Vad ungdomar bör veta om

Storlek: px

Starta visningen från sidan:

Download "Vad ungdomar bör veta om"

Lovisa Pettersson
för 8 år sedan
Visningar:

1 Vad ungdomar bör veta om handelspolitik Håkan Nordström Henrik Isakson

2 Ekonomiska argument FÖR frihandel Produktionsvinster Att tillverka sådant som andra kan göra bättre och billigare är ett slöseri med landets produktiva resurser. Specialisering enligt komparativa fördelar ger bägge parter högre levnadsstandard (Ricardo, 1817). Stordriftsfördelar i produktionen (kostnaden faller vid ökad produktion), Stimulerar teknisk utveckling (genom konkurrens och import av teknik och kunnande) och därmed tillväxt Konsumentvinster t Lägre priser Ökat utbud

Specialisering enligt komparativa fördelar ger bägge parter högre levnadsstandard (Ricardo, 1817).

3 Ekonomiska argument MOT frihandel Främst u-länder: Tullar viktig inkomstkälla för staten t (underutvecklat t inhemskt skattesystem), Uppfostringstullar. Skydda framväxande industrier som har potential att klara sig på egen hand efter att ha uppnått en viss storlek och teknologiskt kunnande. Främst i-länder (och mer utvecklade u-länder) Strategisk handelspolitik. Stöd till branscher där endast ett fåtal aktörer får plats på marknaden p.g.a. av stora initiala FoU kostnader (Airbus, Boeing). Jordbruk (alla): Trygga försörjningen av livsmedel öppna landskap Trygga försörjningen av livsmedel, öppna landskap, etc.

Främst i-länder (och mer utvecklade u-länder) Strategisk handelspolitik. Stöd till branscher där endast ett fåtal aktörer får plats på marknaden p.g.a. av stora initiala FoU kostnader (Airbus, Boeing).

4 Frihandel påverkar inkomstfördelningen Positivt för Exportindustrin och dess produktionsfaktorer (arbete, kapital, råvaror) Negativt för Importindustrin och dess produktionsfaktorer (arbete, kapital och råvaror) Handelsliberalisering måste (bör) därför kompletteras med: - Aktiv arbetsmarknadspolitik (matchning, vidareutbildning), - Arbetslöshet- och socialförsäkringar (mot tillfälligt inkomstbortfall). Sverige har dessa instrument, många andra länder inte. Om anpassningskostnaderna blir för stora för företag och arbetare ökar motståndet tå t mot handelsliberaliseringar. lib li i

arbetsmarknadspolitik (matchning, vidareutbildning), - Arbetslöshet- och socialförsäkringar (mot tillfälligt inkomstbortfall).

5 Det multilaterala samarbetet: Från GATT ( ) till WTO (1995-) Dagens globala handelsamarbetet har sin grund i 1930-talskrisens massarbetslöshet och ökad protektionism. Grunderna för efterkrigstidens ekonomiska system drogs upp av de allierade länderna i Bretton Woods (New Hampshire, USA) i juli 944: - Världsbanken: återuppbyggnad och långsiktig utveckling, - Internationella Valutafonden (IMF): borttagande av valutarestriktioner, krediter vid akuta betalningsbalanskriser - Allmänna tull- och handelsavtalet (GATT): handel (Efterträdes av världshandelsorganisationen WTO 1995)

Grunderna för efterkrigstidens ekonomiska system drogs upp av de allierade länderna i Bretton Woods (New Hampshire, USA) i juli 944: -

6 GATT 1947 grundläggande principer och regler Reciprocitet (portalparagrafen), d.v.s. ömsesidiga handelsliberaliseringar. Mest gynnad nations behandling (Artikel I). Alla avtalslutande parter ska behandlas lika. (Undantag för frihandelsområden och tullunioner). Nationell behandling (Artikel III). Importerade varor ska behandlas lika förmånligt som motsvarande inhemska varor med avseende på alla skatter och regleringar. (Avtalade tullsänkningar ska inte kunna kringgås genom att importerade varor beläggs med högre nationella skatter och regleringar). Positiv särbehandling av utvecklingsländer infördes först 1964 (Del IV av GATT) och utökades 1979 (Enabling Clause). Den senare klausulen möjliggör riktade tullsänkningar till och mellan u-länder inom ramen för FN:s allmänna handelspreferenser (GSP). Allmänna undantag (Artikel XX). Givet att åtgärden är icke-diskriminerande och inte utgör ett förtäckt hinder för handeln, får parterna vidta åtgärder som är nödvändiga för att skydda: (a) den allämna moralen, (b) människors, djurs och växters liv och hälsa, (g) uttömliga naturresurser, givet att motsvarande begräsningar görs för den inhemska produktionen och konsumtionen.

Importerade varor ska behandlas lika förmånligt som motsvarande inhemska varor med avseende på alla skatter och regleringar.

7 Tullar i fokus fram till Uruguayrundan ( ) Runda År Regelverket Tullar Genève 1947 X X Icke tariff. handelsh. Utvecklingsfrågor Tjänste Immaterialrätingar Invester handel (GATS) (TRIPs) (TRIMs) Singapore frågorna Miljö Annecy 1949 X Torquay X Geneva X Dillon X Kennedy X X X Tokyo X X X X Uruguay X X X X X X X Doha 2001 X X X X X X X X X * Singaporefrågorna: konkurrens, investeringar, offentlig upphandling, handelsprocedurer

X Torquay 1950 51 X Geneva 1955 56 X Dillon 1960 61 X Kennedy 1962 67 X X X Tokyo 1973 79 X X X X Uruguay 1986 94 X X X

9 Världshandelsorganisation WTO (1995 -) Mål: Att höja levnadsstandarden d d i medlemsländerna, lä d säkerställa full sysselsättning, öka realinkomster och efterfrågan samt att öka produktionen och handeln av varor och tjänster i enlighet med principen för hållbar utveckling. (Portalparagrafen av Marrakechavtalet) Uppgifter: övervaka och genomföra alla avtal och rättsliga instrument (Uruguayrundan), förhandlingsforum för fortsatta liberaliseringar (Doha-rundan 2001-), tvistlösning, handelspolitisk granskning av medlemsländerna (TPRM), samarbeta med IMF, Världsbanken och andra Int. Org. för att åstadkomma en sammanhängande global ekonomisk politik. Organisation: Säte i Genève, Schweiz. Hösta beslutande organ är Ministerkonferensen, som sammanträder vartannat år. Arbetet sker i kommittéer och utskott, under ledning av Allmänna Rådet. Medlemsdriven organisation som understöds av ett Sekretariat med ca 600 anställda.

(Portalparagrafen av Marrakechavtalet) Uppgifter: övervaka och genomföra alla avtal och rättsliga instrument (Uruguayrundan), förhandlingsforum för fortsatta liberaliseringar (Doha-rundan 2001-),

11 Framgångar Genomsnittlig tullnivå för industrivaror i i-länder talet

12 Framgångar Avveckling av tekorestriktioner Korttidsavtalet för bomullstextilier (STA) Långtidsavtalet för bomullstextilier (LTA) Multifiberavtalet (MFA) Utfasning av MFA

Långtidsavtalet för bomullstextilier (LTA) 1973-95

13 Motgångar g - Rosa i första klass Jordbruksstödet i OECD andel av produktionsvärdet (%) Sammanlagt betalar konsumenter och skattebetalare i i-länderna 350 miljarder US-dollar per år för att skydda jordbruket tillräckligt t för att flyga 41 miljoner mjölkkor jorden runt i första klass.

i i-länderna 350 miljarder US-dollar per år för att skydda jordbruket

14 Varför har förhandlingarna kört fast i Doha-rundan? Konsensus (svårare ju fler medlemsländer, jfr. FN) Fler och fler frågor varuhandel => tjänstehandel => immaterialrätt => investeringar => miljö Uppluckring av reciprocitetsnormen - Fokuset för Doha-rundan är utvecklingsperspektivet. Delade meningar om vad detta innebär. Vilka eftergifter ska u-länder behöva göra? Maktförskjutning mot u-länder - Nya stora aktörer: Kina, Indien, Brasilien - Intressebaserade gruppering av mindre u-länder => EU och USA har förlorat sin särställning Många medlemsländer prioriterar regionala och bilaterala handelsavtal - Delvis ett resultat av att WTO-förhandlingarna kört fast, - Delvis för att bilaterala avtal ger större möjlighet att införa WTO+ villkor (investeringar, offentlig upphandling, miljö- och arbetsrättsliga krav, etc.).

Delade meningar om vad detta innebär. Vilka eftergifter ska u-länder behöva göra?

15 Frihandelsavtal och preferenser Strider mot WTOs likabehandlingsprincip, men kan accepteras med två villkor Frihandelsavtal tullunion inre marknad Frihandelsavtal ger möjlighet att gå längre än WTO men de skapar snedvridningar i Frihandelsavtal: från till 200 idag. Ytterligare 200 på gång Viktiga exempel: NAFTA, MERCOSUR, ASEAN Sydkorea het potatis ( farliga bilar!) Pågående förhandlingar EU-Indien av stor betydelse (arbetskraft) Preferenser till u-länder GSP och Everything but Arms EBA (på svenskt initiativ!) Economic Partnership Agreements (EPA) en annan het potatis

Ytterligare 200 på gång Viktiga exempel: NAFTA, MERCOSUR, ASEAN Sydkorea het potatis ( farliga bilar!

17 EU den inre marknaden Den inre marknaden skapad omfattar 30 länder och fyra friheter: Varor - Tjänster - Människor - Kapital Varor handlas fritt men tjänster har stora problem (tjänstedirektivet) Människor inte speciellt mobila Kapital extremt rörligt men ändå inte På gång: hundratals förslag på gång i ny Enhetsakt (bla digital ekonomi ) Beslut fattas av rådet och parlamentet t på förslag av EU-kommissionen i

Människor inte speciellt mobila Kapital extremt rörligt men ändå inte På gång: hundratals förslag på

18 EU - den yttre handelspolitiken Omfattar alla ekonomiska relationer med tredje land Starkt polariserad mellan Nord och Syd (FR, IT vs UK och delvis DE) Sveriges position extremt liberal. Motiveras med egen historia, god konkurrenskraft, utvecklingshänsyn, ideologi: marknaden ska inte styras (men beskattas...) rationellt ickesentimentalt ekonomiskt tänkande Lissabonfördraget (i kraft dec 09) ändrar reglerna för beslutsfattande: parlamentet får medbeslutanderätt Troligen kommer handelspolitiken politiseras framöver (som i USA)

Motiveras med egen historia, god konkurrenskraft, utvecklingshänsyn, ideologi: marknaden ska inte styras (men beskattas.

19 Handelshindren på långsiktig nedgång Från importsubstution till exportledd tillväxt Kvoter för textilier borta sedan 2005 Kraftiga tullsänkningar i de flesta länder, särskilt Kina och Indien (halvering) Genomsnittlig tullnivå i världen idag: några få procent men kan höjas Men av betydelse i alla fall i vissa sektorer och pga fragmentering Antidumping begränsat fenomen men mycket medieuppmärsamhet ( handelskrig ) Handeln med jordbruksprodukter liberaliserad men fortfarande långt kvar att gå Investeringsliberalisering i världen i stort (påverkar främst tjänstesektorn)

Men av betydelse i alla fall i vissa sektorer och pga fragmentering Antidumping begränsat fenomen men mycket medieuppmärsamhet ( handelskrig )

20 Risker framöver (bla i krisens kölvatten) 1930-talets misstag har inte upprepats G20-löften, övervakningssystem rädsla för motaktioner, WTO,frihandelsavtal, svagt tryck från företag och allmänhet Relativt oreglerat: offentlig upphandling och subventioner Offentlig upphandling (USA, Kina) + Subventioner (bilar, banker) = problem Framtidens fokus: förutom ovan handelshinder och sanitära och fytosanitära åtgärder bla genmanipulation, hormoner Kopplingen handel miljö och handel arbetsvillkor... Stödet för frihandel i olika länder (lågt i USA, högt i många u-länder)

(USA, Kina) + Subventioner (bilar, banker) = problem Framtidens fokus: förutom ovan handelshinder och sanitära och fytosanitära åtgärder bla

21 Tack för oss!

Relevanta dokument

Vad ungdomar bör veta om. Henrik Isakson, enhetsråd

Vad ungdomar bör veta om. Henrik Isakson, enhetsråd Vad ungdomar bör veta om handelspolitik Henrik Isakson, enhetsråd Tanke bakom workshopen 1. Den öppna handelspolitikens för och nackdelar 2. Hur fungerar WTO? 3. Hur ser frihandelsavtalen ut? 4. Hur fungerar