Vad ungdomar bör veta om

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Vad ungdomar bör veta om"

Transkript

1 Vad ungdomar bör veta om handelspolitik Håkan Nordström Henrik Isakson

2 Ekonomiska argument FÖR frihandel Produktionsvinster Att tillverka sådant som andra kan göra bättre och billigare är ett slöseri med landets produktiva resurser. Specialisering enligt komparativa fördelar ger bägge parter högre levnadsstandard (Ricardo, 1817). Stordriftsfördelar i produktionen (kostnaden faller vid ökad produktion), Stimulerar teknisk utveckling (genom konkurrens och import av teknik och kunnande) och därmed tillväxt Konsumentvinster t Lägre priser Ökat utbud

3 Ekonomiska argument MOT frihandel Främst u-länder: Tullar viktig inkomstkälla för staten t (underutvecklat t inhemskt skattesystem), Uppfostringstullar. Skydda framväxande industrier som har potential att klara sig på egen hand efter att ha uppnått en viss storlek och teknologiskt kunnande. Främst i-länder (och mer utvecklade u-länder) Strategisk handelspolitik. Stöd till branscher där endast ett fåtal aktörer får plats på marknaden p.g.a. av stora initiala FoU kostnader (Airbus, Boeing). Jordbruk (alla): Trygga försörjningen av livsmedel öppna landskap Trygga försörjningen av livsmedel, öppna landskap, etc.

4 Frihandel påverkar inkomstfördelningen Positivt för Exportindustrin och dess produktionsfaktorer (arbete, kapital, råvaror) Negativt för Importindustrin och dess produktionsfaktorer (arbete, kapital och råvaror) Handelsliberalisering måste (bör) därför kompletteras med: - Aktiv arbetsmarknadspolitik (matchning, vidareutbildning), - Arbetslöshet- och socialförsäkringar (mot tillfälligt inkomstbortfall). Sverige har dessa instrument, många andra länder inte. Om anpassningskostnaderna blir för stora för företag och arbetare ökar motståndet tå t mot handelsliberaliseringar. lib li i

5 Det multilaterala samarbetet: Från GATT ( ) till WTO (1995-) Dagens globala handelsamarbetet har sin grund i 1930-talskrisens massarbetslöshet och ökad protektionism. Grunderna för efterkrigstidens ekonomiska system drogs upp av de allierade länderna i Bretton Woods (New Hampshire, USA) i juli 944: - Världsbanken: återuppbyggnad och långsiktig utveckling, - Internationella Valutafonden (IMF): borttagande av valutarestriktioner, krediter vid akuta betalningsbalanskriser - Allmänna tull- och handelsavtalet (GATT): handel (Efterträdes av världshandelsorganisationen WTO 1995)

6 GATT 1947 grundläggande principer och regler Reciprocitet (portalparagrafen), d.v.s. ömsesidiga handelsliberaliseringar. Mest gynnad nations behandling (Artikel I). Alla avtalslutande parter ska behandlas lika. (Undantag för frihandelsområden och tullunioner). Nationell behandling (Artikel III). Importerade varor ska behandlas lika förmånligt som motsvarande inhemska varor med avseende på alla skatter och regleringar. (Avtalade tullsänkningar ska inte kunna kringgås genom att importerade varor beläggs med högre nationella skatter och regleringar). Positiv särbehandling av utvecklingsländer infördes först 1964 (Del IV av GATT) och utökades 1979 (Enabling Clause). Den senare klausulen möjliggör riktade tullsänkningar till och mellan u-länder inom ramen för FN:s allmänna handelspreferenser (GSP). Allmänna undantag (Artikel XX). Givet att åtgärden är icke-diskriminerande och inte utgör ett förtäckt hinder för handeln, får parterna vidta åtgärder som är nödvändiga för att skydda: (a) den allämna moralen, (b) människors, djurs och växters liv och hälsa, (g) uttömliga naturresurser, givet att motsvarande begräsningar görs för den inhemska produktionen och konsumtionen.

7 Tullar i fokus fram till Uruguayrundan ( ) Runda År Regelverket Tullar Genève 1947 X X Icke tariff. handelsh. Utvecklingsfrågor Tjänste Immaterialrätingar Invester handel (GATS) (TRIPs) (TRIMs) Singapore frågorna Miljö Annecy 1949 X Torquay X Geneva X Dillon X Kennedy X X X Tokyo X X X X Uruguay X X X X X X X Doha 2001 X X X X X X X X X * Singaporefrågorna: konkurrens, investeringar, offentlig upphandling, handelsprocedurer

8

9 Världshandelsorganisation WTO (1995 -) Mål: Att höja levnadsstandarden d d i medlemsländerna, lä d säkerställa full sysselsättning, öka realinkomster och efterfrågan samt att öka produktionen och handeln av varor och tjänster i enlighet med principen för hållbar utveckling. (Portalparagrafen av Marrakechavtalet) Uppgifter: övervaka och genomföra alla avtal och rättsliga instrument (Uruguayrundan), förhandlingsforum för fortsatta liberaliseringar (Doha-rundan 2001-), tvistlösning, handelspolitisk granskning av medlemsländerna (TPRM), samarbeta med IMF, Världsbanken och andra Int. Org. för att åstadkomma en sammanhängande global ekonomisk politik. Organisation: Säte i Genève, Schweiz. Hösta beslutande organ är Ministerkonferensen, som sammanträder vartannat år. Arbetet sker i kommittéer och utskott, under ledning av Allmänna Rådet. Medlemsdriven organisation som understöds av ett Sekretariat med ca 600 anställda.

10

11 Framgångar Genomsnittlig tullnivå för industrivaror i i-länder talet

12 Framgångar Avveckling av tekorestriktioner Korttidsavtalet för bomullstextilier (STA) Långtidsavtalet för bomullstextilier (LTA) Multifiberavtalet (MFA) Utfasning av MFA

13 Motgångar g - Rosa i första klass Jordbruksstödet i OECD andel av produktionsvärdet (%) Sammanlagt betalar konsumenter och skattebetalare i i-länderna 350 miljarder US-dollar per år för att skydda jordbruket tillräckligt t för att flyga 41 miljoner mjölkkor jorden runt i första klass.

14 Varför har förhandlingarna kört fast i Doha-rundan? Konsensus (svårare ju fler medlemsländer, jfr. FN) Fler och fler frågor varuhandel => tjänstehandel => immaterialrätt => investeringar => miljö Uppluckring av reciprocitetsnormen - Fokuset för Doha-rundan är utvecklingsperspektivet. Delade meningar om vad detta innebär. Vilka eftergifter ska u-länder behöva göra? Maktförskjutning mot u-länder - Nya stora aktörer: Kina, Indien, Brasilien - Intressebaserade gruppering av mindre u-länder => EU och USA har förlorat sin särställning Många medlemsländer prioriterar regionala och bilaterala handelsavtal - Delvis ett resultat av att WTO-förhandlingarna kört fast, - Delvis för att bilaterala avtal ger större möjlighet att införa WTO+ villkor (investeringar, offentlig upphandling, miljö- och arbetsrättsliga krav, etc.).

15 Frihandelsavtal och preferenser Strider mot WTOs likabehandlingsprincip, men kan accepteras med två villkor Frihandelsavtal tullunion inre marknad Frihandelsavtal ger möjlighet att gå längre än WTO men de skapar snedvridningar i Frihandelsavtal: från till 200 idag. Ytterligare 200 på gång Viktiga exempel: NAFTA, MERCOSUR, ASEAN Sydkorea het potatis ( farliga bilar!) Pågående förhandlingar EU-Indien av stor betydelse (arbetskraft) Preferenser till u-länder GSP och Everything but Arms EBA (på svenskt initiativ!) Economic Partnership Agreements (EPA) en annan het potatis

16

17 EU den inre marknaden Den inre marknaden skapad omfattar 30 länder och fyra friheter: Varor - Tjänster - Människor - Kapital Varor handlas fritt men tjänster har stora problem (tjänstedirektivet) Människor inte speciellt mobila Kapital extremt rörligt men ändå inte På gång: hundratals förslag på gång i ny Enhetsakt (bla digital ekonomi ) Beslut fattas av rådet och parlamentet t på förslag av EU-kommissionen i

18 EU - den yttre handelspolitiken Omfattar alla ekonomiska relationer med tredje land Starkt polariserad mellan Nord och Syd (FR, IT vs UK och delvis DE) Sveriges position extremt liberal. Motiveras med egen historia, god konkurrenskraft, utvecklingshänsyn, ideologi: marknaden ska inte styras (men beskattas...) rationellt ickesentimentalt ekonomiskt tänkande Lissabonfördraget (i kraft dec 09) ändrar reglerna för beslutsfattande: parlamentet får medbeslutanderätt Troligen kommer handelspolitiken politiseras framöver (som i USA)

19 Handelshindren på långsiktig nedgång Från importsubstution till exportledd tillväxt Kvoter för textilier borta sedan 2005 Kraftiga tullsänkningar i de flesta länder, särskilt Kina och Indien (halvering) Genomsnittlig tullnivå i världen idag: några få procent men kan höjas Men av betydelse i alla fall i vissa sektorer och pga fragmentering Antidumping begränsat fenomen men mycket medieuppmärsamhet ( handelskrig ) Handeln med jordbruksprodukter liberaliserad men fortfarande långt kvar att gå Investeringsliberalisering i världen i stort (påverkar främst tjänstesektorn)

20 Risker framöver (bla i krisens kölvatten) 1930-talets misstag har inte upprepats G20-löften, övervakningssystem rädsla för motaktioner, WTO,frihandelsavtal, svagt tryck från företag och allmänhet Relativt oreglerat: offentlig upphandling och subventioner Offentlig upphandling (USA, Kina) + Subventioner (bilar, banker) = problem Framtidens fokus: förutom ovan handelshinder och sanitära och fytosanitära åtgärder bla genmanipulation, hormoner Kopplingen handel miljö och handel arbetsvillkor... Stödet för frihandel i olika länder (lågt i USA, högt i många u-länder)

21 Tack för oss!

Vad ungdomar bör veta om. Henrik Isakson, enhetsråd

Vad ungdomar bör veta om. Henrik Isakson, enhetsråd Vad ungdomar bör veta om handelspolitik Henrik Isakson, enhetsråd Tanke bakom workshopen 1. Den öppna handelspolitikens för och nackdelar 2. Hur fungerar WTO? 3. Hur ser frihandelsavtalen ut? 4. Hur fungerar

Läs mer

Varför handlar vi med omvärlden? Hur ser handeln ut och hur regleras den? Håkan Nordström

Varför handlar vi med omvärlden? Hur ser handeln ut och hur regleras den? Håkan Nordström Varför handlar vi med omvärlden? Hur ser handeln ut och hur regleras den? Håkan Nordström Md USD Världshandelns utveckling 1950-2010 18 000 16 000 14 000 12 000 10 000 8 000 6 000 4 000 2 000 0 1950 1960

Läs mer

Kommerskollegiums vision. Kommerskollegium. Sveriges myndighet för utrikeshandel och handelspolitik. Kommerskollegiums uppdrag.

Kommerskollegiums vision. Kommerskollegium. Sveriges myndighet för utrikeshandel och handelspolitik. Kommerskollegiums uppdrag. Kommerskollegium Kommerskollegiums vision Sveriges myndighet för utrikeshandel och handelspolitik Fri och öppen handel med klara spelregler Lena Johansson Generaldirektör Kommerskollegiums uppdrag Disposition

Läs mer

Frihandel ger tillväxt och välstånd

Frihandel ger tillväxt och välstånd Frihandel ger tillväxt och välstånd September 2007 Basfakta om Sveriges utrikeshandel 1 FRIHANDEL GER TILLVÄXT OCH VÄLSTÅND Ekonomisk tillväxt innebär att den samlade produktionen av varor och tjänster

Läs mer

TTIP och EU:s övriga frihandelsavtal

TTIP och EU:s övriga frihandelsavtal TTIP och EU:s övriga frihandelsavtal Annika Widell, Enheten för Handel och tekniska regler Tulldagarna 21 oktober 2014 EU:s frihandelsavtal EU:s förhandlingar om frihandelsavtal Förhandlingar och avtal

Läs mer

EU:s handelspolitik och Afrika en win-win-situation? Ann-Sofi Rönnbäck Statsvetenskapliga institutionen Umeå universitet

EU:s handelspolitik och Afrika en win-win-situation? Ann-Sofi Rönnbäck Statsvetenskapliga institutionen Umeå universitet EU:s handelspolitik och Afrika en win-win-situation? Ann-Sofi Rönnbäck Statsvetenskapliga institutionen Umeå universitet INTERNATIONELL POLITISK EKONOMI tvärvetenskaplig forskningsinriktning som analyserar

Läs mer

Frihandelsavtal skapar affärsmöjligheter

Frihandelsavtal skapar affärsmöjligheter Frihandelsavtal skapar affärsmöjligheter Anamaria Deliu 24 januari 2014, Stockholm Det ska handla om Varför förhandlar EU frihandelsavtal (FTA)? Vad innehåller ett frihandelsavtal? Förhandlingsprocessen

Läs mer

Frihandel ger tillväxt och välstånd

Frihandel ger tillväxt och välstånd Frihandel ger tillväxt och välstånd April 2008 Basfakta om Sveriges utrikeshandel 1 FRIHANDEL GER TILLVÄXT OCH VÄLSTÅND Ekonomisk tillväxt innebär att den samlade produktionen av varor och tjänster ökar,

Läs mer

Välfärdseffekter av handel och handelspolitik

Välfärdseffekter av handel och handelspolitik Välfärdseffekter av handel och handelspolitik Handelspolitik ofta åtgärder riktade mot importen T ex tullar och importkvoteringar Påverkar även produktion, sysselsättning, konsumtion och inkomster Effekterna

Läs mer

Transatlantisk frihandel? Hinder mot handeln mellan EU och USA och möjliga lösningar. Niels Krabbe, Kommerskollegium

Transatlantisk frihandel? Hinder mot handeln mellan EU och USA och möjliga lösningar. Niels Krabbe, Kommerskollegium Transatlantisk frihandel? Hinder mot handeln mellan EU och USA och möjliga lösningar Niels Krabbe, Kommerskollegium 120330 Kommerskollegium och EU:s yttre handelspolitik Sammanställer svenska intressen,

Läs mer

Internationell politik 1 Föreläsning 10. Globalisering. Jörgen Ödalen

Internationell politik 1 Föreläsning 10. Globalisering. Jörgen Ödalen Internationell politik 1 Föreläsning 10. Globalisering Jörgen Ödalen jorgen.odalen@liu.se Vad är globalisering? Tre olika perspektiv: Hyperglobalister: Globalisering är ett verkligt och nytt fenomen. sprider

Läs mer

Ordlistan kommer från regeringens skrivelse "Ökad välfärd och global utveckling - svensk handelspolitik i WTO:s Doharunda" 2005/06:9

Ordlistan kommer från regeringens skrivelse Ökad välfärd och global utveckling - svensk handelspolitik i WTO:s Doharunda 2005/06:9 Sida 1 av 5 WTO-ordlista Ordlistan kommer från regeringens skrivelse "Ökad välfärd och global utveckling - svensk handelspolitik i WTO:s Doharunda" 2005/06:9 AITIC - Agency for International Trade Information

Läs mer

Fickfakta om svensk internationell handel och dess betydelse

Fickfakta om svensk internationell handel och dess betydelse Frihandel ger tillväxt Fickfakta om svensk internationell handel och dess betydelse sverige och frihandeln En allt öppnare världshandel, tillsammans med ett stabilt regelverk och fungerande samhällsinstitutioner,

Läs mer

Internationell Ekonomi

Internationell Ekonomi Internationell Ekonomi Handelshinder När varor säljs till ett land från ett annat utan att staten tar ut tull eller försvårar handeln så råder frihandel Motsatsen kallas protektionism Protektionism Med

Läs mer

INTERNATIONELL RESURSFÖRDELNING

INTERNATIONELL RESURSFÖRDELNING INTERNATIONELL RESURSFÖRDELNING Varför handlar länder med varandra? Vad bestämmer handelsstrukturen? Vilka effekter får handel på produktion och priser i ett land? Vilka effekter får handel på välfärden

Läs mer

Handel och hållbar utveckling

Handel och hållbar utveckling Handel och hållbar utveckling Lärarfortbildning 2010 Marianne Jönsson marianne.jonsson@kommers.se Vad är hållbar utveckling? 1987 Brundtlandkommissionen 1992 Rio de Janeiro Agenda 21 1998 OECD tre dimensioner

Läs mer

INNEBÄR TTIP OCH TTP ATT WTO ÄR PASSÉ? 1

INNEBÄR TTIP OCH TTP ATT WTO ÄR PASSÉ? 1 INNEBÄR TTIP OCH TTP ATT WTO ÄR PASSÉ? 1 Henrik Horn Institutet för Näringslivsforskning (IFN) Centre for Economic Policy Research, London Bruegel, Bryssel 7 april 2015 Liberaliseringen av internationell

Läs mer

GATT 1947 General Agreement on Tariffs and Trade. WTO 1994 World Trade Organization. GATS 1994 General Agreement on Trade in Services

GATT 1947 General Agreement on Tariffs and Trade. WTO 1994 World Trade Organization. GATS 1994 General Agreement on Trade in Services GATT 1947 General Agreement on Tariffs and Trade WTO 1994 World Trade Organization GATS 1994 General Agreement on Trade in Services GATS ingår i ett större mönster Makt och kontroll flyttar utanför landets

Läs mer

Öppna gränser och frihandel. - Risker och möjligheter för svensk industri i dagens EU Cecilia Wikström Europaparlamentariker

Öppna gränser och frihandel. - Risker och möjligheter för svensk industri i dagens EU Cecilia Wikström Europaparlamentariker Öppna gränser och frihandel - Risker och möjligheter för svensk industri i dagens EU Cecilia Wikström Europaparlamentariker Hotet mot Schengensamarbetet Konsekvenser för transportsektorn Det europeiska

Läs mer

Bryssel den 16 december 2002

Bryssel den 16 december 2002 ,3 Bryssel den 16 december 2002 :72 RFK MRUGEUXNHW (XURSHLVND NRPPLVVLRQHQ I UHVOnU HQ SSQDUH PDUNQDG VW G VRP L PLQGUH JUDG VQHGYULGHU KDQGHOQ RFK UDGLNDOW ElWWUH YLOONRU I UXWYHFNOLQJVOlQGHUQD.RPPLVVLRQHQODGHLGDJIUDPHWWDPELWL

Läs mer

Handel och hållbar utveckling

Handel och hållbar utveckling Handel och hållbar utveckling Lärarfortbildning 2010 Marianne Jönsson marianne.jonsson@kommers.se Vad är hållbar utveckling? 1987 Brundtlandkommissionen 1992 Rio de Janeiro Agenda 21 1998 OECD tre dimensioner

Läs mer

Produktion - handel - transporter

Produktion - handel - transporter Produktion - handel - transporter Kunskapskrav E C A Eleven kan undersöka var olika varor och tjänster produceras och konsumeras, och beskriver då enkla geografiska mönster av handel och kommunikation

Läs mer

Ökad välfärd och global utveckling - svensk handelspolitik i WTO:s Doharunda

Ökad välfärd och global utveckling - svensk handelspolitik i WTO:s Doharunda Utrikesutskottets yttrande 0/06:UU3y Ökad välfärd och global utveckling - svensk handelspolitik i WTO:s Doharunda Till näringsutskottet Näringsutskottet har vid sammanträde den oktober 0 beslutat att bereda

Läs mer

Internationell Ekonomi

Internationell Ekonomi Internationell Ekonomi Internationell Ekonomi Nationalekonomi på högskolan består av: Mikroekonomi producenter och konsumenter Makroekonomi hela landet Internationell ekonomi handel mellan länder Varför

Läs mer

Rådets beslut (1999/753/EG) 6

Rådets beslut (1999/753/EG) 6 Rådets beslut (1999/753/EG) 6 Avdelning II Handel AVSNITT A ALLMÄNT Artikel 5 Frihandelsområde 1. Gemenskapen och Sydafrika är överens om att upprätta ett frihandelsområde i enlighet med bestämmelserna

Läs mer

Frågor och svar om Transatlantiskt partnerskap för handel och investeringar mellan EU och USA (TTIP)

Frågor och svar om Transatlantiskt partnerskap för handel och investeringar mellan EU och USA (TTIP) Frågor och svar om Transatlantiskt partnerskap för handel och investeringar mellan EU och USA (TTIP) Innehåll 1. Vad är Transatlantiskt partnerskap för handel och investeringar?...2 2. Vems idé var det

Läs mer

Vissa handelspolitiska frågor

Vissa handelspolitiska frågor Näringsutskottets betänkande 09/:NU3 Vissa handelspolitiska frågor Sammanfattning I betänkandet behandlar utskottet 4 motionsyrkanden om olika handelspolitiska frågor. Samtliga yrkanden avstyrks av utskottet.

Läs mer

Europeiska handelsavtal ingen väg ur den globala krisen

Europeiska handelsavtal ingen väg ur den globala krisen I en period av stora förändringar och osäkerhet är det den absolut sämsta tiden för afrikanska regeringar att skriva på bindande avtal som minskar rätten att själva bestämma över sin ekonomiska utveckling

Läs mer

Produktion - handel - transporter

Produktion - handel - transporter Produktion - handel - transporter Kunskapskrav E C A Eleven kan undersöka var olika varor och tjänster produceras och konsumeras, och beskriver då enkla geografiska mönster av handel och kommunikation

Läs mer

FÖRSLAG TILL RESOLUTION

FÖRSLAG TILL RESOLUTION EUROPAPARLAMENTET 2009-2014 Plenarhandling 26.6.2012 B7-0297/2012 FÖRSLAG TILL RESOLUTION i enlighet med artiklarna 90.2 och 110.2 i arbetsordningen om handelsförhandlingarna mellan EU och Japan (2012/2651(RSP))

Läs mer

WTO, Doharundan och framtiden för det multilaterala handelssystemet

WTO, Doharundan och framtiden för det multilaterala handelssystemet WTO, Doharundan och framtiden för det multilaterala handelssystemet Kommerskollegium är den myndighet i Sverige som ansvarar för frågor som rör utrikeshandel, EU:s inre marknad och handelspolitik. Vår

Läs mer

Offentligt samråd om den framtida handelsrelationen mellan EU och Nya Zeeland respektive EU och Australien

Offentligt samråd om den framtida handelsrelationen mellan EU och Nya Zeeland respektive EU och Australien SKRIVELSE Enheten för handel och tekniska regler 2017-06-26 Dnr 2017/01068-3 Anna Sabelström Enligt sändlista Offentligt samråd om den framtida handelsrelationen mellan EU och Nya Zeeland respektive EU

Läs mer

Kontakt Bo Jerlström Ambassadör Telefon: 0709-62 00 15. Uttalande Utrikesdepartementet 27 juli 2007 Sten Tolgfors, Handelsminister

Kontakt Bo Jerlström Ambassadör Telefon: 0709-62 00 15. Uttalande Utrikesdepartementet 27 juli 2007 Sten Tolgfors, Handelsminister 2007 Uttalande Utrikesdepartementet 27 juli 2007 Sten Tolgfors om att svenskt företag tog hem uppdrag att renovera FN Idag meddelades att Skanska har fått uppdraget att renovera FN:s högkvarter i New York.

Läs mer

Kommenterad dagordning för rådet för utrikes frågor (handel) den 16 mars 2012

Kommenterad dagordning för rådet för utrikes frågor (handel) den 16 mars 2012 REGERINGSKANSLIET Utrikesdepartementet Kommenterad dagordning Ministerrådet Enheten för Europeiska Unionen Kommenterad dagordning för rådet för utrikes frågor (handel) den 16 mars 2012 Handelsministrarnas

Läs mer

Innebär TTIP och TTP att WTO är passé?

Innebär TTIP och TTP att WTO är passé? Innebär TTIP och TTP att WTO är passé? Henrik Horn är professor i internationell ekonomi och verksam vid Institutet för Näringslivsforskning (IFN). Han forskar i skärningsområdet mellan ekonomi och juridik,

Läs mer

Internationell Handel

Internationell Handel Internationell handel: OSS: kap. 19; [KW: kap. 17]. Internationell Handel Sammanfattning Detta kapitel använder teorierna om fördelar med specialisering och handel som först introducerades i början av

Läs mer

2005-11-17. Huvudpositioner

2005-11-17. Huvudpositioner Promemoria 2005-11-17 Utrikesdepartementet Enheten för internationell handelspolitik Kr Anna Block Mazoyer Telefon 08-405 56 47 Mobil 0709-32 87 46 Styrdokument - Särskild och differentierad behandling

Läs mer

Beslut 2000/384/EG, EKSG 3. göra det möjligt för vardera parten att ta hänsyn till den andra partens ståndpunkt och intressen,

Beslut 2000/384/EG, EKSG 3. göra det möjligt för vardera parten att ta hänsyn till den andra partens ståndpunkt och intressen, Beslut 2000/384/EG, EKSG 3 göra det möjligt för vardera parten att ta hänsyn till den andra partens ståndpunkt och intressen, öka den regionala säkerheten och stabiliteten Artikel 4 Den politiska dialogen

Läs mer

Den globala ekonomin - handel utvecklingsekonomi och globalisering. The Global Economy kap. 15

Den globala ekonomin - handel utvecklingsekonomi och globalisering. The Global Economy kap. 15 Den globala ekonomin - handel utvecklingsekonomi och globalisering The Global Economy kap. 15 1 procent Export i procent av BNP 60 50 Sweden 40 Russian Federation United States Germany 30 Iceland 20 10

Läs mer

Tullfri handel med Sydkorea

Tullfri handel med Sydkorea Tullfri handel med Sydkorea 8 september 2011, Per Anders Lorentzon Spaghetti bowl Copyright Sydsvenska Industri- och Handelskammaren 2011 1 Vad är ett frihandelsavtal? Bilateralt avtal för att gynna handeln

Läs mer

Nationalekonomi. Grunder i modern ekonomisk teori

Nationalekonomi. Grunder i modern ekonomisk teori Nationalekonomi Grunder i modern ekonomisk teori Tomas Guvå Vad är nationalekonomi? Oikonomia = Ekonomi (Oikos Nomos = Regler för hushållning) En första definition: Ekonomi = Att på det mest effektiva

Läs mer

Produkter med ursprung i Algeriet får vid import till gemenskapen inte beläggas med tullar eller avgifter med motsvarande verkan.

Produkter med ursprung i Algeriet får vid import till gemenskapen inte beläggas med tullar eller avgifter med motsvarande verkan. Rådets beslut (2005/690/EG), EUT L 265, 2005 6 Avdelning II Fri rörlighet för varor Artikel 6 Gemenskapen och Algeriet skall, under en övergångsperiod på högst tolv år räknat från dagen för detta avtals

Läs mer

Skolpaket om handeln. Lärartext

Skolpaket om handeln. Lärartext Ingrid Lindeberg 201-0 - Skolpaket om handeln Lärartext Bild 1: Historik För Sverige är handeln med andra länder mycket betydelsefull. En stor del av våra inkomster kommer från försäljning av varor och

Läs mer

Seminarieblock Utmaningar för internationell handel

Seminarieblock Utmaningar för internationell handel Minnesanteckningar från Handelns Dag 7 mars 2007 Seminarieblock Utmaningar för internationell handel Seminariet inleddes av Lena Johansson, Kommerskollegiums generaldirektör som talade om det aktuella

Läs mer

Konsekvenserna för u-länderna av WTO-avtalen 27 februari 2004

Konsekvenserna för u-länderna av WTO-avtalen 27 februari 2004 Konsekvenserna för u-länderna av WTO-avtalen 27 februari 2004 RAPPORT Dnr 100-171-04 Konsekvenser för u-länderna av WTOavtalen UD:s remiss 2003-07-24. INLEDNING... 6 UPPDRAGET... 6 AVGRÄNSNINGAR... 6

Läs mer

Regeringskansliet Faktapromemoria 2015/16:FPM55. Beslut om ekonomiskt partnerskapsavtal. Dokumentbeteckning. Sammanfattning. Utrikesdepartementet

Regeringskansliet Faktapromemoria 2015/16:FPM55. Beslut om ekonomiskt partnerskapsavtal. Dokumentbeteckning. Sammanfattning. Utrikesdepartementet Regeringskansliet Faktapromemoria Beslut om ekonomiskt partnerskapsavtal med SADC Utrikesdepartementet 2016-03-17 Dokumentbeteckning KOM(2016) 8 Förslag till rådets beslut om undertecknande och provisorisk

Läs mer

Kommenterad dagordning för rådet för utrikes frågor (handel) den 31 maj 2012

Kommenterad dagordning för rådet för utrikes frågor (handel) den 31 maj 2012 REGERINGSKANSLIET Utrikesdepartementet Kommenterad dagordning Ministerrådet Enheten för Europeiska Unionen Kommenterad dagordning för rådet för utrikes frågor (handel) den 31 maj 2012 Handelsministrarnas

Läs mer

Vad vill Moderaterna med EU

Vad vill Moderaterna med EU Vad vill Moderaterna med EU Förstärka Miljö och Fredsfrågan Underlätta för handel Bekämpa internationell brottslighet Varför skall jag som Eksjöbo intressera mig för EU och rösta i EU valet Våra exporterande

Läs mer

Förslag till RÅDETS BESLUT

Förslag till RÅDETS BESLUT EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 22.9.2015 COM(2015) 464 final 2015/0215 (NLE) Förslag till RÅDETS BESLUT om fastställande av den ståndpunkt som ska intas på Europeiska unionens vägnar i Världshandelsorganisationens

Läs mer

Motion till riksdagen 2015/16:3296 av Håkan Svenneling m.fl. (V) med anledning av skrivelse 2015/16:48 Regeringens exportstrategi

Motion till riksdagen 2015/16:3296 av Håkan Svenneling m.fl. (V) med anledning av skrivelse 2015/16:48 Regeringens exportstrategi Kommittémotion Motion till riksdagen 2015/16:3296 av Håkan Svenneling m.fl. (V) med anledning av skrivelse 2015/16:48 Regeringens exportstrategi 1 Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen ställer sig bakom

Läs mer

Lösningsförslag tentamen 31 maj Flervalsfrågorna 10 st 10. D 2. D 3. A 4. B 5. D 6. D 7. B 8. D 9. A

Lösningsförslag tentamen 31 maj Flervalsfrågorna 10 st 10. D 2. D 3. A 4. B 5. D 6. D 7. B 8. D 9. A Lösningsförslag tentamen 31 maj 2011 Flervalsfrågorna 10 st 1. D 2. D 3. A 4. B 5. D 6. D 7. B 8. D 9. A 10. D Essäfrågor Fråga 1 a) Hur mycket kommer att konsumeras av varan i landet? Läs av efterfrågan

Läs mer

Samhällets ekonomi Familjens ekonomi Ekonomi = hushållning Budget = uppställning över inkomster och utgifter Bruttoinkomst = lön innan skatt Nettoinkomst = lön efterskatt Disponibel inkomst = nettoinkomst

Läs mer

Samhällets ekonomi Familjens ekonomi Ekonomi = hushållning Budget = uppställning över inkomster och utgifter Bruttoinkomst = lön innan skatt Nettoinkomst = lön efterskatt Disponibel inkomst = nettoinkomst

Läs mer

KONUNGARIKET BELGIEN, KONUNGARIKET DANMARK, FÖRBUNDSREPUBLIKEN TYSKLAND, REPUBLIKEN GREKLAND, KONUNGARIKET SPANIEN, REPUBLIKEN FRANKRIKE, IRLAND,

KONUNGARIKET BELGIEN, KONUNGARIKET DANMARK, FÖRBUNDSREPUBLIKEN TYSKLAND, REPUBLIKEN GREKLAND, KONUNGARIKET SPANIEN, REPUBLIKEN FRANKRIKE, IRLAND, EUROPA MEDELHAVSAVTAL OM UPPRÄTTANDE AV EN ASSOCIERING MELLAN EUROPEISKA GEMENSKAPERNA OCH DERAS MEDLEMSSTATER, Å ENA SIDAN, OCH ARABREPUBLIKEN EGYPTEN, Å ANDRA SIDAN CE/EG/sv 1 KONUNGARIKET BELGIEN, KONUNGARIKET

Läs mer

Handel. Fri handel bidrar till ekonomisk tillväxt INSYN I EU POLITIKEN

Handel. Fri handel bidrar till ekonomisk tillväxt INSYN I EU POLITIKEN INSYN I EU POLITIKEN Handel Fri handel bidrar till ekonomisk tillväxt Att öppna nya marknader får våra ekonomier att växa endast en aktiv EU politik för frihandel och investeringar kan åstadkomma det.

Läs mer

Det här gör Kommerskollegium för ditt företag

Det här gör Kommerskollegium för ditt företag Det här gör Kommerskollegium för ditt företag Kommerskollegium Sveriges handelsmyndighet Kommerskollegium är den myndighet i Sverige som ansvarar för frågor om utrikeshandel och handelspolitik. Vi förser

Läs mer

Förslag till RÅDETS BESLUT

Förslag till RÅDETS BESLUT EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 30.1.2015 COM(2015) 33 final 2015/0023 (NLE) Förslag till RÅDETS BESLUT om fastställande av den ståndpunkt som Europeiska unionen ska inta i Världshandelsorganisationens

Läs mer

DET ÄR ALLDELES FÖR LÅNGT FRÅN MIN VARDAG.

DET ÄR ALLDELES FÖR LÅNGT FRÅN MIN VARDAG. DET ÄR ALLDELES FÖR LÅNGT FRÅN MIN VARDAG. Jag, min kommun och europeiseringen Rutger Lindahl Centrum för Europaforskning (CERGU) Göteborgs universitet INTERNATIONALISERING och GLOBALISERING inte bara

Läs mer

KOMMISSIONENS ARBETSDOKUMENT. Framtiden för tullrestitution i ursprungsreglerna i EU:s frihandelsavtal

KOMMISSIONENS ARBETSDOKUMENT. Framtiden för tullrestitution i ursprungsreglerna i EU:s frihandelsavtal SV SV SV EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 9.3.2010 KOM(2010)77 slutlig KOMMISSIONENS ARBETSDOKUMENT Framtiden för tullrestitution i ursprungsreglerna i EU:s frihandelsavtal SV SV KOMMISSIONENS ARBETSDOKUMENT

Läs mer

Motion till riksdagen 2015/16:2603 av Ulf Berg m.fl. (M) Bra mat och stärkt konkurrenskraft

Motion till riksdagen 2015/16:2603 av Ulf Berg m.fl. (M) Bra mat och stärkt konkurrenskraft Kommittémotion Motion till riksdagen 2015/16:2603 av Ulf Berg m.fl. (M) Bra mat och stärkt konkurrenskraft Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att införa

Läs mer

Internationell handel = handel mellan länder? Handelsutbyte över nationsgränser!

Internationell handel = handel mellan länder? Handelsutbyte över nationsgränser! F UTRKESHANDEL Fördelar med handel orsaker Vad förklarar handelsstruktur Välfärdseffekter Effekter av handelsbegränsningar Internationell handel = handel mellan länder? Handelsutbyte över nationsgränser!

Läs mer

Globala värdekedjor. så påverkar de utrikeshandeln

Globala värdekedjor. så påverkar de utrikeshandeln Globala värdekedjor så påverkar de utrikeshandeln 1 GLOBALA VÄRDEKEDJOR 2 Innehåll Vad är globala värdekedjor? 4 Hur påverkas exportmåtten? 6 Vilken betydelse har tjänsteexporten? 8 Vilka konsekvenser

Läs mer

EU:s handelspolitik i nytt sammanhang institutionella och rättsliga förändringar genom Lissabonfördraget. Jörgen Hettne, Sieps

EU:s handelspolitik i nytt sammanhang institutionella och rättsliga förändringar genom Lissabonfördraget. Jörgen Hettne, Sieps EU:s handelspolitik i nytt sammanhang institutionella och rättsliga förändringar genom Lissabonfördraget Jörgen Hettne, Sieps Unionens yttre åtgärder EU-fördraget: Allmänna bestämmelser om unionens yttre

Läs mer

Varför handlar vi med omvärlden?

Varför handlar vi med omvärlden? Varför handlar vi med omvärlden? Kommerskollegium är den myndighet i Sverige som ansvarar för frågor som rör utrikeshandel och handelspolitik. Vår främsta uppgift är att främja frihandel och klara spelregler

Läs mer

Sveriges handel med Norge

Sveriges handel med Norge Kortversion Sveriges handel med Norge grannhandel med förhinder? Sveriges handel med Norge kortversion Sverige och Norge har ett intensivt utbyte av både varor och tjänster, och även av arbetskraft som

Läs mer

INNEHÅLLSFÖRTECKNING. 5. ANALYS OCH SLUTSATSER... 29 5.1 Hinder och möjligheter med Economic Partnership Agreements... 29 5.2 Slutsatser...

INNEHÅLLSFÖRTECKNING. 5. ANALYS OCH SLUTSATSER... 29 5.1 Hinder och möjligheter med Economic Partnership Agreements... 29 5.2 Slutsatser... INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. INLEDNING... 2 1.1 Syfte och frågeställningar... 2 1.2 Avgränsningar... 2 1.3 Metod och källkritik... 2 1.4 Begreppsdefinitioner... 3 1.5 Disposition... 3 2. EKONOMISKA TEORIER...

Läs mer

Motion till riksdagen: 2014/15:2976 av Ulf Berg m.fl. (M) Bra mat och stärkt konkurrenskraft

Motion till riksdagen: 2014/15:2976 av Ulf Berg m.fl. (M) Bra mat och stärkt konkurrenskraft Kommittémotion Motion till riksdagen: 2014/15:2976 av Ulf Berg m.fl. (M) Bra mat och stärkt konkurrenskraft Sammanfattning Hela Sveriges utvecklingskraft, tillväxtpotential och sysselsättningsmöjligheter

Läs mer

Kommerskollegium 2009:5. Globala handelsmönster

Kommerskollegium 2009:5. Globala handelsmönster Kommerskollegium 2009:5 Globala handelsmönster 2009 06 Kommerskollegium är den myndighet i Sverige som ansvarar för frågor som rör utrikeshandel och handelspolitik. Vår främsta uppgift är att främja frihandel

Läs mer

Kommenterad dagordning för rådet för utrikes frågor (handel) den 29 november 2012

Kommenterad dagordning för rådet för utrikes frågor (handel) den 29 november 2012 REGERINGSKANSLIET Utrikesdepartementet Kommenterad dagordning Ministerrådet Enheten för Europeiska Unionen Kommenterad dagordning för rådet för utrikes frågor (handel) den 29 november 2012 Handelsministrarnas

Läs mer

Ekonomiska Partnerskapsavtal mellan EU och AVSländerna

Ekonomiska Partnerskapsavtal mellan EU och AVSländerna Kommerskollegium 2009:3 Ekonomiska Partnerskapsavtal mellan EU och AVSländerna Hur kan de fungera som instrument för utveckling? 2009 03 Kommerskollegium är den myndighet i Sverige som ansvarar för frågor

Läs mer

Förslag till RÅDETS BESLUT

Förslag till RÅDETS BESLUT EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 15.4.2014 COM(2014) 223 final 2014/0125 (NLE) Förslag till RÅDETS BESLUT om fastställande av den ståndpunkt som Europeiska unionen ska inta i Världshandelsorganisationens

Läs mer

WTO Basfakta och knäckfrågor

WTO Basfakta och knäckfrågor WTO Basfakta och knäckfrågor Kommerskollegium är den myndighet i Sverige som ansvarar för frågor om utrikeshandel och handelspolitik. Vi förser regeringen med beslutsunderlag, utredningar och yttranden

Läs mer

NEKA54, Nationalekonomi: Internationell ekonomi, 5 högskolepoäng Economics: International Economics, 5 credits Grundnivå / First Cycle

NEKA54, Nationalekonomi: Internationell ekonomi, 5 högskolepoäng Economics: International Economics, 5 credits Grundnivå / First Cycle Ekonomihögskolan NEKA54, Nationalekonomi: Internationell ekonomi, 5 högskolepoäng Economics: International Economics, 5 credits Grundnivå / First Cycle Fastställande Kursplanen är fastställd av Institutionsstyrelsen

Läs mer

SV Förenade i mångfalden SV B8-0250/4. Ändringsförslag. Anne-Marie Mineur, Rina Ronja Kari, Stelios Kouloglou för GUE/NGL-gruppen

SV Förenade i mångfalden SV B8-0250/4. Ändringsförslag. Anne-Marie Mineur, Rina Ronja Kari, Stelios Kouloglou för GUE/NGL-gruppen 23.2.2016 B8-0250/4 4 Anne-Marie Mineur, Rina Ronja Kari, Stelios Kouloglou Skäl A A. Australien och Nya Zeeland är bland EU:s äldsta och närmaste partner, har gemensamma värderingar och verkar för att

Läs mer

EU:s allmänna tullpreferenssystem för utvecklingsländer (GSP) åren 2014-2023

EU:s allmänna tullpreferenssystem för utvecklingsländer (GSP) åren 2014-2023 EU:s allmänna tullpreferenssystem för utvecklingsländer (GSP) åren 2014-2023 EU har sedan 1971 beviljat utvecklingsländer tullförmåner med sitt allmänna tullpreferenssystem (GSP-system, Generalized System

Läs mer

Läget i frihandelsförhandlingarna mellan EU och USA med fokus på handel med jordbruks- och livsmedelsprodukter

Läget i frihandelsförhandlingarna mellan EU och USA med fokus på handel med jordbruks- och livsmedelsprodukter På tal om jordbruk och fiske fördjupning om aktuella frågor 2015-10-16 Läget i frihandelsförhandlingarna mellan EU och USA med fokus på handel med jordbruks- och livsmedelsprodukter Frihandelsförhandlingarna

Läs mer

MEDDELANDE FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET, EUROPEISKA RÅDET OCH RÅDET. En robust handelspolitik för EU för att skapa jobb och tillväxt

MEDDELANDE FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET, EUROPEISKA RÅDET OCH RÅDET. En robust handelspolitik för EU för att skapa jobb och tillväxt EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 18.10.2016 COM(2016) 690 final MEDDELANDE FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET, EUROPEISKA RÅDET OCH RÅDET En robust handelspolitik för EU för att skapa jobb och

Läs mer

Nya bilaterala handelsavtal nya möjligheter för livsmedelsindustrin

Nya bilaterala handelsavtal nya möjligheter för livsmedelsindustrin Kortversion Nya bilaterala handelsavtal nya möjligheter för livsmedelsindustrin De nya bilaterala avtalen väntas leda till lägre tullnivåer men också till mer förutsägbara tekniska handelsregler. Rätt

Läs mer

Tentamen i nationalekonomi, tillämpad mikroekonomi A, 3 hp (samt 7,5 hp)

Tentamen i nationalekonomi, tillämpad mikroekonomi A, 3 hp (samt 7,5 hp) Tentamen i nationalekonomi, tillämpad mikroekonomi A, 3 hp (samt 7,5 hp) 2011-08-23 Ansvarig lärare: Viktor Mejman Hjälpmedel: Skrivdon och räknare. Kurslitteratur. Maximal poängsumma: 16 För betyget G

Läs mer

Möjligheter att begränsa eller förbjuda användning av godkända GMO som foder och livsmedel i det egna landet

Möjligheter att begränsa eller förbjuda användning av godkända GMO som foder och livsmedel i det egna landet Regeringskansliet Faktapromemoria Möjligheter att begränsa eller förbjuda användning av godkända GMO som foder och livsmedel i det egna landet Näringsdepartementet 2015-05-21 Dokumentbeteckning KOM (2015)177

Läs mer

Nya förutsättningar för handeln med kläder och textilier Kvotliberaliseringens konsekvenser för tolv utvecklingsländers TEKO-export till EU

Nya förutsättningar för handeln med kläder och textilier Kvotliberaliseringens konsekvenser för tolv utvecklingsländers TEKO-export till EU NATIONALEKONOMISKA INSTITUTIONEN Uppsala universitet Examensarbete C Författare: Rickard Lunnerdal Handledare: Sven-Åke Carlsson Termin och år: HT 2009 Nya förutsättningar för handeln med kläder och textilier

Läs mer

2009-02-20. Handelsrelationerna till USA och EU är centrala. Kina lägger mycket energi på att hålla spänningarna med dessa på en hanterbar nivå.

2009-02-20. Handelsrelationerna till USA och EU är centrala. Kina lägger mycket energi på att hålla spänningarna med dessa på en hanterbar nivå. Promemoria Per-Arne Hjelmborn Kina och handelspolitiken februari 2009: oro för protektionism och hög aktivitet både multilateralt och bilateralt/regionalt De protektionistiska åtgärder som följer i spåren

Läs mer

Internationell Ekonomi. Lektion 4

Internationell Ekonomi. Lektion 4 Internationell Ekonomi Lektion 4 Varför uppstår internationell handel? Är det inte bättre att behålla allt man producerar inom landet istället för att exportera? Att vi i Sverige importerar olja och apelsiner

Läs mer

Lena Johansson Generaldirektör 2012-10-22

Lena Johansson Generaldirektör 2012-10-22 Lena Johansson Generaldirektör 2012-10-22 Kommerskollegium Sveriges myndighet för utrikeshandel och handelspolitik Vår främsta uppgift är att på olika sätt förbättra möjligheterna för internationell handel

Läs mer

Utbud och efterfrågan och jämviktspris figur

Utbud och efterfrågan och jämviktspris figur Nationalekonomi Hushållning med knappa resurser Alternativkostnad Konsumenter maximerar sin nytta Företag vinstmaximerar Förenklade modeller Utbud och efterfrågan och jämviktspris figur Utrikeshandelsteori

Läs mer

Internationell Ekonomi

Internationell Ekonomi Internationell Ekonomi Det moderna regionala ekonomiska samarbetet tog sin början i Kol- och stålunionen vilket utvecklades till EU USA som förebild där de flesta produkter stannade i landet och importen

Läs mer

Transnationella företag. 10 världsberömda varumärken Vilka var det?

Transnationella företag. 10 världsberömda varumärken Vilka var det? Transnationella företag 10 världsberömda varumärken Vilka var det? Definition Ett multinationellt företag(mnf): som äger eller kontrollerar produktion eller tjänster i minst två länder. Ett transnationellt

Läs mer

Ekonomi Sveriges ekonomi

Ekonomi Sveriges ekonomi Ekonomi Sveriges ekonomi Ekonomi = Att hushålla med det vi har på bästa sätt Utdrag ur kursplanen för grundskolan Mål som eleverna ska ha uppnått i slutet av det nionde skolåret. Eleven skall Ha kännedom

Läs mer

Samtal om biståndets roll för utveckling och kompetensbehov. En framtidsspaning kring pågående trender

Samtal om biståndets roll för utveckling och kompetensbehov. En framtidsspaning kring pågående trender Samtal om biståndets roll för utveckling och kompetensbehov En framtidsspaning kring pågående trender Samtal om bistånd och utveckling - Från missionärsverksamhet till biståndindustri - Biståndets roll

Läs mer

Ett naturligt steg för Sverige. Dags för euron

Ett naturligt steg för Sverige. Dags för euron Ett naturligt steg för Sverige 2002 Dags för euron Produktion: Herlin Widerberg Tryck: Tryckmedia Stockholm Tolv länder i Europa har infört den gemensamma valutan euro. 300 miljoner människor har därmed

Läs mer

Nya aktörer på världsmarknaden

Nya aktörer på världsmarknaden Nya aktörer på världsmarknaden Global marknadsöversikt för jordbruksprodukter en kortversion Argentina, Brasilien, Indien, Kina, Ryssland och Ukraina Länderna är idag stora producenter inom livsmedelsproduktionen

Läs mer

Övningar i Handelsteori

Övningar i Handelsteori Övningar i Handelsteori 1. Figuren nedan visar marknaden för en viss vara i Land A och Land B. a) Antag att de båda länderna börjar handla med varandra. Härled exportutbud och importefterfrågekurvorna.

Läs mer

Mötesanteckningar från Livsmedelsindustriseminarium den 15 januari 2014

Mötesanteckningar från Livsmedelsindustriseminarium den 15 januari 2014 1(5) 2014-01-21 Enheten för handel och marknad Mötesanteckningar från Livsmedelsindustriseminarium den 15 januari 2014 Leif Denneberg, Jordbruksverket Leif hälsade alla välkomna till seminariet som var

Läs mer

Regional integration och regionala handelsavtal

Regional integration och regionala handelsavtal 2004:1 Patrik Gustavsson och Ari Kokko Regional integration och regionala handelsavtal Patrik Gustavsson och Ari Kokko Regional integration och regionala handelsavtal Rapport nr 1 Mars 2004 Utges av Svenska

Läs mer

VECKOBREVET FRÅN GENÈVE

VECKOBREVET FRÅN GENÈVE VECKOBREVET FRÅN GENÈVE Besök Världshandelsbloggen http://blogg.ud.se/varldshandelsbloggen/ AKTUELLT OM HANDELSPOLITIKEN vecka 44-45 Sveriges representation vid de internationella organisationerna i Genève

Läs mer

Frihandel hur kan den gynna oss?

Frihandel hur kan den gynna oss? Frihandel hur kan den gynna oss? Exploderande debatt om globaliseringen de senaste åren Outsourcing av produktion till låglöneländer ( nearsourcing till Baltikum och Polen) Den korrekta termen borde vara

Läs mer

Regeringskansliet Faktapromemoria 2012/13:FPM100. Utkast förhandlingsmandat för handelsoch investeringsavtal mellan EU och USA. Dokumentbeteckning

Regeringskansliet Faktapromemoria 2012/13:FPM100. Utkast förhandlingsmandat för handelsoch investeringsavtal mellan EU och USA. Dokumentbeteckning Regeringskansliet Faktapromemoria Utkast förhandlingsmandat för handelsoch investeringsavtal mellan EU och USA Utrikesdepartementet 2013-05-17 Dokumentbeteckning KOM (2013) 316 Final Rekommendation till

Läs mer

Handelsstudie Island

Handelsstudie Island Handelsstudie Island Juni 2013 Andreas Thörnroos 2013-06-05 Sammanfattning Handelns utveckling totalt Sverige är ett av världens mest globaliserade länder och handeln har en avgörande betydelse för svensk

Läs mer

WTO-avtalens konsekvenser för u-länder

WTO-avtalens konsekvenser för u-länder WTO-avtalens konsekvenser för u-länder Kommerskollegium är Sveriges myndighet för utrikeshandel och handelspolitik. Vi arbetar för en öppen handel med klara spelregler, både inom och utanför EU. Vår huvuduppgift

Läs mer