Larsson fil.dr, Stockholms universitet Morten O. Ravn professor, University College

Läs mer

2013-04-26. China and the Asia Pacific Economy 2011 1. Många är förlorare Ojämlikheten föder det finansiella systemet

2013-04-26. China and the Asia Pacific Economy 2011 1. Många är förlorare Ojämlikheten föder det finansiella systemet Christer Gunnarsson } Ekonomisk tillväxt } Industrialisering } Demokratisering } Global integration enorm ökning av globala arbetsstyrkan } Levnadsstandarden ökar i världen Fattigdomsminskning Livslängd

Läs mer

2005-11-18. Styrdokument. Utrikesdepartementet. Styrdokument - Fiskesubventioner. 1. Huvudbudskap. 2. Mandatet från Doha-deklarationen

2005-11-18. Styrdokument. Utrikesdepartementet. Styrdokument - Fiskesubventioner. 1. Huvudbudskap. 2. Mandatet från Doha-deklarationen Styrdokument 2005-11-18 Utrikesdepartementet Enheten för internationell handelspolitik Kr Daniel Blockert Telefon 08-4053218 Mobil 070-5190228 E-post daniel.blockert@foreign.ministry.se Styrdokument -

Läs mer

Medicin till u-länder. Lidgard, Hans Henrik. Unpublished: Link to publication

Medicin till u-länder. Lidgard, Hans Henrik. Unpublished: Link to publication Medicin till u-länder Lidgard, Hans Henrik Unpublished: 2005-01-01 Link to publication Citation for published version (APA): Lidgard, H. H. (2005). Medicin till u-länder. Artikel presenterad vid Anförande

Läs mer

Förenta Nationernas konferens om miljö och utveckling. Rio-deklarationen. Miljö- och naturresursdepartementet Rio-deklarationen

Förenta Nationernas konferens om miljö och utveckling. Rio-deklarationen. Miljö- och naturresursdepartementet Rio-deklarationen Förenta Nationernas konferens om miljö och utveckling Rio-deklarationen Miljö- och naturresursdepartementet Rio-deklarationen Rio-deklarationen om miljö och utveckling Ingress Förenta Nationernas konferens

Läs mer

Beslut 2000/384/EG, EKSG 3. göra det möjligt för vardera parten att ta hänsyn till den andra partens ståndpunkt och intressen,

Beslut 2000/384/EG, EKSG 3. göra det möjligt för vardera parten att ta hänsyn till den andra partens ståndpunkt och intressen, Beslut 2000/384/EG, EKSG 3 göra det möjligt för vardera parten att ta hänsyn till den andra partens ståndpunkt och intressen, öka den regionala säkerheten och stabiliteten Artikel 4 Den politiska dialogen

Läs mer

Sociala hänsyn enligt EU:s nya upphandlingsdirektiv. Sjuhärads samordningsförbund 2014-04-29 Mathias Sylwan

Sociala hänsyn enligt EU:s nya upphandlingsdirektiv. Sjuhärads samordningsförbund 2014-04-29 Mathias Sylwan Sociala hänsyn enligt EU:s nya upphandlingsdirektiv Sjuhärads samordningsförbund 2014-04-29 Mathias Sylwan Regeringen: Jag vill i detta sammanhang betona vikten av att miljöhänsyn vägs in i all offentlig

Läs mer

Underlag för Peter Einarssons föreläsning om WTO:s jordbruksavtal

Underlag för Peter Einarssons föreläsning om WTO:s jordbruksavtal Underlag för Peter Einarssons föreläsning om WTO:s jordbruksavtal Vad jordbruksavtalet borde säga sidan 1 Vad jordbruksavtalet säger 2 Världshandeln med jordbruksprodukter basfakta 3 9 Vad borde jordbruksavtalet

Läs mer

Den framtida redovisningstillsynen

Den framtida redovisningstillsynen Den framtida redovisningstillsynen Lunchseminarium 6 mars 2015 Niclas Hellman Handelshögskolan i Stockholm 2015-03-06 1 Källa: Brown, P., Preiato, J., Tarca, A. (2014) Measuring country differences in

Läs mer

EU Innovation Scoreboard resultat för Sverige och Västsverige

EU Innovation Scoreboard resultat för Sverige och Västsverige Rapport 2015:4 EU Innovation Scoreboard resultat för Sverige och Västsverige Varje år tar EU-kommissionen fram en rapport som mäter EU-ländernas forsknings och innovationsförmåga (Innovation Union Scoreboard).

Läs mer

Sundhetscertifikat Vad är det? Information 8 december 2014 Karin Nordin Växt-och miljöavdelningen Jordbruksverket

Sundhetscertifikat Vad är det? Information 8 december 2014 Karin Nordin Växt-och miljöavdelningen Jordbruksverket Sundhetscertifikat Vad är det? Information 8 december 2014 Karin Nordin Växt-och miljöavdelningen Jordbruksverket Sundhetscertifikat för export/ phytosanitary certificate for export Ett internationellt

Läs mer

Vad vill Moderaterna med EU

Vad vill Moderaterna med EU Vad vill Moderaterna med EU Förstärka Miljö och Fredsfrågan Underlätta för handel Bekämpa internationell brottslighet Varför skall jag som Eksjöbo intressera mig för EU och rösta i EU valet Våra exporterande

Läs mer

Inkvarteringsstatistik. Göteborg & Co

Inkvarteringsstatistik. Göteborg & Co Inkvarteringsstatistik Göteborg & Co Mars 2012 FoU/ Marknad & Försäljning Gästnätter storstadsregioner Mars 2012, hotell och vandrarhem Gästnattsutveckling storstadsregioner Mars 2012, hotell och vandrarhem

Läs mer

Introduktion till EU:s antidumpningstullar

Introduktion till EU:s antidumpningstullar Introduktion till EU:s antidumpningstullar Tulldagarna 2012 Jonas Kasteng Kommerskollegium Vad är handelspolitiska skyddsinstrument? 1 Handelspolitiska skyddsinstrument Antidumpningsåtgärder mot dumpad

Läs mer

Effekter av ett frihandelsavtal mellan EU och USA

Effekter av ett frihandelsavtal mellan EU och USA Effekter av ett frihandelsavtal mellan EU och USA Per Altenberg 15 januari 2014 Att mäta effekterna av ett transatlantiskt handelsavtal CGE-modell: CGE = computable general equilibrium, dvs. beräkningsbar,

Läs mer

FöreningsSparbanken Analys Nr 33 24 november 2005

FöreningsSparbanken Analys Nr 33 24 november 2005 FöreningsSparbanken Analys Nr 33 24 november 2005 God potential för en ökad tjänsteexport De svenska företagen får bättre betalt för sina exporttjänster än för exporten av varor. Under perioden 1995-2004

Läs mer

Introduktion till antidumpningsinstrumentet

Introduktion till antidumpningsinstrumentet Introduktion till antidumpningsinstrumentet Workshop om skyddstullar 5 april 2011 Jonas Kasteng Camilla Prawitz Handelspolitiska skyddsinstrument Vilka är de? Hur fungerar de? EU:s regelverk EU:s regler

Läs mer

Bryssel den 16 december 2002

Bryssel den 16 december 2002 ,3 Bryssel den 16 december 2002 :72 RFK MRUGEUXNHW (XURSHLVND NRPPLVVLRQHQ I UHVOnU HQ SSQDUH PDUNQDG VW G VRP L PLQGUH JUDG VQHGYULGHU KDQGHOQ RFK UDGLNDOW ElWWUH YLOONRU I UXWYHFNOLQJVOlQGHUQD.RPPLVVLRQHQODGHLGDJIUDPHWWDPELWL

Läs mer

Regeringskansliet Faktapromemoria 2013/14:FPM111. Grönbok om en möjlig utvidgning av EU:s skydd av geografiska

Regeringskansliet Faktapromemoria 2013/14:FPM111. Grönbok om en möjlig utvidgning av EU:s skydd av geografiska Regeringskansliet Faktapromemoria Grönbok om en möjlig utvidgning av EU:s skydd av geografiska ursprungsbeteckningar till andra produkter än jordbruksprodukter Justitiedepartementet 2014-09-01 Dokumentbeteckning

Läs mer

Avveckla patentsystemet - Går det?

Avveckla patentsystemet - Går det? Avveckla patentsystemet - Går det? IPC-forum 6 september 2009 Jacob Hallén jacob@openend.se Det finns vissa hinder TRIPS Trade-Related Aspects of Intellectual Property Rights EPC European Patent Convention

Läs mer

Varför är det inte en självklarhet att alla har rätt till vård? Vi har ju skrivit på! Mänskliga rättigheters utgångspunkt

Varför är det inte en självklarhet att alla har rätt till vård? Vi har ju skrivit på! Mänskliga rättigheters utgångspunkt Varför är det inte en självklarhet att alla har rätt till vård? Vi har ju skrivit på! Elisabeth Abiri Mänskliga rättigheters utgångspunkt! Alla människor är lika i värdighet och rättigheter! Alla människor

Läs mer

The Municipality of Ystad

The Municipality of Ystad The Municipality of Ystad Coastal management in a local perspective TLC The Living Coast - Project seminar 26-28 nov Mona Ohlsson Project manager Climate and Environment The Municipality of Ystad Area:

Läs mer

Självkörande bilar. Alvin Karlsson TE14A 9/3-2015

Självkörande bilar. Alvin Karlsson TE14A 9/3-2015 Självkörande bilar Alvin Karlsson TE14A 9/3-2015 Abstract This report is about driverless cars and if they would make the traffic safer in the future. Google is currently working on their driverless car

Läs mer

PM Enheten för global handel 2000-09-18 Dnr. 129-1772-2000. Utrikesdepartementet Enheten för internationell handelspolitik

PM Enheten för global handel 2000-09-18 Dnr. 129-1772-2000. Utrikesdepartementet Enheten för internationell handelspolitik PM Enheten för global handel Dnr. 129-1772-2000 Utrikesdepartementet Enheten för internationell handelspolitik Tvisten gäller Australiens dryga 20 år gamla importförbud mot färsk, kyld och fryst lax. Förbudet

Läs mer

Att rekrytera internationella experter - så här fungerar expertskatten

Att rekrytera internationella experter - så här fungerar expertskatten Att rekrytera internationella experter - så här fungerar expertskatten Johan Sander, partner Deloitte. jsander@deloitte.se 0733 97 12 34 Life Science Management Day, 14 mars 2013 Expertskatt historik De

Läs mer

Indiens läkemedelsindustri och TRIPS

Indiens läkemedelsindustri och TRIPS Indiens läkemedelsindustri och TRIPS Av Indira Mehmedagic Handledare: Yves Bourdet Kandidatuppsats VT-05 Sammanfattning Syftet med uppsatsen är att redogöra för utvecklingen av den indiska läkemedelsindustrin

Läs mer

Signatursida följer/signature page follows

Signatursida följer/signature page follows Styrelsens i Flexenclosure AB (publ) redogörelse enligt 13 kap. 6 och 14 kap. 8 aktiebolagslagen över förslaget till beslut om ökning av aktiekapitalet genom emission av aktier och emission av teckningsoptioner

Läs mer

Tillämpningsdirektivet till utstationeringsdirektivet (SOU 2015:13 Del 2)

Tillämpningsdirektivet till utstationeringsdirektivet (SOU 2015:13 Del 2) YTTRANDE 2015-05-25 Dnr 4.1.1-2015/00788-2 Arbetsmarknadsdepartementet Tillämpningsdirektivet till utstationeringsdirektivet (SOU 2015:13 Del 2) Er ref: A2015/1050/ARM Sammanfattning Kollegiet anser att

Läs mer

Frågor och svar om Transatlantiskt partnerskap för handel och investeringar mellan EU och USA (TTIP)

Frågor och svar om Transatlantiskt partnerskap för handel och investeringar mellan EU och USA (TTIP) Frågor och svar om Transatlantiskt partnerskap för handel och investeringar mellan EU och USA (TTIP) Innehåll 1. Vad är Transatlantiskt partnerskap för handel och investeringar?...2 2. Vems idé var det

Läs mer

IR-teorier. Måndag 15 december 2008 Onsdag 17 december 2008

IR-teorier. Måndag 15 december 2008 Onsdag 17 december 2008 IR-teorier Måndag 15 december 2008 Onsdag 17 december 2008 Idag Realism Liberalism Konstruktivism Marxism Att tänka på... Realism Staten Militär kapacitet Enhetlig aktör Suveräna stater Grundläggande intresse

Läs mer

Mötesanteckningar från Livsmedelsindustriseminarium den 15 januari 2014

Mötesanteckningar från Livsmedelsindustriseminarium den 15 januari 2014 1(5) 2014-01-21 Enheten för handel och marknad Mötesanteckningar från Livsmedelsindustriseminarium den 15 januari 2014 Leif Denneberg, Jordbruksverket Leif hälsade alla välkomna till seminariet som var

Läs mer

KOMMISSIONENS ARBETSDOKUMENT. Framtiden för tullrestitution i ursprungsreglerna i EU:s frihandelsavtal

KOMMISSIONENS ARBETSDOKUMENT. Framtiden för tullrestitution i ursprungsreglerna i EU:s frihandelsavtal SV SV SV EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 9.3.2010 KOM(2010)77 slutlig KOMMISSIONENS ARBETSDOKUMENT Framtiden för tullrestitution i ursprungsreglerna i EU:s frihandelsavtal SV SV KOMMISSIONENS ARBETSDOKUMENT

Läs mer

Klimatanpassning bland stora företag

Klimatanpassning bland stora företag Klimatanpassning bland stora företag Introduktion till CDP CDP Cities programme Anpassningsstudien Key findings Kostnader Anpassningsstrategier Emma Henningsson, Project manager, CDP Nordic Office Inget

Läs mer

Till Stora utskottet. EKONOMIUTSKOTTETS UTLÅTANDE 711998 rd

Till Stora utskottet. EKONOMIUTSKOTTETS UTLÅTANDE 711998 rd EKONOMIUTSKOTTETS UTLÅTANDE 711998 rd statsrådets EV-redogörelse angående OECD:s multilaterala avtal om investeringar (MAI-avtalet) Till Stora utskottet INLEDNING Remiss Stora utskottet sände den 13 februari

Läs mer

Uppdaterad statistik till läroboken (5:e upplagan)

Uppdaterad statistik till läroboken (5:e upplagan) Uppdaterad statistik till läroboken (5:e upplagan) s. 26: Världshandeln per produkt och region 1960 2009 2 s. 29: Världsekonomins topp-20 år 2009 3 s. 35: Sveriges export/import 2010 4 s. 37: Topp-tio

Läs mer

Varför går det bra för Sverige?

Varför går det bra för Sverige? Varför går det bra för Sverige? Andreas Bergh, Lunds universitet och IFN Bakgrund Egen forskning: Pär Hansson & Henrekson, Public Choice, 1994, Stefan Fölster & Henrekson, European J of Political Economy,

Läs mer

Sverige i den globala ekonomin nu och i framtiden

Sverige i den globala ekonomin nu och i framtiden Sverige i den globala ekonomin nu och i framtiden Göran Wikner, Hanna Norström Widell, Jonas Frycklund Maj 2007 Trender för svenskt företagande Bilaga 1 till Globala affärer regler som hjälper och stjälper

Läs mer

COPENHAGEN Environmentally Committed Accountants

COPENHAGEN Environmentally Committed Accountants THERE ARE SO MANY REASONS FOR WORKING WITH THE ENVIRONMENT! It s obviously important that all industries do what they can to contribute to environmental efforts. The MER project provides us with a unique

Läs mer

HÅLLBAR STADSBYGGNAD. Hur gör man - och var gör man vad?

HÅLLBAR STADSBYGGNAD. Hur gör man - och var gör man vad? HÅLLBAR STADSBYGGNAD Hur gör man - och var gör man vad?!1 HÅLLBARHETSTRENDER 2014 Aktuellt inom hållbarhetsområdet!2 Vår mission att aktivt bidra till en hållbar utveckling av samhället Detta vet vi Plan

Läs mer

Ekonomi Sveriges ekonomi

Ekonomi Sveriges ekonomi Ekonomi Sveriges ekonomi Ekonomi = Att hushålla med det vi har på bästa sätt Utdrag ur kursplanen för grundskolan Mål som eleverna ska ha uppnått i slutet av det nionde skolåret. Eleven skall Ha kännedom

Läs mer

Kina från ett handels- och affärsperspektiv

Kina från ett handels- och affärsperspektiv Kina från ett handels- och affärsperspektiv S v e r i g e s G e n e r a l k o n s u l a t, K a n t o n ULF SÖRMARK Sveriges närvaro i Kina Ambassaden Peking Generalkonsulatet Shanghai Generalkonsulatet

Läs mer

Seminarieblock Utmaningar för internationell handel

Seminarieblock Utmaningar för internationell handel Minnesanteckningar från Handelns Dag 7 mars 2007 Seminarieblock Utmaningar för internationell handel Seminariet inleddes av Lena Johansson, Kommerskollegiums generaldirektör som talade om det aktuella

Läs mer

Ökat personligt engagemang En studie om coachande förhållningssätt

Ökat personligt engagemang En studie om coachande förhållningssätt Lärarutbildningen Fakulteten för lärande och samhälle Individ och samhälle Uppsats 7,5 högskolepoäng Ökat personligt engagemang En studie om coachande förhållningssätt Increased personal involvement A

Läs mer

BTS Group AB (publ) Annual General Meeting 2016 Stockholm, May 10, 2016

BTS Group AB (publ) Annual General Meeting 2016 Stockholm, May 10, 2016 BTS Group AB (publ) Annual General Meeting 2016 Stockholm, May 10, 2016 Copyright 2016 BTS Copyright 2016 BTS www.pwc.se Revisionen 2015 BTS Group AB (publ) årsstämma 10 maj 2016 Revisionens syfte och

Läs mer

EU:s handelspolitik i nytt sammanhang institutionella och rättsliga förändringar genom Lissabonfördraget. Jörgen Hettne, Sieps

EU:s handelspolitik i nytt sammanhang institutionella och rättsliga förändringar genom Lissabonfördraget. Jörgen Hettne, Sieps EU:s handelspolitik i nytt sammanhang institutionella och rättsliga förändringar genom Lissabonfördraget Jörgen Hettne, Sieps Unionens yttre åtgärder EU-fördraget: Allmänna bestämmelser om unionens yttre

Läs mer

Samhällsekonomi. Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla. Nationalekonomi Hushåll Företag Land Globalt, mellan länder

Samhällsekonomi. Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla. Nationalekonomi Hushåll Företag Land Globalt, mellan länder Samhällsekonomi Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla Nationalekonomi Hushåll Företag Land Globalt, mellan länder Samhällsekonomi Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla

Läs mer

ENKÄT OM INTERNATIONALISERING OCH HANDELSHINDER

ENKÄT OM INTERNATIONALISERING OCH HANDELSHINDER ENKÄT OM INTERNATIONALISERING OCH HANDELSHINDER Svarsanvisningar: Vi ber er först fylla i allmän information om ert företag. Därefter har enkäten delats i två delar. I den första delen ber vi er besvara

Läs mer

Svenska folket och globaliseringen

Svenska folket och globaliseringen Svenska folket och globaliseringen Juli 2001 Allan Åberg Svenska folket och globaliseringen 1. Inledning Globalisering är ett begrepp som kommit att hamna i fokus för den politiska diskussionen i Sverige

Läs mer

Kommenterad dagordning inför Jordbruks- och fiskerådet den 24 januari 2005. 1. Godkännande av den preliminära dagordningen

Kommenterad dagordning inför Jordbruks- och fiskerådet den 24 januari 2005. 1. Godkännande av den preliminära dagordningen SLUTLIG Kommenterad dagordning 2005-01-17 Jordbruksdepartementet EU-nämnden Miljö- och jordbruksutskottet Kopia: UD/EU-enheten Riksdagens Kammarkansli Kommenterad dagordning inför Jordbruks- och fiskerådet

Läs mer

Regeringskansliet Faktapromemoria 2015/16:FPM55. Beslut om ekonomiskt partnerskapsavtal. Dokumentbeteckning. Sammanfattning. Utrikesdepartementet

Regeringskansliet Faktapromemoria 2015/16:FPM55. Beslut om ekonomiskt partnerskapsavtal. Dokumentbeteckning. Sammanfattning. Utrikesdepartementet Regeringskansliet Faktapromemoria Beslut om ekonomiskt partnerskapsavtal med SADC Utrikesdepartementet 2016-03-17 Dokumentbeteckning KOM(2016) 8 Förslag till rådets beslut om undertecknande och provisorisk

Läs mer