Pojkar och unga män utsatta för hedersrelaterat våld

Transkript

1 krutons arbete med Pojkar och unga män utsatta för hedersrelaterat våld Ett eget liv utan våld - på väg mot ett Stockholm i världsklass

2 omslag: helena storm tryck: 2012 Krutons arbete med: pojkar och unga män utsatta för hedersrelaterat våld Enheten för ungdoms- och familjeinsatser vid socialförvaltningen i Stockholms stad Delrapportbeskrivningen är sammanställd av: Annika Larsson kontakt Annika Larsson Anders Börjes socionom verksamhetsledare annika.s.larsson@stockholm.se anders.borjes@stockholm.se

3 Innehåll delrapportbeskrivning 1 av 2 sammanfattning...1 bakgrund... 3 hedersrelaterat våld en definition... 3 I ett hederskulturellt sammanhang... 5 Manlighet i en hederskontext... 5 projektet hedersam... 6 vision om kruton... 8 Det skyddade boendet... 8 Stöd- och rådgivningscentret... 9 Metodik Fokus på våld Utveckling vidgat begrepp samt utökade behov/målgrupp metod Undersökning av kunskapsläget Tillvägagångssätt Sammanställning Sondering av praktisk verksamhet Verksamheter resultat Svårigheter att nå målgruppen slutsatser...17 Definition av målgrupp Avgränsning krutons framtida/fortsatta arbete Kruton erbjuder Utvecklingsområden referenser Litteratur Elektroniska källor Studiebesök bilaga Delrapportbeskrivning 2 av 2

4 Sammanfattning av delrapportbeskrivning 1 av 2 Beskrivningen är resultatet av ett samarbete mellan Stockholms stads skyddade boende & stöd- och rådgivningscenter Kruton och Projektet Hedersam. Syftet med samarbetet har varit att utveckla arbetet med pojkar och unga män utsatta för hedersrelaterat våld inom ramen för Krutons verksamhet samt att öppna ett skyddat boende för målgruppen. I och med en ökad förståelse för komplexiteten av problematiken kring hedersrelaterat våld har pojkars och unga mäns behov av hjälp och stöd börjat uppmärksammats på en bredare nivå under de senaste åren. Som en förlängning av detta har medel avsatts genom projektet Hedersam för att möjliggöra en utveckling och strukturering av metodiken inom Krutons verksamhet för att möta dessa behov. Denna rapport är resultatet av det arbete som genomförts under perioden oktober till och med december 2010 inom ramen för detta uppdrag. I arbetet med projektet har vi praktiskt undersökt vilka verksamheter som i dagsläget arbetar med målgruppen alternativt kan tänkas möta den i andra sammanhang. Vi har även gjort en teoretisk genomgång för att få en överblick av rådande kunskapsläge gällande frågan. Resultaten från projektarbetet pekar på att det finns ett behov av riktat arbete mot målgruppen pojkar och unga män utsatta för hedersrelaterat våld. Det visar sig även att det i dagsläget inte förekommer sådant arbete annat än i marginell utsträckning. Det arbete som förekommer är oftast inriktat på preventiva åtgärder och attitydförändring snarare än insatser till direkt utsatta. Det framgår även att de metoder som används inom Krutons verksamhet i dagsläget är fungerande även i ett arbete med pojkar och unga män. Utifrån detta kommer Kruton framöver att erbjuda öppenvårdsinsatser, stöd- och rådgivning till utsatta och professionella samt skyddat boende för målgruppen pojkar och unga män utsatta för hedersrelaterat våld.

5 Bakgrund Det här arbetet är resultatet av ett samarbete mellan Stockholms stads skyddade boende & stöd- och rådgivningscenter Kruton och Projektet Hedersam. Syftet med samarbetet har varit att utveckla arbetet med pojkar/unga män utsatta för hedersrelaterat våld inom ramen för Krutons verksamhet samt att öppna ett skyddat boende för målgruppen. För att genomföra detta har vi praktiskt undersökt vilka verksamheter som i dagsläget arbetar med målgruppen alternativt kan tänkas möta den i andra sammanhang. Vi har även gjort en teoretisk genomgång för att få en överblick av forskningsläget kring frågan. Bakgrunden till arbetet står att finna i en allmän utvecklig av kunskapsläget rörande hedersrelaterat våld och komplexiteten kopplat till ämnet. I den allmänna samhällsdebatten liksom specifikt inom Krutons verksamhet har det på senare tid blivit allt mer tydligt att det finns behov av att vidga förståelsen rörande frågan för att kunna förstå, bemöta och arbeta med individer utsatta för hedersrelaterat våld på ett konstruktivt sätt. Arbetet inryms även under Stockholms stads arbete mot Vision 2030 där ett av delmålen är en trygg stad att leva i för alla. Kruton är en verksamhet med lång och gedigen erfarenhet av att arbeta med flickor/unga kvinnor utsatta för hedersrelaterat våld. Verksamheten besitter en omfattande kunskapsbas gällande problematiken och använder sig av väl beprövade och etablerade arbetsmetoder som utvecklats utifrån erfarenhet och forskning. Detta ligger till grund även för utvecklingen av Krutons kommande arbete med pojkar/unga män utsatta för hedersrelaterat våld då vi i resultaten från arbetet med projektet konstaterat att de metoder som används inom verksamheten i dagsläget är applicerbara även i ett arbete med pojkar/unga män. Detta baserar vi på att de utvecklats utifrån ett fokus på våld vilket är generellt gångbart. Hedersrelaterat våld en definition Inom Krutons verksamhet utgår arbetet från följande definition av hedersrelaterat våld som återfinns både i vår manual för bedömning av hot- våld och risk samt i vårt program för familjearbete. Definitionen är formulerad i samarbete med fil.dr. Åsa Eldén: Kontroll, hot och våld i hederns namn är handlingar som motiveras och legitimeras av att den som utsätts har smutsat familjens heder. Utgångspunkten för vårt arbete 3

6 är FNs definition av hedersvåld som en form av mäns våld mot kvinnor, d v s könsrelaterat våld som förstås utifrån vad det innebär att vara man och att vara kvinna. Oavsett var det utövas och vem som utövar det - svenskar, japaner eller irakier - hänger våld mot kvinnor samman med andra former av förtryck och diskriminering på grund av kön i en given social och kulturell kontext. Våld är därmed ett uttryck för ojämlikhet samt ett medel för att upprätthålla och förstärka densamma. Med våld avses varje form av psykisk, fysisk och/eller sexuell skada, eller hot om detta. Hedersrelaterat våld utförs i ett sammanhang där mäns heder sammanlänkas med kvinnors faktiska eller upplevda beteende, ofta klätt i sexuella termer. Om en kvinna av andra uppfattas vara en oskuld eller en hora är avgörande för hennes rykte, som kan upprätthålla eller smutsa det manliga släktkollektivets heder. Ryktet behöver inte handla om vad någon har gjort eller inte; det andra säger och tycker kan bli mer verkligt än vad som faktiskt hänt. Hedersrelaterat våld innefattar psykiskt, fysiskt och sexuellt våld. Den som drabbas av våldet utsätts också för andra typer av kontroll. Våldshandlingarna utövas i ett sammanhang präglat av en vardaglig kontroll, med hänvisning till att utsatta individer brutit mot de förväntningar som släkt och familj har och därmed smutsat familjens heder. Även män kan drabbas av våld och kontroll i hederns namn. Det hedersvåld som drabbar män är också könsrelaterat. Det kopplas till hur kvinnor och kvinnlighet smutsar det manliga kollektivets heder. Män kan utsättas exempelvis för att de på olika sätt brutit med familjens/släktens normer, valt en partner som inte accepteras, varit delaktiga i att en kvinna fått ett dåligt rykte, skyddat en kvinna med horastämpel eller för att de är, eller uppfattas som, homo-, bi- eller transpersoner. Våldsutövarna är framför allt fäder och bröder, men kan också vara andra manliga släktingar eller make/pojkvän. Även kvinnliga medlemmar i familjen, som mödrar eller systrar, kan vara aktiva i kontroll- och våldsutövning. Samtidigt kan också de vara utsatta för våld och hot. Det finns samband mellan olika kvinnors, liksom mellan vuxna kvinnors och barns, våldsutsatthet. När en kvinna i en familj utsätts för våld i hederns namn, kan det uppfattas som ett hot mot andra i hennes familj; du ser vad som händer om du beter dig på samma sätt. 4

7 I ett hederskulturellt sammanhang kopplas kvinnors beteende till det manliga kollektivets heder, är en kvinnas rykte avgörande för upprätthållandet eller smutsandet av hedern, behöver ett rykte inte handla om vad man gjort eller inte det viktiga är vad andra säger, blir hora och oskuld uteslutande kvinnokategorier: ett dåligt rykte fastnar och kan inte göras ogjort, upprättas kollektivets heder genom att en kvinna som fått en horastämpel fysiskt eller socialt försvinner, är våld ofta planerade handlingar i syfte att avlägsna skammen, kan våldet både beslutas och utföras av ett kollektiv (oftast män), kan våldet drabba flera (oftast kvinnor och barn), diskrimineras kvinnor för att de är kvinnor liksom i de flesta andra kulturella sammanhang. Manlighet i en hederskontext I hederskulturella sammanhang förekommer hierarkiska förhållanden även män emellan. Generellt fungerar det på så sätt att fäder har makt över sönerna och de äldre männen bestämmer över de yngre. Lojaliteten män emellan är i vissa fall starkare än lojaliteten med exempelvis majoritetssamhällets normer och rättsregler. De riskerar, om de tar avstånd från den mer kollektiva kulturen, att bli uteslutna ur familjegemenskapen och därmed också förlora de privilegier de innehar där. De riskerar även att förlora den makt de får tack vare sin position i det hierarkiska systemet. Men att ingå i denna gemenskap innebär också förpliktelser. Till exempel genom att värna och kontrollera familjens heder, det vill säga utöva kontroll över sina kvinnliga familjemedlemmar och/eller släktingar. Pojkarna innehar ofta rollen som kontrollant gentemot flickorna. Pojkarnas eventuella medvetenhet av den skillnad i förväntningar och handlingsutrymme som råder mellan könen är ingen garanti för att de ska se sin egen roll som utövare och upprätthållare av de kulturella ramarna. Istället upplever de ofta att den kontroll de utövar gentemot sina kvinnliga familjemedlemmar eller släktingar är för dessas eget bästa. Det är heller inte säkert att de ser att de har ett val huruvida de ska utöva kontrollen eller inte. De utsätts ofta själva för påtryckningar av familj, släkt och nätverk i termer av att göra det rätta för att bevara familjens heder. Pojkarna hamnar därmed i en situation där de ställs mellan det mer individualistiska 5

8 samhället i Sverige och den mer kollektiva kultur som familjen bär med sig från sitt ursprungsland. De riskerar, om de bryter från rådande normer, att blir uteslutna från familjegemenskapen och därmed att förlora de privilegier det för med sig att tillhöra denna gemenskap. Vad som då är ett fritt val är svårt att överskåda, eller hur det praktiska handlingsutrymmet att motsätta sig systemet upplevs av pojkarna själva. Att utöva kontroll över andra kan även vara ett sätt att införskaffa större frihet för egen del. Genom att utöva strikt kontroll över andra som ingår i systemet befäster man en bild av sig själv som pålitlig i förhållande till rådande normer och kan därmed tillåtas ett ökat personligt handlingsutrymme för egen del. Pojkarna riskerar att förlora sin heder om de misslyckas att kontrollera sina kvinnliga familjemedlemmars agerande. Därigenom riskerar de också att förlora sin manlighet och position i den patriarkala hierarkin om de inte kan återupprätta hedern. I detta ingår bland annat rätten att få bestämma, att inneha privilegier samt att få respekt inom den egna gemenskapen. Även faktorer kopplat till det egna beteendet kan bidra till att pojkar och män anses förlora hedern och därmed riskerar att själva utsättas för våld eller uteslutas ur familjegemenskapen. Exempel på detta kan vara att man beteendemässigt avviker från den inom gemenskapen rådande manlighetsnormen eller att man motsätter sig upprätthållandet av de hederskulturella traditionerna. Projektet Hedersam Hedersam är ett projekt för arbetet mot hedersrelaterat våld och förtryck inom socialtjänsten i Stockholms stad. Projektet Hedersam som startade våren 2010 är en del av Stockholms stads övergripande arbete mot hedersrelaterat våld och förtryck. Socialförvaltningen leder projektet som beräknas pågå i tre år. Projektet är kommunövergripande och vänder sig till hela staden. Målgruppen är främst socialtjänstens personal men även samarbete med andra myndigheter och organisationer är av stor vikt för projektet. Projektet har en anställd projektledare placerad på avdelningen för stadsövergripande sociala frågor/staben på Socialförvaltningen. 6

9 Sedan 2008 föreskriver regeringen i sina riktlinjer att arbetet mot hedersrelaterat våld och förtryck är en del av det generella arbetet för att motverka mäns våld mot kvinnor och att verksamheterna i möjligaste mån ska samordnas med det generella kvinnofridsarbetet. Som en utveckling av detta förmedlade Socialförvaltningen i Stockholms stad från år 2010 medel för Hedersam projekt mot hedersrelaterat våld. Under perioden augusti 2007 till och med maj 2009 genomfördes en kartläggning av det hedersrelaterade våldets omfattning och karaktär i Stockholms stad av en särskild utredare, med placering på Socialförvaltningen. Slutsatser från kartläggningen av det hedersrelaterade våldet, samt tidigare erfarenheter från stadens arbete med verksamhetsområdet har legat till grund för projektet Hedersam. Kartläggningen påvisade skillnader i kunskap för olika delar av staden som pekade på behovet av utbildning och kompetensutveckling i frågor rörande det hedersrelaterade våldet. De siffror som framkom i kartläggningen av det hedersrelaterade våldets omfattning i staden pekade mot ett markant behov av att öka ansträngningarna att hitta verksamma arbetssätt inom verksamhetsområdet. Resultaten visade att det under de senaste åren har skett en viss metodutveckling inom området men att skillnaderna inom staden är stora och att det fortfarande förekommer ett stort behov av att föra ut nya erfarenheter och kunskaper. Bland annat lyftes behovet av samarbete mellan skola och socialtjänst, behovet av evidensbaserade och enhetliga manualer för hot- och riskbedömning, behovet av eftervård samt behovet av öppenvårdsinsatser. Förvaltningen föreslog med utgångspunkt i kartläggningens resultat att projekt Hedersam bland annat innefattar en stadsövergripande utbildningssatsning vars innehåll omfattar en generell kompetensutveckling för socialsekreterare och chefer om hedersnormer och hederskontext, samt arbete för att införa en enhetlig modell för riskbedömning, med ambitionen att göra Stockholm till ledande inom området. Vision 2030 Stockholms stad har tillsammans med ett flertal aktörer i regionen under våren våren 2007 arbetat med att ta fram en långsiktig och samlad vision för Stockholms utveckling och för en hållbar tillväxt i projektet "Vision Stockholm 2030". Ett Stockholm i världsklass är stadens vision för år Som en del i detta ser man år 2030 Stockholm som navet i en tillgänglig och trygg region utan sociala och fysiska barriärer. 7

10 I visionen ingår mål om en trygg stad att leva i för alla. En stad där ingen diskrimineras på grund av kön, ursprung, ålder eller social status. En stad där socialtjänst, sjukvård, polis, skola och det civila samhället arbetar tillsammans så att människor inte far illa. För att kunna nå dit behöver rätten till ett våldsfritt liv omfatta alla, kvinnor och barn såväl som män. Hitintills har arbetet mot våldsutsatthet företrädesvis inriktats mot kvinnor och barn i form av skyddsåtgärder exempelvis i form av skyddat boende. I detta arbete har Kruton haft en framträdande roll gällande skydd och stöd till flickor och unga kvinnor utsatta för hedersrelaterat våld. Men även män som utsätts för våld i hederns namn behöver omfattas för att visionens mål skall kunna genomföras. Genom att utveckla Krutons verksamhet till att även omfatta pojkar och unga män utsatta för hedersrelaterat våld är vår tanke att Kruton kan fortsätta ha en betydande roll i arbetet för att uppnå visionens mål. För att få effekt på sikt behöver visionen även inrymma ett kvalificerat arbete riktat mot förövare. Forskning visar att detta erfordrar specifika metoder för att få effekt och att det är viktigt att separera rollen som utsatt från den som förövare även om samma person både kan vara utsatt för våld samt utöva våld mot andra. Genom fortsatt utveckling av nuvarande arbetsmetoder som framöver även riktas mot våldsutsatta pojkar och unga män tänker vi oss att ett övergripande arbete mot våld som även innefattar ett förövarperspektiv kan formas inom ramen för Krutons verksamhet som ett bidrag till genomförandet av visionens mål om ett våldsfritt liv för alla år Om Kruton Det skyddade boendet I januari 2002 fick landshövdingarna i de tre storstadslänen i uppdrag av regeringen att arbeta mot att hitta lösningar på frågan om akut skyddat boende för flickor och kvinnor som var hotade av sina familjer. Bakgrunden till detta var ett antal uppmärksammade händelser, bland annat morden på Sara, Pela och Fadime och den samhällsdebatt som uppstod i samband med dessa. Regeringen anslog 180 mnkr till uppbyggnad av skyddade boenden och andra insatser för utsatta individer, vilket då i första hand innebar flickor och unga kvinnor. Pengarna 8

11 fördelades genom landets länsstyrelser. Som en följd av detta etablerades samma år Kruton, Stockholms stads skyddade boende. En verksamhet som enligt uppdrag skulle erbjuda skydd för flickor och unga kvinnor av utländsk härkomst utsatta för hedersrelaterat våld, förtryck och hot. Öppnandet av Kruton var en av de första åtgärderna från samhällets sida för att bekämpa denna typ av våld i och med att det var den första kommunala verksamheten i Sverige som riktade sig direkt till denna målgrupp. Det skyddade boendet har sex till åtta platser till förfogande för flickor/unga kvinnor i åldern år. Placering kan ske akut eller planerat dygnet runt. Det skyddade boendet tar emot ca placeringar per år. Vanliga orsaker till placering i boendet kan bestå av utsatthet för psykiskt och fysiskt våld, hot om våld, hot om bortgifte, stark kontroll, kränkningar, sexuella övergrepp och hot om att bli bragt om livet på grund av att man inte följer de regler familjen förväntar sig. Som regel får de utsatta flickorna inte umgås med en pojk- eller flickvän före äktenskapet. Sexuellt umgänge och hävdandet av den egna sexualiteten är uteslutet. Inskränkningarna i den individuella friheten tar sig exempelvis uttryck i förbud att använda mobiltelefon eller dator, förbud att sminka sig eller välja kläder på egen hand, förbud att delta i skolans idrotts- eller simundervisning och så vidare. Boendet är bemannat dygnet runt och varje inskriven flicka får sig tilldelat två särskilda kontaktpersoner. Vid placering i det skyddade boendet ingår tillgång till professionell och erfaren personal dygnet runt, hot- och riskbedömning, stöd och skydd i den akuta situationen, psykosociala stödsamtal och krisbearbetning samt hjälp att upprätta ett integrerat vardagligt skyddstänkande och stöd i framtidsplanering med fokus på olika skyddsaspekter. Stöd- och rådgivningscentret År 2004 öppnades Krutons Stöd- och rådgivningscenter (Centret) vilken är en öppen del av Krutons verksamhet. Centrets uppgift är dels att vara en direkt mottagning för utsatta ungdomar som behöver stöd och hjälp men även att fungera som en mottagning dit professionella kan vända sig till för konsultation och rådgivning. Centret har som funktion att erbjuda stöd före, under och efter tiden i skyddat boende samt att erbjuda kvalificerat 9

12 kontaktmannaskap och/eller skyddat boende i andra former på uppdrag från socialtjänsten. Åldersgruppen på centret är ca år. Personalen har kunskap om de lagar och riktlinjer som styr socialtjänstens och andra myndigheters arbetssätt. Utsatta individer kan därmed få praktisk vägledning och stöd i att söka hjälp vid rätt instans. Eftersom utsatta individer har möjlighet till anonymitet skapas möjlighet att etablera ett förtroende som ofta underlättar i att hjälpa till med att sätta ord på vad man varit utsatt för. En stor del av arbetet består av att hjälpa till med att verbalisera utsattheten. Det blir då tydligt både för den utsatta själv och för personer runtomkring vad som är relevant att förmedla till aktuell myndighet för att få rätt hjälp. Centret erbjuder, utifrån uppdrag från stadsdelar och kommuner, kvalificerat kontaktmannaskap. Det innebär bland annat ett långsiktigt psykosocialt stöd och hjälp med att upprätthålla ett skyddstänkande i vardagen. Kontaktmannaskap kan erbjudas oavsett boendeform, till exempel i egen lägenhet, studentboende, familjehem men även då en återflytt till ursprungsfamiljen är aktuell. Personal på Centret kan även fungera som ombud och en röstförstärkare för utsatta individer. Övriga tjänster som erbjuds via Centret är bland annat, stöd och praktisk hjälp för utsatta individer, handledning till professionella, utförande av hot- och riskbedömning enligt manual, telefonjour dygnet runt, gruppverksamhet, studiebesök för studenter och andra verksamheter samt information och kunskapsspridning till professionella, anhöriga och andra, till exempel media. Genom Centret kan även erbjudas plats för utsatta i verksamhetens skyddslägenheter om bedömning görs att man utifrån ålder, mognad och hotbild kan klara av detta. Denna typ av placering är alltid kopplad till kontaktmannaskap. Metodik Arbetet inom Krutons verksamhet är i enlighet med den problematik man kommer i kontakt med utvecklad för att kunna anpassas och variera mycket från en situation till en annan. Några punkter är dock värda att tas upp specifikt då de spelar en central roll i arbetet både på det skyddade boendet och på Centret. 10

13 Inom verksamheten ligger mycket fokus kring arbete med skydd och i detta utgår vi från tre aspekter av skydd; Fysiskt skydd Det fysiska skyddet handlar om boendet, det geografiska läget, alternativa resvägar, larmpaket och andra konkret praktiska skyddsåtgärder. Personligt skydd Personligt skydd handlar om kunskap för att kunna skydda sig själv och andra, samhälleligt skydd exempelvis via skatteverket, skydd av personuppgifter, säkerhet gällande olika kommunikationsmedel som internet och telefoni. Det handlar även om vad man kan säga respektive inte säga i olika vardagliga situationer. Psykologiskt skydd Det psykologiska skyddet är det som är svårast att integrera och upprätthålla men även det som enligt vår erfarenhet är viktigast. Det handlar om att känna sitt eget värde och att bygga upp en känsla av att man är värd att skydda. Det handlar även om att klara av att stå emot emotionell press från familj och nätverk och att kunna hantera känslor av skuld och skam. När det gäller stöd så arbetar vi med två aspekter av stöd; instrumentellt stöd och emotionellt stöd; Instrumentellt stöd Instrumentellt stöd är kopplat till praktiska faktorer, exempelvis att fungera som ombud och röstförstärkare, praktiskt stöd i vardagen, hjälpa till i att upprätthålla och/eller återskapa gamla nätverk och se vilka kontakter som är säkra och hjälp med skyddstänkande i eventuell kontakt med familj/nätverk. Emotionellt stöd Emotionellt stöd omfattar kontinuerliga stödsamtal kring skydd, rädsla och hotbild, att höra och härbärgera den utsattas berättelse, stöd i att sätta ord på och förstå vad man varit med om samt hjälp med att se vad man utsatts för i ett sammanhang. Det kan även handla om att finnas 11

14 med genom olika faser av insikt och uppbrott från våldet samt stöd i att bygga upp en stärkt självkänsla. Fokus på våld Inom Krutons verksamhet utgår arbetet från ett uttalat fokus på våld. Vi arbetar utifrån en förståelse av våld som ett sätt att etablera och upprätthålla maktstrukturer. Vår förståelse är baserad på forskning kring våld och vi arbetar med våldets bakomliggande mekanismer och konsekvenser på det individuella planet men även på en kulturell och en strukturell nivå. Enligt vår erfarenhet och mening är det viktigt med ett synsätt som inkluderar olika aspekter och nivåer av problematiken för att kunna hjälpa individer utsatta för våld på ett konstruktivt sätt. Utveckling Kruton har sedan start kontinuerligt utvecklat sin verksamhet utifrån erfarenhet och forskning. Kruton har i samarbete med Gryning vård AB och fil dr Åsa Eldén utvecklat en manual för bedömning av hot- våld och risk gällande individer utsatta för hedersrelaterat våld. Kruton har även i samarbete med Länsstyrelsen och fil dr Åsa Eldén tagit fram ett program för bedömning av möjlighet till familjearbete i hederskontextuella sammanhang. Manual för bedömning av hot- våld och risk Manualen Våld och kontroll i hederns namn är framtagen av Kruton stöd- och rådgivningscenter & skyddat boende, Gryning Vård ABs skyddsboende och fil. Dr. Åsa Eldén. Familjeprogrammet Familjebedömningsprogrammet Familjeliv utan (heders)våld är framtaget av Kruton stöd- och rådgivningscenter & skyddat boende i samarbete med fil. Dr. Åsa Eldén med stöd från Länsstyrelsen i Stockholms län. 12

15 Vidgat begrepp samt utökade behov/målgrupp Krutons verksamhet har utformats och utvecklats under en tid när hedersrelaterat våld varit föremål för samhällsdebatt, politiska initiativ och beslut samt stundtals även en kamp om hur våldet ska förstås och förklaras. I vissa fall har verksamheten bidragit till att frågor lyfts och i andra fall har teman från debatten plockats upp och inkorporerats som ett sätt att berika verksamhetens arbetsmetoder och förhållningssätt. Sedan starten har vi konstant och medvetet arbetat med att utifrån erfarenhet och aktuell forskning utveckla och utvidga verksamheten utifrån målgruppens behov. Bland annat så utvecklades Centret utifrån att man inom verksamheten uppmärksammat ett behov av stöd innan och efter placering på skyddat boende. Ytterligare behov som registrerats under åren är behovet av att även arbeta med familjer och nätverk samt behovet av att vidga målgruppen åldersmässigt. Ur den vidgade förståelsen för målgruppen och dess behov har även pojkar och unga män uppmärksammats. Dessa har under åren dykt upp på olika sätt i Krutons verksamhet. I ett första skede som partners till de flickor/unga kvinnor som varit placerade på det skyddade boendet. Pojkar och unga män har även vänt sig till Centret för rådgivning utifrån egen utsatthet. På senare tid har Centret även på uppdrag från socialtjänsten arbetat med pojkar/unga män i samband med olika former av skyddsplaceringar utifrån utsatthet för hedersrelaterat våld. I och med en ökad förståelse för komplexiteten av problematiken kring hedersrelaterat våld har pojkars och unga mäns behov av hjälp och stöd börjat uppmärksammats även på en bredare nivå under de senaste åren. Som en förlängning av detta har medel avsatts genom projektet Hedersam för att möjliggöra en utveckling och strukturering av metodiken inom Krutons verksamhet för att möta dessa behov. Denna rapport är resultatet av det arbete som genomförts under perioden oktober till och med december 2010 inom ramen för detta uppdrag. Metod I genomförandet av det här arbetet har vi besökt och haft kontakt med ett antal verksamheter som arbetar med eller på annat sätt kan komma i kontakt med pojkar/unga män utsatta för hedersrelaterat våld alternativt kan bidra till en ökad förståelse av målgruppens behov och 13

16 livsvillkor. Vi har besökt verksamheter regionalt, nationellt och internationellt. Vi har även genomfört ett antal intervjuer samt referensgruppsmöten med representanter från olika verksamheter. Vi har genomgående i processen strävat efter att ta in så många infallsvinklar som möjligt genom att försöka fånga in så många olika relevanta yrkesområden som möjligt. På ett teoretiskt plan har vi sökt efter och gått igenom relevant forskning och litteratur för att skapa en så heltäckande bild som möjligt av det teoretiska läget gällande målgruppen, dess livsvillkor och behov. Vi har under arbetets gång även deltagit i konferenser, intervjuat relevanta forskare samt tagit in kunskap om området på ett så brett plan som de strukturella ramarna medgett. Undersökning av kunskapsläget Tillvägagångssätt Vi har under arbetet med det här projektet tagit del av en mängd litteratur i form av rapporter och forskningsartiklar/övrig forskning. Vi har dels utgått från rapporter som vi samlat in och fått tillgång till genom kontakt med andra verksamheter och dels sökt efter relevant litteratur i olika databaser för att skapa en så omfattande och enhetlig bild som möjligt av det aktuella forskningsläget. Det vi har undersökt är vad som finns dokumenterat och rapporterat gällande pojkars och unga mäns livsvillkor i hederskulturella sammanhang för att utifrån detta kunna rikta vår fortsatta utveckling av metodik efter befintlig kunskap och dokumentation kring målgruppens livsvillkor och behov. Sammanställning Vad som visat sig under vår undersökning av det litterära/akademiska kunskapsläget gällande målgruppen är att det finns relativt lite specifik dokumentation och forskning kring pojkar och unga män i hederskulturella sammanhang. Det finns undersökningar, uppsatser och böcker där man tar upp frågan och det finns även en tendens till ökat fokus på frågan under senare tid men i förhållande till antalet undersökningar och rapporter som genomförts gällande flickors och unga kvinnors livsvillkor i inom samma kulturella normsystem så kan vi ändå konstatera att det hittills inte förekommit forskning och undersökning i samma utsträckning och att kunskaperna gällande målgruppens livsvillkor och behov fortfarande är relativt begränsade. 14

17 Sondering av praktisk verksamhet Verksamheter Regionalt har vi genomfört studiebesök och haft samarbete med bland annat RFSLs brottsofferjour i Stockholm. Vi har även genomfört ett antal referensmöten och nätverksmöten där vi bjudit in representanter från relevanta organisationer samt från socialtjänsten. Nationellt har vi genomfört ett antal studiebesök hos olika typer av verksamheter. Bland annat har vi besökt Kriscentrum för män i både Malmö och Göteborg, Kriminalvården, RFSL Skåne samt VKV (Västra Götalands kunskapscenter för våld i nära relationer). Vi har även besökt olika enheter inom socialtjänsten, kvinnojourer och haft samarbete med Gryning vård AB. Internationellt har vi undersökt verksamheter i norden genom kontakt samt medverkan i konferenser. Vi har även tittat specifikt på Storbritannien där vi haft kontakt med ett antal organisationer samt genomfört ett besök hos organisationen Victims support. Resultat Vi har under det praktiska insamlandet av information besökt ett antal olika verksamheter för att undersöka deras kännedom om målgruppen, hur de uppfattar målgruppen och dess behov samt hur de uppfattar sin egen roll och sina egna förutsättningar i förhållande till målgruppen. Vi har sammanställt informationen i ett antal olika teman som återkommit under arbetets gång och som vi anser är centrala för utformningen av vårt fortsatta arbete med målgruppen. Heterogen målgrupp Någonting som blev tydligt i ett tidigt skede är att målgruppen inte är homogen utan att pojkars/unga mäns utsatthet i förhållande till hedersrelaterat våld kan ta sig uttryck på en mängd olika sätt. Man kan ha behov av hjälp och stöd utifrån egen begränsning/våldsutsatthet, utifrån att man själv utsätter/pressas till att utsätta andra, i egenskap av partner eller på grund av sexuell läggning etcetera. Vad som blir viktigt i förhållande till utvecklande av metodik för att arbeta riktat mot målgruppen är att vara uppmärksam på dessa olika former av utsatthet eftersom de kan innebär olika behov av skydd och andra åtgärder. Exempelvis kan det innebära potentiell risk att sammanföra individer med olika utsatthet i skyddat boende eller i gruppverksamhet. 15

18 Något som vi ser kan innebära en svårighet när det gäller att ta fram fungerande metoder är att pojkar och unga män kan inneha olika roller parallellt och därmed kan behöva insatser både utifrån våldsutsatthet och utifrån en roll som förövare. Speciell utsatthet för HBT-ungdomar Det framgår genomgående att ungdomar inom HBT-gruppen riskerar att drabbas av multipelt förtryck i hederskulturella sammanhang. De utsätts för dubbel diskriminering genom att dels befinna sig inom en kulturell kontext där avvikelse från rådande normer kring sexualitet bestraffas utifrån en hederskodex och dels genom att befinna sig i en samhällelig kontext där diskriminering mot detsamma förekommer. Ofta är HBT- ungdomar utsatta för hedersrelaterat våld utsatta för hög fysisk risk i och med att avvikande från normer kring sexualitet anses oerhört provocerande i de flesta kulturer vilket kan leda till våldsammare bestraffningar. En faktor som återkommit och som vi anser viktig att beakta i vårt fortsatta utvecklingsarbete är att inte tappa fokus från flickorna inom denna grupp genom att fokusera arbetet mot pojkar. Svårigheter att nå målgruppen Ett annat tema som vi uppfattar har varit genomgående är att det generellt sett råder konsensus kring att även pojkar och unga män lever i utsatthet då de befinner sig inom samma hederskulturella ramar som de flickor man möter. Däremot tycks det vara svårare att nå dem. En uppfattning är att man då och då stöter på dem och erbjuder hjälp inom ramen för respektive verksamhet. På så vis har man identifierat ett behov samtidigt som man många gånger saknar konkreta strategier och metoder för att fånga upp och möta målgruppen. Det förekommer inte något egentligt operativt arbete riktat direkt mot målgruppen annat än i förebyggande syfte. Av de verksamheter vi besökt är det endast en, Kvinnojouren i Höganäs, som uttalat erbjuder skyddsåtgärder riktade direkt mot målgruppen pojkar/unga män utsatta för hedersrelaterat våld. 16

19 Vikten av att rikta sig specifikt till pojkar/unga män Någonting som vi fått med oss från ett flertal av våra studiebesök är tankar kring vikten av att uttalat rikta sig mot målgruppen och sprida information om de insatser i form av hjälp och stöd som samhället kan tillhandahålla dem. Man kan spekulera i att en av anledningarna till att målgruppen uppfattas som svår att nå kan vara att de själva inte identifierar sig som utsatta eller att de inte har kunskap om vart man kan vända sig för stöd och hjälp. Genom att sprida information om vart man kan vända sig kan man i förlängningen skapa ett forum för utsatta pojkar/unga män där de ges en möjlighet att se och formulera egen utsatthet. Slutsatser Sammanfattningsvis kan konstateras att nästan inget operativt arbete riktat direkt till målgruppen pojkar/unga män utsatta för hedersrelaterat våld förekommer i dagsläget. Den enda verksamhet vi kommit i kontakt med som uttalat erbjuder skyddat boende för målgruppen är kvinnojouren i Höganäs som erbjuder en plats för utsatta över 18 år. I övrigt förekommer huvudsakligen förebyggande insatser såsom exempelvis det attitydförändrande arbete Sharaf hjältar tillämpar. Målgruppen har dock visat sig dyka upp i andra sammanhang där de ibland halkar med i arbete och insatser riktat mot flickor/unga kvinnor eller familjer. Representanter för olika verksamheter uppger även att de kommer i kontakt eller har kommit i kontakt med individer som skulle kunna tillhöra målgruppen men att detta inte tagits upp vidare då det inte varit ett uttalat fokus inom verksamheten. I och med detta tycks det föreligga ett behov dels av direkt riktat arbete mot målgruppen och dels av informations/kunskapsspridande arbete syftat till att hjälpa andra verksamheter att fånga upp problematiken inom ramen för sitt eget arbete. Även ett behov av att utveckla metoder samt forskning utifrån denna målgrupps livsvillkor och krav kan konstateras både vid översikt av forskningsläget samt sondering av verksamheter i praktiken. Definition av målgrupp Resultaten av vårt arbete pekar tydligt mot att målgruppen pojkar/unga män utsatta för hedersrelaterat våld är heterogen och att det inom den förekommer varierande behov utifrån 17

20 olika utsatthet. Vi har genom våra resultat ringat in ett antal kategorier där vi definierar olika former av utsatthet. Vi är väl medvetna om att kategorierna inte är absoluta och det är vår utgångspunkt att alltid iaktta ett medvetet förhållningssätt kring detta i det praktiska arbetet med målgruppen. Vi anser dock att uppdelningen i dessa kategorier är befogad som hjälpmedel för att på ett så konkret sätt som möjligt kunna rikta insatser samt ringa in och fånga upp målgruppens behov. Kategorier för pojkars/unga mäns utsatthet i förhållande till hedersrelaterat våld Utsatt för hot, våld och/eller begränsningar Utsatt för bortgifte alternativt hot om bortgifte Utsatt på grund av sexuell läggning Utsatt i egenskap av partner Tvingas/pressas till att utsätta annan för hot förtryck eller våld Utsätter någon annan för hot, förtryck eller våld Kriminalitet eller annat ej accepterat beteende Avgränsning Pojkar/unga mäns utsatthet för hedersrelaterat våld kan som vi konstaterat ovan ta sig utryck både i form av egen utsatthet men även genom att man inom ramen för familjesystemets normer utsätter andra för olika former av hot, våld, kontroll och/eller begränsningar. Pojkar och unga män kan således inneha dubbla roller där de figurerar både som utsatta och förövare. Vi har valt att i vår utveckling av verksamheten begränsa oss till att erbjuda insatser för egen utsatthet. Vi kommer följaktligen inte att arbeta med förövare. Vi har valt att avgränsa arbetet på detta sätt utifrån att vår erfarenhet pekar mot att arbete med förövare behöver utföras enligt specifika metoder framtagna ur ett förövarperspektiv för att vara verksamma. De metoder som verksamheten i dagsläget tillämpar är utvecklade för att skydda, stötta och stärka individer utifrån egen våldsutsatthet. Att applicera dessa metoder i praktiskt arbete med förövare innebär att man riskerar att tappa förövarperspektivet och därmed tappa fokus på ansvarstagande för det egna agerandet och beteendet. Att arbeta med förövare kräver en särskild inriktning och specifika metoder för att kunna utföras på ett kvalificerat sätt. Vi kan konstatera att gränsdragningen ibland kan vara svår men 18

21 vår utgångspunkt är att ett tydligt ställningstagande mellan vad som är kriminellt beteende och vad som är beteende och utsatthet som kan relateras till socialt arbete är nödvändigt för att ett konstruktivt arbete riktat mot förövare skall kunna utvecklas. Emellertid kan vi se att den kunskapsbas och de erfarenheter som finns samlade inom Kruton som verksamhet skulle kunna utgöra grund för utvecklandet av en metodik gällande arbete med förövare. Krutons framtida/fortsatta arbete Sedan 2002 har Kruton arbetat med skyddat boende för flickor/unga kvinnor som utsätts för eller riskerar att utsättas för hedersrelaterat förtryck eller våld utvidgades verksamheten med Stöd- och rådgivningscenter, en öppen mottagning för såväl utsatta som för professionella till vilken man kan vända sig för rådgivning och fortsatt stöd på uppdrag av socialtjänsten. Resultaten vi fått fram pekar på att de metoder som används inom Krutons nuvarande verksamhet är gångbara även gällande en ny inriktning med fokus på pojkar och unga män. Detta utifrån att metodiken inom verksamheten är utvecklad utifrån ett fokus på våld i termer av bakomliggande mekanismer och konsekvenser som är generellt gångbart. Verksamheten har under åren samlat en omfattande kunskap inom området, en kunskap främst inhämtad från och inriktad på flickor/unga kvinnor utsatta för hedersrelaterat våld. Deras berättelser om bland annat våldserfarenheter och erfarenheter från sina familjesystem har tillsammans med personalens omfattande erfarenhet och vetenskapligt baserade kunskaper kring våld medverkat till att verksamheten idag besitter en betydande kunskapsbas gällande hedersrelaterat våld i termer av mekanismer, konsekvenser och arbetsmetoder. Denna kunskap och erfarenhet ger Kruton en unik utgångspunkt och utvecklingspotential gällande att kontinuerligt fånga upp och arbeta med nya behovsområden och aspekter av problematiken. Utvecklandet av Stöd- och rådgivningscentret, manual för bedömning av hotvåld och risk samt familjeprogrammet är olika exempel på detta. 19

22 Denna kunskap, erfarenhet samt väl beprövade och etablerade arbetsmetoder ligger till grund även för utvecklingen av Krutons kommande arbete med pojkar/unga män utsatta för hedersrelaterat våld. Verksamheten (befintlig och under utveckling) blir i och med detta unik då vi konstaterat en avsaknad av riktad praktisk hjälp till utsatta pojkar/unga män. Det operativa arbete som uttalat riktas mot denna målgrupp idag består huvudsakligen av förebyggande insatser. Kruton har en därmed en unik möjlighet att utveckla praktiskt arbete och metodik mot målgruppen utifrån väl etablerad erfarenhet av arbete mot hedersrelaterat våld genom ett mångårigt arbete med utsatta flickor/unga kvinnor. Verksamheten kan utifrån sin position erbjuda väl beprövade arbetsmetoder, riskbedömningar samt möjlighet att integrera arbetet med andra insatser inom verksamhetsområdet för att på så sätt kunna erbjuda hjälp utifrån ett helhetsperspektiv. Den samlade kunskapen och erfarenheten inom Krutons verksamhet erbjuder även i förlängningen en exklusiv möjlighet att kunna utveckla en metodik för att arbeta med förövare utifrån tydligt fokus på våldets mekanismer och konsekvenser på individuell- kulturell och strukturell nivå. Kruton erbjuder Inom ramen av nuvarande verksamhet samt baserat på resultaten av uppdraget att utveckla verksamheten för att på ett strukturerat och metodiskt sätt kunna möta pojkars och unga mäns behov kan Kruton i nuläget erbjuda följande för målgruppen pojkar och unga män utsatta för hedersrelaterat våld: Kruton kan erbjuda pojkar/unga män som utsätts för hedersrelaterat våld Speciellt riktad öppen mottagning Jourtelefon för stöd och rådgivning tillgänglig dygnet runt Rådgivning (även anonymt) Skyddat boende (över 18 år) Fungera som länk till övrig socialtjänst och/eller andra myndigheter Länka vidare till andra organisationer eller verksamheter Särskild rådgivning och stöd för HBT ungdomar 20

23 Kruton kan erbjuda professionella Generell rådgivning Utbildning inom området Utbildning i att bedöma hot och våld utifrån manualen Våld och kontroll i hederns namn Utbildning i bedömning av familjearbete utifrån modellen Familjeliv utan (heders) våld På socialtjänstens uppdrag Ett uppdrag från socialtjänsten kan bestå av någon av dessa komponenter var för sig eller i kombination med varandra utifrån behov Konsultation/uppdrag i enskilda fall Handledning i jour- och familjehemsplaceringar Risk och skyddsbedömning utifrån manualen Våld och kontroll i hederns namn Bedömning av förutsättningar för familjearbete utifrån modellen Familjeliv utan (heders) våld Kvalificerat kontaktmannauppdrag/samtalsstöd. Stödsamtal samt praktisk hjälp i form av kvalificerat kontaktmannaskap i öppenvård sker på uppdrag av socialtjänst om minst 2 tim/vecka och kan exempelvis innebära: kvalificerat kontaktmannaskap i kombination med placering i externt/annat skyddat boende eller tillsammans med placering i skyddslägenhet kvalificerat kontaktmannaskap i kombination med placering på behandlingsboende inom vår enhet och med eller utan kombination av behandlingsprogram andra stödinsatser till den enskilde vid familjeplaceringar eller andra placeringar Utvecklingsområden Förutom de konkreta insatser för målgruppen som Kruton kan erbjuda i nuläget har vi i enlighet med resultaten från arbetet identifierat ytterligare ett antal områden där vi anser att det föreligger behov av fortsatt utvecklingsarbete. Utveckla och starta upp en nätbaserad mottagning för pojkar och unga män Utveckling och uppföljning av den fysiska mottagningen för pojkar och unga män 21

24 Nyttja befintliga samt utveckla nya kanaler för riktad information till professionella gällande pojkars utsatthet och livsvillkor inom en hederskontext Behov av uppföljning och utvärdering för att utveckla och anpassa insatser och metoder riktade mot målgruppen Behov av kartläggning och utvärdering i forskningsgrundande syfte Utveckling av metoder för att kunna arbeta med förövare 22

25 Referenser Litteratur Akpinar, Aylin. (2003). The honour/shame complex revisited: Violence against women in the migration context. Women s studies international forum, 26, (5), Baer, Judith., & Maschi, Tina. (2003). Random acts of delinquency: Trauma and selfdestructiveness in juvenile offenders. Child and adolescent social work journal, 20, (2), Bak, Maren. (2007). Utvärdering av Grynings skyddade boende för personer som utsätts för hedersrelaterat våld. Länsstyrelsen i Västra Götaland. Bedömningsmanualen Våld och kontroll i hederns namn Kruton, stöd- och rådgivningscenter & skyddat boende Gryning Vård ab skyddsboende och fil dr Åsa Eldén Douki, S., Nacef, F., Belhadj, A., Bouasker, A., & Ghachem, R. (2003). Violence against women in Arab and Islamic countries. Archives of women s mental health, 6, Engström, Nina & Mobini, Jasmin. (2008). Stockholms stads stöd- och rådgivningscenter för flickor/unga kvinnor med utländsk härkomst som riskerar att utsättas för eller utsätts för hedersrelaterat våld en utvärdering av Centrets kvalificerade kontaktmannaskap. ( C- uppsats, Stockholms universitet institutionen för socialt arbete) Eldén, Åsa (2008) Ett eget liv utan våld. En presentation av Stockholms Stads skyddade boende för hedersvåldsutsatta unga kvinnor. Stockholm: Stockholms Stad. Eldén, Åsa & Jutterdal, Anna (2005). Med våldsutsatta unga kvinnor i fokus. En utvärdering av det skyddade boendet Krutons verksamhet. Stockholm: Stockholms Stad. Eldén, Åsa. (2003). Heder på liv och död våldsamma berättelser om rykten, oskuld och heder. Edsbruk: Akademitryck AB. Eliasson, Helene. (2008). Unga män om heder och vanära - unga invandrarmäns tankar om heder och egna val. (C- uppsats, Göteborgs universitet institutionen för socialt arbete). Gorringe, Hugo. (2006). Banal violence? The everyday underpinnings of collective violece. Global Studies in Culture and Power, 13, Göteborgs stad. (2004). Göteborgs Stads handbok om våld mot kvinnor och barn i nära relationer. Hansson, Merike (Red.). (2010). Perspektiv på manlighet och heder. Stockholm: Gothia förlag. Håkansson, Per-Arne. (2007). Frihet och familj - En uppföljning av skyddade boenden för personer som hotas av hedersrelaterat våld. Socialstyrelsen. 23

26 Isdal, Per. (2001). Meningen med våld. Stockholm: Elanders Gotab. Kriminalvården. (2009). En hedersfråga? Reflektioner kring kulturell mångfald, hederstänkandeoch bemötande inom kriminalvården. Kruton stöd- och rådgivningscenter& skyddat boende verksamhetsberättelser Larsson, Annika. (2009). Våldsnormalisering och heder en kvalitativ studie av hur man inom ramen för socialtjänsten förstår och hanterar individer som utsatts för hedersrelaterat våld.(c-uppsats, Stockholms universitet institutionen för socialt arbete) Lundgren, Eva. (2004). Våldets normaliseringsprocess: Två parter - två strategier Stockholm: ROKS. Lundgren, Eva., Heimer, Gun., Westerstrand, Jenny., & Kalliokoski, Anne-Marie. (2001). Slagen dam: Mäns våld mot kvinnor i jämställda Sverige en omfångsundersökning. Stockholm: Fritzells Offentliga Publikationer. Länsstyrelsen i Skåne län. (2009). Hedersrelaterat våld mot ungdomar på grund av sexuell läggning. Länsstyrelsen i Stockholms län.(2010). Socialtjänstens arbete med män som utövar våld i nära relation. Malmö stad. (2008). En studie av mäns möte med Kriscentrum för män i Malmö och sammanställning av verksamheten Müller, Ina. (2010). Jag vill kunna vara mig själv utan att bli kränkt problemformulering och livstillfredsställelse hos barn och unga vuxna utsatta för hedersrelaterat våld som flytt till skyddat boende. (D-uppsats, Karolinska institutet institutionen för klinisk neurovetenskap) Rexvid, Devin. (2007). Dominerad av dominans en kvalitativ studie om hur pojkar/unga män med rötter i den muslimska världen förhåller sig till etniskt svenska män och vad detta förhållningssätt innebär för deras egna föreställningar om maskulinitet och heder.(c-uppsats, Stockholms universitet institutionen för socialt arbete) Schlytter, Astrid. (2004). Rätten att själv få välja arrangerade äktenskap, kön och socialt arbete. Lund: Studentlitteratur. Stockholms stad. (2004/2005). Jag behövde skyddas från min familj. Stockholms stads FoUbyrå. Thompson, Neil. (2006). Antidiscriminatory practice. London: Palgrave Macmillan Ungdomsstyrelsen.(2010). Prata bort mansvåld - Våldspreventivt arbete riktat till unga män. Wikan, Unni. (2003). En fråga om heder. Stockholm: Ordfront förlag. 24

27 Elektroniska källor Alternativ till våld, Norge: NCK: Projekt Karin, Malmö stad: Victim support, London: VKV: Studiebesök -RFSL brottsofferjour i Stockholm -Heder.nu - RFSL i Skåne -Kriscentrum för män i Malmö -Kriminalvården region Syd (Malmö) -Kvinnojouren i Höganäs -Familjeresursenheten i Bergsjön -Kriscentrum för män i Göteborg -Gryning vård AB -VKV Västra Götalandsregionens kompetenscenter om våld i nära relationer -Victim support i London - the independent charity for victims and witnesses of crime in England and Wales 25

28

29 bilaga delrapportbeskrivning 2 av 2 krutons fortsatta arbete med Pojkar och unga män utsatta för hedersrelaterat våld Period1 januari - 30 juni 2011

30 Innehåll delrapportbeskrivning 2 av 2 sammanfattning...2 bakgrund... 3 kruton... 3 arbete med pojkar och unga män... 4 utveckling av verksmaheten under Uppstart av verksamhet för pojkar och unga män... 6 Invigning av verksamheten... 7 Information och samverkan... 7 Fortsatt utveckling... 8 rapport från studiebesök i london 2011 (inom ramen för projekt Hedersam)...11

31 Sammanfattning av delrapportbeskrivning 2 av 2 Kruton är en verksamhet inom Socialförvaltningen i Stockholms stad riktad till ungdomar och unga vuxna utsatta för hedersrelaterat våld. Verksamheten består dels av ett skyddat boende i kollektiv form och dels av ett Stöd- och rådgivningscenter. Under perioden oktober till och med december 2010 erhöll Kruton medel från Stockholms stads projekt Hedersam för att undersöka möjligheterna att utveckla verksamhetens arbete till att omfatta även pojkar och unga män utsatta för hedersrelaterat våld. Detta arbete resulterade i Delbeskrivning 1/2- Krutons arbete med pojkar och unga män utsatta för hedersrelaterat våld. Delbeskrivning 1/2 färdigställdes i början av Under perioden januari till och med juni 2011 fick Kruton förlängt stöd av Projekt Hedersam med syfte att starta upp och vidareutveckla verksamheten för att möta den nya målgruppens behov. Detta inom ramen för de resultat som framkom i Delbeskrivning 1/2. I syftet för stödet ingick även att utvärdera resultaten samt identifiera fortsatta utvecklingsmöjligheter. Under våren 2011 har Kruton officiellt öppnat upp verksamheten även för pojkar och unga män utsatta för hedersrelaterat våld. Det har hållits en offentlig invigning av verksamheten som uppmärksammats en del i media. Arbetet har fortsatt med att se över nya utvecklingsmöjligheter. Arbete med att sprida information och kunskap om målgruppen och verksamheten har genomförts och kontaktnät i olika forum har etablerats. Framöver kvarstår ett utvecklingsbehov gällande metodik för arbete med förövare, utveckling av en nätbaserad mottagning som kan kopplas till konkreta individanpassade insatser, fortsatt utveckling av skyddat boende i olika former samt fortsatt spridning av kunskap och information.