WTO-avtalens konsekvenser för u-länder

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "WTO-avtalens konsekvenser för u-länder"

Transkript

1 WTO-avtalens konsekvenser för u-länder

2 Kommerskollegium är Sveriges myndighet för utrikeshandel och handelspolitik. Vi arbetar för en öppen handel med klara spelregler, både inom och utanför EU. Vår huvuduppgift är att förse regeringen med beslutsunderlag i handelspolitiska frågor. Vi fungerar också som kontaktpunkt och samordningscentral, SOLVIT-center, för företag som stöter på handelshinder i sina utlandsaffärer. Även privatpersoner kan göra en anmälan till Kommerskollegium om de kommer i kläm mellan olika regelsystem inom EU. Omslagsbild: Liba Taylor/Silver Bildbyrå

3 Förord År 1995 grundades Världshandelsorganisationen (WTO) som ett resultat av den sista förhandlingsrundan ( Uruguayrundan ) inom ramen för det allmänna tull- och handelsavtalet (GATT). Sedan slutet av 1990-talet har WTO-kritiska organisationer världen över krävt att det görs en utvärdering av WTO-avtalens konsekvenser för u-länderna innan en ny global förhandlingsrunda inleds. I denna rapport bidrar Kommerskollegium med sin syn på WTO-avtalens konsekvenser för u-länderna utifrån tillgänglig forskning och analys. Rapporten är gjord på uppdrag av den svenska regeringen efter en beställning av riksdagen (se bilaga 3). Rapporten är främst bakåtblickande. Syftet med uppdraget har varit att sammanfatta hur u-länderna hittills har påverkats av WTO. Den nu pågående förhandlingsrundan ( Doharundan ), liksom de förhandlingsfrågor som ryms inom denna behandlas därför inte. Rapporten har således fokuserats på en utvärdering av effekterna av existerande bestämmelser i WTO om varuhandel, tjänstehandel, immaterialrätt och tvistlösning. Stockholm den 28 mars 2004 Peter Kleen Generaldirektör

4 Projektgruppen Rapporten är resultatet av ett lagarbete där nästan samtliga medarbetare som handlägger WTO-frågor på Kommerskollegium har deltagit. Peter Kleen har lett projektets styrgrupp där även Elisabeth Dahlin och Gunnar Fors har ingått. Ingrid Jegou har varit projektledare. Tillsammans med Per Altenberg, har Jegou även varit redaktör för rapporten. Annika Widell, Maria Liungman och Ingrid Lindeberg har under utredningsarbetet granskat och/eller samordnat olika textbidrag. Följande medarbetare har deltagit i utredningsarbetet: Per Altenberg (regionala avtal), Christer Arvius (TBT-avtalet), Mattias Björklid Chu (Avtalet om offentlig upphandling), Agnès Courades Allebeck (TRIPS-avtalet), Helena Detlof (Skyddsåtgärdsavtalet), Elisabeth Florell (tullsänkningar för industrivaror), Hans Flykt (Informationsteknikavtalet), Hilda Fridh (Antidumpningsavtalet), Marcus Hellqvist (Avtalet om kontroll före skeppning), Henrik Isakson (Avtalet om textil och konfektion, Importlicensavtalet), Anna Jansson (Avtalet om ursprungsregler), Andrew Jenks (regionala avtal), Maria Johem (Tullvärdeavtalet), Maria Liungman (tullsänkningar för industrivaror), Ulrika Lyckman Alnered (Avtalet om urprungsregler), Bo Magnusson (Jordbruksavtalet, SPS-avtalet), Magnus Nikkarinen (Jordbruksavtalet), Håkan Nordström (multilaterala handelssystemet, tullsänkningar för industrivaror), Magnus Rentzhog (GATS), Carl Michael Simon (tvistlösning, TRIPS-avtalet), Annika Widell (Subventionsavtalet, Flygindustriavtalet), Gunvor Åkerblom (Subventionsavtalet, Flygindustriavtalet). Slutligen har en mängd personer och institutioner, såväl i Sverige som internationellt, bidragit med information och värdefulla synpunkter under utredningsarbetet.

5 Sammanfattning På uppdrag av riksdagen har Kommerskollegium analyserat konsekvenserna för u-länderna av befintliga WTO-avtal. Kommerskollegiums övergripande bedömning är att flera av de avtal som hittills tecknats inom ramen för GATT och WTO har inneburit förbättrat marknadstillträde och ökad handel för u-länderna. Som medlemmar av WTO har u-länderna bättre förutsättningar att delta i världshandeln och att integreras i världsekonomin än om de står utanför. WTO har även skapat ett regelverk för världshandeln som innebär större förutsägbarhet och mindre godtycke, något som är viktigt inte minst för u-länderna. Samtidigt konstaterar vi att det är svårt att dra generella slutsatser när det gäller WTO-avtalens konsekvenser för u-länderna. U-länder är en heterogen grupp länder med olika utvecklingsnivåer, förutsättningar och intressen. Det finns dessutom många andra faktorer än handeln som påverkar utvecklingen i ett land, t.ex. politisk och social stabilitet, ett fungerande rättssamhälle, makroekonomisk stabilitet, infrastruktur, geografiskt läge, hälsosituation och utbildningsnivå samt landets egen fördelningspolitik. Studien analyserar effekterna av existerande WTO-avtal och hur systemet hittills har fungerat. Samtliga WTO-avtal tas upp, bland annat de avtal som reglerar tullsänkningar för industrivaror, jordbruksavtalet, tekoavtalet och avtalen för tjänstehandel och immaterialrätt. Industrivaruområdet GATT med flera avtal U-länderna har fått ökad tillgång till i-ländernas och andra u-länders marknader genom tullsänkningar inom ramen för GATT/WTO. WTO-principen om likabehandling (mest gynnad nationsprincipen) har inom en del sektorer vidare inneburit att u-länderna i WTO automatiskt får tillgång till andra länders marknader utan att det krävs egna förpliktelser. Tullsänkningarna har dock varit betydligt mindre inom sektorer som är av intresse för u-länderna. I genomsnitt möter därför företag från u-länderna högre tullar på sina exportmarknader än företag från i-länderna. Tullarna är också generellt sett högre i u-länder än i i-länder, något som inte minst hindrar en ökning av handeln mellan u-länder. Tillämpningsavtal till GATT Det finns ett antal tillämpningsavtal till GATT som bland annat reglerar tullvärdeberäkning, tekniska handelshinder, subventioner, krav på skydd för människors, djurs och växters liv och hälsa, samt handelspolitiska skyddsåtgärder. Enligt vår

6 bedömning skapar dessa avtal ett säkrare marknadstillträde och motverkar godtycklig protektionism. Studien understryker dock svårigheterna med att empiriskt belägga tillämpningsavtalens effekter. Nya avtal Samtidigt som WTO kom till 1995 utvidgades det multilaterala handelssystemet med två nya avtal för tjänstehandel (GATS) och immaterialrätt (TRIPS), samt med avtal för handel med tekovaror och jordbruksprodukter. Marknadstillträdet har endast ökat marginellt för jordbruksvaror och tjänster. Jordbruksavtalet och GATS har dock lagt grunden för fortsatta förhandlingar och fungerar som ett golv när det gäller möjligheterna till marknadstillträde. Avregleringen av handeln med textil- och konfektionsvaror förväntas öka det totala marknadstillträdet för u-länderna från och med Ett antal konkurrenskraftiga exportländer kommer troligtvis att kunna öka sina marknadsandelar. Flera resurssvaga länder kan dock komma att förlora på avregleringen. TRIPS-avtalet kan gynna u-länder med hög teknologisk mognad, men medför stora statsfinansiella kostnader för resurssvaga u-länder med små offentliga budgetar. Dels handlar det om engångskostnader för upprättandet av en immaterialrättslagstiftning, dels om återkommande kostnader för efterlevnad av lagstiftningen. WTO:s tvistlösningssystem WTO:s tvistlösningssystem förbättrar, enligt studien, u-ländernas möjligheter att på rättslig väg kräva efterlevnad av dess handelspartners avtalsförpliktelser. U-länderna driver fler tvister i WTO än under GATT och med större framgång. Tvistlösningsavtalets instrument för efterlevnad är dock fortfarande begränsat till hot om handelssanktioner, något som missgynnar länder med låg utvecklingsnivå och u-länder som inte har råd att begränsa sin import. Hittills har dock även ekonomiskt betydelsefulla länder som USA och EU i huvudsak rättat sig efter utslag i WTO-tvister som går dem emot. Kostnader för u-länderna av WTO-avtalen Kostnader med WTO-avtalen uppstår framför allt i avtal som kräver ny lagstiftning, administration, system för efterlevnad m.m. Även om syftet med ett avtal kan vara gott riskerar det därmed att bli en statsfinansiell belastning för resurssvaga u-länder. Få krav ställs dock på de minst utvecklade länderna (MUL). De u-länder som drabbas hårdast av kostnadskrävande avtal är istället fattiga u-länder som inte har MULstatus. Kostnaderna varierar vidare mellan olika avtal. TRIPS-avtalet innebär t.ex. omfattande kostnader för att uppfylla immaterialrättsliga minimikrav. Även tullvärdeavtalet ställer krav som förutsätter att många u-länder gör investeringar i sin tulladministration. GATS är däremot ett relativt billigt avtal, eftersom det bygger på att varje land själv i förhandlingar väljer vilka åtaganden det vill göra.

7 Övergripande bedömning Vår övergripande slutsats är att GATT/WTO har bidragit till att minska handelshinder och att stimulera världshandeln inom ett flertal områden, men att mycket återstår att göra inom sektorer där många u-länder har starka intressen. I synnerhet gäller detta handel med jordbruksprodukter och tjänster, vilken fortfarande är starkt reglerad i de flesta länder. Disposition Rapporten går igenom de befintliga WTO-avtalen ett efter ett. För varje avsnitt finns en delsammanfattning. Kollegiets sammanfattande slutsatser av rapporten i sin helhet återfinns i kapitel 8.

8 Executive summary At the request of the Swedish Parliament, the National Board of Trade has analysed the effects of the existing WTO agreements and how the WTO system has worked thus far from the perspective of developing countries. The overall judgement of the National Board of Trade is that several of the agreements signed within the framework of GATT and the WTO have contributed to improving market access for developing countries and increasing their trade. As members of the WTO, developing countries have greater opportunities for participating in world trade and for integrating into the world economy. The WTO has also created a framework for world trade that is more predictable and less arbitrary, characteristics which are of great benefit to developing countries. At the same time, the National Board of Trade notes that there are difficulties in drawing general conclusions when it comes to determining the effects of the WTO agreements for developing countries. Developing countries constitute a large, heterogeneous group, at different stages of development, and with different needs and interests. Moreover, when considering the trade and development relationship, there are many factors which play a role, such as political, economic and social stability, the rule of law, infrastructure, geographical location, the health situation, level of education, and the redistribution policy of governments. Non-agricultural goods GATT and other agreements Developing countries have gained improved access to the markets of the developed countries and of other developing countries through tariff reductions within the framework of GATT and the WTO. The WTO s core principle of equal treatment (enshrined in the Most Favoured Nation principle), has meant that, in some sectors, developing country members of the WTO have automatically gained access to the markets of other countries, without reciprocity being required. However, tariff reductions have been considerably smaller in sectors of particular interest to developing countries, meaning that exporters from developing countries face, in effect, higher levels of tariffs than exporters from developed countries. Furthermore, tariffs are in general higher in developing countries than in developed countries, something that further inhibits trade growth, not least between developing countries. Supplementary agreements to GATT There are a number of supplementary agreements to GATT which regulate inter alia customs valuation, technical barriers to trade, subsidies, measures for food safety and animal and plant health, and safeguard measures. According to the National Board of Trade s assessment, these agreements improve the security of market access

9 and counteract arbitrary protectionism. However, the report underlines the difficulties in empirically determining the effects of the supplementary agreements. New agreements At the same time as the WTO was created in 1995, the multilateral trading framework was supplemented with several new agreements addressing, amongst other things, trade in services, the trade related aspects of intellectual property rights (TRIPS), trade in textiles and clothing, and agricultural goods. These agreements have had mixed results for developing countries: There has only been a minor increase in market access for agricultural goods and for services. The Agreement on Agriculture and the General Agreement on Trade in Services (GATS) have, however, established a framework for future negotiations and provide a guaranteed minimum level of market access. The deregulation of trade in textiles and clothing is expected to increase total market access for developing countries from A number of competitive exporting developing countries are expected to increase their market shares. Several of the less competitive countries may, however, lose from the deregulation. The TRIPS agreement can benefit those developing countries with a high degree of technological maturity, but creates a huge financial burden for poor developing countries with weak public finances. This burden is due partly to the one-off cost of necessary legislation on intellectual property rights, and partly to the recurrent costs incurred for ensuring observance of the legislation. The WTO dispute settlement system The National Board of Trade s view is that the WTO dispute settlement system has improved the possibility for developing countries to enforce the observance of trade commitments made by their trading partners. Developing countries initiate more claims under the WTO than they did under GATT, and pursue them with a higher degree of success. However, the penalties available under the dispute settlement system remain limited to threats of trade sanctions, something which disadvantages developing countries who cannot afford to threaten their imports in such a manner. However, this has not been a large problem so far, as economically powerful countries, such as the USA and the EU, have usually complied with decisions in WTO disputes which have gone against them. Costs for developing countries of the WTO agreements The main costs of the WTO agreements for developing countries are those associated with the requirements of implementation, such as new legislation, increased administration, and compliance systems. Therefore, even if the purpose of an agreement is

10 good, it risks becoming a financial burden for countries with limited resources. As the least developed countries (LDCs) are exempted from many of these requirements, the countries most affected by such costs are the poor developing countries that do not have LDC status. Furthermore, such costs vary between agreements. The TRIPS agreement, for example, imposes substantial costs in order for parties to meet certain minimum legislative and administrative standards. The agreement on customs valuation necessitates many developing countries to invest in their customs administrations. The GATS, on the other hand, is a relatively inexpensive agreement, being based on the principle that each country makes only the commitments it is willing to make. Conclusion The National Boards of Trade s conclusion is that the WTO has contributed to reducing trade barriers and to stimulating world trade within a number of areas, but that much remains to be done within sectors where developing countries have strong interests. This is true especially for trade in services and in agricultural products, which remain heavily regulated in most countries.

11 Innehållsförteckning Förord... 1 Projektgruppen... 2 Sammanfattning... 3 Executive summary Inledning Bakgrund Avgränsningar Definitioner En komplicerad analys Källförteckning Det multilaterala handelssystemet Det historiska förspelet Tiden före första världskriget Mellankrigstiden Efterkrigstidens ekonomiska ordning tar form Gatt-epoken Från avtal till institution Centrala principer Tullförhandlingar Regelverket utvidgas Den växande medlemskretsen Särbehandling av u-länderna Från GATT till WTO Världshandelsorganisationen (WTO) WTO-avtalet WTO:s funktioner Källförteckning Varuhandel Avtal och överenskommelser om ökat marknadstillträde Tullsänkningar för industrivaror i GATT Bakgrund Beskrivning av regler för tullsänkningar inom GATT Förhandlingar om industrivarutullar i Uruguayrundan Konsekvenser av tullstrukturen för u-länderna... 43

12 3.1.5 Konsekvenser av tullsänkningar för u-ländernas handel och tullintänkter Sammanfattande diskussion Källförteckning Informationsteknikavtalet (ITA) Bakgrund Beskrivning av avtalet Konsekvenser för u-länderna Sammanfattande diskussion Källförteckning Avtalet om textil och konfektion (ATC) Bakgrund Beskrivning av avtalet Konsekvenser för u-länderna Sammanfattande diskussion Källförteckning Jordbruksavtalet Bakgrund Beskrivning av avtalet Konsekvenser för u-länderna Sammanfattande diskussion Källförteckning Flygindustriavtalet Beskrivning av avtalet Konsekvenser för u-länderna Sammanfattning Avtalet om offentlig upphandling (GPA) Bakgrund Beskrivning av avtalet Konsekvenser för u-länderna Sammanfattande diskussion Källförteckning Tillämpningsavtal Tullvärdeavtalet Bakgrund Beskrivning av avtalet Konsekvenser för u-länderna Sammanfattande diskussion Källförteckning Avtalet om ursprungsregler Bakgrund

13 3.8.2 Beskrivning av avtalet Konsekvenser för u-länderna Sammanfattande diskussion Källförteckning Importlicensavtalet Bakgrund Beskrivning av avtalet Konsekvenser för u-länderna Sammanfattning Källförteckning Avtalet om kontroll före skeppning (PSI) Bakgrund Beskrivning av avtalet Konsekvenser för u-länder Sammanfattande diskussion Källförteckning Avtalet om tekniska handelshinder (TBT-avtalet) Bakgrund Beskrivning av avtalet Konsekvenser för u-länderna Sammanfattande diskussion Källförteckning Avtalet om sanitära och fytosanitära åtgärder (SPS-avtalet) Bakgrund Beskrivning av avtalet Konsekvenser för u-länderna Sammanfattande diskussion Källförteckning Subventionsavtalet Bakgrund Beskrivning av avtalet Konsekvenser för u-länderna Sammanfattande diskussion Källförteckning Antidumpningsavtalet Bakgrund Beskrivning av avtalet Konsekvenser för u-länderna Sammanfattande diskussion Källförteckning Skyddsåtgärdsavtalet

14 Bakgrund Beskrivning av avtalet Konsekvenser för u-länderna Sammanfattande diskussion Källförteckning Avtalet om handelsrelaterade investeringsåtgärder (TRIMS-avtalet) Bakgrund Beskrivning av avtalet Konsekvenser för u-länderna Sammanfattande diskussion Källförteckning Tjänstehandel (GATS) Bakgrund Beskrivning av avtalet Allmänna åtaganden Särskilda åtaganden Konsekvenser för u-länderna Ökad förutsägbarhet MGN-behandling Ökad transparens och mindre korruption Kostnader för implementering och förhandlingsarbete GATS och liberalisering av marknadstillträde Inhemska regleringar GATS och sociala tjänster Tvistlösning Sammanfattande diskussion Källförteckning Immaterialrätt (TRIPS) Bakgrund Beskrivning av avtalet Avtalets omfattning och innehåll Särskild och differentierad behandling av u-länder U-ländernas genomförande av TRIPS-avtalet Konsekvenser för u-länderna Allmänt om analyser av TRIPS Statsfinansiella konsekvenser Samhällsekonomiska konsekvenser under patenttiden: finansiella återflöden till rättighetsinnehavarna

15 5.3.4 Samhällsekonomiska konsekvenser på lång sikt: handel, investeringar och tillväxt Överföring av teknik Tillgång till läkemedel Jordbruk och biologiska resurser Sammanfattande diskussion Källförteckning Tvistlösning Bakgrund Beskrivning av tvistlösningsförfarandet Generella bestämmelser Särskild och differentierad behandling Konsekvenser för u-länderna WTO:s tvistlösningsmekanism jämfört med GATT U-länder driver fler processer i WTO och med större framgång Är systemet lika effektivt för u-länder som för i-länder? U-ländernas problem Sammanfattande diskussion Källförteckning Bestämmelser i WTO för bilaterala och regionala handelsavtal Bakgrund WTO-villkor för bilaterala och regionala avtal Konsekvenser för u-länderna Sammanfattande diskussion Källförteckning Sammanfattande diskussion och slutsatser Generella konsekvenser av WTO-avtalen Konsekvenser av WTO-avtalen för grupper av länder i olika regioner och enligt utvecklingsnivå Källförteckning Bilaga 1. Förkortningar Bilaga 2. UNDP:s Human Development Index, High Human Development hög utvecklingsnivå Medium Human Development medelhög utvecklingsnivå Low Human Development låg utvecklingsnivå Bilaga 3. Uppdraget från regeringen

16 1. Inledning 1.1 Bakgrund Under senare år har det framförts krav, såväl i Sverige som internationellt, på att det görs en utvärdering av WTO-avtalens effekter innan en ny global förhandlingsrunda inleds i WTO. Befintlig litteratur på området har generellt sett ansetts svårtillgänglig och ger dessutom sällan en helhetsbild av WTO-avtalens konsekvenser för u-länderna. Det är mot denna bakgrund som behovet av en fördjupad överskådlig analys av WTO-avtalens konsekvenser för u-länderna har uppstått. Rapporten har gjorts på uppdrag av den svenska regeringen efter en beställning av riksdagen (se bilaga 3). Syftet med rapporten har varit att sammanställa och redogöra för tillgänglig akademisk litteratur på området samt analyser gjorda av större enskilda och internationella organisationer. Därutöver baseras de slutsatser som vi drar i rapporten på våra egna analyser. Ambitionen har varit att undersöka hur utvecklingsländers ekonomi och möjligheter till en hållbar utveckling har påverkats av WTO. Bland de faktorer som studeras finns marknadstillträde, handel, budget, fattigdomssituation och inkomstfördelning, behov av institutionsbyggnad samt kostnader, besparingar eller vinster av att genomföra olika WTO-avtal. Rapporten har vidare strävat efter att beakta skillnader mellan u-länder och grupper av u-länder. Vi redovisar även tillgängliga länderstudier av effekterna av olika avtal. En viktig ambition i utredningsarbetet har varit att identifiera orsakssamband mellan WTO-avtalen och de variabler som studeras. 1.2 Avgränsningar Som titeln anger diskuterar denna rapport konsekvenser av WTO-avtalen för u-länderna. Detta innebär att rapporten inte kommer att diskutera den internationella handelns för- och nackdelar på ett teoretiskt plan. Kort kan dock sägas att Kommerskollegium är av uppfattningen att en fri och öppen handel är ett av flera viktiga instrument för att uppnå ekonomisk tillväxt. 1 Tillväxt kan i sin tur bidra till att gynna en hållbar ekonomisk, social och miljömässig utveckling. Detta avspeglas i många u-länders egen politik, där handelspolitiken ofta ingår som en prioriterad del, men trots allt endast utgör en mindre del i den inhemska utvecklingsstrategin. Rapporten analyserar inte heller konsekvenserna för u-länderna av handel generellt. Självfallet är det i de allra flesta fall mycket svårt att särskilja effekter av WTOavtalen från effekter av handel, i synnerhet mot bakgrund av att vi inte vet hur utvecklingen hade sett ut om WTO inte funnits. Ambitionen har dock varit att fokusera på effekterna av WTO-avtalen specifikt. 1 Kommerskollegium och SIDA (2002). För en överblick över den nationalekonomiska debatten om handel, tillväxt och utveckling, se bland annat Bigsten (2003). 14

17 Utredningen fokuserar vidare på konsekvenserna för u-länderna. Emellertid är det svårt att genomgående utreda vilka konsekvenserna blir för olika grupper av befolkningen i u-länderna, då detta även är beroende av ländernas inhemska politik vad gäller bland annat fattigdomsbekämpning, inkomstfördelning, utbildning, hälsovård o.s.v. Rapporten tar dock i möjligaste mån upp faktorer som påverkar grupper av befolkningen, såsom fattigdom, livsmedelsförsörjning, sysselsättning, jämställdhet etc., i de fall där kollegiet hittat gedigna analyser som studerar dessa frågor. Syftet med rapporten är att sammanfatta hur u-länder hittills påverkats av WTOavtalen. Mot bakgrund av detta är studien främst bakåtblickande. Den nu pågående förhandlingsrundan diskuteras därför inte. Eventuella förhandlingsresultat på traditionella områden, eller på helt nya områden, såsom de så kallade Singaporefrågorna (investeringar, konkurrens, transparens i offentlig upphandling och förenkling av handelsprocedurer) faller därmed utanför ramen för denna rapport. Miljöfrågor omfattas i dagsläget inte av något eget WTO-avtal och faller därför av samma skäl utanför uppdraget. Studier som i förväg försöker skatta konsekvenser för u-länderna av WTO-avtalen, ges av samma anledning endast ett begränsat utrymme i rapporten. Istället fokuseras på utvärderingar och analyser som gjorts i efterhand. För vissa avtal, där få utvärderingar finns, beroende på att avtalen ännu inte till fullo implementerats, använder vi dock även studier som i förväg skattar konskevenserna. I uppdraget ges exempel på faktorer som kollegeiet bör studera. Det sägs vidare att rapporten ska skilja på effekter för olika u-länder eller grupper av u-länder. Detta har hela tiden hållits i åtanke under utredningsarbetet. I den mån befintliga studier behandlar de exemplifierade faktorerna samt skiljer mellan olika u-länder och grupper av u-länder har vi kunnat särredovisa detta. Emellertid har det under arbetets gång visat sig att flera av dessa faktorer inte studeras i någon större utsträckning i akademisk litteratur. En viktig anledning till detta kan vara att direkta kopplingar saknas mellan handelspolitik och de faktorer som studeras. WTO-avtalen är mycket omfattande efter årtionden av förhandlingar och omförhandlingar. Av förklarliga skäl är det inte möjligt att analysera varenda artikel och dess påverkan på u-länderna. Vi har istället valt att analysera samtliga avtal (agreements), överenskommelsen om tvistlösning, samt att särskilt lyfta fram några artiklar i GATT. 1.3 Definitioner Begreppet u-länder är i WTO-sammanhang vagt. Det finns ingen definition av vad som är ett u-land, utan istället får varje medlemsland själv välja om det vill klassas som i- eller u-land. I WTO finns cirka 100 u-länder. En anledning till att det inte går att fastslå exakt hur många de är, är att länder kan ha olika status i olika avtal. De kan alltså klassas som u-land i ett avtal och i-land i ett annat. När begreppet u-land används i rapporten syftar det på de länder som i WTO själva valt den beteckningen. U-länderna är dock en mycket heterogen grupp med 15

18 olika utvecklingsnivå, produktionskapacitet o.s.v. Mot bakgrund av detta räcker det enligt vår uppfattning inte att enbart tala om u-länder. I bilaga 2 återfinns därför en redovisning av hur FN:s organ för utveckling, UNDP, delar in länder efter grad av mänsklig utveckling, ett så kallat Human Development Index (HDI). I texten knyts an till detta index. De länder som fr.o.m. den 1 maj 2004 blev medlemmar av EU och de länder som är kandidatländer till EU (ex. Rumänien, Bulgarien, Turkiet och Kroatien) betecknas inte som u-länder i rapporten. MUL är FN:s beteckning för minst utvecklade länder eller minst utvecklat land. Vad som är ett minst utvecklat land bestäms utifrån inkomstnivå, grad av mänskliga resurser (förväntad medellivslängd, näringsintag, utbildningsnivå samt läskunnighet) samt grad av ekonomisk differentiering. I dagsläget finns det 49 MUL i världen, varav 32 är medlemmar i WTO. Även MUL redovisas i bilaga 2. Begreppet hållbar utveckling har vuxit fram gradvis över de senaste årtiondena. Den grundläggande tanken att miljö och utvecklingsfrågor måste behandlas på ett integrerat sätt etablerades vid FN:s konferens om Human Environment som arrangerades i Stockholm Själva begreppet hållbar utveckling lanserades dock först 1987 i Brundtlandskommissionens rapport Our Common Future, med följande definition: Utveckling som möter nuvarande generationers behov utan att ge avkall på kommande generationers möjligheter att möta sina behov enades OECD:s ministrar om att tolka hållbar utveckling ur ett vidare perspektiv så att såväl den ekonomiska, den sociala som den ekologiska dimensionen omfattas. 2 I rapporten fokuserar vi på de båda första dimensionerna. 1.4 En komplicerad analys Att analysera och utvärdera konsekvenserna för u-länderna av WTO-avtalen är i flera avseenden komplicerat. Inför läsningen av denna rapport kan det därför vara värdefullt att känna till några av de svårigheter vi har stött på: Hur skilja mellan GATT och WTO? En stor del av WTO:s avtalskomplex baseras på regler och principer vilka lades fast redan 1948 i och med tillkomsten av GATT (det Allmänna tull- och handelsavtalet). Dessa regler har därefter under det senaste halvseklet byggts ut och kompletterats. Effekterna av avtalen för bl.a. u-länderna kan därför spåras långt tillbaka och inte enbart till perioden efter 1995 då WTO bildades. Hur skilja mellan WTO och övriga handelsliberaliseringar? En annan svårighet är att fastställa orsakssamband, d.v.s. om effekter av handelsliberalisering för olika länder/ländergrupper har sin grund i just WTO-avtalen. Det gäller alltså att rensa bort effekterna av faktorer som inte kan hänföras till WTO, till exempel nationella strukturreformer, förekomsten av olika bilaterala och regionala frihandelsavtal och/eller ensidiga handelsliberaliseringar. 2 För vidare diskussion, se bland annat Kommerskollegium (2001). 16

19 Effekter på kort eller lång sikt? En annan faktor som försvårar analysen är att effekterna varierar över tiden. Ett avtal eller en bestämmelse i WTO kan vara resurskrävande på kort sikt, medan vinsterna först uppnås på längre sikt. Flera av de avtal som vi studerat i denna rapport är av förhållandevis ungt datum. I en del fall har åtagandena ännu inte trätt i kraft, varför de väntade effekterna ännu inte materialiserats. Påverkas alla u-länder lika? Slutligen är det omöjligt att dra alla u-länder över en kam. U-länderna är en mycket stor och heterogen grupp med kraftigt varierande inkomstnivåer, förutsättningar, intressen och prioriteringar. Detta innebär att effekterna av enskilda avtal skiljer sig åt mellan länder. Mot bakgrund av dessa faktorer presenteras vår bedömning av hur u-länderna påverkats av WTO-avtalen. Bedömningen grundar sig på analys av befintliga studier såväl utomlands som i Sverige samt på vår egen kunskap och erfarenhet. Källförteckning Bigsten, Arne Globalisering och ekonomisk utveckling, Ekonomisk Debatt, 31:2, pp Kommerskollegium Handel och hållbar utveckling i ett integrerat perspektiv: slutyttrande. Dnr Kommerskollegium och SIDA En samlad ansats för att uppfylla utvecklingsdimensionen i Doha-deklartionen - förslag till svenskt agerande. 17

20 2. Det multilaterala handelssystemet Kapitelsammanfattning GATT började gälla 1948 och var från början ett tillfälligt avtal mellan 23 länder, varav 12 u-länder. Avsikten var att GATT skulle ingå i ett FN organ, International Trade Organisation, med ansvar för varuhandel, tjänstehandel, investeringar, konkurrensfrågor, arbetsrättsliga frågor m.m. ITO saknade dock politiskt stöd och GATT blev därmed grunden för efterkrigstidens handelssystem. GATT reglerar endast handel med varor. Avtalets två viktigaste grundprinciper är likabehandling av olika handelspartners (MGN-principen) och likabehandling av utländska och inhemska varor efter gränspassagen (nationell behandling). GATT gjorde ursprungligen ingen åtskillnad mellan i-länder och u-länder. Med tiden har dock u-länderna blivit föremål för positiv särbehandling. Exempelvis förväntas inte u-länderna liberalisera sin handel i samma takt och utsträckning som i-länderna. Inom ramen för GATT har i-ländernas tullmurar för industrivaror sedan 1940-talet förhandlats ner från i genomsnitt ca 40 procent till cirka 4 procent. För u-länderna viktiga varugrupper (jordbruk och textilvaror) lämnades till stor del utanför dessa förhandlingar. Under GATT-epokens senare del flyttades fokus från tullar till s.k. icke-tariffära handelshinder. Många u-länder valde att stå utanför uppgörelserna som istället tog formen av frivilliga sidoavtal. Den sista förhandlingsrundan under GATT var Uruguayrundan ( ). Resultatet i förhandlingarna innebar en ny institutionell ram för den multilaterala handelssystemet, Världshandelsorganisation (WTO). Regelverket utvidgades även till att omfatta tjänstehandel och immaterialrätt. Uruguayrundan innebar också att handeln med jordbruksprodukter, samt textil- och konfektionshandeln, återbördades till GATT. En annan viktig förändring var anslutningen av alla WTO-medlemsländer till alla avtal oavsett utvecklingsnivå. WTO trädde i kraft den 1 januari WTO-avtalen kan delas upp i tre pelare varuhandel (GATT + kompletterande avtal), tjänstehandel (GATS) och immaterialrätt (TRIPS). WTO administrerar även ett tvistlösningssystem som omfattar alla avtal. WTO:s mål är att bidra till ökad levnadsstandard, full sysselsättning och ett effektivt resursutnyttjande i enlighet med principerna om hållbar utveckling. Ökad handel är inte ett mål i sig utan ett medel för att befrämja en hållbar ekonomisk utveckling. Ingressen i WTO-avtalet betonar också vikten av att genom positiva åtgärder särskilt befrämja u-ländernas handel och ekonomiska utveckling. Samtidigt betonas principen om ömsesidighet. 18

Konsekvenserna för u-länderna av WTO-avtalen 27 februari 2004

Konsekvenserna för u-länderna av WTO-avtalen 27 februari 2004 Konsekvenserna för u-länderna av WTO-avtalen 27 februari 2004 RAPPORT Dnr 100-171-04 Konsekvenser för u-länderna av WTOavtalen UD:s remiss 2003-07-24. INLEDNING... 6 UPPDRAGET... 6 AVGRÄNSNINGAR... 6

Läs mer

Vad ungdomar bör veta om. Henrik Isakson, enhetsråd

Vad ungdomar bör veta om. Henrik Isakson, enhetsråd Vad ungdomar bör veta om handelspolitik Henrik Isakson, enhetsråd Tanke bakom workshopen 1. Den öppna handelspolitikens för och nackdelar 2. Hur fungerar WTO? 3. Hur ser frihandelsavtalen ut? 4. Hur fungerar

Läs mer

Ordlistan kommer från regeringens skrivelse "Ökad välfärd och global utveckling - svensk handelspolitik i WTO:s Doharunda" 2005/06:9

Ordlistan kommer från regeringens skrivelse Ökad välfärd och global utveckling - svensk handelspolitik i WTO:s Doharunda 2005/06:9 Sida 1 av 5 WTO-ordlista Ordlistan kommer från regeringens skrivelse "Ökad välfärd och global utveckling - svensk handelspolitik i WTO:s Doharunda" 2005/06:9 AITIC - Agency for International Trade Information

Läs mer

TTIP och EU:s övriga frihandelsavtal

TTIP och EU:s övriga frihandelsavtal TTIP och EU:s övriga frihandelsavtal Annika Widell, Enheten för Handel och tekniska regler Tulldagarna 21 oktober 2014 EU:s frihandelsavtal EU:s förhandlingar om frihandelsavtal Förhandlingar och avtal

Läs mer

WTO, Doharundan och framtiden för det multilaterala handelssystemet

WTO, Doharundan och framtiden för det multilaterala handelssystemet WTO, Doharundan och framtiden för det multilaterala handelssystemet Kommerskollegium är den myndighet i Sverige som ansvarar för frågor som rör utrikeshandel, EU:s inre marknad och handelspolitik. Vår

Läs mer

Sveriges export av varor och direktinvesteringar i utlandet

Sveriges export av varor och direktinvesteringar i utlandet Sveriges export av varor och direktinvesteringar i utlandet Sammanfattande skrift av utredningen The relationship between international trade and foreign direct investments. Kommerskollegium Kommerskollegium

Läs mer

Handel och hållbar utveckling

Handel och hållbar utveckling Handel och hållbar utveckling Lärarfortbildning 2010 Marianne Jönsson marianne.jonsson@kommers.se Vad är hållbar utveckling? 1987 Brundtlandkommissionen 1992 Rio de Janeiro Agenda 21 1998 OECD tre dimensioner

Läs mer

Internationell Ekonomi

Internationell Ekonomi Internationell Ekonomi Handelshinder När varor säljs till ett land från ett annat utan att staten tar ut tull eller försvårar handeln så råder frihandel Motsatsen kallas protektionism Protektionism Med

Läs mer

2005-11-18. Styrdokument. Utrikesdepartementet. Styrdokument - Fiskesubventioner. 1. Huvudbudskap. 2. Mandatet från Doha-deklarationen

2005-11-18. Styrdokument. Utrikesdepartementet. Styrdokument - Fiskesubventioner. 1. Huvudbudskap. 2. Mandatet från Doha-deklarationen Styrdokument 2005-11-18 Utrikesdepartementet Enheten för internationell handelspolitik Kr Daniel Blockert Telefon 08-4053218 Mobil 070-5190228 E-post daniel.blockert@foreign.ministry.se Styrdokument -

Läs mer

Europeiska handelsavtal ingen väg ur den globala krisen

Europeiska handelsavtal ingen väg ur den globala krisen I en period av stora förändringar och osäkerhet är det den absolut sämsta tiden för afrikanska regeringar att skriva på bindande avtal som minskar rätten att själva bestämma över sin ekonomiska utveckling

Läs mer

GATS. Ska våra rättigheter. bli varor? www.attac.nu/karlstad. Det fi

GATS. Ska våra rättigheter. bli varor? www.attac.nu/karlstad. Det fi GATS Ska våra rättigheter Det fi bli varor? www.attac.nu/karlstad GATS Vad är på gång? Världshandel med tjänster Sverige är medlem i världshandelsorganisationen WTO, som arbetar för att liberalisera världshandeln.

Läs mer

Policy Brief Nummer 2012:2

Policy Brief Nummer 2012:2 Policy Brief Nummer 2012:2 Förenklingar av handelsprocedurer ett sätt att stödja utvecklingsländers export Begreppet handelsprocedurer används för att beskriva alla de administrativa steg som måste uppfyllas

Läs mer

Exportmentorserbjudandet!

Exportmentorserbjudandet! Exportmentor - din personliga Mentor i utlandet Handelskamrarnas erbjudande till små och medelstora företag som vill utöka sin export Exportmentorserbjudandet! Du som företagare som redan har erfarenhet

Läs mer

Agenda. Om olika perspektiv på vad socialt entreprenörskap är

Agenda. Om olika perspektiv på vad socialt entreprenörskap är Agenda 1. Begreppet socialt entreprenörskap Om olika perspektiv på vad socialt entreprenörskap är 2. Sociala entreprenörer som hybrider Om sociala entreprenörer som personer som vägrar att välja mellan

Läs mer

Att rekrytera internationella experter - så här fungerar expertskatten

Att rekrytera internationella experter - så här fungerar expertskatten Att rekrytera internationella experter - så här fungerar expertskatten Johan Sander, partner Deloitte. jsander@deloitte.se 0733 97 12 34 Life Science Management Day, 14 mars 2013 Expertskatt historik De

Läs mer

Samhällets ekonomi Familjens ekonomi Ekonomi = hushållning Budget = uppställning över inkomster och utgifter Bruttoinkomst = lön innan skatt Nettoinkomst = lön efterskatt Disponibel inkomst = nettoinkomst

Läs mer

Inkvarteringsstatistik. Göteborg & Co

Inkvarteringsstatistik. Göteborg & Co Inkvarteringsstatistik Göteborg & Co Mars 2012 FoU/ Marknad & Försäljning Gästnätter storstadsregioner Mars 2012, hotell och vandrarhem Gästnattsutveckling storstadsregioner Mars 2012, hotell och vandrarhem

Läs mer

Samhällets ekonomi Familjens ekonomi Ekonomi = hushållning Budget = uppställning över inkomster och utgifter Bruttoinkomst = lön innan skatt Nettoinkomst = lön efterskatt Disponibel inkomst = nettoinkomst

Läs mer

Avveckla patentsystemet - Går det?

Avveckla patentsystemet - Går det? Avveckla patentsystemet - Går det? IPC-forum 6 september 2009 Jacob Hallén jacob@openend.se Det finns vissa hinder TRIPS Trade-Related Aspects of Intellectual Property Rights EPC European Patent Convention

Läs mer

Den framtida redovisningstillsynen

Den framtida redovisningstillsynen Den framtida redovisningstillsynen Lunchseminarium 6 mars 2015 Niclas Hellman Handelshögskolan i Stockholm 2015-03-06 1 Källa: Brown, P., Preiato, J., Tarca, A. (2014) Measuring country differences in

Läs mer

Incitament för effektivitet och kvalitet

Incitament för effektivitet och kvalitet Incitament för effektivitet och kvalitet Trafikanalys 20 april 2012 Björn Hasselgren Arkitektur och samhällsbyggnad Vägar och järnvägar - historien Transportinfrastrukturens utveckling Offentlig sektor

Läs mer

Introduktion till antidumpningsinstrumentet

Introduktion till antidumpningsinstrumentet Introduktion till antidumpningsinstrumentet Workshop om skyddstullar 5 april 2011 Jonas Kasteng Camilla Prawitz Handelspolitiska skyddsinstrument Vilka är de? Hur fungerar de? EU:s regelverk EU:s regler

Läs mer

2005-11-24. Marknadstillträde för industrivaror (non-agricultural market access - NAMA)

2005-11-24. Marknadstillträde för industrivaror (non-agricultural market access - NAMA) REGERINGSKANSLIET Utrikesdepartementet Styrdokument Enheten för internationell handelspolitik Per Altenberg Telefon 08-4055706 E-post: per.altenberg@foreign.ministry.se Marknadstillträde för industrivaror

Läs mer

Sociala hänsyn enligt EU:s nya upphandlingsdirektiv. Sjuhärads samordningsförbund 2014-04-29 Mathias Sylwan

Sociala hänsyn enligt EU:s nya upphandlingsdirektiv. Sjuhärads samordningsförbund 2014-04-29 Mathias Sylwan Sociala hänsyn enligt EU:s nya upphandlingsdirektiv Sjuhärads samordningsförbund 2014-04-29 Mathias Sylwan Regeringen: Jag vill i detta sammanhang betona vikten av att miljöhänsyn vägs in i all offentlig

Läs mer

En samlad ansats för att uppfylla utvecklingsdimensionen i Doha-deklarationen. förslag till svenskt agerande

En samlad ansats för att uppfylla utvecklingsdimensionen i Doha-deklarationen. förslag till svenskt agerande En samlad ansats för att uppfylla utvecklingsdimensionen i Doha-deklarationen förslag till svenskt agerande Styrelsen för internationellt utvecklingssamarbete, Sida Postadress: 105 25 Stockholm Besök:

Läs mer

Förbud av offentligt uppköpserbjudande enligt lagen (1991:980) om handel med finansiella instrument

Förbud av offentligt uppköpserbjudande enligt lagen (1991:980) om handel med finansiella instrument BESLUT Gravity4 Inc. FI Dnr 15-7614 Att. Gurbaksh Chahal One Market Street Steuart Tower 27th Floor San Francisco CA 94105 415-795-7902 USA Finansinspektionen P.O. Box 7821 SE-103 97 Stockholm [Brunnsgatan

Läs mer

Skolpaket om handeln. Lärartext

Skolpaket om handeln. Lärartext Ingrid Lindeberg 201-0 - Skolpaket om handeln Lärartext Bild 1: Historik För Sverige är handeln med andra länder mycket betydelsefull. En stor del av våra inkomster kommer från försäljning av varor och

Läs mer

HAR FRIHANDELS- OVÄNNERNA NÅGOT STÖD?

HAR FRIHANDELS- OVÄNNERNA NÅGOT STÖD? Rapport från Svensk Handel HAR FRIHANDELS- Johan Norberg Paula Werenfels Röttorp HAR FRIHANDELS- september 2000 SVENSK HANDEL 1 2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Förord 5 Positiva till frihandel 6 U-landsfrågan 7

Läs mer

Sammanfattning av frågeställningar som diskuteras under ACTA-förhandlingarna (inofficiell svensk översättning) Bakgrund

Sammanfattning av frågeställningar som diskuteras under ACTA-förhandlingarna (inofficiell svensk översättning) Bakgrund Sammanfattning av frågeställningar som diskuteras under ACTA-förhandlingarna (inofficiell svensk översättning) Bakgrund Den internationella handeln med varumärkesförfalskade och piratkopierade varor utgör

Läs mer

Effekter av ett frihandelsavtal mellan EU och USA

Effekter av ett frihandelsavtal mellan EU och USA Effekter av ett frihandelsavtal mellan EU och USA Per Altenberg 15 januari 2014 Att mäta effekterna av ett transatlantiskt handelsavtal CGE-modell: CGE = computable general equilibrium, dvs. beräkningsbar,

Läs mer

Uppdaterad statistik till läroboken (5:e upplagan)

Uppdaterad statistik till läroboken (5:e upplagan) Uppdaterad statistik till läroboken (5:e upplagan) s. 26: Världshandeln per produkt och region 1960 2009 2 s. 29: Världsekonomins topp-20 år 2009 3 s. 35: Sveriges export/import 2010 4 s. 37: Topp-tio

Läs mer

Sveriges handel med Norge

Sveriges handel med Norge Kortversion Sveriges handel med Norge grannhandel med förhinder? Sveriges handel med Norge kortversion Sverige och Norge har ett intensivt utbyte av både varor och tjänster, och även av arbetskraft som

Läs mer

Kina från ett handels- och affärsperspektiv

Kina från ett handels- och affärsperspektiv Kina från ett handels- och affärsperspektiv S v e r i g e s G e n e r a l k o n s u l a t, K a n t o n ULF SÖRMARK Sveriges närvaro i Kina Ambassaden Peking Generalkonsulatet Shanghai Generalkonsulatet

Läs mer

Kommerskollegium 2009:5. Globala handelsmönster

Kommerskollegium 2009:5. Globala handelsmönster Kommerskollegium 2009:5 Globala handelsmönster 2009 06 Kommerskollegium är den myndighet i Sverige som ansvarar för frågor som rör utrikeshandel och handelspolitik. Vår främsta uppgift är att främja frihandel

Läs mer

Stiftelsen Allmänna Barnhuset KARLSTADS UNIVERSITET

Stiftelsen Allmänna Barnhuset KARLSTADS UNIVERSITET Stiftelsen Allmänna Barnhuset KARLSTADS UNIVERSITET National Swedish parental studies using the same methodology have been performed in 1980, 2000, 2006 and 2011 (current study). In 1980 and 2000 the studies

Läs mer

Hur kan WTO-förhandlingarna främja utveckling?

Hur kan WTO-förhandlingarna främja utveckling? Hur kan WTO-förhandlingarna främja utveckling? Kommerskollegium är Sveriges myndighet för utrikeshandel och handelspolitik. Vi arbetar för en öppen handel med klara spelregler, både inom och utanför EU.

Läs mer

FÖRBERED UNDERLAG FÖR BEDÖMNING SÅ HÄR

FÖRBERED UNDERLAG FÖR BEDÖMNING SÅ HÄR FÖRBERED UNDERLAG FÖR BEDÖMNING SÅ HÄR Kontrollera vilka kurser du vill söka under utbytet. Fyll i Basis for nomination for exchange studies i samråd med din lärare. För att läraren ska kunna göra en korrekt

Läs mer

Lena Johansson Generaldirektör 2012-10-22

Lena Johansson Generaldirektör 2012-10-22 Lena Johansson Generaldirektör 2012-10-22 Kommerskollegium Sveriges myndighet för utrikeshandel och handelspolitik Vår främsta uppgift är att på olika sätt förbättra möjligheterna för internationell handel

Läs mer

Handel och miljö. 2 2 / 4 2 0 1 0 Å s a C a s u l a V i f e l l S a m t i d s h i s t o r i s k a i n s t i t u t e t w w w. a s a v i f e l l.

Handel och miljö. 2 2 / 4 2 0 1 0 Å s a C a s u l a V i f e l l S a m t i d s h i s t o r i s k a i n s t i t u t e t w w w. a s a v i f e l l. Handel och miljö 2 2 / 4 2 0 1 0 Å s a C a s u l a V i f e l l S a m t i d s h i s t o r i s k a i n s t i t u t e t w w w. a s a v i f e l l. c o m Dagens seminarie Den internationella miljöpolitiken

Läs mer

SAMMANFATTNING AV SUMMARY OF

SAMMANFATTNING AV SUMMARY OF Detta dokument är en enkel sammanfattning i syfte att ge en första orientering av investeringsvillkoren. Fullständiga villkor erhålles genom att registera sin e- postadress på ansökningssidan för FastForward

Läs mer

Stockholm International Water Institute. En samverkansplattform för Vatten och Läkemedel

Stockholm International Water Institute. En samverkansplattform för Vatten och Läkemedel Stockholm International Water Institute En samverkansplattform för Vatten och Läkemedel SIWI The Stockholm International Water Institute (SIWI) är ett policy institut som bidrar till det internationella

Läs mer

William J. Clinton Foundation Insamlingsstiftelse REDOGÖRELSE FÖR EFTERLEVNAD STATEMENT OF COMPLIANCE

William J. Clinton Foundation Insamlingsstiftelse REDOGÖRELSE FÖR EFTERLEVNAD STATEMENT OF COMPLIANCE N.B. The English text is an in-house translation. William J. Clinton Foundation Insamlingsstiftelse (organisationsnummer 802426-5756) (Registration Number 802426-5756) lämnar härmed följande hereby submits

Läs mer

Utveckla samarbete inom avdelningen. Utveckla samarbetet. mini workshop! i butikens ledningsgrupp. Grid International AB. Grid International AB

Utveckla samarbete inom avdelningen. Utveckla samarbetet. mini workshop! i butikens ledningsgrupp. Grid International AB. Grid International AB Utveckla samarbete inom avdelningen Utveckla samarbetet mini workshop! i butikens ledningsgrupp Grid International AB Grid International AB Om ledarskap och samarbete som ger både ökat resultat och bättre

Läs mer

Genus- och jämställdhetsperspektiv på hållbar utveckling

Genus- och jämställdhetsperspektiv på hållbar utveckling Genus- och jämställdhetsperspektiv på hållbar utveckling 24 oktober 2006 Drude Dahlerup, Statsvetenskapliga Institutionen, Stockholms Universitet Disposition: 1. A broad concept of sustainable development

Läs mer

Förslag till RÅDETS BESLUT

Förslag till RÅDETS BESLUT EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 21.10.2014 COM(2014) 638 final 2014/0297 (NLE) Förslag till RÅDETS BESLUT om ingående, på Europeiska unionens vägnar, av Marrakechfördraget om att underlätta tillgången

Läs mer

EU Innovation Scoreboard resultat för Sverige och Västsverige

EU Innovation Scoreboard resultat för Sverige och Västsverige Rapport 2015:4 EU Innovation Scoreboard resultat för Sverige och Västsverige Varje år tar EU-kommissionen fram en rapport som mäter EU-ländernas forsknings och innovationsförmåga (Innovation Union Scoreboard).

Läs mer

Svensk presentation. 2012-12-28 Anita Lennerstad 1

Svensk presentation. 2012-12-28 Anita Lennerstad 1 Svensk presentation 2012-12-28 Anita Lennerstad 1 Trailereffekter AB Bild Specialisten på delar till trailers och släpvagnar 2012-12-28 Anita Lennerstad 2 Utveckling bild bild Axel Johnson AB BRIAB bild

Läs mer

Ekonomiskt kretslopp

Ekonomiskt kretslopp Samhällets ekonomi Ekonomiskt kretslopp Pengar, varor och tjänster flödar genom samhället Enkel förklaringsmodell (så här såg det ut innan banker och den offentliga sektorn dök upp): Större förklaringsmodell

Läs mer

Företags kunskap om den inre marknaden

Företags kunskap om den inre marknaden UTREDNING 2012-03-27 Dnr 5.1.2-2011/01302-28 Företags kunskap om den inre marknaden Av de 500 företag som intervjuats är det 41 procent som handlar med den inre marknaden. Trots att detta är en betydligt

Läs mer

Internationellt arbete

Internationellt arbete Rapportnummer PTS-ER-2011:3 Datum 2011-01-26 Internationellt arbete Svenskt medlemskap i Internationella teleunionens råd (ITU Council) 2010-2014 Svenskt medlemskap i Internationella teleunionens råd (ITU

Läs mer

Aktuell kinesisk handelspolitik en uppdatering

Aktuell kinesisk handelspolitik en uppdatering Peking Andre ambassadsekreterare Per Linnér Aktuell kinesisk handelspolitik en uppdatering Kinas handelsöverskott är fortsatt stort vilket bekymrar USA och EU som menar att Kina skapar sig orättvisa exportfördelar

Läs mer

Beslut om bolaget skall gå i likvidation eller driva verksamheten vidare.

Beslut om bolaget skall gå i likvidation eller driva verksamheten vidare. ÅRSSTÄMMA REINHOLD POLSKA AB 7 MARS 2014 STYRELSENS FÖRSLAG TILL BESLUT I 17 Beslut om bolaget skall gå i likvidation eller driva verksamheten vidare. Styrelsen i bolaget har upprättat en kontrollbalansräkning

Läs mer

Här kan du checka in. Check in here with a good conscience

Här kan du checka in. Check in here with a good conscience Här kan du checka in med rent samvete Check in here with a good conscience MÅNGA FRÅGAR SIG hur man kan göra en miljöinsats. Det är egentligen väldigt enkelt. Du som har checkat in på det här hotellet

Läs mer

Internationell Ekonomi

Internationell Ekonomi Internationell Ekonomi Den internationella valutamarknaden är ett nätverk av banker, mäklare och valutahandlare runt om i världen Viktigaste marknaderna finns i London, New York, Zürich, Frankfurt, Tokyo,

Läs mer

Förändrade förväntningar

Förändrade förväntningar Förändrade förväntningar Deloitte Ca 200 000 medarbetare 150 länder 700 kontor Omsättning cirka 31,3 Mdr USD Spetskompetens av världsklass och djup lokal expertis för att hjälpa klienter med de insikter

Läs mer

Produktion - handel - transporter

Produktion - handel - transporter Produktion - handel - transporter Kunskapskrav E C A Eleven kan undersöka var olika varor och tjänster produceras och konsumeras, och beskriver då enkla geografiska mönster av handel och kommunikation

Läs mer

Östasien. Ökad handel med Östasien problem och möjligheter. Tulldagen i Malmö 2/10 2012 Magnus Sjölin, CONOSCO www.conosco.se

Östasien. Ökad handel med Östasien problem och möjligheter. Tulldagen i Malmö 2/10 2012 Magnus Sjölin, CONOSCO www.conosco.se Ökad handel med Östasien problem och möjligheter. Tulldagen i Malmö 2/10 2012 Magnus Sjölin, CONOSCO www.conosco.se CONOSCO Magnus Sjölin 2012-10-02 Östasien. Varför politiska konflikter just nu? Kina,

Läs mer

Protokoll Föreningsutskottet 2013-10-22

Protokoll Föreningsutskottet 2013-10-22 Protokoll Föreningsutskottet 2013-10-22 Närvarande: Oliver Stenbom, Andreas Estmark, Henrik Almén, Ellinor Ugland, Oliver Jonstoij Berg. 1. Mötets öppnande. Ordförande Oliver Stenbom öppnade mötet. 2.

Läs mer

Innovation in the health sector through public procurement and regulation

Innovation in the health sector through public procurement and regulation Innovation in the health sector through public procurement and regulation MONA TRUELSEN & ARVID LØKEN 1 14/11/2013 Copyright Nordic Innovation 2011. All rights reserved. Nordic Innovation An institution

Läs mer

Uppsala 19:th November 2009 Amelie von Zweigbergk

Uppsala 19:th November 2009 Amelie von Zweigbergk Uppsala 19:th November 2009 Amelie von Zweigbergk Priorities Teachers competence development (mobility!) Contribution of universities to the knowledge triangle Migration and social inclusion within education

Läs mer

Globescan Konsumentundersökning 2011

Globescan Konsumentundersökning 2011 Globescan Konsumentundersökning 7 000 respondenter i länder På uppdrag av Fairtrade International Maj Syfte och metod Syftet med undersökningen är att undersöka konsumentattityder och -beteenden i relation

Läs mer

Klimatförtroendebarometern Så tycker folket 2012

Klimatförtroendebarometern Så tycker folket 2012 Klimatförtroendebarometern Så tycker folket 2012 Sifo undersökning, beställd av Hagainitiativet, om svenska folkets syn företags klimatinformation och deras trovärdighet (juni 2012) BAKGRUND Hagainitiativet

Läs mer

FN-fakta DET GLOBALA HANDELSSYSTEMET

FN-fakta DET GLOBALA HANDELSSYSTEMET FN-fakta DET GLOBALA HANDELSSYSTEMET RÄTTVIS HANDEL Kritiserat system ska gynna rättvis handel Bananer, bensin och kaffe. Allt finns i Sverige tack vare vår handel med andra nationer. De flesta människor

Läs mer

VINNOVA stärker Sveriges innovationskraft. Miljardkonferensen 29 April

VINNOVA stärker Sveriges innovationskraft. Miljardkonferensen 29 April VINNOVA stärker Sveriges innovationskraft Miljardkonferensen 29 April Lång tradition och ledande position Sveriges ranking Innovation Union Scoreboard 2014 Switzerland Sweden Denmark Germany Finland Luxembourg

Läs mer

Handbok för EU:s bilaterala och regionala avtal

Handbok för EU:s bilaterala och regionala avtal Handbok för EU:s bilaterala och regionala avtal Kommerskollegium är Sveriges expertmyndighet för utrikeshandel och handelspolitik. Vi arbetar för frihandel och öppna marknader, både inom och utanför EU.

Läs mer

Evaluation and the Organization of Social Work in the Public Sector

Evaluation and the Organization of Social Work in the Public Sector Evaluation and the Organization of Social Work in the Public Sector SVUF-konferens, Stockholm 2013-11-14/15 Marek Perlinski Stefan Morén Björn Blom PhD in social work Professor in social work Professor

Läs mer

Sverige mot narkotika Landskrona 1-2 Oktober Linda Nilsson, Generalsekreterare World Federation Against Drugs

Sverige mot narkotika Landskrona 1-2 Oktober Linda Nilsson, Generalsekreterare World Federation Against Drugs Sverige mot narkotika Landskrona 1-2 Oktober Linda Nilsson, Generalsekreterare World Federation Against Drugs World Federation Against Drugs World Federation Against Drugs bildades i Stockholm 2009. WFAD

Läs mer

Kommittédirektiv. Tilläggsdirektiv till Utredningen om genomförande av EU:s tobaksproduktdirektiv (S 2014:16) Dir. 2015:16

Kommittédirektiv. Tilläggsdirektiv till Utredningen om genomförande av EU:s tobaksproduktdirektiv (S 2014:16) Dir. 2015:16 Kommittédirektiv Tilläggsdirektiv till Utredningen om genomförande av EU:s tobaksproduktdirektiv (S 2014:16) Dir. 2015:16 Beslut vid regeringssammanträde den 19 februari 2015 Utvidgning av och förlängd

Läs mer

Vad gör Riksbanken? 2. Att se till att landets export är högre än importen.

Vad gör Riksbanken? 2. Att se till att landets export är högre än importen. Arbetsblad 1 Vad gör Riksbanken? Här följer några frågor att besvara när du har sett filmen Vad gör Riksbanken? Arbeta vidare med någon av uppgifterna under rubriken Diskutera, resonera och ta reda på

Läs mer

Riskhantering för informationssäkerhet med ISO 27005 Lars Söderlund, TK 318 Ag 7 Lüning Consulting AB

Riskhantering för informationssäkerhet med ISO 27005 Lars Söderlund, TK 318 Ag 7 Lüning Consulting AB Riskhantering för informationssäkerhet med ISO 27005 Lars Söderlund, TK 318 Ag 7 Lüning Consulting AB Varför ISO/IEC 27005 Information Security Management?? Riskanalys och riskhantering är centrala aktiviteter

Läs mer

Evaluation Ny Nordisk Mat II Appendix 1. Questionnaire evaluation Ny Nordisk Mat II

Evaluation Ny Nordisk Mat II Appendix 1. Questionnaire evaluation Ny Nordisk Mat II Evaluation Ny Nordisk Mat II Appendix 1. Questionnaire evaluation Ny Nordisk Mat II English version A. About the Program in General We will now ask some questions about your relationship to the program

Läs mer

Samhällsekonomi. Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla. Nationalekonomi Hushåll Företag Land Globalt, mellan länder

Samhällsekonomi. Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla. Nationalekonomi Hushåll Företag Land Globalt, mellan länder Samhällsekonomi Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla Nationalekonomi Hushåll Företag Land Globalt, mellan länder Samhällsekonomi Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla

Läs mer

Internationell Ekonomi

Internationell Ekonomi Internationell Ekonomi Sverige och EMU Sveriges riksdag beslutade 1997 att Sverige inte skulle delta i valutaunionen 2003 höll vi folkomröstning där 56% röstade NEJ till inträde i EMU 1952 gick vi med

Läs mer

EU:s budget från parlamentets förhandlingshorisont - Ett verktyg för gemensamma investeringar i smart, hållbar och inkluderande tillväxt

EU:s budget från parlamentets förhandlingshorisont - Ett verktyg för gemensamma investeringar i smart, hållbar och inkluderande tillväxt EU:s budget från parlamentets förhandlingshorisont - Ett verktyg för gemensamma investeringar i smart, hållbar och inkluderande tillväxt Politiskt instrument för att finansiera långsiktiga prioriteringar

Läs mer

Arbetsmarknad i en globaliserad värld ARBETSMARKNAD I EN GLOBALISERAD VÄRLD

Arbetsmarknad i en globaliserad värld ARBETSMARKNAD I EN GLOBALISERAD VÄRLD Arbetsmarknad i en globaliserad värld ARBETSMARKNAD I EN GLOBALISERAD VÄRLD FAKTA: ILO Ett självständigt fackorgan inom FN. ILO:s mål är att främja social rättvisa och humana arbetsvillkor. Det sker bland

Läs mer

WTO:s avtal om handel med tjänster General Agreement on Trade in Services

WTO:s avtal om handel med tjänster General Agreement on Trade in Services WTO:s avtal om handel med tjänster General Agreement on Trade in Services Ett omfattande avtal GATS är en förkortning för General Agreement on Trade in Services, det vill säga Allmänna Tjänstehandelsavtalet.

Läs mer

Här kan du sova. Sleep here with a good conscience

Här kan du sova. Sleep here with a good conscience Här kan du sova med rent samvete Sleep here with a good conscience MÅNGA FRÅGAR SIG hur man kan göra en miljöinsats. Det är egentligen väldigt enkelt. Du som har checkat in på det här hotellet har gjort

Läs mer

Tra cking: Nästa SR-fråga för näringslivet Business Against Tra cking www.realstars.eu/csr

Tra cking: Nästa SR-fråga för näringslivet Business Against Tra cking www.realstars.eu/csr Tra cking: Nästa SR-fråga för näringslivet Business Against Tra cking www.realstars.eu/csr [Fair Sex] is sex on equal terms and with mutual respect in all situations. Sex trafficking is the opposite of

Läs mer

Handel. Fri handel bidrar till ekonomisk tillväxt INSYN I EU POLITIKEN

Handel. Fri handel bidrar till ekonomisk tillväxt INSYN I EU POLITIKEN INSYN I EU POLITIKEN Handel Fri handel bidrar till ekonomisk tillväxt Att öppna nya marknader får våra ekonomier att växa endast en aktiv EU politik för frihandel och investeringar kan åstadkomma det.

Läs mer

Joakim Harlin Sr. Water Advisor UNDP

Joakim Harlin Sr. Water Advisor UNDP Joakim Harlin Sr. Water Advisor UNDP Vatten och Energi: ömsesidigt beroende Vatten för energi Vattenkraft Termoelektrisk kylning Drift av kraftverk och transmission Bränsle utvinning och raffinering Bränsleproduktion

Läs mer

Agila kontrakt. Mattias Skarin Kanban / Lean coach www.crisp.se. Konsten att måla ut sig ur ett hörn och in i ett samarbete.

Agila kontrakt. Mattias Skarin Kanban / Lean coach www.crisp.se. Konsten att måla ut sig ur ett hörn och in i ett samarbete. Agila kontrakt Konsten att måla ut sig ur ett hörn och in i ett samarbete DevLin, 2014 Mattias Skarin Kanban / Lean coach www.crisp.se http://blog.crisp.se/mattiasskarin mattias.skarin@crisp.se Copyright

Läs mer

Telemeddelande (A) Sid. 1(5) Mnr PEKI/20061124-1 2006-11-24. Peking. Sara Dahlsten. UD-ASO Dnr 166

Telemeddelande (A) Sid. 1(5) Mnr PEKI/20061124-1 2006-11-24. Peking. Sara Dahlsten. UD-ASO Dnr 166 Telemeddelande (A) Sid. 1(5) Mnr PEKI/20061124-1 2006-11-24 Peking Sara Dahlsten UD-ASO Dnr 166 Kinas valutapolitik några argument för och emot kraven på flexibel växelkurs eller omfattande revalvering

Läs mer

Teknikprogrammet Klass TE14A, Norrköping. Jacob Almrot. Självstyrda bilar. Datum: 2015-03-09

Teknikprogrammet Klass TE14A, Norrköping. Jacob Almrot. Självstyrda bilar. Datum: 2015-03-09 Teknikprogrammet Klass TE14A, Norrköping. Jacob Almrot Självstyrda bilar Datum: 2015-03-09 Abstract This report is about when you could buy a self-driving car and what they would look like. I also mention

Läs mer

TRENDERNA SOM FORMAR DIN VERKLIGHET 2014 ÅRETS IT AVDELNING 2014 2014-01-23

TRENDERNA SOM FORMAR DIN VERKLIGHET 2014 ÅRETS IT AVDELNING 2014 2014-01-23 TRENDERNA SOM FORMAR DIN VERKLIGHET 2014 ÅRETS IT AVDELNING 2014 2014-01-23 THE POWER OF INTEGRATION There will not exist hardware without services integrated, services without applications surrounding

Läs mer

NoSoy - 1. Stig Widell Jordbruksverket Avdelningen för djurskydd och hälsa Enheten för foder och djurprodukter 2010-11-22

NoSoy - 1. Stig Widell Jordbruksverket Avdelningen för djurskydd och hälsa Enheten för foder och djurprodukter 2010-11-22 NoSoy - 1 Stig Widell Jordbruksverket Avdelningen för djurskydd och hälsa Enheten för foder och djurprodukter NoSoy - 2 Exempel på lagstiftning som styr foder & utfodring: (EG) nr 178/2002 om allm. principer

Läs mer

ELDREOMSORG I NORDEN: LIKE UTFORDRINGER ULIKE LØSNINGER? Oslo, 4. juni 2015. Kent Löfgren. Ämnesråd Svenska Socialdepartmentet

ELDREOMSORG I NORDEN: LIKE UTFORDRINGER ULIKE LØSNINGER? Oslo, 4. juni 2015. Kent Löfgren. Ämnesråd Svenska Socialdepartmentet ELDREOMSORG I NORDEN: LIKE UTFORDRINGER ULIKE LØSNINGER? Oslo, 4. juni 2015 Kent Löfgren Ämnesråd Svenska Socialdepartmentet Självbestämmande och delaktighet Oslo 4 juni 2015 En fråga Är respekten för

Läs mer

Frågor och svar om TTIP

Frågor och svar om TTIP ENHET/HANDLÄGGARE DATUM DIARIENUMMER Internationella enheten/ Susanne Lindberg Elmgren 2015-05-28 MOTTAGARE Frågor och svar om TTIP 1. Vad är TTIP? TTIP är engelsk förkortning för Transatlantic Trade and

Läs mer

Momento Silverline. To further protect the environment Momento introduces a new coating for our impact sockets - Momento Silverline

Momento Silverline. To further protect the environment Momento introduces a new coating for our impact sockets - Momento Silverline Momento Silverline To further protect the environment Momento introduces a new coating for our impact sockets - Momento Silverline Momento Silverline is a unique impact socket coating with no heavy metals

Läs mer

Forum Syds policy för det civila samhällets roll i en demokratisk utveckling

Forum Syds policy för det civila samhällets roll i en demokratisk utveckling Forum Syds policy för det civila samhällets roll i en demokratisk utveckling Beslutad av: Forum Syds styrelse Beslutsdatum: 18 februari 2013 Giltighetstid: Tillsvidare Ansvarig: generalsekreteraren 2 (5)

Läs mer

Ända sedan Erikshjälpens grundare Erik Nilssons dagar står barnen i centrum för allt vårt arbete.

Ända sedan Erikshjälpens grundare Erik Nilssons dagar står barnen i centrum för allt vårt arbete. 1. Värdegrund Erikshjälpen tar sin utgångspunkt i en kristen värdegrund som betonar att: Alla människor är skapade av Gud med lika och okränkbart värde. Alla människor har rätt till ett värdigt liv. Vår

Läs mer

Enterprise App Store. Sammi Khayer. Igor Stevstedt. Konsultchef mobila lösningar. Teknisk Lead mobila lösningar

Enterprise App Store. Sammi Khayer. Igor Stevstedt. Konsultchef mobila lösningar. Teknisk Lead mobila lösningar Enterprise App Store KC TL Sammi Khayer Konsultchef mobila lösningar Familjen håller mig jordnära. Arbetar med ledarskap, mobila strategier och kreativitet. Fotbollen ger energi och fokus. Apple fanboy

Läs mer

Uppfyllnaden av de spelpolitiska målen är hotade

Uppfyllnaden av de spelpolitiska målen är hotade Sammanfattning 1 Den svenska spelmarknaden är traditionellt reglerad genom att vissa aktörer har exklusiva tillstånd att erbjuda spel om pengar till svenska konsumenter. De exklusiva tillstånden kompletteras

Läs mer

Inkvarteringsstatistik. Göteborg & Co. Februari 2012

Inkvarteringsstatistik. Göteborg & Co. Februari 2012 Inkvarteringsstatistik Göteborg & Co Februari 2012 FoU/ Marknad & Försäljning Gästnätter storstadsregioner Februari 2012, hotell och vandrarhem Gästnattsutveckling storstadsregioner Februari 2012, hotell

Läs mer

KGH CUSTOMS ACADEMY KURSKATALOG 2013

KGH CUSTOMS ACADEMY KURSKATALOG 2013 KGH Customs Academy har etablerats för att säkerställa hög kvalitet och kunskap inom KGH samt för att erbjuda våra kunder likvärdig möjlighet till kunskaper inom tull, moms och internationell handel. Vi

Läs mer

Till sökande för KRAV-certifiering av produkter från fiske. To applicants for KRAV certification of seafood products from capture fisheries

Till sökande för KRAV-certifiering av produkter från fiske. To applicants for KRAV certification of seafood products from capture fisheries Till sökande för KRAV-certifiering av produkter från fiske Välkommen med din ansökan om KRAV-godkännande av fiskbestånd. Ansökan skickas per mail till fiske@krav.se eller per post till KRAV Box 1037 751

Läs mer

Högre utbildning och forskning i Brasilien

Högre utbildning och forskning i Brasilien Högre utbildning och forskning i Brasilien Science withoutborders och Sveriges nationella erbjudande Mikael Román, Brasília mikael.roman@growthanalysis.se Andreas Larsson, Stockholm Andreas.Larsson@tillvaxtanalys.se

Läs mer

Ekonomi Sveriges ekonomi

Ekonomi Sveriges ekonomi Ekonomi Sveriges ekonomi Ekonomi = Att hushålla med det vi har på bästa sätt Utdrag ur kursplanen för grundskolan Mål som eleverna ska ha uppnått i slutet av det nionde skolåret. Eleven skall Ha kännedom

Läs mer

Samhällsekonomi. Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla. Nationalekonomi Hushåll Företag Land Globalt, mellan länder

Samhällsekonomi. Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla. Nationalekonomi Hushåll Företag Land Globalt, mellan länder Samhällsekonomi Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla Nationalekonomi Hushåll Företag Land Globalt, mellan länder Samhällsekonomi Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla

Läs mer

Kalmar 2009-05-27. Invest in Sweden Agency (ISA) Lennart Witzell. www.isa.se

Kalmar 2009-05-27. Invest in Sweden Agency (ISA) Lennart Witzell. www.isa.se Kalmar 2009-05-27 Invest in Sweden Agency (ISA) Lennart Witzell www.isa.se UTLÄNDSKA DIREKTINVESTERINGAR Därför är utländska investeringar viktiga Utländska investeringar har en ökande betydelse för tillväxt

Läs mer

Efter Köpenhamn. Vad gäller och vad gör vi?

Efter Köpenhamn. Vad gäller och vad gör vi? Efter Köpenhamn. Vad gäller och vad gör vi? Olle Björk Sammanhanget: Milstolpar i klimatförhandlingarna Klimatkonventionen i Rio 1992 Kyotoprotokollet 1997 Bali Action Plan 2007 Köpenhamn 2009 Mexiko 2010

Läs mer